Från söder till norr Tyskt och svenskt i kyrkan
|
|
- Christian Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från söder till norr Tyskt och svenskt i kyrkan Björn Ryman Utgiven av Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur Uppsala 2006
2
3 Från söder till norr Tyskt och svenskt i kyrkan Björn Ryman Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur
4 Innehåll Förord... 5 Medeltiden... 7 Hansestäderna... 9 Reformationen... 9 Martin Luther blir svensk och Gustav II Adolf tysk Pietismen Preussen och tysk nationalism Våldets århundrade Hitlertiden Förbundsrepubliken och DDR Karta över kyrkor i Tyskland Avtal mellan Svenska kyrkan och Evangliska kyrkan i Tyskland... 34
5 Förord Kyrkosekreterare Carl Axel Aurelius bad mig 2003 att författa en skrift, som beskrev de historiska förbindelserna mellan de tyska och svenska kyrkorna. Den skulle vara skriven för sådana församlingar som redan hade eller önskade uppta vänskapsförbindelser med församlingar i Tyskland. Den 12 juni 2003 undertecknades ett dokument i Uppsala domkyrka i samband med en gudstjänst, där ärkebiskop KG Hammar predikade på tyska och även liturgin var på tyska. Evangelische Kirche in Deutschland (EKD) företräddes av Ratsvorsitzender Manfred Kock och Bischof Rolf Koppe. Kyrkomötet bekräftade hösten 2003 detta avtal mellan Svenska kyrkan och EKD. Det sades då också i protokollet, att denna skrift skulle ges ut separat. Detta manus har i ett par år funnits tillgängligt på webbsidan för Svenska kyrkans enhet för forskning: I och med denna publikation finns det nu också tillgängligt i bokform. Som historiker är jag alltid intresserad av att se de stora linjerna och hur de konkret gestaltar sig i samhälle och kyrka. Inom min nuvarande tjänst har jag specialiserat mig på den kyrkliga samtidshistorien. Det enda i denna skrift, som är egen forskning, gäller de spännande förhållandena under andra världskriget och kontakterna mellan tysk och svensk motståndsrörelse. Delvis egen forskning utgör avsnittet om pietismen. I övrigt stödjer jag mig på vad andra skrivit. Denna skrift är populärvetenskaplig och driver en historisk linje. Jag tackar alla goda vänner som läst den och brustit ut i glada tillrop. Uppsala Björn Ryman Forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur 5
6
7 Nordens Apostel Ansgar anlände till Birka 829. Han var utsänd av stiftet i Hamburg. Förmodligen seglade han från Hedeby i Schleswig, som var en handelsstad liknande Birka. Det är ovedersägligt att flera impulser till kristen tro och till att en nationalkyrka växte fram i det som skulle bli ett svenskt rike, kom söderifrån. I det här fallet från det tyska riket. Det är den tråden vi skall följa i denna skrift. Vi skall vända på de stenar i vårt kollektiva minne, där ofta självklara fakta gått förlorade i vårt medvetande, helt enkelt därför att de blivit en del av vår egen identitet. Vi börjar med Ansgar och följer utvecklingen till vår egen tid. En sådan här kort historik kan bli ytlig och utelämna obehagligheter. Den kan också förlora sig i detaljernas snår. Syftet är att betona den långvariga och varaktiga förbindelsen, det ömsesidiga givandet och tagandet. Ett annat syfte är att belysa det självklara, som förklarar mycket av den teologi och den organisationsform Svenska kyrkan har. Vi tycker att det är självklart att ett traditionellt svenskt julfirande innebär att vi tar fram adventsljusstaken, hänger julstjärnan i fönstret och tar in och klär julgranen. Alla dessa tre svenska självklarheter var för drygt hundra år sedan nymodigheter som importerades från Tyskland. Vad är svenskt och vad är tyskt i Svenska kyrkan? Var och en kan fundera efter att ha läst denna skrift eller de åtta banden av Sveriges kyrkohistoria. Egentligen är det fråga om evangeliernas berättelse om Jesus och hur den har gestaltats. I Romarriket färgades berättelsen av medelhavsländernas kultur och gav upphov till den romersk-katolska kyrkan. Den germaniserades på sin vandring norrut, när Ansgar nådde Danmark och Sverige. Länderna runt Östersjön fick en likartad utveckling då de organiserade sina kyrkor. Reformationens tanke var ju att närma sig kärnan i evangeliet om Jesus Kristus och reformera den yttre strukturen så att kyrkan gjorde evangeliet rättvisa. Därför kallas kyrkorna än i dag för evangeliska. I en svenskkyrklig församling föreskrivs den grundläggande uppgiften vara att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Så har det varit genom historien med olika betoning av de skilda uppgifterna. I det följande får vi erfara hur dessa fyra moment i huvuduppgiften följts åt under historiens gång. Under vissa perioder har sättet att bedriva undervisning mottagit impulser söderifrån. Teologin stöptes ofta i samma form som den vid tyska universitet. Sättet att fira gudstjänst har i den svenska kyrkan många influenser. Från Tyskland har särskilt den gemensamma psalmsången blivit en gåva. Speciellt under reformations- och stormaktstiden översattes många av reformatorernas nya psalmer till svenska. De tyska koralböckerna och orgelbyggandet importerades till Sverige, särskilt under 1600-talet. Förmodligen har den tyska kyrkliga traditionen satt sina djupaste spår i de svenska församlingarna just genom psalmerna och melodierna. En snabbtitt i den svenska psalmboken ger vid handen att fortfarande, efter flera moderniseringar och utrensningar, kvarstår ovanligt många äldre tyska psalmer och koraler i års psalmbok. För de breda folklagren har tysk. teologi och kyrkosyn sjungits in i medvetandet. Det är kanske inte de kyrkopolitiskt stora personligheterna och skeendena som påverkat folk mest, utan det som sjungits in gemensamt under århundraden. Områdena mission och diakoni fick under talet stor betydelse och svenskarna fann sina förebilder i tyska organisationer, inte minst inom diakonin. Efter andra världskriget har svensk kultur och svenskt samhällsliv framför allt influerats från de anglosaxiska länderna. Det amerikanska inflytandet har blivit oerhört, inte minst genom media. Samtidigt har den europeiska integrationen genom politiska beslut gått framåt med stormsteg. För svensk del har detta inneburit ett yrvaket uppvaknande att närma sig den del av Europa, som vi under en 40-årsperiod passivt vänt oss ifrån. Det central-europeiska och det tyska var inte särskilt intressant från 1950-talet och framåt. Vid millennieskiftet är läget helt annorlunda. Inom teologi och kultur har det rått ett vakuum under en 40-årsperiod. Nu arbetar många med att fylla detta vakuum, ibland under total anglosaxisk dominans i mediebruset. Denna skrift är framtagen för att befästa det avtal som tecknats mellan Svenska kyrkan och Evangelische Kirche in Deutschland den 12 juni Den vill bredda kunskaperna om de tysk-svenska kyrkliga förbindelserna. Den vill framför allt bidra till förståelse varför våra kyrkliga strukturer och teologiska tankemönster blivit vad de är i dag, hela tiden under ömsesidigt utbyte, i goda och onda.tider, i fredstider och i krigstider. Medeltiden Romarriket hade sin gräns limes längs floderna Rhen och Donau. Bortom dem bodde de vilda germanerna, uppdelade i olika stammar. Då den västliga delen av romarriket kristnades alltmer och då kejsar Konstantin 323 beslöt att kristendomen skulle vara rikets religion, fick detta de mest oväntade konsekvenser för historiens förlopp. Visserligen omfattade bara en mindre del av invånarna i romarriket den kristna tron, men det faktum att kejsaren gjorde religionsfrågan till en statlig angelägenhet blev avgörande för hur kyrkan organiserade sig framöver. 7
8 Det alltmer försvagade romerska imperiet lyckades aldrig pacificera germanerna i någon större omfattning. Kristnandet av germanerna skedde efter romarrikets fall, men de provinser som blev kristna knöts till den romerska traditionen. Såsom i alla möten måste den romerska läran och dess kanon påverkas av den kultur den mötte den germanska asatron och den germanska rätten. Längs limes anlades befästningar som blev förnäma stiftsstäder: Cologna vid Rhen blev Köln, Argententorate blev. Strasbourg, Augustana vid Donau blev Augsburg osv. Den germanska kyrkoprovinsen expanderade. härifrån mot öster och norr. Det missionerande elementet fanns hela tiden där, ibland kopplat till den. politiska elitens erövrarplaner. Områdena öster om. Elbe, som skulle kristnas, kallades för -mark, exempelvis Ostmark. Landet norröver kallades Danmark. År 800 är ett märkesår i denna historia, då Karl lät utropa sig till kejsare över das heilige römische Reich deutscher Nation. Skämtsamt har det sagts att det inte uppfyllde något av kriterierna i namnet: det var varken heligt, romerskt eller något rike, möjligen var det tyskt. Det kom att existera i nästan tusen år och påverkade politiken och kyrkornas förhållande till politiken under denna tid. Kröningen ägde rum i Rom och förhållandet mellan påve och kejsare skulle visa sig vara spänningsfullt under hela medeltiden. Karl den store gjorde Aachen till sin huvudstad, mitt i riket på gränsen till nuvarande Holland och Belgien. Den centralisering och den kulturspridning han skapade lyfts ofta fram, då europatanken i modern tid förs på tal. Här, menar man, finner vi ursprunget till Europas enande och just denna historiska mytbildning lyfts upp i dagens ljus. Det tyska rike som framträder i feodalismens tidsålder är splittrat på många prinsdömen och furstendömen. Denna decentralisering av makten och fragmentiseringen av riket är ett genomgående tema i tysk historia. Varje litet furstendöme har sin egen historia, sin egen kultur och sin form av kristendom. I många fall blev biskopar också furstar med borgar och små arméer. De viktigaste blev kurfurstar, som korade en ny kejsare. Precis som Sverige under medeltiden var det tyska riket en blandning av valrike och arvrike. Formellt valdes den tyske kejsaren av furstarna. Det tyska riket kom att föra flera ideologiska strider mot påven i Rom. Att ha en egen linje mot Rom blev en krigsförklaring från det tyska riket och ett genomgående drag i tysk historia. Norrut var det tyska riket missionerande och expansivt. Mot söder var det kamp i underläge, mot norr kamp i överläge. Ansgar växte upp i Karl den stores rike, född på den franska sidan, men munk på den tyska, lydande under stiftet Hamburg-Bremen. Det närmast liggande landet Schlesvig, Sönderjylland, blev det första missionsområdet. Vid Jelling finns två runstenar uppsatta av Harald Blåtand över Gorm som vilat i en av två stora gravhögar. Texten beskriver den danske kungens dop och övergången till kristendomen. Det är manifesterat genom den kyrka som byggdes inom detta tidigare hedniska område. Danmark med tillhörande Skånelandskap blev således kristnade ca hundra år före svearna i norr. Det skedde helt och hållet genom mission från Tyskland. Vi är mycket välunderrättade om Ansgar och hans stift Hamburg-Bremen tack vare två skrifter, som också finns tillgängliga på modern svenska. Rimberts krönika om Ansgar beskriver en helgonlik gestalt, som blev biskop och som såg det som. sin kallelse att vara missionsbiskop bland hednafolken norröver, på nuvarande Jylland och på Birka. Han uppsökte kungarna och deras hov. Vi vet i dag att det fanns kristna fångar på Birka, kanske tagna som slavar i österled. Andra hade stött på kristen tro vid sina färder till Miklagård, dvs inom den bysantinska riktningen. Ansgar gjorde två färder till Birka, trots att vikingar uppträtt som terrorister i hans eget stift. De hade plundrat och bränt Hamburg och flera andra handelsstäder vid Nordsjön. Den andra skriften, som delvis handlar om Ansgar, är skriven av Adam av Bremen. Den är en fyllig historik över Hamburgerstiftet och dess biskopar under två sekel. Det är den mest utförliga källskrift som föreligger om geografi, folkslag, kungabeskrivningar, kristen mission och kyrklig organisation i det område, som skulle bli Sverige. Den måste givetvis läsas med många källkritiska förbehåll, men utan denna skrift på latin, skriven av en lärd tysk i Hamburgerstiftets tjänst ca 1070, skulle vi vara mycket fattigare beträffande händelser och personer. Varje biskops ämbetsgärningar finns noggrant beskrivna. Det märks att Ansgar och andra är drivna av ett nit att sprida den kristna tron ända till jordens gräns. Världens ände troddes ligga strax bortom Birka. Utifrån Jesaja 49 travesterades Ansgars kallelse Och nu säger Herren dig detta,. Han som danade dig till sin tjänare från moderlivet:. Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken,. Att du må vara dem till frälsning ända till jordens gräns.. Ty konungar skola se det, och furstar skola stå upp. Och tillbedja Herren din Gud och Israels Helige,. Ty Han skall förhärliga dig. Ansgar fick själv uppleva att konungar vid jordens gräns skulle tillbedja Herren. Han fick förmodligen också uppleva bakslagen, då denna mission 8
9 till kungen och handelsplatsen dog ut. En kyrka hade byggts på Birka av Hergeir och två kvinnor är kända som de första kristna, Frideborg och dottern Katla. Missionsuppdraget från Hamburg fick dock inte bestående effekt, då folket inte blev kristnat. Det fick bestående effekt för Hamburgerstiftet i och med att det blivit ett stift med Ansgar som biskop och Hamburg fick framöver politiskt stöd för sin missionsstrategi för hela Norden. Flera av Ansgars efterföljare skulle fortsätta detta verk och några skulle själva bli biskopar i Dalby utanför Lund, som blev ett stift i den nordiska kyrkoprovinsen. Liksom germanerna kristnades sent från romarriket, tillhörde nordborna de sista i Västeuropa att lämna sin religion för Vite Krist. Hamburgerstiftet spelade en central roll med missionerande biskopar. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att det var människor med förståelse för de nordiska sedvänjorna som missionerade. Kristendomen nådde inte Sverige direkt från Rom utan genom tysk förmedling. Det är sant att många återvändande vikingar och handelsmän tog med sig den nya tron till Sverige från England eller österifrån, ibland tillsammans med munkar som Eskil, David och Sigfrid, men det är ovedersägligt att de första organiserade försöken gjordes av tyska missionärer, som var insatta i germanskt styrelseskick och rättsskipning: ty det är sed och skick hos dem, att varje offentligt ärende mer beror på folkets enstämmiga vilja än på konungens makt. Sveriges kristnande skedde mer i gemenskapens och kollektivets form än i individualistisk riktning. Då de första stiftsstäderna etableras i Skåne, inträffar det märkliga, att en engelsk biskop installeras i Lund och öster därom en tysk biskop i Dalby, som anses vara den äldsta bevarade stenkyrkan i Sverige. I och med att Lund segrar och blir ärkebiskopssäte för hela Norden 1103, avtar beroendet av det tyska riket. Norden utvecklar så småningom egna kyrkoprovinser för Norge Trondheim och för Sverige Uppsala Till slutet av 1000-talet har det förekommit sex-sju biskopar från Hamburgerstiftet i Skåne och resten av Sverige. Den för eftervärlden mest kända andliga personlighet från denna tid är tyskan Hildegard von Bingen. Genom sin diktning och sång ville hon.gestalta den kristna tron. Hennes sånger fick en.renässans på 1900-talet. De uttrycker en levande tro och förtröstan i en tid, som strävade efter helheten i tillvaron och som förebådade katedralernas teologi. Hon var verksam inom många områden, t ex filosofi, medicin och matlagningskonst. Hansestäderna Östersjöhandeln drev fram starka kontakter mellan hansestäderna. I norra Tyskland gällde det.rostock, Stralsund och Lübeck, i Sverige gällde det främst Visby men också Söderköping och Stockholm. I Skåne hade de flesta hamnstäder förbindelser med Hansan, bl a Malmö och Ystad, men också Åhus. Än i dag finner vi spåren av dessa blomstrande kontakter i stadssilhuetterna och kyrkorna. Handelsstäderna dominerades av tyska handelsmän och borgare, som stiftade sina gillen. Tyskan blev handelsspråket för överklassen. Med tiden blev denna nordtyska dialekt så stark i Norden, att den påverkade det svenska språket. Fornnordiskans ordföljd, bäst bevarad i dagens isländska, började ersättas av den tyska. När tiden är inne för ett skriftspråk, som sprids via Gutenbergs uppfinning, boktryckarkonsten, påverkar detta svenskan på flera sätt. Frakturstilen blev den förhärskande till långt in på 1800-talet, ja i religiösa skrifter in på 1900-talet. Biblar och religiösa böcker skulle helst ha ett gammaldags utseende. Genom att reformationens ursprungsspråk var tyska, fick detta stora följder för det svenska språkets utformning, eftersom den första officiella bibelöversättningen följde Martin Luthers förebild. Innan vi kommer in på reformatorerna, kan vi konstatera att de etablerade handelsförbindelserna med de nordtyska städerna och en stor tysk befolkning i de svenska östersjöstäderna, hade ett avgörande inflytande på reformationens förlopp. Det var i städerna som reformationen snabbt slog igenom. Många präster därifrån hade varit studenter i Rostock och andra tyska universitet. Organisterna och orgelbyggarna hade också tysk utbildning. Framför allt var borgerskapet förberedda för de nya idéerna från Tyskland. Reformationen Reformationen skapade stora omvälvningar i både de tyska och svenska samhällena. Det är sällan som en idé får ett så snabbt och långtgående inflytande, kännbart ända till vår tid. Reformationen befäste det inflytande som teologer från Tyskland fick. Reformationens historia kan ses ur flera perspektiv. Det vanligaste är kanske det teologiska, där Martin Luthers brottning med sig själv och strävan att finna en nådig Gud, leder till egen frigörelse och visshet om Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Återupptäckten av evangeliet ledde till brytning med hans egna klosterlöften och ganska snart med påven i Rom. Kejsaren kallade Luther till riksdagen i Worms, där han och andra reformatorer togs i rikets akt varigenom reformationen 9
10 kom att stå högst på den politiska dagordningen under hela 1500-talet. Det politiska perspektivet på reformationen dominerar kanske våra historieböcker, där kejsare och kungar drar nytta för egen del av reformationens frigörelse från påven. Så var fallet med Gustav Vasa i Sverige. Utan reformationens politiska konsekvenser skulle han aldrig ha fått makten på det sätt han tillskansade sig den. Ett annat perspektiv är ett beklagande av den europeiska enhetens upplösning under kejsare och påve. Då bortser man från att denna enhet aldrig existerade i realiteten under medeltiden. I stället rådde maktkamp mellan påve och kejsare under lång tid. De tyska kejsarna blandade sig i de italienska stadsstaternas affärer och kortvariga allianser bildades mellan olika furstar. Även korstågen mot det heliga landet bestod av sådana allianser, bl a när tyske kejsaren Fredrik Barbarossa ställde sig i spetsen. Det existerade aldrig någon europeisk enhetskultur. Det reformationen i Tyskland åstadkom, var att dra bort tyskarnas intresse från Italien. De teologiska och politiska aspekterna har betonats på olika sätt i eftervärldens historieskrivning. Även Martin Luther bidrog indirekt till detta genom att så starkt framhäva tvåregementsläran, dvs att fursten, politikerna, skall styra det världsliga regementet, och präster, biskopar, teologer skall hålla sig inom det andliga regementet. För Luther och hans samtid framstod denna tudelning som naturlig med tanke på att flera biskopar under den katolska tiden var både kurfurstar, som valde kejsare, och krigare i sina förskansade borgar. Enligt Martin Luther kunde inte en Herrens tjänare ha dessa uppgifter, som var anförtrodda prinsar och adelsmän på 1500-talet. Då tvåregementsläran ofta fått legitimera kyrkans tystnad i politiskt svåra ställningstaganden, är detta delvis en misstolkning av Luther. Han om någon hade stått upp mot sin tids politiskt mäktiga män, kejsare, påve och furstar, och i skrifter gått i polemik mot sin tids maktmissbruk och ekonomiska manipulerande. Han var själv en orädd samhällskritiker. Ändå har tvåregementsläran ända in i vår tid ofta åberopats som rättesnöre på området kyrka-politik. Martin Luther var en produkt av den senmedeltida fromhet, som i Tyskland var djup och stark i slutet av 1400-talet. Han var själv förtrogen med mystiken och några forskare menar att Martin Luther var en mystiker i sitt andakts- och böneliv. Den starka spänning han såg mellan sin tids fromhetsideal och den korruption han upplevde i den romerska kyrkliga institutionen genom politiskt maktmissbruk och ekonomisk utsugning, t ex genom avlatshandeln, ledde honom fram till offentliggörandet av de 95 teserna i Wittenberg. 31 oktober 1517 vilken är en helgdag i det evangeliska Tyskland. Teserna föll i god jord bland många tyskar, då man ville befria sig från den ekonomiska utsugningen från Roms sida. Flera av furstarna ville också frigöra sig från Roms politiska inflytande, vilket vi bäst känner genom Gustav Vasas agerande i Sverige. Martin Luther var ingen kyrkogrundare och ville inte heller bli det. Han var heller inte en skrivare av kyrkoordningar, fastän han också hade juridisk examen. Han ville främst avskaffa missbruken i sin tids kyrka och framhäva evangeliets frälsande kraft till varje människa. Predikan på det egna språket, där Guds ord fick uttydas på ett undervisande sätt, var främsta medlet härtill. Detta slog igenom mycket snabbt först i universitetsstäderna och i andra städer. Socialt var det borgerskapet i både tyska och svenska städer, som tog till sig reformationens idéer. De gjorde det dock huvudsakligen av religiösa skäl: tiden var genom kyrkofromheten och mystiken mogen för budskapet om rättfärdiggörelse genom tron. Människan var både syndare och rättfärdig. Det var inte genom de egna ansträngningarna man blev rättfärdig inför Gud, utan genom tron. Tron allena, skriften allena, nåden allena blev de nya tongångarna. Reformationen spred sig så snabbt i Tyskland och angränsande områden, att både teologiska och politiska medel måste till för att hejda den. Då de flesta utgick från att kyrkan var en, gällde det att finna en godtagbar lösning. Mest energi ägnade sig Philip Melanchthon åt att utarbeta en bekännelse som kunde accepteras av alla. Han presenterade den i Augsburg 1530 och den fick det latinska namnet Confessio Augustana, ett namn som fortfarande är en levande realitet. Denna bekännelseskrift, helt enkelt kallad Augustana, inkorporerades i den lutherska kyrkliga identiteten men den var tänkt som en gemensam bekännelsegrund för katoliker och protestanter. Vid 450-årsjubileet 1980 fördes intensiva diskussioner mellan katolska och lutherska teologer att för vår tid göra den till en gemensam grund att stå på. I dessa ekumeniska samtal var man också mån om att så långt det var möjligt att upphäva de förkastelsedomar och den bannlysning, som utfärdades i Tyskland på 1500-talet, då religionen splittrade landet och människorna. Splittringen i religionsfrågan blev i det tysk-.romerska riket så djup, att den ledde till krig mellan de furstar som var trogna kejsaren och påven och de furstar som anammade reformationens lära. Ett mycket komplicerat händelseförlopp kan lakoniskt uttryckas i slutresultatet: cujus regio, ejus religio. Det blev helt sonika så, att fursten i varje furstendöme eller delstat själv fick avgöra vilken bekännelse samtliga invånare där skulle ha. Det var den 10
11 tidens sätt att skapa förutsättningar för fred. I klartext innebar detta, att de områden i östra Tyskland, där reformationen uppstått, blev protestantiska. Detta gällde också norra Tyskland, där östersjöstäderna varit särskilt mottagliga. Stora delar av södra Tyskland, förutom Württemberg, förblev katolska liksom områdena västerut närmast Rhendalen. Däremot fanns ingen enhetlig praxis kring gudstjänstordningen och kyrkorummets användning. Ibland tilläts bildstormare rensa kyrkor på konstskatter, som ansågs vara avgudabilder. I de lutherska områdena bevarades dock många målningar, krucifix och altare. Däremot utrensades mycket som hörde till helgonkulten. Reformationen kommer mycket tidigt till Sverige från Wittenberg. Brödena Olaus och Laurentius Petri från Örebro i Stängnäs stift hade studerat i Wittenberg. Reformationen fick fäste i Strängnäs Dessförinnan är reformationen känd i Kalmar, Söderköping och i Stockholm. Den hade då också satt avtryck i Malmö. Reformationens händelseförlopp är bäst skildrat av Åke Andrén i Sveriges kyrkohistoria 3. Samspelet gentemot utvecklingen i Tyskland är påfallande. Ändå får reformationen i Sverige en tydlig svensk prägel. Det beror främst på Gustav Vasas personliga intresse. Han engagerar Olaus Petri som sekreterare i Stockholm, vilket blir den snöboll, som startar en lavin i landet. Hans främsta finansiärer är borgerskapet i Lübeck, hans första hustru och drottning kommer från Tyskland, hans främsta rådgivare blir Georg Norrman, som försöker införa nya arbetsordningar efter tysk förebild, bl a superintendenter. Hela reformationshistorien står i intim växelverkan med Tyskland. Ändå måste vi konstatera att resultatet av reformationen såg ganska annorlunda ut för Svenska kyrkan jämfört med de evangeliska landskyrkorna i Tyskland. Liturgin i de svenska gudstjänsterna behöll mera av sin medeltida form än vad som blev fallet i Tyskland. Under hela 1500-talet utkämpades en kamp om liturgin, som bl a Johan III lade stor vikt vid. Gift med Katarina Jagellonica och med deras son Sigismund som blivande polsk kung, var han teologiskt intresserad av att bibehålla så mycket som möjligt av den katolska ordningen. En utländsk besökare vid en svensk högmässa kunde förundras över att den i så hög grad liknade en katolsk. Givetvis levde den gamla ordningen kvar länge bland de breda folklagren. Språket ändrades successivt till svenska, liksom hymnerna, och predikan fick genom predikstolen en framskjuten plats. Som förebild för den nya tidens predikan tog prästerna tryckta predikningar från Tyskland. Dessa var i hög grad undervisande. Just undervisningens roll skulle bli mycket stor inom kyrkans ram. Tack vare Laurentius Petri osedvanligt långa ärkebiskopstid från 1531 till 1573, den längsta för någon svensk ärkebiskop, lyckades han ge reformationen stadga genom att hävda kyrkans självständighet gentemot kungamakten. Biskopsämbetet blev bevarat i Sverige och med Laurentius Petri som förebild fick Sverige flera starka och självständiga biskopar, som mest markant på talet. Präster i Sverige började i likhet med Martin Luther gifta sig och bilda familj. Katharina von Bora bildade skola för den öppna prästgården med stora matlag. Prästgårdskulturen blev en del av det svenska samhället och den fanns i hela Sveriges land. Prästfruar blev inflytelserika förebilder för bondmororna i socknarna. Prästsöner studerade vidare vid akademin, många till präster, andra till ämbetsmän och flera biskopssöner blev så småningom adlade. En helt ny kultur uppstod i hela landet. I Sverige bidrog reformationen till att riket blev mer centralstyrt, homogent och lättkontrollerat för makten. Predikstolarna användes för kungörelser i allehanda ärenden, alltifrån jordbrukspriser till nya förordningar och kunglig propaganda för krig. Det blev den tidens främsta massmedium. I Tyskland däremot fortsatte den decentralistiska tendensen, så att riket var splittrat på många politiska enheter. De många små hoven förde sin egen politik. Furstens religion blev viktig för folket, vilket kallades för Landesherrliches Kirchenregiment (1530). I Tyskland ägde ett radikalt bondeuppror rum 1526 under Thomas Müntzers ledning. Det slogs ned av furstarna och mycket blod rann. Reformationen i Tyskland fick alltså inte bondebefolkningens genuina stöd. Adeln och borgerskapet blev desto inflytelserikare. I Sverige däremot var bondeståndet i de olika riksdagarna alltifrån Västerås 1527 och framåt med om att fatta de avgörande politiska besluten om kyrkans styrelse. På lokalplanet skulle de svenska bönderna genom sockenstämman visa att kyrkan var beroende av folkligt deltagande. Den ordning som hustavlans värld utvecklade fick oerhört genomslag i Sverige, kanske mer än i Tyskland. Hushållet var den grundläggande enheten i det som kallades det ekonomiska ståndet. De andra var det politiska ståndet, adeln, och det lärande ståndet, prästerna. Då Martin Luther fick skydd i slottet Wartburg av fursten Fredrik den vise, och hade sin genomgripande andliga tornupplevelse, är steget inte långt till hans författande av sin mest sjungna psalm i Sverige med talrika alluderingar på furste, borg, makt, vapen: Vår Gud är oss en väldig borg 11
12 Teologiskt utvecklade sig striden annorlunda i Sverige än i Tyskland. Melanchthons förbindande och försonande hållning fick genom krig och det katolska konciliet i Trident ge vika för en luthersk kontroversteologi vilken drev dogmatiken och den rätta läran till sin spets. Det evangeliska Tyskland delades i furstendömen med reformert bekännelse och sådana med luthersk bekännelse. Lutherska teologer polemiserade inte bara mot katolsk teologi utan också mot reformert. Så var fallet delvis i Sverige ända fram till Uppsala möte 1593, då det beslutades om vilka bekännelseskrifter svenskarna skulle följa. Detta beslut blev epokavgörande för den svenska utvecklingen. Nu var det inte längre kungens religion som var avgörande för riket, utan bekännelseskrifterna. Beslutet var främst riktat mot den laglige kungen Sigismund, som också var kung över Polen, det enda katolska riket i Nordeuropa. Det var också riktat mot de reformerta tendenser som hertig Karl, sedermera kung Karl IX hyste vid denna tid. I Tyskland var det fortfarande furstens religion som var avgörande, i Sverige var det från 1593 bekännelseskrifterna. Detta skulle så småningom skrivas in i grundlagens första paragraf Martin Luther blir svensk och.gustav II Adolf tysk Till bekännelseskrifterna hörde Dr Martin Luthers Stora och Lilla katekes. Den senare med sina folkliga frågor Vad är det? och sina detaljerade svar rörande tio Guds bud, tron, Fader vår, döpelsen och Herrens nattvard översattes inte bara till svenska utan spreds i massupplagor till alla församlingar. Genom husförhören blev den så spridd, att de flesta människor i Sverige under ett par hundra år, har kunnat delar av den utantill. Mödrar lärde barnen att läsa ur den. I den alfabetiseringskampanj, som husförhören faktiskt blev, var katekesen främsta läroboken. Närmast kyrkorna lärde sig barn och vuxna läsa, fastän det var sämre ställt med skrivkonsten. I utmarkerna längst bort från kyrkorna var det sämst beställt med läskunnigheten. Martin Luther blev tveklöst den mest kände utlänningen i Sverige. Senare blev hans rykte skamfilat, då katekesens utläggningar tvingades på yngre människor med motiveringen att de skulle bli flitiga, lydiga, sparsamma och moraliska undersåtar i tjänst för kung och fosterland. Martin Luthers ärende från början var att förklara tron för människor som en befriande kraft. Hans enkla fråga Vad är det? är inte tillkommen för att förklara det rationella i tron. Betoningen ligger på verbet, det essentiella och väsentliga. Hur ingriper tron på den nådige Guden i våra liv? Det var det väsentliga för Martin Luther. Jämte Nordtyskland blev befolkningen i Sverige en av de mest läskunniga på och 1700-talen. Det är en sidoeffekt av reformationen och i Sverige av den likriktning som myndigheterna påbjöd i riksbyggandets intresse. När skolplikten kommer till Sverige och Tyskland på 1800-talet är marken beredd. 12
13 1600-talets många krig fick en förödande effekt för den tysktalande befolkningen. På många platser dog hälften av befolkningen i krigets umbäranden. Det var inte antalet dödade i själva slagen som bidrog härtill, utan de många arméerna, inklusive den svenska, som drog runt i Tyskland i 30 år. Det normala livet med sådd, skörd, handel, byggande och tillverkning upphörde. Ingen kunde känna sig säker och det var dumt att lägga ut pengar på gården, när den ändå riskerade att rövas eller brandskattas. Det tog ett eller två århundraden för tyskarna att hämta sig från denna krigskatastrof demografiskt och ekonomiskt talet innebar en katastrofal lågkonjunktur. Det är mot den bakgrunden vi skall se det förhärligande, som Gustav II Adolf fick röna, både under sitt sista år i livet, men framför allt efter slaget vid Lützen För protestanterna blev han hjältekonungen och trons försvarare. Liksom Martin Luther blivit svensk, blev Gustav II Adolf tysk. Vi vet i dag att 30-åriga kriget handlade om makt, inflytande och ekonomisk vinning, men för den tidens människor var den övergripande frågan religionsfriheten. Protestanterna kände sig hotade, först i Böhmen och Österrike, sedan i Tyskland. Gustav II Adolf sökte tillsammans med rådsherrarna rättfärdiga ett ingripande i kriget. Ett anfallskrig i främmande land ansågs inte rättfärdigt. Den springande punkten för ett rättfärdigt krig 1630 var frågan om förtrycket mot de evangeliska. De begärde försvar för sin tro och de fick det från kungen i Sverige, då kejsarens trupper hade segrat även i norra Tyskland. Gustav II Adolf hälsades som en befriare och hyllades genom den tidens propagandablad i de evangeliska områdena. Hans död vid slaget vid Lützen 6 november 1632 utlöste landssorg i den protestantiska världen. Det dröjde till 1832 innan ett minnesmärke uppfördes vid Lützen utanför Leipzig. Det vårdas fortfarande ömt av en stiftelse och den 6 november högtidlighålls Gustav II Adolfs minne och har så gjort både under kejsartid, nazisttid, kommunisttid och nu under den demokratiska eran. Vid flera tillfällen har svenska ärkebiskopar deltagit. Det 30-åriga kriget slutade med Westfaliska freden Det är en epokgörande fred för Europa. Vid 350-årsminnet 1998 samlades 20 europeiska statschefer i Osnabrück, Tyskland, däribland det svenska kungaparet, för att högtidlighålla minnet. Fredsförhandlingarna pågick i flera år och gav upphov till den moderna fredsdiplomatin. De var dessutom multilaterala med flera inblandade parter av olika styrka och dignitet. Europa fick religionsfred och furstarna förband sig att respektera denna. Sverige blev garant för Westfaliska freden och därmed betraktat som en stormakt i norra Europa. Westfaliska freden gjorde slut på ett utnötningskrig, som genom sjukdomar, pest, samhällsupplösning decimerade Mellaneuropas befolkning katastrofalt. Freden inledde också en ny politisk och konfessionell epok i Europas historia, som varade i drygt 200 år. Politiskt innebar den, att den suveräna staten segrade. Den svenska staten och de svenska kungarna hade framtiden för sig. Nationalstaten tog sin början. Till förlorarna hörde befolkningen i Tyskland. Genom att den decimerats och genom tyska rikets splittring, hade segrarmakten Frankrike ett övertag ända till Sveriges allians med kardinal Richelieus Frankrike hade varit lyckosam. Helt följdriktigt kom den första svenska utlandsförsamlingen att etableras i Paris Till förlorarna hörde också påven. Visserligen blev den ledande förhandlaren på katolska sidan så småningom påve, men påvedömets direkta politiska inflytande minskar och det upphör nästan norr om Alperna. Reformationens landvinningar bekräftas i Tyskland och de nordiska länderna. Där den katolska sidan hade haft framgångar, framför allt i Polen, Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien förblev katolska kyrkan en dominerande majoritetskyrka till nutiden. De lutherska och reformerta kyrkorna i dessa länder blev minoritetskyrkor, som blev avogt inställda mot den katolska majoriteten. I denna konfliktsituation vände de sig till Sverige som garant för Westfaliska freden. De välkomnade särskilt Karl XII som räddade religionsfriheten åt dem i Schlesien i nuvarande Polen genom freden i Altranstädt 1706, beläget nära Lützen. Sverige var ett fattigt land, men segraren Frankrike var ett rikt land, minst femton gånger så stort och rikt som Sverige. Andra länder krigar därför att de är rika, men Sverige därför att vi är så fattiga, lär den svenske fredsförhandlaren Johan Adler Salvius ha sagt. Axel Oxenstierna var väl medveten om att det inte lönade sig ekonomiskt att beskatta fattiga svenska bönder ytterligare. Snabbare inkomster gick att få genom tullar. Därför siktade Sverige på att kunna ta upp tullar vid de tyska Östersjöfloderna. Av den orsaken blev de svenska landområdena på tysk mark inte så stora. Dessa svensk-tyska förbindelser, av ekonomisk, kulturell och kyrklig natur fortgick till Den religionskarta som drogs upp 1648 bestod i stort sett fram till 1900-talets stora folkomflyttningar genom krig och revolutioner. Så småningom utvecklades två sorters protestantism i Europa. Bland protestantiska minoritetskyrkor, omgivna av folkflertalets katolicism, sökte man stöd och skydd hos lutherska majoritetskyrkor i andra länder. Dessa fanns i de nordiska länderna och i de tyska Landeskirchen. De tyska protestantiska kyrkorna 13
14 bildade på 1800-talet en formell organisation för detta diaspora-arbete. Det fick naturligtvis namnet Gustav Adolfswerk, eftersom det gällde stöd till trosfränder Allt detta var ett resultat av Westfaliska freden. Krigets umbäranden frambringade några av protestantismens största psalmdiktare och tonsättare. I Berlin verkade Paul Gerhardt som präst och Johan Crüger som kyrkomusiker. En av Crügers mest spelade melodier är Ps 5: Nu tacka Gud allt folk, med hjärtans fröjd och gamman. Den tillkom 1647 och dess ljusa ton kan kanske tillskrivas fredsutsikterna. Den sjungs även i icke-kyrkliga sammanhang vid högtidliga tillfällen såsom återföreningen mellan Öst- och Västtyskland. Johann Crügers koralbok från 1638 blev ett standardverk i Sverige och tolv av dess melodier inkorporerades i Koralpsalmboken. Flera av Paul Gerhardts psalmer finns i nuvarande psalmboken. Den i Sverige mest sjungna är I denna ljuva sommartid (200). Den skrevs Hans övriga psalmer framhåller Guds nåd, tacksamheten, barmhärtigheten. Det går ett ljust stråk genom den psalmdiktning som tillkom under en av Tysklands svåraste kriser. Kyrkligt blev den. tyska orgelmusiken dominerande i de protestantiska länderna. Den moderna italienska och franska.musiken utestängdes från de evangeliska kyrkorna. Denna musikriktning fann sin väg till Tyskland och Sverige via hoven och de hovkapell som grundades då, men inte via kyrkorna. Sverige utgick som segrare och stormakt, medan tyska befolkningen var sargad. I Sverige gick utvecklingen mot centralisering med Stockholm som huvudstad på riktigt. Ämbetsverk, landshövdingar och regementen skulle organisera riket, underbefolkat och med små ekonomiska resurser för att upprätthålla stormaktsstatus. Även kyrkligt ville kungamakten inrätta ett kyrkligt ämbetsverk, en centralstyrelse med ämbetsmän och präster i spetsen för kyrkan. Ett sådant styrelseskick var vanligt i Tyskland, kallat consistorium generale. I Sverige bekämpades denna kyrkliga nyordning å det bestämdaste av biskoparna, understödda av prästerna. Vi har sett hur Gustav Vasa försökte något liknande med hjälp av sin tyske sekreterare Georg Norrman, nu försökte sonsonen Gustav II Adolf att införa en kyrklig centralstyrelse. Tack vare biskoparnas starka ställning i det dåtida svenska samhället, lyckades de stoppa alla sådana förslag under hela 1600-talet och även under frihetstiden. I Sverige finner vi under stormaktstiden att biskoparna som personligheter och politiker är enormt starka och kan hävda sin och kyrkans självständighet gentemot kungamakt och adeln. Sitt starkaste stöd fann de bland bönderna, som ofta gjorde.gemensam sak med prästeståndet i riksdagarna..johannes Rudbeckius i Västerås får symbolisera de många starka biskoparna under stormaktstiden. Under deras uppsikt låg också skolorna och hospitalen. Den högre utbildningen hade saknats i Sverige, då Uppsala universitet legat nere långa tider. En uppryckningstid stundade, när kungen donerade 300 gårdar och Gustavianum byggdes. Den svenska högre utbildningen hade legat långt efter den tyska. Fortfarande skulle många svenska studenter fortsätta att resa till de tyska universiteten, främst Rostock och Greifswald i norr, senare också Halle och Helmstedt i söder. Gymnasierna i stiftsstäderna blev en kyrkans angelägenhet och domkapitlen själva sörjde för prästutbildning. Självständiga biskopar med stiftens domkapitel som juridiska personer blev andliga auktoriteter med betydande samhällsinflytande i stormaktssverige. Annorlunda var det som sagt i och talens Tyskland, där tyska riket var politiskt och ekonomiskt försvagat, splittrat på flera hundra politiska enheter och helt utan centralstyrning. Å andra sidan fortsatte de kyrkliga styrelserna att vara lekmannaledda och utan starka biskopar. De tyska evangeliska kyrkorna levde sina liv i varje landsdel för sig Landesherrliches regiment. Bönderna hade ingen politisk representation, som de hade i Sverige både i bondeståndet och i sockenstämmorna. Den feodala strukturen levde kvar länge i Tyskland och satte sin prägel på böndernas underordnade ställning och fragmentiseringen av riket. I Stockholm hade Sankta Gertruds församling bildats redan Den var tyskspråkig och 14
15 dit hörde det tysktalande borgerskapet. Den var en del av den svenska kyrkan och lydde under konsistoriet i Stockholm. Församlingen är alltså icke-territoriell. Den blev en kulturell mittpunkt i stormaktstidens huvudstad. Församlingskyrkan i Avesta byggdes på 1650-talet efter S:a Gertruds förebild, eftersom myntmästaren tillhörde S:a Gertruds församling. I Göteborg grundades också en församling Christinae församling under drottning Kristinas tid. Den har existerat sedan dess och är en gudstjänstgemenskap för tysktalande. I Malmö fanns en tysktalande församling sedan reformationen, vilken fortsatte då Skåne blev svenskt. Den upphörde under 1800-talet men återuppstod efter första världskriget. Dessa tre församlingar betjänar i dag många tysktalande som bor i eller nära Sveriges tre största städer. De uppstod och blomstrade, då Sverige var en stormakt och beskyddare av de evangeliska i Tyskland. Pietismen Under 1600-talet uppstår en religiös rörelse i Frankfurt som får både djupgående och långtgående verkningar i Europa med följder i övriga världsdelar. Inspiratören hette Philip Jakob Spener ( ) och han kallas också lutherdomens andra reformator. Som uppbyggelse hade han läst Johann Arndts Den sanna kristendomen. Det inre fromma livet betonas vid läsningen av Bibeln tillsammans med. andra uppbyggelseböcker. Här hämtade man förlagor från engelska puritanismen, från den katolske Thomas a Kempis och inte minst Luther själv. Den enskilda bibelläsningen var ett signum för denna rörelse som kom att kallas för pietismen. Betoningen läggs mer på det kristna livet än på den bokstavliga läran. Det var en reaktion mot den lutherska rätlinjiga ortodoxin som blev förhärskande både i Tyskland och Sverige under och 1700-talen. Speners bok hette Pia Desideria, vars första utgåva kom Före dess hade han som församlingspräst samlat likasinnade till Collegium Pietatis i Frankfurt. Det ledde till regelbundna sammankomster utanför gudstjänsttid till inbördes uppbyggelse, gemensam läsning av andaktsböcker. De troendes gemenskap betygades på detta sätt och de troende urskiljde sig från den övriga församlingen. En ecclesiola in ecclesia hade uppstått. Spener tolkade det som så att det allmänna prästadömet praktiserades. Regelrätt konfirmationsundervisning och katekesförhör var en annan aktivitet för pietismen. Trosgemenskap utan världens människor blev signifikant för denna rörelse. Den inre människan är den sanna kristendomens kännetecken. Denna pietistiska väckelse med sin metod för läsning och gemenskap spred sig först i Tyskland. Spener var en strateg och inom hans livstid fanns kollegier på 500 orter i Tyskland. De bildade aldrig egna församlingar eller förvaltade sakramenten. De stod i ett beroendeförhållande till de territoriella församlingarna men såg sig som redskap för kyrklig förnyelse. I första hand var det adeln och de större städernas borgerskap som tog till sig.pietismen. Det evangeliska prästerskapet i Tyskland delade sig i sin syn för eller mot pietismen.. I mycket bröts dess privilegium som uttolkare av Bibeln. Till Sverige spred sig också pietismens idéer både genom Arndts och Speners böcker men främst genom återvändande studenter. Vissa universitet gick helhjärtat in för pietismen i sina teologiska studier, främst i södra Tyskland, andra stod hårdnackat emot, främst i norr. Mest känd i Sverige blev den s k Hallepietismen och dess banerförare August Hermann Francke ( ). Denne hade influerats av Spener och genomlevt en omvändelse, som han själv kunde datera. Han beskrev själv hur han gått från andlig död till andligt liv, från förtappelse till frälsning. Han utarbetade en nådens ordning för den kristna människan, som vandrade från vanekristendom till de andligt väckta och slutligen de pånyttfödda, som representerade den sanna kristendomen. Av många efterföljare tolkades denna legalistiskt och pietismen fick namn om sig att leda till asketism och introspektion. Francke var en organisatör och aktivist. I Halle byggde han skolor och barnhem. Han införde en ny pedagogik i undervisningen. Stiftelser skapades för det sociala, pedagogiska och missionsinriktade arbetet. Han var banbrytande på många områden. Än i denna dag är många av dessa inrättningar bevarade i Halle. Boktryckerier och bibelskolor grundades. De första lutherska missionärerna sändes till Indien Trehundraårsminnet av detta pionjärföretag firades i Tranquebar I det mesta av dessa företag sökte och fann Francke stöd hos adeln och furstarna. Han sökte heller inte strid med prästerskapet. Samhället och kyrkan skulle förvandlas genom att människors liv förändrades enligt pietistisk modell. I stora delar av Tyskland tog man till sig denna förkunnelse. Tillspetsat har det sagts att pietismen blev preussisk statsreligion. Spener och Francke blev välkända i Sverige under Karl XI:s och Karl XII:s tid. Spener var erbjuden att bli präst vid tyska församlingen i Stockholm och han korresponderade med Karl XII:s mor. Idéerna från Halle kommer till Sverige på två sätt. Dels är det studenter som blir begeistrade och introducerar dem i flera svenska städer alltifrån Karlskrona i söder till Umeå i norr. Francke var själv professor i teologi vid universitetet i Halle. Genom kontroll och förbud försökte man i Sverige 15
16 få studieresorna att gå till etablerade ortodoxa.universitet som Wittenberg och Greifswald. Dels är det de svenska fångarna i Tobolsk som under den ryska fångenskapen regelbundet har kontakt med Francke i Halle. Efter nederlaget vid Poltava blev ca svenskar krigsfångar i Ryssland. Merparten tillbringade tolv år i Sibirien. Högre officerare fick bo i Moskva och S:t Petersburg. Flera av dem hade kommit i kontakt med Francke, då den svenska hären drog fram genom Polen och Sachsen. Francke själv hade besökt svenska högkvarteret En överenskommelse ingicks 1707 som gav religionsfrihet för evangeliska bekännare i Schlesien och de fick tillstånd av kejsaren att bygga rymliga kyrkor, nådeskyrkor, med en oerhörd åhörarkapacitet. Arkitekturen satte predikan i centrum. Officerare var före fångenskapen förtrogna med pietismen. Efter svenska stormaktens nederlag och frånvaron från hem och fosterland i många år, var det inte underligt. att misströstan spred sig. Man jämförde sig med Israels barn i egyptiskt slaveri. Anspelningarna på Gamla Testamentet var legio i predikningar vid denna tid. Curt Friedrich von Wreech blev ledare för den pietistiska kretsen i Tobolsk. Officerarna måste nu anpassa sig socialt till en ny situation. Inom Hallepietismen såg man positivt på hantverksutövande som en försörjningsmöjlighet. Officerarna blev nu hantverkare. I Halle hade också skolor grundats med ny pedagogik. Flera officerare åtog sig lärarrollen i de skolor som byggdes, så småningom i internatform. Genom von Wreechs korrespondens med Francke vet vi att fångarna erhöll andligt och materiellt stöd från Halle. De byggde kyrka och de bildade konventiklar för inbördes uppbyggelse. Här lade också lekmännen ut texten. Så mycket som möjligt följde fångarna de anvisningar som fanns för ett fältkonsistorium. Hallepietismen var ett nytt inslag i den gammaltestamentligt präglade karolinska miljön. En väckelse uppstår med individen i centrum, med den egna trosupplevelsen som grund. En av ämbetsmännen i fångenskap hade särskilt god kontakt med Francke. Hans namn var Josias Cederhielm, som studerat i Uppsala. Som 25-åring blev han kanslist och följde Karl XII:s kansli i fält och blev 1709 tillfångatagen. Med sin adliga rang blev han en av de ledande bland pietisterna. Cederhielm var privilegierad som fånge och fick vistas i Moskva och S:t Petersburg. Då han efter tjugo års frånvaro från Sverige, varav tolv i fångenskap, återvänder, blir han inom ett par år en av Sveriges mäktigaste män och tar säte i riksrådet. Han driver hårt ett pietistiskt inspirerat reformprogram för kyrkan. En kyrklig centralstyrelse borde bildas, där lekmän hade säte. En ny kyrkoordning borde skrivas, som också gjorde en översyn av skol- och hospitalsväsendet. Han får igenom detta i riksdagen trots envetet motstånd från prästeståndet. Hans pietistiskt inspirerade reformprogram ser ut att lyckas. Utrikespolitiskt blir han ledare för ett parti, som ser en chans till revansch efter det stora nederlaget mot Ryssland. Efter Peter den stores död 1725, skulle Karl XII:s systerson utses till tsar i Ryssland. Då skulle det bildas en helt ny allians och Sverige åter bli en stormakt. Han åker själv som ambassadör till St Petersburg för att söka stöd för detta. I de partistrider och den polarisering som nu tar vid i riksdagen blir Josias Cederhielm förloraren mot Sveriges mäktigaste man vid denna tid, kanslipresident Arvid Horn. Cederhielm döms till avsättning och förlorar allt. Samtidigt beslutas om konventikelplakatet, som är direkt riktat mot pietismen och lekmannainflytandet i kyrkliga angelägenheter. Denna del av andlig inspiration från Tyskland tog ett abrupt slut. Under frihetstiden i Sverige blev det franska inflytandet större än någonsin politiskt, kulturellt och språkligt. Trots att två kungar, Fredrik och Adolf Fredrik, också var tyska furstar, var impulserna från Tyskland inte särskilt tongivande under 1700-talet. Gustav III:s mor var också tyska från Preussen. Ändå blev han helt fransk. Inom Tyskland är det två grenar i den pietistiska rörelsen som fick stort genomslag. I Württemberg i södra Tyskland fick en riktning fotfäste i Tübingens universitet. Omkring en femtedel av befolkningen beräknas ha bekänt sig som pietister på 1700-talet. Här var det inte främst adeln och borgerskapet som berördes utan de breda folklagren. Den pietistiska riktningen i Württemberg omfattades av alla befolkningsskikt och den hade kommit för att stanna. Landeskirche Württembergs kännetecknas än i dag av en lågkyrklig pietism bland präster och kyrkfolk. En ledande teolog var Magnus Friedrich Roos, vars klassiska uppbyggelselitteratur spreds i stora upplagor i Sverige. Greve Nikolaus Ludwig von Zinzendorf ( ) var från barnsben påverkad av Francke. Religiösa flyktingar böhmisk-mähriska bröder fick 1727 en fristad på familjens gods i Herrnhut, av Herren beskyddad. Där upprättades en kristen församling, som inte främst var baserad på konfession eller liturgi, utan på den inbördes gemenskapen efter mönster från Apostlagärningarna. I fortsättningen kallades dessa gemenskaper för Brödraförsamlingen. En praktisk och missionerande kärleksverksamhet tog sin början. Redan 1742 var 500 brödraförsamlingar upprättade runt om i Europa. Från den ursprungliga församlingen i Herrnhut hade 600 rest ut som missionärer. Det 16
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Kristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Kristendomen. Inför provet
Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer
Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln
Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf
Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör
Den kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
En ledare efter Guds hjärta
En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som
AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST
FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.
2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!
Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.
Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.
En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig
Norden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?
OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS
Världens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).
Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad
I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.
1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20
Berättelsen vi befinner oss i
Berättelsen vi befinner oss i Ola Wingbrant 2014-11-08 Introduktion Det känns roligt och inspirerande att få stå här igen. Att åter ha fått förtroendet. Jag som står här heter Ola Wingbrant och predikar
Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.
Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och
Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv
Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara
Avundsjuk på episkopatet
Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika
den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:
Jona 3 (Vers 1-10) Jona i Nineve 1 HERRENS ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2 Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. 3 Då steg Jona
Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser
Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och
Vilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och
Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?
Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit
Elev 1 Kristendom. Religions frågor
Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra
En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8
Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av
Islam en livshållning Islams uppkomst
Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande
Församlingsbrev. Hösten 2009
Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin
Dramatisering kristendomen
Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där
Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf
Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?
Kasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)
Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla
Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23
Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...
Judendomen. Abraham judarnas stamfader
Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr. Abraham judarnas stamfader Judarnas historia
Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith
Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna
När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har
När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.
Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf
Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det
Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35)
Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till det sjätte kapitlet i Andra Mosebok. Som innehåller JEHOVAs svar på Mose bön. Och Han förnyar och stadfäster Mose kallelse. Vi
Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
FÖRSAMLINGSBLADET. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015
FÖRSAMLINGSBLADET KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015 Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 kor 5:17 2015 efter Kristus eller 5776 efter skapelsen
Avigajl. 1 Sam 25:6b-11
Avigajl Förra söndagen sa jag att denna söndag skulle det handla om Avigail och de flesta av er såg ut som frågetecken. Och vem vet, det kanske ni kommer att göra idag också efter den här predikan. Jag
S:t Eskils Katolska församling
S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Lärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!
1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte
arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)
Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.
ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING
ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄRLDSUNGDOMSDAG MADRID 2011 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Som alla vet har det i vårt grannland Norge skett mycket
Att vara internationellt ombud
Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla
B. Välsignelse inför skolstarten
B. Välsignelse inför skolstarten De barn som skall börja skolan kan välsignas på våren strax före skolstarten på hösten. Välsignelsehandlingen leds av en präst en annan församlingsanställd. Välsignelsen
Kyrka för folket eller servicekyrka?
Ledare SPT nr 5 2012 Kyrka för folket eller servicekyrka?»högt ÖVER SKOGENS TAGGIGA kontur lyfter hon sitt torn. Med sina metertjocka grundmurar står hon massivt murad på jorden. Men hennes spira lyfter
Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen med den Engelska titeln Unparadonable Sin. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder,
Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg
Fastlagssöndagen Esto mihi Kärlekens väg Fastlagssöndagen anger tiden före fastan. De tre dagarna i fastlagen är Fastlagssöndag, fläskmåndag och fettisdag. Sedan kommer Askonsdag, då fastan börjar. Ordet
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.
Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:
Söndagsskolan och LoveNepal. sid12
Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan
Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns
Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld
Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen
Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund
Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre
Mässa i påsknatten (B)
Mässa i påsknatten (B) De som har tjänaruppdrag i gudstjänsten anländer i procession till den mörka kyrkan. Ett tänt böneljus bärs i processionen. Orgeln kan tas i bruk vid moment 4 (Påsklovprisning) eller
Konformismens intolerans
Ledare SPT nr 2 2012 Konformismens intolerans FÖRFATTAREN LENA ANDERSSON skriver på DN:s ledarsida den 2 januari om»demokrati som mentalitet». Det är en självrannsakande diskussion, med exempel hämtade
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström
100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra
Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så
Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära
Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka Guds rike är nära Jag kunde inte låta bli att låta tankarna fara iväg en aning när jag satt här i kyrkan för ett par veckor sedan och lyssnade till Anders Bengtsson
S:t Eskils Katolska Församling
S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan
Sångpostillan - Första söndagen i Fastan
Sångpostillan - Första söndagen i Fastan Bidrag från Bengt Pleijel 2009-02-17 Senast uppdaterad 2015-02-15 Bibelskolan.com Första söndagen i Fastan Invocavit Prövningens stund Låt oss be om nåden att med
Delad tro delat Ansvar
Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd
ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN
ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning
Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf
Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån
De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de
Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de
FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Min hjärtans allra käraste på världen
Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner
Lev inte under Lagen!
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och
Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium
Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar
3 Hur ska vi uppfatta naturen?
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin
- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.
GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur
Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling
Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs