FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID NYKÖPING

Transkript

1 FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID NYKÖPING

2 FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID MINNESSKRIFT

3 FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID MINNESSKRIFT JUSTITIA BONITAS MISERICORDIA UTARBETAD AV HJALMAR E, NELSON

4 Minnesskriften slutredigerades den 5 okt Länstryckeriet/Nyköping 1956

5 Förste Prov.-läkare Nils Åkesson Ordförande Kontraktprosten Carl Persson Ordförande Överlantmätaren Ernst Petrelius Ordförande Landsfiskalen G. E. Göthman Ordförande 1951

6 S:T BOTVID det helgonnamnet strålar som en stjärna från långt avlägsna, töckenhöljda tider då Vite Krist först vann insteg i sörmländska bygder. Den sällsamma medeltidslegenden berättar om hur Botvid blev kristnad i England och efter hemkomsten var ett föredöme i kristligt leverne och barmhärtighetens utövande tills han på Rogö (Rågö) i Nyköpings skärgård år 1120 blev mördad av en slavisk träl som han friköpt och sökte förhjälpa åter till hans hemland. Ärad som helgon och slutligen begravd på hemgårdens mark i Hammarby, där den kristne brodern Björn byggt en kyrka, invigd Botvidskyrka, nu Botkyrka. Denna legend vars faktiska uppgifter anses väl bestyrkta är känd endast i latinsk version och bevarad genom en avskrift från en sedermera förlorad 1300-talsskrift. (Avskriften tryckt i Scriptores Rerum Svecicarum 2: ) Legenden användes av ärkebiskop Birger Gregersson på 1300-talet för lektioner i hans officium över Botvid. Det anses också att Heliga Birgitta från legenden hämtat sin kännedom om helgonet, som hon kallar "sanctus vir terræ Svecke". Att kristendomen redan före Botvids handelsresa till England vunnit insteg i Södermanland, därom vittnar de över hela landskapet spridda runstenarna från 1100-talet. (Södermanlands runinskrifter. Erik Brate och Elias Wessen. Fjärde häftet. Sid. 256.) I sin vapenbild bär aposteln en apostel i levernet men utan predikobok sina attribut: en fisk, hänsyftande på martyrdöden ute bland skären (eller enligt en annan version på ett fiskafänge, vid vilket han visade sitt kristliga sinne- 5

7 lag mot en elak och självisk människa) samt yxan, en erinran om det vapen med vilket han dödades. S:T BOTVID ett namn från legendomspunna tider, då kristendomens första bloss tändes i det hedniska mörkret. S:T BOTVID ett namn som alltjämt inspirerar och förpliktigar. Det var också utan tvivel i känslan härav, som de män, vilka för tjugufem år sedan hade att ge namn åt frimurareföreningen i Nyköping, enigt slöt upp kring det namnet, vilket också vann stadfästelse i Frimurare föreningen S:t Botvids urkund av den 12 juni TIDIGARE PLANER PÅ FRIMURAREFÖRENING I NYKÖPING. Under gynnsammare omständigheter skulle det frimureriska arbetet ha kunnat börja i Nyköping nitton år tidigare än vad som blev fallet och frimurareföreningen skulle troligen då ha kommit att heta Heimdal, vilket som bekant betyder "gudarnas väktare på bron Bifrost". Den nordiska mytologien var alltfort vid den tidpunkt det här gäller livligt anlitad vid namngivning av föreningar, inte minst inom ordensväsendet. Frimurarebröder i Nyköping med omnejd undersökte alltså redan 1912 möjligheten att få till stånd en frimurareförening, varom handlingar och protokoll, som nu finnes i S:t Botvids arkiv, vittna. Redan långt tidigare var det frimureriska intresset förefintligt i residensstaden. Då S:t Johanneslogen i Eskilstuna instituerades 1883 var borgmästaren i Nyköping Carl Wellander och länsnotarien, sedermera landskamreraren Edvard Ploman, Nyköping, bland grundläggarna och flera av logens första medlemmar var Nyköpingsbor. Namnen på de frimurarebröder som år 1912 främst tog initiativet till bildandet av en förening i Nyköping är be- 6

8 varade i det förslag till styrelse som uppsattes vid ett sammanträde nämnda år den 6 sept. De voro kyrkoherden G. Sjöström, Tuna, kyrkoherden Carl Lundberg, Bälinge, handlanden A. Sturm, Oxelösund, tandläkaren K. Järle, fabrikören, sedermera disponenten, Bror H. Giertz och konsuln A. Ryberg. Ytterligare åtta bröder hade undertecknat ansökan till Loge Directorium om att den tilltänkta föreningen "skulle få höra direkt under Stora Landslogen och att undervisning i den konungsliga konsten skulle få meddelas i de lägre åtta graderna av Orden". Det ringa antalet bröder som undertecknat ansökan ingav dock på högsta ort en viss betänksamhet, och det påpekades också att brödraföreningarnas verksamhet var betydligt mer begränsad. Det visade sig dessutom att antalet bröder var för ringa i förhållande till de kostnader en förening krävde, varför tanken på en sådan tills vidare måste skrinläggas. Utan tvivel hade dock initiativet som sådant stimulerat intresset i orten för frimureriet. Antalet frimurare ökade i staden och ute i bygderna med varje år. Tanken på en frimurareförening i residensstaden var väckt och förhoppningen om att få en sådan till stånd låg latent tills den år 1929 togs upp på nytt till allvarligt begrundande. Den kallelse som då utfärdades till bröderna att sammankomma för att dryfta frågan var bl. a. undertecknad av en av dem som tolv år tidigare ivrat för föreningsbildning, nämligen disponenten Bror H. Giertz. 7

9 INITIATIVTAGARE OCH STIFTARE. Denna kallelse hade föregåtts av ett betydelsefullt förberedande arbete. Fyra bröder, apotekaren E. Lundgren, landsfiskalen G. E. Göthman, bankrevisorn Per Grönlund och förste stationsskrivaren H. E. Söderberg hade tidigare under året penetrerat föreningsfrågan och kommit till den uppfattningen att en frimurareförening borde och kunde bildas. De hade också tillsammans med kammarskrivaren Åke Norelius besökt brödraföreningen S:t Olov i Norrköping och det heter i av Grönlund gjorda anteckningar att när de nämnda bröderna återvände hem efter Norrköpingsbesöket, de hade "icke blott en levande varm önskan om att få en frimurareförening till stånd i sin hemstad, utan de hade också av sina vänliga värdar fått en hel del dokument, varur de kunde hämta upplysningar om tillvägagångssättet för bildande av en förening". De nämnda fyra bröderna var alltså denna gång initiativtagare till bildandet av en frimurareförening i Nyköping. De ansåg emellertid att innehavare av mer representativa frimuraregrader borde ställa sig som stiftare och vände sig därför till den enda frimurarebroder i staden, som innehade X:de graden, förste provinsialläkaren Nils Åkesson, vilken förklarade sig villig att stå som främste undertecknare av den kallelse som, daterad den 26 nov. 1929, utfärdades till frimurarebröderna att sammankomma på Standard Hotell den 12 dec. s. å. "för dryftandet av frågan om bildandet av en brödraförening för Nyköping med omnejd". Kallelsen var i Övrigt undertecknad av disponenten Bror H. Giertz, riksbanksdirektören Carl Steenmark, hovjägmästaren greve Claes C:son Lewenhaupt och kyrkoherden, sedermera kontraktsprosten Elis Erlandsson. Dessa fem bröder betraktas som föreningens stiftare. 8

10 FÖRENINGSTANKEN SLOG ROT. Vid sammanträdet den 12 december 1929 valdes dr Åkesson till ordförande och bankrevisorn Per Grönlund till sekreterare. Landsfiskalen G. E. Göthman redogjorde för de förarbeten som utförts och uppläste en förteckning upptagande sextiotvå inom staden med omnejd boende frimurarebröder med angivande av deras grader, vilka alltså utgjorde det underlag en förening hade att bygga på. Enhälligt beslöts att en frimurareförening skulle bildas och samtliga närvarande antecknade sig för medlemskap. En kommitté tillsattes, vilken skulle föra frågan vidare, utarbeta förslag till stadgar och vidtaga övriga nödvändiga förarbeten. I kommittén invaldes i första hand de bröder som undertecknat kallelsen till sammanträdet och vidare kontraktsprosten Carl Persson, landsfiskalen G. E. Göthman, apotekaren E. Lundgren, förste stationsskrivaren H. E. Söderberg, bankrevisorn Per Grönlund och kammarskrivaren Åke Norelius. Dessa kommitterade tillsatte ett arbetsutskott bestående av Giertz, Göthman och Grönlund. Arbetsutskottet inriktade sig målmedvetet på att snabbt men dock så grundligt som möjligt fullgöra de olika uppgifterna. Till dessa hörde att skaffa ytterligare erfarenheter från redan arbetande brödraföreningar och arbetsutskottet tillsammans med fyra andra bröder företog ett givande studiebesök hos frimurareföreningen i Motala. Skisser till rekvisita uppgjordes, kostnadsförslag införskaffades och inte minst viktigt var att trygga den blivande föreningens ekonomi, vilket skedde på så sätt att de frimurarebröder som blivit medlemmar, tecknade garantiförbindelse för täckande av kostnaderna. 9

11 FÖRENINGEN BILDADES UNDER GOD TILLSLUTNING. Då ett nytt sammanträde hölls på Standard Hotell den 20 febr under dr Nils Åkessons ordförandeskap, gällde det inte längre om en förening skulle bildas, utan när det skulle kunna ske. Intresset bland bröderna i staden och orten hade under förarbetet oavbrutet stegrats och vid detta sammanträde hade inte mindre än fyrtioåtta bröder hörsammat kallelsen. Och dessutom hade fem bröder, vilka inte var i tillfälle att närvara, meddelat att de önskade ansluta sig. Enhälligt beslöts att bilda en brödraförening med namnet Frimurareföreningen S:t Botvid i Nyköping. Namnet hade föreslagits av kyrkoherden Erlandsson. Endast ett annat namnförslag framlades, nämligen Gripen, vilket dock av olika skäl befanns olämpligt. Det framlagda förslaget till stadgar antogs och till föreningens första uppsättning av ämbetsmän valdes följande bröder: Ordförande med. doktorn Nils Åkesson Vice ordförande kontraktsprosten Carl Persson FFBB bankrevisorn Per Grönlund AFBB apotekaren Erik Lundgren FABB överlantmätaren Ernst Petrelius AABB förste stationsskrivaren Erik Söderberg T kyrkoherden Elis Erlandsson FCM läroverksadjunkten Ossian Ericson ACM bankdirektören Ingemar Widebeck FS landsfiskalen G. E. Göthman AS fil. magistern Robert Wennberg FSKM disponenten Bror H. Giertz ASKM fabrikören S. E. Westberg 10

12 FRIMURAREFÖRENINGENS URKUND AV DEN 12 JUNI Sedan en delegation besökt Linköping och konfererat med Provinsialmästaren, kaptenen H. J. L. Westman, Deputerade Provinsialmästaren, v. häradshövdingen J. G. Odencrautz, och sekreteraren i Provinsiallogen, löjtnanten C. A. Jæger, varvid värdefulla råd och upplysningar erhölls, avsändes till VSV en av de valda ordinarie ämbetsmännen undertecknad ansökan om tillstånd för föreningens konstituerande. Den 13 juni 1931 erhöll ordföranden från dåvarande STSB amiralen Arvid Lindman den betydelsefulla handling som utgör Frimurareföreningens urkund, daterad den 12 juni I densamma meddelas tillstånd, "att i Nyköping må bildas en brödraförening inom S:t Johannesgraderna, benämnd S:t Botvid, vilken förening skall lyda direkt under Stora Landslogen". Och vidare förordnades doktor Åkesson att vara föreningens ordförande. Att frimurarebröderna med glädje och tillfredsställelse mottog detta för föreningens tillkomst avgörande budskap är det en överflödsgärning att särskilt betona. Inte minst var de bröder som svarat för det förberedande arbetet glada över att detta förts fram till stadfästelse. Det vore dock felaktigt att föreställa sig, att deras arbete nu var slutfört. Det gällde att i verkligheten omsatta planer och skisser till föreningens utrustning och i övrigt färdigställa allt till föreningens instituering. I den av föreningens dåvarande sekreterare, landsfiskalen G. E. Göthman, skrivna tioårsberättelsen av den 14 november 1941 heter det om detta arbete: "I denna historik bör framhållas det förtjänstfulla och kunniga arbete, som därvid verkställdes av en utav de delegerade, nämligen bankrevisorn Per Grönlund". Det bör nu i denna tjugufemårshistorik inte förbigås, att protokoll och övriga handlingar utvisar att också brodern G. E. Göth- 11

13 man gjorde betydelsefulla insatser i arbetet för Frimurareföreningen S:t Botvids tillkomst, framförallt då det gällde att få det nödvändiga kapitalet förhandstecknat S:T BOTVIDS HÖGTIDLIGA INSTITUERING. Den 14 november 1931, den dag då Frimurareföreningen instituerades, var för bröderna en de stora förväntningarnas dag. Och utan tvivel var det för var och en av de närvarande femtiotvå S:t Botvidsbröderna ett sällsamt högtidsögonblick redan att träda in i den reglementsenligt smyckade föreningslokalen, vilken utstrålade det ännu orördas charm nedtecknaren av dessa minnen tror sig därvid återge inte blott sina egna intryck, utan säkerligen samtligas. Förväntningarna i fråga om lokalens inredning helt i överensstämmelse med frimureriska former och traditioner hade inte blott infriats, de hade överträffats. För instituering av föreningen hade STSB amiralen Arvid Lindman infunnit sig, åtföljd av en av Stora Landslogens officianter, revisionssekreteraren Yngve Wissén. Som gäster närvoro i övrigt Ordförandemästaren i S:t Johanneslogen Södermanland, greve C. A. A. Lewenhaupt och Vice ordföranden i Andreasföreningen S:t Olof, telegrafkommissarien A. H. Olin. Institueringen började på slaget Sedan gästerna högtidligen införts och hälsats, överlämnade ordföranden, med. dr Nils Åkesson, föreningens klubba till STSB amiralen Lindman, vilken ritualenligt öppnade sammanträdet. På anmodan uppläste sekreteraren föreningens konstitutionsbrev och VSV:s förordnande för dr Åkesson att vara föreningens ordförande. Amiralen Lindman förklarade därefter i ett högstämt anförande Frimurareföreningen S:t Botvid invigd och dess verksamhet påbörjad till välsignelse och gagn för Frimurareorden och föreningens egna bröder. Därefter återlämnade STSB klubban till ordföranden. Och så sjöngs för första gången föreningens brödrasång, 12

14 författad av kyrkoherden Elis Erlandsson och tonsatt av frimurarebrodern tandläkaren Fritz Steneberg: BRÖDRASÅNG TILL S:T BOTVID. Mel.; G. Wennerberg. Söner av dagens Södermanland, Botvid oss kallar fanan svärja! Hjältar och helgon hand uti hand fordom här gingo riket att värja. Heliga minnen, oss för till strid! Korsmän väntar vår dunkla tid. Levnad, beseglad i sanning och tro, drabba ej vreda, onda öden. Herran har hållfast slagit en bro hän över djupen, ja, över döden. Redo vi bringe vår offergärd! Kampens vånda är segern värd. Evige Konung, Du världarnes Gud f, allting Dig prisar, liv och anda! Vig vara verktyg, krona och skrud! Kärleken, hoppet, tron skall ej stranda. Stjärnan, som leder till Faderns hus, talar tydligt sitt: Varde ljus! Ordföranden inledde därpå den långa raden av värdefulla föredrag, som under årens lopp hållits i föreningen, vari han särskilt belyste föreningens valspråk, vilket utformats som inskription på föreningens konstnärligt broderade vapen över ordförandeplatsen: Justitia, Bonitas, Misericordia, och satte denna sentens i samklang med frimureriets huvudtema. Sedan psalm 3, vers 1 sjungits, överlämnades ordet till talmannen. Slutligen förrättades val av ämbetsmän för kommande år, vilket utföll i enlighet med det förberedande valet den 20 febr. 1931, för vilket tidigare redogjorts. Till revisorer att granska föreningens räkenskaper valdes kammarskrivaren Åke Norelius och chefredaktören Hjalmar E. Nelson. Den sistnämnde är fortfarande revisor. 13

15 INVIGNINGSMÅLTID OCH SAMKVÄM. Den invigningsmåltid som ordnats i Hotell Standards matsal, blev självfallet särskilt högtidspräglad. Amiralen Lindman talade och med den naturliga hjärtlighet och det gemyt, som även i högtidliga sammanhang kännetecknade hans anföranden, önskade han framgång i rikaste mått åt den nya Frimurareföreningen. Ordföranden Nils Åkesson tackade varmt alla bröder som medverkat vid föreningens tillblivelse, inte minst dem som ekonomiskt gjort det möjligt för föreningen att denna dag börja sin verksamhet. Vice ordföranden Carl Persson förde ämbetsmännens talan och framhöll, att de efter måttet av sina krafter ville arbeta för S:t Botvids framgång, då denne nu för andra gången börjat sin vandring genom Sörmlands bygder bland de människor som nu leva och verka där. På S:t Johanneslogen Södermanlands vägnar talade dess OM greve C. A. A. Lewenhaupt, som bringade Logens lyckönskan till den nya föreningen, och revisionssekreteraren Yngve Wirsén talade om föreningar han besökt och deras lokaler samt framhöll det lyckliga sätt på vilket S:t Botvid löst sin lokalfråga. I samband med föreningens instituering hade till Hans Maj:t Konungen avsänts en telegrafisk hyllning, vilken besvarats med följande telegram: "Jag sänder Eder alla mitt uppriktiga tack, min broderliga hälsning och min hjärtliga lyckönskan på invigningsdagen. G U S T A F". I övrigt upplästes telegram från frimurarelogerna Gyllene Gripen och S: t Jacob i Linköping samt S: t Nicolaus i Visby, Frimurareföreningen Eos i Lund och Odd Fellowlogen nr 44 Sörmland i Nyköping. Slutligen framfördes gästernas tack av greve Lewenhaupt. Det efterföljande samkvämet blev en angenäm och värdig avslutning på S:t Botvids första högtidsdag. Den 14 november är sedan dess brödraföreningens Högtidsdag. 14

16 DET FRIMURERISKA ARBETET KUNDE BÖRJA. Institueringen var fullbordad, det frimureriska arbetet inom föreningen kunde börja. Enligt första paragrafen i föreningens vid bildandet antagna stadgar hade den till ändamål "att i Nyköping med omnejd liva och underhålla intresset för Frimurareorden och att utbilda sina medlemmar till kunniga frimurare". När minnestecknaren läst igenom den aktningsvärda samlingen av protokoll och övriga handlingar, har det stått klart för honom att det i denna minnesskrift endast kan bli fråga om att i korthet uppehålla sig vid det som av skilda anledningar påkallar särskild uppmärksamhet. Att ordförandena och styrelsen i övrigt hela tiden strävat efter att föreningens arbete i görligaste mån skulle motsvara den citerade stadgeföreskriften, det framgår med all tydlighet. Därom har ju också de bröder, vilka varit i tillfälle att deltaga i och följa föreningens verksamhet, personlig erfarenhet Ett stort antal föredrag har hållits inom de olika graderna, berörande skilda ämnen av frimurerisk natur. S:t Botvid har haft förmånen att hos sig se framstående frimurare, vilka hållit värdefulla, upplysande och inspirerande föredrag. Av dessa må särskilt nämnas professorn Arvid Odencrants, som hållit inte mindre än ett tiotal föredrag och instruktioner. Det framhölls också i tjuguårsberättelsen, att föreningen till honom står i "största tacksamhet, enär han särskilt under föreningens första år bistått föreningen med visa råd och anvisningar rörande rätta frimureriska former i arbetet". I övrigt har följande gästande frimurarebröder hållit föredrag: fil. lic. läroverksadjunkten Viktor Petersson, Linköping (vid fyra tillfällen), OM i S:t Johanneslogen Södermanland, rektorn David Nylund (två), Kanslären i Östgöta Provinsialloge, översten Gustaf Smidt (två), kyrko- 15

17 herden Knut Ericson, Norrköping (två), teol. doktorn, kyrkoherden Gustaf Brandt, OM i S:t Andreaslogen Birger Jarl, friherre G. A. Klingspor, Stora Sundby, OM i S:t Andreasföreningen S:t Olof, disponenten Gustaf Westerholm, Norrköping, kyrkoherden Carl Högman, Stockholm, lektorn Göran Dyfverman, domkyrkoorganisten Torsten Cars, Linköping, ÖCM i Östgöta Provinsialloge, ryttmästaren Gustav Blix, OM i brödraföreningen Concordia, Eksjö, majoren S. K. A. Brogren, DM i Östgöta Provinsialloge, generalmajoren friherre Axel Lagerfelt, FT i S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln, pastorn Efraim Almgren, Stockholm, OM i S:t Andreaslogen Gyllene Gripen, kyrkoherden Torsten Dittmer, kyrkoherden Folke Callersten, Norrköping, OM i S:t Johanneslogen S:t Jacob, regementspastorn Torsten Borggård, Linköping, majoren Knut Conradi, Linköping, DM i S:t Andreaslogen Gustaf Adolf, rådmannen Erik Ernberg, Kalmar, samt VO i Frimurareföreningen Södermanlands Grip bankdirektören G. Ohlsson, Katrineholm. Flera av föreningens egna bröder har hållit av dem själva utarbetade föredrag i frimureriska eller närstående ämnen. Doktor Nils Åkesson höll ett flertal sådana under sin ordförandetid, prosten Elis Erlandsson har hållit fem föredrag, lektorn Johan Dellner fem, landsfiskalen G. E. Göthman fem, chefredaktören Hjalmar E. Nelson fyra, bankrevisorn Per Grönlund tre, kyrkoherden Stefan Sandrén två och lektor Curt Lindhagen två. Följande brr har hållit ett föredrag vardera: kontraktsprosten Carl Persson, rektor Rich. Bolin, hamnkapten Nils Malmberg, läroverksadjunkterna Ossian Ericson och Karl Håkansson, bankdirektören Richard Wikander, chefredaktören Josef Lindelöw, kyrkoherden Ivar Hugsén, lasarettsläkaren Björn Köhler och kyrkoherden Sigurd Håkansson. Därjämte har ett stort antal föredrag och instruktioner 16

18 utgivna av Svenska Frimurare Ordens Vetenskapliga och Litterära nämnd och tillhörande föreningens arkiv blivit upplästa av S:t Botvidsbröder vid skilda sammanträden. SAMARBETET MED ANDRA FRIMURARE- SAMMANSLUTNINGAR. S:t Botvid har hela tiden kunnat glädja sig åt god kontakt med Frimurareloger och Brödraföreningar på andra platser. Vid några tillfällen har föreningen kunnat hälsa gästande bröder vilka kollektivt kommit på besök. Den 23 sept gästades föreningen av tjugutvå bröder från S:t Johanneslogen Södermanland med dess OM, rektor David Nylund i spetsen. Presidiet i S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping var inbjudet till föreningen den 16 nov. 1953, nämligen OM, regementspastorn Torsten Borggård, FDM bankkamreraren Knut Asproth, ADM agronomen Ivar Wåhlstedt och FFBB stadsläkaren Conrad Hahn. Den 10 mars 1954 besöktes föreningen i studiesyfte av bankkamreraren Thorsten Foogde och distriktsveterinären Arthur Säfholm, vilka representerade ett antal bröder i Katrineholm, där en brödraförening var under bildande. Efter det denna förening, Frimurareföreningen Södermanlands Grip, bildats, gästade tre av dess bröder S:t Botvid den 14 nov Samtidigt hade föreningen besök av fem bröder från Nynäshamn, där man hyser förhoppning om att få till stånd en Frimurareförening. S:t Botvidsbröderna har med vanligtvis stor anslutning gästat följande Loger och föreningar: S:t Andreaslogen Gyllene Gripen i Linköping, S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping, S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna, Andreasföreningen S:t Olof i Norrköping, Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs, S:t Johanneslogen Oscar Fred- 17

19 rik i Norrköping (då trettiosex bröder deltog i resan), S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm, varvid de i besöket deltagande fyrtio bröderna med ordföranden, landsfiskal G. E. Göthman i spetsen, var i tillfälle att bese Frimurareordens Stamhus. Och i år besöktes för första gången Frimurareföreningen Södermanlands Grip i Katrineholm, varvid ett trettiotal bröder deltog. År 1952 ordnade föreningen en utflykt för bröderna med damer, varvid man övervar högmässan i Frustuna kyrka. Minnet av förutvarande ordföranden i S:t Botvid, kontraktsprosten Carl Persson, hedrades genom nedläggande av blommor på hans grav. I samband med den gemensamma middagen på Ehrendals gästhem höll prosten Erlandsson ett anförande om S:t Botvidslegenden. På återvägen hem besöktes Upsa kulle i Runtuna där överlantmätaren Sven Forsselius lämnade en orientering. I den angenäma och girande utflykten deltog ett fyrtiofemtal bröder och anhöriga. ETT NYTT, BETYDELSEFULLT STEG INOM S:T BOTVID. År 1934 heter det i sekreterarens årsöversikt bl. a.: "Redan på ett tidigt stadium väcktes inom föreningen tanken på möjligheten att utöka frimurarearbetet att omfatta även S:t Andreasgraderna. Frågan har under detta arbetsår närmare behandlats dels inom styrelsen, dels vid särskilt sammanträde med bröder som innehava från och med sjätte graden. Det har bestämts viss plan för anskaffande av erforderliga medel och torde å denna högtidsdag vid arbetsårets slut kunna med glädje konstateras, icke endast att verkligt intresse föreligger inom föreningen för frågans realiserande, utan även att goda utsikter finnas att även den ekonomiska delen av frågan skall kunna tillfredsställande lösas". Sekreterarens förutsägelser besannade sig till fullo. Då 18

20 VSM den 1 sept lämnade tillstånd åt föreningen att utvidga sitt arbete till att omfatta även S:t Andreasgraderna, var ekonomien redan tryggad härför. Det återstod att ordna med behövlig rekvisita och sedan detta slutförts, kunde ett nytt, betydelsefullt steg tagas inom S: t Botvid den 8 september 1937 då arbetet började inom S:t Andreasgraderna. Detta skedde vid en stämningsmättad högtidlighet, vid vilken professorn Arvid Odencrants medverkade. Denna utökning av det frimureriska arbetet inom föreningen blev, som också förväntats, av stor betydelse för föreningens utveckling och för fördjupningen av dess frimureriska uppgifter. SAMMANTRÄDESLOKAL. Som redan nämnts, hölls första förberedande sammanträdet för bildandet av en brödraförening den 12 december 1929 på Standard Hotell. Bröderna samlades då i den så kallade festsalen. Denna sal jämte därtill liggande två klubbrum blev sedermera sammanträdeslokal för S:t Botvid enligt tillstånd av Konungen den 12 juni Denna sammanträdeslokal blev emellertid för några år sedan för liten genom den ökade tillslutningen till sammanträdena, särskilt på högtidsdagarna. Styrelsen nödgades se sig om efter större lokal för värdigt firande av högtidsdag. Efter överväganden och slutligt styrelsebeslut avläts den 29 februari 1956 framställning att på högtidsdagar begagna som sammanträdeslokal "den så kallade Kungssalen i Kungstornet i slottet Nyköpingshus", Genom nådigt beslut av den 4 maj 1956 har framställningen bifallits. Frimurareföreningen S:t Botvid har genom detta tillstånd sålunda rätt att förfoga över två sammanträdeslokaler, måhända unikt för frimurareföreningar i landet. Och den nya lokalen i det medeltida Nyköpingshus kommer säkerligen att bli ensam i sitt slag såsom frimurerisk sammanträdeslokal. 19

21 VISITATIONER. Föreningen har varit föremål för visitationer i enlighet med Ordens allmänna lagar. Den första verkställdes den 17 maj 1942 enligt fullmakt av Visitator a latere OTUM f. d. justitieborgmästaren Bernhard Lindberg, Göteborg. Den andra visitationen förrättades den 11 mars 1951 enligt föreskriven fullmakt av PM för VPL översten Reinhold Geijer, Karlstad. PARENTAT1ON ÖVER KONUNG GUSTAF V. Med anledning av att Hans Maj:t Konung Gustaf V, Svenska Frimurareordens Höge Beskyddare, dess VSM och Högste styresman den 29 oktober 1950 gått bort ur timlighetens värld och nedlagt de jordiska arbetsverktygen för alltid, höll tjänstgörande ordföranden, styrelsens vice ordförande G. E. Göthman på föreningens högtidsdag, den 14 november 1950, en högtidlig parentation, åtföljd av åminnelsebön av talmannen. Bl. a. uttalades det i parentationen följande: "Den långa tidsperiod, då Konung Gustaf varit styresman för oss frimurare, har varit lyckosam för vårt svenska frimureri. Därom vittnar icke endast den yttre framgången och stora tillslutningen till vårt brödraförbund utan även och än mer den inre fasthet och livaktighet, som vårt svenska frimureri städse bibehållit. Och detta även under tider, då med fog kan påstås att 'allt flyter'. Det har varit en trygghet för vår Ordens bestånd och goda utveckling, en garanti för dess fasthållande vid sina urgamla traditioner på kristlig grund och för dess bevarade anseende gentemot yttervärlden, att Sveriges Konung stått i spetsen för den svenska frimurareorden. Men Konung Gustaf nöjde sig inte med att blott hålla sin skyddande hand över vår Orden och själv övertyga sig om, att Ordens heliga grundsatser efterlevdes. Innan han blev en åldrande 20

22 man, deltog han nämligen personligen i brödernas logearbete och otaliga äro de gånger, då han själv ledde högre graders sammankomster. I denna stund må vi också ihågkomma den stora betydelse för vårt frimureri som Konung Gustafs uttalande den 1 juli 1939 medförde. I detta offentliga uttalande i för frimureriet brydsam tid tog han kraftigt avstånd från sådana utländska frimurareorganisationer, vars mål och syften visat sig stå i strid med den svenska frimurareordens. " HÖGTIDSSTUNDER. Med all rätt kan man säga att varje sammanträde i Frimurareföreningen är en högtidsstund som skänker avkoppling från världens jäkt och samling kring bestående värden. Självfallet blir dock vissa sammanträden särskilt högtidliga och minnesrika. Så var fallet vid högtidsdagen den 14 november 1941 då tioårsminnet av föreningens instituering bringades i erinring liksom då tjuguårsminnet högtidlighölls den 14 november Vid båda dessa tillfällen hade dåvarande sekreteraren, landsfiskalen G. E. Göthman i korta översikter skildrat huvuddragen i föreningens verksamhet under gångna år och framlagt statistiskt belysande fakta. Tjuguårsdagen fick också sin särskilda högtidsprägel av att ordförandeskifte då ägde rum. Överlantmätaren Ernst Petrelius avgick på egen begäran från ordförandeuppdraget och till ny ordförande hade förordnats förutvarande vice ordföranden landsfiskalen G. E. Göthman. Som gäster närvoro vid tjugonde högtidsdagen OV professorn Arvid Odencrants och Stora Landslogens kanslichef, majoren Fritz Ryman, Stockholm. Ett hyllningstelegram hade avsänts till Konungen, från vilken följande svar mottogs: Frimurareföreningen S:t Botvid, Göthman, Nyköping. Mitt hjärtliga tack och lyckönskan till den nye ordfö randen. Gustaf Adolf. 21

23 Lyckönskningstelegram kom också från provinsialmästaren i Östgöta Provinsialloge, generalmajoren, friherren Axel Lagerfelt, Linköping, från S:t Johanneslogen Södermanland och Andreasförening en S:t Eskil i Eskilstuna samt från Andreasföreningen S:t Olof i Norrköping. Efter ordförandeinstallationen riktade sig den nyutnämnde ordföranden till den avgående, Ernst Petrelius, och tackade honom i erkännsamma och hjärtliga ordalag för det högt uppskattade arbete han under sin ordförandetid nedlagt till föreningens och brödernas bästa. I sitt högtidstal yttrade den nytillträdande ordföranden bl. a. följande: "I det förflutna har S:t Botvids verksamhet icke varit hämmad av yttre olyckor eller störd av inre misshälligheter. Enigheten har varit den bästa. Intet har synts kantigt eller vrångt. För S:t Botvid är det arbetsrum, där vi alltid varit församlade, sålunda uppfyllt av goda minnen, lysande och värmande. Här firades dess invigningshögtid. Arbetsrummet har varit hemmet för S:t Botvids liv. Vi ha därför i dag bärande skäl att ur djupet av våra hjärtan hembära DTSB vår ödmjuka tacksamhet för den nåd, varmed han omfattat oss och vår förening och för att vi fått ostörda ägna oss åt ljusets och sanningens tjänst. Men, mina bröder, må vi också se mot framtiden! Denna tjuguåriga minnesdag föder, då de två decennierna försvunnit, en ny tid för S: t Botvid. Förhoppningar och löften vill då gärna spira upp ur våra hjärtan. Förtroendefullt vill vi sträcka ut våra händer mot framtiden. Och mot Honom, som är det förgångnas, nuets och det tillkommandes Herre. Med Hans hjälp våga vi oss på det löftet, att bruka kommande år på frimurarevis till egen och medbröders förkovran och på endast sådant satt, att den TS må förhärligas," Till högtidsstunderna hör också många av samkvämen 22

24 efter den traditionella brödramåltiden. Under de gångna åren har dessa samkväm blivit alltmer trivsamma, högtidliga men också gemytliga, vilket gjort samvaron efterlängtad. Högtidsdagarnas festivitas i arbetsrummet har också fullföljts vid de efterföljande samkvämen. Allt detta har nu för de bröder som från början eller under flera år tillhört S:t Botvid, det skimmer över sig, som det framfarnas minnen ofta besitter. Men redan i nuet måste upplevelsen ha varit förbunden med äkta känsla och stämning för att kunna förbli bestående, berikande och angenäma minnen. ORDFÖRANDESKIFTENA. I slutet av minnesskriften lämnas en förteckning över vilka bröder som innehaft och innehar olika ämbeten och befattningar. Här må dock särskilt erinras om de bröder, vilka av VSM förordnats till ordförande och som alltså stått i spetsen för Frimurareföreningen S:t Botvid under olika perioder. Föreningens förste ordförande, förste provinsialläkaren med. doktor Nils Åkesson, Nyköping, tjänstgjorde från föreningens instituering den 14 november 1931 till den 14 januari Hans intresse och arbete för att förbereda och igångsätta S:t Botvids verksamhet har redan i det föregående omnämnts. Efter hans bortgång den 18 januari 1951 höll överlantmätaren Ernst Petrelius parentationen och yttrade då bl. a.: "Nils Åkesson var en kunskapsrik och djupt intresserad frimurare. Utmärkande för honom var ett utpräglat sinne för frimureriets former, samtidigt som han genom samvetsgrant studium inträngt i dess innehåll. Som ord förande vakade han omsorgsfullt över ett strängt frimureriskt innehåll i verksamheten. Under en något kärv yta 23

25 fanns hos honom en varm känsla för medmänniskorna. Hans läkargärning hade givit honom stor människokännedom." Föreningens andre ordförande var kontraktsprosten Carl Persson, Frustuna. Han tjänstgjorde fr. o. m. den 14 januari 1935 till den 19 november 1937 då han på grund av bristande tid avgick. I den parentation som prosten Elis Erlandsson efter hans frånfälle förrättade uttalades bl. a.: "En av stiftets främsta homileter, en talare av rang och inte minst själasörjare och ungdomslärare som få, sträckte sig hans inflytande till kretsar långt utöver de egna församlingarna. Trots svag fysik orkade Persson mer än vad som kunde tyckas möjligt. Han levde i sin gärning och avslöt den först med sin död. Vi salutera med vördnad en aktad och genomförd frimurerisk levnad." Föreningens tredje ordförande, överlantmätaren Ernst Petrelius, tjänstgjorde fr. o. m. den 19 nov till den 12 maj 1951, då han på egen anhållan blev entledigad från ämbetet. I föreningens tjuguårsberättelse heter det: "Under denna förhållandevis långa tid handhade han sitt ämbete med skicklighet. Vid sammanträdena fingo föreningens medlemmar ofta höra från denne sin ordförande goda och väckande maningar. Med sina ideella intressen och genom sin värdighet men också vänlighet och tolerans tillvann han sig brödernas aktning och tillgivenhet." Föreningens fjärde ordförande, landsfiskalen G. E. Göthman, förordnades till ämbetet den 19 maj 1951 och föreningen har alltfort glädjen att ha honom som sin ledare. Han var som tidigare nämnts i denna minnesskrift en av föreningens initiativtagare och drivande krafter. Och under tjugo år var han föreningens förste sekreterare. Nu är han den enda medlemmen av S:t Botvids styrelse som alltifrån institueringen tillhört densamma. Då man går igenom föreningens protokoll under den långa tid han fullgjorde 24

26 sitt sekreterareuppdrag, visar det sig vara ytterst få protokoll som inte är signerade med hans namn. Det säger allt som behöver sagas om hans varma frimureriska intresse, vilket han under de sistgångna fem åren som ordförande varit i tillfälle att än mer på olika sätt manifestera vid livaktiga sammanträden med allt större tillslutning av S:t Botvidsbröder. DE BORTGÅNGNA. Under de tjugufem år S:t Botvid varit i verksamhet har 32 medlemmar på DTSB:s befallning nedlagt sina jordiska verktyg och lämnat brödrakrets en. Tankarna gå i dag till länkar som brustit. De bröder, som samlats till fädernas rum: Disponenten Rudolf Heinrich Böös Postmästaren Oscar Tilly Disponenten Fredrik Rydberg Direktören Sven Magnusson Egnahemsdirektören Sven Sverke Direktören Bror H. Giertz Fabrikören Otto Berglind Köpmannen Ludvig Johansson Fabrikören Enok Westberg Överingenjören Sven Flodin Hamnkaptenen Nils Malmberg Fabrikören Carl Fredrik Ekman Grosshandlaren John Larsson Kyrkoherden Carl Lundberg Godsägaren Georg Nyberg Kontraktsprosten Carl Persson Köpmannen Sigge Widéen Direktören Carl Clementsson Konditorn Albin Pettersson 25

27 Chefsveterinären Carl-Axel Nordin Förste provinsialläkaren Nils Åkesson Bokhandlanden Gustaf Kullberg Stationsinspektoren Claes Lindewall Direktören Nils Widenberg Direktören Henry Nyberg Telegrafkommissarien Sten Tigerström Lektorn Johan Petrus Dellner Rektorn Richard Bolin Länsveterinären Torsten Segelberg Postmästaren Herman Hellman Landsfiskalen Emil Hellermark Bruksdisponenten Thure Lunden. MINNET AV GÅNGEN GÄRNING. Minnet av de bortgångna bröderna har vid Högtidsdagarna tecknats i parentationer. Här må ur dessa anföras några minnesord om deras frimureriska gärning vilka varit verksamma som ämbetsmän: Bror Hampus Giertz Talmannen yttrade bl. a. följande: "I vår Orden inträdde Giertz redan år 1900 och erhöll X graden år Han var under åren föreningens Förste skattmästare. Som en av stiftarna av Frimurareföreningen S:t Botvid är han oss särskilt kär. Broder Giertz var en vänsäll och gedigen personlighet, en sann idealitet ville han överallt hävda. De frimureriska dygderna voro honom ej blott ord han sökte förverkliga dem. Efterlämnande ett stort tomrum i de vidaste kretsar skall hans namn i mångas liksom i S:t Botvids annaler förbliva ett hedrat och länge saknat minne. Hans vapensköld är flyttad från stridens värld till fridens boning." 26

28 Sven Enok Westberg I parentationen yttrade talmannen bl. a.: "Broder Westberg var en personlighet av sällsynt nobel karaktär. På honom kan mer än på många andra åberopas den sanningen, att sann bildning först och främst består i hjärtats bildning. Aktad och älskad av alla efterlämnar han ett dyrbart minne. Alltid redo att lyssna till en broders bekymmer, välvillig i varje ögonblick och vänligheten själv var han en sann människovän och broder. Vida bredde sig också sorgen i vårt samhälle när budskapet om hans hastiga bortgång nådde oss. Vi lägga i dag en tacksamhetens och minnets blomma på hans grift." Nils Widenberg Talmannen sade bl. a.: "Han blev frimurare i Logen S:t Jacob år 1927, erhöll IX graden i Östgöta Provinsialioge Widenberg var en öppen, tillgänglig och generös natur, tolerant, överseende och hjälpsam. Han vann vänskap och förtroende där han gick fram. Hans bortgång trots åldern ganska oväntad var en stor förlust för alla han samarbetat med och ej minst för frimurareföreningen S:t Botvid. Hans minne lever i frid och tacksamhet." Richard Bolin FFBB ingenjören Wilhelm Granquist tolkade minnet och yttrade bl. a.: "I ordensarbetet deltog Broder Bolin livligt och helhjärtat, bevistade gärna sammanträdena vid alla tillfällen då hinder av tjänst eller annat slag ej uppkom. Han intogs i Frimurareorden år 1920, blev medlem i S:t Botvid 1931 och erhöll X graden i Östgöta Provinsialloge år 1949 Väl förfaren i allmänna ting med förmågan att se personligheten hos människan, i förening med klokhet och rätt- 27

29 rådighet i sina beslut samt med ett försynt och tillbakadraget sätt, har vår hänsovne broder vunnit aktning och tillgivenhet hos alla dem han kommit i beröring med. Det oegennyttiga och förtjänstfulla arbete han utfört för S:t Botvids välgång minnes vi med tacksamhet och hans minne kommer att leva och bevaras i vår krets." FÖRENINGENS STADGAR, som första gången fastställdes av Konungen den 12 juni 1931 ändrades den 13 juni 1936 med anledning av att verksamheten utökades att omfatta även S:t Andreasgraderna. De nu gällande stadgarna fastställdes av Konungen den 19 nov för Brödraföreningen S:t Botvid i Nyköping. S:T BOTVIDS KASSOR OCH FONDER. Allmänna kassan, som bildas av medlemmarnas årsavgifter och inträdesavgifter och som är avsedd att täcka administrationskostnaderna, hade vid 1955 års utgång, alltså senaste bokslutsåret, en behållning av kr :43. Årsavgiften var de två första åren endast fem kronor, men höjdes fr. o. m. år 1934 till åtta kronor. Fr. o. m. år 1948 är avgiften tio kronor, vilket får anses lågt såväl i förhållande till penningvärdets fall som till motsvarande avgifter i andra brödraföreningar. Inbetalning av fastställd engångsavgift befriar medlem från vidare årsavgifters erläggande. Inträdesavgiften är tio kronor. Understödskassan, vilken utgöres av medel som insamlas på sammanträdena, har under de gångna åren tillförts sammanlagt omkring kronor. Därvid är dock att märka, att en enda broder som vill vara okänd, ensam vid sex tillfällen bidragit med tillsammans kronor. Styrelsen har ur Understödskassan utanordnat understöd huvudsakligen till änkor efter 28

30 avlidna medlemmar med kronor 5.160:-. Vid årets slut hade Understödskassan en behållning av kronor 4.510:47. Göthmans gåvofond, som tillkom år 1946 genom att landsfiskalen G. E. Göthman till föreningen överlämnade en gåva på kronor, avsedd huvudsakligast för bestridande av kostnader för arbetsrummets och arkivets ordnande, utvisade vid 1955 års slut en behållning av kronor 1.424:56. Den största utgiften sedan fonden kom till, avsåg anskaffande av två större stålskåp för arkivets räkning. Edlunds gåvofond tillkom år 1953 då direktören Gustaf Edlund till föreningen som gåva överlämnade kronor att som särskild fond tillföras Understödskassan, varigenom föreningen skulle få större möjligheter att för framtiden utöva sådan verksamhet som avses med kassan. Den utgående behållningen för Understödskassan och de två fonderna sammantagna utgjorde vid sista räkenskapsårets slut kronor :35. MEDLEMSANTALET, som vid slutet av föreningens första verksamhetsår var 58 är på tjugufem årsdagen 114. Under de gångna åren har 244 frimurarebröder inträtt som medlemmar och 130 utgått; genom döden eller, i regel, genom avflyttning från orten. Av de bröder som inträdde i föreningen före institueringen eller i samband med densamma är 16 alltjämt medlemmar i föreningen. 29

31 SLUTORD. Då man, på sätt som skett i det föregående, dröjer vid de tjugufem gångna årens händelser inom Frimurareföreningen S:t Botvid av vilket det relaterade dock endast kan vara en svag återklang erinras man om vad föreningens verksamhet givit av djupa frimureriska tankar och stimulerande livssanningar och känner för detta en innerlig tacksamhet. Och med detta tack förenar sig en varm önskan att S:t Botvid under kommande år måtte alltfort bli i tillfälle att fylla sin ansvarsfulla uppgift sådan den framstår i dess valspråk: JUSTITIA - BONITAS - MISERICORDIA Alltså Rättvisa - Rättrådighet - Rättskaffenhet Godhet - Välvillighet - Redlighet Medkänsla - Medlidsamhet - Barmhärtighet 30

32 FÖRELIGGANDE MINNESSKRIFT, som S:t Botvids styrelse anförtrott mig att utarbeta, har i fråga om innehållet självfallet begränsats av föreningens slutna arbetsformer. Det har varit ett kärt uppdrag att fullgöra, inte minst därför att protokoll och andra handlingar väckt till liv många högtidspräglade och i övrigt angenäma minnen alltifrån föreningens instituering. Måtte minnesskriftens innehåll hos övriga S : t Botvidsbröder i någon mån från de gångna åren ge sådana erinringar om händelser och bröder, som kan vara till glädje och i görligaste mån återspegla den frimureriska verksamhet S : t Botvid bedriver i sin stad och ort. Då föreningens sekreterare till såväl tioårs- som tjuguårsdagen utarbetat historiska återblickar på verksamheten, har detta givetvis betydligt underlättat arbetet Jag betygar också min tacksamhet till mina medkommitterade för minnesskriftens utgivande G. E. Göthman och Sven Forsselius för deras värdefulla medverkan. Nyköping den 4 oktober 1956, Hjalmar E. Nelson, 31

33 FÖRENINGENS ÄMBETSMÄN Ordförande, Åkesson, Nils Förste Provinsialläkare Persson, Carl Kontraktsprost Petrelius, Ernst Göthman, G. E. Överlantmätare Landsfiskal Vice ordförande. Persson, Carl Kontraktsprost Petrelius, Ernst Bolin, Richard Överlantmätare Rektor Ericson, Ossian Läroverksadjunkt Bolin, Richard Göthman, G. E. Rektor Landsfiskal Erlandsson, Elis Prost Forsselius, Sven Överlantmätare 1956 FFBB. Grönlund, Per Bankrevisor Fischer, Sven Tandläkare Wikander, Richard Widenberg, Nils Bankdirektör Direktör Wigart, Eric Riksbankskassör Hogner, Bo Länsnotarie Granquist, Wilhelm Ingenjör 1950 FABB. Petrelius, Ernst Överlantmätare Hellman, Herman Postmästare 1936 Fischer, Sven Tandläkare Håkansson, Karl Läroverksadjunkt Widenberg, Nils Direktör 1941 Wigart, Eric Riksbankskassör Hogner, Bo Länsnotarie Granquist, Wilhelm Ingenjör Köhler, Björn Överläkare Källander, Erik Direktör Österberg, Hjalmar Distriktslantmätare

34 AFBB., Lundgren, Erik Apotekare Bolin, Richard Wikander, Richard Rektor Bankdirektör Hogner, Bo Länssnotarie Granquist, Wilhelm Ingenjör Bredberg, Bertrand Tullförvaltare 1947 Forsselius, Sven Överlantmätare 1948 Köhler, Björn Överläkare 1949 Göransson, Karl överlärare 1950 AABB. Söderberg, Erik Förste Stationsskrivare Sandrén, Stefan Kyrkoherde 1934 Hellman, Herman Fischer, Sven Postmästare Tandläkare Håkansson, Karl Läroverksadjunkt Widenberg, Nils Direktör Wigart, Eric Riksbankskassör 1941 Granquist, Wilhelm Ingenjör Bredberg, Bertrand Tallförvaltare Ericzén, Jarl Apotekare 1947 Göransson, Karl Levin, Adam Överlärare Bokhandlande Carlsson, Gösta Länsassessor 1955 FS. Göthman, G. E. Landsfiskal Forsselius, Sven Överlantmätare Fischer, Gösta Rådman 1956 AS. Wennberg, Robert Sekreterare Fischer, Gösta Rådman 1955 Holmberg, Arne Landsfiskalsassistent 1956 FT. Erlandsson, Elis Prost Sandrén, Stefan Kyrkoherde Håkansson, Sigurd Kyrkoherde

35 Dellner, Johan Hugsén, Ivar Ericson, Ossian Widebeck, Ingemar Lundell, Axel Landegren, Edius Widebeck, Ingemar Lundell, Axel Landegren, Edius Sabelström, Ernst Giertz, Bror H. Westberg, Enok Edlund, Gustaf af Ekenstam, Gösta Westberg, Enok Foogde, Torsten Berglind, Otto Edlund, Gustaf Svensson, Petrus Grönlund, Per Göthman, G. E. Petrelius, Ernst Bolin, Richard Forsselius, Sven AT. Lektor Komminister FCM. Läroverksadjunkt Bankdirektör Länsveterinär Bankkamrerare ACM. Bankdirektör Länsveterinär Bankkamrerare Kapten FSkM. Disponent Köpman Direktör Inköpschef ASkM. Köpman Bankkamrerare Direktör Direktör Direktör FA. Bankrevisor Landsfiskal AA. Överlantmätare Rektor Överlantmätare

36 FÖRENINGENS REVISORER Nelson, Hjalmar E. Chefredaktör Norelius, Åke Kammarskrivare Ahlin, Gustaf Bankrevisor Hydén, Gustaf Bankdirektör Brix, Agne Försäljningschef FÖRENINGENS ARKIV REVISORER Steenmark, C. A. Riksbanksdirektör Malmberg, Nils Hamnkapten Björnström, J. M. Sjökapten Segelberg, Torsten Länsveterinär Widenberg, Nils Direktör Fischer, Sven Tandläkare Österberg, Hjalmar Distriktslantmätare Lundell, Axel Länsveterinär

37 MEDLEMSMATRIKEL FÖR ÅR Alm, Richard l:e Stat.-skriv. Anderson, Carl-Axel Disponent Nyköping VIII VIII Arbin, Louis Banktjänsteman I Barkman, Tom Godsägare Vrena IV V Bergstedt, Aron Kantor VII Bernhardsson, K. H. Tandläkare Nyköping I Billnert, Alvar Byggnadsingenjör II Branzell, Carl-Gust. Postkontrollör III Brix, Agne Försäljningschef Oxelösund VI Burack, Bertil Direktör Nyköping VIII Carlborg, Sven l:e Stadsläkare II Carlsson, Arne Kapten Oxelösund II Karlsson, Gunnar Överlärare Bettna VI Carlsson, Gösta Länsassessor Nyköping VI Claesson, Fredrik Stadskamrerare VIII Cronholm, Gösta Ingenjör III Danielsson, Nils Kapten VI Dryselius, Wolmar Stadsfiskal VI Edlund, Gustaf Direktör X af Ekenstam, Gösta Inköpschef VII Elgenmark Olof Överläkare IV V Elofsson, Magnus Godsägare Björkvik III Ericson, Ossian Läroverksadjunkt Nyköping IX Erlandsson, Elis Fahl, Wilhelm Prost Musikdirektör Strängnäs X Vagnhärad IV V Fischer, Gösta Rådman Nyköping VIII Fischer, Sven Tandläkare Trosa IX Fornander, Nils Jägmästare Stigtomta X Forsselius, Sven Överlantmätare Nyköping IX Frödins, Einar Distriktschef VI Granquist Wilhelm Ingenjör IX Grevillius, Åke Överläkare VIII Grönlund, Per Bankrevisor IX Gyllenbåge, Arvid Distriktslantmätare Flen VIII Göransson, Karl Överlärare Oxelösund VIII Göthman, G. E. Landsfiskal Nyköping X Haking, Lennart Kapten II Hansson, Olof Byggnadsingenjör Oxelösund IV V Hedin, Kurt Konsul VI 36

38 Holmberg, Arne Holmgren, Börje Landsfiskalsass. Landsfogde Nyköping VIII VI Hugsén, Ivar Håkansson, Arne Komminister Disponent Vrena Nyköping VII I Håkansson, Karl Läroverksadjunkt VIII Håkansson, Sigurd Kyrkoherde Gnesta VII Johansson, Gösta Konsulent Nyköping VI Julin, Per Ryttmästare Vrena III Kanderup Karl- Direktör Nyköping VI Krusell, Harald Urmakaremästare IV V Kullnes, Åke Musikdirektör VII Kvant, Viking Bokhandlande VI Kalländer, Erik Direktör VIII Köhler, Björn Överläkare Enköping IX Landegren, Edius Bankkamrerare Nyköping VIII Levin, Adam Lindelöw, Josef Bokhandlande Chefredaktör IX VIII Lindhagen, Curt Lektor TD VI Lindros, John Bitr. länsarkitekt VI Lindström, Karl Tandläkare Nyköping VI Lokrantz, John Direktör IV V Lundh, B. I. Postmästare Linköping VII Lundell, Axel Länsveterinär Nyköping VIII Lurén, Arvid Konsulent VI Matton, Einar Godsägare Vrena VII Montgomery, Archi Godsförvaltare Vadsbro III Nelson, Hjalmar E, Chefredaktör Nyköping VIII Nelsén, Nils Distriktslantmätare Gnesta VIII Neumüller, Thord Godsarrendator Bettna IV V Nobel, Hans Godsarrendator IV V Norberg, Alf Komminister Nyköping VI Nordblom, Sture Godsägare Stigtomta VI Nordenskjöld, Stig Advokat Nyköping VI Nordin, Holger Disponent II Nordlander, John Nylén, Per Polisassistent Tandläkare Oxelösund IV V Vagnbära II Näs, Martin Kamrerare Nyköping VII Orrheim, Olof Chefredaktör III Petrelius, Ernst Överlantmätare Bromma X Pettersson, Elis Landskontorist Nyköping III Risberg, Helge Provinsialläkare III 37