SEP 2011 Fastighetsvärme

Transkript

1 SEP 2011 Fastighetsvärme VILLAVÄRME Villa Balaton Mer än ett passivhus MARKNADSÖVERSIKT Brännare, pannor och kaminer för pellets Goda exempel Specialfastigheter valde färdig värme FASTIGHETSVÄRME SolVÄRME Konsekvent strategi Plana solfångare för sol och biobränsle BIOENERGI likvärdiga nr med 45 vakuumrör

2 4 6

3 BIOENERGI FASTIGHETSVÄRME Torsgatan Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Ingår i Bioenergi nr 4/2011 REDAKTÖR FASTIGHETSVÄRME Anders Haaker, vikarie anders.haaker@bioenergitidningen.se Sofie Samuelsson (Föräldraledig) ANNONSBOKNING Ilias Varzakakos Tel: ilias@bioenergitidningen.se Nina Soliva Tel: nina@bioenergitidningen.se Sofie Samuelsson (Föräldraledig) Beställ Bioenergi Fastighet nina@bioenergitidningen.se OMSLAGSBILD Bekväma värmelösningar i villor och fastigheter i detta nummer av fastighetsvärme presenterar vi en översikt med de företag som levererar utrustning för att värma villor och fastigheter med pellets. Här finns leverantörerna av pelletsbrännare, pelletspannor och pelletskaminer för villor och fastigheter med ett värmebehov upp till cirka 300 kw. Ett passivhus behöver varmvatten och även tillskottsvärme när det är som kallast. Läs om Villa Balaton i Sollentuna där arkitekterna har tagit ett helhetsgrepp både när det gäller energi och material i huset. Förnybar värme klaras med sol och pellets, hälsosamma byggmaterial och konstruktionslösningar byggs in från början. Specialfastigheter valde en färdig värmelösning för ungdomshemmet Långanäs utanför Eksjö. Kan det bli enklare? Det fungerar hur bra som helst, tycker Sten Åke Johansson på Långanäs som gör tillsyn en gång om dagen. Eksta Bostad är en fastighetsförvaltare som sedan 1970-talet har haft en konsekvent strategi för att använda både biobränsle och solvärme i sina fastigheter. Idag finns mer än 6000 kvadratmeter solfångare i ett fastighetsbestånd på kvadratmeter. Förnybar energi står för en stor del av den energi som behövs. Foto: Mikael Damkier Trevlig läsning! Anders Haaker, Vikarierande redaktör, Bioenergi Fastighetsvärme Andreas Weber ANNONSÖRER Baxi 58 Biovärmesystem i Småland 46 Drivkraft 46 Hjo Värmeteknik 50 Lantmännen Agroenergi 50 LT Energiteknik 50 Naturskyddsföreningen 50 SCA BioNorr 50 BIOENERGI nr

4 tema: PELLETsvärme för villa och FASTIGHET BEKVÄMA VÄRMELÖSNINGAR Extra exemplar av Fastighetsvärme beställer du på: bioenergitidningen.se Narvells Ivo.Tec (Wodtke) I denna översikt redovisar vi företag som levererar utrustning för att värma villor och fastigheter med pellets. Utrustningarna finns i effektintervallet från cirka 7 kw upp till cirka 300 kw. Värmesystem med pellets kräver generellt mindre tillsyn och skötsel än värmesystem med ved eller flis som bränsle. Därför kallar vi denna översikt Bekväma värmelösningar. Vi har delat in utrustningen i tre produktkategorier: ➊ Pelletsbrännare ➋ Pelletspanna med integrerad brännare ➌ Pelletskamin I Bioenergi Fastighetsvärme från april 2011 finns en marknadsöversikt med leverantörer av utrustning för uppvärmning med ved och flis. Beställ den på bioenergitidningen.se ARITERM Telefon: ➌ Brännare: BeQuem, KMP Px Pannor: Bionet, Biomatic, KMP Uno Effektintervall: 7-50 kw Kaminer: Mysinge, Lilla Frö, Ekerum, Neptuni (KMP) Vatten eller luft: Vatten och luft Finns även i paketlösning med förråd och panna. Altbergs Plåt Telefon: info@altbergsplat.se Har produkter för kategori: ➊ Brännare: EP brännaren Effektintervall: 18 kw Finns även i paketlösning med förråd och panna. Sammanställt av Sofie Samuelsson. Uppgifterna kommer från företagen själva och för detaljerad information hänvisas till respektive företag. Om du har frågor eller om ditt företag saknas, kontakta: anders.haaker@bioenergitidningen.se Baxi Telefon: ➌ Brännare: Eurofire Pannor: LogoBloc, MultiHeat Effektintervall: kw Kaminer: Solida 1, Twist 80/20 2 (Calimax) Vatten eller luft: 1 Luft resp. 2 vatten Bioenergi i Piteå - Pitekaminen Telefon: Har produkter för kategori: ➌ Kaminer: Pitekaminen Vatten eller luft: Luft Biomatec Telefon: Har produkter för kategori: ➊ Brännare: Infraheat Effektintervall: 1-15 kw Biotronic Telefon: info@biotronic.nu Har produkter för kategori: ➊ Brännare: Bio-Warm Effektintervall: 8-35 kw Levererar även kompletta system vid behov. Biovärmesystem Småland Telefon: Har produkter för kategori: ➋ Pannor: Fröling Turbomat Effektintervall: kw Integrerat system med brännare, panna, tillbehör samt vakuumsystem. Även större centraler. CaminaEcoTec Telefon: ➌ Brännare: Ecotec Bioline Pannor: EcoTec Mini Q, EcoTec Air Effektintervall: kw Kaminer: EcoTec Tyt Vatten eller luft: Luft 48 BIOENERGI nr

5 Tema: Pelletsvärme för villa och fastighet Nyheter CTC / Enertech Telefon: Brännare: CTC Bio Pannor CTC EcoFlex, CTC EasyFlex Effektintervall: 20 kw Effecta Telefon: ➌ Brännare: Effecta Supra och Aero Pannor: Effecta Pellets 220 och Komplett Effektintervall: 20 kw Kaminer: Kelly (Palazzetti) Vatten eller luft: Vatten Ezy Energi Telefon: Har produkter för kategori: ➌ Kaminer: Castile, Edge, Mt Vernon, Santa Fe (Quadra-Fire) Vatten eller luft: Luft Green Energy Telefon: Brännare: GreenEnergy Pannor: GreenEnergy Effektintervall: 15 kw och uppåt Levererar kompletta system upp till 3 MW. Janfire Telefon: Brännare: Janfire NH, Janfire flex-a, Janfire Jet Pannor: Janfire Pelletspanna, Duoflame Effektintervall: kw Levererar kompletta system vid behov. LT Energiteknik Telefon: Brännare: Veto, Veto 990 Effektintervall: 20kW - 990kW Levererar kompletta system vid behov. Metro Therm Telefon: Brännare: Iwabo Villa S1X, S2 Pannor: Focus PE Effektintervall: kw Automatisk askutmatning. Digital presentation på S2. Levererar kompletta system vid behov. Narvells Telefon: Har produkter för kategori: ➌ Kaminer: Ett 50-tal olika modeller Vatten eller luft: Vatten och luft VAD ÄR EN PELLETS? Pellets är ett bränsle från vår i särklass största förnybara resurs; skogen. I stort sett all pellets som produceras i Sverige består av biprodukter från skogsindustrin i form av såg- och kutterspån. Råvaran komprimeras under högt tryck och formar små stavar av träfibrer med mycket högt energiinnehåll. Källa: PiR NIBE Telefon: Brännare: PB 10, PB 20 Pannor: Pellux 200 Effektintervall: 20 kw PB10 är en enklare variant av pelletsbrännare. Levererar endast utrustning till villasegmentet. Nordic Heating Telefon: Har produkter för kategori: ➌ Kaminer: 400 olika modeller Vatten eller luft: Vatten och luft Oscis Telefon: Har produkter för kategori: ➌ Kaminer: Ett flertal modeller Vatten eller luft: Vatten och luft Baxi Eurofire GreenEnergy ARITERM KMP UNO NIBE PB10 VIESSMANN BIOENERGI nr

6 50

7 Tema: Pelletsvärme för villa och fastighet ARITERM NEPTUNI EZY Energi Castile (Quadra-Fire) NARVELLS ECOVISION (Ravelli ) Roslagsbrännaren Sweden Telefon: ➌ Brännare: Roslagsbrännaren Effektintervall: kw Kaminer: Narvells sortiment av kaminer Levererar kompletta system vid behov. Sonnys Maskiner Telefon: Brännare: Sonnys Stoker Effektintervall: kw Anpassar utrustningen efter kundens behov. Svemo Elektronik Telefon: Har produkter för kategori: ➊ Brännare: Svemo Effektintervall: kw Anpassar utrustningen efter kundens behov. NORDICHEATING ECOFOREST VIGO Svesol Telefon: Har produkter för kategori: ➌ Modellnamn: Evo Aqua, Visio Vatten eller luft: Vatten Torsbyugnen Telefon: Har produkter för kategori: ➊ Brännare: TB Effekt, TB Mini Effektintervall: 4-40 kw Finns i två olika utföranden. Kan leverera kompletta system. Träenergiteknik Telefon: Har produkter för kategori: ➊ ➌ Brännare: PellEco 2000 Effektintervall: 20 kw Kaminer: Kakelugnspannan Vatten eller luft: Vatten Ulma Telefon: Brännare: Ulma TCA Pannor: Ulma 2000 Effektintervall: 20-50kW I priset ingår även matarskruv. Till hösten kommer även större system, upp till 200 kw. Viessmann Telefon: Har produkter för kategori: ➋ Pannor: Vitoligno 300-P Effektintervall: kw Integrerade pelletssystem med tillbehör, panna, brännare. Har även utrustning för större centraler samt övriga tillbehör. Värmebaronen Telefon: Brännare: Viking Bio Pannor: Pellmax Effektintervall: 20kW I sortimentet finns även tillbehör och pannor av olika typer. PELLETS = BÄTTRE EKONOMI De flesta av oss gör det vi kan för att sänka våra uppvärmningskostnader och minska vår energianvändning. Pengarna vi sparar på energieffektivisering och minskade kostnader för uppvärmning kan läggas på annat vi tycker vi har mer glädje av. Uppvärmning med pellets är i jämförelse med uppvärmning med direktverkande el och olja ett långsiktigt och privatekonomiskt bra val. I fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärmenätet är pellets ett självklart val för många villaägare. Du kan välja att få pelletsen levererad i säck- eller bulkform. Installerar du ett bulkförråd kommer leveranserna kontinuerligt under året utan att du behöver lägga ner något jobb. Pelletssystem behöver uraskning några gånger per år, vilket i praktiken innebär tömning av en askbehållare. Askan är i sig ett högkvalitativt gödningsmedel som kan användas i trädgården eller på gräsmattan. Källa: PiR BIOENERGI nr

8 Låga uppvärmningskostnader med solvärme och biobränsle Att använda solvärme och biobränsle för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten är ingen nyhet i Sverige. Vad som däremot är nyheter för många är att det finns bostadsbolag som har gjort detta med stor framgång sedan 30 år tillbaka. en av pionjärerna och en av de mest framgångrika är Eksta Bostads AB i Kungsbacka. Allt sedan sent tal har bolaget konsekvent investerat i solvärme och de allra flesta tillämpningarna i kombination med biobränsle. Drygt m² solfångare finns i fastighetsbeståndet, med en total byggnadsarea på cirka m². Under senare år kan även ett intresse för solel konstateras. Eksta har idag knappt 800 m² solceller i drift. Det som utmärker Eksta är konsekvensen i deras investeringar i förnybar energiteknik. Biobränsle i form av pellets och briketter utgör basen för uppvärmningen. Ungefär 20 procent av årsvärme- och tappvarmvattenbehovet försörjs av solfångare. Detta gör Eksta helt unika i Sverige. Det mest intressanta är att bolaget hittat en ekonomi i sina solvärmeinvesteringar och idag kan de stoltsera med betydligt lägre uppvärmningskostnader än allmännyttans genomsnitt. 52 BIOENERGI nr

9 Exempel på solvärmeinstallation utförd av Eksta Bostads AB i Kungsbacka. Foto: Eksta Optimering för solvärme Orsakerna är många. För det första har bolaget byggt upp en intern kunskap kring solvärmetekniken. Den interna kunskapen kommer till nytta vid upphandling, men också vid förvaltandet av anläggningarna. Eksta har med all önskvärd tydlighet visat för såväl arkitekter och konsulter som VVS-entreprenörer hur man konsekvent optimerar förutsättningarna för solvärme. Allt ifrån husens väderstrecksorientering och taklutning till utformning och design av värmesystemen bör i möjligaste mån främja användandet av solenergi. På så vis kan investeringarna både tekniskt och ekonomiskt effektiviseras med ambitionen att skapa en konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning. Drivit utvecklingen I sin iver och målmedvetenhet har Eksta också varit med om att utveckla solvärmetekniken med syftet att förenkla implementeringen, men framför allt göra solvärmen ännu mer konkurrenskraftig. De var till exempel med och visade intresse för den takintegrerade solfångaren som dåtidens ledande solvärmeföretag, Tekno- Term, utvecklade. Eksta var också med och utvecklade en solfångare som blev ett naturligt byggelement i huskonstruktionen, de så kallade takkasetterna. Med det här engagemanget har de haft en stor betydelse för solvärmens utveckling för användande i flerbostadshus. Sol tar hela sommarlasten Kombinationen biobränsle och solvärme har Eksta sett som särskilt intressant. Bolaget använder lokalproducerad pellets och briketter. Tidigt såg man möjligheterna för solvärmen att ta sommarlasterna, vilket dels skapar system med högre verkningsgrad, men också anläggningar med lägre servicebehov. Solvärmen kan med fördel ersätta biobränsleeldning under sommartid när verkningsgraden och lönsamheten för bränslepannor är som lägst. Solvärmen hjälper till att effektivisera anläggningarna och får särskilt bra konkurrenskraft mot så kallad låglasteldning. Framgångarna har inte uteblivit. Eksta är unika med sin andel solvärme i fastighetsbeståndet. Som ett resultat av sitt val av värmeförsörjning kan också bolaget stoltsera med synnerligen låga värme- och förvaltningskostnader. Lågenergihus Ambitionsnivån fortsätter och under senare år har Eksta intresserat sig för lågenergihus. Bolaget har byggt flera så kallade passivhus och sett fördelarna med de låga drift- och underhållskostnaderna. Det är också vedertaget att det knappast går att uppnå passivhusstandard utan att i någon form utnyttja solenergi. Passivhus är välisolerade och har täta konstruktioner. Det gör att andelen värmebehov sjunker. Solvärmen får i dessa sammanhang en särskild betydelse. I några av Eksta kommande objekt kommer solvärmen att stå för 40 procent av det totala värme- och tappvarmvattenbehovet. För att minska behovet av köpt energi ytterligare har nu bolaget även börjat investera i solceller. På så vis går utvecklingen mot nollenergihus och i framtiden är det inte otänkbart att Eksta förvaltar plusenergihus. Det vill säga byggnaden omvandlar mer energi med hjälp av solfångare och solceller än den totala energianvändningen. Det är inte utan att det hade varit intressant att fundera över vilken väg utvecklingen tagit om Eksta fått vara vägledande? n Lars Andrén, Lars Andrén. Vill du ha mer information: BIOENERGI nr

10 Färdig värme för ungdomshem utanför Eksjö Ett kulvertnät fördelar värme från en panncentralen till husen på SIS Ungdomshem Långanäs utanför Eksjö. SIS Ungdomshem Långanäs driver en verksamhet för ungdomar med beteendestörningar eller allvarliga sociala problem. Fastigheten ägs av Specialfastigheter och ligger nära Eksjö, men utanför fjärrvärmeområdet. För ungefär två år sedan skrev Pemco ett avtal med Specialfastigheter om leverans av färdig värme. Jan Jonsson på Pemco beskriver upplägget. vi har gjort ett par andra anläggningar åt Specialfastigheter tidigare, därför tog de kontakt med oss och det ledde till att vi fick ett avtal och kunde bygga en värmeanläggning åt dem. Det är ett färdig-värme-koncept där vi äger anläggningen och de köper energi av oss, förklarar Jan Jonsson. Pannan är på 320 kw och det finns en oljepanna som reserv. Bravida har utfört entreprenaden, byggt pannhuset och gjort vvs-installationerna. Pannan är från österrikiska Fröhling och det är Simon Engdahl på Biovärmesystem i Småland som har levererat och installerat den. Ville prova nytt Vi valde Fröhling-pannan efter att vi hade fått ett tips om denna och eftersom Simon Engdahl fanns i närheten och kunde sköta driften. Vi ville också gärna prova ett nytt pannfabrikat. Pannan går på pellets men det går att använda flis i den också. Den togs i drift för ungefär två år sedan. Anläggningen har fungerat väldigt bra och det är ingenting som har krånglat, så vi är väldigt nöjda med den pannan, säger Jan Jonsson. 54 BIOENERGI nr Daglig tillsyn Sten-Åke Johansson på SIS Ungdomshem Långanäs gör den dagliga tillsynen av pannan. Jag håller koll på pannan och är det något fel så ringer vi till Simon. Pannan fungerar jättebra. Den har inte stannat någon gång så det fungerar hur bra som helst. Det är bara några fläktar som byggt på sig lite sot som kan ge oljud, men det är inget vi har haft några problem med, säger Sten-Åke Johansson. Färdig-värme-avtalet med Specialfastigheter innebär att de debiteras för uttagna megawattimmar. Vi har en värmemängdsmätare i panncentralen. Varmvattnet går via ett kulvertnät till ett antal fastigheter och mindre hus. Detta är vårt koncept nu, vi bygger ingenting själva längre utan vi köper installation och vi köper transportabla panncentraler eller pannor och sedan anlitar vi alltid en entreprenör som bygger åt oss, förklarar Jan Jonsson. Stiltje Just nu är det stiltje på marknaden. Vi bearbetar nu fler industriföretag eftersom de har fått en skattehöjning på olja. Men det är väldigt lite upphandlingar ute just nu. Vi har varit i kontakt med kommuner och vi kan presentera att de skulle tjäna på färdig värme. Men kommuner prioriterar annat idag och vi frågar oss varför. Orsaken är inte brist på kapital, eftersom vi står för hela investeringen. Det är mer en ovilja eller svårighet att bestämma vad man ska göra. Detta gäller inte bara för oss, utan vi ser att det är nästan ingenting ute för upphandling på Allego när det gäller pelletsvärme, varken köp av utrustning eller färdig värme-koncept. Vi är alltid billigare än oljan och nu är vi nere på ett MWh-pris så att vi till och med kan konkurrera med oljepriset för den tillverkande industrin. Vårt pris ligger på mellan 600 och 750 kr per MWh beroende på förutsättningarna. Men det kanske är miljötänkandet som har lugnat ner sig på något vis, funderar Jan Jonsson. Ett visst antal värmesystemen måste ändå bytas ut varje år. Väljer de något annat? Vi ringer runt men får inga riktiga svar, säger Jan Jonsson. Text: Anders Haaker

11 Plan solfångare jämbördig med vakuumrör Solfångare som omvandlar solens strålar till värme är traditionellt uppbyggd av en svart absorbatorplåt med isolering under och ett plant täckglas över. På senare år har glasrör med vakuum som enda isolering och absorbator inuti tagit en ökande andel av solfångarmarknaden. försäljningsargumentet för vakuumrör har ofta varit att de skulle ge mycket mer solvärme än de plana solfångarna. Det är en sanning med modifikation. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) testar solfångare och publicerar en lista på sin hemsida över resultaten. Sedan 1 januari 2011 måste solfångarna vara certifierade enligt Solar Keymark för att vara bidragsberättigade. På SPs lista kan man jämföra solfångarnas prestanda och storlek. Testvärdena baseras på den så kallade referensarean, vilken för plana solfångare är detsamma som den genomskinliga glasytans area. Modularean eller byggarean, som anger hur stor plats som behövs på taket, blir bara 8-15 procent större än referensarean för plana solfångare. För vakuumrören mäter man glasens innerdiameter gånger längden för att få referensarean. Mellanrummen mellan rören är relativt stora och det gör att modularean blir 20 till 80 procent större än referensarean, variationen är stor. (I de fall det finns en reflektor under vakuumröret är det reflektorns Plana solfångare har ibland större solvärmeutbyte per m 2 byggarea area som är referensarea.) Om man bara jämför solvärmeutbytet per m² referensarea är det sant att många vakuumrör har högre värden än de flesta plana solfångarna. Men jämför man utbytet per m² byggarea*), dvs det utrymme som solfångaren faktiskt behöver på taket, blir resultatet helt annorlunda! Då är solfångartyperna ganska lika, se diagram. Slutsatsen är alltså att du bör jämföra solvärmeutbytet per m² byggarea! Om du har trångt på taket är det inte så enkelt som att välja en mindre vakuumrörsolfångare i tron att den skulle ge lika mycket solvärme som en bra större, plan, solfångare. Däremot är det väldigt stor skillnad mellan bästa och sämsta fabrikat både när än vad vakuumrörsolfångare har. det gäller plana solfångare och vakuumrör. De bästa typerna ger ungefär dubbelt så mycket solvärme som de sämsta! Det finns alltså mycket att tänka på när man ska välja solfångare. Men kom ihåg att det som avgör solvärmeanläggningens funktion i stort är hur husets värme- och varmvattensystem är utformat. Ta hjälp av en erfaren installatör med goda referenser när du projekterar ditt solvärmesystem. n Text: Nils Larsson, Svenska Solgruppen Energiutbyte per byggarea för olika solfångartyper (SPs lista ) kwh/m2 byggarea Vakuum Plan Plana solfångare och vakuumrörsolfångare är ungefär jämbördiga när man jämför solvärmeutbyte per byggarea. Skillnaden inbördes mellan olika fabrikat är mycket större! *) Solvärme per byggarea räknas ut med värdena Årsutbyte per modul dividerat med Modularea hämtade från SPs lista Förteckning över solfångare godkända för Boverkets installationsstöd. 0 Ordningsnummer BIOENERGI nr

12 Villa Balaton i Sollentuna mer än ett passivhus Villa Balaton är så mycket mer än ett passivhus. I ett passivhus utgår man oftast enbart från att spara energi, här strävar man efter att hushålla med alla resurser, att skapa ett mycket bra inomhusklimat och att se till att de resurser som används är förnybara. Planeringen har utgått från en helhetssyn på livet i ett hus. Genom att bygga ett något dyrare och bättre hus, får man lägre driftskostnader, bättre inomhusklimat, enklare skötsel och mindre underhåll. För under fem miljoner kr inkl moms och alla avgifter har man fått 162 kvm bostad, garage, förråd, 17 kvm vindfång och inglasad vinterträdgård, samt två generösa balkonger. Tomten ingår ej i nämnda kostnad. Utgångspunkten är att man inser planetens begränsningar och vill vara med och bygga ett hållbart samhälle. Låt oss titta efter hur man åstadkommer detta i praktiken. I huset bor Anita och Attila Balaton som önskade sig ett miljöanpassat hus. Huset projekterades av arkitekterna Maria Block och Varis Bokalders och byggdes av byggmästaren Anders Eriksson (Glommershus AB) som har varit totalentrepenör. Elementen prefabricerades på fabriken i Glommersträsk, varefter huset färdigställdes på plats. Markarbetena har utförts av Leif Berg. Resurshushållning Värme. Huset är mycket energisnålt, energibehov för värme och varmvatten är ca 50 kwh/m 2 och år. Skalet är välisolerat, lufttätt och har fönster med låga U-värden. Taket är isolerat med 50 cm och väggarna med 40 cm lös träfiberisolering (Termoträ) och grunden med 30 cm cellglasskivor (Foamglas). Fönstren har ett U-värde på 0,7 W/m2K och fönsterpartierna har ett U-värde på mellan 0,7 och 0,9 för hela konstruktionen. I konstruktionen har man lagt mycket möda på att undvika köldbryggor, t ex när det gäller hur fönster och dörrar är inmonterade i väggarna. Ventilationen är behovsstyrd för att spara energi. El. Husets fönster har placerats så att man får ett bra dagsljus i rummen och man använder lågenergilampor och LED-lampor 56 BIOENERGI nr för att hushålla med el. Man har valt eleffektiva vitvaror. Ventilationen är ett fläktförstärkt självdrag. Vatten. Kranar och duschar är vattensnåla och försedda med engreppsblandare. Toaletterna är vattensnåla och har två spolknappar. Vitvarorna är både eleffektiva och vattensnåla. Det fåtal värmeelement som krävs, sitter på innerväggar för att minska rördragningar. Material. Huset är i två våningar och har en kompakt form för att minimera ytterarea och materialbehov. Huset är byggt av prefabricerade element med trästomme av furu med träfiberisoleringen av inhemsk skogsråvara. Detta innebär att materialen är förnybara, att det gick åt lite energi för att tillverka byggmaterialen och dessutom binds koldioxid i trä. Balkonggolven är i lärkträ, balkongräcken i ek, trappan i ask, köksinredningar i björk och panelerna (innerväggar Villa Balaton i Sollentuna. Genom att bygga ett något dyrare och bättre hus, får man lägre driftskostnader, bättre inomhusklimat och enklare skötsel. och innertak) i huset är av asp. Asppanelen på ytterväggarna är inte målad utan kommer att åldras vackert och bli grå. Den fukttåliga isoleringen i grunden är av skumglas som tillverkas av återanvänt glas. Användningen av plast och metaller har minimerats i huset. Hälsosamt inomhusklimat Ventilationen sker med ett behovsstyrt och årstidsanpassat hybridsystem, alltså med naturlig ventilation som kan förstärkas med en frånluftsfläkt och strypas med tilluftsspjäll. Ventilationsluften tas in genom en jordledning (rör från Rehau) där den förvärms på vintern och kyls på sommaren. Man ventilerar när folk är hemma och mera på sommaren än på vintern. I köket sitter en volymkåpa (Casamja) som med självdrag ventilerar bort matoset när man öppnar spjället. Byggnadsmaterial och ytbehandlingar i

13 Överst från vänster. Horisontalsnitt genom vägg. I Vardagsrummet står den vattenmantlade pelletskaminen Ego Hydro från MCZ. Köket med en veranda på varje sida. På sydfasaden sitter 10 m 2 solfångare (Premium från Schüco) i 55 graders vinkel. Markrör för tilluften i Villa Balaton, på bilden synns byggmästaren Anders Eriksson (med mössa) och Leif Berg som gjorde markarbetena. Tvättstugan med varmvattenansluten tvättmaskin. huset har valts ur miljö- och hälsosynvinkel. I huset finns inga CMR-ämnen (cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen), de innehåller inga oönskade kemiska ämnen och avger inte obehagliga emissioner. Likaså har man undvikit allergiframkallande ämnen. Husets konstruktioner är diffusionsöppna och fuktbuffrande vilket ger ett jämnare och behagligare inomhusklimat. Vanligtvis är det för torrt inomhus på vintern, men när vi duschar, tvättar och lagar mat har vi för hög fuktighet inomhus. Istället för fuktspärr används en så kallad ångbroms (Matakis Halotex D 50), det är ett Goretex -liknande material som släpper igenom fukt i ångfas, men stoppar vatten och drag. Grunden är en fukt- och radonsäker Koljern-grund av skumglasskivor. Mellan de diffusionstäta skumglasskivorna sitter en tunn aluminiumplåt som stoppar eventuell radongas. Mellanbjälklag och mellanväggar är ljudisolerade med mattor av lin som är kända för sin goda ljudisolering. Återfyllnad mot marken i suterrängvåningen är gjord med dränerande och isolerande skumglasgrus (Hasopor). Värmesystem Förnybar energi. Även hus isolerade till passivhusstandard behöver lite värme när det är som kallast och alla hus behöver ju varmvatten. Så ett värmesystem måste finnas i huset, men i miljöanpassade hus vill man värma sitt varmvatten med förnybar energi. Uppvärmningen sker med vattenburna radiatorer från en så kallad värmetrio : ackumulatortank, solfångare och vattenmantlad eldstad. Värmesystemet är uppbyggt kring en ackumulatortank på 750 liter från Götlinds, vilken har byggts in och isolerats på plats med 15 cm träfiberisolering för att minska värmeförlusterna. På sydfasaden sitter 10 m 2 solfångare (Premium från Schüco) i 55 graders vinkel och i vardagsrummet står en vattenmantlad pelletskamin (Ego Hydro från MCZ). Radiatorerna (Purmo Vertikal) avger sin värme via värmestrålning och sitter på innerväggar för att förkorta ledningsdragningarna. Eftersom huset har fönster med mycket låga U-värden får man inte kallras vid fönstren och därför behöver inte radiatorerna sitta under fönstren. Huset är kopplat till elnätet och till kommunalt vatten och avlopp. Men huset är inte kopplat till kommunens dagvattennät. Dagvatten tas om hand via sedumtak och diken. Detta ger ett visst avdrag på vatten- och avloppsavgiften. n Text och foto: Varis Bokalders BIOENERGI nr

14