Gymnasieskolans roll i val av högskole-/ universitetsutbildning?

Transkript

1 Gymnasieskolans roll i val av högskole-/ universitetsutbildning? Exemplet studenter på civilingenjörsprogram Varför väljer och lyckas studenterna? Susanne Engström, 2 mars i Skövde

2 Vad har jag undersökt? Civilingenjörsstudenter som tar sig igenom sin utbildning. Vilka de är, varför de söker och varför de lyckas. Varför har jag studerat det? 04/03/2016 2

3 Många studenter som hoppar av civilingenjörsutbildningar, % Anledningar: Inget för mig! Uppnådde inte studieresultat! Vem hoppar inte av? Varför lyckas man? Vissa elever som möjligen skulle klara av programmen har inte ens sökt NV eller Te på gymnasiet Det behövs fler kvinnliga ingenjörer! Nu endast 25 30% Vad kan man tänka på inom grundskolan och gymnasiet? För att fler ska välja och stanna kvar 3 SENGSTRO@KTH.SE

4 Läsåret 2014/15 Organisation: Riket Antal Andel Andel m Andel m elever kvinnor utl bakgr högutb Totalt/Per program (%) (%) föräldr (%) Riket totalt Studenterna kommer från Te och NVprogram. Vilka är eleverna på Te och NVprogrammen? Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogramm Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet International Baccaleurate Introduk tionsprogram, Individuellt alternativ Introduk tionsprogram, Preparandutbildning Introduk tionsprogram, Programinrik tat indiv Introduk tionsprogram, Språk introduk tion Introduk tionsprogram, Yrk esintroduk tion Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogramm Riksrekryterande utbildningar Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Te 84% svensk bakgrund 70% på NV Te 16% kvinnor, 53% på NV

5 Sökande till gy 13/14, efter föräldrars utb.nivå Totalt Föräldrarnas högsta utbildningsnivå För- Gymna- Kort Lång Program gymn. sial efter- eftergymn. gymn. 2 Gymnasieskolan totalt Nationella program ) ) Yrkesprogram Barn och fritid (BF) Bygg och anläggning (BA) El och energi (EE) Fordon och transport (FT) Handel och administration (HA) Hantverk (HV) Hotell och turism (HT) Industritekniska (IN) Naturbruk (NB) Restaurang och livsmedel (RL) VVS och fastighet (VF) Vård och omsorg (VO) Riksrekryterande utbildningar (RX) 4 ) Högskoleförberedande program Ekonomi (EK) Estetiska (ES) Humanistiska (HU) Naturvetenskap (NA) Samhällsvetenskap (SA) Teknik (TE) International Baccalaureate (IB) % har föräldrar med lång högre utb Jfr NV: 53% Tot gy: 29% Tot högskol.förb: 40% 63% med högre utb på TE 71% på NV

6 Tidigare forskning Finns en ordning/ett mönster i utbildningssystemet som kan kartläggas Ingen riktig jämlikhet när det gäller val till gymnasiet och högre studier Därigenom har individer olika möjligheter på arbetsmarknaden Missar duktig arbetskraft inom vissa branscher Vi behöver förklaringsmodeller Hög grad av utbildningskapital är ett sätt att förklara Genomförd utbildning Information, kunskap om utbildningar Teorier för att förklara Vänner och släkt inom utbildningar möten med utbildningssystemet Tilltro till utbildningssystemet Tillgång till stöttning Finns ett förhållandet mellan social bakgrund och utbildning. Speciellt märkbart vid NV-programmet (Svensson, 2001; Eriksson & Jonsson, 2002) 6

7 När elever söker gymnasium Gymnasieskolans struktur har formen av en triangel. I toppen samlas elever av båda könen med höga betyg och högt socialt ursprung. Längst ned åtskiljer sig flickor från pojkar på utbildningar som har låg social och låg betygsmässig rekrytering. I toppen återfinns naturvetenskapligt program, och i botten å ena sidan yrkesprogram inriktade mot vård och omsorg, å den andra sidan sådana med inriktning mot bygg och fordon. (Palme, 2008) Även:

8 Teknikprogrammet Naturvetenskapligt program Bland organisatoriska förändringar med sociala effekter bör nämnas inrättandet år 2000 av ett helt nytt program, det tekniska, och av nya inriktningar inom det naturvetenskapliga programmet. Låt oss först konstatera att ambitionen att rekrytera fler flickor till tekniska utbildningar misslyckades. Tillkomsten av ett eget program för teknik fick motsatt effekt. Flickorna har blivit än färre. Detta kunde förutses. När den tidigare tekniska grenen avskiljdes från det naturvetenskapliga programmet och blev ett eget program försvann den aura som den lånat därifrån. Att det nya programmet därtill gjordes mindre generellt och mer likt de yrkesförberedande programmen torde ha bidragit ytterligare till att stöta bort en del flickor. (Broady & Börjesson, 2008, s.4)

9 Studien Syfte och frågor Hur jag fick mina data Teoretisk ram och analys Resultat Återkoppling till grundskolans och GYMNASIESKOLANS MNTundervisning men även till lärosätets civilingenjörsutbildning. 04/03/2016 9

10 Syfte och frågor Varför vill hon/han bli ingenjör/studera teknik? Vem har inspirerat? Hur? Vad har givit framgång? Vad vill de göra efter sin utbildning? Genom detta se: vad har betydelse för att välja och lyckas med sina högre studier i teknik? Ett genusfokus SENGS TRO@ KTH.SE

11 Hur jag fick tag på mina data? 4333 studenter fick en enkät Alla som startade på sitt 4:e år läsåret 2012/13 11 lärosäten med civilingenjörsutbildningar 148 frågor i enkäten Svar från 1133 studenter varav 411 kvinnliga studenter Exempel på frågor: födelseår, inriktning, när bestämde du dig, gymnasieprogram, helst göra efter examen, hur har du inspirerats, hur identifierar du dig med ingenjörsrollen, föräldrars utbildning och yrke. Fritidssysselsättningar, intressen, livsstil, syn på studentlivet, syn på studierna, syn på undervisningsformer SENGS TRO@ KTH.SE

12 Bourdieus kapitalbegrepp som teoriram Studien vill finna attityder och kännetecken som gör att man som elev/student passar in på vissa program. Både hur, varför och när studenten väljer studiebanan och hur man lotsar sig fram genom studierna och identifierar sig med exempelvis ingenjörsrollen. Studentens liv undersöks: social bakgrund, livsstil, intressen, smak. Alla aspekter ger underlag för en analys av vad som verkar vara typiska och symboliska kapital (högt värderade ställningstaganden och erfarenheter som gör att man passar in och lyckas, enligt Pierre Bourdieu, 1984). Enkäten är därför utformad med grund i Bourdieu (1984). PB var en fransk sociolog som forskade bland annat inom utbildningsområdet 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 12

13 Analyssteg 1. Frekvenstabeller och korstabeller 2. Klusteranalys i ett statistikprogram (SPSS) gav olika grupper av studenter som svarade mest lika på 3 frågor (ämnesintresse, föräldrars yrke) 3. Profilbeskrivningar kvalitativ tolkning av gruppernas svar på olika frågor,, beskrivning av symboliska kapital SENGSTRO@KTH.SE 04/03/

14 Resultat: Olika inriktningar (% av kv resp. män) 04/03/

15 Statistik: examen (program med över 100 studenter) inriktning antal 08/09 %kv år 09/10 % kv år 10/11 % kv år 11/12 % kv år 12/13 % kv antal kvinnor 12/13 Civilingenjörsexamen Civilingenjörsexamen, industriell ekonomi Civilingenjörsexamen, maskinteknik Civilingenjörsexamen, teknisk fysik Civilingenjörsexamen, väg- och vattenbyggnad Civilingenjörsexamen, datateknik Civilingenjörsexamen, teknisk design Civilingenjörsexamen, kemiteknik Civilingenjörsexamen, elektroteknik Civilingenjörsexamen, samhällsbyggnadsteknik Civilingenjörsexamen, bioteknik Civilingenjörsexamen, informationsteknologi SENGSTRO@KTH.SE 04/03/

16 Resultat: Födelseår (% av kv resp. män) 04/03/

17 Statistik: nybörjare olika program (% kv/män och ålder) 04/03/

18 Meritvärde från gy (%) 04/03/

19 Betyg i ma från åk 9 (%) 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 19

20 De kvinnliga studenterna: fyra kluster blir fyra profiler 1. Vill göra gott 2. Mer ingenjörskapital 3. Mer utbildningskapital 4. Mer naturvetenskapligt kapital 04/03/

21 Vill göra gott Inspireras inte av själva målet att bli ingenjör, vet inte riktigt om jag passar som sådan, jag har nog inte riktigt bestämt mig Vill göra något gott för samhället och mänsklighetet 127 studenter Har högutbildade föräldrar Valde Bioteknik Valde efter gymnasiet Inspirerades inte av lärare i gymnasiet Har bland annat rest en längre tid efter gymnasiet 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 21

22 Att ha roligt vid sidan om studierna ger mig framgång, jag vill göra något gott i min yrkesroll Vill ha en utbildning som ger jobb och ett yrke med många möjligheter, jag har stöttats av syskon och föräldrar Matematik har alltid varit lätt SENGSTRO@KTH.SE Jag engagerar mig i kårarbetet, sektionsarbete, och uppskattar traditionerna Ingenjörens dotter som engagerar sig i kulturen 59 studenter Inspirerades inte av skolundervisningen eller lärarna i grundskolan, inte heller av lärare i gymnasiet 04/03/2016 Mina föräldrar är ingenjörer Valde bland annat Teknisk fysik Jag bestämde mig tidigt i livet 22

23 Jag inspirerades av vänner som också är ingenjörer. Men vissa av oss har inspirerats av lärare i grundskolan. Att ha lätt för matematik ger framgång, jag har god studieteknik, kom snabbt in i studierna och sedan gick det av bara farten. Jag läser inga andra böcker förutom kurslitteratur. Mycket utbildningskapital, målmedveten och ambitiös Valet att bli ingenjör har alltid funnits och har känts rätt. Arbetar gärna inom privat sektor inom Sverige 95 studenter Välutbildade föräldrar, men inte ingenjörer Jag valde Industriell ekonomi Jag har alltid haft lätt för matematik men bestämde mig för att bli ingenjör efter gymnaiset eller tidigt i gymnasiet 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 23

24 Jag bestämde mig för att bli ingenjör i högstadiet Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap och matematik. Jag har syskon som är ingenjörer Vi som verkligen älskar naturvetenskap och teknik Jag vill ha ett yrke som ger jobb och som ger mig många möjligheter Att vara ingenjör betyder för mig: att vara kreativ och att komma på saker, jag vill lösa problem och forska. 130 studenter Jag är mycket intresserad av innehållet i kurserna Valde bioteknik, kemiteknik eller industriell ekonomi Jag vill verligen arbeta som ingenjör, jag vill tjäna pengar, men inte direkt göra gott för samhället och mänskligheten, inte heller för miljön SENGSTRO@KTH.SE 04/03/

25 Vill gärna arbeta inom privat näringsliv Identifierar mig med en ingenjörsroll: att i yrket göra något bra och att det ger stor varation Jag har känt under en lång tid att jag passar som ingenjör Jag var år när jag började, har gått NV på gy. Den kvinnliga studenten generellt Jag vill ha ett yrke som ger arbete och som ger många möjligheter Jag har valt universitet med gott rykte Jag är engagerad I studentaktiviteter Bästa strategierna för mina studier är att snabbt förstå komplexa frågor och att hantera utmanande och omfattande läsning Jag har roligt vid sidan om studierna vilket ger mig framgång Mina föräldrar är välutbildade, speciellt min mor Jag trivs bäst med föreläsningar, klassrumsundervisning och projektarbeten. 25 Tack vare mina kamrater så lyckas jag Att jag har en fallenhet för matematik är en framgångsfaktor men också en orsak till att jag valde programmet sengstro@k th.se

26 Att jag var väl förberedd och visste hur jag skulle göra Men, detta har inte inspirerat eller hjälpt mig: TV, datorspel, science centers, museum etc. Lärare eller läromedel i grundskolan Min NOundervisning i tidigare skolår Att yrket har hög status, Att det ger mig möjlighet att bli chef, Att det finns en möjlighet att inte arbeta med människor utan mer med teknik. Broschyrer och annonser från universiteten Att denna utbildning skulle ge ett värdefullt CV sengstro@k th.se

27 Männen på programmen: 5 kluster blir 5 profiler 1. Teknologen som har roligt 2. Civilingenjörens son som vill bli chef 3. Sonen till MNT-utbildade föräldrar, som älskar naturvetenskap 4. Sonen till högutbildade föräldrar, med högt kulturellt kapital och som noga valt 5. Sonen till arbetaren, jordbrukaren/förskolläraren, som kämpar på 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 27

28 Manliga studenter, Grupp 1: teknologen som har roligt! Lite fler vill arbeta med människor, inom privat sektor i Sverige, Har valt lite olika inriktningar automation, väg- och vatten, medieteknik, energiteknik Har inspirerats av sina föräldrar som inte är civilingenjörer, vissa har välutbildade föräldrar men inte alla. Många bestämde sig i högstadiet och gick Teprogrammet i gy. Vill ha roligt vid sidan om studierna, värdesätter teknologtraditionerna. Trivs med kamrater, fler ser en morot att tjäna pengar som ingenjör. Kan snabbt sätta sig in i komplicerade frågor, minns och håller reda på fakta. Värdesätter klassrumsundervisning och projektarbete. Färre har haft lätt för matematik och no genom skoltiden. Fler är med i drottsförening, aktiva i studentförening, Har inspirerats av lärare i gymnasiet sengstro@k th.se

29 Grupp 2: vill bli chef Fler ser ingenjörsyrket som ett högstatusyrke, de vill tjäna pengar och ser stora möjligheter med yrket, vill berika sig innan de gör karriär, fler vill arbeta utomlands. Fler vill bli chef. De har valt de stora traditionella lärosätena: KTH, Chalmers och LiU. Många har valt inriktningen Industriell ekonomi. De är sönerna till civilingenjörer. De har alltid haft lätt för matematik och no under hela skoltiden, gick NV i gymnasiet, vissa bestämde sig i högstadiet andra i gymnasiets slutskede. De ville tidigt bli civilingenjör och många har syskon som är det. De kan snabbt läsa in och klara tentor, tar det lugnt Uppskattar klassrumsundervisning. Fler får hjälp i studierna av föräldrar och syskon. Fler har uppdrag inom kåren, värdesätter traditioner Fler får ekonomiskt stöd från familjen, något fler bor hemma sengstro@k th.se

30 Grupp 3: älskar naturvetenskap/teknik.. Tycker verkligen om ämnena inom kurserna. Har gått NVprogrammet och bestämde sig tidigt, redan i mellanstadiet, men beslutade sig i början av gymnasiet. Har alltid varit intresserade av matematik och no Fler tycker om självstudier Mer sällan ser de på fotboll/hockey, något färre umgås med vänner, fler spelar datorspel flera g/v. Lite fler har valt KTH och LTH, lite fler Teknisk fysik och datateknik. De säger sig ha valt bästa lärosätet De ser ingenjörsyrket som en möjlighet att få bidra med kvalificerade tekniska lösningar, De vill lösa problem och forska, vill vara kreativa och komma på saker. Vill verkligen arbeta med just detta, känner sig trygga och att utbildningen passar dem. De ser det inte som ett högstatusyrke sengstro@k th.se

31 Grupp 4: kulturell och ambitiös. Fler har valt datateknik och färre industriell ekonomi Har inspirerats av högutbildade föräldrar som inte är civilingenjörer men även av syskon och vänner som är civilingenjörer. De tycker att ämnena i kurserna är roliga. Har inspirerats av högstadiets lärare, har alltid haft lätt för matematik och no, fler lekte med naturvetenskap och teknik hemma, har alltid känt att ingenjörsyrket varit min grej, fler bestämde sig redan i lågstadiet De har haft god studieteknik genom hela skoltiden Fler tycker att studierna är lite lättare. Fler har uppdrag inom kår och institutionen, De tränar något mindre, mer sällan går de på fotboll och hockey, något fler går på teater, fler har spelat instrument. Fler fler har köpt en skönlitterär bok, De vill bidra med kvalificerade tekniska lösningar, fler vill lösa problem och forska, Något fler vill också doktorera och som verkligen vill arbeta med just detta. De vill inte främst tjäna pengar eller tänker att utbildningen ger ett bra cv, inte heller att det är lätt att få jobb, färre vill arbeta utomlands, sengstro@k th.se

32 Grupp 5: kämpar på Har inte inspirerats av föräldrar, tycker inte att ämnena i kurserna är roliga. Något fler bestämde sig efter gymnasiet och/eller efter andra studier, Komvux och tekniskt basår något fler lockades av att det är roligt på teknis. Färre har högutbildade föräldrar Färre har haft lätt för matematik och no genom skoltiden. Något fler har valt industriell ekonomi och maskinteknik Fler tränar, tippar något mer, lite fler går på pub, fler har fiskat, Fler har lärt sig hantera omfattande läsning, fler vill ha mer av praktiskt arbete i kombination med teoretiskt för att det ska gå bra och fler vill ha projektarbete, Har föräldrar (pappor) som arbetar praktiskt med teknik sengstro@k th.se

33 Slutsatser om kvinnliga studenter Samma resultat presenteras i UKÄ:s årsrapport 2015 Döttrar till välutbildade föräldrar ofta med natur, matematik-, och teknikutbildning, som gör ett självklart val eftersom de är duktiga i matematik. Känner till ingenjörsyrken och högre utbildning genom sina kapital (främst utbildningskapital och naturvetenskapligt kapital). De väljer oftast bioteknik, industriell ekonomi eller kemi. De trivs och känner sig trygga i kulturen, de passar in. Viktig inspiration och vägledning ser ut att komma från hemförhållanden snarare än från tidigare skoltid. Tidigare skolår förstärker dock de symboliska kapitalformerna sengstro@k th.se

34 Om hur manliga studenter skiljer sig från kvinnliga Finns en femte profil bland männen som inte har utbildningskapital från hemmiljön, som inte alltid haft lätt för matematik och no, som trots allt finner sig till rätta. Finns hos männen en teknik-profil som inspirerats genom gymnasiets teknikprogram Finns även en profil som tydligt siktar mot näringslivets toppar, med hög grad av ekonomiskt kapital i kombination med utbildningskapital Finns inte den kvinnoprofil som främst vill göra gott för samhället, miljön och mänskligheten 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 34

35 I studien framkommer Att studenterna får inspiration från sina hemförhållanden. De får även vägledning i att studera på universitet och vad det innebär att vara ingenjör. (Utom en manlig studentgrupp som har med sig en praktisk-teknisk grundkompetens som tycks ge dem trygghet) Studenterna får vägledning i: Vilka yrken och inriktningar som finns inom teknik. Hur det kan finnas något i ingenjörsyrket för mig. Hur No och matematik kommer till användning på olika sätt, inom teknik. Förhållningssätt till studier, vad matematik innebär i högre teknisk utbildning, hur högre utbildning inom teknik går till etc sengstro@k th.se

36 Nedärvt och förvärvat utbildningskapital (Lidegran, Eriksson & Jonsson) m.fl.) Social bakgrund, föräldrars yrken och utbildning, släktens utbildningstillgångar Konsten att välja rätt och välja själv med stöd vid behov Boendeorten Förkroppsligandet av erfarenheter av identiteter, strukturer etc. Specifika förmågor Lyckats bra under tidigare skolår (betyg och examina) Gått NV på gymnasiet, smidig övergång Kunskap om identiteter, strukturer etc. Effektivt förhållningssätt gentemot studier Matematikens viktiga roll Ett socialt liv vid sidan av studierna 36

37 Är det intressant att göra denna beskrivning? Viktigt att få en bekräftelse av det vi redan vet. Viktigt att peka ut specifika aspekter bakom statistiken: specifika förhållningssätt och erfarenheter som kan ses som framgångsrika inom en del av högre utbildning. Teorin möjliggör att söka efter specifika kapital (erfarenheter, förutsättningar etc.) 04/03/

38 Gymnasieskolans roll i val av högskole/ universitetsutbildning inom teknik Vägleda de som inte erhåller nödvändiga kapital hemifrån Lärosäten och företag har en uppgift att fylla genom att samarbeta med lärare och elever på högstadiet och på gymnasiet så att fler skulle kunna söka till utbildningarna och trivas. De som inte får inspiration och vägledning hemifrån. Specifika möten mellan studenter, ingenjörer och elever -Att det är viktigt att man i grundskolan och i gymnasiet synliggör: Högre utbildning inom teknik Olika universitet, program och inriktningar Ingenjörsrollen Olika specialiseringar och yrken Olika roller på arbetsmarknaden För alla elever att det kan finnas något i ingenjörsyrket för mig. 04/03/2016 SENGSTRO@KTH.SE 38

39 Även Hur No och matematik kommer till användning på olika sätt, inom teknik. Utbildningsbanor, vilka inriktningar som finns och vilka ämnen och kurser de omfattar, vad matematik innebär i högre teknisk utbildning, hur högre utbildning inom teknik går till etc. Alla elever ska inte bli ingenjörer men alla ska uppleva att de har möjligheten sengstro@kth.se

40 Tack för mig! 04/03/