Minnesanteckningar - Konferens om mobiltäckning 16 oktober 2014, Nyköping

Transkript

1 Datum Dnr Minnesanteckningar - Konferens om mobiltäckning 16 oktober 2014, Nyköping Inledning Landshövding Liselott Hagberg önskade välkommen till konferensen. Hur kan vi tillsammans skapa en situation där vi kan möta människors krav på tillgång till uppkoppling och nätkapacitet. Ingen accepterar i dag att bo vid en digital grusväg. Länsstyrelsen ser möjligheterna i nya landsbygdsprogrammet (LBP) som förutom bredband ger möjlighet för stöd till mobil infrastruktur. Vad kan stat, kommuner och privata aktörer göra för att bidra till en positiv utveckling? Liselott presenterade därefter dagens moderator; Olof Jonmyren. Olof är politisk redaktör på Södermanlands nyheter (SN) Olof inledde med att referera till en reportageserie som SN haft med att ställa frågan: Har ni problem med täckningen? Hör av er i så fall. Sedan behövde man inte anstränga sig för att hitta något att skriva om på ett tag. Olof ställde sedan några frågor till åhörarna: Hur går arbetet framåt? Förstår man värdet av utvecklingen, ser man stora möjligheter för framtida utveckling? Hur kan vi som sitter här i dag möta medborgarnas krav? Vad har hänt sen förra årets regionala dialoger? Täckningskartor? Fortsatt arbete? Anna Wikström (Enheten för konsumenträttigheter) och Jonas Wessel (Spektrumavdelningen), PTS Anna Wikström inledde passet med att berätta om vilka rättigheter som gäller för mobiltäckning och telefoni. Sedan förra årets regionala dialoger har det inte skett någon förändring av lagrummet, dvs. det är inga väsentliga skillnader. Det som gäller är att alla hushåll och företag ska på rimlig begäran ha tillgång till telefoni och grundläggande internettjänst (1 MB/s) till en fast punkt. I övrigt gäller: Telefoni och internet via fasta eller trådlösa nät Lagen ställer inte krav på mobilitet PTS har möjlighet att upphandla lösningar om inga marknadsaktörer kan erbjuda täckning. Hittills är ett fåtal hushåll/företag i Sverige upphandlade. Nationell roaming (om radiotäckning saknas hos den ordinarie operatören men det finns radiotäckning från en annan operatör, kopplas telefonen om automatiskt). Detta skulle vara ett sätt att lösa en del av de problem som finns när det gäller täckningsgrad och kapacitet, men får endast, enligt EU, införas för att öka konkurrensen när ett större bolag dominerar marknaden.

2 Anna berättade också om de fem regeringsuppdrag som PTS arbetar med: Stickprovsmätningar av mobiltäckningen (rapport i juni 2013). Arbetet har resulterat i ett uppdrag/fortsatt arbete med att förbättra täckningskartorna. Regionala dialoger om mobiltäckning och kapacitet. Årlig rapport för att följa upp mobiltäckningen och utbyggnaden av mobilnäten. Uppdraget kommer att fortsätta. Föreslå hur informationen och tillsynsmöjligheterna kan förbättras vad gäller operatörernas täckningskartor och mobiltelefonernas egenskaper. Uppdraget genomförs tillsammans med Konsumentverket. PTS ska utreda förutsättningar för samhällsmaster (rapporteras i nov 2015). Historisk branschöverenskommelse En historisk branschöverenskommelse har träffats mellan PTS Konsumentverket och mobiloperatörerna Telenor, TeliaSonera, Hi3G Access, Tele2 och Net1 om marknadsföring av täckning för mobila tjänster. Överenskommelsen träder i kraft i januari 2015 och gäller tills vidare. Till dess ska täckningskartorna vara uppdaterade. Överenskommelsen blir enligt Anna en mycket bra grund och bas att gå vidare från för ett fortsatt samarbete. Jonas Wessel fortsatte passet med att berätta vad som har hänt när det gäller täckningsfrågan började det bubbla av missnöje och man fick in fler och fler rapporter om dålig täckning. Både PTS, operatörer och politiker var oförbredda på kritiken. Jonas beskrev två bilder av mobiltäckningen i Sverige: 1. Sverige toppar många rankingar i världen, vi ligger långt fram, t.ex. när det gäller statistik för befolkning och yta. 2. Vi har gått från att vara ett land i ledningen till att vara ett land med problem. Täckning och kapacitet har varit ett hett ämne de senaste två åren med skämskartor och mobiluppror. Vad beror det här på? Enligt Jonas är en av förklaringarna ett snabbt förändrat konsumentbeteende. Vi har blivit mer beroende av den nya tekniken och kräver mer. Allt fler använder smarta telefoner som förbrukar mycket data och telebolagen bygger inte alltid ut kapaciteten i näten tillräckligt fort. Dessutom har ofta smarta mobiler sämre mottagning än vanliga mobiltelefoner samtidigt som det fortfarande finns vita fläckar och områden. Den fasta telefonin har minskat radikalt, 66 procent av utgående trafik är mobil idag. Samhällets beroende av elektronisk kommunikation ökar, eller som Jonas uttryckte det; man kan inte plocka svamp utan bra täckning. Du har inte med dig svampboken ut i skogen, i stället fotar du svampen med mobilen och använder en app för att ta reda på om den är giftig. Det har visat sig att täckningskartorna inte överensstämmer med den bild som användare upplever inomhus vilket beror på att mätningarna för kartorna har gjorts utomhus. PTS, åtgärder för ökad mobiltäckning, den så kallade 11- punktslistan, innebär i korthet: Tilldelning av 700 MHz-bandet för att få bättre mobiltäckning. Samhällsmaster för att främja mobiltäckning. Förbättrad inomhustäckning, inklusive wifi. Uppföljning av mobiltäckning genom tillsyn och mätning.

3 Stöd till regionalt arbete med mobiltäcknings- och bredbandsfrågor. Insatser för robusthet och hantering av elstörningar. Information för konsumenter på mobil- och bredbandsmarknaden. Utredning om bredband och ip-telefoni via satellit. Branschöverenskommelse om miniminivåer för fibernät. Ökad kunskap om betalterminaler i mobilnät. Användning av frekvenser i syfte att möta efterfrågan på trådlösa tjänster. Jonas berättade att 300 miljoner kr är öronmärkta under för att bygga ut 800 MHz till fasta bostäder och företag som inte kan få minst 1 Mbit/s. Det rör sig om totalt ca 700 adresser. Frågor: Angående 11 punktslistan det är många affärer som vill att vi ska betala via mobilen eller med kort vilket kommer att öka trycket ytterligare, samtidigt som man har problem med täckning och kapacitet. Det borde finnas med på listan. Svar från PTS/Jonas: Betalterminaler och inomhustäckning är svårt att rå på regulatoriskt men man kan göra väldigt mycket i samverkan och med teknisk utveckling. Hur kan man t.ex. redan vid planläggning (samhällsplanering; detaljplan och översiktsplan) av nybyggnation se till att skapa goda förutsättningar för basstationer, täckning och kapacitet? Bygglov för master. Hur ser lokaliseringsbehovet ut? Vilka krav ställer den nya 4G -tekniken. Lokaliseringsbedömnningen är svår, vilka frågor kan kommunen ställa? Hur många master behövs? Svar från PTS/Jonas: Uppmanar till dialog mellan operatörer (bygger basstationer, nätplanering) och kommunerna med flera. Svar från Telia Sonera: Det är omöjligt att säga hur många stationer som behövs i varje stad, ort eller samhälle. Det beror på frekvensband, hur många som bor i staden och vad de gör. Det är en svår fråga att svara på men vårt mål är så klart att investeringar ska optimeras - så bra täckning som möjligt till så låg kostnad som möjligt är utgångspunkten. Presentationer från telebolagen vad har gjorts sen dialogmötena 2013? Net1, Magnus Frölander, ansvarar för nätplanering och utbyggnad Net1 levererar 450 MHz bandet, de har en yttäckning på 95 %, (licensvillkor 85%). Kompletteringar görs där behov uppstår, stor satsning på bakomliggande transmission det senaste året. Planer för utbyggnad av LTE450(4G). Typiska kunder är privatpersoner, ofta i glesbygd. Net1 säljer routerlösning med hotspot för bättre inomhustäckning. Typiska kunder är skogs- kraft-, och transportnäringarna, blåljusmyndigheter, samt småföretagare i behov av mobila lösningar. Net1 använder riktantenner som ger bättre täckning och kapacitet.

4 Täckningskartan utvecklas genom att visa på bästa riktning till närmaste basstation. Net1 har ca 20 pågående utbyggnadsområden, mest i Norrland, men även i övriga Sverige, t.ex. i sörmländska Gnesta. Tele2, Johan Lindberg och Carin Djurén Tele 2 gör en storsatsning under och har två nära samarbeten, ett med Telenor och ett med TeliaSonera. Johan visade en graf över dataanvändningen där man kunde se att 3G-nätet går sakta framåt medan 4G går spikrakt uppåt. Behovet att täckning och kapacitet måste mötas. Johan visade kartor över täckningsgraden och utvecklingen sedan Yttäckningen har ökat från 71 % till 76 %, målet är 90 % yttäckning i slutet av 2016 och att öka antalet basstationer med 44% totalt i hela landet. 2 och 4 G-satsningen innebär en ökning av antalet basstationer med 44 % totalt sett. Det är en rikstäckande satsning, inte bara i Norrland. Även viss satsning på 3G. Antal driftsatta basstationer detta år för representerade län på aktuellt dialogmöte är fem stycken idag, varav 4 i Stockholm och 1 i Södermanland (Nyköping). 75 stycken basstationer är under byggnation och ett mkt stort antal basstationer arbetas det med för att få byggklara i samtliga på mötet representerade län. Ökning/län, total ökning av antal basstationer i % till 2016 (samt utfallet av detta i dagsläget): Gotland län + 24% (1 under byggnation i dagsläget) Jönköping + 55% (16 under byggnation i dagsläget) Stockholm + 21 % (4 i drift och 30 under byggnation i dagsläget) Södermanland + 57% (12 under byggnation i dagsläget) Uppsala + 61% ( 9 under byggnation i dagsläget), Östergötland + 21 % (6 under byggnation i dagsläget). Carin berättade om byggprocessen och vilka faktorer som påverkar den: Projekteringsfas (4-8 veckor) Tillståndsfas (17-25 veckor) Byggnationsfas ( veckor) Först och främst handlar det om att hitta ett bra område. Undersöka och utvärdera existerande master, täckningskrav, tillgänglig transmission, tillgänglig el och väg, markförhållanden, naturskydd, möjligheter till bygglov etc. Kartunderlag från Länsstyrelsen och stoppområden från Försvarsmakten är exempel på viktiga underlag. Därefter tar man kontakt med markägare för att komma överens. Efter överenskommelse med markägare påbörjas processen med att söka alla tillstånd som behövs och samråd med t.ex. länsstyrelsen och försvarsmakten. Eloffert begärs också in i detta skede. Tillståndsprocessen tar tid och är omfattande. Hanteringen ser ofta olika ut på olika kommuner och länsstyrelser i landet vilket både beror på naturgivna förutsättningar och på att man har olika rutiner för hantering och handläggning. När tillståndet är klart beställer Tele2 elanslutningen och här tar elbolagets tillståndsprocess vid. Den processen är ofta långdragen (6 månader) vilket gör att byggnationen drar ut på tiden.

5 Enligt Tele2 är det främst de stora elbolagen som är långsamma i sin hantering vilket upplevs som ett stort bekymmer eftersom hela projektet drar ut på tiden. Telenor, Håkan Tillander, Radio, Johnny Gylling, samhällskontakter, Telenor har etablerat sig i Sverige för att konkurrera med Telia. De har tidigare fått kritik för att inte hålla vad man lovar i täckning och har därför infört Täckningsgarantin. Antal basstationer (% utökat sen 2013): Gotland 24 % Jönköping 55 % Stockholm 21 % Sörmland 57 % Uppsala 61 % Östergötland 36 % Dessutom har Telenor uppgraderat nätet, det mesta är klart. Telenor samverkar med länsstyrelser och har en dialog med kommuner, markägare, Luftsfartsverket, försvaret etc. Kommunerna har en viktig roll för att snabba på utbyggnaden. Sedan 2012 betygsätter Telenor kommuners bredbandsvänlighet. Faktorer som tillstånd, planering, effektivitet m.m. ger index. Mobil infrastruktur. Ny studie kommer i november 2014, nya betyg som kan jämföras med tidigare. Johnny Gylling presenterade sen kort samhällsmaster, den så kallade Haga-modellen (efter norska ministern Åslaug Haga). Den är et spleiselag, en knytkalasmodell där kommunerna kan få statsbidrag för att de ger markupplåtelse eller annat som ger kostnadssänkning för operatören. Något som underlättar och gör det lönsamt att bygga en mast. Över 100 nya master har byggts i Norge med denna modell. 30 nya projekt är på gång bara i år i Norge. Varför finns inte detta i Sverige? Svaret är att det inte har funnits statsbidrag för dessa ändamål. PTS utreder nu en svensk modell av detta. Det handlar om att få till utbyggnad på ställen där marknaden inte gör detta på egen hand. Det handlar inte om att kommunerna ska ta över operatörernas arbete eller roll. Telia, Lars-Erik Larsson, Björn Berg och Martin Pehrsson Lars-Eric började med en betraktelse över hur komplext det är att samverka och menade att det inte är så lätt för bolagen att bygga. Som exempel nämndes att många klagar över dålig täckning på flygplatser men att Luftfartsverket inte vill låta operatörerna ha basstationerna på flygplatserna pga. risk för störning (flygsäkerhetsskäl). Ett annat exempel är Trafikverket som har mängder med master utmed järnvägarna, men inte vill att operatörerna har basstationer som sänder på 3G eller 4G på 900 MHz då risken finns att de egna systemen ska slås ut eller störas. Ett tredje exempel var att länsstyrelserna ställer olika krav på underlag i samråden. Lars-Eric nämnde också att kommunala fastighetsägare många gånger är betydligt dyrare än privata fastighetsägare vilket ställer till problem då vissa bostadsområden helt domineras av kommunala bostadsbolag. I övrigt visades täckningskartor av den utveckling som skett kvartal ett till tre 2014 när det gäller nätuppbyggnad 4G. Telia har gjort stora satsningar.

6 Tre, Staffan Hultqvist Flera operatörer samarbetar kring olika nät. Inte lätt för konsumenten att hålla reda på vem som är vem. 3 har eget 3G-nät i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlskrona och delar 3G-nät med Telenor i övriga delar av Sverige. 3 har även egna nät i hela Sverige för 3G på 900 MHz och 4G på flera olika frekvensband. 3 använder 900 MHz-bandet för 3G medan de andra operatörerna traditionellt använder 900 MHz-bandet för 2G. 3G är bra för mobilt bredband och röstsamtal medan 2G endast är bra för röstsamtal. Tack vare detta kan 3 erbjuda bra mobilsurf över stora ytor 3G-nätet på 2100 MHz är huvudnät för mobilt bredband och röst med hög kapacitet och bra täckning. Stora delar av 3G-nätet har under de senaste två åren uppgraderats med mycket mer kapacitet som ger kunderna bättre surfupplevelse. Dessa uppgraderingar fortsätter under Parallellt med den stora utökningen av kapacitet på 3G 2100 MHz har det skett en omfattande utbyggnad på 3G 900 MHz och 4G 800 MHz. Denna utbyggnad, som fortsätter 2015, innebär ännu bättre inomhustäckning både i stad och i landsbyggd samt möjlighet till väldigt bra mobilt internet. De mätningar som Bredbandskollen redovisar visar att 3 ligger långt framme när det gäller täckning och kapacitet. Frågestund: Vad händer om en mast sprängs? Svar: Det har aldrig hänt, däremot har en av Telias master fällts. Både yttäckning och kapacitet påverkas. Man kan ställa dit en portabel vagn tills masten är på plats igen. Varför är det så få bygglovsansökningar i Strängnäs kommun? Svar: Som operatör tittar man på om det finns befintliga strukturer och master som går att använda. Få ansökningar om bygglov betyder inte nödvändigvis låg aktivitet. Landshövding Liselott Hagberg hade två frågor: Den första handlade om uppgiften att tillståndsansökningar och samråd hanteras olika av olika länsstyrelser och kommuner. Liselott ville ha exempel på länsstyrelser och kommuner där hanteringen fungerar bra, goda exempel att lära av. Den andra frågan handlade om hur läget ser ut idag när det gäller protester mot mastutibyggnad? En rapport från Telenor med kommunranking kommer inom kort och bolaget ville inte avslöja något av resultaten. Men man lyfte däremot fram att i de kommuner där det fungerar bra är där man fått till möten och har fått till en diskussion om vad som är hinder i handläggningen. (Sekreterarens anmärkning: Att mötas och få förståelse för hur processen fungerar är viktigt). Enligt bolagen fungerar handläggningen väl hos de länsstyrelser som var representerade på den regionala dialogen i Nyköping.

7 När det gäller den andra frågan; protester mot etablering av master, är det en ganska liten fråga idag. Den stora utbyggnaden skedde när bolagen byggde för 3G för tio år sen. Idag använder bolagen i stor utsträckning redan befintliga master. Jämförelsevis kan nämnas att 2004 räknade man till pressklipp på en månad mot ca 100 klipp idag. Det är inte tillståndspliktigt när man använder annan befintlig mast eller bygger på tak då tillfrågas ej grannar. Idag finns ett myrbo av master och basstationer, men hur många av dessa är fiberanslutna i %? Svar: Svår fråga. Vi vill fiberansluta så mycket som möjligt men det är inte möjligt överallt. Enligt Telia är radiolänkar ett fullgott alternativ i glesbygd där det är väldigt dyrt att gräva fiber. Alla stora och mellanstora städer är fiberanslutna idag. Synergier bredbandsutbyggnad och mobiltäckning. Samhällsmaster? Anna Wikström, PTS Anna inledde med frågan om det är möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Det finns möjligheter till detta genom EU-kommissionens gruppundantag. Detta gäller dock enbart passiv infrastruktur och projektet måste vara mindre än 10 miljoner euro. En rad andra kriterier måste också uppfyllas. För att hitta synergier mellan fast och mobilt bredband är samverkan med t.ex. byalag viktigt. Det kan handla om att stödsökanden kan anlägga billigare för att de gräver i ett visst område. Det kan också handla om samförläggning eller hyra av kanalisation eller svartfiber. PTS ska utreda hur samhällsmaster skulle kunna användas till att bidra till bättre förutsättningar för mobila telefoni-och bredbandstjänster i områden som i dagsläget har bristfällig täckning och där marknadsmässig utbyggnad inte bedöms ske. PTS har ett uppdrag att föreslå en juridiskt hållbar och samhällsekonomiskt lönsam modell för samhällsmaster. Det är många parametrar att ta hänsyn till. Det handlar bland annat om statsstödsregler, kommunal och konkurrensrätt. Syftet är att främja samverkan och medverkan av operatörer, kommuner, regioner, mfl. Uppdraget ska vara färdigt den 1 september I uppdraget ingår bland annat att kartlägga och föreslå hur olika aktörer kan bidra t.ex. med tillgång till grundläggande infrastruktur. Det kan handla om att en kommun eller annan aktör erbjuder vattentorn eller liknande som mast till operatörer. PTS ska identifiera faktorer som kan främja operatörers medverkan till etablerandet av samhällsmaster. Det finns ingen nytt stöd planerat för samhällsmaster utan det blir fondsamordning. Anna menar avslutningsvis att operatörerna kanske bör fokusera på att bearbeta den politiska delen av kommunen för att påverka handläggningstider etc. Det är ju en politisk fråga- hur vill vi styra utvecklingen i vår kommun.

8 Regional digital agenda, möjligheter inom nya landsbygdsprogrammet Göran Wide, Regionförbundet, Jan Petersson, Länsstyrelsen Göran inledde med en reflektion över bredbandshastighet och den oerhörda utveckling som varit på området. I internets barndom var det ofta 14,4 Kbit/s som gällde och idag pratar vi om 100 Mbit/s. Göran berättade om den kartläggning som Regionförbundet gjort över IT-infrastrukturen i Södermanland. Den visar bland annat att med dagens utbyggnadstakt kommer varken Södermanland eller Sverige som helhet att nå regeringens mål om minst 100 MB till 90% av befolkningen år Det kommer krävas samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att lyckas med målet och det visar också på vikten av att hitta synergier mellan fasta och mobila höghastighetsnät. Vi kan inte fibrera alla, men ju mer fiber som finns på landsbygden desto större möjlighet till höga hastigheter med fiberanslutna mobilmaster. Göran och Jan presenterade Södermanlands arbete med den digitala agendan som kommer att fokusera på fyra teman. IT-infrastruktur, Kunskapsdialog, Digitalisera landsbygden och E-tjänster. Arbetet med den regionala digitala agendan är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Regionförbundet. Jan presenterade därefter kort de stödmöjligheter som finns för utbyggnad av ITinfrastruktur i nya landsbygdsprogrammet. 3,25 miljarder kommer finnas tillgängligt för Sverige under perioden Nytt är bland annat att stöd nu även kan ges till mobil IT-infrastruktur. Detta är välkommet i glest befolkade eller svårtillgängliga områden. En förändring mot tidigare stöd är att offentlig medfinansiering inte tillåts. Detta ställer krav på kommuner att hitta nya modeller för att stödja bredbandsutbyggnad. Beskrivning av problem med mobiltäckning på Tunabergshalvön Lars Waern ordf. intresseföreningen FUNQ Lars fick möjlighet att berätta eftersom Tunabergshalvön i Nyköpings kommun är ett område med svår topografi; Kolmårdsmassivet hindrar signalerna. Lars berättade om bakgrunden till och resultaten från den enkät som gjordes i samarbete med Länsstyrelsen, Nyköpings kommun och Tillväxtverket våren Enkäten skickades ut till hushåll och besvarades av 500. Enkäten innehöll frågor om landsbygdsutveckling och innehöll ett antal frågor som var kopplade till bredband och mobiltelefoni. De flesta som besvarade enkäten vill ha fiber. Lars berättade om de utmaningar som finns kopplat till kapacitetsbrist på sommarhalvåret, behov och möjligheter som finns när nya målgrupper och en yngre befolkning flyttar in. Lars presenterade några tankar och idéer för framtiden: Samverkan kan vara ett nyckelord för bra mobiltäckning En gemensam mast för fler operatörer, på rätt plats, kan vara effektivt för mobiltäckningen.

9 Mobiltäckning-mätverktyg och statistik Pamela Davidsson,.se, bredbandskollen Pamela inledde med att visa en film om.se verksamhet. Årligen ger man ut undersökningen Svenskarna och Internet. Halva Sveriges befolkning använder internet i sin mobil varje dag. Bredbandskollen- rapport Siffror för varje län finns att ladda ner på hemsidan. Surfhastigheten i mobilnäten, rapport Från maj 2014 noteras en stor ökning i hastigheten Mbit/s. Man kan se hur hastigheter gått upp över tiden, fördelat på operatör. Olika på olika tider på dygnet. Totalt sett har mobilnäten blivit mycket snabbare under det senaste1 ½ året. Statistik finns att tillgå för den som är intresserad. Sopbilsprojekt- ett mätverktyg Mats Nordström, Täckningskollen Täckningskollen startade Tre tjänster: Täckningskollen, UPIcom, Drive Test. UPIcom: Kvalitet på tjänsten mäts. Drive Test: Mäter hur det går att hoppa mellan basstationer när man är i rörelse. Täckningskollen erbjuder ett mät-och analysverktyg. Vanliga mobiler med olika abonnemang placeras i en sopbil. När denna kör sina rutter skickas uppgifter om signalstyrka till täckningskollen, dessa indata genererar täckningskartor. Dessa kan sedan användas som en referens mot t.ex. operatörernas kartor. Mätningar kan även göras inomhus och ge en överblick hur det ser ut på en specifik arbetsplats. Täckningskollen kan användas som underlag vid upphandling av mobiltjänst, underlag för planering, val och prioritering i planering. Ett samarbete mellan Täckningskollen och bredbandskollen är i en startfas. Täckningskollen mäter signalstyrka medan bredbandskollen mäter kapacitet (hastighet). Frågor: Hur mycket påverkar mobiltelefonens egenskaper och kapacitet mätningen? Svar: I dag funkar det enbart med androider, olika märken på telefonerna är inget större problem, kvalitén på telefonerna är jämnare i dag. Det gäller att mäta med lika telefoner varje gång och på jämförbart sätt. Hur spelar tillfälliga avbrott in på resultatet? Svar: Vi mäter mer än en gång så på så sätt kompenserar vi för tillfälliga avbrott. Täckningsmätning och kapacitetmätning - vad är skillnaden? Svar: Det är skillnad. Vi mäter i "idle"-läge, på så sätt påverkas mätningen inte av belastningen på systemet.

10 Diskussion- hur går vi vidare med arbetet för bättre mobiltäckning i vår region? Landshövding Liselott Hagberg inledde diskussionen med att fråga om det finns ett synssätt som inbegriper alla behov? 1) Det nämndes tidigare under dagen om operatörers tjänster som inte lever upp till förväntan och hur man har hanterat detta - finns fler planer på garantier? Svar från operatörerna: Vi bygger ut så fort det går, men springer mot rörligt mål, förväntningarna från konsumenterna stiger hela tiden. Vi börjar nu bygga kapacitet, på ett tredje frekvensband, det kommer märkas framöver. Vi tar höjd för att förväntningarna och behovet av kapacitet ökar hela tiden. Någon operatör nämner att man har två veckors återlämningsgaranti, funkar det inte får man lämna tillbaka. 2) Hur kan man hålla uppe tempot så att utbyggnaden går i takt med möjligheterna? Svar från Teliasonera: Nu används näten till tyngre tjänster, t.ex. vård-nät, trygghetslarm, smarta vårdlösningar. Vi måste investera tungt för att möta detta. Fiber måste till. När offentliga tjänster läggs via näten - vems är ansvaret när det inte funkar? Net1 har två veckors garanti. Vilket behov har man? Streaming i HD eller telefonsamtal kräver olika nät. 3) Vi har väldig fokus på konsumtion nu, men vad är miniminivån som krävs innan vi lägger ut offentliga tjänster? Vad händer med välfärden när mobilpotten tar slut? Det är viktigt att regulatorn ser till att frilägga frekvenser för att möta upp behovet på glesbygden. Vi har 8 och 900-band, snart kommer 700-band. Svar från PTS: Man kan komma att separera olika funktioner till olika bandbredder, enklare saker behöver inte gå via högkapacitetsnät. Linköpings kommun: Jag tycker att vi har för dålig koll på hur bilden ser ut. Vi behöver djupare täckningsanalyser. Kommunerna måste gå samman för att göra mätningarna, det ger mer tyngd. PTS: Skilj på stickprovsmätning och på statistikinsamling. En sund kommunikation mellan operatör och konsument är viktigt. Branschöverenskommelsen är viktig om HUR man ska beskriva läget, till nytta för konsumenterna. Enköpings kommun: Västerås stad driver ett länsövergripande projekt om samverkan inom bredbandsanvändning, ex välfärdsbredband. De gör också en kartläggning av mobiltäckningen tillsammans med bland annat Eskilstuna och Strängnäs.

11 4) Vad är operatörerna redo att göra på kapacitetssidan? Svar från Telia: Vi bygger 4G-nät och når 99 % befolkningstäckning nästa år frekvenserna nyttjas väl. Vi kommer spä på med 4G på 1800-bandet där det blir brist. Vissa teknologier kommer i framtiden fasas ut. Just nu inget problem, men håller ögonen på vad som händer framöver, t.ex. med 5G-lansering. Björn Berg, Telia: Långsiktighet: det sker just nu en historiskt stor satsning i infrastruktur. Branschen behöver långsiktighet (mer än en mandatperiod) för att våga investera. 15MRD investeras i infrastruktur Gratis Wifi i stadskärnor skrämmer, vi får inga kunder då. Linköpings kommun: Köpcentren bör betala den notan åt sina kunder. Vi vill ha in operatörerna dit. WIFI-Telia kan det stå. Björn Berg, Telia: Ska de som redan har mycket få mer medan landsbygden förlorar? Man kan ifrågasätta om kommuner ska finansiera WIFI-punkter i tätort. Operatörerna kan inte konkurrera med en offentlig gratistjänst. 5) Vem har ansvaret för att ta initiativet till Samhällsmaster? Svar från Telenor: I Norge alltid kommunen. Kommunen berättar var problemen finns, ger befolkningsunderlag, data osv, så att operatören kan göra sin kalkyl. Gustav Elfström, Norrtälje kommun: Kommer det mobila lösa framtidens behov eller är det en ambitionssänkning? Telenor: Bredbandsforum har en arbetsgrupp för Villa-Sverige, eftersom de behöver fiber. Många vill dock inte betala notan, de ser inte nyttan. Ge inte upp fibern, Mobilnät är till för när vi rör oss. Linköpings kommun: Fiberutbyggnaden försvåras eftersom offentlig medfinansiering inte längre tillåts i landsbygdsprogrammet. Det gäller för kommunerna att hitta nya vägar att stödja bredbandsutbyggnaden. Oxelösund stadsnät Håkan Franzén: Efterfrågan ökar och är jättestor. Bättre att göra rätt från början. Telia, Björn Berg ser ingen konflikt mellan fiber och mobilnät. Olika användningsområden. Fiber behövs i hemmet för att ladda ned film, titta på TV osv. Vingåkers kommun: Vi gör nu en strategi för bredband. Borde mobilt in i denna- hur bör vi tänka? Svar från telebolagen: Ta in i planeringen att det ska ligga basstationer i ett område. I detaljplaneringen, gör ett tidigt samråd så operatörer kan peka ut var de behöver ha master. Idag är kommunen skyldig att ta med basstationer i översiktsplanen. Redan i översiktsplaneringen måste masterna in. Sedan detaljplan. Peter Eklund, länsstyrelsen Södermanland: Kommunerna behöver ta hänsyn till den mobila utbyggnaden i sina detaljplaner. Frågan behöver integreras tydligare i ett tidigt skede.

12 Radiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet? Jonas Wessel, PTS Jonas började med att visa en bild av det spektrum som finns. Man brukar säga att spektrum är en ändlig resurs, men det är inte riktigt sant. Spektrumresurser tar inte slut men är begränsat i sin utbredning. Kan kanske jämföras med vattenkraft. PTS utmaning är att se till att spektrum räcker till alla som vill ha. Att vi använder spektrum till de saker vi gör beror på att man tidigt delade upp frekvensområden och bestämde vilka frekvensområden som skulle användas till vilka saker. FM-bandet används till exempel för ljudradio. I Sverige är vi unika på det sättet att det är en myndighet, Post och telestyrelsen som administrerar allt spektrum, med undantag för det som används för utsändningar av marksänd TV och rundradio. 450 MHz-bandets tillstånd löper ut 2020 och även 1,5 GHz bandet kan komma att delas ut. Till vad är dock inte bestämt. PTS publicerar en inriktningsplan - vad de tror att de ska tilldela, men detta är inget beslut. Viktigt att detta inte ses som något förhandsbesked eller beslut. Det som kan var ett krux vid tilldelning av spektrum till ett nytt användningsområde är att radiovågor inte stannar vid nationsgränserna. Det kan vara känsligt att byta användningsområden ifall länderna runtomkring inte är inne på samma linje. Detta gör att det finns många frekvensområden som inte används effektivt. WRC- World Radio Conference som anordnas av Internationella Teleunionen, ITU är ett viktigt instrument för att påverka användningsområdena och skyddet för olika tjänster vid nationsgräns. Det är en ineffektiv process präglad av politik, men det bästa vi har. Det finns band som fungerar överallt i världen och du kan plugga in en apparat var som helst. Ett sådant exempel är 2,4 GHz-bandet. Utmaningen är att hitta fler band som fungerar lika bra. Strategin framöver är att se över och undersöka vad som är vettiga användningsområden. Kanske blir det stora förändringar.. Danmark och Norge kommer att fortsätta med marksänd tv i 700 MHz-bandet fram till 2020/21. Vi måste dock konferera med hela norra Europa så att vi inte stör varandra. PTS har ett regeringsuppdrag att undersöka hur 700-bandet skulle kunna användas för täckning och hur robustheten ser ut. Det pågår en inventering. I april 2017 kommer 700- bandet inte användas för digital tv längre bandet kommer då istället sannolikt börja användas för mobiltelefoni.