Säters kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9

Transkript

1 Säters kommun Styrning och organisation av LSSverksamheten KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Metod 2 4. Projektorganisation 2 5. LSS 3 6. Säter kommuns insatser enligt LSS Nämndens ansvar och roll gällande Styrning Ekonomi Säter i jämförelse med andra 7

3 1. Sammanfattning KPMG har av Säters kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en översiktlig förstudie av styrning och organisation av. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Syftet med förstudien är att översiktligt bedöma hur socialnämnden styr och kontrollerar LSSverksamheten och bedöma möjligheter och förmåga att driva en effektiv verksamhet samt utifrån detta identifiera fördjupningsområden. Sammanfattningsvis kan konstateras att Säters kommun har en låg andel funktionshindrade som uppbär stöd enligt LSS i jämförelse med andra kommuner i Dalarna och hela riket. Verksamhetens ekonomiska resultat visar under hela 2000-talet mycket små avvikelser i förhållande till budget. I stort finns det mål för verksamheten, riktlinjer och ledningssystem för kvalitet som följer socialstyrelsens författningar och riktlinjer. Däremot saknas det lokala riktlinjer som tydliggör nämndens prioriteringar och ställningstagande vid bedömning av insatser enligt LSS. Lokala riktlinjer är viktiga verktyg för kvalitetssäkringen av verksamheten och som underlag vid fördelning av resurser. Lokala riktlinjer/anvisningar kan också vara hjälpmedel för att skapa rutiner för uppföljning av fattade beslut. Vi har utifrån denna övergripande förstudie förslag på ett antal fördjupningsområden med följande övergripande frågeställningar: Hur säkerställer socialnämnden att biståndsbedömningen av insatser till funktionshindrade genomförs på ett rättsäkert sätt, utifrån den enskildes behov och enligt lagens intentioner? Hur säkerställer socialnämnden att de insatser som beslutas om, följs upp för att bedöma om insatsen hade avsedd effekt och genomförts på det sätt som beslutats? Hus säkerställer socialnämnden att det befintliga ledningssystemet för kvalitet är implementerat i verksamheten? Har uppföljningen av verksamhetsplanens mål utvecklats så att det är möjligt för nämnden att ta ställning om i vilken mån uppställda mål uppnåtts? 1

4 1. Bakgrund 2. Syfte KPMG har av revisorerna i Säters kommun fått i uppdrag att genomföra en översiktlig förstudie av styrning och organisation av. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS, om det är en insats som regleras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. Kommunen är normalt huvudman för de rättigheter/insatser som lagen möjliggör för personkretsen. Socialnämnden svarar för i Säters kommun. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys uppmärksammat en rad olika risker för verksamheten. Syftet med förstudien är att översiktligt bedöma hur socialnämnden styr och kontrollerar sin LSSverksamhet och bedöma möjligheter och förmåga att driva en effektiv verksamhet. Resultatet av den översiktliga översynen kan tjäna som underlag för en fördjupad granskning inom någon del av i kommunen. 3. Metod I projektet kommer särskilt att belysas: Nämndens ansvar och roll gällande LSS-verksamhet Styrning och ledning av Kostnadsutveckling Uppföljnings- och utvärderingssystem inkl. kvalitetssäkring n har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med berörda tjänstemän inom Socialförvaltningen samt representant för FUB. Rapportutkastet är sakgranskat av Verksamhetsområdeschefen för LSS. 4. Projektorganisation Granskningen har utförts av konsult Örjan Garpenholt. 2

5 5. LSS I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser om landstingens och kommunernas generella ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och sociala insatser. Personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar kan dessutom ha rätt till särskilda insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 och utgör en väsentlig del av den handikappreform som riksdagen beslutade om året innan. Målsättningen med all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning och främja full delaktighet i samhällslivet. Enskilda ska ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges. I LSS definieras de personer (personkrets) med funktionsnedsättning som kan ha rätt till insatser enligt: 1. Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personkrets 2 omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässigfunktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personkrets 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Kommuner och landsting beviljar på den enskildes begäran insatser enligt LSS, om han eller hon ingår i lagens personkrets och har behov av den begärda insatsen. En tredje förutsättning är att behovet inte redan är tillgodosett. En av de tio insatserna personlig assistans kan även ges som assistansersättning enligt socialbalken (SFS 2010: kap). Beslut om assistansersättning fattas av Försäkringskassan. Enligt LSS kan särskilt stöd och särskild service ges med tio olika insatser. Flera insatser kan ges till en och samma person. De särskilda insatser som kan begäras enligt 9 LSS är följande: Råd och stöd rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Syftet med insatsen är att tillförsäkra människor med stora funktionsnedsättningar och deras anhöriga tillgång till kvalificerade expertinsatser av t.ex. kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped. De som ger insatser bör, utöver sitt generella yrkeskunnande, även ha kunskap om olika funktionsnedsättningars konsekvenser i vardagslivet för såväl enskilda personer som för deras familjer. 3

6 Personlig assistans biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade (grundläggande behov). När det grundläggandebehovet överstiger 20 timmar per vecka kan assistansersättning enligt LASS lagen om assistansersättning(1993:389) beviljas. Den enskilde kan själv välja vem som anordnar assistansen. Beslut om assistans över de grundläggande 20 timmarna beslutas och finansieras av Försäkringskassan. Ledsagarservice ledsagarservice. Insatsen syftar till att underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättningar att med stöd av en följeslagare komma ut och delta i samhällslivet t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet. Kontaktperson biträde av kontaktperson. Kommunen kan besluta om en kontaktperson som ett personligt stöd, för att bryta isolering och för att underlätta ett självständigt liv. Avlösarservice avlösarservice i hemmet. Denna insats syftar till att göra det möjligt för anhöriga att få avkoppling eller uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice i hemmet kan erbjudas både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov under hela dygnet. Korttidsvistelse korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Insats i form av kortare vistelse utanför det egna hemmet för att en person med funktionsnedsättning ska få miljöombyte och rekreation och anhöriga avlastning. Vistelsen kan förläggas i korttidshem, hos stödfamilj eller som lägervistelse. Korttidstillsyn korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Insats i form av tillsyn utanför det egna hemmet för skolbarn över 12 år med funktionsnedsättning. Insatsen ges före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov. Boende, barn boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Barn eller ungdomar som av skilda skäl inte kan bo hos sina föräldrar kan beviljas boende i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Insatsen bör utnyttjas flexibelt efter barnets och familjens behov. Boende, vuxna bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Bostäder för personer i vuxen ålder som har behov av stöd, service och omvårdnad kan utformas på olika sätt. Gruppbostad och servicebostad är de vanligaste formerna. I annan särskilt anpassad bostad för vuxna ingår inte stöd av personal och inte omvårdnad. Daglig verksamhet daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Insats i form av sysselsättning för person med funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Rätten till daglig verksamhet gäller primärt personer i yrkesverksam ålder och endast personer som tillhör personkrets 1 och 2. I de särskilda insatser som rör avlösning i olika former, bostad med särskild service samt 4

7 daglig verksamhet ingår omvårdnad. Dessutom ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i de olika boendeformerna enligt LSS. Kommunen har ansvar för flertalet insatser enligt LSS, medan landstinget har ansvar för insatsen råd och stöd. 6. Säter kommuns insatser enligt LSS 6.1 Nämndens ansvar och roll gällande är en av fem verksamheter inom Socialförvaltningen. är sedan år 2008 samorganiserad med kommunens socialpsykiatriska verksamhet under en verksamhetsområdeschef. De övriga fyra verksamhetsområdena är Individ- och familjeomsorg (IFO), Hemtjänst SäBo äldre och Hälso- och sjukvård. Det finns även en gemensam stab för Socialförvaltningen med ekonomi-, personal-, utrednings- och nämnd administrations funktioner. Biståndsbedömning enligt LSS är samordnad med IFO. Inom IFO finns det två handläggare som har uppdrag att bedöma/besluta om insatser inom IFO inklusive LSS. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns det 95 årsarbetare (inklusive socialpsykiatri). Av de 24 personliga assistenterna som finns i kommunen är 13 anställda av externa utförare. Verksamheten består av fyra verksamheter. Tre verksamheter: gruppbostäder, daglig verksamhet och personlig assistans leds av en enhetschef. Det fjärde verksamhetsområdets, övrig verksamhets olika områden delas mellan de tre enhetscheferna. Under har en utvärdering av sammanslagningen av och Socialpsykiatrin genomförts av Dalarnas forskningsråd. Utvärderingen visar att organisationsförändringen har varit ett steg i rätt riktning och ledarskapet blivit tydligare. Ett utvecklingsområde som utredningen pekar på är bl.a. en hög arbetsbelastning för enhetschefsnivån som eventuellt skulle kunna minskas med ett visst ökat administrativt stöd. 6.2 Styrning Politisk ansvarig nämnd för är socialnämnden. Socialnämnden styr verksamheten utifrån en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen finns övergripande inriktningsmål som bryts ner i socialnämndens effektmål och verksamhetsområdet effektmål. I verksamhetsplanen beskrivs hur målen skall uppnås och dess uppföljning. I den årliga verksamhetsberättelsen för år 2010 redogörs för viktiga händelser och måluppfyllelse utan specifik särredovisning av uppföljningen av respektive mål. Inför år 2011 har varje målområde kompletterats med ett nyckeltal med avsikten att tydligare kunna beskriva uppföljning av respektive mål. I styrelsens föreskrifter och allmänna råd beskrivs hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheterna, SoL, LSS och HSL, enligt aktuella lagstiftningar inom tjänstens område (SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12). Föreskrifterna och de allmänna råden ställer krav på den nämnd som ansvarar för ledningen av tjänsten att inrätta ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns ett av nämnden antaget ledningssystem för kvalitet, som omfattar 5

8 nämndens alla verksamheter. Ledningssystemet finns på intranätet och skall på det sättet vara lätt att uppdatera. I ledningssystemet är alla rutiner samlade under rubriker som i stort följer Socialstyrelsens rekommendationer om hur ledningssystem för kvalitet skall vara. Alla assistentgrupper har tillgång till dator med uppkoppling till internet, men kan inte ansluta sig till kommunens intranät. Det finns en målsättning att detta skall bli möjligt. Det finns även en manual för personliga assistenter. Manualen är en arbetsbeskrivning för personliga assistenter som innehåller rutiner och arbetssätt. Manualen har uppdaterats under sommaren Sedan ett år tillbaka finns biståndsbedömningen inom verksamhetsområdet IFO. Det finns inga lokala riktlinjer antagna av socialnämnden för biståndsbedömning enligt LSS. Biståndsbedömarna utgår från LSS-lagen vid beslut om bistånd enlig LSS. Socialnämnden gav under år 2010 förvaltningen i uppdrag utreda det framtida behovet av stöd och boende samt sysselsättning för personer med funktionshinder i Säters kommun. Kartläggningen konstaterade att behovet av boende för personer med funktionshinder i dagsläget är tillgodosett. Ett antal ett antal områden där behoven kan komma öka i framtiden identifierades: Boende för personer med öppen psykiatrisk tvångsvård Gruppbostad Boende yngre personer med demens Socialpsykiatriskt stöd 6.3 Ekonomi En nedanstående tabell visas det ekonomiska utfallet för under åren 2005 till Administration Daglig verksamhet Gruppbostäder Övriga insatser Personlig assistans Nettokostnader Budget Avvikelse Kostnaderna för har sedan år 2005 motsvarat de förväntade kostnaderna enligt budget. De positiva avvikelserna 2007 till 2010 har uppgått till maximalt 1,4 procent av budget och de negativa avvikelserna under 2005 och 2006 uppgick till 0,3 procent 2005 och 2,6 procent år

9 I nedanstående tabell visas socialnämndens totala resultat för motsvarande period Resultat Budget Avvikelse Säter i jämförelse med andra En jämförelse med andra kommuner vad gäller LSS-kostnader redovisas nedan. Uppgifterna avser år 2010 (SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 2010). Andel pers Tot kostn därav Avvik fr LSS % LSS kr boende Kr/brukare Pers ass Dagl verks övr kostn stand kostn Säter 0, ,5 Hedemora 1, ,9 Borlänge 1, ,3 Avesta 0, ,1 Ludvika 0, ,7 Dalarna 0, ,8 Sverige 0, Jämförelserna är i kronor per innevånare i åldern 0-64 år. Noteras kan att Säters kommun har en låg andel personer med LSS insatser i jämförelse med övriga kommuner i Dalarna och hela riket. Det är endast en kommun i Dalarna som har en lägre andel invånare med LSS- insatser (Smedjebackens kommun). 7

10 År 2010 hade Säters kommun, enligt Socialstyrelsens statistik, totalt 53 personer med insats enligt LSS. År 2009 var antalet personer 54. Om man räknar om dessa till antal per av befolkningen så ser det ut enligt följande för år 2010: Personkrets 1+2 Personkrets 3 Samtliga Säter Avesta Hedemora Dalarna Riket Våra kommentarer En viktig del av insatser till funktionshindrade är biståndsbedömning. Det finns idag inga lokalt antagna riktlinjer/anvisningar för biståndsbedömning enlig LSS. Vår uppfattning är att det bör finnas lokala riktlinjer som tydliggör nämndens prioriteringar och ställningstaganden. LSSlagstiftningen är en s.k. rättighetslag men många av insatserna är inte nivåbestämda utan här kan politiska beslut ange nivån. Detta kan gälla t ex kontaktpersoner eller ledsagning. Lagen är här tydlig; att enskilda har rätt till insatsen, men inte hur många timmar. Många kommuner beviljar t.ex. inte kontaktperson, då de anser att behovet är täckt i och med den personal som finns på boendet. Detta är ett typexempel på att det skulle vara värdefullt med politisk antagna riktlinjer för verksamheten. Vår uppfattning är att socialnämnden snarast borde utarbeta sådana. Vår uppfattning är att det inte är ett självändamål att upprätta riktlinjer och rutinbeskrivningar för en verksamhet. Lokala riktlinjer/rutiner är viktiga delar för att möjliggöra kvalitetssäkring av verksamheten liksom och som underlag vid fördelning av resurser. Lokal riktlinjer/anvisningar kan också vara hjälpmedel för att skapa rutiner för uppföljning av fattade beslut. Det finns ett ambitiöst ledningssystem för kvalitet som är upplagt som ett arbetsverktyg på kommunens intranät. Vi bedömer att ledningssystemet tar upp de områden som lagen kräver. Däremot finns i dagsläget ingen uppföljning om i vilken utsträckning medarbetarna i verksamheten använder ledningssystemet i dagliga arbetet. Verksamheten styrs utifrån övergripande verksamhetsmål och effektmål i socialnämndens verksamhetsplan. Detta skall sedan följas upp i verksamhetsberättelsen. I verksamhetsberättelsen för år 2010 anser vi att uppföljningen av effektmålen är allför fragmentarisk och inte på ett tydligt sätt redovisar om uppsatta mål uppnåtts. I 2011 års verksamhetsplan har effektmålen förtydligats med nyckeltal. Vi har utifrån denna övergripande förstudie förslag på ett antal fördjupningsområden med följande övergripande frågeställningar: Hur säkerställer nämnden att biståndsbedömningen av insatser till funktionshindrade genomförs på ett rättsäkert sätt, utifrån den enskildes behov och enligt lagens intentioner? 8

11 Hur säkerställer socialnämnden att de insatser som beslutas om följs upp, för att utröna om insatsen hade avsedd effekt och genomförts på det sätt som beslutats? Hur säkerställer socialnämnden att det befintliga ledningssystemet för kvalitet är implementerat i verksamheten? Har uppföljningen av verksamhetsplanens mål utvecklas så att det är möjligt för nämnden att ta ställning om i vilken mån uppställda mål uppnåtts? KPMG, dag som ovan Örjan Garpenholt Konsult, med dr Mats Lundberg Kundansvarig 9