Transkript

1 SÖLVES BORG

2

3 VÄLKOMMEN TILL

4

5

6

7

8 SOL! SOMMAR!! FEST!!! KILLEBOM! Killebomdagarna förvandlar Sölvesborg! Festligheterna inleds med sommarmarknaden första onsdagen i juli och avslutas traditionellt på söndagskvällen med en konsert på Slottsudden. Och däremellan musik, överallt, från visa till dixieland! Killebomfesterna inleds första onsdagen i juli! Marknadsvimmel med allt från korgar till karameller. Gycklare, karuseller, gatuserveringar och öltält lite överallt. Och massor med glada människor! Picknick på Slottsudden i väntan på......magnus Uggla!

9 HAMN- FESTER PÅ LISTER! Blekingeeka i Hälleviks hamnbassäng Listerlandet är unikt och ett givet mål för besökaren. Köpa rökt fisk, promenera i hamnarna, äta en bit kanske stekt sill på grovt bröd? Eller dansa på hamnplanen till dragspelsmusik? Eller lyssna till dixielandmusik, äta rökt lax, skölja strupen med källarsvalt öl... Och lyssna till havet däremellan, se ljusblänket från Hanö fyr och hålla sin vän i handen... Njuta i nuet men också se fram mot morgondagens sol och bad. Dagar och kvällar att minnas! Gamla fiskets dag i Hällevik... Moderna fiskets dag i Nogersund... Ålafiskets dag i Hörvik... Och därtill återkommande hamnfester överallt i Listers gamla fiskelägen! Hela sommaren!

10 LISTERLANDET Västra Näs idylliskt fiskeläge med aning av hur det var en gång Sandviken kommunens bästa badplats med vida sandstränder Torsö genuint fiskeläge, lite avskilt, fina bad Hällevik badstrand, rökerier, fiskaffärer, restauranger, hotell, butiker, fiskemuseum Nogersund aktivt fiskeläge, modern fiskehamn, båt till Hanö Hörvik restaurang, båthamn, badstrand, modern fiskehamn, rökeri, fiskbutik Krokås liten fiskehamn i avskilt läge nära naturen Djupekås avskild idyll, en gång hemmahamn för många skutor trots sin grunda hamn Istaby gammal by med verklig bykänsla från tiden före skiftena Mjällby centralorten på Lister med mångsidigt näringsliv, byggmarknader etc. Lörby lantbruk, konsthantverk, natur Listerlandet är speciellt. Besökaren inser direkt att jordbruksnäringen är viktig och ganska snart att även fisket spelar stor roll härute. Han ser kanske inte direkt att här finns välskötta anläggningar för uppfödning av mink, svin och broilers. Nästan hälften av Sveriges minkfarmar finns i Sölvesborgsområdet. Sommargästen anar nog detta, men primärt är det säkert annat som drar: ett varv på golfbanan, ett strög i något fiskeläge, en lunch i nära hamnkontakt, några timmars sol och bad eller en vandring i strandkant. Den kloke besökaren missar inte Listers badstränder, inte heller det vänliga Hällevik, inte en rundtur till de gamla fiskelägena, verkligen inte ett besök på Listershuvud nära Hörvik eller Stiby backe vid Hällevik. Den som vill studera fågelliv eller blommor, fiska eller bara söka avskildhet, tar sig till de långsträckta uddarna ut i havet, t.ex. Sillnäsudde, Björkenabben eller Kråkenabb.! bad golf fiske utflykter god mat rökt fisk camping Fiskemuseet i Hällevik är väl värt ett besök för att få en inblick i hur man bedrev fiske förr. Ett slit vi idag har svårt att föreställa oss! Nyrökt sill, stenugnsbakat bröd, inlagd sill efter gamla recept. Mat är viktigt! Besök Hällevik eller Hörvik när du blir sugen!

11 Med Hanö börjar den blekingska skärgården! Namnet Hanö känner vi igen från väderleksrapporterna. Här finns förutom en väderstation också en fyr, 70 m över havet och Östersjöns ljusstarkaste med en lysvidd på 43 km. Den byggdes Hanö fiskeläge har ett 50-tal bofasta, men som mest har här bott ca 260 personer hamnen var då alldeles full av fiskebåtar. Man har haft nära förbindelser med det rakt söderut liggande Bornholm, men givetvis även med Karlshamn, dit man rodde eller seglade för att sälja fisk. Idag är Hanö en mycket populär gästhamn. Man når Hanö med båten Hanösund, som utgår från Nogersund (turlista finns på turistbyrån). Hanö tillhörde förr Sölvesborgs slott och användes tillfälligtvis av fiskare redan på 1600-talet (husgrundsrester kan ses i Snuggeboda, söder om hamnen). Under Napoleonkrigen var Hanö bas för den engelska flottan. I sundet mellan Hanö och fastlandet samlades då flera hundra fartyg för att gå i konvoj, varannan vecka västerut fanns t.o.m. Nelsons flaggskepp HMS Victory här (befälhavare var dock inte Nelson utan amiral Saumarez). Den engelska kyrkogården är ett minne från denna tid (träkorset restes 1973). Den permanenta bosättningen på ön tillkom troligen omkring Hanö är liksom Listerlandets övriga restberg en urbergskägla, som slipats av inlandsisen. Den är 60 m hög. Man kan tydligt se klapperstensfält, t.ex. strax söder om fyren. Dessa är gamla strandvallar från istidens slut då Östersjön stod mycket högre än i dag och landet var nedtryckt av isens tyngd. På och 1700-talen avverkades Hanös skogar bl.a. för fartygsbyggen. I början av 1900-talet var ön mycket kalare än nu. Lövskogen är sakta på väg tillbaka! På norra Hanö finns öppna gräsmarker, i söder avenbokskog med inslag av lind och alm. Det finns ett antal promenadstigar runt ön, som idag betas av dovhjortar. Hanö har mycket att erbjuda sina gäster. Promenad i hamnen, kanske med en glass eller stekt still på grovt bröd. Strosa omkring i det idylliska fiskeläget. Gå upp till fyren och beundra den fantastiska utsikten med Karlshamns skärgård i nordost. Vägen nedåt passerar lämpligen den engelska kyrkogården och Bönsäcken, en strandsporre på nordspetsen där miljontals stenar av havet slipats till mjuka former. Bönsäckens form ändras ständigt. På Hanö finns ett populärt STF vandrarhem och en bygdegård med en kaffeservering. Vindhalla på östra sidan av ön är den bästa badplatsen med runda klippor och vid horisont mot Östersjön.

12 Av den medeltida Ysane kyrka återstår bara en del av långhusets östra del samt koret, som ännu täcks av munkpannor i original (se bild t.h.). I övrigt är kyrkan ett resultat av två stora ombyggnader, 1777 och Interiören försågs med målningar i mitten av 1400-talet och vissa återstår ännu, främst bland dessa en i koret, föreställande Jesu intåg i Jerusalem. Målningarna är signerade Nils Håkansson VESAN RYSSBERGET Sölvesborgs kommuns gräns mot Skåne går uppe på Ryssberget. Mellan berget och E22 ligger den i början av 1900-talet invallade sjön Vesan. Den goda åkermarken ligger här delvis under havsytans nivå och hålls torr genom en pumpstation vid Norje. Gammalstorps kyrka (bilden t.v.) ligger på vad som före invallningen varit en ö i sjön Vesan. På platsen har funnit en romansk kyrka från slutet av talet, som revs då nuvarande kyrka började byggas Det originella läget, skilt från byn och ute på en ö, kan möjligen förklaras med att platsen varit en gammal hednisk kultplats. Vägen till Ryssberget över Vesan startar lämpligen vid Ysane kyrka, belägen alldeles vid E22 och helgad åt de vägfarandes skyddspatron S:ta Gertrud och följdriktigt nu en vägkyrka. Vid E22, öster om Vesan, finner vi också byn Norje (uttalas med grav accent som i Börje ) och den idylliska Norje kanal, som utgör mynningen av Västra Orlundsån. Denna rinner bitvis invallad ovanför markytan i den tidigare sjön Vesan. Ån avvattnar sjön Orlunden (f.ö. värd ett besök på grund av den vackra utsikten vid den s.k. Valhalls ättestupa) i Olofströms kommun. Vid mynningen i Norje passerar ån en vacker valvbro i sten, uppförd i slutet av 1820-talet. I Norje är det nära till havsbad i Pukaviksbukten. Här finns också det tidigare Listers härads tingshus (läs mer om detta på näst sista sidan).

13 Från kulturlandskap till vidsträckta bokskogar Vägen gick in i detta ljusgröna dunkel, detta solspel i nyskapat lövverk, som är ett av majvårens under. (Carl Fries i Den svenska södern) Ryssberget, ca 150 m högt, är ett enastående strövområde med Blekinges största sammanhängande bokskog, allra vackrast vid lövsprickningen första veckan i maj. Bebyggelse saknas nästan helt, men här finns många vägar, anlagda på 1940-talet för skogsbrukets behov. De kommer väl till pass också som cykel- och vandringsleder. I äldre tider hade Ryssberget en mycket öppnare karaktär och omtalas under dansktiden som Riisbier, det risskogsbetäckta berget. Förr höll man ollonsvin och kor på skogen. Från mitten av talet har bokskog till viss del avverkats och ersatts med gran. Fortfarande är dock inslaget av bok stort. Över Ryssberget går en allmän väg från Gammalstorp till Barnakälla på västsidan. Det går alltså utmärkt att kombinera bil och fotvandring. Vandringsleden Skåne-Blekinge passerar Grundsjön, som är en populär sportfiskesjö. Här finns eldstad och vindskydd för övernattning. Har man tur kan man träffa på älg och rådjur häruppe. Här finns också mycket skygga vildsvin.

14 SÖLVESBORGS SLOTT Allra senast vid 1200-talets mitt har på den danske kungens initiativ en mäktig borg projekterats och uppförts på en flack sandbank i Sölvesborgsvikens inre del. Med sitt ypperliga strategiska läge intill den trånga passagen mellan Ryssberget och havet blev borgen den viktigaste medeltida befästningen i Östdanmark. Härifrån kunde kommunikationerna till lands effektivt kontrolleras och den kustnära sjöfarten hållas under noggrann uppsikt. Platsen valdes med stor omsorg och skicklighet. Att inneha ett fäste av denna storlek blev en väsentlig förutsättning för att erövra och bibehålla makten över riket. Den som behärskade de flesta och starkaste borgarna var i praktiken landets herre. Därmed hade regenten både försäkrat sig om ett kraftfullt värn för sitt territorium mot yttre fiender och rest ett svårforcerat bålverk mot inre opposition från såväl aristokrati, ärkebiskop som upproriska bönder. Borgen Slottets byggnadshistoria är i stora drag känd genom arkeologiska och skriftliga vittnesbörd. Överst på den 9 10 meter höga, till större delen konstgjorda kullen, byggdes från början en enklare träbefästning. Anläggningen, en s.k. motte, skyddades genom ett sinnrikt system med dubbla vallgravar. Alldeles i närheten iordningställdes samtidigt en betydligt svagare befäst förborg. På denna uppfördes enklare bostäder, fähus, magasin samt byggnader för olika slags hantverk. Broar av trä förenade borgkullen, förborgen och fastlandet. Sannolikt någon gång under kung Erik Menveds regeringstid ( ) restes ett mycket kraftigt, cirka trettio meter högt, tegelklätt stentorn, vars fundament och murrester fortfarande sätter sin prägel på ruinkullen. Tillsammans nådde kulle och torn upp till ungefär samma höjd som Kärnan i Helsingborg. Kring kärntornet låg fyra huslängor, som inramade den stensatta borggården. Från danskt till svenskt I historiska källor omnämns borgen i Sölvesborg första gången Under senmedeltiden utgjorde den periodvis en mötesplats, dit unionstidens regenter t.ex. drottning Margareta kallade sina råds- och länsherrar för att överlägga och fatta beslut om rikets angelägenheter. Från våren 1525 till hösten 1526 var Sören Norby, Guds vän och hela världens fiende, herre över Sölvesborgs slott och län. Med den medeltida stridstekniken var borgen närmast ointaglig och betvingades heller aldrig med storm. Efter det nordiska sjuårskriget, under vilket den 1564 stacks i brand av sin egen besättning, minskade dess militära betydelse. Fram till freden i Roskilde 1658 bibehöll emellertid slottet sin ställning som administrativt centrum. Det tidigare danska slottslänet förvandlades efter nationalitetsbytet till ett svenskt grevskap, som dock i samband med Karl XI:s reduktion drogs in till kronan. Den siste greven av Sölvesborg blev Carl Gustaf Wrangel. Under det skånska kriget ödelades all bebyggelse på slottet. Från 1680-talet drevs slottsegendomen som ett större jordbruk, först genom att arrenderas ut och sedan, efter försäljning vid mitten av 1700-talet, helt i privat regi. Nya bostadshus uppfördes nedanför borgruinen. Den nuvarande mangårdsbyggnaden byggdes 1802 i en våning men fick efter ombyggnad även en övervåning. De massiva uthuslängorna i sten med sina väldiga vasstak samt den anslutande inspektorsbostaden färdigställdes En stor, parkliknande trädgård anlades. Efter laga skifte och ägostyckning 1915 såldes slottsskogen på Ryssberget till Sölvesborgs stad, medan övrig jord avyttrades till småbruk och egna hem. I vår egen tid För både kommuninvånare och turister är det historiskt intressanta slottsområdet, som under 1990-talet blivit föremål för en genomgripande upprustning, ett välbesökt och omtyckt utflyktsmål. Här kan man i dag komma såväl natur som kultur nära; njuta av en trädgård i renässansstil med gammaldags perenner, kryddväxter och klängrosor, äta en bit mat, titta på glasblåsning och fågelliv, eller bevista återkommande större evenemang som konserter, teaterföreställningar och julmarknader anno dazumal. Hans Milton

15 VALJE GÅRD I närheten av Ryssbergets sydligaste utlöpare och alldeles intill en naturskön halvö i den långsträckta havsvik, som skiljer Blekinge från Skåne, ligger Valje gård mjukt inbäddad i lummig grönska. Det omgivande, mångskiftande kulturlandskapet och den småskaliga herrgårdsmiljön är resultatet av en successiv utveckling genom sekler, då jordbruk tillsammans med boskapsskötsel var den självklara ekonomiska basen för gårdsdriften. Valjehalvön är i dag ett naturreservat med värdefulla kulturlämningar och ett rikt djur- och växtliv. Området präglas av ädellövhagar med hundraåriga ekar och kraftiga bokar. Floran rymmer talrika näringskrävande arter som gulsippa, skogsbingel och tandrot. Bondgården Redan under förhistorisk tid uppehöll sig människor på platsen för Valje gård och fann sin utkomst där. Flera spår från såväl sten-, som brons- och järnåldern har påträffats. Exakt när den från historisk tid kända fasta bebyggelsen etablerades är inte känt. Senast på 1400-talet fanns här dock en gård, som tillhörde ärkebiskopen i Lund och brukades av en bonde mot ett årligt arrende. I samband med reformationen drogs egendomen 1536 in till den danska kronan men övergick småningom genom freden i Roskilde 1658 i den svenska kronans ägo. Den uppläts därefter först till ryttarhemman och sedan till landsbokhållaren Hans Billingsköld, som 1704 på förmånliga villkor kunde byta till sig gården av staten. Herrgården Efter det att bondgården avvecklats, uppfördes omkring 1740 det nuvarande corps-de-logiet jämte två flygelbyggnader i trä. I norr anlades samtidigt en trädgård i enlighet med barockens symmetriska planmönster. Fram till 1700-talets mitt residerade Hans Billingskölds äldsta dotter Magdalena Charlotta på herrgården, som därnäst i tur och ordning innehades av överstelöjtnant Jon Rosenquist samt borgmästaren i Kristianstad Carl Schultén. År 1764 förvärvade friherre Gabriel Erik Sparre Valje gård. Han blev senare både fajansfabrikör i Sölvesborg och landshövding i Kristianstads län samt genom sitt äktenskap med Helena Juliana Coyet permanent bosatt på (Trolle-)Ljungby slott. Parets enda barn, Ulrika Lovisa Maria, gifte sig 1780 med justitiekanslern Carl Axel Trolle-Wachtmeister. På Sparres tid revs den västra flygeln och i dess ställe tillkom ett Kokhus i tegel. Den s.k. Jaktstugans till hälften nedgrävda källare stod färdig någon gång , men själva huset torde utgöra gårdens äldsta kvarvarande byggnad med rötter i 1600-talet, troligen ditflyttat från Kristianstad. Maison de plaisance Valje gårds egen jordbruks- och kreatursdrift skulle på 1800-talet sakta men säkert komma att minska i betydelse för att slutligen helt upphöra, varefter den produktiva marken arrenderades bort. Den prydliga lilla herrgården blev främst ett exklusivt sommarnöje, ett maison de plaisance, för familjen Trolle- Wachtmeister, släkten och vännerna. Under århundradets andra hälft undergick karaktärsbyggnaden vissa förändringar utan att fördenskull berövas sin egenart. Den östra flygeln ersattes med Gästvillan, som speglar den schweizerarkitektur, vilken i nationalromantisk och punschpatriotisk anda blev en i Sverige ofta förekommande villaform. De tre befintliga ekonomilängorna var nu fallfärdiga och jämnades med marken. I stället uppfördes 1856 först en samt 1873 ytterligare en ladugård i gråsten med gavelspetsar och tak av tegel. Innehavare av Valje gård är sedan 1994 intendent Jan Karlsson vid Valje Aktivitetscenter. Gården används nu för kurser och konferenser. Ägorna har genom ett markbyte med Trolle-Ljungby fideikommiss övergått till Sölvesborgs kommun. Hans Milton

16 STADSVANDRING Sölvesborgs stad har vuxit fram på sluttningen mellan Ryssberget i väster och 7 havsviken i öster. Själva stadskärnan med sitt torg, sina gator och kvarter 12 återspeglar fortfarande väl den medeltida köpstadens rumsliga struktur och dimensioner. Omkring 1800 sträckte sig en del av bebyggelsen bortom tullarna men först på 1870-talet sprängde staden mera definitivt sina hävdvunna 8 11 gränser. Den bebyggda arean vidgades betydligt, varvid tidigare odlings- och 9 betesmarker togs i anspråk. Det moderna Sölvesborg började sakta men 10 säkert finna sin egen identitet och sin nutida form. 1. Stortorget Det kvadratiska Stortorget, där åtta gator från alla fyra väderstrecken mynnar ut, är sedan medeltiden stadens traditionella centrum. Merparten av de kringliggande byggnaderna, som t.ex. den väl bevarade Köpmannagården, har sitt ursprung i 1800-talet. Mitt på torget står sedan 1948 Stig Blombergs mäktiga torgbrunn i vit marmor, krönt med skulpturen Ask och Embla, den fornnordiska mytologins första människor. 5 ❻ Rådhuset En storbrand lade 1801 stadens centrala delar i aska och gjorde ett stort antal borgare husvilla. Vid sidan av annan återuppbyggnad påbörjades redan efter några år arbetet med ett nytt rådhus, som ritades av den framstående arkitekten Fredrik Blom men inte förrän 1833 kunde färdigställas. År 1913 genomfördes en större ombyggnad, varvid bl.a. rådhusets karakteristiska klocktorn kom på plats. 3. Nicolaigården Denna nyklassicistiska byggnad uppfördes 1830 som ett spruthus för borgarbrandkårens räkning. Efter påbyggnad med en andra våning tjänstgjorde den åren som telegrafstation, men är idag privatbostad. Det närbelägna nya spruthuset i gulrött tegel med sitt flacka, valmade plåttak och sin fem välvda portar mot gatan byggdes S:t Nicolaikyrkan Stadskyrkan, som uppkallats efter köpmännens och sjöfararnas skyddshelgon S:t Nicolaus, utgör den enda kvarstående medeltida byggnaden i staden. Dess olika delar har tillkommit i etapper och är över lag uppförda i gotisk ( spetsbåge ) stil. Det rakavslutade, rektangulära koret bör ha stått färdigt något före eller senast år Ett par decennier senare tillfogades det bredare och högre långhuset. Under 1300-talet sista hälft uppfördes i söder ett kapell samt i väster ett massivt torn. Omkring år 1400 byggdes slutligen ett vapenhus, som nu också rymmer Stentoftenstenen, en runsten med den längsta kända inskriften på urnordiskt språk. Invändigt är kyrkan rikt dekorerad med sengotiska kalkmålningar. I koret täcks det s.k. Mariavalvet helt av uttrycksfulla bilder med motiv ur den heliga jungfruns liv. År 1486 grundades ett karmeliterkloster i Sölvesborg. Detta Vårfrukloster uppfördes strax norr om och byggdes delvis samman med Nicolaikyrkan, som fram till den lutherska reformationen på 1530-talet blev både församlings- och konventskyrka för vitbröderna. Sedan medeltiden har Sölvesborg dessutom ett eget lokalhelgon, S:t Enevold, till vars kapell och undergörande källa söder om staden många fromma pilgrimer vallfärdade. 5. Norregatan Ett bra exempel på småstadens okonstlade egenart och med kvardröjande behaglig 1800-talsprägel utgör denna krökta och kuperade gata, ett av de första bebyggda områdena utanför den gamla tomtindelningen. Här bodde ursprungligen folk i begränsade ekonomiska omständigheter som arbetskarlar och småhantverkare. 6. Stadshuset Flertalet av kommunens förvaltningar kunde flytta in i det ändamålsenliga stadshus, som stod färdigt Som en byggnadsdel (närmast kameran) ingick då även det mönstergilla f.d. varmbadhus, vilket åren med den äran hade betjänat både stadsbor och tillresande.

17 7. Hästtorget Detta torg togs i bruk och fick sitt namn på 1840-talet, sedan staden fått tillstånd att hålla årliga kreatursmarknader. Den öppna platsen kom också länge flitigt att utnyttjas för biograf-, cirkus-, varité- och andra offentliga nöjestillställningar. Alldeles invid det med tiden kraftigt förändrade torget finner man både den originella fontänen med grodorna och skulpturen Ariel med omgivande, sparsmakade planteringar. 8. Stadshotellet Den monumentala hotellbyggnaden med sin ännu i vår tid ovanligt storslagna fasad och nästan palatslika huvudentré uppfördes efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten i Helsingborg Alfred Hellerström. Vid invigningen lördagen den 14 januari 1911 lovordade stadens borgmästare Philibert Humbla byggnaden, vilken genom sina väl afvägda proportioner och sin tilltalande arkitektur i öfrigt smeker våra ögon och höjer vår stads utseende. Innehavaren av Sölvesborgs slott, legationsrådet Fredrik Rappe, spädde vid samma tillfälle på: I Amerika, detta de dådkraftiga handlingarnas hemland, hade man kommit till insikt om att skulle en plats gå framåt fordrades först och främst en järnväg, så en kyrka, en bank och ett hotell. Sedan kommer folket af sig själft och platsen blomstrar snart upp. Arkitekt Hellerström skulle dessutom komma att svara för rådhusets omgestaltning 1913 samt det 1914 i granit och hårdbränt tegel nybyggda sparbankshuset. 9. Tingshuset Listers härads tingshus är Sölvesborgs utåt mest välkända och omtalade byggnad. Huset, som byggdes , är ett verk av mellankrigstidens ledande arkitekt i Sverige, Gunnar Asplund, huvudarkitekten för Stockholmsutställningen In i allra minsta detalj genomsyras den djärvt originella byggnaden av upphovsmannens tjugotalsklassicism med rötter i nyantik och tidigt 1800-tal. "Sedan inom nämnden erinrats, att ärendet, vid det förhållande att byggnadsplatsen låge utom stadens planlagda område, icke omedelbart vore af nämndens handläggning beroende, men att vid gåfvan fästats som vilkor, att byggnadsritningarne skulle underställas nämndens bedömande, beslöt nämnden efter granskning af ritningarna förklara, att, äfven om det, enligt nämndens åsikt, skulle hafva varit önskvärdt, att, i fråga om facaderna och särskilt den åt Ungersgatan vettande, anspråken på smak och prydlighet blifvit bättre än som synes hafva skett, tillgodosedda, granskningen likväl icke föranledt till någon i byggnadsstadga eller byggnadsordning grundad anmärkning." Byggnadsnämndens protokoll efter granskning av Asplunds ritningar, undertecknat av dess sekreterare, borgmästare Philibert Humbla den 12 februari Järnvägsstationen Järnvägen och tågen förde staden och dess invånare närmare världen runtomkring. År 1874 färdigställdes sträckan mellan Kristianstad och Sölvesborg. Förbindelsen vidare österut till Karlskrona fullbordades Tio år därefter invigdes det numera som byggnadsminne förklarade nya stationshuset. Härifrån öppnades dessutom 1901 en särskild linje för tågtrafik till Älmhult och 1922 Listerbanan över Mjällby och Hällevik till Hörvik. Båda dessa senare linjer är numera nedlagda. 11. Skeppsbron I Sölvesborg har av naturliga skäl handelssjöfarten från allra första stund varit själva grunden och förutsättningen för stadens framåtskridande och välstånd. Hamnen samt den från skeppsbron rakt mot torget, rådhuset och kyrkan löpande Skeppsbrogatan blev genom sekler den givna pulsådern i stadssamhällets ekonomiska liv. Utmed denna gata låg även det av friherre Erik Gabriel Sparre grundade fajansbruket, vars verksamhet var typisk för en manufaktur, där arbetet delades upp mellan specialiserade och skickliga hantverkare. Produktionen hade hög teknisk och konstnärlig kvalitet men inriktades företrädesvis på enklare vardagsgods som tallrikar, fat, koppar, skålar och burkar. 12. Museet Sölvesborgs museum mellan hamn och torg speglar från många olika utgångspunkter stadens och omlandets innehållsrika historia från forntid till nutid. Museibyggnaden är från 1830-talets början och fungerade länge som brännvins- och spannmålsmagasin, innan den 1982 började användas som stadsmuseum. På nedre plan finns spännande utgrävningsfynd från såväl Listerlandets förhistoriska tid, särskilt yngre stenåldern, som slottet och karmeliterklostret. På övre plan visas en mångsidig samling kulturhistoriskt intressanta föremål och miljöer från främst 1800-talet. I likhet med museet är den mittemot belägna och ungefär jämngamla konsthallen inrymd i ett stabilt gråstensmagasin. I murverket sitter alltjämt de järnringar, vid vilka dragdjur och lastvagnar brukade förankras. Hans Milton

18 BYGGNADER I SÖLVESBORGS KOMMUN En värld av vänlig närhet med landet inpå sta n och gärna täppa bakom planket, där man bryr sig om varandra och finner glädje i det lilla (Anders Claesson). Dessa ord beskriver den allt mer sällsynta svenska småstaden. De stämmer väl in på Sölvesborg, en under århundraden framvuxen stad. Där har den medeltida stadsplanen och det tidiga 1800-talets bebyggelse oupplösligt förenats i en helhet av trivsam idyll och levande stadskärna. Sölvesborg är en stad där Stortorget är litet, de båda Storgatorna små och smala. En älskvärd stad med utblickar mot vattenblänk och en vid havshorisont och med intima gaturum, som formar sig kring stensatta gator. En grön stad där Ryssbergets bokskogar växer in i bebyggelsen. Med god respekt för helheten försöker vissa byggnader framhäva sig en aning. Främst är det byggnader som sedan länge har eller har haft offentliga uppgifter. Kyrka och prästgård, rådhus och tingshus, fattighus och badhus. Folkskola och realskola, telegrafstation och järnvägsstation, stadshotell och sparbankshus. Under senare år har konsthall och museum, gymnasium och bibliotek, stadshus och polishus kommit till, alla utformade med hänsyn till Sölvesborgs egenart. Redan i järnvägsstationen från år 1899 men särskilt i stadshotellet och sparbankshuset återspeglas framtidstron i Sölvesborg i början av 1900-talet. Dessa båda byggnader är utformade av den välrenommerade stadsarkitekten i Helsingborg, Alfred Hellerström ( ). Stadshotellet från 1910 är en festlig och pompös skapelse i neobarock med inslag av jugendstil. Hotellets festsal med gipsornament och magnifika kristallkronor är en välbevarad sevärdhet. Sparbankshuset från 1914 har ett kärvare uttryck, med en utformning inspirerad av holländsk renässans och med de gedignaste av material i gatufasaderna, hårdbränt tegel och granit. Därmed visas symboliskt, att även banken är gedigen och solid. I Sölvesborgs kommun finns ett antal intressanta byggnader från gustaviansk tid ( ). Kyrkorna i Gammalstorp och Mjällby från 1793 respektive 1796 är båda fina exempel på den sengustavianska tidens stora, ljusa kyrkorum, från en tid då tämligen få kyrkor byggdes i Sverige. Bilder denna sida: Överst t.v. utsikt från golfbanan mot Sölvesborgs stad. Därefter medsols: Stadshotellet, Sparbankshuset, Mjällby och Gammalstorps kyrkor samt järnvägsstationen. Bilder nästa sida: Mangårdsbyggnaden till Sölvesborgs slott, Norje tingshus, Listers härads tingshus samt rådhuset. Förutom Sölvesborgs slott, järnvägsstationen, Listers härads tingshus är Valje gård, f. d. fattighuset och gamla telegrafstationen (Nicolaigården) förklarade som byggnadsminnen enligt kulturminneslagen.

19 av stadsarkitekt Jan Lagerås Mangårdsbyggnaden vid Sölvesborgs slott bär årtalet 1802 på fasaden. Den fick år 1841 ytterligare en våning. Efter en genomgripande utvändig restaurering år 1999 är den nu en värdefull företrädare för sin tids byggnadsskick. En annan byggnad med gustavianskt ursprung är rådhuset i Sölvesborg, som började byggas år Hur många rådhus som föregått det nuvarande är obekant, det äldsta kända omnämnandet är från Närmast föregående rådhus förstördes i den stora stadsbranden den 6 juni Arkitekten Fredrik Blom ( ), främst känd för Skeppsholmskyrkan och Rosendals slott i Stockholm, svarade för ritningarna. De godkändes av Kungl. Maj:t, dvs Gustav IV Adolf, den 9 juli Först 30 år därefter var rådhuset färdigbyggt. Det fick sitt nuvarande utseende år 1913, då det försågs med klocktorn och en portomfattning i renässansstil. Därigenom skulle stadens rådhus få ett mera värdigt utseende. Listers härads tingshus i Norje stod färdigt år 1795, uppfört efter ritningar som fastställdes av Kungl. Maj:t, dvs Gustav III, den 30 maj Det är en till det yttre i stort sett oförändrad röd tegelbyggnad, där i synnerhet entréfasaden präglas av en stram och måttfull elegans. Invid tingshuset finns fånghuset från 1854, med en av de åtta cellerna bevarad i ursprungsskick. År 1918 hölls det sista tinget i Norje och år 1921 kunde häradsrätten flytta in i det nya tingshuset i Sölvesborg. Det är ett verk av arkitekten Erik Gunnar Asplund ( ). Han är den ende svenske arkitekt som har fått ett bestående internationellt inflytande. Asplund är främst känd för Skogskyrkogården i Stockholm, som numera är upptagen på den s. k. världsarvslistan. Tingshuset präglas av den så kallade 20-talsklassicismen. Det är ett konstverk, där helhet och detalj i exteriör och interiör har fått en omsorgsfull och estetiskt medveten utformning. Tingshusbygget föregicks av en arkitekttävling, med Asplunds förslag som det vinnande. Byggnadens placering i fonden av Ungersgatan anges i ett stadsplaneförslag från Den har stationshuset som ett välberäknat motstycke i gatans andra ände. För att uppnå en imponerande verkan låter arkitekten tingshuset vända en monumental gavel mot gatan. Det halvcirkelformade entrépartiet har en motsvarighet i stationshuset, men dess främsta förebild finns i Botanicum i Uppsala, uppfört kring sekelskiftet Denna byggnad har på flera sätt inspirerat tingshusets klassicistiska formspråk, med påverkan av gustaviansk nyantik. Sölvesborg har i tingshuset en byggnad med ett rykte långt utanför Sveriges gränser.

20 TURISTINFORMATION Medborgarkontoret i Sölvesborg Stadshuset, Repslagaregatan 1 Telefon: Telefax: Postadress: Sölvesborgs kommun Medborgarkontoret Sölvesborg Sölvesborg Medborgarkontoret Listerlandet Skolvägen 4, Mjällby Telefon: Telefax: Postadress: Sölvesborgs kommun Medborgarkontoret Listerlandet Sölvesborg E-postadress: turistbyran@solvesborg.se Internet: Sölvesborgs kommun och författarna, 2000 Motivet på omslaget är från Listers huvud, bilden på uppslaget därefter från Krokås. Gatumotivet är från Norregatan i Sölvesborgs stad. Interiörbilden med utsikt över vatten är från Valje gård. Badbilden är från Torsö och på motsatt sida en vitsippsbacke i Stiby samt hamnen i Djupekås. Projektgrupp: Ulf Bjälkenborn, Jan Lagerås, Jonte Göransson, Hans Milton, Bo Sandqvist Omslag: Jan Lagerås Historik: Hans Milton Foto: Jonte Göransson Grafisk form: Bo Sandqvist Produktion: HB Sonolab, tel , Tryck: Elanders Berlings, Malmö 2005