Skatteförvaltningen. Årsberättelse 2011

Transkript

1 Skatteförvaltningen Årsberättelse 2011

2 ÅRSBERÄTTELSEN 2011 INNEHÅLL Från generaldirektören 2 Viktig och effektiv 5 Insamlandet av skatteintäkter som uppgift 5 Samhällets finansierare 5 Bekämpande av skattefelet 9 Ändringar i beskattningen 13 Betjänande och utvecklande 17 Bättre beskattning genom samarbete med intressentgrupper 17 Utbyte av kunnande och samarbete över gränserna 19 Skatteförvaltningen betjänar 21 Organisationsreformen på slutrakan 24 Fungerande datasystem som förutsättning 26 Sakkunnig och resultatgivande 29 På jobb i Skatteförvaltningen 29 Från regeringsprogram till strategi 34 Produktiv och ekonomisk verksamhet 36 Skatteförvaltningens ledningsgrupper och delegation 38 En kunnande personal som förbundit sig till sitt arbete är en förutsättning för att vi skall klara av vår uppgift.

3 Skatteförvaltningen 2011 från generaldirektören 3 Från generaldirektören Ett meningsfullt arbete motiverar. Vi som jobbar vid Skatteförvaltningen har som uppgift att trygga inflödet av de skattemedel som vårt samhälle behöver, vilket innebär att var och en av oss stöder det finländska samhällets verksamhet med vår arbetsinsats. Detta ger ett innehåll åt vårt arbete. Skattefelets förebyggare Vid tryggandet av skatteintäkternas inflöde är den centrala frågan skattefelet och dess minskande. Med skattefelet avses differensen mellan det lagstadgande skatteutfallet och det verkliga skatteutfallet. Ett skattefel uppstår t.ex. då skattebetalaren deklarerar sina inkomster till för små belopp, inte över huvudtaget lämnar in någon skattedeklaration eller lämnar sina skatter obetalade av någon anledning. Skatteintäkterna inflyter då inte till det fulla beloppet för samhällets bruk. Det finländska skattefelets storlek har inte utretts i stor skala, men enligt internationella jämförelser kan man anta, att det rör sig i storleksordningen 4 7 miljarder euro. Skatteförvaltningen försöker bekämpa skattefelet på många sätt. Ett av de viktigaste, om än samtidigt mest utmanande och svårast verifier bara sättet är påverkandet av medborgarnas positiva inställning till betalningen av skatter. Om finländarnas vilja att sköta sina beskattningsförpliktelser på ett oklanderligt sätt skulle börja vackla, skulle detta försvåra vårt arbete i betydande grad. Våra kunder måste kunna sköta sina beskattningsärenden på ett behändigt sätt och med små kostnader. Kombinerat med en god service och en resultatgivande skatte över vakning stöder detta den positiva inställningen till beskattningen. Helt konkret är det även fråga om en trovärdig övervakning, vars mångahanda metoder sträcker sig från insamlingen av jämförelseuppgifter till utförandet av skattegranskningar. En lika viktig roll spelas av en god kundbetjäning, lättanvändliga e-tjänster, handledning som utgår från kundernas behov samt ett generellt underlättande och automatisering av hela beskattningsprocessen. Bekämpandet av den gråa ekonomin utgör en del av denna helhet. Vi har satsat även på detta på många sätt. Enheten för utredning av grå ekonomi, vars uppgift är att producera och förmedla information om den gråa ekonomin, inledde sin verksamhet år Av den arbetstid som allokerats till skattegranskningar användes en tredjedel ( arbetsdagar) till mål med anknytning till den gråa ekonomin. Internationaliseringen av vårt samhälle har en inverkan på minskandet av skattefelet. År 2011 blev detta synligt i bland annat övervakningen av den utländska arbetskraften och motarbetandet av skattekringgående i anslutning till internationell placeringsverksamhet. Vid företagsbeskattningen framhävdes internationaliseringen bland annat i det projekt som organiserades i slutet av året med uppgiften att tackla utvecklandet av beskattningsuppgifterna och handledningen kring internprissättningsfrågor. Personalen som möjliggörare Vi är en stor organisation. Vårt personalantal uppgår till ungefär 5300, vilket utgör ett betydande kunskapspotential. En kunnande personal som förbundit sig till sitt arbete är en förutsättning för att vi skall klara av vår uppgift. Vår medelålder är knappt 50 år och en stor del av personalen har en lång karriär vid Skatteförvaltningen bakom sig. Detta för även med sig utmaningar: under de kommande åren kommer en stor del av personalen att lämna oss redan i och med pensionsgången. Vårt rekryteringsbehov fram till år 2015 har uppskattats till ungefär 460 personer. Dessutom måste vi se till att den personal som stannar hos oss fortsättningsvis är motiverad och känner entusiasm i sitt arbete. Hösten 2011 startade vi ett projekt, där ledningsgruppen och personalen tillsammans funderar på vilka faktorer som bidrar till ett förtroende för ledningen, en stolthet över arbetet och arbetsplatsen samt en glädje i arbetet och en känsla av att jobba tillsammans för gemensamma mål. Genom att jämföra, kombinera och koncentrera resultaten kom Skatteförvaltningens ledningsgrupp fram till tre löften, vilka berättar om en hurdan arbetsgivare vi vill vara och därigenom styr för sin del vår verksamhet under de kommande åren. Denna årsberättelse har byggts upp kring dessa löften. Mirjami Laitinen Generaldirektör

4 I Skatteförvaltningen håller du en nyckelposition och är med där det händer: ditt arbete syns och har en omfattande verkan. HARRI REKILÄ, Business analyst, Företagsbeskattningsenheten

5 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv 5 VIKTIG OCH EFFEKTIV Beskattningen utgör en kärnfunktion i samhället, vilket innebär att varje skatteförvaltningsanställd genom sitt arbete stöder det finländska samhällets bärande konstruktioner. Skatteförvaltningen strävar på många sätt efter att bekämpa skattefelet och insamla skatteintäkterna till samhällets bruk till så fulla belopp som möjligt. Insamlandet av skatteintäkter som uppgift De av Skatteförvaltningen insamlade skatteintäkterna utgör den offentliga ekonomins viktigaste inkomstkälla. Därför utgör verksamhetsförmåga och -säkerhet centrala krav för all verksamhet inom Skatteförvaltningen. Grunduppgift Vår grunduppgift är att sköta de uppgifter som samhället ålagt oss på ett enhetligt och resultatgivande sätt. Vi bidrar till att våra kunder både kan och vill sköta sina skatteärenden självständigt och rätt. Vårt utbud av kundfokuserade och lättanvändliga tjänster gör det enkelt för kunderna att sköta sina skatteärenden och minskar deras kostnader. En systematisk hantering av skatteriskerna har en positiv effekt på skatteintäkternas inflöde. Verksamhetsidé Rätt skatt i rätt tid. Värderingar Objektivitet, tillförlitlighet och en hög yrkeskunskap Samhällets finansierare Skatteförvaltningen samlar in största delen av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland. De insamlade skatterna redovisas till skattetagarna som upprätthåller samhällets tjänste utbud: staten, kommunerna, Folkpensionsanstalten, församlingarna och skogsvårdsföreningarna. Skatteintäkternas bruttoutfall på uppgång Bruttoutfallet anger det penningbelopp som influtit till Skatteförvaltningens bankkonton under året. Trots den europeiska skuldkrisen växte skatteintäkternas bruttoutfall år 2011 till 63 miljarder euro, vilket nästan når upp till samma nivå som under toppåret Ökningen jämfört med föregående år uppgick till 4,5 miljarder euro (7,7 procent). Mervärdesskattens bruttoutfall ökade med 2,6 miljarder euro under året (12,7 %). Arbetsgivarprestationer inflöt till ett belopp av 26,4 miljarder euro (en ökning på 3,2 %). Ungefär 94 procent av arbetsgivarprestationerna utgjordes av förskottsinnehållningar (en ökning på 3,5 %). Socialskyddsavgifternas utfall minskade med 1,4 procent, vilket föranleddes av en nedsättning av avgiftsprocenten. Beloppet av influtna debiterade skatter växte med ungefär 600 miljoner euro (7 %). Hälften av ökningen berodde på till

6 6 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv Skatteintäkternas bruttoutfall ,7 6,3-9,6 1,8 7, Skatteåterbäringar Ändring (%) Milj. euro Antal Personkundernas debiterade kvarskatter Milj. euro Milj. euro För att bibehålla jämförbarheten har man i utfallen för åren 2010 och 2011 även inkluderat den negativa momsen, som kunderna kan avdra från övriga till skattekontot inbetalade skatter. Antal växten av de av samfunden inbetalda förskotten på 300 miljoner euro, medan den andra hälften baserade sig på ökningen av kvarskatteindrivningens utfall, restskatterna och personkundernas förskottsskatter samt fastighetsskatter. Skatteåterbäringarna och kvarskatterna ökade Skatteförvaltningen återbetalade 14,5 miljarder euro i för mycket betalda skatter till kunderna. Återbäringsbeloppet ökade med 1,4 miljarder euro (10,8 %). Av återbäringarna utgjorde momsåter bäringarna tre fjärdedelar eller över 11 miljarder euro. Återbäringarnas tillväxt berodde nästan enbart på momsåterbäringarnas tillväxt på 1,5 miljarder, eftersom de övriga skatternas och avgifternas återbäringar minskade med ungefär 100 miljoner euro. De till eurobeloppen största momsåterbäringarna hör vanligtvis ihop med exportverksamhet. Momsen som betalas på skattepliktiga anskaffningar som hänför sig till skattefri export återbärs till de företag som bedriver export. Återbäringar uppkommer även vid normal mervärdesskattebelagd verksamhet ifall företaget uppvisar mer skattepliktiga anskaffningar än försäljningar under månaden. För att bibehålla en statistisk jämförbarhet har de negativa momsbeloppen i likhet med föregående år statistikförts som återbäringar, även om kunderna vid skattekonto för farandet även har en möjlighet att dra av dessa från andra skatter som deklarerats med periodskattedeklarationen. Personkundernas förskottsåterbäringar betalades till 3,3 miljoner kunder till ett belopp av ungefär 2,2 miljarder euro. Förskottsåterbäringarnas antal och eurobelopp har bibehållits på en relativt stabil nivå under de senaste åren. Samfundens för skottsåter bäringar minskade med 8,1 procent till 432 miljoner euro. Beloppet av de av personkunderna betalade kvarskatterna steg till 903 miljoner euro (8,2 %). För skatteåret 2010 debiterades sammanlagt en miljard euro i kvarskatter, vilket utgjorde en ökning på hela 18 procent. Ökningen av det debiterade beloppet syns inte ännu i sin helhet i kvarskatteutfallets tillväxt år 2011, eftersom förfallodagen för kvarskattens andra rat infaller i februari Kvarskattebeloppets tillväxt kan troligen hänföras till en stor del till tillväxten av kapitalinkomstskatterna på 32 procent för skatteåret Samfunden betalade ungefär 360 miljoner euro i kvar skatter. Relativt sett var tillväxten stor (21,2 %), men mätt i euro uppgick tillväxten till 64 miljoner. Samfundens kvarskattebelopp har rört sig i ungefär samma storleksordning allt sedan 1990-talets mitt. De förhållandevis små kvarskattebeloppen för sam funden beror främst på de av samfunden betalda förskottskompletteringarna, med vilka samfunden kan undgå betalning av samfundsränta. Samfundens förskottskompletteringar var fyra gånger så stora som kvarskatterna under föregående år. Redovisningarna av skattemedlen ökade År 2011 redovisades 49 miljarder euro i skattemedel till skattetagarna. Ökningen av de redovisade beloppen svarade ganska så exakt mot ökningen av bruttoutfallet (7,8 %). Mätt i eurobelopp ökade redovisningarna med 3,5 miljarder euro. Med beaktande av den allmänna ekonomiska osäkerheten kan utvecklingen av redovisningsbeloppen anses god. Betraktat enligt skattetagargrupp utvecklades särskilt de till staten redovisade skatterna mycket väl och uppvisade en ökning på litet över tre miljarder euro. Av de till staten redovisade skatterna utvecklades inkomst- och mervärdesskatterna

7 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv 7 allra förmånligast i och med att båda uppvisade en ökning på nästan 1,1 miljarder euro. Av de skatter som Skatteförvaltningen redovisar till staten utgör mervärdesskatten nästan hälften. Den kraftiga tillväxten av statens inkomstskatter baserar sig till en stor del på ett kapitalinkomstskatteutfall för år 2010 som översteg det förväntade. På basis av detta förhöjde man statens fördelningsandel av inkomstskatteutfallet för skatteåren 2010 och Kapitalinkomstskatterna redovisas tillsammans med de övriga inkomstskatterna och deras belopp är svåra att uppskatta före beskattningen slutförs. Rättelserna av redovisningarna för olika skatteår hör till det normala redovisningsförfarandet och genomförs årligen. Av de skatter som redovisades till staten uppvisade samfundsskatterna den största relativa tillväxten. Dessa skatter ökade med nästan 24 procent, vilket motsvarar 654 miljoner euro. Intäkterna av de övriga skatter som redovisas till staten steg med 229 miljoner euro (10,4 %). De övriga skatterna omfattar bland annat överlåtelse- och för säkrings premie skatterna. Beloppet av de till kommunerna redovisade skattemedlen steg till över 19 miljarder euro. Ökningen jämfört med föregående år uppgick till 741 miljoner euro (4,0 %). Av tillväxten utgjorde kommunalskattens andel 455 miljoner euro, samfundsskattens andel 256 miljoner euro och fastighetsskattens 30 miljoner euro. Fastighetsskattens tillväxt på 2,6 procent var blygsam jämfört med föregående års tillväxt på 20 procent, vilken berodde på de dåvarande förhöjningarna av fastig hetsskatte procenterna. Ändringarna av fastighetsskatteprocenterna för år 2011 var däremot i genomsnitt marginella. Av de till kommunerna redovisade skatterna uppvisade samfundsskatten den största relativa ökningen (18,1 %). Redovisningar till skattetagarna 2011 Skattetagare Milj. euro Ändring (%) Staten ,6 förvärvs- och kapitalinkomstsskatter + källskatt ,8 samfundsskatt ,7 mervärdesskatt ,9 övriga statliga skatter ,4 Kommunerna ,0 kommunalskatt ,9 samfundsskatt ,1 fastighetsskatt ,6 Församlingarna ,8 kyrkoskatt 871 1,9 samfundsskatt ,2 FPA ,6 den försäkrades avgifter ,4 arbetsgivarens socialskyddsavgifter ,5 Skogsvårdsavgifter 29-3,1 Skatter och avgifter sammanlagt ,8 Skatteintäkternas redovisningar Ändring (%) Milj. euro , , , , , Skattetagarnas andelar av skatternas nettoutfall 2011 % Milj. euro Staten 52, Kommunerna 39, Församlingarna 2, FPA 6, Skogsvårdsfören. 0,1 29

8 8 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv Skatteresternas utveckling , milj. euro Skatterester enligt skatteslag 2011 % Milj. euro Inkomstskatter och förskott på dessa 38, Mervärdesskatter 39, Förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter 20,4 794 övriga skatter 1,8 69 Till församlingarna redovisades en miljard euro i skattemedel, vilket utgjorde en ökning på 36 miljoner euro jämfört med föregående år (3,8 %). I eurobelopp fördelades ökningen ganska så jämnt mellan kyrko- och samfundsskatterna. Relativt sett växte samfundsskattens redovisningar betydligt mer än kyrkoskatterna. Beloppet av avgifter av skattenatur som redovisades till Folkpensionsanstalten uppgick till 3,3 miljarder euro. Det redovisade beloppet minskade med 310 miljoner euro (-8,6 %). Minskningen berodde främst på den försäkrades sjukförsäkringspremie, vilken består av sjukvårdsavgiften och dagpennings avgiften. Betalningsprocenterna för båda avgifterna sänktes. Även beloppet av den till Folkpensionsanstalten redovisade arbetsgivarens socialskyddsavgift minskade till följd av att betalningsprocenten nedsattes. Skatteresterna uppgick till 3,9 miljarder euro Beloppet av obetalda skatter eller skatterester uppgick till 3,9 miljarder euro i slutet av år Trots skatteintäkternas goda utveckling ökade skatteresterna med 271 miljoner euro jämfört med föregående år (7,5 %). En av faktorerna som ökade restbeloppet var uppgången i antalet konkurser. Ökningen syntes även i de av Skatteförvaltningen gjorda konkursansökningarna, vilkas antal ökade till stycken (10,7 %). Skatteresternas tillväxt (271 milj. euro) svarar mot ungefär en halv procent av det under året redovisade skatteutfallet. Bland de olika skatteslagen uppvisade mervärdesskattens rester den största ökningen på 124 miljoner euro. Förskottsskatterna och kvarskatternas skatterester steg med 80 miljoner euro och förskottsinnehållningarnas samt socialskyddsavgifternas rester med sammanlagt 57 miljoner euro. De övriga skatteresternas andel av ökningen utgjorde 10 miljoner euro. Till de övriga skatterna hör bland annat fastighetsskatterna samt arvsoch gåvoskatterna. Av skatteresterna utgjorde personkundernas obetalda skatter 30 procent eller 1,2 miljarder euro. Av dessa var 723 miljoner euro kvarskatter. Av företags- och samfundskundernas obetalda skatter på 2,7 miljarder euro bestod mer än två tredjedelar eller två miljarder euro av mervärdesskatter och arbetsgivarprestationer. År 2011 insamlades skatterester till ett sammanlagt belopp av 1,4 miljarder euro, vilket var ungefär 100 miljoner euro mindre än föregående år. Genom Skatteförvaltningens egna åtgärder insamlades 1,1 miljarder euro, vilket utgjorde 76 procent av skatteresternas inflöde. Av Skatteförvaltningens egna åtgärder var betalningspåminnelserna de mest effektiva genom att bidra till 316 miljoner euro i insamlade rester. Via utsökningsverket inflöt 336 miljoner euro. Under årets lopp genomfördes betalningsarrangemang med anknytning till skatter. Antalet betalningsarrangemang minskade med ungefär tre procent jämfört med föregående år. Betalningsarrangemangen gällde skattebelopp på sammanlagt 197 miljoner euro. Genom betalningsarrangemangen inflöt 144 miljoner euro, vilket var sex miljoner euro mindre än föregående år.

9 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv 9 Bekämpande av skattefelet Med skattefelet avser man differensen mellan det lagenliga skatteutfallet och det verkliga skatteutfallet. Skattefelets belopp har inte utretts omfattande i Finland, men enligt undersökningar i Sverige och Danmark utgör skattefelet mellan 3 och 5 procent av bruttonationalprodukten. Skattefelet ökar t.ex. då skattebetalaren deklarerar sina inkomster till mindre belopp eller sina avdrag till större belopp än de verkliga eller inte överhuvudtaget lämnar in någon skattedeklaration. Orsaker till detta kan vara ouppsåtliga fel, uppsåtligt oärlig verksamhet, aggressiv skatteplanering eller bedrivande av verksamhet i den ekonomiska gråzonen. Kundernas beteende påverkas bland annat av deras eget förhållande till betalningen av skatter. Målsättningen är att kunderna inser skattebetalningens betydelse som ett medel för insamlingen av samhällets gemensamma medel och därför handlar rätt i sina skatteärenden på eget initiativ. Skatteförvaltningen strävar efter att bekämpa skattefelet på många sätt och att insamla skatteintäkter för samhällets bruk till så fulla belopp som möjligt. Genom hanteringen av skatteriskerna kan man observera, identifiera och förutse existerande och stigande skatterisker. På detta sätt hittar man de kundgrupper, vilkas beteende man borde kunna påverka samt uppskatta de mest effektiva åtgärderna för detta. Förebyggande handledning och goda tjänster Skatteförvaltningen strävar efter att göra skötandet av skatteärenden så enkelt som möjligt och att erbjuda sina kunder fungerande tjänster. Hos t.ex. största delen av personkunderna är den förhandsifyllda skattedeklarationens uppgifter redan färdigt ifyllda till rätta belopp och om man måste göra ändringar kan dessa göras på nätet. Verksamhetens tyngdpunkt är på väg att förflyttas från en efterhandskontroll till förebyggande handledning. Outbound-samtal till kunderna Skatteförvaltningens rådgivning och handledning har traditionellt baserat sig på att kunderna tar själva kontakt med förvaltningen. Outbound-verksamhet innebär att Skatteförvaltningen kontaktar utvalda kundgrupper på eget initiativ. Kontakten kan skapas t.ex. genom telefonsamtal, e-post, brev eller SMS och dess avsikt är att få kunden att fungera i enlighet med Skatteförvaltningens målsättningar. Kunderna kan t.ex. handledas i bruket av de elektroniska tjänsterna eller inlämnandet av skattedeklaration eller man kan påminna dem om en kommande förpliktelse. Under året gav man handledning till företagskunderna bland annat om inlämnandet av aktiebolagens elektroniska inkomstskattedeklaration. Nya bolag fick för sin del ta emot påminnelser om inlämnandet av den första periodskattedeklarationen. På detta sätt strävade man efter att förutse skattebetalarnas behov och ge råd på förhand i svåra saker. Riktad handledning på nätet Under slutet av år 2011 beslöt man vid Skatteförvaltningen att prova på en ny tjänst i form av ett elektroniskt nyhetsbrev till företagskunderna. Nyhetsbrevets avsikt är att stöda bruket av Skatt.fi-webbplatsen genom att informera om nya upp dateringar och anvisningar. I brevet ingår även påminnelser om beskattningens viktiga datum samt tips och stöd för de elektroniska tjänsterna. Bland kunderna fanns en tydlig efterfrågan för nyhetsbrevet, eftersom redan det första numret fick nästan 5000 prenumeranter. Utöver företag finns det även en hel del bokföringsbyråer bland prenumeranterna. Tjänsten vidareutvecklas under år Handledning erbjöds även på andra språk än finska och svenska. I Skatt.fi ingår även en helhet som behandlar utländska företags beskattningsförpliktelser då företaget bedriver affärsverksamhet i Finland. Helheten översattes även i huvuddrag till estniska och publicerades på Skatt.fi i oktober. Hjälp vid betalningssvårigheter Vid indrivningen effektiverade man handledningen av nya företag år Rådgivning erbjuds redan i det skedet då kunden för första gången råkar ut för att obetalda skatter överförs till indrivning. Kunder med betalningssvårigheter anvisas att rätta till eventuella deklarationsbrister och ansöka om betalningsarrangemang före läget blir okontrollerbart. Handledningen har bemötts positivt.

10 10 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv Övervakning genom kombinering och jämförelse av uppgifter Skatteövervakningen är ett viktigt medel för bekämpandet av skattefelet. Huvuddelen av övervakningen sker i samband med beskattningen genom att kombinera och jämföra av kunden erhållna uppgifter med från olika andra källor erhållna uppgifter som påverkar beskattningen. På basis av dessa åtgärder påför Skatteförvaltningen ungefär 1,7 2 miljarder euro i skatter varje år. Vid skatteövervakningen handlägger man stora kundvolymer utgående från kvantitativa och kvalitativa målsättningar. Övervakningen anpassas enligt kundernas beteende, utöver vilket den även bör svara mot de utmaningar som ställs av den allt mer tilltagande internationaliseringen. I beskattningens övervakningsskede granskas alla ärenden maskinellt. En del av deklarationerna blir utvalda för manuell kontroll enligt riksomfattande urvalskriterier. Tjänstemännen behandlar dessa deklarationer och begär vid behov kunden om tilläggsutredning, såsom verifikat och anteckningar. År 2011 övervakade man särskilt från förvärvsinkomster avdragna utgifter för inkomstens förvärvande vid personkundernas inkomstbeskattning. Skatteförvaltningen granskade bland annat om de kostnader som avdragits från löneinkomsterna uppkommit i syfte att förvärva inkomster och att kostnaderna avdragits till rätta belopp. Tyngdpunkten för övervakningen av samfundens inkomstbeskattning låg på stora och medelstora kunder. Skatte övervakning riktades mot mer än samfund. De stora och medelstora företagen utgör även ett tyngdpunktsområde år Ändringar i grundkontrollen skatteåret , milj. euro Samfund Skatteår Skatteår Skatteår Skatteår tillägg till inkomsterna avdrag från inkomsterna Näringssammanslutningar tillägg till inkomsterna avdrag från inkomsterna 1,2 0,8 0,6 0,6 Näringsidkare tillägg till inkomsterna avdrag från inkomsterna Jordbruksidkare tillägg till inkomsterna avdrag från inkomsterna Lön- och pensionstagare tillägg till inkomsterna avdrag från inkomsterna Värdepappershandel (fysiska personer) tillägg till överlåtelsevinsterna avdrag från överlåtelsevinsterna Antalet övervakningsåtgärder Skatterevisionsenheterna Skattegranskningar Kontrollbesök Jämförelseuppgiftsgranskningar Företags- och personbeskattningsenheterna Skattegranskningar Kontrollbesök Jämförelseuppgiftsgranskningar Övervakningsåtgärder Debiteringar på basis av skattegranskningar , milj. euro Direkt beskattning Indirekt beskattning Förskottsuppbörd Sammanlagt

11 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv 11 Bekämpande av ekonomisk brottslighet genom skattegranskningar Skattegranskningarna centraliserades till en stor del till skatterevisionsenheterna från Vid skattebyråerna utför man endast skattegranskningar och kontrollbesök hos primärproducenter. Koncernskattecentralen handhar skattegranskningarna av storföretagen. Antalet granskningar utförda av skatterevisionsenheterna fortsatte sin tillväxt. Resurserna inriktades allt mer på i form av jämförelseuppgiftsgranskningar genomförda arbetsplatsbesök. Utvärdering av skattegranskningarnas kvalitet Resultaten av undersökningen om skattegranskningarnas kvalitet färdigställdes i januari Materialet hade insamlats under hösten 2010 bland skattekonsulter och -jurister samt hos på redovisnings- och advokatbyråer eller i näringslivsorganisationer arbetande skatteexperter. Skatteinspektörernas kunskaper om beskattningen betraktades som goda, medan deras kännedom om affärsverksamhet lämnade en del att önska. Erfarenheterna av inspektörernas samarbetsförmåga var i huvudsak goda. Enligt kunderna har granskningsprocessen förbättras sedan år 2000, då man tog i bruk anvisningarna om god skattegranskningssed. Skattegranskningarna konstaterades ha en inverkan på kundernas beteende. De företag som vill göra rätt för sig betraktade skattegranskningarna som särskilt viktiga. Skatteförvaltningen fick ta emot en hel del goda förslag till utvecklandet av skattegranskningsprocessen. Dessa kommer att utnyttjas vid verksamhetsplaneringen och -utvecklingen. Även övriga delområden av beskattningsprocessen blev ihågkomna med utvecklingsidéer, vilka sändes vidare till de andra enheterna för fortsatta åtgärder. Raksa-projektet förde beskattaren till byggplatserna Målet med det landsomfattande skatteövervakningsprojektet inom byggbranschen (Raksa) är att utveckla såväl kontrollåtgärderna inom branschen som skatteövervakningen av utländsk arbetskraft samt att effektivera bekämpandet av den gråa ekonomin. År 2011 låg tyngdpunkten fortfarande vid arbetet med att få tag i och nå ut till den utländska byggarbetskraften och de utländska företagen inom branschen. Projektet fortgår även under år Skatteförvaltningen genomförde en landsomfattande Raksavecka i månadsskiftet oktober-november. Under kampanjveckan utvecklade man den realtida skatteövervakningen och arbetsmetoderna samt insamlade jämförelseuppgifter om de företag och arbetstagare som verkar inom byggbranschen. Skatteförvaltningen har avtalat med entreprenörerna och beställarna på byggbranschen om ett förfarande, till vilket hör bland annat en på frivillighet baserad anmälan av byggnadsentreprenaduppgifter till Skatteförvaltningen samt byggplatsernas passersedelpraxis. Under Raksa-veckan kartlade man i hur stor utsträckning företagen tillämpar de avtalade frivilliga förfarandena. Samtidigt informerade man byggföretagen om den kommande lagstiftningen mot den gråa ekonomin, såsom ibruktagandet av arbetstagarnas skattenummer samt utvidgandet av anmälningsförfarandet till att omfatta entreprenad- och passersedeluppgifter. Under Raksa-veckan genomfördes 312 jämförelseuppgiftsgranskningar. Det totala entreprenadbeloppet för granskningsobjekten uppgick till ungefär 2 miljarder euro. Vid besöken samlade man in uppgifter om mer än 2000 underentreprenörer, av vilka 1650 kunde identifieras med ett FO-nummer. Därtill erhöll man uppgifter från arbetsplatserna om sammanlagt mer än arbetstagare, av vilka mer än 6000 var yrkes utövare. Av arbetsstyrkan vid byggplatserna utgjorde de utländska arbetstagarna 17,24 procent i hela landet och 25,37 procent i Nyland vid tidpunkten för granskningarna. Arbetsplatsbesöken gav som resultat 222 elektroniska jämförelseuppgiftsmaterial. Endast ungefär var femte av dessa svarade till sitt innehåll mot de frivilliga förfaranden som utvecklats för arbetsplatskontrollen inom byggbranschen. Vid kontrollbesöken deltog ungefär 80 skatteinspektörer och nästan 40 andra tjänstemän vid Skatteförvaltningen. Kreditinstituten omfattade av övervakningen Kreditinstitutens jämförelseuppgiftsgranskningar blev möjliga i början av år 2011, då man slopade en tidigare i kraft varande begränsning i lagen om beskattningsförfarande. Ändringen var välkommen bland annat med tanke på effektiveringen av bekämpandet av den gråa ekonomin. För det praktiska genomförandet av granskningarna utvecklade man en administrativ verksamhetsmodell och inledde därefter själva granskningarna. De första erfarenheterna av det nya kontrollmedlet är lovande. Skatteövervakningen kan nu inriktas bättre än tidigare och man kan samtidigt såväl bekämpa traditionell grå ekonomi som uppdaga kringgående av skatt med anknytning till bland annat internationell investeringsverksamhet.

12 12 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv Granskningar med anknytning till grå ekonomi Skattegranskningar Granskade företag verksamma i den ekonomiska gråzonen Jämförelseuppgiftsgranskningar inom byggbranschen 412 Uppdagad grå ekonomi, milj. euro - svarta löner ej redovisad försäljning (inkl. moms) förtäckt dividend till bolag förtäckt dividend till delägare Debiteringsförslag, skatt milj. euro - förskottsuppbörd mervärdesskatt direkta skatter Oriktiga verifikat - antalet verifikat verifikatens värde milj. euro Bekämpande av grå ekonomi på en bred front Den gråa ekonomin förorsakar samhället betydande förluster av skatteintäkter och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som fungerar lagenligt. Skatteförvaltningen bekämpar den gråa ekonomin som en del av sin normala verksamhet genom kundhandledning och skatteövervakning. Därtill grundade man i början av år 2011 Enheten för utredning av grå ekonomi för att producera och förmedla information om den gråa ekonomin. Skattegranskningar hos aktörer inom den ekonomiska gråzonen Den gråa ekonomin bekämpas genom landsomfattande skatteövervakningsprojekt samt genom att välja ut sådana företag för skattegranskning som antas bedriva verksamhet inom den ekonomiska gråzonen. År 2011 genomfördes skattegranskningar, av vilka man i 732 fall (21,3 %) påträffade spår av grå ekonomi. Av den arbetstid som användes för granskningarna gick ungefär 30 procent eller arbetsdagar åt till mål inom den ekonomiska gråzonen. Handledning och attitydfostran genom samarbete Genom rådgivning strävar man efter att förebygga problem och styra kunden till att göra rätt för sig. Skatteförvaltningen samarbetar med t.ex. de stora byggföretagen och verkar aktivt på ett flertal stora byggplatser genom att erbjuda handledning åt kunderna. Tilläggsuppgifter om samarbetet mellan de olika parterna inom byggbranschen hittar du på sidan 17. Skatteförvaltningen deltar även i den av polisen arrangerade kampanjen Grå ekonomi en svart framtid, genom vilken man försöker få de unga att få upp ögonen för den gråa ekonomin och dess inverkan på deras liv. Kampanjen som startade i början av september ger information om hur var och en av oss kan vara med om att bekämpa den gråa ekonomin. Utöver polisen och Skatteförvaltningen deltar även ett stort antal andra myndig heter och organisationer i kampanjen. Information och utredningar om den gråa ekonomin Enheten för utredning av grå ekonomi har som uppgift att främja bekämpandet av den gråa ekonomin genom att producera och förmedla information om den gråa ekonomin och de sätt på vilka den kan bekämpas. Informationen förmedlas i form av publikationer och webbsidor. Enheten gör olika utredningar och undersökningar, ger vid begäran utlåtanden om t.ex. förslag till ny lagstiftning samt publicerar artiklar om ämnet. Utöver detta utarbetar enheten utredningar över diverse företeelser inom de olika delområdena för den gråa ekonomin. I dessa uppskattar man t.ex. omfattningen av och tillvägagångssätten för verksamheten i den ekonomiska gråzonen inom en viss bransch. Därtill framställer enheten på andra myndigheters begäran utredningar över skötseln av förpliktelser, i vilka man sammanställer information från olika myndigheters datasystem om utredningsobjektets verksamhet, ekonomi och kopplingar samt sättet för hur väl man skött sina lagstadgade förpliktelser. Tilläggsuppgifter om utredningarna över skötseln av förpliktelser hittar du på sidan 18.

13 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv 13 Ändringar i beskattningen Ändringarna i beskattningen ökar behovet av kundhandledning samt påverkar Skatteförvaltningens förfaranden, datasystem, kostnader och skatteövervakningen. Skatteförvaltningen har därför uppställt som mål att påverka beredningen av skattelagstiftningen och att främja uppbyggandet av ett fungerande skattesystem. Omvänd momsskyldighet i bruk för byggtjänster Den omvända momsskyldigheten för byggbranschen togs i bruk Omvänd momsskyldighet innebär att det vid försäljning av vissa byggtjänster inte är köparen utan säljaren som svarar för mervärdesskatten. Målet med reformen är att hindra skattekringgående i långa underentreprenadskedjor. Det nya förfarandet krävde omfattande kundrådgivning. Skatteförvaltningen arrangerade sammanlagt 57 informationsmöten på 22 orter åt sina kunder och revisionsbyråerna. Sammanlagt deltog nästan 6000 personer vid dessa möten. Därtill deltog Skatteförvaltningens föreläsare vid utbildningar arrangerade av ett flertal andra organisationer. Även vid informationsmötena för revisionsbyråerna hösten 2011 behandlades de nya tolkningarna av den omvända momsskyldigheten. Skatteförvaltningens telefonrådgivning fick ta emot mer momsfrågor än normalt under hela våren. Samtalsvolymerna var som störst vid de tidpunkter då kunderna ställdes för första gången inför det nya sättet för deklarering och betalning av moms. Efterföljandet av det nya förfarandet övervakades bland annat i samband med skattegranskningarna. Största delen av de uppdagade felen var oavsiktliga och man påträffade inga nya former för undvikande av skatt till följd av lagändringen. På de oavsiktliga felen tillämpade Skatteförvaltningen i stor utsträckning det s.k. förbindelseförfarandet vilket innebar att man inte verkställde någon efterbeskattning. Förfarandet är för det mesta det vettigaste såväl för skattetagarna som för de skattskyldiga, eftersom den minskar på det administrativa arbetet både i företagen och vid Skatteförvaltningen. Ändringar i samfundens deklarering Aktiebolagens och de övriga samfundens inkomstbeskattningsprocess blev papperslös från de räkenskapsperioder som utgår under år Till pappers tillställda skattedeklarationer skannas och avläses optiskt vid Skatteförvaltningen. Samtidigt underlättade man även deklarationen av samfundens bokslutsuppgifter. Från och med skatteåret 2011 tillställer Skatteförvaltningen Patent- och registerstyrelsen alla registreringspliktiga bokslutsuppgifter för publicering i handelsregistret. I och med att ett samfund lämnar in sina bokslutsuppgifter till Skatteförvaltningen har samfundet uppfyllt sin registrerings Hushållsavdragets tillämpning skatteåren Ändring (%) Antal avdrag ,4 Avdraget i medeltal, euro ,0 Totala avdragsbeloppet, euro ,5 Hushållsavdragets tillväxt avtog och för första gången under avdragets existens uppvisade ändringen t.o.m. negativa siffror på vissa orter. Nästan 80 procent av hushållsavdragen hänförde sig till reparations- och underhållsarbeten i den egna bostaden.

14 14 Skatteförvaltningen 2011 viktig OCH effektiv skyldighet och uppgifterna behöver inte längre inlämnas separat till handelsregistret. Förfarandet för förmedling av bokslutsuppgifter gäller för aktiebolag och andelslag men inte för bostadsaktiebolag. Fastighetsskattebeslutet förnyades För fastighetsbeskattningen räknar Skatteförvaltningen ut ett beskattningsvärde separat för marken och byggnaderna, vilket baserar sig på lag, finansministeriets förordning samt de av Skatteförvaltningen årligen fastställda kalkyleringsgrunderna. Fastighetsskatteprocenterna fastställs av kommunernas kommunfullmäktige. Fastighetsskattebeslutet för år 2011 förnyades för att svara till sitt innehåll mot den förhandsifyllda skattedeklarationen. Till det gamla beslutet fogade man en med kundernas personuppgifter förhandsifylld deklarationsdel, som kunderna returnerar om de har något att rätta i beslutet. Under året förberedde man sig även för ändringen av fastighetsbeskattningens tidtabell år Fastighetsskattebeslutet kommer framledes att sändas till kunderna i mars i stället för i augusti och kunderna ombeds att göra sina ändringar samtidigt med den förhandsifyllda inkomstskattedeklarationen. Skatteförvaltningen förberedde under året ibruktagandet av skattenumret år Alla arbetstagare med förvärvsinkomster fick ett skattenummer tryckt på skattekorten för år Utländska arbetstagare får sitt skattenummer då de ansöker om ett personnummer på skattebyrån. Skattenumren för alla de personer som är verksamma inom byggbranschen kommer att införas i byggbranschens offentliga register över skattenummer, som öppnas sommaren I och med introduktionen av registret kommer man bättre än tidigare att kunna följa med skattebestämmelsernas efterlevnad hos byggbranschens arbetstagare. Mer omfattande indrivningsbistånd Skatteförvaltningen förberedde sig inför ibruktagandet av EU:s indrivningsdirektiv i början av år Enligt direktivet skall medlemsstaterna bistå varandra vid indrivningen av vissa skatter och avgifter. Indrivningsbiståndet utvidgas från det tidigare och praktiska hinder avvecklas genom att ta i bruk gemensamma dokument och blanketter. Skattenummer till alla arbetstagare inom byggbranschen Skattenummerförfarandet är en av de konkreta åtgärderna för bekämpningen av den gråa ekonomin som inskrivits i regeringsprogrammet. Förfarandet tas troligen i bruk i september Varje arbetstagare på en byggplats kommer då att vara skyldig att uppvisa ett identitetsbevis som även försetts med det nya skattenumret.

15 I närbild Internprissättningen centraliserades i ett projekt Med internprissättning avses prissättningen vid affärs transaktioner mellan bolag inom en och samma koncern, t.ex. vid handel av varor eller tjänster, finansiering samt vid betalningen av ersättningar för utnyttjandet av immateriella rättigheter. De koncerninterna affärstransaktionerna måste följa marknadsvillkoren för att inkomsten skall inflyta och skatterna betalas i de rätta staterna. Skatteförvaltningens internprissättningsprojekt, som påbörjar sin verksamhet i början av år 2012, kommer att effektivera den enhetliga och resultatgivande skötseln av beskattningsuppgifterna med anknytning till internprissättning. Samtidigt vill man även på ett systematiskt sätt utveckla den förebyggande kundhandledningen och en trovärdig skatteövervakning, vilka baserar sig på en riskhantering som omfattar förvaltningens hela kundkrets. Med en planenlig verksamhet vill man försäkra sig om att Skatteförvaltningens åtgärder inriktas enhetligt mot alla kunder på ett ur arbetsresursernas synvinkel så effektivt sätt som möjligt. Genom centraliseringen av arbets uppgifterna ökar man även på kunnandet i internprissättningsfrågor samtidigt som besluten blir mer enhetliga, arbetsmetoderna och verksamhetsmodellerna utvecklas och det internationella samarbetet blir allt effektivare. I projektet, som förläggs till Koncernskattecentralen, arbetar ungefär 40 personer indelade i en beskattningsgrupp och tre skattegranskningsgrupper. I projektet kommer därtill att ingå en separat MAP-grupp, som sköter alla förhandlingar med anknytning till förfarandena för de ömsesidiga överenskommelserna (Mutual Agreement Procedure, MAP) och förhandsöverenskommelserna om prissättning (Advance Pricing Agreement, APA). Genom centraliseringen av arbetsuppgifterna ökar man även på kunnandet i intern pris sättnings frågor samtidigt som besluten blir mer enhetliga.

16 16 I Skatteförvaltningen arbetar du i en modern serviceorganisation med fokus på framtiden. JOHN GRÖNLUND, utvecklingschef, Skatterevisionsenheten

17 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande 17 BETJÄNANDE OCH UTVECKLANDE Skatteförvaltningen utvecklar sin verksamhet genom att bedriva ett mångsidigt samarbete med sina intressentgrupper även på det internationella planet. Genom nya informations teknologiska lösningar strävar man efter att göra beskattningen allt mer oberoende av tid och rum. Bättre beskattning genom samarbete med intressentgrupper Skatteförvaltningen bedriver ett mångsidigt samarbete med den offentliga förvaltningen och övriga myndigheter, den privata sektorn och med kundgruppernas intresseorganisationer. Målet med det inhemska intressentgruppssamarbetet är bland annat att främja informationsutväxlingen och -insamlingen samt att underlätta skötseln av skatteärenden genom att utveckla tjänsterna och handledningen. Genom samarbetet vill vi också effektivera skatteövervakningen, garantera en fungerande betalningsrörelse samt erbjuda skattetagarna allt bättre prognoser över skatteintäkterna. Uppgifter från tredje parter som grund för den förhandsifyllda skattedeklarationen Personbeskattningen färdigställs i huvudsak utgående från de uppgifter som Skatteförvaltningen samlar in elektroniskt från s.k. tredje parter, såsom arbetsgivare och banker. T.ex. personkundernas förhandsifyllda skattedeklaration baserar sig på information från tredje parter. Kunderna kontrollerar att uppgifterna är riktiga och gör behövliga rättelser. Datainsamlingen utvecklas kontinuerligt i en riktning som erbjuder bästa möjliga service åt kunderna. Till de förhandsifyllda uppgifterna fogades år 2011 uppgifterna om kapitalåterbäringar, vilka utbetalats till kunder. Bokföringsbyråerna och nyföretagscentralerna kontaktlänkar till företagen Bokföringsbyråerna är en central intressentgrupp för Skatteförvaltningen, eftersom en enskild byrå sköter ett flertal företags skatteärenden. Byråerna är i daglig kontakt med Skatteförvaltningen särskilt genom telefontjänsten. Efter Skatteförvaltningens organisationsreform ville man ta i bruk de bästa lokala förfaringssätten på riksplanet. Målsättningen var att hitta nya sätt för samarbetet med bokföringsbyråerna. För att uppnå detta grundade man i slutet av 2011 en arbetsgrupp vid Skatteförvaltningen, till vars medlemmar man även kallade representanter för bokföringsbyråerna. Arbetsgruppen har bland annat startat på prov en egen telefontjänst för bokföringsbyråerna. Under året påbörjades även ett samarbete mellan skattebyråerna och de lokala nyföretagscentralerna. Det gemensamma målet är att förbättra handledningen av nya företagare. Bekämpande av grå ekonomi inom byggbranschen Tyngdpunkten för intressentgruppssamarbetet inom byggbranschen mellan myndigheterna samt den offentliga och privata

18 18 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande sektorn har legat på lagstiftning som motverkar den gråa ekonomin samt de nya förfaranden som denna kräver. Målsättningen har varit att förbereda sig inför ibruktagandet av skattenumret för arbetstagarna inom byggbranschen samt de kommande ändringarna i anmälningsförfarandet. Skatteförvaltningen och Rakennusteollisuus RT har gemensamt behandlat frågor med anknytning till den kommande lagstiftningen samt informerat om behoven av ändringar i datasystemen inom byggbranschen. Under år 2011 bedrev man ett regelbundet och delvis redan stadgat samarbete med beställarna och entreprenörerna inom byggbranschen för att bekämpa den gråa ekonomin. Samarbetet med kommunerna omfattade bland annat en uppdatering av anskaffningsstadgan, övervakning av byggplatser, utvecklande av det frivilliga avtalsförfarandet och arbete med de datasystemändringar som det kommande nya anmälningsförfarandet kräver. Därtill bedrev man samarbete på stora byggplatser, bland annat Fiskhamnen, Kajsaniemi, Musikhuset och riksdagen i Helsingfors samt Tervaskangas köpcentrumområde i Kouvola. För att garantera landsomfattande resultat har man koncentrerat samarbetet till stora företag på byggbranschen som verkar inom hela landet. Med leverantörerna för passerkontrollsystem på byggplatserna har man även strävat efter att utveckla informationsinnehållet och rapporteringssätten i systemen, för att dessa skall stöda det nya anmälningsförfarandet. Utredningar över skötseln av förpliktelser och indrivning Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi stöder andra myndigheter genom att producera utredningar över skötseln av förpliktelser bland annat för Tullen, polisen, Pensionsskyddscentralen och utsökningsverket. I dessa utredningar beskrivs olika organisationers eller därtill anknutna personer verksamhet, ekonomi samt skötsel av förpliktelser med anknytning till skatter och lagstadgade avgifter. Ett nätverk bestående av representanter för olika myndigheter ser till att utredningsenhetens tjänster är användbara ur dessa organisationers synvinkel. Skatteförvaltningen bedriver även ett tätt samarbete med Riksfogdeämbetet för att säkerställa att systemen och förfarandena hos Skatteförvaltningens indrivningsenhet samt utsökningsverket är kompatibla med varann. Med utsökningsmyndigheterna bedriver man även samarbete på det lokala planet. Därtill har Skatteförvaltningen en permanent representant i delegationen för konkursärenden. Med Riksåklagarämbetet, Centralkriminalpolisen och övriga polismyndigheter bedriver man samarbete kring övervakningen av brottmål. En fungerande betalningsrörelse tryggas genom samarbete Genom det intressentgruppssamarbete som bedrivs med bankerna, Finansbranschens centralförbund och betalningsoperatörerna strävar man efter att garantera en fungerande och automatiserad betalningsrörelse för betalningar, återbäringar och skattetagarredovisningar mellan Skatteförvaltningen och bankerna. I betalningsrörelsen använder man sig av standardiserade förfaranden och tjänster. I och med det gemensamma euro betalnings området (SEPA) har de nationella betalningsstandarderna ersatts med SEPA-standarder och kontonumren anges i det internationella IBAN-formatet. Skatteförvaltningen är delaktig i det finländska SEPA-forumet, som fungerar som en påverkningskanal för intressentgrupperna vid förverkligandet av det gemensamma eurobetalningsområdet. Målet är att erbjuda kunderna så enkla och långt automatiserade betalningssätt som möjligt. Fastig hets skatten kan t.ex. betalas genom direktdebitering, vilket betalningssätt ersätts av bankernas e-faktura- och direktbetalningstjänster då den nationella direktdebiteringslösningen läggs ned. Genom intressentgruppssamarbetet vill man även försäkra sig om att de olika parterna blir informerade om tidtabells- och utvecklingsplanerna för Skatteförvaltningens betalningsrörelse. Kontaktpersons nät verket för Skatteförvaltningen, bankerna och Finansbranschens centralförbund handlägger aktuella ärenden med anknytning till betalningsrörelsen. Samarbete bedrivs även med betalningsoperatörerna kring frågor om specifikationen och hanteringen av ändringar. Skatteförvaltningen är en av de största aktörerna inom ramen för den statliga betalningsrörelsen. För betalningen av skatter upprätthåller Skatteförvaltningen konton i tre av statens betalningsrörelsebanker. Antalet konton har skurits ned under de senaste åren och målsättningen är att gradvis helt övergå till att ta i bruk landsomfattande konton. Noggrannare uppskattningar av skatteintäkterna Skatteförvaltningen och finansministeriet samarbetar även kring utvecklandet av allt noggrannare uppskattningar av skatteintäkterna. Finansministeriet betjänas även med olika utredningar och förhandsuppgifter. Även det samarbete som bedrivs med Kommunförbundet fokuserar på att skapa bättre förutsägbarhet i skatteintäkternas utveckling. Kommunförbundet utnyttjar sig av uppgifter från Skatteförvaltningen som en del av de basuppgifter på vilka man baserar sina prognoser för den egna kundkretsen. I gengäld erbjuder Kommunförbundet Skatteförvaltningen sina synpunkter om utvecklingen av kommunernas skatteintäkter. De uppgifter man erhåller genom samarbetet kan utnyttjas bland annat i penningströmmarnas inkomstprognoser, vilka utar

19 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande 19 betas i det av Statskontoret administrerade kassaprognossystemet. Statskontoret utnyttjar för sin del prognosuppgifterna i sina investerings- och låneanskaffningsbeslut. Utbyte av kunnande och samarbete över gränserna Det internationella samarbetet är ett viktigt medel för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta erfarenheter, ta lärdom av god praxis samt för att föra ut det finländska beskattningskunnandet till andra länder. Arbetsgruppsarbete och god praxis Skatteförvaltningen deltar aktivt i följande internationella organisationers verksamhet: Inom ramen för OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) fungerar ett flertal sam arbets grupper, som producerar statistik och jämförelseuppgifter samt utredningar och rekommendationer för gemensamma verksamhetsprinciper. Skatteförvaltningen har tagit ett mer aktivt utvecklingsgrepp om OECD:s arbetsgruppsarbete och fördelat ansvaret för dess olika delområden till olika enheter. Tyngdpunkten för Skatteförvaltningens deltagande ligger i Forum on Tax Administration -arbetsgruppen och dess underarbetsgrupper SME Compliance och Taxpayer Services. I början av maj arrangerades ett möte för SME Compliance -arbetsgruppen i Finland, som man fick mycket tack för. Skatteförvaltningens experter deltar även i andra arbetsgrupper: arbetet fortgår bland annat kring den kontinuerliga uppdateringen av kommentaren till OECD:s modellskatteavtal samt ärenden kring finanscentralernas informationsutväxlingsavtal. IOTA (Intra-European Organisation of Tax Administrations) arrangerar årligen seminarier och utbildningsmöten kring det praktiska arbetet vid skatteförvaltningarna. Vid evenemangen tar deltagarna del av varandras praktiska erfarenheter samt behandlar aktuella fenomen som är gemensamma för samtliga förvaltningar. Därtill har IOTA tillsatt ett antal mer långlivade arbetsgrupper (Area Groups), i vars verksamhet även Skatteförvaltningen deltar. Arbetsgrupperna utarbetar gemensamma praktiska linjedragningar samt utvecklar samarbetet mellan skatteförvaltningarna bland annat genom benchmarking. Skatteförvaltningens mål är att axla en allt aktivare roll i IOTA:s verksamhet och dess utvecklande. Samarbetet inom Europeiska unionen är omfattande och regelbundet. Skatteförvaltningen deltar i skattearbetsgrupper, kommittéer och expertgrupper, vid vilka man handlägger bland annat verkställigheten av och ändringar i gemenskapsrätten, det administrativa samarbetet medlemsländerna emellan samt förhindrandet av bedrägerier. Genom EU:s Fiscalis-program finansieras ett stort antal sameuropeiska seminarier, arbetsgrupper, simultankontroller och arbetsbesök. Erfarenheterna från de olika sammankomsterna har utnyttjats vid utvecklandet av förvaltningen. I juni 2011 fungerade Skatteförvaltningen som värd för Fiscalisarbetsmötet Risk Management Applied to the Construction Sector, vid vilket 49 experter från 25 olika länder deltog. Skatteförvaltningens arbetstagare har även bidragit i egenskap av sakkunniga till utvecklandet av andra skatteförvaltningars verksamhet inom ramen för olika Twinning-projekt. De nordiska skatteförvaltningarna delar en lång och stark samarbetstradition. Eftersom de nordiska skatteförvaltningarna på många områden stöter på liknande utmaningar och möjligheter har samarbetet varit mycket pragmatiskt till sin natur. Nordisk Agenda är ett samarbetsavtal, inom vars krets man organiserat största delen av det nordiska samarbetet. Till de gemensamma samarbetsområdena hör bland annat internprissättning, mätning av effektiviteten, riskanalys, skattegranskningar samt den till medborgarna riktade Nordisk etax -skatte informationsportalen. Därtill har man arrangerat möten med generaldirektörerna för de estländska, isländska och sydkoreanska skatteför valtningarna. Även samarbetet mellan länderna inom Östersjöområdet och med Ryssland fortgår.

20 20 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande Förenta Staternas beskattning tar modell av Finland Representanter för GAO (U.S. Government Accountability Office) bekantade sig med den finländska beskattningen hösten Våren 2011 presenterades resultaten från besöket för Förenta Staternas senat. I presentationen konstaterades den finländska beskattningen vara den näst exaktaste i världen mätt i beloppet av skatteåterbäringar. Ursprungligen intresserade sig de amerikanska gästerna för webbtjänsten Skattekort på nätet, men intresset utvidgade sig även mot förskottsuppbörden, tredje parters anmälningsskyldighet och den förhandsifyllda skattedeklarationen. Särskilt imponerade var amerikanerna över alla allt kunde skötas över nätet. Även Skatteförvaltningens effektivitet och kundernas positiva inställning till betalningen av skatter väckte förundran. Allt effektivare övervakning av EU-internhandeln Vid den djupgående kontrollen av EU-internhandeln som genomförs systematiskt en gång i året kartlägger man beskattningsbeteendet inom hela fältet för gemenskapsanskaffningar. Kontrollomgången kompletterar den övriga övervakningen av internhandeln. År 2011 var tyngdpunkten lagd på övervakningen av tjänstehandeln mellan EU-medlemsländerna. Samarbetet mellan de olika enheterna vid Skatteförvaltningen lyftes upp på ett nytt plan under EU-internhandelns kontrollomgång. De kunder man konstaterat vara i behov av övervakning behandlas alltid vid den enhet som i varje respektive fall äger de bästa förutsättningarna för detta. På detta sätt uppnår man en så heltäckande övervakning som möjligt samt undviker såväl dubbelt arbete som luckor i kontrollen. I likhet med föregående år var särskilt skattebedrägerierna inom fordonsbranschen i en central ställning vid förebyggandet av bedrägerier i EU-internhandeln. Särskilt aktivt var samarbetet med den svenska skatteförvaltningen. Ur bedrägeri förebyggandets synvinkel har energihandeln konstaterats vara ett betydande riskområde i Europa. Finland är fast sammanknutet till det nordiska energimarknadsområdet. Det nordiska samarbetet är av central betydelse även för uppdagandet och förhindrandet av eventuellt skattefusk. Nordiskt samarbete kring informationsutväxlingen Den internationella informationsutväxlingen stöder i väsentlig grad såväl skattegranskningarna som den övriga skattekontrollen. Sedan år 2006 har de nordiska finansministerierna som en del av det nordiska ministerrådets samarbete fört förhandlingar med utländska finanscentraler om ingående av informationsutväxlingsavtal. De utländska finanscentralerna är jurisdiktionsområden som lockar utländska investeringar bland annat med låga skattesatser. I slutet av år 2011 hade Finland ingått sammanlagt 36 avtal om informationsutväxling med dylika områden. De nordiska skatteförvaltningarna svarar för verkställigheten av dessa avtal. Skatteförvaltningarna bedriver därför ett samarbete med målet att utväxla erfarenheter om den praktiska tillämpningen av dessa avtal.

21 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande 21 Gemensamma inspektioner och närområdessamarbete Förutom på basis av enskilda initiativ utför Skatteförvaltningen även gemensamma skattegranskningar med anknytning till internationell handel genom att välja gemensamma mål tillsammans med andra länder. I dessa gemensamma inspektioner utreder man bland annat internprissättningsfrågor, skattefrågor med anknytning till utländsk arbetskraft och utländska företag samt olika fall av skattekringgående och -bedrägeri. Närområdessamarbetet bedrivs särskilt intensivt med både Estland och Sverige. Tillsammans med Estland fortsatte man med ett övervakningsprojekt som koncentrerade sig på byggbranschen och den estländska arbetskraften. Samarbetet begränsar sig inte endast till byggbranschen och den kommer att bedrivas allt tätare under år Skatteförvaltningen betjänar Vid utvecklingen av Skatteförvaltningens tjänsteutbud ligger huvudvikten på målet att minska på medborgarnas behov att kontakta förvaltningen. Servicekanalerna har utvecklats i den riktning att kunderna kan sköta samtliga sedvanliga skatteärenden antingen per telefon eller över nätet och behöver således i praktiken inte överhuvudtaget besöka någon skattebyrå. Vid utvecklingsarbetet har man satsat på att göra tjänsterna så lättanvändliga som möjligt. Skötseln av ärenden över nätet har ökat särskilt vad gäller de tjänster som medborgarna använder sig mest av: Skattekort på nätet och Skattedeklaration på nätet. För handhavandet av skatteärenden utvecklar man även helt nya servicemodeller, såsom t.ex. telefonsamtal där Skatteförvaltningen på eget initiativ ringer upp kunderna för att styra dem att sköta sina ärenden på rätt sätt. Olika kundgrupper har erbjudits handledning på förhand angående skötseln av vissa aktuella beskattningsärenden. Mer information på sidan 9. Antalet samtal till de landsomfattande servicenumren inkomna besvarade Mängden feedback och frågor via Internet Skatterådgivning i telefon och på nätet Skatteförvaltningens kunder erbjuds allmän skatterådgivning genom de landsomfattande servicenumren samt hjälp i deras egna beskattningsärenden via lokala kontorsspecifika servicenumren. Servicenummer har grundats för olika kundgrupper, skatteslag och ärenden. Den tekniska reformen av Skatteförvaltningens telefonsystem slutfördes år Reformen omfattade alla Skatteförvaltningens verksamhetsorter och servicenummer. Den nya verksamhetsmodellen för telefontjänsten färdigställdes och den kommer att tas i bruk stegvis under de närmaste åren.

22 22 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande Personkundernas besöksantal vid den offentliga förvaltningens e-tjänster under de 3 senaste månaderna, procent Skatt.fi 37,2 Fpa.fi 33,3 Den egna kommunens webbplats 18,9 Mol.fi 13,5 Polisen.fi 5,4 Meteorologiska institutet 1,5 Källa: Kvalitetsbarometern för offentliga tjänster och e-tjänster 2011, FinM Besök vid WEBBTJÄNSTEN SKATT.FI , antal Baserar sig på uppskattning, eftersom uppföljandet av besökarantalet uppvisar brister till följd av skatt.fi-webbplatsens förnyande. Allmän skatterådgivning erbjuds även genom epost via responsblanketten på webbtjänsten skatt.fi. Därtill utvecklar Skatteförvaltningen sina tjänster åt personkunderna även i de sociala medierna (mer information på sidan 27). E-tjänster för olika situationer Skatteförvaltningens webbplats förnyades i juni. Innehållet i Skatt.fi har nu grupperats med tanke på kunderna: all den information som personkunderna behöver har inordnats under olika levnadssituationer medan företagsinformationen indelas enligt företagsform. På samma sidor som anvisningarna hittar man även därtill anslutna blanketter, servicenummer och e-tjänster. Mer information på sidan 27. En central faktor för beskattningen av personkunderna är skattekortet. Ändringar i skattekorten är den överlägset största orsaken till att kontakta Skatteförvaltningens lokalkontor och telefontjänst. Skattekortskunderna har under de senaste åren övergått från kontorsbesök till att sköta sina ärenden per telefon eller via webbtjänsten. Även skatteprocenträknaren på Skatt.fi, med hjälp av vilken kunderna kan uppskatta sitt behov att ändra på skattekortet, är en mycket populär tjänst. Webbtjänsten Skattedeklaration på nätet utvidgades alltjämt. Via e-tjänsten kunde man år 2011 deklarera alla förvärvsinkomster för skatteåret 2010, alla de avdrag som görs från förvärvsinkomsterna samt de mest typiska kapitalinkomsterna och -utgifterna. Det år 2010 ibruktagna skattekontoförfarandet utvidgades våren 2011 då förfarandets kundkrets utökades med jord- och skogsbruksidkarna samt övriga kunder på vilka man ännu tilllämpat årsförfarandet. Skattekontoförfarandet gäller deklareringen och betalningen av alla på eget initiativ betalda skatter, såsom moms och arbetsgivarprestationer. Via webbtjänsten Skattekonto kan kunderna lämna in periodskattedeklarationer och momsens sammandragsdeklarationer elektroniskt samt följa med transaktionerna på skattekontot och dess saldo. Enligt en i slutet av året utförd undersökning var 69 procent av företagen och 86 procent av bokföringsbyråerna antingen mycket eller ganska nöjda med webbtjänsten Skattekonto. Antalet genom de olika kanalerna beställda ändringsskattekort för skatteåren Ändring (%) Kundbetjäningen vid skattebyrån ,9 Telefon ,2 Posten ,9 E-tjänsten ,5 Sammanlagt ,2

23 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande 23 Antalet elektroniskt inlämnade deklarationer och deklaranternas andel av kunderna och deklarationerna , procent Person- och företagsbeskattningen Månadsdeklaranterna: moms (andel av alla kunder) Månadsdeklaranterna: arbetsgivare (andel av alla kunder) Kontaktuppgiftsändringar (andel av alla kontaktuppgiftsändringar) Företagens inkomstskattedeklarationer (andel av de returnerade blanketterna) Användarna av webbtjänsten Palkka.fi (andel av de potentiella användarna) Skattekort på nätet -kunderna (andel av dem som ansökt om ändringsskattekort) Skattedeklaration på nätet -kunderna (andel av dem som returnerat deklarationen) Kunder som anmält ändrat bankkonto (andel av alla dem som ändrat bankkontonumret) Samfundsbeskattning Månadsdeklaranter: moms (andel av alla kunder) Månadsdeklaranter: arbetsgivare (andel av alla kunder) Även alternativen för inlämnandet av inkomstskattedeklarationerna utökades: jord- och skogsbrukskunderna och företagarna erbjöds för första gången möjligheten att lämna in sina inkomstskattedeklarationer via nättjänsten Suomi.fi. Respons med en knapptryckning Skatteförvaltningen satsar allt mer på att garantera sina kunders tillfredsställelse. Ett synligt exempel på detta är försöket vid ett antal skattebyråer, där besökskunderna fick ge omedelbar respons genast efter att ha skött sina ärenden. Kunderna svarade genom en knapptryckning på t.ex. frågan Hur nöjd är du med skötseln av ärenden idag?. Mätaren visade sig fungerande och försöket gav en hel del värdefull information. Insamlingen av kundrespons och dess utnyttjande vid tjänsteutvecklingen kommer att fortgå vid samtliga skattebyråer. Inlämnare av samfundens inkomstskattedeklaration (andel av alla kunder) Inlämnare av årsanmälningar: arbetsgivare (andel av alla kunder) Elektroniska skattekontoutdrag (andel av alla kunder) Blanketterna 5A (affärsidkare och yrkesutövare) och 6A (öppna bolag och kommanditbolag) Företagens och samfundens anmälningar via FODS , antal Ändring (%) Etableringsanmälningar ,8 Ändrings- och nedläggningsanmälningar ,3 Adress- eller kontaktuppgiftsändringar ,7 - av vilka elektroniskt ,3 Sökningar via informationstjänsten ,6 tjänsten öppnad i november 2009

24 24 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande Organisationsreformen på slutrakan Allt sedan år 2008 har Skatteförvaltningens organisation utvecklats i riktning mot riksomfattande enheter. Den riksomfattande Skatteuppbördsenheten grundades Företagsbeskattningsenheten och Skatterevisionsenheten inledde sin verksamhet Samtidigt avvecklades Skattestyrelsen, som fungerat som centralt ämbetsverk. Även stödfunktionerna omorganiserades till riksomfattande enheter. Under år 2011 förberedde Skatteförvaltningen sig för grundandet av Person beskattningsenheten och avvecklandet av de regionala skatteverken. Utvecklandet av organisationen har inget egenvärde i sig, utan den betjänar funktionella målsättningar. Genom de riksomfattande enheterna eftersträvar man en allt mer flexibel fördelning av arbetsbördan, en mer enhetlig beskattning samt en närmare kontakt mellan styrnings- och utvecklingsverksamheten och den operativa verksamheten. I de riksomfattande enheterna är det möjligt att fördela beskattningsuppgifterna runt om i landet och vissa uppgifter kan centraliseras antingen regionalt eller på riksplanet. En mer flexibel fördelning av arbetet förutsätter en digitalisering av Skatteförvaltningens verksamhetsprocesser. Målet är att Skatteförvaltningens interna verksamhet skall så långt som möjligt basera sig på dokument i elektroniskt format. Skatteförvaltningens organisation Skatteförvaltningens organisation i början av år 2012 Enheten för gemensamma tjänster Informationsförvaltningsenheten Skatterättelsenämnderna Förvaltningsenheten Personbeskattningsenheten Enheten för utredning av grå ekonomi Enheten för intern revision S k a t t e b e t a l a r e Centralskattenämnden FÖRETAGS- BESKATTNINGS- ENHETEN GENERALDIREKTÖREN SKATTEREVISIONS- ENHETEN Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Kommunikationsenheten Stabs- och rättsenheten SKATTEUPPBÖRDS- ENHETEN Fram till slutet av år 2011 svarade de regionala skatteverken för beskattningen, betjäningen och handledningen av personkunderna, de öppna bolagen och kommanditbolagen samt affärsidkarna och yrkesutövarna. I början av år 2012 startar den nya riksomfattande Personbeskattningsenheten sin verksamhet. Enheten tar hand om alla nämnda arbetsuppgifter.

25 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande 25 Företagsbeskattningsenheten svarar för aktiebolagens och de övriga samfundskundernas kunduppgifter, betjäning och handledning, den i samband med beskattningen utförda skattekontrollen samt storföretagens skattegranskningar. Skatterevisionsenheten sköter skattegranskningarna och övervakningen av EU-internhandeln. Skatteuppbördsenheten ansvarar för uppgifter med anknytning till betalning, indrivning och skattetagarredovisning av skatterna samt för de uppgifter som hör under skattekontoförfarandet. Enheten för gemensamma tjänster sköter om servicekanalerna och språktjänsterna, styr och utvecklar hanteringen av skatteriskerna och informationsströmmarna samt koordinerar utvecklingsprojekt, kvalitetsverksamheten och det internationella intressentgruppssamarbetet. Informationsförvaltningsenheten svarar för de gemensamma applikations-, produktions- och datatekniska tjänsterna och de därtill anslutna stödfunktionerna. Förvaltningsenheten svarar för Skatteförvaltningens gemensamma personal-, ekonomi- och allmänadministrativa uppgifter, arbetsgivaruppgifter samt för personalens utvecklings- och utbildningstjänster. Stabs- och rättsenheten svarar för styrnings- och ledningssystemet, planeringsverksamheten samt styrningen och utvecklingen av säkerhetsfunktionerna. Enheten bereder även Skatteförvaltningens normativa beslut och beskattningens harmoniseringsanvisningar, koordinerar beredningen av nya bestämmelser samt tar hand om vissa övriga uppgifter som kräver juridisk specialkännedom. Enheten för intern revision svarar för Skatteförvaltningens interna granskning. Kommunikationsenheten styr kommunikationen och marknadsföringen samt stöder ledningen och enheterna vid planeringen, förverkligandet och uppföljandet av kommunikationen. Enheten för utredning av grå ekonomi främjar bekämpandet av den gråa ekonomin genom att producera och förmedla information. Därtill sammanställer enheten utredningar över företag och övriga samfund till andra myndigheter för lagstadgade ändamål. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är en del av Skatteförvaltningen, men fungerar oberoende av den övriga Skatteförvaltningen som en riksomfattande enhet. Enheten bevakar skattetagarnas rättigheter vid beskattningen och ändringssökandet med anknytning till beskattningen. Grepp om helheterna genom processtyrning För att komplettera den av de riksomfattande enheterna formade funktionella organisationen inriktar Skatteförvaltningen sig även på processtyrning. Genom processtyrningen vill man försäkra sig om att verksamheten är under kontroll som en helhet och att inga enskilda processdelar optimeras kortsiktigt på helhetens räkning. De centrala kärnprocesserna och stödprocesserna utnyttjas även vid förnyandet av Skatteförvaltningens datasystem. Till Skatteförvaltningens kärnprocesser hör beskattningen, den förebyggande handledningen, hanteringen av informationsströmmarna och informationstjänsterna samt hanteringen av penningströmmarna. Beskattningsprocessen har som mål att garantera att skatteintäkterna inflyter i rätt tid och till rätta belopp. Processen verkställer beskattningen och hanterar skatteriskerna. I processens olika skeden erbjuder man även kunderna handledning utgående från kundernas eget beteende. Beskattningsprocessen startar då kunden registrerar sig som kund hos Skatteförvaltningen eller då en beskattningsgrund på något annat sätt uppkommer för kunden. Processen avslutas då kunden har skött sitt skatteärende. Genom den förebyggande handledningens process tar man hand om den styrningsförpliktelse som hör till Skatteförvaltningen. Processen används för att handleda kunderna, väcka deras intresse och bearbeta deras attityder så att kunderna både vill göra och gör rätt för sig. Till processen hör även en sådan allmän handledning av kunderna som ges redan innan kunden varit förpliktad att agera i något beskattningsärende. En lyckad förebyggande handledning främjar för sin del kundernas positiva inställning till betalningen av skatter och minskar på behovet av korrigerande efterhandsåtgärder. Processen för hanteringen av informationsströmmarna och informationstjänsterna omfattar anskaffningen av data, dess distribution samt kontrollen av informationens kvalitet och enhetlighet. Genom dataanskaffningen samlar man in och tar emot de heltäckande och pålitliga uppgifterna som de övriga interna processerna behöver i rätt tid och rätt format. Med distributionen av information avser man tillställande av beslut och andra processresultat till kunderna i rätt tid och i rätt format så att det är lätt för kunderna att ta emot informationen. Genom processen för hanteringen av penningströmmar styr man beskattningens penningströmmar som en helhet. Till processen hör den bokföringsmässiga hanteringen av skattemedlen samt deras fördelning och redovisning till skattetagarna i rätt tid och till rätt belopp. Den omfattar även emottagningen av betalningsmaterialet, förmedlingen av utbetalningsmaterialet samt samarbetet med penninginstituten.

26 26 Skatteförvaltningen 2011 betjänande OCH utvecklande Fungerande datasystem som förutsättning En central del av beskattningen utgörs av databehandling och kostnaderna med anknytning till datasystemen är följaktligen den största utgiftsposten vid Skatteförvaltningen näst efter personalens lönekostnader. Skatteförvaltningens datasystem är årligen föremål för en betydande mängd underhållsarbete bland annat till följd av ändringar i skattelagstiftningen, versionsbyten i den tekniska miljön samt utvecklandet av verksamhetsprocesserna. Till de underhållsprojekt under år 2011 som krävde systemarbete hörde t.ex. utvidgandet av webbtjänsten Skattedeklaration på nätet samt utvecklingen av webbtjänsten Skattekontos egenskaper. Av teknologireformerna slutfördes förenhetligandet och förnyandet av telefonsystemet. Även den kommande Person beskattningsenhetens organisering och arbetsarrangemang förorsakade ändringar i datasystemen. Utöver rent underhåll var datasystemen även föremål för utveckling. Dels var det fråga om förnyande av åldrande teknologi, dels om utvecklande av datasystem som erbjuder bättre stöd för verksamheten, såsom den papperslösa beskattningsprocessen för samfundens inkomstskattedeklarering, ett datasystem för den gråa ekonomins utredningar och Skatt.fi-tjänstens omstrukturering enligt kundgruppering. Under år 2011 arbetade man med en företagsarkitekturmodell för hela Skatteförvaltningen och fastställde en målbild för den kommande systemarkitekturen. Utgående från målbilden gjorde man en utvärdering av hur väl de på marknaden existerande färdigköpta programmen för beskattningsändamål passar den finländska beskattningen. Utvärderingen ledde till att Skatteförvaltningen gjorde ett förslag till finansministeriet om byggandet av en kommande systemhelhet baserad på färdigköpt programvara. Modellen för hur man kommer att gå vidare utgående från ett färdigköpt program förbereds under år De i medierna figurerande fallen av dataläckage förorsakade även frågor om Skatteförvaltningens datasäkerhet. Skatteförvaltningen har utvecklat sina datasäkerhetsförfaranden och sin praxis under flera år och datasäkerheten utgör även en del av all systemutveckling. Datasäkerhetslösningarna inspekteras och kvalitetsrevideras enligt ett årligt kontrollförfarande. Personalen erbjuds utbildning i ämnen med anknytning till datasäkerheten. En aktör med inflytande i informationssamhället Med sina e-tjänster är Skatteförvaltningen en föregångare i informationssamhället och kan genom sina erfarenheter erbjuda nytta även för andra aktörer. Genom att delta i byggandet av informationssamhället kan Skatteförvaltningen även påverka de lösningar man väljer i samhället. Skatteförvaltningen deltar i finansministeriets Program för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe) genom att bygga servicehelheter för arbetsgivare och dem som vill grunda ett företag. Webbtjänsten Palkka.fi publicerade som en del av SADe-programmet för fritt bruk de para meter upp gifter som används vid löneberäkningen. Uppgifterna är i ett format som gör det möjligt att använda dem t.ex. som grunddata för tabellkalkylering eller programvara. I Real-Time Economy -programmet deltar Skatteförvaltningen i skapandet av ett lönekodsystem. Kodsystemet gör det möjligt att automatisera produktionen av löneberäkningens olika följdresultat, såsom kalkylerna för sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmåner samt perioddeklarationerna för olika myndigheter. Ibruktagandet av rapporteringskodsystemet vid samfundens inkomstskattedeklarering främjades under år 2011 genom att kombinera kodsystemets fält med datafälten i de gällande skattedeklarationsblanketterna.

27 I närbild Kunderna betjänades på de nya webbsidorna och i de sociala medierna Skatteförvaltningens mest centrala kommunikationskanal, skatt.fi, publicerades i en helt omarbetad form i juni Den nya webbplatsen byggdes för att betjäna kundernas behov. Person-, företags- och samfundskunderna erbjuds möjligheten att navigera fram till just den information som är nyttig för dem. Därtill omskrev man anvisningarna för att göra dem mer lättfattliga. Enligt en kundundersökning i slutet av år 2011 betraktar användarna webbtjänsten som mycket nyttig och tillförlitlig. Även utseendet och det språk som används i tjänsten fick god respons. De elektroniska tjänsterna upplevdes även som lätta att hitta på webbplatsen. Största delen av besökarna (61 %) använder tjänsten till att söka anvisningar och information om beskattningen. Det finns dock en del att förbättra vad gäller finnandet av rätt information: kunderna hittar inte alltid så lätt de anvisningar de söker efter på sidorna. Samtidigt med skatt.fi-reformen arbetade man vidare med tanken om att erbjuda personkunderna betjäning även via de sociala medierna. I ett pilotprojekt som startades våren 2010 gav man kunderna anvisningar angående den förhandsifyllda skatte deklarationen på diskussionsforumet Suomi24.fi och på ett Målsättningen var att erbjuda kunderna den information de behöver på de webbplatser de ofta besöker. antal bloggemenskaper. Målsättningen var att erbjuda kunderna den information de behöver på de webbplatser de ofta besöker. Redan i pilotstadiet skördade man framgångar med arbetet. På Suomi24-forumet gav man anvisningar åt mer än personer och Skatteteamets svar lästes sammanlagt över gånger. Ur resursbrukssynvinkel var arbetet flerdubbelt effektivare än skötseln av ärenden per telefon eller genom kontorsbesök. År 2011 utvidgade man tjänsteutbudet i de sociala medierna. Skatteteamet gav råd åt kunderna på Suomi24-diskussionsforumet i ärenden med anknytning till den förhandsifyllda skattedeklarationen i april-maj. Under september-oktober handlade rådgivningen om beskattningsbeslutet. Besökarantalen uppvisade en fortsatt tillväxt. Expertkolumnen lästes av mer än personer och de avgivna svaren lästes sammanlagt gånger.

28 Skatteförvaltningen litar på dig och betraktar dig som en uppskattad medlem av arbetsgemenskapen. RIITTA JUUTILAINEN, lokalitetsdirektör, Förvaltningsenheten

29 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande 29 sakkunnig och RESULTATGIVANDE Personalen vid Skatteförvaltningen uppvisar en mångsidig sakkunskap. En god arbetsmiljö skapas genom de vardagliga mötena. Personalens motivation och kunnande är en förutsättning för att Skatteförvaltningen skall kunna följa sin strategi och uppfylla regeringsprogrammets krav. På jobb i Skatteförvaltningen Under de senaste åren har knappt någon av de anställda vid Skatteförvaltningen undgått de många organisationsreformerna. Ändringarna har varit betydande och vid deras genomförande har man satsat på att trygga personalens välfärd. De anställda har kunnat påverka både valet av placeringsort och sina arbetsuppgifter. Insatsen har gett utdelning, vilket för sin del kan utläsas ur resultaten av mätningarna av personalnöjdheten: trots att personalantalet minskar kraftigt och arbetet därigenom blivit allt mer utmanande är Skatteförvaltningens personal fortfarande tillfreds med sin arbetsplats. Personalantalet på väg ner, medelåldern på väg upp Personalantalet och antalet årsverken har fortsatt att minska helt enligt planerna. I slutet av år 2011 arbetade personer vid Skatteförvaltningen, vilket är 1,8 procent mindre än året innan. Personalantalet har minskat med i medeltal 2,9 procent per år sedan år Det för Skatteförvaltningen ställda målet för år 2011 var 5251 årsverken. Målet uppnåddes då antalet utförda årsverken uppgick till Medelåldern för Skatteförvaltningens personal var 49,6 år i slutet av år Medelåldern steg således med 0,2 år jämfört med föregående år. Under de fem senaste åren har personalens Personalmängden och antalet personårsverken Åldersstrukturen 2011, antal personalmängden årsverken Ålder

30 30 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande åldersstruktur uppvisat betydande förändringar. Andelen över 55-åringar har stigit från 31,2 procent till 39,5 procent. Andelen över 60-åringar av personalen överstiger redan 16 procent, medan under 30-åringarnas andel fortfarande är mindre än 5 procent. Förvaltningens långsiktiga målsättning är att balansera åldersstrukturen genom att rekrytera unga personer. Samtidigt måste man även värna om den nuvarande personalens arbetsförmåga. Av Skatteförvaltningens personal är mer än tre fjärde delar kvinnor. Männens och kvinnornas andel av personalen har bibehållits på nästan samma nivå i flera år. Arbetstillfredsställelsen fortfarande svagt på uppgång Arbetstillfredsställelsen inom Skatteförvaltningen mäts genom de årliga VMBaro-enkäterna. Svarsprocenten har varit mycket hög under alla de sju åren som VMBaro varit i bruk. År 2011 var svarsprocenten 68. Förklaringen till såväl den höga svarsprocenten som de goda resultaten står delvis att finna i det att enkätens resultat gås igenom tillsammans med personalen: både utvecklingsobjekten och de konkreta åtgärderna väljs genom gemensamma beslut. År 2011 fick möjligheten att få arbetet och privatlivet att gå ihop (4,01), ett rättvist bemötande från arbetskamraternas sida (3,86) och de utmanande arbetsuppgifterna (3,85) de högsta vitsorden på en skala från 1 till 5. Efter år 2005 har man utvecklats mest i möjligheten att få arbetet och privatlivet att gå ihop, arbetsgivarryktet, responsen från cheferna och i den rättvisa behandlingen från chefernas sida. Däremot kan man skönja en svag nedgång i arbetets självständighet och möjligheten att påverka arbetets innehåll samt arbetsutrymmena och -redskapen. En faktor som kan ha påverkat detta är inskränkningarna i de regionala enheternas självständiga beslutsfattande till följd av övergången till de riksomfattande enheterna. I jämförelse med övriga arbetstagare inom statsförvaltningen är arbetsplatsens säkerhet och Skatteförvaltningens arbetsgivarbild som en helhet något som de anställda upplever som positivt. Nästan 71 procent av personalen skulle rekommendera Skatteförvaltningen som arbetsplats för sina vänner. Resultaten av undersökningarna om arbetstillfredsställelsen vid Skatteförvaltningen och hela statsförvaltningen 2011 Verohallinto Valtio Ledarskapet 3,40 3,39 Utmanande och innehållsrikt arbete 3,64 3,68 Avlöningen 2,92 2,79 Stöd för egen utveckling 3,27 3,16 Arbetsmiljö och samarbete 3,69 3,70 Arbetsförhållanden 3,71 3,53 Informationsspridningen 3,16 3,09 Arbetsgivarbilden 3,44 3,17 Sammanlagt 3,42 3,34 Skala från 1 till 5, 1 = mycket missnöjd och 5 = mycket nöjd Resultaten av undersökningarna om arbetstillfredsställelsen vid Skatteförvaltningen åren Ledarskapet 3,39 3,41 3,45 3,39 3,40 Utmanande och innehållsrikt arbete 3,69 3,68 3,69 3,64 3,64 Avlöningen 2,80 2,89 2,98 2,91 2,92 Stöd för egen utveckling 3,32 3,36 3,38 3,24 3,27 Arbetsmiljö och samarbete 3,65 3,65 3,68 3,69 3,69 Arbetsförhållanden 3,67 3,64 3,62 3,70 3,71 Informationsspridningen 3,21 3,21 3,22 3,20 3,16 Arbetsgivarbilden 3,33 3,40 3,39 3,41 3,44 Skala från 1 till 5, 1 = mycket missnöjd och 5 = mycket nöjd År 2010 inkluderade barometern nya frågor och index, vilket gör att från år 2010 framåt är resultaten inte helt jämförbara med de föregående årens resultat.

31 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande 31 Hedersomnämnande om arbetstrivsel och arbetarskydd till Satakunda skattebyrå Statskontoret beviljade år 2011 ett Kaiku-hedersomnämnade till Satakunda skattebyrå för exemplariska insatser för stödandet av arbetstrivseln och arbetarskyddet. Satakunda skattebyrå är en arbetsplats där man lyckats skapa en exceptionellt innovativ arbetsmiljö. Byrån har utnyttjat resurserna hos hela sin personal och utvecklat nya typer av samarbetsformer inom olika verksamhetsmiljöer genom att skapa nätverk på det regionala planet och mellan myndigheter. Framgångarna i arbetet stöder personalens arbetsmotivation, vilket återigen förbättrar förutsättningarna för att de anställda lyckas i sitt arbete. En flexibel verksamhetsmodell har framkallat en särskilt positiv anda, av vilken även andra arbetsplatser har kunnat dra nytta. Utvecklandet av kunnandet vilar på en särskilt stark grund i organisationen. Källa: Kaiku-viesti 2011 Arbetsförmågan stöds på många sätt Inom Skatteförvaltningen använder man sig av en enhetlig verksamhetsmodell för arbetarskyddet, vilken ger riktlinjer för såväl arbetarskyddet som stödande av arbetstrivseln. Verksamhetsprogrammet definierar principerna och tyngdpunktsområdena för arbetarskyddet samt ledningens, chefernas och arbetstagarnas arbetarskyddsansvar. Genom programmet vill man främja arbetsplatsens trygghet, hälsosamhet och arbetstrivsel samt strävar efter att garantera ett enhetligt och jämlikt bemötande för alla. Arbetshälsovårdens mål är att främja arbetstagarens arbetsoch verksamhetsförmåga samt att förebygga sjukdomar. År 2011 intensifierade man samarbetet mellan arbetshälsovårdens serviceproducenter och de lokala cheferna. Den arbetshälsobetonade sjukvården utvidgades till att omfatta fysikalisk vård även för dem som arbetar i tjänsteförhållande. Under året tränades ungefär 160 chefer i färdigheterna att ingripa förebyggande på arbetsplatsen. Vid utbildningen uppmanades cheferna att i problemsituationer redan i ett tidigt skede kontakta den lokala arbetshälsovården för att säkerställa återhämtningen av arbetstagarens arbetsförmåga. Därtill har Skatteförvaltningen stött sina arbetstagares fysiska och psykiska välfärd genom att erbjuda dem möjligheten att anskaffa understödda motions- och/eller kultursedlar för eget personligt bruk. Studiestigar utvecklar kunnandet Skatteförvaltningen har som mål att förbättra nivån på kunnandet hos sin personal genom att erbjuda arbetstagarna personalutbildning samt övriga sätt att utveckla sina färdigheter på. Utbildningsnivån kan även höjas genom att satsa på nyrekrytering av högre utbildade personer. I slutet av år 2011 hade 39,8 procent av personalen avlagt högskoleexamen medan andelen personer med examen från den lägsta eftergymnasiala nivån (t.ex. merkonomexamen) var 38,4 procent. Enheternas utbildningsutbud planeras att svara mot såväl de operativa som de strategiska behoven. Varje enhet samlar sina utbildningshelheter till en s.k. bricka, med hjälp av vilken personalen kan systematiskt utveckla sitt kunnande. Utbildningarna utgör enskilda kurser som var och en kan genomföra individuellt. Kurserna kan även samlas ihop till olika studiestigar. Till stöd för detta har man skapat modellstigar, som hjälper en att planera sina studier enligt de krav som arbetsuppgifterna ställer. År 2011 var de erbjudna utbildningsformerna allt mer mångsidiga. Utöver de bekanta nät-, flerforms- och kortkurserna omfattade utbudet även utbildningar som genomfördes i form av videokonferenser samt med hjälp av förhandsinbandat videomaterial. Därtill inkluderade en del av utbildningsmaterialet korta videofilmer som åskådliggjorde bland annat bruket av olika beskattningsdatasystem. Deltagaraktiviteten i utbildningarna och antalet utförda prestationer ökade särskilt vad gäller flerformsutbildningarna. Detta berodde delvis på ett antal utbildningar som var riktade till omfattande personalgrupper. De som videokonferenser eller med hjälp av förhandsinbandat videomaterial genomförda utbildningarna underlättade därtill deltagandet i utbildningen och minskade samtidigt på resekostnaderna. I den nätbaserade inlärningsmiljön kunde personalen välja mellan öppna och kontinuerligt pågående kurser, kurser som

32 32 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande Utbildningsfördelningen 2011 % Grundskolenivå 5,5 Mellanstadienivå 16,3 Lägsta eftergymn. nivån 38,4 Lägre högskolenivå 17,8 Högre högskolenivå 21,5 forskarutbildning 0,4 Enskilda kursprestationer , antal Flerformskurser Kortkurser Nätkurser inriktats till en viss målgrupp samt kurser som leddes av särskilda utbildare. Antalet olika nätkurser uppgick till 45 stycken. Kursutbudets huvudvikt låg vid beskattningens materiella innehåll, men utöver detta kunde man även studera bland annat datateknik, inskolandet av nya arbetstagare samt Skatteförvaltningens allmänna verksamhet. I samband med kompetensutvecklingen bedriver man även internationellt samarbete. Skatteförvaltningens utbildningssystem för personbeskattningen väckte internationellt intresse och systemet förevisades för representanter från andra länders skatteförvaltningar. Samarbetet är synligt även i utbildningsutbudet, till vilket man fogat för hela EU gemensamma nätkurser i mervärdesbeskattningen. Deltagandet i internationella seminarier eller utländska arbetsbesök förbättrar utöver det egna kunnandet även färdigheterna att fungera i en internationell miljö. En viktig del av samarbetet är även skapandet av nätverk till stöd för den vardagliga verksamheten. Hörnstenarna i beskrivningen av gott ledarskap är strategin, värderingarna och verksamheten. Den utgår från tanken, att varje person i chefsställning måste vara tillräckligt insatt i Skatteförvaltningens verksamhet och dess gemensamma målsättningar. Det räcker inte längre till att fokusera endast på den egna enheten eller teamet, utan verksamheten måste utvecklas som en del av hela organisationen. Källa: Systemet för kompetensutveckling ehr. Systemet togs i bruk under år 2009, vilket gör att alla prestationer under år 2009 inte statistikförts. Därtill deltog över 4000 personer i de öppna nätkurserna under år Målet inställt på ett gott ledarskap De samtidiga förändringarna av ett flertal delfaktorer som påverkar Skatteförvaltningens verksamhet, såsom t.ex. lagstiftningen, organisationsstrukturen och de datatekniska lösningarna skapar utmaningar för såväl chefsarbetet som ledarskapet. Skatteförvaltningen reagerade på den förändrade situationen genom att satsa på utvecklandet av chefsarbetet. Arbetet inleddes år 2011 och det fortgår även under de kommande åren. För Skatteförvaltningen utarbetades en beskrivning över gott ledarskap mot vilken man under de kommande åren kan utvärdera och utveckla chefsarbetet. Beskrivningen tas med i alla chefsträningar från och med år 2012.

33 I närbild Det är lätt att komma med Jaana Prokkola arbetar vid Skatteuppbördens styrnings- och utvecklingsenhet. Jaana inledde sin förvaltningskarriär i september Tidigare hade hon jobbat på såväl den privata som den offentliga sektorn med bland annat redovisning. Under sina studier gjorde Jaana en kort visit vid Skatteförvaltningen och jobbade då med företagsbeskattning. I dagens läge arbetar Jaana med årsövervakningen av de på eget initiativ betalda skatterna, vilket är ett arbetsområde med väsentlig anknytning till beskattningens flexibla verkställande i Finland. Genom årsövervakningen garanterar man att arbetsgivarna faktiskt lämnar in en årsanmälan över de utbetalade lönerna och verkställda förskottsinnehållningarna, vilka de självmant betalat in till Skatteförvaltningen. Därtill övervakar man även anmälningar från övriga tredje parter, såsom bankerna. Uppgifterna utnyttjas vid beskattningen av personkunderna. T.ex. den till hemmen postade förhandsifyllda skattedeklarationen för personkunderna baserar sig till en stor del på årsanmälningsuppgifterna. Arbetet vid Skatteförvaltningen har överträffat de förväntningar som jag hade då jag tog emot jobbet. Mitt arbetsfält är mycket mångsidigt och jag får utmana mig själv med såväl system ut vecklings frågor som juridiska problem. Jag upplever mig arbeta i en nyckelposition i vårt samhälle och i min vardag ser jag hur vi gör beskattningen allt smidigare och lättare för kunderna. Vi blickar redan nu in i framtiden mot år Mer än 5000 människor arbetar vid Skatteförvaltningen. Ur Jaanas synvinkel sett består arbetsgemenskapen av ett antal olikartade, kunnande och värdefulla människor, av vilka en del har jobbat i huset redan länge. Ett stort antal anställda kommer att gå i pension under de kommande åren. Den nya riksomfattande organisationen förenhetligar verksamhetssätten och gör det möjligt att fördela arbetet jämnt runt om i landet. Nya arbetstagare behövs för att ersätta dem som går i pension. Under den senaste tiden har man rekryterat nya människor även till Jaanas enhet. Arbete finns det gott om. Emellanåt känns det utmanande att få familjelivet att passa ihop med de krav som jobbet ställer, särskilt då de egna stödnätverken finns geografiskt sett långt borta i Norra Österbotten. Jag har dock blivit väl emottagen som arbetstagare och medlem av arbetsgemenskapen. Själv upplever jag att man både litar på mig och värdesätter mig som en medlem av vår enhet. Detta är en av orsakerna till att jag trivts så väl på jobbet.

34 34 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande Från regeringsprogram till strategi Regeringsprogrammet och finansministeriets resultatstyrning definierar ramarna för Skatteförvaltningens strategiska styrning. Den finländska skattelagstiftningen bereds vid finansministeriet och besluten om den fattas i riksdagen. De ökningar och minskningar i de statliga utgifterna som förorsakas av ändringarna i beskattningen inkluderas i statens årliga budget samt i en på längre sikt uppgjord inkomst- och utgiftsram. Den nya riksdagen inledde sin verksamhet våren I regeringsprogrammet lades tyngdvikten för valperioden på förebyggande av fattigdom, ojämlikhet och marginalisering, stabiliseringen av den offentliga ekonomin samt stärkandet av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningen och konkurrenskraften. Av dessa delområden stöder Skatteförvaltningens verksamhet i första hand stabiliseringen av de offentliga ekonomin. Finansministeriet har uppställt följande effektivitetsmål för Skatteförvaltningen: Utfallet av skatteintäkter tryggas genom att främja en positiv attityd till betalningen av skatter, erbjuda kunderna förebyggande handledning och sköta skatteövervakningen på ett trovärdigt sätt. Bekämpandet av den gråa ekonomin effektiveras genom att utveckla beskattningsfunktionerna och skatte övervakningen samt genom att vidareutveckla samarbetet mellan myndigheterna. Verksamhetens kundpåverkan stärks och bruket av de elektroniska tjänsterna främjas. Resultatstyrning från finansministeriet Fördelningen av Skatteförvaltningens resurser och utvärderingen av verksamhetens effektivitet och resultat baserar sig på statsförvaltningens gemensamma resultat styrnings förfarande: finansministeriet beviljar Skatteförvaltningen anslagsoch personårsverksramar och ställer klara årsvisa mål för dess verksamhet. Resurserna och målen fördelas mellan Skatte förvaltningens enheter genom de interna resultatavtalen. Skatteförvaltningen rapporterar till ministeriet om resursbruket och uppnåendet av målsättningarna tre gånger i året. Ministeriet lämnar ett skriftligt gensvar åt Skatteförvaltningen efter att man upprättat bokslutet. Ministeriets resultatstyrning skärptes under år 2011 och t.ex. strukturen för och innehållet i de för de kommande åren upprättade planeringsdokumenten ändrades väsentligt. Förhandlingarna om garanterandet av de resurser som krävs för de nya uppgifter Skatteförvaltningen blivit tilldelad fortgår under år Strategin pekar ut riktningen Det mest centrala av Skatteförvaltningens strategiska målsättningar är tryggandet av skatteintäkternas inflytande, vilket man uppnår genom att erbjuda handledning och ett serviceutbud som utgår från kundernas behov samt genom en effektiv skatteövervakning. Vid Skatteförvaltningen utarbetades vintern en strategibarometer, genom vilken man utredde uppfattningarna hos den högsta ledningen och kärnfunktionernas chefer om för Skatteförvaltningen viktiga strategiska teman. I resultaten framhävdes betydelsen av ett människonära ledarskap som baserar sig på respekt. Dessa hade man lyckats med, men ledningen avkrävdes mer effektivitet vad gällde uppställandet av målsättningar och uppföljandet av resultaten. Angående Skatteförvaltningens organisationsreform gav svaren uttryck för en oro om att enheterna divergerar och att de gemensamma målen glöms bort vid uppbyggandet av de enskilda enheterna. Skatteförvaltningens enhetlighet lyftes upp som ett centralt tema, som man funderade över i samband med grupp- och utvecklingssamtalen genomgående i hela organisationen. Strategins förverkligande uppföljs Skatteförvaltningen följer upp förverkligandet av sin strategi med mätare som man avtalat om år 2010, vilket innebär att man ännu inte har tillgång till mätarbaserad information om strategins effekter. Med mätarna strävar man i huvudsak efter att följa med vilken inverkan Skatteförvaltningens åtgärder har på kundernas skattemässiga uppförande.

35 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande 35 Strategiska målsättningar och mätare Målsättning 1: Vi tryggar inflödet av skatteintäkterna genom att erbjuda förebyggande handledning och god service samt genom att sköta skatteövervakningen på ett trovärdigt sätt. > Mätare 1: Andelen kunder som gör rätt för sig i förhållande till alla kunder som sköter sina ärenden > Mätare 2: Andelen av kunder som vill göra rätt för sig Målsättning 2: Våra kunder kan sköta sina beskattningsärenden på ett behändigt och förmånligt sätt. > Mätare 3: Andelen kunder som upplever det som enkelt att sköta sina beskattningsärenden > Mätare 4: Mängden besvär och kostnader som kunderna förorsakas Målsättning 3: Vi fungerar på ett produktivt och ekonomiskt sätt. > Mätare 5: Produktivitet prestation/årsverke > Mätare 6: Hushållningen med resurser euro/prestation Målsättning 4: Vi är en organisation som kan förnya sig. > Mätare 7: Vår förmåga att förnya oss förbättras Skatteförvaltningen strävar även efter att mäta hur väl de värden som avtalats om i strategin uppfylls. Skatteförvaltningens värden objektivitet, tillförlitlighet och en hög yrkeskunskap har förverkligats relativt väl i arbetet. Då man granskar objektiviteten har allokeringen av resurserna, fördelningen av arbetsuppgifterna och hand läggningstiderna blivit mer enhetliga runt om i Finland. I och med den nya riksomfattande organisationen är det möjligt att inrikta resurserna allt jämlikare. Ett enhetligt efterföljande av beskattningens gemensamma spelregler, t.ex. kontrollkriterierna, främjar ett rättvist bemötande av kunderna. En tillförlitlighet som ligger på en hög nivå avspeglas i att besluten blir bestående och antalet ändringsbeskattningsfall minskar. Enligt en kundenkät år 2010 litar Skatteförvaltningens kunder på våra anvisningar och vår personal, samtidigt som man dock önskar att beskattaren skulle ingripa mer aktivt i olika fall av missbruk. Datateknikens funktionssäkerhet ligger på en hög nivå vad gäller såväl de interna systemen som de elektroniska tjänsterna. De skatteförvaltningsanställda uppvisar även en hög yrkeskunskap och kunderna har uttryckt sin belåtenhet med både servicen och yrkeskunnandet. Man måste dock fästa uppmärksamhet vid upprätthållandet av yrkeskunskapen: den arbetstid och de resurser som används på utbildning har varit på nedgång redan under ett par år. Å andra sidan stiger det årliga indexet för utbildningsnivån, om än långsamt. I fortsättningen kommer särskilt utbildningen av de nyanställda samt inlärningen av bruket av de nya beskattningsverktygen att ställa utmaningar för organisationen. Antalet till förvaltningsdomstolarna inkomna skattebesvär över inkomst- och mervärdesbeskattningen Beskattningsarbetets kvalitet kan mätas bland annat genom antalet beskattningsärenden som hamnar i förvaltningsdomstolarna. År 2011 fick förvaltningsdomstolarna ta emot 1521 besvär angående inkomstbeskattningen och 493 besvär angående mervärdesbeskattningen.

36 36 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande Verksamhetsutgifterna enligt utgiftsslag 2011 Kostnaderna , milj. euro % Personalutgifter 64,46 IT-utgifter: systemarbete, hårdvara och mjukvara 19,51 fastighetsutgifter 7,83 Postning och tryckning 3,67 övriga utgifter 4, , , , , ,4 Kostnader enligt kundgrupp 2011 % Personkunder 32,6 Jordbruksidkare 3,7 Företagskunder 16,5 Samfundskunder 35,8 övriga kunder 11,3 Kostnaderna för gruppen övriga kunder inkluderar kostnaderna för betjäningen av data tjänst kunderna och bevakningen av skattetagarnas rättsliga intressen, fastig hets be skattningen, arvs- och gåvobeskattningen samt beskattningen av andra mindre skatter. Produktiv och ekonomisk verksamhet Det osäkra ekonomiska läget och den offentliga förvaltningens begränsade resurser framhäver behovet av att utveckla produktiviteten av och resurshållningen hos Skatteförvaltningens verksamhet. I praktiken innebär detta att beskattningsarbetet måste utföras med en allt mindre personalmängd. Antalet anställda vid Skatteförvaltningen har minskat med mer än 680 personårsverken under de senaste fem åren, även om kund antalet samtidigt ökat och Skatteförvaltningen fått nya uppgifter att sköta. Trots minskningen av personalantalet har man lyckats bibehålla nivån på servicen och skatteövervakningen. Skatteförvaltningen har ökat utbudet och användningsgraden av de elektroniska tjänsterna, automatiserat sina interna processer och inriktat skatteövervakning utgående från ett riskhanteringsperspektiv. Därtill har man skapat en mer strömlinjeformad organisation genom att övergå från regionala skatteverk till riksomfattande branscher. Genom att öka på enheternas storlek har man kunnat organisera arbetshelheterna på ett klarare sätt och samtidigt minska antalet överlappande arbetsuppgifter. I de nya verksamhetslokaliteterna strävar man efter att utnyttja utrymmena på ett allt mer effektivt sätt. För att produktiviteten skall förbättras även i fortsättningen, måste man ännu öka den automatiserade övervakningens andel. Detta kan dock inte låta sig göras i betydande grad utan att strömlinjeforma den materiella och den till förfarandena anslutna lagstiftningen. Ett förbättrande av produktiviteten förutsätter därtill en digitalisering av de uppgifter som inkommer på papper, en utvidgning av utbudet elektroniska tjänster samt en kontinuerlig utveckling av den datatekniska arkitekturen. Noggrann ekonomihushållning Skatteförvaltningens nettoutgifter år 2011 uppgick till 389,3 miljoner euro. I statsbudgeten och i tilläggsbudgeten hade man reserverat 398,7 miljoner euro i anslag för verksamhetsutgifterna, vilket innebar att Skatteförvaltningen sparade sammanlagt 9,4 miljoner euro. Till år 2012 överförs sammanlagt 33,6 miljoner euro i anslag från tidigare år. Personal- och IT-utgifterna de största utgiftsposterna De nominella nettoutgifterna växte med 2,1 procent jämfört med föregående år. Personalutgifterna växte med 1,1 procent även om personalantalet var på nedgång. Detta beror delvis på löneförhöjningarna, men även delvis på ändringarna i tjänstestrukturen: mängden rutinmässiga arbetsuppgifter minskar och mer personal behövs för allt mer krävande och till sin lönenivå högre uppgifter. IT-utgifterna växte med 7,1 procent. Tillväxten berodde främst på de köpta systemutvecklingstjänsterna. Fastighetsutgifterna växte med 3,7 procent och verksamhetens intäkter med 8,5 procent. Reseutgifterna ökade med 1,6 procent jämfört med föregående år, men trots detta understeg de utgifterna för år 2008 med mer än euro. Kostnaderna steg från föregående år Kostnaderna för Skatteförvaltningens verksamhet uppgick sammanlagt till 392,4 miljoner euro. Detta innebar en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående år. Betraktat enligt skattebetalargrupp fördelades Skatteförvaltningens kostnader enligt följande: personkunder 127,7 miljoner euro, jordbruksidkare 14,6 miljoner euro, företagskunder

37 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande 37 Finansieringen av verksamhetsutgifterna , tusental euro Utgifter Avlöningar Hyror Övriga konsumtionsutgifter Investeringar Sammanlagt Inkomster som intäktsförs på verksamhetsutgiftsmomentet Avgiftsbelagd verksamhet Övrig finansiering Sammanlagt Nettoutgifter (+) / -inkomster (-) Budgeterat Ändringar i de överförda anslagen Besparingar Fpa:s dag- och föräldrapenningar intäktsförda Skatteförvaltningens koldioxidutsläpp , ton koldioxid 64,9 miljoner euro, samfundskunder 140,6 miljoner euro samt övriga kunder 44,5 miljoner euro. Samhällsansvar genom samarbete Aktörerna inom den offentliga förvaltningen förväntas uppvisa ett allt större samhällsansvar. Samhällsansvaret uppfylls då människornas välmående, kostnadseffektiviteten och miljöfrågorna är i balans. Skatteförvaltningen utvecklar det till samhällsansvaret anslutna kunnandet i samarbete med ett antal olika aktörer. Sitt sociala ansvar sköter Skatteförvaltningen genom att bemöta sina kunder och sin personal på ett objektivt sätt. Under år 2011 utarbetade man vid Skatteförvaltningen en jämställdhets- och jämlikhetsplan som en del av personalpolitiken samt utvecklandet av verksamhetssätten och arbetstrivseln. I praktiken innebär förverkligandet av jämställdhet och jämlikhet ensartade rättigheter, skyldigheter och möjligheter för personalen samt ett jämlikt bemötande av kunderna i all Skatteförvaltningens verksamhet Ändring (%) Inom ramen för sitt ekonomiska ansvar förbättrar Skatteförvaltningen fortgående sin produktivitet, minskar på sina kunders administrativa börda samt fortsätter med att utveckla sina planerings- och uppföljningssystem samt ledningens informationssystem. Miljöansvaret främjades genom att utvidga sam arbetet såväl inom förvaltningen som utanför den. Skatteförvaltningen deltar i WWF:s Green Office -miljöprogram, genom vilket man uppställt procentuella målsättningar för minskningen av miljöbelastningen, vilka uppföljs systematisk. Energi- och pappers för brukningen har minskat märkbart. Tjänste resornas koldioxidutsläpp, vilka redan minskat på ett lovande sätt, steg under år 2011 bl.a. till följd av det ökade resebehovet med anknytning till organisationsreformerna och den tilltagande internationella verksamheten. Ett antal olika aktörer inom statsförvaltningen har målmedvetet byggt upp samarbetsnätverk i anknytning till miljöansvaret. Vid ett gemensamt informationstillfälle i juni berättade t.ex. finansministeriet, Skatteförvaltningen och WWF för medierna om sin verksamhet och sitt samarbete till förmån för miljön. Samarbetet med stiftelsen Baltic Sea Action Group (BSAG) fortsatte med en utfästelse om att skydda Östersjön, vilket synliggörs i målsättningen att skapa en papperslös beskattningsprocess för Skatteförvaltningen och göra alla beskattningstjänster miljövänliga. Elkonsumtion ,1 Papperskonsumtion ,4 Tjänsteresor ,8 Avfallsmängder ,2 Baserar sig på WWF:s kalkyleringskoefficienter, vilka ändrats under år Även de övriga åren har kalkylerats på nytt för att bibehålla jämförbarheten.

38 38 Skatteförvaltningen 2011 sakkunnig OCH resultatgivande Skatteförvaltningens ledningsgrupper och delegation Skatteförvaltningens ledningsgrupp svarar för Skatteförvaltningens strategiska ledande och beslutsfattande samt fungerar som den högsta styrgruppen för den operativa verksamheten. Till ledningsgruppen hörde år 2011 utöver generaldirektören även cheferna för de landsomfattande enheterna, chefen för Styrnings- och utvecklingsenheten för personbeskattningen samt personalens representant. Den riksomfattande Personbeskattningsenheten inleder sin verksamhet , varvid Personbe skattnings enhetens chef ersätter chefen för Personbeskattningens styrnings- och utvecklingsenhet som medlem i ledningsgruppen. Under år 2012 kommer man även att gradvis introducera element av processtyrning vid sidan om Skatteförvaltningens linjeorganisation. Av denna orsak deltar även beskattningsprocessens ägare i ledningsgruppens arbete. Till Skatteförvaltningens utvidgade ledningsgrupp hörde utöver Skatteförvaltningens ledningsgrupp även de regionala skatteverkens regionskattedirektörer. Skatteverkens verksamhet upphörde , vilket gjorde att år 2011 var den utvidgade lednings gruppens sista verksamhetsår. Skatteförvaltningens utvecklingsledningsgrupp svarar för styrningen av IT-utgifterna i enlighet med de prioriteringsprinciper som fastställts vid den strategiska planeringen. Till ledningsgruppen hör utöver generaldirektören även cheferna för de landsomfattande enheterna samt chefen för den till Enheten för gemensamma tjänster hörande Utvecklingsstyrningsenheten. Skatteförvaltningen har därtill en delegation till stöd för sin strategiska planering. Delegationen behandlar Skatteförvaltningens utvecklingsriktningar och verksamhetsriktlinjer, genomgår de viktigaste planeringsoch uppföljningsdokumenten samt diskuterar frågor som påverkar Skatteförvaltningens verksamhetsmiljö. Skatteförvaltningens utvidgade ledningsgrupp I bilden från vänster Regionskattedirektör Eila Routama, Nylands skatteverk Regionskattedirektör Markku Lehtonen, Centrala Finlands skatteverk Generaldirektör Mirjami Laitinen Regionskattedirektör Veli Patama, Västra Finlands skatteverk Regionskattedirektör Jukka Kauppila, Norra Finlands skatteverk Skatteuppbördsenhetens överdirektör Maija-Leena Rautanen Företagsbeskattningsenhetens överdirektör Pekka Ruuhonen Skatterevisionsenhetens överdirektör Anita Wickström Direktören för Styrnings- och utvecklingsenheten för personbeskattningen Erkki Laanterä Ordföranden för Beskattningstjänstemannaförbundet Kirsi Huhtamäki-Nasri (personalrepresentant) Direktören för Stabs- och rättsenheten Arto Pirinen Skatteförvaltningens controller Keijo Vehmas Biträdande direktören för Enheten för intern revision Raija Hätinen Kommunikationsenhetens kommunikationsdirektör Martti Lahti Direktören för Enheten för utredning av grå ekonomi Janne Marttinen Skatteöverombudet för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Timo Räbinä Överdirektören för Enheten för gemensamma tjänster Juha Lindgren Informationsförvaltingsenhetens informationsförvaltningsdirektör Markku Heikura Förvaltningsenhetens direktör Kari Huhtala På bilden saknas Regionskattedirektör Maija-Liisa Ahokas, Östra Finlands skatteverk

39 SKATTEFÖRVALTNINGENS DELEGATION Avdelningschef, överdirektör Lasse Arvela, finansministeriet (ordförande) Generaldirektör Mirjami Laitinen, Skatteförvaltningen Skatteexpert Mika Jokinen, Näringslivets centralorganisation Vice verkställande direktör Timo Kietäväinen, Finlands kommunförbund Direktör för juridiska ärenden Vesa Korpela, Skattebetalarnas centralförbund rf Ekonom Helena Pentti, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf Finanssekreterare Tanja Rantanen, finansministeriet Ordförande Kirsi Huhtamäki-Nasri, Beskattningstjänstemannaförbundet rf Skatteförvaltningens publikation 350r.12 ISSN April 2012 Grafisk planering: Recommended Finland Fotografier: Tuomo Manninen, ledningsgruppen Ilkka Ärrälä Tryck: Erweko Årsberättelsen finns även på adressen

40 Skatteförvaltningen PB 325, SKATT