MARIEDAMS SKOLA Skola 1:

Transkript

1 MARIEDAMS SKOLA Skola 1: År Lärarna är K.G. Hempel med folkskolans barn och Elin Rehnberg med småskolans barn. Skola 2: Ebba Pettersson med barn födda framför den år 1904 byggda skolan. Mariedamms samhällsråd Häftet framtaget av Studiecirkeln Mariedamms Historia i Studiefrämjandets regi. 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: INNEHÅLLSFÖRTECKNING.. 1 NÅGRA ÅRTAL.. 2 FÖRTECKNING AV LÄRARE I MARIEDAM.. 3 NÅGOT OM LÄRARNA 4 KARTA VISANDE GAMLA SKOLANS LÄGE.. 9 FÖRTECKNING AV LÄRARE (BILAGA 1).. 12 Läsår klass klass klass & & & &2 5& & &2 5&6& &6& & &4 5,6& &2 5,6& &2 5,6& & &2 3& &4 5&6& &2 3&4 5,6 & &2 3&4 5,6 & &2 3& &2 3&4 5&6& &2 3&4 5& &2 3& &2 5& & & &2 3&4 5& & & ,2& &2 Mariedam skrevs fram till 1 jan som Mariedam. Då detta häfte huvudsakligen berör tiden före detta datum har vi valt den senare stavningen. 1

3 SKOLORNA I MARIEDAM Några årtal: I års kyrkolag fanns en lagstadgad folkundervisning inskriven. Det var varje prästs ansvar att svara för undervisningen inom socknen. Undervisningen var helt koncentrerad på kristendomen och den protestantiska trons huvudstycken. Undervisningen gällde alla, gammal som ung, man som kvinna och skedde i form av husförhör, skriftemål och konfirmationsundervisning. Läsundervisningen var normalt klockarens uppgift 1) antogs magister Egerström till skolmäster i Lerbäcks södra rote dit Mariedam hörde. Som lön erhöll han en kappe råg av hemmansägare och brukare samt ½ kappe råg av torpare som hade jordbruk befallde Kungl. Maj:t att inom varje församling skulle uppföras en förteckning över vilka barn som kunde och icke kunde läsa utkommer den nya folkskolestadgan som föreskriver socknen/kommunen att inrätta minst en folkskola. Skolplikten för barnen infördes dock först vi 1882-års folkskolestadga byggs den första skolan i Lerbäck. Den byggs i Lugnet. Då Lugnet var församlingens enda skola, skulle alla barnen, framför allt de större barnen gå i denna skola. Särskilt höll man på bestämmelsen att, året innan de unga skulle läsa för prästen, skulle de besöka Lugnets skola. Sen dröjde det år innan man fick skolor i Gårdsjö, Ö. Lerbäck och Mariedam (till en början ambulerande). Något år senare byggdes en skolbarack på tomten den s.k. Övre skolan. Där fattiga barn fingo fri kost och fri logi och välsituerade barn kunde få inackordera sig. Baracken, lång och bred, var uppförd i två våningar 1858 infördes småskolan som benämning på folkskolans klass 1 och valdes till roteskolmästare (ambulerande lärare) för södra roten J.A Ölund 1861 antogs roteskolmästare August Andersson i södra roten den examinerade folkskolläraren August Andersson (se nedan) första skolbyggnaden i Mariedam. Skolan byggdes 1865 av delar av den rivna skolbaracken i Ladäng. På skolfotografiet på häftets framsida visas skolan. Lärarna är K.G. Hempel med folkskolans barn och Elin Rehnberg med småskolan. Tyvärr finns inga uppgifter om elevernas namn. Skolans läge visas på kartan på sid fast folkskola i Mariedam. August Andersson valdes samma år till lärare. Fram till 1875 var det ambulerande lärare som undervisade barnen i folkskolan. I Gustav Sahlströms Några drag ur Lerbäcks historia skriver han bl.a. följande: Läraren flyttade mellan gårdarna. Man turades om att ha läraren och skolan, och regeln var att skolan pågick lika många veckor som det fanns barn i sagda skola. Var det ett barn, pågick undervisningen en vecka. Två barn två veckor o.s.v. Lärarens kista bars 2

4 mellan gårdarna. Undervisningen hölls i stugan, d.v.s. det största rummet. Om sommaren hölls ofta skolan på logen Småskolan får fasta lokaler. Småskolan hade ambulerat mellan Ånstorp Multna Mariedam, men år 1888 hyrdes en lägenhet för skolan samt en bostad för lärarinnan i handlaren C.G. Janssons hus (Björkängen; Skirsjövägen 20) vid stationen En ny lärarbostad byggdes i närheten av skolan bygges en ny skola. Den hade med tre skolsalar ( en på övervåningen för småskolan och de övriga två för mellanstadiet och folkskolan. Dessa två skolsalar var utrustade med gymnastikbom och ribbstolar. Vid gymnastiktimmarna flyttades skolbänkarna undan. Det fanns även en träslöjdsal samt tre bostäder för lärarna. Två fanns på övervåningen. Den gamla skolbyggnaden togs över av SJ som använde den för som lägenhet för stationskarlar och övernattningsbostäder. Under åren fick godtemplarorden hålla sin möten där. Den kallades i folkmun för Betjäningshuset. Den revs ca beslöt Lerbäcks kommunalfullmäktige att införa ett sjunde skolår f.o.m. höstterminen Skolaga förbjöds helt i folkskolestadgan. I den svenska folkskolan var skolaga vanligt förekommande fram till slutet av talet, men började därefter gradvis minska. Även därefter förekom dock exempelvis örfilar, drag i öronen och rottingslag över fingrarna. Detta inträffade oftast när eleven överträtt gällande ordningsregler, eller på annat sätt enligt lärarens förmenande uppträtt olämpligt. (Wikipedia). Från läsåret läste 7:e klass i Rönneshytta skola. Från läsåret flyttade klass 5 & 6 till Närkesberg skola. Under samma år flyttade Närkesbergsskolans klass 3 & 4 till Mariedam lades skolan ned. Lärarlägenheterna användes som bostad för allmänheten ville kommunen riva skolan. Samhällsprotester ledde till att rivningen inte kom till stånd. Skolans undervåning byggdes 1980 om för fritidsverksamhet. Källor: Bl.a Gustaf Sahlstöms Några drag ur lerbäcks historia: 1). LÄRARE I MARIEDAM Folkskollärare: Klass 5,6 (och 7) August Andersson Karl Gideon Hempel Johan Martin Hedenborg Rune Hultman Karl-Åke Pettersson Stig Fagerström (klass 5&6) Birgit Andersson/Åkerbrant Mellanstadielärare: klass 3&4 Ebba Pettersson Birgit Åkerbrant/Andersson Birgit Östberg Birgitta Lövhagen Birgit Andersson /Åkerbrant Lillemor Vallentin Stig Sandelin ?? Inger Lindell (3&4 läsår 60-61) 3

5 Småskollärare: klass 1&2 Augusta Johansdotter Visen Hansson Tekla Lövgren Elin Rehnberg g. Andersson Maria Eriksson Eva Sjölin 1935 Lisa Svallin-Pettersson Något om lärarna: FOLKSKOLLÄRARE: En av de ambulerande lärare var N.F Molin. Nils Fredrik Molin flyttade år 1826 från föräldrahemmet. De bodde då i Västerby. Hans far arbetade där som kemist. Han anställdes då som barnskollärare i Stickhult. År var han bokhållare i Godegård. Han gifte sig år 1836 med Gustava Andersson från Godegård. Samma år anställdes han som bokhållare vid Mariedams bruk. I husförhörslängderna står han antecknad som sådan fram till Under åren står familjen som inhyses i Mariedam, det finns även om notis om att han var lösdrivare återupptar han dock arbetet som skollärare. Gustav Sahlström skriver om honom i Några drag ur Lerbäcks historia s 208. Jonte Berg efterträddes år 1859 (som ambulerande lärare) av N.F. Molin. Denne hade varit anställd vid Mariedams bruk. Han var skicklig i att räkna och skriva men tyckte alltför mycket om glaset. Därför hände det ofta att han somnade under lektionerna. Molin ingav respekt på följande sätt. Barnen sutto runt ett stort fällbord. Läraren hade i handen ett långt spö, ungefär likadant som man begagnade, då man körde oxar. Detta slog han i bordet. Med all kraft, så att barnen hoppade högt, där de satt kring bordet. År 1864 hade man en lärare, som ambulerade mellan Tholtorp- Gårdsjö kors. Sagda år undervisade N.F, Molin i följande distrikt: 1) i de delar av östra roten, som ej begagnade den fasta skolan (Tholtorp) därstädes; 2) de trakter av norra roten, som ej begagna skolan Lugnet; 3) Ånstorp, Multna; Rönne; Rönnestorp, Kristineberg; 4) Stimmerkulla, Skure, Lund, och Linnefors s 212: Som ambulerande lärare verkade i dessa trakter N.F. Molin. Molin var skicklig i att räkna och skriva. Han undervisade dessutom i katekes och biblisk historia samt innanläsning. Disciplinen var sträng. Molin hade det felet, att han tyckte väl mycket om starkt och var därför inte i form varje dag. s ambulerade Molin mellan: Nyckelhult-Rude-Ånstorp-Mariedam Paret Molin fick två döttrar. Johanna dog 7 år gammal. Sofia Charlotta gifte sig 1868 med Johan Edvard Esk. Han hade kommit till herrgården som trädgårdsmästare fyra år tidigare. Efter bröllopet flyttade de till Vissbo herrgård där han också var trädgårdsmästare. Vi har inte följt familjen vidare. N.F. Molin dog år Hustrun dog åtta år senare. August Andersson undervisade under åren August hade kommit till Ladäng som lärare år Han gifte sig 1867 med Josephina Carolina Persdotter. Hon kom närmast från sitt föräldrahem i Ingelsby. År 1876 flyttade familjen in från Haga i Ladäng. De hade då fyra barn, de kom att få ytterligare fem. Sahlström skriver: Andersson bodde i den nyuppförda skolbyggnaden och hade i södra gavel ett rum och kök samt ett mindre rum på övre botten. Det var trångt för den barnrika familjen, men Andersson var en tålig man. Lönerna var små, och man fick vänja sig vid att försaka. August Andersson var under början av sin tjänstgöring ambulerande lärare. 4

6 Fram till 1875 ambulerade han mellan 4 läslag. 1) Öjetorp, Tillfärd, N. Och S. Björnfall, Blackfärd, Mariedam N. Och S. Dalskogen, Runsala, Solberga, Håkantorp och Kättstorp 2) Skepphult, Trehörning och Isåsen. 3) Ingelsby och Dampetorp. 4) Ladäng, Bunken, Falla, Skyllberg, Klysna och Esperud. Till en början var det svårt för Andersson, under det att han flyttade sig och skolan mellan gårdarna, att ordna matfrågan han fick ingen mat på en del ställen och därför erhöll han 1864 ur skolkassan 3 Rdr. 50 öre pr vecka till mat. Man rörde sig med små belopp. År 1863 gingo lärarelönerna till 525 kr. Efter 1875 var han fast lärare i Mariedam till sin pension Sahlström skriver om honom: År 1882 hade han 700 kr samt kofoder och vedbrand i lön. Andersson var glad och vänsäll samt humoristisk. Han ägde goda kunskaper och intresserade sig ganska mycket för svensk historia och naturkunnighet. Han var varm nykterhetsvän. Någon disciplinär kraft var han ej. År 1900 flyttade August med hustru och sex barn till Fridhem (Skirsjövägen 7 NB 1:24). August dog år 1911 och hustrun år Efter det finns inga boende angivna i husförhörslängderna. Huset används som fritidshus av familjen Grundmark som kom att äga huset i och med dottern Edit Sofias giftermål med Fritz Grundmark Karl Gideon Hempel undervisade under åren Karl Gideon Hempel var född i Fröjered i Skarab. Län. Hans föräldrar var drängen Carl Frangott Hämpel född i Dresden 1834 och Inga Jansdotter. År 1897 kom Hempel, 39 år gammal, och hans 20 år äldre hustru Adamina Matilda Lejon och adoptivdottern Sigrid Naëmi hit från Sunne. De flyttade först in i lärarbostaden i skolan, där August Andersson med familj bott. August Andersson hade flyttat till Fridhem. År 1898 byggde man en lärarbostad intill skolan dit Karl Gideon med familj flyttade in. När skolan flyttade 1904 flyttade familjen till den nya skolan. Fastigheten såldes till SJ. Det blev en bostad för banmästaren. Gustav Sahlström skriver följande om K.G. Hempel: han var en ovanligt nitisk och dugande lärarkraft. Hans undervisning sjönk aldrig ned till slentrian, ty han arbetade självständigt och prövade nya metoder. Såsom lärare och gammal nykterhetskämpe hörde han till pionjärerna, som arbetade med mursleven i den ena handen och svärdet i den andra. På äldre dagar utförde herr Hempel ett förtjänstfullt och betydande kommunalt arbete och var i Lerbäcks kommun en av förgrundsfigurerna. Såsom representant i skolrådet var han vaken och påpasslig, och må rättvist erkännas, att han arbetade intensivt på att föra skolan framåt och vakade över att lärarefolket icke minst K.G Hempel. Foto från Gustav Sahlströms: Några drag ur Lerbäcks historia småskollärarinnorna tillerkändes lagliga rättigheter. År 1919 pensionerades Hempel. Han flyttade då med hustru och dotter till Marielund (Grillska vägen 29). Samma år valdes Hempel in i Lerbäcks första kommunalfullmäktige för De Frisinnade. Han var dess ordförande Efter sin pension arbetade Hempel ett par år som vikarie i mellanskolan i Lungnet. Hustrun avled år 1928 och han själv år år gammal. Hempel var känd för sina hårda bestraffningsmetoder som han utsatte olydiga elever för. 5

7 Martin Hedenborg undervisade i klasserna 5,6 & 7 under åren Martin Hedenborg kom 28 år gammal till Mariedam år 1919 från Uppsala med hustrun Anna f. Larsson och tre barn. Ytterligare ett barn föddes i Mariedam (se vidare förteckning av lärare bilaga 1). Familjen bodde i lärarbostaden i skolans nedre botten bestående av tre rum och kök. Familjen flyttade 1949 tillbaka till födelsestaden Landskrona där Martin dog 1978, 89 år gammal. Hustrun hade dött där 4 år tidigare Martin Hedenborg hade klasserna Hans pedagogiska förmåga kompletterades av ett avsevärt intresse för idrott och fotboll och hans humoristiska förmåga. När ett slöjdat föremål granskades av honom kände han mest efter om eleven var svettig om pannan och lade mindre uppmärksamhet på det slöjdade. (Minnen skrivna av Birger Karlsson, Skirtorpet Rune Hultman undervisade i klasserna 5,6 & 7 under åren Rune Hultman (f i Nora ) var Godtemplare och var med i Logen. Han var konstnär och målade tavlor med växter och fjärilar. Han ordnade skolresor till bl.a. till Gotland och Norge. Pengarna samlades in genom basarer och teateruppsättningar med eleverna som aktörer. Han bodde i samma lägenhet där fam. Hedenborg bott. Han stod för skolans simskola. MELLANSTADIELÄRARE; KLASS 3 OCH 4 Ebba Antonia Pettersson undervisade mellan åren Ebba Pettersson anställdes som biträdande lärarinna år Enligt husförhörslängderna flyttade hon hit 1907 från Karlstad 20 år gammal. Hon var född i Karlstad (Östra Qvarnberget). Föräldrarna var grundläggaren Per August Petterson (f i Norrtälje) och Lovisa Bengtsson (f i Grums. Hon var yngst av sju syskon (tre bröder och tre systrar.) Sahlström skriver följande i samband med hennes anställning: Tiden var brydsam, ty varannandagsläsningen omhuldades från ledande håll. Emellertid gjordes nu ett försök att pröva vardagsläsningen. Att det lyckades berodde på att den nya lärarinnan var en dugande pedagogisk kraft. Det bör tilläggas att Ebba ingav respekt och var fruktad av många elever p.g.a. sin stränghet. Många kan berätta hur de eller deras kamrater blev bestraffade både psykiskt och fysiskt. Hon var dock rättvis. Efter sin 43-åriga tjänstgöring i Mariedam flyttade hon tillbaka till Karlstad där hon dog 16/ år gammal. Ebba Pettersson hade 3 4 klass och hon höll en hög disciplin i klasserna och satte sig i respekt hos eleverna. Det var viktigt att kunna sin läxa. Behövdes det så tillämpade hon rätten att aga, det vanligaste var nog en örfil.(minnen från Birger Karlsson, Skirfallet) 6

8 SMÅSKOLLÄRARE; KLASS 1 OCH 2 Augusta Johansdotter undervisade under åren Den första omnämnda småskollärarinnan i Mariedam är Augusta Johansdotter. Hon kom till Mariedam på våren 1881 som nyutexaminerad småskollärarinna hon skulle just fylla 18 år. Hon kom från Gräve i Tysslinge där hon var född och uppvuxen yngst av åtta barn till torparen Erik Ersson och Sofia Persdotter. Var hon bodde mellan åren då skolan inhystes i C.G. Jansson hus är oklart. Från höstterminen 1889 till 1904 hade småskolan sina lokaler i det nämnda huset byggdes en ny skola för såväl småskolan som folkskolan gifte hon sig med Axel Alvar Karlsson från Stora Fallhyttan. De flyttade 1890 till Hammar. Vi har inte följt dem vidare Gustava Lovisa Visen Hansson undervisade under åren Vid 18 års ålder kom den nyutexaminerade Visen till Mariedam. Hon kom närmast från sitt föräldrahem i Skyllberg, där fadern - Jöns Hansson (född i Wimmenhög i Malmöhus län) var statardräng. Modern hette Maria Lovisa Fernlöf och var född i Wäse i Värmland län. De hade bott i Skyllberg sedan Visen var yngst av tre döttrar. År 1895 gifte hon sig med August Kaleb Schölin. Han var son till hemmansägaren Olof August Schölin i Norra Björnfall. Visen och August flyttade till Karlskoga samma år. August hade året innan kommit hem från en två år lång vistelse i Amerika. Vi har inte följt dem vidare. Elin Rehnberg undervisade under åren Elin Rehnberg var född i Örberga. Hennes far var hemmansägaren och nämndemannen Anders Jan Rehnberg. Hon gifte sig 35 år gammal - år 1909 med Anton Josua Andersson. Vi har berättat om honom och hans familj i torpvandringshäftet från 2003 under avsnittet om Solbacken. Då vi i detta häfte även berättar om Marielund, där Josua bodde under sin barndom hänvisar vi även till detta avsnitt Foto från Rune Andersson Personer fr. vänster: Skohandl. Bernhard Andersson; Ebba Pettersson (småskollärarinna); David Andersson; Theodor Karlsson; Josua Andersson; Elin Helena Rehnberg (småskollärarinna, g.m. Josua): Sigrid Naëmi Hempel (skollärare Hempels dotter g.m Bernhard Andersson) 7

9 Lisa (Maria Elisabet) Svallin Pettersson undervisade under åren Lisa föddes i Skyllberg Fadern hette Axel Arvid Svallin och var verkstadsarbetare vid Skyllbergs bruk. Modern hette Johanna Maria Johansson Lisa gifte sig efter det skolan lagts ner i Mariedam, 66 år gammal ( ) med Knut Robert Pettersson (f i Bettna; Sörml.län.). Hon dog i Adolfsnäs där också Knut dog 5 år senare. Knut var mejerist vid Mariedams mejeri. Lisa var mycket omtyckt. Hon undervisade i flickorna i syslöjd. Hon ville aldrig vara med på skolkorten varför detta kort är ganska unikt Kort från Lerbäcks hembygdförening Birgit Andersson f. Åkerbrant. Birgit kom till Mariedam 1949 och hette då Åkerbrant. Hon gifte sig med Rune Andersson Birgit var lärare i skolan i Mariedam från HT 1949 till VT 1951, i klass 3 och 4. Arbetade sedan i skolan i Närkesberg från HT 1951 till VT Arbetade åter i skolan i Mariedam från HT 1955 till VT 1964 som lärare i klass 3 och 4 samt klass 5 och 6. Alternerade 2 år med varje grupp. Från och med HT 1964 flyttade klasserna 4 6 till Rönneshytta skola och klasserna 1 3 stannade kvar i Mariedam. Birgit pensionerades år Birgit berättar om några episoder från skoltiden: Vid ett tillfälle i klassen var särskilt en elev mycket språksam. Birgit tröttnade till slut och sade till grabben: Kan du aldrig hålla mun? Efter en stund när Birgit tittade upp igen mot klassen satt grabben och höll ihop läpparna med båda händerna. Vid ett annat tillfälle stod Birgit och skrev på svarta tavlan och det var mycket prat och stoj i klassen bakom hennes rygg. Birgit visste vem som var värst och sade direkt till honom att inte bråka. Eleven svarade då: Har du ögon i nacken? Och Birgit svarade: Det är klart att jag har! Vid ett annat tillfälle på en skolresa någonstans skulle klassen samlas efter några fria aktiviteter. En grabb saknades och han kunde inte återfinnas någonstans, tills ett ljud hördes ovanifrån: han hade klättrat högst upp i en stor gran. Hur han kommit upp är en gåta. Ansvaret för alla kändes ibland tungt att bära. Mariedamms samhällsråd har en dagbok som innehåller en förteckning av skolbarnen vid Mariedams småskola (klass 1 och 2) under åren 1901 till Utöver elevernas namn, födelsedatum och bostadsort finns antal undervisningsoch sjukdomsdagar samt annan frånvaro noterad. Dessutom finns ett schema för småskolan. Vad som är anmärkningsvärt är att antalet elever i klass vissa år är så många som 40. Årtalet för schemat är ej angivit. Det har renskrivits och visas här nedan. 8

10 Timmar 9-10 Måndag 1:a klass 2:a klass Läsordning för Fast Småskola Litt.. B Tisdag 1:a klass 2:a klass Onsdag 1:a klass 2:a klass Torsdag 1:a klass 2:a klass Fredag 1:a klass 2:a klass 10 K r i s t e n d o - m Läsning Skrivning Skrivning Läsning Räkning Läsning Läsning Skrivning Skrivning Läsning Skrivning Skrivning Läsning Räkning Läsning Skrivning Räkning Åskådning 12-1 L e d i g h e t 1-2 Skrivning Läsning Sång Läsning Skrivning Räkning Åskådning Skrivning Skrivning och Läsning Räkning Rättskriv- ning Läsning Skrivning Skrivning Läsning Sång Skrivning Läsning Läsning Rättskriv- ning eller Teckning Godkänd av Lerbäcks skolråd Karl Bäckgren Skolrådsorf. Skolrådsorf. Karta visande läge för Mariedams första skolbyggnad och lärarbostad. SKIREN Skolbyggnad byggd Riven omkr m Skolhustomten Lärarbostad byggd Gamla skolhustomten skänkt till SJ 1905 som senare inrättade banmästarbostad i den gamla lärarbostaden. (MD 5:7) Ungefärlig plats där gamla skolan låg Vänstra kartbilden från Lantmäteriet; Hallsberg- Mjöly järnväg. upprättad 1871 (18-JVG-50:1 del 15 av 17) 9

11 Från informationsblad om skolans ombyggnad 10

12 11