Planering av vindkraftverk utanför riksintresse vindbruk

Transkript

1 88 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling Planering av vindkraftverk utanför riksintresse vindbruk En översyn av utpekade riksintresseområden för vindbruk pågår. Energimyndigheten reviderar befintliga områden utifrån en uppdaterad vindkartering från Framtaget förslag har varit ute på remiss mellan den 30 november till den 1 mars Beslut om nya riksintressenområden för vindbruk väntas hösten Energimyndighetens förslag är att samtliga riksintreseområden för vindbruk i Strängnäs kommun tas bort. Se Energimyndighetens hemsida för mer information: www. energimyndigheten.se. Till dess att ett beslut fattats gäller befintliga riksintresseområden för vindbruk. Aktuellt och föregående kapitel kommer efter Energimyndighetens beslut i frågan att ses över/revideras. Riksintresseområden för vindbruk kan beskrivas som ett verktyg i den kommunala planeringen, men även utanför dessa områden kan det finnas intresse av att etablera vindkraftverk. Förutom de kommunövergripande riktlinjerna presenteras här även särskilda riktlinjer för byggande av vindkraftverk utanför riksintresse vindbruk: Det är viktigt att det finns vindkraftsfria vyer i landskapet. Därmed ska utbyggnaden av enstaka verk (1-2 stycken), utanför riksintresseområdena för vindbruk, vara restriktiv. Enstaka verk (1-2 stycken) kan dock vid särskilda skäl medges om de övergripande riktlinjer som presenteras i detta dokument följs, samt om avstånden till andra verk är tillräckligt stora. Med särskilda skäl menas i detta sammanhang till exempel uppförande av gårdsverk som är tänkta att komplettera befintligt jord- eller skogsbruk, eller vindkraftverk som ska utgöra kollektiva lösningar och producera el till mindre bebyggelsegrupper. Gårdsverk, enligt dagens teknik, är normalt betydligt mindre (totalhöjd cirka 30 meter) än kommersiella verk och utgör därmed som enskilda verk inte lika stor påverkan på landskapsbilden. Sammantaget kan dock ett stort antal, fritt utspridda vindkraftverk ge en betydande inverkan på omgivningen. Kravet på vindkraftsfria vyer ska därmed beaktas. Den restriktiva utbyggnaden av vindkraftverk utanför riksintresseområdena för vindbruk, både vad gäller enskilda verk (1-2 verk) och gruppstationer (tre verk eller flera), bör först och främst ske i områden som redan är påverkade av mänskliga aktiviteter. Det kan, som nämndes ovan, vara skogs- eller jordbruksområden, platser i anslutning till industriområden, platser i närheten av större vägar och inom järnvägsnära områden etcetera. Grundförutsättningen är dock att vindförhållande visar sig vara tillräckligt goda. Vindkraftstekniken utvecklas snabbt. I samband med olika ny- eller ombyggnationer kan det vara lämpligt att titta på möjligheterna att utvinna vindkraftsel inne i kommunens tätorter, företrädelsevis inom tätorternas verksamhetsområden, genom att integrera mindre men effektiva vindkraftverk i arkitekturen.

2 Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 89 Restriktionsområden vindbruk Utanför riksintresse vindbruk finns inom kommunen områden som på denna översiktliga planeringsnivå, av olika anledningar, bedöms vara mer eller mindre olämpliga att etablera storskaligt vindbruk inom, dessa områden är: 1. Åkers Bergslag I den södra delen av Strängnäs kommun ligger Åkers Bergslag, ett attraktivt område vad gäller natur- och kulturturism antogs en för Strängnäs och Gnesta kommuner gemensam användarplan för området. Målet är att Åkers Bergslag ska fortsätta att utvecklas som friluftsområde med fokus på vandring, fiske, kanoting och annat friluftsliv, det vill säga aktiviteter utan krav på avancerade anläggningar. Med hänsyn till de aktiviteter som utövas i aktuellt område utgör låga ljudnivåer, stillhet och ett mer eller mindre opåverkat landskap viktiga kvalitéer för områdets fortsatta attraktivitet i ett regionalt perspektiv. Ställningstagandet att det här inte bör tillåtas några vindkraftsetableringar underbyggs av att området är av riksintresse för friluftsliv, samt omfattas av två restriktionsområden som ska skyddas mot större ingrepp. 2. Kinger-Valla Kinger-Valla är benämningen på ett av kommunens riksintresseområden för kulturmiljövård. Området utgörs av ett odlingslandskap av enhetlig karaktär med byar i höjdläge med omkringliggande åkermark som visar på ett kontinuerligt brukande från vikingatiden. Byar inom området är Kinger, Valla, Roteby, Högberga, Hyvena, Mälby, Åsby, Söderårby och Övre Vältesta. I anslutning till de flesta av byarna finns gravfält från järnåldern och kring byn Kinger finns drag kvar från 1700-talets jordbrukslandskap. De mer eller mindre väl sammanhållna byarna, med bebyggelse intill bergs- och moränhöjderna, det ålderdomliga vägnätet och åkrarna, utgör tillsammans en helhetsmiljö. Den tydliga strukturen gör att vi än idag kan se och skapa oss en bild av det liv och landskapsutnytttjande som här ägt rum, något som upplevelsemässigt inte bör undermineras till följd av en vindkraftsetablering. Svårigheten att

3 90 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling Skala 1: anpassa och förankra vindkraftverk i det öppna landskap, med långa siktlinjer, som dominerar en stor del av Fogdön är ytterliggare en aspekt som gör området olämpligt att etablera vindkraftverk inom. 3. Områden med exploateringstryck De områden som ovan pekats ut som olämpliga att etablera vindkraftverk inom har motiverats utifrån kulturhistoriska värden eller utifrån deras betydelse för friluftslivet och/eller på grund av höga naturvärden. Efter mer detaljerade analyser på projektnivå kan ytterliggare olämpliga områden identifieras. Det kan till exempel handla om områden med ett rikt fågelliv. På denna översiktliga planeringsnivå finns det dock ytterliggare en aspekt som hänsyn måste tas till, det handlar om framtida utbyggnadsbehov, det vill säga om utvecklingen av kommunens städer och samhällen. Stads-/samhällsutveckling är något som eventuella vind-

4 Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 91 kraftsetableringar inte får begränsa till följd av de säkerhets- och hänsynsavstånd som ofta krävs, framförallt till bostäder. I kapitlet Kommunövergripande riktlinjer klargörs hur ovissheten om tätorternas utveckling i ett långsiktigt perspektiv kan bemötas. Runt Strängnäs kommuns tätorter och mindre samhällen föreslås en generell buffertzon på en kilometer. Zonen ska utgå ifrån befintlig bebyggelse, samt ifrån de utbyggnadsområden som pekats ut i gällande översiktsplan och i gällande fördjupade översiktsplaner. Inom buffertzonerna ska vid planering och lovgivning av vindkraftsanläggningar stor restriktivitet tillämpas för sådana traditionella vindkraftverk som inte kan integreras med störningskänslig bebyggelse och störningskänsliga anläggningar/ verksamheter. Inom och i närheten av tätorts- och samhällsstrukturer kan man dock förvänta sig bakgrundsbuller, från till exempel motorvägar och industrier av olika slag, i sådan omfattning att den inverkan vindkraftverk kan ha på sin omgivning inte blir avgörande för den sammanvägda störningsbilden. Det kan därmed bli aktuellt att i undantagsfall tillåta vindkraftsanläggningar i anslutning till kommunens tätorter och mindre samhällen. Framförallt i anslutning till industriverksamheter, motorvägar och andra anläggningar som inte är störningskänsliga. Ytterliggare en aspekt som måste beaktas är att vindkraftstekniken utvecklas snabbt. I samband med olika ny- eller ombyggnationer kan det vara lämpligt att titta på möjligheterna att, med mer småskalig och tyst teknik, utvinna vindkraftsel inne i kommunens tätorter utan att framtida utbyggnadsprojekt försvåras. 4. Härads skjutfält I stycket Anläggningar för totalförsvaret framgår att försvarets intressen alltid måste beaktas inför vindkraftsetableringar. I strängnäs kommun utgör Härads skjutfält ett riksintresseområde för totalförsvarets militära del. Detta område ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. 5. Malmby flygfält Malmby flygfält var tidigare en militär flygplats som numera ägs av Strängnäs kommun. För närvarande gäller ett beslut taget av kommunfullmäktige 2005 som innebär att fältet får utarrenderas för markbunden verksamhet, det finns dock inget långsiktigt ställningstagande om ändrad markanvändning i området. Stor hänsyn måste därmed tas till detta område i samband förfrågningar om att få etablera vindkraftverk inom, eller i anslutning till, flygplatsen och dess inflygningsområden. Inom riksintresse vindbruk har, av olika anledningar, följande områden presenterats som olämpliga att etablera storskaligt vindbruk inom (se även beskrivningarna av respektive område under kapitlet Planering av vindkraftverk inom riksintresse vindbruk): 6. Del av Prästfjärden och Mälsåker slottsmiljö Mälsåker är en slottsmiljö med ett unikt barockslott och karaktäristisk småbruksbebyggelse i tegel från 1910-talet. De äldsta delarna av Mälsåker slott härstammar från medeltiden. På 1670-talet omgestaltades slottet. I området finns även gravfält från bronsåldern till yngre järnåldern. Mälsåker är utpekat som ett riksintresseområde för kulturmiljövården. En översyn av utpekade riksintresseområden för vindbruk pågår. Energimyndighetens förslag är att samtliga riksintreseområden för vindbruk i Strängnäs kommun tas bort. Se Energimyndighetens hemsida för mer information:

5 92 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling De långsträckta utblickarna över Prästfjärden, från slottet och det omgivande landskapet, är viktiga för helhetsupplevelsen av detta landskap. Det är därmed ej lämpligt att etablera vindkraftverk i närheten av slottsmiljön eller inom det vattenområde som kan överblickas från slottet och dess närmiljö. 7. Tynnelsö med omgivande landskap På Tynnelsö ligger Tynnelsö slott med delar som härstammar från medeltiden. I omgivande odlingslandskap, med gårdar bestående av och 1800-talsbebyggelse, finns ett rikt fornlämningsbestånd från bronsåldern och yngre järnåldern. Aktuellt område omfattas av starka skydd för kulturmiljön och naturen. Hela Tynnelsön och omgivande vattenområde är av riksintresse för naturvård och på ön skyddas naturvärdena även genom naturreservat, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Inom riksintresseområdet för kulturmiljövård bildar Tynnelsö slott och Överselö kyrka på Selaön, tillsammans med den ålderdomliga vägsträckningen och de öppna odlingsmarkerna, en helhet med tydliga historiska samband. Sammantaget är det därmed ej lämpligt att placera vindkraftverk på Tynnelsö, inom omgivande vattenområde, eller på den del av Selaön där kopplingar finns till slottsmiljön på Tynnelsö. Väl tilltagna hänsynsavstånd krävs för att de historiska sambanden inte ska brytas och för att värna om utblickarna från slotten, samt mot slottet från Selaön. 8. Ridö-Sundbyholmsarkipelagen Inom den nordvästra delen av Strängnäs kommun finns ett vattenområde som omfattas av Ridö-Sundbyholmsarkipelagens naturreservat som delas med Eskilstuna och Västerås kommuner. Förutom naturreservatet finns här även andra starka skydd för naturen, djurlivet och friluftslivet. Med beaktande av områdets höga värden är det inte lämpligt med vindkraftsetableringar inom eller i anslutning till aktuellt område. För att kunna bevara helhetsupplevelsen av arkipelagen bör därmed redovisat område bevaras som en entré till arkipelagen från öster. Både inom och utanför riksintresse vindbruk: 9. Naturreservat och/eller Natura 2000-områden Alla rödmarkerade områden på kartan är naturreservat och/eller Natura 2000-områden. I kapitlet Kommunövergripande riktlinjer beskrivs naturreservat och Natura 2000-områden som olämpliga att etablera vindkraftverk inom då de utgör starka naturskydd. Viktigt att beakta är att det normalt krävs hänsynsavstånd till dessa områden. Sammanvägning Kartan på motstående sida visar de ovan beskrivna restriktionsområdena (punkt 1-8) i förhållande till utpekade riksintresseområden för vindbruk (blå, streckad markering). På kartan blir det således tydligt inom vilka områden stora motstående intressen identifierasts mellan riksintresse vindbruk och andra intressen på översiktlig nivå. Noteras bör att ytterliggare olämpliga områden, både inom och utanför riksintresse vindbruk, kan identifieras i samband med prövning av enskilda ärenden.

6 Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 93 Skala 1: De sex utpekade riksintresseområdena för vindbruk i förhållande till identifierade restriktionsområden. I dagsläget pågår en översyn av riksintreseområdena. Utifrån nytt underlag är Energimyndighetens förslag att samtliga riksintreseområden för vindbruk tas bort.

7 94 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling Övergripande identifiering av miljökonsekvenser Underlag till miljökonsekvensbeskrivningar och analyser i samband med kommunens översiktsplanering, detaljplanering och hantering av bygglovsförfrågningar Under framtagandet av Tema vindkraft har en övergripande identifiering av miljökonsekvenser ägt rum parallellt. Detta för att, med utgångspunkt från innehållet i Tema vindkraft, identifiera vilka miljöaspekter som kan ge upphov till betydande miljöpåverkan vid genomförande av vindkraftsprojekt. Detta kapitel kan ses som ett förarbete inför de miljökonsekvensbeskrivningar och analyser som kommer att krävas i samband med kommunens översiktsplanering, detaljplanering och hantering av bygglovförfrågningar rörande etablering av vindkraftverk. Fokus i en miljökonsekvensbeskrivning på övergripande nivå bör vara att identifiera de miljöaspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan vid genomförande av enskilda vindkraftsprojekt. I en översiktsplan innebär det att strukturella frågor på översiktlig nivå först och främst ska uppmärksammas. Tyngdpunkten i arbetet ska ligga på att belysa hur en förnybar energiresurs kan utvecklas enligt Tema vindkrafts intentioner samtidigt som negativ miljöpåverkan minimeras. Förutom den översiktliga bedömningen behöver varje enskilt kraftverk eller grupp av kraftverk, vid tillståndsgivning enligt miljöbalken eller vid genomförande av detaljplan, en separat beskrivning av sin miljöpåverkan. Vid anmälan enligt miljöbalken (gäller mindre anläggningar) kan istället en fördjupad konsekvensbedömning efterfrågas om det i samband med handläggningen fordras. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) framgår de olika prövningsnivåerna som reglerar hur en ansökan ska hanteras beroende på den tilltänkta anläggningens samlade uteffekt. En översyn av utpekade riksintresseområden för vindbruk pågår. Energimyndighetens förslag är att samtliga riksintreseområden för vindbruk i Strängnäs kommun tas bort. Se Energimyndighetens hemsida för mer information: Viktiga aspekter som ska beaktas Inom de utpekade riksintresseområdena för vindbruk kan enligt Energimyndigheten utbyggnadsområden lokaliseras i goda vindlägen där vindenergin är hög och stora mängder av förnybar energi kan utvinnas. Utbyggnad i flera av dessa områden är emellertid i konflikt med flera motstående intressen samtidigt som risken för negativ påverkan på landskapsbilden kan finnas. Då det även kan bli aktuellt

8 Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 95 med vindkraftsprojekt utanför utpekade riksintresseområden för vindbruk presenteras i Tema vindkraft generella riktlinjer för kommunen som helhet. Ansatsen, med utgångspunkt från de generella riktlinjerna, bör i varje enskilt fall vara att eftersträva goda vindförhållanden och att bilda sig en uppfattning om påverkan på landskapsbilden, samt att identifiera eventuella störningar på boendemiljöer, kulturmiljöer, friluftsområden och områden med höga naturvärden. Detta för att minimera starka intressekonflikter och risker för skador. Det blir fråga om en skälighetsbedömning och en hushållningsprincip i enlighet med miljöbalken. Speciell uppmärksamhet och noggrannhet i bedömningar av miljökonsekvenser på översiktlig nivå bör därmed ägnas åt nedanstående områden: Områden med höga natur- och kulturvärlden Områden med höga världen för friluftsliv och turism Tysta områden, rekreations- och friluftsområden Skyddszoner kring bebyggelse, vägar, farleder för sjöfart och kraftledningar Vid ett reellt intresse att etablera vindkraftverk är det exploatörens ansvar att undersöka nedanstående aspekter för att få en samlad bild av miljökonsekvenserna för området: Områden av betydelse för fisket och lekområden för fisk Viktiga flyttfågelstråk och områden kända för större flyttfågelsträck Viktiga häcknings- och födosöksområden för större rovfåglar Viktiga sträckningsvägar och födosöksområden för fladdermöss Områden med arter som omfattas av skydd enligt artskyddsförordningen Ovanstående punkter har i de gulmarkerade avsnitten i Tema vindkraft angetts för de riksintresseområden där det finns speciell kunskap om dessa aspekter, samt där de har så stor betydelse att man på översiktsplanenivå kan säga att de utgör skäl för avgränsningar, alternativt utgör skäl för att bedöma att ett riksintresseområde i sin helhet är olämpligt för vindkraftsetablering. Den slutliga bedömningen om dessa aspekters begränsande inverkan på en vindkraftsetablering måste i övriga fall göras vid prövning av enskilda ärenden. Förutom den översiktliga bedömningen behöver varje enskilt kraftverk eller grupp av kraftverk, vid tillståndsgivning enligt miljöbalken eller vid genomförande av detaljplan, en separat beskrivning av sin miljöpåverkan. Vid identifiering och analys av konflikter bör tyngdpunkten läggas på att beskriva konsekvenser där såväl positiv som negativ betydande miljöpåverkan skulle kunna uppstå. Viktiga aspekter som bör tas upp är påverkan i form av buller och skuggrörelser, påverkan på landskapsbilden, påverkan i samband med anläggning av vägar, byggande av fundament och transformatorer, samt påverkan i samband med dragning av kraftledningar med mera tas upp. Länsstyrelsen kan i sin bedömning även kräva att en arkeologisk utredning genomförs och då kunskapsläget angående utbredningen av växt- och djurarter, som berörs av artskyddsförordningen, ständigt förändras kan krav komma att ställas på nya inventeringar. Utöver ovanstående punkter har de miljökvalitetsmål som Tema vindkraft har att förhålla sig till identifierats.

9 96 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling Miljökvalitetsmål Riksdagen antog år 1999 miljökvalitetsmål för Sverige. Målen beskriver de kvalitéer som vår miljö och våra gemensamma natur-, kultur- och naturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på sikt. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökonsekvenserna kan relateras till de mest berörda nationella miljömålen. De nationella miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalité 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt djur- och växtliv Miljökvalitetsmålen är inte isolerade från varandra utan en påverkan på ett miljömål har ofta en indirekt påverkan på andra miljömål. En positiv påverkan på miljömålet Begränsad klimatpåverkan har exempelvis en positiv påverkan på miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag. De mest berörda miljömålen vid etablering av vindkraft bedöms vara: God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Begränsad klimatpåverkan Uppföljning Ett antagande av Tema vindkraft som en bilaga till kommunens översiktsplan innebär i sig inte ett möjliggörande av vindkraftsetableringar. Istället är tanken att Tema vindkraft ska utgöra ett stöd vid handläggning av enskilda ärenden. I samband med prövning av enskilda vindkraftsprojekt kommer sannolikt fler miljöaspekter med betydande miljöpåverkan att kunna identifieras. Det är därför viktigt att denna övergripande identifiering av miljökonsekvenser inte betraktas som ett komplett hjälpmedel, utan som ett vägledande dokument inför och under prövningsprocesser på projektnivå. De miljöaspekter som identifierats och översiktligt beskrivits skall vidare utredas i samband med förfrågningar om att få etablera vindkraftverk. Det huvudsakliga syftet med fördjupade utredningar är att kunna identifiera eventuella, lämpliga åtgärder som vid genomförande kan leda till positiva eller så små negativa miljöförändringar som möjligt, och som är ekonomiskt rimliga och tekniskt möjliga enligt miljöbalkens intentioner.

10 I avsnitten Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser anges de betydande miljöaspekter som identifierats inom respektive riksintresseområde för vindbruk och i denna övergripande identifiering av miljökonsekvenser anges viktiga aspekter som vidare behöver utredas vid eventuella etableringar utanför riksintresse vindbruk. Rent praktiskt kommer således uppföljningen, av de på översiktlig nivå identifierade miljöaspekterna med betydande miljöpåverkan, att ske i samband med prövningsprocesser på projektnivå. I den mån man får kännedom att andra miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan ska detta kapitel revideras och kompletteras i samband med aktualitetsprövningar som ska ske av översiktsplanen minst en gång varje mandatperiod. Då den faktiska miljöpåverkan kommer att variera mellan olika eventuella vindkraftsetableringar, föreslås här några generella parametrar som kan redovisas inför varje aktualitetsprövning: Antal ansökningar eller anmälningar för vindkraftsetableringar som inkommit till kommunen eller länsstyrelsen varje år sedan Tema vindkraft antagits som bilaga till översiktsplanen. Om ovanstående etableringar har krävt miljötillstånd och/eller bygglov/detaljplan. Hur många av ovanstående ansökningar/anmälningar som godkänts. Antal uppförda vindkraftverk inom kommunen och den samlade energiproduktionen från dessa verk. Klagomål eller olägenheter på grund av vindkraftsetableringar som har inkommit eller konstaterats sedan den senaste aktualitetsprövningen. Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 97

11 98 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling Övriga konsekvenser ekonomiska och sociala I vissa sammanhang kan etablering av vindkraftverk generellt anses bidra till lokal tillväxt och arbetstillfällen, samt utgöra en möjlighet till ekonomisk och social samverkan mellan markägare som vill satsa på vindkraft. De arbetstillfällen som skapas är dels tillfälliga, eventuellt för lokala anläggningsentreprenörer, och dels långsiktiga, det vill säga under driftskedet i samband med underhåll, service och tillsyn. En omfattande utbyggnad av vindkraft innebära även att kraftnätet skulle behöva byggas ut vilket också kan skapa nya arbetstillfällen. I samband med vindkraftsetableringar kan befintliga vägar behöva förstärkas, eller nya vägar byggas. Sådana åtgärder kan i vissa fall underlätta transporter inom skogsområden och därmed förbättra de ekonomiska förutsättningarna för skogsbruksnäringen. För markägare och ibland även för berörda grannar till markägare kan en etablering av vindkraftverk innebära ekonomisk ersättning för upplåtande av mark eller närmiljö. Det finns även exempel då lokalbefolkningen givits möjlighet att delta ekonomiskt i ett vindkraftprojekt. Samtidigt finns frågor kring hur värdet på, och utbyggnadsrättigheterna inom, en fastighet kan påverkas av en närbelägen vindkraftsetablering. Det är därmed av stor vikt att alla rågrannar till aktuell fastighet ges tillfälle att yttra sig. Viktigt att beakta är att rekreationsvärden för befolkningen kan påverkas negativt om inte stor omsorg ägnas lokalisering och utformning av enskilda verk och vindkraftanläggningar. Upplevelsen av landskapsbilden kan annars påverkas negativt när utsikten över ett opåverkat landskap förändras. Effekter av vindkraftverk, på människors livskvalitet, sömn, utevistelse och trivsel etcetera, är generellt sett svåra att mäta och värdera då reaktionerna är subjektiva. Viktigt är dock att fastställda riktlinjer, vad gäller till exempel buller och skyddsavstånd, följs. Detta för att negativ påverkan på människors hälsa ska kunna undvikas. Viktigt är även att närboende informeras tidigt i samband med vindkraftsprojekteringar så att eventuella farhågor noga kan belysas och utredas. I samband med uppförande av vindkraftverk är det viktigt att en bedömning görs av hur människor som vistas i aktuellt område kan komma att påverkas av bland annat ljud och rörliga skuggor, samt av hur visuellt störande en anläggning kan upplevas. Den forskning som hittills bedrivits har framförallt handlat om människors attityder kring vindkraft, samt om vindkraftsljuds påverkan på hälsa och välbefinnande. Kunskapsprogrammet Vindval (ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten med syftet att ta fram och sprida fakta om vindkraftens effekter) har gett ut rapporten Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk (2009). Enligt en undersökning som presenteras i rapporten finns inget direkt samband mellan sömnkvalitet och ljudnivå från vindkraftvek, eller mellan nivån av vindkraftverksljud och hälsoparametrarna långvarig sjukdom, diabetes, högt blodtryck, tinnitus, hjärt- kärlsjukdom och nedsatt hörsel. Något samband mellan ljudnivån från vindkraftverk och nedsatt välbefinnande eller stressymtom som huvudvärk, onormal trötthet, värk i nacke, skuldror och leder, spänd och stressad eller lättirriterad kunde inte heller utläsas av undersökningen.

12 Det är dock känt att det finns en oro hos allmänheten angående buller, skuggrörelser, olika socioekonomiska effekter etcetera. Stor hänsyn måste därför tas till de farhågor som kan uppkomma i samband med en eventuell vindkraftsetablering. På Naturvårdsverkets hemsida finns länkar till alla de forskningsprojekt, angående vindkraftens påverkan på människor, som ingår i Vindval. Även CVI (Centrum för VIndbruk) har en kunskapsdatabas med rapporter samlade under ett flertal ämnesområden. Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 99

13 100 / Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling

14 Tema vindkraft bilaga till översiktsplanen Samrådshandling / 101 Källförteckning Boverket (2003). Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. Karlskrona: Boverket Boverket (2009). Vindkraftshandboken. Karlskrona: Boverket Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA (2004). Vindkraft till lands och till sjöss. Eskilstuna: Energimyndigheten Länsstyrelsen i Södermanlands län (1991). Sörmlands Natur. Nyköping: Länsstyrelsen i Södermanlands län Schibbye, Bengt (2004). Mälarens stränder i Södermanlands län. Nyköping: Länsstyrelsen i Södermanlands län Elektroniska källor Energimyndigheten (senast uppdaterad ). Vindkartering (Elektronisk) Tillgänglig: < oss/ Vår verksamhet/främjande av vindkraft/vindkartering ( ) Länsstyrelserna (senast uppdaterad ). Länsstyrelsens GIStjänster (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) meramiljo.se (senast uppdaterad ). Typer av verk (Elektronisk) tillgänglig: < av verk ( ) Naturvårdsverket (senast uppdaterad ). Buller från vindkraft (Elektronisk) Tillgänglig: < Buller från vindkraft ( ) Regeringskansliet (senast uppdaterad ). Prövning av vindkraft (Elektronisk) Tillgänglig: < d/11839/a/ ( ) Riksantikvarieämbetet (senast uppdaterad ). Europeiska landskapskonventionen (Elektronisk) Tillgänglig: < Kulturarv/Landskap/Europeiska landskapskonventionen ( ) Svensk vindkraftförening (senast uppdaterad ). Om vindkraft (Elektronisk) Tillgänglig: < vindkraft ( ) Sveriges Radio (senast uppdaterad ). Ny teknik ska göra vindkraft mer attraktiv (Elektronisk) Tillgänglig: < sida/artikel.aspx?programid=83&artikel= > ( ) Transportstyrelsen (senast uppdaterad ). Höjdbegränsande områden (Elektronisk) Tillgänglig: < Luftfart/Flygplatser och flygtrafiktjänst/hindermarkering ( )

15 Samhällsbyggnadskontoret Nygatan Strängnäs