Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa

Transkript

1 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Rapport 2018:69 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Skåne, Helsingborg stad, Helsingborg socken, Gamla staden 8:1 m fl, fornlämning Helsingborg 42:1 Annika Knarrström

2 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2018:69 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Metod och genomförande 5 Resultat 5 Referenser 6 Administrativa uppgifter 6

4 4 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Inledning Fastighetsförvaltningen i Helsingborgs stad planerar att bygga ett så kallat miljöhus inom fastigheten Gamla staden 8:1 m fl, i anslutning till Konsul Perssons Villa (även känd som Essenska villan), vid korsningen Trädgårdsgatan/Södergatan (figur 1 och 2). Mellan miljöhuset och villan skulle en lednings läggas ned, på cirka 0,4 meters djup. Läget tangerar fornlämning 42:1 som utgörs av stadslager, Helsingborgs historiska stad. Länsstyrelsen i Skåne villkorade de aktuella markarbetena med krav på antikvarisk kontroll, i form av en schaktningsövervakning, i syfte att med ett vetenskapligt sätt dokumentera eventuella fornlämningar. Uppdraget lämnades till Arkeologerna i Lund (Lst dnr ). Schaktningsövervakningen genomfördes den 30 maj 2018 av arkeolog Annika Knarrström, som också skrivit denna rapport. Bakgrund Det för schaktningsövervakning aktuella området utgörs idag av en remsa gräsmatta intill en grusad gång i väster respektive landborgens resning i öster. Strax intill står ett par betongvärn från andra världskriget, ett par belysningsstolpar samt i söder ett par elskåp. Direkt sydväst om undersökningsområdet ligger Essenska Villan/Konsul Perssons Villa (uppförd 1848), som är upptagen i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS under beteckningen Helsingborg 31:1, byggnadsminne/övrig kulturhistorisk lämning (figur 2). Diagonalt över Trädgårdsgatan, åt nordväst, ligger en registrerad lämning under beteckningen Byggnad, övrig. Det rör sig om Bankska villan, uppförd 1880, som har fått FMIS-numret RAÄ Helsingborg 30:1. Flera av markeringarna i FMIS, norr om undersökningsområdet, utgörs av olika byggnadsminnen. Platsen gränsar med några få meters mellanrum till fornlämning 42:1, som utgörs av Helsingborgs historiska stadslager. Gränsen för fornlämningen har satts utifrån utbredningen av stadens försvarsverk, bastionen, år Stadslager definieras i Riksantikvarieämbetets lämningstypslista som kulturlager i miljöer av stadskaraktär (städer, köpingar, vissa handelsplatser). Kulturlagren innehåller avfall från exempelvis hantverk, matberedning, rester efter övergiven bebyggelse och andra aktiviteter. Lämningstypen rekommenderas att antikvariskt bedömas som fornlämning, men stadslager som tillkommit 1850 eller senare bedöms inte som detta. Inom den stora fornlämningspolygonen för stadslager, ryms flera undersökningar. Utöver data i den så kallade stadsrapporten har även en del undersökningsdata sammanställts inför undersökningar vid relativt näraliggande Rosenträdgården och Billeplatsen (Wihlborg 1981; Bolander 2016). Stadens försvarsverk har också under 2017 berörts av undersökningar, uppe vid Lasarettet. Det rör sig om vallar och bastioner vid Svartbrödragränden, där Basion Prinz Christian var placerad. Rester av jordverken var här bevarade, men även en

5 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa 5 ugnskonstruktion från 1300-talet påträffades inom undersökningsytorna här, liksom äldre marklager med keramikfynd som minner om äldre medeltid. Rapporten är under bearbetning (Arkeologerna, Lund). Platsen för undersökningsområdet kan betecknas som arkeologiskt outforskad. Den ligger vid foten av landborgen, en naturbildning som integrerats i försvarsverken för staden. Eventuella äldre ianspråktaganden av platsen har heller aldrig undersökts. Det ska påpekas att Södergatan har anor långt bak i tiden, som stadens utfart mot Landskrona. Meijers karta från indikerar bebyggelse utanför stadsbefästningsverken, längs denna väg, men det är svårt att avgöra mer exakt var (Kindström 1985: 81). Skånska Rekognosceringskartan indikerar att någon bebyggelse kan ha legat i närområdet, likaså Ljunggrens kartan från 1953 (figur 3 och 4). Sammantaget bedömdes potentialen att stöta på lämningar som liten, men möjlig. Metod och genomförande Schaktningsövervakningen genomfördes så att arkeolog kallades till och var närvarande på platsen, när exploatörens representanter/anläggare banade av med hjälp av grävmaskin. RTKgps fanns till hands för dokumentation. Schaktets läge sammanföll till fullo med det underlag som på förhand lämnats av exploatören, varför detta inte särskilt mättes in mätningsförhållandena var också svåra, med högvuxna lummiga träd och landborgens resning som försvårade gps/satellit-kontakten. Efter avslutad schaktningsövervakning återkopplades resultaten via e-post till Länsstyrelsen, varefter denna rapport sammanställdes. Rapporten kommer att läggas upp på Riksantikvarieämbetets digitala arkiv för arkeologirapporter, med CC BY-licens. Resultat Sammanlagt togs cirka 33 m 2 upp, under antikvarisk kontroll. Matjorden var cirka 0,2 0,5 meter djup och utgjordes delvis pålagda massor i form av makadam och sättsand, men även humus. Platsen var genomkorsad av en ledning i västra sidan, samt en dränering som löpte diagonalt över schaktet, i nord sydlig riktning. På ett ställe stack ett plaströr med ledning upp, antagligen från en belysningsstolpe. Ungefär mitt i schaktet påträffades också ett råttbo. I sydöstra kortändan av schaktet, intill ett betongfundament från andra världskrigets försvarsarrangemang, stack räls fram, med riktning mot nordost. Schaktningen avslutades på cirka 0,5 meters djup i norr och cirka 0,3 meters djup i söder. Botten var söndertrasad av nämnda ledningsnedgrävningar, men fläckvis stack en gul siltig lera fram, som tolkades som alven (figur 5 och 6). Inga arkeologisk intressanta företeelser uppdagades, heller inga föremålsfynd. Det gick inte att avgöra om det har förekommit bebyggelse eller fortifikationsanläggningar, av äldre årgångar än andra världskriget, på platsen. Möjligen var platsen alltför exploaterad, med

6 6 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa trädgårdsanläggningar, ledningsdragningar med mera, för att något skulle vara bevarat. Den planerade ledningsschaktningen skulle inte kunna genomföras vid tillfället när arkeolog var närvarande. Utifrån de dittillsvarande resultaten, jämte det faktum att nämnda ledning skulle dras in mot huset via en zon med åtskilliga redan nedlagda ledningar samt förmodligen i kontakt med det frischakt som bör omgärda byggnaden och dessutom på så pass ringa djup, bedömdes att detta kunde göras utan antikvarisk kontroll. Inga fortsatta antikvariska åtgärder förordas. Referenser Bolander, A. Helsingborg Gamla Staden 8:1. Georadarundersökning, geoteknisk provborrning samt arkivstudier. Arkeologisk undersökning genom schaktkontroll 2015 samt Översiktlig arkeologisk förundersökning Skåne, Helsingborgs kommun, Helsingborg socken, Gamla Staden 8:1, fornlämning Helsingborg 42. Arkeologerna Rapport 2016:84. Johannesson, G Ståndstidens slutskede ( ): styrelse och förvaltning. I: Helsingborgs historia. V:3. Red. G. Johannesson. Helsingborg. Kindström, L Stadsplan och bebyggelse fram till mitten av 1800-talet. I: Helsingborgs historia. Vol. VII:II. Red G. Johannesson. Uppsala. Wihlborg, A Helsingborg. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museers rapport, Medeltidsstaden 32. Stockholm. Administrativa uppgifter SHMs dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMs projektnr: A Intrasisprojekt: A2017_219. Undersökningstid: 30 maj Projektgrupp: Annika Knarrström. Underkonsulter: -. Exploateringsyta: 33 kvadratmeter. Undersökt yta: 33 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 3C 3b; x , y Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: -.

7 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, skala 1:50 000, och Sverigekartan. 7

8 8 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Figur 2. Förundersökningsområdet (blå stjärna) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1:

9 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa 9 Figur 3. Skånska Rekognosceringskartan från med platsen för förundersökningsområdet markerat (röd stjärna). Kartan ifråga är något svår att rektifiera, varför läget inte nödvändigtvis är exakt. Skala 1:10000.

10 10 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Figur4. Karta över Helsingborg, upprättad år 1853 (Johannesson 1979: 12), med undersökningsområdet markerat (röd stjärna). Skala 1:10000.

11 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Figur 5. Foto över den framschaktade ytan, från norr, med hörnet av Konsul Perssons Villa i bildens högra kant. Foto: Arkeologerna. 11

12 12 Gamla staden 8:1 m fl Miljöhus vid Konsul Perssons villa Figur 6. Foto över den framschaktde ytan, från norr. I bakgrunden betongfundamentet, där rälsar stack ut nedanför träluckan. Foto: Arkeologerna.

13

14