KS 144 Protokoll över inspektion av Markaryds kommuns överförmyndarverksamhet

Transkript

1

2 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 144 Protokoll över inspektion av Markaryds kommuns överförmyndarverksamhet Dnr 2019/ Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till kommunfullmäktige. Bakgrund och sammanfattning Länsstyrelsen Skåne har inspekterat överförmyndarverksamheten i Markaryds kommun. Protokoll från inspektionen har översänts till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i egenskap av högsta ledning i kommunen och därmed ytterst ansvariga för verksamheten samt till kommunens revisorer för kännedom. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och ska inspektera Överförmyndaren i kommunerna. Vid inspektionen ska länsstyrelsen granska om Överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen (1995:379) och även i övrigt sker på ett rättssäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid kontrollera dels det av Överförmyndaren förda registret, dels stickprovsvis utvalda akter. Länsstyrelsen ska upprätta protokoll över inspektionen. Ärendet är avslutat med de rekommendationer och noteringar som anförts i protokollet. Beslutsunderlag KSAU Protokoll fört vid inspektion Överförmyndarverksamhet Frågor inför inspektionsbesök Beslutet expedieras till: Överförmyndarverksamheten i Markaryds kommun Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 2

3 1(1) Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 112 Protokoll över inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet Dnr 2019/38. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige. Bakgrund och sammanfattning Länsstyrelsen Skåne har inspekterat överförmyndarverksamheten i Markaryds kommun. Protokoll från inspektionen har översänts till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i egenskap av högsta ledning i kommunen och därmed ytterst ansvariga för verksamheten samt till kommunens revisorer för kännedom. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och ska inspektera Överförmyndaren i kommunerna. Vid inspektionen ska länsstyrelsen granska om Överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen (1995:379) och även i övrigt sker på ett rättssäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid kontrollera dels det av Överförmyndaren förda registret, dels stickprovsvis utvalda akter. Länsstyrelsen ska upprätta protokoll över inspektionen. Ärendet är avslutat med de rekommendationer och noteringar som anförts i protokollet. Beslutsunderlag Protokoll fört vid inspektion Överförmyndarverksamhet Frågor inför inspektionsbesök Beslutet expedieras till: Överförmyndarverksamheten i Markaryds kommun Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 3

4 Margareta Larsson Tjänsteskrivelse Kanslichef Protokoll fört vid inspektion av Gemensamma överförmyndarnämnden Dnr 2019/38. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna rapporten till kommunfullmäktige. Bakgrund och sammanfattning Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och har gjort inspektion för verksamheten i Markaryds kommun. Kopia av protokoll över inspektionen översänds till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i egenskap av högsta ledning för kommunen och därmed ytterst ansvariga för verksamheten samt till kommunens revisorer för kännedom. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och ska inspektera överförmyndaren i kommunerna. Vid inspektionen ska länsstyrelsen granska om överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken och förmyndarskapsförordningen (1995:379) och även i övrigt sker på ett rättssäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid kontrollera dels det av överförmyndaren förda registret, dels stickprovsvis utvalda akter. Länsstyrelsen ska upprätta protokoll över inspektionen. Beslutsunderlag Protokoll fört vid inspektion Margareta Larsson Kanslichef Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen i Skåne Revisorerna 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 148 Anvisningar grävning i allmän mark Dnr 2019/ Beslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del att fastställa upprättat förslag till Anvisningar Grävning i allmän mark att gälla från och med , och att nuvarande anvisningar, antagna av kommunstyrelsen , 66, därmed upphör att gälla. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att föreslå fastställa taxan för återställning efter grävning i allmän mark att gälla fr o m Bakgrund och sammanfattning I ärendet föreligger ett av enhetschefen för VA/Gatuenheten upprättat förslag till anvisningar för grävning i allmän mark. Av anvisningarna framgår vilka regler som ska gälla för den som ansöker om grävtillstånd, hur arbetet ska utföras, vilken tillsyn och kontroll som erfordras samt hur återställningsarbetet ska utföras och bekostas. Upprättat förslag är en revidering av befintliga anvisningar för grävning i allmän mark. Revideringen görs för att säkra den investering i gång- och cykelvägar samt gator som gjordes i samband med bredbandsutbyggnaden i kommunen. För att bevara kvalitén av kommunala gång- och cykelvägar samt gator vid återställningsarbeten och undvika skarvar/delade ytor har det gjorts förtydliganden kring det regelverk som för närvarande gäller för grävområdet och för återställning. Beslutsunderlag Enhetschefen VA/Gatuenheten tjänsteskrivelse Förslag till anvisningar för grävning i allmän mark Nuvarande anvisningar för grävning i allmän mark Beslutet expedieras till: Enhetschef VA/Gata Park Teknisk Chef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 23

24 1(1) Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 131 Anvisningar grävning i allmän mark Dnr 2019/299. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta att fastställa upprättat förslag till Anvisningar Grävning i allmän mark att gälla från och med , och att nuvarande anvisningar, antagna av kommunstyrelsen , 66, därmed upphör att gälla. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för återställning efter grävning i allmän mark att gälla fr o m Bakgrund och sammanfattning I ärendet föreligger ett av enhetschefen för VA/Gatuenheten upprättat förslag till anvisningar för grävning i allmän mark. Av anvisningarna framgår vilka regler som ska gälla för den som ansöker om grävtillstånd, hur arbetet ska utföras, vilken tillsyn och kontroll som erfordras samt hur återställningsarbetet ska utföras och bekostas. Upprättat förslag är en revidering av befintliga anvisningar för grävning i allmän mark. Revideringen görs för att säkra den investering i gång- och cykelvägar samt gator som gjordes i samband med bredbandsutbyggnaden i kommunen. För att bevara kvalitén av kommunala gång- och cykelvägar samt gator vid återställningsarbeten och undvika skarvar/delade ytor har det gjorts förtydliganden kring det regelverk som för närvarande gäller för grävområdet och för återställning. Beslutsunderlag Enhetschefen VA/Gatuenheten tjänsteskrivelse Förslag till anvisningar för grävning i allmän mark Nuvarande anvisningar för grävning i allmän mark Beslutet expedieras till: Enhetschef VA/Gata Park Teknisk Chef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 24

25 Ellenor Jacobsen Tjänsteskrivelse Enhetschef VA/ Gatuenheten Dokument Dnr 2019/299. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till anvisningar Grävning i allmän mark. Bakgrund och sammanfattning I ärendet föreligger förslag till anvisningar för grävning i allmän mark. Av anvisningarna framgår vilka regler som gäller för den som ansöker om grävtillstånd, hur arbetet ska utföras, vilken tillsyn och kontroll som erfordras samt hur återställningsarbetet ska utföras och bekostas. Upprättat förslag är en revidering av befintliga anvisningar för grävning i allmän mark. Revideringen görs för att säkra den investering i gång- och cykelvägar samt gator som gjordes i samband med bredbandsutbyggnaden i kommunen. För att bevara kvalitén av kommunala gång- och cykelvägar samt gator vid återställningsarbeten och undvika skarvar/delade ytor har det gjorts förtydliganden kring det regelverk som gäller för grävområdet och återställning. Finansiering Här skriver du hur finansiering är tänkt att ske. Beslutsunderlag Anvisningar Grävning i allmän mark Ellenor Jacobsen Enhetschef VA/ Gatuenheten Beslutet expedieras till: Enhetschef VA/Gata Park Teknisk chef 25

26 Anvisningar Grävning i allmän mark Fastställd av kommunstyrelsen 2019-xx-xx Markaryds kommun Postadress: Box 74, Markaryd Besöksadress: Drottninggatan 11, Markaryd Telefon: , 26

27 ALLMÄN MARK Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens invånare. På ytan finns t ex gator, vägar, parker, grönytor och under ytan ligger ledningar för t ex el, tele, fiber, gas, fjärrvärme, vatten och avlopp. Både gator och ledningar är en förutsättning för att samhället ska fungera och man förutsätter att allt ska fungera utan avbrott, trafiken ska flyta på. Ibland leder de olika kraven till konflikter när nya ledningar ska läggas eller gamla ska underhållas. Kraven från alla intressenter måste samordnas så att problemen blir så små som möjliga. Därför är det alltid viktigt att i god tid meddela, ansöka om tillstånd och föra en dialog med berörda personer inom kommunen. Vi kan då gemensamt minimera störningar för våra invånare, näringsidkare och allmänhet. För att anlägga och underhålla anläggningar, ledningar eller dylikt i kommunens mark fordras avtal med Tekniska förvaltningen. Detta bedöms från fall till fall, ledningsrätt begärs vid behov. Anmäl så tidigt som möjligt ANVISNINGAR FÖR BRUKANDE AV ALLMÄN PLATSMARK I MARKARYDS KOMMUN. Grävtillstånd För att få gräva i kommunal mark måste du ha tillstånd enligt VÄGLAG ( 1971:948 ) paragraf 44 I god tid före uppschaktning i kommunal mark skall kommunen kontaktas, blankett för grävtillstånd fyllas i och skickas till ks@markaryd.se som diarieför och vidarebefordrar för kontroll och godkännande av teknisk samordnare. Vid akutläge ska anmälan göras senast första arbetsdagen efter åtgärd, samt att det eventuellt kan krävas att kontakt tages med polis, räddningstjänst, ambulans och länstrafiken. Ansökan om tillstånd handläggs först när komplett ifylld ansökan inkommit samt bilagorna TA-plan, och beställning av återställning bifogats. Klicka här för: nd.pdf Trafikanordningsplan TA-plan skall alltid upprättas och finnas till hands, för mindre arbeten krävs tillfällig TA-plan och om det behövs, begär tillfällig trafikföreskrift. Utmärkningsansvarig person med dokumenterad utbildning ska vara ansvarig för arbetsplatsens TA-plan, vilket kan komma att kontrolleras. Arbetet måste planeras noggrant för att ge skydd åt trafikanter och arbetare. Gång- o cykeltrafik vid arbetsplatserna måste ordnas så att den inte skapar risker för de oskyddade trafikanterna. Speciell hänsyn tas till utsatta grupper som har det svårare att handskas med störning, t ex äldre, synskadade och rörelsehindrade. Det är på ledningsägare och utförande grävföretags ansvar att följa kommunens handbok för arbete på väg. Klicka här för: ntet_arbete_pa_vag_markaryd_final_rev_ pdf Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

28 Upplåtelse av allmän platsmark Ansökan om upplåtelse av allmän platsmark för till exempel upplag, bodar, containrar och dylikt ska i god tid lämnas till polismyndigheten. Planering, samordning och syn av arbetsområde Planerade arbeten skall alltid föregås av en förbesiktning som utförs gemensamt med representant från Markaryds kommuns Tekniska förvaltning. Ledningsägare/byggherren ansvarar för att detta utförs och dokumenteras i form av protokoll med fotodokumentation. Protokollet justeras av båda parter. Kontakta representant från Tekniska förvaltningen via kommunens växel , för överenskommelse om datum och tid för förbesiktning. Om arbetet påbörjas utan godkänt grävtillstånd så ses detta som egenmäktigt förfarande och kan komma att polisanmälas. Kommunen kan stoppa arbetet och/eller återställa platsen på beställarens bekostnad om det saknas tillstånd, inte är utfört enligt tillståndet eller om det bedöms skapa fara. Förbesiktningen ska omfatta följande punkter: Arbetsområdets/entreprenadområdets omfattning Utstakning av ledningssträckning Gatans och övriga anläggningars aktuella standard Träd och växter som berörs av arbetet Värdebestämning av träd och buskar som måste tas bort på grund av arbetet Skyddsåtgärder, riskbedömningar och ev. störningar som tex avstängning av gata via LTF Upplag och transporter Funktionskontroll av rännstensbrunnar genom okulärbesiktning Val av arbetsmetoder Hur information sker till de som berörs av arbetet, även näringsidkare och boende Omfattning av återställning Tänk på att alla inblandade behöver tillräcklig handläggningstid Arbetets utförande och ansvar Arbetet ska utföras så att störningar på omgivningen blir så liten som möjligt. Ledningsägare/byggherren ansvarar för att alla tillstånd som behövs är tagna innan arbetets start, att ledningsvisning är beställd och utförd. Klicka här för: Ledningsägaren/byggherren ansvarar för arbetsområdet och schaktet tills gatuområdet är återställt till befintligt skick, besiktigat och godkänt. Arbeten intill ledningar och kablar ska utföras i enlighet med respektive anläggningsägares anvisningar och säkerhetsföreskrifter. Ledningsägaren/byggherren ansvarar för och bekostar alla sina åtgärder i kommunens gator och grönytor samt ansvarar mot väghållare, övriga ledningsägare och tredje man för skador, förlust och intrång som kan uppkomma under arbetet. Väghållaren skall meddelas om arbetet försenas. Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

29 Miljöhänsyn Vid olycka eller misstänkt förorening ska arbetet stoppas och spridning förhindras. Vid behov larma 112 och ring Miljö-byggnadsavdelningen för överenskommelse om ev. fortsatta åtgärder Vid påträffande av miljöföroreningar ska Miljö- och byggnadsavdelningen kontaktas. Vid schakt i vattenskyddsområden i kommunen gäller särskilda regler, kontakta Miljöbyggnadsavdelningen Ev. mellanlagring av otjänliga massor bestäms i samverkan med Miljöbyggnadsavdelningen Vatten som innehåller fett, lera, betong eller liknande får INTE rinna ner i brunnar, eller vattendrag Fordon och arbetsredskap som drivs med fossila bränslen ska vara miljöklassade Skyddsklädsel ska uppfylla ISO 20471:2013/Amd 1:2016 klass 3 eller likvärdigt Schakt Schakt och transportmaskiners storlek ska anpassas till markens användningsområde Kommunen kan komma att bestämma schaktmetod och placering Hårdgjorda ytor med asfalt ska sågas eller skäras före grävning Sträva efter rektangulära ytor med raka långa ytor, undvik öar och småytor. Om möjligt väljs befintliga skarvar t ex brytlinje mellan gata och motlut. Schaktfri ledningsdragning ska i första hand övervägas Markaryds Kommun kan tillåta s.k. grunda schaktmetoder, dock ej grundare än 0,3 m täckning och med 10 cm nytt täckningslager/bärlager Förbesiktning klargör djup och metoder i en överenskommelse med kommunen. Träd och buskar ska skyddas från åverkan, kyla och värme på stam och rotsystem. Schakt som sker innanför trädkronans dropplinje ska godkännas av Tekniska förvaltningen. Toppning/slitager ska alltid ske med minst 5 cm 0-18 mm krossgrus alt. stenmjöl. Gator som återställs med tvåskiktsbeläggning skall tätas med kallmassa i väntan på slutlig återställning Borttransport av asfalt och överblivna massor ansvarar och bekostar ledningsägaren Packning med vibrator skall alltid ske på ett fackmässigt sätt och enligt föreskrifter. Det åligger ledningsägaren att vidta nödvändiga åtgärder så att markvibrationer under grävnings-och återställningsarbetet inte skadar intilliggande anläggningar och fastigheter. Ledningsägaren är ansvarig tills fullständig återställning skett. Återställning Återfyllnad med otjänliga massor eller fruset material får ej ske, senast gällande anläggnings AMA ska följas Schaktens återställningsbredd och längd får ej understiga 0,5 m Minsta debiterbara återställningsyta med asfalt är alltid 5m 2 Renskärning ska alltid ske med minst 0,15 m innan återlagning med asfalt. Brunnar och kantsten. Skarvar får inte hamna närmare än 0,5 m från brunnar och kantsten Det skall inte finnas två skarvar på mindre avstånd än 1,0 m För gräs och planeringsytor kan separerade massor eller ny ogräsfri jord användas för återställande. Växtbäddar ska ha en fyllning med 40 cm och 10 cm för gräsytor. Inga Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

30 stenar större än 12 mm får finnas i ytskiktet. Återställd gräsyta ska alltid sås med lämplig typ av gräsfrö som är anpassad för ändamålet. All återställning av asfalt beställs av kommunen, utförs av kommunen/avtalsentreprenörer och bekostas av Ledningsägaren/byggherren. Detta om inget annat överenskommes. På gång- och cykelbanor skall hela bredden asfalteras oavsett schaktbredd. Motlut likställs med gångbana. Återställning av gator ska ske enligt nedan exempel. Om mer än halva körbanans yta berörs skall hela gatan asfalteras på den aktuella sträckan. Klicka här för: bar_bestallningsblankett_aterstallning.pdf Prislista för återställning, se nedan. Märkning/märkband Märkband innehållande söktråd ska läggas minst 20 cm över kablar och kanalisation och vara märkt med typ av anläggning t ex Elkabel, Starkström, Tele, Opto. Kabelutsättningspålar ska placeras så att det inte utgör ett hinder för t ex gräsklippning, underhållsarbete m m. Dokumentation Redovisning sker i enlighet med Markaryds kommuns dokument Teknisk handbok VA Markaryds kommun. Redovisningen skickas till ks@markaryd.se Då arbetet är klart Då arbetet är utfört ska platsen återställas i ursprungligt skick. Avspärrningar tas bort, vägmärken och vägmarkeringar återställas samt området maskinsopas, eller städas av manuellt. Den godkända blanketten grävtillstånd som ligger till grund för arbetet ifylls med slutdatum av sökande efter färdigställande och skickas till ks@markaryd.se. Slutbesiktning Ledningsägaren/byggherren kallar till syn inom 1 v från det att arbetet är meddelats slutfört. Slutbesiktning med Markaryds kommun, ledningsägare och byggherre skall ske enligt överenskommelse från det att ledningsägaren kallat till slutbesiktning. Slutbesiktning inkl. protokoll, vilket utförs och dokumenteras av ledningsägare/byggherren, ska godkännas av båda parter för att garantitider ska träda i kraft. Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

31 Garantier Ledningsägare/byggherren ansvarar för sättningar och sprickor eller andra fel som uppstår inom de närmaste 5 åren efter besiktning som är godkänd. Det får inte finnas nivåskillnad eller öppna skarvar mot befintlig beläggning. Beläggningen skall vara homogen och ytan ska ha tät struktur utan antydan till separationer. Tolerans på sättning av arbetsområdet är 5mm. Tolerans mäts som störta tillåtna avvikelse från en 3m lång rätskiva, lagd i godtycklig riktning. Befintlig växtlighet får inte uppvisa skador som kan härledas till grävningen. Återplanterat växtmaterial ska vara väletablerat, i god kondition och utan skador. Om större sättning än ovan uppstår ska beläggning/återställning göras om. Garantiansvar enligt ovan förlängs i fem år för de ytor som görs om. Markaryds kommuns rätt att påpeka felaktigheter för omedelbara åtgärder eller avbryta arbetena om de bedrivs på ett otillfredsställande vis/sätt. Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

32 Prislista för återställning Prislistan gäller from 2019-xx-xx tills vidare. Prislistan gäller för komplett återställning av ytskikt, kantsten och plattor exkl moms. Mängder avrundas till närmaste heltal. Övriga arbeten debiteras enligt löpande räkning eller fast pris. Tekniska förvaltningen förbehåller sig rätten till prisjustering vid ändrade materialpriser och lönekostnader. Typ av arbete Yta Enhet Totalpris < 3år > 3 år Lagning, enskiktsbeläggning Körbana min deb 5,0 > 5-25 > > 100 m 2 m 2 m 2 m kr 1100 kr 1000 kr 900 kr 4500 kr 800 kr 700 kr 600 kr Gångbana, GC min deb 5,0 > 5-25 > > 100 Lagning, tvåskiktsbeläggning Körbana min deb 5,0 > 5-25 > > 100 m 2 m 2 m 2 m 2 m 2 m 2 m 2 m kr 1000 kr 900 kr 800 kr 8500 kr 1500 kr 1400 kr 1300 kr 4000 kr 700 kr 600 kr 500 kr 5000 kr 900 kr 800 kr 700 kr Betongplattor min deb 5,0 > 5-25 > > 100 m 2 m 2 m 2 m kr 700 kr 600 kr 500 kr Gatsten min deb 5,0 > 5-25 > > 100 Kantstöd av granit min deb 5,0 > 5 Kantstöd av betong min deb 5,0 > 5 Gräsyta < 100 > 100 Naturyta m 2 m 2 m 2 m 2 lpm lpm lpm lpm m 2 m 2 m kr 1100 kr 1000 kr 900 kr 5000 kr 900 kr 2200 kr 400 kr 250 kr 200 kr 100 kr Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

33 Postadress Besöksadress Telefon Webb / E-post Organisations nr. Giro Box Markaryd Drottninggatan Markaryd ks@markaryd.se Plusgiro: Bankgiro:

34 Anvisningar Grävning i allmän mark Fastställd av kommunstyrelsen Markaryds kommun Postadress: Box 74, Markaryd Besöksadress: Drottninggatan 11, Markaryd Telefon: , 34

35 ALLMÄN MARK Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens invånare. På ytan finns t ex gator, vägar, parker, grönytor och under ytan ligger ledningar för t ex el, tele, fiber, gas, fjärrvärme, vatten och avlopp. Både gator och ledningar är en förutsättning för att samhället ska fungera och man förutsätter att allt ska fungera utan avbrott, trafiken ska flyta på. Ibland leder de olika kraven till konflikter när nya ledningar ska läggas eller gamla ska underhållas. Kraven från alla intressenter måste samordnas så att problemen blir så små som möjliga. Därför är det alltid viktigt att i god tid meddela, ansöka om tillstånd och föra en dialog med berörda personer inom kommunen. Vi kan då gemensamt minimera störningar för våra invånare, näringsidkare och allmänhet. ANVISNINGAR FÖR BRUKANDE AV ALLMÄN PLATSMARK I MARKARYDS KOMMUN. Grävtillstånd För att få gräva i kommunal mark måste du ha tillstånd enligt VÄGLAG ( 1971:948 ) paragraf 44 I god tid före uppschaktning i kommunal mark skall kommunen kontaktas, blankett för grävtillstånd fyllas i och skickas till Va-& Gatuenheten som godkänner denna och diarieför ansökan. Vid akutläge ska anmälan göras senast första arbetsdagen efter åtgärd. Blankett hittar du här Trafikanordningsplan TA-plan skall alltid upprättas och finnas till hands, för mindre arbeten krävs tillfällig TA-plan och om det behövs, begär tillfällig trafikföreskrift. Utmärkningsansvarig person med dokumenterad utbildning ska vara ansvarig för arbetsplatsens TA-plan, vilket kan komma att kontrolleras. Arbetet måste planeras noggrant för att ge skydd åt trafikanter och arbetare. Gång- o cykeltrafik vid arbetsplatserna måste ordnas så att den inte skapar risker för de oskyddade trafikanterna. Speciell hänsyn tas till utsatta grupper som har det svårare att handskas med störning, t ex äldre, synskadade och rörelsehindrade. Det är på ledningsägare och utförande grävföretags ansvar att följa kommunens handbok för arbete på väg. Handbok hittar du här Upplåtelse av offentlig plats Upplåtelse av allmän mark utanför arbetsområdet kräver tillstånd och ansöks hos polismyndigheten. Offentlig plats Service - Polisen Planering, samordning och syn av arbetsområde Planerade arbeten skall alltid föregås av en förbesiktning som utförs gemensamt med representant från Markaryds kommuns Va-& Gatuenhet. Ledningsägare/byggherren ansvarar för att detta utförs och dokumenteras i form av protokoll med fotodokumentation. Protokollet justeras av båda parter. Kontakta Va-& Gatuenheten, vxl , för överenskommelse om datum och tid för förbesiktning. ks@markaryd.se 35

36 Förbesiktningen ska omfatta följande punkter: Arbetsområdets/entreprenadområdets omfattning Utstakning av ledningssträckning Gatans och övriga anläggningars aktuella standard Val av arbetsmetoder Träd och växter som berörs av arbetet Värdebestämning av träd och buskar som måste tas bort på grund av arbetet Upplag och transporter Skyddsåtgärder, riskbedömningar och ev. störningar Funktionskontroll av rännstensbrunnar genom okulärbesiktning Hur information sker till de som berörs av arbetet, även näringsidkare och boende Omfattning av återställning Tänk på att alla inblandade behöver tillräcklig handläggningstid Arbetets utförande och ansvar Arbetet ska utföras så att störningar på omgivningen blir så liten som möjligt. Ledningsägare/byggherren ansvarar för att alla tillstånd som behövs är tagna innan arbetets start, att ledningsvisning är beställd och utförd. Klicka här för: Ledningsägaren/byggherren ansvarar för arbetsområdet och schaktet tills gatuområdet är återställt, besiktigat och godkänt, arbeten intill ledningar och kablar ska utföras i enlighet med respektive anläggningsägares anvisningar och säkerhetsföreskrifter. Ledningsägaren/byggherren ansvarar för och bekostar alla sina åtgärder i kommunens gator och grönytor samt ansvarar mot väghållare, övriga ledningsägare och tredje man för skador, förlust och intrång som kan uppkomma under arbetet. Meddela väghållaren om arbetet försenas eller blir klart tidigare. Miljöhänsyn Vid olycka eller misstänkt förorening ska spridning förhindras, vid behov larma 112 och ring Miljö-byggnadskontoret och kom överens om ev. fortsatta åtgärder Vid påträffande av miljöföroreningar ska Miljö-byggkontoret kontaktas Vid schakt i vattenskyddsområdena Hylte, Grönö och Östergatans vattenförening gäller särskilda regler, kontakta VA-avdelningen Ev. mellanlagring av otjänliga massor bestäms i samverkan med Miljö-byggkontoret Vatten som innehåller fett, lera, betong eller liknande får INTE rinna ner i brunnar Fordon och arbetsredskap som drivs med fossila bränslen ska vara miljöklassade Skyddsklädsel ska uppfylla SS-EN 471 klass 3 eller likvärdigt 36

37 Schakt Schakt och transportmaskiners storlek ska anpassas till markens användningsområde Hårdgjorda ytor med asfalt ska sågas eller skäras före grävning Sträva efter rektangulära ytor med raka långa ytor, undvik öar och småytor. Om möjligt väljs befintliga skarvar t ex brytlinje mellan gata och motlut. Schaktfri ledningsdragning ska i första hand övervägas Markaryds Kommun kan tillåta s.k. grunda schaktmetoder, dock ej grundare än 0,3 m täckning och med 10 cm nytt täckningslager/bärlager Förbesiktning klargör djup och metoder i en överenskommelse med kommunen. Toppning/slitager ska alltid ske med minst 5 cm 0-18 mm krossgrus alt. stenmjöl. Borttransport av överblivna, ev. otjänliga massor ansvarar och står ledningsägaren för Uppriven asfalt och överblivna massor skall transporteras till kommunens kretsloppsanläggning i Alandsköp för deponi på anvisad plats. Avgift utgår ej Packning med vibrator skall alltid ske på ett fackmässigt sätt och enligt föreskrifter. Det åligger ledningsägaren att vidta nödvändiga åtgärder så att markvibrationer under grävnings-och återställningsarbetet inte skadar intilliggande anläggningar och fastigheter. Träd och buskar ska skyddas från åverkan, kyla och värme på stam och rotsystem Återställning Återfyllnad med otjänliga massor eller fruset material får ej ske, AMA Anläggning 13 ska följas Schaktens återställningsbredd får ej understiga 0,5 m Renskärning ska alltid ske med minst 0,15 m innan återlagning med asfalt. Brunnar och kantsten Skarvar får inte hamna närmare än 0,5 m från brunnar och kantsten Gångbanor o refuger Bredd < 1,0 m lägg hela bredden Bredd > 1,0 m kvarvarande asfalt får inte ha mindre bredd än 0,5 m Gamla lagningar Såga upp så att det inte blir två skarvar på mindre avstånd än 1,0 m Schakt som sker innanför trädkronans dropplinje ska godkännas av Va-& Gatuenheten. Ev. beskärningar av rotsystem-och trädkrona ska utföras enl. ök med Va-& Gatuenheten För gräs och planeringsytor kan separerade massor eller ny ogräsfri jord användas för återställande. Växtbäddar ska ha en fyllning med 40 cm och 10 cm för gräsytor. Inga stenar större än 12 mm får finnas i ytskiktet. Återställd gräsyta ska alltid sås med lämplig typ av gräsfrö som är anpassad för ändamålet. All återställning beställs av kommunen, utförs av kommunen/avtalsentreprenörer och bekostas av Ledningsägaren/byggherren. Detta om inget annat överenskommes. För projekt som avser utbyggnad av fibernät gäller särskilda villkor för återställning (se bilaga*) Beställningsblankett för återställning 37

38 Märkning/märkband Märkband innehållande söktråd ska läggas minst 20 cm över kablar och kanalisation och vara märkt med typ av anläggning t ex Elkabel, Starkström, Tele, Opto. Kabelutsättningspålar ska placeras så att det inte utgör ett hinder för t ex gräsklippning, underhållsarbete m m. Dokumentation Digitala relationsritningar på kablar och kanalisation (lägesvisning) ska överlämnas senast vid slutbesiktningstillfället. Redovisning ska ske i DWG-format och SWEREF, som skickas eller överlämnas till: Karttekniker Gith Karlsson gitt.karlsson@markaryd.se alt. ks@markaryd.se Då arbetet är klart Då arbetet är utfört ska platsen återställas i ursprungligt skick. Avspärrningar tas bort, vägmärken och vägmarkeringar återställas samt området maskinsopas, eller städas av manuellt. Den godkända blanketten grävtillstånd som ligger till grund för arbetet ifylls av sökande efter färdigställande och skickas till Markaryds kommuns Va-& Gatuenhet. Slutdatum diarieföres. Slutbesiktning Ledningsägaren/byggherren kallar till syn inom 1 v från det att arbetet är meddelats slutfört. Slutbesiktning med Markaryds kommun, ledningsägare och byggherre skall ske inom fem (5) arbetsdagar från det att ledningsägaren kallat till slutbesiktning. Slutbesiktning inkl. protokoll ska godkännas av båda parter för att garantitider ska träda i kraft. Garantier Ledningsägare/byggherren ansvarar för sättningar och sprickor eller andra fel som uppstår inom de närmaste 5 åren efter besiktning som är godkänd. Används förläggningsmetoden mikrotrenching/sågning är garantitiden 10 år på sprickor och sättningar. Markaryds kommuns Va-gata äger rätt att påpeka felaktigheter för omedelbara åtgärder eller avbryta arbetena om de bedrivs på ett otillfredsställande vis/sätt. 38

39 *VILLKOR FÖR ÅTERSTÄLLNING AV HÅRDGJORDA YTOR I SAMBAND MED UTBYGGNAD AV FIBERNÄT Markaryds kommun har för avsikt att, i överensstämmelse med regeringens bredbandsstrategi för Sverige, stimulera etableringen och utbyggnaden av ny infrastruktur med fiber i kommunen. Målet och visionen för Markaryds kommun är att 98 % av kommunens invånare och företag som vill, ska ha möjligheten att ansluta sig till ett fibernät senast år Varje fiberägare/fiberbyggare som i ett samlat utbyggnadsprojekt erbjuder kommunens invånare fiberanslutning i ett öppet- och konkurrensneutralt fibernät, ansvarar för att schaktade ytor för kanalisations/fibernätet återställs i enlighet med vid varje tillfälle gällande anvisningar/avtal. Återställning av överytor utförs av Markaryds kommun, eller av kommunen anlitad entreprenör, varvid nätägaren/byggherren debiteras kommunens självkostnadspris. Vid återställningsarbete ska Markaryds kommun ges möjlighet till tilläggsbeställning av asfaltsytor i enligt med gjord överenskommelse vid förbesiktning. Dessa villkor gäller endast för fiberägare/fiberbyggare som ikläder sig ett helhetsåtagande för utbyggnad av fiber både vad avser tätort och för landsbygd. Vid utbyggnad av fibernät till enstaka kunder eller vid fiberutbyggnad till mindre delar av tätort gäller inte dessa villkor. Kontaktpersoner Teknisk chef Lennart Hägelmark, lennart.hagelmark@markaryd.se Enhetschef gata Ellenor Olofsson, ellenor.olofsson@markaryd.se Ingenjör gata Anders Andersson, anders.andersson@markaryd.se Miljöchef Martin Bentsen, martin.berntsen@markaryd.se Karttekniker Gith Karlsson, gitt.karlsson@markaryd.se Teknisk handläggare Kerstin Andersson, kerstin.andersson@markaryd.se Bredbandssamordnare Matz Persson, matz.persson@markaryd.se Va-gata Marcus Danielsson, marcus.danielsson@markaryd.se 39

40 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 151 Revidering av Miljö och byggnadsnämndens reglemente Dnr 2017/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till ändring av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden att gälla från och med , och att nuvarande reglemente, fastställt av kommunfullmäktige , 43, därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning I anslutning till aktuell mandatperiod har en översyn gjorts av samtliga nämnders reglementen; dels centralt inom kommunstyrelsens kansli och dels inom respektive nämnds förvaltning. Aktuellt reglemente för miljö- och byggnadsnämnden antogs av kommunfullmäktige , 164. En viktig del i det föreliggande förslaget får sägas vara förtydligandet av nämndens befogenhet att besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress. I övrigt har den nu vidtagna översynen föranlett en del justeringar av redaktionell art. Den nya kommunallagen ställer inte krav på mera omfattande ändringar av nämndens reglemente, dock har bestämmelser om uppdrag resp information föreslagits i nya 3-4. Sistnämnda förslag är av generell karaktär och föreslås införas i varje nämnds reglemente på grundval av det underlag som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat. Miljö- och byggnadsnämnden har , 55, beslutat föreslå att kommunfullmäktige antar förslaget till nytt reglemente. Beslutsunderlag KSAU Utredningschefens tjänsteskrivelse Miljö- och byggnadsnämndens reglemente SKL:s underlag för nämndsreglementen Kommunallagen (2017:725) Beslutet expedieras till: Miljö- och byggnadsnämnden Utredningschefen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 40

41 1(1) Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 118 Revidering av Miljö- och Byggnadsnämndens reglemente Dnr 2017/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till ändring av reglemente för Miljö- och Byggnadsnämnden att gälla från och med Bakgrund och sammanfattning I anslutning till aktuell mandatperiod har en översyn gjorts av samtliga nämnders reglementen; dels centralt inom kommunstyrelsens kansli och dels inom resp nämnds förvaltning. Aktuellt reglemente för miljö- och byggnadsnämnden antogs av kommunfullmäktige , 164. En viktig del i det föreliggande förslaget får sägas vara förtydligandet av nämndens befogenhet att besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress. I övrigt har den nu vidtagna översynen föranlett en del justeringar av redaktionell art. Den nya kommunallagen ställer inte krav på mera omfattande ändringar av nämndens reglemente, dock har bestämmelser om uppdrag resp information föreslagits i nya 3-4. Sistnämnda förslag är av generell karaktär och föreslås införas i varje nämnds reglemente på grundval av det underlag som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat. Miljö- och byggnadsnämnden har , 55, beslutat föreslå att kommunfullmäktige antar förslaget till nytt reglemente. Beslutsunderlag Utredningschefens tjänsteskrivelse Miljö- och byggnadsnämndens reglemente SKL:s underlag för nämndsreglementen Kommunallagen (2017:725) Beslutet expedieras till: Miljö- och byggnadsnämnden Utredningschefen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 41

42 Per Rosenquist Tjänsteskrivelse Utredningschef Revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente Dnr 2017/ Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar redovisat förslag till revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente. Bakgrund och sammanfattning I anslutning till aktuell mandatperiod har en översyn gjorts av samtliga nämnders reglementen; dels centralt inom kommunstyrelsens kansli och dels inom resp nämnds förvaltning. Aktuellt reglemente för miljö- och byggnadsnämnden antogs av kommunfullmäktige , 164. En viktig del i det föreliggande förslaget får sägas vara förtydligandet av nämndens befogenhet att besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress. I övrigt har den nu vidtagna översynen föranlett en del justeringar av redaktionell art. Den nya kommunallagen ställer inte krav på mera omfattande ändringar av nämndens reglemente, dock har bestämmelser om uppdrag resp information föreslagits i nya 3-4. Sistnämnda förslag är av generell karaktär och föreslås införas i varje nämnds reglemente på grundval av det underlag som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens reglemente SKL:s underlag för nämndsreglementen Kommunallagen (2017:725) Per Rosenquist Utredningschef Beslutet expedieras till: 42

43 Förslag till revidering av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden Nu gällande lydelse Förslag Kommentar MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-området, plan- och byggnadsområdet samt tillsyn enligt LSO i kommunalt ägda fastigheter. Varje nämnd har dock ansvar för miljö- och hälsoskyddet för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunal nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsområdet. Nämnden svarar för den prövning och den tillsyn som ankommer på kommunen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning, skyltning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa lagar. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-området, plan- och byggnadsområdet samt tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kommunalt ägda fastigheter. Varje nämnd har dock ansvar för miljö- och hälsoskyddet för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunal nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsområdet. Nämnden svarar för den prövning och den tillsyn som ankommer på kommunen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning, skyltning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa lagar. 43

44 Nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och i övriga hänseenden som regleras i miljöbalken och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen samt medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens verksamhetsområde berörs. Nämnden ansvarar för tillsyn av detaljhandeln med folköl enligt 9 kap 2 alkohollagen. Ärenden enligt alkohollagen som avser socialnämndens verksamhet, handläggs av miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar för att inom den egna verksamheten fortlöpande arbeta för reformering av gällande regler så att förenklingar sker. Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel. Nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och i övriga hänseenden som regleras i miljöbalken och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen samt medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens verksamhetsområde berörs. Nämnden ansvarar för tillsyn av detaljhandeln med folköl enligt 9 kap 2 alkohollagen. Ärenden enligt alkohollagen som avser socialnämndens verksamhet, handläggs av miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar för att inom den egna verksamheten fortlöpande arbeta för reformering av gällande regler så att förenklingar sker. Nämnden är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel. Förtydligande beskrivning med hänsyn till den nya lagstiftning (GDPR) som trädde i kraft under Varje nämnd måste själv besluta om vem som ska vara dataskyddsombud. 44

45 Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 38 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva detaljplan då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. Miljö och byggnadsnämndens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap 24 ). Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att planen inte reglerar exploateringssamverkan. Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 39 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva områdesbestämmelser då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommun-styrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 38 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva detaljplan då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. Miljö och byggnadsnämndens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap 24 ). Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att planen inte reglerar exploateringssamverkan. Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 39 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva områdesbestämmelser då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Nämnden lägger förslag till kvarters-, gatuoch allmänna platsers namn. Kommunfullmäktige ska i reglemente avgöra vilken nämnd som ska vara ansvarig för adressättningsfrågor. 45

46 Nämnden har rätt att besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress och lägenhetsnummer enligt 10-11, lag (2006:378) om lägenhetsregister. Nämnden har även rätt att besluta i övriga ärenden gällande adressättning samt i övrigt utföra kommunens uppgifter enligt nämnda lag. Nämnden har rätt att delegera beslutanderätten i dessa frågor vidare till anställd i kommunen. Uppdrag och verksamhet 3 Varje nämnd/styrelse ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för förande av adressregister och ajourför byggnadsregistret. Nämnden lägger förslag till kvarter-, gatu- och allmänna platsers namn. Nämnden ska besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress och lägenhetsnummer enligt lag (2006:378) om lägenhetsregister samt i övrigt utföra kommunens uppgifter enligt nämnda lag. Förslaget har antagits av miljö- och byggnadsnämnden , 12. Av 6 kap. 6 KL framgår att nämnderna inom sina områden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de övriga föreskrifter som gäller. Nämnderna beslutar även enligt 6 kap. 3 KL i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. De ska också enligt 6 46

47 kap. 3 och 4 KL besluta i ärenden som fullmäktige delegerat till dem, liksom bereda fullmäktiges ärenden inom sitt ansvarsområde och se till att fullmäktiges beslut verkställs. Paragrafen är ny och en påminnelse för alla nämnder om vad som gäller enligt KL. Information och samråd 4 Nämnd/styrelse ska i möjligaste mån från annan nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. Denna nya paragraf, som är tänkt att vara gemensam för alla nämnder, utgör ett slags påbyggnad till den rätt till information som styrelsen enligt 6 kap. 12 KL har gentemot övriga nämnder, beredningar och anställda. Här kan fullmäktige föreskriva en utvidgad informationsskyldighet för alla nämnder. Syftet med bestämmelsen är att samordningen mellan de olika nämnderna ska påskyndas, så att inte all information ska gå genom styrelsen. 47

48 Övrig verksamhet 3 Nämnden hjälper till med vattenprovförmedling mellan personer med egen vattentäkt och av kommunen anlitat laboratorium. Nämnden fattar beslut om undantag från renhållningsordningens bestämmelser. Nämnden lägger förslag till kvarters-, gatuoch allmänna platsers namn. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamhetsförvaltningen och verkställigheten av beslut inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Ansvar och rapporteringsskyldighet 4 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden ska hålla allmänheten informerad om sin verksamhet så att berörda och intresserade kommuninnevånare kan nyttja nämndens tjänster och ges möjlighet till inflytande på nämndens verksamheter. Övrig verksamhet 5 Nämnden hjälper till med vattenprovförmedling mellan personer med egen vattentäkt och av kommunen anlitat laboratorium. Nämnden fattar beslut om undantag från renhållningsordningens bestämmelser. Nämnden lägger förslag till kvarters-, gatuoch allmänna platsers namn. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamhetsförvaltningen och verkställigheten av beslut inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Ansvar och rapporteringsskyldighet 6 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden ska hålla allmänheten informerad om sin verksamhet så att berörda och intresserade kommuninnevånare kan nyttja nämndens tjänster och ges möjlighet till inflytande över nämndens verksamheter. Namnförslag flyttas till 2. Ingen ändring av

49 Nämndens talan 5 Nämnden för själv eller genom ombud kommunens talan i mål eller ärenden som rör nämndens verksamheter enligt detta reglemente, lag eller annan författning. Miljö- och byggnadsnämndens arbetsformer Sammansättning 6 Miljö- och byggnadsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. 7 Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Tidpunkt för sammanträden 8 Miljö- och byggnadsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämndens talan 7 Nämnden för själv eller genom ombud kommunens talan i mål eller ärenden som rör nämndens verksamheter enligt detta reglemente, lag eller annan författning. Miljö- och byggnadsnämndens arbetsformer Sammansättning 8 Miljö- och byggnadsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. 9 Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Tidpunkt för sammanträden 10 Miljö- och byggnadsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kommunallagen anger i 6 kap 23 att sammanträden ska hållas om minst en 49

50 Sammanträde ska hållas också om minst hälften av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas få behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 9 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Sammanträde ska hållas också om minst hälften en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas få behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 11 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. tredjedel av nämndens ledamöter begär det. Ingen ändring av

51 Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Offentliga sammanträden 10 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Sammanträde på distans 11 Enligt 6 kap. 32 andra stycket i kommunallagen ska det i nämndens reglemente anges i vilken utsträckning ledamöter får delta i nämndens sammanträden på distans. I Markaryds kommun är det inte tillåtet för nämndens ledamöter att delta i nämndens sammanträden på distans. Närvarorätt 12 Kommunalrådet har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Offentliga sammanträden 12 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Offentliga sammanträden får inte hållas i ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess. Sammanträde på distans 13 Enligt 6 kap. 32 andra stycket i kommunallagen ska det i nämndens reglemente anges i vilken utsträckning ledamöter får delta i nämndens sammanträden på distans. I Markaryds kommun är det inte tillåtet för nämndens ledamöter att delta i nämndens sammanträden på distans. 51

52 Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får nämnden medge förtroendevald, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämndens chefstjänsteman har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Nämnden får även bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Presidium 13 Nämndens presidium ska bestå av ordförande och vice ordförande. Vice ordförande ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 14 Närvarorätt 14 Kommunalrådet har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får nämnden medge förtroendevald, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämndens chefstjänsteman har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Nämnden får även bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Presidium 15 Nämndens presidium ska bestå av ordförande och vice ordförande. Vice ordförande ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 16 52

53 Om varken ordföranden eller vice ordföranden inte kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Inkallande av ersättare 15 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen Ersättarnas tjänstgöring 16 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om varken ordföranden eller vice ordföranden inte kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Inkallande av ersättare 17 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen Ersättarnas tjänstgöring 18 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. 53

54 En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna/partigrupperna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer från en annan partigrupp. Med partigrupp avses vad kommunfullmäktige angett i sitt beslut om regler för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder. Ersättare som är närvarande, men inte tjänstgörande, vid miljö- och byggnadsnämndens sammanträde, har rätt att yttra sig men inte att få sin mening antecknad till protokollet. 17 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna/partigrupperna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer från en annan partigrupp. Med partigrupp avses vad kommunfullmäktige angett i sitt beslut om regler för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder. Ersättare som är närvarande, men inte tjänstgörande, vid miljö- och byggnadsnämndens sammanträde, har rätt att yttra sig men inte att få sin mening antecknad till protokollet. 19 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om 54

55 ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Yrkanden 20 När styrelsen förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte styrelsen/nämnden enhälligt beslutar att medge det. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut 21 En ledamot som, där detta är möjligt, avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om styrelsen fattar det med acklamation. Denna nya bestämmelse fungerar som vägledning för sammanträdesordningen. Bestämmelserna stämmer överens med praxis i beslutande kommunala församlingar och med rättspraxis vad gäller rätten att ändra eller återta ett framställt yrkande. I 4 kap KL finns gemensamma bestämmelser för fullmäktige och nämnder om vad som gäller vid omröstning och beslut. Enligt 4 kap. 25 KL har en ledamot som grundregel rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Enligt 4 kap. 26 KL är dock en nämndledamot som deltar i handläggningen av ett ärende skyldig att rösta om ärendet rör myndighetsutövning mot någon enskild. Uttrycket där detta är möjligt tar sikte på den situationen. Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när 55

56 Justering av protokoll 18 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet innan nämnden justerar den och justeras av ordföranden och en ledamot. Reservation 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera Justering av protokoll 22 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet innan nämnden justerar den och justeras av ordföranden och en ledamot. Reservation 23 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera det behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I tidigare förarbeten (prop. 1990/91:117 s. 171) sägs att en ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut ska anmäla detta innan beslutet fattas och att det inte är möjligt att i efterhand anmäla att man inte deltagit i ett beslut. En regel om en sådan anmälningsplikt finns i första stycket. I andra stycket föreskrivs att en ledamot som inte har anmält sin avsikt att inte delta i ett beslut anses ha deltagit i beslutet, om detta fattas med acklamation. Om beslutet fattas genom omröstning, måste ledamoten meddela vid uppropet att han eller hon avstår från att rösta. 56

57 reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 20 Delgivning med miljö- och byggnadsnämnden sker med ordföranden, chefstjänsteman eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 21 Avtal, skrivelser och andra handlingar från miljö- och byggnadsnämnden ska undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. I övrigt beslutar nämnden vem som ska underteckna handlingar reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 24 Delgivning med miljö- och byggnadsnämnden sker med ordföranden, chefstjänsteman eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 25 Avtal och handlingar i ärenden som har beslutats av nämnden och som är av större vikt eller principiell betydelse ska undertecknas av ordföranden. Om ordföranden inte har möjlighet att skriva under avtal får vice ordföranden göra det istället. Avtal och handlingar av större vikt eller principiell betydelse ska kontrasigneras av förvaltningschefen eller av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet. Övriga avtal och handlingar undertecknas av förvaltningschefen eller av den som nämnden bestämmer. Avtal, skrivelser och I ett kommunalt organ kan ordföranden ha getts rätt att underteckna nämndens handlingar. Samtidigt är det fortfarande nämnden som har beslutskompetensen. Många handlingar som ska undertecknas är en följd av nämndens/utskottets beslut och tar sikte på ren verkställighet, i flertalet fall bör sådana handlingar kunna undertecknas av förvaltningschefen. Ett speciellt fall är när en beslutsrätt delegerats till någon. Då kan beslutsrätt och rätten att underteckna handlingar sammanfalla. 57

58 andra handlingar från miljö- och byggnadsnämnden ska under-tecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. I övrigt beslutar nämnden vem som ska underteckna handlingar 58

59 Förslag till revidering av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden Nu gällande lydelse Förslag Kommentar MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-området, plan- och byggnadsområdet samt tillsyn enligt LSO i kommunalt ägda fastigheter. Varje nämnd har dock ansvar för miljö- och hälsoskyddet för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunal nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsområdet. Nämnden svarar för den prövning och den tillsyn som ankommer på kommunen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning, skyltning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa lagar. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-området, plan- och byggnadsområdet samt tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kommunalt ägda fastigheter. Varje nämnd har dock ansvar för miljö- och hälsoskyddet för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunal nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsområdet. Nämnden svarar för den prövning och den tillsyn som ankommer på kommunen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning, skyltning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa lagar. 59

60 Nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och i övriga hänseenden som regleras i miljöbalken och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen samt medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens verksamhetsområde berörs. Nämnden ansvarar för tillsyn av detaljhandeln med folköl enligt 9 kap 2 alkohollagen. Ärenden enligt alkohollagen som avser socialnämndens verksamhet, handläggs av miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar för att inom den egna verksamheten fortlöpande arbeta för reformering av gällande regler så att förenklingar sker. Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel. Nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och i övriga hänseenden som regleras i miljöbalken och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen samt medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens verksamhetsområde berörs. Nämnden ansvarar för tillsyn av detaljhandeln med folköl enligt 9 kap 2 alkohollagen. Ärenden enligt alkohollagen som avser socialnämndens verksamhet, handläggs av miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar för att inom den egna verksamheten fortlöpande arbeta för reformering av gällande regler så att förenklingar sker. Nämnden är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel. Förtydligande beskrivning med hänsyn till den nya lagstiftning (GDPR) som trädde i kraft under Varje nämnd måste själv besluta om vem som ska vara dataskyddsombud. 60

61 Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 38 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva detaljplan då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. Miljö och byggnadsnämndens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap 24 ). Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att planen inte reglerar exploateringssamverkan. Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 39 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva områdesbestämmelser då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommun-styrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 38 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva detaljplan då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. Miljö och byggnadsnämndens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap 24 ). Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att planen inte reglerar exploateringssamverkan. Nämnden har rätt, enligt 5 kap 27 och 39 Plan- och bygglagen, att antaga, ändra eller upphäva områdesbestämmelser då bestämmelserna om begränsat standardförfarande i 5 kap 18 får tillämpas. En förutsättning för miljö- och byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Nämnden lägger förslag till kvarters-, gatuoch allmänna platsers namn. Kommunfullmäktige ska i reglemente avgöra vilken nämnd som ska vara ansvarig för adressättningsfrågor. 61

62 Nämnden har rätt att besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress och lägenhetsnummer enligt 10-11, lag (2006:378) om lägenhetsregister. Nämnden har även rätt att besluta i övriga ärenden gällande adressättning samt i övrigt utföra kommunens uppgifter enligt nämnda lag. Nämnden har rätt att delegera beslutanderätten i dessa frågor vidare till anställd i kommunen. Uppdrag och verksamhet 3 Varje nämnd/styrelse ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för förande av adressregister och ajourför byggnadsregistret. Nämnden lägger förslag till kvarter-, gatu- och allmänna platsers namn. Nämnden ska besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress och lägenhetsnummer enligt lag (2006:378) om lägenhetsregister samt i övrigt utföra kommunens uppgifter enligt nämnda lag. Förslaget har antagits av miljö- och byggnadsnämnden , 12. Av 6 kap. 6 KL framgår att nämnderna inom sina områden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de övriga föreskrifter som gäller. Nämnderna beslutar även enligt 6 kap. 3 KL i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. De ska också enligt 6 62

63 kap. 3 och 4 KL besluta i ärenden som fullmäktige delegerat till dem, liksom bereda fullmäktiges ärenden inom sitt ansvarsområde och se till att fullmäktiges beslut verkställs. Paragrafen är ny och en påminnelse för alla nämnder om vad som gäller enligt KL. Information och samråd 4 Nämnd/styrelse ska i möjligaste mån från annan nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. Denna nya paragraf, som är tänkt att vara gemensam för alla nämnder, utgör ett slags påbyggnad till den rätt till information som styrelsen enligt 6 kap. 12 KL har gentemot övriga nämnder, beredningar och anställda. Här kan fullmäktige föreskriva en utvidgad informationsskyldighet för alla nämnder. Syftet med bestämmelsen är att samordningen mellan de olika nämnderna ska påskyndas, så att inte all information ska gå genom styrelsen. 63

64 Övrig verksamhet 3 Nämnden hjälper till med vattenprovförmedling mellan personer med egen vattentäkt och av kommunen anlitat laboratorium. Nämnden fattar beslut om undantag från renhållningsordningens bestämmelser. Nämnden lägger förslag till kvarters-, gatuoch allmänna platsers namn. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamhetsförvaltningen och verkställigheten av beslut inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Ansvar och rapporteringsskyldighet 4 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden ska hålla allmänheten informerad om sin verksamhet så att berörda och intresserade kommuninnevånare kan nyttja nämndens tjänster och ges möjlighet till inflytande på nämndens verksamheter. Övrig verksamhet 5 Nämnden hjälper till med vattenprovförmedling mellan personer med egen vattentäkt och av kommunen anlitat laboratorium. Nämnden fattar beslut om undantag från renhållningsordningens bestämmelser. Nämnden lägger förslag till kvarters-, gatuoch allmänna platsers namn. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamhetsförvaltningen och verkställigheten av beslut inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Ansvar och rapporteringsskyldighet 6 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden ska hålla allmänheten informerad om sin verksamhet så att berörda och intresserade kommuninnevånare kan nyttja nämndens tjänster och ges möjlighet till inflytande över nämndens verksamheter. Namnförslag flyttas till 2. Ingen ändring av

65 Nämndens talan 5 Nämnden för själv eller genom ombud kommunens talan i mål eller ärenden som rör nämndens verksamheter enligt detta reglemente, lag eller annan författning. Miljö- och byggnadsnämndens arbetsformer Sammansättning 6 Miljö- och byggnadsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. 7 Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Tidpunkt för sammanträden 8 Miljö- och byggnadsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämndens talan 7 Nämnden för själv eller genom ombud kommunens talan i mål eller ärenden som rör nämndens verksamheter enligt detta reglemente, lag eller annan författning. Miljö- och byggnadsnämndens arbetsformer Sammansättning 8 Miljö- och byggnadsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. 9 Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Tidpunkt för sammanträden 10 Miljö- och byggnadsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kommunallagen anger i 6 kap 23 att sammanträden ska hållas om minst en 65

66 Sammanträde ska hållas också om minst hälften av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas få behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 9 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Sammanträde ska hållas också om minst hälften en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas få behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 11 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. tredjedel av nämndens ledamöter begär det. Ingen ändring av

67 Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Offentliga sammanträden 10 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Sammanträde på distans 11 Enligt 6 kap. 32 andra stycket i kommunallagen ska det i nämndens reglemente anges i vilken utsträckning ledamöter får delta i nämndens sammanträden på distans. I Markaryds kommun är det inte tillåtet för nämndens ledamöter att delta i nämndens sammanträden på distans. Närvarorätt 12 Kommunalrådet har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Offentliga sammanträden 12 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Offentliga sammanträden får inte hållas i ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess. Sammanträde på distans 13 Enligt 6 kap. 32 andra stycket i kommunallagen ska det i nämndens reglemente anges i vilken utsträckning ledamöter får delta i nämndens sammanträden på distans. I Markaryds kommun är det inte tillåtet för nämndens ledamöter att delta i nämndens sammanträden på distans. 67

68 Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får nämnden medge förtroendevald, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämndens chefstjänsteman har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Nämnden får även bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Presidium 13 Nämndens presidium ska bestå av ordförande och vice ordförande. Vice ordförande ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 14 Närvarorätt 14 Kommunalrådet har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får nämnden medge förtroendevald, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämndens chefstjänsteman har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Nämnden får även bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Presidium 15 Nämndens presidium ska bestå av ordförande och vice ordförande. Vice ordförande ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 16 68

69 Om varken ordföranden eller vice ordföranden inte kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Inkallande av ersättare 15 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen Ersättarnas tjänstgöring 16 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om varken ordföranden eller vice ordföranden inte kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Inkallande av ersättare 17 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen Ersättarnas tjänstgöring 18 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. 69

70 En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna/partigrupperna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer från en annan partigrupp. Med partigrupp avses vad kommunfullmäktige angett i sitt beslut om regler för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder. Ersättare som är närvarande, men inte tjänstgörande, vid miljö- och byggnadsnämndens sammanträde, har rätt att yttra sig men inte att få sin mening antecknad till protokollet. 17 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna/partigrupperna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer från en annan partigrupp. Med partigrupp avses vad kommunfullmäktige angett i sitt beslut om regler för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder. Ersättare som är närvarande, men inte tjänstgörande, vid miljö- och byggnadsnämndens sammanträde, har rätt att yttra sig men inte att få sin mening antecknad till protokollet. 19 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om 70

71 ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Yrkanden 20 När styrelsen förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte styrelsen/nämnden enhälligt beslutar att medge det. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut 21 En ledamot som, där detta är möjligt, avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om styrelsen fattar det med acklamation. Denna nya bestämmelse fungerar som vägledning för sammanträdesordningen. Bestämmelserna stämmer överens med praxis i beslutande kommunala församlingar och med rättspraxis vad gäller rätten att ändra eller återta ett framställt yrkande. I 4 kap KL finns gemensamma bestämmelser för fullmäktige och nämnder om vad som gäller vid omröstning och beslut. Enligt 4 kap. 25 KL har en ledamot som grundregel rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Enligt 4 kap. 26 KL är dock en nämndledamot som deltar i handläggningen av ett ärende skyldig att rösta om ärendet rör myndighetsutövning mot någon enskild. Uttrycket där detta är möjligt tar sikte på den situationen. Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när 71

72 Justering av protokoll 18 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet innan nämnden justerar den och justeras av ordföranden och en ledamot. Reservation 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera Justering av protokoll 22 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet innan nämnden justerar den och justeras av ordföranden och en ledamot. Reservation 23 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera det behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I tidigare förarbeten (prop. 1990/91:117 s. 171) sägs att en ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut ska anmäla detta innan beslutet fattas och att det inte är möjligt att i efterhand anmäla att man inte deltagit i ett beslut. En regel om en sådan anmälningsplikt finns i första stycket. I andra stycket föreskrivs att en ledamot som inte har anmält sin avsikt att inte delta i ett beslut anses ha deltagit i beslutet, om detta fattas med acklamation. Om beslutet fattas genom omröstning, måste ledamoten meddela vid uppropet att han eller hon avstår från att rösta. 72

73 reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 20 Delgivning med miljö- och byggnadsnämnden sker med ordföranden, chefstjänsteman eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 21 Avtal, skrivelser och andra handlingar från miljö- och byggnadsnämnden ska undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. I övrigt beslutar nämnden vem som ska underteckna handlingar reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 24 Delgivning med miljö- och byggnadsnämnden sker med ordföranden, chefstjänsteman eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 25 Avtal och handlingar i ärenden som har beslutats av nämnden och som är av större vikt eller principiell betydelse ska undertecknas av ordföranden. Om ordföranden inte har möjlighet att skriva under avtal får vice ordföranden göra det istället. Avtal och handlingar av större vikt eller principiell betydelse ska kontrasigneras av förvaltningschefen eller av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet. Övriga avtal och handlingar undertecknas av förvaltningschefen eller av den som nämnden bestämmer. Avtal, skrivelser och I ett kommunalt organ kan ordföranden ha getts rätt att underteckna nämndens handlingar. Samtidigt är det fortfarande nämnden som har beslutskompetensen. Många handlingar som ska undertecknas är en följd av nämndens/utskottets beslut och tar sikte på ren verkställighet, i flertalet fall bör sådana handlingar kunna undertecknas av förvaltningschefen. Ett speciellt fall är när en beslutsrätt delegerats till någon. Då kan beslutsrätt och rätten att underteckna handlingar sammanfalla. 73

74 andra handlingar från miljö- och byggnadsnämnden ska under-tecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. I övrigt beslutar nämnden vem som ska underteckna handlingar 74

75 1(1) Protokoll Miljö- och byggnadsnämnden MBN 55 Förslag till ändring av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden Dnr 2017/ Beslut Miljö- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar redovisat förslag till revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente. Bakgrund och sammanfattning I anslutning till aktuell mandatperiod har en översyn gjorts av samtliga nämnders reglementen; dels centralt inom kommunstyrelsens kansli och dels inom respektive nämnds förvaltning. Aktuellt reglemente för miljö- och byggnadsnämnden antogs av kommunfullmäktige , 164. En viktig del i det föreliggande förslaget får sägas vara förtydligandet av nämndens befogenhet att besluta i ärenden om fastställande av belägenhetsadress. I övrigt har den nu vidtagna översynen föranlett en del justeringar av redaktionell art. Den nya kommunallagen ställer inte krav på mera omfattande ändringar av nämndens reglemente, dock har bestämmelser om uppdrag resp information föreslagits i nya 3-4. Sistnämnda förslag är av generell karaktär och föreslås införas i varje nämnds reglemente på grundval av det underlag som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat. Dagens sammanträde Miljö- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar redovisat förslag till revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens reglemente SKL:s underlag för nämndsreglementen Kommunallagen (2017:725) Beslutet expedieras till: KF Utredningschef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 75

76 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 153 Redovisning av hur kommunalt partistöd har använts under 2018 Dnr 2019/ Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna partiernas redovisning av användningen av 2018 års partistöd med bifogade granskningsrapporter till kommunfullmäktige. Bakgrund och sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 30, att anta förslag till regler för kommunalt partistöd. Enligt kommunallagens bestämmelser innehåller kommunens partistödsregler ett krav på redovisning av partistödets användning. Reglerna föreskriver att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29, första stycket Kommunallagen, nämligen att stärka det politiska partiets ställning i den kommunala demokratin. I redovisningen kan exempelvis ingå lokalkostnader, kostnader för information, marknadsföring, löner och ersättningar samt i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Respektive parti utser en särskild granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Redovisningens innehåll ska inte läggas till grund för något ställningstagande från kommunfullmäktiges sida. Fullmäktiges roll begränsar sig till att ta emot och hålla redovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den. Redovisningen av användningen av 2018 års partistöd, med tillhörande granskningsintyg, har inlämnats av samtliga partier i Markaryds kommun som erhållit partistöd. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 76

77 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag KSAU Kommunsekretarens tjänsteskrivelse Regler för partistöd Kommunallagen Redovisning från respektive parti Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 77

78 1(2) Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 135 Redovisning av hur kommunalt partistöd har använts under 2018 Dnr 2019/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partiernas redovisning av användningen av 2018 års partistöd med bifogade granskningsrapporter läggs till handlingarna. Bakgrund och sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 30, att anta förslag till regler för kommunalt partistöd. Enligt kommunallagens bestämmelser innehåller kommunens partistödsregler ett krav på redovisning av partistödets användning. Reglerna föreskriver att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29, första stycket Kommunallagen, nämligen att stärka det politiska partiets ställning i den kommunala demokratin. I redovisningen kan exempelvis ingå lokalkostnader, kostnader för information, marknadsföring, löner och ersättningar samt i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Respektive parti utser en särskild granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Redovisningens innehåll ska inte läggas till grund för något ställningstagande från kommunfullmäktiges sida. Fullmäktiges roll begränsar sig till att ta emot och hålla redovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den. Redovisningen av användningen av 2018 års partistöd, med tillhörande granskningsintyg, har inlämnats av samtliga partier i Markaryds kommun som erhållit partistöd. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 78

79 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Kommunsekretarens tjänsteskrivelse Regler för partistöd Kommunallagen Redovisning från respektive parti Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 79

80 Jonatan Borggren Tjänsteskrivelse Kommunsekreterare Redovisning av hur kommunalt partistöd har använts under 2018 Dnr 2019/ Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partiernas redovisning av användningen av 2018 års partistöd med bifogade granskningsrapporter läggs till handlingarna. Bakgrund och sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 30, att anta förslag till regler för kommunalt partistöd. Enligt kommunallagens bestämmelser innehåller kommunens partistödsregler ett krav på redovisning av partistödets användning. Reglerna föreskriver att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29, första stycket Kommunallagen, nämligen att stärka det politiska partiets ställning i den kommunala demokratin. I redovisningen kan exempelvis ingå lokalkostnader, kostnader för information, marknadsföring, löner och ersättningar samt i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Respektive parti utser en särskild granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Redovisningens innehåll ska inte läggas till grund för något ställningstagande från kommunfullmäktiges sida. Fullmäktiges roll begränsar sig till att ta emot och hålla redovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den. Redovisningen av användningen av 2018 års partistöd, med tillhörande granskningsintyg, har inlämnats av samtliga partier i Markaryds kommun som erhållit partistöd: Socialdemokraterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Moderaterna Miljöpartiet

81 Centerpartiet Beslutsunderlag Regler för partistöd Kommunallagen Redovisning från respektive parti Jonatan Borggren Kommunsekreterare Beslutet expedieras till: 81

82 82

83 83

84 84

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 166 Förslag till risk och sårbarhetsanalys Dnr 2019/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Risk- och sårbarhetsanalys att gälla från och med , och att nu gällande risk- och sårbarhetsanalys, antagen av kommunfullmäktige , därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning Alla kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap. RSA-arbetet ger viktig kunskap om hur kriser kan förebyggas och hanteras. Syftet med analyserna är att bidra till utveckling av samhällets samlade förmåga att förebygga, förhindra och hantera olika risker samt sårbarheter. Markaryds kommun har tagit fram en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen och dess geografiska område. Kommunen ska genomföra riskoch sårbarhetslyser för att stärka sin egen och samhällets krisberedskap. Inför årets redovisning har ett länsgemensamt arbete tillsammans med länsstyrelsen i Kronobergs län, beredskapssamordnarna i länets övriga kommuner samt Region Kronoberg genomförts i syfte att arbeta fram ett mer enhetligt arbetssätt. Samma aktörer har även tillsammans bedömt de hot och risker som identifieras i analysen. Dagens sammanträde Yrkanden Propositionsordning Omröstningsresultat Beslutsunderlag Risk- och sårbarhetsplan KF KSAU Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 93

94 Kommunstyrelsen Beslutet expedieras till: Kommunchefen Kanslichefen Säkerhets- och beredskapssamordnaren Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 94

95 1(1) Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 149 Risk och sårbarhetsanalys Dnr 2019/345. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Risk- och sårbarhetsanalys att gälla från och med , och att nu gällande risk- och sårbarhetsanalys, antagen av kommunfullmäktige , därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning Alla kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap. RSA-arbetet ger viktig kunskap om hur kriser kan förebyggas och hanteras. Syftet med analyserna är att bidra till utveckling av samhällets samlade förmåga att förebygga, förhindra och hantera olika risker samt sårbarheter. Markaryds kommun har tagit fram en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen och dess geografiska område. Kommunen ska genomföra riskoch sårbarhetslyser för att stärka sin egen och samhällets krisberedskap. Inför årets redovisning har ett länsgemensamt arbete tillsammans med länsstyrelsen i Kronobergs län, beredskapssamordnarna i länets övriga kommuner samt Region Kronoberg genomförts i syfte att arbeta fram ett mer enhetligt arbetssätt. Samma aktörer har även tillsammans bedömt de hot och risker som identifieras i analysen. Beslutsunderlag Risk- och sårbarhetsplan KF Beslutet expedieras till: Kommunchefen Kanslichefen Säkerhets- och beredskapssamordnaren Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 95

96 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS MARKARYDS KOMMUN Detta dokument är framtaget inom ramen för länsgemensamt RSA-arbete Antagen av kommunfullmäktige KF XXX 1 96

97 Dokumentnamn Dokumenttyp Antagen Beslutsinstans Risk- och Sårbarhetsanalys, Markaryds kommun Plan KF 2019/ Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Säkerhets- och beredskapssamordnare Dokumentinformation Dokumentet beskriver på ett övergripande sätt kommunen och dess risker och sårbarheter. I analysen har samhällsviktig verksamhet identifierats samt en åtgärdsplan utarbetats utifrån behovet av åtgärder efter genomförs risk- och sårbarhetsanalys Dokumentet gäller för Markaryds kommun 2 97

98 SAMMANFATTNING Markaryds kommun har tagit fram en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen och dess geografiska område. Kommunen ska genomföra risk- och sårbarhetslyser för att stärka sin egen och samhällets krisberedskap. Inför årets redovisning har ett länsgemensamt arbete tillsammans med länsstyrelsen i Kronobergs län, beredskapssamordnarna i länets övriga kommuner samt Region Kronoberg genomförts i syfte att arbeta fram ett mer enhetligt arbetssätt. Samma aktörer har även tillsammans bedömt de hot och risker som identifieras i analysen. De hot och risker som bedöms ge störst konsekvenser för kommunen är: väderrelaterade händelser störning i elförsörjningen störningar i dricksvattenförsörjningen kommunikationsbortfall våld i offentlig miljö stor olycka olycka med farligt gods (transportolycka) smitta i livsmedel epidemi och pandemi kärnteknisk olycka Markaryds kommun har utifrån identifierade hot och risker samt sårbarheter tagit fram ett antal åtgärder för att stärka förmågan att hantera dessa typer av händelser. Några av dessa åtgärder är: revidering och komplettering av beredskapsplaner på förvaltningsnivå planlägga för att kunna ta emot förstärkningsresurser i fredstid och stödja försvarsmakten vid höjd beredskap stödja frivilligorganisationer, däribland Frivilliga Resursgruppen (FRG), för att möjliggöra deras medverkan vid extraordinära händelser och höjd beredskap upprätta ny kriskommunikationsplan utbildning i tekniska system för krisledning skapa rutiner vid upphandling för att säkerställa leverans av varor och tjänster vid extraordinära händelser skapa förutsättningar för att kunna upprätta trygghetspunkter utifrån geografisk placering och tekniska förutsättningar 3 98

99 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 5 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska områden 6 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod Identifierade samhällsviktig verksamhet inom kommunens 12 geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhälls- 14 viktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker inom kommunens 15 geografiska område 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister 28 inom kommunen och dess geografiska område 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och 33 sårbarhetsanalysens resultat 8. Källförteckning 36 Bilagor: Centrala begrepp och definitioner Åtgärdsplan utifrån risk- och sårbarhetsanalys 4 99

100 INLEDNING Alla kommuner, regioner, länsstyrelser och centrala myndigheter ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap. RSA-arbetet ger viktig kunskap om hur kriser kan förebyggas och hanteras. Syftet med analyserna är att bidra till utveckling av samhällets samlade förmåga att förebygga, förhindra och hantera olika risker samt sårbarheter. Detta genom att analyserna bidrar med att: ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda ge underlag för samhällsplanering bidra till en riskbild för hela samhället Risk- och sårbarhetsanalyserna ska först och främst tillgodose nyttan för den egna organisationen eller verksamheten. Den redovisning av RSA-arbetet som skickas in till Länsstyrelsen i Kronobergs län bidrar till en samlad regional riskbild för Kronobergs län. Författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap MSBFS 2015:5, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser Sekretess och spridning av material Offentliga aktörers verksamheter, däribland redovisningen av risker och sårbarheter, bör i så stor utsträckning som möjligt vara transparanta. Huvudregeln är att handlingar hos en myndighet ska vara offentliga. I risk- och sårbarhetsanalyser kan det dock finnas information som, om den sprids, skulle kunna innebära skada för myndigheten (kommunen), enskilda eller samhället i stort. I dessa fall kan det vara en nödvändig åtgärd att belägga delar av risk- och sårbarhetsanalysen med sekretess och därigenom begränsa insynen. Denna risk-och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga. Risk-och sårbarhetsanalysen publiceras på Markaryds kommuns externa webb

101 1. BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ansvarar för att alla de myndigheter, räddningstjänst och övriga parter som berörs vid en extraordinär händelse samverkar och strävar efter att bedriva sin verksamhet med en gemensam inriktning. Det innebär också att kommunen ska verka för att all information till såväl myndigheter som massmedia, näringsliv och allmänhet samordnas på ett entydigt sätt. Kommunen ska kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse. 1.1 BESKRIVNING AV KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Markaryds kommun är belägen i sydvästra hörnet av Kronobergs län i landskapet Småland. Kommunen gränsar till Laholms kommun i Halland västerut, till Osby, Hässleholms och Örkelljunga kommun i Skåne söderut, Ljungby kommun norrut samt Älmhults kommun österut. Markaryds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Markaryds och Traryds köpingar. Här befinner man sig på gränsen mellan det skånska jordbruks- och slättlandskapet och det småländska skogslandskapet. Här finns landets sydligaste vildmarker. Djupa skogar och vidsträckta myrar lyses upp av idylliska sjöar och porlande bäckar. Kommunen består av tre tätorter Markaryd/Timsfors, Strömsnäsbruk och Traryd samt landsbygd fanns det invånare i kommunen. Befolkningstätheten i kommunen är 19,7 invånare/km 2 jämfört med Örkelljunga kommun som har 32 invånare/km 2. Kommunens landareal 527 km 2. Markaryds kommun har en åldersfördelning med en relativt stor åldersgrupp kring 50 år och i åldersgruppen år. Tätorterna har utbyggd kommunal service med förskolor, skolor och särskilda boenden för äldre. I Markaryd finns även en gymnasieskola. Kommunen domineras av skogsmarker och många sjöar och vattendrag, bland annat ån Lagan som rinner genom kommunen. Längs Lagan finns det fem kraftstationer i kommunen. Det finns även flera myrar i kommunen, och på tre platser utvinner man torv från dessa

102 Det finns flera kommunikationsleder i kommunen varav den största är E4:an som passerar förbi båda tätorterna. Vidare finns riksväg 15 som går mellan Halmstad via Markaryd till Karlshamn. I övrigt går länsväg 117 från Hässleholm till Markaryd samt länsväg 120 mellan Traryd och Tingsryd. Trafiktätheten är naturligtvis störst på E4:an med mycket tung trafik. Järnvägen mellan Hässleholm och Halmstad går genom södra delen av kommunen och igenom Markaryds tätort. Den trafikeras i huvudsak av Pågatåg mellan Markaryd och Hässleholm och godståg som trafikerar även mellan Markaryd och Halmstad. I en nära framtid är det kommunens förhoppning att persontågsförbindelsen även sträcker sig västerut mot Halmstad. I Markaryds kommun finns en mycket god samverkan mellan företagarna och kommunen. Entreprenörsandan är hög och i kommunen finns många småföretag, men även större företag, där tillverkningsindustri och verkstadsindustri dominerar. I kommunen finns många fiskrika åar och vattendrag. Utöver detta erbjuds här en närhet till härliga naturupplevelser. Fritidsutbudet är stort i kommunen och förutom traditionella fotbollsplaner och idrottshallar så finns här ett stort utbud av mindre idrotter - såsom motocrossbana, vattenskidarena, skateboardpark och terrängbilsleder. 1.2 KOMMUNENS ANSVAR OCH ORGANISATION Kommunen har utifrån lagstiftning ansvar för viktiga samhällsfunktioner, t.ex. social omsorg, skola, vatten och avlopp, räddningstjänst samt civilt försvar. Kommunen har också ansvar för att ha en krisledningsnämnd som kan träda i funktion vid extraordinära händelser. Krisledningsnämnden kan fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från kommunernas ordinarie nämnder vid en extraordinär händelse. Markaryds kommun har valt att organisera sig på följande sätt: 7 102

103 1.3 KOMMUNENS ANSVAR OCH UPPGIFTER KOPPLAT TILL KRISBEREDSKAP Landets kommuner får en statlig ersättning för att stärka förmågan att hantera extraordinära händelser och upprätthålla en grundläggande förmåga till civilt försvar. I överenskommelser mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) regleras kommunernas uppgifter och ersättning. Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att den som är ansvarig för en verksamhet under normala förhållanden också är det under kriser och krig. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. 1.4 KRISBEREDSKAPSSYSTEMET PÅ LOKAL, REGIONAL OCH NATIONELL NIVÅ Geografiskt områdesansvar Geografiskt områdesansvar finns på tre nivåer; lokalt (kommunal nivå), regionalt (länsstyrelse- och regionnivå) och nationellt (central myndighetsnivå och regeringsnivå). Enligt 2 kap. 7 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall kommuner inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas 3. informationen till allmänheten samordnas Krissamverkan Kronoberg I Kronobergs län organiseras samverkan (före, under och efter en kris) mellan krishanteringssystemets aktörer i nätverket Krissamverkan Kronoberg. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor, som leds av landshövdingen, bestämmer arbetets långsiktigt strategiska inriktning. Nätverket består av representanter från Länsstyrelsen, kommunerna och deras räddningstjänster, Polismyndigheten, Region Kronoberg, Försvarsmakten och SOS Alarm. Även andra aktörer än de offentliga (exempelvis näringslivet) deltar i samverkan

104 Krissamverkan Kronoberg består av en styrgrupp och olika arbetsgrupper sammansatta av representanter från de deltagande aktörerna. Under året genomförs ett antal breda nätverksmöten för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling. När en kris eller allvarlig olycka inträffar finns särskilda rutiner (G-sam) för att snabbt göra en första bedömning av läget och att starta upp ett krishanteringsarbete. Ofta startar detta med ett samverkansmöte över RAKEL mellan länets TiB-funktioner (Tjänsteman i Beredskap) Nationell nivå och samverkansområden Regeringen, med stöd av Regeringskansliet, ansvarar för krishanteringen på nationell nivå. Vid kriser hanterar departementen sakfrågor inom sina respektive ansvarsområden. Kansliet för krishantering utvecklar och samordnar Regeringskansliets krishantering och ger stöd till departementen. Det finns även nationella sektorsmyndigheter som har ansvar för frågor kopplat till samhällets krisberedskap och civilt försvar, t.ex. Livsmedelsverket, Energimyndigheten och Post- och telestyrelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har en särskild uppgift att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i samhället. För att skapa ett helhetsperspektiv på samhällets krisberedskap har regeringen inrättat samverkansområden där myndigheterna deltar för att gemensamt stärka krisberedskapen. Det handlar om ett förebyggande arbete för att minska samhällets sårbarhet och om att myndigheter ska bli bättre på att hantera kriser. De sex samverkansområdena är: Teknisk infrastruktur Transporter Farliga ämnen Ekonomisk säkerhet Skydd Undsättning och vård samt Geografiskt områdesansvar

105 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD RSA-arbetet är en viktig grund för arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet samt för ett systematiskt säkerhetsarbete. Processen ska vara ständigt pågående där nya risker identifieras och bedöms och där åtgärder genomförs och följs upp. 2.1 GJORDA AVGRÄNSNINGAR MED MOTIV RSA-rapporten är en helhets- och ögonblicksbild vid tiden för rapportering. Fokus ligger på händelse som kan leda till extraordinära händelser och risk för påverkan på samhällsviktiga funktioner. Beskrivningar i denna RSA hålls på en övergripande nivå men bygger på mer detaljerade analyser och riskbeskrivningar som hanteras av förvaltningar och bolag. Dessa innehåller även risker som sannolikt inte leder till extraordinära händelser. 2.2 LÄNSGEMENSAMT ARBETE MED RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Från 2017 har länsstyrelsen och länets kommuner, genom beredskapssamordnarna, arbetat gemensamt med delar av RSA-processen i syfte att: skapa en gemensam grund för arbetet med RSA utnyttja våra gemensamma resurser på bästa sätt uppnå bättre jämförbarhet mellan kommunerna få kompetensutveckling och att lära av varandra Arbetet har bestått i att: enas kring begrepp i lag, förskrifter och förordningar ta fram och använda samma bedömningsmatris för sannolikhet och konsekvensbedömningar göra gemensamma sannolikhets- och konsekvensbedömningar där detta varit möjligt

106 2.3 KOMMUNENS ARBETE MED RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 1. Förvaltningar och bolag identifierar samhällsviktig verksamhet. Den förvaltningsövergripande projektgruppen för RSA tar del av nationell och regional RSA samt klassificerar och riskbedömer. 2. Säkerhets- och beredskapssamordnaren sammanställer kommunövergripande RSA som är baserad på extraordinära händelsers påverkan på samhällsviktig verksamhet och anger fokusområden för mandatperioden. Kommunfullmäktige fastställer styrdokument. 3. Förvaltningar och bolag analyserar hur egen verksamhet påverkas av händelser som framgår ur RSA:n samt tar fram åtgärder för att minska påverkan. 4. Förvaltningar och bolag identifierar beroenden och planerar för att öka egen förmåga. 5. Årlig uppföljning av arbetet, kopplat till kommunens styrmodell

107 års risk- och sårbarhetsanalys bygger på: kommunens tidigare risk- och sårbarhetsanalyser omvärldsbevakning, bland annat via Krissamverkan Kronoberg. förvaltningsspecifika uppdateringar i samband med årlig uppföljning. länsgemensam RSA framtagen i workshop och arbete i förvaltningsövergripande projektgrupp med tillhörande workshops där representanter från kommunens förvaltningar samt näringslivschef deltar. kunskap inhämtad från inträffade händelser att kommunen - utifrån sitt geografiska områdesansvar - har beaktat näringslivets påverkan på riskbilden i kommunen. Risk- och sårbarhetsanalysen har kvalitetssäkrats genom att förvaltningschefer och projektdeltagare, har haft möjlighet att läsa igenom materialet före politisk behandling och beslut. 3. IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Vårt samhälle måste fungera även vid en allvarlig händelse. Vad som är samhällsviktigt vid en krissituation kan variera beroende på vilka situationer vi ställs inför och hur samhället utvecklas. Därför måste vi veta vilka samhällsviktiga funktioner och verksamheter vi har och hur vi kan förebygga avbrott och allvarliga störningar. Samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor : Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten, kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. (MSBFS 2015:5) I tabellen nedan redovisas de samhällsviktiga funktioner (i vissa fall på verksamhetsnivå) som identifierats inom det geografiska området. K Reg./S P Funktioner som helt eller till stor del är kommunens ansvar eller ägs av kommunen Funktioner som styrs från regionalt eller statligt håll Privata aktörer Mer utförlig lista över samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område återfinns inom planeringen för Styrel som uppdateras under

108 3.1 SAMHÄLLSVIKTIGA FUNKTIONER OCH VERKSAMHETER Energiförsörjning Information och kommunikation Elproduktion P Telefoni (fast och mobil) P Eldistribution P Internet (operatör och tjänsteleverantör) P Värmeproduktion K P Datakommunikation och Fibernät K P Fjärrvärmenät K P Postdistribution P Drivmedelsstationer P TV och Radio (public service) S Kraftverk P Lokaltidningar P Distribution av bränslen och drivmedel P Civilsamhället (samhällsföreningar, trossamfund, Frivilligorganisationer) P Reservelverk K Rakel K S Transporter Kommunalteknisk försörjning Tågoperatör, räls, station S P Dricksvattenförsörjning K Särskilt viktiga vägar, transportörer S P Avloppshantering K Kollektivtrafik S P Renhållning (inklusive slamtömning) K Kommunal bilpool, tjänstefordon K Väghållning K Lager och terminaler P Väghållning Trafikverket S Verkstäder P Skydd och säkerhet Offentlig förvaltning Försvarsmakten MRS S Kommunledning K Polis S Central krisledning K Räddningstjänst K Förvaltning- och bolagsledningar K SOS Alarm S Begravningsverksamhet P Alarmeringstjänster P Länsledning Krissamverkan Kronoberg S Bevakningstjänster S P Livsmedel Hälso- och sjukvård samt omsorg Distribution (grossister) P Akutsjukvård (inkl. ambulans) S Livsmedelsproduktion (primärproduktion och förädling) P Särskilda boenden för funktionshindrade och äldre K P Livsmedelskontroll K Vårdcentraler S P Tillagning kommunkök K Apotek (läkemedelsförsörjning) P Livsmedelslager P Psykiatri S Livsmedelsbutiker P Smittskydd, Länsveterinär S Hemtjänst (ordinärt boende) K P Socialtjänst K Daglig verksamhet K Trygghetslarm P Finansiella tjänster Handel och ekonomi Banker (inklusive kort och P Tillverkningsindustrin P kontanthantering) Ekonomisystem (it) P Bygg- och entreprenad P Löneadministration K Detaljhandel P Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedling S Särskilt samhällsviktigt i ett läge med stort behov av P Försäkringskassan reparation- eller återuppbyggnad Skolverksamhet Förskola K Grundskola K Grundsärskola K Gymnasium K

109 4. IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET Samhällsviktiga verksamheter är ofta kritiskt beroende av personal, dricksvatten, el, verksamhetsnära IT-system och fungerande infrastruktur för transporter. Den kan också (för att kunna upprätthållas) vara beroende av drivmedel, värme, kemikalier, läkemedel, livsmedel och tillgång till reservdelar. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen identifieras kommunens samhällsviktiga verksamheter och dessa ska kontinuitetsplaneras. I samband med kontinuitetsplaneringen identifieras kritiska beroenden mer detaljerat. Detta gäller även för varor och tjänster som kommunen är beroende av, vilka som levereras och distribueras av externa leverantörer. Vid kontinuitetsplanering bedöms också acceptabel avbrottstid för samhällsviktiga verksamheter. Resultatet av denna planering kan vara åtgärder, som exempelvis reservkraft, avtalsskrivningar med leverantörer eller lagerhållning. Det kan också handla om framtagande av reservrutiner och checklistor för att efter en incident snabbt kunna återuppta verksamheten. Efter tidigare genomförd RSA 2015 har kontinuitetsplanering skett inom flera samhällsviktiga verksamheter. Arbetet med kontinuitetsplanering fortgår även efter fastställd RSA 2019 med analysresultatet som utgångspunkt. Resultatet av kontinuitetsplaneringen redovisas inte i detta RSA-dokument

110 5. IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER I KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Riskförteckningen utgår från Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2018 och har vidareutvecklats både gemensamt mellan kommunernas beredskapssamordnare och internt i kommunen. För att bedöma sannolikheten för att en händelse ska inträffa behöver den definieras. Riktigt allvarliga händelser inträffar mer sällan men konsekvenserna blir då mer allvarliga. Som exempel har vi stormar årligen, medan en storm i en omfattning liknande Gudrun (2005) inträffar mer sällan. Varje händelse/risk har därför beskrivits med ett scenario. Fortfarande finns det en stor osäkerhet i bedömningen och riskmatrisen ska ses som en vägledning för kommunen hur förbereda sig och för att identifiera dess sårbarhet. Det kan vara missvisande att jämföra händelserna sinsemellan. Fokus ligger på att samhället ska fungera. Därför kan en händelse med direkt påverkan på enskilda individers liv och hälsa, i denna matris, få en lägre konsekvensbedömning än en händelse som påverkar samhällets funktioner. Viktigt att notera är också att riskinventeringen utgår från händelser som kan utvecklas till extraordinära enligt lagens mening 1. Åtgärder kan behöva vidtas även om risken hamnar i ett grönt eller grått fält i riskmatrisen. Exempelvis genomförs åtgärder för att hantera dagvatten även om konsekvensen av ett skyfall bedöms vara lindrig ur ett samhällsperspektiv. Risker/händelser är indelade i kategorier. Kortfattat beskrivs ett möjligt scenario, tänkbara konsekvenser och eventuella övriga kommentarer inom riskområdet. 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

111 5.1 SKALA FÖR BEDÖMNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS Skala för sannolikhetsbedömning 1. Mycket sällsynt (mindre än 1 gång på 100 år) 2. Sällsynt (en gång på år) 3. Förekommande (en gång på 5 20 år) 4. Mindre vanlig (en gång på 1 5 år) 5. Vanlig (mer än en gång per år) Skala för konsekvensbedömning 1. Lindrig samhällsstörning Små direkta hälsoeffekter, lindriga störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution eller lindriga skador på egendom och miljö. 2. Kännbar samhällsstörning Måttliga direkta hälsoeffekter, kännbara störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller kännbara skador på egendom och miljö. 3. Allvarlig samhällsstörning Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende (hos medborgarna) eller allvarliga skador på egendom och miljö. 4. Förödande samhällsstörning Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, förödande störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende (hos medborgarna) eller förödande skador på egendom och miljö. 5. Katastrofal samhällsstörning Katastrofala, direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet eller katastrofala skador på egendom och miljö Förtydligande av riskbedömning Mycket låg risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Mycket hög risk

112 5.2 RISKMATRIS FÖR MARKARYDS KOMMUN 5. Vanlig > en gång per år 4. Mindre vanlig Värmebölja Intervall 1 5 år Organiserad brottslighet 3. Förekommande Skyfall Snöoväder Storm Intervall 5 20 år Åska Översvämning, höga flöden Olycka utanför kommunen Skogsbrand Stor olycka Smitta i livsmedel Flyktingström Social oro Sannolikhet 2. Sällsynt Intervall år Vansinnesdåd, PDV Olycka, farliga ämnen Bristande förtroende för myndigheten Terrorism Värmebortfall Epidemi/pandemi Störning transport En veckas bortfall av: El Vatten IT Solstorm Olycka/förlust av nyckelpersonal Farligt godsolycka Avlopp, 1 v. störning Olycka vattentäkt 1.Mycket sällsynt <En gång per 100 år Isstorm Kärnteknisk olycka 1. Lindrig samhällsstörning 2. Kännbar samhällsstörning 3. Allvarlig samhällsstörning 4. Förödande samhällsstörning 5. Katastrofal samhällsstörning Konsekvens

113 5.3 FÖRTYDLIGANDE AV BEDÖMNINGAR I RISKMATRIS Källhänvisning: Fakta och scenarier nedan är delvis hämtat från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps En sammanställning av riskområden och scenarioanalyser (Publikationsnummer: MSB930 november 2015). Scenarion utgår utifrån ett länsgemensamt arbete och lokal anpassning för Markaryds kommun: Naturolyckor och extrema väderhändelser S K Värmebölja 4 2 Scenario: Hela sommaren är ovanligt varm och kulminerar under en tvåveckorsperiod i augusti med maxtemperaturer på grader. Temperaturen går sällan under 20 grader på nätterna. Möjliga konsekvenser: Ökad dödlighet bland äldre och sjuka och stor påfrestning på vård och omsorg. Konsekvenser på järnvägstrafik, elförsörjning, livsmedel (kylkedjan), foderbrist, enskilda brunnar. Om torkan blir långvarig sjunker grundvattennivån. På grund av tidpunkt och därmed pågående semestrar kan det innebära att tillsynen av äldre och sjuka inte kan bedrivas i den omfattning som förhållandena kräver. Övrigt: Nationellt varningssystem har införts. Klimatförändringar gör att värmeböljor tenderar att bli vanligare framöver. Värmeböljan under sommaren 2018 bedömdes ha endast lindriga konsekvenser inom omsorgens verksamheter. Storm 3 3 Scenario: En storm/orkan likt Gudrun (2005) som uppmätte orkanstyrka (33 m/s). Det var mild väderlek under stormnatten och veckorna därefter. Detta bidrog till att fler träd föll men också att konsekvenser av el- och värmeavbrott blev mindre allvarliga. Möjliga konsekvenser: Ett längre avbrott av el, värme och telefoni i de större tätorterna. Ofarbara vägar och inställd tågtrafik. Räddningsfordon och hemtjänst kommer inte fram och elever/föräldrar kan inte ta sig till skolor/arbetsplatser. Övrigt: En stor del av ledningsnätet är trädsäkrat alternativt nedgrävt vilket avsevärt förbättrat robustheten sedan Större samhällen har alternativa matningar för el. Solstorm (Solstorm är ett samlingsnamn för kraftiga utbrott av strålning och 2 5 plasma från solen.) Scenario: En kraftig solstorm inträffar under vintern. Stamnätet kan inte hållas stabilt vilket skapar strömavbrott i mellersta och södra Sverige, initialt under tre dygn, med följande återstartsproblem under en vecka. Solstormen påverkar hela jordens dagsida och därmed hela jordklotet under flera dagar. Möjliga konsekvenser: En kraftig solstorm kan störa ut de radiovågor och satellitsignaler som antingen ska studsa mot jonosfären eller passera igenom. Kan även framkalla elektriska fält i jordytan. Strömmarna kan orsaka störningar bland annat i el-, tele- och minicallnät och i signalsystemen för tågtrafik. Mycket stora ekonomiska konsekvenser för hela samhället. Övrigt: Majoriteten av de solstormar som drabbar jorden är hanterbara i avseende på styrka och de konsekvenser som följer. Samhällets sårbarhet för solstormar ökar i och med den

114 tekniska utvecklingen och det växande beroendet av el och elektronik som kan ge omfattande konsekvenser om störningar eller avbrott skulle uppstå. MSB, Svenska kraftnät och SMHI har en varningstjänst (femgradig skala) för kraftiga solstormar. Isstorm 1 4 Scenario: Blötsnö fryser snabbt till is. Hela landskapet (och el-, telemaster och byggnader) täcks av ett 5 cm tjockt islager. Vindar med stormstyrka. Efter att stormen bedarrat blir det kall väderlek i ytterligare en månad. Möjliga konsekvenser: Regionnätet för el blir förstört och hela södra Sverige blir utan el under lång period. Stora störningar inom it och kommunikation. Järnväg fungerar inte och bilvägar är ej farbara med vanliga fordon. Elever kan inte ta sig till skolor och vuxna kan inte ta sig till eller ifrån arbetet. Övrigt: Isstormsscenariot användes nationellt 2010 och MSB:s sammanvägda bedömning är att samhällets krisberedskap, med särskild betoning på sektorerna el, elektroniska kommunikationer och transport, är bristfällig. I februari 1921 drabbades Väst- och mellan Sverige av en isstormsliknande händelse. Snöoväder 3 2 Scenario: Under en redan kall o snörik vinter drar ett omfattande snöoväder in. Snön faller i flera dygn i sträck och sammanlagt faller två meter snö. Under snöfallets mest intensiva period, två timmar, faller en meter snö. Möjliga konsekvenser: Begränsad framkomlighet på vägar. Elever kan inte ta sig till skolor, skolskjutsar ställs in och vuxna kan inte ta sig till eller ifrån arbetet. Hemtjänsten har svårigheter att komma fram. Många trafikolyckor. Takras. Inställda tåg. Elavbrott. Problem med personalförsörjning på grund av begränsad framkomlighet på vägar och järnväg. Brist på samlingslokaler/värmestugor med reservkraft. Problem att upprätthålla insatser enligt Hälsooch Sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Övrigt: Detta scenario kräver tillgång till terränggående fordon och armar och ben. Tidigare kunde ofta militären ge stöd vid dessa händelser. Nu kommer samhället vara i stort behov av frivilliginsatser. Handlingsplan är framtagen om skolskjutsarna blir inställda. Översvämning till följd av höga flöden 3 2 Scenario: Efter en snörik vinter med kraftigt vårregn klarar vattendragen inte av att leda bort vattenmassorna. Åarna bräddar och dränker åkermark och lågt belägna bostadsområden. Höga flöden kan pågå flera veckor. Möjliga konsekvenser: Vissa bostäder kan få problem. Stora konsekvenser för jord- och skogsbruk. Vallbrott kan ske. Lagan rinner genom kommunen, vilket kan leda till större skador på samhällsviktiga funktioner (reningsverk, vägar, bebyggelser). Övrigt: Översvämningar kan inträffa oftare på grund av klimatförändringar vilket sannolikt leder till mer regn och blötare vintrar. Skyfall (SMHI:s definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.) Scenario: Kraftigt regn under få timmar. Områden kan översvämmas

115 Möjliga konsekvenser: Mer eller mindre lokala skador på bostäder och samhällsviktiga funktioner beroende på lokalisering. Bräddning av orenat avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Övrigt: Klimatförändringar kan förväntas ge mer oförutsägbara och kraftigare skyfall framöver. Skogsbrand 3 3 Scenario: Liknande skogsbranden i Västmanland 2014 med ca hektar drabbad skog och 25 nedbrunna eller brandskadade byggnader. Enstaka dödsoffer. Möjliga konsekvenser: Stora materiella förluster. Hotar liv och hälsa. Byar måste evakueras. Behov av krisstöd. Elavbrott. Övrigt: De senaste årens stora skogsbränder har visat på behovet av att kunna ta emot frivilligresurser och på att samarbeta över landsgränserna. Åska 3 1 Scenario: Det är augusti månad och mycket torrt i skog och mark. Ett mycket omfattande åskväder drar in och blixten slår ner på flera ställen, både i skog och i tätorter. Möjliga konsekvenser: Skogsbränder (vid stor skogsbrand skulle konsekvensen bli allvarligare). Skador/störningar på svagströmsutrustning kopplade till datornätverk, brandlarm, hissar, m.m. Stora störningar i telenätet. Samhällsviktiga verksamheter, företag och privatpersoner drabbas av störningar, driftsbortfall och kostnader. Möjligheten till kommunikation försämras. Andra olyckor S K Olycka med utsläpp av farliga ämnen (anläggning) 2 2 Scenario och konsekvens: Utsläpp i samband med lastning på lastbil. En behållare med salpetersyra tappas från truck och rämnar liter koncentrerad salpetersyra rinner ut på gårdsplanen och bildar en stor pöl samt rinner ut i ett dike. Flera personer på fastigheten inandas giftig ånga och ådrar sig luftrörsbesvär. Ett par personer har fått stänk på sig och ådragit sig allvarliga frätskador. Salpetersyran som läckt ut i diket kan tas om hand och leder inte till några bestående miljöskador. Farligt godsolycka (transport) 2 3 Scenario och konsekvens: Ett tåg med flera vagnar med farligt gods spårar ur i höjd med Råstorp. Vid urspårningen skadas en vagn med mycket brandfarlig vätska och ett läckage uppstår. Vätskan kommer i kontakt med heta bromsar och antänds. Brandförloppet är snabbt och leder snart till att hela tankvagnen rämnar i en explosionsartad brand. Branden, som räddningstjänsten ej klarar släcka i tid, sprids till intilliggande köpcentrum. Hela köpcentret fattar eld och två personer omkommer till följd av branden. Stor olycka (buss, tåg, flyg, evenemang, storbrand) 3 3 Scenario: En buss kanar av vägen vid halt väglag. Bussen är full av pensionärer som är på en gruppresa. Bussen håller ganska hög fart och välter på sidan. Vid olyckan omkommer 10 personer och 20 skadas allvarligt

116 Möjliga konsekvenser: Ställer initialt stora krav på blåljusaktörer och på sjukvården. Behov av krisstöd och information. Stor olycka kan direkt drabba samhällsviktig verksamhet om den inträffar inom en sådan. Olycka vid vattentäkt 2 3 Scenario: Större dieselläckage till känslig del av vattentäkt. Möjliga konsekvenser: Kan ge kraftig lukt- och smakpåverkan på dricksvattnet även vid så låga halter att det inte går att detektera diesel vid laboratorieanalyser. Vid så låga halter medför det normalt måttlig hälsofara, men vattnet klassas som otjänligt och ska inte användas till dryck eller matlagning. Därför måste nödvattenförsörjning med vattentankar ske. Kan bli långvarigt då spår av diesel kan finnas kvar länge i ledningsnätet även efter att dieselkällan vid vattentäkten sanerats. Händelse på annan plats med stor konsekvens för S K kommunen Kärnteknisk olycka 1 5 Scenario: Härdsmälta i kärnkraftverket i Ringhals eller Oskarshamn. Filtersystemet är ur funktion och en plym med radioaktivt avfall förs med vinden över kommunen. Möjliga konsekvenser: Områden måste evakueras under lång tid. Stora ekonomiska konsekvenser. Osäkerhet kring hur nedfallet påverkar den fysiska hälsan. Stor psykologisk påverkan på samhället och misstro mot myndigheter och offentliga institutioner. Effektbrist. Övrigt: Tre allvarliga kärnkraftsolyckor har inträffat i världen de senaste 35 åren. De svenska kärnkraftverken är utrustade med tryckavlastade haverifilter (saknades i Tjernobyl och Fukushima) som ska kunna ta hand om 99,9 % av de långlivade radioaktiva ämnena. Olycka utanför kommunens område 3 2 Scenario: En stor olycka utanför kommunen eller landet där många kommuninvånare drabbas. Exempel Tsunamin 2014 eller fartygsolyckan med Estonia (1994) där endast 137 av totalt 989 personer ombord kunde räddas. Av de omkomna var 501 personer från Sverige. Möjliga konsekvenser: Behov av samordnande insatser avseende krisstöd och kommunikation. Stort trauma om den drabbar många av kommunens medborgare. Flyktingström 3 2 Scenario: Krig/oro i närområdet med en flyktingström som är så stor som 2015 i samband med Syrienkrisen

117 Möjliga konsekvenser: Påverkan på våra samhällsinstitutioner. Misstro mot myndigheter. Risk för social oro och våldsyttringar. Risk för att flyktingarna inte blir mottagna på ett humant sätt. Övrigt: Klimatförändringar med stigande havsnivåer, brist på dricksvatten eller krig kan öka sannolikheten för stora flyktingströmmar. Olycka med förlust av nyckelpersonal/förtroendevalda 2 2 Scenario: Stor del av ledningsgrupp eller nyckelpersoner inom kommunens verksamheter drabbas av olycka. Möjliga konsekvenser: Svårighet att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten. Övrigt: Visar på behovet av kontinuitetsplanering och av att ha nedskrivna rutiner. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem S K Elförsörjningen har en särställning inom energisystemet eftersom el nästan alltid är en förutsättning för all annan energiförsörjning. Dessutom är el kritiskt för att annan verksamhet ska kunna fungera såsom transporter, livsmedel, hälso- och sjukvård, IT-system, elektroniska kommunikationer och kommunalteknisk försörjning. Flera av de naturhändelser som redovisats ovan kan vara grundorsaken till bortfall av teknisk infrastruktur. Det kan också bero på tekniska fel, olyckor eller sabotage. Bortfall i ett av systemen skapar ofta störningar i de andra. Scenarierna nedan tar inte hänsyn till avbrottets orsak utan fokuserar på ett avbrott under en vecka. Kritiska beroenden, som störningar i livsmedelskedjan, läkemedelsförsörjning och betalningssystem är inte särskilt beskrivna nedan. Konsekvenserna kan dock bli mycket allvarliga och bör hanteras inom kontinuitetsplaneringen. Störning i elförsörjning 2 4 Scenario: Elen försvinner under en vecka vid kall väderlek. Möjliga konsekvenser: Då samhället idag är mycket elberoende är risken stor att annan infrastruktur och kritiska beroenden slutar att fungera. Alltfler fordon är eldrivna vilket ökar sårbarheten i detta scenario. Övrigt: Samhället har otillräcklig tillgång till reservkraft och drivmedel för dessa. Störning it och elektroniska kommunikationer 2 4 Scenario: IT försvinner under en vecka vid kall väderlek

118 Möjliga konsekvenser: Samhället är idag så it-beroende att ett avbrott riskerar att drabba annan viktig infrastruktur (livsmedel, finanser, läkemedel, övervakning, larmfunktioner, styrsystem etc.). Störningar på satellitbaserade navigationssystem (GNSS) som samhället blir alltmer beroende av. Svårighet att få ut information och att kommunicera med medborgarna. Övrigt: Cyberangrepp (som skulle kunna vara en orsak till denna störning) kan beskrivas som mer omfattande angrepp mot informationssystem och omfattande nätangrepp. Syftet kan vara att förstöra, men också att komma åt eller manipulera information. Skälen till angreppen kan vara missnöje, organiserad brottslighet, terrorism eller politiskt motiverat. Störning i dricksvattenförsörjning 2 4 Scenario: Produktion/leverans av dricksvatten från någon av kommunens större dricksvattentäkter försvinner under en vecka. Möjliga konsekvenser: Nödvattenförsörjning med vattentankar måste ske. Efter att vattnet kommit tillbaka klassas det dock som otjänligt tills prover visar att vattnet är tjänligt. Om stora delar av ett dricksvattenledningsnät stått trycklöst under lång tid finns risk för att förorenat vatten kan ha kommit in via läckor/otätheter i dricksvattennätet. Störning avlopp 2 2 Scenario: Något av kommunens större avloppssystem försvinner under en vecka. Möjliga konsekvenser: Bräddning av orenat avloppsvatten ut i sjöar och vattendrag. Detta kan leda till lokalt badförbud i drabbade vatten under några veckor, tills prover visar att vattnet är badbart. Störning i värmeförsörjning 2 3 Scenario: Kommunens största fjärrvärmeproducent kan inte leverera fjärrvärme under en vecka vid kall väderlek. Möjliga konsekvenser: Behov av evakuering till värmestugor. Stor påfrestning på omsorgsverksamheten dit äldre behöver evakueras. Stort behov av VVS-personal för att tömma vattensystem för att begränsa skador på byggnader. -Interna resurser (vaktmästare, Räddningstjänst, driftpersonal) ska vara behjälpliga dels med evakuering dels med att säkra installationer. - Behov av att hyra, låna, anskaffa värmeelement/värmefläktar) -Risk för legionella - vara tydlig med information. - Reservkraft kan hålla viss temperatur i byggnader - Skolor och förskolor stängs omgående Störning i transportsektorn

119 Scenario: Ofarbara vägar (isstorm/snöstorm) eller annan störning som gör att transporter inte fungerar under flera dygn. Möjliga konsekvenser: Då det idag finns få lokala lager och transportsektorn bygger på just in time -principen så uppstår snabbt en brist på livsmedel, läkemedel och andra viktiga varor. Blåljus och exempelvis hemtjänsten kan inte komma ut till behövande. Påverkar transporter externt från leverantör och internt inom kommunen Råvaror kommer inte fram till tillagningsköken, råvarubrist inom 2 dygn. Tillagade måltider kan inte transporteras ut till mottagningskök (skola/förskola) till äldreboenden i Markaryd samt utkörning av matlådor till berörda hem. I en förlängning kan störd soptömning orsaka problem. Antagonistiska hot och social oro S K Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 3 2 Scenario: Vansinnesdåd som inträffar utifrån en specifik situation, jämför med dödligt våld mellan enskilda personer. Jämför med s.k. skolskjutning som bland annat inträffat i Finland, Tyskland och USA eller med skolattacken i Trollhättan Möjliga konsekvenser: Stort skadeutfall och dödsoffer. Psykologiskt trauma för många. Ställer initialt stora krav på blåljusaktörer och på sjukvården. Behov av krisstöd och information. Kan skapa en form av trauma för kommunen och dess invånare under lång tid. Terrorism 2 3 Scenario: En terrorhandling på gågata eller i samband med stort evenemang. Jämför med dådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 men med ett större skadeutfall och fler döda. Möjliga konsekvenser: Stort skadeutfall och flera dödsoffer. Psykologiskt trauma för många. Ställer initialt stora krav på blåljusaktörer och på sjukvården. Behov av krisstöd och information. Kan skapa ett trauma för kommunen under lång tid. Övrigt: Kommunledning och chefer bör inte åka gemensamt i fordon, flyg och tåg. Social oro 3 2 Scenario: Stenkastning och upplopp mot blåljus i samband med räddningsuppdrag. Incidenter vid ungdomsbråk, anlagda bränder och vandalisering. Gängbildningar, ökat utanförskap, ökad psykisk ohälsa, och bosättningsproblematik. Jämför oroligheter och bilbränder i Malmö, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Möjliga konsekvenser: Skador på människor och byggnader. Blåljus och annan samhällsviktig verksamhet har svårt att verka inom området. Oroligheterna kan sprida sig både inom kommunen och till andra kommuner. Oro och stor aktivitet på sociala medier vilket ställer stora krav på kommunikationshantering. Övrigt: Hur kan vi samarbeta med civila grupperingar istället för att motverka? Ex: Grannsamverkan, vuxna som är ute i samhället kvällar/nätter (utanför kommunens regi) och som verkar för den goda sakens skull. Bristande förtroende för myndigheter

120 Scenario: Omfattande korruption eller felaktig myndighetsutövning upptäcks inom kommunens verksamhet och skapar kris och misstro. Möjliga konsekvenser: Viss samhällsviktig verksamhet kan bli svår att upprätthålla. Stort medialt tryck som ställer stora krav på kommunikationshanteringen. Misstro mot kommunen under lång tid framöver. Organiserad brottslighet 4 2 Scenario: Organiserad brottslighet riktas mot samhället och välfärdsstaten. Det skapas gråzoner och överlappningar mellan legala och illegala sfären, företag används för varierande brottsupplägg där syftet är ekonomisk vinning och pengarna investeras i sin tur i illegala verksamheter, t.ex. köp av vapen. Möjliga konsekvenser: Staten dräneras på pengar, demokratiska grundläggande funktioner upprätthålls inte pga. otillåten påverkan, myndigheter och samhällsorgan såsom banker infiltreras, konkurrensen blir snedvriden och personer som är i beroendeställning utnyttjas. Övrigt: I Kronobergs län har 2018 ett myndighetsgemensamt samarbete inletts - Kronoberg tillsammans mot brott där syftet är att förstärka myndigheternas möjligheter att förebygga och förhindra brottslig verksamhet i länet. Samarbetet bygger på förordningen (2016:775) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Sjukdomar S K Epidemi och pandemi 2 3 Scenario: Kraftig epidemi/pandemi utbryter och 30% av Sveriges befolkning insjuknar. Sjukdomen slår hårdast mot barn och unga. Mot bakgrund av erfarenheter från svininfluensan råder nu stor skepsis mot det vaccin som sjukvården rekommenderar. Möjliga konsekvenser: Hög belastning inom vård och omsorg. Det sker enstaka dödsfall och främst bland multisjuka personer. Vissa verksamheter har svårt att upprätthålla sin verksamhet då nyckelpersoner insjuknar. Misstro mot myndigheter och oro bland medborgarna. Smitta i livsmedel 3 3 Scenario: Kommunens eget centralkök producerar måltid som innehåller smittat livsmedel. (ex frysta hallon) Möjliga konsekvenser: Flera svårt sjuka och enstaka dödsfall. Även personalen på skolor och omsorgsverksamheter drabbas. Kök, råvaror och personal kan sättas i karantän tills smittkällan är hittad. Personalbrist, råvarubrist, Höjd beredskap och krig

121 Enligt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen. Sannolikhet och konsekvenser för krigshandlingar har inte bedömts i denna riskmatris men allmänt kan sägas att dessa hot skulle kunna placeras över hela riskmatrisen. Exempelvis är så kallade fake news vanligt förekommande men ger i allmänhet en lindrig konsekvens. Angrepp på samhällskritisk infrastruktur skulle förmodligen kunna placeras någonstans i mitten av matrisen medan ett fullskaligt krig skulle bedömas med låg sannolikhet och katastrofal konsekvens. Gränsdragningen mellan krig och fred, den så kallade gråzonsproblematiken, omfattar många samhällskritiska händelser som inte fullt ut är reglerade i lagstiftning. Som identifierade händelser kan nämnas angrepp och sabotage riktat mot samhällsviktig verksamhet, överbelastningsattacker på dataservrar, felaktiga uppgifter i medier, manipulering av val, propaganda, terrorism, kränkningar av svenskt territorium. Konsekvenserna av krig och krigshandlingar kan i stora delar utläsas i de scenarier som redovisats ovan. En viktig skillnad ligger i uthålligheten (av tillgång på el, vatten, värme, drivmedel, lager

122 hållning etc.). Medan en fredstida krisorganisation kan behöva planera för cirka tre dygn (upp till en vecka) kan man inom totalförsvaret behöva planering för veckor eller månader. Det är viktigt att ha med denna aspekt vid förmågebedömningen Övriga risker Det finns risker som inte tagits med i riskmatrisen. En anledning kan helt enkelt vara att vi ännu inte känner till dem. I riskcirkeln nedan är dessa markerade med?. Några risker som inte är bedömda utifrån sannolikhet och konsekvens men ändå bedöms viktiga att nämna är antibiotikaresistens och läkemedelsbrist. Genom att antibiotika överanvänds (framförallt sett ut globalt perspektiv) riskerar bakterier bli resistenta. Detta kan innebära att även vanliga sjukdomar återigen blir dödliga. På sikt kan denna risk bli både vanligare (högre sannolikhet) och med allvarligare konsekvens än idag. 5.4 Riskcirkeln Riskcirkeln ger en förenklad bild och ett underlag till vilka risker som finns, hur de hänger ihop, vad som händer och vad riskerna beror på vad är det till exempel i omvärlden som driver och påverkar en händelse och hur kan man jobba förebyggande? Den illustrerar också vilka viktiga resurser som finns i verksamheten och vad som händer när de försvinner och bidrar på så sätt till kontinuitetshanteringen