Avtal Sverigeförhandlingen 19 KS

Transkript

1 Avtal Sverigeförhandlingen 19 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Avtal Sverigeförhandlingen (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Sverigeförhandlingen Ramavtal 6 Storstad Stockholm inklusive bilaga 1-2 och objektavtal daterat den 21 april 217 besluta att Vallentuna kommun som en del av kommunens medfinansieringsåtagande ska söka värdeåterföring upp till Vallentunas totala medfinansiering, inklusive räntekostnader, från markägare/exploatörer som har fastigheter som kan antas öka i värde med utvecklingen av Roslagsbanan i kommande bostadsbyggnadsprojekt och säkra detta i exploateringsavtal. Ärendebeskrivning Inom ramen för Sverigeförhandlingen har representanter från Staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Täby kommun samt Solna stad kommit överens om bostadsåtaganden och kostnadsfördelning av ett antal framtida infrastruktursatsningar. Om kommunfullmäktige godkänner föreliggande avtal blir Vallentuna kommun en part med åtaganden kopplat till en förlängning av Roslagsbanan från universitetet till T-centralen via Odenplan med en planerad projektstart år 226. Vallentuna åtar sig att se till så att det byggs 565 stationsnära bostäder fram till och med år 235. Kommunen medfinansierar 394 miljoner kronor samt är beredd att tillskjuta ytterligare 36 miljoner kronor om så skulle behövas till utbyggnaden. Därtill förskotterar kommunen 85 miljoner kronor för del av statens medfinansiering. En förlängning av Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan ger stora nyttor för Vallentunaresenärer och för bostadsbyggandet inom kommunen. Markägare/exploatörer antas få värdeökningar på sina fastigheter med utvecklingen av Roslagsbanan i kommande bostadsbyggnadsprojekt. Former för värdeåterföring, i syfte att söka och säkra värdeåterföring upp till kommunens medfinansieringsåtagande avses att hanteras i kommande riktlinjer för exploateringsavtal. Beslut om inriktning för var och när nya bostäder kopplat till bostadsåtagandet ska tillkomma tas i översiktliga planer och program respektive i kommande bostadsbyggnadsprognoser. Fortsatt samverkan inom Sverigeförhandlingen kommer huvudsakligen att ske i två olika styrelser. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Sverigeförhandlingen Ramavtal 6 Storstad Stockholm inklusive bilaga 1-2 och objektavtal daterat den 21 april 217 besluta att Vallentuna kommun som en del av kommunens medfinansieringsåtagande ska söka värdeåterföring upp till Vallentunas totala medfinansiering, inklusive räntekostnader, från markägare/exploatörer som har fastigheter som kan antas öka i värde med utvecklingen av Roslagsbanan i kommande bostadsbyggnadsprojekt och säkra detta i exploateringsavtal. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Avtal Sverigeförhandlingen 2. Ramavtal 6, Storstad Stockholm, Ramavtal om finansering och medfinansering avseende ökad tillgänlighet i storstäderna samt ökat bostadsbyggande 3. Ramavtal 6, Storstad Stockholm, Objektavtal för Roslagsbanan till City 4. Faktablad, avtal storstadsförhandling Stockholm 5. Pressmeddelande, avtal undertecknande för historisk kollekvittrafik- och bostadssatsning Expedieras till Kommundirektör Ekonomichef Kommunikationschef Samhällsbyggnadschef Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 26

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS DANIEL JARL SID 1/4 ÖVERSIKTSPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Avtal Sverigeförhandlingen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Sverigeförhandlingen Ramavtal 6 Storstad Stockholm inklusive bilaga 1-2 och objektavtal daterat den 21 april 217 beslutar att Vallentuna kommun som en del av kommunens medfinansieringsåtagande ska söka värdeåterföring upp till Vallentunas totala medfinansiering, inklusive räntekostnader, från markägare/exploatörer som har fastigheter som kan antas öka i värde med utvecklingen av Roslagsbanan i kommande bostadsbyggnadsprojekt och säkra detta i exploateringsavtal. Ärendet i korthet Inom ramen för Sverigeförhandlingen har representanter från Staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Täby kommun samt Solna stad kommit överens om bostadsåtaganden och kostnadsfördelning av ett antal framtida infrastruktursatsningar. Om kommunfullmäktige godkänner föreliggande avtal blir Vallentuna kommun en part med åtaganden kopplat till en förlängning av Roslagsbanan från universitetet till T-centralen via Odenplan med en planerad projektstart år 226. Vallentuna åtar sig att se till så att det byggs 565 stationsnära bostäder fram till och med år 235. Kommunen medfinansierar 394 miljoner kronor samt är beredd att tillskjuta ytterligare 36 miljoner kronor om så skulle behövas till utbyggnaden. Därtill förskotterar kommunen 85 miljoner kronor för del av statens medfinansiering. En förlängning av Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan ger stora nyttor för Vallentunaresenärer och för bostadsbyggandet inom kommunen. Markägare/exploatörer antas få värdeökningar på sina fastigheter med utvecklingen av Roslagsbanan i kommande bostadsbyggnadsprojekt. Former för värdeåterföring, i syfte att söka och säkra värdeåterföring upp till kommunens medfinansieringsåtagande avses att hanteras i kommande riktlinjer för exploateringsavtal. Beslut om inriktning för var och när nya bostäder kopplat till bostadsåtagandet ska tillkomma tas i översiktliga planer och program respektive i kommande bostadsbyggnadsprognoser. Fortsatt samverkan inom Sverigeförhandlingen kommer huvudsakligen att ske i två olika styrelser. Bakgrund Om Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen är tillsatt av regeringen och driver förhandlingar om medfinansiering i ett antal större statliga infrastrukturprojekt däribland SBF TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE 7

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS SID 2/4 höghastighetsjärnväg samt förhandla om statlig medfinansiering i regionala infrastrukturprojekt i Stockholm, Göteborg och Skåne i syfte att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i dessa storstadsregioner. Förhandlingen i Stockholm Under hösten 215 anmälde kommunerna i nordost Danderyd, Norrtälje, Täby, Österåker och Vallentuna ett gemensamt intresse att delta i Sverigeförhandlingen. Kommunerna lämnade underlag i form av potentiella bostadsnyttor kopplat till olika infrastrukturprojekt som respektive kommun var intresserad av. För Vallentunas del anmäldes intresse av att förhandla om en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda och en förlängning till Rimbo samt till City. En utveckling av Roslagsbanan som tillsammans bedömdes ge en potentiell bostadsnytta om ca 85 nya bostäder, både planerat och tillkommande, inom kommunen. I februari 216 meddelade Sverigeförhandlingen att de i Stockholmsregionen var intresserad av att förhandla om Roslagsbanan till City alternativt tunnelbanan Mörby centrum Täby centrum, Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan, spårväg syd, en ny tunnelbanestation vid Hagalund i Solna samt Tunnelbana Ropsten-Lidingö centrum. Vallentuna kommun har sedan dess deltagit i förhandlingen som inledningsvis hade fokus på att avgränsa och specificera infrastrukturobjekten. Från hösten 216 har förhandlingen koncentrerats till bostadsåtaganden och finansiering och medfinansiering av: Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan Tunnelbanan Älvsjö-Fridhemsplan Spårväg syd Ny tunnelbanestation vid Hagalund Ett antal cykelobjekt Under mars 217 nådde representanter för Staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Täby kommun samt Solna stad en överenskommelse om en principiell kostnadsfördelning av infrastrukturobjekten och bostadsåtaganden kopplat till dessa. Avtalen undertecknades av respektive part 21 april 217 och gäller under förutsättning att respektive parts beslutande organ godkänner avtalen. Nytta och åtagande För resenärer till och från Vallentuna innebär en förlängning av Roslagsbanan från universitetet till T-centralen via Odenplan restidsvinster. Roslagsbanan blir än mer attraktivt att använda sig av som färdmedel genom nyttor som att: Vallentuna - Stockholm City nås utan byte Roslagsbanan får direktkontakt med pendeltåg, fjärrtåg och tunnelbana (blå-, grön- och gullinje). En förlängning av Roslagsbanan kommer även att innebära ett ökat intresse att bygga nya stationsnära bostäder i Vallentuna och värdeökningar på stationsnära fastigheter. Fler stationsnära bostäder blir också ett åtagande för Vallentuna kommun som åtar sig att se till att det uppförs 565 nya bostäder fram till och med 235, vilket är drygt 3 nya bostäder i snitt per år. I kommunens bostadsbyggnadsprognosplanering fram till år 226 finns ca 3 stationsnära bostäder som kan kopplas till åtagandet. Totalt 8

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS SID 3/4 innehåller senaste bostadsbyggnadsprognosen ca 54 bostäder med en genomsnittlig planeringstakt om ca 53 nya bostäder per år. En hög planeringstakt är givet att detaljplaneprocesser löper enligt tidplan liksom att byggherrarna får tillträde till mark och övriga tillstånd. Dessutom ska marknadsförutsättningar finnas för produktionen så att byggherrarna fattar beslut om investering och byggnation. Mot bakgrund av risker som finns med påverkan på tidplaner är det nödvändigt att ha en planeringsbuffert. Den senaste bostadsbyggnadsprognosen tillämpar en planeringsbuffert om totalt ca 25 % vilket bedöms behövas för att uppnå kommunens generella målsättning och regionala åtagande om ca 4 nya bostäder per år. Bostäder utöver ovanstående planering av 3 nya stationsnära bostäder behöver hanteras succesivt i kommande bostadsbyggnadsprognoser där kommunens planberedskap och huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet omprövas varje år. Behov av att även fortsättningsvis säkerställa en planeringsbuffert understryks av åtagandet. Ny stationsnära bostäder och fram till och med år 235 bedöms huvudsakligen finnas mest utrymme och störst intresse för bland markägare/exploatörer i centrala och norra delarna av Vallentuna tätort. Översiktlig planering pågår inom dessa delar av tätorten i form av program för centrala Vallentuna respektive fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna tätort och Lindholmen som nyligen har varit på samråd. Vallentuna kommuns ekonomiska åtagande är, enligt bilaga 1 - finansieringsplan, en medfinansiering om totalt 394 miljoner kronor enligt en särskild betalningsplan år För eventuella kostnadsökningar reglerar avtalet ett kostnadstak för parterna varav 36 miljoner kronor ska Vallentuna kommun tillskjuta vid behov. I avtalet är detta benämnt riskavsättning. Om parternas samlade riskavsättning trots allt inte räcker till krävs nya förhandlingar. I Vallentunas årliga ekonomiska tillskott mellan år ingår även förskottering för del av statens medfinansiering. För Vallentuna innebär det ett lån till staten om totalt 85 miljoner kronor. I avtalet benämns detta som bostadstillskott. Bostadstillskottet återbetalas till kommunen år 235 om Vallentuna har uppfyllt bostadsåtagande vid denna tidpunkt. Annars återbetalas bostadstillskottet så snart bostadsåtagandet är uppfyllt, bostadstillskottet betalas dock ut av staten till kommunen senast år 24. Värdeåterföring Som en del av Sverigeförhandlingen har ny lagstiftning tillkommit som innebär att markägare/exploatörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall enligt lagen ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Vallentuna kommun kan som en del av kommunens medfinansieringsåtagande söka värdeåterföring upp till Vallentunas totala medfinansiering, inklusive räntekostnader, från markägare/exploatörer som kan antas få värdeökningar på sina fastigheter med utvecklingen av Roslagsbanan i kommande bostadsbyggnadsprojekt och säkra detta i exploateringsavtal. Det är nödvändigt att successivt se över både storlek på bedömd värdeökning och skälig värdeåterföring i tid utifrån rådande marknadsförutsättningar för att inte riskera Vallentunas totala bostadsåtagande. Det är därför inte möjligt att i detta tidiga skede 9

7 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS SID 4/4 bedöma om hela eller hur stor del av Vallentunas medfinansiering, inklusive räntekostnader, som kommer att kunna tas in av markägare/exploatörer. Kommunen saknar idag riktlinjer för exploateringsavtal som kommunen enligt lag är skyldig att ha. Riktlinjer som ska vara godkända av kommunfullmäktige för att gälla. Arbete pågår att ta fram riktlinjer och samhällsbyggnadsförvaltningen avser att som en del av detta arbete föreslå former för värdeåterföring. Projektstart Roslagsbanans förlängning till T-centralen, via Odenplan har enligt avtalen en projektstart år 226 och bedöms enligt bilaga 2 specifikation inklusive tidplan vara i drift ca år 238. Enligt avtalet är det möjligt att tidigarelägga projektstarten om Vallentuna, Täby, Österåker och Stockholms läns landsting kommer överens om detta. Fortsatt samverkan Fortsatt samverkan ska huvudsakligen ske på två nivåer. Staten tillsätter en ordförande och ett sekretariat för en styrelse för principiella frågor som rör alla projekt som omfattas av föreliggande avtal. Alla parter, inklusive Vallentuna, ska utse en ledamot och en ersättare till denna styrelse. Landstinget ansvarar för att det bildas en projektstyrelse för respektive projekt med mandat att fatta och verkställa beslut inom respektive projekt utifrån de ramar som föreliggande avtal ger. Vallentuna ska som part i projektstyrelse Roslagsbanan till City utse två representanter. Vilka som ska representera Vallentuna beslutas i ett annat senare tillfälle. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Avtal Sverigeförhandlingen Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Kommundirektör Ekonomichef Kommunikationschef Samhällsbyggnadschef 1

8 SVTRIG EFORHAN t)ling TN RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM 11

9 !i svm ç ro nhnndlt NG EN RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM RAMAVTAL OM FINANSIERING OCH MEDFINANSIERING AVSEENDE öx n TIIICÄNGLIGHET I STORSTADERNA SAMT ÖXAT BOSTADSBYGGANDE Innehållsförteckning LL. t2. L3. L Pa rter lnledning Definitioner Syftet och omfattning Parternas åtaganden Finansiering och betalning Tidplan Drift, underhåll och äganderätt Orga nisation och samverkan Markåtkomst Särskiit om detaljplaner Avtalstid och uppsägning Andring av avtalet Avtalets giltighet Änd rade förutsättningar 12

10 Ç svrnrnrrorhrnttlt NG EN l-. Parter Detta ramavtal, inklusive Bilaga 1, Finansieringsplan, och Bilaga 2, Specifikation inklusive tidplan ("Ramavtalet") är daterat den 2L april2l7 och har ingåtts mellan: 1". Staten genom Sverigeförhandlingen 2. Stockholms läns landsting 3. Huddinge kommun 4. Solna stad 5. Stockholms stad 6. Täby kommun 7. Vallentuna kommun 8. Österåkers kommun vilka i det följande enskilt benämns för "Part" och gemensamt för "Parterna" Huddinge kommun, Solna stad, Stockholms stad, Täby kommun, Vallentuna kommun och Österåkers kommun benämns nedan enskilt för "Kommun(en)", och gemensamt för "Kommunerna". Stockholms läns landsting benämns Sverigeförha nd I i ngen benäm ns neda n för "Staten". nedan för "Landstinget". Staten genom Till detta Ramavtal fogas undertecknade och gemensamt "Objektavtalen"). objektavtal för berörda Parter (enskilt ett "Objektavtal" Vid eventuella motstridigheter mellan Ramavtalet och Objektavtalen ska Ramavtalet äga företräde. Vid motstridighet mellan vad som anges i Ramavtalets huvuddokument och dess bilagor ska vad som anges i Ramavtalets huvuddokument äga företräde. Vid motstridighet mellan vad som anges i Ramavtalet ska bilagenumreringen gälla såsom prioritetsordning. 2. Inledning 2.1 Enligt kommittédirektiv (214:16 och 2OL4:7L3) för Sverigeförhandlingen ska de av regeringen utsedda förhandlingspersonerna genomföra förhandlingar och ingå överenskommelser med berörda kommuner, landsting och andra berörda aktörer i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län kring åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i dessa län. Storstädernas tillväxt förutsätter effektiva och hållbara trafiksystem, förtätning som ger attraktiva städer och dynamiska arbetsmarknadsregioner för människor och företag. Åtgärderna som regleras i detta Ramavtal avser Stockholms län och utgör en del av de sammantagna storstadssatsningar som omfattas av ramavtal och framgår av följande illustration. 13

11 ,Ç; svrrr n rro RHRN DLr NG EN Sit]ASTABS$ANl,lIl'IGÂIi,1\/TAI SSTR IIl{TI IR frl\ijå\lial û Stnuklnlm 8Åh{ÀvÍar.$,liûn llil,i 1VlÀl lì I:illlR lilri tt lij i: f{àfrlâvlàll I u d iiì1,ìávl,trl I I Ilílr;uflrî {, ilhlskfllvtâi llhlt;ktrvhl {ìltsnklirvtll ill nktllvlat qbjrkwt l f nlllükhrutirl!l tlh ckl:rvhrl IB 2.2 Det är viktigt att dessa investeringar utformas på ett sätt som ger kostnadseffektiva trafiklösningar och möjliggör ett ökat bostadsbyggande, effektiv arbetspendling samt väl fungerande arbetsmarknadsregioner. En förtätad region med ett ändamålsenligt trafiksystem bidra r till utvecklingen. 2.3 Regeringen har i direktiven för de senaste omgångarna av åtgärdsplanering uppdragit åt berörda myndigheter att permanent pröva medfinansiering i planerings- eller genomförandeskedet. Det förutsätter att berörda kommuner, regioner och andra aktörer samverkar för en effektiv utformning och maximal samhällsekonomisk lönsamhet av storstadssatsningen i syfte att hitta de bästa lösningarna för utformning och finansiering. Sverigeförhandlingen har använt nyttoanalyser som underlag för Parts deltagande i finansieringen. 2.4 Syftet med Sverigeförhandlingens uppdrag är dels att analysera behoven av åtgärder i storstadens transportinfrastruktur på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framförallt storstäderna med fokus på resu rseffektivitet, hå I I ba rhet och förtätning. 2.5 Sverigeförhandlingens arbetssätt är nyttobaserat och det är därför nödvändigt att, inför överenskommelse om olika parters åtaganden och ingående av ramavtal och objektavtal samt andra relaterade avtal, beskriva i en nyttoanalys nyttor som uppstår såväl lokalt som regionalt vid en investering i åtgärder för storstadens transportinfrastruktur, åtgärder för nya bostäder 14

12 $ svrnrcrrorunndl NGEN och ökad tillgänglighet. Detta är ett gemensamt projekt för Staten, alla berörda kommuner, regioner, landsting med flera. Uppskattning och kvantifieringar av nyttor utgör dock inte avtalsinnehåll och om gjorda antaganden om nyttor inte infrias medför detta inte att ingångna avtal ska justeras. 2.6 Enligt kommittédirektiv för Sverigeförhandlingen ska förhandlingspersonerna slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2Ot7 och i samband med detta utser regeringen ett organ att svara för Sverigeförhandlingens rättigheter och skyldigheter enligt detta Ramavtal och Objektavtalen, och som därmed inträder isverigeförhandlingens ställe i Ramavtalet samt Objektavtalen. 2.7 Som en förutsättning för finansieringen av Projektet finns även med förändrade och breddade trängselskatter som alla Parter står bakom. 3. Definitioner 3.1 l detta Ramavtalska följande begrepp ha den innebörd som framgårnedan: Bostadsåtagande(n): avser respektive Kommuns åtagande att bygga bostäder enligt vad som framgår i relevant Objektavtal. Cykelobjekt(en): avser respektive Kommuns åtaganden att Genomförandeavtal: tillhandahålla infrastruktur för cykeltrafik enligt vad som framgår av Bilaga 2. avser avtal som ska ingås vid ett senare skede mellan Landstinget och berörda Kommuner enligt detta Ramavta I och Objektavtalen. Kollektivtrafikobjekt(en): avser Landstingets åtagande att bygga ut kollektivtrafiken i Stockholmsområdet enligt vad som framgår av Bilaga 2. Projektet: avsergenomförandet av Kollektivtrafikobjekten, Cykelobjekten och Bostadsåtaga ndena. Projektmedel: har den innebörd som framgår av Punkt 6.1. Projektstyrelse: har den innebörd som framgår av Punkt 9.2. Styrelsen: har den innebörd som framgår av Punkt

13 $ svrnrerronhnndlr NG EN 4. Syftet och omfattning 4.1 Syftet med detta Ramavtal är att övergripande reglera förutsättningarna för genomförandet av Projektet. 4.2 Parterna är överens om att i god anda, med erfarenhet från arbetet med Stockholmsöverenskommelsen, tillsammans finna lösningar för att nå syftcna mcd Projektet. 4.3 Finansiering och betalning av Projektet framgår av Punkt 6 nedan samt, såvitt avser Cykelobjekten och Kollektivtrafikobjekten, av Bilaga 1" och, såvitt avser Bostadsåtaganden, av respektive Objektavtal 4.4 Landstinget, i sin egenskap av huvudman och ansvarig för genomförande av Kollektivtrafikobjekten, äger rätt att efter ingående av Ramavtal och Objektavtal, och utan att villkoren i Ramavtalet eller Objektavtal ändras i övrigt, göra skäliga justeringar och anpassningar av Kollektivtrafikobjektens specifikation och tidplan såsom till exempel, men inte begränsat till, om det krävs för att uppnå målsättningen för varje Kollektivtrafikobjel<t. Beslut om sådana skäliga justeringar och anpassningar ska ske med beaktande av samtliga berörda Parters intressen och föregås av-information till berörda Parter i de former som framgår av Punkt 9. Parterna är dock överens om att Landstinget inte äger rätt att med tillämpning av denna Punkt 4.4 göra justeringar eller anpassningar av Kollektivtrafikobjekten i den mån det medfðr förändringar i Bilaga 2. Förändringar av Bilaga 2 ska istället hanteras genom samråd och förhandling mellan berörda Parter varvid berörda Parter har att följa de principer som anges i Punkt 15 nedan. Motsvarande rätt att göra skäliga justeringar ska gälla för Kommunerna vad gäller Cykelobjekten. 4.5 Genom detta Ramavtal förbinder sig Parterna att ta ansvar för sitt deltagande samt att aktivt delta i och effektivt bidra till att Projektet kan genomföras och att Ramavtalets åtgärder och intentioner kan genomföras och samtidigt erhålla bästa möjliga lösningar utifrån ett stads-, trafi k- sa mt ko I lektivtrafi kspe rspektiv. 5. Parternas åtaganden 5.1 Kollektivtrafikobjekten ska planeras och genomföras av Landstinget enligt vad som anges i Bilaga 2 och respektive Objektavtal. Gränssnitt och samordning beträffande åtgärder avseende Kollektivtrafikobjekt som enligt Bilaga 2 inte ska genomföras av Landstinget ska hanteras i nära samverkan och enligt vad som anges i Punkt Kommunerna ansvarar för genomförande av Cykelobjekten och Bostadsåtaganden enligt vad som följer av Bilaga 2 och Objektavtalen. 5.3 Finansiering och medfinansiering ska ske enligt åtagande i detta Ramavtal. 16

14 g$ svrnrerrorurn DLt Nü EN 5.4 Landstinget ansvarar för ingåendet av Genomförandeavtal med berörda Kommuner beträffande Kollektivtrafikobjekten. Respektive Kommun ansvarar för ingående av Ge nomföra ndeavta I beträffa nde Cyke lo bje kten. 5.5 Parts uttömmande ansvar enligt detta Ramavtal och Objektavtalen, är begränsat till att tillskjuta Projektmedel enligt vad som anges i Ramavtalet och Objektavtalen, och/eller ansvara för andra åtaganden som enligt Ramavtalet och Objektavtalen, åvilar sådan Part. 5.6 Landstingets uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet är att se till att kollektivtrafiken i länet fungerar på ett tillfredsställande sätt för länsinvånarna. Landstinget har i uppdrag att samverka med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. 5.7 Ramavtalet omfattar Projektet i dess helhet. Vissa Kommuner som är Parter till Ramavtalet medverkar dock enbart i vissa Objektsavtal vilket innebär att medan samtliga Objektsavtal gäller för Staten och Landstinget så gäller de för respektive Kommun endast med avseende på sådant Objektavtal där Kommunen är part. 6. Finansiering och betalning 6.1 Genomförandet av Kollektivtrafikobjekten ska finansieras med medelfrånföljande 1.. medfinansiering från Kommunerna, med miljoner kronor, 2. medfinansiering från Staten, med miljoner kronor, 3. finansiering från Landstinget, med 2 8L4 miljoner kronor,samt 4. medel om totalt 2 1 miljoner kronor som tillskjuts av Parterna enligt Punkt ovan i denna Punkt 6.L utgör "Projektmedlen". Tidpunkterna för Projektmedlens Kollektivtrafikobjekten redovisas i Bilaga L. tillskjutande och fördelning på de olika Därutöver, dvs. utanför Projektmedlen, svarar Landstinget fordon, depåer och depåanslutningar. för finansiering och anskaffning av Utanför Projektmedel ligger även Kommunernas Bostadsåtagande och finansiering av Cykelobjekten samt Parternas åtagande i övrigt enligt Bilaga 2 samt respektive Objektavtal. Det noteras därvid att Projektmedlen och fördelningen av dessa är uppdelade på de Kollektivtrafikobjekt såsom framgår av respektive Objektavtal och enligt vad som anges i Bilaga 1. Villkoren i Ramavtalet avseende t.ex. tillskjutande av Projektmedlen, justering av Projektmedlen, förändringar av omfattning och utformning av Kollektivtrafikobjekt m.m. gäller för respektive Kollektivtrafikobjekt enskilt och inte för Kollektivtrafikobjekten sammantaget. Som exempel, för det fall ett Kollektivtrafikobjekt fördyras så ska den frågan hanteras enligt villkoren i Ramavtalet med avseende på det Kollektivtrafikobjektet men ska 17

15 {!l s\ler crrorhrndl NGEN inte kunna medföra att Projektmedel som enligt Bilaga 1 är hänförligt till annat Ko I lektivtrafi kobjekt a nvä nds för såda nt fördyrat Kol le ktivtrafi kobje kt. 6.2 För det fall kostnaden för Kollektivtrafikobjekten, med undantag för Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund (se närmare Punkt 6.8 nedan), överstiger den del av Projektmedlen som anges i Punkt ska Parterna, exklusive Solna stad, efter gemensamt beslut i Stvrelsen tillskjuta vtterligare medel upp till ett tak om totalt 25 1 miljoner kronor. Respektive Parts kostnadsökningsansvar, samt dess fördelning på de olika Kollektivtrafikobjekten och fördelningen Parterna emellan, anges i Bilaga L. Landstinget, i sin egenskap av huvudman och ansvarig för genomförande av Kollektivtrafikobjekten, ska (via Styrelsen, se Punkt 9) informera övriga Parter så snart Landstinget ser en risk för kostnadsökningar avseende något Kollektivtrafikobjekt. Om kostnaden för ett Kollektivtrafikobjekt överstiger taket för kostnadsökningar såsom angivet i Bilaga 1, ska detta hanteras för sådant Kollektivtrafikobjekt, genom samråd och förhandling mellan berörda Parter varvid berörda Parter har att följa de principer som anges i Punkt L5 nedan. 6.3 Eventuella kostnadsminskningar för ett Kollektivtrafikobjekt i förhållande till Projektmedlen ska tillgodoräknas de finansierande Parterna enligt vad som anges i Bilaga Oaktat vad som anges i Punkt 6.2 svarar Lanrlstinget/Kornnrunerna rlock alltid för kostnadsökningar för av Landsting/Kommun påkallad/initierad standardhöjning, tillägg och/eller andra förbättringar jämfört med vad som anges i Bilaga 2 och i respektive Objektavtal. Det förutsätts därvid att sådana av Landsting/Kommun påkallade/initierade förändringar måste vara genomförbara med beaktande av den övergripande funktionen och tidplanen för Projektet. 6.5 När det i detta Ramavtal hänvisas till utgifter och andra finansiella regleringar är dessa angivna i prisnivå januari 216. Samtliga utgifter och finansiella regleringar, inklusive angivna belopp för medfinansiering, ska justeras baserat på utvecklingen av KPI enligt vad som anges i Bilaga Utöver vad som anges i detta Ramavtal samt Bilaga L redovisas ytterligare villkor för ti llskjuta nde av Proje ktmed len i respektive O bje ktavta l. 6.7 Medfinansiering från Staten inkluderar även medel från förändrade och breddade intäkter från trängselskatt i Stockholms län som innefattas av Bilaga 1. Såvitt gäller trängselskatt noteras att regeringen bereder förslag om trängselskatt i Stockholms län med regionen och andra berörda lntressenter, myndigheter m.fl. lntäkterna från trängselskatter baseras på Trafikverkets beräkningar och utgår från att en första justering av trängselskatt i Stockholm genomförs är 2O2O och successivt till år 245. Beräkningen utgår från dagens penningvärde år 216. lntäkterna är, upplysningsvis, 18

16 g$ svrnre rro RHnN DL NGrN beräknade utifrå n följande förutsättningar: i. Halvtimme tidigare på morgonen. ii. Högre avgiftsnivå under högtrafikmånaderna iii. Första veckan ijuli. iv. Dag före helgdag. Staten ska till Projektet bidra med intäkter från trängselskatten belopp om totalt 7 5 miljoner kronor. En översyn av trängselskatten till Projektmedel med ett ska genomföras var fjärde år. Om de faktiska intäkterna från trängselskatten bedöms komma att understiga detta belopp är Parterna överens om att justering av trängselskatten ska genomföras för att säkerställa att Statens medfinansiering upprätthålls. Beredningen av trängselskattens justering ska ske med Parterna. 6.8 Såvitt avser utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund gäller följa nde sä rskilda regleringa r: o Utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation inom ramen för det projekt och ienlighet med det huvudavtal och det Hagalund ska genomforas delprojektavtal avseende utbyggnad av tunnelbanan som följer av och regleras av 21-3 års Stockholmsförhandling. Den tidplan och de kostnader beträffande utbyggnaden av tunnelbanan till Arenastaden, som har träffats avtal om i 213-års Stockhol msöve renskom melse, ska gä I la oavsett detta Ra mavta l. o Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund ska dock finansieras enligt vad som följer av detta Ramavtal samt relevant Objektavtal. Solna stad respektive Landstinget ansvarar för att bekosta eventuella kostnadsökningar rörande tunnelbanestation Hagalund i proportion till insatta investeringsmedel upp till ett tak på 15 procent av den totala investeringskostnaden inklusive KPI-förändringen Bilaga 1. Härvid ska Statens finansieringsandel om 1 2 miljoner kronor, från prisnivå januari 216, enligt vad som framgår av betraktas som av Solna stad insatta investeringsmedel. Eventuella kostnadsminskningar för Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund i förhållande till Projektmedlen ska tillgodoräknas Solna stad respektive Landstinget i proportion till deras respektive finansieringsandel, Statens finansieringsandel ska tillgodoräknas Solna stad. Staten ska inte ha något ansvar för fördyringar och heller ingen rätt att tillgodoräkna sig kostnadsminskningar. där 6.9 Genomförandet av Cykelobjekten ska finansieras av Kommunerna. Staten bidrar som medfinansiär med 25 % av investeringsutgifterna för angivna Cykelobjekt, som framgår av Bilaga L. 7. Tidplan 7.1 Tidplan för respektive Kollektivtrafikobjekt, Cykelobjekt och Bostadsåtagande framgår av Bilaga 2 och Objektsavtalen. Det noteras att Parternas finansieringsöverenskommelse är 19

17 ãl s\/errnrrorhrndlrngen baserad på följa nde proje ktsta rter fö r Kol lektivtrafikobjekte n : o Pågående,TunnelbanestationHagalund. År 222,Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan. Är 224, Spårväg Syd. Ar 226, Roslagsbanan tillcity I anrlctinoel nrh hornrda Knrnmr rnor kan tråffa nrrarencl nrnrnolco finansiering respektive medfinansiering av Kollektivtrafikobjekten âtf fidioaroläooe cin ^ryr enligt Bilaga 1 för att möjliggöra tidigare projektstarter för Kollektivtrafikobjekten, t.ex. för att minska projektrisker. För det fall att sådan(a) överenskommelse(r) beaktande träffas ska detta göras med av den påverkan detta kan få på samtliga Kollektivtrafikobjekt och under förutsättning att Landstinget i sarnråd nred berörda Kolnrnulrer har övervägt vilka konsekvenser sådan(a)tidigare projektstart(er)får. En eventuellöverenskommelse om att tidigarelägga finansiering respektive medfinansiering av Kollektivtrafikobjekten enligt Bilaga 1 ska inte medföra några konsekvenser såvitt avser Statens skyldighet att betala in sin medfinansiering enligt Bilaga L. lnformation om sådan överenskommelse tidplan ska presenteras för Styrelsen. om ändrad 7.2 Parterna ska hålla varandra informerade om omständigheter som kan komma att påverka tidplanerna för Projektet. 7.3 För det fall Kollektivtrafikobjekten/Cykelobjekten skulle försenas jämfört med den tidplan som inkluderats i Bilaga 2 ätar sig Parterna att på oförändrade villkor vidta samtliga de åtaganden som enligt Ramavtalet eller Objektavtal åvilar Parterna, oaktat att fullgörandetidpunkten för Parts åtagande ska ske vid en senare tidpunkt. Sådan försening påverkar inte Parternas skyldighet att betala in Projektmedel enligt vad som anges i Bilaga L, varvid det dock noteras att Parterna är eniga om att den modell för inbetalning som anges i Bilaga L baseras på den nu angivna tidplanen för respektive Kollektivtrafikobjekt. Vid förändringar i den tidplan som anges i Bilaga 2 ska berörda Parter gemensamt göra sådana anpassningar som bör göras till följd av förändringen i syfte att uppnå en inbetalning som baseras på samma principer som när Ramavtalet ingicks, d.v.s. att Projektmedel tillskjuts i en takt som är kopplad till genomförande av respektive Kollektivtrafikobjekt/Cykelobjekt och upparbetningen av kostnader i respektive Kollektivtrafikobjekt/Cykelobjekt. B. Drift, underhåll och äganderätt 8.1 Landstinget ska äga samtliga de anläggningar som blir resultatet av Kollektivtrafikobjekten och ska svara för trafikering, drift och underhåll av samtliga sådana anläggningar. 8.2 Kommunen svarar, gentemot övriga Parter, för drift och underhåll av samtliga Cykelobjekt. 9. Organisation och samverkan 9.L För att möjliggöra utbyggnaden av Projektet i tid och inom ramen för Projektmedlen krävs att 2

18 'g$ svrnre ronurndlt NG EN samtliga Parter bemannar sin organisation med resurser i den omfattning som krävs för att genomföra Projektet 9.2 Parternas samverkan ska huvudsakligen ske på två nivåer: o Dels genom ett partssammansatt övergripande samverkansorgan för principiella frågor med överblick över Projektet ("Styrelsen"). Styrelsens sammansättning Punkt 9.5. o Dels genom partssammansatta samverkansorgan för stöd i arbetet med genomförandet respektive sammansättning framgår av av respektive Objektavtal ("Projektstyrelser"). Projektstyrelsernas framgår av Punkt 9.LL. 9.3 Styrelsen och respektive Projektstyrelse kan besluta att representanter från andra intressenter ska kallas till och får närvara vid ett eller flera möten då så bedöms nödvändigt och lämpligt och kan även när så bedöms erforderligt adjungera lämplig person med expertkompetens, för deltagande i en eller flera frågor. 9.4 Parterna ska gemensamt verka för att allmänheten får den information som behövs i samband med genomförandet av Projektet. Landstinget har huvudansvar för att upprätta en kommunikationsplan i samråd med övriga Parter. Styrelsen 9.5 Staten tillsätter Styrelsens ordförande. Respektive Part under Ramavtalet utser en ledamot och en ersättare till Styrelsen. Staten utser sekretariat för Styrelsen. Ansvarig tjänsteman i Landstinget är föredragande i Styrelsen. 9.6 Styrelsen ska behandla frågor som rör Projektet. Som ett led i detta arbete ska Styrelsen tillse att Projektet genomförs ienlighet med Ramavtalet. 9.7 Styrelsen behandlar frågor såsom: o Projektets omfattning och avgränsning o Tidplan för Projektet o Budget och prognoser för Projektet, samt o Andra frågor av stor vikt eller av väsentlig betydelse Avsikten är att frågor som gäller praktiska utförandebeslut inte ska behöva föras upp i Styrelsen, dvs. enbart frågor som har viss betydelse ska föras tillstyrelsen. 9.8 lnom ramen för Styrelsens arbete åligger det att följa respektive Projektstyrelse. 9.9 De överenskommelser etc. som träffas inom Styrelsen tas i konsensus och kan komma att behöva godkännas av respektive Parts beslutande organ för att äga giltighet. 21

19 S svrnrerronhnn DLr NGEN 9.1 Staten ansvarar för uppföljning och årlig rapportering till regeringen avseende Projektets genomförande. Uppföljningen innefattar Ramavtalet, eventuella ändringar och tilläggsavtal såsom ökat bostadsbyggande och ekonomi i Projektet, finansiering och restidsnytta. Uppföljningen sker årsvis baserat på, bland annat, av Kommunerna och Landstinget insänd redovisning. Projektstyrelser 9.1L Landstinget ansvarar för att det bildas en Projektstyrelse avseende respektive Objektavtal. Respektive Projektstyrelse består av representanter från Landstinget och berörda Kommuner. Landstinget och berörda Kommuner ska utse två representanter vardera till respektive Projektstyrelse Respektive Projektstyrelse ansvarar för att, vid behov och utifrån Genomförandeavtalen, besluta på mer detaljerad nivå avseende åtgärder rörande Bostadsåtaganden, Cykelobjekt och Ko I lektivtrafi kobjekt som o mfattas av Projektstyrel sens Obje ktavta l Som princip ska varje Projektstyrelse ha ett långtgående mandat att fatta och verkställa beslut inom Projektet såvitt avser relevant Objektavtal, så länge sådant beslut eller verkställande inte står i strid med Projektet, Ramavtal eller de ekonomiska ramar som fastställts för Projektet. Varje Projektstyrelse har även skyldighet att tillse att information ges såsom föreskrivs i Punkt De överenskommelser etc. som träffas inom respektive Projektstyrelse tas i konsensus 1. Markåtkomst L.1 Landstinget åtar sig att med Projektmedel svara för den markåtkomst som behövs för genomförande av Kollektivtrafikobjekten, enligt de förutsättningar som närmare regleras i Objektavtalen. Parterna är medvetna om att markåtkomst behöver säkerställas för depåer och depåanslutningar, såsom förutsättningar för Kollektivtrafikobjekten, och berörda Parter ska samråda avseende behovet i syfte att gemensamt finna lämplig depåmark och underlätta etablering av erforderlig depå och depåanslutningar. 1.2 Det permanenta marksanspråket i mark som ägs av Kommunerna ska, med undantag för depåer och depåanslutningar, upplåtas till Landstinget vederlagsfritt med servitutsrätt. Parterna ska gemensamt komma överens om detta i kommande Genomförandeavtal. 11. Särskilt om detaljplaner LL.L Parterna är medvetna om att respektive Kommuns beslutande organ beslutar om att anta detaljplaner. Beslut om detaljplan ska föregås av samråd med de som berörs av detaljplanen och Kommunerna ska även vidta andra beredningsåtgärder enligt lag för antagande av detaljplan. Parterna är medvetna om att sakägare har rätt att överklaga beslut om antagande 22

20 $ svrn lc rrorunndlt NGEN av detaljplan och att beslut kan komma att prövas av behöriga instanser. Planläggningsprocessen kan således komma att påverka Projektets tidplan samt slutliga linjed ragningar och stationsva l. L1.2 Med hänvisning till Punkt 1J.1, är Parterna medvetna om att respektive Objektavtal inte är bindande för respektive Kommun vid prövning av detaljplan Respektive Kollektivtrafikobjekt kommer att planläggas enligt gällande lagstiftning. Den slutliga linjedragningen av Kollektivtrafikobjekten ska göras i samråd med berörda Parter inom ramen för planläggningen. 12. Avtalstid och uppsägning L2.L Ramavtalet och respektive Objektavtal gäller från dess ikraftträdande och intill dess att Projektet genomförts och Parternas övriga åtaganden enligt Ramavtalet och Objektavtalet har fullgjorts Ramavtalet och respektive Objektavtal kan inte sägas upp eller frånträdas av Part med mindre än att samtliga berörda Parter enas därom. 13. Andring av avtalet Samtliga ändringar och tillägg till detta Ramavtal eller något av Objektavtalen ska vara skriftliga och godkända 14. Avtalets giltighet av berörda Parters beslutande organ för att gälla. Detta Ramavtal träder ikraft när det har undertecknats av samtliga Parter och under förutsättning att nedanstående beslut har fattats och vunnit laga kraft: o Stockholms Läns Landstingsfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; o Huddinge kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; o Solna stads kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinnerlaga kraft; o Stockholms stads kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; o Täby kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; o Vallentuna kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslutsom vinner laga kraft; o österåkers kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; och o Regeringen och iförekommande fall Riksdagen godkänner Ramavtalet. 23

21 g} svrnrnrronhnndlt NGËN 1 5. Ändracle föru tsättn i n ga r Om något villkor enligt Punkt 14 inte kan uppfyllas eller om något Bostadsåtagande, eller Kollektivtrafikobjekt inte kan genomföras på grund av, t.ex. men inte begränsat Cykelobjekt till, bristande geotekniska eller geologiska förutsättningar eller att planer, tillstånd eller liknande inte erhålls, kraftigt försenas eller erhålls med innehåll som i viss mån awiker från vad som förutsattes rri l {a}}a Þamarrfalc racnalz+irra ralarrrnf flhialzfrr falc inasan la allar nm lznctn lcälzninorr vru usrlq r\qrrrqvlqrj rçjljçnrrv9 rlrlvq rr vvjçr\lqvrsrj rr ÞqLrrs9 çrrlr vrrr r\vjrr qujvr\ rr rþqr överstigande vad som anges i Punkt 6.2 uppstår under det fortsatta projekteringsarbetet ska endera part till det relevanta Objektavtalet i god anda och med utgångspunkt i villkoren i Ramavtalet föra upp frågan till relevant Projektstyrelse (och vid behov Styrelsen) och baserat på erforderligt underlag diskutera hur detta ska påverka det berörda Bostadsåtagandet, CykelobJektet eller Kollektlvtrafikobjektet och förutsättningarna för dess uppfyllande. Sådan diskussion kan avse tidplan, funktion och/eller kostnad men ska endast hänföra sig till det Bostadsåtagande, Cykelobjekt eller Kollektivtrafikobjel<t vars genomförande har förhindrats. Utgångspunkten för en sådan diskussion ska vara att enas om sådana anpassningar av Ramavtalet och/eller Objektavtalet som krävs för att så långt som möjligt vidmakthålla de principer som legat till grund för ingående av detta Ramavtal (dock med beaktande av de förhållanden/ändrade förutsättningar som föranlett sådan diskussion/justering). Vad som anges i denna Punkt L5 ska gälla Parterna emellan oberoende av om villkoren för ikraftträdande av Ramavtalet i Punkt L4 är uppfyllda. För det fall en situation som beskrivs ovan uppkommer, efter det att parterna i god anda prövat frågan och förutsättningarna omprövas på endera parts initiativ. för uppfyllandet ändras, kan aktuellt Kollektivtrafikobjekt komma att För det fall en situation som beskrivs ovan uppkommer och detta medför att åtgärder som omfattas av ett eller flera Objektavtal inte kan genomföras och Parterna enas att bringa ett eller flera Objektavtal till upphörande, ska berörda Parter i en sådan situation svara för nedlagda kostnader ("förgäveskostnader") baserat på Parternas respektive finansieringsåtagande avseende Projektmedel, oavsett vilken eller vilka Part(er) som faktiskt har tillskjutit medel vid den tidpunkten. 24

22 Ç svrn rcrrorhnndll NGEN Detta Ramavtal är upprättat i 8 exemplar varav Parterna tagit var sitt. Stockholm, 2Lapñ!2L7 Stockholms Läns La ndsting Huddinge mun Solna stad 7e tt - olt' 2t Täby kom Österåkers kommun ælrcq-^l lî, Stockholms stad lott-o\- î-t? Vallentuna ko Ja +- e -J r 4l).,lu*.- Staten genom Sverigeförhandlingen n Bilagor: Bilaga 1 - Finansieringsplan Bilaga 2 - Specifikation inklusive tidplan 25

23 SVERIG TTORHAl\l D LING E]\l RAMAVTAL 6 _ STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 _ FINANSIERINGSPLAN 26

24 !!f s\/errcrronhnn DLr NG rn RAMAVT AL 6 - STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 - FINANSIERINGSPLAN Denna bilaga syftar t ll att beskriva hur Projektet ska finansieras och betalas. Beloppen i denna Bilaga 1 är angivna i prisnivå januari 216. Beloppen ska räknas om med hänsyn till förändringen i l(pl från januari 2L6 och intill dess att respektive Part ska tillskjuta nredel enligt vad som anges i denna Bilaga 1. Till följd av avrundning av beloppen i denna Bilaga 1 kan avvikelser mellan total- respektive delsummor förekomma. 1. Finansiering av samt årlig investeringsplan för I(ollektivtrafikobjekten Parternas åtaganden vad gäller finansiering och medfinansiering av respel<tive Kollektivtrafikobjel<t samt respektive Parts ansvar för fördyringar såvitt avser Kollektivtrafikobjekten (riskavsättning) framgår av Tabell 1.1. Riskavsättning redovisas i en separat kolumn i Tabell 1".1" och resterande belopp i Tabell 1.1 redovisas således exklusive riskavsättning. Hantering av ansvar för kostnadsförändringar beskrivs i avsnitt 6 i Ramavtalet samt i avsnitt 3 i denna bilaga. Tab ell 1. 1" Finansi cring.lv I(ollclrtivtrafiliobj c l<tcn Miljoner kronor Fridhemsplan - Alvsjö Roslagsbanan till Gity Spårväg svd Tunnelbanestation Hagalund R skavsättning* Summa Statlig medfinansiering I 382 B 41 Trängselskatt Kontm u n al medf i n an si e ri ng Stockholm stad Täby kommun Vallentuna kommun Österåker kommun 418 ñ Huddinge kommun Solna stad Stockholm läns landstinq 1 78 I * 3 5 Summa finansierino lt 5 6 s * Med "riskavsdttning" avses i denna bilaga Parts fördyringsansvar enligt punkt 6.2 i Ramqvtalet. ** Utöver vad som framgår av tqbellen ovan bel<ostar Landstinget eventuellq kostnadsöl<ningar för Tunnelbanestation Hagalund upp till ett totalt helopp om 52,5 miljoner kronor och Solna stad hekostar eventuella kostnadsökningar upp till ett totalt belopp om 127,5 mìljoner kronor. 2 27

25 ql s\lerr GrFûRHANDLt N G rn Utöver vad som anges i Tabell 1.1, dvs. utanför Projektmedlen, svarar Landstinget för finansiering och anskaffning av fordon, depåer och depåanslutningar, till en kostnad om 5,L miljarder kronor. Utanför Projektmedel ligger även Kommunernas Bostadsåtaganden och finansiering av Cykelobjekten. Av Tabell L.2lramgär den årliga projektbudgeten för respektive Kollektivtrafikobjekt. Tabell Arlig projektbudget för respektive Kollektivtrafikobjekt Miljoner kronor Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan Spårväg Syd Roslagsbanan Hagalund till City Summa a 2A r Summa lnvestering A Miljoner kronor A Tunnelbana Alvsjö-Fridhemsplan Spårväg Syd Roslagsbanan till City Hagalund I Summa investering 2ga Ut 64,

26 ry svrrrg[frhandlt NGrN Parternas respektive årliga tillskott (finansiering respektive medfinansiering, exklusive riskavsättninga r) till Kollektivtrafikobjekten framgå r av Ta bel I L.3. Kommunerna kommer att svara för tillskott av en del av Statens finansieringsåtagande ("Bostadstillskottet"). Respektive Kommuns Bostadstillskott framgår av Tabell 4 och är inräknade i de belopp som anges i Tabell 1.3. Bostadstillskotten kommer att återbetalas till respektive Kommun när dess Bostadsåtagande är uppfyllt. Sådan återbetalning sker enligt avsnitt 4. Ta!:ell I.3 - Farternas resnektir-'e årlisa lillsl<ott tilì!{olìeì<t!r t 'af!l<ohiel<ten Miljoner kronor Trängselskatt (inklusive lån) Nationell plan Länsplan Stockholm stad Täby kommun Vallentuna kommun Österåker kommun Huddingc kommun Solna kommun Stockholm läns landsting Summa U tq ^ Summa ? l nklusive Bostadstillskott 5 n q, U ' ,t c 29 n n BO ó c n Miljoner kronor * Trängsclskatt (inklusivc lån) Nationell plan BBB Länsplan zc Stockholm stad B Täby kommun Ão Vallenturta korrtrnutt o n Österåker kommun B Huddinge kommun n Solna kommun U U -5 Stockholm läns landstino n Summa 2gO 2ütg * I nklusive Bostadstillskott 4 29

27 g sverrrrfûrhannil NGEN 2. Finansiering och medfinansiering fordelat på respektive Kollektivtrafikobjekt Parternas årliga tillskott (finansiering respektive medfinansiering, exklusive riskavsättningar) för respektive Kollektivtrafikobjekt framgår av Tabell 2.1till och med 2.4. Fakturering är produktionsbaserad och variationer kan förekomma mellan åren. Kommunerna kommer att svara för tillskott av en del av Statens finansieringsåtagande ("Bostadstillskottet"). Respektive Kommuns Bostadstillskott framgår av Tabell 4 och är inräknade i de belopp som anges itabellerna 2.l tilloch med 2.4. Bostadstillskotten kommer att återbetalas till respektive Kommun när dess Bostadsåtagande är uppfyllt. Sådan återbetalning sker enligt avsnitt 4. Tabell Alvsjö - l,-ridhemspian Miljoner kronor lnvesteringskostnad Finansiering Stockholm stad Stockholms Nationell plan Länsplan Trängselskatt läns landsting Summa * s tt U U n Summa Bostadstillskott T rbell Spårväg syd Miljoner kronor lnvesteringskostnad Finansiering Stockholm stad Huddinge kommun Stockholms läns landsting Nationell plan Länsplan Trängselskatt Summa * B Summa s Bostadstillskott

28 ël s\lrrr ûetorhan DLr NG EN Tabell Roslagsbanan till City Milioner kronor lnvesteringskostnad Finansiering - Stockholm stad - laby kommun - Vallentuna kommun - Österåker kommun Stockholms Nationell plan Länsplan Tränsselskatt läns landsting (inklusive lån) Summa " 23ô 2?7 6s I S Summa U 8U I nklusive Bostadstillskott ' U ' Tabell Hagalund Miljoner kronor lnvcstcringskostnad Finansiering: Solna stad Stockholms läns landsting Nationell plan *Bostadstillskott Summa OZA ', * Parternas ansvar frir kostnadsförändringar Parternas respektive ansvar för fördyringar fördelat på respektive Kollektivtrafikobjekt framgår av Tabell 3. Eventuella kostnadsminskningar för ett Kollektivtrafikobjekt i förhållande till Projektmedlen ska tillgodoräknas berörda Parter enligt samma fördelning (vad gäller Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund, hänvisas till punkt 6.8 i Ramavtalet). 6 31

29 gf stlrnt GTFoRHAN DLr NG tn Tabell 3 - Parternas respektive ansvar frjr kostnadsförändringar fördelat på respektive Kollektivtrafikob j ekt Miljoner kronor Staten Stockholm stad Täby kommun Vallentuna kommun Österåker kommun Huddinge kommun Solna stad Stockholm läns landstinq Fridhemsplan - Alvsiö ,75% 17,88% Roslagsbanan till Gitv ,66% 4,23/o 12,87/o 6,7% 6,43/ Spårväg Svd Summa * I 'toø ,38% 7,85o/o 19,24/o 937% 94 15,74% % * * Utöver vad som framgår av tabellen ovan bekostar Landstinget eventuella kostnadsökningar för Tunnelbanestation Ha lalund upp till ett totalt belopp om 52,5 miljoner kronor och Solna stad bekostar eventuella kostnadsökningar upp tiìl ett. totalt belopp om 127,5 miljoner kronor. 4. Reglering av Kommunernas tillskott av den Statliga finansieringen och Bostadsåtaganden Som anges iavsnitt L kommer Kommunerna tillskjuta Bostadstillskott. Omfattningen Bostadstillskotten framgår av Tabell 4. av Bostadstillskotten ska återbetalas av Staten till Kommunen år 235 om Kommunen uppfyllt sitt Bostadsåtagande vid denna tidpunkt. Om Kommunen inte uppfyllt sitt Bostadsåtagande vid denna tidpunkt ska Bostadstillskotten återbetalas så snart respektive Kommuns Bostadsåtagande uppfylls. Bostadstillskotten betalas dock ut av Staten till Kommunerna senast âr 2O4O. Tabell 4. - Bostadstillskott Miljoner kronor Stockholm stad Täby kommun Vallentuna kommun Österåker kommun Huddinge kommun Roslagsbanan t ll C tv B5 15 Fridhemsplan Spårväg - Alvsiö Svd 688 Tunnelbanestation Hagalund Summa: Solna stad 5 5 Summa u

30 çt SVERTGETORHAN DLr NGEN 5. Finansiering och medfinansiering av Cykelobjekten Som en del i den överenskommelse som träffats genom Ramavtalet har de Kommuner som anges nedan åtagit sig att genomföra de Cykelobjekt som anges nedan. Parternas finansiering av Cykelobjekten framgår av Tabell 5.1 och Tabell 5.2. Som framgår nedan finansierar Staten 25 procent av investeringsutgiften för nedan angivna Cykelobjekt. För Cykelobjekt med en total investeringsutgift på mer än 5 miljoner kronor betalar Staten årligen sin andel under utbyggnaden ( labell 5.L) för övriga Cykelobjekt betalar Staten ut sin andel nãr Cykelobjektet ar fârdigställt ( labell s.2].. Som anges i Ramavtalet utgör finansiering avseende Cykelobjekt inte en del av Projektmedel. För det fall merkostnader för Cykelobjekten uppkommer ska respektive Kommun svara för sådan merkostnad. Tabell 5.1" - Finansrering av större Cykelobjekt Milioner kronor Huddinge kommun Cykelgarage Flemingsberg - Statlig medfìnansiering Stockholm stad Cykelbro Gamla stan - Tegelbacken - Statliq medfinansierinq Summa investering Summa statlio medfinansierino Summa: A , , , , , , , , n 7 17, Tabell Finansiering av övriga Cykelobjekt Miljoner kronor lnvesteringskostnad Statlig medfinansiering Huddinge - Grupp 1 - Grupp 2 - Grupp 3 - Grupp 4 - Grupp 5 Stockholm stad - Liljeholms bron - Arsta Täby 158,5 45,7 16,6 31,4 42, ,6 5,6 11,4 4,2 7,9 1,6 1,75 8,25 2,5 7,75 - Cykelbana till station - Arninge-Ullna 13 - Cykelbana till station Roslags-Näsby 7 - Snabbcykelbana till station nord-syd 4 - Cvkelbana till station från öster 7 Summa 232,4 58,1 3,25 1,75 1 1,

31 SVERIGEFORHANDLIt\lGEN RAMAVTAL 6 _ STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 _ SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 34

32 gl SVERTGTFÖRHANDLT NG tn RAMAVTAL 6 _ STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 * SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN Denna bilaga syftar till att beskriva Kollektivtrafikobjektens specifikation och tidplan. respektive Cykelobjektens 1 Storstad Stockholm 1.1 I Projektet ingår följande Kollektivtrafikobjekt: Tunnelbana n Älvsjö -Fridhemsplan Roslagsbanan till City Spårväg syd Tu nnelba nestation Hagalund Kollektivtrafikobjekten beskrivs närmare i Punkt 2 nedan Aþnþssa.. Storstadsårtsärder Stocl holm 2 35

33 fi svrnrnrronhrndlrngen 2 Beskrivning av Kollektivtrafikobjekten 2.1 Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan Tunnelbanan ska gå från Älvsjö till Fridhemsplan i bergtunnel. Vid Aspudden ansluts den nya tunnelbanan till röd linje via tunnel, vilket innebär att tåg från Norsborg/Skärholmen kan nyttja den nya tunneln till Fridhemsplan. Sex nya stationer omfattas: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, östberga och Älvsjö. Tunnelbanestationerna planeras för två uppgångar utom för station Älvsjö som planeras med en uppgång. För stationerna Årstaberg, Liljeholmen och Fridhemsplan planeras för anslutning till befintliga biljetthallar. För stationerna östberga och Årstafältet ingår i kalkylerna två nya uppgångar. Parterna är medvetna om att det inte är möjligt att i detalj ange den standard som den utbyggda tunnelbanan ska ha. Vid bedömningen av vilken standard som kan förväntas för de sex nya stationerna är Parterna överens om att förutsättningarna för de nya stationerna ska motsvara vad som gäller för stationsstandarden i 2Ot3 års Stockholmsf<irhandlings utbyggnad. Ett utförande som motsvarar detta ska således inte anses utgöra en standardhöjning. Hela den nya sträckan beräknas linje. blica 9,7 km varav L,7 km utgör anslutningen till befintlig röd 3 36

34 ry s\lrrrg[frhan DLI NGtN 2.2 Spårväg syd Spårväg syd planeras gå mellan pendeltågsstationerna i Flemingsberg och Alvsjö via bland annat Masmo, Kungens Kurva, Skärholmen, Segeltorp och Fruängen. Spårväg syd blir drygt 17 km lång och omfattartotalt L6 nya hållplatser. Större delen av spårvägen är utformad att gå ovan jord. Undantaget är tunnel under Masmo och tunnel under Kästa. Deta!jutformningen ska samordnas med planeringen arv Kommunernas stadsutvecklingsprojekt, Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm samt med regionalt cykelstråk. Anslutningen till Flemingsberg ska möjliggöra en eventuell kommande förlängning till Flemingsbergsdalen. Parterna är medvetna om att det inte är möjligt att i detalj ange den standard som den utbyggda spårvägen ska ha. Utformningsfrågor längs med tänkt sträckning ska ske med utgångspunkt från Landstingets planeringsstudie från 216. Ett utförande som motsvarar detta ska således inte anses utgöra en standardhöjning. Skärholmcn I Kungens kurva Flemingsberg 2.3 Roslagsbanan till City Befintlig Roslagsbana förlängs [rån Universitetet till Cil.y via Odenplan. Förlängningen blir cirka 4 km och omfattar två nya stationer vid Odenplan och T-centralen (varvid sträckan Universitetet - Östra station inte längre trafikeras). Roslagsbanans nya stationer ska ansluta till de befintliga tunnelbanestationerna vid Odenplan och T-centralen. Befintlig station Unive rsitetet ska fortsatt anvä ndas. Parterna är medvetna om att det inte är möjligt att idetalj ange den standard som den utbyggda järnvägen ska ha. Vid bedömningen av vilken standard som kan förväntas för de 4 37

35 {Ü s\/ërrurrnunndlr NGËN nya stationerna är Parterna överens om att förutsättningarna för de nya stationerna ska motsvara vad som gäller för stationsstandarden 213 års Stockholmsförhandlings utbyggnad, med beaktande av justeringar nödvändiga för järnvägsstation. Ett utförande som motsvarar detta ska således inte anses utgöra en standardhöjning. 2.4 Tunnelbanestation Hagalund Tunnelbanestationen Hagalund byggs i Hagalund, Solna kommun, mellan stationerna Arenastaden och Hagastaden längs planerad Gul linje. Stationen ska byggas med två uppgångar, varav en ska placeras i Hagalunds arbetsplatsområde och en längs Solnavägen. 5 38

36 fl svrnrerrönhrndlingrn Hagalun'd- 3 Beskrivning av Cykelobjekt för storstad Stockholm Namngiven Kommun nedan åtar sig att genomföra följande överenskomna Cykelobjekt: Stockholms stad Nr Namn Cykelobiekt istockholm stad I tiljeholmsbron, åtgärder för bättre framkomlighet i stråket, cirka,45 km 2 Ärsta, ny cykelbana mellan Årstabron och Arstabergsvägen, cirka,5 km 3 Cykelbro Gamla stan - Tegelbacken, breddning förbi Riddarholmen, flytbro vid Centralbron, totalt,52 km Huddinge kommun Nr Namn Cykelobjekt i Huddinge kommun Grupp 1 5 Björnkullaringen - Regulatorvägen, ny cykelbana/-länk l-,1 km 25 Huddingevägen - Katrinebergsvägen, cykelbana/-länk breddas 6,2 km 31 Smista allé - Ryttarhalsvägen, cykelbana/-länk breddas 1,5 km Grupp 2 6 Björnkullavägen - Alfred Nobels allé, ny cykelbana/-länk,4 km 1 Katrinebergsvägen - Glömstavägen/Gustav Adolfsvägen, ny cykelbana/-länk 2 km Lt Loviseberg - Älggräsvägen (Tullinge), ny cykelbana/-länk O,7 km 18 Häradsvägen - Karin Boyes gata, ny cykelbana/-länk,8 km Grupp 3 L6 Förbifart Stockholm-Kungens kurvaleden, ny cykelbana/-länk,4 km L7 Dialoggatan - Mickelsbergsvägen (Stockholm), ny cykelbana/-länk 2,8 km 23 Ekgårdsvägen - Skärholmsvägen kommungräns, ny cykelbana/-länk,3 km Grupp 4 13 Glömstavägen - Kungens kurvaleden, ny cykelbana/-länk 1,9 km 6 39

37 !! s\lrrrrefrhanûlt NG EN T4 15 Botkyrkaleden - Skärholmsvägen, cykelbana/-länk breddas 3,2 km Skärholmsvägen - Ryttarhalsvägen, cykelbana/-länk breddas 2,5 km Grupp 5 Objekt t9 2 2T G Hälsovägen - Alfred Nobels allé kommungräns, cykelbana/-länk breddas 1,L km Katrinebergsvägen - Tvärförbindelse Södertörn, cykelbana/-länk breddas 1,4 km G lömstavägen - Katrin be rgsväge n kom m u ngrä ns, cyke I ba na/-lä nk breddas 1,2 km Glömstavägen - Talldalsvägen, cykelbana/-länk breddas 1,4 km Smistavägen-Häradsvägen, cykelbana/-länk breddas 1,5 km Gamla Södertäljevägen - Mickelsbergsvägen, cykelbana/-länk breddas 3,3 km Smista allé - Juringe åväg 32, ny cykelbana/-länk 1,5 km Kungens kurvaleden - Ekgårdsvägen, cykelbana/-länk breddas,6 km Smista allé - Skördevägen 39, ny cykelbana/-länk 1,1 km Cykelgarage Flemingsberg, underjordiskt cykelgarage för ca 3 5 cyklar och tillhöra nde cykelservice Täby kommun Nr Namn Cykelobjekt itäby kommun ta Arninge Ullna, cykelväg tillstation 2,3 km 2a Västra Roslags-Näsby (a), cykelväg till station från väster, L,1 km samt cykelparkering med 276 platser varav L2 med väderskydd/tak 2b Västra Roslags-Näsby (b), snabbcykelväg till station, nord-sydlig riktning,4 km samt cykelparkering med 14 platser varav 8 med väderskydd/tak. 2c Västra Roslags-Näsby (c), cykelväg till Roslagsbanans station från öster,,5 km 4 Ansvarsfördelningoch genomförande 4.L Parterna är medvetna om att det är för tidigt att i detalj reglera hur åtgärderna i Kollektivtrafikobjekten ska genomföras. Parterna är dock överens om att nedanstående principer ska gälla för genomförandet. Ãtgärderna i punkterna i-v ska bekostas av Projektmedel. Åtgärderna i punkterna vi-x ska bekostas på sätt som där anges. Landstinget ska planera för, projektera, upphandla och genomföra utbyggnaden av Kollektivtrafikobjekten till avsedd funktion. Detta inkluderar spåranläggning, stationer, biljetthallar, uppgångar till och inklusive entré i gatuplan, hissar, rulltrappor med mera. Landstinget svarar för avstängningar ersättningstrafik. eller omläggningar av befintlig SL-trafik, inklusive 7 4

38 gl s\/ërrü ËroRHAN DLr NGtN ilt. Landstinget ska i utbyggnaden säkerställa möjligheten till omstigning mellan spårbunden SL-trafik. IV Landstinget svarar för att järnvägsplaner av Trafikverket. tas fram där så behövs, vilka ska fastställas V Landstinget svarar för att erforderliga myndighetstillstånd, inklusive bygglov och miljötillstånd, söks för åtgärderr a. För det fall tillståndsansöknlngar kräver medverkan från annan Part åtar sig denne att biträda ansökan på lämpligt sätt. VI Berörd(a) Kommun(er) ska ta fram erforderliga detaljplaner i nära samarbete med Landstinget för Kollektivtrafikobjektens sträckningar samt nödvändiga depåer inklusive eventuella markanslutningartill spåranläggningar och berörda Parter förbinder sig att verka för att planerna antas och vinner laga kraft, Plats för erforderliga schakt- och ovanjordsanläggningar samt arbetstunnlar ska beaktas vid planläggning. Detaljplanerna bekostas av Projektmedel till den del det huvudsakligen på ka I las för Kol le ktivtrafi kobje kte ns genomfö ra nde. vil Berörd(a) Kommun(er) och Landstinget ska gemensamt ansvara för och sinsemellan Jämt dela på kostnaden för att möjliggöra omstigning mellan vägburen Sl-trafik och Kollektivtrafikobjekten. Detta gäller dock inte utbyggnad av eventuella bussterminaler. vilt Åtgarder utanför biljetthall, plattformar och/eller bananläggning, t.ex. anpassningar, anslutningar och ombyggnad av broar, vägar, gator, gång- och cykelvägar, parkeringar, grönytor samt hårdgjorda ytor eller andra anläggningar ingår inte i Kollektivtrafikobjekten. Angående bytespunkter se punkt (iii) och (vii) ovan. Ätgärderna enligt denna punkt utförs och bekostas av den Part inom vars ansvarsområde såda n åtgärd ligger. tx. Parterna ska, med undantag för vad som anges i Ramavtal och Objektavtal, inom ramen för Kollektivtrafikobjekten och med beaktande av gällande rätt kostnadsfritt tillhandahålla befintliga och framtagna handlingar och underlag till varandra. Det kan t.ex. bestå av projekteringshandlingar, relationshandlingar och förvaltningsdata. X. Objektavtalen innehåller regleringar avseende hantering av mark och utrymme som ägs/förfogas av Part och som behövs för genomförandet av Projektet. 4.2 Ett Genomförandeavtal mellan Landstinget och berörda Kommuner inom respektive Kollektivtrafikobjekt ska tas fram av Landstinget, så snart som det är möjligt för godkännande i respektive Parts beslutandc organ. Gcnomförandcavtalct ska bchandla principcrna för genomförandet och ska precisera tidplan, investeringskostnader, standard, kvalitetsnivåer, lokalisering av stationer och uppgångar etc. Parterna är överens om vikten av att gemensamt säkerställa Ramavtalet och respektive Objektavtal samt att avsaknaden av underskrivna Genomförandeavtal inte påverkar Parts åtagande att proaktivt och prioriterat samverka kring Kol lektivtrafi kobjektens genomfö ra nde. I 41

39 a Ç svrrrgrfûrhani)lt NGEN 5 Tidplan 5.1 Följande tidplan ska gälla för Projektet. Tiderna är angivna exklusive tid för överklaganden Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan FXanerirç; affårsstrategi upphendling konsuher utredning och t lii tlighetsprövning Systemha ndling /proþktering Tìülrtåndsproces*r Upphandtingar fiuvudentreprenader Rirheredsnde arhete 'r sannt Froduktior Prodilkt! rn depå respektirre fordon Drlfrsãttning Tf,afikçtart ' År 1-2 År 3-4 År 5-6 År?-8 Âr $1o År il-12. År 1$'l l lt ilil il lil illlr t A,r L-Z År34 År 5-6 Àr?-8 År$Íl I lô! i Ãr LL-LZ i Ar ß-la Spårväg syd Flanerlng affärsstrategl upphandllng konsuiter' utredning cch tiltåtligfletsprd'vnirq Upphanrliûrqa Fõrberedande Systern handlirg lproþkterlng Tillståndsprocesser r huvudentreprenader arheten sarnt Produlction Frodulrtñon depå respektiiue fordon DriihsËttning : Ã L-2 År 3-4 År 5-6 Ar 7-8 Årsu Ãr ilil1illl!ilt llll ilil tt!2 År Trafikstart År 1-? År 3.4 Ån s6 År 7-8 Âr 9-1 År!.1-12 År ß

40 g s\lërrüifrhan DLt NGtN Roslagsbanan till City Planering, affãrsstrategi upphandling konsulter rutrerlning Õch tillåtlighetspróvnin8 Syrtemhandling /projektcring Tillståndsprocesser Upphandlingar huvudentreprenader Är 1-2 År s-4 År 5-6 År 7-8 Âr 9-1o År År l3-14 Filrberedande arbeten samt Produktion Produkt'ran depå respektive fordon Driftsãttning Trâflketårt Ãr L-Z År 3-4 Är 5-6 A V-8 Ar 9-1 År fl-12 År 13-1 l Tunnelbanestat onhagalund Projektet Tunnelbanestat on Hagalund har påbörjats med beräknad trafikstart omkring Kommunerna har upprättat nedanstående tidplaner för respektive Cykelobjekt Tidplan för Cykelobjekt i Stockholms stad 1 Liljeholmsbron 2 Årsta 3 Cykelbro Gamla stan - Tegelbacken L Tidplan för Cykelobjekt i Huddinge kommun Grupp L Björnkullaringen - Regulatorvägen, Nr 5 Huddingevägen - Katrinebergsvägen, Nr 25 Smista allé - Ryttarhalsvägen, Nr 3L Grupp 2 Björnkullavägen - Alfreds nobels allé, Nr 6 Katrinebergsvägen - Glömstavägen/Gustav adolfsvägen, Nr 1 Lovisebergsvägen - Älggräsvägen (Tullinge), Nr 1L Häradsvägen - Karin boyes gata, Nr L8 Grupp 3 Förbifart Stockholm - Kungens kurvaleden, Nr 16 Dialoggatan - Mickelbergsvägen (Stockholm), Nr L7 Ekgårdsvägen - Skärholmsvägen kommungräns, Nr 23 Grupp 4 Glömstavägen - Kungens kurvaleden, Nr L3 Botkyrkaleden - Skärholmsvägen, Nr 14 Skärholmsvägen - Ryttarhalsvägen, Nr L L8 2L t

41 a!!f s\/errrrforhandlt NG EN Grupp 5 Hälsovägen - Alfreds nobels allé kommungräns, Nr 7 Katrinebergsvägen - Tvärförbindelse Södertörn, Nr 8 Glömstavägen - Katrinebergsvägen kommungräns, Nr 9 Glömstavägen - Talldalsvägen, Nr L2 Smistavägen - Häradsvägen, Nr 19 Grupp 5 Gamla Södertäljevägen - Mickelbergsvägen, Nr 2 Smista allé - Juringe åväg 32, Nr 2t Kungens kurvaleden - Ekgårdsvägen, Nr 22 Smista allé - Skördevägen 39, Nr 24 Objekt CykelgarageFlemingsberg 22s s Tidplan för Cykelobjekt itäby kommun 1a Arninge Ullna 2a Västra Roslags-Näsby (a) 2b Västra Roslags-Näsby (b) 2c Västra Roslags-Näsby (c) L

42 SVER IG EFORHAN I]LIN G EN RAMAVTAL 6 _ STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL _ ROSLAGSBANAN TILL CITY 45

43 lsvrntcrrörhnntlungin RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL FOR ROSLAGSBANAN TILL CITY lnnehållsförteckning L. Parter 2. lnledning 3. Objektavtalets omfâttning 4. Parternas åtaganden 5. Betalning 6. Mark- och dataåtkomst 7. Organisation och arbetssätt 8, Llppföljning 9. Objektavtalets giltighet 2 46

44 ql svrnrgrfûrhandlt NG EN 1. Parter Detta objektavtal ("Objektavtalet") är daterat 21 april 2Ot7 och har ingåtts mellan: L. Staten genom Sverigeförha ndlingen 2. Stockholms läns landsting 3. Stockholms stad 5. Täby kommun 6. Vallentuna kommun 7. Österåkers kommun vilka i det följande benämns enskilt för "Part" och gemensamt för "Parterna". Stockholms stad, Täby kommun, Vallentuna kommun och österåkers kommun benämns gemensamt för "Kommunerna". Staten genom Sverigeförhandlingen benämns i det följande enskilt för "Staten" och Stockholms läns landsting benämns i det följande enskilt för "Landstinget". Objektavtalet fogas till Ramavtal 6 - Storstad Stockholm daterat 2t april2o!7 ("Ramavtalet") och syftar till att utöver vad som anges i Ramavtalet reglera förutsättningarna för utbyggnaden av Roslagsbanan till City ("Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City") och därtill relaterade Cykelobjekt och Bostadsåtaganden. Om inte annat anges nedan ska definierade begrepp ha samma innebörd som i Ramavtalet. För det fall inte annat framgår av detta Objektavtal ska Ramavtalets villkor äga tillämpning även på Objektavtalet. Vid eventuella motstridigheter mellan detta Objektavtal och Ramavtalet ska Ra mavta let äga företräde. 2. Inledning Parterna i detta Objektavtal har i Ramavtalet kommit överens om de övergripande förutsättningarna för utbyggnaden av Kollektivtrafikobjekten, Cykelobjekten och Bostadsåtaga ndena. 3. Obj ektavtalets omfattning 3.1 Utformningen av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City framgår av Ramavtalets Bilaga Frågor om huvudmannaskap och fördelning av ansvar och åtgärder såvitt avser Ko I lektivtrafi kobjektet Roslagsba na n ti I I City fra mgå r av Ra mavta let. 3 47

45 ft svrnrurrönhnntlltngtn 3.3 Beräknad investeringsutgift för Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City framgår av Ramavtalets Bilaga 1. Finansieringsprinciper för Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City framgår av Ramavtalet. 3.4 Utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City ska bidra till etablering av totalt (tjugoniotusen trehundrasjuttio) bostäder enligt det åtagande som anges i Punkt 4.2 nedan. 4. Parternas åtaganden 4.1 Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City ska finansieras av Parterna enligt vad som anges i Ramavtalet och Ramavtalets Bilaga Kommunerna åtar sig att själv eller genom annan markägare/exploatör utanför Projektmedel och på egen bekostnad (i förhållande till övriga Parter) uppföra totalt bostäder, varav a Stockholms stad 5 bostädery 4 48

46 gl s\lrrr GTFRHANDLT N GrN. Täby kommun 16 2 bostäder o Vallentuna kommun 5 65 bostäder,. Österåkers kommun 7 2 bostädeç Ovanstående punkter i denna Punkt 4.2 utgör tillsammans "Bostadsåtagandet Roslagsbanan till City". Bostadsbyggandet kommer att följas upp årligen av Styrelsen. Antalet gäller bostäder som färdigställs efter Objektavtalets ingående och till och med år Täby kommun åtar sig att själv och utanför Projektmedel genomföra följande Cykelobjekt kopplade till Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City ("Cykelobjekten Roslagsbanan till City"): Kostnad Nr Namn Cykelobjekt miljoner kronor La Arninge Ullna 13 2a Västra Roslags-Näsby (a) 7 2b Västra Roslags-Näsby (b) 4 2c Västra Roslags-Näsby (c) 7 Summa 31 E 4.4 Täby kommun ska finansiera och Staten ska bidra med medfinansiering av Cykelobjekten Roslagsbanan till City enligt Ramavtalets Bilaga

47 g) s\lrrrg EFORHAN DLr NG rn 4.5 Landstinget och Kommunerna bekostar kostnadsökningar/tillaggslösningar för Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City enligt vad som anges i punkt 6.4 i Ramavtalet 4.6 Landstinget och Kommunerna ska snarast träffa ett Genomförandeavtal med beaktande av bl.a. det som sägs i detta Objektavtal, Ramavtalet och Ramavtalets Bilaga Betalning Betalningstidpunkter för Parternas åtagande att finansiera l(ollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City och Cykelobjekten Roslagsbanan till City framgår av Ramavtalets Bilaga Marl<- och dataåtkomst 6.L Parterna är medvetna om att markåtkomst behöver säkerställas för depåer och depåanslutningar, såsom förutsättningar för Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till eity, och berörda Parter ska samråda avseende detta behov i syfte att gemensamt finna lämplig depåmark och underlätta etablering av erforderlig depå och depåanslutningar enligt de principer som följer av denna Punkt Mark och utrymmen som ägs av Kommunerna och som behövs för det permanenta markanspråket för kollektivtrafikanläggningar och för tillfälligt markanspråk för etablering av exempelvis arbetstunnlar för Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City ska upplåtas till Landstinget med servituträtt (avseende det permanenta markanspråket) respektive med nyttjanderätt (avseende det tillfälliga markanspråket för etablering av exempelvis arbetstunnlar) och i båda fallen utan ersättning. Hänsyn ska tas till Kommunernas stadsbyggnad. Parterna ska gemensamt komma överens om detta idet kommande Genomförandeavtalet. Såvitt gäller fastighet som inte ägs/förfogas över av Kommunerna ansvarar Landstinget för att säkerställa åtkomst till sådan fastighet för genomförande av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City. 6.3 I den mån fastighet som ägs av Part behövs för Kollektivtrafikobiektet Roslagsbanan till City ska värdering av sådan fastighet ske gemensamt mellan berörda Parter utifrån förutsättningen att fastigheten ska användas för trafikändamå I de fallfastighet ägs av Kommunerna och har upplåtits med tomträtt ska Kommunerna medverka till att Landstinget får utnyttja den rätt som Kommunerna har enligt tomträttsavtalet i den mån det behövs för genomförande av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City. 6.5 Parterna är överens om att för genomförande av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City ska, med Projektmedel, tillgång till geodata säkras och tillhandahållas av Kommunerna till 6 5

48 gl svrnt G tforhan DLt NGEN självkostnadspris med sådana rättigheter att genomförande av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City kan bedrivas skyndsamt. 7. Organisation och arbetssätt 7.1 Utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Roslagsbanan till City ska organiseras utifrån vad som framgår av punkt 9 i Ramavtalet. 7.2 För att Parternas åtagande enligt Punkt 4 i detta Objektavtal ska kunna genomföras är det nödvändigt att aktiv samverkan sker kopplat till de åtaganden som avtalats. Erfarenhets- och kompetensutbyte beträffande planarbete, genomförandefrågor/-regler samt upphandlingar och avtal etc. är viktiga frågor att samverka inom för att nå framgång. B. Uppfoljning Parterna är överens om att Staten ansvarar för uppföljning och årlig rapportering till regeringen av Objektavtalets genomförande. Det närmare innehållet i denna uppföljning/utvärdering framgår av punkt 9.L i Ramavtalet. Utöver denna uppföljning/utvärdering kommer Staten särskilt att följa upp Kommunernas åtagande att bygga bostäder enligt Punkt 4.2 i detta Objektavtal. 9. Objektavtalets giltighet Punkt 14 i Ramavtalet äger motsvarande tillämpning på detta Objektavtal, varvid referens till Ramavtalet, när så erfordras, ska avse referens även till detta Objektavtal. Detta Objektavtal är upprättat i 6 exemplar varav Parterna tagit var sitt Stockholm, 2I april 2Ot7 7 51

49 t;) svrrrreforhan DLTNGEN Stockholms stad Stockholms läns landstirtg 1 t;,ï,t ) -1, '7( { lr** Staten genom Sverigeför Ì ndlingen Täby kom n 2o/?-,/ -2/? ntuna kommun Qat v - 'l-,21 Österåkers kommun áot+ \-2{ 8 52

50 a s\lerrgrrrilandllng[n 217-O4-2I FAKTABLAD AVTAL STORSTADSFÖRHANDLIN G STOCKHOLM Förhandlingen omfattar fyra objekt med en total investeringskostnad om 25,1 miljarder kronor. Det är en ny tunnelbana mellan Älvsjö och Fridhemsplan, Spårväg syd, Roslagsbanan till City samt en tunnelbanestation i Hagalund. Kopplat till dessa kollektivtrafiksatsningar kommer 1 37 bostäder att byggas fram till år 235. De fyra kollektivtrafikobjekten har en total investeringskostnad på 25,1. miljarder kronor. Parterna bidrar gemensamt till finansieringen. Staten står för cirka 63 procent, dvs. L5,99 miljarder kr. Kommunerna står för cirka 24 procent, dvs. 6,L42 miljarder kr och Landstinget står 1ör L2 procent vilket motsvarar 3,5 miljarder kr. Statens finansiering består dels av bidrag baserat på kommunernas bostadsåtagande, dels av justerad trängselskatt. Kommunernas medfinansiering är kopplad tillvärdeökning på bostäder, Landstingets finansiering baseras på restidsnytta. Utöver investeringskostnaden står Landstinget för fordon och depåer till ett värde av 5,L miljarder. Sammantaget är kostnaden för de fyra kollektivtrafikobjekten inklusive fordon och depåer 3,2 miljarder kronor. Samtliga kollektivtrafikobjekt kommer att vara projektstartade senast âr 226. Förhandlingen har även resulterat i att totalt 3 cykelobjekt ska byggas inom Stockholms stad, Huddinge kommun och Täby kommun till en investeringskostnad om 477,5 miljoner kronor. Staten medfinansierar dessa cykelobjekt med sammanlagt 119,4 miljoner kronor. Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan Stockholms läns landsting bygger ut en ny tunnelbana mellan Alvsjö och Fridhemsplan tillen investeringskostnad på 12,6 miljarder kronor i 216 års prisnivå. Den nya tunnelbanan kommer att få sex stationer: Älvsjö, östberga, Ãrstafältet, Årstaberg, Liljeholmen och Fridhemsplan. Tunnelbanan kopplas ihop med röd linje vid Liljeholmen för trafikering även mot Skärholmen. 53

51 Stockholms stad åtar sig att bygga 48 5 bostäder som en följd av att kollektivtrafiken byggs ut samt att medfinansisera tunnelbanan med2,253 miljarder kronor. Staten genom Sverigeförhandlingen bidrar med 9,166 miljarder kronor, vilket består av anslag baserat på kommunens bostadsåtagande och justerad trängselskatt. Stockholms läns landsting finansierar tunnelbanan med 1,L81. miljarder kronor och står för fordon och depå. Projektstart för tunnelbanan kan tunnelbanan öppna för trafikering år 235. planeras till år 222 och enligt nu gällande tidplan Stockholms stad bygger även tre centrala cykelbanor för 198 miljoner kronor. Det är bland annat en cykelbro mellan Gamla stan och Tegelbacken. Cykelbanorna kommer att byggas under âren Staten genom Sverigeförhandlingen bidrar med 49,5 miljoner" kronor till eitkelinvesteringarna. Spårväg sycl Stockholms läns landsting bygger Spårväg syd nrellan Flemingsberg och Älvsjö till en investeringskostnad om 4,2 miljarder kronor i 21.6 års prisnivå. Spårvägen kommer att gå via Masmo, Kungens kurva, Skärholmen, Segeltorp och Fruängen. Huddinge kommun åtar sig att bygga 18 5 bostäder som en följd av att spårvägen byggs samt att medfinansiera med 88 miljoner kronor. Stockholms stad åtar sig att medfinansiera spårvägen med 33 miljoner kronor. Staten genom Sverigeförhandlingen bidrar med 2,662 miljarder kronor baserat på kommunens bostadsåtagande och justerad trä ngselskatt. Stockholms läns landsting finansierar spårvägen med 41. miljoner kronor och står för fordon och depå. Spårväg syd planeras projektstarta2o24 för trafikering är 234. och kan enligt nu gällande tidplan öppna Huddinge kommun bygger även ut cykelnätet i kommunen till en total investeringskostnad om drygt 248,5 miljoner kronor. Det är sammanlagt 23 cykelobjekt som kommer att byggas ut under perioden Staten genom Sverigeförhandlingen bidrar med 62,13 miljoner kronor till cykelinvesteringarna. 54

52 Roslagsbanans förlängning till City Stockholms läns landsting bygger ut Roslagsbanan till City via Odenplan till en investeringskostnad om7,t miljarder kronor i2ol6 års prisnivå. Roslagsbanan förlängs från Universitetet i tunnel via en ny station vid Odenplan och vidare till City. Täby kommun åtar sig att bygga 16 2 bostäder som en följd av att Roslagsbanan förlängs samt att medfinansiera med 9L4 miljoner kronor. Vallentuna kommun åtar sig att bygga 5 65 bostäder som en följd av investeringen samt att medfinansiera med 431 miljoner kronor. österåkers kommun åtar sig att bygga 7 2 bostäder som en följd av investeringen samt medfinansiera med 457 miljoner kronor. Stockholms stad åtar sig att bygga 5 bostäder som en följd av att mark frigörs vid Östra station samt att medfinansiera med 3 miljoner kronor. Staten genom Sverigeförhandlingen bidrar med 3,88L miljarder kronor, baserat på kom m u nernas bostadsåtaga nde och j uste rad trä ngse lskatt. Stockholms fordon och depå. läns landsting finansierar med 1,1L8 miljarder kronor och står för Projektstart för förlängningen av Roslagsbanan enligt nu gällande tidplan öppna för trafikering år 238. planeras till år 226 och den kan Täby kommun bygger även ut fyra cykelbanor i kommunen till en total investeringskostnad om 31 miljoner kronor. Utbyggnaden av cykelbanorna kommer att ske under 218. Staten genom Sverigeförhandlingen bidrar med7,75 miljoner kronor till cykelinvesteringarna. Tunnelbanestation Hagalund Stockholms läns landsting bygger ut en ny tunnelbanestation vid Hagalund mellan stationerna Arenastaden och Hagastaden till en investeringskostnad pä 1,2 miljarder kronor i 21-6 års prisnivå. Solna stad åtar sig att bygga 4 bostäder som en följd av tunnelbanestationen samt att medfinansiera med 65 miljoner kronor. Staten genom Sverigeförhandlingen kommunens bostadsåtagande. bidrar med 2 miljoner kronor baserat på 55

53 Stockholms läns landsting bidrar med 35 miljoner kronor. Bygget av tunnelbanestationen Hagalund sker samlat med utbyggnaden av Gula linjen och kommer enligt nu gällande tidplan vara klar âr 224.!ustering av trängselskatt Som en del i att finansiera kollektivtrafikinvesteringarna ingår att justera trängselskatten i Stockholm. Den senaste justeringen av trängselskatten infördes l januari 216. Utvärderingar visar att den prognostiserade effekten av avgiftshöjningen inte har realiserats till fullo. Trafikverket har analyserat möjliga förslag på justeringar som är motiverade ur trafikstyrningssynpunkt och realistiska att införa till år 22. De justeringar av befintligt trängselskattesystem som ingår är bland annat att: a tidigarelägga avgiftsperioden med en halvtimme på morgonen, det vill säga avgift tas ut redan klockan 6. o vissa dagar före helgdag blir avgiftsbelagda, exempelvis dag före Kristi himmelsfärdsdag, dag före nationaldagen och dag för Alla helgons dag. Dagar som inte är motiverade och därmed inte får en avgift är exempelvis julafton och nyårsafton. o första veckan i juli blir avgiftsbelagd, avgiftsfria medan övriga veckor ijuli förblir a avgiften höjs under årets högtrafikmånader med 1 kr till 45 kr/passage. Månader som berörs är mars, april, maj och juni samt september, oktober och november med undantag för dag före helgdag. lntäkterna från trängselskatten kommer att utgöra en del av statens bidrag till kollektivtrafikåtgärderna i Stockholms län. En översyn av trängselskatten ska genomföras vart fjärde år. 56

54 I. SVERITTFORHANnil NGEN -t Pressmeddela nde AVTAL UNDERTECKNADE TÖn HISToRISK KoLLEKTIVTRAFIK- och BOSTADSSATSNING I dag undertecknades avtalen för kollektivtrafiksatsningar på över 25 miljarder kronor och mer än 1 nya bostäder i Stockholmsregionen. Vid pressträffen presenterades närmare detaljer kring finansiering samt tidplan. I överenskommelsen ingår en ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan, utbyggd Spårväg syd, förlängd Roslagsbana till City, en tunnelbanestation i Hagalund samt över 1 nya bostäder kopplade till de olika projekten. Det är Sverigeförhandlingen som tillsammans med Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Täby kommun och Solna stad har förhandlat fram det nya storstadspaketet. - Med avtalen på plats tar Stockholm ett steg närmare en avsevärt förbättrad kollektivtrafik och ökad tillgänglighet i Stockholmsregionen. Kopplat till dessa satsningar kommer det att byggas 1-37 nya bostäder i Stockholm fram till år 235, vilket behövs i ett växande Stockholm, säger HG Wessbe rg, förha nd la re i Sverigefö rha nd lingen. De fyra kollektivtrafikobjekten har en total investeringskostnad parterna bidrar gemensamt pâ 25,t miljarder kronor där till finansieringen. Staten står för cirka 63 procent, dvs. 15,9 miljarder kr. Statens bidrag är framför allt baserat på trängselskatt och kommunernas bostadsåtagande. Trängselskatt står för knappt hälften av statens insats, dvs. 7,5 miljarder kr. Kommunerna bidrar med cirka 24 procent av investeringskostnaden, medfinansieringen är kopplad till värdeökning på bostäder. dvs. 6,!42 miljarder kr där Stockholms läns landsting står för cirka 12 procent, dvs. 3,5 miljarder kr. Finansieringen baseras på restidsnytta. Utöver detta står landstinget för fordon och depåer till ett värde av 5,L miljarder. Stockholms läns landsting är den part som ansvarar för planering, projektering och genomförandet av samtliga objekt. Sammantaget är kostnaden för de fyra kollektivtrafikobjekten inklusive fordon och depåer 3,2 miljarder kronor. Av de drygt 1 nya bostäderna byggs den största andelen, 48 5, som en direkt följd av satsningen på tunnelbana mellan Älvsjö och Fridhemsplan. Vidare byggs 18 5 bostäder i Huddinge till följd av Spårväg Syd. Längs med Roslagsbanan byggs bostäder, då den förlängs in till City. Vid tunnelbanestation Hagalund byggs 4 nya bostäder. Samtliga bostäder ska vara klara senast år

55 ti stlrrrgrrorhandlr NGrl't '- I dag presenterades också 3 cykelobjekt som ska byggas ut inom Stockholms stad, Huddinge kommun och Täby kommun. Dessa cykelobjekt har en investeringskostnad pä 477,5 miljoner kronor och medfinansieras av staten med sammanlagt 1L9,4 miljoner kronor. Satsningar på ökad tillgänglighet med bra kollektivtrafik och cykel i kombination med en justerad trängselskatt gör att vi får ett mer hållbart Stockholm, säger Catharina Håkansson Boman, förha ndla re Sverigeförha nd lingen. Sverigeförhandlingen samordnar infrastruktur och bostäder för att Sverige ska kunna växa. Arbetssättet är förhandling och samverkan mellan kommuner, regioner och stat, med fokus på nyttor och samhällsutveckling. Kontaktpersoner Sverigeförhandlingen: Louise Andersson, ,louise.m.andersson@regeringskansliet.se Stockholms läns landsting: Claes Wersäll, , claes.wersall@sll.se Stockholms stad: Ömer Oguz, , omer.oguz@stockholm.se Huddinge kommun: Daniel Dronjak, 7O-379 3, daniel.dronjak-nordqvist@huddinge.se Vallentuna kommun : Henrik Kelfue, , henrik.kelfue@va llentuna.se österåker kommun: Helena Cronberg, , helena.cronberg@osteraker.se Täby kommun: Karin öhlander, , karin.ohlander@taby.se Solna stad: Henrik Benterås Lucht, , henrik.benteras.lucht@solna.se Sveri g eþrha n d I í ng en h ar reg e ri n g e ns uppdrog att förhandlø om cn finansicring av hög h ostig h etsj ä rnv äg mel lan Stockholm och Göteborg/Malmö samt om åtgärder som förböttrar kollekt vtrafiken i storstadsregionerno. Totalt ska infrastruktursatsn ngar runt om i Svcrigc möjliggöra byggandct ov cirka 1O nyo bostäder. Förhondlingen har också i uppdrag att t tta på en möjlig utbyggnad ov järnvdgen i norr och ingå överenskommelser för att frömja cykling. Vidare ska förhandlingen anolysera och pröv a m öj li ga fi n ansi cri ngsl ös ni n gar för Östlig förbindelse somt utredq ytterl gore en fost förbindelse mellan Sverige och Danmork. Mer nformat on: www. sv e ri g eforho nd I i ngen. se 58

56 t svtnrgrforhandltnttn l, FAKTA Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan Stockholms läns landsting bygger ut tunnelbanan mellan Älvsjö och Fridhemsplan till en investeringskostnad pâ 12,6 miljarder kronor. Tunnelbanan får sex stationer: Älvsjö, Östberga, Ârstafältet, Årstaberg, Liljeholmen och Fridhemsplan. Projektstart planeras till år 222 och kan öppnas för trafik 235. Stockholms stad åtar sig att bygga 48 5 bostäder. Stockholms stad bygger också tre centrala cykelbanor Spårväg syd Stockholms läns landsting bygger ut Spårväg syd mellan Flemingsberg och Älvsjö till en investeringskostnad pâ 4,2 miljarder kronor. Spårvägen kommer att gå via Masmo, Kungens kurva, Skärholmen, Segeltorp och Fruängen. Spårväg Syd planeras projektsta rta 224 och kan öppnas för trafik 234. Huddinge kommun åtar sig att bygga L8 5 bostäder. Huddinge kommun bygger sammanlagt 23 cykelobjekt Roslagsbanans förlängning till City Stockholms läns landsting förlänger Roslagsbanan från Universitetet itunnel via en ny station vid Odenplan och vidare till CityT-centralen. lnvesteringskostnaden är 7,I miljarder kronor. Täby kommun åtar sig att bygga 16 2 bostäder, Vallentuna kommun 5 65 bostäder Österåker kommun 7 2 bostäder och Stockholms stad 5 bostãder. Roslagsbanans förlängning projektstartar är 226 och kan öppnas för trafik 238. Täby kommun bygger även ut fyra cykelbanor. Tunnelbanestation Hagalund Stockholms läns landsting bygger en ny tunnelbanestation vid Hagalund mellan stationerna Arenastaden och Hagastaden till en investeringskostnad pâ 7,2 miljarder kronor. Bygget av tunnelbanestationen Hagalund sker samlat med utbyggnaden av Gula linjen som öppnas för trafik224. Solna stad åtar sig att bygga 4 bostäder. F ör ytte rl ig o re i nfo rm ati on : ri gefo rh o n d li ng e n.se. 59