Q FÖRBÄTTRAD PRODUKTION UNDER SOMMARENS HÖGSÄSONG

Transkript

1 Q FÖRBÄTTRAD PRODUKTION UNDER SOMMARENS HÖGSÄSONG MAJ 2019 JULI 2019 Intäkter: (13 146) MSEK Resultat före skatt (EBT): (2 034) MSEK Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: (2 008) MSEK Periodens resultat: (1 570) MSEK Resultat per stamaktie: 3,04 (4,04) SEK Resultat före skatt påverkades negativt av strejk med -185 MSEK NOVEMBER JULI 2019 Intäkter: (32 040) MSEK Resultat före skatt (EBT): -302 (1 261) MSEK Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -440 (1 314) MSEK Periodens resultat: -240 (972) MSEK Resultat per stamaktie: -0,65 (2,16) SEK Resultat före skatt påverkades negativt av strejk med -615 MSEK VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET SAS rapporterar rekordhögt antal passagerare i juni och juli SAS och Airbus ingår i gemensamt forskningsprojekt om hybridflygplan och elflygplan för kommersiellt bruk Två dagars pilotstrejk i början av kvartalet som resulterade i inställda flygningar och drabbade passagerare VIKTIGA HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG SAS tillkännager en ny organisationsstruktur som träder i kraft den 1 oktober NYCKELTAL MAJ 2019 JULI ,8 % ENHETSINTÄKT VS FÖREGÅENDE ÅR 1 +2,1 % ENHETSKOSTNAD VS FÖREGÅENDE ÅR 2 Ett kvartal som kännetecknas av en stabil produktion under sommarens högsäsong med ett rekordhögt antal passagerare i juni och juli. Rickard Gustafson, VD och koncernchef 1) PASK, Valutajusterad 2) CASK, Valutajusterad och exklusive flygbränsle -3,2 % PASSAGERARE VS FÖREGÅENDE ÅR FINANSIELL SAMMANFATTNING MSEK, om inget annat anges Kv3 Kv3 Kv1 3 Kv Rullande 12 mån 2019 Rullande 12 mån 2017 Intäkter EBIT-marginal 11,6% 16,5% -0,1 % 5,0% 2,0% 5,4% Resultat före skatt (EBT) Periodens resultat Resultat före skatt och jämförelsestörande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten jul okt 31 jul 31 jul 2017 Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande 7% 14% 13% 13% Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar 3,8x 2,7x 2,7x 3,3x Finansiell beredskap 33% 42% 36% 37% Soliditet 10% 21% 20% 21% Resultat per stamaktie (SEK), 12 månader rullande 0,91 3,71 3,26 2,73 Eget kapital per stamaktie, SEK 8,03 16,11 14,84 9,21 Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om värdepappersmarknaden. Informationen lämnades för offentliggörande av Michel Fischier den 27 augusti 2019 kl. 08:00 CEST. SAS Delårsrapport november juli

2 VD-ord VD-ORD Tredje kvartalet kännetecknades av en robust produktion, vilket i kombination med en framgångsrik säsongsanpassning gav ett rekordhögt antal passagerare och intäktsökning under högsäsongen. Även om intäktsökningen är uppmuntrande så kräver rådande makroekonomiska utmaningar en förbättrad effektivitet för att säkra konkurrenskraft och långsiktig lönsamhet. De totala intäkterna landade på MSEK, en ökning med drygt 3% jämfört med samma kvartal föregående år. Kapacitetsminskningen som orsakades av pilotstrejken kompenserades av ökade passagerarintäkter. Dessutom redovisade SAS en fortsatt positiv trend för försäljningen av EuroBonus-poäng och tilläggstjänster. Resultatet före skatt och jämförelsestörande poster landade på MSEK, en minskning med 513 MSEK jämfört med föregående år, vilket var en besvikelse. Minskningen berodde främst på ökade bränslekostnader, en fortsatt svag svensk krona mot amerikanska dollar och pilotstrejken i början av kvartalet. Däremot är det uppmuntrande att notera att vår framgångsrika produktionsanpassning till säsongsmässig efterfrågan och en förbättrad operativ kvalitet ledde till en stark kundökning och ökad yield, vilket kompenserade för delar av de ökade kostnaderna under kvartalet. Utmaningen i form av en svag svensk krona och tecknen på en avmattning i den europeiska ekonomin betonar behovet för SAS att anpassa verksamheten till rådande marknadsförutsättningar och öka förändringstakten för att säkra långsiktig lönsamhet bortom FÖRBÄTTRAD OPERATIV KVALITET OCH SÄSONGSANPASSNING SAS har sin högsäsong under tredje kvartalet med en hög efterfrågan från både fritidsresenärer och affärsresenärer. De senaste åren har vi anpassat utbudet för att möta kundernas efterfrågan genom att anpassa kapaciteten under sommaren till fritidsorienterade linjer. I år lanserade vi 25 nya linjer i vårt sommarprogram, varav fem helt nya destinationer: Florens, Marseille, Szczecin, Cornwall och Uleåborg. Kapacitetsförflyttningen har visat sig lyckad och vi kunde redovisa nya rekord i antal passagerare i både juni och juli. Efterfrågan på inrikesflyg i både Norge och Danmark är fortsatt hög och vi fortsätter att redovisa en bra tillväxt jämfört med föregående år. Även på den vikande marknaden för inrikesflyg i Sverige ligger antalet passagerare som väljer att resa med SAS kvar på samma nivåer som föregående år. Vi ser detta som bevis på ett attraktivt kunderbjudande. Framöver indikerar prognoserna för resten av året på en tillväxt av marknadskapacitet med omkring 1% för helåret 2019 och tidiga indikationer pekar även på en måttlig tillväxt under Det är ett trendbrott från de senaste åren som haft en årlig kapacitetstillväxt på 3 till 4%. På kort sikt är den måttliga tillväxten uppmuntrande och gynnsam för den skandinaviska marknaden då den bör bidra till en förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan. På längre sikt riskerar däremot den omfattande orderboken av nya flygplan som ska levereras till 2024, att leda till en strukturell överkapacitet i det europeiska luftrummet. När det gäller operativ kvalitet redovisade vi en kraftig förbättring jämfört med samma period föregående år, då vi ställdes inför ett antal utmaningar i produktion. Sedan dess har vi vidtagit flera åtgärder för att förbättra stabiliteten och undvika trafikstörningar. Vi har rekryterat och utbildat mer säsongspersonal inom marktjänster och tekniskt underhåll. Vi har dessutom adderat två reservflygplan, infört en ny modul vid störningar och gjort en selektiv justering av nätverket för att optimera omfördelningen av buffertar och standby-kapacitet. Som en följd har vi under hela sommaren haft en regularitet på väl över 99%. Det som gör mig extra stolt är att vi har kunnat leverera samma operativa kvalitet i samtliga produktionsplattformar, vilket även lett till en förbättrad kundnöjdhet. FÄRDPLAN MOT YTTERLIGARE EFFEKTIVITET Vårt nuvarande effektiviseringsprogram för att öka konkurrenskraften och motverka delar av årlig kostnadsinflation, har som målsättning att bidra med effektiviseringar på 3 miljarder SEK till år Under tredje kvartalet genererade programmet över 230 MSEK i besparingar och hittills i år har det gett 626 MSEK i besparingar. Sedan 2017 har programmet gett 2,1 miljarder SEK av planerade besparingar på 3 miljarder SEK. Vi står fast vid vårt mål om 900 MSEK i besparingar för räkenskapsåret 2019, men vår enhetskostnad efter justering för strejkeffekter minskar inte i den omfattning vi önskar. Det innebär att vi behöver utvärdera ytterligare initiativ bortom Förnyelsen av vår flygplansflotta är en viktig del eftersom det tar SAS mot en enhetsflotta, vilket minskar komplexiteten i organisationen och därmed kostnaderna. En annan del är att ytterligare optimera vår affärsmodell som bygger på tre produktionsplattformar för att öka flexibiliteten och effektiviteten ännu mer. Ett annat viktigt område är vårt fortsatta digitaliseringsarbete för att ytterligare stärka intäktstillväxten, minska kostnaderna och samtidigt tillföra värde för våra kunder. Här ingår att använda digitala verktyg för att förbättra planering av både tillgångar och personal. Det ska säkerställa en fortsatt stabil produktion och optimera effektiviteten. Andra insatser är att införa prediktivt flygplansunderhåll och annan automatisering för att öka effektiviteten. Individanpassade kunderbjudanden, höghastighets-wifi ombord och bättre självservice-möjligheter är andra områden som riktar sig direkt till våra kunder för att behålla vårt starka kunderbjudande. För att öka takten i effektiviseringarna och tydliggöra ansvar kommer en ny organisatorisk struktur att införas i koncernledningen den 1 oktober Vår nuvarande driftsenhet kommer att delas upp i Airline Operations, med ansvar för flygverksamheten i samtliga produktionsplattformar, och Airline Services, med ansvar för marktjänster, tekniskt underhåll och frakt. Dessutom kommer vår försäljning, marknadsföring och kommersiella enheter att samlas i en kommersiell enhet. Med den nya koncernledningen på plats är vi redo att öka förändringstakten samt genomföra de övriga initiativ som krävs för att öka effektiviteten inom organisationen. FORTSATTA FRAMSTEG I ATT MINSKA KLIMATPÅVERKAN På SAS arbetar vi för närvarande med flera aktiviteter för att minska vår negativa klimatpåverkan. Inköp av nya och mer bränsles nåla flygplan är en hörnsten i vårt åtagande att minska våra koldioxidutsläpp. Med de nya flygplanen från Airbus minskar våra utsläpp med upp till 18% på kortdistansflygningar och upp till 30% på långdistansflygningar. Vi har också bytt ut inredningen i våra befintliga flygplan och beslutat att ta bort taxfreeförsäljningen ombord för att sänka vikten och därmed bränsleförbrukningen. Dessutom strävar vi ständigt efter att minska mängden engångsartiklar av plast och matsvinnet ombord. SAS engagerar sig också i ett gemensamt forskningsprojekt med Airbus kring elflyg för storskaligt kommersiellt bruk i framtiden. I övergången till flygplan helt utan utsläpp, anser vi att ett vik- SAS Delårsrapport november juli

3 VD-ord tigt steg är att öka användandet av förnybart bränsle för att minska utsläppen snabbare. SAS driver på för en storskalig produktion av avancerat förnybart bränsle i Skandinavien. De volymer som produceras idag räcker helt enkelt inte och priserna är 3 4 gånger högre än för konventionellt flygbränsle. Under kvartalet lade vi till möjligheten för våra kunder att köpa biobränsle (utan påslag), i tilllägg till den mängd biobränsle som SAS redan använder. Vi tror att det ger en möjlighet för våra kunder att bidra och skapar en transparens kring merkostnaderna för biobränsle. Under tiden hanterar vi de koldioxidutsläpp som inte kan undvikas med dagens teknik. I kvartalet har vi kompenserat för drygt 3,5 miljoner resor med SAS, vilket motsvarar 38% av passagerarrelaterade koldioxidutsläpp. UTSIKTER Även om kapacitetsutsikterna och den senaste tidens flygbränslepris är positiva är flera utmaningar oförändrade sedan vår rapport för andra kvartalet. Här ingår en fortsatt svag svensk krona mot den amerikanska dollarn och euron, samt en framväxande avmattning i den europeiska och den globala ekonomin. Vi håller visserligen på att anpassa oss till rådande marknadsförhållanden, men resan mot ett ännu effektivare SAS kommer att kräva ytterligare tid och ansträngningar. Därför upprepar vi våra utsikter för helåret att det kommer att bli utmanande att uppnå ett positivt resultat före skatt och jämförelsestörande poster under /2019. Jag vill tacka dig för ditt intresse för SAS och ser fram emot att få hälsa dig välkommen ombord på någon av våra 800 dagliga flygningar! Stockholm den 27 augusti 2019 Rickard Gustafson VD och koncernchef SAS Delårsrapport november juli

4 Kommentarer till SAS räkenskaper KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING Kapaciteten på den skandinaviska marknaden, mätt i antal erbjudna säten, var oförändrad jämfört med samma kvartal föregående år. Samtidigt minskade det totala antalet passagerare på den skandinaviska marknaden med 2,9%. SAS passagerarantal minskade med 3,2%, främst till följd av pilotföreningarnas strejk i början av kvartalet. Blickar man framåt så förväntas antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden minska med cirka 0,5% under tredje kvartalet och 0,6% under fjärde kvartalet. Det är en markant minskning jämfört med motsvarande kvartal föregående år då antalet erbjudna säten ökade med drygt 4,7% och med 4,0%. RESULTATANALYS MAJ JULI 2019 Intäkter Intäkterna uppgick till (13 146) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 205 MSEK högre än motsvarande period föregående år och den valutajusterade avvikelsen förklaras nedan. Den negativa effekten på intäkterna från strejken uppskattas till omkring 290 MSEK. Passagerarintäkterna ökade med 0,8%, vilket främst beror på 390 MSEK från en högre yield. Den högre yielden motverkades av lägre reguljär kapacitet (ASK) och kabinfaktor som påverkade intäkterna negativt om 99 MSEK respektive 211 MSEK. Fraktintäkterna minskade med 68 MSEK, främst beroende på lägre volymer. Charterintäkterna var 11 MSEK högre och Övriga trafikintäkter ökade med 68 MSEK på grund av ökade intäkter från förbokade säten och intäktsjusteringar. Övriga rörelseintäkter var 113 MSEK högre jämfört med motsvarande period föregående år, främst beroende på högre intäkter från kreditkortsavgifter och försäljning av EuroBonus-poäng. Operativa och finansiella kostnader Personalkostnaderna uppgick till (-2 385) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnaderna med 83 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar och fler medarbetare, främst inom markhantering, delvis motverkat av effektiviseringsåtgärder. Övriga rörelsekostnader för kvartalet uppgick till (-7 431) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle om (-2 324) MSEK, motsvarande en ökning om 426 MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 11,2%. Kostnaden påverkades positivt om 240 MSEK till följd av ett lägre flygbränslepris. Minskningen i flygbränslepris påverkades av hedge effekter om -577 MSEK, delvis motverkade av volymeffekter om 79 MSEK. Hedgeeffekterna uppkom genom negativa säkringseffekter under det aktuella kvartalet om -242 MSEK jämfört med positiva säkringseffekter om +335 MSEK samma kvartal föregående år. Tekniska underhållskostnader under kvartalet uppgick till -744 (-726) MSEK. Justerat för valuta minskade de tekniska underhållskostnaderna med 26 MSEK. Wet lease-kostnader uppgick till -389 (-343) MSEK. Justerat för valuta ökade wet lease-kostnaden med 29 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, vilket beror på högre priser. Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 234 MSEK. Leasingkostnader flygplan uppgick till -985 (-814) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 117 MSEK till följd av nya leasingavtal. Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -80 (-133) MSEK, varav räntenetto -67 (-103) MSEK. Minskningen beror främst på högre finansiella intäkter och kapitaliseringen av räntekostnader på förskottsbetalningar. Periodens resultat Under kvartalet genererade SAS ett rörelseresultat om (2 167) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till (2 034) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till (1 570) MSEK. Skattekostnaden uppgick till -328 (-464) MSEK. Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 201 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om 482 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 281 MSEK. Finansnettot påverkades positivt av valuta om 18 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 263 MSEK på resultatet före skatt. Jämförelsestörande poster Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till -5 (26) MSEK, varav 104 (26) MSEK hänför sig till realisationsresultat från flygplansaffärer. Avyttringen av SAS aktieinnehav i Air Greenland gav ett realisationsresultat om noll. Övriga jämförelsestörande poster hänför sig till omstruktureringskostnader för personal om -16 (0) MSEK och nedskrivningar om -93 (0) MSEK. RESULTATANALYS NOVEMBER JULI 2019 Intäkter Intäkterna uppgick till (32 040) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 324 MSEK högre än motsvarande period föregående år och den valutajusterade avvikelsen förklaras nedan. Den negativa effekten på intäkterna från strejken uppskattas till omkring 730 MSEK. Passagerarintäkterna ökade med 0,1%, vilket främst beror på 785 MSEK från en högre yield. Den högre yielden motverkades av lägre reguljär kapacitet (ASK) och kabinfaktor som påverkade intäkterna negativt om 535 MSEK respektive 233 MSEK. Fraktintäkterna minskade med 126 MSEK, främst beroende på lägre volymer. Charterintäkterna var 94 MSEK högre, främst beroende på högre volymer. Övriga trafikintäkter ökade med 171 MSEK, främst beroende på outnyttjade biljetter och förbokade säten. Övriga rörelseintäkter var 168 MSEK högre än motsvarande period föregående år, främst beroende på högre intäkter från kredit kortsavgifter och försäljning av EuroBonus-poäng. Operativa och finansiella kostnader Personalkostnaderna uppgick till (-7 008) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnaderna med 216 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar och fler medarbetare, delvis motverkat av effektiviseringsåtgärder. Övriga rörelsekostnader uppgick till ( ) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle om (-5 539) MSEK, motsvarande en ökning om MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 14,6%. Kostnaden påverkades positivt om 127 MSEK till följd av ett lägre flygbränslepris. Minskningen i flygbränslepris motverkades av hedge effekter om MSEK samt påverkan av positiva volymeffekter om 203 MSEK. Tekniska underhållskostnader uppgick till (-2 054) MSEK. Justerat för valuta minskade de tekniska underhållskostnaderna med 118 MSEK, främst till följd av infasningen av den nya flygplanstypen A320neo. Wet lease-kostnader uppgick till SAS Delårsrapport november juli

5 Kommentarer till SAS räkenskaper (-943) MSEK. Justerat för valuta ökade wet lease-kostnaderna med 79 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på högre volymer och en avtalsförlikning. Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 626 MSEK. Leasingkostnader för flygplan uppgick till (-2 339) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 71 MSEK. Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -281 (-349) MSEK, varav räntenetto -237 (-305) MSEK. Minskningen beror främst på högre finansiella intäkter och kapitaliseringen av räntekostnader på förskottsbetalningar. Periodens resultat SAS genererade ett rörelseresultat om -21 (1 610) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till -302 (1 261) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till -240 (972) MSEK. Skatt uppgick under perioden till 62 (-289) MSEK. Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 909 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 521 MSEK. Valuta hade en nettoeffekt på noll på finansnettot under perioden. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 521 MSEK på resultatet före skatt. Jämförelsestörande poster Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 138 (-53) MSEK, varav 112 (173) MSEK hänför sig till realisationsresultat från flygplansaffärer. Avyttringen av SAS aktieinnehav i Air Greenland gav ett realisationsresultat om noll. Övriga jämförelsestörande poster avser omstruktureringskostnader för personal och fastigheter, en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter i Kina samt nedskrivningar. BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING JULI 2019 Tillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med MSEK under perioden. I förändringen ingår periodens investeringar MSEK, avskrivningar MSEK, avyttringar MSEK samt övrigt och valutaeffekter 309 MSEK. I periodens investeringar ingår bland annat leveransbetalningar för fem nya Airbus A320neo med finansiella leasingavtal, en Airbus A330 och köp av två Boeing 737 som tidigare var operationellt leasade. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus. Finansiella anläggningstillgångar minskade med MSEK, vilket främst är hänförligt till en minskning av SAS förmånsbestämda pensionsplaner och spärrade bankmedel, delvis motverkat av en ökning av uppskjutna skattefordringar. Kortfristiga fordringar ökade med 28 MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till högre kundfordringar och förutbetalda kostnader, delvis motverkat av lägre räntebärande fordringar. Likvida medel uppgick till (8 525) MSEK per 31 juli Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till (2 709) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 33% (36%) av SAS fasta kostnader. Eget kapital och skulder Eget kapital har minskat med MSEK sedan den 31 oktober. Minskningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktier om MSEK, nettointäkter om -240 MSEK, aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om MSEK och förändringar i kassaflödessäkringar om -947 MSEK. För förändring i eget kapital i sammandrag se sidan 10. Långfristiga skulder ökade med MSEK och kortfristiga skulder ökade med 753 MSEK. Ökningen i skulder berodde huvudsakligen på trafikavräkningsskuldens säsongsmässiga ökning och förändrade marknadsvärden på finansiella derivat. Räntebärande skulder Den 31 juli 2019 uppgick den räntebärande skulden till MSEK, en ökning med 729 MSEK sedan den 31 oktober. Nyupplåning och amorteringar under perioden var MSEK respektive MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober ingår negativ utveckling av det verkliga värdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 627 MSEK. Valutaomvärdering har ökat skulden med 362 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har minskat skulden med 22 MSEK. SAS emitterade under 2014 ett konvertibelt obligationslån som återbetalades den 1 april 2019 till ett nominellt värde om MSEK. Finansiell nettoskuld Den 31 juli 2019 uppgick den finansiella nettoskulden till MSEK, en ökning med MSEK sedan den 31 oktober. Ökningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktierna, investeringar och förändrade marknadsvärden på finansiella derivat. Nyckeltal Per 31 juli 2019 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till 7%, en försämring med 7 procentenheter sedan 31 oktober. Minskningen är främst hänförlig till ett lägre rörelseresultat. Den finansiella beredskapen har minskat med 9 procentenheter, och uppgick till 33% vid utgången av kvartalet. Minskningen är främst hänförlig till följd av inlösen av preferensaktierna och återbetalningen av det konvertibla obligations lånet som skedde under första och andra kvartalen. Den justerade finansiella nettoskulden/ebitdar förändrades och uppgick till 3,8x. Per 31 oktober var nyckeltalet 2,7x. Förändringen är främst hänförlig till en ökad finansiell nettoskuld samt lägre EBITDAR. Per 31 juli 2019 uppgick soliditeten till 10%, en försämring från 21% per 31 oktober. Minskningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktierna om MSEK och ett negativt totalresultat om MSEK. För balansräkning se sidan 9. KASSAFLÖDESANALYS NOVEMBER JULI 2019 Kassaflödet för de första nio månaderna uppgick till (-313) MSEK. Likvida medel uppgick enligt balansräkningen till MSEK, jämfört med MSEK per 31 oktober. Löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsårets första nio månader till 605 (2 223) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år är främst hänförlig till lägre resultat före skatt. Rörelsekapitalförändringen låg i linje med föregående år och uppgick till (1 491) MSEK. Investeringsverksamheten Investeringarna uppgick till (5 422) MSEK varav (5 364) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för fem nya Airbus A320neo och en Airbus A330. Dessutom köptes två Boeing 737 som tidigare var operationellt leasade. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus. SAS aktieinnehav i Air Greenland såldes i maj för 394 MSEK. Försäljning av anläggningstillgångar avser sale and leaseback av den Airbus A330 som förvärvats under perioden samt sale and leaseback av flygplansmotorer. Finansieringsverksamheten Nyupplåningen var (3 050) MSEK medan amorteringarna uppgick till (2 765) MSEK, vilket inkluderar MSEK för det konvertibla obligationslånet som återbetalades i april I december genomfördes en inlösen av samtliga preferensaktier för en sammanlagd likvid om MSEK. För kassaflödesanalys se sidan 11. SAS Delårsrapport november juli

6 Kommentarer till SAS räkenskaper SÄSONGSVARIATIONER Efterfrågan på SAS marknader, mätt som trafik (RPK), är säsongsmässigt låg under november april och högst under maj oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet. Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när resenärerna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna. Eftersom trafiken är lägre under perioden november april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet. FINANSIELLA MÅL SAS övergripande finansiella mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet. Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål: Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12% över en konjunkturcykel. Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar: ska vara lägre än tre gånger (3x). Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av SAS årliga fasta kostnader. Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Skuldsättningsmåttet - Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar - är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader. Målet för den finansiella beredskapen är 25% av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet. Osäkerheten i omvärlden avseende valutautvecklingen, flygbränslepriserna och förändringarna inom den europeiska flygindustrin med intensifierad konkurrens är fortsatt stor. I samband med övergången till IFRS 16 från 2019/2020, där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen, kommer SAS att se över målsättningarna för att säkerställa deras fortsatta relevans. VIKTIGA HÄNDELSER EFTER KVARTALET Ny organisationsstruktur och koncernledning. Per 1 oktober 2019 kommer SAS att organiseras enligt en ny struktur, där den nuvarande operativa enheten delas upp i två enheter och de kommersiella verksamheterna slås ihop till en enhet. Från och med den 1 oktober kommer koncernledningen att bestå av följande enheter och chefer. Rickard Gustafson. Verkställande direktör och koncernchef Simon Pauck Hansen, Airline Operations, Executive Vice President och Chief Operating Officer, COO Kjetil Håbjørg, Airline Services, Executive Vice President och Chief Service Officer, CSO Karl Sandlund, Commercial, Executive Vice President och Chief Commercial Officer, CCO Mattias Forsberg, IT & Digital, Executive Vice President och Chief Information Officer, CIO Torbjørn Wist, Finance, Executive Vice President och Chief Financial Officer, CFO Carina Malmgren Heander, Staff Functions, Executive Vice President och Chief of Staff, CoS Executive Vice President, Annelie Nässén, Head of Global Sales & Marketing och Deputy President & Executive Vice President Göran Jansson, Strategy & Ventures har på egen begäran valt att lämna SAS i samband med omorganisationen. UTSIKTER FÖR /2019 SAS håller fast vid sina tidigare utsikter att det kommer att bli utmanande att uppnå ett positivt resultat före skatt och jämförelsestörande poster under /2019. Utsikterna bygger på att inget oförutsett inträffar. Utsikterna bygger på följande: Negativ resultateffekt från strejken om -615 MSEK Minskning om -1% av den reguljära kapaciteten (ASK) under /2019 Flygbränslepris och SEK/USD valutakurs på nuvarande nivåer Effektiviseringsåtgärder uppgående till 0,9 miljarder SEK Investeringar brutto uppgående till cirka 7 miljarder SEK. AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC) SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12% över en konjunkturcykel. JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/ EBITDAR SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/ebitdar ska vara under 3x. FINANSIELL BEREDSKAP SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna. ROIC, 12 MÅN RULLANDE, % JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR FINANSIELL BEREDSKAP, % ,7x 2,7x 3,0x 3,4x 3,8x Kv 3 - Kv 4 - Kv Kv Kv Kv 3 - Kv 4 - Kv Kv Kv Kv 3 - Kv 4 - Kv Kv Kv SAS Delårsrapport november juli

7 Risk- och osäkerhetsfaktorer RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen. SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser. Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40 80% av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50% av förväntade volymer för perioden 12 till 18 månader. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs genom en blandning av så kallade swaps och optioner. För det kommande kvartalet, Q4 2019, har SAS säkrat 68% av flygbränsleförbrukningen till ett maxpris på 687 USD/ton. Om bränslepriset sjunker under 678 USD/ton skulle 32% av SAS bränsleförbrukning gynnas av ett lägre bränslepris. Säkring av flygbränsle USD/TON Stigande bränslepris Sjunkande bränslepris % = Säkringskvot 68% % Kv % % Kv % % Kv % % Kv3-20 För utländska valutor är policyn att säkra 40 80%. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 51% av det förväntade USD-underskottet för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med en kombination av terminer och optioner. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 60%. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1% en negativ resultatpåverkan på 58 MSEK, exklusive säkringseffekt. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under /2019, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabell nedan inklusive säkring av flygbränsle. Känslighetsanalys flygbränslekostnad nov okt 2019, mdr SEK 1 Växelkurs SEK/USD Marknadspris 8,5 9,0 9,5 10,0 10,5 500 USD/ton 9,0 9,2 9,3 9,4 9,5 600 USD/ton 9,1 9,3 9,4 9,5 9,7 700 USD/ton 9,3 9,4 9,5 9,7 9,8 800 USD/ton 9,3 9,5 9,6 9,8 9,9 1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid kvartalets utgång. Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under Övrigt i Övriga rörelsekostnader, se not 3, eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat. LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntligt förhör hölls i EU-domstolen i juli Dom förväntas före utgången av år Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts. Ett stort antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017 och parterna avvaktar domstolsbehandling av överklagandet. SAS Delårsrapport november juli

8 Räkenskaper KONCERNENS RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT MSEK Not Kv3 Kv3 Kv1 3 Kv Rullande 12 mån 2019 Rullande 12 mån 2017 Intäkter Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Leasingkostnader flygplan Avskrivningar och nedskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag Resultat vid försäljning av flygplan och byggnader Rörelseresultat (EBIT) Resultat från andra värdepappersinnehav Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt (EBT) Skatt Periodens resultat Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter Kassaflödessäkringar säkringsreserv, netto efter skatt Poster som ej kommer att återföras i resultaträkningen: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa totalresultat Periodens resultat hänförligt till: Innehavare av aktier i moderbolaget Innehav utan bestämmande inflytande Resultat per stamaktie (SEK) 1 3,04 4,04-0,65 2,16 0,91 3,26 Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK) 1 3,04 3,46-0,65 1,91 0,87 2,87 1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare i moderbolaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till utestående stamaktier. RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER MSEK Kv3 Kv3 Kv1 3 Kv Rullande 12 mån 2019 Rullande 12 mån 2017 Resultat före skatt (EBT) Nedskrivningar Omstruktureringskostnader Realisationsresultat Övriga jämförelsestörande poster Resultat före skatt och jämförelsestörande poster ) Nedskrivningar i perioden november till juli avser flygplan 93 (0) MSEK och för augusti till juli flygplan 299 (0) MSEK och IT-system 0 (208) MSEK. 2) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader 29 (76) MSEK och fastighetsrelaterade kostnader 0 (150) MSEK i perioden november till juli. I perioden augusti till juli ingår personalkostnader med 58 (127) MSEK och fastighetsrelaterade kostnader med 0 (186) MSEK. 3) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om 112 (177) MSEK i perioden november till juli och avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK. I perioden augusti till juli ingår vinst från flygplansförsäljningar om 414 (255) MSEK samt avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK. 4) I perioden november till juli ingår en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om -148 (0) MSEK. I perioden augusti till juli ingår, utöver avtalsförlikningen och upplösningen av en skatterelaterad reservering, även en reservering som ska delas ut till våra medarbetare som en gratifikation om 100 (0) MSEK samt kostnader relaterade till flygplan om 0 (180) MSEK. SAS Delårsrapport november juli

9 Räkenskaper KONCERNENS BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK 31 jul okt 31 jul 31 jul 2017 Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Eget kapital per stamaktie (SEK) 2 8,03 16,11 14,84 9,21 Räntebärande tillgångar Räntebärande skulder Rörelsekapital ) Per 31 juli 2019, inklusive fordran övriga finansiella institut 313 (918) MSEK. 2) Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare exklusive totalt preferenskapital i relation till utestående stamaktier. SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 JULI 2019 Enligt balansräkningen Varav finansiell nettoskuld Finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Finansiell nettoskuld Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till där varje delårsrapport finns publicerad. SAS Delårsrapport november juli

10 Räkenskaper KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG MSEK Aktiekapital 1 Övrigt tillskjutet kapital 2 Säkringsreserver Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel 3 Totalt eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 november Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS Justerat ingående eget kapital, 1 november Nyemission Utdelning på preferensaktier Inlösen av preferensaktier Totalresultat november juli Utgående balans 31 juli Totalresultat augusti oktober Utgående balans 31 oktober Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS 9 och IFRS Justerat ingående eget kapital, 1 november Inlösen av preferensaktier Eget kapitalandel av konvertibelt lån Totalresultat november juli Utgående balans 31 juli ) Antal aktier i SAS AB: ( ) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 ( ) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Beloppet består av överkursfonder. 3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/. Summa eget kapital SAS Delårsrapport november juli

11 Räkenskaper KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG MSEK Kv3 Kv3 Kv1 3 Kv Rullande 12 mån 2019 Rullande 12 mån 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt (EBT) Avskrivningar och nedskrivningar Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m Betald skatt Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer Förvärv av dotterföretag Avyttring av dotter- och intresseföretag Försäljning av anläggningstillgångar m.m Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde före finansieringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyemission Utdelning på preferensaktier Inlösen av preferensaktier Extern finansiering, netto Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Omräkningsdifferens i likvida medel Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK) 1,19 3,04 5,54 9,71 7,75 12,44 FINANSIELLA NYCKELTAL Avkastning på eget kapital, 12 månader rullande 8% 22% 20% 22% Avkastning på investerat kapital (ROIC), 12 månader rullande 7% 14% 13% 13% Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar 3,8x 2,7x 2,7x 3,3x Finansiell beredskap 33% 42% 36% 37% Soliditet 10% 21% 20% 21% Justerad soliditet 5% 13% 12% 13% Finansiell nettoskuld, MSEK Skuldsättningsgrad 0,37-0,33-0,31-0,33 Justerad skuldsättningsgrad 8,20 2,70 2,88 2,75 Räntetäckningsgrad 1,8 4,4 4,2 3,9 SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definitioner, se avsnitt Definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på under Investor relations. 31 jul okt 31 jul 31 jul 2017 SAS Delårsrapport november juli

12 Räkenskaper MODERBOLAGET SAS AB Antal stamaktieägare i SAS AB uppgick till per 31 juli Medelantal anställda uppgick till 3 (4). I december återlöstes preferensaktier. RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK Kv1 3 Kv Intäkter Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat (EBIT) Resultat från andelar i koncernföretag 0 0 Resultat från andra värdepappersinnehav 0 0 Finansnetto Resultat före skatt (EBT) Skatt 11 3 Periodens resultat Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat. BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK 31 jul okt 31 jul Finansiella anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL MSEK Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital 2 Summa eget kapital Ingående balans 1 november Inlösen av preferensaktier Periodens resultat Eget kapital 31 juli ) Antal aktier: ( ) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 ( ) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/. SAS Delårsrapport november juli

13 Noter NOTER NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderbolaget har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2. Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2017/. Förberedelser pågår för införandet av IFRS 16 Leasing. SAS koncernen kommer att tillämpa standarden med början den 1 november 2019 och driver ett projekt för att analysera övergången. Sedan den 1 november tillämpar SAS de nya redovisningsstandarderna IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 9 Finansiella instrument. Av tabellen nedan framgår effekten från införandet av IFRS 9 och IFRS 15 på eget kapital och andra poster i balansräkningen per övergångsdatumet 1 november. IFRS 15 tillämpas enligt den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att den ingående balansen per 1 november justeras för att spegla effekten av IFRS 15, men tidigare perioder har inte räknats om. IFRS 9 tillämpas sedan den 1 november. Vägledningen för säkringsredovisning tilllämpas framåtriktat med undantag för redovisning av förändringar i optioners tidsvärde som tillämpas retroaktivt, vilket innebär att jämförelse perioderna har räknats om och ingående balans per 1 november 2017 har justerats. Jämförelsetalen för rullande 12 månader, februari 2016 januari 2017, har inte räknats om eftersom det inte krävs omräkning av perioderna före den 1 november 2017 enligt IFRS 9. Alla övriga ändringar till följd av IFRS 9 tillämpas retroaktivt, men utan justering av jämförelseperioderna. Det innebär att ingående balans per 1 november har justerats för att spegla effekten av IFRS 9, men tidigare perioder har inte räknats om (med undantag för ändringar relaterade till tidsvärden ovan). EFFEKT AV IFRS 9 OCH IFRS 15 MSEK Rapporterat 31 oktober Justeringar IFRS 9 Justeringar IFRS 15 Justerad balans 1 november Kundfordringar Eget kapital Trafikavräkningsskuld Uppskjuten skattefordran IFRS 9 FINANSIELLA INSTRUMENT IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering : Klassificering och värdering Den nya vägledningen i IFRS 9 berör främst tre olika områden: klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. SAS tillämpar IFRS 9 retroaktivt från det datum den trädde i kraft, 1 november, och har inte räknat om jämförelsesiffror, med undantag för vägledningen avseende förändringar av tidsvärdet på optioner där jämförelseperioderna har räknats om och ingående balans per 1 november 2017 har justerats. Enligt vad som nämnts ovan har jämförelsetalen för rullande 12 månader , inte räknats om. Övergången till IFRS 9 har lett till en minskning i eget kapital med 11 MSEK netto efter skatt per 1 november. Klassificering och värdering Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde, och värderas och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls. Derivat värderas till verkligt värde. De avtalsmässiga villkoren för SAS övriga finansiella tillgångar föranleder betalningar som enbart är betalningar av kapitalfordran och ränta på utestående kapitalbelopp och de finansiella tillgångarna hålls i en affärsmodell vars syfte är att hålla finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Till följd av denna klassificering värderas samtliga tillgångar utom derivat till upplupet anskaffningsvärde. Följaktligen redovisas tillgångar kontinuerligt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för reservering för nedskrivningar. Av tabellen nedan framgår effekten på klassificeringen: Finansiella tillgångar Tidigare klassificering (IAS 39) Ny klassificering (IFRS 9) Förklaring Andra långfristiga fordringar / Kundfordringar / Övriga fordringar Låne- och kundfordringar Upplupet anskaffningsvärde Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Derivat Säkringsinstrument, derivat Verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) Derivat Innehav för handel Verkligt värde via resultaträkningen (FVTPL) Kortfristiga placeringar Innehav för handel / Låne- och kundfordringar Upplupet anskaffningsvärde Effektiva delen av förändringen i en verkligt värdesäkring redovisas i övrigt totalresultat. Verkligt värde över resultaträkningen, ingen förändring. Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Kassa och bank Låne- och kundfordringar Upplupet anskaffningsvärde Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Övriga skulder Övriga skulder Upplupet anskaffningsvärde SAS Delårsrapport november juli

14 Noter Nedskrivning Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde prövas för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde ned. Förluster och nedskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen. Till följd av den nya nedskrivningsmodellen ökar reserveringen för förväntade förluster i kundfordringar med 14 MSEK. SAS övriga finansiella tillgångar är inte föremål för ytterligare reservering för nedskrivningar per övergångsdatumet. Finansiella skulder SAS klassificering och värdering av finansiella skulder påverkas inte av IFRS 9. Det innebär att finansiella skulder vid det första redovisningstillfället värderas till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Den nya vägledningen i IFRS 9 avseende fordringar påverkar inte SAS finansiella skulder per övergångsdatumet. Säkringsredovisning SAS tillämpar reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Ändringarna för SAS avser värdering av effektiviteten och optioners tidsvärde som identifieras i säkringsrelationen. När det gäller värdering av effektiviteten ersätts de tidigare kraven på att en säkring ska ligga mellan 80 och 125% av en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. För optioner som identifieras i en säkringsrelation finns det en ny vägledning avseende förändringar av det verkliga värdet på tidsvärdet, om endast realvärdet identifieras i säkringsrelationen. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat och inte i resultaträkningen som i IAS 39. På löpande basis förväntas framöver en minskad volatilitet i resultaträkningen. Vägledningen för säkringsredovisning avseende förändringar av tidsvärdet på optioner tillämpas retroaktivt och jämförelseperioderna har räknats om. Övergångseffekten avser omklassificeringar i eget kapital per 1 november 2017 om 25 MSEK, före skatt, och en ökning i resultat räkningen för jämförelseperioden 1 november oktober om 9 MSEK, före skatt, vilket påverkar säkringsreserver i eget kapital. IFRS 15 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 inför en ny principbaserad modell för redovisning av intäkter från avtal med kunder. Standarden introducerar en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. SAS tillämpar den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att ingående balanser per 1 november justeras, men tidigare perioder har inte räknats om. Effekten vid övergången till IFRS 15 är en minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt, vilket bedöms som ej väsentligt för koncernredovisningen. Enligt tidigare redovisningsstandarder, IAS 18 och IAS 11, redovisade SAS passagerarintäkter och charterintäkter när transporten utfördes, post och frakt när transporten var genomförd och övriga intäkter när varorna hade levererats eller tjänsten utförts. Alla kundkontrakt har analyserats med hjälp av femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle, som motsvarar samma tillfälle som intäkten redovisades enligt tidigare standarder. Eftersom transaktionspriset för dessa tjänster också är oförändrat och allokerat till de identifierade prestationsåtagandena har IFRS 15 inte lett till någon väsentlig förändring av intäktsredovisningen. Den enda identifierade effekten avser ombokningsavgifter som enligt IAS 18 redovisades som intäkt vid ombokningstillfället. I den nya vägledningen är denna avgift en avtalsändring som redovisas då flygbiljetten utnyttjas. Det innebär att intäkterna redovisas senare än enligt tidigare standarder. Per övergångsdatumet ökade trafikavräkningsskulden med 21 MSEK, med en motsvarande minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt. Som en följd av IFRS 15, har inte periodens resultat påverkats nämnvärt jämfört med vad det skulle ha varit om SAS hade fortsatt med IAS 18 och IAS 11. IFRS 16 LEASING IFRS 16 Leasing ersätter IAS 17 Leasing och innebär en enda modell för alla leasetagares redovisning. I denna ersätts den nuvarande klassificeringen i operationell och finansiell leasing av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. SAS koncernen fortsätter att utreda hur IFRS 16 kommer att påverka de finansiella rapporterna. Standarden bedöms ha en väsentlig inverkan på SAS finansiella rapportering, då koncernen har betydande hyresåtaganden för bland annat flygplan, lokaler och markanläggningar. Vid utgången av räkenskapsåret 2017/ uppgick det nominella värdet av utestående leasingkontrakt i koncernen till ca 27,4 miljarder SEK. Se not 33 i SAS årsredovisning. SAS tillämpar den nya standarden från räkenskapsåret som inleds den 1 november LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM Den 13 mars 2019 beslutade SAS årsstämma i enlighet med styrelsens förslag att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för SAS heltids- och deltidsanställda (med undantag för koncernledningen). I fråga om säkringsarrangemang godkände årsstämman styrelsens förslag om säkring i form av ett avtal om aktieswap med en tredje part. Incitamentsprogrammet har ingen finansiell effekt i kvartalet. SAS Delårsrapport november juli

15 Noter NOT 2 INTÄKTER SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, post och frakt när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle Kv3 Kv3 Kv1 3 Kv1 3 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Passagerarintäkter Charter Frakt och post Övriga trafikintäkter Summa trafikintäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter TRAFIKINTÄKTER PER GEOGRAFISKT OMRÅDE Inrikes Intraskandinavien Europa Interkontinentalt Summa 2019 Andel Andel Andel Andel Andel 2 Passagerarintäkter % % % % % Frakt- och postintäkter 5 0% 5 0% 56 5% % % Charterintäkter 0 0% 0 0% % 0 0% % Övriga trafikintäkter % % % % % Summa trafikintäkter % % % % % 1) Andel av intäktskategori. 2) Andel av totala trafikintäkter. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER PER REGION Danmark Norge Sverige Europa Övriga länder Summa 2019 Andel 2019 Andel 2019 Andel 2019 Andel 2019 Andel 2019 Andel Övriga rörelseintäkter % % % % % % NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER 2019 Kv3 Kv3 Kv1 3 Kv1 3 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Försäljnings- och distributionskostnader Flygbränsle Luftfartsavgifter Cateringkostnader Hanteringskostnader Tekniskt flygplansunderhåll Data- och telekommunikationskostnader Wet lease-kostnader Övrigt Summa SAS Delårsrapport november juli

16 Noter NOT 4 KVARTALSVISA UPPGIFTER KONCERNENS RESULTATRÄKNING MSEK Kv3 Kv4 Helår Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår Kv1 Kv2 Kv3 Aug okt Nov okt Nov jan Feb apr Aug okt Nov okt Nov jan Feb apr Intäkter Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Leasingkostnader flygplan Avskrivningar och nedskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par Rörelseresultat (EBIT) Resultat från andra värdepappersinnehav Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt (EBT) Skatt Periodens resultat Hänförligt till: Innehavare av aktier i moderbolaget Innehav utan bestämmande inflytande RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA MSEK Kv1 Kv1 Kv2 Kv2 Kv3 Kv3 Kv4 Kv4 Nov jan 19 Nov jan Feb apr 2019 Feb apr 2019 Aug okt Aug okt 2017 Rullande 12 mån 2019 Rullande 12 mån 2017 Intäkter EBITDAR EBITDAR-marginal 7,8% 9,3% 1,7% 7,3% 22,1% 25,3% 16,1% 17,5% 13,0% 15,8% Rörelseresultat (EBIT) EBIT-marginal -4,8% -2,0% -11,1% -3,8% 11,6% 16,5% 7,3% 6,7% 2,0% 5,4% Resultat före skatt (EBT) Periodens resultat Resultat före skatt och jämförelsestörande poster Resultat per stamaktie (SEK) -1,25-0,88-2,44-1,00 3,04 4,03 1,56 1,22 0,91 3,26 Kassaflöde före finansieringsverksamheten Medelantal anställda (FTE) SAS Delårsrapport november juli

17 Noter NOT 5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 31 jul okt MSEK Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar innehav för handel Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Övriga tillgångar Summa Finansiella skulder Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella skulder till verkligt värde Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder innehav för handel Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation. Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan: Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen. Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar). Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data. VERKLIGT VÄRDEHIERARKI 31 jul okt MSEK Nivå 1 Nivå 2 Summa Nivå 1 Nivå 2 Summa Finansiella tillgångar Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar innehav för handel Summa Finansiella skulder Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella skulder till verkligt värde Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder innehav för handel Summa SAS Delårsrapport november juli

18 Underskrifter Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 27 augusti 2019 Carsten Dilling Styrelsens ordförande Dag Mejdell Vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot Oscar Stege Unger Styrelseledamot Liv Fiksdahl Styrelseledamot Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot Kay Kratky Styrelseledamot Endre Røros Styrelseledamot Cecilia van der Meulen Styrelseledamot Crista Cere Styrelseledamot Rickard Gustafson VD och koncernchef Delårsrapporten har ej varit föremål för revision SAS Delårsrapport november juli

19 Trafiktalsinformation TRAFIKTALSINFORMATION REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK 2019 Förändr. mot f.g. år Förändr. mot f.g. år Antal passagerare (000) ,1% ,5% RPK, passagerarkilometer (milj) ,0% ,1% ASK, säteskilometer (milj) ,0% ,2% Kabinfaktor 79,0% 80,7% -1,6 1 72,8% 73,5% -0,7 1 Passageraryield, valutajusterad 0,98 0,95 +3,9% 0,98 0,95 +3,2% Passageraryield, nominell 0,98 0,93 +5,6% 0,98 0,93 +6,3% Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad 0,78 0,76 +1,8% 0,72 0,70 +2,3% Enhetsintäkt, PASK, nominell 0,78 0,75 +3,5% 0,72 0,68 +5,3% RASK, valutajusterad 0,83 0,82 +2,0 0,79 0,77 +2,2% RASK, nominell 0,83 0,80 +3,5% 0,79 0,75 +5,2% 1) Siffror i procentenheter TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK) 2019 Förändr. mot f.g. år Förändr. mot f.g. år Antal passagerare (000) ,2% ,4% RPK, passagerarkilometer (milj) ,2% ,5% ASK, säteskilometer (milj) ,2% ,7% Kabinfaktor 80,3% 82,0% -1,7 1 74,1% 74,7% -0,7 1 Enhetskostnad, CASK, valutajusterad 0,73 0,70 +4,5% 0,80 0,75 +6,8% Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster 0,73 0,66 +10,6% 0,79 0,71 +11,1% Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad 0,55 0,54 +2,1% 0,62 0,59 +4,2% Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelsestörande poster 0,55 0,51 +7,8% 0,61 0,57 +7,2% 1) Siffror i procentenheter SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE 2019 vs vs Trafik (RPK) Kapacitet (ASK) Trafik (RPK) Kapacitet (ASK) Interkontinentalt -5,4% -4,0% -3,7% -4,3% Europa/Intraskand -2,0% 0,5% -3,5% -1,7% Inrikes -0,2% 0,5% -0,4% 0,9% PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET Rullande 12 mån Jul 2019 Jul 2017 Förändr. mot f.g. år Flygplan, Blocktimmar/dag 9,3 9,6-3,0% Kabin, Blocktimmar/år ,6% Piloter, Blocktimmar/år ,6% Miljöeffektivitet 2019 Förändr. mot f.g. år Förändr. mot f.g. år Koldioxid per passagerarkilometer, gram Alla linjer 88,4 87,4 +1,1% 96,3 95,9 +0,4% Kortdistanslinjer (upp till 800 km 1 ) 130,3 128,7 +1,2% 141,2 140,0 +0,9% Medeldistanslinjer ( km 1 ) 80,3 81,0-0,9% 86,9 88,3-1,6% Långdistanslinjer (över km 1 ) 82,4 79,3 +3,9% 85,9 84,2 +2,0% 1) Enligt storcirkelmetoden (GCD) SAS Delårsrapport november juli

20 Flygplansflotta FLYGPLANSFLOTTA SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 JULI 2019 SAS koncernens flygplansflotta Ålder Ägda Leasade Wet lease Summa SAS Scandinavia SAS Ireland Wet lease I trafik för SAS koncernen Airbus A330/340/350 12, Airbus A320-familjen 7, Boeing 737NG 15, Bombardier CRJ 3, ATR-72 4, Summa 10, Fasta order köp Fasta order leasing Flygplan för utfasning Ålder Ägda Leasade Summa Bombardier Q400 11,6 1 1 Summa Flygplan på fast order per 31 juli 2019 FY19 FY20 FY21 FY22 FY23 FY24 Airbus A320neo A321neo LR 2 1 Airbus A Summa SAS Delårsrapport november juli

21 Definitioner DEFINITIONER SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Med nyckeltalen ges intressenter stöd till bedömning av SAS intjäning och prestation i övrigt. I de alternativa nyckeltal som beräknas med beaktande av kapitaliserade leasingkostnader (x7) ökas SAS skuldsättning som om operationellt leasade flygplan istället skulle varit ägda eller finansiellt leasade. Kapitaliserade leasingkostnader (x7) är en vedertagen metod i flygbranschen att uppskatta ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing. Syftet med de alternativa nyckeltalen är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på under Investor relations. ASK, Offererade säteskilometer Det totala antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs. Avkastning på eget kapital Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande. Avkastning på investerat kapital (ROIC) Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33% av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (x7). EBIT Rörelseresultat. EBIT-marginal Rörelseresultat (EBIT) dividerat med intäkterna. EBITDA Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar. EBITDA-marginal EBITDA dividerat med intäkterna. EBITDAR Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader för flygplan. EBITDAR-marginal EBITDAR dividerat med intäkterna. EBT Resultat före skatt. Eget kapital per stamaktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med avdrag för preferenskapital i förhållande till antal utestående stamaktier på balansdagen. Enhetskostnad (CASK) Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter). Finansiell nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar, exklusive pensionsmedel netto. Finansiell beredskap Likvida medel, exklusive fordran övriga finansinstitut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i förhållande till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personalkostnader, övriga rörelsekostnader samt leasingkostnader för flygplan, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter. FTE Full time equivalent, heltidstjänster. Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar Summa genomsnittlig finansiell nettoskuld och genomsnittliga kapitaliserade nettoleasingkostnader, i relation till EBITDAR. Justerad skuldsättningsgrad Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7) i relation till eget kapital. Justerad soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7). Jämförelsestörande poster I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder. Kabinfaktor RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga flygstolar. Kapitalandelsmetoden Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade över- respektive undervärden. Kapitaliserade leasingkostnader (x7) Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju. Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier. PASK, Enhetsintäkt Passagerarintäkter/ASK (reguljär). Preferenskapital Preferenskapital, motsvarande inlösenbeloppet för preferensaktier till 105% av teckningskursen 500 kronor, uppgår till MSEK. RASK Totala trafikintäkter/total ASK (reguljär+charter) Resultat per stamaktie (EPS) Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med avdrag för utdelning på preferensaktier i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier. RPK, Betalda passagerarkilometer Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger. Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader. Rörelsekapital Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder. Sale and leaseback Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka. Skuldsättningsgrad Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital. Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning. Sysselsatt kapital Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade. Yield Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär). En utförligare lista på definitioner och begrepp finns tillgänglig på under Investor Relations/Financial data/financial definitions. SAS, Skandinaviens ledande flygbolag, flyger över 30 miljoner passagerare årligen från och inom Skandinavien. Flygbolaget förbinder tre viktiga knutpunkter Köpenhamn, Stockholm och Oslo med 125 destinationer i Europa, USA och Asien. Drivet av ett skandinaviskt arv och hållbara värderingar vill SAS minska de totala koldioxidutsläppen med 25% och använda biobränsle i en omfattning som motsvarar hela bränsleförbrukningen för SAS inrikesflyg till Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering, tekniskt underhåll och frakttjänster i SAS verksamhet. SAS är medlem i Star Alliance och kan tillsammans med partnerflygbolag erbjuda nära dagliga flyg till över destinationer runt om i världen. Läs mer på SAS AB är moderbolaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB. SAS Delårsrapport november juli

22 VISION: TO MAKE LIFE EASIER FOR SCANDINAVIA S FREQUENT TRAVELERS FINANSIELLA MÅL AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC) Vi har ett mål att avkastningen på investerat kapital (ROIC) ska överstiga 12% över en konjunkturcykel. Måttet är ett krav för att SAS ska skapa aktieägarvärde. Målsättningen motsvarar kapitalmarknadens genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) före skatt och är också kopplad till vår utdelningspolicy. JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR Vi har ett mål att den justerade finansiella nettoskulden/ebitdar ska vara lägre än tre gånger (3x). FINANSIELL BEREDSKAP Vår målsättning är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna. HÅLLBARHETSMÅL Samhället och våra kunder kräver i allt högre grad mer hållbara lösningar. Det är en utveckling som väntas fortsätta inom flygbranschen till 2030 och framåt, med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning. Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete. STRATEGI VINNA SKANDINAVIENS FREKVENTA RESENÄRER Erbjuda kunderna ett attraktivt nätverk och tidtabell efter säsong Fortsätta att utveckla vårt uppskattade servicekoncept Tillhandahålla effektiva digitala lösningar genom hela resekedjan SKAPA EN EFFEKTIV OCH HÅLLBAR OPERATIV PLATTFORM Inrätta en mer flexibel operativ modell genom kompletterande baser utanför Skandinavien samt regionala partner Ta tillvara tekniken för att öka effektiviteten och förbättra processkvaliteten i alla delar av produktionen Påskynda hållbarhetsarbetet SÄKRA RÄTT KOMPETENSER Stärka medarbetarengagemanget genom större delaktighet Stärka ledarskapet genom utbildningar, interna nätverk och mentorprogram Höja kompetensen genom successions- och karriärplanering, trainee- och mentorprogram Göra SAS till en attraktiv arbetsplats genom fokus på individuell utveckling, digitala verktyg, välbefinnande och employer branding VÅRA MÅL TILL % lägre koldioxidutsläpp jämfört med 2005 (absoluta utsläpp) 17% inblandning av biobränsle motsvarande allt SAS inrikesflyg FINANSIELL KALENDER 5 december 2019 Bokslutskommuniké (nov okt 2019) 30 januari 2020 Årsredovisning / februari 2020 Delårsrapport 1, (nov 2019 jan 2020) 12 mars 2020 Årsstämma 28 maj 2020 Delårsrapport 2, (feb apr 2020) 25 augusti 2020 Delårsrapport 3, (maj juli 2020 ) 3 dec 2020 Delårsrapport 4, (aug okt 2020) Alla rapporter finns på engelska och svenska och kan hämtas på SAS månatliga trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen påföljande månad. Kontakt Investor Relations Michel Fischier, Vice President Investor Relations +46 (0) investor.relations@sas.se SAS Delårsrapport november juli