Koncernredovisning 2014 Exempel enligt IFRS

Transkript

1 Koncernredovisning 2014 Eempel enligt IFRS

2 Koncernredovisning 2014 Eempel enligt IFRS har utformats enbart i syfte att ge allmän vägledning i vissa frågor, och kan inte jämställas med professionell rådgivning. Läsaren bör inte vidta åtgärder utifrån information i detta eempel, utan att även inhämta professionellt stöd. PricewaterhouseCoopers AB accepterar därför inget ansvar för konsekvenser av att någon person agerar eller underlåter att agera till följd av innehållet i detta eempel, för beslut som fattas baserat på eemplet eller för några former av följdverkningar som detta kan leda till. 2

3 Inledning Denna skrift visar ett eempel på en koncernredovisning, upprättad enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), för en fiktiv tillverknings-, grossist- och detaljhandelskoncern (-koncernen). Eemplet innefattar inte en årsredovisning för moderföretaget. upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS, sådana de antagits av EU. IFRS 1, Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, är därför inte tillämplig. Denna skrift baseras på kraven i IFRS standarder och tolkningar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. I eemplet på koncernredovisning har också beaktats sådana krav, enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncernredovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS. Krav från Finansinspektionen belyses emellertid inte, eftersom eempelföretaget inte är ett finansiellt företag. Eemplet belyser inte heller sådan information som inte formellt krävs i en årsredovisningshandling men som ofta publiceras i årsredovisningen, t e rapport om intern kontroll och bolagsstyrningsrapport. Kommentarer från PwC har lagts in i rutor med blå kant i avsikt att närmare förklara reglerna för presentationen inom ett antal utmanande områden. Kommentarer lämnas beträffande resultaträkning, rapport över totalresultat, balansräkning, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden, sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och finansiell riskhantering. Avsnitt där presentationen i väsentlig utsträckning har förändrats sedan 2013 har markerats med grå bakgrund. För 2014 utgörs de mest väsentliga förändringarna av tillämpning av de nya standarderna IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag. Andra väsentliga ändringar 2014 är upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar och skulder enligt IFRS 7, utökade upplysningar om nedskrivningar enligt IAS 36 och utökade upplysningar, inklusive jämförelsetal för föregående år, enligt IFRS 13. Kommande IFRS-krav anges i huvuddrag i bilaga IV. Vi har försökt skapa en realistisk koncernredovisning för ett företag. Av naturliga skäl ingår då upplysningar som för många andra företag kan betraktas som oväsentliga. Att bestämma vilka upplysningar som krävs, är en bedömning som varje företag måste göra. Upplysningar som är oväsentliga behöver naturligtvis inte lämnas. Vissa transaktionsslag har inte inkluderats, eftersom de inte är relevanta för eempel-koncernens verksamhet. Eempel på upplysningar om några sådana transaktionsslag återfinns i bilaga III. De eempel på tilläggsupplysningar som finns i denna skrift ska inte betraktas som den enda acceptabla presentationsformen. Företagsledningen för det företag som upprättar koncernredovisningen ansvarar för form och innehåll i företagets finansiella rapporter. Andra presentationsformer än de som föreslås i denna skrift kan vara lämpliga, förutsatt att de inkluderar de specifika tilläggsupplysningar som krävs enligt IFRS. Detta eempel på koncernredovisning är inget substitut för att läsa själva standarderna och tolkningarna eller för en professionell bedömning av rimligheten i presentationen. Det täcker inte alla tänkbara tilläggsupplysningar som krävs enligt IFRS. Ytterligare specifik information kan vara nödvändig för att säkerställa en rättvisande presentation enligt IFRS. Vi rekommenderar att råd inhämtas från vår skrift IFRS Disclosure Checklist

4 Förkortningar IFRS1p37 7p22 SIC-15p5 IFRIC TU RFR UFR = International Financial Reporting Standard [nummer], punkt nummer = International Accounting Standard [nummer], punkt nummer = Standing Interpretations Committee [nummer], punkt nummer = IFRS Interpretations Committee = Tilläggsupplysning uppmuntras. Upplysning uppmuntras men krävs inte utan utgör best practice = Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering = Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering 4

5 Innehållsförteckning Sida -koncernen eempel på koncernredovisning Koncernens resultaträkning 7 Koncernens rapport över totalresultat 8 Koncernens balansräkning 15 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 19 Koncernens rapport över kassaflöden 22 Noter till koncernredovisningen: 1 Allmän information 25 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper: Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisning Segmentrapportering Omräkning av utländsk valuta Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för försäljning Finansiella tillgångar Kvittning av finansiella instrument Nedskrivning av finansiella tillgångar Derivatinstrument och säkringsåtgärder Varulager Kundfordringar Likvida medel Aktiekapital Leverantörsskulder Upplåning Låneutgifter Sammansatta finansiella instrument Aktuell och uppskjuten inkomstskatt Ersättningar till anställda Aktierelaterade ersättningar Avsättningar Intäktsredovisning Ränteintäkter Utdelningsintäkter Leasing Utdelningar Eceptionella poster 42 3 Finansiell riskhantering Finansiella riskfaktorer Hantering av kapital Beräkning av verkligt värde Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder 53 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 61 5 Segmentinformation 63 6 Eceptionella poster 68 7 Övriga intäkter 69 8 Andra vinster/förluster netto 69 9 Kostnader fördelade på kostnadsslag Ersättningar till anställda, m.m Ersättningar till revisorerna Finansiella intäkter och kostnader Innehav redovisade med kapitalandelsmetoden och investeringar i dotterföretag 71 5

6 12.1 Innehav i intresseföretag Innehav i joint venture De väsentligaste dotterföretagen Inkomstskatt Resultat per aktie Valutakursdifferenser netto Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Finansiella instrument per kategori De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet Finansiella tillgångar som kan säljas Derivatinstrument Kundfordringar och andra fordringar Varulager Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Likvida medel Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital Aktierelaterade ersättningar Balanserad vinst Reserver Leverantörsskulder och andra skulder Upplåning Uppskjuten inkomstskatt Ersättningar till anställda efter avslutad anställning Förmånsbestämda pensionsplaner Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning Förmåner efter avslutad anställning (pensioner och sjukvård) Utdelning per aktie Övriga avsättningar Kassaflöde från rörelsen Eventualförpliktelser Åtaganden Rörelseförvärv Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande Närstående Händelser efter rapportperiodens slut Byte av redovisningsprincip 130 Bilagor Bilaga I Förvaltningsberättelse - Ledningens kommentarer 138 Bilaga II Alternativa presentationsformer Koncernens rapport över kassaflöden direkt metod 141 Koncernens rapport över totalresultat en enda rapport, funktionsindelad 142 Bilaga III Områden som inte förekommer i koncernredovisningen för Biologiska tillgångar 144 Entreprenadavtal 149 Tillgångar för olje- och gasprospektering 151 Leasingavtal: leasegivarens redovisning 154 Statliga stöd 156 Intäktsredovisning: avtal med flera delar (multiple arrangements) 157 Lojalitetsprogram 158 Säljoptioner 159 Omräkning av utländsk valuta avyttring eller delavyttring av en utlandsverksamhet 160 Aktierelaterade ersättningar förändringar och indragningar 161 Bilaga IV Nya standarder och ändringar 162 6

7 Koncernens resultaträkning (tkr) 1p10(b), 81(b) Räkenskapsåret 1p113,1p38 Not omräknat 1 Kvarvarande verksamheter: 1p82(a) Intäkter 5 1p99, 1p103 Kostnader för sålda varor p103 Bruttovinst 1p99, 1p103 Försäljningskostnader - - 1p99, 1p103 Administrationskostnader - - 1p99, 1p103 Övriga intäkter 7 1p85 Andra vinster/förluster netto 8 - TU Rörelseresultat 9, 10a, 10b, 15 1p85 Finansiella intäkter 11 1p82(b) Finansiella kostnader p85 Finansiella poster netto p82(c) Andel av resultat från investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden 12 1p85 Resultat före skatt 1p82(d), 12p77 Inkomstskatt p85 Årets resultat från kvarvarande verksamheter IFRS5p33(a) Avvecklade verksamheter: Årets resultat från avvecklade verksamheter 25 1p81A(a) Årets resultat 1p81B(a)(ii) Resultat hänförligt till: Moderföretagets aktieägare 1p81B(a)(i), IFRS12p12(e) Innehav utan bestämmande inflytande Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) Resultat per aktie före utspädning 33p66 Resultat från kvarvarande verksamheter 14,, 33p68 Resultat från avvecklade verksamheter,, 33p66 Årets resultat,, Resultat per aktie efter utspädning 33p66 Resultat från kvarvarande verksamheter 14,, 33p68 Resultat från avvecklade verksamheter,, 33p66 Årets resultat,, Noterna på sidorna 25 till 136 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 1 När IFRS 10 och 11 tillämpas för första gången, utgör denna förändring ett byte av redovisningsprincip som ska tillämpas med retroaktiv verkan. Omräknade belopp för jämförelseperioden ska då presenteras. 7

8 Koncernens rapport över totalresultat (tkr) Räkenskapsåret Not omräknat 1 Årets resultat Övrigt totalresultat: 1p82A Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen 16p39) Vinster vid omvärdering av byggnader och mark 29 19p120(c) Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen 28, 33-1p82A Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen IFRS7p20(a)(ii) Värdeförändring avseende finansiella tillgångar som kan säljas 29 7, 29, IFRS3p42 Återföring av omvärdering av tidigare innehav i ABC Group p85 Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen 28, 32 - IFRS7p23(c) Kassaflödessäkringar 29-1p85 Säkring av nettoinvestering 29-21p52(b) Valutakursdifferenser 29-1p82A Andel av övrigt totalresultat från investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden 29 - Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 13 1p81A(c) Summa totalresultat för året Hänförligt till: 1p81B(b)(ii) Moderföretagets aktieägare 1p81B(b)(i) Innehav utan bestämmande inflytande Summa totalresultat för året Summa totalresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare har uppkommit från Kvarvarande verksamheter IFRS5p33(d) Avvecklade verksamheter 25 Posterna i rapporten ovan redovisas netto efter skatt. Upplysning lämnas i not 13 om den skatt som hänför sig till varje komponent i övrigt totalresultat. Noterna på sidorna 25 till 136 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 1 När IFRS 10 och 11 tillämpas för första gången, utgör denna förändring ett byte av redovisningsprincip som ska tillämpas med retroaktiv verkan. Omräknade belopp för jämförelseperioden ska då presenteras. 8

9 PwCs kommentarer resultaträkning och rapport över totalresultat Nedanstående kommentar förklarar några av de väsentligaste kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och andra krav som kan påverka resultaträkningen/rapporten över totalresultat. 1p81 1. Företagen kan välja att presentera rapport över resultat och övrigt totalresultat på ett av följande sätt: (a) Ett företag får redovisa en enda rapport över resultat och övrigt totalresultat, med resultat och övrigt totalresultat redovisat i två avsnitt. Avsnitten ska redovisas tillsammans, där resultatavsnittet presenteras först, direkt åtföljt av avsnittet övrigt totalresultat. (b) Ett företag får redovisa resultatavsnittet i en separat rapport över resultat. I det fallet ska den separata rapporten över resultatet omedelbart föregå rapporten som visar totalresultat, vilken ska inledas med resultat. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två alternativ är att i alternativ (a) visas periodens resultat som en delsumma, snarare än som nedersta raden, och att rapporten fortsätter ner till summa totalresultat för perioden. 1p81A 2. Rapporten över resultat och övrigt totalresultat ska innehålla: (a) Resultat (b) summa övrigt totalresultat (c) totalresultat för perioden, utgörande summan av (a) och (b). 1p83 3. Upplysning ska lämnas om följande poster som fördelning av periodens resultat: (a) Periodens resultat hänförligt till: (i) innehav utan bestämmande inflytande, och (ii) moderföretagets ägare (b) Totalresultat för perioden hänförligt till: (i) innehav utan bestämmande inflytande, och (ii) moderföretagets ägare IFRS 5p33(d) (c) Resultat hänförliga till moderföretagets ägare från: (i) kvarvarande verksamhet, och (ii) avvecklade verksamheter. 1p82 4. Resultatavsnittet eller resultaträkningen ska, som ett minimum, innehålla följande poster: (a) Intäkter (b) finansieringskostnader (c) andel av resultat från investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden (d) Skattekostnad (e) ett samlat belopp för summan av avvecklade verksamheter. 1p82A 5. I avsnittet övrigt totalresultat ska slag av poster redovisas klassificerade efter posternas karaktär (inklusive intresseföretags och joint ventures andel av det övriga totalresultatet beräknad med tillämpning av kapitalandelsmetoden) och grupperade som de poster som, enligt andra IFRS. (a) inte därefter kommer att omklassificeras till resultat, och (b) därefter kommer att omklassificeras till resultat när specifika villkor är uppfyllda. 9

10 1p85 6 Ytterligare resultatposter, rubriker och delsummor ska redovisas i rapporten över totalresultat och i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) när detta är relevant för förståelsen av företagets finansiella resultat. 7. Ytterligare underrubriker ska användas med omsorg. Den synbara fleibiliteten i IAS 1 kan endast användas för att öka användarnas förståelse av de belopp som stämmer överens med tillämpat regelverk. Den kan inte användas för att avleda uppmärksamheten från de belopp som presenteras i enlighet med regelverket. Nedan anges grundläggande principer som företag ska tillämpa när ytterligare poster, underrubriker, delsummor eller alternativa resultatbegrepp används: (a) Belopp som är framtagna enligt tillämpat regelverk ska ges en åtminstone lika framträdande plats som belopp som inte är enligt regelverket. (b) Ytterligare poster, delsummor och kolumner får användas, men bara om de inte avleder uppmärksamheten från belopp som är enligt regelverket genom att införa vinklingar eller göra resultaträkningen överlastad. (c) Varje tillkommande post eller kolumn ska innehålla alla intäkter eller kostnader som hänför sig till denna. (d) Varje tillkommande post eller kolumn ska endast innehålla intäkter eller kostnader som är företagets egna. (e) Poster kan avskiljas (eempelvis genom användning av kolumner eller delsummor) när de skiljer sig åt med avseende på karaktär eller funktion från andra poster i resultaträkningen. (f) Det är normalt inte tillåtet att blanda klassificeringar av kostnader per kostnadsslag respektive funktion där dessa kostnadskategorier överlappar varandra. (g) De termer som används för tillkommande poster och delsummor ska definieras om de inte är termer som används i IFRS. (h) Tillkommande poster, kolumner och delsummor ska bara presenteras när de används internt för att styra verksamheten. (i) Olika presentationer är acceptabla var för sig, men den sammantagna effekten av dessa presentationer måste också beaktas, så att resultaträkningens övergripande budskap inte blir förvrängt eller rörigt. (j) Presentationssättet ska i allt väsentligt vara konsekvent från år till år. (k) Presentationssättet ska vara förenligt med nationella regler. 8. EBIT (earnings before interest and ta, dvs resultat före finansiella poster och skatt) kan vara en acceptabel underrubrik i resultaträkningen. Denna post skiljer vanligen mellan resultatet före skatt från den löpande verksamheten respektive från finansieringsverksamheten. 9. I motsats till detta kan en delsumma för EBITDA (earnings before interest, ta, depreciation and amortisation, dvs resultat före finansiella poster, skatt och avskrivningar) endast tas med när företaget presenterar sina kostnader per kostnadsslag och då under förutsättning av delsumman inte förringar de belopp som stämmer överens med tillämpat regelverk, varken genom att antyda att EBITDA är den "verkliga" vinsten eller genom att göra resultaträkningen så överlastad att läsaren inte enkelt kan utläsa företagets resultat enligt tillämpat regelverk. När ett företag presenterar sina kostnader per funktion, kan det inte visa avskrivningar som en separat post inom rörelseresultatet, eftersom avskrivningar är ett kostnadsslag, inte en funktion i verksamheten. I detta fall kan upplysning om EBITDA endast lämnas i fotnot, i noterna eller i förvaltningsberättelsen. 10

11 1p97 Väsentliga intäkts- och kostnadsposter 10. När intäkts- eller kostnadsposter är väsentliga ska separat upplysning om deras karaktär och belopp lämnas, endera i resultaträkningen eller i noterna. För s del lämnas dessa upplysningar i not 6. Det förekommer att företag lämnar sådan information i resultaträkningen i form av tilläggsinformation eller kolumner. Ytterligare kommentarer finns i PwC:s IFRS Manual of Accounting. 1p85, IAS 1 har inget specifikt namn på de poster om vilka upplysning ska lämnas separat. Då ett företag lämnar upplysning om en separat kategori "eceptionella", "väsentliga" eller "ovanliga" poster, antingen i resultaträkningen eller i noterna, ska noten om redovisningsprinciper innehålla en definition av det valda uttrycket. Presentation och definition av dessa poster ska tillämpas konsekvent från år till år. Kostnadernas fördelning på kostnadsslag eller funktion 12. Då ett företag klassificerar sina kostnader per kostnadsslag, måste det säkerställa att varje kostnadsslag innefattar alla poster som kan hänföras dit. Väsentliga omstruktureringskostnader får eempelvis innefatta avgångsvederlag (ersättningar till anställda), nedskrivning av varulager (förändringar i varulager) och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar. Det är normalt inte acceptabelt att visa omstruktureringskostnader som en separat post när företaget presenterar sina kostnader fördelat på kostnadsslag, om det finns en överlappning med andra poster. 13. Företag som klassificerar sina kostnader per funktion måste ta med väsentliga poster i den funktion till vilken de hör. I ett sådant fall kan upplysning om väsentliga poster lämnas i fotnot eller i not till de finansiella rapporterna. 1(BC56) 1p86 Rörelseresultat 14. Ett företag kan välja att ta med en delsumma avseende resultat från den löpande verksamheten. Detta är tillåtet men ledningen måste försäkra sig om att det belopp som anges är representativt för verksamheter som normalt skulle betraktas som löpande. Poster som klart och tydligt är av rörelsenatur (eempelvis nedskrivningar av varulager, samt kostnader för omstrukturering och omlokalisering) kan inte ekluderas bara för de förekommer sällan eller är ovanliga till sitt belopp. Inte heller kan kostnader ekluderas på grund av de inte medför kassaflöden (eempelvis avskrivningar). Som en allmän regel är rörelseresultatet delsumman efter "övriga kostnader" - dvs eklusive finansiella poster och andel av resultat från innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Under vissa omständigheter kan det emellertid vara motiverat att andel av resultat från innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår i rörelseresultatet (se punkt 16 nedan). Omflyttning av poster 15. Poster och beskrivningen av posterna ska flyttas i de fall där detta är nödvändigt för att förklara beståndsdelarna i resultatet. Emellertid styrs företagen av kravet på en "rättvisande bild" och ska inte göra några ändringar om det inte finns en välgrundad anledning att göra detta. 16. Andelen av resultat i intresseföretag redovisas normalt efter finansiella kostnader, vilket visar att resultatandelen i intresseföretag snarare härrör från en investering än utgör en del av koncernens huvudsakliga verksamhet. Om intresseföretag (eller joint ventures) emellertid utgör en integrerad del av koncernen verksamhet och strategi, kan det vara lämpligt att visa finansiella kostnader efter andelen av resultat från intresseföretag och joint ventures. I sådana fall är det möjligt att lägga till en delsumma "resultat före finansiella poster eller att inkludera resultatandelen från intresseföretag och joint ventures i rörelseresultatet (om detta resultatbegrepp används). Det är däremot inte möjligt att inkludera resultatandelar från intresseföretag och joint ventures i posten Intäkter (och därmed i bruttovinsten). 11

12 IFRS7p20 1p82(ea) IFRS5 p33(a),(b) 33p66 33p67A 33p73 33p67 33p68 33p69,41,43 33p4 17. Finansiella intäkter får inte kvittas mot finansiella kostnader. De kan ingå i "övriga intäkter" eller visas separat i resultaträkningen. När finansiella intäkter är ett intäktsslag av underordnad betydelse, kan de presenteras omedelbart före finansiella kostnader och ingå i en delsumma för "finansiella poster netto" i resultaträkningen. När intjänandet av ränteintäkter är en av företagets huvudsakliga rörelsegrenar, presenteras de som "intäkter". Avvecklade verksamheter 18. Som anges i punkt 4(e) ovan, ska företagen i sin rapport över totalresultat (eller separat resultaträkning) visa ett enda belopp som utgör summan av den avvecklade verksamheten. Punkt 33 i IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, kräver också en uppställning med en uppdelning av detta belopp. Uppställningen kan redovisas i noterna eller i själva rapporten över totalresultat (separat resultaträkning). Om den ingår i rapporten över totalresultat ska den presenteras i ett avsnitt som tydligt anges avser avvecklade verksamheter, det vill säga skild från kvarvarande verksamheter. Uppställningen krävs inte för avyttringsgrupper som utgörs av nyförvärvade dotterföretag som redan vid förvärvstidpunkten uppfyller villkoren för att anses som att de innehas för försäljning. Resultat per aktie 19. IAS 33 Resultat per aktie kräver att ett företag i rapporten över totalresultat ska ange resultat per aktie före och efter utspädning för det resultat från kvarvarande verksamhet som är hänförligt till modeföretagets aktieägare och för det totala resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare för perioden, för varje slag av stamaktier. Resultat per aktie före och efter utspädning ska redovisas med samma vikt för samtliga perioder som omfattas av redovisningen. 20. Om ett företag presenterar en separat resultaträkning ska resultat per aktie före och efter utspädning redovisas i slutet av denna rapport. 21. Uppgift om resultat per aktie beräknat på alternativa resultatbegrepp kan lämnas om det bedöms nödvändigt. Sådana uppgifter kan dock endast lämnas i not. Upplysning ska lämnas om hur resultatet i täljaren har beräknats och om beloppen per aktie är före eller efter skatt. 22. Om resultat per aktie efter utspädning redovisas för minst en period ska det anges för alla redovisade perioder, även om det sammanfaller med resultat per aktie före utspädning. Om resultat per aktie före och efter utspädning är samma, kan den dubbla redovisningen göras på en rad i rapporten över totalresultat. 23. Ett företag som redovisar en avvecklad verksamhet ska lämna upplysning om resultat per aktie före och efter utspädning för den avvecklade verksamheten antingen i rapporten över totalresultat eller i noterna. 24. Resultat per aktie före och efter utspädning redovisas även när beloppen är negativa (dvs förlust per aktie). Potentiella stamaktier ger emellertid endast upphov till en utspädningseffekt i det fall en konvertering medför en högre förlust per aktie. Om förlusten minskar finns ingen utspädningseffekt. 25. När ett företag upprättar både koncernredovisning och separata finansiella rapporter i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning behöver de upplysningar som krävs enligt IAS 33 endast redovisas i koncernredovisningen. Ett företag som väljer att lämna upplysning om resultat per aktie i företagets separata finansiella rapporter ska redovisa sådan information endast i rapporten över totalresultat. 12

13 1p7 Komponenter i övrigt totalresultat 26. Komponenterna i övrigt totalresultat består av intäkts- och kostnadsposter (inklusive omklassificeringsjusteringar) som inte redovisas i resultatet i enlighet med vad som krävs eller tillåts i andra IFRS. De innefattar förändringar i omvärderingsreserv avseende materiella anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar, vinster och förluster vid omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, vinster och förluster vid omräkning av en utlandsverksamhets finansiella rapporter, vinster och förluster vid omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas, samt den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument i en kassaflödessäkring. 1p90, Ett företag kan redovisa komponenter i övrigt totalresultat antingen efter avdrag för hänförliga skatteeffekter eller före hänförliga skatteeffekter. Om ett företag väljer att redovisa komponenterna efter avdrag för skatt lämnas upplysning om det inkomstskattebelopp som är hänförligt till varje komponent i övrigt totalresultat, inklusive omklassificeringsjusteringar, i noterna. 1p92, Ett företag ska lämna separat upplysning om varje omklassificeringsjustering som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat, antingen i rapporten över totalresultat eller i noterna. 1p7, Omklassificeringsjusteringar är belopp som omklassificeras till resultatet i den aktuella perioden efter att tidigare ha redovisats i övrigt totalresultat i den aktuella eller tidigare perioder. De uppkommer eempelvis vid avyttring av en utlandsverksamhet, vid borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar som kan säljas och när en säkrad prognostiserad transaktion påverkar resultatet. 1p82A 1p107 1p45 1p Poster i övrigt totalresultat (inklusive andel av övrigt totalresultat från investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden) ska fördelas på två grupper, beroende på posternas karaktär. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen när vissa förutsättningar föreligger, eller om de inte kan omklassificeras. Företag som redovisar posterna i övrigt totalresultat före hänförliga skatteeffekter och den totala skatteeffekten som en separat post, ska fördela skatteeffekten på de ovan nämnda grupperna. 31. Utdelningar som redovisats som värdeöverföringar till ägare under perioden och hänförligt belopp per aktie, ska redovisas antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna. Utdelningar kan inte redovisas i rapporten över totalresultat eller i resultaträkningen. Konsekvens 32. Uppställningen och klassificeringen av posterna i de finansiella rapporterna ska behållas från en period till nästa såvida inte: (a) Det är uppenbart, efter en betydande förändring av verksamhetens karaktär eller en översyn av företagets finansiella rapporter, att en annan utformning eller klassificering skulle vara mer lämplig med avseende på kriterierna för val och tillämpning av redovisningsprinciper i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel, eller (b) IFRS kräver en ändring av utformningen. Väsentlighet och sammanslagningar 33. Varje väsentlig kategori av likartade poster ska redovisas separat i de finansiella rapporterna. Poster av olikartad karaktär eller funktion ska redovisas separat såvida de inte är oväsentliga. 13

14 1p32 1p34(a) 1p34(b) 1p35 Kvittning 34. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader ska inte kvittas såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS. Följande är eempel på intäkter och kostnader som ska kvittas eller där kvittning tillåts: (a) Vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar, inklusive placeringar och rörelsetillgångar, redovisas genom att från erhållna intäkter dra tillgångens redovisade värde och därtill hänförliga försäljningskostnader. (b) Utgifter hänförliga till en avsättning som redovisas enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och som ersätts enligt avtal med tredje part (eempelvis en leverantörsgaranti), kan nettoredovisas mot den hänförliga ersättningen. (c) Vinster och förluster som härrör från en grupp likartade transaktioner (eempelvis valutakursvinster och valutakursförluster eller vinster och förluster på finansiella instrument som innehas för handel) nettoredovisas. Sådana vinster och förluster redovisas emellertid var för sig om de är väsentliga. Sammanfattning 35. De upplysningskrav som rör komponenterna i övrigt totalresultat kan sammanfattas som följer: Post Varje komponent som redovisats i övrigt totalresultat under perioden, klassificerad efter karaktär, grupperat som poster som - inte ska omklassificeras till resultatet, och - därefter kan omklassificeras till resultatet Omklassificeringsjusteringar hänförliga till komponenter i övrigt totalresultat, under perioden Skatt hänförlig till varje komponent i övrigt totalresultat, inklusive omklassificeringsjusteringar Avstämning för varje komponent i eget kapital, separat utvisande Resultat Varje post i övrigt totalresultat Transaktioner med ägare För varje komponent i eget kapital, en analys av övrigt totalresultat per post Referens IAS 1 p 82A IAS 1 p 92 IAS 1 p 90 IAS 1 p106(d) IAS 1 p 106A Krav enligt standarden Rapport över totalresultat Rapport över totalresultat eller noterna Rapport över totalresultat eller noterna Rapport över förändringar i eget kapital Redovisning i Rapport över totalresultat Not 29 Not 13 Rapport över Not 29 förändringar i eget kapital eller noterna Rapport över förändringar i eget kapital 14

15 Koncernens balansräkning (tkr) 1p10(a),1p38, 1p113 per 31 december per 1 januari 1 Not omräknat 2013 omräknat TILLGÅNGAR 1p60, 1p66 Anläggningstillgångar 1p54(a) Materiella anläggningstillgångar 16 1p54(c) Immateriella tillgångar 17 1p54(e),28p38 Innehav redovisade med kapitalandelsmetoden 12 och investeringar i dotterföretag 1p54(o), 1p56 Uppskjutna skattefordringar 32 1p54(d), Finansiella tillgångar som kan säljas 19 IFRS7p8(d) 1p54(d), Derivatinstrument 20 IFRS7p8(a) 1p54(h), IFRS7p8(c) Kundfordringar och andra fordringar 21 1p60, 1p66 Omsättningstillgångar 1p54(g) Varulager 22 1p54(h), Kundfordringar och andra fordringar 2 21 IFRS7p8(c) 1p54(d), Finansiella tillgångar som kan säljas 19 IFRS7p8(d) 1p54(d), Derivatinstrument 20 IFRS7p8(a) 1p54(d), Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 23 IFRS7p8(a) via resultaträkningen 1p54(i), Likvida medel 24 IAS7p8 IFRS5p38, Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för 25 1p54(j) försäljning Summa tillgångar 1 När IFRS 10 och 11 tillämpas för första gången, utgör denna förändring ett byte av redovisningsprincip som ska tillämpas med retroaktiv verkan. Enligt IAS 1 p 40A-40D (Årliga förbättringar ) ska en tredje balansräkning per jämförelseårets början presenteras om ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt och den retroaktiva omräkningen har en väsentlig inverkan på balansräkningen vid jämförelseperiodens ingång. 2 Dessa poster kan endera presenteras så som anges här och med en specifikation i not, eller i enlighet med Årsredovisningslagens uppställningsform för balansräkningen. 15

16 EGET KAPITAL OCH SKULDER per 31 december Not omräknat per 1 januari 2013 omräknat 1p54(r) 1p78(e), 1p54(r) 1p78(e), 1p55 1p78(e), 1p55 1p78(e), 1p55 Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare Aktiekapital 26 Övrigt tillskjutet kapital 26 Reserver 29 Balanserad vinst 28 1p54(q) Innehav utan bestämmande inflytande 12 Summa eget kapital Skulder 1p60, 1p69 Långfristiga skulder 1p54(m), Upplåning 31 IFRS7p8 (f),(g) 1p54(m), Derivatinstrument 20 IFRS7p8(e) 1p54(o), Uppskjutna skatteskulder 32 1p56 1p78(d) Ersättningar till anställda efter avslutad anställning 33 1p54(l), Övriga avsättningar 35 1p78(d) 1p60, 69 Kortfristiga skulder 1p54(k), Leverantörsskulder och andra skulder 1 30 IFRS7p8(f) 1p54(n) Aktuella skatteskulder 1p54(m), Upplåning 31 IFRS7p8(f) 1p54(m), Derivatinstrument 20 IFRS7p8(e) 1p54(l) Övriga avsättningar 35 IFRS5p38, Skulder i avyttringsgrupp som innehas för 25 1p54(p) försäljning Summa skulder Summa eget kapital och skulder 10p17 Noterna på sidorna 25 till 136 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 1 Dessa poster kan endera presenteras så som anges här och med en specifikation i not, eller i enlighet med Årsredovisningslagens uppställningsform för balansräkningen. 16

17 PwCs kommentarer balansräkning Nedanstående kommentarer förklarar några av de väsentligaste kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, som kan påverka balansräkningen/rapporten över finansiell ställning. 1p10 1. IAS 1 benämner balansräkningen rapport över finansiell ställning. Detta är emellertid inte en obligatorisk benämning och har valt att behålla den mer välkända benämningen balansräkning. 1p54,55 2. Punkt 54 i IAS 1 anger vilka poster som krävs, som ett minimum, i balansräkningen. Ytterligare poster, rubriker och delsummor ska redovisas i balansräkningen när det är behövs för förståelsen av företagets finansiella ställning. 1p77,78 3. Ett företag ska, antingen i balansräkningen eller i noterna, göra en underindelning av de redovisade posterna på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till företagets verksamhet. Detaljnivån i underindelningarna beror på kraven i IFRS och berörda belopps storlek, karaktär och funktion. Gränsdragning mellan omsättnings- och anläggningstillgångar samt mellan kortfristiga och långfristiga skulder 1p60 4. Ett företag ska klassificera omsättnings- och anläggningstillgångar samt kortfristiga och långfristiga skulder separat i balansräkningen, förutom när en klassificering som bygger på likviditet ger information som är tillförlitlig och mer relevant. När detta undantag tillämpas ska företaget ta upp alla tillgångar och skulder i allt väsentligt i likviditetsordning. 1p61 5. Oavsett vilken presentationsmetod som används ska företaget, för varje post i balansräkningen som innehåller både belopp som väntas bli återvunna eller reglerade (a) inte mer än tolv månader efter rapportperioden och (b) mer än tolv månader efter rapportperioden, upplysa om det belopp som väntas bli återvunnet eller reglerat efter mer än tolv månader. 1p Omsättningstillgångar innefattar tillgångar (såsom varulager och kundfordringar) som säljs, förbrukas eller realiseras som en del av den normala verksamhetscykeln, även när de inte förväntas bli realiserade inom tolv månader efter rapportperioden. Vissa kortfristiga skulder, såsom leverantörsskulder och vissa upplupna personalkostnader och andra rörelsekostnader, är en del av det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel. Sådana rörelserelaterade poster klassificeras som kortfristiga skulder, även om de förfaller till betalning efter mer än tolv månader efter rapportperioden. 1p68 7. Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det att företaget anskaffar tillgångar för bearbetning till dess att företaget erhåller likvida medel för dem. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader. Konsekvens 1p45 8. Uppställningen och klassificeringen av posterna i balansräkningen ska behållas från en period till nästa, såvida inte: (a) Det är uppenbart, efter en betydande förändring av verksamhetens karaktär eller en översyn av företagets finansiella rapporter, att en annan utformning eller klassificering skulle vara mer lämplig med avseende på kriterierna för val och tillämpning av redovisningsprinciper i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel ; eller (b) En IFRS kräver en ändring av utformningen. Väsentlighet och sammanslagningar 1p29 9. Varje väsentlig kategori av likartade poster ska redovisas separat i de finansiella rapporterna. Poster av olikartad karaktär eller funktion ska redovisas separat såvida de inte är oväsentliga. 17

18 Fordringar och skulder avseende aktuell och uppskjuten skatt 1p54, Fordringar och skulder avseende aktuell och uppskjuten skatt redovisas separat från varandra och från andra tillgångar och skulder. När balansräkningen indelas i omsättnings- och anläggningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder, ska uppskjutna skattefordringar redovisas som anläggningstillgångar och uppskjutna skatteskulder som långfristiga skulder. 1p32 1p40A-40D Kvittning 11. Ett företag får inte kvitta tillgångar och skulder såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS. Värdering av tillgångar netto efter avdrag för värdereglering eempelvis för inkurans i varulager eller reservering för osäkra fordringar - utgör inte kvittning. Tre balansräkningar krävs i vissa situationer 12. Om ett företag har tillämpat en redovisningsprincip retroaktivt, omräknat poster retroaktivt eller omklassificerat poster i sina finansiella rapporter ska det redovisa en tredje balansräkning, nämligen per den tidigaste jämförelseperiodens början. I de fall då retroaktiva principändringar eller omräknade poster inte haft någon effekt på den tidigaste jämförelseperioden, anser vi att det är tillräckligt att företaget upplyser om detta förhållande. 18

19 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital (tkr) 1p10(c), 108, 109,113 Not Ingående balans per 1 januari 2013 enligt fastställd balansräkning Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserad vinst Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital 1p106(b) Effekt av byte av redovisningsprincip 43 Ingående balans per 1 januari 2013 justerad i enlighet med ny princip 1p106(d)(i) Årets resultat 1p106(d)(ii) Övrigt totalresultat för året p106(a) Summa totalresultat IFRS2p50 Värde på anställdas tjänstgöring 28 Uppskjuten skatt avseende optionsprogram 28 Betalningar av emitterade aktier 26 1p106(d)(iii) Utdelning p106(d)(iii) Summa transaktioner med aktieägare, redovisade direkt i eget kapital Utgående balans per 31 december 2013 justerad i enlighet med ny princip 19

20 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital (tkr) 1p109(c), 108, 109,113 Not Ingående balans per 1 januari 2014 justerad i enlighet med ny princip Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserad vinst Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital 1p106(d)(i) Årets resultat 1p106(d)(ii) Övrigt totalresultat för året 29 1p106(a) Summa totalresultat IFRS2p50 Värde på anställdas tjänstgöring 28 Uppskjuten skatt avseende optionsprogram 28 Betalningar av emitterade aktier 26 Återköp av egna aktier Nyemission av stamaktier vid rörelseförvärv Konvertibla skuldebrev eget kapital-del p106(d)(iii) Utdelning p106(d)(iii) Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital p106(d)(iii) 1p106(d)(iii) 1p106(d)(iii) 1p106(d)(iii) 1p106(d)(iii) Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid rörelseförvärv Förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande i XYZ Group Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande i Red Limited Summa ändringar i ägarandelar i dotterföretag som inte lett till en förlust av bestämmande inflytande Summa transaktioner med aktieägare, redovisade i eget kapital Utgående balans per 31 december Noterna på sidorna 25 till 136 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning 20

21 PwCs kommentarer rapport över förändringar i eget kapital Nedanstående kommentarer förklarar några av de väsentligaste kraven i IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, och andra aspekter som kan påverka rapporten över förändringar i eget kapital. Utdelning 1. Den utdelning till ägare som redovisas i perioden och uppgift om motsvarande utdelning per aktie ska ingå endera i rapporten över förändring i eget kapital eller i not. Utdelningar till ägare kan inte redovisas i resultaträkning eller rapport över totalresultat. Upplysningar 1p För företag som tillämpar IAS 27 (ändring) ska rapporten över förändringar i eget kapital innehålla: (a) Summa totalresultat för perioden, med separat angivelse av de sammanlagda belopp som är hänförliga till ägare till moderföretaget och till innehav utan bestämmande inflytande (b) För varje komponent i eget kapital, effekterna av retroaktiv tillämpning eller retroaktiv omräkning som redovisade i enlighet med IAS 8 (c) För varje komponent i eget kapital, en avstämning mellan redovisat värde i början respektive i slutet av perioden med varje förändring redovisad separat (i) resultatet (ii) övrigt totalresultat och (iii) transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare, som separat visar tillskott från och utdelning till ägare och förändringar i ägarandelar i dotterföretag som inte leder till förlust av kontroll 3. Den analys av varje post i övrigt totalresultat som görs för varje komponent i eget kapital, kan visas endera i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna. Reserver 4. Olika reserver kan redovisas sammanslaget i posten reserver i rapporten över förändringar i eget kapital om de har likartad karaktär och kan anses som komponenter i eget kapital. Om de olika reserverna inte visas separat i rapporten över förändringar i eget kapital, ska en analys presenteras i not. 21

22 Koncernens rapport över kassaflöden (tkr) 1p10(d), 7p10, 18(b), 1p38 Räkenskapsåret 1p113 Not omräknat 1 Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från rörelsen 36 7p31 Betald ränta - - 7p35 Betalda inkomstskatter - - Kassaflöde från den löpande verksamheten 7p21, 7p10 Kassaflöde från investeringsverksamheten 7p39 Förvärv av dotterföretag, efter avdrag för förvärvade likvida medel 39-7p16(a) Köp av materiella anläggningstillgångar p16(b) Försäljning av materiella anläggningstillgångar 36 7p16(a) Köp av immateriella tillgångar p16(c) Köp av finansiella tillgångar som kan säljas Likvid från avyttring av tillgångar som kan säljas - 7p16(e) Lån till närstående p16(f) Erhållen återbetalning av lån till närstående 41 7p31 Erhållen ränta 7p31 Erhållen utdelning Kassaflöde från investeringsverksamheten - - 7p21, 7p10 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7p17(a) Likvid från emission av stamaktier 26 7p17(b) Återköp av egna aktier 26-7p17(c) Likvid från emission av konvertibla skuldebrev 31 7p17(c) Likvid från emission av inlösbara preferensaktier 31 Förändring av checkräkningskredit - 7p17(c) Upptagna lån 7p17(d) Amortering av lån - - 7p31 Utdelning till moderföretagets aktieägare p31 Utdelning till innehavare av inlösbara preferensaktier - - Förvärv av andel i dotterföretag Försäljning av andel i dotterföretag 40-7p31 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Minskning/ökning av likvida medel - 7p28 Likvida medel vid årets början 24 Kursdifferens i likvida medel 7p28 Likvida medel vid årets slut 24 Noterna på sidorna 25 till 136 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 1 Företag som tidigare redovisat pensioner med den så kallade korridormetoden, ska fr o m 2014 redovisa aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat. Denna förändring utgör ett byte av redovisningsprincip som ska tillämpas med retroaktiv verkan. Omräknade belopp för jämförelseperioden ska då presenteras. 22

23 PwCs kommentarer rapport över kassaflöden Nedanstående kommentarer förklarar några av de väsentligaste kraven i IAS 7 Rapport över kassaflöden. Att rapportera kassaflöden Kassaflöden från den löpande verksamheten 7p18 1. Kassaflöde från den löpande verksamheten rapporteras antingen i enlighet med: (a) den direkta metoden, varvid viktigare typer av in- respektive utbetalningar redovisas brutto, eller (b) den indirekta metoden, varvid resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster som avser tidigare eller kommande perioder samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden. 7p20 2. Se Bilaga II för ett eempel på kassaflödesanalys upprättad enligt den direkta metoden. Kassaflöden från investerings- och finansieringsverksamhet 7p21 3. De viktigaste typerna av in- och utbetalningar som är hänförliga till investerings- respektive finansieringsverksamheterna redovisas separat. Beloppen anges brutto, förutom de in- och utbetalningar som kan redovisas netto enligt punkterna 22 och 24 i IAS 7. Försäljning av materiella anläggningstillgångar som innehas för uthyrning till andra 7p14 4. Kassaflöden från försäljning av materiella anläggningstillgångar visas vanligen som kassaflöden från investeringsverksamheten. Kontant betalning för att tillverka eller förvärva tillgångar som ska innehas för uthyrning till andra och därefter för försäljning klassificeras däremot som kassaflöden från den löpande verksamheten. Inbetalningar avseende hyror och efterföljande försäljning av sådana tillgångar är därför också kassaflöden från den löpande verksamheten. Nettoredovisning 7p22,23 5. Följande typer av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten och i investerings- och finansieringsverksamheterna kan redovisas netto: (a) In- och utbetalningar för kunders räkning om betalningarna snarare återspegla kundernas verksamhet än företagets (eempelvis hyror som uppbärs för en fastighetsägares räkning och sedan överförs till denne), och (b) In- och utbetalningar av stora belopp som avser som omsätts snabbt och har kort löptid (eempelvis förskott som görs för, och återbetalning av, kapitalbelopp hänförliga till kreditkortskunder). 7p24 6. In- och utbetalningar hänförliga till följande aktiviteter kan redovisas netto av ett finansiellt institut: (a) In- och utbetalningar avseende tillgodohavanden och lån med fastställd löptid insättningar med en fast förfallodag. (b) In- och utbetalningar avseende tillgodohavanden hos andra finansiella institut; och (c) In- och utbetalningar avseende förskott och lån till kunder. Ränta och utdelningar 7p31 7. Kassaflöden från in- och utbetalningar avseende räntor och utdelningar ska särredovisas. Varje post ska klassificeras på ett konsekvent sätt från period till period och hänföras till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. 7p33 8. Utbetalda räntor samt erhållna räntor och utdelningar hänförs i ett finansiellt institut vanligen till den löpande verksamheten. I andra företag kan klassificeringen ske på olika sätt med utgångspunkt från skilda synsätt. Utbetalda räntor samt erhållna räntor och utdelningar kan hänföras till den löpande verksamheten eftersom posterna påverkar det redovisade resultatet. 23

24 Alternativt kan betalningarna hänföras till finansieringsverksamheten respektive investeringsverksamheten därför att de betraktas som kostnader för finansiering respektive utgör avkastning på placeringar. 7p34 9. Utbetald utdelning kan hänföras till finansieringsverksamheten eftersom den utgör en betalning som är kopplad till företagets finansiering. Alternativt kan den hänföras till den löpande verksamheten grundat på synen att en sådan rapportering underlättar för användarna att bedöma företagets förmåga att betala utdelningar utifrån från kassaflödet från den löpande verksamheten. 7p35 7p28 7p50 7p50(a) 7p50(c) 7p50(d) Inkomstskatter 10. Betalningar som avser inkomstskatter ska särredovisas och hänföras till den löpande verksamheten om inte betalningarna direkt kan hänföras till finansierings- eller investeringsverksamheten. Effekter av förändringar i valutakurser 11. Orealiserade vinster och förluster som uppstår vid förändringar i en utländsk valutas väelkurs utgör inte kassaflöden. I likvida medel kan ingå belopp i utländsk valuta omräknade till svenska kronor. Effekten av valutakursförändringar på likvida medel ska dock redovisas i rapporten över kassaflöden för att möjliggöra en avstämning av likvida medel mellan periodens början och periodens slut. Detta belopp redovisas skilt från kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten och beloppet inkluderar de differenser som hade uppkommit om dessa kassaflöden hade räknats om till kursen per balansdagen. Ytterligare rekommenderade upplysningar 12. Ytterligare information kan vara relevant för användarna för att förstå företagets finansiella ställning och likviditet. Företagsledningen uppmuntras att lämna sådan ytterligare information, tillsammans med en kommentar från företagsledningen. Informationen kan innefatta: (a) Storleken på outnyttjade krediter som kan vara tillgängliga för den framtida löpande verksamheten och för att reglera investeringsåtaganden, samt information om begränsningar avseende användandet av dessa krediter. (b) Det totala kassaflödesbeloppet som avser åtgärder för att höja verksamhetens kapacitetsnivå respektive åtgärder för att bibehålla kapacitetsnivån. (c) Uppdelning av segment för vilka information ska lämnas av de belopp som redovisas under löpande verksamhet, respektive investerings- och finansieringsverksamhet (se IFRS 8, Rörelsesegment). 24

25 1 Allmän information 1p138(b)-(c) 1p51(a)(b) (Moderföretaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) tillverkar, distribuerar och säljer skor via ett nätverk bestående av oberoende detaljister. Koncernen har produktionsanläggningar över hela världen och säljer huvudsakligen sina produkter inom Sverige, USA, Europa och Ryssland. Under året har koncernen förvärvat ett bestämmande inflytande i ABC Group, en sko- och lädervarudetaljist verksam i USA och ett flertal länder i Västeuropa. 1p138(a) 10p17 Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Storstad. Adressen till huvudkontoret är Upplysningsvägen, Storstad. Företaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Styrelsen har den 28 mars 2015 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper PwCs kommentar tilläggsupplysningar redovisningsprinciper Följande eempel på utformning av upplysningar innehåller en omfattande beskrivning av ett stort antal möjliga redovisningsprinciper. Företagsledningen ska enbart presentera information som är relevant för verksamheten och ska undvika standardskrivelser. 1p112(a), 1p117(b), 1p119 De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. 2.1 Grund för rapporternas upprättande 1p116 1p117(a) Koncernredovisningen för -koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplea eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar 1. 8p28 Nya standarder, ändringar och tolkningar som tillämpas av koncernen Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter: IFRS 10 Koncernredovisning bygger på redan eisterande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Se not 43 beträffande effekterna på de finansiella rapporterna. IFRS 11 Samarbetsarrangemang, fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i 1 En specifikation av de publicerade IFRS och IFRIC-tolkningar som träder i kraft 1 januari 2014 eller senare finns i bilaga IV. 25

26 ett samarbetsarrangemang har, snarare än på samarbetsarrangemangets juridiska form. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Gemensamma verksamheter uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang redovisas tillgångar, skulder, intäkter och kostnader utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Se not 43 beträffande effekterna på de finansiella rapporterna. IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag omfattar upplysningskrav för alla former av innehav i andra företag, såsom dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finanseilla tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden. IFRS 15 Revenue from contracts with customers reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. 26

27 1p119 IFRS10p7, p20, p25 IFRS3p5, p37 p39, p18, p19 IFRS3p53 IFRS3p42 IFRS3p Koncernredovisning (a) Dotterföretag Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den eponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De ekluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv dvs förvärv för förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. 27p20, p24 Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. IFRS 10p 23 IFRS 10p25, pb98, pb99 (b)förändringar i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring av bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner - dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. (c) Försäljning av dotterbolag När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. 1p119 (d) Intresseföretag 28p5, p10 Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i 27

28 intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet. 28p25 Om ägarandelen i ett intresseföretag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intresseföretag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet. 28p38, p39 Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. 28p40, p42 Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i Resultatandel i intresseföretag i resultaträkningen. 28p28, p35 Vinster och förluster från uppströms- och nedströmstransaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag redovisas i koncernens finansiella rapporter endast i den utsträckning de motsvarar icke närstående företags innehav i intresseföretaget. Orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. (e) Samarbetsarrangemang Koncernen tillämpar IFRS 11 Samarbetsarrangemang från och med den 1 januari Enligt IFRS 11 ska ett innehav i ett samarbetsarrangemang klassificeras antingen som en gemensam verksamhet eller ett joint venture beroende på de kontraktuella rättigheterna och skyldigheterna varje investerare har. har bedömt sina samarbetsarrangemang och fastställt att de är joint ventures. Joint ventures redovisas med kapitalandelsmetoden. 28p10 IFRS11pC2-3, 28p28 Enligt kapitalandelsmetoden redovisas innehav i joint ventures initialt i koncernens rapport över finansiell ställning till anskaffningskostnad. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totalresultat från sina joint ventures efter förvärvstidpunkten. Koncernens andel av resultat ingår i koncernens resultat och koncernens andel av övrigt totalresultat ingår i övrigt totalresultat i koncernen. När koncernens andel av förlusterna i ett joint venture är lika stora som eller överstiger innehavet i detta joint venture (inklusive alla långfristiga fordringar som i realiteten utgör en del av koncernens nettoinvestering i joint venture), redovisar koncernen inga ytterligare förluster såvida inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar å joint venturets vägnar. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess joint ventures elimineras till omfattningen av koncernens innehav i joint ventures. Orealiserade förluster elimineras också såvida inte transaktionen utgör en indikation på nedskrivning av tillgången som överförs. Redovisningsprinciperna för joint ventures har justerats om nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper. Förändring i redovisningsprinciper har tillämpats från 1 januari Effekten av förändringen av redovisningsprinciper på koncernens finansiella ställning, totalresultat och kassaflöde per den 1 januari 2013 och 31 december 2013 visas i not 43. Förändringen i redovisningsprinciper har inte påverkat resultat per aktie. 28

29 1p119 IFRS8p5(b) 1p Segmentrapportering Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrgruppen som fattar strategiska beslut. 2.4 Omräkning av utländsk valuta 1p119 21p17, 21p9, 21p18 1p51(d) 1p119 21p21, p28, p32 39p95(a), p102(a) (a) Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är koncernens rapportvaluta. (b) Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursvinster och förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och - förluster redovisas i posten Andra vinster/förluster - netto i resultaträkningen. 39AG83 21p30 1p119 21p39 21p39(a) 21p39(b) 1p79(b), 21p39(c) 21p47 Förändringar i verkligt värde för värdepapper i utländsk valuta, vilka klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, fördelas mellan omräkningsdifferenser som beror på förändringar av värdepapprets upplupna anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapprets redovisade värde. Omräkningsdifferenser som hänför sig till förändringar i upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen och andra förändringar av redovisat värde redovisas i övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar värderade till verkligt värde, såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i övrigt totalresultat. (c) Koncernföretag Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: (a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs; (b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida denna genomsnittliga kurs utgör en rimlig approimation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs), och (c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. 29

30 1p119 16p73(a), 16p35(b), 16p15, 16p17, 39p98(b) 2.5 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, butiker och kontor. Byggnader och mark redovisas till omvärderat belopp, baserat på värderingar som utförs av eterna och oberoende värderingsmän, minskat med de avskrivningar av byggnader som gjorts därefter. Värderingar görs med tillräcklig regelbundenhet för att säkerställa att det verkliga värdet på den omvärderade tillgången inte väsentligt avviker från det redovisade värdet. De ackumulerade avskrivningarna vid tidpunkten för omvärderingen elimineras mot tillgångens uppskrivna anskaffningsvärde, varefter nettobeloppet utgör tillgångens omvärderade belopp. Alla andra materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av eventuella vinster/förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, hänförliga till inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. 16p12, 13 Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. 16p39, 1p79(b), 16p p73(b), 16p50, 16p73(c) 16p51 36p59 Ökning av redovisat värde som uppkommer vid omvärdering av byggnader och mark redovisas i övrigt totalresultat och i posten Reserver i eget kapital. Minskningar som utjämnar tidigare ökningar av samma tillgång förs från Reserver till övrigt totalresultat. Alla övriga minskningar resultatförs. Årligen överförs skillnaden mellan avskrivningen baserad på tillgångens redovisade omvärderade belopp (kostnadsförd avskrivning) och avskrivning som baseras på ursprungligt anskaffningsvärde, från Reserver till Balanserade vinstmedel. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: byggnader år maskiner år fordon 3-5 år inventarier, installationer och utrustning 3-8 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde (not 2.7). 16p68, 71 Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Andra vinster/förluster netto i resultaträkningen. 16p41, 1p79(b) När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i Reserver till balanserade vinstmedel. 2.6 Immateriella tillgångar 1p119 IFRS3p32 IFRS3pB63(a) (a) Goodwill Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget samt verkligt värde per förvärvsdagen på tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget, överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, i händelse av ett förvärv till lågt pris, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen 30

31 36p80 36p10(b) 38p108 1p119 38p74, 38p97, 38p118(a),(b) 38p4, 38p118(a)-(b) 1p119 38p57 38p66 I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på rörelsesegmentnivå. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet på den kassagenererande enhet som goodwillen hänförts till jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte. (b) Varumärken och licenser Varumärken och licenser som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod på år. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nytttjandeperioden på tre till fem år. (c) Egenutvecklad programvara Kostnader för underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen, redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda: det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den kan användas, företagets avsikt är att färdigställa programvaran och att använda eller sälja den, det finns förutsättningar att använda eller sälja programvaran, det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomiska fördelar, adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja programvaran finns tillgängliga, och de utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Direkt hänförbara utgifter som balanseras som en del av programvaran, innefattar utgifter för anställda och en skälig andel av indirekta kostnader. 38p68, 38p71 Övriga utvecklingskostnader, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som tidigare kostnadsförts redovisas inte som tillgång i efterföljande period. 38p97, 38p118(a),(b) 1p119 Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod, vilken inte överskrider tre år. 2.7 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar 36p9, 10 Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. 31

32 1p119 IFRS5p6, p15 1p Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för försäljning Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. 2.9 Finansiella tillgångar Klassificering IFRS7p21 39p9 39p9 39p9 1p66, 68 39p9 1p66, 68 IFRS7 AppB5(b) Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. (a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar. (b) Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Kundfordringar och andra fordringar samt Likvida medel i balansräkningen (noterna 2.14 och 2.15). (c) Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter rapportperiodens slut. 39p38 IFRS7 AppB5 39p16, 43, Redovisning och värdering Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. 39p55(a) IFRS7 AppB5(e) Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens post Andra vinster/förluster netto. Utdelningsintäkter från värdepapper i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen som en del av Övriga intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts. 32

33 39p55(b) IFRS7 AppB5(e) 39AG83 1p79(b) 39p67 Förändringar i verkligt värde för monetära och icke-monetära värdepapper klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. När värdepapper, som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, säljs eller skrivs ner, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde från eget kapital till resultaträkningen som vinster och förluster från finansiella instrument. Ränta på värdepapper som kan säljas som beräknats med effektivräntemetoden redovisas i resultaträkningen som en del av Finansiella intäkter. Utdelning på aktieinstrument som kan säljas redovisas i resultaträkningen som en del av Övriga intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts Kvittning av finansiella instrument 32p42, AG38B Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs Nedskrivning av finansiella tillgångar (a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde 39p58, p59 Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. IFRS7B5(f) IFRS7p16 39AG84 IFRS7 AppB5(d) 39p65 Objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger innefattar bland annat indikationer på att en gäldenär eller grupp av gäldenärer har betydande finansiella svårigheter, att betalningar av räntor eller kapitalbelopp har uteblivit eller är försenade, att det är sannolikt att gäldenären eller gruppen av gäldenärerna kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, eller att det finns observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av uppskattade framtida kassaflöden såsom förändringar i förfallna skulder eller andra ekonomiska förutsättningar som korrelerar med kreditförluster. För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (eklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som eempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning. 33

34 (b) Tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. 39p67, 68, 70 Om sådant bevis föreligger för skuldinstrument, tas den ackumulerade förlusten beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Om det verkliga värdet för ett skuldebrev som kan säljas ökar i en efterföljande period och denna ökning objektivt kan hänföras till en händelse efter det att nedskrivningen skedde, återförs nedskrivningen via resultaträkningen. 39p67, 68, 69 För egetkapitalinstrument betraktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde, till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, också som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, tas den ackumulerade förlusten beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. 1p119 IFRS7p21, p22 39p88 IFRS7p23, p24 39p89 39p Derivatinstrument och säkringsåtgärder Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen: (a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värde-säkring), (b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring), eller (c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet (säkring av nettoinvestering). Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 20. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 29. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. (a) Säkring av verkligt värde Förändringar i verkligt värde på ett derivat som formellt identifierats för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde, hänförliga till den säkrade risken, på den säkrade tillgången eller skulden. Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende upplåning med fast ränta. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med fast ränta, redovisas i posten Finansiella kostnader i resultaträkningen. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningens post Andra vinster/förluster netto. Förändringar i verkligt värde avseende säkrad upplåning med fast ränta, som är hänförliga till den säkrade ränterisken, redovisas i resultaträkningen som Finansiella kostnader. Om en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kommer justeringen av det 34

35 redovisade värdet för en säkrad post för vilken effektivräntemetoden används, att periodiseras i resultaträkningen över den återstående löptiden. 39p95 1p79(b) 39p98(b), 99, 100 (b) Kassaflödessäkring Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster netto. Ackumulerade belopp i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.e. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella intäkter/kostnader. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningens post Andra vinster/förluster netto. Om en säkring av en prognostiserad transaktion därefter leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång (t.e. varulager eller anläggningstillgångar), överförs de vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i det första anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp kommer senare att redovisas i Kostnader för sålda varor när det gäller varulager eller i avskrivningar när det gäller anläggningstillgångar. 39p101 39p102(a)(b) 1p79(b) När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens post Andra vinster/förluster netto. (c) Säkring av nettoinvestering Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis. 1p119 2p36(a), p9, p10, p25 23p6, p7 2p28, p30 39p98(b) 2.13 Varulager Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. I kostnader för varulager ingår överföringar från eget kapital av eventuella vinster/förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, hänförliga till inköp av råmaterial. 35

36 PwCs kommentar Alternativt kan ledningen välja att behålla dessa vinster i eget kapital tills den förvärvade tillgången påverkar resultaträkningen. Vid den tidpunkten resultatförs vinsterna. 1p119 IFRS7p21 39p43, p46(a), p59 IFRS7 App B5(d)(f) 1p119 IFRS7p21, p46 1p119 IFRS7p21 32p18(a) 32p Kundfordringar Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre), klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, tas de upp som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning Likvida medel I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten Aktiekapital Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösbara preferensaktier klassificeras som skulder (not 2.18). Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. 32p33 1p119 Då något koncernföretag köper Moderföretagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, tills dess aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa stamaktier senare avyttras, redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst Leverantörsskulder Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. IFRS7p21 39p43 1p119 IFRS7p21 Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. 39p43, 47 Avgifter som betalas för lånelöften redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den 36

37 utsträckning det är sannolikt att delar av eller hela kreditutrymmet kommer att utnyttjas. I sådana fall redovisas avgiften när kreditutrymmet utnyttjas. När det inte föreligger några bevis för att det är sannolikt att delar av eller hela kreditutrymmet kommer att utnyttjas, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för finansiella tjänster och fördelas över det aktuella lånelöftets löptid. 32p18(a), 35 Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa preferensaktier redovisas i resultaträkningen som räntekostnad. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen. 1p119 23p8 23p Låneutgifter Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, vilket är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts. Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiveringsbara låneutgifterna. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår. 1p119 32p28 32AG31 32p Sammansatta finansiella instrument De sammansatta finansiella instrument som koncernen emitterat omfattar konvertibla skuldebrev där innehavaren kan kräva att de konverteras till aktier, och där antalet aktier som ska emitteras inte påverkas av förändringar i aktiernas verkliga värde. Skulddelen i ett sammansatt finansiellt instrument redovisas inledningsvis till verkligt värde för en liknande skuld som inte medför rätt till konvertering till aktier. Egetkapitaldelen redovisas inledningsvis som skillnaden mellan verkligt värde för hela det sammansatta finansiella instrumentet och skulddelens verkliga värde. Direkt hänförbara transaktionskostnader fördelas på skuldrespektive egetkapitaldelen i proportion till deras initiala redovisade värden. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulddelen av ett sammansatt finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Egetkapitaldelen av ett sammansatt finansiellt instrument omvärderas inte efter anskaffningstidpunkten, utom vid konvertering eller inlösen. 1p69, 71 Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut. 1p Aktuell och uppskjuten inkomstskatt 12p58, p61a Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. 12p12, p46 Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning. Den gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten. 12p15, p24, p47 Uppskjuten skatt redovisas på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. 37

38 Uppskjuten skatt redovisas heller inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. 12p24, p34 Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. 12p39 12p44 12p74 1p119 Uppskjuten skatteskuld beräknas på skattepliktiga temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures, förutom för uppskjutna skatteskulder där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. I normalfallet kan koncernen inte styra återföringen av temporära skillnader avseende intresseföretag. Detta är möjligt endast i fall där det finns ett avtal som ger koncernen möjlighet att styra återföringen av temporära skillnader. Uppskjuten skattefordran som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader avseende innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures, redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att den temporära skillnaden kommer att återföras i framtiden och det kommer att finnas skattepliktiga överskott som avdraget kan utnyttjas mot. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar Ersättningar till anställda Koncernföretagen har olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning. (a) Pensionsförpliktelser 19p26, p27, p28 En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. 19p30 Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. 19p57, p58, p59, p60, p67, p68, p83 Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsens 1. 1 I länder där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer, används den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer. 38

39 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period för förmånsbestämda planer, redovisade som personalkostnader i resultaträkningen förutom när de aktiveras som en del av anskaffningskostnaden för en tillgång, utgörs av ökningen av den förmånsbestämda förpliktelsen, förändringar av ersättningarna, reduceringar och regleringar (curtailments and settlements). 19p103 Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbestämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångar. Denna kostnad ingår i personalkostnaderna i resultaträkningen. 19p57(d) 19p51 Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. (b) Övriga förmåner efter avslutad anställning 19p155 19p159 Vissa koncernföretag tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden med samma redovisningsmetod som för förmånsbestämda planer. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Värdering av dessa förpliktelser görs årligen av oberoende aktuarier. (c) Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning; och (b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde. (d) Vinstandels- och bonusplaner 19p19 Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till företagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare prais. 39

40 1p Aktierelaterade ersättningar IFRS2p15(b), p19 Koncernen har ett antal aktierelaterade ersättningsplaner där regleringen görs med aktier och där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument (optioner). Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner kostnadsförs. Det totala belopp som ska kostnadsföras baseras på verkligt värde på de tilldelade optionerna: IFRS2p21 inklusive alla marknadsrelaterade villkor (t e aktiemålkurs), IFRS2p20 eklusive eventuell inverkan från tjänstgöringsvillkor och icke marknadsrelaterade villkor för intjänande (t.e. lönsamhet, mål för försäljningsökningar och att den anställde kvarstår i företagets tjänst under en angiven tidsperiod), och IFRS2p21A inklusive inverkan av villkor som inte utgör intjänandevillkor (eempelvis krav att anställda ska spara eller behålla aktierna under en angiven tidsperiod) IFRS2p15, 20 Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsrelaterade intjänandevillkoren och tjänstgöringsvillkoren. Den eventuella avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna som omprövningen ger upphov till, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital. Ibland kan det inträffa att anställda utför tjänster innan tilldelningsdagen inträffar och då görs en uppskattning av det verkliga värdet, för att en kostnad ska kunna redovisas fördelat över perioden mellan den tidpunkt då anställda börjar utföra tjänster och tilldelningsdagen. När optionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital. De sociala avgifter som uppkommer på tilldelningen av aktieoptioner betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning. 1p Avsättningar 37p14, 72, 63 Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. 37p24 37p45 1p119 18p35(a) Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad Intäktsredovisning Intäkter värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Koncernen grundar sina bedömningar av returer på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. 40

41 18p14 (a) Försäljning av varor grossisthandel Koncernen tillverkar och säljer ett urval av skoprodukter på grossistmarknaden. Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till ett grossistföretag, grossistföretaget efter eget gottfinnande kan välja säljkanal och pris för produkten och det inte finns någon ej uppfylld förpliktelse som skulle kunna påverka grossistföretagets godkännande av produkterna. Vissa grossistkunder har rätt att returnera varor som inte accepteras av deras kunder. Intäkterna justeras för värdet på förväntade returer. Leverans anses inte ha skett förrän produkterna har sänts till angiven plats, riskerna för inkurans och förlust har överförts till grossistföretaget och endera att grossistföretaget har godkänt produkterna i enlighet med försäljningsavtalet, villkoren för godkännande har löpt ut eller koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. På grossistmarknaden säljs ofta skoprodukter med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter. Försäljningsintäkter redovisas på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på 60 dagar, vilket överensstämmer med marknadsprais. 18p14 (b) Försäljning av varor detaljhandel Koncernen driver en detaljhandelskedja för försäljning av skor och andra läderprodukter. Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag säljer en produkt till en kund. Försäljning i detaljhandel betalas vanligen kontant eller med kreditkort. Det är koncernens policy att sälja sina produkter till slutanvändaren med returrätt inom 28 dagar. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för sådana returer vid tidpunkten för försäljningen. Intäkterna justeras för värdet på förväntade returer. Koncernen har inga lojalitetsprogram. 18p14 (c) Försäljning via internet Intäkter från försäljning av varor via internet redovisas när risker och förmåner avseende varan har överförts till kunden, vilket är den tidpunkt då varan skickas iväg. Kundernas köp regleras med kredit- eller betalkort. Avsättningar för returer görs baserat på förväntad mängd returer, vilket i sin tur baseras på historiska data för returer. 18p20 18p30(b) 18p30(a) 39p63 (d) Försäljning av tjänster Koncernen säljer formgivningstjänster och transporttjänster till andra skotillverkare. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas i den period då tjänsterna utförs. Intäkterna beräknas genom att färdigställandegraden för den specifika transaktionen fastställs baserat på hur stor del de tjänster som utförts, utgör av de totala tjänster som ska utföras. (e) Royaltyintäkter Intäkter från royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd Ränteintäkter Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran i kategorin lånefordringar och kundfordringar har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lånefordringar och kundfordringar redovisas till ursprunglig effektiv ränta. 41

42 1p119 18p30(c) 1p119 17p33 SIC-15p5 17p Utdelningsintäkter Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts Leasing Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. 17p20, 27 Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. 1p119 10p12 1p Utdelningar Utdelning till Moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderföretagets aktieägare Eceptionella poster Eceptionella poster redovisas separat i de finansiella rapporterna när detta är nödvändigt för att förklara koncernens resultat. Med eceptionella poster avses väsentliga intäkts- eller kostnadsposter som redovisas separat på grund av betydelsen av deras karaktär eller belopp. PwCs kommentarer sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Uttalande om överensstämmelse med IFRS 1p16 1. Ett företag vars finansiella rapporter och noter följer IFRS ska göra ett uttryckligt uttalande utan förbehåll om detta i noterna. De finansiella rapporterna och noterna ska inte beskrivas som att de följer IFRS såvida de inte följer samtliga krav i IFRS. 2. Om ett företag endast kan göra ett uttryckligt och förbehållslöst uttalande om IFRS-efterlevnad avseende: (a) moderföretagets finansiella rapporter och noter, eller (b) koncernens finansiella rapporter och noter ska det klart framgå vilka finansiella rapporter och noter uttalandet om IFRS-efterlevnad avser. 42

43 Sammanfattning av redovisningsprinciper 1p117(a) 1p117(b) 3. Sammanfattningen av viktiga redovisningsprinciper ska inkludera: (a) Den värderingsgrund (eller de värderingsgrunder) som använts vid upprättandet av de finansiella rapporterna; och (b) de övriga redovisningsprinciper som använts och som är relevanta för en förståelse av de finansiella rapporterna. 1p Sammanfattningen kan presenteras som en separat del av de finansiella rapporterna. 1p När företagsledningen avgör om den ska lämna upplysning om en särskild redovisningsprincip beaktar den huruvida upplysning skulle underlätta för användarna att förstå hur transaktioner, andra händelser och förhållanden återspeglas i redovisat finansiellt resultat och finansiell ställning. Vissa IFRS kräver uttryckligen upplysning om särskilda redovisningsprinciper, inklusive företagsledningens val mellan olika tillåtna principer. Eempelvis krävs enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar upplysning om de värderingsgrunder som används för olika slag av materiella anläggningstillgångar. Byte av redovisningsprincip Första tillämpningen av en IFRS 8p28 6. När den första tillämpningen av en IFRS: (a) har en effekt på den aktuella perioden eller en tidigare period, (b) skulle ha en sådan effekt förutom att det är praktiskt ogenomförbart att fastställa justeringsbeloppet, eller (c) kan ha effekt på framtida perioder, ska företaget lämna upplysning om: i) titeln på berörd IFRS ii) i tillämpliga fall, att bytet av redovisningsprincip har skett i enlighet med övergångsbestämmelserna iii) karaktären på bytet av redovisningsprincip iv) i tillämpliga fall, en beskrivning av övergångsbestämmelserna v) i tillämpliga fall, de övergångsbestämmelser som kan ha en effekt på framtida perioder vi) för aktuell period, och varje tidigare redovisad period, i den mån det är praktiskt genomförbart, justeringsbeloppet för varje påverkad post i de finansiella rapporterna, och för resultat per aktie före och efter utspädning om IAS 33 Resultat per aktie gäller för företaget, vii) det justeringsbelopp som är hänförligt till perioder som föregår dem som redovisas, i den mån detta är praktiskt genomförbart, och viii) i händelse den retroaktiva tillämpning som krävs enligt punkt 19a eller b i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar samt fel är praktiskt ogenomförbar för en viss tidigare period, eller för perioder före dem som redovisas, de omständigheter som ledde till att detta förhållande föreligger och en beskrivning av hur och från när bytet av redovisningsprincip har tillämpats. De finansiella rapporterna för efterföljande perioder behöver inte innehålla dessa upplysningar igen. 43

44 Frivilligt byte av en redovisningsprincip 8p29 7. När ett frivilligt byte av en redovisningsprincip a) har en effekt på den aktuella perioden eller en tidigare period, b) skulle ha en sådan effekt på perioden förutom att det är praktiskt ogenomförbart att fastställa justeringsbeloppet, eller c) kan ha effekt på framtida perioder, ska företaget lämna upplysning om: ii) karaktären på bytet av redovisningsprincip; iii) orsakerna till varför tillämpningen av den nya redovisningsprincipen leder till tillförlitlig och mer relevant information, iv) för aktuell period, och varje tidigare redovisad period, i den mån det är praktiskt genomförbart, justeringsbeloppet för varje påverkad post i de finansiella rapporterna, och för resultat per aktie före och efter utspädning om IAS 33 gäller för företaget, v) det justeringsbelopp som är hänförligt till perioder som föregår dem som redovisas, i den mån detta är praktiskt genomförbart, och vi) i händelse retroaktiv tillämpning är praktiskt ogenomförbar för en viss tidigare period, eller för perioder före dem som redovisas, de omständigheter som ledde till att detta förhållande föreligger och en beskrivning av hur och från när bytet av redovisningsprincip har tillämpats. De finansiella rapporterna för efterföljande perioder behöver inte innehålla dessa upplysningar igen. Byte i en delårsperiod 1p112(c) 8. Det finns inte längre ett specifikt krav att upplysa om vilka finansiella effekter ett byte av redovisningsprincip som gjorts i den sista delårsperioden skulle ha haft om den tillämpats i tidigare delårsrapporter för det aktuella rapportåret. Om effekten på tidigare delårsperioder är väsentlig, bör dock företaget överväga att uppge detta faktum och den finansiella effekten. IFRS som publicerats men inte trätt i kraft 8p30 9. När ett företag inte har tillämpat en ny IFRS som har publicerats men som ännu inte trätt i kraft, ska upplysning lämnas om: (a) detta faktum, och (b) känd information eller information som kan uppskattas med rimlig precision, som är relevant för att bedöma den möjliga effekten som tillämpning av den nya standarden eller tolkningen kommer att ha på företagets finansiella rapporter den period när den tillämpas första gången. 8p Ett företag ska överväga att lämna upplysning om: (a) Den nya standardens titel, (b) Karaktären på det väntade bytet av redovisningsprincip eller de väntade bytena av redovisningsprinciper, (c) Det datum när standarden eller tolkningen ska börja tillämpas, (d) Det datum när företaget planerar att tillämpa standarden eller tolkningen första gången, och (e) antingen: i) en diskussion om den effekt standarden eller tolkningen väntas ha på företagets finansiella rapporter när den tillämpas första gången, eller ii) om denna effekt inte är känd eller inte kan uppskattas med rimlig precision, ett uttalande om detta. 44

45 11. Vår uppfattning är att upplysningar enligt ovan inte är nödvändiga beträffande standarder och tolkningar som uppenbart inte är tillämpliga för företaget (t e branschspecifika standarder) eller som inte förväntas ha någon väsentlig inverkan på företaget. Däremot ska upplysningar lämnas beträffande förändringar som är, eller kan bli, väsentliga för företaget. Ledningen måste göra bedömningar för att avgöra om en standard kommer att ha väsentlig effekt. Bedömningen av väsentlighet ska beakta inverkan på såväl tidigare transaktioner och finansiell ställning, som rimligt förutsägbara framtida transaktioner. Beträffande föreskrifter där det finns en alternativregel som skulle kunna påverka företaget, ska ledningen ange om företaget förväntas tillämpa denna alternativa regel. 3 Finansiell riskhantering 3.1 Finansiella riskfaktorer IFRS7p31 Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskeponering. Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Koncernfinans) enligt policies som fastställts av styrelsen. Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet. IFRS7p33(a) IFRS7p33(b), 22(c) IFRS7p22(c) (a) Marknadsrisk (i) Valutarisk Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaeponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD) och euro (EUR). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Företagsledningen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutakursrisk mot sin funktionella valuta. Koncernföretagen ska säkra hela sin valutakursrisk hos Koncernfinans. För att hantera den valutarisk som uppkommer från framtida affärstransaktioner och redovisade tillgångar och skulder, använder koncernföretagen terminskontrakt som tecknas med Koncernfinans. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra mellan % och % av förväntade kassaflöden (huvudsakligen eportförsäljning och inköp av varulager) i varje större valuta för de följande tolv månaderna. Ca % (2013: %) av förväntad försäljning i varje större utländsk valuta betecknas som mycket sannolika prognostiserade transaktioner i säkringsredovisningssyfte. IFRS7p33(a)(b) IFRS7p22(c) Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar eponeras för valutarisker. Valutaeponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i de berörda utländska valutorna. 45

46 IFRS7p40 IFRS7 IG36 Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med % i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle det omräknade årsresultatet per den 31 december 2014 ha varit tkr (2013: tkr) högre/lägre, till största delen som en följd av vinster/förluster vid omräkning av kundfordringar i USD, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, skuldebrev klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas och valutakursdifferenser vid omräkning av upplåning i USD. Resultatet är mer känsligt för förändringar i USD-kursen jämfört med 2013 på grund av ökad upplåning i USD. På motsvarande sätt skulle eget kapital ha påverkats med tkr (2013: tkr) på grund av en ökning av volymen på kassaflödessäkringar i USD. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med % i förhållande till euron, med alla andra variabler konstanta, skulle den omräknade vinsten efter skatt per den 31 december 2014 ha varit tkr (2013: tkr) lägre/högre, till största delen som en följd av vinster/förluster vid omräkning av kundfordringar, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och skuldebrev klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas uttryckta i EUR, samt valutakursdifferenser vid omräkning av upplåning i EUR. (ii) Prisrisk IFRS7p33(a)(b) Koncernen eponeras för prisrisk avseende aktier på grund av placeringar som innehas av koncernen och som i koncernens balansräkning klassificeras antingen som finansiella instrument som kan säljas eller som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernen är inte eponerad för någon prisrisk avseende rå- och stapelvaror. För att hantera prisrisken som uppstår genom placeringar i aktier sprider koncernen sina placeringar. Spridningen i portföljen görs i enlighet med de begränsningar som fastställts av koncernen. Samtliga koncernens placeringar i aktier som är börsnoterade ingår i någon av följande tre aktieinde: DAX aktieinde, Dow Jones aktieinde och FTSE-100 UK aktieinde. IFRS7p40 IFRS7 IG36 Tabellen nedan sammanfattar effekten av ökningar/minskningar i tre aktieinde på koncernens vinst efter skatt för året och på eget kapital. Analysen grundas på antagandet att dessa aktieinde har ökat/minskat med % med alla andra variabler oförändrade och att alla koncernens aktier förändrades i enlighet med historisk korrelation med inde. IFRS7p33(a)(b) p22(c) Effekt på årets resultat, tkr Effekt på eget kapital, tkr Inde DAX Dow Jones FTSE 100 UK Vinst efter skatt för räkenskapsåret skulle öka/minska till följd av vinster/förluster på aktier värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Eget kapital skulle öka/minska till följd av vinster/förluster på aktier som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. (iii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernen har som policy att ha ca % av sin upplåning till fast ränta. Under 2014 och 2013 bestod koncernens upplåning till rörlig ränta av svenska kronor och euro. IFRS7p22(b) (c) Koncernen analyserar sin eponering för ränterisk dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna. 46

47 Genomförda simuleringar utvisar att den omräknade effekten på resultatet av en ändring på, procent skulle vara en maimal ökning med tkr (2013: tkr) respektive minskning med tkr (2013: tkr). Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maimalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen. IFRS7p22(b)(c) Baserat på de olika scenarierna hanterar koncernen ränterisken avseende kassaflödet genom att använda ränteswappar med den ekonomiska innebörden att konvertera upplåning från rörliga till fasta räntor. Koncernen tar vanligtvis upp långfristiga lån till rörlig ränta och omvandlar dem genom ränteswappar till fast ränta som är lägre än om upplåning skett direkt till fast ränta. Ränteswapparna innebär att koncernen kommer överens med andra parter att, med angivna intervaller (vanligen per kvartal), utväla skillnaden mellan räntebelopp enligt fast kontraktsränta och det rörliga räntebeloppet, beräknade på kontrakterade nominella belopp. IFRS7p22(b)(c) Emellanåt använder koncernen också ränteswappar som omvandlar fast ränta till rörlig för att säkra den ränterisk avseende verkligt värde som uppstår då upplåning till fast ränta har skett utöver målsättningen på %. IFRS7p40 IFRS7IG36 IFRS7p33(a) (b), p34(a) Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2014 varit baspunkter (,%) högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade den beräknade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit tkr (2013: tkr) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta. Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit tkr (2013: tkr) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för finansiella tillgångar med fast ränta som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2014 varit, procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade den omräknade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit tkr (2013: tkr) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta. Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit tkr (2013: tkr) lägre/högre huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för finansiella tillgångar med fast ränta som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. (b) Kreditrisk Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt krediteponeringar gentemot grossister och detaljister, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating A accepteras. Om grossister kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller eterna kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Försäljning inom detaljhandeln regleras kontant eller med vanligt förekommande kreditkort. Se not 18b och 21 för ytterligare upplysningar om kreditrisk. Inga kreditgränser överskreds under rapportperioden och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från dessa motparter. 47

48 IFRS7 p33(a),(b), 34(a) IFRS7 p33(a),(b), 39(c) IFRS 7 B11E IFRS7p39(a), (b) (c) Likviditetsrisk Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av Koncernfinans. Koncernfinans följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som de löpande bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats (not 31) så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för skuldsanering, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, eterna tillsyns- eller legala krav till eempel valuta restriktioner. Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till Koncernfinans. Koncernfinans placerar överskottslikviditet på räntebärande avräkningskonton, tidsbunden inlåning, penningmarknadsinstrument och omsättningsbara värdepapper, beroende på vilket instrument som har lämplig löptid eller tillräcklig likviditet för att tillgodose utrymmet som bestäms av ovan nämna prognoser. På balansdagen hade företaget penningmarknadsfonder på tkr (2013: tkr) och andra likvida tillgångar på tkr (2013: tkr) som snabbt kan omsättas i kassamedel, för hantering av likviditetsrisken. Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. PwCs kommentar IFRS7 p39(a),(b) De belopp som ingår i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena förutom för derivatinstrument, vilka inkluderas till dess verkliga värden (se nedan). Sålunda kommer dessa belopp inte att överensstämma med de belopp som anges i balansräkningen förutom för kortfristiga skulder som inte diskonteras. Ett företag kan välja att lägga till en avstämningskolumn och en slutsumma, som stämmer överens med balansräkningen om de så önskar. Mindre än 3 månader Mellan 3 månader och 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år Per 31 december 2014 Upplåning (ekl. skulder avseende finansiell leasing) Skulder avseende finansiell leasing Derivatinstrument - Leverantörsskulder och andra skulder Finansiella garantiavtal Mindre än 3 månader 2 Mellan 3 månader Mellan 1 Mellan 2 Mer än 5 och 1 år 2 och 2 år 2 och 5 år 2 år 2 Per 31 december 2013 Upplåning (ekl. skulder avseende finansiell leasing) Skulder avseende finansiell leasing Derivatinstrument - Leverantörsskulder och andra skulder Finansiella garantiavtal

49 IFRS7 p39(a),(b) PwCs kommentarer Den specifika indelning i tidsintervaller som används ovan är inte föreskriven i standarden, utan baseras på ledningens val (IFRS 7 p39(a)). Bolaget ska presentera tillräckligt antal tidsintervall för att ge läsaren en förståelse för när i tiden utflödet inträffar. Förfallodagsanalysen avser endast finansiella instrument, varför icke-finansiella skulder som t.e. uppskjutna skatter och upplupna sociala avgifter inte ingår. IFRS7 B10A(a) IFRS7 p39(b) IFRS7 p39(b) 1p134, 135, IG10 Av de tkr som anges för 2014 i intervallet Mellan 2 och 5 år har företaget för avsikt att återbetala tkr under första kvartalet 2015 (2014: ). Koncernens handelsportfölj med derivatinstrument som utgör finansiella skulder har inkluderats i tidsintervallet mindre än tre månader med dess verkliga värden netto uppgående till tkr (2013: tkr). De verkliga värdena netto anges eftersom de avtalsenliga förfallodagarna inte är väsentliga för att förstå tidpunkterna för kassaflödena. Dessa derivatinstrument förvaltas på basis av verkliga värden netto snarare än på basis av löptid. Netto reglerade derivatinstrument omfattar ränteswappar vilka används av koncernen för att hantera koncernens ränteprofil. Samtliga koncernens brutto reglerade derivatinstrument ingår i en säkringsrelation och förfaller inom 12 månader från balansdagen. Dessa derivatinstrument kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden på tkr (2013: tkr) och avtalsenliga, odiskonterade utflöden på tkr (2013: tkr) 3.2 Hantering av kapital Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som Eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden. Under 2014 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2013, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan % och % och kreditrating BB. Kreditratingen på BB har upprätthållits under hela perioden. Skuldsättningsgraden per 31 december 2014 respektive 2013 var som följer: Total upplåning (not 31) Avgår: likvida medel (not 24) - - Nettoskuld Totalt eget kapital Summa kapital Skuldsättningsgrad % % Minskningen i skuldsättningsgraden under 2014 var främst en följd av den aktieemission som utgjorde en del av ersättningen för förvärvet av ett dotterföretag (noterna 26 och 39). 49

50 3.3 Beräkning av verkligt värde Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande: IFRS13p76 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1) IFRS13p81 Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2). IFRS13p86 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3) IFRS13p93(b) Följande tabell visar koncernens finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december Se not 16 för information om byggnader och mark värderade till verkligt värde och not 25 för information om tillångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning som värderas till verkligt värde. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument som innehas för handel - Valutaderivat - Värdepapper som innehas för handel - Fastighetsbranschen Detaljhandelsbranschen - - Derivatinstrument som används för säkringsändamål - Räntederivat Valutaderivat - - Finansiella tillgångar som kan säljas Aktieinstrument - Fastighetsbranschen Detaljhandelsbranschen - - Skuldinstrument - Förlagsbevis Preferensaktier Skuldinstrument med fast ränta - - Summa tillgångar Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument som innehas för handel - Valutaderivat - - Villkorad köpeskilling - - Derivatinstrument som används för säkringsändamål - Räntederivat Valutaderivat - - Summa skulder - 50

51 Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument som innehas för handel - Valutaderivat - - Värdepapper som innehas för handel - Fastighetsbranschen Detaljhandelsbranschen - - Derivatinstrument som används för säkringsändamål Räntederivat Valutaderivat - - Finansiella tillgångar som kan säljas Aktieinstrument - Fastighetsbranschen Detaljhandelsbranschen - - Skuldinstrument - Preferensaktier Skuldinstrument med fast ränta - - Summa tillgångar - Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument som innehas för handel - Valutaderivat - - Derivatinstrument som används för säkringsändamål - Räntederivat Valutaderivat - - Summa skulder - - IFRS13p93(c) Det har inte skett några överföringar mellan Nivå 1 och Nivå 2 under året. IFRS13p91 IFRS13p93(d) (a) Finansiella instrument i nivå 1. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Det noterade marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Dessa instrument återfinns i nivå 1. De investeringar som återfinns i nivå 1 utgörs främst av aktieinnehav i OMX, FTSE 100 och Dow Jones klassificerade som värdepapper som innehas för handel eller finansiella tillgångar som kan säljas. (b) Finansiella instrument i nivå 2. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t.e. OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2. I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrument i nivå 3. 51

52 Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Notera att alla verkliga värden som fastställts med hjälp av värderingstekniker återfinns i nivå 2 förutom vissa valutaterminskontrakt vilket förklaras nedan. (c) Finansiella instrument i nivå 3. IFRS13p93(e) Följande tabell visar förändringarna för instrument på nivå 3 under IFRS13P93 (e)(i) IFRS13p93(f) Villkorad köpeskilling i samband med rörelseförvärv Derivat som innehas för handel värderade till verkligt värde via resultaträkningen Summa Ingående balans Förvärv av ABC Group - - Överföringar till nivå 3 - Vinster och förluster redovisade i resultaträkningen - - Utgående balans Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat-räkningen, för tillgångar som innehas vid rapportperiodens slut - Förändring av orealiserade vinster och förluster för perioden hänförlig till tillgångar som innehades vid periodens slut - Följande tabell visar förändringarna för instrument på nivå 3 under IFRS13P93 (e)(i) IFRS13p93(f) Derivat som innehas för handel värderade till verkligt värde via resultaträkningen Summa Ingående balans Regleringar - - Vinster och förluster redovisade i resultaträkningen - - Utgående balans Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat-räkningen, för tillgångar som innehas vid rapportperiodens slut Förändring av orealiserade vinster och förluster för perioden hänförlig till tillgångar som innehades vid periodens slut - Se not 39 för information om värdering av villkorad köpeskilling. 52

53 IFRS13p93(h), (i) Under 2014 överförde koncernen ett valutaterminskontrakt som innehas för handel från nivå 2 till nivå 3. Orsaken var att motparten för derivatet råkade i finansiella svårigheter, vilket ledde till en väsentlig ökning av diskonteringsräntan till följd av ökad motpartsrisk, som inte är baserad på observerbara data. IFRS13p(h),(ii) Om förändringen i kreditförlustprocenten skulle ändras med +/- %, skulle resultatet påverkas med tkr. 3.4 Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder (a) Finansiella tillgångar IFRS 7 p13c Nedanstående finanseilla tillgångar är föremål för kvittning, omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar brutto Finansiella skulder brutto som kvittats i balansräkningen Nettobelopp redovisade i balansräkningen Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning men som inte redovisas netto Finansiella instrument Erhållen kontantsäkerhet Nettobelopp Per 31 dec 2014 Derivat Likvida medel Kundfordringar Totalt Per 31 dec 2013 Derivat Likvida medel Kundfordringar Totalt

54 (b) Finansiella skulder IFRS7 p13c Nedanstående finanseilla skulder är föremål för kvittning, omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal Finansiella skulder brutto Finansiella tillgångar brutto som kvittats i balansräkningen Nettobelopp redovisade i balansräkningen Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning men som inte redovisas netto Finansiella instrument Erhållen kontantsäkerhet Nettobelopp Per 31 dec 2014 Derivat Checkkredit Leverantörsskulder Totalt Finansiella skulder brutto Finansiella tillgångar brutto som kvittats i balansräkningen Nettobelopp redovisade i balansräkningen Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning men som inte redovisas netto Finansiella instrument Erhållen kontantsäkerhet Nettobelopp Per 31 dec 2013 Derivat Checkkredit Leverantörsskulder Totalt IFRS 7 p13e För de finansiella tillgångar och skulder som är föremål för rättligt bindande kvittningsavtal eller liknande avtal så tillåter varje avtal mellan företaget och motparterna nettoavräkning av relevanta finansiella tillgångar och skulder om båda parter väljer att avräkna netto. Om båda parter inte är överens om nettoavräkning sker avräkningen brutto. I det fall endera parten fallerar har den andra parten rätt att avräkna netto. I enlighet med ramavtalen innebär fallissemang bl a underlåtelse att betala på likviddag; annan underlåtelse att fullfölja skyldigheter under ramavtalet och sådan underlåtelse inte korrigerats inom en period om till dagar efter det att parten informerats om underlåtelsen; eller konkurs. 54

55 PwCs kommentarer upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Förändringen av IFRS7 Upplysningar Kvittning av finansiella tillångar och finansiella skulder innebär utökade upplysningskrav för att möjliggöra för användarna av de finansiella rapporterna att förstå effekten av kvittningsavtal (inkl. rättigheter att kvitta finansiella tillgångar och finansiella skulder i balansräkningen). Upplysningskraven gäller alla finansiella instrument som är föremål för ett rättsligt bindande kvittningsavtal eller liknande avtal oavsett om de redovisas netto i enlighet med punkt 42 i IAS32 eller inte. Ändringen definierar inte vad som avses med ramavtal för kvittning men punkt 50 i IAS32 ger eempel på några egenskaper som ett ramavtal om kvittning bör ha: - Innebär en nettoavräkning för alla finansiella instrument som omfattas av avtalet i händelse av fallissemang eller avslutande av något av instrumenten under ramavtalet. - Används av finansiella institutioner för att minska effekterna av att motparten inte kan fullgöra sina skyldigheter i samband med konkurs eller liknande. - Rätten att kvitta påverkar bara realisering eller avräkning av specifika finansiella tillgångar och finansiella skulder i händelse av specifika fallissemang eller annan händelse som inte förväntas uppstå under normal verksamhet. Till följd av det breda tillämpningsområdet för kraven, så är dessa upplysningar relevanta både för finansiella institut och övriga företag. I enlighet med punkterna B51 och B52 i IFRS7 kan man gruppera kvantitativa upplysningarna baserat på typ av finansiellt instrument eller motpart. Ovanstående eempel visar upplysningarna per typ av finansiellt instrument. I det fall man väljer att lämna upplysningarna per motpart så ska upplysning lämnas för varje väsentlig motpart (utifrån totalt belopp för motparten). Belopp för övriga motparter kan aggregeras och redovisas på en rad. PwCs kommentarer - finansiell riskhantering Redovisningsstandard för presentation av och upplysningar om finansiella instrument IFRS7p3 1. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar gäller för alla företag som tillämpar IFRS och alla slags finansiella instrument med undantag för: De innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Företag ska dock tillämpa IFRS 7 för ett sådant innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint venture som enligt IAS 27 eller IAS 28 redovisas enligt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Företagen ska också tillämpa IFRS 7 på alla derivat avseende innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures om inte derivatet uppfyller definitionen av ett egetkapitalinstrument i IAS 32. Arbetsgivares rättigheter och förpliktelser för anställdas planer för ersättning efter avslutad anställning, för vilka IAS 19 Ersättningar till anställda gäller. Försäkringsavtal enligt definition i IFRS 4 Försäkringsavtal. IFRS 7 gäller dock för derivat som är inbäddade i försäkringsavtal om IAS 39 kräver att företaget redovisar dessa separat. Det gäller också för finansiella garantiavtal om emittenten tillämpar IAS 39 för redovisning och värdering av avtalen. Finansiella instrument, avtal och förpliktelser avseende aktierelaterade ersättningar för vilka IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar tillämpas, förutom avtal som omfattas av tillämpningsområdet för punkterna 5-7 i IAS 39, om vilka upplysning ska lämnas enligt IFRS 7. 55

56 Från den 1 januari 2010: inlösenbara finansiella instrument som ska klassificeras om egetkapitalinstrument i enlighet med paragraferna 16a och 16B eller 16C och 16D i IAS 32 (omarbetad). IFRS7, RFR2 [IFRS7]p1 IFRS7 p6,b1-b3 IFRS7p34(a) Upplysningar i moderföretaget 2. Där så är tillämpligt måste alla upplysningskrav som anges i IFRS 7 uppfyllas för såväl moderföretaget som koncernen. Enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer, punkt 1 i avvikelserna från IFRS 7, behöver en fullständig tillämpning av kraven i IFRS 7 i moderföretaget inte vara en förutsättning för att ge en rättvisande bild i de fall en gemensam riskhantering tillämpas för alla enheter inom koncernen. Klasser av finansiella instrument 3. Där IFRS 7 kräver upplysningar om klasser av finansiella instrument, ska företaget gruppera sina finansiella instrument i klasser som är lämpliga med hänsyn till karaktären på de lämnade upplysningarna och med beaktande av instrumentets egenskaper. Företaget ska lämna tillräcklig information för att möjliggöra avstämning mot de berörda posterna i balansräkningen. Vägledning om klasser för finansiella instrument och om nivån på de upplysningar som krävs återfinns i Bilaga B till IFRS 7. Detaljnivå och val av antaganden - information ur företagsledningens perspektiv 4. Upplysningarna om ett företags finansiella riskhantering ska spegla den information som lämnas internt till ledande befattningshavare. Därmed kommer de upplysningar som lämnas av ett företag, detaljnivån och underliggande antaganden att variera avsevärt från företag till företag. Upplysningarna i detta eempel på koncernredovisning är endast ett eempel på det slags information som upplysningarna kan innehålla och varje företag bör noggrant överväga vilken information som är lämplig med tanke på de egna förhållandena. IFRS7p31, p32 IFRS7p33 IFRS7 p34(a)(c) IFRS7p34(b) Karaktär och omfattning av risker som härrör från finansiella instrument 5. De finansiella rapporterna ska innehålla kvalitativa och kvantitativa upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är eponerat för vid rapportperiodens slut. Normalt omfattar dessa risker kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk, men är inte begränsade till dessa. Kvalitativa upplysningar 6. För varje typ av risk ska företaget lämna upplysning om (a) Eponeringen för risken och dess uppkomst (b) Företagets mål, principer och metoder för att hantera risken samt metoder för att mäta risken, och (c) Eventuella ändringar i (a) eller (b) jämfört med föregående period. Kvantitativa upplysningar 7. För varje typ av risk ska företaget lämna sammanfattande kvantitativa uppgifter om företagets eponering för risken vid rapportperiodens slut baserat på den information som internt rapporteras till nyckelpersoner i ledande ställning, samt eventuella koncentrationer av risker. Denna information kan presenteras i berättande form så som görs i not 31 i denna publikation. Alternativt kan företaget lämna informationen i en tabell som visar effekten av varje större risk på varje slags finansiellt instrument. En sådan tabell kan också vara ett användbart verktyg för att ställa samman den information som ska lämnas enligt paragraf 34 i IFRS Företaget ska också lämna den information som tas upp i paragraferna 9-15 nedan, om inte risken är oväsentlig och om informationen inte redan har lämnats som en del av den sammanfattade kvantitativa informationen. 56

57 IFRS7p36, p37 IFRS7p34(a), p39 IFRS7B11F IFRS7 B11B IFRS7p39, B11D IFRS7 B11 Kreditrisk 9. För varje klass av finansiella instrument ska företaget lämna upplysning om: (a) Maimal eponering för kreditrisk och eventuella säkerheter företaget innehar (b) Information om kreditkvaliteten på finansiella tillgångar som annars skulle redovisas som förfallna till betalning eller nedskrivna. (c) Redovisade värdet av finansiella tillgångar vars villkor omförhandlats men som annars skulle varit förfallna eller nedskrivna. (d) En åldersanalys av de finansiella tillgångar som är förfallna till betalning men inte nedskrivna, och (e) En analys av finansiella tillgångar som företaget, efter individuell bedömning, bedömt ha minskat i värde inklusive de faktorer som beaktats för att avgöra om tillgångarna ska skrivas ned. Likviditetsrisk 10. Information om likviditetsrisk ska lämnas genom (a) En löptidsanalys avseende finansiella skulder som inte är derivatinstrument (inklusive utställda finansiella garantiavtal) som visar återstående avtalade förfallotidpunkter (b) En löptidsanalys avseende finansiella skulder som är derivatinstrument (se punkt 12 nedan för närmare information), och (c) En beskrivning av hur företaget hanterar den likviditetsrisk som är inneboende i (a) och (b). 11. I beskrivningen av hur likviditetsrisken hanteras, ska företaget överväga att diskutera huruvida det: (a) Har avtalade lånefaciliteter eller tillgång till andra krediter för att möta likviditetsbehov (b) Har depositioner hos centralbanker för att möta likviditetsbehov (c) Har en mångfald av finansieringskällor (d) Har väsentliga koncentrationer av likviditetsrisk antingen i sina tillgångar eller sina finansieringskällor (e) Har interna kontrollrutiner och alternativa planer för att hantera likviditetsrisken (f) Har instrument som innefattar villkor om tidigarelagd återbetalning (t.e. vid nedgradering av företagets kreditvärdighet) (g) Har instrument som kan kräva att företaget ställer säkerhet (t.e krav på ökat säkerhetsbelopp för derivat) (h) Har instrument som tillåter företaget att välja om det ska reglera sina finansiella skulder genom kontantbetalning (eller med annan finansiell tillgång) eller med egna aktier, och (i) Har instrument som omfattas av ramavtal avseende nettning Löptidsanalys 12. Löptidsanalysen för finansiella skulder som är derivatinstrument ska visa återstående avtalade förfallotidpunkter om dessa är väsentliga för att förstå tidpunkterna för kassaflödena. Eempelvis är detta fallet för ränteswappar i en kassaflödessäkring av finansiella tillgångar eller skulder till rörlig ränta och för alla låneåtaganden. I de fall de återstående avtalade förfallotidpunkterna inte är väsentliga för förståelsen av tidpunkterna för kassaflödena, kan i stället upplysning lämnas om de förväntade förfallotidpunkterna. 13. För derivatinstrument där bruttokassaflöden utvälas och de avtalade förfallotidpunkterna är väsentliga för förståelsen av tidpunkterna för kassaflödena, ska löptidsanalysen utvisa de avtalsenliga belopp som ska utvälas brutto. De belopp som anges ska vara de belopp som förväntas bli betalt under kommande perioder, fastställt baserat på de villkor som förelåg i slutet av rapportperioden. IFRS 7 reglerar inte om dagskurs eller terminskurs ska användas. Vi rekommenderar därför företagen att förklara vilken ansats som har valts. Denna ansats ska tillämpas konsekvent. 14. Standarden föreskriver inte vilka specifika tidsintervall som ska presenteras utan indelningen i tidsintervall baseras på det som rapporteras internt till ledande befattningshavare. Företaget gör bedömningar för att fastställa lämpligt antal tidsintervall. 57

58 IFRS7 B11D IFRS7 B10A IFRS7p39(c) IFRS7 p40(a),(b) IFRS7p40(c) IFRS7 B Om de belopp som visas i löptidsanalyserna är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena, kommer dessa belopp inte att kunna stämmas av mot beloppen som presenteras i balansräkningens poster för upplåning, finansiella derivatinstrument och leverantörsskulder och andra skulder. Företagen kan välja att lägga till en avstämningskolumn och en kolumn med redovisade värden som en länk till balansräkningen, om de önskar det, men detta är inte obligatoriskt. 16. Om ett utflöde av likvida medel skulle kunna ske antingen väsentligt tidigare än angivet eller avse väsentligt olika belopp än dem som angivits i företagets upplysningar om eponeringen för likviditetsrisk, ska företaget uppge detta och lämna kvantitativ information som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att utvärdera denna risks omfattning. Denna upplysning behövs inte om sådan information ingår i analysen av avtalsenliga löptider. Finansiella överenskommelser 17. Tillgängliga kreditlöften är en viktig del av likviditetshanteringen. Företagen ska därför överväga att lämna information om sina outnyttjade kreditmöjligheter. IAS 7 Kassaflödesanalys rekommenderar också upplysning om outnyttjade krediter som kan vara tillgängliga för den framtida löpande verksamheten och för att reglera investeringsåtaganden, med angivande av eventuella restriktioner för att lyfta dessa krediter. Marknadsrisk 18. I upplysningarna ska företaget visa en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk (valuta-, ränte- och andra prisrisker) för vilka företaget är eponerat vid rapportperiodens slut. Känslighetsanalysen ska visa hur resultat och eget kapital skulle ha påverkats av "rimligt möjliga" ändringar i den relevanta riskvariabeln. Företaget ska också lämna upplysning om de metoder och antaganden som ligger till grund för känslighetsanalysen. 19. Om förändringar gjorts i metoder och antaganden sedan föregående period, ska upplysning lämnas om detta och om orsakerna till sådana förändringar. Valutakursrisk 20. Valutakursrisk kan endast uppstå från finansiella instrument som är uttryckta i en annan valuta än den funktionella valuta i vilken de värderas. Omräkningsrisker ingår därför inte i bedömningen av företagets eponering för valutarisker. Eponering för omräkningsrisk uppstår genom finansiella och icke-finansiella poster som innehas av ett företag (eempelvis ett dotterföretag) som har en funktionell valuta som avviker från koncernens rapporteringsvaluta. Koncerninterna fordringar och skulder i utländsk valuta som inte utgör en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet ska dock ingå i känslighetsanalysen för valutakursrisker, eftersom effekten på resultaträkningen vid omvärderingen enligt IAS 21 inte elimineras helt, även om posterna elimineras i koncernbalansräkningen. Ränterisk 21. Känsligheten för förändringar i räntan är relevant för finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta, till följd av risken för att framtida kassaflöden kommer att fluktuera. Emellertid är känsligheten också relevant för finansiella tillgångar och finansiella skulder till fast ränta vilka omvärderas till verkligt värde. Upplysningar om verkligt värde IFRS7p25, p29 Finansiella instrument som redovisas till annat värde än verkligt värde 22. Ett företag ska lämna upplysning om verkligt värde för varje klass finansiella tillgångar och finansiella skulder (se punkt 3 ovan) på ett sätt som möjliggör jämförelse med det redovisade värdet. Upplysning om verkligt värde behöver inte lämnas för följande: (a) När det redovisade värdet är en rimlig uppskattning av det verkliga värdet, (b) Innehav av egetkapitalinstrument (och derivat som är knutna till sådana egetkapitalinstrument) som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och som värderas till anskaffningsvärde i enlighet med IAS 39 eftersom deras verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, och 58

59 (c) Ett kontrakt som innehåller en diskretionär del (enligt beskrivningen i IFRS 4 Försäkringsavtal) vars verkliga värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. IFRS13p97 IFRS13p91 IFRS 7p30 IFRS13p Informationen om verkligt värde kan lämnas antingen i en särskild not om finansiella instrument eller i de enskilda noterna. Upplysning om verkligt värde måste lämnas separat för varje klass av finansiella instrument (se punkt 3 ovan), vilket innebär att varje post i en samlad tabell måste delas upp i klasser. Av detta skäl har valt att lämna information i de berörda noterna. Metoder och antaganden för att fastställa verkligt värde 24. Ett företag ska lämna information som hjälper dem som använder företagets finansiella rapporter att bedöma följande: (a) För tillgångar och skulder som återkommande eller vid ett tillfälle värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning efter första redovisningen, de värderingstekniker och indata som används för att ta fram dessa värderingar. (b) För upprepade värderingar till verkligt värde med hjälp av betydande icke observerbara indata (Nivå 3), effekten av värderingarna på resultatet eller Övrigt totalresultat för perioden Finansiella instrument som värderas till anskaffningsvärde och där verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt 25. Om verkligt värde på innehav av onoterade egetkapitalinstrument, derivat som är knutna till sådana instrument eller ett avtal som innehåller en diskretionär del (enligt beskrivning i IFRS 4 Försäkringsavtal) inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt, ska företaget lämna upplysning om: (a) Det faktum att information om verkligt värde inte har lämnats eftersom detta inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (b) En beskrivning av de finansiella instrumenten, deras redovisade värden och en förklaring till varför verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (c) Uppgifter om marknaden för instrumenten (d) Information om huruvida och på vilket sätt företaget avser att avyttra de finansiella instrumenten, och (e) Om instrumenten senare tas bort från balansräkningen, detta faktum, deras redovisade värde vid tidpunkten för borttagande och redovisad vinst eller förlust. Värderingar till verkligt värde redovisade i balansräkningen 26. För värderingar till verkligt värde som redovisas i balansräkningen ska företaget också lämna följande upplysning för varje klass av finansiella instrument: (a) Den nivå i verkligt värdehierarkin till vilken värderingarna till verkligt värde kategoriseras (b) Eventuella väsentliga omklassificeringar mellan nivå 1 och nivå 2 i verkligt värdehierarkin och skälen till dessa omklassificeringar (c) För värderingar till verkligt värde i nivå 3 i hierarkin, en avstämning mellan ingående och utgående balans, som separat visar förändringar under perioden hänförliga till följande (i) summa vinster eller förluster för perioden som redovisats i resultaträkningen, tillsammans med en beskrivning av var de presenteras i övrigt totalresultat eller i resultaträkningen (beroende på vad som är tillämpligt) (ii) summa vinster eller förluster som redovisats i övrigt totalresultat (iii) köp, försäljning, emissioner och regleringar (upplysning om varje typ lämnas separat) och (iv) Omklassificeringar till eller från nivå 3 och anledningen till dessa omklassificeringar (d) För återkommande värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde, beloppet av den totala vinst eller förlust för perioden som ingår i resultatet och kan tillskrivas förändringen i orealiserad vinst eller förlust på dessa tillgångar och skulder som innehas i slutet av rapportperioden, samt den post eller poster i resultatet där denna orealiserade vinst eller förlust har redovisats (e) För återkommande värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde 1 : 1 För eempel på upplysningar i Nivå 3, se not

60 (i) För alla sådana värderingar, en förklarande beskrivning av hur känslig värderingen till verkligt värde är för förändringar i icke observerbara indata, om en förändring i dessa indata till ett annat belopp skulle kunna leda till en betydligt högre eller lägre värdering till verkligt värde. Om det finns inbördes samband mellan dessa indata och andra icke observerbara indata i värderingen till verkligt värde ska ett företag även lämna en beskrivning av dessa samband och av hur de skulle kunna öka eller minska effekten av förändringar i icke observerbara indata på värderingen till verkligt värde. I syfte att uppfylla detta upplysningskrav ska den förklarande beskrivningen av känsligheten för förändringar hos icke observerbara indata åtminstone omfatta de icke observerbara indata som upplysningar lämnats om. (ii) För finansiella tillgångar och finansiella skulder, om en ändring i icke observerbara indata i syfte att återspegla möjliga alternativa antaganden skulle förändra det verkliga värdet i betydande utsträckning, ska ett företag ange detta och lämna upplysning om effekten av dessa ändringar. Företaget ska upplysa om hur effekten av en ändring till ett rimligt möjligt alternativt antagande beräknats. I detta syfte ska bedömningen av betydelse göras med hänsyn till resultatet, och samtliga tillgångar eller skulder, eller, när ändringar av det verkliga värdet redovisas i övrigt totalresultat, totalt eget kapital. IFRS13p 93(b) IFRS7p35, p Företag ska klassificera värdering till verkligt värde med hjälp av en verkligt värdehierarki som speglar tillförlitligheten av de indata som används för att göra värderingarna. Verkligt värdehierarkin ska ha följande nivåer: (a) Nivå 1: noterade priser (ej justerade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (b) Nivå 2: Indata andra än noterade pris som är observerbara för tillgången eller skulden, antingen direkt (t.e. som priser) eller indirekt (t.e. härledda från priser) (c) Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbar information Lämplig nivå fastställs på basis av den lägsta nivå av indata som är väsentlig för värderingen till verkligt värde. Tillkommande information där kvantitativ information om riskeponering inte är representativ 28. Om den kvantitativa information som anges i punkterna 7, 9, 10, och 14 ovan inte är representativ för företagets eponering för risk under perioden, ska företaget lämna ytterligare information som är representativ. Om känslighetsanalyser inte är representativa för en inneboende risk i ett finansiellt instrument (t.e. då eponeringen vid årets slut inte speglar eponeringen under året), ska företaget lämna upplysning om detta och om skälen till varför känslighetsanalyser inte är representativa. 60

61 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. 1p Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan. (a) Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.6. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 17). 1p129, 36p134 (f)(i)-(iii) Ett nedskrivningsbehov på till tkr uppstod under 2014 i den kassagenererande enhet som utgörs av grossisthandeln i Stepland (som ingår i det ryska rörelsesegmentet), vilket ledde till att den kassagenererande enhetens redovisade värde skrevs ner till återvinningsvärdet. Om den budgeterade bruttomarginal som användes vid beräkningen av nyttjandevärdet för den kassagenererande enhet som utgörs av grossisthandeln i Stepland hade varit % lägre (eempelvis,% i stället för,%) än ledningens bedömning per 31 december 2014, skulle koncernen ha gjort ytterligare nedskrivningar av goodwill med tkr och minskat det redovisade värdet på materiella anläggningstillgångar med tkr. Om den uppskattade kapitalkostnad som använts vid fastställande av diskonteringsräntan före skatt för den kassagenererande enhet som utgörs av grossisthandeln i Stepland hade varit % högre (eempelvis,% i stället för,%) än ledningens bedömning, skulle koncernen ha skrivit ner goodwill med ytterligare tkr. (b) Inkomstskatter Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs. Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) för förväntade kassaflöden skulle avvika med % från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att: öka den aktuella skatteskulden med tkr och den uppskjutna skatteskulden med tkr, om utfallet är ogynnsamt; eller minska den aktuella skatteskulden med tkr och den uppskjutna skatteskulden med tkr, om utfallet är gynnsamt. IFRS13p91 (c) Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (eempelvis OTCderivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger vid varje rapportperiods slut. Koncernen beräknar diskonterade kassaflöden för olika finansiella tillgångar som kan säljas, som inte handlas på en aktiv marknad. Det redovisade värdet för finansiella tillgångar som kan säljas skulle vara uppskattningsvis tkr lägre respektive tkr högre, om den diskonteringsränta som använts vid diskontering av kassaflöden skulle avvika med % från ledningens uppskattningar. 61

62 (d) Intäktsredovisning Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal för försäljning av formgivningstjänster. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med % från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med tkr om den utförda andelen hade ökat, eller minska med tkr om den utförda andelen hade minskat. (e) Pensionsförmåner Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som använts vid fastställande av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår diskonteringsräntan. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna för förstklassiga företagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i not 33. 1p Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper (a) Intäktsredovisning Koncernen har redovisat intäkter uppgående till tkr för försäljning av varor till N&Co i Sverige under Köparen har rätt att returnera varorna om kunderna inte är nöjda. Koncernen tror, baserat på tidigare erfarenhet av liknande försäljningar, att missnöjesgraden inte kommer att överstiga %. Koncernen har därför redovisat intäkter från denna transaktion med en motsvarande reservering avseende uppskattade returer. Om uppskattningen förändras med %, kommer intäkterna att minska/öka med tkr. (b) Nedskrivning av aktieinnehav klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas Koncernen följer riktlinjerna i IAS 39 för att fastställa när ett nedskrivningsbehov föreligger för aktieinnehav klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas. Detta fastställande kräver en omfattande bedömning. När denna bedömning görs utvärderar koncernen, bland andra faktorer, hur länge och i vilken utsträckning ett instruments verkliga värde är lägre än dess anskaffningsvärde. Dessutom utvärderas finansiellt tillstånd och affärsutsikter på kort sikt för investeringsobjektet, inklusive faktorer som branschens och sektorns resultat, ändringar i teknologi samt operativt och finansiellt kassaflöde. Om hela nedgången i verkligt värde, till ett värde understigande anskaffningsvärdet, skulle anses vara betydande eller utdragen, skulle koncernen drabbas av en ytterligare förlust på tkr i de finansiella rapporterna för Förlusten skulle utgöras av en överföring till resultaträkningen av de ackumulerade justeringar av verkligt värde som redovisats i eget kapital för de finansiella tillgångar som kan säljas, vars värde då skulle ha minskat. (c) Konsolidering av företag i vilka koncernen innehar mindre än 50 % Företagsledningen anser att koncernen har de facto kontroll i Delta Inc även om innehavet inte uppgår till 50 % av rösträtterna. Koncernen är den största aktieägaren i Delta Inc med 40 % ägarandel, medan alla andra aktieägare äger mindre än 1 % av aktiekapitalet var. Det finns ingen erfarenhet som visar på att aktieägarna går samman för att utöva sina röster gemensamt 62

63 (d) Investering i Alfa Limited Företagsledningen har analyserat graden av inflytande som koncernen har över Alfa Limited och fastställt att den har betydande inflytande. Detta har fastställts fastän koncernen äger mindre än % av aktierna och beror på styrelserepresentationen och avtalsvillkor. Investeringen har därför klassificerats som ett intresseföretag. (e) Samarbetsarrangemang innehar % av rösträtterna i sitt samarbetsarrangemang. Koncernen har gemensamt bestämmande inflytande över detta eftersom det, enligt avtal, krävs enhälligt samtycke av alla parter i arrangemanget för alla relevanta aktiviteter. Koncernens samarbetsarrangemang är strukturerat som ett aktiebolag och arrangemanget ger både koncernen och de andra avtalsparterna rätt till aktiebolagets nettotillgångar. Detta arrangemang klassificeras därför som ett joint venture i koncernen. 5 Segmentinformation IFRS8p22(a) Den strategiska styrgruppen är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat. IFRS8p22(a),(b) Den strategiska styrgruppen bedömer verksamheten både från ett geografiskt perspektiv och från produktperspektiv. Geografiskt bedömer företagsledningen resultatet i Sverige, USA, Kina, Ryssland och Europa. Ur ett produktperspektiv bedömer företagsledningen grossist- och detaljhandelsverksamheten åtskilt i dessa geografiska områden. Det finns både detaljhandels- och grossisthandelssegment i Sverige och USA. I alla andra geografiska områden har koncernen endast grossisthandel. Intäkter i grossisthandelssegmenten härrör främst från tillverkning och grossistförsäljning av koncernens eget skomärke Footsy Tootsy. Detaljhandelssegmenten i Sverige och USA erhåller sina intäkter från försäljning av skor och lädervaror av koncernens eget märke samt försäljning av andra större skomärken. IFRS8p22(a) IFRS8p18 IFRS8p16 IFRS8p28 Även om segmentet Kina inte uppfyller de kvantitativa gränsvärden som krävs för segment för vilka information ska lämnas enligt IFRS 8, har företagsledningen beslutat att detta segment ska rapporteras, eftersom segmentet noga bevakas av den strategiska styrgruppen som en möjlig tillvätregion och förväntas bidra i väsentlig grad till koncernens intäkter i framtiden. Under 2013 uppfyllde inte detaljhandelssegmentet i USA kraven på ett segment för vilket information ska lämnas. Till följd av förvärvet av ABC koncernen under 2014 (se not 39) uppnår detaljhandeln de kvantitativa gränsvärdena för att utgöra ett segment för vilket information ska lämnas, uppgifterna för jämförelseåret har räknats om. Övriga segment inkluderar främst försäljning av formgivningstjänster och varutransporttjänster till andra skotillverkare i Sverige och Europa samt intäkter från grossisthandel i Centralamerika. Dessa tjänster ingår inte i de rörelsesegment för vilka information ska lämnas, eftersom de inte omfattas av den information som lämnas till den strategiska styrgruppen. Den strategiska styrgruppen bedömer rörelsesegmentens resultat baserat på ett mått som benämns Justerat EBITDA. Detta mått ekluderar avvecklade verksamheter samt effekterna av kostnader av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som eempelvis omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Vidare ekluderar måttet effekterna av aktierelaterade ersättningar, där regleringen sker med aktier, och orealiserade vinster/förluster från finansiella instrument. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet. 63

64 Intäkter IFRS 8p27(a) Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från eterna parter som rapporteras till den strategiska styrgruppen värderas på samma sätt som i resultaträkningen. Intäkter Försäljning från mellan eterna Segmentens segment kunder intäkter Försäljning mellan segment Intäkter från eterna kunder Segmentens intäkter Sverige grossisthandel - - Sverige detaljhandel USA grossisthandel - - USA detaljhandel Ryssland grossisthandel - - Kina grossisthandel - - Europa grossisthandel - - Alla övriga segment - - Summa - - IFRS8p28(b) Justerat EBITDA Sverige grossisthandel Sverige detaljhandel USA grossisthandel USA detaljhandel Ryssland grossisthandel Kina grossisthandel Europa grossisthandel Alla övriga segment Summa justerat EBITDA Avskrivning av materiella anläggningstillgångar - - Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar - - Omstruktureringskostnader - Juridiska kostnader - - Nedskrivning av goodwill - Orealiserade vinster på finansiella instrument Aktieoptioner som tilldelats styrelseledamöter och anställda - - Finansiella poster netto - - Övrigt Resultat före skatt och avvecklade verksamheter 64

65 IFRS8p23 Övrig resultatinformation 2014 Omstruk- Avskrivningar Nedskrivning goodwill turerings- kostnader Inkomstskatt Resultatandel i intresseföretag Sverige grossisthandel - - Sverige detaljhandel - - USA grossisthandel - - USA detaljhandel - - Ryssland grossisthandel Kina grossisthandel - - Europa grossisthandel - - Alla övriga segment - - Summa Omstruk- Avskrivningar Nedskrivning goodwill turerings- kostnader Inkomstskatt Resultatandel i intresseföretag Sverige grossisthandel - - Sverige detaljhandel - - USA grossisthandel - - USA detaljhandel - - Ryssland grossisthandel - - Kina grossisthandel - - Europa grossisthandel - - Alla övriga segment Summa - - Se not 7 för information om nedskrivningen av goodwill med tkr i det ryska rörelsesegmentet under 2014, föranledd av beslutet att minska produktionen. Åtgärden har ingen annan påverkan på värderingen av företagets tillgångar och skulder. Ytterligare information om omstruktureringskostnader i det ryska grossistsegmentet finns i not 35. Inga nedskrivningar eller omstruktureringskostnader redovisades under IFRS8p27(f) Eftersom verksamhet i Europa utnyttjar överkapacitet i vissa ryska tillgångar som geografiskt ligger nära Sverige, har en del av avskrivningarna på tkr (2013: tkr) på de ryska tillgångarna fördelats till det europeiska segmentet. 65

66 IFRS8p23,24, 28(c) IFRS8p27(c) Tillgångar Innehav i intresseföretag och Inköp av joint anläggnings Summa ventures -tillgångar tillgångar Innehav i intresseföretag och joint ventures Inköp av anläggningstillgångar Summa tillgångar Sverige grossisthandel Sverige detaljhandel USA grossisthandel USA detaljhandel Ryssland grossisthandel Kina grossisthandel Europa grossisthandel Alla övriga segment Summa Ofördelade Uppskjuten skatt Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerad som innehav för försäljning Summa tillgångar i balansräkningen De belopp som rapporteras till den strategiska styrgruppen avseende summa tillgångar värderas på samma sätt som i årsredovisningen. Dessa tillgångar fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens fysiska placering. Aktier (klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) som innehas av koncernen anses inte vara tillgångar hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen. I det mått på tillgångar som lämnas till högste verkställande beslutsfattare ingår inte tillgångar som innehas för försäljning. 66

67 IFRS8p28(d) Skulder Sverige grossisthandel Sverige detaljhandel USA grossisthandel USA detaljhandel Ryssland grossisthandel Kina grossisthandel Europa grossisthandel Alla övriga segment Summa Ofördelat Uppskjuten skatt - - Upplåning (ekl finansiell leasing) - Derivatinstrument - - Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning Summa skulder i balansräkningen Koncernens upplåning, eklusive finansiell leasing, och derivatinstrument som utgör finansiella skulder, anses inte vara skulder hos segmenten, eftersom de hanteras av den centrala finansförvaltningen. IFRS8p23, 24(b), 28(d) PwCs kommentarer Belopp avseende inköp av anläggningstillgångar inkluderar intefinansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, förmånsbestämda nettotillgångar och rättigheter som uppkommer enligt försäkringskontrakt. Upplysning ska lämnas om mått på tillgångar och skulder för varje rörelsesegment, om måtten regelbundet lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Om inte den högste verkställande beslutsfattaren granskar mått på tillgångar och skulder, behöver inte upplysningar lämnas. Kravet på upplysningar om skulder är nytt för IFRS8p32 IFRS8p33(a) Koncernövergripande information En uppdelning av intäkterna från alla produkter och tjänster ser ut som följer: Analys av intäkter per intäktsslag: Varuförsäljning Intäkter från tjänster Royaltyintäkter Summa Intäkter från eterna kunder fördelade per land, baserat på var kunderna är lokaliserade: Sverige USA Ryssland Kina Tyskland Frankrike Övriga Europa Övriga länder Summa 67

68 Intäkterna från de länder som inkluderats i Övriga Europa och Övriga länder är inte väsentliga. IFRS8p33(b) Anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar (det finns inga tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal), fördelas per land enligt följande: Sverige USA Ryssland Kina Tyskland Frankrike Övriga Europa Övriga länder Summa Anläggningstillgångarna i de länder som inkluderats i Övriga Europa och Övriga länder är inte väsentliga. IFRS8p34 Intäkter om cirka tkr (2013: tkr) avser en enskild etern kund. Dessa intäkter hänför sig till grossistsegmenten i Europa och Sverige. 6 Eceptionella poster Poster som är väsentliga antingen på grund av sin storlek eller som inte är återkommande bedöms utgöra eceptionella poster och redovisas i relevant post i resultaträkning. Eceptionella poster som förekommit under året har redovisats som kostnad för sålda varor. En analys av det belopp som utgör eceptionell post i dessa finansiella rapporter visas nedan. Post av rörelsekaraktär Nedskrivning av varulager på grund av brand - Nedskrivningen av varulager om tkr avser läderaccessoarer som har blivit förstörda i en brand. Beloppet ingår i kostnader för sålda varor i resultaträkningen. 68

69 7 Övriga intäkter Vinst vid omvärdering av befintligt innehav till verkligt värde i ABC Group vid förvärvet av bestämmande inflytande (se not 39) - 18p35(b)(v) Utdelningsintäkter från finansiella tillgångar som kan säljas 18p35(b)(v) Utdelningsintäkter från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Intäkter från finansiella instrument Försäkringsersättning Totalt Försäkringsersättningen hänför sig till en maskinbrand som medförde en nedskrivning 2011 och där försäkringsersättningen erhölls Andra vinster/förluster netto IFRS7p20(a)(i) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (not 23): verkligt värde-förluster - - verkligt värde-vinster IFRS7p20(a)(i) Valutaterminskontrakt: innehav för handel 21p52(a) valutakursdifferenser netto (not 15) - IFRS7p24(a) Ineffektivitet i säkringar av verkligt värde (not 20) - - IFRS7p24(b) Ineffektivitet i kassaflödessäkringar (not 20) Totalt - 9 Kostnader fördelade på kostnadsslag 1p104 Förändringar i lager av färdiga produkter och produkter i arbete - 1p104 Råmaterial och förbrukningsmaterial 1p104 Kostnader för ersättningar till anställda (not 10a) 1p104 Av- och nedskrivningar (not 16 och 17) 1p104 Transportkostnader 1p104 Annonskostnader 1p104 Kostnader för operationell leasing (not 16) 1p104 Omstruktureringskostnader (not 35) - 1p104 Övriga kostnader Summa kostnader för sålda varor, försäljning och administration 10.1 Ersättningar till anställda, m.m. 19p171 Löner, inklusive omstruktureringskostnader tkr (2013: ) (not 35) och andra ersättningar vid uppsägning tkr (2013: ) (not 35 och not 41) Sociala avgifter IFRS2p51(a) Aktieoptioner som tilldelats styrelseledamöter och anställda (not 27 och not 28) 19p53 Pensionskostnader avgiftsbestämda planer 19p141 Pensionskostnader förmånsbestämda planer (not 33) 19p141 Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning (not 33) 1p104 Summa ersättningar till anställda 69

70 RFR1 [IAS19]p1c,d Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Övriga anställda Koncernen totalt Löner och andra ersättningar (varav tantiem) Löner och andra ersättningar (varav tantiem) Pensionskostnader Pensionskostnader RFR1 [IAS19]p1a Medelantal anställda Sverige Storbritannien USA Ryssland Kina Meico Etc. Koncernen totalt Medelantal Varav män Medelantal anställda anställda Varav män RFR1 [IAS19]p1b Könsfördelning i Koncernen (inkl dotterföretag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare Styrelseledamöter Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare Koncernen totalt Antal på Varav män Antal på balansdagen balansdagen Varav män 10.2 Ersättningar till revisorerna RFR1 [Övr tillägg] Ersättningar till revisorerna PwC Revisionsuppdraget 1 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster Summa Övriga revisorer Revisionsuppdraget Koncernen totalt 1 Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. 70

71 11 Finansiella intäkter och kostnader IFRS7p20(b) Räntekostnader: banklån - - utdelning på inlösbara preferensaktier (not 31) - - konvertibla skuldebrev (not 31) - skulder avseende finansiell leasing p84(e) avsättningar: upplösning av diskonteringseffekt (not 21 och 35) p52(a) Valutakursvinster från finansieringsåtgärder, netto (not 15) Verkligt värde-vinster på finansiella instrument: IFRS7p23(d) ränteswappar: kassaflödessäkringar, överföring från eget kapital IFRS7p24(a)(i) ränteswappar: säkringar av verkligt värde IFRS7p24(a) (ii) Justering av verkligt värde för banklån, hänförbar till ränterisk - - Totala finansiella kostnader - - Avgår: belopp som aktiverats på en tillgång - Finansiella kostnader - - Finansiella intäkter: ränteintäkter på kortfristiga banktillgodohavanden ränteintäkter på finansiella tillgångar som kan säljas ränteintäkter på lån till närstående (not 41) IFRS7p20(b) Finansiella intäkter Finansiella poster - netto Innehav redovisade med kapitalandelsmetoden och investeringar i dotterföretag De belopp som redovisas i balansräkningen består av följande: Intresseföretag Joint ventures Per 31 december De belopp som redovisas i resultaträkningen består av följande: Intresseföretag Joint ventures Per 31 december 12.1 Innehav i intresseföretag IFRS12p21(a) Nedan anges de intresseföretag som styrelsen anser är väsentliga för koncernen per 31 december De intresseföretag som anges nedan har aktiekapital som består enbart av stamaktier vilka ägs direkt av koncernen. De länder där dessa intresseföretag har bildats eller registrerats är också de länder där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Karaktären av innehav i intresseföretag 2014 och 2013: Företagets namn Verksamhetens plats/ registreringsland Ägarandel (%) Karaktären av företagets förbindelse Alpha Limited Nicosia, Cypern Fotnot 1 Beta SA Aten, Grekland Fotnot 2 Värderingsmetod Kapitalandelsmetoden Kapitalandelsmetoden 71

72 Fotnot 1: Alpha Limited tillhandahåller produkter och tjänster till skotillverkare. Alpha är ett strategiskt partnerskap för koncernen som ger tillgång till nya kunder och marknader i Europa. Fotnot 2: Beta SA tillverkar delar för skotillverkning och säljer sina produkter globalt. Beta är strategisk för koncernens tillvät på den europeiska marknaden och ger koncernen tillgång till kunskap i effektiva tillverkningsprocesser i skoverksamheten och tillgång till viktiga modetrender. IFRS12 p21(b)(iii) Den 31 december 2014 uppgår det verkliga värdet på koncernens innehav i Beta SA, som är noterat på Euro Money Stock Echange, till tkr (2013: tkr) och det redovisade värdet på koncernens andel är tkr (2013: tkr). Alpha Limited är ett privat företag och det finns inga noterade priser tillgänglig för dess aktier. IFRS12p23(b) Det finns inga eventualförpliktelser avseende koncernens innehav i intresseföretag. Finansiell information i sammandrag om intresseföretag IFRS12pB14 Nedan visas finansiell information i sammandrag om Alpha Limited och Beta SA, vilka redovisas med kapitalandelsmetoden. Informationen avser de belopp som redovisas i intresseföretagens bokslut (inte s andel av dessa belopp) justerade för skillnader i redovisningsprinciper mellan koncernen och intresseföretagen. Sammandragen information från balansräkningen Alpha limited Beta SA Totalt IFRS12 pb12(b)(ii) Anläggningstillgångar IFRS12 pb12(b)(i) Omsättningstillgångar Summa tillgångar IFRS12 pb12(b)(iv) Långfristiga skulder IFRS12 pb12(b)(iii) Kortfristiga skulder Summa skulder Nettotillgångar Sammandragen information om resultat och totalresultat Alpha limited Beta SA Totalt IFRS 12 pb12(b)(v) Intäkter IFRS12 pb12(b)(vi) Resultat från kvarvarande verksamheter IFRS12 pb12(b)(vii) Resultat efter skatt från avvecklade verksamheter IFRS12 pb12(b)(viii) Övrigt totalresultat IFRS12 pb12(b)(i) Summa totalresultat IFRS12 pb12(a) Erhållna utdelningar från intresseföretag PwCs kommentarer Finansiell information i sammandrag krävs för innehav i intresseföretag som är av väsentlig betydelse för koncernen, men väljer dessutom att frivilligt upplysa om de sammantagna beloppen för de väsentliga intresseföretagen. För vissa av posterna ovan uppgår redovisat belopp till noll, men posterna visas i vägledande syfte. 72

73 Avstämning av finansiell information i sammandrag IFRS12pB14(b) Den finansiella information i sammandrag som presenterats ovan,. stäms nedan av mot det redovisade värdet på s innehav i intresseföretag. Alpha limited Beta SA Total Finansiell information i sammandrag Ingående nettotillgångar 1 januari Årets resultat Övrigt totalresultat Valutakursdifferenser Utgående nettotillgångar Innehav i intresseföretag (18%: 30%) Goodwill Bokfört värde PwCs kommentar För vissa av posterna ovan uppgår redovisat belopp till noll, men posterna visas i vägledande syfte Innehav i joint venture Per 1 januari Andel i resultat Övrigt totalresultat - - Per 31 december IFRS12p21(a) De joint ventures som anges nedan har aktiekapital som består enbart av stamaktier vilka ägs direkt av koncernen. Karaktären av innehav i joint ventures 2014 och 2013: Företagets namn Verksamhetens plats/ registreringsland Ägarandel (%) Karaktären av företagets förbindelse Gamma AB Sverige Fotnot 1 Värderingsmetod Kapitalandelsmetoden Fotnot 1: Gamma AB tillhandahåller produkter och tjänster till skoindustrin i Sverige. Gamma är ett strategiskt partnerskap för koncernen som ger tillgång till ny teknologi och nya processer för skoverksamheten. IFRS12p21(b) (iii) Gamma AB är ett privat företag och det finns inga noterade priser tillgänglig för dess aktier. PwCs kommentar Om det finns ett noterat marknadspris för ett företags innehav i ett joint venture, ska upplysning lämnas om innehavets verkliga värde. Åtaganden och eventualförpliktelser avseende joint venture IFRS12p23(a) IFRS12p23(b) Koncernen har följande åtaganden avseende joint ventures. Åtaganden att tillhandahålla finansiering vid behov Koncernen har inga eventualförpliktelser avseende joint ventures. Gamma AB har en eventualförpliktelse avseende ett olöst rättsfall i samband med en kundavtalstvist. Eftersom rättsfallet är i ett tidigt skede är det inte möjligt att fastställa sannolikheten eller beloppet för en uppgörelse om Gamma AB eventuellt inte skulle vinna tvisten. 73

74 Finansiell information i sammandrag om joint venture IFRS12 p21(b)(ii) IFRS12pB14 Nedan visas finansiell information i sammandrag om Gamma AB, vilken redovisas med kapitalandelsmetoden. Informationen avser de belopp som redovisas i joint venture-företagets bokslut (inte s andel av dessa belopp) justerade för skillnader i redovisningsprinciper mellan koncernen och joint venture-företaget. Sammandragen information från balansräkningen IFRS12 pb12(b)(ii) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar ekl likvida medel IFRS12pB13(a) Likvida medel IFRS12 pb12(b)(i) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar IFRS12pB13(c) Långfristiga finansiella skulder - - Övriga långfristiga skulder - - IFRS12 pb12(b)(iv) Summa långfristiga skulder - - IFRS12pB13(b) Kortfristiga finansiella skulder - - Övriga kortfristiga skulder - - IFRS12 pb12(b)(iii) Summa kortfristiga skulder - - Summa skulder Nettotillgångar Sammandragen information om resultat och totalresultat IFRS 12pB12(b)(v) Intäkter IFRS12pB13(d) Avskrivningar IFRS12pB13(e) Ränteintäkter IFRS12 pb13(f) Räntekostnader - - IFRS12pB13(g) Inkomstskatt - - IFRS12 pb12(b)(vi) Resultat före skatt från kvarvarande verksamheter IFRS12 pb12(b)(vii) Resultat efter skatt från avvecklade verksamheter - - IFRS12 pb12(b)(viii) Övrigt totalresultat - - IFRS12 pb12(b)(i) Summa totalresultat IFRS 12 pb12(a) Erhållna utdelningar från joint ventures - - Avstämning av finansiell information i sammandrag IFRS12pB14(b) Den finansiella information i sammandrag som presenterats ovan, stäms nedan av mot det redovisade värdet på s innehav i joint ventures. Finansiell information i sammandrag Ingående nettotillgångar 1 januari Årets resultat Övrigt totalresultat - - Utgående nettotillgångar Innehav i joint ventures (50%) Goodwill - - Bokfört värde PwCs kommentar För vissa av posterna ovan uppgår redovisat belopp till noll, men posterna visas i vägledande syfte. 74

75 12.3 De väsentligaste dotterföretagen IFRS12 p10(a), p12(a-c) Koncernen hade följande dotterföretag den 31 december 2014 Namn Treasury AB A AB O AB Registreringsoch verksamhetsland Sverige Sverige Sverige Verksamhet Andel stamaktier som direktägs av moderföretaget (%) Andel stamaktier som ägs av koncernen (%) Andel stamaktier som ägs av innehav utan bestämmande inflytande (%) Andel preferensaktier som ägs av koncernen (%) Huvudkontor Finans - - Holdingföretag i underkoncern - - Skotillverkare och grossist - - Sko- och lädervarudetaljist Shoes AB Sverige L AB Sverige Transportföretag - - D AB Sverige Designtjänster - - Sko- och lädervarudetaljist Delta Inc USA - - Sko- och lädervarudetaljist ABC Group USA - Skotillverkare och M GmbH Tyskland grossist L SARL Frankrike Transportföretag E GmbH Tyskland Designtjänster Skotillverkare och CGroup Kina grossist Skotillverkare och R Group Ryssland grossist Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen stamaktier. Moderföretaget äger inga av de preferensaktier som emitterats av dotterföretag. IFRS12p12(f) Det totala ägandet för innehavare utan bestämmande inflytande uppgår för perioden till tkr av vilka tkr härrör från ABC Group och tkr från Delta Inc. Innehavet utan bestämmande inflytande i O AB är inte väsentligt. Betydande begränsningar IFRS12 pb10(b)(i) Kassa och kortsiktig inlåning på tkr innehas i Kina och är föremål för lokala bestämmelser om valutakontroll. Dessa lokala bestämmelser om valutakontroll medför begränsningar mot att flytta kapital från landet, annat än genom normal utdelning. Finansiell information i sammandrag avseende dotterföretag med väsentliga innehavare utan bestämmande inflytande IFRS12p12(g), pb10(b) IFRS12pB11 Nedan visas finansiell information i sammandrag för varje dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentliga för koncernen. Informationen avser belopp före koncerninterna elimineringar Se not 40 beträffande transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande. 75

76 Sammandragen information från balansräkningen Delta Inc ABC Group Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Nettotillgångar Sammandragen information om resultat och totalresultat Delta Inc ABC Group Intäkter Årets resultat Summa totalresultat för året Summa totalresultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande - Utdelning utbetald till innehav utan bestämmande inflytande - Kassaflödesanalys i sammandrag Delta Inc ABC Group Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från rörelsen Betald ränta Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Minskning/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel - - Likvida medel vid årets slut 76

77 13 Inkomstskatt Aktuell skatt: 12p80(a) Aktuell skatt på årets resultat 12p80(b) Justeringar avseende tidigare år - Summa aktuell skatt Uppskjuten skatt (not 32) 12p80(c) Uppkomst och återföring av temporära skillnader 12p80(d) Effekt av förändring i den svenska skattesatsen - - Summa uppskjuten skatt Inkomstskatt 12p81(c) Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande: Resultat före skatt Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande för resultat i respektive land Skatteeffekter av: - Intresseföretags resultat redovisat efter skatt - - Ej skattepliktiga intäkter Ej avdragsgilla kostnader - Utnyttjande av förlustavdrag som tidigare inte redovisats - - Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats Omvärdering av uppskjuten skatt - förändring i den svenska skattesatsen - Justering avseende tidigare år Skattekostnad 12p81(d) 12p81(d) Vägd genomsnittlig skattesats var % (2013: %). Ökningen orsakas av en förändring av lönsamheten för koncernens dotterföretag i de olika länderna, som delvis kvittats mot effekterna av sänkningen av bolagsskatten i Sverige (se nedan). Till följd av den ändring av den svenska bolagsskatten från % till % som antogs 26 juni 2014 och som kommer att gälla från 1 april 2015 har berörda redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om. Uppskjuten skatt som förväntas återföras fram till 31 december 2015 har beräknats med användning av den effektiva skattesats som kommer att gälla i Sverige under den aktuella perioden (,%). 77

78 12p81(ab) Den skatt som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande belopp: Före Skatteeffekt skatt Efter Före Skatteeffekt skatt skatt Verkligt värde-vinster: 1p90 byggnader och mark - - 1p90 finansiella tillgångar som kan säljas - - 1p90 Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag - - 1p90 Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen (not 33) - - 1p90 Förändring av uppskjuten skatt pga ändrad svensk skattesats - - 1p90 Kassaflödessäkringar p90 Säkring av nettoinvestering - - 1p90 Valutakursdifferenser - - IFRS3p42 Återföring av omvärdering/omvärdering av tidigare ägd andel av ABC Group (not 39) - - Övrigt totalresultat - - Aktuell skatt Uppskjuten skatt (not 32) Efter skatt 12p81(a) Den inkomstskatt som redovisats i eget kapital under året uppgår till följande belopp: Aktuell skatt: - aktieoptionsprogram Uppskjuten skatt: - aktieoptionsprogram - konvertibla skuldebrev eget kapital-komponent (not 29) - - Vidare har uppskjuten skatt på tkr (2013: tkr) överförts från Reserver (not 29) till Balanserade vinstmedel (not 28). Överföringen avser uppskjuten skatt på skillnaden mellan verklig avskrivning på byggnader och motsvarande avskrivning baserad på byggnadernas historiska anskaffningsvärde. PwCs kommentarer Effekten på uppskjuten skatt av förändringar i den svenska skattesatsen visas i vägledande syfte. Om effekten av förväntade ändringar i skattesatsen är väsentlig, ska upplysningar om effekten lämnas. De kan lämnas endera som upplysningar om händelser efter rapportperioden eller som framtida väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder. Ingen avstämning mot resultaträkningen behöver visas för dessa upplysningar. IAS 12 kräver upplysning om såväl aktuell som uppskjuten skatt som redovisas i övrigt totalresultat och direkt i eget kapital. I detta eempel på finansiella rapporter har inga poster avseende aktuell skatt redovisats direkt i övrigt totalresultat eller eget kapital, men posterna har tagits med i uppställningen ovan som vägledning. Det förutsätts att det skattemässiga värdet på de konvertibla skuldebreven inte delas upp mellan skulddel och egetkapitaldel. Om det skattemässiga värdet vore uppdelat, skulle detta påverka den uppskjutna skatten. 78

79 14 Resultat per aktie (a) Före utspädning Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden eklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget (se not 29). 33p70(a) Resultat från kvarvarande verksamheter som är hänförligt till moderföretagets aktieägare Resultat från avvecklad verksamhet som är hänförligt till moderföretagets aktieägare Totalt 33p70(b) Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) b) Efter utspädning För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderföretaget har två kategorier av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: konvertibla skuldebrev och aktieoptioner. De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten. För aktieoptioner görs en beräkning av det antal aktier som kunde ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris för moderföretagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. Det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas. Resultat Resultat från kvarvarande verksamheter som är hänförligt till moderföretagets aktieägare Räntekostnad för konvertibla skuldebrev (efter skatt) 33p70(a) Nettovinst som används för att bestämma resultat per aktie efter utspädning Resultat från avyttrad verksamhet som är hänförligt till moderföretagets aktieägare Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) Justeringar för: antagen konvertering av konvertibla skuldebrev (tusental) aktieoptioner (tusental) 33p70(b) Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning (tusental) 15 Valutakursdifferenser - netto 21p52(a) Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande: Andra vinster/förluster netto (not 8) - Finansiella poster - netto (not 11) 79

80 16 Materiella anläggningstillgångar 1 1p78(a) Byggnader och mark Fordon och maskiner Inventarier, installationer & utrustning Pågående nyanläggningar Summa 16p73(d) Per 1 januari 2013 Anskaffningsvärde eller omvärderat belopp Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde 16p73(e) Räkenskapsåret 2013 Ingående redovisat värde 16p73(e)(viii) Valutakursdifferenser p73(e)(iv) Omvärdering (not 29) 16p73(e)(i) Inköp 16p73(e)(i) Avyttringar och utrangeringar (not 36) p73(e)(vii) Avskrivningar (not 9) Utgående redovisat värde 16p73(d) Per 31 december 2013 Anskaffningsvärde eller omvärderat belopp Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret p73(e) Ingående redovisat värde 16p73(e)(viii) Valutakursdifferenser 16p73(e)(iv) Omvärdering (not 29) 16p73(e)(iii) Ökning genom rörelseförvärv (not 39) 16p73(e)(i) Inköp 16p73(e)(i) Avyttringar och utrangeringar (not 36) Omklassificeringar - 16p73(e)(vii) Avskrivningar (not 9) IFRS5p38 Överfört till avyttringsgrupp klassificerad som innehav för försäljning Utgående redovisat värde 16p73(d) Per 31 december 2014 Anskaffningsvärde eller omvärderat belopp Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde TU TU 1p104 17p35(c) Materiella anläggningstillgångar som överförts till den avyttringsgrupp som klassificerats som innehav för försäljning uppgår till tkr och avser tillgångar som används av Shoes AB (ingår i det svenska grossistsegmentet). Se not 25 för ytterligare information om avyttringsgruppen som innehas för försäljning. Avskrivningskostnader på tkr (2013: tkr) ingår i kostnader för sålda varor, tkr (2013: tkr) i försäljningskostnader och tkr (2013: tkr) i administrationskostnader. Leasingkostnader uppgående till tkr (2013: tkr) och tkr (2013: tkr) avseende leasing av maskiner respektive fastigheter ingår i resultaträkningen (not 9). Pågående nyanläggningar per 31 december 2014 består huvudsakligen av ny utrustning för skotillverkning, som uppförs i Sverige. 23p26 Under året har koncernen aktiverat låneutgifter på tkr (2013: ) på kvalificerade tillgångar. Aktiverad ränta fastställdes med tillämpning av den vägda genomsnittsräntan på koncernens allmänt upplånade kapital, vilken uppgick till,%. 1 Alternativt kan specifikationen över förändringar i tillgångarnas redovisade värde utformas i enlighet med eemplet i FAR RedR 1 Om årsredovisning i aktiebolag, avsnitt 6, not K. 80

81 16p77(e) Om byggnader och mark hade upptagits till anskaffningsvärde skulle beloppen ha varit som följer: Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar - - Redovisat värde 16p74(a) Banklån är säkerställda av byggnader och mark till ett värde av tkr (2013: tkr) (not 31). 17p31(a) 17p31(e) I posten Fordon och maskiner ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp: Anskaffningsvärden aktiverad finansiell leasing Ackumulerade avskrivningar - - Redovisat värde Koncernen leasar ett antal fordon och maskiner enligt icke uppsägningsbara leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan och år. Verkliga värden på byggnader och mark 16p77(a),(b) IFRS13p93 (a-b) Oberoende värderingar av koncernens byggnader och mark har gjorts av värderingsmän för att fastställa det verkliga värdet på byggnader och mark per 31 december 2013 och Omvärderingen, efter avdrag för uppskjuten skatt, redovisades i övrigt totalresultat och fördes till Reserver i eget kapital (not 29). Nedanstående tabell visar icke-finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde, fördelat per värderingsmetod. De olika nivåerna definieras enligt följande: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (Nivå 1) Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, endera direkt (t e priser) eller indirekt (t e härledda ur priser) (Nivå 2). Data för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbara marknadsdata (icke observerbara data) (Nivå 3). Verkligt värdevärdering per 31 december 2014 vid användandet av Betydande icke observerbara indata (Nivå 3) Andra betydande observerbara indata (Nivå 2) Beskrivning Summa Återkommande verkligt värdevärderingar Byggnader och mark - Kontorsbyggnad - Sverige - - Butiksfastigheter Sverige - - Butiksfastigheter US - - Produktionsanläggningar Sverige - - Produktionsanläggningar Kina - 81

82 IFRS13p93 (a-b) Verkligt värdevärdering per 31 december 2013 vid användandet av Betydande icke observerbara indata (Nivå 3) Andra betydande observerbara indata (Nivå 2) Beskrivning Summa Återkommande verkligt värdevärderingar Byggnader och mark - Kontorsbyggnad - Sverige - - Butiksfastigheter Sverige - - Butiksfastigheter US - - Produktionsanläggningar Sverige - - Produktionsanläggningar Kina IFRS13p93(c) Det finns inga tillgångar på Nivå 1 och det har inte skett några överföringar mellan Nivå 1 och Nivå 2 under 2014 eller Värderingstekniker som använts vid värderingen till verkligt värde IFRS13p93(d) Verkliga värden som hänförs till nivå 2 avseende mark och butiksfastigheter har beräknats med hjälp av jämförelser av försäljningspriser. Försäljningspriser på jämförbar mark och jämförbara byggnader i omedelbar närhet har justerats för skillnader i väsentliga egenskaper, såsom egendomens storlek. Mest betydande indata i denna värdering är pris per kvadratmeter. IFRS13p93(e) Verkligt värdevärdering som bygger på betydande icke observerbara indata (Nivå 3) IFRS13 p93(e)(i) IFRS13 p93(e)(ii) IFRS13 p93(e)(iii) IFRS13 p93(e)(iv) IFRS13 p93(e)(ii) IFRS13 p93(e)(iii) IFRS13 p93(e)(iii) 2014 Produktionsanläggningar - Sverige Produktionsanläggningar Kina Ingående balans Avskrivningar ingår i Kostnader för sålda varor - - Summa vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen - - Redovisade vinster och förluster vid omvärdering Redovisade valutakursdifferenser - Summa vinster och förluster som redovisats i övrigt totalresultat Ökning genom rörelseförvärv Överföringar till/från Nivå 3 - Inköp Försäljningar - - Omklassificering från pågående nyanläggningar Utgående balans 82

83 IFRS13 p93(e)(i) IFRS13 p93(e)(ii) IFRS13 p93(e)(ii) 2013 Produktionsanläggningar - Sverige Produktionsanläggningar Kina Ingående balans Avskrivningar ingår i Kostnader för sålda varor - - Summa vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen - - Redovisade vinster och förluster vid omvärdering Redovisade valutakursdifferenser - Summa vinster och förluster som redovisats i övrigt totalresultat Inköp - Utgående balans Koncernen inledde under året ombyggnaden av en fabrik i Kina. Ombyggnaden kommer att avsevärt utöka infrastrukturen för transporter i fabriken och den beräknas bli färdigställd under Före ombyggnaden värderades denna fastighet genom jämförelse med försäljningspriser, vilket medförde att verkliga värdet var i Nivå 2. Under ombyggnadstiden måste koncernen tillämpa sin värderingsteknik för pågående nyanläggningar, vilken bygger på betydande icke observerbara indata. Följaktligen har det verkliga värdet omklassificerats till Nivå 3. Den ändrade värderingsmetoden använder jämförelser med försäljningspriser för att beräkna det verkliga värdet på den färdigställda tillgången. Följande avdrag gjordes sedan från det verkliga värdet på den färdigställda tillgången: Beräknade byggnadskostnader och andra kostnader som en marknadsaktör skulle ha för att slutföra arbetet Bedömd vinstmarginal som en marknadsaktör skulle begära för att inneha och färdigställa tillgågen, baserat på tillgångens status per 31 december IFRS 13p93 (c), (e)(iv) Koncernen har som princip att redovisa omklassificeringar till eller från verkligt värdehierarkins nivåer den dag då de händelser eller ändrade omständigheter ger upphov till omklassificeringen sker. Koncernens värderingsprocesser I koncernens finansavdelning ingår ett team som genomför de värderingar av byggnader och mark som krävs för de finansiella rapporterna, inklusive verkliga värden i Nivå 3. Detta team rapportterar direkt till koncernens finanschef och revisionskommitté. Diskussioner om utförandet av och resultatet från värderingsprocessen hålls mellan finanschefen, revisionskommittén och värderingsteamet åtminstone en gång per kvartal, i samband med koncernens kvartalsrapportering. En gång per år anlitar koncernen eterna, oberoende och kvalificerade värderingsmän som värderar koncernens byggnader och mark. Per 31 januari 2014 fastställdes verkligt värde på byggnader och mark av XYZ Property Surveyors Ltd. De eterna värderingarna av byggnader och mark i Nivå 3 har gjorts genom jämförelser med genomförda försäljningar, i likhet med värderingen av byggnader och mark i Nivå 2. För produktionsfastigheter har det dock genomförts ett begränsat antal försäljningar på den lokala marknaden och värderingen har därför gjorts med hjälp av icke observerbara indata. Efter diskussion med koncernens interna värderingsteam har de eterna värderingsmännen fastställt dessa indata baserat på storlek, ålder och skick för berörda byggnader och mark, tillståndet för den lokala ekonomin och jämförbara priser på motsvarande nationella marknad. 83

84 Koncernen har också värderat byggnader och mark i Kina, som genomgår en betydande utveckling av infrastrukturen för transporter. Värderingen har gjorts genom jämförelser med försäljningspriser och justeringar. Det verkliga värdet på färdigställda byggnader och mark har beräknats med hjälp av observerbara försäljningspriser för jämförbara byggnader och mark på den lokala marknaden. Beräknade kostnader för färdigställande, inklusive en rimlig vinstmarginal som en marknadsaktör skulle begära, har dragits av för att ge en bedömning av aktuellt verkligt värde på byggnader och mark. Upplysningar om beräkning av verkligt värde med hjälp av icke observerbara indata (Nivå 3) IFRS13p93 (d), (h)(i) Beskrivning Produktionsanläggningar - Sverige Jämförelse med försäljningspriser Produktionsanläggningar Kina Verkligt värde per 31 december 2014 Värderingstekniker Jämförelse med försäljningspriser Jämförelse med försäljningspriser och justeringar Icke observerbara indata Pris per kvadratmeter Pris per kvadratmeter Beräknade kostnader för färdigställande Bedömd vinstmarginal som begärs för att inneha och färdigställa anläggningen Intervall för icke observerbara indata (viktade medeltal) - tkr ( tkr) - tkr ( tkr) - tkr ( tkr) - % (%) av fastighetsvärdet Samband mellan icke observerbara indata och verkligt värde Ju högre pris per kvadratmeter, desto högre verkligt värde Ju högre pris per kvadratmeter, desto högre verkligt värde Ju högre beräknad kostnad, desto lägre verkligt värde Ju högre begärd vinstmarginal, desto lägre verkligt värde IFRS13p93 (d), (h)(i) Beskrivning Produktionsanläggningar - Sverige Jämförelse med försäljningspriser Produktionsanläggningar Kina Verkligt värde per 31 december 2013 Värderingstekniker Jämförelse med försäljningspriser Icke observerbara indata Pris per kvadratmeter Pris per kvadratmeter Intervall för icke observerbara indata (viktade medeltal) - tkr ( tkr) - tkr ( tkr) Samband mellan icke observerbara indata och verkligt värde Ju högre pris per kvadratmeter, desto högre verkligt värde Ju högre pris per kvadratmeter, desto högre verkligt värde IFRS13 p93(h)(i) PwCs kommentar Om det finns inbördes samband mellan icke observerbara indata som används i värderingen till verkligt värde, ska företaget även lämna en beskrivning av dessa samband och av hur de skulle kunna påverka värderingen till verkligt värde. I detta eempel föreligger inte några väsentliga samband mellan icke observerbara data. 84

85 17 Immateriella tillgångar 1 Internt upparbetade programutvecklingskostnader 38p118(e) Anskaffningsvärde Goodwill Varumärken & licenser Summa 38p118(c), Per 1 januari p118(e)(vii) Valutakursdifferenser p118(e)(i) Tillägg Per 31 december p118(e)(vii) Valutakursdifferenser 38p118(e)(i) Tillägg IFRS3B67(d)(ii) Förvärv av dotterföretag (not 39) IFRS5p38 Överförd till avyttringsgrupp klassificerad som innehav för försäljning Per 31 december 2014 Ackumulerade av- och nedskrivningar 38p 118 (c) Per 1 januari p 118 (e)(vi) Avskrivningar Per 31 december p118(e)(iv) Nedskrivningar p 118 (e)(vi) Avskrivningar Per 31 december Redovisat värde 38p118(c) Anskaffningsvärde 38p118(c) Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 31 december p118(c) Anskaffningsvärde 38p118(c) Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 31 december p126(a) 38p118(d) TU Det redovisade värdet av goodwill hänförlig till segmentet (Ryssland - Grossisthandel) har skrivits ner till återvinningsvärdet. Nedskrivningen ingår i posten Kostnader för sålda varor i resultaträkningen. I resultaträkningen ingår avskrivningar på tkr (2013: tkr) i Kostnader för sålda varor, tkr (2013: tkr) i Försäljningskostnader, och tkr (2013: tkr) i Administrationskostnader. Det varumärke som överförts till den avyttringsgrupp som klassificerats som innehav för försäljning avser Shoes ABs varumärke (ingår i grossistsegmentet), som redovisats i koncernen sedan förvärvet av företaget Det redovisade värde på tkr som överförts till avyttringsgruppen avser goodwill. Se not 25 för ytterligare information avseende avyttringsgruppen som innehas för försäljning. 1 Alternativt kan specifikationen över förändringar i tillgångarnas redovisade värde utformas i enlighet med eemplet i FAR RedR 1 Om årsredovisning i aktiebolag, avsnitt 6, not K. 85

86 36p130(d) 36p134(a) Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Ledningen bedömer verksamhetens prestation utifrån geografi och verksamhetstyp. De har identifierat Sverige, USA, Kina, Ryssland och Europa som huvudsakliga geografiska områden. Det finns både detaljhandels- och grossisthandelssegment i Sverige och USA. I alla andra geografiska områden har koncernen endast grossisthandel. Goodwill övervakas av ledningen på rörelsesegmentsnivå. Följande är en sammanställning av goodwill fördelat på varje rörelsesegment: Ingående redovisat Utgående redovisat värde Ingående redovisat Utgående redovisat värde 2014 Nedskrivning justeringar Övriga värde Tillägg Försäljning Sverige grossisthandel - Sverige detaljhandel USA grossisthandel USA detaljhandel - Europa grossisthandel Ryssland grossisthandel - Kina grossisthandel Övriga segment Total Nedskrivning justeringar Övriga värde Tillägg Försäljning Sverige grossisthandel - Sverige detaljhandel USA grossisthandel USA detaljhandel - Europa grossisthandel Ryssland grossisthandel Kina grossisthandel - Övriga segment - Total - Under 2013 uppfyllde inte detaljhandelssegmentet i USA kraven på ett segment för vilket information ska lämnas. Med förvärvet under 2014 av ABC Group (not 39) uppfyller dock detaljhandelssegmentet i USA dessa krav och därför har uppgifterna för jämförelseåret räknats om. 36p130(e) 36p134(c) 36p134(d)(iii) Återvinningsbart belopp för en KGE har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom femårsperioden etrapoleras med hjälp av bedömd tillvättakt enligt uppgift nedan. Tillvättakten överstiger inte den långfristiga tillvättakten för skomarknaden där berörd KGE verkar. 86

87 36p134(d)(i), (iv), (v) För varje KGE till vilket ett betydande goodwillbelopp har fördelats, anges nedan de väsentliga antaganden, långsiktig tillvättakt och diskonteringsränta som använts när nyttjandevärde beräknats. I de fall det gjorts en nedskrivning i ett KGE, anges även återvinningsvärde. Sverige grossisthandel USA detaljhandel Europa grossisthandel Ryssland grossisthandel p134(d)(i) Försäljningsvolym (årlig tillvättakt, %) % % % % 36p134(d)(i) Försäljningspris (årlig tillvättakt, %) % % % % 36p134(d)(i) Bruttomarginal (% av intäkter) -% -% -% -% 36p134(d)(i) Andra rörelsekostnader (tkr) 36p134(d)(i) Årliga investeringar (tkr) e/t e/t e/t 36p134(d)(iv) Långsiktig tillvättakt % % % % 36p134(d)(v) Diskonteringsränta före skatt % % % % 36p130(e) Återvinningsvärde för KGE e/t e/t e/t Sverige grossisthandel Europa grossisthandel Ryssland grossisthandel p134(d)(i) Försäljningsvolym (årlig tillvättakt, %) % % % 36p134(d)(i) Försäljningspris (årlig tillvättakt, %) % % % 36p134(d)(i) Bruttomarginal (% av intäkter) -% -% -% 36p134(d)(i) Andra rörelsekostnader (tkr) 36p134(d)(iv) Långsiktig tillvättakt % % % 36p134(d)(v) Diskonteringsränta före skatt % % % 36p134(d)(ii) 36p134(d)(ii) 36p134(d)(ii) 36p134(d)(ii) 36p134(d)(ii) Dessa antaganden har använts för att analysera varje KGE inom respektive rörelsesegment. Med försäljningsvolym avses den bedömda genomsnittliga årliga tillväten över den femåriga prognosperioden. Den baseras på tidigare resultat och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen, samt eterna informationskällor. Försäljningspriset är den genomsnittliga bedömda årliga tillväten över den femåriga prognosperioden. Den bygger på rådande branschtrender och beaktar långsiktiga inflationsprognoser för varje geografiskt område. Bruttomarginal är den genomsnittliga marginalen, beräknad som procent av intäkterna, över den femåriga prognosperioden. Den baseras på nuvarande nivåer för försäljningsmarginalerna och nuvarade sammansättning av försäljningen, med justeringar för förväntade prishöjningar på läder, företagets viktigaste råvara. Dessa prishöjningar räknar inte ledningen med att kunna kompensera genom prishöjningar i kundledet. Läderpriserna förväntas öka med i genomsnitt, % per år under femårsperioden. Med andra rörelsekostnader avses sådana kostnader som är fasta i KGE och inte varierar väsentligt med försäljningsvolymer eller priser. Ledningen prognosticerar dessa kostnader på basis av den nuvarande affärsstrukturen, justerat för inflationseffekter. Framtida omstruktureringar eller kostnadsbesparingar beaktas inte. De belopp som visas ovan är de genomsnittliga rörelsekostnaderna för den femåriga prognosperioden. 36p134(d)(ii), p45 Årliga utgifter för investeringar avser förbättringskostnader för butiker i det amerikanska detaljhandelssegmentet. Dessa baseras på koncernledningens tidigare erfarenheter och planer för förbättringar som erfordras efter förvärvet. Inga tillkommande kostnader eller kostnadsbesparingar till följd av dessa kostnader beaktas i beräkningen av nyttjandevärde. 87

88 36p130(a) 36p134(f) Nedskrivningen är hänförlig till en grossist-kge i Stepland (ingår i det ryska rörelsesegmentet) till följd av ett beslut i början av 2014 att minska den tillverkning som förlagts till denna enhet (se not 35). Detta var ett resultat av en omfördelning av koncernens tillverkningsvolymer mellan alla KGE för att dra fördel av gynnsamma marknadsvillkor. Som en följd av detta beslut omprövade koncernen sin avskrivningspolicy för materiella anläggningstillgångar i detta land och gjorde bedömningen att nyttjandeperioden inte skulle påverkas. Inget nedskrivningsbehov förelåg för någon annan kategori av tillgångar än goodwill. Den diskonteringsränta före skatt som under tidigare år använts för berörd grossist-kge i Stepland var,%. I det europeiska grossisthandelssegmentet översteg det återvinningsvärde som beräknats utifrån verkligt värde, det redovisade värdet med tkr. Ingen rimligt möjlig förändring i viktiga antaganden skulle innebära att det redovisade värdet skulle överstiga återvinningsvärdet. PwCs kommentarer IAS 36 punkt 134 kräver upplysningar för KGE för vilka det redovisade värdet på goodwill eller immateriella tillgångar är betydande i jämförelse med företagets totala goodwill eller immateriella tillgångar. IAS 36 punkt 134(d)(i) kräver upplysningar om varje viktigt antagande som ledningen har baserat sina prognoser på och som återvinningsvärdet påverkas mest av. IAS 36 punkt 134(f)(iii) kräver specifika upplysningar i det fall en rimligt möjlig förändring i ett viktigt antagande skulle innebära att enhetens redovisade värde skulle överstiga dess återvinningsvärde. Vilka antaganden som bedöms vara viktiga kommer att vara olika för olika företag, beroende på de individuella omständigheterna för berörda KGE. Upplysningar om viktiga antaganden illustreras ovan Finansiella instrument per kategori IFRS7p6 Låne- och kundfordringa r Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 31 december 2014 Derivat som används för säkringsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa Tillgångar i balansräkningen Finansiella tillgångar som kan säljas Derivatinstrument Kundfordringar och andra fordringar eklusive interimsfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Likvida medel Summa 88

89 Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 31 december 2014 Derivat som används för säkringsändamål Övriga finansiella skulder Summa Skulder i balansräkningen Upplåning (eklusive skulder avseende finansiell leasing) Skulder avseende finansiell leasing Derivatinstrument Leverantörsskulder och andra skulder eklusive icke finansiella skulder Summa Låne- och kundfordringar Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 31 december 2013 Derivat som används för säkringsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa Tillgångar i balansräkningen Finansiella tillgångar som kan säljas Derivatinstrument Kundfordringar och andra fordringar eklusive interimsfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Likvida medel Summa Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 31 december 2013 Derivat som används för säkringsändamål Övriga finansiella skulder Summa Skulder i balansräkningen Upplåning (eklusive skulder avseende finansiell leasing) Skulder avseende finansiell leasing Derivatinstrument Leverantörsskulder och andra skulder eklusive icke finansiella skulder Summa PwCs kommentarer Förskottsbetalningar, som t e kundfordringar och andra fordringar, och icke finansiella skulder, som t e upplupna sociala avgifter, är ekluderade eftersom denna analys endast krävs för finansiella instrument. Kategorierna i tabellen ovan härrör från IAS 39. Finansiell leasing ligger väsentligen utanför tillämpningsområdet för IAS 39 men ligger däremot inom tillämpningsområdet för IFRS 7. Av denna anledning ingår finansiell leasing i tabellen. 89

90 18.2 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet IFRS7p36(c) Kreditkvaliteten för finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till etern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik: Kundfordringar Motparter med etern kreditrating (Moody s) A BB BBB Motparter utan etern kreditrating Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Summa kundfordringar utan nedskrivningsbehov Bankmedel och kortfristig bankinlåning AAA AA A Kassamedel Summa likvida medel TU TU Finansiella skulder som kan säljas skuldinstrument AA Derivatinstrument AAA AA Lån till närstående Grupp 2 Grupp 3 Grupp 1 nya kunder/närstående (kundrelationernas varaktighet kortare än 6 månader). Grupp 2 befintliga kunder/närstående (kundrelationernas varaktighet längre än 6 månader) utan tidigare betalningsförsummelser. Grupp 3 befintliga kunder/närstående (kundrelationernas varaktighet längre än 6 månader) med vissa tidigare uteblivna betalningar. Alla uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut. Inga av lånen till närstående är förfallna men inte nedskrivna. 90

91 19 Finansiella tillgångar som kan säljas Per 1 januari Valutakursdifferenser - Ökning genom rörelseförvärv (not 39) Köp Försäljningar - Ökning vid förvärv av bestämmande inflytande - Vinster (+) och förluster (-) netto, förda från eget kapital (not 29) - - Återföring av tidigare innehav i ABC Group (not 29) - 1p79(b) Vinster (+) och förluster (-) netto, förda till eget kapital (not 29) Per 31 december 1p66, 1p69 Avgår: långfristig del - - 1p66, 1p69 Kortfristig del IFRS7 p20(a)(ii) IFRS7p31, 34 IFRS7p34(c) IFRS13 p93(b)(d) IFRS7p36(a) IFRS7p36(c) Koncernen omförde vinster om tkr (2013: tkr) och förluster om tkr (2013: tkr) från eget kapital till resultaträkningen. Förluster uppgående till tkr (2013: tkr) avser nedskrivningar. I finansiella tillgångar som kan säljas ingår följande: Noterade värdepapper: aktier Sverige aktier Europa aktier USA skuldebrev med fast ränta på,% och förfallodag 27 augusti 2016 ej inlösbara preferensaktier med rätt till % utdelning (ej kumulativ) Onoterade värdepapper: skuldebrev med fast ränta mellan,% och,% och förfallotider mellan juli 2015 och maj 2017 Finansiella tillgångar som kan säljas är uttryckta i följande valutor: SEK EUR USD Andra valutor Det verkliga värdet på onoterade värdepapper bygger på kassaflöden som diskonterats med en ränta som baserats på marknadsränta och ett risktillägg som är specifikt för dessa onoterade värdepapper (2014: %; 2013: %). Verkliga värden är i nivå 2 i verkligt värdehierarkin (se not 3.3). Den maimala eponeringen för kreditrisk på balansdagen är redovisat värde på de skuldebrev som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Ingen av dessa finansiella tillgångar är förfallen till betalning eller i behov av nedskrivning. 91

92 20 Derivatinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder IFRS7p22(a)(b) Ränteswappar kassaflödessäkringar IFRS7p22(a)(b) Ränteswappar säkringar av verkligt värde IFRS7p22(a)(b) Valutaterminskontrakt kassaflödessäkringar Valutaterminskontrakt innehav för handel Summa 1p66, 69 Minus långfristig del: Ränteswappar kassaflödessäkringar Ränteswappar säkringar av verkligt värde 1p66, 69 Kortfristig del Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. IFRS7p24 39p91(a), 101(a) IFRS7p31 IFRS7p23(a) 39p100, 1p79(b) IFRS7p31 IFRS7p23(a), 1p79(b) Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende säkringar av verkligt värde utgör en förlust på tkr (2013: förlust tkr) (not 8). Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till tkr (2013: tkr) (not 8). Ingen ineffektivitet finns att redovisa avseende säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Under räkenskapsåret har koncernens derivatinstrument överförts till en central motpart, på grund av en lagändring. Detta hade ingen inverkan på koncernens säkringsredovisning. (a) Valutaterminskontrakt Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 december 2014 till tkr (2013: tkr). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tolv månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per 31 december 2014, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 29), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Detta sker vanligen inom 12 månader från rapportperiodens slut, om vinsten eller förlusten inte ingår i det initiala anskaffningsvärdet som redovisats för köp av anläggningstillgångar. I detta fall redovisas beloppet i resultaträkningen fördelat över tillgångens nyttjandetid ( till år). (b) Ränteswappar Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal uppgick per 31 december 2014 till tkr (2013: tkr). Per den 31 december 2014 varierar de fasta räntorna mellan,% och,% (2013: mellan,% och,%). De viktigaste rörliga räntorna är EURIBOR och LIBOR. Vinster och förluster på ränteswappar per 31 december 2014, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 29), kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats (not 31). 92

93 IFRS7p22, 1p79(b) IFRS7p36(a) (c) Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter En del av Koncernens upplåning i USD uppgående till tkr (2013: tkr) är identifierad som säkring av nettoinvesteringen i Koncernens dotterföretag i USA. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2014 var tkr (2013: tkr). Kursförlusten på omräkning av upplåningen till svenska kronor uppgår till tkr (2013: vinst på tkr) vid rapportperiodens slut och redovisas i övrigt totalresultat. Den maimala eponeringen för kreditrisk vid rapportperiodens slut är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen. 21 Kundfordringar och andra fordringar IFRS7p36, Kundfordringar 1p77 Minus: reservering för osäkra fordringar - - 1p78(b) Kundfordringar netto 1p78(b) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1p78(b), 24p18(b) Fordringar på närstående (not 41) 1p78(b), 24p18(b) Lån till närstående (not 41) 1p78(b), 1p66 Minus långfristig del: Lån till närstående - - 1p66 Kortfristig del Alla långfristiga fordringar förfaller inom år från rapportperiodens slut. IFRS7p25 IFRS13p93(b), (d), p97 24p18(b)(i) IFRS7p14 TU IFRS7p37(a) Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar, eklusive interimsfordringar, är som följer: Kundfordringar Fordringar på närstående Lån till närstående De verkliga värdena på lån till närstående baseras på diskonterade kassaflöden med användning av en räntesats som baseras på låneräntan på,% (2013:,%). Diskonteringsräntan motsvarar LIBOR plus lämplig kreditbedömning. Verkliga värden är i nivå 2 i verkligt värdehierarkin. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer: Lån till närstående (not 41),-%,-% Vissa av Koncernens dotterföretag överförde kundfordringar uppgående till tkr till en bank i utbyte mot kontanter under år Transaktionen har redovisats som upplåning mot säkerhet (not 31). I händelse att dotterföretagen inte fullgör sina skyldigheter enligt låneavtalet, har banken rätt att erhålla kassaflöden från de överförda fordringarna. Om dotterföretagen fullgör sina skyldigheter, kommer de att uppbära fordringarna och ställa nya fordringar som säkerhet. Per den 31 december 2014 uppgick fullgoda kundfordringar till tkr (2013: tkr). Per den 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till tkr (2013: tkr) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. 93

94 Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: Mindre än månader till månader IFRS7p37(b) Per den 31 december 2014 har Koncernen redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger på tkr (2013: tkr). Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till tkr per den 31 december 2014 (2013: tkr). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Åldersanalysen av dessa är som följer: till månader Mer än månader Redovisade belopp, per valuta, för Koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande: SEK EUR USD Andra valutor IFRS7p16 Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar är som följer: Per 1 januari IFRS7p20(e) Reservering för osäkra fordringar Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara - - Återförda outnyttjade belopp - - Upplösning av diskonteringseffekt (not 12) Per 31 december Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen (not 9). Upplösning av diskonteringseffekt ingår i Finansiella poster i resultaträkningen (not 11). Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när Koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. IFRS7p16 IFRS7p36(a) I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Den maimala eponeringen för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet. 94

95 22 Varulager 2p36(b), 1p78(c) Råmaterial Produkter i arbete Färdiga varor 2p36(d), p38 2p36 (f),(g) Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor och uppgår till tkr (2013: tkr). Koncernen återförde i juli 2014 tkr av en tidigare nedskrivning av varulagret. Koncernen har sålt alla de nedskrivna varorna till en oberoende detaljist i Australien till anskaffningsvärde. Det återförda beloppet ingår i Kostnader för sålda varor i resultaträkningen. PwCs kommentar Separat upplysning om färdiga varor till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader krävs där så är tillämpligt 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen IFRS7p8(a), 31, 34(c) Noterade värdepapper innehav för handel aktier Sverige aktier Europa aktier USA 7p15 IFRS7p20 IFRS13p91 I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet (not 38). Förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i Andra vinster/förluster netto i resultaträkningen (not 8). Det verkliga värdet för alla aktier baseras på deras aktuella köpkurser på en aktiv marknad. 24 Likvida medel 7p45 I likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen ingår följande: Kassa och bank Kortfristiga bankplaceringar Likvida medel (eklusive checkräkningskredit) 95

96 25 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter IFRS5p41 (a)(b)(d) De tillgångar och skulder som hänför sig till Shoes AB (som ingår i det svenska grossistsegmentet) har redovisats som innehav för försäljning efter godkännandet från koncernledningen och aktieägarna den 23 september 2014 att sälja företaget Shoes AB. Transaktionen förväntas fullföljas i maj IFRS5p38 IFRS5p38 IFRS13p93(a), (b),(d) (a) Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerad som innehav för försäljning Materiella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella tillgångar Varulager Övriga omsättningstillgångar Summa (b) Skulder i avyttringsgrupp klassificerad som innehav för försäljning Leverantörsskulder och andra skulder Övriga kortfristiga skulder Avsättningar Summa I enlighet med IFRS 5 har tillgångar och skulder som innehas för försäljning skrivits ner till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, tkr. Detta är en icke återkommande värdering till verkligt värde som har beräknats med hjälp av observerbara indata, närmare bestämt priserna vid nyligen genomförda försäljningar av jämförbara verksamheter. Värderingen är därför i nivå 2 i verkligt värdehierarkin. Det verkliga värdet har fastställts genom att beräkna förhållandet mellan transaktionspris och årliga intäkter för de jämförbara verksamheterna och tillämpa medelvärdet på Shoes AB. IFRS5p33(b) Analys av resultatet från avvecklade verksamheter och redovisat resultat vid omvärdering av tillgångar eller avyttringsgrupp är som följer: Intäkter Kostnader - - Resultat från avvecklade verksamheter före skatt 12p81(h)(ii) Inkomstskatt - - Resultat från avvecklade verksamheter efter skatt Resultat vid omvärdering av tillgångar i avyttringsgrupp före skatt - 12p81(h)(ii) Inkomstskatt Resultat vid omvärdering av tillgångar i avyttringsgrupp efter skatt - Årets resultat från avvecklade verksamheter (c) Kassaflöden IFRS5p33(c) Kassaflöden från den löpande verksamheten IFRS5p33(c) Kassaflöden från investeringsverksamheten - - IFRS5p33(c) Kassaflöden från finansieringsverksamheten - - Summa kassaflöden - IFRS5p38 (d) Ackumulerade intäkter eller kostnader redovisade i övrigt totalresultat avseende avyttringsgrupp klassificerad som innehav för försäljning Omräkningsreserv 96

97 PwCs kommentarer I detta eempel presenterar företaget rapporten över kassaflöden som om ingen avveckling av verksamhet har skett och lämnar erforderliga upplysningar enligt IFRS 5p33 i noterna. Det skulle också vara acceptabelt att presentera de tre kategorierna separat i rapporten över kassaflöden och specificera kategorierna rad för rad antingen i noterna eller i rapporten över kassaflöden. Det är inte acceptabelt att presentera alla kassaflöden från avvecklade verksamheter på en rad som endera investerings- eller löpande verksamhet IFRS 5p38 kräver separat redovisning av ackumulerade intäkter eller kostnader som redovisas i övrigt totalresultat och avser en materiell anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) som klassificerats som innehav för försäljning. Det finns inga poster som redovisats i eget kapital avseende den avyttringsgrupp som klassificerats som innehav som ska säljas, men posten finns med för att visa hur det kan se ut Upplysningarna kan också lämnas direkt i räkningarna. 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital 1p79 Antal aktier (tusental) Övrigt tillskjutet kapital Aktiekapital Summa Per 1 januari 2013 Personaloptionsprogram: 1p106(d)(iii) betalningar av emitterade aktier (not 27) Per 31 december 2013 Konvertibla skuldebrev egetkapitaldel, brutto 12P61A, 81(a) Konvertibla skuldebrev egetkapitaldel, skatt - - Personaloptionsprogram: 1p106(d)(iii) betalningar av emitterade aktier (not 27) IFRS3 pb64(f)(iv) Ökning genom rörelseförvärv (not 39) 1p79(a) Per 31 december p79(a) Moderföretaget återköpte egna aktier på Stockholmsbörsen den 18 april Det totala belopp som betalades för aktierna, netto efter skatt, var tkr. Aktierna innehas som egna aktier. Moderföretaget har rätt att sälja dessa aktier vid en senare tidpunkt. Alla aktier som emitterats av Moderföretaget är till fullo betalda. Koncernen emitterade aktier den 1 mars 2014 (% av det totala emitterade aktiekapitalet) till aktieägarna i ABC group som en del av köpeskillingen avseende % av dess aktiekapital. De emitterade aktierna har samma rättigheter som övriga emitterade aktier. Verkligt värde för de emitterade aktierna uppgick till tkr (, kr per aktie). De relaterade transaktionskostnaderna, uppgående till tkr, har avräknats mot förväntad emissionslikvid. PwCs kommentar Den redovisningsmässiga behandlingen av egna aktier ska ske i enlighet med nationell bolagsrätt och prais. I balansräkningen får egna aktier anges som en separat avdragspost inom eget kapital, reducera balanserad vinst eller presenteras som en särskild reserv. Beroende på nationell bolagsrätt kan företaget ha rätt att sälja de egna aktierna vid en senare tidpunkt 97

98 27 Aktierelaterade ersättningar IFRS2p45(a) Aktieoptioner tilldelas styrelseledamöter och anställda med mer än tre års tjänstgöringstid. De tilldelade optionernas lösenpris motsvarar aktiernas marknadspris minus % på tilldelningsdagen. Optionerna är villkorade av att den anställde fullgör tre års tjänstgöring (intjänandeperioden). Optionerna kan utnyttjas med början tre år efter tilldelningsdagen endast om koncernen uppnår sina mål för resultat per aktie under perioden, uppgående till inflation plus %. Optionerna har en avtalsenlig löptid på fem år. Koncernen har inte någon legal eller informell förpliktelse att återköpa eller reglera optionerna kontant. Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer: Genomsnittligt lösenpris i kr per option Genomsnittlig Optioner t lösenpris i kr (tusental) per option Optioner (tusental) IFRS2p45 (b)(i) Per 1 januari,, IFRS2p45 (b)(ii) Tilldelade,, IFRS2p45 (b)(iii) Förverkade, -, - IFRS2p45 (b)(iv) Utnyttjade, -, - IFRS2p45 (b)(v) Förfallna, - IFRS2p45 (b)(vi) Per 31 december,, IFRS2p45 (b)(vii), IFRS2p45(c) IFRS2p45(d) Av de utestående optionerna (2013: optioner), var optioner (2013: optioner) möjliga att utnyttja. Utnyttjade optioner under 2014 resulterade i att aktier (2013: aktier) emitterades till ett vägt genomsnittspris på, kr per styck (2013:, kr per styck). Vägt genomsnittligt pris vid tidpunkten för utnyttjandet var, kr (2013:, kr) per aktie. De relaterade transaktionskostnaderna, som uppgick till tkr (2013: tkr), har kvittats mot de mottagna beloppen. Utestående aktieoptioner (i tusental) vid årets slut har följande förfallodatum och lösenpriser: Tilldelningstidpunkt Förfallodag 1 juli Lösenpris i Aktier - intjäningstidpunkt kr per aktie , , , , , , IFRS2p46, p47(a) Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under perioden, fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, var, kr per option (2013:, kr). Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på, kr (2013:, kr) på tilldelningsdagen, ovanstående lösenpris, volatilitet på % (2013: %), förväntad utdelning på,% (2013:,%), förväntad löptid på optionerna på 3 år och årlig riskfri ränta på % (2013: %). Volatiliteten mätt som standardavvikelsen för förväntad avkastning på aktiepriset baseras på en statistisk analys av dagliga aktiekurser under de senaste tre åren. Se not 10a för information om den totala kostnad som redovisats i resultaträkningen för aktieoptioner som tilldelats styrelseledamöter och anställda. 98

99 28 Balanserad vinst 1p106(d) Per 1 januari 2013 Årets resultat 1p106(d) Betald utdelning avseende IFRS2p50 Värde på anställdas tjänstgöring 1 16p41 Överföring av avskrivningar på byggnader och mark, efter skatt 12p68C Uppskjuten skattefordran avseende optionsprogram 19p120(c) Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, efter skatt - Per 31 december p106(d) Per 1 januari 2014 Årets resultat 1p106(d) Betald utdelning avseende IFRS2p50 Värde på anställdas tjänstgöring 16p41 Överföring av avskrivningar på byggnader och mark, efter skatt Överföring av omvärderingsreserv avseende avyttrade byggnader och mark 12p68C Uppskjuten skattefordran avseende optionsprogram 1p106(d) Återköpta egna aktier - 19p120(c) Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, efter skatt 12p80(d) Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen - Per 31 december 2014 PwCs kommentar Företaget kan välja om värde på anställdas tjänstgöring enligt IFRS 2 ska redovisas i övrigt tillskjutet kapital eller i balanserad vinst. Det bör dock klargöras i redovisningsprinciperna i vilken komponent i eget kapital som uppgifterna ingår. Tillämpning ska ske konsekvent mellan perioder. 99

100 29 Reserver Säkringaningar Omräk- Not Per 1 januari p39, Omvärdering av byggnader och mark brutto 16 Tillgångar som kan säljas Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande Summa Byggnader och mark - omvärdering 12p61A, 81(ab) Omvärdering av byggnader och mark skatt p41 Överföring av avskrivning brutto p61A, 81(ab) Överföring av avskrivning skatt IFRS7 Omvärdering av tillgångar som kan p20(a)(ii) säljas brutto 19 IFRS7 p20(a)(ii) Överföring av omvärdering av tillgångar som kan säljas brutto p61A, 81(ab) Omvärdering av tillgångar som kan säljas skatt IFRS7p20 (a)(ii), 28p10 Omvärdering av tillgångar som kan säljas intresseföretag Kassaflödessäkringar: IFRS7p23(c) verkligt värde-vinster under året 12p61A, 81(ab) skatt på verkligt värde-vinster IFRS7p23(d) överföringar till resultaträkningen intäkter p61A, 81(ab) skatt på överföringar till resultaträkningen intäkter 13 IFRS7p23(e) överföringar till varulager p61A, 81(ab) skatt på överföringar till varulager 13 39p102(a) Säkring av nettoinvestering 20 Valutakursdifferenser: 21p52(b) koncernen p52(b), 28p10 intresseföretag 12 Per 31 december

101 Säkringaningar Omräk- Not Per 1 januari p39, Omvärdering av byggnader och mark brutto 16 Tillgångar som kan säljas Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande Summa Byggnader och mark - omvärdering 12p61A, 81(ab) Omvärdering av byggnader och mark skatt p41 Överföring av avskrivning brutto p61A, 81(ab) Överföring av avskrivning skatt Avyttring av byggnader och mark - - IFRS7 p20(a)(ii) Omvärdering av tillgångar som kan säljas brutto 19 IFRS7 p20(a)(ii) Överföring av omvärdering av tillgångar som kan säljas brutto p61A, 81(ab) Omvärdering av tillgångar som kan säljas skatt IFRS7p20 (a)(ii), 28p10 Omvärdering av tillgångar som kan säljas intresseföretag Kassaflödessäkringar: IFRS7p23(c) verkligt värde-vinster under året 12p61A, 81(ab) skatt på verkligt värde-vinster IFRS7p23(d) överföringar till resultaträkningen intäkter p61A,81(ab ) skatt på överföringar till resultaträkningen intäkter 13 IFRS7p23(e) överföringar till varulager p61A, 81(ab) skatt på överföringar till varulager 13 39p102(a) Säkring av nettoinvestering Valutakursdifferenser: 21p52(b) koncernen - 21p52(b), 28p10 intresseföretag p106(d)(iii) Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i XYZ Group p106(d)(iii) IFRS3p59 Minskning av ägd andel i Red Limited 40 Återföring av omvärdering av tidigare ägd andel i ABC Group Per 31 december PwCs kommentar IAS16p77(f) Upplysningar ska lämnas om eventuella begränsningar i möjligheten att dela ut belopp som redovisas i omvärderingsreserven för byggnader och mark, till aktieägarna. 101

102 Övrigt totalresultat (tkr), netto efter skatt Innehav utan bestämmande inflytande Övriga Balanserad Totalt Övrigt totalresultat Koncernen reserver vinst Räkenskapsåret 2014 TU Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen 16p39 Vinster vid omvärdering av byggnader och mark p120(c) Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen (not 13) - - TU - TU IFRS 3p59 Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen Värdeförändring avseende finansiella tillgångar som kan säljas - - Återföring av omvärdering av tidigare innehav i ABC Group p10 Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen Kassaflödessäkring p102(a) Säkring av nettoinvestering p52(b) Valutakursdifferenser - Avskrivning av byggnader och mark TU Summa Räkenskapsåret 2013 TU Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen 16p39 Vinster vid omvärdering av byggnader och mark p120(c) Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen (not 13) - - TU - TU Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen Värdeförändring avseende finansiella tillgångar som kan säljas p10 Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag Kassaflödessäkring p102(a) Säkring av nettoinvestering p52(b) Valutakursdifferenser - Avskrivning av byggnader och mark TU Summa - - PwCs kommentar IFRS7p20, 1p106A Analysen av hur varje post i eget kapital förändrats till följd av transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat, kan presenteras antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i not. I detta eempel för upprättande av finansiella rapporter presenteras informationen i not. 102

103 30 Leverantörsskulder och andra skulder 1p77 Leverantörsskulder 24p18 Skulder till närstående Sociala avgifter och liknande avgifter Övriga skulder - tilläggsköpeskilling - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 Upplåning Långfristig Banklån Konvertibla skuldebrev Obligationslån och andra lån Inlösbara preferensaktier Skulder avseende finansiell leasing Kortfristig Checkräkningskrediter (Not 24) Upplåning med ställda säkerheter Banklån Obligationslån och andra lån Skulder avseende finansiell leasing Summa upplåning IFRS7p31 IFRS7p14 IFRS7p31 IFRS7p25 (a) Banklån Banklånen förfaller fram till 2018 och löper med en genomsnittlig ränta på,% per år (2013:,% per år). I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet på tkr (2013: tkr). Säkerhet för banklån utgörs av koncernens byggnader och mark (not 16). För annan upplåning mot säkerhet har kundfordringar pantsatts (not 21). Koncernens eponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är vid rapportperiodens slut följande: månader eller mindre - månader - år Mer än år Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer: Redovisat värde Verkligt värde Banklån Inlösbara preferensaktier Obligationslån och andra lån Konvertibla skuldebrev Skulder avseende finansiell leasing 103

104 IFRS13p93(b),( d), IFRS13p97 IFRS7p25 IFRS7p31, 34(c) 7p50(a), TU IFRS7p17, 1p79(b) 32p28, 31 1p79(b) Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan på,% (2013:,%) och är i nivå 2 i verkligt värdehierarkin. Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande: SEK EUR USD Andra valutor Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter: Rörlig ränta: löper ut inom år löper ut efter mer än år Fast ränta: löper ut inom år De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter som ses över vid varierande tidpunkter under De andra lånemöjligheterna har tagits fram för att hjälpa till att finansiera den föreslagna epansionen av koncernens verksamhet i Europa. (b) Konvertibla skuldebrev Moderföretaget emitterade,% konvertibla skuldebrev med ett nominellt värde av miljoner kr den 2 januari Skuldebreven förfaller fem år från utställandedagen till sitt nominella värde på miljoner kr eller kan konverteras till aktier på begäran av innehavaren till en kurs av aktier per kr. Värden på skulddelen respektive egetkapitaldelen (konverteringsrätten) bestämdes vid utgivandet. Konvertibla skuldebrev redovisas i balansräkningen enligt följande: Nominellt värde på konvertibla skuldebrev utgivna 2 januari p28 Egetkapitaldel (not 29) - Skulddel vid utgivande 2 januari 2014 Räntekostnader (not 11) Betald ränta - Skulddel per 31 december 2014 IFRS13 p93(b),(d), p97 32p15 32p18(a) 10p21 Det verkliga värdet för de konvertibla skuldebrevens skulddel uppgick per 31 december 2014 till tkr. Det verkliga värdet har beräknats genom användning av kassaflöden diskonterade till en låneränta på,% och är i nivå 2 i verkligt värdehierarkin. (c) Inlösbara preferensaktier Den 4 januari 2013 gav moderföretaget ut miljoner kumulativa inlösbara preferensaktier med ett nominellt värde av kr per aktie. Aktierna är obligatoriskt inlösbara till sitt nominella värde den 4 januari 2017 och ger en utdelning på,% årligen. Den 1 februari 2015 emitterade Koncernen,% obligationer i USD till ett värde av tkr för att finansiera sitt epansionsprogram och rörelsekapitalbehov i USA. Obligationerna ska återbetalas den 31 december

105 17p31(b) 17p31(b) (d) Skulder avseende finansiell leasing Leasingskulder är effektivt säkerställda, eftersom rättigheterna till den leasade tillgången återgår till leasegivaren i händelse av utebliven betalning. Bruttoskulder avseende finansiell leasing minimileaseavgifter Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing - - Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing Nuvärde på finansiella leasingskulder är som följer: Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 32 Uppskjuten inkomstskatt Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande: Uppskjutna skattefordringar: 1p61 uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader - - uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader Uppskjutna skatteskulder: uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader Uppskjutna skatteskulder (netto) Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande: Ingående balans Valutakursdifferenser - - Ökning genom rörelseförvärv (not 39) Redovisning i resultaträkningen (not 13) Skatt som är hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat (not 13) Skatt som redovisas i eget kapital (13) - Utgående balans 105

106 12p81(g)(i)(ii) Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan: Verkligt värde-vinster Konvertibla skuldebrev Övrigt Summa Uppskjutna skatteskulder Per 1 januari p81(g)(ii) Redovisat i resultaträkningen 12p81(ab) Redovisat i övrigt totalresultat Valutakursdifferenser p81(g)(i) Per 31 december p81(g)(ii) Redovisat i resultaträkningen - 12p81(ab) Redovisat i övrigt totalresultat 12p81(a) Redovisat direkt i eget kapital Ökning genom rörelseförvärv Valutakursdifferenser p81(g)(i) Per 31 december 2014 Skattemässiga överavskrivningar Pensionsförpliktelser Avsättningar Nedskrivningar underskott Övrigt Skattemässiga Summa Uppskjutna skattefordringar Per 1 januari p81(g)(ii) Redovisat i resultaträkningen - 12p81(ab) Redovisat i övrigt totalresultat p81(a) Redovisat direkt i eget kapital - - Valutakursdifferenser 12p81(g)(i) Per 31 december Redovisat i resultaträkningen p81(ab) Redovisat i övrigt totalresultat 12p81(a) Redovisat direkt i eget kapital - - Valutakursdifferenser p81(g)(i) Per 31 december p81(e) 12p81(f) Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar uppgående till tkr (2013: tkr), avseende förluster uppgående till tkr (2013: tkr), som kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst. Underskottsavdrag uppgående till tkr (2013: tkr) och tkr (2013: ) förfaller 2015 respektive Uppskjutna skatteskulder på tkr (2013: tkr) har inte redovisats för kupongskatt och andra skatter avseende vissa dotterföretags ej utdelade balanserade vinstmedel. Sådana belopp återinvesteras löpande. Ej utdelade balanserade vinstmedel uppgick sammanlagt till tkr per 31 december 2014 (2013: tkr). 106

107 33 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning Tabellen nedan visar var i de finansiella rapporterna som koncernens ersättningar efter avslutad anställning är redovisade. Förpliktelser i balansräkningen för: - Förmånsbestämda pensionsplaner (not 33.1) - Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning (not 33.2) Skuld i balansräkningen Redovisning i rörelseresultatet avseende: - Förmånsbestämda pensionsplaner (not 33.1) - Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning (not 33.2) Omvärdering avseende: - Förmånsbestämda pensionsplaner (not 33.1) - - Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning (not 33.2) - - Kostnader redovisade i rörelseresultatet inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Företag kan även välja att i stället redovisa nettoräntekostnaderna i finansnettot Förmånsbestämda pensionsplaner UFR 3 19p148 För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till Mkr (2013: Mkr). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen uppgår till procent (2013: procent). 1 Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till procent (2013: procent). TU, 19p136, p138, p139 Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och USA, som lyder under i stort sett likartade regelverk. Samtliga planer är pensionsplaner baserade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden. Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensioneringstidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade enligt konsumentprisinde medan de amerikanska planerna normalt inte inflationsjusteras när utbetalningar 1 En indikation om företagets nivå av deltagande i planen jämfört med andra deltagande företag ska lämnas enligt IAS 19 p 148d. Eempelföretaget uppfyller detta upplysningskrav genom att lämna upplysning om koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen. 107

108 från planen väl görs. Med undantag av inflationsrisken i Sverige är planerna utsatta för i stort sett likartade risker, som beskrivs nedan. Merparten av utbetalda ersättningar görs från planer som är tryggade med stiftelser, det finns dock även ett antal ofonderade planer för vilka företaget betalar ut ersättningar vid förfallotidpunkt. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och prais, vilket även gäller förhållandet mellan koncernen och förvaltare (eller motsvarande) av stiftelsens förvaltningstillgångar. Ansvaret för övervakning av planerna inklusive investeringsbeslut och tillskott ligger gemensamt hos företaget och stiftelsens styrelse. Stiftelsens styrelse måste bestå av representanter från företaget och de anställda som omfattas av planen enligt pensionsplanens reglering. 19p140(a) De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: Nuvärdet av fonderade förpliktelser Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - Underskott i fonderade planer Nuvärdet av ofonderade förpliktelser Summa underskott i förmånsbestämda pensionsplaner Effekt av lägsta fonderingskrav/tillgångstak Skuld i balansräkningen 108

109 19p140(a), 141 (a-h) Förändringen i den förmånsbestämda nettoskulden under året är följande: Effekt av lägsta fonderingskrav/ Verkligt värde på Nuvärdet av förpliktelsen förvaltningstillgångar Summa tillgångstak Summa Per 1 januari Kostnader för tjänstgöring under innevarande år Räntekostnader/(intäkter) - - Omvärderingar: -Avkastning på förvaltningstillgångar eklusive belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) - (Vinst)/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden - (Vinst)/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster - Förändring i tillgångstak, eklusive belopp som ingår i räntekostnader - Valutakursdifferenser Avgifter: - Arbetsgivaren Anställda som omfattas av planen - Utbetalningar från planen: - Utbetalda ersättningar - Per 31 december 2013 Per 1 januari Kostnader för tjänstgöring under innevarande år Räntekostnader/(intäkter) - Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar eklusive belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster Förändring i tillgångstak, eklusive belopp som ingår i räntekostnader Valutakursdifferenser Avgifter: - Arbetsgivaren Anställda som omfattas av planen - Utbetalningar från planen - Utbetalda ersättningar - - Regleringar - Övertagna genom rörelseförvärv - Per 31 december

110 19p (c) 19p138(a) En av planerna i Sverige har ett överskott som inte redovisats då framtida ekonomiska förmåner varken är tillgängliga för företaget i form av reducering av framtida avgifter eller genom återbetalning. I anslutning till nedläggning av en fabrik, uppstod en reduceringsförlust och en överenskommelse om reglering träffades avseende pensionsstiftelsen, vilken trädde ikraft den 30 december 2014, som innebar att alla pensionsförpliktelser hänförliga till anställda på fabriken reglerades. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan: Sverige USA Övriga Summa Sverige USA Övriga Summa Nuvärdet av förpliktelsen Verkligt värde på förvaltningstillgångar Effekt av av lägsta fonderingskrav/tillgångstak Summa skuld 19p137(a) 19p144 Vid den senaste värderingstidpunkten bestod nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen av ca tkr (2013: tkr) hänförligt till aktiva anställda, tkr (2013: tkr) hänförligt till anställda som lämnat pensionsplanen innan pensionering och tkr (2013: tkr) hänförligt till personer som omfattas av planen och som är pensionerade. De viktigaste aktuariella antagandena var följande: Sverige USA Övriga Summa Sverige USA Övriga Summa Diskonteringsränta.%.%.%.%.%.%.%.% Inflation.%.%.%.%.%.%.%.% Löneökningar.%.%.%.%.%.%.%.% Pensionsökningar.%.%.%.%.%.%.%.% Antaganden beträffande livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell epertis. Dessa antaganden innebär följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder: Sverige USA Övriga Summa Sverige USA Övriga Summa Pensionering vid rapportperiodens slut: Män Kvinnor Pensionering 20 år efter rapportperiodens slut: Män Kvinnor 110

111 19p145(a) Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de vägda väsentliga antagandena är: Inverkan på den förmånsbestämda förpliktelsen Förändring i antagande Ökning i antagande Minskning i antagande Diskonteringsränta,% Minskning med, % Ökning med,% Löneökningar,% Ökning med, % Minskning med,% Pensionsökningar,% Ökning med, % Minskning med,% Ökning med 1 år i Minskning med 1 år i antagande antagande Förväntad livslängd Ökning med,% Minskning med,% 19p145(b) 19p145(c) Ovanstående känslighetsanalyser baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i några av antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod (nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen med tillämpning av den s.k. projected unit credit method vid slutet av rapportperioden) som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i rapporten över finansiell ställning. De metoder och antaganden som känslighetsanalyserna bygger på har inte förändrats sedan föregående period Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning TU, 19p144 19p140(a) Koncernen har ett antal planer för sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning, huvudsakligen i USA. De flesta av dessa planer är ofonderade. Redovisningsmetod, antaganden och antal värderingstillfällen liknar dem som används för förmånsbestämda pensionsplaner, som anges ovan med tillägg av aktuariella antaganden om den långsiktiga ökningen av sjukvårdskostnader med,% per år (2013:,%) och försäkringskrav på,% (2013:,%). De belopp som redovisats i balansräkningen har beräknats enligt följande: Nuvärde av fonderade förpliktelser 0 Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - Underskott i de fonderade planerna Nuvärde av ofonderade förpliktelser Nettoskuld i balansräkningen 111

112 19p140(a) 19p141(a-h) Förändring i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är som följer: Verkligt värde Nuvärdet av på förvaltningstillgångar förpliktelsen Summa Per 1 januari Kostnader för tjänstgöring under innevarande år Räntekostnader/(intäkter) - - Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar, undantaget belopp som ingår i räntekostnader / (intäkt) (Vinst) / förlust till följd av förändrade demografiska antaganden - (Vinst) / förlust till följd av förändrade finansiella antaganden - Erfarenhetsbaserade (vinster) / förluster - Valutakursdifferenser - - Betalda avgifter/premier: - Arbetsgivare Utbetalningar från planer: - Utbetalda ersättningar - Per 31 december - Per 1 januari Kostnader för tjänstgöring under innevarande år Räntekostnader/(intäkter) - - Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar, undantaget belopp som ingår i räntekostnader / (intäkt) (Vinst) / förlust till följd av förändrade demografiska antaganden - (Vinst) / förlust till följd av förändrade finansiella antaganden - Erfarenhetsbaserade (vinster) / förluster Valutakursdifferenser - Betalda avgifter/premier: - Arbetsgivare Utbetalningar från planer: - Utbetalda ersättningar - Övertagna genom rörelseförvärv (not 39) - Per 31 december

113 33.2 Förmåner efter avslutad anställning (pensioner och sjukvård) 19p142 19p143 Förvaltningstillgångarna består av följande: Noterade Onoterade Summa % Noterade Onoterade Summa % Egetkapitalinstrument % % Informations-teknologi Energi Tillverkning Övrigt Räntebärande värdepapper % % Statsobligationer Företagsobligationer (med rating) Företagsobligationer (utan rating) Fastigheter % % I USA I Sverige Försäkringsbrev som är en % % förvaltningstillgång Likvida medel och andra % % likvida medel än kassa och bank Investeringsfond % % Summa % % Pensions- och sjukvårdsplanernas förvaltningstillgångar omfattar stamaktier i moderföretaget till ett verkligt värde av 136 tkr (2013:126 tkr) och en amerikansk fastighet som används av koncernen med ett verkligt värde av 612 tkr (2013: 609 tkr). 113

114 19p139(b) Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen eponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan: Tillgångars volatilitet Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande avkastning kommer ett underskott uppstår. Såväl de svenska som de amerikanska planerna innehåller en väsentlig andel aktier som förväntas överträffa räntan på företagsobligationerna på lång sikt, men medföra volatilitet och risk kortsiktigt. I takt med att planen närmar sig förfall har koncernen för avsikt att minska investeringarnas risknivå genom att öka investeringarna i tillgångar som bättre matchar skulderna. Det första steget i denna process fullgjordes under 2014 genom försäljning av ett antal aktieinnehav och förvärv av en mi av stats- och företagsobligationer. Statsobligationerna består enbart av investeringar i svenska och amerikanska statsobligationer. Företagsobligationerna utgörs av globalt diversifierade värdepapper men med en tonvikt på svenska och amerikanska värdepapper. Förändringar i obligationernas avkastning Inflationsrisk Livslängdsantaganden Koncernen anser dock att eftersom skulderna i planen är långsiktiga är fortsatta aktieinvesteringar ett lämpligt inslag i koncernens långsiktiga strategi att hantera planen effektivt. Se nedan för ytterligare information avseende koncernens strategi för matchning av tillgångar och skulder. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen, även om detta delvis kommer att uppvägas av en ökning i värdet på innehavet av obligationer. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder (även om det i de flesta fall satts ett tak för nivån på inflationen för att skydda planen mot eceptionella inflationsökningar). De flesta förvaltningstillgångarna är antingen opåverkade av (fast ränta på obligationer) eller svagt korrelerade med (aktier) inflationen, vilket innebär att en ökning i inflationen också kommer öka underskottet. I de amerikanska planerna är pensionsbetalningarna inte sammankopplade med inflationen vilket medför en mindre väsentlig risk. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Detta är framförallt väsentligt i de svenska planerna i vilka inflationsökningar medför högre känslighet för ändringar i livslängdsantaganden. 114

115 19p146 19p147(a) 19p147(b) 19p147(c) 19R147(c) Vid fonderade planer ser koncernen till att placeringarna förvaltas enligt en strategi, där tillgångar och skulder matchas, som har utvecklats för att uppnå långsiktiga placeringar som är i linje med åtagandena för pensionsplanerna. Inom detta ramverk är koncernens mål att matcha tillgångar med pensionsförpliktelser genom att investera i långfristiga räntebärande värdepapper med löptider som matchar utbetalning av ersättningar när de förfaller och i lämplig valuta. Bolaget följer aktivt hur löptid och förväntad avkastning på investeringarna matchar förväntade utbetalningar till följd av pensionsförpliktelserna. Koncernen har inte ändrat de processer som används för att hantera sina risker från tidigare perioder. Koncernen använder inte derivatinstrument för att hantera sina risker. Placeringarna är väl diversifierade, varför en värdenedgång på en enstaka placering inte har någon väsentlig inverkan på värdet av de totala förvaltningstillgångarna. En stor andel av tillgångarna per 2014 består av investeringar i aktier, även om koncernen också investerar i fastigheter, obligationer, hedgefonder och likvida medel. Koncernen anser att aktier långsiktigt erbjuder den bästa avkastningen till en acceptabel risknivå. De flesta aktierna finns i en globalt diversifierad portfölj innehållande aktier i de mest stabila företagen, med ett mål att ha 60 % av aktierna i Sverige och Europa, 30 % i USA och resterande del på tillvätmarknader. Koncernen har beslutat att sträva mot att eliminera pensionsplanens underskott under de kommande nio åren. Fonderingen prövas årligen och det aktuella beslutade planmässiga tillskottet är 14 % av pensionsmedförande löner i Sverige och 12 % i USA. Nästa treårsvärdering kommer att färdigställas per den 31 december Koncernen anser att storleken på de tillskott som fastställts vid det senaste värderingstillfället är tillräcklig för att eliminera underskottet under den överenskomna perioden och tillskotten som görs enligt plan beräknas inte öka väsentligt. Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2015 uppgå till tkr. Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 25,2 år. Löptidsanalys avseende förväntade odiskonterade betalningar för pensions- och sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning: Per 31 december 2014 Inom 1 år Mellan 1-2 år Mellan 2-5 år Mer än 5 år Summa Pensionsförmåner Sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning Summa 115

116 34 Utdelning per aktie 1p107 Utdelningar som betalades ut under 2014 och 2013 uppgick till tkr (, kr per aktie) respektive tkr (, kr per aktie). 1p137(a) 10p12 På bolagsstämman den 30 april 2015 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2014 på, kr per aktie, totalt tkr, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter. 35 Övriga avsättningar 1p78(d) Omstrukturering Rättsliga krav Summa 37p84(a) Per 1 januari 2014 Redovisat i resultaträkningen: 37p84(b) tillkommande avsättningar avsättning vid förvärv av ABC Group Vinstandelar & bonus Rättslig process i förvärvat företag Återställande av miljö 37p84(d) återförda outnyttjade belopp p84(e) upplösning av diskonteringseffekt 37p84(c) Utnyttjat under året Valutakursdifferenser IFRS5p38 Överfört till avyttringsgrupp/ klassificerat som innehav för försäljning p84(a) Per 31 december 2014 Avsättningarna består av: 1p69 Långfristig del 1p69 Kortfristig del Summa 37p85(a)-(c) TU 37p85(a)-(c) (a) Återställande av miljö Koncernen använder olika kemikalier i arbetet med läder. En avsättning redovisas för nuvärdet av de kostnader som kommer att uppstå för återställande av tillverkningsplatserna. tkr förväntas utnyttjas under 2015 och tkr under De totala kostnader som förväntas uppstå har beräknats till tkr (2013: tkr). Den avsättning som överförts till avyttringsgruppen som är klassificerad som innehav för försäljning uppgår till tkr och utgörs av en avsättning för återställande av miljö för Shoes AB (ingår i det svenska grossistsegmentet). Se not 25 för ytterligare information om avyttringsgruppen som innehas för försäljning. (b) Omstrukturering Minskningen av tillverkningsvolymer i ett dotterföretag i Stepland (ingår i det ryska grossistsegmentet) kommer att resultera i ett bortfall av totalt arbetstillfällen i två fabriker. Med den lokala fackföreningen har en överenskommelse träffats som specificerar antalet anställda som berörs och den ersättning koncernen erbjuder vid frivillig avgång, samt kvantifierar de belopp som ska betalas ut till de anställda som blir uppsagda, före räkenskapsårets slut. Uppskattade omstruktureringskostnader för personal uppgår till tkr per 31 december 2014 (not 10a). Övriga kostnader som direkt kan hänföras till omstruktureringen, inklusive uppsägning av leasingavtal, uppgår till tkr. En avsättning för dessa kostnader gjordes under Avsättningen på tkr per 31 december 2014 förväntas bli utnyttjad i sin helhet under första halvåret

117 36p130 37p85(a)-(c) En nedskrivning av goodwill på tkr redovisades i den kassagenererande enheten hänförlig till Stepland till följd av denna omstrukturering (not 17). (c) Rättsliga krav De belopp som avsatts avser rättsliga krav gentemot koncernen från kunder till grossistsegmentet i USA. Kostnaden för avsättningen redovisas i posten Administrationskostnader i resultaträkningen. Det avsatta beloppet per 31 december 2014 förväntas bli utnyttjat under första halvåret Det är styrelsens uppfattning, efter att ha inhämtat vederbörlig juridisk rådgivning, att utfallen av dessa krav inte kommer att leda till någon väsentlig förlust utöver vad som avsatts per 31 december p 9(c),11, TU, 37p85(a)- (c) (d) Vinstandelar och bonus Avsättningen för vinstandelar och bonus ska regleras inom månader efter att de reviderade finansiella rapporterna har fastställts. 37p85(a)-(c) IFRS3B64(g) (e) Rättslig process i förvärvat företag En avsättning uppgående till tkr har redovisats i samband med förvärvet av ABC Group för en pågående process i vilken företaget är svarande. Krav har uppstått genom att en kund hävdar att produkter som levererats varit felaktiga. Det förväntas att domstolen har fattat ett beslut i fallet i slutet av Det totala odiskonterade belopp som koncernen kan bli tvungen att betala om beslutet i processen går emot koncernen uppskattas till mellan tkr och tkr. Per 31 december 2014 har ingen förändring skett i redovisat belopp (med undantag för upplösning av diskonteringseffekt på tkr) för avsättningen per 31 mars 2014, eftersom ingen förändring skett i bedömningen av processens sannolika utfall. De säljande aktieägarna i ABC Group har i avtal åtagit sig att gottgöra för det betalningskrav som kan uppstå till följd av ovanstående process. En gottgörelsetillgång om tkr, motsvarande det verkliga värdet på den gottgjorda skulden, har redovisats av koncernen. Gottgörelsetillgången reduceras från köpeskillingen för förvärvet. Precis som i fallet med den gottgjorda skulden, har det inte skett någon förändring i det redovisade värdet för gottgörelsetillgången per 31 december 2014, eftersom ingen förändring har skett i bedömningen av möjliga utfall eller antaganden som använts för att göra en uppskattning av skulden. 117

118 36 Kassaflöde från rörelsen 7p18(b), 7p20 Resultat före skatt inklusive avvecklade verksamheter Justeringar för: avskrivningar på materiella anläggningstillgångar (not 16) avskrivningar på immateriella tillgångar (not 17) nedskrivning av goodwill (not 17) resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar - aktierelaterade ersättningar pensionsförpliktelser verkligt värde-vinster på derivatinstrument (not 8) - - verkligt värde-vinster(-)/-förluster(+) på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (not 8) - utdelningsintäkter på finansiella tillgångar som kan säljas (not 7) - - utdelningsintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (not 7) - - avsättning för omstruktureringskostnader nedskrivning av varulager (not 6) finansiella poster netto (not 11) resultatandel i joint ventures och intresseföretag (not 12) - - valutakursdifferenser i den löpande verksamheten (not 8, 15) - Vinst vid omvärdering av investeringar som innehas för försäljning (not 7) - Förändringar i rörelsekapital (eklusive effekterna av rörelseförvärv och valutakursdifferenser vid konsolidering): varulager - - kundfordringar och andra fordringar - - finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen - - leverantörsskulder och andra skulder Kassaflöde från rörelsen I rapporten över kassaflöden består försäljning av materiella anläggningstillgångar av följande delposter: Bokfört värde (not 16) Resultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar - Försäljningsintäkter från materiella anläggningstillgångar 7p43 Transaktioner som inte reglerats med likvida medel Den viktigaste transaktionen som inte reglerats med likvida medel är emissionen av aktier som vederlag för det förvärv som behandlas i not

119 37 Eventualförpliktelser 37p86 Sedan 2012 har koncernen bemött en talan som förts av en europeisk miljöbyrå. Koncernen har bestridit skadeståndsansvar. Ingen avsättning har skett i denna koncernredovisning, eftersom juridisk rådgivning tyder på att det inte är sannolikt att ett väsentligt skadeståndsansvar kommer att uppstå. Ytterligare krav för vilka avsättningar har skett redovisas i not Åtaganden (a) Investeringsåtaganden Kontrakterade investeringar vid rapportperiodens slut som ännu inte redovisas i de finansiella rapporterna uppgår till följande belopp: 16p74(c) Materiella anläggningstillgångar 38p122(e) Immateriella tillgångar Summa 17p35(d) 17p35(d) 17p35(a) (b) Åtaganden avseende operationell leasing där ett koncernföretag är leasetagare Koncernen hyr ett antal butikslokaler, kontor och lager enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 5 och 10 år och de flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift. Koncernen leasar också olika slags maskiner och andra tekniska anläggningar enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal. Uppsägningstiden för koncernen avseende dessa avtal är se månader. Upplysning om de leasingkostnader som redovisats i resultaträkningen under året återfinns i not 9. Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer: Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år Summa 39 Rörelseförvärv IFRS3 B64(a-d) Den 30 juni 2013 förvärvade koncernen 15% av aktiekapitalet i ABC Group för tkr. Den 1 mars 2014 förvärvade koncernen ytterligare 56,73% av aktiekapitalet och fick därmed ett bestämmande inflytande i ABC Group, en sko- och lädervarudetaljist verksam i USA och som grossist i de flesta länder i Västeuropa. Som ett resultat av förvärvet förväntas koncernen öka sin närvaro på dessa marknader. Den förväntas också minska sina kostnader genom synergieffekter. IFRS3 B64(e) Den goodwill på tkr som uppstår genom förvärvet hänför sig till förvärvade kundrelationer (som ej är separerbara) och synergieffekter som förväntas genom sammanslagningen av koncernens och ABC Groups verksamheter. Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning. 119

120 Nedanstående tabell sammanfattar erlagd köpeskilling för ABC Group samt verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder och innehav utan bestämmande inflytande som redovisas på förvärvsdagen. Köpeskilling per 1 mars 2014 IFRS3 B64(f)(i,i) Likvida medel IFRS3 B64(f)(iv) Egetkapitalinstrument ( stamaktier) IFRS3B64 (f)(iii), (g)(i) Villkorad köpeskilling IFRS3B64(f) Summa erlagd köpeskilling IFRS3 B64(p)(i) Gottgörelsetillgång - Verkligt värde på aktieinnehavet i ABC Group före rörelseförvärvet Summa köpeskilling IFRS3 B64(i) Redovisade belopp på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder Likvida medel Materiella anläggningstillgångar (not 16) Varumärken (ingår i immateriella tillgångar) (not 17) Licenser (ingår i immateriella tillgångar) (not 17) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 19) Varulager Kundfordringar och andra fordringar Leverantörsskulder och andra skulder - Pensionsförpliktelser: Pensioner (not 33) - övriga förpliktelser efter pensionering (not 33) - Upplåning - Avsättning för rättslig process - Uppskjutna skatteskulder (not 32) - Summa identifierbara nettotillgångar IFRS3 B64(o)(i) Innehav utan bestämmande inflytande Goodwill - IFRS3B64(m) Förvärvsrelaterade kostnader om tkr ingår i administrativa kostnader i koncernens resultaträkning för räkenskapsåret IFRS3B64 (f)(iv), (m) IFRS3 B64(g)(i), B67(b) IFRS3 B64(g)(ii) IFRS3B64 (g)(i),(ii), IFRS13 p93(h)(i) Verkligt värde på de stamaktier som utfärdats som en del av den köpeskilling som erlagts för ABC Group ( tkr) baserades på det publicerade aktiepriset den 1 mars Emissionskostnader uppgående till tkr har kvittats mot de förväntade inbetalningarna. Enligt överenskommelsen om villkorad köpeskilling ska koncernen kontant betala % av den genomsnittliga vinsten som överstiger tkr i ABC Group för en treårsperiod från 2014 till 2016, upp till ett maimalt odiskonterat belopp på tkr, till de tidigare ägarna i ABC Group. Möjligt odiskonterat belopp för alla framtida betalningar som koncernen eventuellt måste göra enligt denna överenskommelse ligger mellan tkr och tkr Det verkliga värdet på överenskommelsen om villkorad köpeskilling, tkr, uppskattades genom tillämpning av den s.k. avkastningsvärdeansatsen. Uppskattningarna av verkligt värde baseras på en diskonteringsränta på % och en antagen sannolikhetsjusterad vinst i ABC Group på tkr - tkr. 120

121 Verkliga värdet är i nivå 3 i verkligt värdehierarkin. De väsentliga icke observerbara indata som använts vid beräkning av denna vinst är följande: IFRS13p93(d) Antaganden Försäljning (tkr) Bruttomarginal (%) Försäljnings- och administrationskostnader Intervall - -% - IFRS3B7(b), IFRS13 p93(h)(ii) Per 31 december 2014 redovisades en ökning på tkr i resultaträkningen för överenskommelsen om villkorad köpeskilling, eftersom den sannolikhetsjusterade vinsten i ABC Group efter ny beräkning förväntades ligga mellan tkr och tkr. Om alla andra variabler är konstanta, skulle en årlig ökning av intäkterna med tkr medföra en ökning av skulden med tkr, en årlig ökning av bruttomarginalen med % skulle öka skulden med tkr och en ökning av försäljnings- och administrationskostnader med tkr skulle öka skulden med tkr. IFRS3 B64(h) Verkligt värde på kundfordringar och andra fordringar är tkr och inkluderar kundfordringar med ett verkligt värde på tkr. Det avtalsenliga bruttobeloppet för förfallna kundfordringar är tkr, varav tkr sannolikt inte kan drivas in. IFRS3 B67(a) Verkligt värde på förvärvade identifierbara immateriella tillgångar på tkr (inklusive varumärken och licenser) är provisoriskt i avvaktan på slutlig värdering av dessa tillgångar. IFRS3 B64(j), B67(c), 37p84,85 IFRS3 B64(g), p57 En avsättning uppgående till tkr har redovisats i samband med förvärvet av ABC Group för en pågående process där företaget är svarande. Kravet har uppstått genom att en kund hävdar att produkter som levererats varit felaktiga. Det förväntas att domstolen har fattat ett beslut i fallet i slutet av Det totala odiskonterade belopp som koncernen kan bli tvungen att betala om beslutet i processen går emot koncernen uppskattas till mellan tkr och tkr. Per 31 december 2014 har ingen förändring skett i redovisat belopp (med undantag för upplösning av diskonteringseffekt på tkr) för avsättningen per 1 mars 2014, eftersom ingen förändring har skett i bedömningen av processens sannolika utfall. De säljande aktieägarna i ABC Group har enligt avtal samtyckt till att gottgöra för det betalningskrav som kan uppstå till följd av ovanstående process. En tillgång avseende rätt till gottgörelse uppgående till tkr, motsvarande verkligt värde på den gottgjorda skulden, har redovisats av koncernen. Gottgörelsetillgången dras av från köpeskillingen för rörelseförvärvet. Liksom för avsättningen, har ingen förändring skett i redovisat belopp för gottgörelsetillgången per 31 december 2014, eftersom ingen förändring har skett i bedömningen av skulden. IFRS3 B64(o) Verkligt värde på innehavet utan bestämmande inflytande i ABC Group, som är ett onoterat företag, beräknades genom att använda köpeskillingen vid förvärvet av % i ABC Group. Köpeskillingen justerades för bristen på bestämmande inflytande och bristen på möjlighet att handla med andelarna, vilket marknadsaktörer skulle beakta vid bedömningen av verkligt värde på innehav utan bestämmande inflytande i ABC Group. IFRS3 B64(p)(ii) IFRS3 B64(q)(i) IFRS3 B64(q)(ii) Koncernen redovisade en vinst på tkr som ett resultat av värderingen till verkligt värde av det aktieinnehav på % i ABC Group som innehades före företagsförvärvet. Vinsten ingår i Övriga intäkter i koncernens resultaträkning för räkenskapsåret Den intäkt från ABC Group som ingår i koncernens resultaträkning sedan 1mars 2014 uppgår till tkr. ABC Group bidrog också med ett resultat på tkr för samma period. Om ABC Group skulle ha konsoliderats från 1 januari 2014, skulle koncernens resultaträkning visa intäkter på tkr och ett resultat på tkr. 121

122 40 Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande a) Förvärv av ytterligare andel i dotterbolag IFRS12p18 Den 21 april 2014 förvärvade koncernen resterande 5% av aktiekapitalet i XYZ Group för tkr. Koncernen äger nu 100% av aktiekapitalet i XYZ Group. Vid tidpunkten för förvärvet var det redovisade värdet av innehav utan bestämmande inflytande tkr. I samband med förvärvet bokade koncernen bort innehav utan bestämmande inflytande om tkr och redovisade samtidigt en minskning i eget kapital hänförlig till moderbolagets ägare om tkr. Effekten på eget kapital sammanfattas enligt följande: Redovisat värde på förvärvad andel av innehav utan bestämmande inflytande Erlagd köpeskilling till innehavare utan bestämmande inflytande - Erlagd köpeskilling överstigande redovisat värde, redovisad i eget kapital - b) Avyttring av andel i ett dotterbolag utan förlust av bestämmande inflytande IFRS12p18 Den 5 september 2014 avyttrade koncernen 10% av sitt 80% innehav i Red Limited för en köpeskilling om tkr. Det redovisade värdet för innehav utan bestämmande inflytande i Red Limited vid tidpunkten för avyttringen var tkr (motsvarande ett innehav om 20%). Detta resulterade i en ökning av innehav utan bestämmande inflytande om tkr och en minskning av eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare om tkr. Effekten på eget kapital sammanfattas enligt följande: 31 december december 2013 Redovisat värde på avyttrad andel av innehav utan bestämmande inflytande - Erhållen köpeskilling från innehavare utan bestämmande inflytande Förlust från avyttring redovisad i eget kapital Det förelåg inga transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande under p41(e) c) Effekterna på eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare för räkenskapsåret som slutar 31 december december 2014 Förändring i eget kapital hänförligt till koncernens aktieägare - Förvärv av ytterligare andelar i dotterbolag - - Avyttring av andelar i dotterbolag som inte leder till förlust av bestämmande inflytande Nettoeffekt i eget kapital - 122

123 41 Närstående 1p138(c) 24p13 Mormor AB (registrerat i Sverige) äger 57% av moderföretagets aktier och har bestämmande inflytande över koncernen. För resterande 43% av aktierna är spridningen stor. Moderföretag i den största koncern där moderföretaget ingår är Gammelmormor AB (registrerat i Sverige). Den part som har den yttersta kontrollen över koncernen är herr Wong. 24p18, 19, 24 Följande transaktioner har skett med närstående: 24p18(a) (a) Försäljning av varor och tjänster Varuförsäljning: intresseföretag intresseföretag till Gammelmormor AB Försäljning av tjänster: Gammelmormor AB (juridiska och administrativa tjänster) nära familjemedlemmar till herr Wong (designtjänster) Summa Varor säljs på basis av gällande prislistor och villkor för icke närstående. Överenskommelser om tjänster med närstående träffas vanligen på basis av självkostnadspris plus vinsttillägg, med en marginal på mellan % och % (2013: % till %). 24p18(a) 24p23 (b) Köp av varor och tjänster Köp av varor: intresseföretag Köp av tjänster: företag kontrollerat av ledande befattningshavare Mormor AB (managementtjänster) Summa Varor och tjänster köps från intresseföretag och ett företag som kontrolleras av en ledande befattningshavare på normala kommersiella villkor. Det företag som kontrolleras av en ledande befattningshavare är ett företag som ägs av Mr Chamois, en styrelseledamot i moderföretaget. Managementtjänster köps av det företag som är direkt ägare av moderföretaget för självkostnadspris plus vinsttillägg, med en marginal på mellan % och % (2013: -%). 24p17 RFR1 (c) Ersättning till ledande befattningshavare [IAS 19] p1c,d (Råd från börsen) Ledande befattningshavare har erhållit följande ersättningar: 24p17(a) Löner och andra kortfristiga ersättningar 24p17(d) Ersättningar vid uppsägning 24p17(b) Ersättningar efter avslutad anställning 24p17(c) Andra långfristiga ersättningar 24p17(e) Aktierelaterade ersättningar Summa 24p18(b) Utöver ovanstående belopp, är koncernen förpliktigad att betala upp till tkr till medlemmar i koncernledningen om kontrollen över koncernen ändras. 123

124 ÅRL 6:1a Riktlinjer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Till ledningen har bolagsstämman beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument m.m. Med andra ledande befattningshavare avses de 10 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning, se sidan []. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maimerad till % av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maimerad till -% av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Pensionsförmåner och ersättningar i form av finansiella instrument m.m. samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen. RFR1 [IAS19] p1c,d Ersättningar och övriga förmåner 2014 Styrelsens ordförande Styrelseledamot XX Styrelseledamot YY Verkställande direktören Vice verkställande direktör Andra ledande befattningshavare ( personer) Summa Rörlig ersättning Övriga förmåner Grundlön/ Styrelsearvode Pensionskostnad Aktierelaterade ersättningar Övrig ersättning Summa Ersättningar och övriga förmåner 2013 Styrelsens ordförande Styrelseledamot XX Styrelseledamot YY Verkställande direktören Vice verkställande direktör Andra ledande befattningshavare ( personer) Summa Rörlig ersättning Övriga förmåner Grundlön/ Styrelsearvode Pensionskostnad Aktierelaterad e ersättningar Övrig ersättning Summa Styrelseledamoten har utöver styrelsearvode erhållit tkr (2013: tkr) för konsultuppdrag avseende miljöförbättringar inom koncernen. Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2014 (2013) kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2015 (2014). För upplysning om hur bonus beräknats, se vidare nedan. Övriga förmåner avser tjänstebil. 124

125 Vid förmånsbestämd pensionsplan Koncernen har endast förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För vidare upplysning kring pension, se nedan. Vid avgiftsbestämd pensionsplan Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För vidare upplysning kring pension, se nedan. Kostnader för aktierelaterade ersättningar avser den kostnad som påverkar årets resultat enligt IFRS 2. Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode. Bonus För verkställande direktören baseras bonus till två tredjedelar på koncernens rörelseresultat samt till en tredjedel på individuella mål uppställda av styrelsen. Bonusbeloppet för 2014 motsvarade % av grundlönen (2013: %). För andra ledande befattningshavare baseras bonus till en tredjedel på koncernens rörelseresultat, till en tredjedel på det egna ansvarsområdets utfall och till en tredjedel på individuella mål. Bonusbeloppet för andra ledande befattningshavare utgår för 2014 med motsvarande -% av grundlönen (2013: -%). Aktierelaterade ersättningar Styrelsens ordförande Styrelseledamot XX Styrelseledamot YY Verkställande direktören Vice verkställande direktör Andra ledande befattningshavare ( personer) Summa Program från tidigare år Årets program Tecknoptioner 2011/2015 Teckningsoptioner 2014/2017 Personaloptioner 2014/2017 Antal Antal Värde Förvärvspris Förmån Antal Värde Förvärvspris Förmån Ledande befattningshavare innehade per 31 december 2014 teckningsoptioner från program 2011/2015. Övriga program från tidigare år är avslutade. Under 2014 har samtliga ledande befattningshavare erhållit personaloptioner vederlagsfritt, medan teckningsoptioner har förvärvats till marknadsvärde. Marknadsvärdet för optionerna i Teckningsoptionsprogram 2014/2017 och Personaloptionsprogram 2014/2017 har beräknats enligt Black & Scholes värderingsmodell. De parametrar som använts vid värdering framgår av not 30. För personaloptionerna gäller speciella förfoganderättsinskränkningar. Dessa inskränkningar har en värdereducerande effekt som bl a beräknats utifrån förväntad omsättning bland berörd personal och sannolikheten för lösen av optionerna före löptidens utgång. Sammantaget motsvarar den beräknade värdereduktionen % i förhållande till det beräknade värdet av personaloptionerna enligt Black & Scholes värderingsmodell. Värdet för optionerna vid tilldelningstillfället har beräknats till kronor per teckningsoption och kronor per personaloption. Villkoren för optionsprogrammen anges i not

126 Pensioner Vid avgiftsbestämd pension Vid förmånsbestämd pension Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. Pensionspremien ska uppgå till % av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrundande lön avses grundlönen samt ett genomsnitt av de tre senaste årens rörliga ersättning. För andra ledande befattningshavare varierar pensionsåldern mellan 60 och 65 år. Pensionsavtalet anger att pensionspremien ska uppgå till -% av den pensionsgrundande lönen. Avgångsvederlag Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. Pensionsnivån ska uppgå till % av den pensionsgrundande lönen mellan 60 och 65 år och med % därav från 65 år och livsvarigt. Med pensionsgrundande lön avses grundlönen samt ett genomsnitt av de tre senaste årens rörliga ersättning. Efterlevandepension uppgår till ca % av ålderspensionen. För andra ledande befattningshavare varierar pensionsåldern mellan 60 och 65 år. I förekommande fall utgår pensionen mellan 60 och 65 år med -% av den pensionsgrundande lönen och från 65 år och livsvarigt utgår pension med -% av den pensionsgrundande lönen. Efterlevandepension uppgår till ca % av ålderspensionen. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, d v s inte villkorade av framtida anställning. Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 18 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag. Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från ledande befattningshavarens sida utgår inget avgångsvederlag. PwCs kommentarer Till följd av den lagreglering inom området som trädde ikraft den 1 juli 2010 utgick NBKs regel och därmed även deras eempel. Mot denna bakgrund har OMX Nordic Echange Stockholm AB, i Råd från börsen p.4 Ersättningar till ledande befattningshavare, beslutat att även fortsättningsvis ha med eemplet som ett råd i Börsregler för att bibehålla den goda utvecklingen av informationskvaliteten inom området. Eemplet är endast avsett att visa hur upplysningar kan lämnas i årsredovisningen och ska inte ses som en mall eller en beskrivning av hur lagen ska tolkas. Omständigheterna i det enskilda fallet kan givetvis också påverka hur bolaget väljer att redovisa informationen. Enligt RFR1[IAS19]p1d skall upplysningar även lämnas för förpliktelser som avser pensioner eller likn förmåner på individnivå för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören samt, i förekommande fall, f.d. sådana befattningshavare. 126

127 24p18(b), 1p77 (d) Fordringar och skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster Fordringar på närstående (not 21): intresseföretag intresseföretag till Gammelmormor AB Gammelmormor AB nära familjemedlemmar till ledande befattningshavare Skulder till närstående (not 30): Mormor AB intresseföretag företag kontrollerat av ledande befattningshavare Fordringar på närstående härrör till största delen från försäljningstransaktioner och förfaller två månader efter försäljningsdagen. Koncernen innehar inte några säkerheter för dessa fordringar. Ingen ränta utgår. Koncernen har inte gjort några reserveringar för osäkra fordringar på närstående (2013: ). Skulderna till närstående härrör till största delen från inköpstransaktioner och förfaller två månader efter inköpsdagen. Skulderna löper utan ränta. 24p18, 1p77 (e) Lån till närstående Lån till ledande befattningshavare i moderföretaget (och deras familjer): Vid årets början Lån som utbetalats under året Erhållna amorteringar - - Ränteintäkter Erhållen ränta - - Vid årets slut Utlåning till intresseföretag: Vid årets början Lån som utbetalats under året Erhållna amorteringar - - Ränteintäkter Erhållen ränta - - Vid årets slut Summa lån till närstående: Vid årets början Lån som utbetalats under året Erhållna amorteringar - - Ränteintäkter Erhållen ränta (not 11) - - Vid årets slut (Not 21) 127

128 24p18(b)(i) IFRS7p15 De lån som har utbetalats till ledande befattningshavare har följande villkor: Ledande befattningshavare Lånebelopp Villkor Räntesats 2014 J Johansson Månatlig amortering under år,% N Nilsson Månatlig amortering under år,% 2013 K Karlsson Månatlig amortering under år,% N Nilsson Månatlig amortering under år,% Vissa lån som utbetalats till intresseföretag under året, uppgående till tkr (2013: tkr), har säkerställts genom pantsättning av aktier i börsnoterade företag. Verkligt värde för dessa aktier var vid rapportperiodens slut tkr (2013: tkr). Lånen till intresseföretag förfaller 1 januari 2015 och löper med,% ränta (2013: %). Verkligt värde och effektiva räntesatser på lån till intresseföretag framgår av not p18(c) Ingen reservering krävdes under 2014 eller 2013 för de lån som beviljats ledande befattningshavare och intresseföretag. PwCs kommentar Inget av eempelföretagets lån till ledande befattningshavare avser en styrelseledamot. RFR1 [IAS24]p1 (f) Ställda säkerheter samt ansvarsförbindelser till förmån för närstående I koncernen har säkerhet i form av borgensåtaganden om totalt tkr ( tkr) lämnats till förmån för två ledande befattningshavare i koncernföretaget B-företag AB. De skulder borgensåtagandena avser uppgår till tkr ( tkr) för A Andersson och tkr ( tkr) för G Gustavsson. Borgensåtagandena är dock maimerade till tkr ( tkr) för respektive befattningshavare. 42 Händelser efter rapportperiodens slut (a) Rörelseförvärv 10p21, Den 1 februari 2015 förvärvade koncernen % av aktiekapitalet i K&Co, en koncern som är IFRS3 B64 specialiserad på tillverkning av skor för etremsporter, för en kontant köpeskilling på tkr och en (a)-(d), (m) ersättning på tkr som förfaller till betalning inom 6 månader efter förvärvet. Direkta kostnader för förvärvet uppgick till tkr, vilka har belastat resultatet.. IFRS3 B64(f),(i) Information om förvärvade nettotillgångar och goodwill: Vid förvärvstillfället Köpeskilling: kontant betalt senarelagd betalning 7p40(a) Sammanlagd köpeskilling Verkligt värde på förvärvade tillgångar (se nedan) - Goodwill IFRS3 B64(e) Ovanstående goodwill är hänförlig till K&Co:s starka ställning och lönsamhet inom nischmarknaden för utrustning för etremsport. 128

129 IFRS3 B64(i) De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är, enligt en preliminär bedömning, följande: Verkligt värde Likvida medel Materiella anläggningstillgångar Varumärken Licenser Kundrelationer Förmånliga leasingavtal Varulager Kundfordringar och andra fordringar Leverantörsskulder och andra skulder - Pensionsförpliktelser - Upplåning - Uppskjutna skatteskulder - Förvärvade nettotillgångar 10p21 (b) Intresseföretag Den 25 januari 2015 förvärvade koncernen % av aktiekapitalet i L&Co, en koncern som är specialiserad på tillverkning av fritidsskor, för en kontant köpeskilling av tkr. Information om förvärvade nettotillgångar och goodwill: Vid förvärvstillfället Köpeskilling: kontant betalt direkta kostnader i samband med förvärvet Sammanlagd köpeskilling Andel av verkligt värde på förvärvade nettotillgångar (se nedan) - Goodwill TU TU 10p21 33p71(e), 10p21, 22(f) Goodwillposten är hänförlig till L&Co:s starka ställning och lönsamhet på marknaden för fritidsskor och till dess personal, vilken inte kan redovisas som en separat immateriell tillgång. De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är, enligt en preliminär bedömning, följande: Verkligt värde Avtalsenliga kundrelationer Materiella anläggningstillgångar Varulager Likvida medel Leverantörsskulder - Upplåning - Förvärvade nettotillgångar (c) Eget kapital-transaktioner Den 1 januari 2015 tilldelades styrelseledamöter och anställda aktieoptioner med ett lösenpris fastställt till marknadskursen denna dag minus %, dvs., kr per aktie (aktiekurs, kr) (förfallodag: 31 december 2018). Moderföretaget sålde egna aktier för ett sammanlagt vederlag av tkr den 15 januari p21 (d) Upplåning Den 1 februari 2015 emitterade Koncernen,% obligationer i USD för att finansiera sitt epansionsprogram och sitt rörelsekapitalbehov i USA. Obligationerna ska återbetalas den 31 december

130 43 Byte av redovisningsprincip tillämpar IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag och följdändringarna i IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och IAS 27 Separata finansiella rapporter per 1 januari De nya redovisningsprinciperna har gett följande effekter på de finansiella rapporterna. (a) Konsolidering av företag i vilka koncernen innehar mindre än 50 % Koncernen är den största aktieägaren i Delta Inc, med en ägarandel på 40%, medan alla andra aktieägare äger mindre än 1 % av aktiekapitalet var. Det finns ingen erfarenhet som visar på att aktieägarna går samman för att utöva sina röster gemensamt. Baserat på den absoluta storleken på koncernens innehav och den relativa storleken på andra aktieinnehav, har ledningen kommit fram till att koncernen har ett tillräckligt dominerande rösträttsinnehav för att ha det inflytande som gör att den kan styra företagets relevanta verksamhet. Därmed redovisas företaget som dotterföretag i dessa finansiella rapporter. Delta Inc klassificerades tidigare som intresseföretag och redovisades med kapitalandelsmetoden. (b) Joint ventures som redovisas med kapitalandelsmetoden Koncernen har gemensamt bestämmande inflytande över Gamma AB i kraft av sin 50-procentiga andel av aktierna i företaget och genom att det krävs enhälligt samtycke av alla parter för alla relevanta aktiviteter i arrangemanget. Innehavet har klassificerats som ett joint venture, i enlighet med bestämmelserna i IFRS 11, och redovisas därför med kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Innan IFRS 11 tillämpades, redovisades innehavet i Gamma AB med klyvningsmetoden. Koncernen redovisar sitt innehav i detta joint venture i början av den tidigaste period som redovisas (1 januari 2013), som det totala redovisade värdet på tillgångar och skulder som koncernen tidigare redovisat enligt klyvningsmetoden. Detta värde utgör antaget anskaffningsvärde för koncernens innehav i detta joint venture när kapitalandelsmetoden tillämpas. Effekterna av ändrade redovisningsprinciper visas i tabellerna nedan. 130

131 Effekt av ändrad redovisningsprincip i koncernens balansräkning 8p28 31 december 2014 Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB 31 december 2014 (omräknat 31 december 2013 (enligt tidigare redovisning) Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB 31 december 2013 (omräknat) 1 januari 2013 (enligt tidigare redovisning) Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB 1 januari 2013 (omräknat) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden Uppskjutna skattefordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Derivatinstrument Kundfordringar och andra fordringar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar och andra fordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Derivatinstrument Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Likvida medel Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning Summa tillgångar

132 31 december 2014 Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB 31 december 2014 (omräknat) 31 december 2013 (enligt tidigare redovisning) Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB 31 december 2013 (omräknat) 1 januari 2013 (enligt tidigare redovisning) Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB 1 januari 2013 (omräknat) Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets ägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Eget kapital och skulder Balanserad vinst Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Upplåning Derivatinstrument Uppskjutna skatteskulder Pensionsförpliktelser Övriga avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och andra skulder Aktuella skatteskulder Upplåning Derivatinstrument Övriga avsättningar Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning Summa skulder Summa eget kapital och skulder

133 Effekt av ändrad redovisningsprincip i koncernens resultaträkning 8p28 Perioden som avslutades 31 december 2014 Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB Perioden som avslutades 31 december 2014 (omräknat) Perioden som avslutades 31 december 2013 (enl tidigare redovisning) Konsolidering av Delta Inc Perioden som Kapital- avslutades 31 andels- metoden för 2013 december Gamma AB (omräknat) Kvarvarande verksamheter Intäkter - - Kostnader sålda varor Bruttovinst - - Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga intäkter Andra vinster/förluster netto Rörelseresultat - - Finansiella intäkter - - Finansiella kostnader Finansiella poster - netto Andel av resultat från investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden - - Resultat före skatt - - Inkomstskatt Årets resultat från kvarvarande verksamheter - - Årets resultat från avvecklade verksamheter (hänförligt till moderföretagets aktieägare) Årets resultat

134 Effekt av ändrad redovisningsprincip i koncernens rapport över totalresultat Perioden som avslutades 31 Perioden Perioden som avslutades Kapital- som avslutades 31 december 2013 (enl Perioden som Kapital- avslutades december Konsolidering av andels- metoden för december 2014 tidigare redovisning) Konsolidering av andels- metoden för december Delta Inc Gamma AB (omräknat) Delta Inc Gamma AB (omräknat) Årets resultat - - Övrigt totalresultat: Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen Vinster vid omvärdering av byggnader och mark Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen Omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas Återföring av omvärdering av tidigare innehav i ABC Group Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen Kassaflödessäkringar Säkring av nettoinvestering Valutakursdifferenser Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt Summa totalresultat för året - - Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa totalresultat för året - - Summa totalresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare har uppkommit från Kvarvarande verksamheter Avvecklade verksamheter Effekten på uppskjuten skatt av förändringar i den svenska skattesatsen visas i vägledande syfte. 134

135 Effekt av ändrad redovisningsprincip i koncernens rapport över kassaflöden Perioden som avslutades 31 december 2014 Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB Perioden som avslutades 31 december 2014 (omräknat ) Perioden som avslutades 31 dec 2013 (enl tidigare redovisning) Konsolidering av Delta Inc Kapitalandelsmetoden för Gamma AB Perioden som avslutades 31 december 2013 (omräknat) Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från rörelsen - - Betald ränta Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten - - Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag, efter avdrag för förvärvade likvida medel Köp av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - Köp av immateriella tillgångar Köp av finansiella tillgångar som kan säljas Likvid från avyttring av tillgångar som kan säljas Lån till intresseföretag Erhållen återbetalning av lån till intresseföretag Erhållen ränta - - Erhållen utdelning Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Likvid från emission av stamaktier Återköp av egna aktier Likvid från emission av konvertibla skuldebrev Likvid från emission av inlösbara preferensaktier Förändring av checkräkningskredit Upptagna lån Amortering av lån Utdelning till moderföretagets aktieägare Utdelning till innehavare av inlösbara preferensaktier Förvärv av andel i dotterföretag Försäljning av andel i dotterföretag Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande Kassaflöde från finansieringsverksamheten Minskning/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början - - Kursdifferens i likvida medel - - Likvida medel vid årets slut

136 Effekt av ändrad redovisningsprincip i koncernens rapport över förändringar i eget kapital Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Övrigt tillskjutet kapital Aktiekapital Balanserad vinst Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Reserver Summa Ingående balans per 1 januari 2013 enligt tidigare redovisning Effekt av byte av redovisningsprincip Omräknad ingående balans per 1 januari 2013 Årets resultat enligt tidigare redovisning Effekt av byte av redovisningsprincip Omräknat årsresultat - Övrigt totalresultat för året enligt tidigare redovisning - - Effekt av byte av redovisningsprincip - - Omräknat övrigt totalresultat för året - - Summa totalresultat för året enligt tidigare redovisning Effekt av byte av redovisningsprincip - - Omräknad summa totalresultat för året Värde på anställdas tjänstgöring 1 Uppskjuten skatt avseende optionsprogram 1 Betalningar av emitterade aktier 1 Utdelning Summa transaktioner med aktieägare, redovisade direkt i eget kapital Utgående balans per 31 december 2013 enligt tidigare redovisning Effekt av byte av redovisningsprincip - - Utgående balans per 31 december Dessa poster påverkas inte av ändringen i redovisningsprinciper. 136

137 10p17 ABL7:11 Lag om värdepappersmarknaden 16:9 Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 20-- för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. 10p17 ÅRL 2:7 Storstad 20-- NN Styrelseordförande NN Styrelseledamot NN Styrelseledamot NN Verkställande direktör RS SE Min (Vår) revisionsberättelse har lämnats 20-- (PricewaterhouseCoopers AB) NN Auktoriserad revisor PwCs kommentar Eemplet innefattar inte en årsredovisning för moderbolaget. I Sverige ingår emellertid normalt moderbolagets årsredovisning i samma handling som koncernredovisningen, varför ovanstående formulering används. Koncernredovisningen ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören. 137

138 Bilaga I Förvaltningsberättelse Ledningens kommentarer Bilaga I - Förvaltningsberättelse - Ledningens kommentarer ÅRL6:1-2a ÅRL 6:6 ÅRL7:4 ÅRL7:32p2 ABL 8:51 Förvaltningsberättelse I enlighet med bestämmelserna i ÅRL ska förvaltningsberättelsen i tillämpliga fall innehålla Information om utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat Kompletterande upplysningar om redovisade belopp Viktiga förhållanden (sådana förhållanden som inte redovisas i de finansiella rapporterna men som är viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning) Väsentliga händelser under räkenskapsåret Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Framtida utveckling, inklusive väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Forskning och utveckling Utländska filialer Egna aktier Finansiella instrument Upplysningar av icke-finansiell karaktär (t e miljö- och personalfrågor) Miljöpåverkan (tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet) Förslag till disposition av vinst/förlust Styrelsens yttrande över den förslagna vinstutdelningen (kan lämnas i separat handling) Förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare Information om aktier, ägare, förhållanden som kan påverkas av ett offentligt uppköpserbjudande, mm, enligt ÅRL 6:2a Bolagsstyrningsrapport International Organization of Securities Commissions 1998 gav IOSCO ut International disclosure standards for cross-border offerings and initial listings for foreign issuers, som innehåller rekommenderade upplysningsnormer, inklusive en översikt över verksamhet och ekonomi och en diskussion om framtidsutsikter. IOSCOs standarder för prospekt är inte tvingande, men de ingår i allt högre grad i nationella börskrav för prospekt och årsredovisningar. Teten i IOSCOs Standard on operating and financial reviews and prospects återges (i översättning) nedan. Även om standarden genomgående refererar till ett företag, anser vi att när ett företag har dotterföretag ska den tillämpas för hela koncernen. Standarden Diskutera företagets finansiella ställning, förändringar i den finansiella situationen och rörelseresultat för varje år och varje delårsperiod för vilka finansiella rapporter krävs, inklusive orsaker till väsentliga förändringar mellan åren i de olika posterna i de finansiella rapporterna, i den utsträckning som krävs för förståelse av företagets verksamhet som helhet. Den information som lämnas ska också kopplas till alla företagets separata segment. Lämna den information som specificeras nedan samt annan information som krävs för att en investerare ska kunna förstå företagets finansiella ställning, förändringar i denna och företagets rörelseresultat. 138

139 Bilaga I Förvaltningsberättelse Ledningens kommentarer A Rörelseresultat. Lämna information om viktiga faktorer, inklusive ovanliga eller sällsynta händelser eller ny utveckling, som har en väsentlig inverkan på företagets rörelseresultat, med uppgift om i vilken utsträckning resultatet har påverkats. Beskriv andra viktiga intäkts- eller kostnadsposter som är nödvändiga för att förstå företagets rörelseresultat. (1) I den utsträckning de finansiella rapporterna uppvisar väsentliga förändringar i försäljning eller intäkter, beskriv i vilken utsträckning dessa förändringar kan hänföras till prisändringar eller till förändringar i volym eller belopp för sålda varor eller tjänster eller till lansering av nya varor eller tjänster. (2) Beskriv inflationens inverkan, om den är väsentlig. Om valutan som de finansiella rapporterna presenteras i är en höginflationsvaluta, ska upplysning lämnas om förekomsten av sådan inflation, den årliga inflationstakten under de senaste fem åren och en beskrivning av denna inflations inverkan på företagets verksamhet. (3) Lämna information om hur företaget påverkas av förändringar i valutakurser, om detta är väsentligt, och i vilken utsträckning nettoinvesteringar i utländsk valuta är säkrade av valutalån och andra säkringsinstrument. (4) Lämna information om eventuella statliga ekonomiska, skatterättsliga, monetära eller politiska regler eller faktorer som på ett väsentligt sätt har påverkat, eller skulle kunna påverka, direkt eller indirekt, företagets verksamhet eller investeringar av aktieägare i det land där moderföretaget verkar. B Likviditets- och kapitalförsörjning. Följande information ska lämnas: (1) Information om företagets likviditet (både på kort och lång sikt), innehållande: (a) en beskrivning av interna och eterna likviditetskällor och en kort diskussion om eventuella outnyttjade likviditetskällor av betydelse. Inkludera ett uttalande av företaget, att det är företagets uppfattning att rörelsekapitalet är tillräckligt för att täcka dess nuvarande behov eller, om så inte är fallet, hur företaget avser att anskaffa ytterligare erforderligt rörelsekapital. (b) en redogörelse för vilka aktiviteter som ger upphov till företagets kassaflöden och de belopp dessa aktiviteter genererar, inklusive typ och omfattning av legala eller ekonomiska restriktioner avseende dotterföretagens möjligheter att överföra medel till moderföretaget i form av kontant utdelning, lån eller förskott och vilken inverkan sådana restriktioner har haft eller förväntas ha på företagets förmåga att möta sina betalningsförpliktelser. (c) information om lånenivå vid slutet av den aktuella perioden, säsongsvariationer i lånebehov, förfallotider för upplåning samt avtalat låneutrymme med en beskrivning av eventuella restriktioner för dess utnyttjande. (2) Information om vilka typer av finansiella instrument som används, skuldernas förfallostruktur, samt valuta- och räntestruktur. Beskrivningen ska också omfatta principer för finansiering och kassaförvaltning och mål för kontrollen av finansverksamheten, de valutor i vilka likvida medel innehas, i vilken utsträckning upplåning skett till fast ränta och användningen av finansiella instrument i säkringssyfte. (3) Information om företagets väsentliga åtaganden avseende investeringar vid slutet av det senaste räkenskapsåret och efterföljande delårsperioder med angivande av det huvudsakliga syftet med sådana åtaganden samt vilka finansieringskällor företaget räknar med för att fullfölja sådana åtaganden. 139

140 Bilaga I Förvaltningsberättelse Ledningens kommentarer C Forskning och utveckling, patent och licenser etc. Beskriv, om det är relevant, företagets policy för forskning och utveckling för de tre senaste åren, inklusive de belopp som under vart och ett av dessa tre år har lagts ner på koncernfinansierad forsknings- och utvecklingsverksamhet. D Trendinformation. Företaget ska identifiera de viktigaste aktuella trenderna inom produktion, försäljning och varulager, orderstock samt inköpskostnader och försäljningspriser sedan föregående räkenskapsår. Företaget ska också diskutera, åtminstone för det aktuella räkenskapsåret, alla kända trender, osäkerheter, krav, åtaganden eller händelser som rimligen kan tänkas ha en väsentlig inverkan på företagets försäljning eller intäkter, resultat från kvarvarande verksamheter, lönsamhet, likviditet eller kapitalförsörjning eller som skulle medföra att rapporterad finansiell information inte nödvändigtvis utgör tillförlitlig grund för bedömning av framtida rörelseresultat eller finansiell ställning. Ledningens kommentarer IASB gav i december 2013 ut ett så kallat practice statement om ledningens kommentarer, i vilket principer anges för innehållet i en rapport som beskriver företagets finansiella resultat, ställning och kassaflöden. IASBs practice statement innehåller ett brett ramverk med principer, kvalitativa upplysningar och faktorer som kan användas för att ge användare av de finansiella rapporterna användbar information. I practice statement rekommenderas att kommentarerna är företagsspecifika och att de kan innehålla följande element: En beskrivning av verksamheten, inkluderande en beskrivning av t e branschen, marknadsoch konkurrensposition, tillsyns- och legala krav, macro-ekonomiska förutsättningar, samt företagets organisation och ekonomiska modell. Ledningens mål och strategier, för att hjälpa läsaren att förstå vilka åtgärder som prioriteras och vilka resurser som måste styras för att uppnå resultat. Kritiska finansiella och icke-finansiella resurser som företaget har tillgång till och hur dessa resurser används för att uppnå ledningens mål för företaget. Väsentliga risker, ledningens planer och strategier för att hantera dessa risker, samt dessa strategiers effektivitet. Företagets resultat och utveckling, så att trender och faktorer som påverkar verksamheten belyses och så att läsaren får hjälp att förstå i vilken utsträckning den historiska utvecklingen ger indikation om den framtida utvecklingen. väsentliga resultatmått som ledningen använder för att utvärdera företagets prestationer i relation till angivna mål, vilket hjälper läsaren att bedöma i vilken grad företaget uppfyller målen. 140

141 Bilaga II Alternativa presentationsformer Bilaga II - Alternativa presentationsformer Koncernens rapport över kassaflöden direkt metod IAS 7 uppmuntrar användning av den direkta metoden för presentation av kassaflöde från den löpande verksamheten. Presentationen av kassaflöde från den löpande verksamheten med tillämpning av den direkta metoden enligt IAS 7, punkt 18, ser ut som följer: Koncernens rapport över kassaflöden 1p113, 7p10 7p18(a) Kassaflöde från den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder Utbetalningar till leverantörer och anställda - - Kassaflöde från rörelsen Betald ränta - - Betalda inkomstskatter - - Kassaflöde från den löpande verksamheten 7p21, p10 Kassaflöde från investeringsverksamheten 7p39 Förvärv av dotterföretag, efter avdrag för förvärvade - likvida medel 7p16(a) Köp av materiella anläggningstillgångar - - 7p16(b) Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7p16(a) Köp av immateriella tillgångar - - 7p16(c) Köp av finansiella tillgångar som kan säljas - - Likvid från avyttring från tillgångar som kan säljas - 7p16(e) Utlåning till intresseföretag - - 7p16(f) Erhållna amorteringar från intresseföretag 7p31 Erhållen ränta 7p31 Erhållen utdelning Kassaflöde från investeringsverksamheten - - 7p21, p10 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7p17(a) Likvid från emission av stamaktier 7p17(b) Återköp av egna aktier - 7p17(c) Likvid från emission av konvertibla skuldebrev 7p17(c) Likvid från emission av inlösbara preferensaktier Förändring av checkräkningskredit - 7p17(c) Upptagna lån 7p17(d) Amortering av lån - - 7p31 Utdelning till koncernens aktieägare - - 7p31 Utdelning till innehavare av inlösbara preferensaktier - - 7p42A Förvärv av andel i dotterföretag från innehav utan bestämmande inflytande - - 7p42A Försäljning av andel i dotterföretag till innehav utan bestämmande inflytande - 7p31 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Minskning/ökning av likvida medel netto - 7p28 Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel 7p28 Likvida medel vid årets slut Noterna på sidorna till utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 141

142 Bilaga II Alternativa presentationsformer Koncernens rapport över totalresultat en enda rapport, funktionsindelad Räkenskapsåret 1p10(b), 81(a) Kvarvarande verksamhet 1p82(a), 103 Intäkter 1p99,103 Kostnader för sålda varor - - 1p103 Bruttovinst 1p99,103 Försäljningskostnader - - 1p99,103 Administrationskostnader - - 1p99,103 Övriga intäkter 1p85 Andra vinster/förluster - netto - 1p85 Rörelseresultat 1p85 Finansiella intäkter 1p82(b) Finansiella kostnader - - 1p85 Finansiella poster - netto - - 1p82(c) Andel av resultat från investeringar redovisade med kapitalandelsmetoden 1p85 Resultat före skatt 1p82(d), 12p77 Inkomstskatt - - 1p85 Årets resultat från kvarvarande verksamheter (hänförligt till moderföretagets aktieägare) IFRS5p33(a) Avvecklade verksamheter: Årets resultat från avvecklade verksamheter 1p81A(a) Årets resultat Övrigt totalresultat 1p81A Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen 16p39 Vinster vid omvärdering av byggnader och mark 19p93B Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen 1p82A Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen IFRS7p20(a)(ii) Värdeförändring avseende finansiella tillgångar som kan säljas IFRS3p59, 1p82(g) Omvärdering av innehav i ABC Group (finansiella tillgångar som kan säljas) IFRS3p59 Återföring av omvärdering avseende tidigare innehav i ABC Group - 1p85 Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen - IFRS7p23(c) Kassaflödessäkringar - 1p85 Säkring av nettoinvestering - 21p52(b) Valutakursdifferenser - 1p82A Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag - Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 1p81A(c) Summa totalresultat för året Årets resultat hänförligt till: 1p81B(a)(ii) Moderföretagets aktieägare 1p81B(a)(i) Innehav utan bestämmande inflytande Summa totalresultat hänförligt till: 1p81B(a)(ii) Moderföretagets aktieägare 1p81B(a)(i) Innehav utan bestämmande inflytande 142

143 Bilaga II Alternativa presentationsformer Summa totalresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare Kvarvarande verksamheter IFRS5p33(d) Avvecklade verksamheter Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) Resultat per aktie före utspädning 33p66 Resultat från kvarvarande verksamheter,, 33p68 Resultat från avvecklade verksamheter,, Årets resultat,, Resultat per aktie efter utspädning 1 33p66 Resultat från kvarvarande verksamheter,, 33p68 Resultat från avvecklade verksamheter,, Årets resultat,, Noterna på sidorna till utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 143

144 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Bilaga III - Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 1 Biologiska tillgångar Not 1 Allmän information 1p138(b), 41p46(a) Koncernen bedriver fårskötsel, främst för försäljning till köttförädlingsindustrin. I koncernen bedrivs även odling och förvaltning av palmoljeplantage för försäljning av palmolja. Koncernen får sidointäkter genom försäljning av diverse jordbruksprodukter såsom ull. Not 2 Redovisningsprinciper 1p117(a) 1p119 41p41 IFRS13p93(d) IFRS13p93(d) 41p54(a),(b) Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen och vissa biologiska tillgångar. Biologiska tillgångar Biologiska tillgångar består av får och palmoljeplantager. Får värderas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, baserat på marknadspriser vid auktion för boskap i likartad ålder, ras och genetiskt värde, med justeringar när det är nödvändigt för att spegla skillnader. Oljepalmernas verkliga värde inkluderar inte marken på vilken oljepalmerna är planterade eller de materiella anläggningstillgångar som används för underhåll av plantagen. Den biologiska processen inleds med att marken förbereds för sådd och avslutas med att grödan skördas i form av färska fruktklasar. Därefter utvinns palmolja och palmkärnsolja från råvaran. Under den här processen beräknas det verkliga värdet av palmolja med hjälp av en diskonterad kassaflödesmodell. En bedömning görs av den totala skörden av färska fruktklasar under trädens återstående livslängd, som är upp till 20 år, med användande av ett uppskattat produktionsvärde samt med tillägg för underhåll, skördeutgifter och en lämplig fördelning av overheadkostnader. Det uppskattade produktionsvärdet härleds utifrån en långsiktig prognos över råpalmoljepriser för att fastställa nuvärdet av förväntade kassaflöden under de kommande åren. Den förväntade skörden av färska fruktklasar som används för att ta fram det verkliga värdet, härleds genom att använda förväntad skörd per träd och plantagens storlek. Försäljningskostnader inkluderar tillkommande kostnader för försäljning inklusive auktionsavgifter och provisioner betalda till mäklare och handlare. Förändringar i verkligt värde för boskap och palmoljeplantager redovisas i resultaträkningen. Uppfödningskostnader som foder, personalkostnader, skötsel av betesmark, veterinärtjänster och klippning kostnadsförs när de uppstår. Kostnaden för inköp av får samt transportkostnader aktiveras som en del av de biologiska tillångarna. 144

145 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Not 3 Uppskattningar och bedömningar Biologiska tillgångar IFRS13p93(d) Vid värdering av får och palmoljeplantagerna till verkligt värde krävs att ledningen gör flera olika uppskattningar och bedömningar: (a) Får Uppskattningar och bedömningar för att fastställa det verkliga värdet avser marknadspriser, genomsnittsvikt och kvaliteten på djuren samt mortalitet. Marknadspriset på får erhålls från veckoauktioner på den lokala marknaden. Kvaliteten på fåren som säljs på den lokala marknaden beaktas för att bedöma marknadspriset på koncernens avels- och slaktdjur. Fåren väer i olika takt och det kan finnas avsevärd spridning i djurens kvalitet och vikt vilket påverkar priset. Ett antagande om genomsnittsvikt görs för de får som innehas för slakt men som ännu inte uppnått tillräcklig vikt för att kunna säljas. (b) Palmoljeplantager Uppskattningar och bedömningar för att fastställa det verkliga värdet av palmoljeplantagerna avser fastställandet av den avkastning som palmoljan ger, det långsiktiga råpalmoljepriset, palmkärnsoljans pris samt diskonteringsräntan. Koncernens resultaträkning (utdrag) Not Intäkter 4 41p40 Förändring i verkligt värde på biologiska tillgångar 5 Kostnader för såld boskap och palmolja Koncernens balansräkning (utdrag) 1p68 Not Tillgångar 1p60 Anläggningstillgångar 1p54(f) Biologiska tillgångar 5 1p60 Omsättningstillgångar 1p54(f) Biologiska tillgångar 5 Not 4 Intäkter (utdrag) Not Försäljning av boskap och palmolja 5 Försäljning av ull Summa intäkter 145

146 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Not 5 Biologiska tillgångar 41p50 Per 1 januari 41p50(b) Ökning till följd av inköp 41p50(a) Bortfall i boskapsbesättningen p50(a) Förändring i verkligt värde till följd av biologisk omvandling 41p50(a) Förändring i verkligt värde i boskapsbesättningen till följd av prisförändringar 41p50(d) Överföring av skördade färska fruktklasar till lager p50(c) Minskning hänförligt till avyttring - - Per 31 december 41p43, p45 Får till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader Mogna tillgångar Omogna tillgångar Palmoljeplantager Mogna tillgångar till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader Per 31 december 41p46(b) 41p43 Per den 31 december hade koncernen får och hektar palmoljeplantage (2013: får och hektar palmoljeplantage). Under året har koncernen sålt får (2013: får) och kilo palmolja (2013: kilo palmolja). Får klassificeras som omogna tills de är färdiga för slakt. Försäljningskostnader på tkr (2013: tkr) ingår i årets resultat. Boskap klassificeras som omsättningstillgångar om de ska säljas inom ett år. Färska fruktklasar som skördats överförs till lager till det verkliga värdet vid skördetillfället. IFRS13p93 (a-b) I tabellen nedan framgår koncernens biologiska tillgångar värderade till verkligt värde per den 31 december Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Får Mogna tillgångar Omogna tillgångar Palmoljeplantager Mogna tillgångar IFRS13p93 (a-b) I tabellen nedan framgår koncernens biologiska tillgångar värderade till verkligt värde per den 31 december Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Får Mogna tillgångar Omogna tillgångar Palmoljeplantager Mogna tillgångar IFRS13p93(c) Under året har inga överföringar skett mellan nivåerna. 146

147 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Förändringar i verkligt värde på tillgångar som hänförs till nivå 3 i hierarkin: Palmoljeplantage 2014 Palmoljeplantage 2013 Ingående balans Ökning på grund av utgifter för uppodlade området Minskning på grund av skörd - - Vinst i resultaträkningen beroende på biologisk omvandling Utgående balans IFRS13p93(e)(i) Totala vinster eller förluster för perioden inkluderade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid rapportperiodens slut, som ingår i Förändring i verkligt värde på biologiska tillgångar IFRS13p93(f) Värdeförändring avseende orealiserade vinster eller förluster för perioden inkluderade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid rapportperiodens slut IFRS13p93d, h(i) Upplysningar om beräkning av verkligt värde med hjälp av icke observerbara indata (nivå 3): Intervall av icke Verkligt värde observerbara data per 31 Värderingsteknik(er) medelvärde) verkligt (sannolikhets-viktat Beskrivning december 2014 värde Palmoljeplantage Diskonterade kassaflöden Icke observerbara data Avkastning på palmolja ton per hektar Pris på rå palmolja - () tkr per år - () tkr per ton Pris på palmkärnsolja - () tkr per ton Diskonteringsränta %-% (,%) Samband mellan icke observerbara data och Ju högre avkastning, desto högre verkligt värde. Ju högre marknadspris, desto högre verkligt värde. Ju högre marknadspris, desto högre verkligt värde. Ju högre diskonteringsränta, desto lägre verkligt värde. Beskrivning Palmoljeplantage Verkligt värde per 31 december 2013 Värderingsteknik(er) Diskonterade kassaflöden Icke observerbara data Avkastning på palmolja ton per hektar Pris på rå palmolja Intervall av icke observerbara data (sannolikhets-viktat medelvärde) - () tkr per år - () tkr per ton Pris på palmkärnsolja - () tkr per ton Diskonteringsränta %-% (,%) Samband mellan icke observerbara data och verkligt värde Ju högre avkastning, desto högre verkligt värde. Ju högre marknadspris, desto högre verkligt värde. Ju högre marknadspris, desto högre verkligt värde. Ju högre diskonteringsränta, desto lägre verkligt värde. 41p49(c) Not 6 Finansiell riskhantering Koncernen utsätts genom sin verksamhet för risk hänförlig till miljö- och klimatförändringar, råvarupriser och finansieringsrisk. Risk till följd av klimatförhållanden som torka, översvämningar och utbrott av sjukdomar begränsas i stor utsträckning av den geografiska spridningen av koncernens lantbruk. Koncernen har implementerat miljöpolicy och processer för att tillse att miljölagstiftning och andra lagar efterlevs. 147

148 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Koncernen eponeras för risk till följd av variationer i pris och försäljningsvolymer för får. När det är möjligt ingår koncernen leveranskontrakt avseende får för att säkerställa försäljningsvolymer gentemot företag inom köttförädlingsindustrin. Koncernen har långsiktiga kontrakt med sina större kunder avseende palmolja. Fårskötsel är en säsongsbetonad verksamhet som medför ökade behov av kassaflöden under årets andra hälft. Koncernen hanterar aktivt behoven av rörelsekapital och har säkrat tillräckliga kreditfaciliteter för att möta dessa. 41p49(b) Not 7 Åtaganden Koncernen har ingått avtal att köpa avelsfår den 31 december 2014 för tkr (2013: ). 148

149 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 2 Entreprenadavtal Not Redovisningsprinciper 11p3 11p22 Ett entreprenaduppdrag definieras av IAS 11 Entreprenadavtal som ett uppdrag som följer av ett särskilt framförhandlat avtal som avser produktion av ett objekt. När utfallet av ett entreprenaduppdrag kan beräknas på ett tillförligt sätt och det är sannolikt att uppdraget kommer att vara lönsamt, redovisas uppdragsinkomsterna över avtalets löptid baserat på färdigställandegraden. Uppdragsutgifterna redovisas baserat på färdigställandegraden för de aktiviteter som ingår i uppdraget, vid räkenskapsårets slut. När det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsinkomsten, redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad. När utfallet av ett entreprenaduppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast med ett belopp som motsvarar de uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Ändringar i omfattningen av uppdraget, anspråk och incitamentsersättningar inkluderas i uppdragsinkomsten i den utsträckning de har överenskommits med kunden och kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Koncernen använder metoden för successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Färdigställandegraden fastställs som nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete fram till rapportperiodens slut i procent av beräknade totala uppdragsutgifter för varje uppdrag. Utgifter som har uppstått under året men som avser framtida arbete inräknas inte i nedlagda uppdragsutgifter när färdigställandegraden fastställs. I balansräkningen redovisar koncernen ställningen för varje entreprenaduppdrag netto, som endera en tillgång eller en skuld. Ett uppdrag utgör en tillgång när uppdragsutgifter och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster) överstiger fakturerade belopp och en skuld när motsatt förhållande föreligger. Koncernens balansräkning (utdrag) Not 1p60 Omsättningstillgångar 1p54(h) Kundfordringar och andra fordringar 12 1p60 Kortfristiga skulder 1p54(k) Leverantörsskulder och andra skulder 21 Koncernens resultaträkning (utdrag) Not 11p39(a) Uppdragsintäkter 11p16 Uppdragskostnader - - 1p103 Bruttovinst 1p103 Försäljningskostnader - - 1p103 Administrationskostnader

150 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Not Kundfordringar och andra fordringar (utdrag) IFRS7p36, Kundfordringar 1p78(b) Avgår: Reservering för osäkra fordringar - - Kundfordringar netto 11p42(a) Fordringar på beställare av entreprenaduppdrag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1p77, 24p18 Fordringar på närstående (not 41) 1p77, 24p18 Lån till närstående (not 41) Summa Not Leverantörsskulder och andra skulder (utdrag) 1p77 Leverantörsskulder 24p18 Skulder till närstående (not 41) 11p42(b) Skulder till beställare av entreprenaduppdrag Sociala avgifter och liknande avgifter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa 11p40(a) Not - Entreprenadavtal Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster) Avgår: Fakturerade belopp - - Nettobelopp i balansräkningen för pågående uppdrag - 150

151 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 3 Tillgångar för olje- och gasprospektering IFRS 6 p 24 Not Redovisningsprinciper Utgifter för prospektering och utvärdering av olja och naturgas redovisas med en metod baserad på en framgångsrik prospektering och utvärdering ( successful efforts method ). Kostnader ackumuleras separat för varje fält. Geologiska och geofysiska kostnader kostnadsförs när de uppstår. Kostnader som är direkt hänförliga till ett provborrhål samt kostnader för prospektering och förvärv av koncessioner, licenser etc aktiveras tills reservernas värde har utvärderats. Om det fastställs att kommersiella möjligheter inte föreligger, redovisas kostnaderna i resultaträkningen. Aktivering sker inom materiella anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar beroende på utgiftens natur. När utvinningsbara källor hittas, undersöks prospekterings- och utvärderingstillgångar med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov och omklassificeras till materiella och immateriella utvecklingstillgångar. Ingen avskrivning görs under prospekterings- och utvärderingsfasen. (a) Materiella och immateriella utvecklingstillgångar Utgifter för konstruktion, installation eller färdigställande av infrastrukturutrustning som plattformar, rörledningar och utbyggnad av kommersiellt bevisade utvecklingskällor aktiveras i materiella och immateriella tillgångar, beroende på tillgångens natur. När utbyggnad har slutförts på ett visst fält, omklassificeras det till produktionstillgångar eller immateriella tillgångar. (b) Tillgångar för olje- och gasproduktion Olje- och gastillgångar är summan av materiella prospekterings- och utvärderingstillgångar och utvecklingsutgifter hänförliga till produktion av bevisade reserver. (c) Avskrivningar Olje- och gastillgångar/immateriella tillgångar skrivs av med en produktionsberoende avskrivningsmetod ( unit-of-production method ). Produktionssatserna baseras på bevisade reserver, som är olja, gas och andra mineraltillgångar som förväntas bli utvunna ur befintliga tillgångar med nuvarande arbetsmetoder. Olje- och gasvolymer anses producerade så snart de har fastställts genom mätmetoder vid besittningsövergång eller försäljningstransaktionsställen vid den punkt där fältets lagringstanks utflöde är beläget. Ingen avskrivning görs under prospekterings- och utvärderingsfasen. (d) Nedskrivning prospekterings- och utvärderingstillgångar Inga avskrivingar redovisas under prospekterings- och utvecklingsfasen. Eventuellt nedskrivningsbehov avseende prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas när tillgångarna omklassificeras till materiella eller immateriella tillgångar eller när fakta eller omständigheter tyder på att nedskrivningsbehov kan föreligga. En nedskrivning görs med det belopp varmed prospekterings- och utvärderingstillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av prospekterings- och utvärderingstillgångens verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. (e) Nedskrivning bevisade olje- och gastillgångar samt immateriella tillgångar Bevisade olje- och gastillgångar samt immateriella tillgångar prövas med avseende på nedskrivningsbehov så snart händelser eller förändringar i olika omständigheter tyder på att det bokförda värdet eventuellt inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens bokförda värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid 151

152 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för bedömning av nedskrivningsbehov hänförs tillgångarna till de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden. Not - Materiella anläggningstillgångar Aktiverade prospekterings- och Aktiverade utvärderings- utvecklings utgifter -utgifter Delsumma Produktionstillgångar Övriga verksamheter och centralt Summa Per 1 januari 2014 Anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret 2014 Ingående redovisat värde Valutakursdifferenser Ökning genom rörelseförvärv Inköp Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Nedskrivningar Utgående redovisat värde Per 31 december 2014 Anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Redovisat värde PwCs kommentar För denna eemplifierande bilagas syften lämnas ingen uppgift om jämförelsesiffror för räkenskapsåret 2013, trots att detta krävs enligt IAS 1 152

153 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Not - Immateriella tillgångar Aktiverade prospekterings- och Aktiverade utvärderings- utvecklings utgifter -utgifter Produk- Del- tions- tillgångar Goodwill Övrigt summa Summa Per 1 januari 2014 Anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret 2014 Ingående redovisat värde Valutakursdifferenser Ökning genom rörelseförvärv Inköp Omklassificeringar till produktion Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Nedskrivningar Utgående redovisat värde Per 31 december 2014 Anskaffningsvärde Ackumulerade av- och nedskrivningar Redovisat värde Tillgångar och skulder som avser prospektering och utvärdering av mineraltillgångar utöver dem som presenteras ovan: Fordringar på andra delägare i joint venture Skulder till underleverantörer och operatörer Prospekterings- och utvärderingsverksamheter har lett till sammanlagda kostnader på tkr (2013: tkr), varav tkr (2013: tkr) är nedskrivningar avseende prospektering som inte lett till upptäckt av olje- och gastillgångar. Under 2014 resulterade avyttringen av ett innehav på,% i offshore Fält X i utvecklingsfas i en realisationsvinst efter skatt på tkr (2013: tkr). Utbetalningar av likvida medel på tkr (2013: tkr) har skett till följd av prospekterings- och utvärderingsverksamhet. Erhållna likvida medel till följd av avyttringen av innehavet i Fält X uppgick till tkr (2013: tkr). PwCs kommentar För denna eemplifierande bilagas syften lämnas ingen uppgift om jämförelsesiffror för räkenskapsåret 2013, trots att detta krävs enligt IAS 1 153

154 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 4 Leasingavtal: leasegivarens redovisning 17p4 Ett leasingavtal är ett avtal enligt vilket en leasegivare enligt avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Not Redovisningsprinciper 1p119 När tillgångar leasas ut enligt ett avtal om finansiell leasing, redovisas nuvärdet av leasingbetalningarna som en fordran. Skillnaden mellan bruttofordran och fordrans nuvärde redovisas som ej intjänad finansiell intäkt. Leasingavgiften fördelas mellan finansiella intäkter och minskning av fordran så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen. 17p49 17p50 När tillgångar leasas ut enligt ett operationellt leasingavtal redovisas tillgången i balansräkningen, i relevant tillgångsslag. Leasingintäkter redovisas linjärt under leasingperioden. Kommentarer Leasegivaren ska, utöver att uppfylla kraven i IFRS 7, även lämna följande upplysningar: (a) Avstämning mellan bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifterna per rapportperiodens slut. Dessutom ska bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifter per rapportperiodens slut fördelas på förfallotidpunkter: (i) inom ett år, (ii) senare än ett år men inom fem år, och (iii) senare än 5 år, (b) ej intjänade finansiella intäkter, (c) ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren, (d) reserven för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter, (e) variabla avgifter som ingår i periodens intäkter och (f) en allmän beskrivning av de väsentliga leasingavtal som leasegivaren ingått. Not Materiella anläggningstillgångar I posten Fordon och maskiner ingår fordon som leasats ut av koncernen till utomstående under operationell leasing med följande redovisade värden: 17p57 Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar per 1 januari - - Årets avskrivningar - - Redovisat värde 154

155 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för Not Kundfordringar och andra fordringar 1p78(b) Långfristiga fordringar 17p47(a) Finansiell leasing - brutto 17p47(b) Ej intjänade finansiella intäkter - - 1p78(b) Kortfristiga fordringar 17p47(a) Finansiell leasing brutto 17p47(b) Ej intjänade finansiella intäkter - - 1p78(b) Bruttofordringar finansiell leasing: 17p47(a) Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 1p78(b), 17p47(b) Ej intjänade finansiella intäkter från finansiell leasing - - Nettoinvesteringar i finansiell leasing 1p78(b) Nettoinvesteringen i finansiell leasing fördelas enligt följande: 17p47(a) Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år Not Operationell leasing 17p56(a) Operationella leasingavtal där ett koncernföretag är leasegivare Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt följande: Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 17p56(b) 17p56(c) Variabel del av avgifter som ingår i periodens resultat var tkr (2013: tkr). Företaget leasar ut fordon enligt olika avtal som löper ut mellan 2015 och Avtalen kan inte förlängas. 155

156 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 5 Statliga stöd Not Redovisningsprinciper Statliga stöd 20p39(a) 20p12 Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka. Statliga bidrag avseende anläggningstillgångar redovisas bland långfristiga skulder som förutbetalda statliga bidrag och intäktsförs linjärt fördelat över de aktuella tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod. Not Andra vinster/förluster netto 20p39(b-c) Koncernen erhöll och redovisade som intäkt ett statligt bidrag uppgående till tkr (2013: tkr) som kompensation för förluster som orsakats av översvämning under föregående år. Koncernen är skyldig att bibehålla nivån för genomsnittligt antal anställda under de kommande tre åren enligt villkoren för det statliga bidraget. Koncernen drar nytta av statligt stöd för att marknadsföra produkter som tillverkas i Sverige på den internationella marknaden. I sådant stöd ingår marknadsundersökningar och liknande tjänster som görs kostnadsfritt av olika ämbetsverk. 156

157 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 6 Intäktsredovisning: avtal med flera delar (multiple arrangements) Not Redovisningsprinciper Koncernen erbjuder vissa avtal där kunden kan köpa en persondator inklusive två års service. När ett sådant avtal med flera delar föreligger, fördelas intäkten på de ingående delarna baserat på de olika delarnas relativa verkliga värde. Verkliga värden för respektive del bestäms utifrån aktuella marknadspriser på dessa delar när de säljs separat. Intäkten från datorn redovisas när risker och förmåner övergått till kunden, vilket inträffar vid leverans. Intäkten från servicedelen fördelas linjärt över serviceperioden. 157

158 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 7 Lojalitetsprogram Not Redovisningsprinciper Koncernen har ett kundlojalitetsprogram i vilket kunderna tilldelas poäng för genomförda köp, vilket ger kunden rabatt vid framtida köp. Bonuspoängen redovisas som en separat identifierbar komponent av den försäljningstransaktion vid vilken de tilldelas genom att fördela det verkliga värdet, av den ersättning som erhålls, mellan bonuspoängen och övriga komponenter i försäljningen. Det verkliga värdet av bonuspoängen redovisas initialt som förutbetald intäkt. Intäkten som fördelats till bonuspoängen redovisas när bonuspoängen löses in. Intäkt hänförlig till förväntad andel ej utnyttjade poäng redovisas när de förväntade bonuspoängen löses in. Bonuspoängen kan lösas in inom månader efter den initiala försäljningen. Not Kortfristiga skulder övriga skulder Förutbetalda intäkter: kundlojalitetsprogram 158

159 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 8 Säljoptioner Not Redovisningsprinciper De kontanta betalningar som kan uppkomma avseende utställda säljoptioner för återköp av aktier i dotterbolag från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som finansiella skulder, såvida inte optionerna löses genom utbyte av ett fast belopp i kontanter eller annan finansiell tillgång mot ett fast antal aktier i dotterbolaget. Det belopp som kan komma att betalas genom att optionen utnyttjas redovisas initialt till verkligt värde som upplåning med motsvarande bokning direkt i eget kapital. Bokningen direkt i eget kapital redovisas separat i direkt anslutning till innehav utan bestämmande inflytande med benämningen utställda säljoptioner till innehavare utan bestämmande inflytande. Kostnader för att ställa ut säljoptioner för återköp av aktier i dotterbolag redovisas som en finansieringskostnad vilken fastställs som överskjutande del av verkligt värde på optionen jämfört med erhållen ersättning. Denna typ av optioner redovisas i efterföljande perioder till upplupet ankskaffningsvärde, med tillämpning av effektivräntemetoden, för att öka skulden till dess att värdet på skulden, vid tidpunkten då utnyttjande av optionen för första gången är möjlig, är samma som det belopp som ska betalas. Uppkomna kostnader redovisas som finansieringskostnad. Om säljoptionen förfaller utan att den har utnyttjats så bokas skulden bort från balansräkningen och motsvarande justering görs direkt i eget kapital. 159

160 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 9 Omräkning av utländsk valuta avyttring eller delavyttring av en utlandsverksamhet Not Redovisningsprinciper 21p48, 48A-C Vid avyttring av en utlandsverksamhet (dvs, avyttring av koncernens totala innehav i en utlandsverksamhet eller en avyttring som innebär förlust av bestämmande inflytande över ett dotterbolag som inkluderar en utlandsverksamhet, förlust av gemensamt bestämmande inflytande över gemensamt styrt företag som innefattar en utlandsverksamhet eller förlust av betydande inflytande över ett intressebolag som innefattar en utlandsverksamhet) ska alla valutakursdifferenser som ackumulerats i eget kapital för denna verksamhet och är hänförliga till moderföretagets aktieägare omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen. Vid en delavyttring som inte innebär att koncernen förlorar kontroll över ett dotterbolag som innefattar en utlandsverksamhet, ska den proportionella andelen av ackumulerade valutakursdifferenser återföras till innehavare utan bestämmande inflytande och redovisas inte i resultaträkningen. I varje annan delavyttring (dvs, minskning av koncernens ägarandel i intresseföretag eller joint ventures som inte innebär att koncernen förlorar betydande inflytande eller gemensamt inflytande) ska den proportionella andelen av ackumulerade valutakursdifferenser omklassificeras till resultaträkningen. 160

161 Bilaga III Principer och upplysningar för områden som inte är aktuella för 10 Aktierelaterade ersättningar förändringar och indragningar Not Redovisningsprinciper IFRS2p27 Om villkoren i en aktierelaterad ersättning som regleras med egetkapitalinstrument förändras, ska en kostnad redovisas som minimum ska motsvara kostnaden som skulle uppstått om villkoren inte hade förändrats. En tillkommande kostnad redovisas för de förändringar som ökar det sammanlagda verkliga värdet för avtalet gällande aktierelaterade ersättningar eller som på annat sätt gynnar den anställde, värderad vid tidpunkten för förändringen. IFRS2p28(a),(c) Om en aktierelaterad ersättning dras in, redovisas indragningen som om den blivit intjänad vid indragningstidpunkten och tidigare inte redovisade kostnader för tilldelningen redovisas omedelbart. Emellertid, om en ny tilldelning byts ut mot den indragna tilldelningen och vid tidpunkten för tilldelningen betraktas vara en ersättning för den som dragits in, behandlas den indragna och den nya tilldelningen som om de vore en förändring av den ursprungliga tilldelningen, vilken är beskriven i det föregående stycket. Om en aktierelaterad ersättning dras in genom förverkande när intjäningsvillkoren (andra än marknadsvillkor) inte uppfyllts, betraktas tidigare inte redovisade kostnader för tilldelningen, vid tidpunkten för förverkandet, som om de aldrig blivit redovisade. Samtidigt, tidigare redovisade kostnader, hänförliga till sådana indragna aktierelaterade ersättningar, återförs från räkenskaperna med verkan från tiden för förverkandet. Eventuell utspädningseffekt på utestående optioner avspeglas som tillkommande utspädning i uträkningen av resultat per aktie. 161

162 Bilaga IV Nya standarder och ändringar Bilaga IV Nya standarder och ändringar Denna bilaga redogör för (a) nya standarder och ändringar som ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 eller senare och (b) nya och ändrade standarder som har publicerats men som träder i kraft senare än 1 januari Nya standarder och ändringar Nedan anges nya och ändrade standarder och tolkningar som har publicerats och ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 eller senare. Ämne Väsentliga krav Gäller fr o m IFRS 10 Koncernredovisning IFRS 11 Samarbetsarrangemang IFRS 12, Upplysningar om andelar i andra företag Ändring i IFRS 10, 12 och IAS 27 om konsolidering för investmentföretag Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen när ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera in detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas. IFRS 11 ger en mer realistisk bild av samarbetsarrangemang genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på ett arrangemangs juridiska form. Det finns två typer av samarbetsarrangemang - gemensam verksamhet och joint ventures. En gemensam verksamhet uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket parterna som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. I ett sådant arrangemang ska innehavaren redovisa sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Dessa ändringar innebär att många fonder och liknande enheter kommer att undantas från att konsolidera de flesta av sina dotterbolag. Istället kommer de att värdera dem till verkligt värde via resultaträkningen. Ändringarna innebär ett undantag för enheter som uppfyller definitionen av ett investmentföretag och som därmed uppvisar särskilda egenskaper. Ändringar har också gjorts i IFRS 12 för att införa upplysningar som ett investmentföretag behöver göra. Trädde i kraft den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU 1. Trädde i kraft den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU 1. Trädde i kraft den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU 1. 1 januari 2014 (antagen av EU) 1 För företag inom EU gäller en senare ikraftträdandetidpunkt än den som angetts av IASB, dock med möjlighet för företag inom EU att förtidstillämpa ändringen/standarden. 162

163 Bilaga IV Nya standarder och ändringar Ämne Väsentliga krav Gäller fr o m IAS 28 (omarbetad 2011), Innehav i intresseföretag och joint ventures Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering gällande nettoredovisning av tillgångar och skulder Ändring i IAS 36 Nedskrivningar avseende upplysningar om återvinningsvärde Ändring i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering avseende novation av derivat IAS 28 (omarbetad 2011) innehåller krav på att redovisa joint ventures och intressebolag enligt kapitalandelsmetoden. Ändringen berör den vägledande tillämpningen i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och klargör några av förutsättningarna för nettoredovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder i balansräkningen. Ändringen anger att information ska lämnas om grunden för beräkning av återvinningsvärde för nedskrivna tillgångar om återvinningsvärdet har baserats på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Denna ändring innebär lättnader som gör att ett företag inte behöver avbryta säkringsredovisning när ett säkringsinstrument, under vissa specificerade förutsättningar, överförts (novation) från en motpart till en central motpart. Trädde i kraft den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU 1. 1 januari 2014 (antagen av EU) 1 januari 2014 (antagen av EU) 1 januari 2014 (antagen av EU) Kommande krav Nedan anges nya och ändrade standarder och tolkningar som har publicerats men som träder i kraft senare än 1 januari Ämne Väsentliga krav Gäller fr o m Årliga förbättringar 2012 Det årliga förbättringsprojektet ändrar standarder enligt följande: IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. Ändringen klargör definitionen av intjäningsvillkor och inför separata definitioner av prestationsvillkor och tjänstevillkor. IFRS 3 Rörelseförvärv. Ändringen klargör att en förpliktelse att erlägga villkorad köpeskilling som faller inom definitionen av finansiella instrument, ska klassificeras som en finansiell skuld eller eget kapital baserat på definitionerna i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Ändringen klargör också att alla villkorade köpeskillingar som inte utgör eget kapital, värderas till verkligt värde per varje balansdag och värdeförändringarna redovisas i resultatet. IFRS 8 Rörelsesegment. Ändringen kräver att upplysningar lämnas om de bedömningar ledningen gjort vid sammanslagning av segment. Ändringen kräver också avstämning mellan segmentens tillgångar och företagets 1 juli 2014 (ej antagen av EU 2 ) 1 För företag inom EU gäller en senare ikraftträdandetidpunkt än den som angetts av IASB, dock med möjlighet för företag inom EU att förtidstillämpa ändringen/standarden. 2 För att erhålla senaste information om Endorsement status rekommenderas 163

164 Bilaga IV Nya standarder och ändringar tillgångar, när segmentens tillgångar rapporteras. IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Ändring av Basis of conclusions som klargör att det inte var avsikten att ta bort möjligheten att värdera kortfristiga fordringar och skulder till fakturabelopp när diskonteringseffekten är oväsentlig. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar. Ändringen klargör hur omvärderat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar behandlas när ett företag använder omvärderingsmetoden. IAS 24 Upplysningar om närstående. Ändringen utökar definitionen av närstående till att inkludera ett företag som tillhandahåller management-tjänster till det rapporterande företaget eller dess moderföretag. Upplysningar ska lämnas om de kostnader som belastat det rapporterande företaget. Årliga förbättringar 2013 Ändring i IAS 19 Ersättningar till anställda avseende redovisning av tillskott från anställda eller tredje part till förmånsbestämda planer Det årliga förbättringsprojektet ändrar standarder enligt följande: IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas. Ändring av Basis of conclusions som klargör att när en ny standard inte är obligatorisk men får tillämpas i förtid, kan en förstagångstillämpare tillämpa endera den gamla eller den nya versionen, under förutsättning att samma version tillämpas i alla perioder som presenteras. IFRS 3 Rörelseförvärv. Ändringen klargör att IFRS 3 inte kan tillämpas vid bildandet av ett samarbetsarrangemang som redovisas enligt IFRS 11. IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Ändringen klargör att det undantag i IFRS 13 som möjliggör viss portföljvärdering, avser alla kontrakt (inkl icke-finansiella kontrakt) som faller inom tillämpningsområdet för IAS 39 och IFRS 9. IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Ändringen klargör att IAS 40 och IFRS 3 inte utesluter varandra. IAS 40 hjälper tillämpare att särskilja förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter. Tillämpare måste också beakta bestämmelserna i IFRS 3 för att avgöra om förvärvet av en förvaltningsfastighet är ett rörelseförvärv. Ändringen behandlar redovisning av tillskott från anställda eller tredje part (inbetalda avgifter) till förmånsbestämda planer och klargör redovisningen av sådana avgifter. Ändringen gör åtskillnad mellan avgifter som är kopplade till tjänstgöring enbart i den period då de uppkommer och avgifter som är kopplade till tjänstgöring i mer än en period. Avsikten med ändringen är att förenkla redovisningen av avgifter som är oberoende av antalet tjänstgöringsår, t e anställdas avgifter som beräknas som en fast procentsats av lönen. Företag som har planer där avgiften varierar med tjänstgöringen måste redovisa förmånen av dessa avgifter över den anställdes återstående tjänstgöringsår. 1 juli 2014 (ej antagen av EU 1 ) 1 juli 2014 (ej antagen av EU 1 ) 1 För att erhålla senaste information om Endorsement status rekommenderas 164

165 Bilaga IV Nya standarder och ändringar IFRIC 21 Levies Ändring i IFRS 11 Samarbetsarrangemang avseende förvärv av en andel i en gemensam verksamhet Ändring i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar avseende avskrivningar Ändring i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk avseende producerande biologiska tillgångar (bearer plants) Detta är en tolkning av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. IAS 37 klargör kriterierna för att redovisa en skuld, varav ett kriterium är att bolaget har en befintlig förpliktelse till följd av en inträffad händelse (även benämnt förpliktande händelse). IFRIC 21 behandlar redovisning av levies d.v.s. olika former av avgifter som kan påföras företag av ett statligt, eller motsvarande organ, genom lagar och/eller reglering. Tolkningsuttalandet behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår, vilken föranleder redovisning som en skuld. Den förpliktigande händelsen som ger upphov till en skuld är den händelse som utlöser betalningen av en avgift (levy). Ändringen ger ny vägledning om hur redovisning ska ske vid förvärv av andelar i en gemensam verksamhet som utgör en rörelse. Ändringarna kräver att en investerare tillämpar principerna för redovisning av rörelseförvärv när den förvärvar andelar i en gemensam verksamhet som utgör en rörelse. Ändringarna gäller både förvärv av de första andelarna i en gemensam verksamhet och förvärv av ytterligare andelar i samma gemensamma verksamhet. Tidigare ägda andelar omvärderas dock inte vid förvärv av ytterligare andelar i samma gemensamma verksamhet då gemensamt bestämmande inflytande kvarstår. Ändringen klargör att det inte är tillåtet att fastställa avskrivningarna av en materiell anläggningstillgång med hjälp av intäktsbaserade metoder. Detta grundas på att intäkter som genereras av en aktivitet som inkluderar användning av en tillgång, vanligen är en följd av andra faktorer än förbrukning av de ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Ändringen klargör också att det normalt inte är tillåtet att fastställa avskrivningarna av en immateriell tillgång med hjälp av intäktsbaserade metoder. Undantag kan bara göras under vissa begränsade omständigheter, som när en immateriell tillgång är värderad utifrån beräknade intäkter eller när det kan påvisas att det finns en hög grad av korrelation mellan intäkter och förbrukning av de ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Dessa ändringar ändrar redovisningen av producerande biologiska tillgångar (bearer plants), såsom vinstockar, gummiträd och oljepalmer. Producerande biologiska tillgångar ska redovisas på samma sätt som materiella anläggningstillgångar eftersom deras funktion är i princip den samma som funktionen hos en fabrik. Ändringen inkluderar dem därför i tillämpningsområdet för IAS 16 i stället för IAS 41. Produkterna från producerande biologiska tillgångar redovisas dock fortfarande enligt IAS 41. Trädde i kraft den 1 januari 2014 enligt IASB men för räkenskapsår som inleds efter den 17 juni 2014 enligt EU 1 1 januari 2016 (ej antagen av EU 2 ) 1 januari 2016 (ej antagen av EU 2 ) 1 januari 2016 (ej antagen av EU 2 ) 1 För företag inom EU gäller en senare ikraftträdandetidpunkt än den som angetts av IASB, dock med möjlighet för företag inom EU att förtidstillämpa ändringen/standarden. 2 För att erhålla senaste information om Endorsement status rekommenderas 165

166 Bilaga IV Nya standarder och ändringar Ändring av IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures avseende försäljning eller värdeöverföringar av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint venture IFRS 14 Regulatory deferral accounts Årliga förbättringar 2014 Dessa ändringar hanterar en inkonsekvens mellan IFRS 10 och IAS 28 beträffande försäljning eller värdeöverföringar av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint venture. Vinst eller förlust redovisas i sin helhet när transaktionen innefattar en rörelse. En partiell vinst eller förlust redovisas när en transaktion innefattar tillgångar som inte utgör en rörelse, även om dessa tillgångar finns i ett dotterföretag. Denna standard tillåter förstagångstillämpare av IFRS att redovisa belopp avseende prisreglerade verksamheter i enlighet med tidigare tillämpade redovisningsnormer, vid övergången till IFRS. För att öka jämförbarheten med andra företag som redan tillämpar IFRS och inte redovisar sådana belopp, kräver standarden att effekten av prisreglerade verksamheter ska visas i separata poster. Det årliga förbättringsprojektet ändrar standarder enligt följande: IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Ändringen klargör att när en tillgång (eller avyttringsgrupp) omklassificeras från innehas för försäljning till innehas för värdeöverföring eller vice versa, utgör inte detta en ändring av en plan för försäljning eller värdeöverföring och behöver inte redovisas som en sådan. Detta innebär att tillgången (eller avyttringsgruppen) inte behöver föras tillbaka i de finansiella rapporterna som om den aldrig hade klassificerats som innehas för försäljning eller innehas för värdeöverföring, bara för att sättet att avveckla tillgången har ändrats. Ändringen förklarar också att vägledningen beträffande förändringar i planer för försäljning ska tillämpas för en tillgång (eller avyttringsgrupp) som upphör att klassificeras som innehas för värdeöverföring men som inte omklassificeras till innehas för försäljning. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Två ändringar, innebärande: Förvaltningsavtal. Om ett företag har överfört en finansiell tillgång till en tredje part med villkor som tillåter överlåtaren att ta bort tillgången från balansräkningen, kräver IFRS 7 upplysningar om alla typer av fortsatt engagemang som företaget kan ha kvar i den överförda tillgången. Standarden ger vägledning beträffande vad som menas med fortsatt engagemang. Ändringen är framåtriktad, med en möjlighet att välja retroaktiv tillämpning. Det finns en konsekvensändring i IFRS 1 som ger samma lättnad till förstagångstillämpare. Delårsrapportering. Ändringen klargör att de upplysningskrav som tillkom genom ändringen i IFRS 7, Upplysningar - Nettoredovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder inte specifikt krävs 1 januari 2016 (ej antagen av EU 2 ) 1 januari 2016 (ej antagen av EU 1 ) 1 januari 2016 (ej antagen av EU 1 ) 1 För att erhålla senaste information om Endorsement status rekommenderas 166

167 Bilaga IV Nya standarder och ändringar för alla delårsrapporter, om de inte krävs av IAS 34. Denna ändring tillämpas retroaktivt. IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen klargör att, när diskonteringsräntan fastställs för förpliktelser beträffande ersättningar efter avslutad anställning, är det den valuta som skulden är uttryckt i som är avgörande, inte det land där skulden uppkommit. Bedömningen av om det finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer ska avse företagsobligationer i den valutan, inte företagsobligationer i ett specifikt land. Om det inte finns en fungerande marknad för företagsobligationer i den valutan, ska i stället statsobligationer i den relevanta valutan användas. Ändringen har retroaktiv tillämpning, dock begränsat till ingången av den tidigaste period som redovisas. IAS 34 Delårsrapportering. Ändringen klargör vad som i standarden menas med referens till information som anges på annan plats i delårsrapporten. Ändringen inför också ett krav på korsreferens från de finansiella rapporterna till den plats där informationen finns. Ändringen ska tillämpas med retroaktiv verkan. IFRS 15 Revenue from contracts with customers IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. Standarden är resultatet av ett harmoniseringsprojekt mellan IASB och FASB. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla därtill hörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten. En kund har kontroll över en vara eller tjänst när den kan bestämma över användningen av denna tillgång och erhålla kvarvarande nytta från den. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, till det belopp som företaget förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot den överförda varan eller tjänsten. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell; Steg 1: Identifiera kontraktet med kunden Steg 2: Identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet Steg 3: Fastställ transaktionspriset Steg 4: Fördela transaktionspriset på prestationsåtaganden Steg 5: Redovisa en intäkt när ett prestationsåtagande uppfylls IFRS 15 innehåller väsentligt utökade upplysningskrav. Upplysningarna syftar till att förse användaren av de finansiella rapporterna med användbar information om intäktsslag, belopp, regleringstidpunkter, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöden som härrör från kundkontrakt. 1 januari 2017 (ej antagen av EU 1 ) 1 För att erhålla senaste information om Endorsement status rekommenderas 167

168 Bilaga IV Nya standarder och ändringar IFRS 9 Financial instruments IFRS 9 ersätter det mesta av IAS 39. Standarden behåller men förenklar värderingsmodellerna och innehåller tre värderingskategorier för finansiella tillgångar: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras utgår från företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska klassificeras som verkligt värde över resultaträkningen men det finns en möjlighet att vid första redovisningstillfället välja att redovisa instrumentets värdeförändringar i övrigt totalresultat. Standarden ändrar vidare grunden för beräkning av kreditförlustreserv från en modell som bygger på inträffade förluster till en som bygger på förväntade förluster. För finansiella skulder ändras inget avseende klassificering och värdering förutom för skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringen hänförlig till förändringar i egen kreditrisk ska nu redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS januari 2018 (ej antagen av EU 1 ) 1 För att erhålla senaste information om Endorsement status rekommenderas 168