Kommunfullmäktige. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom. Tid: , kl. 18:00

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 18:00 Plats: Pelarsalen, Medborgarhuset Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Anmälan om jäv 2. Val av justerande < , kl > 3. Allmänhetens frågestund 4. Information och meddelanden - Kommunal information - Information om nämndemannaval 5. Interpellationer, frågor och motioner - Svar på interpellationer - Inkommen motion 6. Investering för färdigställande av fiberutbyggnad i Vansbro kommun 7. Investering i Bäckaskogs äldreboende för ombyggnation, renovering och nybyggnation KF 2019/32 KF 2019/33 Kommunstyrelsens ordf./kommunchef Kommunsekreterare Tf. samhällsbyggnadschef 8. Biblioteksplan KF 2019/34 Bibliotekschef 9. Kommunal borgen för Brandkåren i Norra Dalarna KF 2019/ Grundinsats Brandkåren Norra Dalarna KF 2019/ Reglemente för Revisionen Brandkåren Norra Dalarna 12. Revidering av kommunstyrelsens reglemente 13. Revidering av reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun 14. Revidering av arbetsordning för kommunala pensionärs- och handikapprådet 15. Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna revidering av förbundsordning KF 2019/37 KF 2019/38 KF 2019/39 KF 2019/40 KF 2019/41

2 Kallelse Kommunfullmäktige Nr Ärende Diarienr Föredragande 16. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF- KL18) KF 2019/ Avsägelser från kommunfullmäktige KF 2019/2 18. Avsägelser från jävsnämnden KF 2019/ Avsägelser från kommunstyrelsen KF 2019/ Avsägelser från styrelsen i Vansbro teknik AB 21. Val av ledamot och vice ordförande till jävsnämnden KF 2019/30 KF 2019/ Val av ersättare till kommunstyrelsen KF 2019/ Val av ersättare till styrelsen för Vansbro Teknik AB 24. Nominering till styrelseledamot och ordförande Inlandsbanan AB 25. Nominering till styrelsen för Inlandskommunerna ekonomisk förening KF 2019/45 KF 2019/22 KF 2019/25 Uwe Weigel Ordförande Mikael Granath Sekreterare

3 MOTION (C) OM ETT KLIMATNEUTRALT VANSBRO FN:s klimatpanel IPCC ger med jämna mellanrum ut rapporter om klimatet. I deras senaste utvärderingsrapport beskrivs hur luftmedeltemperaturen har ökat med nära på en grad Celcius och hur haven har blivit 26% surare sedan förindustriell tid, hur de arktiska isarnas utbredning minskat med nära på en tjugondel per årtionde samt hur havsnivån stigit med nära två decimeter det senaste seklet. (1) De effekter som detta förändrade klimat medför innefattar bland annat att frekvensen extrema väderhändelser har ökat. Värmeböljor, som den värmebölja vi upplevde i somras, har blivit mer frekventa och den associerade dödligheten till dessa värmeböljor har blivit högre. Även risken att kraftigare översvämningar av olika vattendrag, exempelvis Västerdalälven, inträffar ökar. (1) Aktörer på både internationell, nationell, regional, lokal och individuell nivå behöver alla samverka och agera för att gemensamt minska den mängd växthusgaser som släpps ut. För att minska kostnaderna för de åtgärder som krävs, är det viktigt att agera tidigt. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att Vansbro kommun snarast upprättar en åtgärdsplan för att nå koldioxidutsläpp om netto noll senast år 2035 Undertecknat Gustav Tällberg, Centerpartiet Referenser: 1. IPCC (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report.

4 1(2) Ärende Kommunstyrelsen KF 2019/16 Svar på interpellation ställd av Wahan Ohaness Harutun, kommunpartiet den Ur fullmäktiges arbetsordning, fastställd av fullmäktige den : Interpellationer ska enligt kommunallagen 5 kap avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Interpellationer bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. De ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. Frågan som benämns vägran att leverera allmän information följer således inte kommunallagens beskrivning av en interpellation, eftersom den inte ska hantera myndighetsutövning mot enskild, men frågan besvaras ändå för att tydliggöra hanteringen av allmänna handlingar, vilket kan ha ett allmänintresse. Rätten att ta del av allmänna handlingar har sitt ursprung i en av Sveriges grundlagar, närmare bestämt i tryckfrihetsförordningen. Genom denna bestämmelse vill lagstiftaren främja ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning genom att ge varje medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Vad är då en allmän handling? För det första måste uppgiften finnas hos en myndighet och vara dokumenterad i en handling. Handlingen ska vara allmän, det vill säga inkommen eller upprättad. Därför kan man inte begära ut presumtiva handlingar. Arbetsmaterial är inte allmän handling. Det blir det först när ärendet färdigställts, behandlats av en nämnd eller expedierats. Till sist måste handlingen vara offentlig för att kunna lämnas ut, det vill säga inte vara hemlig i enlighet med offentlighet- och sekretesslagen. Den som begär ut en handling måste kunna precisera vad det är för handling som begärs ut. Det finns ingen möjlighet att begära ut kommande handlingar, det vill säga handlingar som ännu inte upprättats, eller mer allmänt hållen information i någon form av prenumeration. Svar på interpellation KF Som en del av rättssäkerheten kan den som får ett avslag, det vill säga inte får ta del av den handling som den begärt, överklaga det beslutet. Vid avslag bifogas alltid en beskrivning om att beslutet kan överklagas och hur det kan överklagas. En överklagan hanteras av Kammarrätten som gör en rättslig bedömning. Nästa fråga i samma interpellation lyder: Är det meningen att kommunens hemsida ska utnyttjas av chefer för att försvara felaktigheter de själva har begått? Kommunchefen är som ansvarig utgivare exklusivt ansvarig för innehållet i en publicering på kommunens webbplats. Fullmäktige fastställde den en Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

5 Informationssäkerhetspolicy för Vansbro kommun. I policyn fastställde fullmäktige att kommunchefen ansvarar för att övergripande tillämpningsanvisningar utarbetas och hålls aktuella i enlighet med policy och riktlinjer. I och med att den nya hemsidan nu kommer att lanseras, pågår också ett arbete med att ta fram anvisningar för hur hemsidan ska användas. 2(2) Stina Munters Kommunstyrelsens ordförande Svar på interpellation KF Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

6 1(1) Ärende Kommunfullmäktige KF 2019/17 Svar på interpellation ställd av Wahan Ohaness Harutun, kommunpartiet den I interpellationen hänvisar Wahan Harutun till den motion som han inlämnade den och som handlade om att sända fullmäktiges sammanträde via kommunens webbplats. Då behandlades frågan av fullmäktige som den beslutade att kommunfullmäktiges sammanträden inte i nuläget ska publiceras/utsändas via kommunens hemsida. Publicering/utsändning av kommunfullmäktiges sammanträden ansågs då inte vara möjligt då det krävdes investeringar i flera steg. Först och främst fanns, och finns fortfarande, ett behov av AV-utrustning i fullmäktigesalen vilket inkluderar bland annat ny projektor och nya visningsskärmar. Denna investering är en förutsättning för att kommunfullmäktiges sammanträden på ett meningsfullt sätt ska kunna filmas och publiceras. Det fanns även vid motionstillfället ett omfattande behov av att se över kommunens hemsida och dess funktionalitet och informationsinnehåll. Nu har det arbetet genomförts och en ny och modern hemsida lanseras. Samtidigt har fullmäktige den gett Demokratiberedningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fullmäktiges sammanträden ska vitaliseras. Som ett led i det arbetet finns även förslaget om att webbsända fullmäktiges möten med. Uwe Weigel Kommunfullmäktiges ordförande, tillika Demokratiberedningens beredningsledare Svar på interpellation KF _KFO Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

7 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 26 Ärende KS 2019/141 Investering för färdigställande av fiberutbyggnad i Vansbro kommun Förslag till kommunfullmäktige Investeringsmedel på kronor avsätts för att färdigställa påbörjad fiberutbyggnad av kommunfullmäktiges ej fördelade investeringsmedel för perioden Ärendet De äskade investeringsmedlen på kronor avser att bygga färdigt stamnätet för Vansbro Fiber. Det innefattar inte ytterligare kundpåkopplingar. Anledningen till prioritering av färdigställande av stamnätet är bidragssituationen. Vansbro kommun har sökt och fått bidrag från europeiska utvecklingsfonden, ERUF-bidrag, för utbyggnad av stamnätet. För att undvika att bli återbetalningsskyldiga är det därför av vikt att färdigställa stamnätet. De sträckor som återstår är följande: - AD Bildelar Medborgarhuset, kronor Denna sträcka behövs för att koppla ihop sträckan Vansbro centrum Äppelbo Östra Born vilket krävs för att vi ska fullgöra våra förpliktelser för bidraget. Sträckan medfinansieras av ERUF 1½, 1,52 miljoner kronor. - Roddarheden, kronor Sträckan ingår i ERUF 2 som medfinansieras av bidrag, totalt 2,24 miljoner kronor. - Uppsälje, kronor Sträckan ingår i ERUF 1 som medfinansieras av bidrag, totalt 4,34 miljoner kronor. Tidigare så har det beslutats om 17,4 miljoner kronor i investeringsmedel för bredbandsutbyggnaden under perioden Det kommunala målet är att 90 % av alla hushåll ska ha tillgång till 100 Mbit/s per år Uppdraget har också varit att söka bidrag (Eruf och LBP-stöd). Förvaltningen har systematiskt sökt de stödmedel som går att få. I den omfattande utbyggnad som har pågått sedan 2016 har fokus varit på att hinna färdigställa de bidragsstödda sträckorna inom den beviljade projekttiden. Ett av Vansbro kommuns ERUF-projekt ska vara färdigställt vid nyår 2018 och två andra under Justerande Utdragsbestyrkande

8 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Enligt beräkningar har bredbandsutbyggnaden hittills kostat kommunen 21,5 miljoner kronor i investeringsmedel och har i nuläget cirka 300 kunder. Investeringsmedlen för bredbandsutbyggnaden är slut. Färdigställande av fiberstam är en förutsättning för fortsatt utbyggnad av accessnät bredband i Vansbro kommun. För att färdigställa påbörjad utbyggnad så behöver åtgärder göras på de 3 ovan nämna platserna, enligt bifogad översiktskarta fiberutbyggnad, Summa kostnad för att färdigställa fiberstamnätet uppgår till kronor. Förslag Utskottet leva och bos förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Investeringsmedel på kronor avsätts för att färdigställa påbörjad fiberutbyggnad av kommunfullmäktiges ej fördelade investeringsmedel för perioden Lars-Olov Liss (C), John Säljgård (LPO), Kurt-Lennart Karlsson (V) och Nall Lars-Göran Andersson (S) yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, KS Lb 20 Tf samhällsbyggnadschef, tjänsteutlåtande Översiktskarta fiberutbyggnad, Justerande Utdragsbestyrkande

9 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2019/141 Tf Samhällsbyggnadschef Per-Erik Nilsson Kommunfullmäktige Investering för färdigställande av bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun Rekommendation till beslut Investeringsmedel på kr avsätts för att färdigställa påbörjad fiberutbyggnad av kommunfullmäktiges ej fördelade investeringsmedel för perioden Sammanfattning De äskade investeringsmedlen på kr avser att bygga färdigt stamnätet för Vansbro Fiber. Det innefattar inte ytterligare kundpåkopplingar. Anledningen till prioritering av färdigställande av stamnätet är bidragssituationen. Vansbro kommun har sökt och fått bidrag från europeiska utvecklingsfonden, ERUF-bidrag, för utbyggnad av stamnätet. För att undvika att bli återbetalningsskyldiga är det därför av vikt att färdigställa stamnätet. De sträckor som återstår är följande: AD Bildelar Medborgarhuset, 330tkr Denna sträcka behövs för att koppla ihop sträckan Vansbro centrum Äppelbo Östra Born vilket krävs för att vi ska fullgöra våra förpliktelser för bidraget. Sträckan medfinansieras av ERUF 1½, 1,52 mkr. Roddarheden, 1630tkr Sträckan ingår i ERUF 2 som medfinansieras av bidrag, totalt 2,24mkr. Uppsälje, 350tkr Sträckan ingår i ERUF 1 som medfinansieras av bidrag, totalt 4,34mkr. Tidigare så har det beslutats om 17,4 mkr i investeringsmedel för bredbandsutbyggnaden under perioden Det kommunala målet är att 90% av alla hushåll ska ha tillgång till 100 Mbit/s per år Uppdraget har också varit att söka bidrag (Eruf och LBP-stöd) fiberutbyggnad investering Förvaltningen har systematiskt sökt de stödmedel som går att få. I den omfattande utbyggnad som har pågått sedan 2016 har fokus varit på att hinna färdigställa de bidragsstödda sträckorna inom den beviljade projekttiden. Ett av Vansbro kommuns ERUF-projekt ska vara färdigställt vid nyår 2018 och två andra under Enligt beräkningar har bredbandsutbyggnaden hittills kostat kommunen 21,5 mkr i investeringsmedel och har i nuläget cirka 300 kunder. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

10 2(3) Investeringsmedlen för bredbandsutbyggnaden är slut. Färdigställande av fiberstam är en förutsättning för fortsatt utbyggnad av accessnät bredband i Vansbro kommun. För att färdigställa påbörjad utbyggnad så behöver åtgärder göras på de 3 ovan nämna platserna, enligt bifogad karta. Summa kostnad för att färdigställa fiberstamnätet uppgår till kr Bakgrund År 2014 började förarbetet för att säkra Vansbro kommuns framtid i den nya interneteran. En bredbandsstrategi 1 togs fram för att på ett genomtänkt sätt kunna samordna olika aktörer så att dessa på ett optimalt sätt skulle bygga ut fibernät i kommunen och täcka alla orter. Efter ett tag stod det dock klart att många aktörer bara såg det som lönsamt att bygga fibernät i de mest tätbefolkade områdena i kommunen. Dåvarande bredbandskoordinator började i och med det att utarbeta en Handlingsplan för bredbandsutbyggnaden, som fastställdes av fullmäktige den (KS 2015/41), för att Vansbro kommun skulle bygga ett eget fibernät med hjälp av olika typer av bidrag: Europeiska Regionala UtvecklingsFonden (ERUF) för utbyggnad av ortsammanbindande nät, dvs. nät mellan två områden (t.ex. Nås och Lindesnäs) och Landsbygdsprogrammet (LBP) för byggnation ut till kunder inom ett område. Dessa bidrag är beskrivna i Ekonomiska stöd nedan. I de områden där inget stöd går att få får aktören, i det här fallet Vansbro Kommun, välja mellan att bygga ut med egna medel i kombination med anslutningsavgifter eller att inte bygga ut alls i det aktuella området. I samband med att man fastställde handlingsplanen så avsatte fullmäktige 15 Mkr kronor i investeringsmedel att användas som medfinansiering av kommande ERUF-projekt. Vid fördelningen av Dalarnas pott på 100 Mkr för de första omgångarna i ERUFprojektet avsattes 8 Mkr kronor till Vansbro kommun och således avsattes 8 av de ursprungliga 15 Mkr för medfinansiering av ERUF (KS 2015/174). Resterande 7 Mkr avsattes efter beslut i Kommunfullmäktige ( ) att nyttjas om ytterligare ERUF-medel eller andra stödpengar blev tillgängliga under perioden , alternativt som självständig finansiering efter särskilt beslut av kommunstyrelsen. Senare togs beslut om att avsätta de resterande 7 Mkr för självständig finansiering att bygga ett fibernät i egen regi i de tätorter där inga stödmedel gick att få (KS 2016/118) enligt Jordbruksverkets och Tillväxtverkets regelverk fiberutbyggnad investering Då Vansbro Kommun efter beslut i Kommunfullmäktige den (KS 2015/517) är delägare i MittNät AB och är egen kommunikationsoperatör (KO) har ca 1,2 av dessa 7 Mkr lagts på teknisk utrustning i form av switchar. Att vara egen KO innebär att vi driver nätet och förmedlar tjänster från olika operatörer dvs. att vi tillhandahåller den tekniska utrustningen. Detta medför en extra initial investerings- och reinvesteringskostnad, en högre driftkostnad och ställer högre krav på 1 Bredbandsstrategi för Vansbro kommun, KS 2014/239, fastställd av fullmäktige den Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

11 3(3) organisationen i form av teknisk support. Vi har dessutom ett driftavtal med MittNät där vi betalar en avgift på 20 kr/månad per kund för deras driftkostnader kring vår förbindelse till Karlstad och ut i resten av världen. Samtidigt får nätägaren ta större del av den avgift som tjänsteleverantörer betalar för att få tillhandahålla tjänster i nätet, så kallad kickback. Alternativet hade varit att bygga ett passivt nät och sen ta in en extern KO som kopplar in kunder och har hand om den aktiva delen i nätet. Vi har i nuläget, med undantag för de kompletteringar som behöver göras för att färdigställa stamnätet, ett sammanhängande stamnät utbyggt från Opsaheden i Äppelbo till Vansbro centrum. Sedan från Vansbro på norra sidan om älven via Skamhed och Skålö hela vägen ut till Noret. På södra sidan om älven går stamnätet hela vägen till Lindesnäs via Uppsälje, Grånäs och Nås. Konsekvenser Om investeringsmedlen 2,31 mkr tillförs Vansbro Fiber för färdigställande av sträckorna belastas driften med en kostnad på 172 tkr år 1 och 117 tkr år 20. Om investeringsmedlen inte tillförs Vansbro Fiber finns risken att vi blir återbetalningsskyldiga för hela bidragssumman som totalt uppgår till 8,1 mkr. Av dessa 8,1 mkr har vi erhållit 1,9 mkr och rekvirerat ytterligare 5,6 mkr. Om vi blir återbetalningsskyldiga på de 7,5 mkr som vi erhållit och rekvirerat skulle det belasta driften med en kostnad på 558 tkr år 1 och 380 tkr år 20. Ekonomiska konsekvenser I Strategisk plan har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsplan. För perioden finns 54,4 mkr i ofördelade investeringsmedel främst avsedda för utbyggnad av särskilt boende. Då denna investering för fiberutbyggnad sannolikt prioriteras avsätts medel för investeringen av de ofördelade investeringsmedlen. Slutsats För färdigställande av påbörjad utbyggnad så behöver ytterligare kr avsättas för att slutföra fiberstamnätet, som är förutsättning för fortsatt utbyggnad av accessnät. Beslutsunderlag översiktskarta fiberutbyggnad Beslutet expedieras till : Controller Marcus Kock fiberutbyggnad investering Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

12 . DALASÅGEN Ad.bildelar in mot Medborgarhuset Stamnätet SALTVIK VANSBRO BOMLED ÖSTRA BORN NORDIBYN RÅGSVEDEN ÄPPELBO Roddarheden ner mot Opsaheden Stamnätet RODDARHEDEN OPSAHEDEN Förklaring Inmätt ELDFORSEN Digitaliserat FIBERKANALISATION Äppelbo Meter

13 . NORDANÅKER SKÅLÖ DALA-JÄRNA HULÅN NORET ILBÄCKEN GRÅNÄS SNÖÅN DALASÅGEN SNÖBORG SKAMHED Uppsälje området Stamnätet HÖGOSTA VANSBRO UPPSÄLJE STRÖMSHEDEN BOMLED RUTÅN Förklaring Inmätt Digitaliserat FIBERKANALISATION Vansbro - Dala-Järna Meter

14 . DALA-JÄRNA SNÖÅN HÖGOSTA STRÖMSHEDEN ÖVERBORG MALMSTA MELLANBORG HEDEN NÅS HJUÖBÄCK ÄNGE NÄSRSJÖ ORSALA Förklaring Inmätt Digitaliserat FIBERKANALISATION Dala-Järna - Nås - Orsala Meter UTANHED

15 NÅS HJUÖBÄCK UTANHED ÄNGE NÄSRSJÖ ORSALA LINDESNÄS Förklaring Inmätt Digitaliserat FIBERKANALISATION Nås - Orsala - Lindesnäs Meter.

16 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 27 Ärende KS 2018/829 Investering i Bäckaskogs äldreboende för ombyggnation, renovering och nybyggnation Förslag till kommunfullmäktige Tiden för återremissen förlängs till kommunfullmäktiges sammanträde i juni Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ärendet om investering i Bäckaskogs äldreboende för ombyggnation, renovering och nybyggnation skulle återremitteras till kommunstyrelsen för komplettering med budget för hela projektet, komplettering med Söderåsens framtid i både plan och budget, information till samtliga partier i fullmäktige om projektet och hur utredningen kom fram till denna lösning. Ärendet skulle presenteras på fullmäktiges sammanträde i mars Efter informationen till samtliga partier i fullmäktige behandlade kommunstyrelsen ärendet och valde att remittera ett antal frågeställningar till de politiska partierna för att få en tydligare politisk inriktning kring ärendet innan beslut fattas om investeringen. Det innebär att återremissen inte kan besvaras inom tiden fullmäktige beslutat om och förlängd tid för återremissen begärs därför. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tiden för återremissen förlängs till kommunfullmäktiges sammanträde i juni Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till ordförandens förslag. Beslutsunderlag Ekonomichef, tjänsteutlåtande Protokollsutdrag, KF 117 Justerande Utdragsbestyrkande

17 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi- och IT-funktionen KS 2018/829 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Investering i Bäckaskogs äldreboende för ombyggnation, renovering och nybyggnation Rekommendation till beslut Tiden för återremissen förlängs till kommunfullmäktiges sammanträde i juni Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att ärendet om investering i Bäckaskogs äldreboende för ombyggnation, renovering och nybyggnation skulle återremitteras till kommunstyrelsen för komplettering med budget för hela projektet, komplettering med Söderåsens framtid i både plan och budget, information till samtliga partier i fullmäktige om projektet och hur utredningen kom fram till denna lösning. Ärendet skulle presenteras på fullmäktiges sammanträde i mars Efter informationen till samtliga partier i fullmäktige behandlade kommunstyrelsen ärendet och valde att remittera ett antal frågeställningar till de politiska partierna för att få en tydligare politisk inriktning kring ärendet innan beslut fattas om investeringen. Det innebär att återremissen inte kan besvaras inom tiden fullmäktige beslutat om och förlängd tid för återremissen begärs därför återremiss SÄBO (002) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

18 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige KF 117 Ärende KS 2018/829 Investering i Bäckaskogs äldreboende för ombyggnation, renovering och nybyggnation Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för: 1. Komplettering med budget för hela projektet. 2. Komplettering med Söderåsens framtid i både plan och budget. 3. Information till samtliga partier i fullmäktige om projektet och hur utredningen kom fram till denna lösning. 4. Ärendet presenteras på fullmäktiges sammanträde i mars Ärendet I första etappen för anpassningar och ombyggnader på Bäckaskog beslutas att upphandling av konsulter för framtagande av entreprenadhandlingar ska ske. I steg två genomförs en entreprenadupphandling för att kunna anta en entreprenör för genomförandet av arbetena. Etapp ett bedöms vara färdigställd under år Medel för arbetena avsätts i 2019 och 2020 års investeringsbudget. En påbyggnad av Hus 06 kan genomföras efter att en ny detaljplan som medger en byggnad med tre våningar har antagits. Förberedande arbeten med rivning av installationer i det före detta storköket påbörjas i november/ december 2018 med ramavtalsentreprenörer. Vid dagens sammanträde föredrar tf. kommunchef Catarina Willman och lokalstrateg Olle Wiking ärendet. Förslag Kommunstyrelsens förslag: Investeringsmedel på totalt 41 miljoner kronor avsätts, 15 miljoner kronor 2019 och 26 miljoner kronor för 2020 av de ej fördelade investeringsmedlen. Pär Skagerlings (M) föreslår att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för: 1. Komplettering med budget för hela projektet. 2. Komplettering med Söderåsens framtid i både plan och budget. 3. Information till samtliga partier i fullmäktige om projektet och hur utredningen kom fram till denna lösning. 4. Ärendet presenteras på fullmäktiges sammanträde i mars Justerande Utdragsbestyrkande

19 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunfullmäktige Kurt-Lennart Karlsson (V), Wahan Harutun (KP) och Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till Pär Skagerlings (M) förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet återremitteras. Beslutsunderlag Lokalstrateg, ekonomichef och socialchef, tjänsteutlåtande Förslagsskiss utformning boendeavdelning Hus 06. Situationsplan. Prognos platsbehov/placering. Layout utformning påbyggnad Hus 05 och 06 samt nybyggnad. Protokollsutdrag KS 210 Justerande Utdragsbestyrkande

20 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 28 Ärende KS 2018/809 Biblioteksplan Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Biblioteksplan för Vansbro kommun. Beslut Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att utreda vilket utskott som ansvarar för beredning av biblioteksverksamhet. Ärendet Alla kommuner skall enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801) ha antagit en Biblioteksplan som beskriver en strategisk utveckling av kommunens bibliotek. År 2010 antogs den första biblioteksplanen för Vansbro kommun och den gällde under perioden Detta är en reviderad biblioteksplan för mandatperioden Ärendet remitterades vid kommunstyrelsens sammanträde till utskotten leva och bo och utbildning och arbete för vidare beredning. Utskotten behandlade ärendet vid sammanträden KS Ua 6 respektive KS Lb 7 och uppdrog åt bibliotekschef att justera föreslagen biblioteksplan i enlighet med vad som framkommit vid de båda sammanträdena. Förslag Utskottet leva och bos förslag: Utskottet förslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Biblioteksplan för Vansbro kommun. Utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: 1. Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att utreda vilket utskott som ansvarar för beredning av biblioteksverksamhet. 2. Utskottet anser att nyckeltalen bör hållas på en rimlig nivå att biblioteksplanen inte överarbetas. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till utskottet leva och bos förslag. Ordförandens förslag: Justerande Utdragsbestyrkande

21 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Punkt 2 i utskottet leva och bos förslag till kommunstyrelsen stryks med anledning av att det redan anses vara utfört i och med företagen revidering av biblioteksplanen. Beslutsgång Ordföranden ställer utskottets förslag till kommunfullmäktige under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordföranden ställer punkt 1 i utskottets förslag till kommunstyrelsen under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer punkt 2 i utskottets förslag till kommunstyrelsen under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, KS Lb 7 Protokollsutdrag, KS Ua 6 Protokollsutdrag, KS 214 Förslag till Biblioteksplan för Vansbro kommun Bibliotekschef, tjänsteutlåtande Justerande Utdragsbestyrkande

22 BIBLIOTEKSPLAN för Vansbro kommun VISION Vansbro kommun är en attraktiv kommun där människor ska finna både arbetsglädje och livskvalitet 1

23 Innehåll: 1. Inledning sid.3 2. Bibliotekens uppdrag sid 4 3. Biblioteken i Vansbro kommun sid Strategier för sid Nationella och Internationella Styrdokument sid Medieurvalsprinciper för Vansbro kommun sid. 15 2

24 Inledning Biblioteket i omvärlden Bibliotekens roll i samhället förändras från ett traditionellt lånebibliotek till informationscentral. Vår roll som en kravlös mötesplats öppen för alla, förändras naturligt till en arena för många, i det multikulturella samhället. Idag är biblioteket även en digital servicepunkt där man kan ladda ner tidskrifter, litteratur, få tillgång till databaser m.m., men också reservera böcker och förlänga lån. Den ökade digitaliseringen av många samhällstjänster har gett biblioteket en ny roll som vägledare och stöd i detta. Biblioteken ska ge alla medborgare möjlighet att bidra till och ta del av ett demokratiskt samhälle. Det demokratiska samhället behöver reflekterande, medvetna och kunniga medborgare, men även medborgare med nyfikenhet och kreativitet. Ett bibliotek är en plats för lärande och förkovran, lugn och ro, men också en plats för överraskningar, kreativitet och oväntade möten mellan människor och människor, mellan människor och litteratur och mellan fantasi och verklighet. Den som läser har alltid något att berätta, och möter nya världar och andra tänkesätt. 3

25 1. Bibliotekens uppdrag Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Bibliotekslagen gäller för hela det allmänna biblioteksväsendet, d.v.s. all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. I Vansbro kommun innebär det folkbibliotek och skolbibliotek. Prioriterade grupper är personer med funktionsnedsättning samt de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska (4 och 5 ). Varje kommun ska ha folkbibliotek. De ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov samt präglas av allsidighet och kvalitet. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur samt verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan används för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. Folkbiblioteken ska vidare ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning (6 8 ). Skollagen (SFS 2010:800) Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek (2 kap. 36 ) ändrades bestämmelserna för skolbibliotek, och Skolinspektionen har angett vilka krav man ställer för att en skola ska anses ge sina elever tillgång till skolbibliotek (Informationsblad ). Kraven gäller även för fristående skolor, s.k. friskolor. De krav som ställs är: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolverket definierar ett skolbibliotek som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas som en resurs som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Eleverna ska ha tillgång till ett bibliotek som är anpassat till och är en del av deras utbildning. Det ger det en särställning gentemot folkbiblioteket. Att vara en gemensam och ordnad resurs innebär en fysisk lokal där bibliotek finns. 4

26 I samband med att Kungliga biblioteket (KB) presenterade den officiella biblioteksstatistiken för 2014, ( ), definierade man för första gången skolbibliotek som en organisation med minst 20 timmars bemanning per vecka. Det är vad KB menar krävs för verksamheten ska leva upp till lagen och lagstiftarens intentioner. Biblioteksplanen Biblioteksplanen beskriver en strategisk utveckling av Vansbro kommuns biblioteksverksamheter. År 2010 antogs en biblioteksplan för Vansbro kommun av kommunstyrelsen och detta är en revidering som ska gälla under mandatperioden Biblioteksplanen innehåller strategier och ambitioner. Härutöver gör verksamheterna sina egna aktivitetsplaner som följs upp årligen. De nationella och internationella styrdokumenten för kommunernas biblioteksverksamheter finns beskrivet i Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Skollagen (SFS 2010:800) Skolverkets juridiska vägledning för skolbibliotek (juni 2015) Aktuella läroplaner för förskola, grundskola och gymnasieskola och grundsärskola UNESCO:s och IFLA:s folk- och skolbiblioteksmanifest FN:s Barnkonvention Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att formulera en nationell strategi för landets bibliotek. Arbetet inleddes 2015 och ska vara avslutat Ansvar för genomförande och uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens samtliga biblioteksverksamheter som tillhör enheten för Utbildning, Kultur och fritid. Kommunstyrelsen ansvarar för revidering och utvärdering av biblioteksplanen. Uppföljning och utvärdering sker i samband med delårsrapporter och årsredovisning. 5

27 2. Biblioteken i Vansbro kommun I Vansbro kommun finns i nuläget: Folkbibliotek Huvudbibliotek även bibliotek för gymnasieskola och SFI Filialbibliotek samt skolbibliotek för Myrbacka skola Vansbro Dala-Järna Skolbibliotek Berghedens skola, Äppelbo Klass F-6 Parkskolan F-klass Parkskolan Klass 1-3 Nederborgs skola Klass F-3 Smedbergsskolan Klass 4-6 Myrbacka skola Klass 4-6 Smedbergsskolan Klass 7-9 Grundsärskolan eget skolbibliotek besöker huvudbiblioteket i Vansbro Smedbergsskolan skolbibliotek eget skolbibliotek Smedbergsskolan skolbibliotek besöker filialbiblioteket i Dala-Järna Smedbergsskolan skolbibliotek Smedbergsskolan skolbibliotek Folkbibliotek och skolbibliotek drivs i enheten Utbildning, Kultur och Fritid i Vansbro kommun. Övriga bibliotek Olympica Klass F-6 Friskola i Dala-Järna som köper tjänsten skolbibliotek av kommunen Lokala Servicepunkter med biblioteksservice: (drivs av föreningar i samverkan med Vansbro kommun) Äppelbo Gemenskap Ja-Järna Nås Finnmark Äppelbo Dala-Järna Närssjöns Utvecklingsförening I Nås används förskolan Varglyan för att tillhandahålla biblioteksservice till medborgarna. 6

28 3. Strategier för Biblioteket och demokratin Tillgång till information är en demokratifråga. Alla medborgare ska kunna ta del av den information man behöver för den egna utvecklingen och för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Bibliotekens roll i samhället är central då de är en oberoende, självständig och neutral kraft som förser medborgare med underlag och kunskaper för fri åsiktsbildning. Ambitioner: Biblioteket strävar efter att ha ett brett utbud av litteratur och digitala resurser enligt riktlinjerna för medieinköp Biblioteket strävar efter bredd i de aktiviteter som anordnas. Biblioteket kan göra inköp av medborgarnas inköpsförslag Exempel på nyckeltal: Antal inköp/år baserade på inköpsförslag Andel anpassade medier av totala beståndet Biblioteket och mångfalden Biblioteket ska präglas av öppenhet och välkomna människor med alla sorters bakgrunder, identiteter och kulturer och kunna dra nytta av och förstå andra människors synsätt och perspektiv. Ambitioner: Biblioteket strävar efter att ha ett brett utbud av litteratur och digitala resurser enligt medieförsörjningsplanen. Mångfaldsperspektivet ska avspeglas i aktiviteter och program som biblioteket anordnar. Exempel på nyckeltal: Antal aktiviteter/år med mångfaldsperspektiv 7

29 Mötesplatsen biblioteket Biblioteket är en lågintensiv, kravlös mötesplats för människor med alla bakgrunder. Det är en plats för informationssökning, lustläsning, samtal, studier och möten. Här tillhandahålls lån av datorer, litteratur, film, musik, tidningar och tidskrifter (även digitala), kopiering/utskrifter, scanning, trådlöst nätverk mm. På biblioteket ska olika intressen inspireras och kreativitet ska uppmuntras. Kultur är en viktig nyckel till utveckling av samhället, till integrationen och till individens utveckling och livskvalitet. Biblioteket kan erbjuda kulturupplevelser till barn, unga och vuxna genom teater, författarbesök, utställningar och musikarrangemang. Biblioteket kan också anordna aktiviteter där besökarna är delaktiga som medskapare. Biblioteken ska vara tillgängliga. Besökare har olika förutsättningar och olika behov av biblioteket. Vissa vill sitta i lugn och ro och arbeta/studera eller läsa. Andra vill ta del av biblioteket som mötesplats. Biblioteket ska möta många olika behov. Biblioteket ska vara tydligt. Dels ska det vara en tydlig skyltning i bibliotekets lokaler men också en tydlig gränsdragning för vad som ingår och inte ingår i bibliotekets tjänster. Ambitioner: Biblioteket strävar efter att genomföra aktiviteter dels i egen regi men också genom samverkan med andra aktörer för ett brett utbud av aktiviteter för alla. Biblioteket bör lyfta och belysa lokalhistorien. Biblioteket arbetar för att kunna inrätta studierum. Biblioteket kan erbjuda föreningar att nyttja lokalerna för möten och aktiviteter. Exempel på nyckeltal: Antal besök/år per invånare Antal program/år för barn/ungdom/vuxna Bibliotekets medier Bibliotekets bestånd ska visa såväl bredd som djup, klassiker och nyutgivet. Biblioteket köper in och gallrar medier enligt en medieförsörjningsplan. Låntagare kan också lämna in inköpsförslag till biblioteket. Biblioteken ska tillhandahålla tillgängliga medier som är anpassade för personer med särskilda behov. 8

30 Ambitioner: Biblioteket strävar efter att ha ett brett utbud av litteratur och digitala resurser enligt medieförsörjningsplanen. Biblioteket strävar efter att underlätta studier för vuxna och distansstuderande genom att förmedla studielitteratur från andra bibliotek Övrig litteratur som det lokala biblioteket saknar kan biblioteket erbjuda att låna in som fjärrlån. Exempel på nyckeltal: Antal utlån inklusive omlån/invånare Antal fjärrlån in/ut/år Antal inköp/år baseradepå inköpsförslag Biblioteket och MIK (Medie- och informationskunnighet) Biblioteket och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) Alla medborgare behöver lära sig att förstå och hantera ett alltmer komplext och interaktivt samhälle där informationen flödar. Här är bibliotekens uppdrag att förmedla informationskompetens och stöd i källkritik samt i och hur information kan och bör användas. Då digitalisering och teknikutveckling går snabbt i samhället så bör biblioteken ha en uppdaterad utrustning och för att kunna vara ett stöd i användandet av digitala resurser måste bibliotekets medarbetare utbildas kontinuerligt inom dessa områden. Regeringen uppdrar åt bl.a. biblioteken att medverka till att minska det digitala utanförskapet. Ambitioner: Biblioteket ska anamma de nya tjänster och ny teknik som utvecklas. Bibliotekets medarbetare ska få höja sin kompetens i frågor gällande MIK och IKT. Biblioteken ska medverka till att den digitala delaktigheten och den digitala kompetensen hos användarna ökar. Exempel på nyckeltal: Antal aktiviteter med MIK- och IKT-inriktning/år Antal dagar/person/år för kompetensutveckling fortbildning 9

31 Läsfrämjande för alla Läsfrämjande är en av bibliotekets huvuduppgifter och innebär att inspirera till läsning och främja språkutveckling, läslust och läsförståelse. Alla delar är viktiga för individens utveckling, och är betydelsefulla för att ta del av samhället. Läsfrämjande kan också innebära att hjälpa barn och unga som är i behov av särskilt stöd men också äldre personer och personer med funktionsvariation. Folkbibliotek och skolbibliotek samverkar med förskolor och skolor i arbetet med läsfrämjande. Ambitioner: Biblioteken ska arbeta med läsfrämjande insatser för språk-, läs- och skrivutveckling samt inspirera till språk-, läs- och skrivlust. Att bidra till att öka användandet av tekniska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Exempel på nyckeltal: Antal läsfrämjande aktiviteter för vuxna/år Antal läsfrämjande aktiviteter för barn/år Biblioteket och de nationella minoriteterna samt personer med andra modersmål än svenska Många av bibliotekets besökare är nyanlända i Sverige. Biblioteket har i sitt uppdrag att rikta särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna (sverigefinnar, romer, tornedalingar, samer och judar) och personer som har annat modersmål än svenska. Ambitioner: Biblioteket samarbetar med andra bibliotek kring försörjning av medier på andra språk än svenska. Biblioteket strävar efter att alla barn och unga med annat modersmål än svenska ska ha tillgång till medier på modersmålet. Exempel på nyckeltal: Andel medier på minoritetsspråk/totala beståndet Andel böcker och andra medier på andra språk än svenska i bibliotekets bestånd 10

32 Biblioteket för barn och unga Alla barn och unga ska känna sig välkomna, trygga och sedda på biblioteket. Barn och unga ska ges goda möjligheter till läsning och biblioteket ska arbeta med läsfrämjandefrågor för att stimulera läslusten. Biblioteket ska lägga stor vikt vid arbetet med barn och ungas språkutveckling och kunskaps- och informationsinhämtning. Kulturupplevelser ska stimulera barnens fantasi och kreativitet och lusten till eget skapande och deltagande. Ambitioner: Biblioteket strävar efter att nå barn redan i tidig ålder. Biblioteket har som ambition att barnavdelningen ska vara en stimulerande miljö. Biblioteket strävar efter att genom olika aktiviteter skapa läslust. Biblioteket samarbetar med skolbiblioteken samt andra aktörer gällande läsfrämjande. Biblioteket samarbeta med andra aktörer för att arrangera kulturupplevelser för barn och unga. Exempel på nyckeltal: Antal läsfrämjandeaktiviteter primärt för barn och unga/år Antal kulturupplevelser för barn och unga/år Biblioteket och Boken-Kommer Boken-kommer-verksamheten riktar sig till kommuninvånare som inte själva kan komma till biblioteket och möjliggör därmed för alla att ta del av bibliotekets resurser. Det betyder att biblioteket kommer hem med böcker eller annan media som låntagaren beställt. Ambitioner: Biblioteket strävar efter att nå alla som behöver med boken-kommer. Biblioteket strävar efter att öka kännedomen om servicen. Exempel på nyckeltal: Antal boken-kommer-låntagare/år 11

33 Skolbiblioteken Enligt IFLA:s skolbiblioteksmanifest är ett skolbibliotek en skolas fysiska och digitala läranderum där läsning undersökningar, forskning, tänkande, fantasi och kreativitet är centrala för elevernas resa från information till kunskap och för deras personliga, sociala och kulturella utveckling. Ett skolbibliotek är en ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och pedagogernas förfogande, och har en given roll i skolans processer. Skolbiblioteket har en betydande roll för elevernas lärande och prestation och samarbetet mellan bibliotekspersonal, pedagoger och skolledare är självklart. Skolbiblioteken har också att sträva efter och följa övriga ambitioner som nämns i biblioteksplanen. Ambitioner: Skolbiblioteken i Vansbro kommun strävar efter likvärdighet i tillgänglighet, personaltäthet, bestånd och tillgång till olika medier. Skolbibliotekens verksamhet kan användas som en del i undervisningen, som ett led i att stärka elevernas språkliga förmåga. Skolbiblioteken samarbetar med IKT-pedagogen för att främja och utveckla elevernas digitala kompetens. Exempel på nyckeltal: Antal timmar med bemanning av skolbiblioteken/skola/år Antal bokade klassbesök/år Antal nyförvärv/ skola/år Antal utlån/elev/år Andel förvärvskostnad/elev/år (riksgenomsnitt 100kr/elev/år) Biblioteken i samverkan Biblioteken i Vansbro kommun samverkar med ett flertal aktörer, bl.a. internt i organisationen med vård och omsorgsenheten för äldreomsorgen. Samarbeten kan variera över tid men syftet är alltid att arbeta läsfrämjande och nedanstående är exempel på våra verksamheter i samverkan med andra: Institutionslån Här tillhandahåller biblioteket böcker för vuxna på boksnurror och lådor med barnböcker i väntrummen både på vårdcentralen och på folktandvården. Dessa byts ut någon gång per termin. Likaså finns boklådor för barn på Apoteket och på IFO. BVC (barnavårdscentralen) Biblioteket samarbetar med BVC för att nå nyblivna föräldrar och BVC delar ut information om våra verksamheter för de minsta, t.ex. Babybokcafé med bokgåvor. 12

34 Hemtjänst Kommunens hemtjänst hjälper biblioteket genom att informera sina vårdtagare om bibliotekets tjänster som Boken kommer mm. Studieförbund Biblioteket samarbetar med studieförbunden om bokcirklar, evenemang och tematräffar samt om barnteater. Länsbibliotek Dalarna Länsbiblioteket är den samordnande enheten för alla länets bibliotek. Även inom biblioteksområdet samarbetar biblioteket med landets övriga bibliotek för att kunna låna in studielitteratur och fjärrlån för att öka möjligheterna att studera hemifrån. Alla folkbibliotek i länet arbetar för att gå samman i ett fördjupat samarbete med gemensamt biblioteksdatasystem och låntagarregister. Syftet är bl.a. att säkerställa för medborgarna att de har tillgång till likvärdig biblioteksservice oavsett var i länet de bor, att effektivisera biblioteksverksamheterna, att arbeta för en gemensam kompetensförsörjning i länet. Olika föreningar Biblioteket i Vansbro samarbetar med flera föreningar i olika verksamhetsområden. Bl.a. genomförs gratis barnbio vid vår- och höstlov tillsammans med Barnens Dag Föreningen och Rädda Barnen. Biblioteket samarbetar med Vansbro Teaterförening om biljettbokningar till föreställningar, Konstföreningen Färg och Form arrangerar flera utställningar varje år 13

35 4. Nationella och Internationella styrdokument Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Utdrag ur Bibliotekslagen: Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar Skollagen (SFS 2010:800) Utdrag ur Skollagen, kapitel 2: 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Sammanfattning av skolverkets juridiska vägledning för skolbibliotek (juni 2015) Skolbiblioteken är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta regleras i skollagen och bibliotekslagen. Kravet på att elever ska ha tillgång till skolbibliotek gäller för såväl offentliga som fristående skolor. I skollagen finns ingen definition av begreppet skolbibliotek, men i förarbetena till lagen förklaras att det vanligtvis avser en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolinspektionen har förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Huvudmannen ansvarar för att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Av läroplanerna för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola samt fritidshem framgår att även rektorn har ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö. Den ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Enligt läroplanen för gymnasieskolan har rektorn ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. 14

36 UNESCO:s och IFLA:s riktlinjer för folk- och skolbibliotek Unesco och IFLA har utarbetat ett Folkbiblioteksmanifest och ett Skolbiblioteksmanifest, för att markera bibliotekens betydelse för individen och samhället. Ur Folkbiblioteksmanifestet Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därmed spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. 8 Svenska Unescorådet, verksamt inom Utbildningsdepartementet, har i sin skriftserie publicerat folkbiblioteksmanifestet. Den svenska regeringen har därmed uttryckt sitt stöd för Unescos rekommendationer. Ur Skolbiblioteksmanifestet Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Även skolbiblioteksmanifestet har publicerats i Svenska Unescorådets skriftserie, vilket betyder att regeringen ställt sig bakom även denna rekommendation. FN:s Barnkonvention Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. 15

37 MEDIEURVALSPRINCIPER VANSBRO BIBLIOTEK Alla invånare i Vansbro kommun ska ha tillgång till en biblioteksverksamhet som dels erbjuder ett mångsidigt och kvalitativt utbud av medier dels bidrar till kommuninvånarnas fortbildning och kulturella utveckling. Speciell vikt ska läggas vid barns och ungas behov. Detta innebär att biblioteket ska: låta en stor bredd i urvalet prägla inköpen. ha ett aktualitetsperspektiv på inköpen aktivt mediebevaka och så långt det går försöka ligga steget före efterfrågan köpa in alla typer av media, kvalitén är det som avgör. allsidigt belysa moraliska, politiska och religiösa frågor. Kontroversiella ämnen bör inte undvikas. ägna särskild uppmärksamhet åt medier för de som har svårt att ta till sig av bibliotekets vanliga utbud, t.ex. funktionshindrade och de som ej har svenska som modersmål. värna den grundlagsskyddade yttrandefriheten och ge alla kommuninvånare och besökare avgiftsfri tillgång till både kunskaper och upplevelser. via bibliotekslokalerna och via hemsidan göra databaserad information tillgänglig för medborgarna inte köpa in medier vars syfte är att spekulera i våld, fördomar eller strider mot de mänskliga rättigheterna. När det gäller klassiker behandlas innehållet i mediet utifrån först och främst tidsandan då verken, texterna skrevs. Jfr Tintin i Kongo, Pippi i Söderhavet. säkerställa hög kvalité på mediebeståndet genom att kontinuerligt gallra ut äldre inaktuell litteratur. Facklitteratur Beståndet av facklitteratur ska täcka in alla fackområden och först och främst bestå av grundläggande aktuella verk av allmänt intresse som motsvarar kommunens behov. Beroende på ämnet kan mer avancerad facklitteratur införskaffas. Innehållets saklighet och strävan att allsidigt belysa även frågeställningar som är kontroversiella är vägledande. Biblioteket ska vara en lättillgänglig resurs för utbildning på alla nivåer i Vansbro kommun. Litteratur som sällan efterfrågas, t.ex. avancerad vetenskaplig litteratur fjärrlånas in från andra bibliotek i enlighet med länets medieförsörjningsplan. Skönlitteratur Skönlitteraturen ska vara av hög litterär kvalité, goda recensioner i fackpress liksom i de sambindingslistor som biblioteket gör sina inköp ifrån är vägledande. Beståndet bör innehålla både litteraturens klassiker liksom modern skönlitteratur. Biblioteket bör även kunna erbjuda smal skönlitteratur. Utan att eftersätta kvalitetskraven ska behovet av underhållningslitteratur kunna tillmötesgås. Barn- och ungdomslitteratur Bibliotekets utbud av medier för barn och ungdomar ska utgå från barnets värld och vara varierat samt inspirera till nyfikenhet och läslust. För att stimulera barns språkutveckling bör barn och ungdomslitteraturen hålla en hög kvalitativ nivå. Urvalet av media ska utgå från barn och ungdomars egna behov. Tidningar och tidskrifter. Biblioteket ska tillhandahålla dagstidningar från först och främst från Dalarna men även rikspressen. Beståndet av tidskrifter är ett komplement till bokbeståndet och har högre aktualitet. En bredd i utbudet bör eftersträvas. En bra blandning av smala kulturtidskrifter liksom rena förströelsetidskrifter bör finnas. TV-spel. Normala urvalskritererier gäller för spel som för andra media, våra inköp utgår från de dominerande konsolerna. Vi undviker att köpa de allra våldsammaste spelen om våldet är den primära funktionen i ett spel och där handlingen är av sekundär betydelse. Att våld förekommer i ett spel betyder inte 16

38 att det inte får köpas in. Vi följer branschstandard när det gäller åldersgränser: 3 år, 7 år, 12 år, 16 år och 18+ år. Åldersgränsen för att få låna spel är dock alltid 12 år oavsett om spelet har en lägre åldersgräns. En målsman kan alltså låna ett spel åt sina barn om de uppfyller åldersgränserna. Invandrarlitteratur Beståndet ska motsvara invånarnas språkliga fördelning i kommunen. Böcker på lätt svenska och språkkurser för invandrare ska tillhandahållas. Depositioner av böcker kan lånas in från länsbiblioteket eller Internationella biblioteket vid förfrågan. Samma kriterier som det övriga beståndet ska appliceras vid inköp av invandrarmedia. Anpassade medier mm. För funktionshindrade ska biblioteket tillhandhålla talböcker, Daisy-böcker, Bok och Daisy, lättlästa böcker samt böcker med stor stil. Inköp av talböcker ska stå i proportion till den talboksberättigade befolkningen i kommunen. Språkkurser för nybörjare ska finnas i kommunen. Lokal litteratur. En samling av litteratur med lokalt intresse ska finnas på respektive bibliotek i Vansbro och kontinuerligt kompletteras. Även allmän litteratur om länet bör finnas. Kommunal information Ska finnas på samtliga bibliotek. Film Vansbro bibliotek ska eftersträva en bredd på filmutbudet, både smal film och mer lättillgänglig film ska erbjudas till hemlån. Gåvor Bokgåvor hänvisas i första hand till välgörenhetsorganisationer. Gåvor till biblioteket bör hanteras efter samma principer som gäller för inköp. Fjärrlån Vansbro bibliotek ska tillhandahålla ett mediebestånd som speglar kommunens struktur och behov. Som komplement finns i första hand länsbiblioteket i Falun, i andra hand övriga biblioteket i landet som biblioteket kan fjärrlåna ifrån. Ansvar och efterlevnad Anställda vid Vansbro bibliotek som köper in media ansvarar för att medieurvalsprinciperna efterföljs. Vid förändringar av målen eller vid behov kan medieurvalsprinciperna komma att förändras. Vansbro bibliotek (Medieurvalsprinciperna för Vansbro bibliotek kommer att revideras i takt med att arbetet med det fördjupade samarbetet mellan länets alla bibliotek fortskrider.) 17

39 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 214 Ärende KS 2018/809 Biblioteksplan Beslut Ärendet remitteras till kommunstyrelsens utskott Leva och bo och Utbildning och arbete för vidare beredning. Ärendet Alla kommuner skall enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801) ha antagit en Biblioteksplan som beskriver en strategisk utveckling av kommunens bibliotek. År 2010 antogs den första biblioteksplanen för Vansbro kommun och den gällde under perioden Detta är en reviderad biblioteksplan för mandatperioden Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Biblioteksplan för Vansbro kommun. Anneli Hultgrens (C) förslag: Ärendet remitteras till kommunstyrelsens utskott Leva och bo och Utbildning och arbete för vidare beredning. Torsten Larsson (KD) och Wahan Harutun (KP) yrkar bifall till Anneli Hultgrens (C) förslag. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller remitteras och finner att ärendet ska remitteras. Beslutsunderlag Bibliotekschef, tjänsteutlåtande Biblioteksplan , förslag Justerande Utdragsbestyrkande

40 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kultur och Bibliotek KS 2018/809 Bibliotekschef Monica Danielsson Kommunfullmäktige Biblioteksplan Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige antar Biblioteksplan för Vansbro kommun. Sammanfattning Alla kommuner skall enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801) ha antagit en Biblioteksplan som beskriver en strategisk utveckling av kommunens bibliotek. År 2010 antogs den första biblioteksplanen för Vansbro kommun och den gällde under perioden Detta är en reviderad biblioteksplan för mandatperioden Bakgrund Då den nuvarande Biblioteksplanen upphör att gälla 2018 så har en ny Biblioteksplan arbetats fram av biblioteksenheten. De biliotek i kommunen som omfattas av biblioteksplanen är våra folkbibliotek; huvudbiblioteket i Vansbro och filialbiblioteket i Allaktivitetshuset i Dala-Järna, kommunens skolbibliotek, även för Olympicaskolan som köper tjänsten skolbibliotek av kommunen, samt den biblioteksservice som finns till Lokala Servicepunkter i kommunen. Beslutsunderlag Biblioteksplan { a863-4fb cfebb91fd8f6}_tjänsteutlåtande_ Beslutet expedieras till : Bibliotekschef Monica Danielsson Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

41 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 29 Ärende KS 2018/824 Kommunal borgen för Brandkåren i Norra Dalarna Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar såsom för egen skuld ingå borgen för Brandkåren Norra Dalarnas låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Ingen borgensavgift ska tas ut av förbundet då det skulle innebära att medlemsbidraget måste höjas med motsvarande nivå vilket är en onödig administration. Eventuell återbäring från Kommuninvest för lån som avser Brandkåren i Norra Dalarna ska tillfalla förbundet. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga ägarkommuner fattar likalydande beslut. Ärendet Brandkåren Norra Dalarna är ett kommunalförbund som bildades efter beslut av förbundsmedlemmarna hösten Kommunalförbundet ägs av förbundsmedlemmarna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Kommunerna har sedan tidigare genomfört investeringar för de olika brandkårerna och i samband med bildandet av förbundet ska överföring ske av anläggningstillgångarna, detta sker genom ett köp av respektive kommun. Finansieringen av köpet kommer att ske genom upplåning av medel från Kommuninvest. Bedömningen är att anläggningstillgångarna uppgår till cirka 30 miljoner kronor för samtliga kommuner men för att garantera förbundet möjlighet till upptagande av ytterligare lån för investeringar i framtiden föreslår ekonomigruppen för förbundsbildandet (ekonomichefer/ekonomer från respektive kommun) att borgensnivån sätts till 40 miljoner kronor. I grunden fördelas borgensåtagandet enligt fördelningen av medlemsbidraget men Kommuninvest kräver att respektive kommun beslutar om borgen såsom för egen skuld. Justerande Utdragsbestyrkande

42 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Ingen borgensavgift ska tas ut av förbundet då det skulle innebära att medlemsbidraget måste höjas med motsvarande nivå vilket är en onödig administration. Eventuell återbäring från Kommuninvest för lån som avser Brandkåren i Norra Dalarna ska tillfalla förbundet, i annat fall tillfaller återbäringen Mora kommun som säteskommun. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Kommunfullmäktige beslutar såsom för egen skuld ingå borgen för Brandkåren Norra Dalarnas låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Ingen borgensavgift ska tas ut av förbundet då det skulle innebära att medlemsbidraget måste höjas med motsvarande nivå vilket är en onödig administration. Eventuell återbäring från Kommuninvest för lån som avser Brandkåren i Norra Dalarna ska tillfalla förbundet. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga ägarkommuner fattar likalydande beslut. Beslutsunderlag Ekonomichef, tjänsteutlåtande Justerande Utdragsbestyrkande

43 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi och IT-funktionen KS 2018/824 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunal borgen för Brandkåren Norra Dalarna (BRAND Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige beslutar såsom för egen skuld ingå borgen för Brandkåren Norra Dalarnas låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Ingen borgensavgift ska tas ut av förbundet då det skulle innebära att medlemsbidraget måste höjas med motsvarande nivå vilket är en onödig administration. Eventuell återbäring från Kommuninvest för lån som avser Brandkåren i Norra Dalarna ska tillfalla förbundet, i annat fall tillfaller återbäringen Mora kommun som säteskommun. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga ägarkommuner fattar likalydande beslut. Sammanfattning Brandkåren Norra Dalarna är ett kommunalförbund som bildades efter beslut av förbundsmedlemmarna hösten Kommunalförbundet ägs av förbundsmedlemmarna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Kommunerna har sedan tidigare genomfört investeringar för de olika brandkårerna och i samband med bildandet av förbundet ska överföring ske av anläggningstillgångarna, detta sker genom ett köp av respektive kommun. Finansieringen av köpet kommer att ske genom upplåning av medel från Kommuninvest. Bedömningen är att anläggningstillgångarna uppgår till ca 30 mkr för samtliga kommuner men för att garantera förbundet möjlighet till upptagande av ytterligare lån för investeringar i framtiden föreslår ekonomigruppen för förbundsbildandet (ekonomichefer/ekonomer från respektive kommun) att borgensnivån sätts till 40 mkr borgen BRAND I grunden fördelas borgensåtagandet enligt fördelningen av medlemsbidraget men Kommuninvest kräver att respektive kommun beslutar om borgen såsom för egen skuld. Ingen borgensavgift ska tas ut av förbundet då det skulle innebära att medlemsbidraget måste höjas med motsvarande nivå vilket är en onödig administration. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

44 2(2) Eventuell återbäring från Kommuninvest för lån som avser Brandkåren i Norra Dalarna ska tillfalla förbundet, i annat fall tillfaller återbäringen Mora kommun som säteskommun. Slutsats Respektive ägarkommun beslutar om likalydande beslut om borgen för Brandkåren Norra Dalarna. Beslutet expedieras till : Respektive ägarkommun (Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner) borgen BRAND Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

45 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 30 Ärende KS 2018/826 Grundinsats Brandkåren Norra Dalarna Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att Vansbro kommun tillskjuter en grundinsats till kommunalförbundet Brandkåren Norra Dalarna motsvarande 12,6 % av 1,2 miljoner kronor, vilket motsvarar kronor. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga ägarkommuner fattar likalydande beslut. Ärendet Brandkåren Norra Dalarna är ett kommunalförbund som bildades efter beslut av förbundsmedlemmarna hösten Kommunalförbundet ägs av förbundsmedlemmarna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Av underlagen till beslutet framgår bland annat att den totala budgeten för kommunalförbundet 2019 uppgår till kronor, exklusive hyra, och fördelar sig till respektive kommun enligt följande: Kommun, fördelning, bidrag inkl hyra, bidrag exkl hyra Mora 34,7 % Orsa, 10,8 % Älvdalen 24,4 % Leksand 17,5 % Vansbro 12, 6 % Summa 100 % Förbundschefen har tillsammans med ekonomiavdelningen i Mora Kommun utarbetat ett förslag till budget 2019 och plan för Därefter har ekonomigruppen gått igenom förslaget och kompletterat med ett förslag till grundinsats på totalt 1,2 mkr. Grundinsatsen är avsedd att stärka förbundets egna kapital och bedömningen i ekonomigruppen är att det skulle hjälpa förbundet i uppstarten. Insatsen påverkar inte resultatet men stärker balansräkningen och förbundets möjligheter till finansiering. Direktionen i förbundet har tagit ställning budget till 2019 och plan för och där ingår förslaget till grundinsats. Förslaget till grundinsats har inte behandlats tidigare i respektive kommunfullmäktige. Justerande Utdragsbestyrkande

46 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Grundinsatsen fördelar sig enligt följande för respektive kommun: Mora 416 Orsa 130 Älvdalen 293 Leksand 210 Vansbro 151 Summa Grundinsatsen finansieras genom likvida medel och bokförs som en fordran på Brandkåren Norra Dalarna. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga medlemskommuner fattar likalydande beslut. Förslag Ordförandens förslag: Kommunfullmäktige beslutar att Vansbro kommun tillskjuter en grundinsats till kommunalförbundet Brandkåren Norra Dalarna motsvarande 12,6 % av 1,2 miljoner kronor, vilket motsvarar kronor. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga ägarkommuner fattar likalydande beslut. Beslutsunderlag Ekonomichef, tjänsteutlåtande Justerande Utdragsbestyrkande

47 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi- och IT-funktionen KS 2018/826 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Grundinsats Brandkåren Norra Dalarna (BRAND) Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Vansbro kommun tillskjuter en grundinsats till kommunalförbundet Brandkåren Norra Dalarna motsvarande 12,6 % av 1,2 mkr, vilket motsvarar kr. Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga ägarkommuner fattar likalydande beslut. Sammanfattning Brandkåren Norra Dalarna är ett kommunalförbund som bildades efter beslut av förbundsmedlemmarna hösten Kommunalförbundet ägs av förbundsmedlemmarna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Av underlagen till beslutet framgår bland annat att den totala budgeten för kommunalförbundet 2019 uppgår till tkr, exklusive hyra, och fördelar sig till respektive kommun enligt följande: Bidrag inkl hyra Bidrag exkl hyra Fördeln Mora 34,7% Orsa 10,8% Älvdalen 24,4% Leksand 17,5% Vansbro 12,6% Summa 100,0% Grundinsats BRAND Förbundschefen har tillsammans med ekonomiavdelningen i Mora Kommun utarbetat ett förslag till budget 2019 och plan för Därefter har ekonomigruppen gått igenom förslaget och kompletterat med ett förslag till grundinsats på totalt 1,2 mkr. Grundinsatsen är avsedd att stärka förbundets egna kapital och bedömningen i ekonomigruppen är att det skulle hjälpa förbundet i uppstarten. Insatsen påverkar inte resultatet men stärker balansräkningen och förbundets möjligheter till finansiering. Direktionen i förbundet har tagit ställning budget till 2019 och plan för och där ingår förslaget till grundinsats. Förslaget till grundinsats har inte behandlats tidigare i respektive kommunfullmäktige. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

48 2(2) Grundinsatsen fördelar sig enligt följande för respektive kommun: Mora 416 Orsa 130 Älvdalen 293 Leksand 210 Vansbro 151 Summa Grundinsatsen finansieras genom likvida medel och bokförs som en fordran på Brandkåren Norra Dalarna. Slutsats Beslutet gäller under förutsättning av att samtliga medlemskommuner fattar likalydande beslut. Beslutet expedieras till : Medlemskommunerna i Brandkåren Norra Dalarna (Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner) Brandkåren Norra Dalarna Grundinsats BRAND Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

49 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 31 Ärende KS 2019/73 Reglemente för Revisionen Brandkåren Norra Dalarna Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar reglemente Revision Brandkåren Norra Dalarna under förutsättning att övriga förbundsmedlemmar fattar likalydande beslut. Ärendet Brandkåren Norra Dalarna är ett kommunalförbund som bildades efter beslut av förbundsmedlemmarna hösten Kommunalförbundet ägs av förbunds-medlemmarna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Förbundsmedlemmarnas respektive fullmäktige har inför bildandet antagit ett reglemente för förbundsdirektionen och har nu att besluta om reglemente avseende förbundets revision. Revisorernas verksamhet styrs av bestämmelser i lag och god revisionssed men även av ett reglemente. Det nu gällande förslaget till reglemente för kommunalförbundet utgör respektive fullmäktiges och medborgarnas instrument för granskning och kontroll av förbundsdirektionens verksamhet. Revisionen möjliggör för att insynen säkerställs och bidrar till att legitimitet och förtroende för förbundets verksamhet bibehålls. Förslaget till reglemente för revision i Brandkåren Norra Dalarna reglerar vidare förutsättningarna för: - Revisionens formella reglering - Revisorernas antal och organisation - Revisorernas ekonomi och förvaltning - Revisorernas sakkunniga biträden - Revisionens arbetsformer - Revisionens rapportering - Revisorerna och direktionen - Revisorernas arkiv - Personuppgiftsansvar - Reglementets giltighet Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta reglemente Revision Brandkåren Norra Dalarna under förutsättning att övriga förbundsmedlemmar fattar likalydande beslut. Justerande Utdragsbestyrkande

50 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Ekonomichef, tjänsteutlåtande Förslag till reglemente Revision Brandkåren Norra Dalarna Justerande Utdragsbestyrkande

51 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi- och IT-funktionen KS 2019/73 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Reglemente Revisionen Brandkåren Norra Dalarna Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta reglemente Revision Brandkåren Norra Dalarna under förutsättning att övriga förbundsmedlemmar fattar likalydande beslut. Sammanfattning Brandkåren Norra Dalarna är ett kommunalförbund som bildades efter beslut av förbundsmedlemmarna hösten Kommunalförbundet ägs av förbunds-medlemmarna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Förbundsmedlemmarnas respektive fullmäktige har inför bildandet antagit ett reglemente för förbundsdirektionen och har nu att besluta om reglemente avseende förbundets revision. Revisorernas verksamhet styrs av bestämmelser i lag och god revisionssed men även av ett reglemente. Det nu gällande förslaget till reglemente för kommunalförbundet utgör respektive fullmäktiges och medborgarnas instrument för granskning och kontroll av förbundsdirektionens verksamhet. Revisionen möjliggör för att insynen säkerställs och bidrar till att legitimitet och förtroende för förbundets verksamhet bibehålls. Förslaget till reglemente för revision i Brandkåren Norra Dalarna reglerar vidare förutsättningarna för: Reglemente revision BRAND Revisionens formella reglering Revisorernas antal och organisation Revisorernas ekonomi och förvaltning Revisorernas sakkunniga biträden Revisionens arbetsformer Revisionens rapportering Revisorerna och direktionen Revisorernas arkiv Personuppgiftsansvar Reglementets giltighet Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

52 Slutsats 2(2) Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om reglemente för revisionen i Brandkåren Norra Dalarna. Samtliga medlemskommuner i förbundet förutsätts besluta om ett likalydande reglemente. Beslutsunderlag Förslag till reglemente Revision Brandkåren Norra Dalarna Beslutet expedieras till : Samtliga förbundsmedlemmar Reglemente revision BRAND Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

53 Förslag till REGLEMENTE - REVISION Brandkåren Norra Dalarna Fastställd av: Kommunfullmäktige Leksand Kommunfullmäktige Mora Kommunfullmäktige Orsa Kommunfullmäktige Vansbro Kommunfullmäktige Älvdalen

54 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionen är förbundsmedlemmarnas fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i förbundsdirektionen. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner och landsting ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i det lokala självstyret. Revisionen kan skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs är tillräcklig. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Revisionens formella reglering 2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed och detta reglemente. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen. Förbundsordningen i kommunalförbundet ger de grundläggande förutsättningarna för Brandkåren Norra Dalarna. God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i kommunalförbundet. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunalförbundet ska bedrivas minst med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet (Sveriges Kommuner och Landsting). När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande m.m. i kommunallagen och kommunalförbundets förbundsordning och delegationsordning. Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sekretesslag, förvaltningslag, dataskyddsförordning, lagen om offentlig upphandling m.fl. Likaså har de att följa förbundsövergripande riktlinjer. Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad i speciallagstiftning som de behöver vara orienterade om för sin insikt om hur de styr och påverkar de organ revisorerna granskar.

55 Revisorernas antal och organisation 3 Varje kommun ska ha var sin revisor som utses av medlemskommunens kommunfullmäktige. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna i förbundsdirektionen. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelsen. Det första året i mandatperioden inleds med dubbla grupper revisorer. Om en revisor avgår eller uppdraget på något annat sätt upphör under mandatperioden ska berört Kommunfullmäktige tillse att det sker fyllnadsval. 4 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. Varje revisor är dock en egen myndighet som självständigt skall göra bedömningar och fatta beslut. Revisorernas ekonomi och förvaltning 5 Arvoden till revisorer ska utgå enligt Mora kommuns arvodesbestämmelse. 6 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd. 7 Revisorernas budget ska beredas av en grupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande i samtliga medlemskommuner. Revisorerna gör framställning om budget till ordförandegruppen i den ordning som ordförandegruppen lägger fast. Förbundsdirektion står för revisorernas kostnader. Revisorernas sakkunniga biträden 8 Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Revisorerna beslutar själva om upphandling. 9 Bestämmelser i kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. Revisionens arbetsformer 10 Revisorerna väljer själva inom sig en ordförande. Ordförande ska inte komma från Mora kommun.

56 Ordföranden kallar revisorerna till sammanträden. Till sammanträdena får även kallas de sakkunniga och andra experter som behövs för föredragning eller för att lämna upplysningar. Ordföranden utser sekreterare vid revisorernas sammanträden. Sekreteraren för protokoll över beslut avseende revisionsuppdraget, revisorernas förvaltning och jäv. Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. I övrigt ska minnesanteckningar föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföraranden ansvarar för att anteckningar upprättas. Ordföranden tillser att det alltid finns en aktuell arbetsordning för revisorerna. 11 Varje revisor är självständig i sitt granskningsuppdrag. Revisorn kan själv bestämma om skrivelser med anledning av granskningsarbetet. Revisionens rapportering 12 Revisionsberättelsen ska lämnas senast 30 april till förbundsmedlemmarnas fullmäktige samt förbundsdirektionen. Förbundsdirektionens kommentarer till revisionsberättelsen ska lämnas senast 31 maj till förbundsmedlemmarnas fullmäktige. 13 Revisorernas utlåtande om delårsrapport ska lämnas till förbundsmedlemmarnas fullmäktige samt förbundsdirektionen senast två veckor efter delårsrapportens fastställande av förbundsdirektionen. 14 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till förbundsdirektionen. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs förbundsdirektionen och medlemskommunernas kommunfullmäktige så snart en granskning är avslutad. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till förbundsdirektionen och som formellt hör till revisionsberättelsen. Revisorerna och direktionen 15 Revisorerna och förbundsdirektionens presidium har regelbundna överläggningar, minst en gång varje år. 16 Revisorerna kan initiera ärenden i förbundsdirektionen med anledning av sin granskning och om sin förvaltning när de bedömer att så behövs. Förbundsdirektionens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt efter att beredning har skett.

57 I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att närvara på direktionen och yttra sig. Revisorerna rapporterar till förbundsdirektionen om de i sin granskning funnit att misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om förbundsdirektionen inte vidtagit tillfredsställande åtgärder med anledning därav rapporterar revisorerna till förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förbundsmedlems fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt efter att beredning har skett. Revisorernas arkiv 17 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen. Mora kommun (säteskommunen) är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs i kommunalförbundet från och med dess inrättande den 1 januari Personuppgiftsansvar Revisorerna är personuppgiftsansvariga och utser dataskyddsombud. Reglementens giltighet 19 Reglementet och eventuella revideringar gäller från det att samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige fastställt densamma.

58 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 32 Ärende KS 2019/116 Revidering av kommunstyrelsens reglemente Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer Reglemente för Kommunstyrelsen i Vansbro kommun, daterat Ärendet Enligt kommunallagen 6 kap. 44 ska fullmäktige anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Ett förslag till revidering av reglementet har utarbetats. Förslaget innebär att fullmäktige delegerar ett antal ärendegrupper till kommunstyrelsen. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer Reglemente för Kommunstyrelsen i Vansbro kommun, daterat Beslutsunderlag Kommunsekreterare, tjänsteutlåtande Förslag till reglemente för kommunstyrelsen i Vansbro kommun, Justerande Utdragsbestyrkande

59 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariat KS 2019/116 Kommunsekreterare Mikael Granath KOMMUNFULLMÄKTIGE Revidering av kommunstyrelsens reglemente Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige fastställer Reglemente för Kommunstyrelsen i Vansbro kommun, daterat Sammanfattning Enligt kommunallagen 6 kap. 44 ska fullmäktige anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Ett förslag till revidering av reglementet har utarbetats. Förslaget innebär att fullmäktige delegerar ett antal ärendegrupper till kommunstyrelsen. Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap. 44 ska fullmäktige anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Fullmäktige fastställde ett reglemente för kommunstyrelsen i Vansbro kommun, att gälla från och med Reglementet baserades på ett av Sveriges Kommuner och Landstings [SKL] omarbetat förslag till normalreglemente för styrelse och nämnder. Det förslag till reglemente som sedermera antogs av fullmäktige var inte betrakta som en revidering av det tidigare reglementet, utan var omarbetat i grunden. I efterhand har ett antal avvikelser av betydelse, utifrån tidigare gällande reglemente, uppmärksammats. Nu framskrivet förslag innebär därför antal kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fullgöra kommunens uppgifter enligt följande lagstiftningar: Tjut ks reglemente - Lag om vissa receptfria läkemedel. Kommunens uppgifter enligt lagstiftningen är främst sådant som betraktas som myndighetsutövning. Har sedan tidigare fullgjorts av kommunstyrelsen. - Tobakslag. Kommunens uppgifter enligt lagstiftningen är främst sådant som betraktas som myndighetsutövning. Har sedan tidigare fullgjorts av kommunstyrelsen. - Lag om lägenhetsregister och lag om fastighetsregister. Kommunens uppgifter enligt lagstiftningen innebär bland annat sådant som att sätta adresser på fastigheter. Har sedan tidigare delvis varit delegerat till kommunstyrelsen. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

60 2(2) Konsekvenser Ett fastställande av förslag till reglemente möjliggör en rationell och effektiv hantering av de ärenden som uppstår enligt beskrivna lagstiftningar. Ett fastställande innebär även en återgång till tidigare delegering till kommunstyrelsen. Slutsats Kommunfullmäktige rekommenderas fastställa reglemente för Kommunstyrelsen i Vansbro kommun Beslutsunderlag Förslag till reglemente för kommunstyrelsen i Vansbro kommun, Tjut ks reglemente Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

61 REGLEMENTE FÖR KOMMUNTYRELSEN I VANSBRO KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 201X-XX-XX KF XXX Förslag daterat sida 1

62 Innehåll FULLMÄKTIGES UPPGIFTER... 4 KOMMUNSTYRELSENS ROLL... 5 NÄMNDSROLLEN... 5 MÅL- OCH RESULTATSTYRNING... 5 KOMMUNSTYRELSENS UPPFÖLJNING AV MÅL... 5 ALLMÄNT OM KOMMUNSTYRELSENS UPPGIFTER... 5 LEDNINGSFUNKTIONEN OCH STYRFUNKTIONEN... 6 STYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER... 6 STYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER... 6 FÖRETAG OCH STIFTELSER KOMMUNALFÖRBUND... 7 EKONOMI OCH MEDELSFÖRVALTNING... 7 DELEGERING FRÅN FULLMÄKTIGE... 8 PERSONALPOLITIKEN UPPFÖLJNINGSFUNKTIONEN... 9 KOMMUNSTYRELSENS UPPFÖLJNING... 9 SÄRSKILDA UPPGIFTER PROCESSBEHÖRIGHET KRIG, KRIGSFARA, KRISLEDNING OCH HÖJD BEREDSKAP ARBETSLÖSHETSNÄMND ARKIVMYNDIGHET ANSLAGSTAVLA OCH WEBBPLATS FÖRFATTNINGSSAMLING UPPDRAG OCH VERKSAMHET sida 2

63 ORGANISATION INOM VERKSAMHETSOMRÅDET PERSONALANSVAR BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER UPPFÖLJNING, ÅTERREDOVISNING OCH RAPPORTERING TILL FULLMÄKTIGE ARBETSFORMER TIDPUNKT FÖR SAMMANTRÄDEN KALLELSE NÄRVARORÄTT SAMMANSÄTTNING MANDATTID ORDFÖRANDEN PRESDIUM ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN OCH VICE ORDFÖRANDEN FÖRHINDER ERSÄTTARES T JÄNSTGÖRING JÄV, AVBRUTEN TJÄNSTGÖRING YRKANDEN DELTAGANDE I BESLUT RESERVATION JUSTERING AV PROTOKOLL KUNGÖRELSER OCH TILLKÄNNAGIVANDEN AV FÖRESKRIFTER M.M DELGIVNINGSMOTTAGARE UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR UTSKOTT OCH NÄMNDSBEREDNINGAR sida 3

64 FULLMÄKTIGES UPPGIFTER Kommunallagen (2017:725), KL, ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kom-mun. Vissa uppgifter handhas av fullmäktige, styrelsen och nämnderna enligt annan lag, författning eller enligt statlig myndighets beslut. Fullmäktiges uppgifter framgår av 5 kap. 1 KL. Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i KL eller andra författningar. Detta innebär att fullmäktige bl.a. ska besluta i ärenden om 1. Planer och föreskrifter, som kommunen kan meddela enligt författning. 2. Taxor och avgifter om inte annat särskilt angivits. 3. Ramar för kommunens upplåning. 4. Övergripande kvalitetskrav på den kommunala verksamheten. 5. Hur mål, riktlinjer, verksamhet och kvalitetskrav ska följas upp. 6. Mottagande av donationer. 7. Mellankommunala avtal av övergripande karaktär och bildande av kommunalförbund och gemensam nämnd. 8. Expropriation. 9. Införande eller förändring av LOV-system enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem 10. Program avseende privata utförare enligt 5 kap. 3 KL. 11. Kommunal verksamhet ska bedrivas i kommunalt företag. 12. Konkurrensprogram och företagspolicy. Fullmäktige beslutar också om kommunalrådet, dennes ansvarsområde samt benämning. sida 4

65 KOMMUNSTYRELSENS ROLLER STYRELSEROLLEN I enlighet med Vansbro kommuns styrsystem (se KF 59/2016) fullgör kommunstyrelsen bland annat de uppgifter som sägs i kommunallagen (2017:725) 6 kap. om kommunstyrelsen. NÄMNDSROLLEN Enligt Vansbro kommuns organisation ansvarar kommunstyrelsen för all verksamhet förutom då kommunstyrelsen är i jäv med sig själv. Dessa frågor hanteras av en jävsnämnd. Kommunstyrelsen svarar för den politiska styrningen av verksamheten i vardagen. Kommunstyrelsens uppdrag från fullmäktige regleras i detta reglemente. MÅL- OCH RESULTATSTYRNING Kommunstyrelsens uppgift är att utifrån de strategiska mål som fullmäktige beslutat om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. För att kommunstyrelsen ska kunna styra förvaltningen krävs att kommunstyrelsen beslutar om egna mål, verksamhetsmål, med tillhörande mått som underlag för analysen av måluppfyllelse. Kommunstyrelsens mål ska bidra till att kommunfullmäktiges mål kan uppnås inom beslutad budget. Kommunstyrelsen styrning av verksamheterna redovisas i verksamhetsplaner. UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES STRATEGISKA MÅL För att fullmäktiges strategiska mål ska bli styrande i praktiken måste de kunna följas upp. Uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska mål redovisas i delårsrapport och årsredovisning. ALLMÄNT OM KOMMUNSTYRELSENS UPPGIFTER 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). sida 5

66 Kommunstyrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar kommunstyrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. LEDNINGSFUNKTIONEN OCH STYRFUNKTIONEN STYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 2 Kommunstyrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisations upprätthålls. STYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 3 Kommunstyrelsen ska 1. Leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förehållen annan nämnd. 2. Utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut. 3. Ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 KL eller enligt annan lag eller författning. 4. Ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen. 5. Ha hand om kommunens övergripande datasystem. 6. Anställa kommunchef samt besluta om instruktion för denne. 7. Hos fullmäktige, övriga och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. 8. Kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder. 9. Ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar. 10. Upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. 11. Bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL. 12. Verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Kommunstyrelsen får uppdra åt förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. sida 6

67 FÖRETAG OCH STIFTELSER 4 Kommunstyrelsen ska 1. Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. Ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade. 3. Ansvara för regelbundna möten mellan kommunstyrelsen och företagsledningarna/stiftelseledningarna. 4. Löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 2-6 KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i. 5. Årligen pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner. Kommunstyrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. 6. I den mån inte kommunfullmäktige beslutat annat, svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. KOMMUNALFÖRBUND 5 Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ska ansvara för regelbundna samrådsmöten mellan kommunstyrelsen och kommunalförbunden. EKONOMI OCH MEDELSFÖRVALTNING 6 Kommunstyrelsen ska 1. Ha hand om kommunens medelsförvaltning enligt den Finanspolicy som fullmäktige fastställt och följa av fullmäktige meddelade riktlinjer för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. 2. Ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att a. underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, b. ansvara för kommunens upphandlings- och inköps funktion, c. se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, d. handha egen donationsförvaltning. 3. Upprätta förslag till budget i enlighet med KL. 4. Se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. sida 7

68 5. Upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 6. I enlighet med fullmäktiges särskilda riktlinjer förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. DELEGERING FRÅN FULLMÄKTIGE 7 Kommunstyrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. Upptagande av lån inom den beloppsram och den policy som fullmäktige fastställt. 2. Utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom. 3. I mål och ärenden där kommunstyrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. 4. Tillstånd att använda kommunens logotyp. 5. Avgivande av yttranden enligt kamerabevakningslagen. 6. Förvaltningsorganisationen. 7. Beslut om planuppdrag, samt antagande av detaljplaner och ändring av planer med de begränsningar som framgår av kommunallagen (2017:725) eller annan lagstiftning. 8. Ärenden enligt lagen om anordnande av visst automatspel. 9. Ärenden enligt lag om vissa receptfria läkemedel. 10. Ärenden enligt tobakslagen Ärenden enligt lag om lägenhetsregister och lag om fastighetsregister med tillhörande lagstiftningar Fastställa avgifter och priser för kopior, böcker, kartor och liknande allmän service som kommunen tillhandahåller allmänheten Fastställa avgifter och priser vid simhall och café, samt övriga lokaler och fritidsanläggningar Avvikelser från av fullmäktige fastställda taxor och avgifter som i det enskilda fallet kan anses behövligt med hänsyn till särskilda omständigheter Genom avtal eller tillämpning av bestämmelserna i plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring, eller upphävande av sålunda tillkommen rätt Genom avtal eller tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning enligt fastställd detaljplan och medverka till ändring eller upphävande av sålunda tillkommen rätt, utom såvitt avser elektrisk högspänningsledning ovan jord. Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. sida 8

69 PERSONALPOLITIKEN 8 Kommunstyrelsen ska ha hand om alla frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att 1. Ansvara för strategisk personal- och kompetensförsörjning i enlighet med fastställd policy. 2. Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3. Förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt. 4. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 5. Besluta om stridsåtgärd. 6. Ansvara för kommunens arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete. 7. Besluta om lönesättning inom samtliga avtalsområden. 8. Lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. UPPFÖLJNINGSFUNKTIONEN KOMMUNSTYRELSENS UPPFÖLJNING 9 Kommunstyrelsen ska 1. Övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna. 2. Övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt. 3. Följa hur den interna kontrollen sköts i nämnder, kommunalförbund, bolag samt stiftelser. 4. Två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 5. En gång årligen till fullmäktige rapportera om kommunens avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 KL eller enligt annan lag eller författning. 6. Inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program. 7. Två gånger varje år lämna fullmäktige en redovisning över beredningen av motioner som väckts i fullmäktige och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. sida 9

70 SÄRSKILDA UPPGIFTER PROCESSBEHÖRIGHET 10 Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. KRIG, KRIGSFARA, KRISLEDNING OCH HÖJD BEREDSKAP 11 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. ARBETSLÖSHETSNÄMND 12 Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. ARKIVMYNDIGHET 13 Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. ANSLAGSTAVLA OCH WEBBPLATS 14 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. FÖRFATTNINGSSAMLING 15 Kommunstyrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. UPPDRAG OCH VERKSAMHET 16 Kommunstyrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att kommunstyrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna styrdokument. sida 10

71 ORGANISATION INOM VERKSAMHETSOMRÅDET 17 Kommunstyrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. PERSONALANSVAR 18 Kommunstyrelsen är anställnings- och pensionsmyndighet för personal vid förvaltningen. Kommunstyrelsen har ansvar för alla frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER 19 Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i dess verksamhet. Kommunstyrelsen är också personuppgiftsansvarig för de typer av behandlingar som är gemensamma för hela kommunen, enligt vad som angivits i kommunens registerförteckning enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen. Styrelsen är också personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fullmäktige samt hos fullmäktigeberedningar. UPPFÖLJNING, ÅTERREDOVISNING OCH RAPPORTERING TILL FULLMÄKTIGE 20 Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. 1. i reglemente, 2. genom finansbemyndigande. Kommunstyrelsen ska redogöra för hur uppdrag som delegerats till kommunstyrelsen fullgjorts. Redogörelsen görs i form av att kommunstyrelsens protokoll överlämnas till kommunfullmäktige. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Kommunstyrelsen ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts kommunstyrelsen enligt speciallag. sida 11

72 ARBETSFORMER TIDPUNKT FÖR SAMMANTRÄDEN 21 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som kommunstyrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av kommunstyrelsens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. KALLELSE 22 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sex dagar före sammanträdesdagen. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. NÄRVARORÄTT 23 Kommunstyrelsen får medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med kommunstyrelsen för att lämna upplysningar. Om kommunstyrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Vid kommunstyrelsens sammanträden ska anställd närvara utifrån kommunstyrelsens ordförandes avgörande. Kommunstyrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. sida 12

73 SAMMANSÄTTNING 24 Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och elva ersättare. Fullmäktige utser ordföranden och två vice ordföranden. MANDATTID 25 Kommunstyrelsen väljs för fyra år, räknat från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige ägt rum i hela landet. ORDFÖRANDEN Kommunstyrelsens ordförande är tillika heltidssysselsatt kommunalråd. 26 Det åligger ordföranden 1. Att leda kommunstyrelsens arbete och sammanträden. 2. Kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente. 3. Inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i kommunstyrelsen vid behov är beredda. 4. Se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i kommunstyrelsen. 5. Bevaka att kommunstyrelsens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under kommunstyrelsen 1. Ha uppsikt över kommunens hela förvaltning. 2. Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 3. Främja samverkan mellan kommunstyrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige. 4. Representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. PRESDIUM 27 Kommunstyrelsens presidium ska bestå av ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN OCH VICE ORDFÖRANDEN 28 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får kommunstyrelsen utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i kommunstyrelsen längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. sida 13

74 Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. FÖRHINDER 29 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv ordna ersättare. Ersättare kallas i den turordning som framgår av fullmäktiges beslut. ERSÄTTARES TJÄNSTGÖRING 30 Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte valts proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring, får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. JÄV, AVBRUTEN TJÄNSTGÖRING 31 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. YRKANDEN 32 När kommunstyrelsen förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunstyrelsen enhälligt beslutar att medge det. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. sida 14

75 DELTAGANDE I BESLUT 33 En ledamot som, där detta är möjligt, avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunstyrelsen fattar det med acklamation. RESERVATION 34 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut, vilket ska ske innan sammanträdets slut, och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. JUSTERING AV PROTOKOLL 35 Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. KUNGÖRELSER OCH TILLKÄNNAGIVANDEN AV FÖRESKRIFTER M.M. 36 Kommunstyrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. DELGIVNINGSMOTTAGARE 37 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommunchefen, förvaltningsområdeschef eller annan anställd som kommunstyrelsen beslutar. UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR 38 De handlingar som kräver signering och som beslutats av kommunstyrelsen, ska undertecknas av firmatecknare. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. UTSKOTT OCH NÄMNDSBEREDNINGAR 39 Kommunstyrelsen medges rätt att inrätta utskott och nämndsberedningar. sida 15

76 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 33 Ärende KS 2018/789 Revidering av reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun Yttrande till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Enligt arvodesberedningens förslag, samt att, 2. Kommunala pensionärs- och handikapprådet byts ut mot kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet i 9 punkt 6 i Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun. Jäv Torsten Larsson (KD) och Anneli Hultgren (C) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Ärendet Arvodesberedningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att föreslå fasta arvoden för ordförande i kommunstyrelsens utskott. Arvodesberedningens tidigare förslag har återremitterats. Förslag att fast arvode för ordförande i utskottet för omsorg utgår med 10 % av riksdagsledamöternas arvode och att arvode utgår med 8 % till ordförande i utskottet leva och bo samt utbildning och arbete. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsens yttrande: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Enligt arvodesberedningens förslag, samt att, 2. Kommunala pensionärs- och handikapprådet byts ut mot kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet i 9 punkt 6 i Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun. Beslutsunderlag Arvodesberedningen, beredningsutlåtande Protokollsutdrag, KF 9 Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun Justerande Utdragsbestyrkande

77 !I Vansbro BEREDNINGSUTLÅTANDE kommun Ärende Arvodesberedningen /789 1(2) KOMMUNFULLMÄKTIGE Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun Rekommendation till beslut Arvodesberedningen föreslår kommunfullmäktige 1. Att fastställa de av Arvodesberedningen föreslagna nivåerna på arvode för ordförande i Kommunstyrelsens utskott. Fast arvode för ordförande i utskottet för Omsorg utgår med 10 ¾ av riksdagsiedamöternas arvode och att arvode utgår med 8 % till ordförande i utskottet Leva och Bo samt Utbildning och Arbete. 2. Att ge arvodesberedningen i uppdrag att ge förslag på ny arvodesnivå för Kommunfullmäktiges ordförande. Sammanfattning Arvodesberedningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att föreslå fasta arvoden för ordförande i Kommunstyrelsens utskott. Arvodesberedningens tidigare förslag har återremitterats. Förslag att fast arvode för ordförande i utskottet för Omsorg utgår med 10 ¾ av riksdagsiedamöternas arvode och att arvode utgår med 8 ¾ till ordförande i utskottet Leva och Bo samt Utbildning och Arbete. Bakgrund Arvode till utskottsordförande Enligt Kommunallagen 4 kap. 16 kan fullmäktige besluta om arvode för det arbete som är förenat med det uppdraget förtroendevald ålagts. Om beslut om sådant arvode fattas ska arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. Arvodesberedningen har vid sitt förslag tagit del av den av Kommunstyrelsen beslutade arbetsbeskrivningen för utskottsordförande antagen av Kommunstyrelsen 201$ gällande från Vid Kornmunstyrelsens sammanträde ändrades Arvodesberedningens förslag genom att nivån sänktes för två ordförandeuppdrag, med anledning av kommunens ekonomiska situation. Detta förslag fastställdes i Kommunfullmäktige samma dag Med hänvisning till kommunallagens krav på lika ersättning för lika uppdrag bör inte sänkningar av den anledningen ske på enskilda ordförandeposter utan i så fall ske på alla ordförandeposter. Vansbro kommunfmedborgarhusetl78o 50 Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

78 Arvodesberedningens förslag från 201$ byggde på den nivå som lagts efter att sänkning gjorts av arvodesnivåerna vid sammanträdet Denna nivå uppfattades som för låg vilket ledde till återremittering av ärendet. Arvodesberedningen har jämfört vad de fasta arvodena är fastställda till i andra närliggande småkommuner. När man jämför med andra måste man ta hänsyn till vad som ingår i det fasta arvodet. Där kan vi se en skillnad i att det i Vansbro kommuns reglemente för arvode till förtroendevalda finns fler punkter som är upptagna att inte ingå i det fasta arvodet än i de andra kommunerna. Ordförande i utskottet för Omsorg har ett större ansvar och är beslutsfattande i vissa frågor. Omsorgsutskottsordförande har också en större arbetsbörda. Mot bakgrund av detta ska ordförande för omsorgsutskottet ha ett högre arvode än de två övriga utskottsordförande. Arvode för Kommunfulimäktiges ordförande Med dessa förslag lagda anser arvodesberedningen att Kommunfullmäktige ska ge arvodesberedningen i uppdrag att ge förslag på ny arvodesnivå för ordförande i Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande har fått ett tydligt uppdrag att utveckla arbetet i Kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Förslag till arvoden till kommunalt förtroendevalda i Vansbro kommun (bilaga 2 till Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun) 2(2) Gunilla Munters, Lennart Skansens 2 Beredningsledare Justerare vansbro kommunlmedborgarhusetl7$o 50 Vansbro/Tel Fax E-post: vansbro.se

79 . Vansbro k om mun Förslag att gälla fr.o.m Bilaga 2 till bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda Arvode till kommunalt förtroendevalda i Vansbro kommun Arvodet utgår med angiven procentsats av riksdagsledamöternas månadsarvode. För 2019 är arvodet kronor per månad. Justering av Vansbro kommuns förtroendeval das arvode sker vid årsskiftet efter det att riksdagsarvodet förändrats, se bestämmelser om ersättning 1. Arvodet utbetalas en gång per månad. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Uppdrag Tjänst- Andel av Belopp per mågörings- riksdags- nad grad manna arvodet (2019 års nivå) Kommunalråd (ordförande i kommunstyrelsen) 100% 85% 56 $65 kr Ordförande i kommunfullmäktige <40% 7 % kr Ordförande i Omsorgsutskott <40% 10 % 6 690kr Ordförande i utskott Leva och Bo <40% 8 % 5 352kr Ordförande i utskott Utbildning och Arbete <40% 8 % 5 352kr Revisorer <40% 2% kr Ordförande i valnämnd (endast valår) <40% 3 % kr Ordförande ijävsnämnden <40% 6 % kr Ordförande i Stiftelsen Vansbrohem <40% 1 1 % kr Överförmyndare <40% 10% kr Ordförande i Vansbro Teknikbolag <40% 10% kr Timarvode 0,27% 1$ 1 kr Restidsarvode = 1/60 av timarvodet 0,0045% 3,01 kr! min Beredningsledare Demokratiberedning 2 % kr Beredningsledare Valberedning (endast under sista kvartalet år 2 % 1 33$ kr för kommunalval) * *Gäller från 201$

80 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige KF 9 Ärende KF 2019/13 Revidering av reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera arvodesberedningens förslag till Reglemente för ersättning för förtroendevalda i Vansbro kommun för beaktande av den av kommunstyrelsen beslutande arbetsbeskrivningen för utskotten antagen av kommunstyrelsen som gäller från och med , vilket innebär en ökad arbetsbelastning och tidsåtgång för utskottsordförande. Jäv Torsten Larsson (KD) deltar ej i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Ärendet Arvodesberedningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att föreslå fasta arvoden för ordförande i kommunstyrelsens utskott. Arvodesberedningens förslag är att fast arvode för ordförande i utskottet omsorg utgår med 7% av riksdagsledamöternas arvode och att arvode utgår med 4% till ordförande i utskottet leva och Bo samt utbildning och Arbete. Förslag Kommunstyrelsen yttrande: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att återremittera arvodesberedningens förslag till Reglemente för ersättning för förtroendevalda i Vansbro kommun för beaktande av den av kommunstyrelsen beslutande arbetsbeskrivningen för utskotten antagen av kommunstyrelsen som gäller från och med , vilket innebär en ökad arbetsbelastning och tidsåtgång för utskottsordförande. Arvodesberedningens förslag: Kommunfullmäktige fastställer de av arvodesberedningen föreslagna nivåerna på arvode för ordförande i kommunstyrelsens utskott. Fast arvode för ordförande i utskottet för Omsorg utgår med 7 % av riksdagsledamöternas arvode och att arvode utgår med 4 % till ordförande i utskottet Leva och Bo samt Utbildning och Arbete. Justerande Utdragsbestyrkande

81 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunfullmäktige Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras. Beslutsunderlag Arvodesberedningen, beredningsutlåtande Förslag till arvoden till kommunalt förtroendevalda i Vansbro kommun (bilaga 2 till Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun) Protokollsutdrag, KS 7 Justerande Utdragsbestyrkande

82 Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun 1 Tillämpningsområde Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 Kommunallagen (2017:725) samt av fullmäktige utsedda ledamöter, ersättare och ombud i kommunala bolag, i de fall arvode inte utbetalas från bolaget. Arvodet baseras på riksdagsledamöternas månadsarvode. Justering av Vansbro kommuns förtroendevaldas arvode sker vid årsskiftet efter det att riksdagsarvodet förändrats. Stiftelsen Vansbrohem rekommenderas att använda dessa bestämmelser. 2 Förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på 40 % av heltid eller mer Kommunstyrelsens ordförande har titeln kommunalråd och är heltidssysselsatt förtroendevald i kommunen Kommunalrådet får inte bedriva egen verksamhet i förvärvssyfte eller inneha anställning eller annat jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag, som inkräktar på det kommunala uppdraget. Kommunstyrelsens fastställer när semester ledighet ska förläggas för kommunalråd. Kommunalråd erhåller reseersättning och traktamenten enligt Allmänna bestämmelser (AB med bilagor). Vid ledighet som avses i AB ska samordning ske mellan arvodet och ersättningar som erhålls genom försäkringskassan. 3 Förlorad arbetsinkomst Denna paragraf avser ej kommunalråd och icke tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige. Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst med högst det belopp kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 1. För att styrka förlorad arbetsinkomst, ska intyg lämnas av den förtroendevaldas arbetsgivare, på fastställt formulär. Förtroendevald som är timanställd och som pga förtroendeuppdrag måste tacka nej till arbete har rätt till ersättning Fastställt av KF 102 att gälla fr.o.m motsvarande vad han/hon skulle erhållit i anställningen, detta ska styrkas på samma sätt som vid annan förlorad arbetsinkomst. 1

83 Förtroendevald som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning beräknat på grundval av den senast fastställda sjukpenninggrundande inkomst (SGI) enligt intyg från försäkringskassan eller intyg från arbetslöshetskassan, på sätt som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Förtroendevald som fullgör förtroendemannauppdrag som innebär att de ej kan påbörja eller återgå till sitt ordinarie arbete före eller efter uppdraget ska kompenseras för detta med förlorad arbetsinkomst för aktuella timmar, dock högst enligt maxbeloppet enligt bilaga 1. Det åligger i sådant fall den ersättningsberättigade att vid sammanträdets slut till ordförande eller sekreterare framställa sitt krav. Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt förlorad tjänstepensionsförmån, vilket bedöms i varje enskilt fall. Den förtroendevalde ansöker själv om detta. Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterersättning, vilket bedöms i varje enskilt fall. Den förtroendevalde ansöker själv om detta. Ordförande bör i samråd med berörd nämnd tillse att planering av nämndens sammanträden sker på ett sådant sätt att största möjliga hänsyn tas till de förtroendevaldas ordinarie arbeten. 4 Årsarvoden Förtroendevalda med uppdrag som ordförande, revisorer och överförmyndare uppbär årsarvoden. 1. Förtroendevald som fullgör sitt/sina uppdrag på 40 % av heltid eller mer erhåller årsarvode med belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga Förtroendevald som fullgör sitt/sina uppdrag på mindre än 40 % av heltid erhåller begränsat årsarvode i den utsträckning som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Om förtroendevald med årsarvode enligt punkt 2 ovan, på grund av sjukdom eller annan orsak har förhinder att fullgöra sitt uppdrag för tid, som överstiger 30 kalenderdagar i följd ska arvodet minskas i motsvarande mån, fr.o.m. 31:a dagen. När vice ordförande tjänstgör i ordinarie ordförandes ställe mer än 30 kalenderdagar i följd, ska ordförandearvode utgå till tjänstgörande ordförande fr.o.m. första tjänstgöringsdagen. Skulle vice ordförande tjänstgöra kortare period än en månad utgår ersättning motsvarande sammanträdesersättning under den tid han/hon tjänstgjort i ordförandens ställe. 5 Ersättningsberättigade sammanträden Med sammanträde avses i dessa bestämmelser följande organ: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott, nämnder, revisorernas sammanträden, 2

84 kommunfullmäktiges beredningar samt andra organ (sammanträden) som är tillsatta av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen och som föranletts av kallelse samt dagordning som godkänts av ordförande. 6 Sammanträdes- och förrättningsarvoden Sammanträdes- och förrättningsarvoden utgår per timme med det belopp kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga, avrundat till närmaste hela krontal. Påbörjad halvtimme räkas som hel halvtimme. Förrättningsarvode för deltagande i kurser och konferenser utgår för högst åtta timmar per dag, inkl restid. Lunchuppehåll ( ) frånräknas den tid som berättigar till arvode. Övriga måltidsraster frånräknas den tid som berättigar till arvode om rasten överstiger en halvtimme. Vid justering av protokoll utgår arvode för en sammanträdestimme med det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Vid tillsättande av utskott och tillfälliga beredningar i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska beslut om eventuellt årsarvode till ordförande fastställas av kommunfullmäktige. Till ordförande i särskilda beredningar och utskott för vilka årsarvode ej fastställts av Kommunfullmäktige, gäller följande. Ordförande erhåller ersättning motsvarande två sammanträdestimmar för varje sammanträde inom ramen för ordförandeuppdraget. Utöver detta erhåller ordförande ersättning för sammanträdet med sammanträdesarvode. Det åligger ordförande vid sammanträdet att se till att samtliga deltagare som ska erhålla sammanträdesersättning förtecknas på gemensam lista. Vid deltagande i sammanträde där gemensam närvarolista ej upprättas ska påpekas att den som är berättigad till ersättning har att själv utfärda rese- och arvodesräkning på fastställda formulär. Ersättning till ersättare, dock ej i fullmäktige, som varit närvarande vid sammanträdet utan att till någon del ha tjänstgjort för ledamot utgår 50 % av timarvodet (sammanträdestimme) som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga. Blir icke tjänstgörande ledamot ersättare för ordinarie ledamot under sammanträdet erhåller icke tjänstgörande ledamot ersättning i motsvarande mån han tjänstgjort. 7 Traktamentsersättning Traktamente utgår till förtroendevald vid förrättning utanför kommunen, enligt allmänna bestämmelser (AB). 3

85 8 Ersättning vid resa Ersättning för resekostnader vid sammanträde utgår som bilersättning eller kostnadsersättning för allmänna kommunikationer. Samåkning ska eftersträvas. Restidsarvode utbetalas för resa till och från sammanträde enligt 5 vid resa till annan kommun. Restidsarvode utbetalas enligt schablon där en km (avrundat till närmaste heltal) motsvarar en minut. Restidsarvode utbetalas per hel minut. Restidsarvodet ska inte beakta avrundningen av sammanträdesarvodet. A-priset för en minut restidsarvode är 1/60 av sammanträdesarvodet. 9 Förrättningsarvode Förrättningsarvode ersätts enligt samma grunder som för deltagande i sammanträde. För ordförande i fullmäktige, kommunstyrelse, nämnd och utskott med fast årsarvode enligt 4 utgår ej ersättning för förrättningar. Punkterna 1-9 är exempel på uppdrag som ingår i det fasta arvodet Övriga ledamöter och ersättare erhåller ersättning för förrättning enligt punkterna 1-9 under förutsättning att uppdraget beslutats i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd. Ersättning utgår även för deltagande i sammanträden med annat kommunalt organ som föranletts av kallelse samt dagordning. Ordförande i kommunstyrelse (förtroendevald som fullgör sitt/sina uppdrag på 40 % av heltid eller mer) har ej rätt till sammanträdesarvode eller förrättningsarvode. 1. Protokollsjustering 2. Rutinmässigt följa nämndens verksamhetsområde 3. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd med anledning av sammanträde, besiktning, förrättning eller dylikt 4. Kontakter med allmänheten, informationsmöten, telefonsamtal, läsa och besvara , inom eget nämndsområde 5. Utövande av delegationsbeslut 6. Sammankomst med kommunalt samrådsorgan, t ex kommunala pensionärs- och handikapprådet 7. Besök och överläggningar med anställda och revisorer 4

86 8. Besiktning och inspektion, t ex besök från tillsynsmyndighet 9. Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdraget Kurs, konferens, informationsmöte, studieresa, studiebesök eller liknande i kommunal angelägenhet ersätts med förrättningsarvode under förutsättning att uppdraget särskilt beslutats i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd och inte ingår i punkt Pensionsgrund Alla kommunala arvoden är pensionsgrundande för Allmän pension. Kommunalrådet erhåller kommunal tjänstepension genom Bestämmelser om pension och avgångsersättningar för förtroendevalda (PBF) alternativt nya pensionsavtalet OPF-KL se KF Barntillsynskostnad Ersättning utgår för redovisade kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldas familj och som ej fyllt tio år. Om särskilda skäl föreligger, kan ersättning utgå även för äldre barn. Ersättning utgår inte för tillsyn, som utförts av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid, då barnet vistats i den kommunala barnomsorgen. 12 Kostnader för vård och tillsyn av person med funktionsnedsättning eller svårt sjuk person Ersättning utgår för redovisade kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av person med funktionsnedsättning eller svårt sjuk person, som är boende eller vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår inte för tillsyn, som utförts av egen familjemedlem eller nära anhörig. 13 Förtroendevald med funktionsnedsättnings särskilda kostnader Ersättning utgår till förtroendevald med funktionsnedsättning för de redovisade särskilda kostnaderna som föranletts av uppdraget. Här ingår utgifter för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. 14 Ersättning för övriga kostnader 5

87 För andra utgifter än som avses i utgår ersättning om den förtroende-valde kan visa att särskilda skäl föreligger för dem. Ersättning utgår inte då den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponeringar av arbete eller dylikt förhindra utgifternas uppkomst. Fråga om ersättning enligt denna paragraf prövas i varje enskilt fall av kommunstyrelsen. 15 Gemensamma bestämmelser för ersättning enligt För att kunna få ersättning enligt ska den förtroendevalde vid varje tillfälle då ersättning begärs, anmäla detta till sekreteraren i vederbörande kommunala organ. 16 Försäkring För kommunalt förtroendevald gäller TFA-försäkring. Försäkringen omfattar ersättning vid olycksfall eller yrkessjukdom som uppkommer i samband med den förtroendevaldes kommunala uppdrag samt för färdolycksfall, d v s skador som inträffar vid färd till och från sådana uppdrag. Förtroendevalda med ersättning enligt 5, pkt 1 tillförsäkras grupplivförsäkring under mandatperioden i enlighet med GL-Fs försäkringsbestämmelser. 17 Senaste datum för inlämnade av yrkanden om ersättning Yrkanden om ersättning för förlorad arbetsinkomst, sammanträdesersättning, förrättningsarvode eller ersättning enligt ska framställas senast inom sex (6) månader från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån ska framställas senast inom två år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. 18 Utbetalning av arvoden Ersättning utbetalas en gång per månad. 6

88 Bilaga 1 till Reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda i Vansbro Kommun Förlorad arbetsinkomst Avser 3 1. Verifierat belopp, maximalt kronor / dag 2. Schablonberäknat belopp: SGI¹ dividerad med 8 = timersättning, maximalt kronor / dag 3. Dagersättning A-kassa dividerad 8 = timersättning, maximalt kronor / dag Förlorad pensionsförmån Avser 3 1. Verifierat belopp ¹ SGI = Sjukpenninggrundande inkomst anmäld hos Försäkringskassan

89 Förslag att gälla fr.o.m Bilaga 2 till bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda Arvode till kommunalt förtroendevalda i Vansbro kommun Arvodet utgår med angiven procentsats av riksdagsledamöternas månadsarvode. För 2018 är arvodet kronor per månad. Justering av Vansbro kommuns förtroendevaldas arvode sker vid årsskiftet efter det att riksdagsarvodet förändrats, se bestämmelser om ersättning 1. Arvodet utbetalas en gång per månad. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Uppdrag Tjänstgöringsgrad Andel av riksdagsmannaarvodet Belopp per månad (2018 års nivå) Kommunalråd (ordförande i kommunstyrelsen) 100% 85% kr Ordförande i kommunfullmäktige <40% 7 % kr Revisorer <40% 2% kr Ordförande i valnämnd (endast valår) <40% 3 % kr Ordförande i jävsnämnden <40% 6 % kr Ordförande i Stiftelsen Vansbrohem <40% 11% kr Överförmyndare <40% 10% kr Ordförande i Vansbro Teknikbolag <40% 10% kr Timarvode 0,27% 177 kr Restidsarvode = 1/60 av timarvodet 0,0045% 2,94 kr/ min Demokratiberedning 2 % kr Valberedning (endast under sista kvartalet år för kommunalval)* 2 % kr *Gäller från

90 Förslag att gälla fr.o.m Bilaga 2 till bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda Arvode till kommunalt förtroendevalda i Vansbro kommun Arvodet utgår med angiven procentsats av riksdagsledamöternas månadsarvode. För 2019 är arvodet kronor per månad. Justering av Vansbro kommuns förtroendevaldas arvode sker vid årsskiftet efter det att riksdagsarvodet förändrats, se bestämmelser om ersättning 1. Arvodet utbetalas en gång per månad. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Uppdrag Tjänstgöringsgrad Andel av riksdagsmannaarvodet Belopp per månad (2019 års nivå) Kommunalråd (ordförande i kommunstyrelsen) 100% 85% kr Ordförande i kommunfullmäktige <40% 7 % kr Revisorer <40% 2% kr Ordförande i valnämnd (endast valår) <40% 3 % kr Ordförande i jävsnämnden <40% 6 % kr Ordförande i Stiftelsen Vansbrohem <40% 11% kr Överförmyndare <40% 10% kr Ordförande i Vansbro Teknikbolag <40% 10% kr Timarvode 0,27% 181 kr Restidsarvode = 1/60 av timarvodet 0,0045% 3,01 kr/ min Demokratiberedning 2 % kr Valberedning (endast under sista kvartalet år för kommunalval)* 2 % kr *Gäller från

91 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 34 Ärende KS 2019/84 Revidering av arbetsordning för kommunala pensionärs- och handikapprådet Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige reviderar kommunala pensionärs- och handikapprådets arbetsordning enligt följande: - Rådet byter namn till Kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet. Då Kommunala pensionärs- och handikapprådet förekommer i arbetsordningen byts detta ut mot Kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet. - Representation från Den lokala Hälso- och sjukvårdsberedningen stryks ur arbetsordningen, då beredningen har upphört. - Kommunstyrelsen utser ordföranden i Kommunala Pensionärs- och Handikapprådet och organisationerna utser inom sig en vice ordförande ändras till Kommunstyrelsen utser ordföranden i Kommunala Pensionärs- och funktionsvariationsrådet. Om ordföranden inte kan delta vid ett sammanträde, får rådet utse en annan representant för kommunstyrelsen till ordförande för förevarande sammanträde. Den tillfällige ordföranden behöver inte vara representant eller ersättare i rådet. 2. Med anledning av att rådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen fastställer kommunstyrelsen framgent rådets arbetsordning. Ärendet Kommunala pensionärs- och handikapprådet diskuterade och föreslog revideringar av sin arbetsordning vid sammanträde Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Kommunfullmäktige reviderar kommunala pensionärs- och handikapprådets arbetsordning enligt följande: - Rådet byter namn till Kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet. Då Kommunala pensionärs- och handikapprådet förekommer i arbetsordningen byts detta ut mot Kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet. - Representation från Den lokala Hälso- och sjukvårdsberedningen stryks ur arbetsordningen, då beredningen har upphört. - Kommunstyrelsen utser ordföranden i Kommunala Pensionärs- och Handikapprådet och organisationerna utser inom sig en vice ordförande Justerande Utdragsbestyrkande

92 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen ändras till Kommunstyrelsen utser ordföranden i Kommunala Pensionärs- och funktionsvariationsrådet. Om ordföranden inte kan delta vid ett sammanträde, får rådet utse en annan representant för kommunstyrelsen till ordförande för förevarande sammanträde. Den tillfällige ordföranden behöver inte vara representant eller ersättare i rådet. 2. Med anledning av att rådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen fastställer kommunstyrelsen framgent rådets arbetsordning. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till ordförandens förslag. Beslutsunderlag Kommunsekreterare, tjänsteutlåtande Protokollsutdrag, KPHR 6 Justerande Utdragsbestyrkande

93 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariatet KS 2019/84 Kommunsekreterare Sara Beya Brand KOMMUNFULLMÄKTIGE Revidering av arbetsordning för kommunala pensionärs- och handikapprådet Rekommendation till beslut I enlighet med rådets förslag föreslås följande revideringar av arbetsordningen: 1. Rådet byter namn till Kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet. Då Kommunala pensionärs- och handikapprådet förekommer i arbetsordningen byts detta ut mot Kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet. 2. Representation från Den lokala Hälso- och sjukvårdsberedningen stryks ur arbetsordningen, då beredningen har upphört. 3. Kommunstyrelsen utser ordföranden i Kommunala Pensionärs- och Handikapprådet och organisationerna utser inom sig en vice ordförande ändras till Kommunstyrelsen utser ordföranden i Kommunala Pensionärs- och funktionsvariationsrådet. Om ordföranden inte kan delta vid ett sammanträde, får rådet utse en annan representant för kommunstyrelsen till ordförande för förevarande sammanträde. Den tillfällige ordföranden behöver inte vara representant eller ersättare i rådet. Sammanfattning Kommunala pensionärs- och handikapprådet diskuterade och föreslog revideringar av sin arbetsordning vid sammanträde TJÄNSTEUTLÅTANDE Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

94 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 35 Ärende KS 2018/226 Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna revidering av förbundsordning Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar förbundsordning för Finsam Västerdalarna enligt förslag. Ärendet Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna bildades den 1 januari 2008, med stöd av lagen (2003:12310) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Medlemmar i förbundet är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna, Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun. En revidering av förbundsordningen föreslogs för Finsam Västerdalarna förslogs under 2018 men behandlades inte av Vansbro kommun, den reviderade förbundsordningen föreslås nu förändras. Revideringen har föranletts av att Landstinget Dalarna uttryckt ett önskemål om mer enhetliga förbundsordningar för länets samordningsförbund. Vid länsägardialog 2016 för samordningsförbundens parter beslutades det att ordförandena för länets samordningsförbund skulle ta fram en mall för att få mer enhetliga förbundsordningar. Utifrån denna mall har sedan styrelsen för Finsam Västerdalarna, efter inhämtande av synpunkter från parterna vid lokal ägardialog under 2017 enats om förslag till ny förbundsordning. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta förbundsordning för Finsam Västerdalarna enligt förslag. Torsten Larsson (KD) yrkar bifall till ordförandens förslag. Beslutsunderlag Tf kommunchef, tjänsteutlåtande Förslag till förbundsordning för Finsam Västerdalarna, ankom Förbundsordning för Finsam Västerdalarna Justerande Utdragsbestyrkande

95 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kansli KS 2018/226 Tf kommunchef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna, revidering av förbundsordning Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta förbundsordning för Finsam Västerdalarna enligt förslag. Sammanfattning Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna bildades den 1 januari 2008, med stöd av lagen (2003:12310) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Medlemmar i förbundet är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna, Malung- Sälens kommun och Vansbro kommun. En revidering av förbundsordningen föreslogs för Finsam Västerdalarna förslogs under 2018 men behandlades inte av Vansbro kommun, den reviderade förbundsordningen föreslås nu förändras. Revideringen har föranletts av att Landstinget Dalarna uttryckt ett önskemål om mer enhetliga förbundsordningar för länets samordningsförbund. Vid länsägardialog 2016 för samordningsförbundens parter beslutades det att ordförandena för länets samordningsförbund skulle ta fram en mall för att få mer enhetliga förbundsordningar. Utifrån denna mall har sedan styrelsen för Finsam Västerdalarna, efter inhämtande av synpunkter från parterna vid lokal ägardialog under 2017 enats om förslag till ny förbundsordning rev förbundsordning Finsam Västerdalarna Slutsats Malung-Sälens kommun, Landstinget Dalarna och Arbetsförmedlingen har beslutat om ny förbundsordning under 2018 enligt förslag. Beslutsunderlag Förslag till förbundsordning för Finsam Västerdalarna, ankom Beslutet expedieras till : Finsam Västerdalarna Övriga medlemsorganisationer (Malung-Sälens kommun, Landstinget Dalarna och Arbetsförmedlingen) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

96 FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM VÄSTERDALARNA Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och region/landsting. Denna revidering av förbundsordning gäller från 2018-XX-XX och är antagen av landstingsfullmäktige i Landstinget Dalarna 2018-XX-XX, kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun 2018-XX-XX, kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2018-XX-XX, samt beslutad i Försäkringskassan 2018-XX-XX och i Arbetsförmedlingen 2018-XX-XX. 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna 2 FÖRBUNDETS SÄTE Förbundets säte är Malung-Sälens kommun. 3 FÖRBUNDETS MEDLEMMAR Medlemmarna i förbundet är: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget Dalarna Malung-Sälens kommun Vansbro kommun 4 FÖRBUNDETS ÄNDAMÅL Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för medlemskommunerna svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna, Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. 5 STYRELSEN Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare. Varje förbundsmedlem utser en ledamot och en ersättare. Ersättarna har närvaro- och yttranderätt. Ledamöter och ersättare är valda för tiden till och med den 31 december Därefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande.

97 6 UPPGIFTER OCH BESLUTANDERÄTT Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ägarna ska samråda innan beslut om budget fattas. Förbundet har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller att tillhandahålla tjänster som är avsedda för enskilda. 7 PERSONAL Förbundsstyrelsen kan utse en tjänsteman som ska leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. 8 INITIATIVRÄTT En medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen (enligt respektive huvudmans beslutsordning). 9 SAMRÅD Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningarna som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 KUNGÖRELSER Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på förbundets officiella anslagstavla samt på Malung-Sälens kommuns, Vansbro kommuns och på Landstinget Dalarnas anslagstavla.

98 11 ANDELAR I TILLGÅNGAR OCH SKULDER SAMT FÖRDELNING AV KOSTNADER Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Fördelningen mellan medlemmarna är att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel samt Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun gemensamt med en fjärdedel. Fördelningen mellan kommunerna ska göras utifrån fasta procentantal enligt följande: Malung-Sälens kommun 15 % Vansbro kommun 10 % 12 STYRNING OCH INSYN Förbundsstyrelsen ska upprätta delårsuppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också årligen i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall för medlemmarna. Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver vad som är sedvanliga krediter för verksamheten. 13 BUDGET Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer senast den 30 november budgeten för nästkommande kalenderår. Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 REVISORER OCH REVISION Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Malung-Sälens kommun, Vansbro kommun och Landstinget Dalarna ska utse en gemensam revisor och den utses av kommunfullmäktige i Malung-Sälen. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 FinsamL. Revisorer utses för tiden till och med den 31 mars Därefter väljs revisorer för fyra år räknat från och med den 1 april året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Mandattid för statens revisorer hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 FinsamL.

99 15 UTTRÄDE En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid en förbundsmedlems utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras enligt 11 i denna förbundsordning. Om det efter utträde på den kommunala sidan återstår minst en kommun ska upplösning ske endast om det beslutas enligt LIKVIDATION OCH UPPLÖSNING Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet som redovisar betalning av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits medlemmarna. 17 TVISTER Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid en allmän domstol i Sverige 18 ERSÄTTNING TILL LEDAMÖTER, ERSÄTTARE OCH REVISORER Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa de ersättningsregler för förtroendevalda som gäller för Landstinget Dalarna. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. Ordförande har rätt till ett fast månadsarvode på 5 % av 90 % av arvodet för förtroendevalda som gäller för Sveriges Riksdag. 19 ARKIVTILLSYN Kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun ansvarar för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782). 20 FÖRBUNDETS BILDANDE Förbundet bildades den 1 januari 2008.

100 ( Sidan 1 av 4 FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM Västerdalarna, Malung-Sälen - Vansbro (finansiell samordning kring rehabilitering i respektive kommun). 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser SFS 2003:1210. Samordningsförbundet startade sin verksamhet den 1 januari Förbundets bildande förutsätter att medlemmarnas respektive fullmäktige och styrelser har antagit förbundsordningen och anvisat medel för verksamheten. 2 Förbundets organisation och ändamål Förbundets namn är Finsam Västerdalarna Förbundet har sitt säte i Malung-Sälens kommun Medlemmar i förbundet är: Vansbro kommun Malung-Sälens kommun Landstinget Dalarna Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna till egen försörjning för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Förbundet ska också sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten. 3 Förbundets uppgifter Samordningsförbundet skall: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen. Stödja samverkan mellan de i förbundet ingående parterna. Finansiera sådana insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas. Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet. Svara för att uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna genomförs. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning. 1

101 ( Sidan 2 av 4 4 Förbundets ledning Samordningsförbundets verksamhets leds av en styrelse som har att besluta om förvaltning och verkställighet. Varje förbundsmedlem skall vara representerad i samordningsförbundets styrelse med en ledamot och en ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt 12 i ovan nämnda lag. Mandattiden är fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. I samband med förbundets bildande kan mandattiden vara kortare än fyra år med anpassning till nästkommande allmänna val till fullmäktige. Första ordinarie mandatperiod var 1 januari december Styrelsen utser bland sina ledamöter ordförande och vice ordförande för mandatperioden. Styrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av ärenden enligt 10 i ovan nämnda lag. 5 Styrelsens arbete Sammanträden och beslut Samtliga ordinarie ledamöter skall kallas till styrelsens sammanträden Om en ledamot inte kan närvara skall dennes ersättare kallas Ersättarna får även i övrigt närvara vid styrelsens sammanträden Styrelsen är beslutsför om fler än hälften av ledamöterna är närvarande Styrelsen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i styrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden Ärenden till styrelsen får väckas av: Ledamot i styrelsen Förbundsmedlem genom framställan från kommun- eller landstingsfullmäktige, kommuneller landstingsstyrelse, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen 6 Kungörelser och tillkännagivanden Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på samordningsförbundets anslagstavla. 7 Kostnadstäckning Kostnaderna för förbundets verksamhet skall täckas genom bidrag från förbundsmedlemmarna enligt nedan: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 50 % Landstinget Dalarna 25 % Vansbro kommun och Malung-Sälens kommun 25 %. Samordningsförbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter for verksamheten. Beslut om upptagande av kredit ska fattas av styrelsen. 2

102 ( Sidan 3 av 4 Om samordningsförbundet saknar tillgångar för att reglera sina åtaganden skall respektive medlem skjuta till så stor del av bristen som svarar mot ovannämnda fördelningsgrund. 8 Budget och ekonomisk styrning Styrelsen skall senast den 30 november fastställa samordningsförbundets verksamhetsplan och budget för kommande år. Första året fastställs verksamhetsplanen och budgeten av medlemmarna vid bildandet av förbundet. Styrelsen svarar för samordningsförbundets räkenskaper. Inom två månader efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen överlämna årsbokslut och årsredovisning till förbundsmedlemmarna och till av dessa utsedda revisorer. 9 Revision Samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Genom en överenskommelse mellan Landstinget Dalarna och de samverkande kommunerna i förbundet utses en för dem gemensam revisor. Mandattiden för revisorer för kommun och landsting är densamma som för styrelsens ledamöter. Mandattid för statens revisorer hanteras i särskild ordning. 10 Ersättningar Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i styrelsen samt till revisorer och revisorsersättare skall bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Dalarna. Landstinget och kommunens revisorer ersätts av respektive huvudman. För den revisor/-ersättare som utses av riksrevisionen betalar Försäkringskassan skäligt arvode (jmf lag 2003:1210, 25). 11 Uppsägning och utträde En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Om så sker skall förbundet upplösas i enlighet med 12. Reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och medlemmarna bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Regleringen skall ske utifrån den beslutade fördelningsgrunden enligt 7 i förbundsordningen. 12 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde ur förbundet enligt 11, eller förutsättningarna för fortsatt finansiell samordning enligt lag 2003:1210 inte längre föreligger, skall förbundet träda i likvidation. Förbundets medlemmar kan även av annan anledning gemensamt besluta att förbundets ska upplösas och träda i likvidation. Likvidation verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. 3

103 ( Sidan 4 av 4 Vid skifte av förbundets tillgångar skall den i förbundsordningen 7 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet trätt i likvidation skall förbundets egendom försäljas på offentlig auktion eller avyttras på annat lämpligt sätt. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltnings- berättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av förbundets tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall även fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 13 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar skall, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. För Landstinget Dalarna För Försäkringskassan Karin Stikå Mjöberg. Svante Borg För Arbetsförmedlingen Göran Persson För Vansbro kommun För Malung-Sälens kommun Torsten Larsson Tom Martinsson 4

104 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 36 Ärende KS 2019/11 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF- KL18) Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga. Ärendet Vansbro kommun har sedan tidigare antagit OPF-KL, Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda. OPF-KL gäller för de förtroendevalda som valdes in första gången vid valet I och med OPF-KL18 tillförs bestämmelser om Familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda i huvudsak ska ha samma skydd för efterlevande som anställda. Tidigare pensionsbestämmelserna PBF eller PRF-KL gäller fortfarande för de som var invalda före I samband med dessa uppdateringar bör Pensionspolicyn ses över och revideras. Förslag Ordförandens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga. Beslutsunderlag Personalchef, tjänsteutlåtande i ärende KS 2019/11 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18), cirkulär 18:31 inkl bilaga 1 och 2 Justerande Utdragsbestyrkande

105 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstödpersonal/HR välj datum ange ärende Personalchef Lillemor Tännström KOMMUNFULLMÄKTIGE Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) Rekommendation till beslut I enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut föreslås att kommunen/landstinget/regionen beslutar att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga. Bakgrund Vansbro kommun har sedan tidigare antagit OPF-KL, Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda. OPF-KL gäller för de förtroendevalda som valdes in första gången vid valet 2014, se bilagorna för mer information. I och med OPF-KL18 tillförs bestämmelser om Familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda i huvudsak ska ha samma skydd för efterlevande som anställda. Tidigare pensionsbestämmelserna PBF eller PRF-KL gäller fortfarande för de som var invalda före I samband med dessa uppdateringar bör Pensionspolicyn ses över och revideras. {D3368b3c-83ff-47f e293c9a1}_Tjut OPF-KL 18.docx Beslutsunderlag Cirkulär 18:31 Bilaga 1 Bilaga 2 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) med tillhörande bilaga Kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

106 2(2) Beslutet expedieras till : Ekonomichef, Catarina Willman Lönekontoret {D3368b3c-83ff-47f e293c9a1}_Tjut OPF-KL 18.docx Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

107 Vic (1) CIRKULÄR 18:31 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Victoria Bergner Ossian Wennström Nyckelord: Förtroendevalda, familjeskydd, omställning och pension Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) Detta cirkulär innehåller förslag till lokalt beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 14 september 2018 antagit förslag till reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL18). OPF-KL18 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14 eller som tillträder vid valet 2018 och inte tidigare omfattats av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet. OPF-KL18 gäller, i likhet med OPF14, inte för förtroendevalda som avgått eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL18 är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. OPF-KL18 omfattar reviderade bestämmelser för förtroendevalda gällande omställning, pension och familjeskydd. Utgångspunkten för OPF-KL18 har varit det nu gällande OPF-KL (nedan kallat OPF-KL14), som antogs av SKLs styrelse I OPF-KL14 har delar om familjeskydd, samt till viss del möjlighet till aktiva omställningsinsatser saknats. Kansliet har därför tagit fram förslag till nya bestämmelser. Förslaget om OPF-KL18 är indelat i fyra kapitel, inledande bestämmelser, bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Ändringarna innebär att Omställningsfondens roll i omställningsarbetet har förtydligats. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Det tillagda Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

108 familjeskyddsregelverket är till största del överensstämmande med det familjeskydd för anställda som finns i AKAP-KL. Familjeskyddet är dock inte att ses som en kollektiv försäkringslösning utan hanteras separat av respektive huvudman. Bifogas till cirkuläret Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL18) med tillhörande bilaga och kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) bifogas cirkuläret. Förslag till lokala beslut I enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut föreslås att kommunen/landstinget/regionen beslutar att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL) med tillhörande bilaga. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Victoria Bergner och Ossian Wennström Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Victoria Bergner Niclas Lindahl Bilagor: 1 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) med tillhörande bilaga 2 Kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18)

109 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) Allmänt om bestämmelserna OPF-KL18 innehåller omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 kommunallagen. OPF- KL18 antas lokalt av fullmäktige inom kommun, landsting/region eller kommunalförbund. OPF-KL18 indelas i fyra kapitel: 1. Inledande bestämmelser Pensionsmyndighet Ändringar av och tillägg till bestämmelserna 2. Omställningsstöd Aktiva omställningsinsatser Ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd 3. Pensionsbestämmelser Avgiftsbestämd pensionsbehållning Sjukpension Efterlevandeskydd 4. Familjeskydd

110 Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Pensionsmyndighet I anslutning till att OPF-KL18 antas ska en pensionsmyndighet utses. Pensionsmyndigheten har i uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF- KL18. 2 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att följa de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet från tid till annan beslutar.

111 Kapitel 2 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt, även förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. 3 Aktiva omställningsinsatser Möjlighet till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder när han eller hon lämnar sitt (sina) uppdrag. Respektive kommun, landsting/region och kommunalförbund har att utifrån den förtroendevaldes individuella förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Rätt till ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid.

112 För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, landsting/region eller kommunalförbund, får uppdrag i Riksdagen eller regeringen eller får förvärvsarbete i minst motsvarande omfattning. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, landsting/region eller kommunalförbund, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges.

113 Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. 7 Uppgiftsskyldighet En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras i anslutning till att den förtroendevalde lämnar/minskar sitt (sina) uppdrag. 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

114 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt, även förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas för förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetsskada eller

115 föräldraledighet och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid med sammanlagt minst 40 procent av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 200 kr avseende ett kalenderår utbetalas inte. Från och med år 2019 uppräknas nivån 200 kr årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet.

116 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun, landsting/region eller kommunalförbund, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun, landsting/region eller kommunalförbund. Pensionsbehållningen innehåller ett efterlevandeskydd enligt 11. Den förtroendevalde kan erbjudas möjlighet att välja bort efterlevandeskyddet i anslutning till ansökan om uttag. 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes pensionsbehållning, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och pensionsmyndigheten. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp återkrävas eller avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

117 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 kommunallagen från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjukeller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd enligt 6 innebär att den förtroendevaldes pensionsbehållning betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till barn. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn.

118 Vid dödsfall utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 13 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun, landsting/region och kommunalförbund. 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

119 Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om familjeskydd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna om familjeskydd träder ikraft vid den tidpunkt då OPF-KL18 antas av fullmäktige, eller från den tidigare tidpunkt som fullmäktige beslutar. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. 2 Rätt till familjeskydd En förtroendevalds efterlevande har rätt till Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande vuxen och Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande barn. 3 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd om den förtroendevalde avlider: a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt 1, b) under tid då han eller hon får sjukpension enligt Pensionsbestämmelser 10 Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den förtroendevalde avlider: c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b) c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande.

120 4 Familjeskydd till efterlevande vuxen Familjeskydd till efterlevande vuxen betalas ut till den förtroendevaldes make, maka, sambo och registrerad partner som den avlidne hade vid tidpunkten för dödsfallet. 5 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande vuxen En efterlevande vuxen, med rätt till familjeskydd till efterlevande vuxen enligt ovan, har rätt till förmån i fem års tid. Från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år motsvarar den månatliga förmånens värde 1,1 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Familjeskydd till efterlevande vuxen ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. 6 Familjeskydd till efterlevande barn Familjeskydd till efterlevande barn betalas ut till den förtroendevaldes arvsberättigade barn till och med månaden innan barnet fyller arton år. Rätten till familjeskydd till efterlevande barn gäller även för den tid då barnet har rätt till barnpension enligt SFB. Rätt till familjeskydd till efterlevande barn har även det barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem för vård och fostran i adoptionssyfte. 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp, det år dödsfallet inträffade, delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet.

121 Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån, anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun, landsting/region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 första stycket FAL.

122 Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) OPF-KL18 är utformat för att kunna tillämpas för förtroendevalda som tillträder ett (eller flera) uppdrag för första gången efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. OPF-KL18 är indelat i fyra kapitel, inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Till OPF-KL14 fanns en bilaga med bl. a. information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst. Bilaga om uppräkning av pensionsbehållning gäller även OPF- KL18. För de kommuner, landsting/regioner eller kommunalförbund som inte antagit OPF- KL18 innan valet 2018 kan det vara viktigt att vara uppmärksam på att nu framtagna införanderegler samt kommentarstext är framtaget under förutsättning att OPF-KL14 har antagits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL18 är utformat för tillämpning hos respektive kommun, landsting/region eller kommunalförbund. För att bestämmelserna ska äga giltighet krävs ett lokalt antagande av fullmäktige. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, regionfullmäktige samt förbundsfullmäktige. OPF-KL18 omfattar politiska förtroendeuppdrag och har sin grund i kommunallagen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas i normalfallet inte i någon del av bestämmelserna i OPF-KL18. Beslut kan fattas om en konstruktion med OPF-KL18- liknande förmåner/nivåer för kommunala aktiebolag, men om sådant beslut fattas ska beaktas att aktiebolagslagen och kommunallagen utgör två helt separata regelverk. Konsekvenser utifrån aktiebolagslagens krav är inte utredda gällande OPF-KL18. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka möjligheterna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund. 1

123 Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet (kategoriserad som en sparförsäkring, skatteklass K, vilket skiljer sig från ett ordinarie ålderspensionsintjänande skattemässigt) bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen i regelverket följer av AKAP-KL. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. Vad gäller ålderspension finns inte heller någon övre åldersgräns, men något intjänande av ålderspension påbörjas i normalfallet inte om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. I och med OPF-KL18 tillförs bestämmelser om Familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda ska i huvudsak ha samma skydd för efterlevande som anställda. Övergångsbestämmelser samt tillämpningsområde PBF respektive OPF-KL14/18 är två i grunden olika system, förmånsbestämt respektive avgiftsbestämt. Ett förmånsbestämt system och ett avgiftsbestämt system har få gemensamma beröringspunkter och beräknar pensionen på olika sätt. Det medför bland annat att det är mycket osäkert och komplicerat att kunna omhänderta tidigare intjänande i PBF (eller tidigare pensionssystem) och föra över intjänandet till OPF-KL. Att avbryta ett intjänande i enlighet med PBF och påbörja ett intjänande i OPF-KL medför en risk att den redan intjänade förmånens värde urholkas. Rekommendationen är således att inte införa en tillämpning som innebär en retroaktiv förändring av de förtroendevaldas intjänande pension. Följaktligen bör den som har påbörjat ett intjänande i PBF inte omfattas av OPF-KL. Det saknas övergångsregler mellan de olika pensionssystemen. Några generella beräkningar är inte möjliga att göra och en lokal avvikelse i denna del innebär att den enskilda kommunen, landstinget, regionen eller kommunalförbundet får utarbeta egna bestämmelser utan möjlighet till stöd från SKL eller möjlighet till att jämföra tillämpningen av OPF-KL med andra organisationers. OPF-KL utgår från den enskilda kommunen eller landstinget. Med tidigare uppdrag menas tidigare uppdrag hos uppdragsgivaren. Varje rätt till ersättning bedöms normalt utan hänsyn till uppdrag hos annan kommun eller landsting. OPF-KL samordnar inte med PBF, men däremot kan PBF samordna med OPF-KL (PBF 2 mom. 3). Den förtroendevaldes intjänande i PRF-KL, PBF samt OPF-KL är kopplat till den organisation där uppdraget utförs. Det innebär att om man tidigare exempelvis intjänat PBF/PRF-KL i en annan kommun så finns det inget som hindrar att man hos ny uppdragsgivare har ett intjänande enligt OPF-KL. PBF upphör att gälla för förtroendevald då denna frånträder sitt uppdrag, utan att bli berättigad till pensionsförmån enligt PBF. Har förtroendevald rätt till pensionsförmån fortsätter dock PBF att gälla (PBF 1 mom. 3). 2

124 Bestämmelserna bör inte ge effekten att det är mer förmånligt att helt avstå från fortsatta politiska uppdrag än att fortsätta som förtroendevald i mindre omfattning. Av den anledningen bör inte uppbärandet av avgångsersättning förhindra att den förtroendevalde omfattas av OPF-KL och tjänar in förmåner parallellt. En förtroendevald som före införandet av OPF-KL omfattades av PBF, och om uppdraget omfattade minst 40 % av en heltid, kommer således alltid att fortsätta att omfattas av PBF så länge som han eller hon fortfarande innehar ett uppdrag som omfattar minst 40 % av en heltid. Om uppdraget efter införandet av OPF-KL minskar till mindre än 40 % av en heltid och den förtroendevalde saknar rätt till visstidspension, sjukpension eller ålderspension i enlighet med PBF, så kan han eller hon omfattas av OPF-KL. Om rätt att uppbära egenpension enligt PBF eller annat regelverk finns på grund av uppdrag hos annan kommun, landsting eller region, så bör frågan om denna rätt ska anses förhindra ett intjänande av förmån enligt OPF-KL eller inte regleras i tillämpningsanvisningar. Kapitel 1 Inledande bestämmelser Det förutsätts att fullmäktige, enligt inledande bestämmelser 1, utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Gällande ändringar och tillägg till bestämmelserna så är den förtroendevald som tillträtt vid valet 2014 eller senare skyldig att följa de ändringar som följer av OPF- KL18 samt de ändringar och tillägg till bestämmelserna som fullmäktige beslutar. Kapitel 2 Omställningsstöd Bestämmelserna om omställningsstöd syftar till att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Omställningsfonden kan uppdras att mot en kostnad hantera den förtroendevaldes omställning. Varje kommun och landsting/region och kommunalförbund svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, 3

125 på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som den lokala pensionsmyndigheten tagit fram. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Det innebär att den förtroendevalde anstränger sig för att han eller hon så snabbt som möjligt ska kunna skaffa ett nytt lämpligt arbete. Pensionsmyndigheten kan fatta beslut om att dra in eller sänka omställningsstödet om myndigheten anser att den förtroendevalde inte medverkar i omställningsarbetet. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region om som inte uppnått motsvarande 32 a LAS angiven ålder. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige att fastställa eventuell kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Ledning kan hämtas från Omställningsfonden eller andra system för omställning på arbetsmarknaden avseende exempelvis typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region eller kommunalförbund. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. 4

126 Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig pga. sjukdom eller föräldraledighet. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald: a. som fyllt motsvarande lägsta ålder för uttag av allmän pension, b. lämnat sitt (sina) uppdrag och c. i direkt anslutning fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är pensionsgrundande till allmän pension. 5

127 Samordning ( 6) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 59 kap. socialförsäkringsbalken och enligt Skatteförvaltningens definition (från år 2012) All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Även det värde av leveransarbete som hänför sig till handel med virke är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat, indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, t ex sjukpenning, föräldrapenningsförmåner, inkomstrealterad sjuk- och aktivitetsersättning. Uppgiftsskyldighet ( 7) En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd, enligt 4 och 5. Kapitel 3 Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension innebär att pensionen grundar sig på årliga pensionsavgifter och att dessa avgifter uttrycks som en procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden och sammanträdesersättning mm. 6

128 Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter för pensionen. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas utan krav på minsta tid i uppdraget eller krav på minsta omfattning av uppdraget. Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension, sjukpension samt efterlevandeskydd ( 2). Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Avgiftsbestämd ålderspension ( 4) Pensionsgrundande inkomst ( 4) begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. Det finns inget hinder för att förtroendevald kan avstå en del av arvodet och i stället få motsvarande belopp tillgodoräknat i sin pensionsbehållning (s.k. arvodesväxling). För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid om minst 40 %, som fått avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst är inte en pensionsgrundande inkomst. Det är dock inte ovanligt att denna ersättning schablonmässigt räknas upp för att kompensera den enskildes pensionsförlust i hans eller hennes ordinarie anställning (se arbetsgivarnytt nr 28/12). Detta procentuella påslag ska inte förväxlas med en pensionsavsättning som görs i enlighet med OPF-KL18. Pensionsavgifter ( 5) Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Pensionsavgiften om 30 % på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp avsätts intill dess att den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 % på hela den pensionsgrundande inkomsten. 7

129 Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning ( 6) som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Förtroendevalda har således inte samma möjligheter som anställda att kunna påverka sitt kapital. Det är dock möjligt att göra bruttoavdrag på arvodet i syfte att göra en större avsättning till pensionsbehållningen. Vid avsättning till pensionsbehållning kostnadsförs den särskilda löneskatten, men betalas först när pensionen betalas ut. En förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska tillgodoräknas pensionsavgift om han eller hon får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Avgift avsätts proportionellt till graden av arbetsoförmåga. Formuleringen nedsatt arbetsförmåga i uppdraget ska inte anses vara en begränsning av denna princip. För förtroendevald som får rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning, och på grund av detta måste lämna ett uppdrag vars omfattning överstiger den grad av sjuk- eller aktivitetsersättning som beviljats, är det möjligt att genom lokalt beslut avsätta pensionsavgift i förhållande till det inkomstbortfall som frånträdandet orsakar. Det bör beaktas att en avsättning som inte grundar sig på graden till arbetsoförmåga kan, om den förtroendevalde påbörjar en anställning i vilken han eller hon får pensionsavsättning, resultera i avsättningar som överstiger vad som skulle intjänats vid heltidsarbete. Av den anledningen rekommenderas att beslut om avsättning i förhållande till inkomstbortfallet tidsbegränsas till att omfatta enbart mandatperioden. Pensionsbehållningen räknas upp årligen (indexeras) med förändringen av inkomstbasbeloppet. Regleringen utgör en värdesäkring och är inte avsedd att ge en relativ utveckling. Således ska beloppet endast räknas upp, inte ned om förändringen är negativ. Detsamma gäller i de fall då den pensionsgrundande inkomsten ska indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk-eller aktivitetsersättningstidpunkten. Även här avses även endast en uppräkning. För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL18 börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Under utbetalning ska pensionsbehållningen räknas upp med hela förändringen av inkomstbasbeloppet varefter 1,6 % ska avräknas. Denna avräkning beror på att det i delningstalet har beaktats en förskottsränta på 1,6 %. 8

130 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som den lokala pensionsmyndigheten tagit fram. Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Pensionsbehållning enligt OPF-KL18 ska därefter räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller att avgången ska vara en följd av beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid om 40 %. För att ha rätt till sjukpension krävs att den förtroendevalde befrias från uppdraget. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig pga. sjukdom eller föräldraledighet. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension bör utges i proportion till den tidigare uppdragsgraden med hänsyn till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning. Vid beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning måste således även ursprunglig och eventuellt kvarvarande omfattning på uppdraget fastställas. 9

131 Om en förtroendevald har ett uppdrag på 100 % och sedan avgår p.g.a. att sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats med 50 % så ska sjukpensionen baseras på halva årsarvodet. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är mindre än uppdragets omfattning så bör sjukpension beräknas i relation till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning dividerat med uppdragets omfattning. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är högre än uppdragets omfattning så kan sjukpensionen inte överstiga uppdragets omfattning. Efterlevandeskydd ( 11) Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd som kan väljas bort vid utbetalning, men inte dessförinnan. Med efterlevandeskydd avses att vid dödsfall så får den förtroendevaldas efterlevande värdet av intjänad pensionsbehållning utbetalt. Efterlevandeskyddet liknar det återbetalningsskydd som anställda kan välja för det kapital som är inbetalt i en tjänstepensionsförsäkring. På grund av de begränsningar som finns enligt Inkomstskattelagen kan dock efterlevandeskyddet inte tecknas i en faktisk tjänstepensionsförsäkring. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn. Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall syftar till att de förtroendevalda har samma skydd som de anställda inom kommuner, landsting/regioner och kommunalförbund vid dennes dödsfall. Med familjeskydd avses en fastställd förmån som vid dödsfall utbetalas till den förtroendevaldas efterlevande. Familjeskydd gäller för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid om 40 %. Bestämmelserna om familjeskydd träder ikraft i samband med valet 2018 eller vid den senare tidpunkt då OPF-KL18 antas av fullmäktige. Bestämmelserna gäller från 10

132 samma tidpunkt, även förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Familjeskydd består av två delar, dels familjeskydd till efterlevande vuxen och dels familjeskydd till efterlevande barn. Med barn avses arvsberättigat barn eller det barn som den förtroendevalde tagit emot i sitt hem i adoptionssyfte. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall bör ses som en försäkringsliknande konstruktion. Annan kan uppdras att administrera familjeskyddet. Om den förtroendevalde har en samtidig anställning med rätt till annat motsvarande skydd ska rätten till familjeskydd bedömas av pensionsmyndigheten. 11

133 Nås Härmed avsäger jag mig mina politiska uppdrag. - Ledamot - Vice VANSBRO KOMMUN KOMMUNST RLSEN i kommunfullmäktige ordförande i jävsnämnden Diii- Med vänlig hälsning Renate Särnmo

134 Härmed avsäger jag mig alla mina politiska uppdrag i Vansbro kommun på grund av flytt till annan ort. 4/t5 tl/3-t2 Ort och datum Fins Andreas Eriksson

135 Nås Härmed avsäger jag mig mina politiska uppdrag. - Ledamot - Vice VANSBRO KOMMUN KOMMUNST RLSEN i kommunfullmäktige ordförande i jävsnämnden Diii- Med vänlig hälsning Renate Särnmo

136 Härmed avsäger jag mig alla mina politiska uppdrag i Vansbro kommun på grund av flytt till annan ort. 4/t5 tl/3-t2 Ort och datum Fins Andreas Eriksson

137 Härmed avsäger jag mig alla mina politiska uppdrag i Vansbro kommun på grund av flytt till annan ort. 4/t5 tl/3-t2 Ort och datum Fins Andreas Eriksson

138 Från: Jenny Åhgren Skickat: den 29 januari :19 Till: Vansbro Kommun Kopia: Ämne: Nominering till styrelseledamot och ordförande Inlandsbanan AB Till: ägare av Inlandsbanan AB På uppdrag av valberedningens ordförande Karin Malmfjord skickas här en förfrågan om nominering till styrelseledamot och styrelseordförande till Inlandsbanan AB. Valberedningen önskar ta del av ert nomineringsförslag senast den 23 april. Skicka förslagen till undertecknad. Ordinarie bolagsstämma sker den maj i Östersund. Med vänliga hälsningar Jenny Jenny Åhgren Tel: (växel) Tel: (direkt) jenny.ahgren@inlandsbanan.se IBAB Inlandsbanan AB ӏ Storsjöstråket 19, Box 561, Östersund

139 IEF Till medlemskommunerna i Inlandskommunerna ekonomisk förening Nomineringar till styrelsen för Inlandskommunerna ekonomisk förening Inlandstinget arrangeras i år den maj i Östersund. Boka redan nu in dagarna! IEF:s årsstämma hålls den 23 maj. Kallelse skickas senast två veckor före stämman. Kommunvalet i höstas innebär nyval av IEF:s styrelse för mandatperioden Valberedningen har påbörjat sitt arbete och vi ber er lämna förslag på kandidater till styrelsen. Valberedningen består av Anders Rosell, Orsa kommun, Bosse Pettersson, Kristinehamns kommun och Anton Waara, Östersunds kommun. Hör av er till valberedningens sammankallande Anders Rosell, tfn eller anders.rosell@orsa.se. Styrelsens sammansättning sedan förra valet har varit följande. Ordinarie Suppleanter Karin Malmfjord, Storuman, ordf. Annika Andersson, Vilhelmina Per-Anders Westhed, Vansbro, v.ordf. Peter Egardt, Älvdalen Åke Knutz; Mora Mats-Erik Westerlund, Dorotea Björn Mårtensson, Ljusdal Lars-Olof Mattsson, Härjedalen Gunilla Zetterström-Bäcke, Härjedalen (from ) Jonny Mill, Ljusdal Krister Nyström, Kristinehamn Tomas Mörtsell, Storuman Steve Ärlebrand, Gällivare Kjell Öjeryd, Sorsele Med vänlig hälsning Staffan Bond sekr. IEF Inlandskommunerna ekonomisk förening c/o Staffan Bond, Budgatu 28, Sollerön, , info@ief.se. Org.nr Har F-skattebevis Bankgiro