Sammanträde med regionstyrelsen den 27 september 2016

Transkript

1 1 (4) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 27 september 2016 Plats: Havsörnen, Campus Nya Varvet, Göteborg Obs platsen! Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Förslag till nya ägardirektiv för regionens hel-och majoritetsägda aktiebolag Diarienummer RS Ovillkorat aktieägartillskott till Västtrafik AB Diarienummer RS Verksamhetsplan och budget 2017 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Diarienummer RS Policy för inköp Diairenummer RS Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Diarienummer RS (ÄU 21/9 kompletterande handlingar senare) 6. Avveckling av Samrehab Mark-Svenljunga Diarienummer RS Kostnadsuppräkning av taxor för intygsskrivning Diarienummer RS Yttrande över motion av Johanna Johansson med flera (SD) om avskaffad patientavgift för äldre patienter, 85+ Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Föredragningslista från regionstyrelsen, (4) Styrelseärenden 9. Delårsrapport augusti 2016 för regionstyrelsen och regionfullmäktige Diarienummer RS Val av indikatorer för att följa upp fullmäktiges mål i budget 2017 Diarienummer RS Rapportplan och inriktning för fortsatt utvecklingsarbete Diarienummer RS Fördelning av extra statsbidrag 2016 Diarienummer RS Fördelning av extra statsbidrag 2017 Diarienummer RS Godkännande av finansiering av investering av tågfordon Diarienummer RS Utbyggnad och samlokalisering av infektionssjukvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Diarienummer RS (ÄU 21/9 kompletterande handlingar senare) 16. Framtida laboratoriemedicin vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Diarienummer RS (ÄU 21/9 kompletterande handlingar senare) 17. Slutredovisning SU, Sahlgrenska sjukhuset, ny vårdbyggnad by 124 Diarienummer RS (ÄU 21/9 kompletterande handlingar senare) 18. Riktlinje för tillämpning av ny policy för inköp Diarienummer RS God fysisk vårdmiljö riktlinjer för utformning av Västra Götalandsregionens vårdmiljöer Diarienummer RS (ÄU 21/9 kompletterande handlingar senare) 20. Svar på två skrivelser från styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus om ersättningar för kostnader Diarienummer RS (ÄU 21/9 kompletterande handlingar senare) 21. Renovering av Konserthuset Diarienummer RS Digitalisering av arbetet i den politiska organisationen Diarienummer RS

3 Föredragningslista från regionstyrelsen, (4) 23. Förslag till godstransportstrategi för Västra Götaland Diarienummer RS Återrapportering av utredning av förutsättningarna för överlämnande av befogenhet att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad och fortsatt utredningsuppdrag Diarienummer RS Studentforum, dialog med studentkårerna i Västra Götaland Diarienummer RS Svar på servicenämndens förfrågan om sjukresor förtydligande av sjukreseverksamhetens uppdrag Diarienummer RS Bedömning av Västra Götalandsregionens generella krisberedskap för 2015 utifrån MSBFS 2015:4 Diarienummer RS Redovisning av uppdrag från regionstyrelsen till regiondirektör och utskott Diarienummer RS Yttrande över Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) Diarienummer RS Länk till utredningen: Yttrande över Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Diarienummer RS (Kommittén för mänskliga rättigheter 23/9 kompletterande handlingar senare) Länk till utredningen: Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) Diarienummer RS (MN 8/9 kompletterande handlingar senare) Länk till utredningen; Delegeringsärenden Diarienummer RS Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden 35. Övriga frågor

4 Föredragningslista från regionstyrelsen, (4) Information A. Information om Campus Nya Varvet/Yvonne Bäverfeldt (10 min) B. Rapport från presidieöverläggningar/johnny Magnusson C. Information från regiondirektören/ann-sofi Lodin D. Lägesrapport från naturbruksstyrelsen/kristina Athlei (20 min) E. Lägesrapport 3R/Ann Söderström (10 min) Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5

6 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernkontoret Handläggare: Bolagsteamet/Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till ägarutskottet Förslag till nya ägardirektiv för regionens heloch majoritetsägda aktiebolag Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige fastställer föreslagna ägardirektiv för Västtrafik AB, Göteborgs Operan AB, Göteborgs Symfoniker AB, Film i Väst AB, Turistrådet Västsverige AB, Regionteater Väst AB samt Sahlgrenska International Care AB. 2. Regionfullmäktige upphäver Bolagspolicy för Västra Götalandsregionen, beslutad av regionfullmäktige den 19 februari 2008, Regionfullmäktige upphäver särskilda ägardirektiv för Västtrafik AB, Göteborgs Operan AB, Göteborgs Symfoniker AB, Film i Väst AB, Turistrådet Västsverige AB, Regionteater Väst AB samt Sahlgrenska International Care AB, beslutade av regionfullmäktige den oktober 2012, Berörda bolag får uppdraget att fastställa respektive ägardirektiv på sin bolagsstämma. 5. Regionstyrelsen får uppdraget att utveckla formerna för den kontinuerliga dialogen och efterlevnaden av ägardirektiven. Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande för egen del: 1. Budgetuppdraget från 2014 om att göra en översyn av ägardirektiven till regionägda bolag och hur bolagen kan omfattas av regiongemensamma effektiviseringskrav är genomfört 2. Regiondirektören får uppdraget att utveckla formerna för den kontinuerliga dialogen och efterlevnaden av ägardirektiven till heloch majoritetsägda bolag. Ägarutskottet föreslås för egen del besluta följande: 1. Paragrafen justeras omedelbart. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

7 Datum Diarienummer RS (4) Sammanfattning av ärendet Frågan om ägarstyrning av Västra Götalandsregionens bolag har väckts i olika sammanhang de senaste åren, bland annat i Budget 2014 och i den granskning av ägarstyrningen av bolagen som revisionen genomförde 2014 (RS ). I budget för 2014 fanns ett uppdrag att göra en översyn av ägardirektiven till regionägda bolag. I uppdraget ingick även frågan om hur bolagen kan omfattas av regiongemensamma effektiviseringskrav. I april 2014 reviderade regionfullmäktige bolagspolicyn enligt de förändringar som skett i kommunallagen kring regionstyrelsens förstärkta uppsiktsplikt samt vilka uppgifter som ska framgå av bolagsordningarna. Ägardirektiv Förutom de generella delar som finns i bolagspolicyn har regionfullmäktige den oktober 2012 antagit specifika ägardirektiv för respektive bolag. De nuvarande ägardirektiven är generella och tillför marginell vägledning om hur ägaren ser på just det specifika bolaget, utöver vad som redan framgår av bolagsordningen och bolagspolicyn. En omfattande översyn av regiongemensamma styrande dokument har ägt rum under våren Syftet är bland annat att minska antalet styrande dokument, samordna och förenkla. Koncernkontoret har då också granskat de fastställda bolagsordningarna och de särskilda ägardirektiven i relation till ett förslag till nya utvidgade ägardirektiv och konstaterar att det som framkommer av bolagspolicyn med fördel kan inkluderas som en generell del i nya ägardirektiv. Därigenom kan den särskilda bolagspolicyn upphävas och ersättas med nya ägardirektiv som dels innehåller generella bestämmelser för regionens samtliga hel och delägda bolag, dels bolagsspecifikt ägardirektiv. Bolagen En del av Västra Götalandsregionen Bolagsordningen och ägardirektiven är för bolagen vad reglementet är för nämnder och styrelser. Ägardirektiven har därför kompletterats med en beskrivning av regionens styrmodell, som också inleder reglementena för nämnder och styrelser. Därmed får ägardirektiven till en struktur som ansluter till hur reglementena för styrelser och nämnder är uppbyggda. Västra Götalandsregionen utvecklas kontinuerligt mot en samlad och alltmer enhetlig koncern där delarna tydligt medverkar till helheten. Bolagen medverkar på många sätt till uppfyllelse av regionfullmäktiges mål. I det effektiviseringsarbete som kontinuerligt pågår är möjligheterna att ta tillvara volymfördelar och samordningsmöjligheter en ledstjärna. Behovet av att samordna bolagens behov av intern service/fastighetsfrågor/företagshälsovård/inköp/juridik etc. är förstärkt i förslaget till nya ägardirektiv.

8 Datum Diarienummer RS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionen har sex helägda bolag - Västtrafik AB, Göteborgs Operan AB, Göteborgs Symfoniker AB, Film i Väst AB, Turistrådet Västsverige AB, och Sahlgrenska International Care AB, samt ett majoritetsägt (91%) bolag Regionteater Väst AB. Nu gällande Bolagspolicy samt specifika ägardirektiv till heloch majoritetsägda bolag upphör att gälla och ersätts av ett ägardirektiv per bolag. Varje direktiv innehåller dels en allmän del om regionens styrmiljö, dels en generell del där texten är identisk i samtliga direktiv till helägda bolag och i grunden samma men något anpassat för det majoritetsägda bolaget och dels en del som är ägarens specifika direktiv till respektive bolag. Förslaget till nya ägardirektiv för regionens heloch majoritetsägda bolag innehåller i huvudsak följande förändringar i jämförelse med nu gällande bolagspolicy och specifika ägardirektiv Texter kring regionens styrmodell är tillförda och synkroniserade med motsvarande texter i nämnders- och styrelsers reglementen. Förtydligande kring att bolagen i möjligaste mån ska använda regionens serviceutbud, upphandlade varor och tjänster samt kompetenser inom stödområden Förtydligande kring varumärkesfrågor och grafisk profil Uppdaterad form och layout samt smärre redaktionella justeringar Ett underlag för hur bolagen skulle kunna omfattas av regiongemensamma effektiviseringskrav och möjliga effekter av en sådan hantering har presenterats på ägarutskottet under Regionstyrelsens arbetssätt och rutiner behöver utvecklas för att säkerställa dels en tydlig dialog mellan ägaren och respektive bolag och dels uppföljning och efterlevnad av ägarens direktiv. Aktiviteterna för att säkra detta kommer att arbetas in i regionens generella aktivitetsplan inom området. En särskild mötesstruktur där bolagens vd och vissa förvaltningschefer träffas under ledning av ledande tjänstemän på koncernkontoret har etablerats som en aktivitet för att säkra dialogen mellan bolagens och regionens tjänstemän. Kontinuerliga dialogmöten mellan i första hand bolagens styrelsepresidier och ägarens politiska företrädare kommer att planeras in. På koncernkontoret har ett tvärprofessionellt bolagsteam etablerats för att samordna och delvis utveckla frågor och ärenden kopplade till regionens ägande av bolag. Bolagsstämmorna ska fortsatt genomföras i former som ger inblick i bolagens verksamhet och i de viktigaste framtidsfrågorna för varje bolag. Beredning Förslaget har tagits fram inom Koncernkontoret. Frågan har vid flera tillfällen behandlats av ägarutskottet. Samtliga bolag har getts tillfälle att lämna

9 Datum Diarienummer RS (4) synpunkter. Berörda beställarnämnders och bolags presidier har deltagit i dialogmöten tillsammans med ägarutskottets presidie i maj månad. Göteborgs Symfoniker AB samt Turistrådet Västsverige AB har i juni lämnat yttrande över utkast till ägardirektiv. Avstämning kring innehåll och form vad gäller ägardirektivet till Regionteater Väst AB har stämts av med tjänstemän i Uddevalla kommun. Lämnade synpunkter har beaktats. De nya ägardirektiven ska fastställas av bolagstämmorna. Detta ska ske omgående efter att regionfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Därefter är ägardirektiven styrande för bolagen. Samverkan Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i regionstyrelsens MBLgrupp Förhandling enligt 11 MBL planeras till Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Eva Arrdal Direktör Bilaga Förslag till Ägardirektiv för: Västtrafik AB, Göteborgs Operan AB, Göteborgs Symfoniker AB, Film i Väst AB, Turistrådet Västsverige AB, Regionteater Väst AB Sahlgrenska International Care AB Beslut skickas till Berörda bolagsstyrelser + ägardirektiven Kulturnämnden Regionutvecklingsnämnden Kollektivtrafiknämnden Hälso- och sjukvårdens utförarstyrelser Monica Almén Lars Hillerström Beng Säterskog Joakim Björck

10 1 (6) Diarienummer RS Ägardirektiv för Västtrafik AB Ägardirektiv för Västtrafik AB Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. A Generella bestämmelser för regionens helägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst regionfullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

11 (6) I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen som ägare av heloch delägda bolag. Beträffande helägda bolag gäller att regionfullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att regionfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Det åvilar Västra Götalandsregionen som ägare enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. I kommunala bolag där landstinget/regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av regionfullmäktige och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Vid behov av särskilda ägardirektiv beslutas även dessa av regionfullmäktige, varefter beslut tas på bolagsstämman. Det finns också aktieägaravtal för delägda bolag. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägaren och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Ägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolaget förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. c) Ägaren tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolaget Bolaget ska bereda regionfullmäktige möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Exempel på sådana beslut är: - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget

12 (6) - andra åtgärder som innebär ny inriktning för bolaget - geografisk omplacering av verksamhet Analogt har ägaren skyldighet att anmäla till bolaget förestående väsentliga förändringar som påverkar bolagets verksamhet. d) Ägaren och bolaget ska upprätthålla en kontinuerlig dialog Utöver fortlöpande skriftlig information är en regelbunden dialog mellan ägare och bolag nödvändig. Regionstyrelsen ansvarar för att regelbundna träffar med bolagsledning/styrelse genomförs. Därutöver sker på tjänstemannasidan gemensamma genomgångar samt controlling med bolagets verkställande ledning. e) Styrelsens ansvar Bolagets styrelse svarar för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning samverka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och styrande dokument. Styrelsen ansvarar för att dess ledningssystem och organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar. Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska fullgöra rapporteringsskyldighet enligt adekvat speciallag. Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Styrelsen ska samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamhet i egen regi. Styrelsen ska anta en VD-instruktion samt en instruktion för hur information om bolagets ekonomiska ställning och utveckling ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen ska årligen fastställa en arbetsordning för styrelsearbetet. f) Revision För revision av bolaget utses auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer vars uppdrag beskrivs i aktiebolagslagen. Dessa lämnar revisionsberättelse till årsstämman med förslag till beslut i ansvarsfrihetsfrågan. De auktoriserade revisorerna upphandlas av Västra Götalandsregionens revisorskollegium, som lämnar förslag på vem som ska utses. Lekmannarevisorer och suppleanter utses bland de som valts till revisorskollegiet. Uppgiften är att bedöma om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Lekmannarevisorerna redogör för sin granskning i en granskningsrapport, som läggs fram på årsstämman. Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten.

13 (6) Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta. Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägaren beredas tillfälle att ta ställning. (se även punkt c ovan). Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som regionfullmäktige beslutar. Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna.

14 (6) k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolaget tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt. En arbetstagare i Västra Götalandsregionen som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd blir anställd i ett bolag ägt av regionen, ska kunna tillgodoräkna sig all tid i regionen. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med Västra Götalandsregionens ledning (regiondirektören) i frågor som rör VD-skapet i bolaget såsom anställningsprocess och anställningsvillkor samt avveckling av uppdraget. l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning. n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor.

15 (6) B Bolagsspecifikt direktiv Västtrafik ska verka för en omställning till ett hållbart transportsystem genom en ökad marknadsandel för kollektivtrafikresor. Den strategiska inriktningen är att kollektivtrafiken blir ett förstahandsval för resandet inom Västra Götaland. Omställningen ska ske genom en helhetssyn på hållbart resande, utifrån resenärens behov och utvecklad samordning med övrig samhällsplanering. Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkten för kollektivtrafikens utveckling inom Västra Götaland. Bolaget har regionfullmäktiges uppdrag att ingå avtal om allmän trafik. Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med uppdrag från kollektivtrafiknämnden.

16 1 (6) Diarienummer RS Ägardirektiv för Göteborgsoperan AB Ägardirektiv för Göteborgsoperan AB Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. A Generella bestämmelser för regionens helägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst regionfullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

17 (6) I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen som ägare av heloch delägda bolag. Beträffande helägda bolag gäller att regionfullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att regionfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Det åvilar Västra Götalandsregionen som ägare enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. I kommunala bolag där landstinget/regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av regionfullmäktige och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Vid behov av särskilda ägardirektiv beslutas även dessa av regionfullmäktige, varefter beslut tas på bolagsstämman. Det finns också aktieägaravtal för delägda bolag. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägaren och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Ägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolaget förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. c) Ägaren tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolaget Bolaget ska bereda regionfullmäktige möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Exempel på sådana beslut är: - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget

18 (6) - andra åtgärder som innebär ny inriktning för bolaget - geografisk omplacering av verksamhet Analogt har ägaren skyldighet att anmäla till bolaget förestående väsentliga förändringar som påverkar bolagets verksamhet. d) Ägaren och bolaget ska upprätthålla en kontinuerlig dialog Utöver fortlöpande skriftlig information är en regelbunden dialog mellan ägare och bolag nödvändig. Regionstyrelsen ansvarar för att regelbundna träffar med bolagsledning/styrelse genomförs. Därutöver sker på tjänstemannasidan gemensamma genomgångar samt controlling med bolagets verkställande ledning. e) Styrelsens ansvar Bolagets styrelse svarar för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning samverka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och styrande dokument. Styrelsen ansvarar för att dess ledningssystem och organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar. Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska fullgöra rapporteringsskyldighet enligt adekvat speciallag. Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Styrelsen ska samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamhet i egen regi. Styrelsen ska anta en VD-instruktion samt en instruktion för hur information om bolagets ekonomiska ställning och utveckling ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen ska årligen fastställa en arbetsordning för styrelsearbetet. f) Revision För revision av bolaget utses auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer vars uppdrag beskrivs i aktiebolagslagen. Dessa lämnar revisionsberättelse till årsstämman med förslag till beslut i ansvarsfrihetsfrågan. De auktoriserade revisorerna upphandlas av Västra Götalandsregionens revisorskollegium, som lämnar förslag på vem som ska utses. Lekmannarevisorer och suppleanter utses bland de som valts till revisorskollegiet. Uppgiften är att bedöma om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Lekmannarevisorerna redogör för sin granskning i en granskningsrapport, som läggs fram på årsstämman.

19 (6) Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta. Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägaren beredas tillfälle att ta ställning. (se även punkt c ovan). Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som regionfullmäktige beslutar.

20 (6) Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna. k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolaget tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt. En arbetstagare i Västra Götalandsregionen som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd blir anställd i ett bolag ägt av regionen, ska kunna tillgodoräkna sig all tid i regionen. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med Västra Götalandsregionens ledning (regiondirektören) i frågor som rör VD-skapet i bolaget såsom anställningsprocess och anställningsvillkor samt avveckling av uppdraget l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning. n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor.

21 (6) B Bolagsspecifikt direktiv GöteborgsOperan ska bedriva opera-, musikal- och dansverksamhet med hög internationell konstnärlig kvalitet för en bred publik. Bolagets orkester ska också bedriva konsertverksamhet. Bolaget ska upprätthålla och utveckla sin nationella och internationella position som ett av norra Europas intressantaste operahus. Bolaget ska utifrån operahuset i Göteborg och scenen i Skövde, samt genom turnéer, gästspel och digital media, nå invånarna i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolaget ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och bidra till att utveckla Västra Götalands kreativa potential och kompetens inom scenkonst. Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med uppdrag från kulturnämnden.

22 1 (6) Diarienummer RS Ägardirektiv för Göteborgs Symfoniker AB Ägardirektiv för Göteborgs Symfoniker AB Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. A Generella bestämmelser för regionens helägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst regionfullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

23 (6) I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen som ägare av heloch delägda bolag. Beträffande helägda bolag gäller att regionfullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att regionfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Det åvilar Västra Götalandsregionen som ägare enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD I kommunala bolag där landstinget/regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av regionfullmäktige och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Vid behov av särskilda ägardirektiv beslutas även dessa av regionfullmäktige, varefter beslut tas på bolagsstämman. Det finns också aktieägaravtal för delägda bolag. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägaren och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Ägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolaget förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. c) Ägaren tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolaget. Bolaget ska bereda regionfullmäktige möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Exempel på sådana beslut är: - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget

25 (6) Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta. Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument. Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägaren beredas tillfälle att ta ställning. (se även punkt c ovan). Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som regionfullmäktige beslutar.

26 (6) Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna. k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolaget tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt. En arbetstagare i Västra Götalandsregionen som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd blir anställd i ett bolag ägt av regionen, ska kunna tillgodoräkna sig all tid i regionen. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med Västra Götalandsregionens ledning (regiondirektören) i frågor som rör VD-skapet i bolaget såsom anställningsprocess och anställningsvillkor samt avveckling av uppdraget. l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning. n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor.

27 (6) B Bolagsspecifikt direktiv Göteborgs symfoniker ska bedriva symfonisk konsertverksamhet med hög internationell konstnärlig kvalitet för en bred publik. Bolaget ska upprätthålla och utveckla sin nationella och internationella position som en av världens främsta orkestrar. Bolaget ska utöver konserter i Konserthuset i Göteborg och från scenen i Vara genom turnéer, gästspel och GSO-play nå och angå invånarna i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolaget ska också aktivt söka nya publikgrupper. Bolaget ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och bidra till att utveckla Västra Götalands kreativa potential och kompetens inom scenkonst. Bolaget ska bedriva verksamheten i enlighet med uppdrag från kulturnämnden.

28 1 (5) Diarienummer RS Ägardirektiv för Film i Väst AB Ägardirektiv för Film i Väst AB Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. A Generella bestämmelser för regionens helägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst regionfullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen som ägare av heloch delägda bolag. Beträffande helägda bolag gäller att regionfullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

29 (5) se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att regionfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Det åvilar Västra Götalandsregionen som ägare enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. I kommunala bolag där landstinget/regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av regionfullmäktige och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Vid behov av särskilda ägardirektiv beslutas även dessa av regionfullmäktige, varefter beslut tas på bolagsstämman. Det finns också aktieägaravtal för delägda bolag. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägaren och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Ägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolagen förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. c) Ägaren tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolaget. Bolaget ska bereda regionfullmäktige möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Exempel på sådana beslut är: - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget - andra åtgärder som innebär ny inriktning för bolaget - geografisk omplacering av verksamhet

30 (5) Analogt har ägaren skyldighet att anmäla till bolagen förestående väsentliga förändringar som påverkar bolagets verksamhet. d) Ägaren och bolaget ska upprätthålla en kontinuerlig dialog Utöver fortlöpande skriftlig information är en regelbunden dialog mellan ägare och bolag nödvändig. Regionstyrelsen ansvarar för att regelbundna träffar med bolagsledning/styrelse genomförs. Därutöver sker på tjänstemannasidan gemensamma genomgångar samt controlling med bolagets verkställande ledning. e) Styrelsens ansvar Bolagets styrelse svarar för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning samverka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och styrande dokument. Styrelsen ansvarar för att dess ledningssystem och organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar. Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska fullgöra rapporteringsskyldighet enligt adekvat speciallag. Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Styrelsen ska samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamhet i egen regi. Styrelsen ska anta en VD-instruktion samt en instruktion för hur information om bolagets ekonomiska ställning och utveckling ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen ska årligen fastställa en arbetsordning för styrelsearbetet. f) Revision För revision av bolaget utses auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer vars uppdrag beskrivs i aktiebolagslagen. Dessa lämnar revisionsberättelse till årsstämman med förslag till beslut i ansvarsfrihetsfrågan. De auktoriserade revisorerna upphandlas av Västra Götalandsregionens revisorskollegium, som lämnar förslag på vem som ska utses. Lekmannarevisorer och suppleanter utses bland de som valts till revisorskollegiet. Uppgiften är att bedöma om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Lekmannarevisorerna redogör för sin granskning i en granskningsrapport, som läggs fram på årsstämman. Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta.

31 (5) Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument. Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägaren beredas tillfälle att ta ställning. (se även punkt c ovan). Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som regionfullmäktige beslutar. Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna. k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolaget tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt.

32 (5) En arbetstagare i Västra Götalandsregionen som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd blir anställd i ett bolag ägt av regionen, ska kunna tillgodoräkna sig all tid i regionen. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med Västra Götalandsregionens ledning (regiondirektören) i frågor som rör VD-skapet i bolaget såsom anställningsprocess och anställningsvillkor samt avveckling av uppdraget. l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning. n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor. B Bolagsspecifikt direktiv Film i Väst ska samproducera film med hög konstnärlig kvalitet och publik potential som utmärker sig på den nationella och internationella arenan och som får en betydande global distribution och spridning. Bolaget ska upprätthålla och utveckla sin nationella och internationella position som en ledande aktör inom filmproduktion. Bolagets samproduktioner ska sammantaget nå och angå invånarna i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolagets verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och underhålla och utveckla Västra Götalands kreativa potential och infrastruktur samt stärka kompetensen inom branschen. Bolaget ska bedriva verksamheten i enlighet med uppdrag från kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden.

33 1 (6) Diarienummer RS Ägardirektiv för Turistrådet Västsverige AB Ägardirektiv för Turistrådet Västsverige AB Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

34 (6) A Generella bestämmelser för regionens helägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst regionfullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen som ägare av heloch delägda bolag. Beträffande helägda bolag gäller att regionfullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att regionfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Det åvilar Västra Götalandsregionen som ägare enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. I kommunala bolag där landstinget/regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av regionfullmäktige och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Vid behov av särskilda ägardirektiv beslutas även dessa av regionfullmäktige, varefter beslut tas på bolagsstämman. Det finns också aktieägaravtal för delägda bolag. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägaren och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Ägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolaget förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. c) Ägaren tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolaget. Bolaget ska bereda regionfullmäktige möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Exempel på sådana beslut är:

35 (6) - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget - andra åtgärder som innebär ny inriktning för bolaget - geografisk omplacering av verksamhet Analogt har ägaren skyldighet att anmäla till bolaget förestående väsentliga förändringar som påverkar bolagets verksamhet. d) Ägaren och bolaget ska upprätthålla en kontinuerlig dialog Utöver fortlöpande skriftlig information är en regelbunden dialog mellan ägare och bolag nödvändig. Regionstyrelsen ansvarar för att regelbundna träffar med bolagsledning/styrelse genomförs. Därutöver sker på tjänstemannasidan gemensamma genomgångar samt controlling med bolagets verkställande ledning. e) Styrelsens ansvar Bolagets styrelse svarar för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning samverka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och styrande dokument. Styrelsen ansvarar för att dess ledningssystem och organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar. Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska fullgöra rapporteringsskyldighet enligt adekvat speciallag. Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Styrelsen ska samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamhet i egen regi. Styrelsen ska anta en VD-instruktion samt en instruktion för hur information om bolagets ekonomiska ställning och utveckling ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen ska årligen fastställa en arbetsordning för styrelsearbetet. f) Revision För revision av bolaget utses auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer vars uppdrag beskrivs i aktiebolagslagen. Dessa lämnar revisionsberättelse till årsstämman med förslag till beslut i ansvarsfrihetsfrågan. De auktoriserade revisorerna upphandlas av Västra Götalandsregionens revisorskollegium, som lämnar förslag på vem som ska utses.

36 (6) Lekmannarevisorer och suppleanter utses bland de som valts till revisorskollegiet. Uppgiften är att bedöma om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Lekmannarevisorerna redogör för sin granskning i en granskningsrapport, som läggs fram på årsstämman. Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta. Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägaren beredas tillfälle att ta ställning. (se även punkt c ovan).

37 (6) Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som regionfullmäktige beslutar. Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna. k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolaget tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt. En arbetstagare i Västra Götalandsregionen som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd blir anställd i ett bolag ägt av regionen, ska kunna tillgodoräkna sig all tid i regionen. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med Västra Götalandsregionens ledning (regiondirektören) i frågor som rör VD-skapet i bolaget såsom anställningsprocess och anställningsvillkor samt avveckling av uppdraget. l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning. n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor.

38 (6) B Bolagsspecifikt direktiv Turistrådet Västsverige ska utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination samt stimulera till hållbart företagande och ökad konkurrenskraft inom besöksnäringen. Bolaget ska tillsammans med besöksnäringens intressenter initiera och driva viktiga utvecklingsfrågor, förmedla strategiska kunskapsunderlag och vara en självklar samarbetspartner vid hållbar produkt- och affärsutveckling samt marknadskommunikation. Bolaget ska främja en hållbar utveckling av besöksnäringen i Västra Götaland och bedriva sin verksamhet i nära samverkan med näringsliv och kommuner. Bolaget ska medverka till att Västra Götaland långsiktigt blir Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Bolaget ska bedriva verksamheten i enlighet med uppdrag från regionutvecklingsnämnden.

39 1 (6) Diarienummer RS Ägardirektiv för Regionteater Väst AB Ägardirektiv för Regionteater Väst AB Regionteater Väst AB ägs till 91 procent av Västra Götalandsregionen och till 9 procent av Uddevalla kommun. Bolaget har till föremål att bedriva teater- och dansverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som ägarnas fullmäktige beslutat. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

40 2 (6) A Generella bestämmelser för regionens majoritetsägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst fullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen och kommunen som ägare. Beträffande helägda bolag gäller att fullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare För delägda bolag ska fullmäktige enligt kommunallagen se till att bolaget blir bundet av de villkor som gäller för helägda bolag i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheter i övrigt. Ägarna har enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. I kommunala bolag där regionen och kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen och kommunen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av fullmäktige i Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägarna och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Majoritetsägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolagen förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

41 (6) c) Ägarna tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolagen. Bolaget ska bereda fullmäktige i Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Exempel på sådana beslut är: - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget - andra åtgärder som innebär ny inriktning för bolaget - geografisk omplacering av verksamhet Analogt har ägarna skyldighet att anmäla till bolaget förestående väsentliga förändringar som påverkar bolagets verksamhet. d) Ägaren och bolaget ska upprätthålla en kontinuerlig dialog Utöver fortlöpande skriftlig information är en regelbunden dialog mellan ägarna och bolaget nödvändig. Regionstyrelsen ansvarar för att regelbundna träffar med bolagsledning/styrelse genomförs. Därutöver sker på tjänstemannasidan gemensamma genomgångar samt controlling med bolagets verkställande ledning. e) Styrelsens ansvar Bolagets styrelse svarar för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning samverka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och styrande dokument. Styrelsen ansvarar för att dess ledningssystem och organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar. Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska fullgöra rapporteringsskyldighet enligt adekvat speciallag. Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Styrelsen ska samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamhet i egen regi. Styrelsen ska anta en VD-instruktion samt en instruktion för hur information om bolagets ekonomiska ställning och utveckling ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen ska årligen fastställa en arbetsordning för styrelsearbetet.

42 (6) f) Revision För revision av bolaget utses auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer vars uppdrag beskrivs i aktiebolagslagen. Dessa lämnar revisionsberättelse till årsstämman med förslag till beslut i ansvarsfrihetsfrågan. De auktoriserade revisorerna upphandlas av Västra Götalandsregionens revisorskollegium, som lämnar förslag på vem som ska utses. Lekmannarevisorer och suppleanter utses bland de som valts till revisorskollegiet. Uppgiften är att bedöma om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Lekmannarevisorerna redogör för sin granskning i en granskningsrapport, som läggs fram på årsstämman. Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta. Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Samma information som lämnas till Västra Götalandsregionen ska också lämnas till Uddevalla kommun. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman.

43 (6) Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens och kommunstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägarna beredas tillfälle att ta ställning (se även punkt c ovan). Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som fullmäktige beslutar. Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna. k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolagen tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt. En arbetstagare i Västra Götalandsregionen eller Uddevalla kommun som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd övergår till Regionteater Väst, kan enligt lag tillgodoräkna sig all anställningstid hos den tidigare arbetsgivaren. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med regiondirektören och kommundirektören i frågor som rör VDskapet i bolaget såsom anställnings- respektive avvecklingsprocessen. Vid bestämmande av anställningsvillkor eller lönerevision för VD ska samråd ske med regiondirektören. l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning.

44 (6) n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor. B Bolagsspecifikt direktiv Regionteater Väst ska bedriva teater- och dansverksamhet för en bred publik av barn och unga med hög konstnärlig kvalitet. Bolaget ska utifrån scenerna i Uddevalla och Borås samt genom turnéverksamhet och ett normkritiskt arbetssätt nå och angå barn och unga i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolaget ska ge nationell lyskraft till Västra Götaland och vara ett kunskaps- och resurscentrum för kommuner och fria kulturaktörer. Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med uppdrag från kulturnämnden i Västra Götalandsregionen och kultur- och fritidsnämnden i Uddevalla kommun.

45 1 (6) Diarienummer RS Ägardirektiv för Sahlgrenska International Care AB Ägardirektiv för Sahlgrenska International Care AB Dokumentet består av tredelar. Först en allmän översiktlig beskrivning regionens styrsystem och därefter en generell del (A-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga bolagsstyrelser och en specifik del (B-delen) som beskriver bolagsspecifika direktiv. Allmänt Västra Götalandsregionens styrmodell Västra Götalandsregionens verksamhet styrs av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och ägardirektiv som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare både förvaltningar och bolag. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är systemägare inom sina respektive ansvarsområden. Systemägarskapet innebär bland annat att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom respektive ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden är beställare respektive uppdragsgivare. Det innebär att man genom uppdrag, överenskommelser och avtal finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom respektive ansvarsområde samt följer upp och utvärderar dessa. Arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och, inom hälso- och sjukvården, även hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige utser bolags- och förvaltningsstyrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Styrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnderna. Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. A Generella bestämmelser för regionens helägda bolag a) Ägarens ansvar Aktiebolaget är en egen juridisk person. Ägaren - ytterst regionfullmäktige - behöver därför agera i andra former mot bolaget än hur man agerar mot förvaltningsorganisationen. Bolagets styrelse och VD är personligt ansvariga vid fullgörandet av sina uppdrag. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

46 (6) I kommunallagen fastställs de legala kraven på regionen som ägare av heloch delägda bolag. Beträffande helägda bolag gäller att regionfullmäktige ska: fastställa ändamålet med verksamheten se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen utse styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor se till att det anges i bolagsordningen att regionfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten, som är av principiell natur eller annars av större vikt, fattas se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Det åvilar Västra Götalandsregionen som ägare enligt aktiebolagslagen att bestämma bolagsordningens innehåll, behandla årsredovisningen vid årsstämman samt ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. I kommunala bolag där landstinget/regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande gäller offentlighetsprincipen och meddelarfriheten för anställda och uppdragstagare. Styrelse och VD i bolaget omfattas inte av meddelarfriheten. Med rättsligt bestämmande inflytande avses att regionen genom aktieinnehav eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna på bolagsstämman eller utser majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget. b) Former för ägarstyrning Bolagsordning och ägardirektiv antas av regionfullmäktige och bildar utgångspunkt för ägarstyrningen av bolaget. Vid behov av särskilda ägardirektiv beslutas även dessa av regionfullmäktige, varefter beslut tas på bolagsstämman. Det finns också aktieägaravtal för delägda bolag. Ägaren har såväl en operativ som strategisk roll. Till den operativa rollen hör den löpande dialogen mellan bolaget och ägaren och de förväntningar på bolaget som uttrycks i bolagsordning, ägardirektiv och policybeslut. Av denna kravställande roll följer behovet av uppföljning i form av skriftliga rapporter och särskilda uppföljningsmöten. Ägaren har ett ansvar att bidra med råd utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Den strategiska ägarrollen avser ansvaret att långsiktigt ge bolaget goda utvecklingsmöjligheter. En grundläggande ambition är att ge bolaget förutsättningar som sträcker sig över en flerårig tidsperiod och stor tydlighet i vilka regler som gäller. Bolagsstämman är ett forum för formell ägarstyrning, men ska också ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. c) Ägaren tar ställning till ny eller förändrad verksamhet i bolaget. Bolaget ska bereda regionfullmäktige möjlighet att ta ställning till att beslut tas i bolaget som är av principiell betydelse eller annars av större vikt.. Exempel på sådana beslut är: - ändring av bolagsordning - förvärv eller försäljning av aktier eller andelar i annat företag - ändring av aktiekapital - fusion av företag - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag - ingående av borgensåtagande - större, strategiska investeringar - andra investeringar som innebär ny inriktning för bolaget

48 (6) Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport uttala sig om bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som anges i bolagsordningen och i ägardirektiv samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom sin granskning finner att bolaget brister i de avseenden som tas upp i föregående stycke ska lekmannarevisorerna snarast uppmärksamma ägaren på detta. Lekmanna- och auktoriserad revisor har ett gemensamt uppdrag i att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kostnaden för auktoriserade- och arvode till lekmannarevisorer åligger bolaget. Kostnaden för biträde åt lekmannarevisorer finansieras av revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen. g) Regionfullmäktiges budgetbeslut och övriga styrande dokument Bolaget ska utan ytterligare ägardirektiv följa den inriktning och genomföra de mål och uppdrag som framgår av regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplaner och övriga styrande dokument. h) Principer för verksamhets- och ekonomistyrning Bolaget omfattas av Västra Götalandsregionens principer för verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget omfattas därmed av Västra Götalandsregionens koncernkontosystem och av dess likviditetsplanering. Bolaget ska följa regionens finansiella riktlinje och motsvarande styrdokument. Bolagets möjlighet att disponera obeskattade reserver följer samma regelverk som när övriga verksamheter inom regionen. Ansökan om disposition av obeskattad reserver sker till regionstyrelsen. I bolagets detaljbudget ska tydligt framgå hur bolaget beaktat regionfullmäktiges beslut om budget, flerårsplan och mål. i) Former för rapportering och uppföljning Bolaget ska lämna budget och verksamhetsplan samt månads- och delårsrapport i enlighet med regionstyrelsens rutiner. Bolagets årsredovisning ska tillsammans med revisionsberättelserna inrapporteras till Västra Götalandsregionen i enlighet med regionens rutiner. Det ska ske innan årsredovisningen behandlas av årsstämman. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats visavi de mål som angivits i bolagsordning och övriga ägardirektiv inkl. regionfullmäktiges budget samt av uppdragsgivaren. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för regionstyrelsens uppsikt och beslut. j) Investeringar Innan beslut om större strategiska investeringar eller investeringar som innebär ny inriktning för bolaget ska ägaren beredas tillfälle att ta ställning. (se även punkt c ovan). Löpande investeringar under året finansieras genom egna medel eller på annat sätt som regionfullmäktige beslutar.

49 (6) Bolaget ska även samråda med berörd beställare/uppdragsgivare om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna. k) Personalfrågor Bolaget ska följa de personalpolicyer som gäller i Västra Götalandsregionen. Bolaget tecknar kollektivavtal avseende löne- och anställningsvillkor, trygghetsförsäkringar och pensionsvillkor med respektive facklig organisation. Syftet är att verksamheten ska skapa samspel med branschen i övrigt och fungera effektivt. En arbetstagare i Västra Götalandsregionen som vid verksamhetsövergång enligt 6 b lagen om anställningsskydd blir anställd i ett bolag ägt av regionen, ska kunna tillgodoräkna sig all tid i regionen. Detta gäller i olika sammanhang där anställningstiden har betydelse. Bolagets styrelse ska samråda med Västra Götalandsregionens ledning (regiondirektören) i frågor som rör VD-skapet i bolaget såsom anställningsprocess och anställningsvillkor samt avveckling av uppdraget. l) Effektivt nyttjande av resurser Bolaget ska så långt det är möjligt nyttja det gemensamma utbud av tjänster (fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster) som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder. Bolagets behov av sådana tjänster ska påverka utbudet enligt samma villkor och regler som förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. Bolaget ska ansluta sig till och nyttja av Västra Götalandsregionen upphandlade försäkringar. Bolaget ska också nyttja den rådgivning utifrån kompetens som finns inom regionorganisationen. Bolaget ska delta i upphandlingar som genomförs av regionstyrelsen och använda av regionstyrelsen upphandlade avtal. m) Varumärken och grafisk profil Bolaget ska aktivt medverka i det koncerngemensamma arbetet med Västra Götalandsregionens varumärken. Bolagets grafiska profil ska följa Västra Götalandsregionens koncerngemensamma grafiska profil beslutad av regionfullmäktige med de tillämpningar och undantag som beslutas i särskild ordning. n) Representation Bolaget ska årligen fastställa regler för representation, som ska följa Västra Götalandsregionens Policy för representation, gåvor och minnesgåvor.

50 (6) B Bolagsspecifikt direktiv Sahlgrenska International Care ska bidra till att bibehålla och utveckla regionens, i första hand, högspecialiserade vård samt bidra till att positionera regionen som attraktiv arbetsgivare med målet att regioninvånarna även i framtiden ska ha tillgång till vård i världsklass. Bolaget ska vara ett regionalt kompetenscentrum med samlad kunskap och erfarenhet kring vårdexport. Bolaget ska vara regionförvaltningarnas partner och företräda Västra Götalandsregionen i vårdexportsammanhang. Bolaget ska samverka med aktörer på nationell och internationell nivå samt bidra med ett affärsmässigt förhållningssätt och identifiera affärsmöjligheter. Bolaget ska marknadsföra och profilera kunnande och kompetens i regionens vårdförvaltningar samt bidra med ett affärsmässigt förhållningssätt och identifiera affärsmöjligheter. Bolaget ska samordna och projektleda försäljning av tjänster såsom vård och kompetensöverföring och ta hänsyn till och begränsa legala, finansiella, politiska och varumärkesrisker. Bolaget ska koordinera internationellt materialbistånd till utvecklingsländer. Denna verksamhet finansieras med regionbidrag.

51

52

53 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post: Till ägarutskottet Ovillkorat aktieägartillskott till Västtrafik AB Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att 1. Regionfullmäktige beslutar att ge Västtrafik AB ett ovillkorat aktieägartillskott om mnkr. 2. Regionfullmäktige beslutar finansiera aktieägartillskottet inom moderförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Västtrafik AB är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag. Driftkostnaden för Västtrafik finansieras av biljettintäkter till ca 50 procent och driftbidrag från Västra Götalandsregionen till ca 50 procent. Västtrafiks investeringar i tåg, biljetutrustning och resecentrum har hittills finansierats av internlån från Västra Götalandsregionen. Dessa lån uppgår för närvarande till mnkr och en checkkredit om 500 mnkr. På båda dessa finansieringar löper en marknadsmässig ränta. Skattemyndigheterna har beslutat att interna räntekostnader inom kommunkoncerner inte är skattemässigt avdragsgilla om inte kommunen har större externa lån än de kommuninterna lånen. Detta medför att räntorna Västtrafik betalar för internlånet och checkkrediten inte är skattemässigt avdragsgilla för Västtrafik. Därför måste Västtrafik kapitaliseras på annat sätt än interna lån. Skattemyndigheten har angivit att det kan ske genom tillskott. Koncernkontoret har berett frågan tillsammans med Västtrafik och föreslår att detta sker genom ett ovillkorat aktieägartillskott om mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet I privata koncerner förekommer upplägg där moderbolaget finansierar dotterbolagen med internlån som löper med ränta. Räntan på dessa lån har i vissa fall används till att föra ut vinster från Sverige till länder med lägre bolagsskatt. Skattemyndigheterna har förbjudit avdragsrätt för dessa räntekostnader. För offentligt ägda koncerner har räntan fram till 2014 varit avdragsgill. Därefter har praxis ändrats. Nuvarande rättsläge är att ränta är avdragsgill i bolaget om kommunen har större egna lån än vidareutlåning till bolagen. Även om räntan är Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

54 Datum Diarienummer RS (3) marknadsmässig föreligger ingen avdragsrätt för räntekostnaden hos bolaget om inte kommunen har större lån än vidareutlåningen till bolaget. Pensionsskuld räknas inte som lån. Att bolaget finansieras helt eller delvis med driftbidrag/skattemedel från kommunen påverkar inte bedömningen. Skattemyndigheten anser att kommunägda bolag ska finansieras med aktiekapital eller tillskott. Västtrafik AB är ett av Västra Götalandsregionens helägda aktiebolag. Aktiekapitalet är 200 mnkr. Västtrafiks drift finansieras med biljettintäkter och driftbidrag från Västra Götalandsregionen. Västtrafiks investeringar finansieras med internlån på samma sätt som Västra Götalandsregionens förvaltningar. På internlånen betalar Västtrafik ränta. Västtrafik är som alla Västra Götalandsregionens bolag med i Västra Götalandsregionens koncernkontosystem. Västtrafik har idag internlån på mnkr som i första hand finansierar tåg. Till det kommer en checkkredit på 500 mnkr. På dessa lån debiteras en ränta som är marknadsmässig. Västtrafik har en fordran på trafikverket på ett statsbidrag för tåg på ca 300 mnkr. Redovisning av delförslag Under beredning av detta ärende har följande alternativ övervägs 1. Fortsätta som hittills kommer att medföra att räntan inte blir skattemässigt avdragsgill vilket innebär en motsvarande vinst. På denna vinst uppstår en skattekostnad på 22 % vilket inte bedöms vara rimlig. 2. Noll-ränta bedöms kunna komma i konflikt med statsstödsregler. Nollränta kan också bedömas som dolt driftbidrag. Detta alternativ rekommenderas inte av juristerna. 3. Öka aktiekapitalet i Västtrafik är fullt möjligt. Kräver beslut i regionfullmäktige och en bolagsstämma. Svårt att återta pengarna. 4. Ovillkorat aktieägartillskott kräver beslut i regionfullmäktige och en bolagsstämma. Aktiekapitalet kan återbetalas på ett enklare sätt än aktiekapital. En avstämning har skett med skattemyndigheten att skattemässigt kommer tillskottet att hanteras som ett tillskott och inte ett driftbidrag. Denna lösning rekommenderas. När statsbidraget för tågen har erhållits från Trafikverket ska reducering ske av aktieägartillskottet motsvarande statsbidraget. Nya tåg eller andra större investeringar för Västtrafik ska fortsättningsvis ske inom den juridiska person Västra Götalandsregionen för att undvika ytterligare tillskott. Även om tågen ägs av VGR kan dessa disponeras av Västtrafik utan inskränkningar enligt nuvarande lagstiftning. Hjälp har tagits av externa advokater och revisorer med inriktning på skattefrågor.

55 Datum Diarienummer RS (3) Finansiering I redovisningen kommer följande händelser att inträffa vid ett villkorat aktieägartillskott: 1. Moderförvaltningen ger Västtrafik ett aktieägartillskott på 2,3 mdkr. 2. Västtrafik återbetalar regionlån till koncernbanken och checkkredit minskas. Oavsett om alternativen aktieemission eller aktieägartillskott väljs uppkommer ingen kostnad för Västra Götalandsregionen eller intäkt för Västtrafik. Det påverkar inte koncernens likviditet. Beredning Beredning av detta ärende har skett av tjänstemän inom koncernkontoret koncernstab Verksamhetsutveckling, ekonomi och inköp och Västtrafik AB. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Ägarutskottets beslut skickas till regionstyrelsen@vgregion.se Besluten skickas till Västtrafik AB, lars.backstrom@vasttrafik.se Moderförvaltningen / koncernbanken, kristofer.weiler@vgregion.se lars.hillerstrom@vgregion.se

56

57 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Emil Gisslow Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling: Budget 2017 och plan för verksamheten Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för Sammanfattning av ärendet Direktionen för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har överlämnat förslag till budget med plan för verksamhet och ekonomi avseende 2017 samt plan för ekonomi Enligt förbundsordningen har respektive förbundsmedlems fullmäktige att ta ställning till budgetramen. Fördjupad beskrivning av ärendet Enligt den föreslagna ekonomiska planen beräknar kommunalförbundet gå med ackumulerat underskott till och med 2019 med tkr. Medlemslandstingen i kommunalförbundet står som garanter för kommunalförbundet. Verksamheten skall på sikt bära sina egna kostnader d v s patientintäkter avses att täcka kostnaderna. Direktionen har efter dialog med landstingsledningar och landstingsdirektörer fastställt en modell där 50 % av årskostnaden betalas som ett abonnemang medan 50 % betalas som en kostnad per behandlingstillfälle. Enligt beslut i direktionen används modellen med helårseffekt från och med För Västra Götalandsregionen innebär detta en abonnemangskostnad om ca tkr för Abonnemangskostnaderna fördelas mellan medlemmarna i kommunalförbundet utefter befolkning. Finansiering Medel för finansiering av abonnemangskostnaderna finns avsatta i budgeten för regionstyrelsen. Beredning Koncernkontoret har berett ärendet och föreslår att verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling godkänns för år Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

58 Datum Diarienummer RS (2) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Budget 2016 samt verksamhetsplan för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling.

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Amalia Jakobsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Policy för inköp Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige beslutar om ny policy för inköp att gälla från och med 1 januari Tidigare fastställd policy för inköp upphör i och med att den nya träder i kraft. 3. Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att fastställa riktlinjer för tillämpning av policyn samt rutiner för implementering för att säkerställa följsamhet till den nya policyn för inköp per 1 januari Förslag till ny policy för inköp Tidigare versioner av policy och riktlinjer för inköp är från år 2004 och år 2010 och behöver ersättas med uppdaterade versioner. Ny policy och riktlinje ska öka tydligheten kring ansvar, uppföljning och tillsyn för hantering av inköpsfrågor i Västra Götalandsregionen. Policyn och riktlinjerna gäller inom hela regionen från och med 1 januari 2017 med succesiv implementering för att uppnå full följsamhet från och med 1 januari För att öka följsamheten till Lagen om offentlig upphandling (LOU), föreslås en centralisering av ansvaret för upphandling. Med upphandling avses här alla köp från leverantörer som saknar upphandlade avtal oavsett beloppsvärde. Se bild nedan. 534 tkruppåt tkr tkr Upphandling med annonsering Krav enligt LOU Direktupphandling Dok. plikt enl LOU Direktupphandling Ingen dok plikt Fastighetsnämnden ansvarar för upphandling av fastighetsförvaltning och byggande. Västtrafiks styrelse ansvarar för trafik och trafikrelaterade tjänster. Hälso- och Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

74 Datum Diarienummer RS (4) sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för vårdavtal med externa vårdgivare inom sitt uppdrag och sin budget samt avtal om insatser som främjar hälsa. Regionstyrelsen ansvarar för upphandling av alla övriga varor och tjänster. Detta innebär att tjänstemannastödet för upphandling koncentreras till tre regionala inköpsfunktioner. Fastighetsnämnden och Västtrafik AB har egna inköpsorganisationer. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälsooch sjukvårdsstyrelsen får sitt tjänstemannastöd från koncernkontoret, koncerninköp. Övriga nämnder och styrelser ansvarar för avrop från upphandlade avtal. Regionens inköpsprocess är verksamhetsstyrd vilket innebär att verksamheterna fortsatt medverkar vid upphandling, implementering och uppföljning av upphandlade avtal. Förslaget till ny policy för inköp innebär också att: alla upphandlingar inklusive direktupphandlingar ska genomföras av respektive inköpsfunktion alla inköp har som utgångspunkt att de är regiongemensamma koncerninköp får en tydligare roll med ansvar för utveckling och tillsyn av inköpsprocessen alla upphandlade avtal samlas i en regional avtalsdatabas Ansvaret för att inköpspolicy och inköpsriktlinjer följs ligger på styrelser och nämnder samt förvaltningschefer. Styrelser och nämnder bör bli mer aktiva och ställa tydliga krav på sina respektive förvaltningar på att regelverket kring inköp och upphandlingar följs. Förändringen i förslaget innebär att delegeringsordningarna för nämnder och styrelsen behöver ses över. För exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen innebär det att delegeringsordningarna bör utformas så att, i den mån nämnden väljer att delegera sin beslutsrätt, ska delegeringen ställas till koncerninköp enligt samma modell som gäller för regionstyrelsens delegering. Full följsamhet till den nya policyn för inköp ska vara uppnådd per 1 januari Behov av tydliga riktlinjer för att uppnå ambitionerna i policyn för inköp Idag har såväl regionens olika verksamheter som koncernen som helhet en bristfällig styrning av rätten att beställa varor eller tjänster från externa leverantörer. Detta innebär risk för köp från icke upphandlade leverantörer till belopp över gränsvärdena. Vidare finns brister i uppföljning vid inköp av varor och tjänster från externa leverantörer och avtalstroheten till gällande avtal kan förbättras. För att säkerställa genomförandet och tillämpningen av policyn inom regionens alla styrelser och nämnder ska regionstyrelsen fastställa riktlinjer för tillämpning av policyn. Dessutom ska rutiner för implementering av policyn, en genomförandeplan, tas fram som stöd till styrelsers och nämnders åtgärder för införande av policyn. Denna kan bland annat innefatta översyn eller förtydligande av reglementen,

75 Datum Diarienummer RS (4) instruktioner och delegeringsordningar samt utbildnings- och kommunikationsinsatser. Samarbete Samarbetet mellan fastighetsnämnden, västtrafik och regionstyrelsen krävs för att utveckla inköpsverksamheten. Koncerninköp och västfastigheter har under 2016 etablerat mötesformer för samarbete och representanter från Västtrafik kommer bjudas in till dessa möten from Politisk referensgrupp uppföljning av implementering Regionstyrelsen har utsett en politisk referensgrupp för inköpsfrågor. Gruppens uppdrag är bland annat att följa arbetet med ökad avtalstrohet, standardisering, effektivisering och samordning inom inköpsområdet för större kostnadseffektivitet. Referensgruppen ska noga följa implementeringen av policy och riktlinjer och regelbundet till regionstyrelsens ägarutskott rapportera och vid behov lämna förslag till åtgärder utifrån sina iakttagelser. Beredning Förslaget till ny policy för inköp har tagits fram av Koncernkontoret i samarbete med andra aktörer i Västra Götalandsregionens olika verksamheter. Förslaget har varit på tjänstemannaremiss i följande organisationer: 1. Västfastigheter 5. NU-sjukvården 2. Skaraborgs Sjukhus 6. Västtrafik 3. Inköpsrådet 7. Koncernstab hälso- och sjukvård 4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter har även kommit in från övriga intressenter under arbetets gång. MBL planeras till augusti 2016 Förslaget har diskuterats i den politiska referensgruppen för inköpsfrågor. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Policy för inköp, daterad

76 Datum Diarienummer RS (4) Ägarutskottets beslut skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Regionfullmäktiges beslut skickas till Fastighetsnämnden för genomförande, vastfastigheter@vgregion.se Västtrafiks styrelse för genomförande, vasttrafik@vasttrafi.se Regionstyrelsen för genomförande, regionstyrelsen@vgregion.se Övriga styrelser och nämnder för genomförande/implementering Peter Söderström för kännedom, peter.soderstrom@vgregion.se Joakim Björck för kännedom, joakim.bjorck@vgregion.se

77 Beslutad av: Regionfullmäktige, 2016-MM-DD Diarienummer: RS Giltighet: från till Policy Inköp Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp Barium-id: Dokumentet ersätter: Inköpspolicy

78 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Följande gäller för alla inköp... 4 Ansvar för upphandling... 4 Ansvar för avrop... 4 Begrepp... 4 Inköp... 4 Upphandling... 4 Avrop... 5

79 3 Sammanfattning Inköpspolicyn riktar sig till Västra Götalandsregionens samtliga nämnder, styrelser och i tillämpliga delar Västra Götalandsregionens majoritetsägda bolag. Policyn omfattar alla inköp som görs för Västra Götalandsregionens räkning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det övergripande inköpsmålet är ett effektivt och hållbart nyttjande av resurser vid varje inköp. Till denna inköpspolicy finns riktlinjer som förtydligar och ger vägledning kring hur anställda och förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen ska agera i inköpsfrågor.

80 4 Följande gäller för alla inköp Inköpspolicyn ska säkerställa att alla som handhar någon form av inköp för Västra Götalandsregionen har samma grundsyn. Det övergripande inköpsmålet är ett effektivt och hållbart nyttjande av resurser vid varje inköp. Det uppnås genom att alla inköp: sker enligt gällande lagstiftning och Västra Götalandsregionens riktlinjer. främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. har som utgångspunkt att de är regiongemensamma, eftersom de kan ha en påverkan även utanför egen förvaltning. Helhetssyn och Västra Götalandsregionens gemensamma bästa har företräde framför enskild verksamhets intresse. stödjer genomförandet av andra måldokument och policyer som regionfullmäktige beslutar om Ansvar för upphandling Regionstyrelsen ansvarar för att styra och följa upp inköpsprocessen inom Västra Götalandsregionen. Beslutanderätten för upphandling regleras i reglementen eller ägardirektiv till samtliga nämnder, styrelser och bolagsstyrelser. Regionstyrelsen ansvarar för all upphandling av varor och tjänster som inte ryms inom Fastighetsnämndens, hälsooch sjukvårdsnämndernas, hälso- och sjukvårdsstyrelsens eller Västtrafiks styrelses ansvar. Fastighetsnämnden ansvarar för upphandling och har avtalsansvaret för fastighetsförvaltning och byggande. Västtrafiks styrelse ansvarar för upphandling och avtalsansvar för trafik och trafikrelaterade tjänster. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för vårdavtal med externa vårdgivare inom sitt uppdrag och sin budget samt för avtal om insatser som främjar hälsa. Ansvar för avrop Alla nämnder och styrelser ska avropa från upphandlade avtal. Beslutanderätten för avrop regleras i styrelsers och nämnders delegeringsordning. Begrepp Inköp - används i detta dokument som ett samlingsbegrepp för alla upphandlingar och avrop. Upphandling - med offentlig upphandling menas de åtgärder som Västra Götalandsregionen genomför för att ingå ett avtal avseende varor och tjänster eller byggentreprenader med en extern leverantör. Med upphandling avses här även direktupphandling.

81 5 Avrop ett avrop av en vara eller en tjänst från ett upphandlat avtal.

82

83 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Karlsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Ägarutskottet beslutar för egen del: 1. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Miljöplanen har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av innehållet av miljöprogram De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen definierats i mätbara mål och åtgärder. Miljöplanen följer samma struktur som miljöprogrammet med sju målområden. Varje målområde innehåller mål och åtgärder på motsvarande sätt som tidigare program. Ansvarsfördelningen för respektive åtgärd har förtydligats med huvudoch stödjande ansvar för respektive nämnd/styrelse. Förslaget till miljöplan har tagits fram i nära samarbete med nyckelpersoner och miljösamordnare från Västra Götalandsregionens olika verksamheter. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en ledamot/ersättare från samtliga politiska partier samt miljöchefen. Förslaget till miljöplan har under våren 2016 skickats på remiss till samtliga nämnder och styrelser inom Västra Götalandsregionen. Remissen besvarades av totalt 26 nämnder och styrelser. Fördjupad beskrivning av ärendet Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

84 Datum Diarienummer RS (5) ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i de egna verksamheterna visar att Västra Götalandsregionen är föregångare och det är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva en hållbar regional utveckling. Västra Götalandsregionens miljöprogram , det andra miljöprogrammet i ordningen, antogs av regionfullmäktige i september 2013 (RS ). Programmet innehåller kortsiktiga mål till 2016 samt långsiktiga mål till Miljöplanen har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av innehållet av miljöprogram En aktuell resultatredovisning av samtliga indikatorer till miljöprogram bifogas i bilaga 4. De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen definierats i mätbara mål och åtgärder. Förslaget till miljöplan utgår ifrån Västra Götalandsregionens fyra prioriterade miljöutmaningar; Låg klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hållbar resursanvändning och Biologisk mångfald. Planen följer samma struktur som miljöprogrammet med sju målområden (Transporter, Energi, Produkter och Avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel och Medicinska gaser). Varje målområde innehåller mål och åtgärder på motsvarande sätt som tidigare program. Ansvarsfördelningen för respektive åtgärd har förtydligats med huvudoch stödjande ansvar för nämnder och styrelser. I miljöplanen har de beskrivande texterna om de fyra miljöutmaningarna lyfts ut ur planen för ge ett tydligare fokus på mål och åtgärder. Beskrivningen av utmaningarna är sammanställda i bilaga 3. Nytt innehåll i miljöplanen Jämfört med miljöprogram har följande tillkommit i miljöplan : Definition av fossiloberoende transporter och byggnader Minska klimatpåverkande utsläppen med 80 % jämfört med 2006 nivå Bredare omfattning av målområde Kemikalier och Produkter och Avfall - Produkter och Avfall: Från tre till sex prioriterade produktområden (byggvaror, förbrukningsprodukter, elektronik, inredning, textil, livsmedel), tillsammans med fortsatt arbete avseende avfall - Kemikalier: Fokus på miljö- och hälsofarliga ämnen i varor tillsammans med fortsatt arbete avseende kemiska produkter Mål om minskad klimatpåverkan från livsmedel - Kompletterande till mål om ökad andel ekologiska livsmedel inom målområde livsmedel Målområde Lustgas byter namn till Medicinska gaser - Målområdet inkluderar nu förutom åtgärder om minskade utsläpp av lustgas även en åtgärd om minskade utsläpp av övriga klimatpåverkande anestesigaser

85 Datum Diarienummer RS (5) Finansiering Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens satsning på miljöfrågor är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Minskade kostnader för hälso- och sjukvården tack vare miljöarbetet är svårt att beräkna med god kvalitet. Kostnader för de miljöåtgärder som behövs för att nå målen i miljöprogrammet ska ligga till grund för prioriteringar för budgetarbetet. Uppföljning miljöplan Miljöplanens mål följs årligen upp av Koncernkontoret och redovisas till regionfullmäktige i årsredovisningen. Redovisning av tillhörande åtgärder för respektive mål redovisas årligen i samband med årsredovisningen från de verksamheter som har huvudansvar för genomförandet av åtgärden till miljöavdelningen på Koncernkontoret. Framtagande av remissunderlag till styrelser/nämnder Miljönämnden har ett samordnande och strategiskt ansvar för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete och tjänstemän från miljöavdelningen på Koncernkontoret har koordinerat arbetet med att ta fram miljöplan Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en ledamot/ersättare från samtliga politiska partier samt miljöchefen. Miljöplanen har tagits fram i nära samarbete med nyckelpersoner från Västra Götalandsregionens olika verksamheter. Samtliga verksamheters miljösamordnare har bjudits in till workshops i samband med två miljösamordnarträffar där det har funnits möjlighet att komma med synpunkter på mål och åtgärder. Remissförfarande Förslaget till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter har under våren 2016 skickats på remiss till samtliga nämnder och styrelser inom Västra Götalandsregionen. 23 utvalda nämnder och styrelser önskades ett yttrande ifrån och övriga nämnder och styrelser har haft möjlighet att yttra sig om så önskades. Varje nämnd eller styrelse ombads att särskilt fokusera på de målområden där de har huvudansvar eller stödjande ansvar för åtgärderna och bedöma insatserna som krävs för att målen nås. 26 svar på remissen har kommit in. Svaren har sammanställts och redovisas i bilaga 2. Ändringar i miljöplan efter remissvar Efter remissen som avslutades i maj 2016 gjordes nedan beskrivna ändringar jämfört med utskickat remissunderlag. Inledning Kompletterande mening om miljöplanen: Miljöplanen mål och åtgärder ska beaktas i regionövergripande strategiska beslut och konsekvenserna av dessa.

86 Datum Diarienummer RS (5) Målområde Transporter Åtgärder till mål 1 om fossiloberoende transporter kompletteras med tydligare prioritet mot el (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift. Målområde Energi Åtgärd till mål 5 om att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler justeras till att skapa ett arbetssätt för att tillsammans med externa fastighetsägare åstadkomma ökat fokus på energi- och miljöaspekter. Ett kompletterande huvudansvar till Fastighetsnämnden har angetts till styrelser och nämnder med verksamhet i förhyrda lokaler. Målområde Produkter och Avfall Åtgärder till mål 6a, e och g kompletteras med ett stödjande ansvar för Regionstyrelsen. Målområde Livsmedel I åtgärd till mål 7 om att byta konventionella råvaror mot ekologiska stryks det förslagna stödjande ansvaret för Hälso- och Sjukvårdsnämnder och ersätts med Sjukhusstyrelserna. Målområde Kemikalier Åtgärder till mål 9b, c, d, e, f och g kompletteras med ett stödjande ansvar för Regionstyrelsen. Målområde Läkemedel Åtgärder till mål 10 om en minskad miljöbelastning vid produktion och användning av läkemedel har kompletterats med huvudansvar för Styrelsen för beställd primärvård. Målområde Medicinska gaser Åtgärd till mål 11 om att tak och väggmonterade enheter ska kontrolleras kontinuerligt kompletteras med att omfatta även ej monterad utrusning. Beredning Ärendet om Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter behandlas enligt nedanstående plan: Miljönämnden beslutande om remissutgåva den 29 januari 2016 Miljönämnden beslutade om slutgiltigt förslag den 16 juni 2016 Samverkan har skett med RS MBL-grupp, information lämnades den 13 juni och förhandling sker 19 september 2016 Ägarutskott beslutar om tjänsteutlåtande den 21 september 2016 Regionstyrelsen behandlar ärendet den 27 september 2016 Regionfullmäktige beslutar om ärendet den oktober 2016

87 Datum Diarienummer RS (5) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Bilagor 1. Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Sammanställning av remissvar miljöplan Fördjupad beskrivning av utmaningarna om Låg klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hållbar resursanvändning samt Biologisk mångfald 4. Resultatsammanställning indikatorer i miljöprogram Protokollsutdrag från miljönämnden , 34 Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se Regionfullmäktiges beslut skickas till Samtliga nämnder och styrelser för genomförande Fredrik Adolfsson Lars Karlsson, Koncernkontoret, koncernstab regional utveckling, miljöavdelningen, lars.olov.karlsson@vgregion.se

88 Miljöplan För Västra Götalandsregionens verksamheter , MN

89 Innehåll Inledning... 3 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete... 4 Effektiv styrning och samverkan... 5 Transporter... 7 Energi Produkter och Avfall Livsmedel Kemikalier Läkemedel Medicinska gaser Bilaga A

90 Inledning Västra Götalandsregionen leds av visionen Det goda livet och ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: Hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i våra verksamheter visar att vi är föregångare och är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva en hållbar regional utveckling. Detta är Västra Götalandsregionens tredje miljöplan. Miljöprogrammet som togs av regionfullmäktige innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030). Mål och åtgärder för perioden har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen definierats i mätbara mål och åtgärder. Miljöplanen är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och Avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel samt Medicinska gaser. Under varje målområde listas de åtgärder som krävs för att målen ska uppnås samt de nämnder och styrelser som ansvar för att åtgärderna genomförs. Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån de egna miljömålen, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen de berörs av. Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje förvaltning och bolag ska i sitt ledningssystem eller separat miljöledningssystem ta hänsyn till miljöplanens mål. Miljöplanen mål och åtgärder ska beaktas i regionövergripande strategiska beslut och konsekvenserna av dessa. 3

91 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete Övergripande för allt arbete inom Västra Götalandsregionen är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, där hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, står i centrum. Ur Vision Västra Götaland Det Goda Livet: God hälsa och arbete är viktigt för ett gott liv liksom tillgång till utbildning, bra kommunikationer och kultur. Vattnet i hav och sjöar ska vara friskt och luften ren att andas. Västra Götalandsregionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Det ska vara en bra plats för kommande generationer att växa upp på. Västra Götalandsregionens miljöpolicy 1 : Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Västra Götalandsregionens uppgift är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, arbete, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Ett framgångsrikt miljöarbete inom Västra Götalandsregionens verksamheter bidrar till det hälsofrämjande arbetet i Västra Götaland. En ren miljö är nödvändigt för människors hälsa och välmående. Sambandet mellan miljön och människors hälsa är dock mycket komplext och svårt att utvärdera. I Europa är de främsta miljörelaterade hälsoriskerna luftföroreningar inom- och utomhus, dålig vattenkvalitet, dålig renhållning och farliga kemikalier. Bland hälsoeffekterna från detta märks luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma och allergier, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar 2. Miljöarbetet bidrar i många fall till minskade kostnader för verksamheten och positiva samhällsekonomiska effekter på lång sikt. För att minska vår negativa miljöpåverkan har Västra Götalandsregionen primärt fyra utmaningar att möta: Låg Klimatpåverkan, Giftfri Miljö, Hållbar Resursanvändning och Biologisk mångfald. Dessa utmaningar är prioriterade på EU-nivå 3 och nationell nivå 4 samt av andra regioner och landsting. Utmaningarna möts i miljöplanen genom mål och åtgärder i sju prioriterade målområden för Västra Götalandsregionens verksamheter. Ett framgångsrikt miljöarbete i Västra Götalandsregionens egna verksamheter är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva den regionala utvecklingen. Miljöplanens mål och åtgärder har en naturlig koppling till handlingsprogrammen för hållbara transporter, energi, livsmedel och gröna näringar samt handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Handlingsprogrammen har till syfte att uppfylla målen i tillväxtstrategin Västra Götaland Västra Götalandsregionens miljöpolicy antas av regionfullmäktige i samband med att miljöplanen antas EUs miljöhandlingsprogram, 4 Svenska miljökvalitetsmålen, 4

92 Effektiv styrning och samverkan Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Planens mål och åtgärder ska ligga till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltnings- och bolagsnivå. Planens mål och åtgärder ska arbetas in i beställningsarbetet gentemot externa utförare samt vara underlag för upphandling och inköp. Måluppfyllnaden av planen förutsätter att förvaltningar och bolag samverkar. Vissa nämnder och styrelser har ett huvudansvar att åtgärderna genomförs och följs upp. Nämnd eller styrelse med stödjande ansvar ska samverka med huvudansvarig för genomförandet av åtgärden. Ansvaret anges i anslutning till åtgärderna för respektive målområde. För en sammanfattning av Västra Götalandsregionens miljöorganisation och den övergripande ansvarsfördelningen för miljöarbetet se tabell i Bilaga A. För en effektiv styrning mot målen krävs tydligt ledarskap och ett systematiskt förbättringsarbete. Det förutsätter ett strukturerat arbete med integrera målen i verksamhetens ledningssystem, säkerställa kompetens för genomförande, uppföljning och kommunikation. Åtgärdsområdena som följer säkerställer grunden för miljöarbetet i verksamheten och kommer att följas upp under perioden. Ledningssystem En viktig del för att nå målen i miljöplanen är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Detta säkerställer ledningens arbete kring målformulering, resurstillsättning, organisation samt uppföljning och redovisning. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan istället för att använda ett ledningssystem, miljödiplomera verksamheten (mindre administrativa förvaltningar och bolag, Närhälsans verksamheter och tandvårdsmottagningar). Resepolicy Samtliga medarbetare och förtroendevalda ska tillämpa Västra Götalandsregionens resepolicy 5 framförallt för att minska resandet med bil och flyg. Inköp/upphandling En stor del av Västra Götalandsregionens miljöpåverkan sker genom konsumtion av varor och tjänster. Denna påverkan kan minska genom att miljöplanen utgör en del av underlaget när Västra Götalandsregionens behov inför upphandling definieras, att tydliga miljökrav sedan ställs vid upphandling och att dessa följs upp under avtalsperioden. Vissa upphandlingar är av stor betydelse för att målen i miljöplanen ska kunna nås. I projektgrupperna som genomför dessa upphandlingar ska miljökompetens säkerställas. I de fall det finns en valmöjlighet mellan en miljöanpassad produkt och en konventionell produkt är det varje förvaltning och bolags ansvar att efterfråga bästa miljöval ur sortimentet vid beställning/inköp. Regionstyrelsen ansvarar för att tydliggöra vad som är bästa miljöval i beställningsverktyget 6. Finansiella placeringar Västra Götalandsregionens placeringar ska ske enligt de av regionfullmäktige beslutade finansiella riktlinjerna 7. Dessa innehåller skrivningar om ansvarfulla placeringar där urvalet av placeringar bland 5 Diarienummer RSK I nuläget används Marknadsplatsen 7 Diarienummer RS

93 annat ska tas utifrån kriterierna miljö, etik och att placeringar i företag var huvudverksamhet är utvinning av fossila bränslen ska undvikas. Kommunikation För att främja ett transparent och effektivt miljöarbete är det av stor vikt att kommunikationen inom Västra Götalandsregionen fungerar väl. Alla verksamheter har ett ansvar att kommunicera miljöarbetet i den egna verksamheten samt att delta i erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Koncernkontoret har ett särskilt ansvar att kommunicera de resultat som framkommer i det centralt koordinerade arbetet. Kompetens Varje nämnd och styrelse har ansvar för att anställda och förtroendevalda har kunskap om hur miljöarbetet inom förvaltningen bedrivs. Alla anställda och förtroendevalda erbjuds grundläggande webbaserad miljöutbildning som Koncernkontoret tillhandahåller. Varje förvaltning och bolag har också ansvar för att de anställda med arbetsuppgifter som har stor miljöpåverkan får adekvat utbildning. Uppföljning och redovisning Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Koncernkontoret skickar ut anvisningar för inrapporteringen och ansvarar för sammanställningen av resultatet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån verksamhetens egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen som de berörs av. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder till regionstyrelsen. 6

94 Transporter Inledning Cirka 80 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 8 kommer från transporter, inklusive kollektivtrafiken. Till år 2050 ska Sverige bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende till år och därmed släppa ut 80 procent mindre koldioxid från basåret Detsamma gäller i Klimatstrategin för fossiloberoende Västra Götaland Västra Götalandsregionens transporter ska vara oberoende av fossil energi till år 2020 och ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80 procent från basåret För att nå 80 procent minskade utsläpp behöver transporterna gå över till förnybara biodrivmedel med hög klimatprestanda samt el. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende inkluderar transporter som organisationen har styrning över i form av helt ägande (eller leasing) eller stor påverkan via upphandling (allmän kollektivtrafik, godstransporter för hjälpmedel, material och textilier samt ambulanser och sjuktransportfordon). Utöver dessa transporter har Västra Götalandsregionens verksamhet ytterligare klimatpåverkan från transporter som vi inte har full styrning över (till exempel övriga transportavtal, anropsstyrd trafik och transporter kopplat till en tjänst 11 ), men där organisationen genom miljökrav i upphandling kan minska klimatpåverkan. Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. För att minska klimatpåverkan från dessa resor ska Västra Götalandsregionens anställda och förtroendevalda resa i enlighet med gällande policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Programmet för klimatväxling innebär, i enlighet med resepolicyn, en ännu tydligare styrning ifrån resor med privata bilar och med flyg. Västra Götalandsregionen ska underlätta för att anställda och förtroendevalda ska kunna resa mer hållbart. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens transporter är fossilfria och energieffektiva Mål Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 12 ska vara oberoende av fossil energi genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 13 ska bedrivas energieffektivt Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 1. Kollektivtrafik: g CO 2/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kg CO 2/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kg CO 2/vagn, Personbilar & lätta lastbilar: kg CO 2/km, Ambulanser: kg CO 2/km 8 Bortsett från klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 9 Uppdrag färdplan: Sverige utan klimatutsläpp år 2050, Naturvårdsverket, I enlighet med utredningen Fossiloberoende fordonsflotta på väg, Regeringskansliet 11 Såsom livsmedelsinköp 12 Allmän kollektivtrafik, godstransporter hjälpmedel, godstransporter material och textilier, personbilar (leasade och egna), lätta lastbilar (leasade och egna), ambulanser och sjuktransportfordon på land. Vid en eventuell förändring i ägarförhållanden av några av transportslagen ska de fortsatt inkluderas i målet. 13 Allmän kollektivtrafik och godstransporter hjälpmedel och godstransporter material och textilier 7

95 2. Kollektivtrafik: kwh/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kwh/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kwh/vagn Vid nyanskaffning av person- och lätta lastbilar ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade 15 Ambulanser och sjuktransporter på land ska minska koldioxidutsläppen Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter 16. El (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift prioriteras i första hand 17 Använda VGRs egna transporter 18 i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden, Regionstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Lista över fordonsflottan, uppdelad på bränsletyper (Sammanställs av Regionservice) Årsvis: Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 1. Allmän kollektivtrafik ska minska koldioxidutsläppen. El (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift prioriteras i första hand 14 Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden Årsvis: g CO 2/ personkm Sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Västtrafiks styrelse, Servicenämnden Miljönämnden, Regionutvecklingsnämnden, Kollektivtrafiknämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter 14 Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ställs krav som ger en CO2-reduktion på minst 80 procent 15 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen beviljas av servicedirektören 16 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 17 Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ställs krav som ger en CO2-reduktion på minst 80 procent 18 I synnerhet kollektivtrafikens färjor och dieseldrivna tåg samt Sjukhusstyrelsernas ambulanser 8

96 för att agera föregångare 2. Allmän kollektivtrafiks energianvändning ska minska Ställa och följa upp krav på minskad energianvändning vid upphandling av transporter 19 Långsiktig målsättning Ställa krav på förnybara bränslen i samtliga transportupphandlingar. El (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift prioriteras i första hand 20 Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden Årsvis: kwh/personkm Regionstyrelsen Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Regionstyrelsen och Västtrafiks styrelse Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 19 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 20 Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ställs krav som ger en CO2-reduktion på minst 80 procent 9

97 Energi Inledning Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el i egna fastigheter de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Fastighetsbeståndet som förvaltas av Västfastigheter uppgår till 1,6 miljoner kvadratmeter. Västra Götalandsregionen förbrukar runt MWh 21 under ett år, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka genomsnittliga villor/radhus 22. Fastighetsenergin står för cirka 10 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 23. För att ställa om till ett mer hållbart energisystem krävs inte bara bättre förnybara energikällor utan också en effektivare energianvändning. Västra Götalandsregionens arbete syftar i första hand till att minimera energibehovet. Detta görs dels genom att bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera i befintliga byggnader, dels genom att planera och utreda verksamhetens behov samt använda smart och energisnål utrustning. Den energi som används ska ställas om och komma från förnyelsebara källor. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamheter i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men Västra Götalandsregionen ska arbeta både för att minska den verksamhetsrelaterade elen samt med att minska energianvändning i bygganderna tillsammans med externa fastighetsförvaltare. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens energianvändning är energieffektiv och fossilfri Mål 2030 Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995 Mål Den totala energianvändningen i egna fastigheter 24 är högst 170 kwh/m 2 BRA 4. Västra Götalandsregionen 25 ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020 genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år Västra Götalandsregionen ska verka för att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 3. Total energianvändning uttrycks i kwh/m 2 BRA i normalkorrigerade värden 4. Kg CO 2/m 2 BRA i icke normalkorrigerade värden 5. Energi- och miljöprestanda i externt hyrda lokaler 21 Fastigheter som förvaltas av Västfastigheter, Tvätteriet i Alingsås och Västtrafik Inkluderar inte klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 24 Västfastigheters egna fastighetsbestånd 25 Västfastigheters egna fastighetsbestånd och lokaler ägda av Västtrafik 10

98 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 3. Arbete i enlighet med handlingsplanen för att minska energianvändningen i egna lokaler 26 Fastighetsnämnden - Årsvis: Energianvändning i kwh/m 2 BRA Arbeta för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen 4. Arbeta för att minska koldioxidutsläppen från levererad fjärrvärme till egna fastigheter i enlighet med handlingsplan Använda VGRs egna fastigheter 28 i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete för att agera föregångare Samtliga nämnder och styrelser 27 Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Fastighetsnämnden - Årsvis: kg CO 2/m 2 BRA Fastighetsnämnden och Västtrafiks styrelse Miljönämnden, Regionutvecklings -nämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter 5. Skapa ett arbetssätt för att tillsammans med externa fastighetsägare åstadkomma ökat fokus på energi- och miljöaspekter 29 Fastighetsnämnden, Styrelser och nämnder med verksamhet i förhyrda lokaler - Årsvis: Redovisa aktiviteter 26 Ta fram relevant energinyckeltal som är relaterad till verksamhetens energianvändning snarare än ytan 27 Varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen 28 I synnerhet med solel. Den praktiskt genomförbara potentialen för solenergiproduktion (kwh) ska utredas 29 Där varje part bidrar utifrån de faktorer man råder över. Parterna: fastighetsägaren, Västfastigheter och hyresgästen (VGR-verksamheten) 11

99 Produkter och Avfall Inledning Västra Götalandsregionen köper produkter och verksamhetsanknutna tjänster för cirka 8 miljarder kronor per år. Den totala mängden avfall per år från sjukhusen uppgår till cirka ton. Ungefär 700 ton matavfall slängs varje år, vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala avfallsmängden. Nästan 60 procent av det totala avfallet går till förbränning. Olika typer av vårdprocesser genererar avfall som till stor del går till förbränning. Till en genomsnittlig höftprotesoperation behövs till exempel cirka 5,7 kg förbrukningsprodukter. För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen, precis som på nationell nivå, inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall genom att i första hand minska behov av material och öka återanvändningen samt materialåtervinningen. Fokus inom målområde Produkter och Avfall är att hushålla med gemensamma resurser och på så sätt minska vår avfallsmängd, vår miljöpåverkan och våra kostnader. Långsiktig målsättning Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen stödjer en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling Mål Samtliga prioriterade produktområden ska stödja en hållbar utveckling. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Livsmedel f) Textilier g) Avfall som VGR genererar Uppföljning mål Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Minska mängden byggavfall vid ny/ombyggnation b) Förbrukningsprodukter: Minska behovet av material. Öka andelen förnyelsebar 30 och hållbar råvara c) Elektronik: Minska behovet av material. Elektriska och elektroniska produkter får ökad livslängd och består i ökande utsträckning av förnyelsebar och hållbar råvara d) Inredning: Inredning får ökad livslängd. Vid flytt eller nyetableringar ska en så stor andel som möjligt av inredningen vara återanvänd eller redesignad. Inredning som ska avyttras hittar i ökande utsträckning ny ägare via TaGe eller lokal möbelhantering, alternativt går till redesign via etablerade kanaler e) Livsmedel: Matsvinnet ska minska (mätt i gram per portion) och allt matavfall samlas in för produktion av biogas och biogödsel 30 Med förnyelsebar menas att råvaran utgörs av återvunnet material och/eller kommer från luft, hav/vatten, skogs- eller jordbruk. Produktion, användning och efterbehandling av produkter ska vara hållbar ur social, miljömässig och ekonomisk synpunkt 12

100 f) Textilier: Minska användningen av konventionell bomull och öka andelen förnyelsebar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv g) Avfall som VGR genererar: Mängden avfall till förbränning ska minska. Avfall som källsorteras håller en kvalitet som maximerar den faktiska återvinningsgraden Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 6a Minska mängden byggavfall 31 Fastighetsnämnden Regionstyrelsen Årsvis: Exempel på förbättringar och 6b, c, d, f, g 6d 6e 6g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Öka användningstiden för inredning, välja redesignad/ återanvänd inredning i stället för nyinköp, verka för att inredning som ska avyttras hittar ny ägare via Tage och/eller lokal möbelhantering alternativt går till redesign via etablerade kanaler Minska matsvinnet från produktionskök och restauranger Minska matsvinnet från egna verksamheter och sortera ut matavfall Förebygga uppkomst av avfall 32 och öka kvaliteten på källsorterat avfall Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Servicenämnden, Styrelserna för Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder avvikelser Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Regionstyrelsen Regionstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser g/portion Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Halvårsvis: Avfall från sjukhusen (sammanställs av Västfastigheter) Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 31 Bland annat genom att sammanställa en nulägesanalys av byggavfallet, ta fram nyckeltal för uppföljning samt ta fram handlingsplan för att minska byggavfall 32 Till exempel genom att reparera produkter och använda produkter i flergångsutförande 13

101 Livsmedel Inledning Inom sjukvården i Västra Götalandsregionen serveras cirka måltider per år. Jordbruk, förädling, distribution, förpackningar och avfallshantering innebär klimatpåverkan från livsmedelsproduktion genom utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Ytterligare miljöpåverkan är övergödning av sjöar och vattendrag samt användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Genom att välja ekologiska livsmedel undviker man användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel och genmodifierade organismer (GMO). Särskilda krav ställs också på djurhållningen, bland annat på användningen av läkemedel. Livsmedelsförädling ska ske med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser så att användning av naturfrämmande ämnen undviks. Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne och en ändlig resurs som det är viktigt att hushålla med. Genom säsongsanpassning, nationella kostråd, klimatanpassade val av livsmedelsråvaror och reducering av matsvinn minskar både miljöpåverkan och kostnader. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöpåverkan från inköp av livsmedel Mål Andelen ekologiska livsmedel ska år 2020 vara 50 procent 33 av den totala livsmedelsbudgeten 8. Minska klimatpåverkan av verksamhetens måltidsservering 34 Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 7. Andel livsmedel som är ekologiska av totala inköpskostnaden för livsmedel, procent 8a Klimatpåverkan per portion för sjukhusköken, kg CO 2 ekvivalenter 35 /portion 8b Klimatpåverkan per år för de totala mängden inköpta livsmedel, kg CO 2 ekvivalenter/kg inköpt livsmedel 36 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stödjande ansvar Redovisning 7. Byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion och/eller servering Sjukhusstyrelserna Halvårsvis: Redovisa summan (kr) av totala livsmedels- inköpen samt summan av de ekologiska livsmedlen samt redogöra för utbytta råvaror 33 Ekomatcentrum har antagit ett nytt mål för ekologisk mat: 50 % ekologiskt i offentlig sektor år Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 35 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning 36 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 14

102 Systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser 37 i maten 8. Välja livsmedel med en lägre klimatpåverkan Servicenämnden - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion Miljönämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 37 Enligt KRAVs rekommendationer 15

103 Kemikalier Inledning En mängd ämnen ingår i de varor 38 och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Vissa ämnen kan påverka miljö och hälsa negativt, enskilt eller i kombination. Tillverkning och efterbehandling kan också innebära att människor och miljö exponeras för miljö- och hälsofarliga ämnen. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är därför av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Målområde kemikalier har ökat fokus på att undvika och minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga tillsatser i varor. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mål Samtliga prioriterade produktområden bidrar till en giftfri miljö. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Textilier f) Lek/pedagogiskt material g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier Uppföljning mål Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Vid ny/ombyggnation öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens 39 kriterier b) Förbrukningsprodukter: Öka andelen förbrukningsprodukter med säkerställt 40 höga kemikaliekrav c) Elektronik: Öka andelen elektriska och elektroniska produkter med säkerställt höga kemikaliekrav d) Inredning: Öka andelen inredning med säkerställt höga kemikaliekrav. Avropen från Gröna listan för kontorsmöbler är 100 % och för miljömöbler 41 minst 40 % av den totala inköpsvolymen i kronor e) Textilier: Öka andelen textilier med säkerställt höga kemikaliekrav f) Lek/pedagogiskt material: Öka andelen lek/pedagogiskt material med säkerställt höga kemikaliekrav 38 En vara definieras i kemikalielagstiftningen som ett föremål vars form, yta eller design i större utsträckning än dess kemiska innehåll bestämmer dess funktion. Man skiljer i regeltexter på varor och kemiska produkter (ämnen och blandningar). Till exempel är en stol en vara medan målarfärg är en kemisk produkt 39 Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 40 Säkerställt krav definieras på tre nivåer: 1: Att andelen produkter inom aktuellt sortiment som uppfyller kravet ökar. 2: Att kravet har ställts för samtliga produkter (i vissa fall med undantag) inom aktuellt sortiment i samband med upphandling. 3: Att kravet har följts upp 41 Till exempel stolar, pallar, bänkar, fåtöljer, soffor 16

104 g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier: Minska användningen av kemiska produkter och enskilda kemikalier som innehåller eller utgörs av miljö- och hälsofarliga ämnen, i andra hand minska exponeringen Kemikaliekrav sammanställs i dokumentet Kemikaliekrav VGR 42, som uppdateras allteftersom lagstiftningen skärps och ny kunskap och nya krav kommer. Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 9a Vid ny/ombyggnation 43 öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens kriterier Fastighetsnämnden Styrelser och nämnder där ny/ombyggnationsprojekt sker Årsvis: Resultat för byggvaror som registrerats i Byggvarubedömningen 9b, c, d, e, f, g 9d 9b, c, d, e, f, g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Välja redesignad/återbrukad inredning i stället för nyinköp. Vid nyinköp prioriteras produkter från Gröna listan Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen 44 Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Regionstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 44 Till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. I andra hand ska exponeringen (arbetsmiljö och yttre miljö) minska. För vägledning se dokument på vgregion.se 17

105 Läkemedel Inledning Varje år används cirka definierade dygnsdoser 46 av läkemedelssubstanser i Västra Götaland. Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. En lång tids forskning visar att vissa läkemedelssubstanser ger skadliga effekter när de hamnar i naturen. Läkemedelsrester kan nå naturen både vid tillverkning och användning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag i flera olika länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där läkemedelssubstanser riskerar att nå miljön i höga koncentrationer. Mycket höga koncentrationer av läkemedel har identifierats i avloppsvatten från läkemedelsproducenter på flera platser i till exempel Indien och Kina 47 och allt fler studier tyder på att betydande utsläpp även förekommer vid vissa industrier i västvärlden 48. Läkemedelssubstanser som inte bryts ner i kroppen eller i våra reningsverk hamnar förr eller senare i våra vattendrag. Den allmänna kunskapen om hur läkemedel påverkar miljön är idag begränsad och det är av stor vikt att öka medvetenheten för att kunna minska miljöbelastningen. Vår konsumtion av antibiotika har lett till att en del infektioner inte längre är möjliga att behandla. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Genom kravställande i upphandling av läkemedel och systematisk uppföljning av kraven kan Västra Götalandsregionen minska riskerna för att läkemedelsrester når miljön i produktionskedjan. Att verka för en rationell antibiotikaanvändning bidrar både till en minskad användning av antibiotika och en användning av rätt sorts antibiotika. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt Mål Minska miljöbelastningen vid produktion och användning av läkemedel Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalen: 10a Andel av leverantörer med avtal där miljökrav 49 ställts (måltal 100%) och utvärdering har genomförts (måltal öka) 10b Antal antibiotikarecept/1000 invånare (måltal 250) 45 Inkluderar både användning i slutenvården och receptförskrivning inom VGR 46 Definierad dygnsdos (DDD) är ett volymmått som kan användas för att t.ex. jämföra olika substanser med varandra. DDD för en substans fastställs av WHO och motsvarar den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation 47 Li D, Yang M, Hu J, Ren L, Zhang Y, Li K. Determination and fate of oxytetracycline and related compounds in oxytetracycline production wastewater and the receiving river Environ Toxicol Chem. 2008;27: Larsson DGJ. Utsläpp från läkemedelsindustri påverkar miljön. Antibiotikautsläpp riskerar också vår egen hälsa. Läkartidningen. 2012;109:

106 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 10. Ställa och följa upp krav 50 i inköpsprocessen Regionstyrelsen - Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och Utveckla kravställandet och uppföljningen av läkemedelsupphandlingar genom samverkan externt och nationellt Verka för rationell användning av antibiotika Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat 51 Minska kassationen av läkemedel 52 Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan 53 avtalsvårdsfas Regionstyrelsen Miljönämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter Styrelsen för beställd primärvård, Primärvårdsstyrelsen, Tandvårdsstyrelsen, Sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Styrelsen för beställd primärvård, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen, Sjukhusstyrelserna, Styrelsen för beställd primärvård, Primärvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelserna, Styrelsen för beställd primärvård, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Regionstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter Fokus på kinoloner och diklofenak till en början, men även tillsätta en utredning för att identifiera läkemedel med dokumenterad stor miljöpåverkan och där fullgoda alternativ med mindre miljöpåverkan finns tillgängliga. Syftet är att ta fram en prioriterad lista för minskning/substitution (i samråd med Läkemedelskommittén) 52 Till exempel genom systematiskt arbete med sortiment, förpackningsstorlekar och följsamhettill rekommenderade läkemedel 53 Information och utbildning till patienter, medarbetare och beslutsfattare 19

107 Medicinska gaser Inledning Västra Götalandsregionens utsläpp av medicinska gaser står för cirka 8 procent av organisationens totala klimatpåverkan. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men en rad andra gaser påverkar också klimatet, såsom lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran. Lustgas är cirka 300 gånger starkare än koldioxid som växthusgas och sevofluran, isofluran och desfluran har ännu högre global uppvärmningspotential. Lustgasen i vården står för knappt en procent av lustgasutsläppen i Sverige 54. I Västra Götalandsregionen utgör koldioxidutsläppen relaterade till medicinska gaser nästan lika stor andel av Västra Götalandsregionens totala koldioxidutsläpp som utsläppen från energianvändningen i fastigheter. Långvarig exponering för lustgas kan medföra ohälsa för medarbetare inom vården. Tandvården använder lustgas i sin verksamhet, men majoriteten av utsläppen sker vid regionens sjukhus i samband med förlossningsvård och anestesi. Varje år hanteras cirka förlossningar av Västra Götalandsregionens verksamheter. Utsläppsminskningarna ska ske utan att patienternas välbefinnande åsidosätts. Det innebär att åtgärder för att minska utsläppen i huvudsak handlar om att dels minska onödig användning av medicinska gaser och att destruera den lustgas som är nödvändig att använda. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser Mål Vårdens 55 utsläpp av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 2009 Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalet: 11. Utsläppt mängd 56 lustgas uttryckt i kg koldioxidekvivalenter Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 11. Insamling av lustgas till destruktion effektiviseras 57 Sjukhusstyrelserna Årsvis: Exempel på förbättringar och Tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas stängs av avvikelser Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 54 Enligt Naturvårdsverket är den enskilt största lustgaskällan jordbruket, varifrån 76 procent av de totala utsläppen kommer 55 Utsläppt lustgas från sjukhusen och folktandvården 56 Baserat på inköpt och destruerad mängd 57 Till exempel genom korrekt handhavande av utrustning, information till patienter och utbildning av medarbetare 20

108 Läckor eftersöks i rörledningar och kopplingar 58 samt att eventuella brister åtgärdas Tak- och väggmonterade enheter samt ansluten (ej monterad) utrustning kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas Minimera användningen av lustgas och se över möjligheten att använda mobila destruktionsanläggningar Utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser 59 Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Tandvårdsstyrelsen - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Miljönämnden Årsvis: Redovisning av aktiviteter 58 Som tillhör det fasta nätet. 59 Sevofluran, isofluran och desfluran 21

109 Bilaga A Organisation och ansvar Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Miljönämnden Tjänstemannaorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechefer Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande Miljöombud Kemikalieombud Ansvar Högsta beslutande organ och fastställer miljöplanen Har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån regionfullmäktiges beslut Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs att rapportera resultatet till Koncernkontoret Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs att miljökrav utifrån miljömålen inkluderas i avtalen med externa utförare Miljönämnden har strategiskt och samordnande ansvar för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete. Det innebär att nämnden har ansvar för att föreslå miljömål samt att ta andra miljöstrategiska initiativ. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder för att målen ska nås inom perioden. Har ansvar för att politiska beslut genomförs och följs upp att miljöfrågorna hålls aktuella att gällande miljölagstiftning följs Har ansvar för att miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument att miljöarbetet rapporteras till den egna styrelsen eller nämnden att miljölagstiftning och andra krav följs Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Är stöd och resurs för förvaltnings- eller bolagsledningen. Typiska arbetsuppgifter är att leda arbetet med att införa och underhålla verksamhetens miljöledningssystem att sammanställa underlag till miljöredovisning att säkerställa genomförande av miljöutbildning för förvaltningen att vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen på Koncernkontoret och miljömyndigheter Är stöd och resurs i miljöarbetet och finns i linjen där ansvarig chef utser miljöombudet Är stöd och resurs i kemikaliearbetet, finns i linjen där ansvarig chef utser kemikalieombudet 22

110 Organisation Miljöorganisation forts. Miljöavdelningen på Koncernkontoret Ansvar Ansvarar för att stödja och samordna det interna miljöarbetet inom följande områden Miljöredovisning: Ta fram anvisningar, sammanställa resultatet av miljöarbetet, analysera resultatet och lämna förslag till korrigerande åtgärder Miljöledning: Stödja förvaltningar och bolag i arbetet med rutiner kopplat till miljöredovisning och miljöplanens mål Upphandling/inköp: Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera miljöplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen Kompetens: Tillhandahålla webbaserad miljöutbildning och genomföra utbildning för nya miljöombud Nätverkande: Genomföra två nätverksträffar för miljösamordnare per år Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall 3. Kommunikation av resultat av miljöarbetet i stort och sprida goda exempel 4. Överföra kompetens från det externa utvecklingsarbetet till miljöarbetet i våra egna verksamheter inom transporter, energi, livsmedel och hållbar resursanvändning. 23

111 Sammanställning av remissvar miljöplan Datum: Diarienummer MN Målområde Synpunkt/förslag Styrelse nämnd Svar/kommentar miljöavdelningen Energi Synpunkter på mål 3 Västfastigheter har idag väl inarbetade riktlinjer, rutiner och strategier för arbetet med att minska energianvändningen och koldioxidutsläpp som är relaterade till fastighetsenergin i de egna lokalerna. investeringsramen för energiinvesteringar i det egna fastighetsbeståndet skapar nödvändiga förutsättningar för att genomföra åtgärder i den föreslagna miljöplanen (mål 3, åtgärd 1). Fastighetsnämnden - Energi Synpunkter på mål 3 En identifierad utmaning för energimålet är dock den verksamhetsrelaterade elanvändningen, som visar en tydligt ökande trend. Här har Västfastigheter kunnat öka kunskapsläget och bidra med energikompetens vid inköp av energikrävande utrustning, men den verkliga rådigheten ligger hos de verksamheter som verkar i lokalerna. Regionövergripande riktlinjer och arbetssätt, men även resurser för att jobba med denna fråga i verksamheterna behöver sannolikt skapas för att säkerställa att det långsiktiga energimålet 2030 nås. (mål 3, åtgärd 2). Fastighetsnämnden Samtliga styrelser och nämnder har huvudansvaret för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen och varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen. Energi Synpunkter på mål 4 En av åtgärderna anger att Tydligare använda egna fastigheter i regionalt utvecklingsarbete, i synnerhet med solel. [ ]. Den konkreta åtgärd som handlar om att utreda praktiskt genomförbar solenergiproduktion kan hanteras på egen hand av Västfastigheter, medan handfast stöd kring övrigt regionalt utvecklingsarbete kommer att krävas från miljönämnden/regionutvecklingsnämnden. Bland annat med kunskap om olika regionala utvecklingsområden, metoder samt eventuellt ekonomiskt stöd för utvecklingsprojekt, mm. Fastighetsnämnden Miljönämnden och Regionutvecklingsnämnden har ett stödjande ansvar för denna åtgärd. Energi Synpunkter på mål 5 Inom målområdet energi att Västra Götalandsregionen ska verka för att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler. Till målet är kopplad en åtgärd som lyder Definiera gröna avtal och utreda konsekvenserna av att teckna sådana avtal. Fastighetsnämnden bedömer att påverkansmöjligheterna på och förutsättningen att följa upp detta mål (bland annat samla in energidata) är begränsade och föreslår därför att ordet avsevärt stryks. Möjligheterna för Västfastigheter att teckna gröna avtal vid externa inhyrningar bedöms som små. Det är alltid fastighetsägaren som skriver avtalen i samband med en förhyrning. Västfastigheter kan i samband med inhyrningar ha som rutin att skriftligen lämna önskemål om att våra samarbetspartners (hyresvärdar) har ett arbetssätt där man prioriterar ett grönt förhållningssätt. På grund av möjligheter att välja en annan lokal om hyresgästens gröna profil anses ha brister. Om Västfastigheter, tillsammans med hyresgästen, ändå önskar gröna anpassningar av lokalen, påverkar detta sannolikt hyran. Det finns risker i samverkan med en hyresvärd kring åtgärder som kräver investeringar. Det får inte finnas en risk att ett enskilt företag gynnas eller att anpassningar som bekostas av skattemedel gynnar andra hyresgäster i hyresvärdens lokaler. Det som dock är möjligt att göra, är att ställa specifika energi- och miljökrav på nya byggnader som uppförs där Västra Götalandsregionens verksamheter hyr hela byggnaden. En direkt påverkansmöjlighet på energianvändningen i externa lokaler är de åtgärder hyresgästerna vidtar för att minska den verksamhetsrelaterade energianvändningen. Detta hanteras då under mål 3. Fastighetsnämnden Åtgärden ersättas med "Skapa ett arbetssätt för att tillsammans med externa fastighetsägare åstadkomma ökat fokus på energi- och miljöaspekter. Med tillhörande fotnot: "Där varje part bidrar utifrån de faktorer man råder över. Parterna: fastighetsägaren, Västfastigheter och hyresgästen (VGRverksamheten)." Ett kompletterande huvudansvar till Fastighetsnämnden har angetts till styrelser och nämnder med verksamhet i förhyrda lokaler. Målformuleringen kvarstår. Sammanfattningsvis föreslår fastighetsnämnden att målet justeras enligt förslag ovan. Åtgärd kan ersättas med att ta fram formulering och skapa rutin för att alltid upplysa externa hyresvärdar om Västra Götalandsregionens ambitioner och önskemål på lokalers energi- och miljöprestanda. En annan åtgärd kan vara att ta fram en vägledning för miljökrav på externa lokaler som byggs för uthyrning till (enbart) Västra Götalandsregionens verksamheter. Energi Positivt att även externa förhyrningar omfattas av miljöplanen Primärvårdsstyrelsen samt styrelsen för beställd primärvård - Energi RUN anser dock att dessa åtgärder behöver förtydligas: Tydligare använda egna fastigheter i regionalt utvecklingsarbete, i synnerhet med solel. Den praktiskt genomförbara potentialen för solenergiproduktion (kwh) ska utredas. När det gäller att använda egna fastigheter det regionala utvecklingsarbetet kan nämnden på samma sätt bidra till test- och demoprojekt för att utveckla och utöka möjligheterna till teknikutveckling av solel i samverkan med berörda nämnder och styrelser. Däremot kan inte heller här externa projektägare avkrävas samarbete med regionens egna fastigheter. Regionutvecklingsnämnden Ambitionen är att använda VGRs egen organisation i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete för att testa och visa upp t.ex. solelslösningar samt för att agera föregångare. Åtgärdern är justerad för att förtydliga detta. Energi Alingsås lasarett anser att det krävs samverkan med Västfastigheter för att nå framgång i frågan. Styrelsen för Alingsås lasarett Ett regionalt Energiråd kommer att bildas där varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen där även Västfastigheter är representerade. Energi Energi Energi Här krävs nära samarbete med Västfastigheter för att nå medgång. På någon sätt måste det ske med automatik så långt det är möjligt. Sjukvårdspersonal måste få utföra kärnverksamhet d.v.s. vårda patienter medan tekniska lösningar får se till att minsta möjliga energi används SU anser att det behövs en samverkan med Västfastigheter för att nå framgång i denna fråga (energieffektivisering) och att minskningen givetvis inte får ske på bekostnad av patientsäkerheten. Fokus måste ligga på onödig energianvändning samt möjligheten till produktion av el på ett hållbart sätt. Förslaget på miljöplan anger att Västra Götalandsregionen ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020 genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från 2006 gällande fastigheter års underlag för klimatutsläpp från energianvändningen i Västtrafiks fastigheter har brister vilket gör att en jämförelse med detta målår är omöjlig. Västtrafik ställer sig bakom att använda egna fastigheter i regionalt utvecklingsarbete i synnerhet med solel. Västtrafik utreder inför varje nybyggnation möjligheten till solenergiproduktion och har idag drygt 600 kvm solpaneler på reseanläggningar. Även redan byggda fastigheter utreds för solenergiproduktion. Styrelsen för Kungälvs sjukhus Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Västtrafik Ett regionalt Energiråd kommer att bildas där varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen där även Västfastigheter är Ett regionalt Energiråd kommer att bildas där varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen där även Västfastigheter är representerade. Beroende på tillgänglighet och kvalitet på historisk statistik kommer basåret per verksamhet att variera något. Detta kommer att bearbetas tillsammans med miljöavdelningen på Koncernkontoret under 2017.

112 Energi Tydligare formulering i meningarna "VGRs mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamhetens energianvändning i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men VGR ska arbeta med att skriva bättre avtal för minskad energianvändning". I andra meningen skriver man om verksamhetens energianvändning i förhyrda lokaler, vilket tolkas som verksamhetsel i förhyrda lokaler. I sista meningen skriver man dock om att "skriva bättre avtal för minskad energianvändning", vilket berör fasighetsel och inte verksamhetsel. Tandvårdsstyrelsen Inledningstexten är justerad för att öka tydligheten. Kemikalier Under avsnittet kemikalier saknar vi åtgärden utgallring av plastleksaker före Primärvårdsstyrelsen samt styrelsen för beställd primärvård Att rensa ut leksaker som innehåller eller kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen är kopplat till åtgärden "Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen". Det ingår sedan i bedömningen av resultat för produktområdet lek/pedagogiskt material. Att specificera åtgärder per produktområde skulle bli för omfattande. Vägledningsmaterial finns tillgängligt för verksamheterna att använda ( Information om och i vilken utsträckning man har inventerat/gallrat lek/pedagogiskt material inom förvaltningen kommer att efterfrågas vid den årsvisa rapporteringen av åtgärdsarbete i miljöplanen, under ovan nämnda åtgärd. Kommunikationsinsats(er) kommer att behövas för att göra detta tydligt. Kemikalier Kemikalier NU sjukvården ser fram emot att följa utvecklingen av re:design. Dock behövs ett förtydligande hur re:design är tänkt att fungera i praktiken, hur förvaltningen väljer re:designade produkter och vilka de etablerade kanalerna är? Regionstyrelsen bör ha en stödjande roll för att främja användandet av re:design. SU ser positivt på initiativ som re:design och anser att arbetet med att etablera sådana kanaler ska drivas centralt i VGR (som tidigare nämnts). SU ser även positivt till ett fortsatt arbete med substitution av varor/kemiska produkter samt en samordnad översyn av metoder och tekniker. Styrelsen för NU-sjukvården Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset - I och med att samtliga nämnder och styrelser är angivna under huvudansvar behöver inte Regionstyrelsen anges som stödjande. Instämmer i behovet av centralt stöd och förtydligande gällande Re:Design i praktiken. Livsmedel 1) Sedan 2011 har livsmedel haft ett eget mål för hanteringen av ekologiska livsmedel men som nu även har mål om klimatsmart mat medan matsvinn hamnar under målområde produkter och avfall. Dessutom finns nu en åtgärd för tillsatser som borde hamnat under Kemikalier. Mat är i princip kopplat till alla miljömål och det ena går in i det andra, varför mål för livsmedel och matavfall bör samlas under målområde livsmedel och kompletteras med mål kring insamling av matavfall. Därmed avlastas målområde produkter & avfall som blivit omfattande. 2) Punkt 7, stryk stödjande ansvar Hälso- sjukvårdsnämnder eftersom de inte kan styra valen. Redovisningen av utbytta råvaror är ett överflödigt politiskt mål. Det är fullt tillräckligt att köken själva har kontrollen. 3) Punkt 7, andra delen i matrisen -stryk systematiskt arbeta för att minska antalet tillsatser i maten, utöver de tillsatser som är godkända av KRAV. KRAV är mycket restriktiva. Det måste anses ha låg prioritet att köken ska arbeta för att vara hårdare än KRAV då de flesta är KRAV certifierade. 4) Mål 8b bör strykas, eftersom det är omöjligt att följa upp mängd CO2 per kg inköpt livsmedel. Alternativt kan skrivas att de kök som inte har systemstöd för att följa CO2 per portion ska minska sin andel nötkött, ris och mejerivaror och följa detta på lämpligt sätt exempelvis så som ekolivsmedel följs i andel av totalsumman. Servicenämnden 1) En av ambitionerna med miljöplan har varit att följa samma struktur som miljöprogram då denna är väl etablerad i organisationen. Då genomförandet inte påverkas av under vilket målområde ett mål eller åtgärd ligger så har bedömningen gjorts att inte flytta åtgärden om matavfall till målområde livsmedel. 2) Det stödjande ansvaret för Hälso- och sjukvårdsnämnderna har strukits och ersatts av Sjukhusstyrelserna. Redovisningen av utbytta råvaror är något som redan redovisas idag och ger en relevant överblick av utveckling inom området vilket är av vikt för analysen av resultaten. 3) Då VGRs sjukhuskök och restauranger är KRAV certifierade är det ett krav om att systematiskt arbeta med att minska antalet tillsatser och att detta arbete ska stödas i strategiska styrdokument. Därför är åtgärden inte struken. 4) Att följa upp mängden CO2 per inköpt livsmedel är något som är möjligt att göra idag och som redan har genomförts inom VGR på en övergripande nivå. Detta är en viktig del att kunna följa utveckling och stryks därför inte. Livsmedel Alingsås lasarett ansvarar inte för måltidsproduktion och bör inte ha huvudansvar när det gäller inköp av livsmedel till egen servering. Styrelsen för Alingsås lasarett Det stödjande ansvaret för Hälso- och sjukvårdsnämnderna har strukits och ersatts av Sjukhusstyrelserna. Sjukhusstyrelserna kan bidra dels genom att inte pressa kostnaderna på bekostnad av möjligheten att köpa in ekologiska råvaror, och dels genom att minska matsvinnet och därmed kapa onödiga kostnader för livsmedel som istället kan läggas på inköp av ekologiska råvaror Livsmedel I inledningen av avsnittet till livsmedel anser naturbruksstyrelsen att fosfor bör namnges och läggas till i uppräkningen av ämnen som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller en hållbar utveckling. Styrelsen för Naturbruksgymnasierna Förslag om att namnge fosfor i den inledande texten har lagts till. Livsmedel NU sjukvården önskar ett förtydligande angående vad som menas med måltidsproduktion, menas t ex avdelningskök inom slutenvården? Produktionsköken på sjukhusen drivs av Regionservice. NU sjukvården har ringa möjlighet att påverka inköpen av livsmedel och bör därför inte ha ett huvudansvar utan vara en stödjande funktion. Styrelsen för NU-sjukvården Det stödjande ansvaret för Hälso- och sjukvårdsnämnderna har strukits och ersatts av Sjukhusstyrelserna. Sjukhusstyrelserna kan bidra dels genom att inte pressa kostnaderna på bekostnad av möjligheten att köpa in ekologiska råvaror, och dels genom att minska matsvinnet och därmed kapa onödiga kostnader för livsmedel som istället kan läggas på inköp av ekologiska råvaror Livsmedel SU kan arbeta med frågan dels genom att inte pressa kostnaderna på bekostnad av möjligheten att köpa in ekologiska råvaror, och dels genom att minska matsvinnet och därmed kapa onödiga kostnader för livsmedel som istället kan läggas på inköp av ekologiska råvaror. Möjligheten för SU att påverka vilka inköp av livsmedel som görs är dock mycket begränsade, varför ansvar inte bör anges. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Det stödjande ansvaret för Hälso- och sjukvårdsnämnderna har strukits och ersatts av Sjukhusstyrelserna. Sjukhusstyrelserna kan bidra dels genom att inte pressa kostnaderna på bekostnad av möjligheten att köpa in ekologiska råvaror, och dels genom att minska matsvinnet och därmed kapa onödiga kostnader för livsmedel som istället kan läggas på inköp av ekologiska råvaror Livsmedel Av de åtgärder som finns i förslaget är det ingen som SKAS har huvudansvar för. Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Det stödjande ansvaret för Hälso- och sjukvårdsnämnderna har strukits och ersatts av Sjukhusstyrelserna. Sjukhusstyrelserna kan bidra dels genom att inte pressa kostnaderna på bekostnad av möjligheten att köpa in ekologiska råvaror, och dels genom att minska matsvinnet och därmed kapa onödiga kostnader för livsmedel som istället kan läggas på inköp av ekologiska råvaror

113 Livsmedel Sjukhuset anser att huvudansvaret för åtgärderna för att nå målen för livsmedel till 2020 lämpligast bör läggas på Regionstyrelsen och Servicenämnden genom att ställa och följa upp krav i inköpsprocessen, samt vid måltidsproduktion. De enskilda förvaltningarnas möjligheter att påverka inköp av livsmedel är begränsade. Styrelsen för Angereds Närsjukhus Det stödjande ansvaret för Hälso- och sjukvårdsnämnderna har strukits och ersatts av Sjukhusstyrelserna. Sjukhusstyrelserna kan bidra dels genom att inte pressa kostnaderna på bekostnad av möjligheten att köpa in ekologiska råvaror, och dels genom att minska matsvinnet och därmed kapa onödiga kostnader för livsmedel som istället kan läggas på inköp av ekologiska råvaror Läkemedel Styrelsen önskar att i förslag till yttrande under avsnittet Läkemedel att även Styrelsen för Beställd primärvård nämns i åtgärdslistan över ansvariga styrelser Styrelsen för beställd Primärvård Huvudansvar för Styrelsen för beställd primärvård läggs till i miljöplan. Läkemedel Kungälvs sjukhus anser att samordning av arbetet måste ske både regionalt och nationellt, framför allt gällande användning av antibiotika, identifiering av miljöbelastande preparat och att öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan. Styrelsen för Kungälvs sjukhus Samordning och samverkan sker idag i olika forum, både regionalt och nationellt. Exempel är Strama och Landstings nätverk för läkemedel och miljö. Läkemedel NU sjukvården ställer sig frågande till varför inget stödjande ansvar har angetts under åtgärden om att ställa och följa upp krav i inköpsprocessen. Styrelsen för NU-sjukvården Viktigt att sjukvården och primärvården får tycka till om förpackningsmaterial, förpackningsstorlek mm för att kunna minska kassationen av läkemedel. Åtgärden kopplat till inköpsprocessen handlar främst om tillämpning av upphandlingsmyndighetens miljökrav avseende produktion, medan frågor som rör förpackningsstorlekar är kopplat till åtgärden om kassation. Läkemedel SU ser positivt på att huvudansvaret för dessa åtgärder är delat mellan sjukhusen och primärvården eftersom mycket av förskrivningen sker inom primärvården. SU anser att det är viktigt med en samordning av arbetet både regionalt och nationellt, framförallt gällande rationell användning av antibiotika, identifiering av miljöbelastande preparat och att öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan. SU noterar att inget stödjande ansvar har angetts under åtgärden att ställa och följa upp krav i inköpsprocessen och ställer sig frågande till anledningen till detta? Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Åtgärden kopplat till inköpsprocessen handlar främst om tillämpning av upphandlingsmyndighetens miljökrav avseende produktion, medan frågor som rör förpackningsstorlekar är kopplat till åtgärden om kassation. Läkemedel På sidan 18 under Läkemedel och fotnot 47: Enligt fotnot så är sjukhus- och primärvårdsstyrelser ansvariga för Information och utbildning till allmänheten, patienter, medarbetare och beslutsfattare. Förvaltningen ställer sig frågan hur det är tänkt när det gäller information och utbildning till allmänheten, patienter och medarbetare är naturligt. Förvaltningen ställer sig dessutom frågan om vilka beslutsfattare som avses. Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Målgruppen allmänheten stryks ur fotnoten. VGR når primärt denna genom patienter och eventuella insatser tillsammans med Länsstyrelsen och kommuner. Med beslutsfattare avses VGR politiker och chefer. Medicinska gaser Synpunkter på mål 11 Åtgärd 1, Insamling av lustgas till destruktion effektiviseras, som är kopplad till handhavande av utrustning mm. uppfattas som en direkt verksamhetsrelaterad åtgärd. Fastighetsnämnden önskar därför ett förtydligande av vilket stöd som förväntas alternativt att stöd-ansvaret tas bort för fastighetsnämndens del. Åtgärd 4, Läckor i tak- och väggmonterade enheter kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas. Västfastigheter stöttar vid åtgärden på verksamhetens beställning enligt avtal. Fastighetsnämnden saknar därtill en åtgärd om att ansluten (ej monterad) utrustning ska kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas. Effekten av övrig läcksökning kan delvis utebli om det finns läckor i väggansluten utrustning. Fastighetsnämnden Åtgärd 1) Fastighetsnämnden har en viktig roll i att stötta verksamheterna med kunskap i hur destruktionsanläggningarna fungerar. Västfastigheter ordnar t.ex. idag utbildning för personal i hur anläggningarna fungerar. Ansvaret förtydligas i miljöplanen. Åtgärd 4) Kompletteras med Ansluten (ej monterad) utrustning ska kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas. Medicinska gaser Alingsås lasarett anser att huvudansvar för att utreda åtgärder för att minska utsläpp av övriga klimatpåverkande gaser bör ligga på miljönämnden och att sjukhusstyrelserna istället får ett stödjande ansvar. Styrelsen för Alingsås lasarett Medicinska gaser är sjukhusens ansvar och därtill minskandet av klimatpåverkan från dessa. Miljönämnden har ett stödjande ansvar. Medicinska gaser NU sjukvården ställer sig positiva till att utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser. Styrelsen för NU-sjukvården - Medicinska gaser SU ser positivt på att möjligheten till destruktion av lustgas från förlossningsverksamheten nu finns och enligt uppgift snart är i drift. SU instämmer i att Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetet med att minska utsläppen av lustgas och andra klimatpåverkande gaser ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt. Samtidigt kan en ökad användning av lustgas i andra delar av verksamheten effektivisera behandlingar och därmed minska annan resursförbrukning och negativ miljöpåverkan. SU anser därför att möjligheten till destruktion av lustgas från andra delar av verksamheten än förlossningen bör ses över inom VGR. För åtgärden om att utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga medicinska gaser anser SU att huvudansvaret bör ligga på miljönämnden och att sjukhusstyrelserna får ett stödjande ansvar. Medicinska gaser är sjukhusens ansvar och därtill minskandet av klimatpåverkan från dessa. Miljönämnden har ett stödjande ansvar. Medicinska gaser Sidan 19 under Lustgas och fotnot 50: I planen bör det enligt förvaltningens uppfattning läggas till och destruerad mängd Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Tillägg har gjorts i miljöplanen. Medicinska gaser Förtydliga meningen i inledningen om kopplingen mellan lustgasutsläppen i Sverige och utsläppen av medicinska gaser i VGR" Tandvårdsstyrelsen Inledningstexten är justerad för att öka tydligheten. Produkter & avfall 1) Tydligare fokus på målen utifrån policyns ambition om " hushållning med resurser och kretsloppsanpassning ska vara vägledande" så att kemikalier kan hålla sig till kemiska substanser och ämnen. Produktområdena inredning, elektronik och textilier bör endast hamna under detta målområde och inte som i förslaget även under Kemikalier. Målområdet Kemikalier har övergått till att fånga in kemikalier i produkter vilket gör båda dessa punkter mycket röriga med olika produktområden (a-g). Det känns som ett orimligt krav i den digitala världen att minska behovet av elektronik eller öka användningen av förnybara råvaror i dessa produkter. Däremot behöver recirkulation och kretsloppsanpassningen öka. Mätbara mål och målnivåer saknas. 2) För matsvinn bör vården anges bland huvudansvariga då de kan styra överbeställningar och rätt mat till rätt patient till största delen. Detaljerade mål och målnivåer för orörda brickor saknas. Dessa frågor är mycket viktiga ur miljö-, ekonomi- och nutritionsperspektiv. 3) Uppföljning: Ta bort orden konventionell bomull. Ambitionen bör överstämma med policyn - hushålla med resurser och kretsloppsanpassning ska vara vägledande vid inköp. "Sett ur ett livscykelperspektiv ska andelen förnybar och hållbar råvara, som har mindre miljöpåverkan öka". Ett mål kan även vara att öka andelen ekologisk bomull av den andel bomull som köps in, om priset för bomull ökar, stiger även ambitionen att öka andelen förnybar hållbar råvara. Servicenämnden 1. Inom målområde kemikalier är fokus fortfarande miljö- och hälsofarliga ämnen, men nu i större utsträckning gällande varor. Enskilda ämnen hanteras då i större utsträckning via externa ämneslistor, upphandlingskrav och tredjepartsmärkningar snarare än egna ämneslistor. De produktområden som är prioriterade både under produkter & avfall samt kemikalier ska både bidra till hållbar resursanvändning och giftfri miljö. Gällande elektronik är formuleringen att minska behovet av material, inte elektronik. Det kan till exempel innebära aktiviteter som virtualisering/molntjänster, att välja en dator som väger mindre och att öka användningstiden. Recirkulation och kretsloppsanpassning formuleras i planen som att produkter används under längre tid, i ökande utsträckning består av förnyelsebar och hållbar råvara samt att en ökande andel har säkerställt höga kemikaliekrav. Mätbara mål finns för två av de prioriterade produktområdena i produkter & avfall (avfall och livsmedel) och är under utveckling för resterande områden. 2. Sjukvårdsstyrelsernas huvudansvar finns tydligt med här då alla styrelser har ett huvudansvar under 6e, andra rutan.

114 Produkter & avfall Alingsås lasarett anser att det behövs en tydlig central styrning och samverkan för att uppnå mål med re:design/återbrukad inredning. När det gäller utsortering av matavfall behöver det finnas lokalmässiga lösningar för omhändertagande (lagring) av matavfall på sjukhusen för att detta ska kunna genomföras. Styrelsen för Alingsås lasarett Arbete pågår för att få till en tydligare central styrning för att nå målen om re:design och återbrukad inredning. Men detta är inget som tas med i miljöplanen utan hamnar under aktiviteter som miljöavdelningen driver för att nå satta mål. I miljöplanen har Regionstyrelsen lagts till under stödjande ansvar för att förtydliga att det finns ett ansvar från centralt håll. Produkter & avfall Minska matsvinnet från egna verksamheter. Detta är en mycket angelägen prioritet då det slängs alldeles för mycket matavfall både i direkt patienthänseende och i restauranger. i dagsläget saknas dock i Kungälv lokalmässiga lösningar då kommunen endast är i startgropen då det gäller biogastillverkning Styrelsen för Kungälvs sjukhus Arbetet för att minska matsvinnet är väldigt viktigt. Ett miljömässigt riktigt omhändertagande av matavfall är också viktigt men även om detta inte finns på plats i alla regionens kommuner kan vi göra viktiga insatser för att det inte ska uppstå så mycket matavfall. Ett exempel är det pilotprojekt med patientmat och matsvinn som ni i Kungälv genomfört under våren och försommaren. Och resultatet från denna och liknande pilotprojekt blir viktiga erfarenheter i arbete och lärdomar som kan spridas inom regionens olika verksamheter. Produkter & avfall På förvaltningsnivå ser vi svårigheter i att förbygga uppkomsten av avfall. Här måste ett centralt arbete göras i och med upphandlingsprocessen, Verksamheten har dock ansvar att informera vid olämpliga emballage osv. Styrelsen för Kungälvs sjukhus För målområde produkter och avfall har miljöavdelningen på Koncernkontoret ett övergripande ansvar att koordinera arbetet. Det betyder att för de prioriterade produktområdena inom detta målområde drivs de övergripande åtgärdsarbetet från centralt håll. Men precis som ni nämner är det också viktigt att förvaltningarna driver de frågor som är relevanta hos respektive förvaltning. I miljöplanen har Regionstyrelsen lagts till under stödjande ansvar för att förtydliga att det finns ett ansvar från centralt håll. Produkter & avfall NU sjukvården ser fram emot att följa utvecklingen av re:design. Dock behövs ett förtydligande hur re:design är tänkt att fungera i praktiken, hur förvaltningen väljer re:designade produkter och vilka de etablerade kanalerna är? Styrelsen för NU-sjukvården Arbete pågår för att få till en tydligare central styrning för att nå målen om re:design och återbrukad inredning. Men detta är inget som tas med i miljöplanen utan hamnar under aktiviteter som miljöavdelningen driver för att nå satta mål. I miljöplanen har Regionstyrelsen lagts till under stödjande ansvar för att förtydliga att det finns ett ansvar från centralt håll. Produkter & avfall Produkter & avfall SU ser positivt på initiativ som re:design och anser att arbetet med att etablera sådana kanaler ska drivas centralt i VGR. När det gäller utsortering av Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset matavfall måste det finnas lokalmässiga lösningar för omhändertagande (lagring) av matavfall på sjukhusen för att det ska gå att genomföra, men SU är positiva till förslaget i övrigt. SU ser mycket positivt på att lägga fokus på att förebygga uppkomsten av avfall. Även här krävs dock en central styrning och samverkan för att gå emot återanvändning/reparation samt ökad användning av flergångsprodukter. En annan aspekt som SU anser ska komma in under detta målområde är vikten av att underhålla och sköta utrustning som finns/köps in, i syfte med att minska både mängden avfall och förbrukningen av resurser/råvaror. Det kan bli krångligt och tidsödande att redovisa de åtgärder där FTV är ansvariga (huvud och/eller stöd) dels på grund av att det är komplexa områden och dels för att det är många enheter. Redovisning ifrågasätts då man kommer att skärpa miljödiplomeringskriterier i samband med nya miljöplanen. Tandvårdsstyrelsen Arbete pågår för att få till en tydligare central styrning för att nå målen om re:design och återbrukad inredning. Men detta är inget som tas med i miljöplanen utan hamnar under aktiviteter som miljöavdelningen driver för att nå satta mål. Generellt har miljöavdelningen på Koncernkontoret ett övergripande ansvar att koordinera arbetet för målområde produkter och avfall. I miljöplanen har Regionstyrelsen lagts till under stödjande ansvar för att förtydliga att det finns ett ansvar från centralt håll. Mycket av uppföljningen kommer att göras från centralt håll. Exakt hur uppföljningen av område produkter och avfall kommer att göras är inte beslutat ännu. För produktområden där samtliga styrelser och nämnder har ett ansvar kommer uppföljningen bland annat ske, som tidigare, genom ett kvalitativt förfrågningsunderlag. Transporter Enligt bifogat förslag till yttrande föreslås kollektivtrafiknämnden ställa sig positiv till miljöplanen men vi föreslår att programmet också ska ta hänsyn till kollektivtrafikens bullerpåverkan vid val av drivmedel. Buller från kollektivtrafiken i stadsmiljöer är fortfarande ett betydande miljöproblem som också innebär begränsningar för bostadsbyggande. Därför bör hänsyn tas till buller från kollektivtrafiken vid val av drivmedel och formuleringar av miljökrav i trafikupphandlingar. Kollektivtrafiknämnden Miljöplanen utgår ifrån fyra kritiska utmaningar: minskad klimatpåverkan, hållbar resursanvändning, giftfri miljö samt biologisk mångfald. Bullerfrågan är viktig, men hanteras inte inom de fyra utmaningarna. Det är dock viktigt att frågan hanteras i Trafikförsörjningsplanen som Kollektivtrafiknämnden ansvarar för. Transporter Ordförande Ulrika Frick (MP) föreslår följande tilläggsyrkande till yttrandet, vilket nämnden ställer sig bakom. "Biogas är en av de förnyelsebara energikällor som kollektivtrafiken drivs med. För att kunna öka användningen av denna i enlighet med gällande budget, önskar kollektivtrafiknämnden att vi tillsammans med miljönämnden och regionutveclingsnämnden, tar fram en gemensam analys och strategi för att hur vi kan öka biogasanvändningen i VG och hitta samverkan inom flera olika sektorer där man t ex kan titta på framställningen nav grön el och uppvärmning." Kollektivtrafiknämnden Åtgärder till mål 1 om fossiloberoende transporter har kompletteras med tydligare prioritet mot el (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift. Transporter I inledande stycket om transporter omnämns de anställdas resor till och från jobbet men i åtgärdstabellen finns det inte med varken som mål eller åtgärder. Primärvårdsstyrelsen samt styrelsen för beställd primärvård Finns reglerat i resepolicyn. Inledande text har förtydligats och inkluderar nu både resepolicy och klimatväxlingsprogrammet. Transporter RUN anser dock att dessa åtgärder behöver förtydligas: Tydligare använda egna transporter i regionalt utvecklingsarbete, t.ex. test- och demoprojekt. När det gäller test- och demoprojekt kring regionens egna transporter (kollektivtrafik, ambulansfordon, tvätteritransporter etc) kan nämnden bidra till exempelvis innovationsupphandling kring ny teknik i samverkan med berörda nämnder och styrelser. Däremot kan inte externa projektägare avkrävas samarbete med regionens egna transporter. Regionutvecklingsnämnden Ambitionen är att använda VGRs egen organisation i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete för att agera föregångare. Åtgärdern är justerad för att förtydliga detta. Transporter RUN saknar också en tydlig skrivning gällande biogas i relation till fokusområdet 2016 Ge bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas. Presidierna i regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden avser under våren 2016 att arbeta fram förslag till respektive nämnd på hur regionfullmäktiges budget med fokusområdet biogas ska verkställas under året. Miljöplanen bör relatera tydligare till de politiska ambitionerna på biogasområdet. Regionutvecklingsnämnden Åtgärder till mål 1 om fossiloberoende transporter har kompletteras med tydligare prioritet mot el (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift.

115 Transporter 1) Det är för detaljerad nivå att i miljömålen gå in på nyckeltal för hur utsläpp ska mätas på enhetsnivå, CO2/tvättvagn eller CO2/km eller kwh/mil. A) Endast bränslemängden bör följas förvaltningsvis. Det är lätt och korrekt att följa och ger svar på om vi rör oss mot fossiloberoende. B) Redovisningen bör ske med samma nyckeltal som tidigare eftersom detta är tredje delen av tre. C) Uppföljning av körsträckor föreslås strykas eftersom rapporteringen har stora brister. D) Uppföljning av energieffektivitet kwh/mil föreslås strykas. Detta styrs automatiskt av fordonstillverkare och besparingar av tid och pengar. Åtgärder: 2) Vid nyanskaffningen av fordon ska fordonsgas, laddhybrid och elfordon prioriteras. Texten bör kompletteras med "eller annat fossiloberoende alternativ" som det stod i tidigare plan. Detta är särskilt viktigt nu när flera förnybara drivmedel kommer in på marknaden. 3) Redovisningen av fordonsflottan är irrelevant då resultat inte avspeglar vilka bränslen fordonen drivs med och inte heller utsläppen. Servicenämnden 1) Redovisning sker med samma nyckeltal som innan, men presenteras i enlighet med definitionen av fossiloberoende. Det vill säga, det är bränslemängden som kommer att följas och utgöra grunden för beräkningarna av CO2. Det innebär också att man kommer att kunna följa andel förnybar energi även framöver. Kvaliteten av data för körsträckor kommer att säkerställas för att vara lämplig som nyckeltal. Det finns inget nyckeltal i miljöplanen som avser att mäta kwh/mil. 2) Den föreslagna åtgärden är oförändrad från tidigare program och lyder: Vid nyanskaffning av person- och lätta lastbilar ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade. 4) Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter. Här anges servicenämnden som stöd. Eftersom det gäller uppföljning av avtal bär texten ändras till "regionstyrelsen som stöd" eftersom inköpsorganisationen ligger under regionstyrelsen sedan 1 april ) Redovisningen säkerställer att VGR köper fordon i enlighet med åtgärden om nyanskaffning. 5) Regionalt utvecklingsarbete, här står det att Regionservice har huvudansvaret. Föreslås ändras till koncernkontoret eller regionstyrelsen eftersom det gäller övergripande regionalt arbete 4) Regionstyrelsen (koncerninköp) har ansvaret för avtalen och kravställandet och därmed huvudansvar. Servicenämnden är beställare och stöttande i processen. 5) Servicenämnden är ansvarig för transporterna och har därmed huvudansvaret. Utvecklingsarbetet görs dock i nära samarbete (och ofta på initiativ av) miljönämnden eller regionutvecklingsnämnden. Transporter Alingsås lasarett anser att åtgärden om att använda egna transporter i regionalt utvecklingsarbete behöver förtydligas. Styrelsen för Alingsås lasarett Ambitionen är att använda VGRs egen organisation i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete för att testa och visa upp t.ex. elfordon samt för att agera föregångare. För sjukhusens del handlar det främst om att arbeta för att ställa om ambulanser och sjuktransportfordon, vilket kan innebära test av fordon. Här initierar och stöttar miljönämnden. Transporter Nyckeltalen man har satt upp omfattar kollektivtrafik och godstransporter, men vi ser inga nyckeltal gällande övriga persontransporter. Kanske anser man att detta tas omhand inom VGRs program för klimatväxling. För oss är det viktigt att kunna fortsätta fullfölja vårt uppdrag som bl a omfattar att genomföra internationella turnéerna. Vi önskar att regionens program för klimatväxling anpassas så att det styr bort från onödiga resor men inte begränsar de resor som krävs för att verksamheterna ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Kanske detta skulle kunna tydliggöras i miljöplanen. Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB I planen finns nyckeltal för de transporter som ingår i fossiloberoende 2020 och energieffektivitet. Resor i tjänsten hanteras i resepolicy och det stycke som behandlar den. Dessa nyckeltal är förvaltningen själva ansvariga för så förutsättningarna är så olika. Transporter Kommentar: För ett trovärdigt arbete mot målet fossiloberoende år 2020 och GöteborgsOperans chans att uppnå det föreslagna målet, är det viktigt Styrelsen för Göteborgsoperan AB Tjänsteresor ingår inte i målet om att VGR ska bli fossiloberoende att det i kommunikationsstrategier mycket tydlig framgår vad som konkret menas med fossiloberoende - vilka typer av aktiviteter omfattas och vilka som är undantagna. GöteborgsOperans turnéverksamhet inom Europa, samt möjlighet att anlita internationella skapande team till diversifierade Åtgärden om gröna avtal kommer justeras. produktioner berörs av målsättningen. Beroendet av de globala infrastrukturer så som tillgängligheten till förnybara bränslen och el-infrastruktur inom EU och flygbranschens möjligheter att ställa om till förnybara flygbränslen avgör GöteborgsOperans möjlighet att bedriva helt fossiloberoende verksamhet. Den omställningen kommer sannolikt ta mer tid än de närmaste tre åren. Dessutom miljöstyrs turnéverksamheten redan av ökade kostnader på grund av klimatkompensationen till VGR:s centrala fond. GöteborgsOperans Skövdeverksamhet samt de hyrda lokalerna i Skandiahamnen berörs indirekt av målet om fossilfrihet för energianvändningen. Här behöver konsekvensanalys göras hur krav på förnybara energikällor i dessa förhyrda lokaler (s.k. gröna hyresavtal) påverkar verksamhetens möjligheter att hyra dessa. Transporter Kungälvs sjukhus största miljöpåverkan inom målområdet transporter utgörs av resor i tjänsten. Det nämns inga åtgärder i planen angående minskning av resor med flyg eller egen bil i tjänsten. Detta kan antas vara reglerat i VGR:s klimatväxlingsprogram., men Kungälvs Sjukhus anser att fler åtgärder behövs om målet om fossilfria och energieffektiva transporter ska nås. Styrelsen för Kungälvs sjukhus Tjänsteresor ingår inte i målet att VGR ska vara fossiloberoende till år Dessa resor styrs av resepolicyn och hanteras i det stycke som beskriver policyn. Åtgärden om regionalt utvecklingsarbete har förtydligas. Transporter För vissa transporter inom jord- och skogshantering är detta (fossilfritt) inte möjligt idag eftersom fordon som klarar dessa arbetsmoment och drivs fossilfritt, inte finns tillgängliga bland annat på grund av gällande regelverk. På skolor som arbetar med utbildning inom jord och skog kan vi under nuvarande omständigheter inte lösa detta, även om omfattande åtgärder genomförs inom ramen för verksamhetens kompetenscentrauppdrag där försök med olika alternativa drivmedel pågår. Styrelsen för Naturbruksgymnasierna Arbetsmaskiner ingår inte i målet om att VGRs transporter ska bedrivas fossiloberoende till år Transporter NU sjukvården hade gärna sett åtgärder för att minska resor i tjänsten med privat bil eller flyg uppmärksammades i miljöplanen. Styrelsen för NU-sjukvården Tjänsteresor ingår inte i målet att VGR ska vara fossiloberoende till år Dessa resor styrs av resepolicyn och hanteras i det stycke som beskriver policyn. Inledande text har förtydligats och inkluderar nu både resepolicy och klimatväxlingsprogrammet. Transporter Transporter NU sjukvården önskar ett förtydligande angående vad som menas med att använda egna transporter i regionalt utvecklingsarbete och hur detta skulle gå till i praktiken. Sus största miljöpåverkan inom området transporter utgörs av resor i tjänsten. Därför är det mycket beklagligt att det inte finns åtgärder angående minskning av resor med flyg eller egen bil i tjänsten upptagna i förslaget. Bakgrunden till detta antas vara att detta i viss mån regleras av VGRs klimattväxlingsprogram, men SU anser att fler åtgärder behövs om målet om fossilfria och energieffektiva transporter ska nås. SU anser dessutom att åtgärden om att tydligare använda egna transporter i regionalt utvecklingsarbete behöver förtydligas och omformuleras så att det framgår att åtgärden handlar om att utveckla de egna transporterna i syfte att minska miljöpåverkan. Styrelsen för NU-sjukvården Åtgärden om regionalt utvecklingsarbete har förtydligas. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tjänsteresor ingår inte i målet att VGR ska vara fossiloberoende till år Dessa resor styrs av resepolicyn och hanteras i det stycke som beskriver policyn. Åtgärden om regionalt utvecklingsarbete ska förtydligas. Transporter Sidan 7 sista meningen under Inledning står det: Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. Tjänsteresor kan VGR styra över men inte resor till och från arbetet. Planen saknar dessutom åtgärder detta. Förvaltningen ställer sig därför frågan om meningen stå kvar i sin helhet? Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Resorna påverkar klimatet oavsett om vi kan styra över dem eller inte. Inledande text har förtydligats och inkluderar nu både resepolicy och klimatväxlingsprogrammet.

116 Transporter Förslaget på miljöplan lyfter fram långsiktig målsättning "Att ställa krav på förnybara bränslen i samtliga transportupphandlingar ". Styrelsen för Västtrafik Västtrafik ser gärna att den långsiktiga målsättningen utformas så att krav ställs på klimatnyttan vid transportupphandlingar, d.v.s. som nettoreduktion av koldioxid. Detta i enlighet med de inom kollektivtrafikbranschens gemensamma rekommendationer. Detta görs redan. Åtgärden har kompletterats och förtydligats. Transporter Ange referens till "Fossilfri fordonsflotta" under målet minska 80% för att förtydliga definitionen av fossilfrihet Tandvårdsstyrelsen Har kompletteras med referens. Övrigt Självklart har de tre första målen en påverkan på biologisk mångfald men att ett sådant resonemang inte är tillräckligt sedan länge och att det är en av anledningarna till att riksdagen år 2005 formulerade det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv. Flera av VGRs verksamheter har en koppling till biologisk mångfald. Det är t ex Naturbruk, Folkhögskolor, Västarvet och Botaniska. Även för Västfastigheter och Inköp borde målet vara relevant. Av den anledningen är det angeläget att arbeta, inte bara indirekt, utan direkt med målet biologisk mångfald. Göteborgs Botaniska Trädgård Formuleringen om utmaningar justeras. Kommentar: Arbete med biologisk mångfald sker i inköpsprocessen till exempel via krav på ökad andel ekologiska livsmedel (målområde livsmedel) och krav på hållbart utvunnen/producerad råvara, till exempel skogsråvara (målområde produkter och avfall). Arbete sker även inom byggnation då krav på hållbar skogsråvara också ingår i Byggvarubedömningens nivå "rekommenderas". Övrigt Kulturnämnden undrar vad det innebär med årsvis redovisning av exempel på förbättringar och avvikelser för åtgärderna om minska verksamhetselen, öka användningstiden för inredning och förebygga uppkomsten av avfall. Kulturnämnden Detta kommer att förtydligas i underlaget som skickas ut inför redovisning (samt även i god tid innan det är dags för redovisning). Det kommer i princip att innebära ett antal frågor som ska besvaras. Övrigt Under ledningssystem omnämns att bland annat vårdcentraler kan miljödiplomeras. Ett förtydligande behövs om miljöplanen även ska omfatta övrig verksamhet inom Primärvårdsstyrelsens ansvar, så som rehabilitering. Primärvårdsstyrelsen samt styrelsen för beställd primärvård Texten ändras till: Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan istället för att använda ett ledningssystem miljödiplomera verksamheten (mindre administrativa förvaltningar och bolag, Närhälsans verksamheter och tandvårdsmottagningar). Övrigt Planen saknar tidigare krav på "certifierbara förvaltningar enligt ISO 14001" som har varit ett krav sedan Om inte varje förvaltning antar den ambitionen kan det medföra att en revidering inte kan ske utifrån en standard. MLS gör att varje förvaltning tar sitt relevanta fokus och följer sina frågor på ett systematiskt och pedagogiskt sätt. Den politiska styrningen behöver inte vara så detaljerad som föreslås i planen. Servicenämnden Miljöprogrammet har idag inte någon skrivning om certifierbara förvaltningar enligt ISO Vilken ambitionsnivå som förvaltningarna förväntas ligga på förtydligas under miljöledningssystem på intranätet. Den politiska styrningen gällande utformningen av förvaltningarnas miljöledningssystem hålls på detta sätt mer övergripande. Anledningen till nuvarande skrivning i miljöplanen är att tydligare visa på vikten av att integrera miljöledningsarbetet med övrigt ledningsarbete. Övrigt Servicenämnden påtalar vikten av att budgetmässigt omhänderta eventuellt ökade kostnader som möjlig konsekvens av miljöprogrammet. Servicenämnden Kostnader för de miljöåtgärder som behövs för att nå målen i miljöprogrammet ska ligga till grund för prioriteringar för budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltnings- och bolagsnivå. Övrigt Bra med ökat fokus på miljöhänsyn vid upphandling av diverse varor och tjänster. Texten i planen om att bästa miljöval ska väljas av varje förvaltning behöver kompletteras med "för att nå politiska mål". Övrigt I förslaget skulle mer tyngd kunna läggas på att en ren, levande miljö också kan vara viktig för människors hälsa- inte bara risk för kroppslig sjukdom välbefinnande och upplevelse av KASAM, känsla av sammanhang meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Exempelvis SLU i Alnarp är uppdaterade på forskning om naturens helande inverkan på människor. Servicenämnden Styrelsen för Kungälvs sjukhus - Ingen justering av text. Övrigt Naturbruksstyrelsen ställer sig bakom avsnittet om resepolicy men vill dock framhålla den spridda geografiska verksamhet förvaltningen har som bl a omfattar samverkan och integration mellan skolor och olika personalgrupper. Förvaltningens uppdrag kring internationalisering för elever och studenter samt regionala-, nationella och internationella projekt medför att resande med både bil och flyg är förankrat i uppdraget och inte kan undvikas. Även om elever/studenter inte bedöms på samma sätt som personal så kommer restriktioner avseende resandet i vissa fall att motverka det uppdrag som naturbruksstyrelsen skall leverera. Styrelsen för Naturbruksgymnasierna - Övrigt Sidan 21 under Miljöorganisation : Lägg till koncernkontoret vid miljöavdelningen. Miljöorganisation, Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen och miljömyndigheter Sidan 21 under Linjechefer : Är det så här annars tas bort? Linjechefer Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Sidan 22 under Miljöavdelningen på Koncernkontoret. Förvaltningen ställer sig frågan om vem som koordinerar arbetet med övriga målområden? Miljöavdelningen på Koncernkontoret Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Texten är justerat enligt förslag på sidan 21. Miljöavdelningen på Koncernkontoret har ett övergripande samordnade ansvar för samtliga målområden men ett tydligare koordinerande ansvar för Produkter och Avfall och Kemikalier. Övrigt Övrigt På sidan 6 under Kompetens står att grundläggande miljöutbildning tillhandahålls men planen anger inget om krav på genomförande. Förvaltningen anser att ett sådant krav bör skrivas in i planen. Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Utifrån västra hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag som beställarnämnd vill nämnden belysa eventuella miljöpåverkanskonsekvenser i de Västra hälso- och sjukvårdsnämnden strukturbeslut som regionen fattar inom hälso- och sjukvården. Till exempel produktionsplanering, konsekvenser av när vård koncentreras och specialiseras till olika sjukhus i regionen och patienter, anhöriga och personals resande ökar påverkar miljön negativt. Det är viktigt att miljöpåverkan tydliggörs i beslutsprocessen så att nämnder och styrelsen kan väga in konsekvenserna inför beslut. Varje nämnd och förvaltning har detta ansvar. Krav om grundutbildning ställs i respektive verksamhets ledningssystem eller krav på miljödiplomering snarare än i miljöplanen. Kompletterande mening om miljöplanen har lagts till i inledningen: Miljöplanen mål och åtgärder ska beaktas i regionövergripande strategiska beslut och konsekvenserna av dessa.

117 1 (5) Datum Diarienummer MN Bilaga 3: Fördjupad beskrivning av utmaningarna om Låg klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hållbar resursanvändning samt Biologisk mångfald Låg Klimatpåverkan Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Halten av växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka och en stor andel av de ökade utsläppen kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi. Detta leder oss mot en genomsnittlig global uppvärmning över två grader Celsius, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och med ökad risk för väderrelaterade naturkatastrofer 1. För att bromsa klimatförändringarna krävs omfattande och snabba minskningar av människans utsläpp av växthusgaser. Det kräver genomgripande förändringar av våra system för boende, transporter, industriell produktion och energiomvandling såväl som våra konsumtions- och levnadsmönster. Klimatåtgärder måste integreras i politik, strategier och planering på nationell nivå såväl som på regional och kommunal nivå. Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala Mål för att uppnå tre saker under de kommande 15 åren: att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Om klimatpåverkan begränsas kan förutsättningar skapas för fattigdomsbekämpning och en långsiktigt hållbar utveckling 2. Det finns ett starkt samband mellan effekter på människors hälsa och klimatförändringarna. Klimatmålet, mål 13, stödjer fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling och kan ge förutsättningar för att kunna bemöta flera av de utmaningar världen står inför idag så som livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt 3. EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. Grunden för 1 Agenda 2030 de globala målen Mål 13 2 Agenda 2030 de globala målen 3 Agenda 2030 de globala målen Mål 13 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

118 Datum Diarienummer MN (5) klimatarbetet är överenskommelser inom FN. EU-ländernas mål är att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med Sverige har en färdplan för arbetet med att minska klimatpåverkan. Den innebär att landet ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år Som en del i att nå visionen ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år Inför klimatmötet i Paris i december 2015 lanserade dessutom regeringen initiativet Fossilfritt Sverige, vilket innebär att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med ett energisystem baserat på förnybara energikällor 7. Västra Götalandsregionen har antagit regeringens utmaning och är med i initiativet. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling. Giftfri miljö En mängd ämnen ingår i de kemiska produkter vi använder. Ännu fler ämnen ingår i till exempel elektronik, kläder, plastartiklar och byggvaror. Den globala produktionen av kemikalier har ökat från 1 miljon ton 1930 till flera hundra miljoner ton i dag 8. Produktion och användning av läkemedel innebär att medicinska substanser, som är utformade för att lätt tas upp av människan och därmed också kan påverka andra levande organismer, sprids med risk att påverka miljön. Produktion av livsmedel kan innebära överdriven användning av miljöoch hälsofarliga bekämpningsmedel och orsaka övergödning i hav, sjöar och vattendrag. Kunskapen om hur olika ämnen var för sig påverkar miljö och hälsa är fortfarande begränsad. Ännu mindre är kunskapen om effekten av olika ämnen i kombination med varandra. Vissa kemiska ämnen har dock välkända negativa effekter på både miljö och hälsa. Därför är det viktigt att krav ställs på de produkter som köps in och att behovet av farliga ämnen kontinuerligt minskar genom förbättrade processer. Initiativ på global nivå är bland annat SAICM 9, som primärt syftar till att öka kunskap och tillgängligheten på information, Minamatakonventionen 10 som syftar till att skydda människa och miljö från negativa effekter av kvicksilver och Montrealprotokollet 11 som begränsar användningen av ozonförstörande ämnen. Lagar och regler på EU- och nationell nivå 12 är till exempel REACH- 4 EU-upplysningen vid Sveriges riksdag 5 Naturvårdsverket 6 Regeringskansliet / 7 Regeringskansilet 8 Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, 9 Strategic Approach to International Chemicals Management, 10 Minamatakonventionen, 11 Montrealprotokollet, 12 Kemikalieinspektionen,

119 Datum Diarienummer MN (5) förordningen 13 och CLP 14 -förordningen tillsammans med produktspecifik lagstiftning som Leksaksdirektivet, RoHS 15, kosmetikadirektivet och byggproduktförordningen. Grundläggande EU-rättsliga principer är substitutionsprincipen, produktvalsprincipen och principen om att förorenaren betalar. Till detta kommer regler som endast gäller i Sverige. På nationell nivå finns målsättningar inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 16 : "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. Regeringen har fastställt sex preciseringar av giftfri miljö 17. Åtta etappmål om farliga ämnen 18 har också tagits fram som ska underlätta möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet. Regeringens Handlingsplan för giftfri vardag 19 som sträcker sig till 2020 har fokus på att skydda människans fortplantning och barns hälsa. För att Västra Götalandsregionen framgångsrikt ska kunna möta utmaningen giftfri miljö och bidra till nationella, europeiska och globala målsättningar behöver miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter samt dess produktionsprocesser i första hand undvikas, i andra hand ersättas, i tredje hand minskas (mängd och exponering) och åtminstone synliggöras, utöver vad gällande lagar och regler idag kräver. Miljökrav vid produktion av läkemedel behöver förbättras och uppföljningen utvecklas samtidigt som VGR ska fortsätta att jobba med minskad kassation av läkemedel och för en rationell användning av antibiotika. Andelen ekologiska livsmedel behöver fortsätta att öka. Hållbar resursanvändning Idag är vi sju miljarder människor på jorden, år 2050 kommer vi troligtvis att vara över nio miljarder 20. För att alla ska kunna leva ett gott liv behöver resurserna fördelas rättvist och användas på ett sådant sätt att de inte överskrider jordens ekologiska gränser. Enligt FN kan efterfrågan på livsmedel, foder och fiber öka med 60 procent till år För flera naturtillgångar som till exempel olja, fosfor, koppar och uran har vi idag kanske redan nått toppen av utvinningstakten. Människan är idag den främsta drivkraften i förändringen av jordens ekosystem. Vi flyttar och bearbetar enorma mängder materia, till största delen med hjälp av icke-förnybar energi. Detta leder till att vi släpper ut stora mängder föroreningar till mark, luft och vatten i högre takt än vad jorden klarar av att ta hand om. Användningen av naturresurser påverkar också människors hälsa. 13 Registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen 14 Klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar 15 Ersätta och begränsa farliga kemiska ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning 16 Miljömålsportalen, US Census Bureau, Global Population Growth, 21 Food and agriculture organization of the United Nations; Building a common vision for sustainable food and agriculture,

120 Datum Diarienummer MN (5) EU:s sjunde miljöhandlingsprogram 22, Att leva gott inom planetens gränser", har som mål att föra EU mot en så kallad grön tillväxt och en ekonomisk utveckling med en så liten miljöpåverkan som möjligt. Man talar om att förhindra och minska de negativa effekterna av generering och hantering av avfall och tillämpning av avfallshierarkin; förebyggande, bearbetning för återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning och deponering. Här lyfts också vikten av att eftersträva en absolut frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och utnyttjande av ändliga resurser. På nationell nivå har naturvårdsverket tagit fram ett avfallprogram 23 som syftar till att vägleda och inspirera svenska aktörer så att miljömålen nås. I programmet lyfter naturvårdsverket fram fyra fokusområden; mat, textil, elektronik samt byggande och rivning. För att Västra Götalandsregionen framgångsrikt ska kunna möta utmaningen hållbar resursanvändning och bidra till nationella och internationella mål behöver beroendeförhållandet brytas mellan ökad produktion av välfärdstjänster och resursutnyttjande, resursanvändningen effektiviseras samt arbetet för en mer cirkulär ekonomi intensifieras. Biologisk mångfald Biologisk mångfald handlar om variationen av liv på jorden. Bland växter, djur, mikroorganismer och de ekosystem de tillsammans bildar. Samtidigt handlar det också om den biologiska mångfaldens betydelse för tillgång till livsmedel, rent vatten, läkemedel, frisk luft och allt det vi förknippar med förutsättningar för ett gott liv. Den biologiska mångfalden är idag kraftigt påverkad av människans och samhällets aktiviteter. Komplexa ekosystem utarmas eller ersätts med stora så kallade monokulturer där ett fåtal grödor odlas. På global nivå drivs arbetet med att främja biologisk mångfald främst genom FN:s Konvention om Biologisk Mångfald 24. På EU-nivå finns målet att till senast 2020 sätta stopp för förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster inom EU 25. Dessutom ska EUs bidrag för att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå förstärkas. På nationell nivå har Sverige genom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv åtagit sig att både bevara och använda den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt 26. Västra Götalandsregionen främjar biologisk mångfald till exempel genom att öka andelen ekologiska livsmedel, att ställa krav på hållbart producerad/utvunnen råvara i produkter och minskade utsläpp av läkemedelvid produktionsställena. Till detta kommer också de verksamheter inom Västra Götalandsregionen vars uppgift till stor del utgörs av arbete med att främja och öka förståelsen för biologisk 22 EU kommissionen, EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, Att leva gott inom planetens gränser, 23 Naturvårdsverket, Sveriges program för att förebygga avfall, Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle 24 Konventionen om biologisk mångfald, 25 EU, 26 Naturvårdsverket,

121 Datum Diarienummer MN (5) mångfald. Hit hör Botaniska Trädgården, Västkuststiftelsen, Naturbruksgymnasierna och Västarvet samt olika projekt som till exempel Västerhavsveckan.

122 1 (1) Datum: MN Bilaga 4. Resultatsammanställning indikatorer i miljöprogrammet Område Mål Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Transporter Andel förnyelsebar energi inom kollektivtrafiken (%) Andel av Västra Götalandsregionens transporter som utförs med förnybar energi (%) Energi Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler (%) Totala energianvändningen i egna fastigheter (kwh/m2) Användning av fossil energi i egna verksamheter (%) Produkter & avfall Förbrukningsmaterial inom sjukhusvård (kg/operation) - 5,7 5,7 < 5,7 Möbler: Antal möbler som går till återanvändning (antal) > 1 Matsvinn (g/portion) < 138 Minskning av hushållsavfall/blandavfall i egna sjukhusfastigheter (%) Livsmedel Andel ekologiska livsmedel (%) Kemikalier Läkemedel Volymminskning av miljö- och hälsofarliga ämnen av kemiska produkter med utfasningsämnen i (%) Produktion: Andel av upphandlat sortiment där miljökrav ställts och där uppföljning har genomförts enligt nationella kriterier (%) Ordination: Antal antibiotikarecept/1000 invånare Kassation: Mängd kasserade läkemedel per år (enheter) Lustgas Procentuell minskad mängd utsläppt lustgas (%) Följs upp kvalitativt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

123

124

125

126 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Avveckling av Samrehab Mark-Svenljunga Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner förslaget till ändring i avtal om Samrehab 2.0 Mark-Svenljunga, punkt 3 -Avtalstid, om att avtalet upphör att gälla den 30 november Regionstyrelsen får i uppdrag att underteckna det förändrade avtalet vad gäller ändrad sluttid. 3. Uppdraget till de ledamöter och ersättare som Västra Götalandsregionen utsett till den gemensamma nämnden avslutas efter beslut om verksamhetens bokslut. Regionstyrelsen föreslås för egen del besluta följande: 1. Den del av de gemensamma omställningskostnaderna som belastar Västra Götalandsregionen ska täckas ur regionstyrelsens anslag för oförutsedda händelser. Sammanfattning av ärendet Avtalet om Samrehab Mark-Svenljunga gäller från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december Problem med nyrekrytering och hög omsättning av medarbetare är det främsta skälet till varför Mark kommun, Svenljunga kommun och Västra Götalandsregionen snarast önskar avveckla den gemensamma rehabiliteringsverksamheten. Sedan januari 2016 har 20 tillsvidareanställda samt sju vikarier sagt upp sig. Två medarbetare går också i pension under året. Detta medför betydande svårigheter att fullgöra uppdraget. Verksamheten behöver nya planeringsförutsättningar för att trygga bemanningen i samtliga verksamhetsdelar och således minimera konsekvenser för patienter. Detta är bakgrunden till att avtalsparterna bestämt att i förtid avsluta Samrehabverksamheten. Datum för avslutet är satt till den 30 november Detta sker genom att de tre parterna fattar gemensamt beslut om att justera punkt 3 i gällande avtal: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

127 Datum Diarienummer RS (6) Parterna är eniga om att punkt 3 i avtalet Avtalstid ska ändras till följande lydelse. Avtalet upphör att gälla den 30 november Denna ändring av avtalet är upprättad i tre likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum Fördjupad beskrivning av ärendet Regionen träffade i slutet av år 2014 avtal om samverkande rehabilitering med Marks respektive Svenljunga kommuner. Detta avtal ersatte ett tidigare avtal från år Marks kommun är värdkommun för den aktuella verksamheten som bedrivs under en av parterna gemensam nämnd. Anledningen till att det tidigare avtalet avslutades var att regionen gick in i ett vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering under år 2014, som gjorde det omöjligt att bibehålla en utformning enligt den ursprungliga avtalsmodellen. Förändringen av det nu gällande avtalet jämfört med föregående är att det nya avtalet innehåller en mer distinkt uppdelning mellan primärvårds- länssjukvårds- och kommunal rehabilitering. Verksamheten och ekonomin för dessa tre verksamhetsgrenar är numera uppdelad i tre separata delar. Den specialiserade rehabiliteringen, länssjukvårdsrehabiliteringen, finansieras idag genom ett abonnemang som ersätts från den södra hälso- och sjukvårdsnämnden medan primärvårdsrehabiliteringen inom Samrehab hanteras på samma grunder som övrig vårdvalsverksamhet inom rehabiliteringsområdet. Ersättningen för utförda tjänster utgår fr.o.m. år 2016 från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kommunerna svarar för finansieringen av den primärkommunala delen av verksamheten. Parterna har gemensamt bidragit till rehabiliteringsverksamhetens kostnader. Västra Götalandsregionen bidrog med 10,1 miljoner kronor år 2015 år för finansiering av länssjukvårdsrehabilitering samt Marks kommun och Svenljunga kommun med totalt 23 miljoner kronor (varav Svenljunga 5,1 mnkr) år 2015 för finansiering av kommunrehabilitering. Bidragen för primärvårdsrehabiliteringen uppgick under 2015 till 13,4 mnkr. De tre avtalsparternas andelar av den samlade samrehabverksamheten uppgick med andra ord under 2015 till 46,5 mnkr fördelade på Västra Götalandsregionen 23,5 mnkr (50,5 %) Mark kommun 17,7 mnkr (38,1 %) Svenljunga kommun 5,3 mnkr (11,4 %) Regionfullmäktige beslutade den juni 2016, 107, att säga upp avtalet om Samrehab. Uppsägningen överlämnades formellt till Mark och Svenljunga kommuner under augusti. Därefter har de tre parterna enats om att snarast avsluta verksamheten och att detta ska ske till den 30 november Därigenom övergår

128 Datum Diarienummer RS (6) länssjukvårdsrehabiliteringen till Södra Älvsborgs Sjukhus, den primärkommunala rehabiliteringen övergår till Mark respektive till Svenljunga kommuns huvudmannaskap och primärvårdsrehabiliteringen övergår temporärt, genom en så kallad tilläggsöverenskommelse med södra hälso- och sjukvårdsnämnden, till Närhälsan i väntan på en senare vårdvalsansökan/etablering. Konsekvenser av den tidigarelagda avvecklingen Följande är reglerat i samverkansavtalet. Mark kommun har att lösa de personalfrågor som uppstår vid avveckling av verksamheten. Samtliga personalkostnader ska regleras mellan parterna senast året efter att samverkan upphör utifrån deras procentuella finansiering det år verksamheten upphör. Avvecklingskostnader och eventuella ackumulerade underskott för primärvårdsrehabiliteringen ska belasta Västra Götalandsregionen. Tillgångar anskaffade av rehabiliteringsverksamheten efter den 1 jan 2015 ska skiftas mellan parterna utifrån deras procentuella finansiering det år som samverkan upphör. Motsvarande fördelning ska göras av skulder och eget kapital. Parterna har enats om att använda den procentuella finansieringen av Samrehab 2015 som fördelningsnyckel vid verksamhetens avveckling. Personalfrågor I mars 2016 har Samrehab 68,1 tjänster. 65,1 av tjänsterna fördelas på följande verksamheter. Länssjukvårdsrehabilitering: 13,4 tjänster varav 9,15 för slutenvård och 4,25 för specialistmottagning. Primärvårdsrehabilitering: 19,91 tjänster varav 15,06 i Mark och 4,85 i Svenljunga. Kommunrehabilitering: 31,79 tjänster varav 23,98 i Mark och 7,81 i Svenljunga. Samtliga anställda inom Samrehab Mark-Svenljunga kommer att få ett anställningserbjudande av Svenljunga kommun, Närhälsan och av Södra Älvsborgs Sjukhus. Varje person har att ta ställning till erbjudandet eller att välja att kvarstå i sin anställning i Mark kommun. Övergången sker enligt de grundläggande reglerna om verksamhetsövergång, LAS 6b. Antalet berörda personer är inte tillräckligt i förhållande till det antal tjänster som ska bemannas. Lokalfrågor Samtliga hyresavtal är tecknade genom Teknik- och Serviceförvaltningen i Marks kommun. Helårshyra för samtliga lokaler uppgår 2016 till 3,6 mnkr. Samrehab förhyr lokaler på Skene Lasarett av Västfastigheter och i Svenljunga och Sätila av privata hyresvärdar. Nio månaders uppsägningstid gäller.

129 Datum Diarienummer RS (6) De framtid huvudmännen gör bedömningen att det endast kommer bli aktuellt med smärre lokalförändringar inför På längre sikt kan nya lokallösningar komma att väljas. Närhälsan och Södra Älvsborgs Sjukhus uppskattar ett något mindre lokalbehov på Skene lasarett. Samma gäller Närhälsans lokalbehov i Svenljunga och Sätila. Svenljunga kommun önskar kvarstå i nuvarande lokaler i Svenljunga. Mark kommun säger upp samtliga hyresavtal och respektive part har därefter att teckna nya avtal. Sammantaget görs bedömningen att de förändrade lokalbehov som följer av att Samrehab avvecklas, kan hanteras inom de uppsägningsregler som finns i gällande hyresavtal och genom kompletterande överenskommelser/avtal. Under bland annat 2005 genomförde Västfastigheter en ombyggnad av Samrehabs lokaler på Skene lasarett för att anpassa lokalerna till verksamheten. De tilläggsavtal till befintliga hyresavtal som då tecknades, innehåller den 30 november 2016 en restskuld på tkr. Denna restskuld föreslås delas mellan de tre avtalspartnerna i proportion till 2015-års finansieringsandelar. Ägandet av inventarier övergår till den nya huvudmannen enligt den uppdelning som gjordes inför 2015 då det gällande Samrehab-avtalet trädde i kraft. Konstnärlig utsmyckning Västra Götalandsregionen tillhandahåller konstnärlig utsmyckning i Samrehabs lokaler på Skene lasarett. En överenskommelse kan tecknas efter Samrehabs avveckling som innebär att Västra Götalandsregionen upplåter konst till Mark kommun om så önskas. Semesterlöneskuld, över- och mertid den 30 nov Västra Götalandsregionen och Svenljunga kommun övertar personalskulderna för intjänad övertid, semester och därmed jämförbara kollektivavtals- och lagstadgade förmåner, för den personal som övergår från Mark kommun. Vid årsskiftet 2015/2016 uppgick Mark kommuns skuld till de anställda i Samrehabs verksamhet till 957 tkr, exklusive arbetsgivaravgift. För den personal som byter arbetsgivare överförs medel till den nya huvudmannen/arbetsgivaren. Mark kommuns kostnader delas mellan parterna i proportion till 2015-års finansieringsandelar. Arkivhandlingar När Samrehab upphör den 30 november 2016 ska arkivet avslutas. Samtliga allmänna handlingar i original kvarstår i Mark kommun. Handlingar som de nya huvudmännen behöver för att driva verksamheten vidare får endast överlämnas i form av kopior. Kopior av sekretessbelagda handlingar får dock bara överlämnas efter sedvanlig menbedömning enligt offentlighets- och sekretesslagen. Patientoch journalhandlingar kan endast överlämnas till Svenljunga kommun och Västra Götalandsregionen efter medgivande från patienten.

130 Datum Diarienummer RS (6) Ingångna avtal Samrehabverksamhetens avtal/överenskommelser med serviceleverantörer inom Mark kommun och med externa leverantörer sägs upp till 30 november eller förs över till Svenljunga kommun respektive Västra Götalandsregionen. Avvecklingskostnader bedöms inte uppstå. Verksamhetens resultat 2016 För primärvårdsrehabiliteringen förväntas ett underskott med 1,5 mnkr, vilket ska täckas av Västra Götalandsregionen genom södra hälso- och sjukvårdsnämdnen. Länssjukvårdsrehabiliteringen förväntas lämna ett överskott om 2,0 mnkr, vilket ska betalas tillbaka till hälso- och vårdsnämnden. Kommunrehabiliteringen förväntas också lämna ett överskott, 3,0 mnkr ska återbetalas till de båda kommunerna. Finansiering Koncernkontoret föreslår att Västra Götalandsregionens andel av avvecklingskostnaderna belastar regionstyrelsens anslag för oförutsedda händelser. Kostnaden uppskattas till cirka 1,5 mnkr för lokalkostnader och 1,0 mnkr för personalskulder. Kommunikation En gemensam kommunikationsplan tas fram för en samordnad kommunikation gentemot berörd personal, patienter och invånare. Samrehab upphör - men samarbetet består. Genomförande av beslut Övergången av berörd personal sker mellan Mark kommun, Svenljunga kommun, Närhälsan och Södra Älvsborgs sjukhus. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar en tilläggsöverenskommelse med styrelsen för beställd vård i syfte att underlätta en snabb avveckling och ge tid för Närhälsan att ansöka om vårdvalsetablering. Beredning Ärendet har beretts inom Koncernkontoret i samverkan med Marks resp Svenljunga kommuner. Beslut om avvecklingsdag har tagits av det gemensamma ägarsamrådet. Föreliggande tjänsteutlåtande har MBL-förhandlats den 19 september. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

131 Datum Diarienummer RS (6) Bilagor Avtal 2.0 om Samrehab Mark-Svenljunga Regionfullmäktiges beslut , 107 Besluten skickas till Mark kommun, kommunstyrelsen, samrehabnämnden Svenljunga kommun, kommunstyrelsen Södra Älvsborgs Länssjukvård Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Närhälsan, Västfastigheter

132 Sida 1(9) Mark SVENLJUNGA KOMMUN YÄTvÄSTRA T GÖTALANDSREGIONEN MARKS KOMMUN Kommunsiyrelsen Avtal om Samrehab 2.0 Mark - Svenljunga Diariepi.b Avtalsparter: Marks kommun (org.nr ) Kinna ks@mark.se Svenljunga kommun (org.nr ) Svenljunga kansliet@svenljunqa.se Västra Götalandsregionen (org.nr ) Vänersborg post@vqreqion.se Genom detta avtal är parterna överens om att samverka vad gäller rehabilitering. Avtalet ersätter avtalet om Samrehab Mark - Svenljunga. 1. Bakgrund Marks kommun, Svenljunga kommun och Västra Götalandsregionen (parterna) har sedan år 2001 avtal om en gemensam och samordnad rehabiliteringsverksamhet under ledning av en gemensam nämnd, Samrehabnämnden i Mark-Svenljunga. Verksamheten riktar sig till invånare i Mark och Svenljunga kommuner. Västra Götalandsregionen har den 29 oktober 2013 sagt upp avtalet för omförhandling eftersom ett vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering förbereds. Västra Götalandsregionen har därefter beslutat att från och med den 1 september 2014 införa ett sådant vårdvalssystem. I och med detta förändras förutsättningarna för Samrehab Mark-Svenljunga och ett nytt avtal träffas därför mellan parterna.

133 Sida 2(9) 2. Verksamhet Parterna bedriver gemensam kommun-, primärvårds- och länssjukvårdsrehabilitering i ett geografiskt område omfattande Mark och Svenljunga kommuner. Samrehabnämnden ska genom Västra Götalandsregionen ansöka om att bli leverantör i regionens vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering. I ansökan anges Västra Götalandsregionens organisationsnummer. Verksamheten leds av en gemensam nämnd, Samrehabnämnden i Mark - Svenljunga. Marks kommun är värdorganisation och nämnden inordnas i Marks kommuns nämndsorganisation. Värdorganisationen bestämmer verksamhetens organisatoriska placering. Med rehabilitering avses här arbetsterapi, sjukgymnastik och förskrivning av hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Samrehabnämndens verksamhet och arbetsformer regleras närmare i ett reglemente för nämnden. Reglementet antas av fullmäktige hos respektive part i enlighet med 6 kap. 32 kommunallagen. Rehabilitering inom vårdvalsverksamheten regleras av Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok. 3. Avtalstid Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december Uppsägning från endera parten ska ske senast 18 månader före avtalets utgång. Avtalet förlängs automatiskt med fyra år i taget, dvs. för en ny mandatperiod, om ingen uppsägning från någon av parterna sker. 4. Rapporter och insyn Samrehabnämnden ska planera och följa upp sin ekonomi och verksamhet enligt värdorganisationens styrmodell. Värdorganisationen förvaltar Samrehabnämndens medel. Övriga parter har rätt till löpande insyn i nämndens och dess förvaltnings arbete och redovisning.

134 5. Nämndens sammansättning Samrehabnämnden har sju ledamöter och sju ersättare. Av dessa tillsätter Västra Götalandsregionen tre ledamöter och tre ersättare samt Marks kommun och Svenljunga kommun två ledamöter och två ersättare vardera. Värdorganisationen utser bland sina ledamöter en ordförande och de andra parterna utser vardera en vice ordförande. 6. Ägarsamråd Samrehabnämnden kallar parterna till ägarsamråd som ska äga rum en gång per halvår, varav ett under det första kvartalet. Om någon av parterna begär det hålls ytterligare ägarsamråd. Vid årets första ägarsamråd tas ställning till förutsättningar och budget för rehabiliteringsverksamheten nästkommande år. Samrehabnämnden ansvarar för att det förs anteckningar vid sammanträdena. Ägarsamrådet ska behandla frågor avseende rehabiliteringsverksamheten som är av större dignitet, inklusive nivån för parternas ersättning. Varje part utser två ledamöter i ägarsamrådet och ersättare till dessa. Ordinarie representant som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde kallar själv sin ersättare. 7. Beredningsgrupp Parterna sätter samman en gemensam beredningsgrupp som består av två representanter med ersättare från varje part. Representanterna ska vara tjänstemän i ledande position. Parterna har rätt att vid behov adjungera fler tjänstemän. Beredningsgruppen ska sammanträda minst två gånger per år och bereder frågor som ska behandlas av ägarsamrådet. Värdorganisationen ansvarar för att kalla beredningsgruppen och att det förs anteckningar vid sammanträdena. Ordinarie representant som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde kallar själv sin ersättare. Beredningsgruppen ska verka för att rehabiliteringsverksamheten utvecklas och bedrivs i samklang med övriga verksamheter, exempelvis genom medverkan vid framtagande av förslag till budget och till ett smidigt samarbete mellan olika enheter och professioner.

135 8. Personal All personal inom rehabiliteringsverksamheten anställs i värdorganisationen som även har hand om rekryteringsförfarandet. Denna organisation har arbetsgivaransvaret. Värdorganisationen ansvarar för personalens kompetensutveckling och personalen följer värdorganisationens utvecklingsplaner Personalen kan ta del av information och kompetensutveckling, delta i utvecklingsarbete samt ingå i professionella nätverk hos respektive part. 9. Ersättning till förtroendevalda De förtroendevalda får ersättning för sina uppdrag från den part som utsett dem i enlighet med dennes bestämmelser. 10. Värdorganisationens stödfunktioner Samrehabnämnden ges stöd av värdorganisationens ekonomi-, personal-, IT-, systemförvaltning-, kommunikation-, upphandling- och juridikfunktioner. 11. Tillgångar Den egendom som anskaffas i rehabiliteringsverksamheten tillhör värdorganisationen så länge som verksamheten enligt detta avtal pågår. 12. Personuppgiftsansvar Värdorganisationen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. 13. Arkivansvar Värdorganisationen är arkivansvarig. 14. Försäkringar Värdorganisationen ansvarar för att det finns tillräckligt försäkringsskydd. 15. Dokumentation Samrehabnämnden ska av respektive part ges möjlighet att ha tillgång till parternas journalsystem. 16. Ekonomi Samrehabnämnden ska årligen, i enlighet med budgetprocessen i värdorganisationen, till värdorganisationen inlämna förslag på verksamhetsplan och budget. Förslaget ska föregås av samråd mellan parterna. v

136 Värdorganisationen ska årligen fastställa budget för Samrehabnämnden. Samrehabnämnden har, i samråd med ägarna, att följa värdorganisationens effektivisering och eventuella sparåtgärder. 17. Finansiering Parterna ska gemensamt bidra till rehabiliteringsverksamhetens kostnader. Från detta undantas kostnader avseende hjälpmedel och korttidplats för rehabilitering, vilka betalas direkt av respektive part. Västra Götalandsregionen bidrar med 10,1 miljoner kronorår 2015 år för finansiering av länssjukvårdsrehabilitering samt Marks kommun och Svenljunga kommun med totalt 23 miljoner kronor år 2015 för finansiering av kommunrehabilitering. Bidragen avser inte primärvårdsrehabilitering. I bidragen ingår ersättning till värdorganisationen för dess värdskap inklusive de stödfunktioner och den kompetensutveckling som värdorganisationen står för. Beloppen fastställs utifrån årlig dialog vid ägarsamrådet om omfattning, inriktning och pris. Fördelningen mellan kommunerna regleras procentuellt varje år utifrån antalet kommuninvånare och med hänsyn tagen till hur kommunerna hanterar fördelningen av support- och förvaringskostnaderna för socialförvaltningarnas grundutrustning. Vid beräkningen av invånarantalet ska befolkningsstatistik per den 1 november två år före verksamhetsåret användas. För 2015 gäller att Marks kommun bidrar med 77 procent och Svenljunga kommun med 23 procent av kommunernas andel. Den årliga ersättningen ska betalas vid halvårsskiftet mot faktura. Ersättningen som erhålles när en rehabenhet deltar i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom det uppdraget. Parterna ska således inte stå för de kostnader som är förenade med primärvårdsrehabiliteringen. Västra Götalandsregionen ska dock initialt stå för de kostnader som kan uppstå i samband med inträdet i vårdval rehab. Primärvårdsrehabiliteringens kostnader, intäkter och prestationer ska under 2015 redovisas varje månad för

137 Sida 6(9) kommunstyrelsens arbetsutskott i värdorganisationen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar därefter om frekvensen av redovisningen för utskottet. För den händelse det uppstår förlust i verksamheten avseende primärvårdsrehabiliteringen i mer än tre månader i följd ska värdorganisationen omgående redovisa detta för ägarna. Ägarna har därvid att ta ställning till om primärvårdsrehabiliteringen inom Samrehab ska avvecklas eller inte. För den händelse primärvardsrehabiliteringen inom Samrehab avvecklas ska kostnader som har uppkommit med anledning av att verksamheten upphör och eventuella ackumulerade underskott belasta Västra Götalandsregionen. Om primärvårdsrehabiliteringen inte omedelbart avvecklas ska ett eventuellt underskott inom primärvårdsrehabilitering belasta Västra Götalandsregionen under maximalt 6 månader räknat från ovanstående 3 månaders period. Samrehab ska genom Västra Götalandsregionen inom denna tid ansöka om förtida utträde ur Västra Götalandsregionens vårdvalssystem för rehabilitering. Utöver dessa kostnader och även för tiden därefter ska Västra Götalandsregionen stå för kostnader som kan uppkomma i samband med utträde ur vårdvalssystemet. Dessa kostnader faktureras av värdorganisationen och avser exempelvis lön och andra förmåner under uppsägningstid för arbetstagare till den del arbetstagaren är kopplad till primärvårdsrehabiliteringen samt hyres- och andra avtalskostnader som kan uppstå för Samrehab/värdorganisationen till den del de är hänförliga till primärvårdsrehabiliteringen. 18. Verksamhetsförändring Värdorganisationen har rätt till omförhandling av årskostnaden om verksamhetens omfattning och inriktning väsentligen förändras och rehabiliteringsverksamhetens kostnader därigenom överstiger den överenskomna ersättningen. Kan parterna därvid inte enas har värdorganisationen rätt att säga upp avtalet. Avtalet upphör i så fall att gälla vid närmast följande årsskifte, dock tidigast sex månader efter att uppsägningen tillställts de andra parterna. >sa

138 19. Eventuellt överskott/underskott Ekonomin i rehabiliteringsverksamheten ska redovisas separat och därmed särskiljas från värdorganisationens övriga ekonomi. Intäkter, kostnader och resultat för den del av verksamheten som ingår i vårdvalsmodellen ska hållas åtskild från den övriga rehabiliteringsverksamheten. Årets ekonomiska resultat för rehabiliteringsverksamheten förs till verksamhetens ackumulerade resultat. Det ackumulerade resultatet får maximalt uppgå till +/- 2 procent av omslutningen. Överskott därutöver återbetalas utifrån parternas procentuella finansiering avseende aktuellt år. Underskott därutöver debiteras parterna på motsvarande sätt. Dock ska vad som anges under punkt 17 om finansiering gälla om ett underskott uppstår inom primärvårdsrehabiliteringen. Även om ett överskott uppstår inom primärvårdsrehabiliteringen ska det tillfalla Västra Götalandsregionen. Överskott/underskott ska vara reglerat senast 30 juni året efter verksamhetsåret. 20. Tilläggsbeställningar Var och en av parterna har möjlighet att utöver "grundfinansieringen" i punkt 17 göra riktade tilläggsbeställningar. Sådana tilläggsbeställningar ska göras vid ägarsamrådet. 21. Upphörande Om samverkansavtalet upphör har värdorganisationen att lösa de personalfrågor som uppstår vid avvecklingen av verksamheten. Samtliga personalkostnader, inklusive kommande personalkostnader, ska regleras mellan parterna senast året efter att verksamheten upphört utifrån deras procentuella finansiering det år när samverkan upphör. Vad gäller kostnader för personal inom primärvårdsrehabiliteringen se även punkt 17. Tillgångar anskaffade av rehabiliteringsverksamheten efter den 1 januari 2015 ska skiftas mellan parterna utifrån deras procentuella finansiering det år när samverkan upphör. Motsvarande fördelning ska göras av skulder och eget kapital. Motsvarande ska gälla för det fall primärvårdsrehabiliteringen avvecklas och samverkan upphör i den delen. 22. Force majeure Såväl värdorganisationen som övriga parter fritar sig från allt ansvar om krig, mobilisering, politiska oroligheter, strejk, lockout, eldsvåda, naturkatastrof, olyckshändelse, transport-

139 svårighet eller om andra förhållanden utanför parternas kontroll inträffar, som försvårar eller oskäligt fördyrar för part att fullfölja avtalets förpliktelser. 23. Meddelanden Meddelanden med anledning av detta avtal ska ske skriftligen genom bud, rekommenderat brev eller e-post till de adresser eller e-postadresser som angivits i ingressen till detta avtal. Parterna åtar sig att snarast meddela motparten vid ändringar av dessa adresser. 24. Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol med Borås tingsrätt som första instans. 25. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska ske skriftligen och undertecknas av samtliga parter för att vara bindande.

140 Sida 9(9) Detta avtal är upprättat i tre likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum: O MARKS KOMMUN [/(CdtjW rf TK Uf) y?-^. Margareta Lövgren Kommunstyrelsens ordförande Haleh Lindqvist Kommunchef Datum: SVENLJUNGA KOMMUN Stefan Carlsson Kommunstyrelsens ordförande isson Kommunchef Datum: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Magnusson Rpgionstyrelseris ordförande Ann-/feofi Lodin Regibndirektör

141

142

143

144 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Kostnadsuppräkning av taxor för intygsskrivning Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Belopp per taxegrupp för år 2016 beräknas efter en timkostnad på 1040 kr inklusive moms för läkare och 400 kr inklusive moms för övriga personalkategorier. 2. Ändringarna träder ikraft från och med den 1 november Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får uppdraget att fastställa justeringar som kompensation för den löpande kostnadsutvecklingen avseende hälsoundersökning (exklusive HIV och PSA) och taxor vid intygsskrivning, omkostnadsbelopp som adderas till upphandlat vaccinpris samt cd-skiva med röntgenbilder. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har den 1 februari 2011, 5, beslutat om gemensam specifikation och avgift för hälsoundersökning (exklusive HIV och PSA). Regionstyrelsen har fått i uppdrag att göra justeringar för att kompensera för den årliga kostnadsutvecklingen. Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om justeringarna. Som en följd av förändrad politisk organisation krävs bemyndigande av regionfullmäktige för hälso- och sjukvårdsstyrelsen att fatta beslut om framtida justeringar för att kompensera för den årliga kostnadsutvecklingen. Koncernkontoret har tagit fram förslag till beslut på nya taxor vid intygsskrivning. Hälsoundersökning (exklusive HIV och PSA), omkostnadsbeloppet som adderas till upphandlat vaccinpris och avgift för cd-skiva kvarstår enligt tidigare beslut. Beredning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har behandlat ärendet den 23 augusti Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Koncernavdelningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

145 2 (2) Bilagor Regionfullmäktiges beslut , 5 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut , 119 Fullmäktiges beslut skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ann Söderström Carin Svensk + för vidarebefordran till berörda inom patientfakturering Margareta Axelsson Leena Ekberg Samtliga sjukhusstyrelser Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

146

147 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 6 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carin Svensk Telefon: E-post: carin.svensk@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnadsuppräkning av taxor för intygsskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Belopp per taxegrupp för år 2016 beräknas efter en timkostnad på kr inkl. moms för läkare och 400 kr inkl. moms för övriga personalkategorier. 2. Ändringarna träder i kraft från och med 1 november Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att fastställa justeringar som kompensation för den löpande kostnadsutvecklingen avseende hälsoundersökning (exklusive HIV och PSA), och taxor vid intygsskrivning, omkostnadsbelopp som adderas till upphandlat vaccinpris samt cd-skiva med röntgenbilder. Sammanfattning av ärendet I samband med beslut om hälsoundersökning (exklusive HIV och PSA), taxor vid intygsskrivning, omkostnadsbelopp som adderas till upphandlat vaccinpris samt cd-skiva med röntgenbilder har hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) fått i uppdrag att fastställa justeringar för att kompensera för den årliga kostnadsutvecklingen. För att möjliggöra att hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) fattar beslut om framtida justeringar för att kompensera för den årliga kostnadsutvecklingen krävs bemyndigande av regionfullmäktige. Koncernstab hälso- och sjukvård har tagit fram förslag till beslut på nya taxor vid intygsskrivning. Hälsoundersökning (exklusive HIV och PSA), omkostnadsbeloppet som adderas till upphandlat vaccinpris och avgift för cdskiva kvarstår enligt tidigare beslut. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

148 Datum Diarienummer HS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige (RF) har den 1 februari 2011, 5 beslutat om gemensam specifikation och avgift för hälsoundersökning. Den 7 februari 2012, 8 beslutade RF om taxor för intyg, omkostnadsbelopp m.m. I samband med ovanstående beslut har regionstyrelsen (RS) fått i uppdrag att fastställa justeringar för att kompensera för den årliga kostnadsutvecklingen. RS har den 14 december 2010, 298 och den 24 januari 2012, 2, gett HSU i uppdrag att fastställa justeringarna. De avgifter som ska justeras är hälsoundersökning exklusivet HIV och PSA, taxor vid intygsskrivning, omkostnadsbelopp som ska adderas till upphandlat vaccinpris samt cd-skiva med röntgenbilder. Utifrån HSS nuvarande reglemente ges nytt bemyndigande att fatta beslut om framtida justeringar. Tidigare beräkningar har endast föranlett justering av taxor och avgifter år 2014, (HSU ). Beräkning Närhälsans ekonomiavdelning har efter beräkningar kommit fram till att avgiften för hälsoundersökning, exklusive HIV och PSA, på kr kvarstår enligt tidigare beslut. Omkostnadsbeloppet på 150 kr som ska adderas till upphandlat vaccinpris kvarstår enligt tidigare beslut. Avgiften för cd-skiva med röntgenbilder på 250 kr exkl. moms kvarstår enligt tidigare beslut. Taxorna kort, normal, lång och timtaxa vid intygsskrivning baseras på vårdgivarens lön samt tillägg för sekreterartid. Taxorna är framtagna för läkare samt övriga personalkategorier. Utifrån generellt lönepåslag innebär det en uppräkning av taxorna enligt följande: (Nuvarande taxor inom parantes) Taxa inkl. moms Läkare Övrig personalkategori Kort 400 kr (380 kr) 160 kr (150 kr) Normal 720 kr (680 kr) 270 kr (250 kr) Lång kr (980 kr) 400 kr (370 kr) Timtaxa kr (980 kr) 400 kr (370 kr) Per påbörjad 260 kr (245 kr) 100 kr (90 kr) period om 15 min

149 Datum Diarienummer HS (3) Beredning Koncernstab hälso- och sjukvård har samrått med berörda avdelningar inom koncernkontoret samt med Närhälsans ekonomiavdelning. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef vårdbehov och patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till Regionstyrelsen Regionfullmäktiges beslut skickas till Carin Svensk Margareta Axelson Sjukhusförvaltningar Primärvårdsdirektören Sektion Patientfaktura Leena Ekberg, Avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal

150

151

152

153 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Johanna Johansson med flera (SD) om avskaffad patientavgift för äldre patienter, 85+ Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionen är besvarad. Sammanfattning av ärendet Johanna Johansson med flera (SD) har i en motion från april 2016 föreslagit att Västra Götalandsregionen inför kostnadsfria läkarbesök, sjukvårdande behandling och provtagning i den öppna hälso- och sjukvården för personer över 85 år. Motionären har vidare föreslagit att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdraget, att i enlighet med motionens syfte att i förebyggande syfte få äldre till sjukvården, att se över vilka kostnader som kan vara rimliga för personer över 85 år. Motionen har skickats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen på remiss. Det pågår ett nationellt arbete på området, där riksdagen förväntas fatta beslut om avgiftsfrihet för nämnda grupp från och med 1 januari Vidare pågår det i Västra Götalandsregionen ett omställningsarbete som förväntas bidra till att äldres vårdbehov tillgodoses på ett bättre sätt. Motionen föreslås därför vara besvarad. Beredning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 23 augusti 2016, föreslagit att motionen anses besvarad med hänvisning till pågående nationellt arbete på området samt Västra Götalandsregionens omställningsarbete. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Koncernavdelningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

154 2 (2) Bilagor Motionen anmäld på regionfullmäktige Remiss av motion daterad Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut och yttrande , 116 Fullmäktiges beslut skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

155

156

157

158

159

160 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristin Créton, Peter Detterberg Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Delårsrapport augusti 2016 för regionstyrelsen och regionfullmäktige Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner delårsrapporten för augusti Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsens delårsrapport för perioden april-augusti 2016 innehåller uppföljning av de mål, fokusområden och större frågor som regionstyrelsen arbetat med samt uppföljning av ekonomi och personal. Det ekonomiska resultatet per den 31 augusti 2016 och bedömd helårsprognos per augusti är: Regionfullmäktige + 7,8 mnkr Helårsprognos + 5 mnkr Regionstyrelsen + 300,3 mnkr Helårsprognos mnkr Koncernkontoret har nettoårsarbetare varav 684 nettoårsarbetare för direkt tjänstemannastöd. Övriga arbetar i VGR IT och regiongemensamma utförarverksamheter. Genomförda kontrollmoment kvartal 1 i enlighet med planen för intern kontroll 2016 redovisas som bilaga till delårsrapporten. Status för uppdrag som regionstyrelsen mottagit och lämnat till regiondirektören rapporteras i särskild ordning. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Bilaga Delårsrapport augusti 2016, daterad Genomförda kontrollmoment april- augusti 2016, daterad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

161 Datum Diarienummer RS (2) Besluten skickas till Kristin Créton och Peter Detterberg, avdelning ekonomi Koncernkontoret för åtgärd Avdelningschef budget, redovisning och finans, Koncernkontoret för kännedom Avdelningschef verksamhetsuppföljning, Koncernkontoret för kännedom Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer, Koncernkontoret för kännedom

162 1 (21) Delårsrapport Datum Diarienummer RS Delårsrapport augusti 2016 för regionfullmäktige och regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

163 Delårsrapport (21) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Regionstyrelsens mål och fokusområden Ett kraftfullt miljöarbete Framtidstro inom hälso- och sjukvården En attraktivare arbetsgivare Regionstyrelsens eget formulerade mål Regionstyrelsens ansvar som arbetsgivare Sjukfrånvaro Koncernkontoret Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Koncernkontoret Goda förutsättningar för verksamheterna Intern styrning och kontroll En budget i balans Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Tillkommande rapportering Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Fullmäktige Regionstyrelsen/Koncernkontoret Regiongemensamma specialistverksamheter IS/IT VGR IT Genomförda kontroller enligt plan för intern kontroll... 21

164 Delårsrapport (21) 1 Sammanfattning Regionstyrelsens delårsrapport per augusti 2016 innehåller uppföljning av de mål, fokusområden och större frågor som regionstyrelsen arbetat med samt uppföljning av ekonomi och personal. En genomgång av de fokusområden och mål som regionstyrelsen särskilt arbetar med under året visar att aktiviteter pågår som planerat och för flera aktiviteter redovisas att de redan är klara. För fokusområdet Uppfylla vårdgarantin konstateras att de åtgärder som hitintills vidtagits på regiongemensam nivå för att förbättra tillgängligheten inom hälso-och sjukvård inte har gett tillräckligt resultat. Vissa åtgärder får effekt först under Regionstyrelsen har beslutat om utökat ägarstöd för de nämnder och styrelser som redovisar ekonomiska problem. Det gäller Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus. Arbetet pågår. Program för uppföljning av privata utförare i enlighet med kommunallagens krav är beslutat. Ett aktivt arbete har pågått som en del av den externa påverkansagendan att få till en indelning av Sverige i färre och större regioner. I slutet av juni presenterade indelningskommittén ett delbetänkande där det föreslås att tre nya län bildas 1 januari 2018 och att tre nya landsting bildas 1 januari För Västra Götalandsregionens del handlar det om att bilda en ny region tillsammans med landstinget i Värmland och region Värmland. Samtal har inletts för att förbereda ett eventuellt skapande av en ny region. Inom ramen för utvecklingsprojekt 3R Framtidens vårdinformationsmiljö i samarbete med Region Skåne och Stockholms läns landsting har Västra Götalandsregionen behandlat programdirektiv och beslutat att upphandling av kärnsystem ska göras. Campus Nya Varvet som är Västra Götalandsregionens nya utbildnings- och konferensanläggning för verksamheterna invigdes 26 augusti och har från start fått många bokningar av utbildningar, konferenser och möten. Ett intensivt förbättringsarbete pågår inom koncerninköp samtidigt som antalet upphandlingar ökar. Ett förslag till ny policy och riktlinjer för inköp har tagits fram och behandlades av ägarutskottet 31 augusti. En första utvärdering av Koncernkontoret har genomförts genom enkät till förtroendevalda, förvaltningsledningar och medarbetare. Resultatet av utvärderingen visar att Koncernkontoret har flera utmaningar att arbeta vidare med för att nå de mål som satts upp. Resultatet tas tillvara, främst i arbetet med nästa års verksamhetsplan. En undersökning har också gjorts för att mäta externa samarbetspartners upplevda nöjdhet i kontakter med Koncernkontoret. Uppföljningen visar att samarbetspartnerna i stort är nöjda. Status för uppdrag som regionstyrelsen mottagit och lämnat till regiondirektören rapporteras i särskild ordning. Sammanlagt har Koncernkontoret nettoårsarbetare sista augusti 2016 varav 684 nettoårsarbetare för direkt tjänstemannastöd. Övriga arbetar inom VGR IT

165 Delårsrapport (21) och regiongemensamma utförarverksamheter. Sjukfrånvaron i Koncernkontoret är för perioden totalt 4.0 %. Det ekonomiska resultatet per den 31 augusti 2016 och bedömd helårsprognos per augusti är följande: Regionfullmäktige + 7,8 mnkr Helårsprognos +5 mnkr Regionstyrelsen + 300,3 mnkr Helårsprognos mnkr 2. Inledning I denna delårsrapport sker uppföljning av regionstyrelsens arbete utifrån prioriterade mål och fokusområden i regionstyrelsens egen detaljbudget samt regionstyrelsens roll som ansvarig för sin förvaltning, Koncernkontoret. Delårsrapporten redovisar resultat till och med augusti samt orsaker till eventuella avvikelser. För fokusområden anges ingående aktiviteters status (KLAR, PÅGÅR, PLANERAD) och prognos. Regionstyrelsen har i sin roll som övergripande ansvarig för koncernen att stödja och följa upp hur nämnder och styrelser tar sig an mål och fokusområden. I regionstyrelsens uppsiktsansvar ingår även att analysera nämndernas arbete och resultat av verksamheten samt föreslå åtgärder i de fall utfallet inte överensstämmer med förväntad utveckling. Regionstyrelsens rapport utifrån dessa perspektiv görs i koncernens delårsrapport. 3. Regionstyrelsens mål och fokusområden 3.1 Ett kraftfullt miljöarbete Fokusområde: Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Inom ramen för regionstyrelsens ansvar att bidra till att utveckla resurseffektiva och cirkulära flöden av produkter som Västra Götalandsregionens,VGR:s egna verksamheter använder sker en positiv utveckling. Ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova har påbörjats som kommer att återanvända textilavfall från VGR:s tvätteri. PÅGÅR. Prognos: Projektet avslutas Q VGR har inlett ett samarbete med Möbelbruket, ett kluster av möbel- och transportföretag i Skaraborg, för renovering av möbler, med stolar som start. PÅGÅR. Prognos: Samarbetsavtal förväntas klart under oktober Inköpsprocessen är en viktig del i att nå målen i Miljöprogrammet för VGR:s verksamheter Regionstyrelsen verkar för att utveckla miljökraven vid upphandling. Nedan redovisas viktiga framsteg som gjorts under perioden: IT-objektsgruppen har godkänt en utveckling av Tage, det interna systemet för byteshandel av möbler. I förslaget ingår att Tage utvidgas och omfattar alla förvaltningar och bolag. PÅGÅR. Prognos: Beräknas klar Q Inom det nationella samarbetet mellan Sveriges landsting och regioner "Socialt Ansvarstagande i Offentlig Upphandling" har VGR fått huvudansvaret för uppföljning av läkemedelsupphandlingar. I arbetet ingår att bidra till utveckling och uppföljning av ställda miljökrav. PÅGÅR. Prognos: Löpande arbete under inledningsvis tre år.

166 Delårsrapport (21) En VGR-grupp för arbete med Fairtradediplomering har etablerats och ansökan planeras lämnas in till Fairtrade Sverige under tredje kvartalet Miljökrav ingår som en av flera viktiga delar i arbetet med rättvis handel. PÅGÅR. Prognos: diplomering kvartal fyra 2016, sedan löpande arbete som pågår så länge diplomeringen ska upprätthållas. Implementering av miljörelaterade baskrav pågår och fortsätter under tredje kvartalet PÅGÅR. Prognos: Klar Q Upphandling av leksaker och pyssel har påbörjats för att kunna erbjuda verksamheterna leksaker med långt gående miljökrav avseende till exempel kemikalieinnehåll. PÅGÅR. Prognos: Klar Q Framtidstro inom hälso- och sjukvården Fokusområde: Uppfylla vårdgarantin Uppnådda resultat och avvikelser redovisas med utgångspunkt i detaljbudgetens text: En mer långsiktig strukturell kapacitet behöver byggas upp för att få en produktion som är i paritet med inflödet av remisser, parallellt behöver i det korta perspektivet de patienter som väntat länge tas om hand. PÅGÅR. Sjukhusens förmåga att bibehålla och öka intern kapacitet inom vårdgarantiområdet har inte förbättrats under året. Väntetider fortsätter att öka. Prognos: Tillgängligheten kommer, som alltid, att förbättras under hösten, men totalt under 2016 sker en försämring jämfört med helår Kunskapen om kö-problematiken ska öka och olika angreppssätt prövas utifrån detta. KLAR. Patienter som väntat länge behöver tas om hand i interna eller externa extra satsningar (kökortning). För att få bäst resultat av dessa åtgärder behöver den interna kapaciteten under 2016 kompletteras av externa avtal. PÅGÅR/KLAR: Avtal inom ryggkirurgi, katarakter, och övrig ortopedi klara. Prognos: Upphandling inom hud, ögon, allmän kirurgi och ortopedi påbörjade. Avtal beräknas vara på plats första kvartalet Det regiongemensamma produktionsplaneringssystemet, Procap behöver implementeras fullt ut i VGR under PÅGÅR enligt plan. Prognos: Införande inom planerad vård med tillgänglighetsproblem klart under året. Säkerställande av att de beslut som regionstyrelsen 2013 fattade om regiongemensam produktionsstyrning, koncentration av vissa kirurgiska åtgärder genomförs. PÅGÅR. Regiongemensam produktionsstyrning enligt regionstyrelsens beslut pågår enligt plan med uppföljning i koncernledning hälso-och sjukvård. Prognos: De aktiviteter som planerats under 2016 kommer att genomföras enligt plan. Den tid som personal använder för direkta patientkontakter behöver öka, utvecklingen av IT-stöd fortsätta och indikationer, remissrutiner samt rutiner för tidsbokning och uteblivna besök ses över. PÅGÅR. Prognos: Viss effekt under 2016.

167 Delårsrapport (21) 3.3 En attraktivare arbetsgivare Prioriterat mål: Möjligheter till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Arbetet med VGR-akademin och VGR Campus Nya Varvet fortgår enligt plan. En kartläggning över vilka kompetensutvecklingsinsatser som finns i förvaltningarna pågår och gränssnittsfrågor utreds. Den VGR-övergripande planen för kompetensutveckling som antogs av regionstyrelsen i januari är under implementering i nära samarbete med VGR-akademin. Pilotprojekt i VGRs verktyg, Ping-pong, planeras att genomföras i några förvaltningar. Syftet är att kartlägga kompetens på individnivå och bättre kunna planera kompetensutvecklingsinsatser efter verksamhetens målområden. Genomförande av karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor och barnmorskor, som beslutades hösten 2015, pågår och ska vara slutförd Karriärutvecklingsmodeller för fler yrkesgrupper är under utarbetande. Se vidare under Fokusområde Utveckla modeller för lönekarriär och kompetensutveckling. Prioriterat mål: Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska För att nå målet pågår flera arbeten tillsammans med förvaltningarna. Se redovisning av fokusområden nedan. Fokusområde: Satsa på ledarskap Efterfrågan av stöd vid rekrytering av chefer i förvaltningarna från VGR Center för Chefsrekrytering fortsätter att öka. Centret finns från och med augusti på VGR Campus Nya Varvet. KLAR. Regiongemensam beskrivning av chefsrollen är framtagen och beslutad av regiondirektören och en regiongemensam riktlinje för chefsrekrytering är beslutad av personaldirektören. KLAR Genomförandet av det regiongemensamma normtalet för underställda pågår. Enriktlinje har tagits fram för att stödja genomförandet. Riktlinjen är KLAR. Prognos: Implementeringen av riktlinjerna och införandet av normtalet kommer att följas upp i koncernens delårsrapport/årsredovisning. Fokusområde: Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbete med att ta fram karriärutvecklingsmodeller med koppling till lön för fler yrkesgrupper än sjuksköterskor och barnmorskor pågår. Motsvarande karriärutvecklingsmodell för undersköterskor, skötare och barnsköterskor är framtagen tillsammans med berörda förvaltningar och implementeras under hösten. Som en del i karriärutvecklingen kommer 60 nyexaminerade undersköterskor, skötare och barnsköterskor att erhålla förstärkt yrkesintroduktion med start i september. En karriärutvecklingsmodell har påbörjats för biomedicinska analytiker och beräknas vara färdig under tredje kvartalet och ska därefter implementeras under kvartal fyra. Arbetet med karriärutvecklingsmodell för psykologer har startat och beräknas vara klar under hösten. Det regiongemensamma arbetet tar sin utgångspunkt i den lokala modell som Södra Älvsborgs sjukhus utarbetat. Koncernkontoret har gjort en utredning om specialistutbildning för psykologer som ett led i karriärutvecklingsmodellen. PÅGÅR. Prognos: Klar för planerade grupper.

168 Delårsrapport (21) Det kliniska basåret för nyexaminerade sjuksköterskor pågår och finansieras med medel från personalpolitiska anslaget. PÅGÅR. Prognos: Följer plan. Jämställda löner. Redovisades i delårsrapport mars för VGR. Fokusområde: Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Guiden för hälsa och arbetsmiljö är implementerad i förvaltningar och bolag. KLAR Implementering av den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket, AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö pågår. Utbildning av utbildare för förvaltningarna har genomförts. Uppföljning av förvaltningarnas arbete med implementering sker i delårsrapport augusti för VGR. PÅGÅR. Arbetstidsförläggning. Regiongemensamma chefsutbildningar har genomförts och gemensamma definitioner har tagits fram. Uppföljning av förvaltningarnas arbete sker i delårsrapport augusti för VGR. PÅGÅR Fokusområde: Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro En arbetsgrupp från koncernstab HR och avdelningen verksamhetsuppföljning arbetar med att ta fram personalstatistik för sjukfrånvaron. Analysarbetet har gjorts i samarbete med Institutet för stressmedicin. Syftet är att ta fram olika parametrar på sjukfrånvaro och att hitta orsaker till den ökade sjukfrånvaron. Resultatet kommer presenteras för HR-cheferna under hösten. PÅGÅR. Handlingsplaner mellan förvaltningarna och Hälsan och stressmedicin. Uppföljning av förvaltningarnas arbete sker i delårsrapport augusti för VGR. Projektet Mobiliseringsinitiativet tillsammans med Försäkringskassan pågår enligt plan. Ett av delprojekten omfattar VGR som arbetsgivare och syftar till att hitta metoder för att minska inflödet av sjukskrivna. Fem förvaltningar deltar i delprojektet som leds från Koncernkontoret. Utbildningar pågår för chefer i hälsofrämjande ledarskap och arbetsmiljöenkät är på väg ut till medarbetare. PÅGÅR. Prognos: Ska vara slutfört hösten Regionstyrelsens eget formulerade mål Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter och insatser för att stärka den interna styrningen och kontrollen ska stödja styrelsers och nämnders arbete för att nå verksamhet i balans Arbete pågår enligt plan. Årliga uppsiktsaktiviteter enligt regionstyrelsens beslut genomförs. Regionstyrelsens presidium har uppföljningsmöten med de nämnder som inte klarar en verksamhet i balans. För Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett har beslutats om särskilt ägarstöd. PÅGÅR. Prognos: Klart enligt plan.

169 Delårsrapport (21) Inom ramen för koncernens ledningssystem pågår bland annat översyn av och rutiner för styrande dokument, samordning av projekt som påverkar flera förvaltningar, tydligare styrning av arbetet med budget och verksamhetsuppföljning, tydliggörande av koncernövergripande gruppers uppdrag samt uppbyggnad av intranätsida. PÅGÅR. Prognos: Arbetet följer plan, fortsätter under Uppföljning har skett av nämnders och styrelsers riskanalyser och planer för intern kontroll Respektive förvaltningsledning får genom ordinarie controllingmöten synpunkter och förslag till fortsatt utveckling. Utbildningsinsatser för förvaltningarnas kontaktpersoner för intern kontroll genomförs under hösten. PÅGÅR. Prognos: Klar enligt plan för Genomförandet av produktionsstyrning pågår. Se redovisning under avsnitt 3.2. Koncernkontoret samverkar med sjukvårdsförvaltningarna för att precisera det fortsatta arbetet med omställning av vården för att möta framtiden utmaningar. Dessa områden är o Vård man behöver ofta ska finnas nära o Koncentration för kvalitet och tillgänglighet o Digitala vårdformer/tjänster Ett kunskapsseminarium genomförs i slutet av september där regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen deltar tillsammans med presidierna för beställare och utförare inom hälso- och sjukvården. Arbete pågår för att stärka den regiongemensamma styrningen och uppföljningen av upphandlingar/inköp. o En pilotstudie på NU-sjukvården pågår vad gäller inköpskultur och följsamhet. Avslutas kvartal o Förslag till ny inköpspolicy har tagits fram. o Signallista är framtagen över leverantörsköp som inte finns i koncerninköps avtalsdatabas för att öka inflödet av nya upphandlingar till koncerninköp o Instruktioner och arbetsprocesser inom koncerninköp ses över för att säkerställa att de är dokumenterade och följs. o Information till ekonomicheferna har lämnats vid två tillfällen med fokus på lagkrav, policy, leverantörstrohet och avtalsuppföljning. 4 Regionstyrelsens ansvar som arbetsgivare 4.1 Sjukfrånvaro Koncernkontoret Sjukfrånvaron inom Koncernkontoret har sedan bildandet av förvaltningen i april 2015 legat runt 4 % på månadsbasis. Det finns ingen jämförelse för samma period föregående år då förvaltningen bildades i april. Ackumulerat till och med augusti 2016 uppgår sjukfrånvaron till 4,0 % på totalnivå i Koncernkontoret. De åtgärder som påbörjats på de enheter/avdelningar som hade högre frånvaro under 2016 fortsätter. Handlingsplanerna utifrån medarbetarenkäten 2015 bidrar till att arbetet med de olika områden som påverkar arbetsmiljön lyfts upp för dialog och åtgärder. Cheferna med stöd av HR arbetar mer aktivt med Hälsan och arbetslivet både på individnivå och på gruppnivå.

170 Delårsrapport (21) Det hälsofrämjande nätverket inom Koncernkontoret (HiKK) har under maj och juni genomfört ett antal hälsofrämjande aktiviteter för medarbetarna på Koncernkontoret. Under juni och augusti har alla chefer inom Koncernkontoret utbildats i Arbetsmiljöverkets nya föreskrift, AFS 2015:4, kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetet med aktiviteter kopplat till denna fortsätter under hösten. Sjukfrånvaro jan-aug 2016 Kvinnor Män Total Regiondirektör Intern utveckling och utredning 0,1% Ärendesamordning och kansli 3,0% Data och analys 0,6% Kultur 1,1% Utförarstyrning och Samordning 0,7% Kommunikation och externa relationer 2,8% Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp 4,6% HR 5,2% Hälso- och sjukvård 5,4% Regional utveckling 2,5% Koncernkontor exkl. Utf. Verks. & VGR IT 4,3% 2,5% 3,7% Regiongemensam utförarverksamhet 4,6% 2,6% 3,8% Koncernkontor inkl. Utf. Verks. & exkl. VGR IT 4,3% 2,5% 3,7% VGR IT 6,5% 3,4% 4,5% TOTAL Koncernkontor 4,9% 3,0% 4,0% 4.2 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Koncernkontoret Inom Koncernkontoret finns samtliga medarbetare inom området administration utifrån personalstrukturen. Koncernkontoret följer den för 2016 fastslagna bemanningen men jämfört med delårsrapporten i mars har både antal anställda och nettoårsarbetare ökat med omkring 50 personer vilket till stor del förklaras av att pågående ersättningsrekryteringar blivit slutförda. Att Koncernkontoret har relativt stor skillnad mellan antal anställda och nettoårsarbetare beror på att många väljer att arbeta deltid, till exempel partiell föräldraledighet.

171 Delårsrapport (21) Anställningar Antal anställda och nettoårsarbetare per augusti 2016 Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timavlönad Total antal Nettoårsarb. Budget 2016, åa Regiondirektör Intern utveckling och utredning Ärendesamordning och kansli Data och analys Kultur Utförarstyrning och Samordning Kommunikation och externa relationer Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp HR Hälso- och sjukvård Regional utveckling Koncernkontor exkl. Utf. Verks. & VGR IT Regiongemensam utförarverksamhet Koncernkontor inkl. Utf. Verks. & exkl. VGR IT VGR IT TOTAL Koncernkontor Förvaltningschefer (ej inkl. ovan) ,00 Politiska sekreterare (ej inkl. ovan) ,80 Kostnader för OB samt övertid och mertid har minskat i de fall där det går att jämföra mot samma period föregående år. Medarbetare inom Koncernkontoret är berättigade till OB tillägg vid arbete på dag mellan röd dag och helg, så kallad klämdag. Därför finns vissa kostnader för OB på i stort sett alla staber och avdelningar. Inom VGR IT har kostnader för både OB och övertid minskat jämfört med föregående år. Verksamheten har arbetat aktivt med anpassningar av schema och beredskap vilket resulterat i minskningarna. Jämfört med delårsrapporten i mars så har koncerninköp (inom koncernstaben verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp) ökat något i övertid på grund av en stor ökning av antal upphandlingar i år. Ytterligare orsaker är ersättningsrekryteringar som behövt tid för upplärning samt ett par längre sjukskrivningar. Den totala övertiden har också ökat något inom koncernavdelning ärendesamordning och kansli där vakanser på grund av föräldraledigheter och ersättningsrekryteringar ökat belastningen på befintlig personal.

172 Delårsrapport (21) 5. Goda förutsättningar för verksamheterna 5.1 Intern styrning och kontroll Regionstyrelsen har för 2016 ett eget prioriterat mål Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter och insatser för att stärka den interna styrningen och kontrollen ska stödja styrelsers och nämnders arbete för att nå verksamhet i balans. Se redovisning under avsnitt 3.4. Här redovisas resultatet av uppföljningen av styrelsers och nämnders riskanalyser och planer för intern kontroll Uppföljningen av nämnders och styrelsers arbete gjordes i april. Samtliga nämnder/styrelser gicks igenom, totalt 38 nämnder/styrelser / kommittéer och 7 bolag. Av totalt 45 möjliga nämnder/styrelser så hade 41 en fastställd plan för 2016, ett betydligt bättre läge än motsvarande tid De fyra som inte hade plan redovisade att arbete pågår för att ta fram riskanalys/plan. Mer än hälften av de som har plan beskriver sin kontrollmiljö i någon form. 90 % av de som har en plan har en dokumenterad riskanalys. En tydlig förbättring jämfört med % anger att uppföljning ska ske till nämnden, antingen genom beslut/plan eller tjänsteutlåtande Förtroendevalda har i större utsträckning varit delaktiga i underlaget till plan. En sammanfattande bedömning är att nämnders och styrelsers arbete med intern kontroll utvecklas i positiv riktning men att ytterligare åtgärder behövs. Insatser som rekommenderas är: Dokumentera verksamhetens styrning (rutiner, arbetsformer, egenkontroll) Utveckla uppföljningen av den interna kontrollen (och omhändertagandet av det som framkommer) Gör egen bedömning är den interna styrningen och kontrollen tillräcklig? Regionstyrelsen har beslutat att en ny policy för intern styrning och kontroll ska tas fram och beslutas av regionfullmäktige. Denna kommer att ge en tydlig grund för fortsatt utvecklingsarbete såväl på regiongemensam som nämndsnivå. 6. En budget i balans 6.1 Ekonomiskt resultat Regionfullmäktige Regionfullmäktige uppvisar en positiv budgetavvikelse motsvarande 6,5 mnkr till och med augusti 2016 samt ett resultat på +7,8 mnkr. Helårsprognos per augusti är +5 mnkr. Budgetavvikelsen beror främst på Partiernas gruppmedel +2,8 mnkr Social ekonomi +0,5 mnkr Gemensamma kostnader för regionfullmäktige +2,1 mnkr Klimatväxling +2,3 mnkr, Den positiva avvikelsen beror på att regionfullmäktige fått in intäkter avseende januari till och med juli från nämnder och styrelser genom debitering för körda mil med privat bil samt flygre-

173 Delårsrapport (21) sor i enlighet med programmet för klimatväxling samtidigt som regionfullmäktige ännu inte fått så stora kostnader för klimatåtgärder. Miljönämnden har beslutat vilka åtgärder som ska genomföras under Resultaträkning Utfall Periodens utfall Utfall Mnkr Statsbidrag 0,0 Driftbidrag 0,0 Försäljning av tjänster 0,0 Övriga intäkter 8,0 Verksamhetens intäkter 8,0 Personalkostnader -9,7 Köpt vård, internt 0,0 Köpt vård, externt 0,0 Läkemedel 0,0 Övriga kostnader -41,6 Avskrivningar 0,0 Verksamhetens kostnader -51,2 Regionbidrag 51,2 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,2 Resultat 7,8 Regionstyrelsens förvaltning Regionstyrelsens förvaltning har en positiv budgetavvikelse på 265,5 mnkr, och ett resultat på +300,3 mnkr för perioden. Helårsprognos per augusti är +193 mnkr. Resultaträkning för regionstyrelsens olika ingående enheter samt totalt redovisas nedan: Regionstyrelsen, ackumulerad budgetavvikelse +198,2 mnkr, resultat +221,5 mnkr. Prognos +168 mnkr IS/IT, ackumulerad budgetavvikelse +76,1 mnkr, resultat +76,5 mnkr, prognos +25 mnkr VGR IT, ackumulerad budgetavvikelse -8,8 mnkr, resultat +2,2 mnkr, prognos +/- 0

174 Delårsrapport (21) Resultaträkning Periodens utfall i Mnkr Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Regionstyrelse IS/IT VGR IT Totalt* Statsbidrag 14,1 0,0 0,2 14,3 Driftbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster** 255,2 743,3 539,7 832,4 Övriga intäkter *** 126,5 37,2 142,0 171,6 Verksamhetens intäkter 395,7 780,5 681, ,4 Personalkostnader -474,0-15,5-215,5-704,9 Köpt vård, internt -3,0 0,0 0,0-3,0 Köpt vård, externt 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkemedel -1,3 0,0 0,0-1,3 Övriga kostnader ,3-674,8-422, ,6 Avskrivningar -1,3-13,6-36,2-51,2 Verksamhetens kostnader ,0-703,9-673, ,0 Regionbidrag**** 1 374,2 0,0 0, ,2 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,5-0,3-5,8-6,3 Resultat 221,5 76,5 2,2 300,3 Kommentar: *Utfall totalt är reducerad med transaktioner som gjorts mellan regionstyrelse, IS/IT och VGR IT. ** Försäljning av tjänster på regionstyrelsen består främst av fakturering av Koncernkontorets tjänster till de styrelser, nämnder och kommittéer som Koncernkontoret ger tjänstemannastöd till samt vidarefakturering av serviceöverenskommelsen till VGR IT. *** Övriga intäkter på regionstyrelsen består av fakturering av Bild- och funktionsregister, SOSavtal och ST-läkare. **** I regionbidraget ingår Regionarkivet med 31 mnkr. De största positiva budgetavvikelserna på regionstyrelsen redovisas nedan och förklaras under respektive rubrik. Regionstyrelsens anslag för oförutsett +50 mnkr Skandionkliniken +5 mnkr Personalpolitiska anslaget +51 mnkr Koncerngemensamma projektmedel +17 mnkr Koncernkontoret +37 mnkr Regiongemensamma utförarverksamheter +4 mnkr IS/IT beställare +76 mnkr VGR IT +2 mnkr Regionstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader Ramen för regionstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader är 118 mnkr för 2016.

175 Delårsrapport (21) Beslutade poster i detaljbudget är 42 mnkr och fördelas enligt nedan Beslutade poster 2016 Enligt regionstyrelsens beslut Beslutat belopp 2016, mnkr Använt t o m augusti 2016, mnkr Överskott partimedel som överförs mellan 3,3 2,2 åren. Budgetsiffran utbytt mot verkligt utfall Se bilaga 2 detaljbudget 2016 Partistöd regionfullmäktige 3,0 2,0 Sociala ekonomin 2,0 1,3 Forskning Sveriges kommuner och landsting 12,6 8,4 inklusive utökning av uppdraget Campus Nya Varvet 8,0 0,6 Bidrag till Ostindiefararen 2,0 2,0 Extra anslag för tillgänglighet, 3 årigt beslut, 1,7 1,0 år 1 (1/3 av 5 mnkr). Satsningar mot oegentligheter 2,0 0,1 Närsjukvårdssatsning Göteborg 2,0 0,8 Utvärdering politisk organisation 1,9 0,0 Utökat regionbidrag till PKMC. Fortsatt 3,5 2,3 finansiering ska inarbetas i budget och plan för Västra Götalandsregionen Summa 42, Tillkommande beslut under 2016: Täckning av underskott Residenset Marieholm, Mariestad mnkr (RS ) Regionarkiv IT plattform 1,9 mnkr (RS ) Regionarkiv scanning BVC journaler 1,2 mnkr (RS ) Per augusti har ytterligare en avsättning gjorts till STIM avseende pågående avtalstvist. Kvarvarande medel inom regionstyrelsens anslag för oförutsett är ca 65 mnkr. Regionstyrelsens övriga anslag Budgetavvikelsen för regionstyrelsens övriga anslag (exklusive oförutsett och personalpolitiskt anslag) uppgår till +17 mnkr för perioden. Avvikelsen beror på att Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte har rekvirerat medel enligt överenskommen periodiserad budget för Bild- och Interventionscentrum, BOIC (+20 mnkr mot budget till och med augusti). Enligt SU kommer BOIC budget förbrukas Skandionkliniken påverkar också budgetavvikelsen med ca +5 mnkr på grund av att en budget på 21,5 mnkr är avsatt men kostnaden 2016 blir ca 14 mnkr enligt kliniken. Utöver detta finns mindre plusposter för regionstyrelsen, politiska sekreterare och internrevisorer, sammanlagt ca 7 mnkr. Regionarkivet har återbetalat 1,2 mnkr de fått för mycket avseende hyra för utbyggnad av lokalerna i Vänersborg för januari-augusti då ingen inflyttning skett och därmed ingen hyreskostnad.

176 Delårsrapport (21) Personalpolitiska anslaget Budgetavvikelsen på + 51 mnkr förklaras av: Plus-programmet har överskott med +3,8 mnkr mot budget VGR akademin har precis startat. Kostnader kommer först under hösten. Ersättningarna till förvaltningarna styrs numera på flera sätt, till största delen genom månadsvisa ersättningar via kreditfakturor, dels via lönesystemet men även genom att förvaltningarna rekvirerar ersättning genom faktura. Detta har genererat administrativa vinster och innebär en bättre samstämmighet vad gäller utfall och budget. För ST tjänster inom primärvården så är utfallet ca 14 mnkr lägre än budget till och med augusti. Detta beror på att ökningen från 400 till 440 ST tjänster 2016 inte kommer få full effekt på utfallet. Alla ST läkare har inte varit anställda från 1 januari 2016 utan tillkommit under året. Utbildningar för sjuksköterskor, undersköterskor och praktisk tjänstgöring för psykologer, PTP, följer läsår vilket ger variationer över tid. Ny omgång sjuksköterskor, undersköterskor och PTP startar augusti/september. Påverkan +15 mnkr mot budget till och med augusti. Ännu är inte hela budgeten intecknad i beslut avseende 2016, detta för att handlingsutrymme till nya beslut ska finnas under året. Inom anslaget för omstrukturering återfinns en budgetavvikelse på + 9,5 mnkr och det förklaras av att beslut ännu inte är fattat vad gäller större åtgärder. Koncernkontoret Koncernkontoret har en positiv budgetavvikelse på ca +37 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen härrör i huvudsak till lägre personalkostnader än planerat, ca 9 mnkr, då samtliga tjänster i beslutad bemanningsplan inte är tillsatta. Ytterligare förklaring är att vikarier i samband med frånvaro inte alltid tillsätts och att externfinansierade projekt bemannats med ordinarie personal. Övriga personalkostnader ligger ca 10 mnkr under budget till och med augusti. Dessutom har projekt inte följt planerade nivåer och därmed gett positiva budgetavvikelser, HR projekt + 10 mnkr, koncernkontorsgemensamma projekt +7 mnkr. Koncerngemensamma kostnader De koncerngemensamma kostnaderna, främst koncernprojekt och hyra/städ för regiongemensamma konferenslokaler på Regionens hus samt ersättning för nystartsjobb (statsbidrag) har en positiv avvikelse gentemot budget. Störst avvikelse har koncerngemensamma projektmedel +18 mnkr. Idag är ca 8,5 mnkr beslutade i projekt av 30 mnkr i årsbudget. IS/IT och VGR IT IS/IT:s ackumulerade budgetavvikelse uppgår till +76,1 mnkr och ett resultat på +76,5 mnkr. VGR IT:s ackumulerade budgetavvikelse uppgår till -8,8 mnkr. Resultat för perioden uppgår till +2,2 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen avseende IS/IT förklaras framförallt av att arbetet med Framtidens vårdinformationsmiljö/3r för konsolidering och förberedelser för

177 Delårsrapport (21) upphandling kommit igång senare än planerat. Tills nu har 25 mnkr av budgeterade 54 mnkr förbrukats. Ytterligare förklaring är lägre kostnader än budget avseende objekt VM/VU inklusive objektstyrning (+14 mnkr), gemensam IT- samordningsfunktion (+2 mnkr) och projekt (+11 mnkr). Avskrivningarna (+10 mnkr) är lägre än budgeterat, framförallt på grund av svårigheten att hitta projekt som uppfyller kriterierna för investering. Licenser för Asynja är ca 10 mnkr lägre än budget. IS/IT har en positiv prognos på +25 mnkr bedömd i dagsläget främst beroende på Framtidens vårdinformationsmiljö, licenser och avskrivningar. För att möta de ökade kostnaderna på 14 mnkr avseende Inera under 2016 har IS/IT-strategisk ledning omprioriterat från IT-utvecklingsbudgeten. Delar av Ineras ökande kostnader täcktes genom ett ökat regionbidrag för 2016 och andra delar är kopplade till projekt med statsbidragsfinansieringar. En genomlysning görs under hösten. VGR IT har en budgetavvikelse på 8,8 mnkr beroende på en ökad licenskostnad mot Microsoft som inte varit budgeterad då nytt avtal tecknats under Tidsåtgången mot projekten är också lägre än budget, motsvarande överskott finns inom IS/IT. Personalkostnader är betydligt lägre än budget huvudsakligen beroende på att rekryteringar inte genomförts och att övriga personalkostnader är lägre än budget. Regiongemensamma utförarverksamheter (Smittskydd, PKMC, RC, RCC, Nya varvet, sjukhusapotek och bedömningstandläkare) De regiongemensamma utförarverksamheterna uppvisar en positiv budgetavvikelse på +4,3 mnkr för perioden. Budgetavvikelsen härrör huvudsakligen från FoU inom Smittskydd och beror på att projektutvecklingsmedel inte har förbrukats som planerat. Avstämning av projektmedel sker kontinuerligt. Negativa budgetavvikelser på -10 mnkr avseende personalkostnader finns hos utförarverksamheterna men finansieras till fullo av medel från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och personalutskottet och redovisas som intäkt. Avvikelserna på personalkostnader beror på att flera av projekten inte var kända vid budgetarbetet inför Till exempel har projekt startat inom tandvård och på sjukhusapoteket. Campus Nya Varvet är finansierat som införandeprojekt fram till 31 augusti. Efter detta datum är verksamheten intäktsfinansierad. VGR akademin finansieras av personalutskottet PKMC har från 2016 fått en förstärkt budget med 3,5 mnkr från regionstyrelsen. PKMC och enhet säkerhet förs från och med 1 september samman under koncernstab utförarstyrning och samordning. Utförarverksamheter Utfall ack i Tkr Budget ack i Tkr Avvikelse ack i Tkr Smittskydd PKMC** Registercentrum (RC)*

178 Delårsrapport (21) Regionalt Cancercentrum (RCC)* Sjukhusapotek Tandvård Campus Nya Varvet SUMMA *RC/RCC finansieras via hälso- och sjukvårdsstyrelsen ** PKMC Förslag till budget lades enligt 2015 års nivå plus index för 2016, i beslutet till detaljbudget tillkom förstärkning med 3,5 mnkr. 6.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Regionfullmäktige och regionstyrelsen har ekonomi i balans. 6.3 Eget kapital Regionstyrelsen avser inte att använda något eget kapital Investeringar Regionstyrelsen 2016 års ram uppgår till ca 15 mnkr: 10 mnkr avser Campus Nya Varvet, hyresgästrelaterade investeringar i fastighet. Investeringarna har i huvudsak gjorts under juli-augusti. Övriga investeringar är kopplade till de administrativa utbudspunkterna och avser komplettering av möbler förutom på Södra Hamngatan där även investeringar i lås gjorts. Totalt har investeringar gjorts på 9,1 mnkr till och med augusti. IS/IT Strategisk IT Investeringsbudgeten för IT-utvecklingsprojekt som ska uppfylla reglerna för immateriella investeringar uppgår till 67,2 mnkr. Hittills har endast ca 4 mnkr förbrukats. Uppföljning mot ram sker kontinuerligt under året. Investeringsramen för IT kommer inte användas fullt ut eftersom det inte finns tillräckligt många projekt som kan anses uppfylla kriterierna. Bedömd prognos per augusti är ca 10 mnkr i förbrukning. Det som kan förändra utfallet är inköp av incheckningsdiskar i självincheckningsprojektet. IT-relaterade fastighetsinvesteringar 2016 års ram för fastighetsrelaterade investeringar uppgår till 26 mnkr. Detta redovisas av Västfastigheter. Endast ramen för investering finns inom regionstyrelsens budget. VGR IT Budget för utrustningsinvesteringar uppgår till 65 mnkr i utbetalningstak för 2016 inklusive fastighetsrelaterade investeringar som finns på Västfastigheter. Hittills har 23,8 mnkr förbrukats. 7. Bokslutsdokument och noter Se bilaga.

179 Delårsrapport (21) 8. Tillkommande rapportering 8.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande beslutade regeringen i december 2015 om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Västra Götalandsregionen har tilldelats 231 mnkr. Det tillfälliga stödet utbetalas 2015 men avses även täcka kostnader som uppstår Regionstyrelsen beslutade att avsätta 26 mnkr av statsbidraget till de verksamheter som utför hälsoundersökningar inklusive kostnadsfri tuberkulostestning samt till att erbjuda gratis behandling mot skabb, kompetenshöjande insatser på asylboenden och för primärvårdens personal. Regionstyrelsen beslutade om följande hantering av resterande medel, 205 mnkr: mnkr till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader (se nedan) - 6 mnkr till regionutvecklingsnämnden och 3 mnkr till kulturnämnden - 1,8 mnkr för kommunikationsinsatser och 5 mnkr till personalutskottet för insatser inom personalområdet - 39,2 mnkr återstår att fördela för framtida merkostnader Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade om fördelning av de 150 mnkr på följande sätt: utbildning och information 3 mnkr, smittskydd 1 mnkr, vårdcentraler 24,5 mnkr, beställd primärvård 15 mnkr, sjukhus 85 mnkr, habilitering och hälsa 5 mnkr, barn- och ungdomstandvård 12 mnkr, Angereds Närsjukhus Flyktingbarnteam 4,5 mnkr. Förvaltningarnas återkoppling i juni gällande statsbidraget visar på svårigheter kring förbrukning av medlen på grund av personalbrist vilken är svår att lösa utan ett långsiktigt resurstillskott. Varje patientbesök tar längre tid och kräver mer koordinering och administration. Alla medel bedöms inte hinna att förbrukas 2016 på grund av detta samt att de sista besluten gällande primärvårdens tillskott sker först i slutet av augusti månad. En utredning pågår vad gäller förutsättningarna för inrättande av ett regionalt kunskapscenter för migration och hälsa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har gett uppdraget och målet är att skapa bättre stödfunktioner för personal i migrantfrågor samt främja målgruppens hälsa genom att identifiera och systematiskt kartlägga områden där vården kan utvecklas och/eller förbättras. Uppdraget ska vara klart under hösten VGR kommer att medverka i Sveriges kommuner och landstings plattform, Hälsa i Sverige För asylsökande och nyanlända, som på ett systematiskt och strukturerat sätt över tid ska utgöra ett kunskapslyft med riktade utbildningar i VGR gällande Migration och hälsa. 9. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 9.1 Fullmäktige Regionfullmäktiges sammanträden finns sedan april teckenspråkstolkade på Västra Götalandsregionens webbplats cirka en vecka efter sammanträdet. Försöket ska utvärderas efter årsskiftet.

180 Delårsrapport (21) 9.2 Regionstyrelsen/Koncernkontoret Koncernkontorets verksamhetsplan bedöms i stort kunna genomföras under 2016 enligt plan. Vissa av aktiviteterna, exempelvis att utveckla ett koncerngemensamt ledningssystem och att införa Public 360 som ett led i en förbättrad ärendehanteringsprocess sträcker sig in i Bland genomförda händelser kan nämnas: Ytterligare nämndsekreterare och nämndadministratör till stöd för hälso- och sjukvårdsnämnderna har anställts som ett led i regiondirektörens beslut om förstärkt tjänstemannastöd till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Samtliga diarier för de nämnder och styrelser som får sitt stöd av Koncernkontoret har flyttats från Ciceron till det nya diarie- och ärendehanteringssystemet Public 360. VGR Campus Nya Varvet är etablerad som en enhet i Koncernkontoret och invigning har skett 26 augusti. En utvärdering av Koncernkontorets verksamhet har genomförts. Resultatet av utvärderingen visar att Koncernkontoret har flera utmaningar att arbeta vidare med för att nå de mål som satts upp. Mest nöjda med Koncernkontoret är enligt utvärderingen de tillfrågade politikerna. Minst nöjda är ledningarna i VGR:s utförarverksamheter. Resultaten kommer att påverka bland annat inriktningen på 2017 års verksamhetsplan. 9.3 Regiongemensamma specialistverksamheter Inom Koncernkontoret finns fyra regiongemensamma specialistverksamheter: Regionalt cancercentrum väst (hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdragsgivare) Registercentrum Västra Götaland (hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdragsgivare) PKMC, Prehospitalt och KatastrofMedicinskt Centrum (regionstyrelsen uppdragsgivare) Smittskydd Västra Götaland (regionstyrelsen uppdragsgivare). Uppföljning av uppdraget sker av respektive uppdragsgivare. I denna rapport redovisas därför PKMC och Smittskydd Västra Götaland. PKMC En översyn har gjorts för att se över hur samarbetet mellan PKMC och enhet säkerhet kan vidareutvecklas. Beslutet är att båda enheterna samlas i en gemensam organisation i koncernstab utförarstyrning och samordning. De befintliga enheterna flyttas till koncernstab utförarstyrning och samordning den 1 september. Ny organisation för säkerhet och beredskap ska vara etablerad 1 januari Enheten för regional prehospital samordning kommer fortsätta som tidigare men med mer fokus på hela den prehospitala vårdprocessen. SOS alarm kommer även fortsättningsvis sköta prioritering och dirigering av regionens ambulanser. Såväl krisberedskapsorganisationen som den prehospitala enheten kommer under hösten besöka förvaltningarna för att inventera behov och förväntningar på den nya organisationen. De regionala årliga veckomöten som hålls under semesterperioden med samtliga förvaltningar i syfte att få en gemensam lägesbild har nu avslutats. Mötesformen har utvecklats i flera avseenden. En viktig detalj är att den regionala chefläkaren deltar och är aktiv i beslutsprocessen.

181 Delårsrapport (21) Smittskydd Västra Götaland Efter vårvinterns intensiva influensasäsong blev huvudfokus för smittskyddsinsatserna den stora tillströmningen av asylsökande till Västra Götaland. Ett omfattande arbete med smittskyddsutbildning av personal inom asylboenden, vårdpersonal, frivilligarbetare och poliser genomfördes. I samarbete med Asylenheten och Centrala barnhälsovården utarbetades riktlinjer för att underlätta hälsoundersökningar av asylsökande och papperslösa samt uppföljande kompletteringsvaccinationer. Antalet fall av tuberkulos har fortsatt att öka under det första halvåret. Flera av tuberkulosfallen hade anknytning till boenden för asylsökande. Riktad smittspårning och uppföljande informationsinsatser på dessa boenden har genomförts. De nationella utbrotten av två olika varianter av tarmbakterien EHEC fortsatte under hela våren. Kartläggning, och smittspårning skedde fortlöpande i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Med anledning av ökningen av könssjukdomarna syfilis och gonorré har riktade preventiva insatser vidtagits med information främst till riskgrupperna. Planeringen för en sprutbytesverksamhet för att förebygga och minska risken för blodsmitta bland intravenösa missbrukare pågår. Förebyggande insatser och vaccininformation har genomförts avseende TBE (fästingöverförd hjärninflammation). Under året har kostnadsfri rotavirusvaccination till spädbarn införts. 9.4 IS/IT Ny IS/IT-policy i VGR är fastställd i regionfullmäktige. Arbete pågår för att ta fram en digitaliseringsstrategi för hälso- och sjukvård som ett komplement till den övergripande IS/IT-policyn. IS/IT-strategisk ledning har godkänt objektens förslag om indelning av drygt 1000 IT-komponenter i A, B, C och D-system, enligt kategoriseringsmodellen. Planering av höstens utbildningar om Projektilen IS/IT, IS/IT-styrmodell och hur vi i VGR arbetar med förvaltning av IS/IT-stöd. Samarbete med enhet koncerninköp för att tydliggöra process och hantering vid ITupphandlingar Översyn av tillämpning av styrmodell IS/IT (Verksamhetssidan) Framtidens vårdinformationsmiljö Vid årsskiftet 2016 övertog Stockholms läns landsting ansvaret för det centrala programkontoret. Programmet har gjort följande leveranser under året: Scenarioarbete: Har genomförts av vårdens medarbetare, patienter, invånare och representanter från kommunerna, tillsammans. Detta har resulterat i en gemensam bild av ett visionärt önskat läge av patientens väg i vården kompletterat med genomlysning av ytterligare områden som avser generiska processer. Målbildsarbete: Har resulterat i en rapport som beskriver framtidens informationsmiljö utifrån ett verksamhets-, informatik- och tekniskt perspektiv samt krav på informationssäkerhet. Upphandling: Planering inför upphandling av ett kärnsystem

182 Delårsrapport (21) Omfattningsbeskrivning av kärnsystemet Effektmål: Detaljering av programmets effektmål 9.5 VGR IT Fortsatt anpassning i organisationsstruktur. I syfte att förena objekt och linjeorganisation har genomförts flera organisationsförändringar. Objekten har integrerats med de två nya enheterna Administrativa system och Vårdsystem sedan den 1 april. Arbete inlett för att omfördela medel för konsultkostnad till tillsvidareanställd personal, enligt beslut av regiondirektören. 50 personer ska växlas under 2016 och lika många Fokus på de åtta prioriterade aktiviteterna enligt VGR IT:s verksamhetsplan. Processen Affärsrelation är beslutad och under uppstart. 9.6 Genomförda kontroller enligt plan för intern kontroll Regionstyrelsen har beslutat om plan för intern kontroll De kontrollmoment som genomförts under perioden april-augusti redovisas kortfattat i bilaga.

183 1 (3) Sammanställning Bilaga till RS delårsrapport Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Karlsson Telefon: E-post: Genomförda kontrollmoment augusti 2016 Inledning Regionstyrelsen beslutade om sin plan för intern kontroll Genomförda kontrollmoment ska redovisas i anslutning till delårsrapport/årsredovisning. Denna redovisning gäller för kontrollmoment som enligt planen skulle genomföras under perioden april-augusti Sammanställning För varje kontrollmoment finns en dokumentation som redovisar resultat från granskningen samt eventuella förslag till åtgärder. Nedanstående sammanställning visar de viktigaste resultaten samt pågående eller planerade åtgärder för respektive kontrollmoment. Sammanställningen är sorterad utifrån regionstyrelsens ansvar för hela organisationen och regionstyrelsens ansvar som nämnd för den egna förvaltningen. Regionstyrelsens ansvar för hela organisationen Kontrollmoment: Har regionstyrelsen tillräcklig intern styrning för att hantera samtliga ansvarsområden? En översiktlig tjänstemannabedömning har gjorts men behöver kompletteras med ytterligare uppföljning/ bedömning. Kontrollmomentet redovisas i samband med årsredovisningen. Kontrollmoment: Följs styrmodellen (ägare, beställare, utförare) och reglementen när beslut tas? Genomgång har gjorts av beslut fattade av regionstyrelsen vid två sammanträden, av hälso-och sjukvårdsstyrelsen vid tre sammanträden och för östra hälso- och sjukvårdsnämnden vid två sammanträden. De granskade sammanträdena har ägt rum under våren 2016 och beslut har stämts av mot reglemente. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att styrmodell och reglemente i huvudsak följs vid beslut. Det kan ibland vara svårt att utläsa vilka beslut som ska fattas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna. Åtgärd: Samråd kan behöva hållas mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso-och sjukvårdsstyrelsen i frågor om beställningar/ upphandlingar av vård för att utveckla gränssnittet mellan dessa. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

184 Datum Diarienummer RS (3) Kontrollmoment: Följs styrande dokument för kris och beredskap? Finns tillräckliga kompletterande och samordnade rutiner på koncernledningsnivå för att hantera en kris eller större förändring Uppföljning är inte klar. Kontrollmomentet redovisas i samband med årsredovisningen. Kontrollmoment: Följs beslutade produktionsvolymer inklusive tillägg? (avser egenägd utförarverksamhet) Utfall av beslutade produktionsvolymer följs upp och diskussioner förs med sjukhusförvaltningarna kring möjligheter att åtgärda brister. Främsta bristerna ses inom utförda första besök hos läkare. Ackumulerad produktion till och med juli 2016 är lägre än för motsvarande period 2015 och antalet väntande ökar. Sjukhusförvaltningarna anger kompetensbrist och ekonomi som främsta hinder. Åtgärd: Förvaltningscheferna för sjukhusförvaltningarna ansvarar för att planera och genomföra åtgärder så att beslutade volymer uppnås till utgången av Ytterligare ökat fokus kommer att läggas på uppföljning från Koncernkontorets sida. Granskarens prognos för 2016 är att tappet inte fullt ut kommer att tas igen av förvaltningarna. För den regionala produktionsstyrningen tas utfallet 2016 med inför beslut om produktionsvolymer 2017 och fördelningen av produktion internt och externt. Kontrollmoment: Följs beslutade volymer att skicka mellan förvaltningarna? (avser egenägd utförarverksamhet) Kontroll sker genom samlade diskussioner med sjukhusförvaltningarna gällande följsamhet till de beslutade volymerna att skicka mellan förvaltningarna. Tidigt under året fungerade inte flödena mellan förvaltningarna väl. Detta då riktlinjer inte upplevts tillräckligt tydliga samtidigt som det på förvaltningarna inte funnits till fullo fungerande eller fullt nyttjade rutiner för att skicka patienter mellan förvaltningarna. Åtgärd: Förvaltningscheferna ansvarar för att planera och genomföra åtgärder så att beslutade volymer uppnås till utgången av En prognos för effekten av befintliga åtgärder tas fram under september månad. En gemensam kö för ryggoperationer kommer att införas för att säkerställa att dessa volymer fördelas enligt plan och kapacitet. Koncernkontoret kommer tillsammans med förvaltningarna förtydliga riktlinjer och följa utvecklingen på ett tydligare sätt. Kontrollmoment: Görs inköp utanför upphandlade avtal? Koncerninköp tar ut signallista för köp som inte matchar mot inköps avtalsdatabas. Felorsaker har identifierats (systemfel, handläggningsfel, köp utanför avtal) och åtgärdas. Där det upptäckts brist har berörd förvaltning fått ärendet för djupare analys/åtgärd och återrapportering till koncerninköp. Åtgärd Förslag till ny policy och nya riktlinjer för inköp har tagits fram. Fortsatt förvaltningsvis analys och åtgärd för leverantörer som granskats och där brister hittats. Ny upphandling om inköpsområden inte finns upphandlade.

185 Datum Diarienummer RS (3) En fördjupad granskning har gjorts av Koncernkontorets inköp av friskvårdsaktiviteter för personal inom Västra Götalandsregionen. Brister har uppmärksammats. Pågående åtgärder är säkerställande av att rutiner följs och upphandling. Regionstyrelsens ansvar som nämnd för den egna förvaltningen Kontrollmoment: Genomförandekraft i förvaltningen. Är uppdragen tillräckligt tydliga för att kunna genomföra? Finns planer för genomförande? Sker återrapportering i tid? Granskning har gjorts genom stickprov av uppdrag som beslutats av regionstyrelsen och regiondirektören under oktober- december I ett av tre uppdrag har en uppdragshandling upprättats som tydliggör uppdraget och dess tidplan. Uppdragen är ändå relativt tydliga och bedömningen är att de genomförs inom rimlig tidplan. Brister som noterats är att det är svårt följa ärendet och hitta handlingar i diariet. Åtgärd: Åtgärder pågår, bland annat finns som prioriterad aktivitet 2016 att förbättra ärendehanteringsprocessen. Uppdrag pågår även att samordna styrningen av projekt. Kontrollmoment: Är ansvarsfördelningen tydlig i Koncernkontoret? Finns frågor/uppgifter där ansvaret är otydligt? Kontrollen är gjord genom fråga i utvärderingen av Koncernkontoret våren 2016 med enkätundersökning till samtliga medarbetare. Svarsfrekvensen var 59 %. 65 % av de svarande anser inte att ansvarsfördelningen är tydlig. 21 % anser att den är tydlig och 14 % hade ingen uppfattning i frågan. Åtgärd: Förvaltningsledningen har arbetat med åtgärder. Fortsatt utvecklingsarbete utifrån hela utvärderingsresultatet.

186

187 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Rydin Svenberg Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Val av indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2017 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen noterar bruttolistan över Indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2017, daterad , att överlämna till berörda nämnder och styrelser som fastställer indikatorer för den egna uppföljningen. 2. Regionstyrelsen fastställer förslag till Indikatorer för regionstyrelsens uppföljning av regionfullmäktiges mål i budget 2017, daterat , att redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning. Sammanfattning av ärendet I de regiongemensamma riktlinjerna för detaljbudgetarbetet 2017 (RS ) framgår att regiondirektören under hösten 2016 lämnar förslag på indikatorer för uppföljning av regionfullmäktiges mål samt förslag på hur regionstyrelsen för sin del ska följa upp och redovisa de prioriterade målen. Målsamordningsgruppen har på uppdrag av regiondirektören tagit fram ett underlag som utgör en bruttolista som överlämnas till berörda nämnder och styrelser (bilaga 1), samt förslag på de indikatorer som ska redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning (bilaga 2). De mål som regionfullmäktige anger i budgeten kommer under 2017 att följas upp i samband med delårsrapport, samt i årsredovisningen. Beredning Ärendet har stämts av med koncernstabsledningen. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Marie Röllgårdh Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

188 2 (2) Bilagor Förslag till bruttolista: Indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2017 Förslag till Indikatorer för regionstyrelsens uppföljning av regionfullmäktiges mål i budget 2017 Beslutet skickas till Marie Röllgårdh, Koncernavdelning data och analys, koncernkontoret, för genomförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

189 1 Bilaga till tjänsteutlåtande Handläggare: Åsa Rydin Svenberg Datum: Telefon: Diarienummer RS E-post: Förslag till bruttolista: Indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2017 Lista med förslag på indikatorer som nämnder/styrelser kan välja ifrån för sin egen uppföljning Indikatorer markerade med * ingår i regionstyrelsens uppföljning av regionfullmäktiges mål Prioriterade mål för Indikatorer Kommentar 1 Antal sysselsatta i Västra Götaland* Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringsliv och forskning i hela Västra Götaland Sysselsättningsgrad i Västra Götalands lokala arbetsmarknader (ökning i samtliga)* Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna i regionen* Utfall 2015: 27,7 % Följs upp i årsredovisning Källa: Kollektivtrafikbarometern 1 Senaste utfall avser ett samlat värde för Västra Götaland Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

190 2 Andel som når delregional huvudort inom 60 min restid med kollektivtrafik Utfall 2014: 83 % Källa: Tillgänglighetsatlasen Totala FoU-investeringar som andel av BRP (bruttoregionprodukt) Utfall 2013: 4,2 Källa: SCB Västra Götalands tilldelning i nationell och regional plan Avser förändring från föregående planperiod Källa: Nationell och regional plan för transportinfrastruktur Västra Götalands tilldelning i nationell plan, järnväg* Avser förändring från föregående planperiod Följs upp i årsredovisning Källa: Nationell plan för transportinfrastruktur Skillnader i förtida dödlighet mellan lågoch högutbildade Utfall 2013: 2,0 Källa: Hälsa på lika villkor Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll Andel unga (18-24 år) som inte har avslutat gymnasiet och som inte studerar* Utfall 2014: 11,8 % Avser både absolut och relativt mått Källa: Rädda barnen/scb, Västdatabasen Utfall 2013: 10,6 % Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Skillnader i självskattad hälsa mellan lågoch högutbildade* Utfall 2015: 2,5 Följs upp i årsredovisning Källa: Hälsa på lika villkor Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Andel nöjda resenärer med Västtrafik* Utfall 2015: 79 % Följs upp i årsredovisning Avser resenärsnöjdhet senaste resan Källa: Kollektivtrafikbarometern Användning av fossil energi i egna verksamheter* Utfall 2015: 23 % Följs upp i årsredovisning Källa: VGR Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Andel ekologiska livsmedel i egna verksamheter (ökning) Utfall 2015: 39 % Källa: VGR Utsläpp av fossilt CO²* Utfall 2013: 10,6 miljoner ton Följs upp i årsredovisning Utsläpp från produktion, energiförsörjning och transporter. I

191 3 måttet ingår inte de totala utsläppen som invånarnas konsumtion ger upphov till. Källa: Länsstyrelsen Antal unika deltagare i kurser på folkhögskolor* Utfall 2015: Följs upp i årsredovisning för VGR Samlat värde för folkhögskolor i Västra Götaland med ett års eftersläpning Källa: Folkbildningsrådet Andel barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner* Utfall 2015: 24 % Följs upp i årsredovisning för VGR Samlat värde för kulturinst. med stöd av kulturnämnden (barn/unga upp till 26 år) Källa: Kulturdatabasen Deltagandet i kulturlivet ska öka varav andel barn- och ungdomsbesök till scenkonstinstitutioner varav andel barn- och ungdomsbesök till museer Utfall 2015: 27 % Samlat värde för scenkonstinstitutioner med stöd från kulturnämnden. Utfallet skiljer sig åt för olika scenkonstinstitutioner. Källa: Kulturdatabasen Utfall 2015: 22 % Samlat värde för museer med stöd från kulturnämnden. Utfallet skiljer sig åt för olika museer. Källa: Kulturdatabasen Antal barn och unga som berörs av kulturnämndens arrangörsstöd Utfall 2015: Källa: Kultur i Väst Antal projekt i samverkan mellan kulturinstitutioner och civilsamhället för att vidga deltagandet i kulturlivet Ny indikator och samlat utfall är möjligt först Källa: Kulturdatabasen Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Andel garantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barn- och ungdomspsykiatri (BUP)* Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri Utfall : 63 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Källa: SKL:s väntetidsdatabas Utfall : 87 % Källa: SKL:s väntetidsdatabas

192 4 Andel listade individer med diagnos depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser* Utfall för perioden till och med : 22 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Källa: Vega/vårdval Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling* Utfall : 70 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Lägsta värdet av väntande till besök och behandling redovisas Källa: SKL:s väntetidsdatabas Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning* Utfall juni 2016: 63 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: Databas för akutmottagningarnas ledtider Patientens ställning inom hälsooch sjukvården ska stärkas Antal inkomna ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster* Utfall 2015: Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: 1177 Andel listade individer med diagnos diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller KOL som besökt vårdcentralen* Utfall för perioden till och med : 87 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR (Gäller vårdcentraler i VGPV) Källa: Vega/vårdval Andel patienter som i Nationell patientenkät gett positivt svar på dimensionen respekt och bemötande i specialiserad somatisk öppen- respektive slutenvård* Utfall 2016: 89 % Följs upp i årsredovisning vartannat jämnt år (2018, 2020) Mäts övergripande för VGR Källa: Nationell patientenkät Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser* Utfall 2015: 85 % Följs upp i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Endast offentligt drivna sjukhus ingår Källa: Öppna jämförelser Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Andel personer, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel Utfall för perioden till och med : 17 % Källa: Regional läkemedelsdatabas, Digitalis Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner Utfall 2015: 5,9 % Källa: Regionala Strama

193 5 Andel oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar efter slutenvård. Avser 65 år och äldre.* Utfall 2015: 9,5 % Följs upp i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Endast offentligt drivna sjukhus ingår Källa: Vega Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Andel av samtliga månadsanställda som haft utvecklingssamtal med sin chef* Andel av samtliga månadsanställda för vilka individuella kompetensutvecklingsplaner upprättats* Utfall 2015: 88,1 % Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Utfall 2015: 80,1 % Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Andel chefer med underställda medarbetare (normtal)* Utfall 2015: 58,6 % Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Hållbart medarbetarengagemang (HME) enligt medarbetarenkäten Utfall 2015: 76 Källa: Medarbetarenkät Sjukfrånvaro i procent av ordinarie tid (obligatorisk redovisning enligt lag)* Utfall 2015: 6,7 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Källa: VGR PA UDP (data från PAsystemet HEROMA)

194 1 Bilaga till tjänsteutlåtande Handläggare: Åsa Rydin Svenberg Datum: Telefon: Diarienummer RS E-post: Indikatorer för regionstyrelsens uppföljning av regionfullmäktiges mål i budget 2017 Redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning Prioriterade mål för Indikatorer Kommentar Antal sysselsatta i Västra Götaland Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringsliv och forskning i hela Västra Götaland Sysselsättningsgrad i Västra Götalands lokala arbetsmarknader (ökning i samtliga) Kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna i regionen Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Utfall 2015: 27,7 % Följs upp i årsredovisning Källa: Kollektivtrafikbarometern Västra Götalands tilldelning i nationell plan, järnväg Avser förändring från föregående planperiod Följs upp i årsredovisning Källa: Nationell plan för transportinfrastruktur Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

195 2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Andel unga (18-24 år) som inte har avslutat gymnasiet och som inte studerar Skillnader i självskattad hälsa mellan lågoch högutbildade Utfall 2013: 10,6 % Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Utfall 2015: 2,5 Följs upp i årsredovisning Källa: Hälsa på lika villkor Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Andel nöjda resenärer med Västtrafik Utfall 2015: 79 % Följs upp i årsredovisning Avser resenärsnöjdhet senaste resan Källa: Kollektivtrafikbarometern Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Användning av fossil energi i egna verksamheter Utsläpp av fossilt CO² Utfall 2015: 23 % Följs upp i årsredovisning Källa: VGR Utfall 2013: 10,6 miljoner ton Följs upp i årsredovisning Utsläpp från produktion, energiförsörjning och transporter. I måttet ingår inte de totala utsläppen som invånarnas konsumtion ger upphov till. Källa: Länsstyrelsen Deltagandet i kulturlivet ska öka Antal unika deltagare i kurser på folkhögskolor Andel barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner Utfall 2015: Följs upp i årsredovisning Samlat värde för folkhögskolor i Västra Götaland med ett års eftersläpning Källa: Folkbildningsrådet Utfall 2015: 24 % Följs upp i årsredovisning Samlat värde för kulturinst. med stöd av kulturnämnden (barn/unga upp till 26 år) Källa: Kulturdatabasen Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Andel garantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Andel listade individer med diagnos depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser Utfall : 63 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Källa: SKL:s väntetidsdatabas Utfall för perioden till och med : 22 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Källa: Vega/vårdval

196 3 Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling Utfall : 70 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Lägsta värdet av väntande till besök och behandling redovisas Källa: SKL:s väntetidsdatabas Patientens ställning inom hälsooch sjukvården ska stärkas Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning Antal inkomna ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster Utfall juni 2016: 63 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: Databas för akutmottagningarnas ledtider Utfall 2015: Följs upp i delårsrapport augusti och årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: 1177 Andel listade individer med diagnos diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller KOL som besökt vårdcentralen Utfall för perioden till och med : 87 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR (Gäller vårdcentraler i VGPV) Källa: Vega/vårdval Andel patienter som i Nationell patientenkät gett positivt svar på dimensionen respekt och bemötande i specialiserad somatisk öppen- respektive slutenvård Utfall 2016: 89 % Följs upp i årsredovisning vartannat jämnt år (2018, 2020) Mäts övergripande för VGR Källa: Nationell patientenkät Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser Andel oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar efter slutenvård. Avser 65 år och äldre. Utfall 2015: 85 % Följs upp i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Endast offentligt drivna sjukhus ingår Källa: Öppna jämförelser Utfall 2015: 9,5 % Följs upp i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Endast offentligt drivna sjukhus ingår Källa: Vega Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Andel av samtliga månadsanställda som haft utvecklingssamtal med sin chef Andel av samtliga månadsanställda för vilka individuella kompetensutvecklingsplaner upprättats Utfall 2015: 88,1 % Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Utfall 2015: 80,1 % Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller

197 4 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Andel chefer med underställda medarbetare (normtal) Sjukfrånvaro i procent av ordinarie tid (obligatorisk redovisning enligt lag) Utfall 2015: 58,6 % Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Utfall 2015: 6,7 % Följs upp i delårsrapport augusti och i årsredovisning Källa: VGR PA UDP (data från PAsystemet HEROMA)

198

199

200

201 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Boris Ståhl Telefon: E-post: Till ägarutskotteet Rapportplan och inriktning för fortsatt utvecklingsarbete Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande 1. Regionstyrelsens fastställer rapportplanen och den inriktning för fortsatt utvecklingsarbete som anges i planen Sammanfattning av ärendet Inom koncernkontoret har ett arbete pågått i syfte att med att tydliggöra och precisera syfte och innehåll i de olika rapporterna på koncernnivå som lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I förslaget till rapportplan beskrivs övergripande tidplaner och samband mellan rapporterna. De tider som anges är översiktliga och måste kompletteras med detaljerade tidplaner och anpassas till mötesplaneringen. Inriktningen för tidsplaneringen ska vara att nämnder och styrelser får rimlig tid att utarbeta sina rapporter och politiskt behandla dessa. I några fall föreslås förtydligande av de olika dokumentens benämningar. Rapportplanen behöver kompletteras med en kommunikationsplan för de olika dokumenten. Förslaget behandlar de koncerngemensamma processer och dokument som lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. De rapporter som regionstyrelsen har att behandla i egenskap av nämnd för koncernkontoret följer de anvisningar som gäller för övriga nämnder och styrelser. De dokument som behandlas är, Budgetunderlag Budget Delårsrapporter per mars, och augusti samt koncernprognos per maj Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet och regiongemensam rutin för detaljbudgetarbetet (tidigare Planeringsdirektiv och budgetanvisningar) Regionens detaljbudget Månadsrapporter och snabbfakta Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

202 Datum Diarienummer RS (2) Årsredovisning Ett antal förändringar av nuvarande struktur och process föreslås samt några områden där det krävs fortsatt arbete. Utifrån den inriktning som anges kommer koncernkontoret att löpande utveckla de olika dokumenten. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Rapportplan daterad Ägarutskottets beslut skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Diarium Vänersborg Regionenshus, regionenshus.vanersborg@vgregion.se

203 1 (9) Rapportplan Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Boris Ståhl Telefon: E-post: Rapportplan och inriktning för fortsatt utvecklingsarbete Inom koncernkontoret har ett arbete pågått i syfte att tydliggöra och precisera syfte och innehåll i de olika rapporterna på koncernnivå som lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Regionstyrelsen bör inför kommande verksamhetsår ta ställning till hur rapporteringen ska utformas och syftet med de olika rapporterna. I förslaget till rapportplan beskrivs övergripande tidplaner och samband mellan rapporterna. De tider som anges är översiktliga och måste kompletteras med detaljerade tidplaner och anpassas till mötesplaneringen. Inriktningen för tidsplaneringen ska vara att nämnder och styrelser får rimlig tid att utarbeta sina rapporter och politiskt behandla dessa. I några fall föreslås förtydligande av de olika dokumentens benämningar. Rapportplanen behöver kompletteras med en kommunikationsplan för de olika dokumenten. Förslaget behandlar de koncerngemensamma processer och dokument som lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. De rapporter som regionstyrelsen har att behandla i egenskap av nämnd för koncernkontoret följer de anvisningar som gäller för övriga nämnder och styrelser. De dokument som behandlas är, Budgetunderlag Budget Delårsrapporter per mars, maj och augusti Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet och regiongemensam rutin för detaljbudgetarbetet (tidigare Planeringsdirektiv och budgetanvisningar) Regionens detaljbudget Månadsrapporter och snabbfakta Årsredovisning Ett antal förändringar av nuvarande struktur och process föreslås samt några områden som kräver fortsatt arbete. Postadress: Regionens Hus Box Göteborg Besöksadress: Regionens Hus Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

204 Datum Diarienummer RS (9) Förslag till rapportplan Budgetunderlag Beskrivning: Dokumentet ska förse partierna med ett bra underlag för den politiska beredningen av de olika förslag till budget och plan för kommande budget- och planperioden som partierna lägger fram till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Budgetunderlaget ska ta sin utgångspunkt i de styrande dokument som regionfullmäktige fastställt där gällande budget är central. Underlaget ska utformas och disponeras på ett sådant sätt att det är tillämpligt för alla partier oavsett hur man väljer att utforma sina egna budgetdokument. Underlaget ska utgöra Koncernkontorets samlade tjänstemannabedömning och förslag till partierna för att Västra Götalandsregionen ska utvecklas i den riktning som fastställts av regionfullmäktige. Det ska beskriva omvärldsförutsättningar och utmaningar för Västra Götalandsregionen som organisation och som Västra Götaland som geografiskt område står inför. Olika alternativa handlingsvägar för att möta och hantera de angivna utmaningarna om förändringarna i omvärlden ska beskrivas. Koncernkontoret ska lyfta fram de frågeställningar och inriktningar som regionledningen prioriterar utifrån de styrande dokument som regionfullmäktige lagt fast. Dokumentet ska också innehålla en analys och beskrivning av utvecklingen inom olika områden i verksamheter. Vidare ska underlaget ge information om aktuella händelser och förhållanden som bedöms viktiga för partierna i budgetberedningen. Som komplement till budgetunderlaget lämnas ett budgetverktyg ( snurran ) till partierna för den tekniska och beräkningsmässiga hanteringen av ekonomin; regionbidrag, finansiering, resultatbudget mm. Denna uppdateras löpande med tillkommande ekonomisk information och nya prognoser. Beslut: Budgetunderlaget är en tjänstemannaprodukt och fastställs av regiondirektören. Underlaget överlämnas till partierna runt månadsskiftet januari/ februari. Kommunikationsmål: Budgetunderlaget ska ge partierna i regionfullmäktige bra stöd i budgetarbete och förmedla de frågor regionledningen bedömer som viktigast. Partierna ska känna till hur de ska gå till väga för att få kompletterande information och medverkan från koncernkontoret vid interna möten. Medarbetare på Koncernkontoret ska ha kunskap om budgetunderlaget och veta var de hittar informationen. Målgrupper: Partierna i regionfullmäktige samt medarbetare på Koncernkontoret.

205 Datum Diarienummer RS (9) Förslag till förändring av budgetunderlaget Ett budgetunderlag för hela mandatperioden. Ett gediget budgetunderlag inför mandatperiodens första budget borde i huvudsak kunna ligga till grund för hela mandatperioden och således i princip inte ändras under perioden. Den årliga arbetsinsats som för närvarande läggs ner på budgetunderlagen kan inte motiveras med stora förändring av den egna verksamheten eller i omvärlden att det krävs k en årlig grundläggande omarbetning. I ett årligt, kortfattat tillägg till budgetunderlaget lämnas uppdateringar och kompletteringar med tillkommande uppgifter. Det årliga underlaget fokuserar därmed på avvikelser eller förändringar i förhållande till budgetunderlaget för hela mandatperioden Underlaget ska innehålla uppdaterad information om: Omvärldsbevakning med nya lagar, regionbildning, migration, mm, inklusive bedömning av hur det påverkar VGR och om vi behöver göra något Nya frågor som inte beskrivits i tidigare underlag Västenliga förändringar i måluppfyllelse och verksamhet Lägesbeskrivning strategiska frågor Ekonomisk information om verksamheternas situation Finansiering, skatter, statsbidrag, index mm Förslaget innebär i praktiken att underlaget för budget 2018 blir en mer kortfattad uppdatering av det underlag som lämnades i februari. Tidigt under 2018 görs en stor revidering och ett underlag för hela 4-årsperioden som lämnas till partierna i februari. Utveckla budgetverktygen. Som underlag/hjälpmedel för den politiska budgeten finns ett budgetverktyg snurran. Den används för att fördela regionbidrag till nämnderna. Som grund för beräkningarna i snurran används föregående års budget med fastställda regionbidrag. I snurran görs förändringar av regionbidraget och förändringar i finansiering. Den tillämpade tekniken innebär att budget bygger på budget och speglar inte den faktiska ekonomiska situationen för regionens verksamheter. Koncernkontoret bör därför ta fram kompletterande verktyg så partierna även kan bedöma den ekonomiska effekten för regionens utförarverksamheter av olika budgetalternativ. Metoder för hur detta ska göras ska utarbetas under hösten I arbetet ska även prövas hur verksamheternas intäkter kan tydliggöras som del i budgetunderlaget. Västra Götalandsregionens Budget Beskrivning: Budgeten är Västra Götalandsregionens viktigaste styrdokument för budget och planperioden. Budgeten anger mål, inriktningar, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar för nämnder och styrelser på en övergripande nivå. I

206 Datum Diarienummer RS (9) budgeten kan förtydliganden och preciseringar göras av andra övergripande styrdokument, konkreta uppdrag till styrelser och nämnder kan beslutas och anvisningar och riktlinjer för nämnders och styrelser arbete med detaljbudgetar kan anges. Beslut: Budgeten är ett politiskt dokument som tas fram av partierna i regionfullmäktige. Den föregås inte av något förslag till budget från tjänstemannaorganisationen. Regionstyrelsen behandlar de olika budgetförslagen i slutet av maj och regionfullmäktige behandlar budgetförslagen i början av juni. Processansvar: Partierna äger och driver processen sompågår under våren fram till dess partierna presenterar sina förslag till budget. Koncernkontoret bistår efter önskemål partierna med kompletterande faktaunderlag och ekonomiska beräkningar. Kommunikationsmål: Efter att regionfullmäktige fattat beslut om Västra Götalandsregionens budget ska styrelser och nämnder, chefer och ledningsgrupper känna till och ha god kännedom om budgeten. Målgrupper: Styrelser och nämnder, chefer och ledningsgrupper. Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarabetet (tidigare planeringsdirektiv) Beskrivning: Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet kompletterar regionfullmäktiges budgetbeslut med förtydliganden och tekniska anvisningar för styrelsers och nämnders budgetarbete. Utifrån regionfullmäktiges beslut om budget ska riktlinjerna förtydliga förutsättningar och villkor för nämnders och styrelsers arbete med överenskommelser/uppdrag samt nämndernas och styrelsernas interna budgetarbete. Här förtydligas till exempel fördelning av centralt avsatta medel för olika ändamål. Riktlinjerna kan även innefatta förtydliganden och anvisningar från regionstyrelsen i specifika frågor, uppdrag med mera kopplade till budgeten. Riktlinjerna kan även innefatta beskrivning av hur regionstyrelsen, utifrån sin uppsiktplikt, kommer att följa hur nämnder och styrelser genomför fullmäktiges budgetbeslut. Beslut: De regiongemensamma riktlinjerna för detaljbudgetarbetet beslutas av regionstyrelsen i juni på förslag av regiondirektören. Kommunikationsmål: Regionstyrelsen, styrelser och nämnder, förvaltningschefer och deras närmaste medarbetare ska ha kunskap om riktlinjerna Målgrupper: Regionstyrelsen, styrelser och nämnder, förvaltningschefer och deras närmaste medarbetare.

207 Datum Diarienummer RS (9) Regiongemensam rutin för detaljbudgetarbetet (tidigare budgetanvisningar) Beskrivning: Regiongemensam rutin till förvaltningarna inför deras arbete med budget och plan kompletterar de regiongemensamma riktlinjerna för detaljbudgetarbetet med praktiska anvisningar. Exempelvis detaljerad tidplan, uppgifter om räntor och andra ekonomiska förhållanden. Beslut: Rutinen tas fram inom koncernkontoret och fastställs av ekonomidirektören. Kommunikationsmål: Berörda medarbetare inom förvaltningarna ska ha kännedom om den regiongemensamma rutinen för detaljbudgetarbetet. Målgrupper: Berörda medarbetare inom förvaltningarna. Koncernens detaljbudget Beskrivning: Det ursprungliga syftet med koncernens detaljbudget är i första hand en konsolidering på koncernnivå av styrelsers och nämnders beslutade budgetar på lokal nivå. I detaljbudgeten kan regionstyrelsen besluta om tekniska justeringar som inte är av principiell betydelse och verkställa uppdrag från regionfullmäktige som inte hanteras i planeringsdirektivet. Detaljbudgeten har till del förändrats och blivit ett dokument där styrelsers och nämnders detaljbudgetar kommenteras och där förslag läggs till beslut i regionfullmäktige. Förslag till förändring: En återgång till det ursprungliga syftet där detaljbudgeten är en rent teknisk konsolidering av ekonomin och prestationer mm för att utgöra basen för jämförelser under året mot utfall. Endast eventuella ny tillkommande information beskrivs i detaljbudgeten. Det finns i princip ingen anledning att i detaljbudgeten sammanfatta/beskriva vad styrelser och nämnder skriver om i sina budgetar. Med koncernens detaljbudget som ett konsoliderande dokument får den ingen styrande funktion och behöver därför inte beslutas av regionfullmäktige. Därigenom kan tiden för beredning och kvalitetssäkring förlängas. Om regionstyrelsen med anledning av de inrapporterade budgetarna från styrelser och nämnder, utifrån sin uppsiktplikt, behöver vidta åtgärder, kan detta göras i särskilt ärende till årets första regionfullmäktigemöte. Beslut: Detaljbudgeten fastställs av regionstyrelsen på förslag från regiondirektören. Koncernens detaljbudget behandlas av regionstyrelsen i januari/februari. Kommunikationsmål: Regionstyrelsen, berörda medarbetare inom förvaltningarna samt medarbetare på Koncernkontoret ska ha kännedom om koncernens detaljbudget.

208 Datum Diarienummer RS (9) Målgrupper: Regionstyrelsen, berörda medarbetare inom förvaltningarna samt medarbetare på Koncernkontoret. Koncernens delårsrapport mars Beskrivning: Delårsrapporterna syftar primärt till att följa upp den av regionfullmäktige beslutade budgeten. I delårsrapporten rapporterar regionstyrelsen till regionfullmäktige sina iakttagelser och förslag utifrån sin uppsiktsplikt. Delårsrapporterna tillsamman med årsredovisningen är centrala dokument för att regionfullmäktige ska kunna utkräva ansvar av styrelser och nämnder. Delårsrapporten tar sin utgångspunkt i de rapporter som styrelser och nämnder lämnat till regionstyrelsen. I rapporten ska regionstyrelsen behandla de eventuella förslag/hemställan som nämnder styrelser beslutat om i samband med att man behandlat sina respektivedelårsrapporter. I rapporten lägger Koncernkontoret fram eventuella förslag till beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige med anledning av utvecklingen. Rapporten ska ge regionstyrelsen och regionfullmäktige möjlighet att agera och vidta åtgärder för att få effekt under innevarande år. I delårsrapport per mars är fokus verksamhet i balans. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet, inklusive personalfrågor, under årets första tre månader ska analyseras. Analysen och beskrivningen utgår från det styrelser och nämnder rapporterat tillsammans med mätetal och statistik på koncernnivå. Trender från tidigare år och resultatet från senaste 12-månadersperioden redovisas/analyseras. Utifrån dessa redovisade analyser och beskrivning av verksamheternas utveckling lägger koncernkontoret fram förslag till beslut till regionstyrelsen. Delårsrapporten ska också innehålla uppföljning av andra för koncernen viktiga frågor samt uppdrag som getts av regionfullmäktige men som inte finns i budget. Vidare kan delårsrapporterna användas för att i kortfattad form ge regionfullmäktige information om genomförda analyser och utredningar som är relevanta för ledamöterna i fullmäktige. Beslut: Delårsrapporten beslutas av regionfullmäktige på förslag av regionstyrelsen. Regiondirektören lämnar rapporten till regionstyrelsen för beslut i början av maj. Kommunikationsmål: Regionstyrelsen, regionfullmäktige samt styrelse och nämnder, förvaltningschefer och deras närmaste medarbetare, ska god kännedom om koncernens delårsrapport mars. Målgrupper: Regionstyrelsen, regionfullmäktige samt styrelse och nämnder, förvaltningschefer och deras närmaste medarbetare.

209 Datum Diarienummer RS (9) Förenklad koncernprognos maj Beskrivning: Koncernprognosen är en förenklad rapport baserad på en övergripande ekonomisk och verksamhetsmässig sammanställning och analys som görs av Koncernkontoret. Prognosen baseras även på information från controllingmöten under april och maj. Till skillnad från delårsrapporter per mars och augusti ska styrelser och nämnder inte lämna rapport till regionstyrelsen som underlag för denna rapport. Den förenklade prognosen ska ge regionstyrelsen en bild över verksamhetens och ekonomins utveckling så att eventuella initiativ snabbt kan tas om det bedöms nödvändigt. Beslut: Koncernprognosen redovisas till regionstyrelsen innan semesterperioden. När prognosen redovisas till regionstyrelsen i juni görs ett vägvalsbeslut ifall rapporten föranleder åtgärder och formella beslut. Om åtgärder och formella beslut krävs måste en formell rapport tas fram för beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige vid första möjliga tillfälle, annars avbryts processen. Om skäl finns kan ordföranden kalla till extra sammanträde med regionstyrelsen för beslut med anledning av rapporten. Kommunikationsmål: Regionstyrelsen ska ha god kännedom om förenklad koncernprognos maj. Målgrupp: Regionstyrelsen. Koncerndelårsrapport augusti Beskrivning: Delårsrapporterna syftar primärt till att följa upp den av regionfullmäktige beslutade budgeten. I delårsrapporten rapporterar regionstyrelsen till regionfullmäktige sina iakttagelser och förslag utifrån sin uppsiktsplikt. Delårsrapporterna tillsamman med årsredovisningen är centrala dokument för att regionfullmäktige ska kunna utkräva ansvar av styrelser och nämnder. Delårsrapporten tar sin utgångspunkt i de rapporter som styrelser och nämnder lämnat till regionstyrelsen. I rapporten ska regionstyrelsen behandla de eventuella förslag/hemställan som nämnder styrelser beslutat om i samband med att man behandlar sina respektive som delårsrapporter. I rapporten lägger Koncernkontoret fram eventuella förslag till beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige med anledning av utvecklingen. Rapporten ska ge regionstyrelsen och regionfullmäktige möjlighet att agera och vidta åtgärder för att få effekt under innevarande år. I delårsrapport augusti är fokus främst måluppfyllelse i förhållande till beslutade mål och uppföljning av eventuella beslut med anledning av delårsrapport per mars. Rapporten innehåller ekonomiska analyser och indikationer på vad resultatet för året kommer att bli. Rapporten syftar inte i första hand till åtgärder

210 Datum Diarienummer RS (9) under innevarande år. En större vikt läggs vid uppföljning av prioriterade mål och fokusområden. Delårsrapporten ska också innehålla uppföljning av andra för koncernen viktiga frågor samt uppdrag som getts av regionfullmäktige men som inte finns i budget. Vidare kan delårsrapporterna användas för att i kortfattad form ge regionfullmäktige information om genomförda analyser och utredningar som är relevanta för ledamöterna i regionfullmäktige. I rapporten lägger Koncernkontoret fram eventuella förslag till beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige med anledning av utvecklingen. Beslut: Delårsrapporten beslutas av regionfullmäktige på förslag av regionstyrelsen. Regiondirektören lämnar rapporten till regionstyrelsen i början av oktober och behandlas av regionfullmäktige i slutet av oktober. Kommunikationsmål: Regionstyrelsen, regionfullmäktige samt styrelse och nämnder, förvaltningschefer och deras närmaste medarbetare, ska ha god kännedom om koncerndelårsrapport augusti. Målgrupper: Regionstyrelsen, regionfullmäktige samt styrelse och nämnder, förvaltningschefer och deras närmaste medarbetare. Västra Götalandsregionens Årsredovisning Beskrivning: Årsredovisningen syftar till att följa upp den av regionfullmäktige beslutade budgeten med mål, inriktningar mm och de krav på redovisning som finns i kommunallagen. Vidare ska andra relevanta beslut av regionfullmäktige följas upp och rapporteras i årsredovisningen. Syftet med årsredovisningen är i första hand att vara ett underlag för regionfullmäktiges bedömning om hur styrelser och nämnder fullföljt sitt uppdrag och genomfört regionfullmäktiges beslut på ett ändamålsenligt sätt. Årsredovisningen tillsammans med revisorernas rapport ligget till grund för regionfullmäktiges beslut om ansvarsfrihet. Utöver att vara ett ansvarsdokument ska årsredovisningen ge en översiktligt och relevant beskrivning och analys av måluppfyllelse och verksamhet under året. Årsredovisningen bygger på de årsrapporter som styrelser och nämnder lämnar över sin verksamhet kompletterad med statistik och uppgifter som finns koncerngemensamt. Beslut: Årsredovisningen beslutas av regionfullmäktige på förslag av regionstyrelsen. Regiondirektören lämnar förslag till årsredovisning till regionstyrelsen i början av mars. Regionfullmäktige behandlar årsredovisningen i april.

211 Datum Diarienummer RS (9) Kommunikationsmål: Årsredovisningen ska ge regionfullmäktige god kunskap om verksamhetsåret för att kunna bedöma om styrelser och nämnder genomfört fullmäktiges beslut och uppnått de fastlagda målen för att kunna utkräva ansvar av nämnder och styrelser. Årsredovisningen ska ge en översiktlig och saklig information om regionens verksamheter på ett sätt som är tillgängligt för allmänhet och intresserade organisationer.. Målgrupp: Regionfullmäktige. Månadsuppföljning Beskrivning: Uppföljning görs för alla månader utom juni. Månadsuppföljningen består av två delar, Månadsfakta samt Snabbfakta. Månadsfakta sammanfattar koncernens samlade resultat med nyckeltal för ekonomi, personal och verksamhet. Snabbfakta är en uppföljning av ett specifikt ett antal förvaltningar. Snabbfakta sammanfattar de olika förvaltningarnas resultat med nyckeltal för ekonomi, personal och verksamhet. Vilka förvaltningar som ska följas upp beslutas av ekonomidirektören. De förvaltningar som ska följas upp särskilt ska månadsvis lämna kommentarer i Cockpit. Beslut: Månadsrapporterna lämnas till regionstyrelsen som information som också i samband med styrelsemötet får en muntlig information. Rapporterna behandlas inte politiskt. Förändring: En omarbetning av månadsuppföljningen kommer att göras för att ge plats åt analyser och slutsatser av verksamheternas resultat. Kommunikationsmål: Regionstyrelsen ska snabbt få information om utfall och mål samt måluppfyllelse, för den aktuella månaden. Målgrupp: Regionstyrelsen.

212

213 Yrkande (2) Yrkande i Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer Ärende nr: 11 Fördelning av extra statsbidrag 2016 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Regionstyrelsen fördelar, av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen, 32 mnkr till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader med anledning av det tillkommande vårdbehovet under Regionstyrelsen fördelar, av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen, 5,2 mnkr till kulturnämnden. 3. Regionstyrelsen fördelar, av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen, 2 mnkr till kollektivtrafiknämnden. Bakgrund Västra Götalandsregionen tilldelades ett tillfälligt statsbidrag på 230,9 mnkr för hantering av flyktingsituationen under Regionstyrelsen beslutade den att avsätta 26 mnkr till de verksamheter som utför hälsoundersökningar inklusive kostnadsfri tuberkulostestning samt till att erbjuda gratis behandling mot skabb, kompetenshöjande insatser på asylboenden och till kompetenshöjande insatser för primärvårdens personal. De återstående 205 mnkr av statsbidraget fördelades enligt beslut av Regionstyrelsen på följande sätt: 165,8 mnkr av statsbidraget till merkostnader inom hälso- och sjukvård, regional utveckling, HR, kommunikation och kultur. 39,2 mnkr avsattes för framtida merkostnader under 2016, exempelvis för tilläggsköp inom kollektivtrafiken, förstärkt säkerhet vid kollektivtrafikens knutpunkter eller ytterligare merkostnader inom vården. Ärende Beslut kring fördelning av de återstående 39.2 mnkr upprättas enligt nedanstående förslag: Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen: Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen tilldelas 32 miljoner för att stimulera och stödja de verksamheter som i dagsläget har störst behov i sitt arbete för att förbättra och förebygga hälsan hos och vården för asylsökande och nyanlända. Utifrån årets redovisade merkostnader och behov som har uppkommit till följd av de ökade flyktingströmmarna ges HSS i uppdrag att precisera ytterligare insatser inom hälso- och sjukvården. Kulturnämnden: Sedan 2014 genomför folkhögskolor så kallade etableringskurser för nyanlända invandrare, utbildningsplatserna fördelas till folkhögskolor beroende på behovet i länet. I januari 2016 inkom en skrivelse från RIO-folkhögskolor i Västra Götaland där det påtalades att det delade finansieringsansvaret för folkhögskolan även bör innefatta de statliga anslag som handlar om GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vastra-gotaland vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

214 att hantera flyktingsituationen samt de statliga extraanslag som handlar om att stimulera unga arbetslösa att börja studera på folkhögskola. Om de ökade statliga uppdragen skulle medfinansieras av Västra Götalandsregionen skulle detta innebära ett utökat regionalt bidrag till folkhögskolor i Västra Götaland med cirka 5,2 mnkr för flyktingmottagandet. Fördelningen sker med 1,6 mnkr till de regionägda folkhögskolorna och 3,6 mnkr till de rörelseägda folkhögskolorna. Kulturnämnden beviljas mot bakgrund av detta 5,2 miljoner av det extra statsbidraget för att kompensera för ökade kostnader för folkhögskolorna med anledning av flyktingsituationen. Kollektivtrafiknämnden: Västtrafik för en intensiv dialog med Migrationsverket för att kunna lösa frågan med giltiga färdbevis till nyanlända som finns på deras boenden. Det är en grupp som är mycket beroende av kollektivtrafiken. I flera fall hamnar de också på boenden belägna utanför centralorterna vilket också medför ett ökat behov av transporter. Detta är utgör också en integrationsfrämjande insats. Kollektivtrafiknämnden beviljas med anledning av ovanstående 2 miljoner så att nämnden i samverkan med Västtrafik och aktuella kommuner kan hitta en bra lösning för de nyanlända i detta avseende. Fördelning av extra statsbidrag Mot bakgrund av ovanstående ärendebeskrivning fördelas de återstående 39,2 mnkr av 2016 års statsbidrag för hantering av flyktingsituationen för användning enligt upprättat förslag: 2 (2) Fördelning (mnkr) 2016 Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen 32 Kulturnämnden 5,2 Kollektivtrafiknämnden 2 Totalt 39,2 Johnny Magnusson (M) Birgitta Losman (MP) Jonas Andersson (FP) Monica Selin (KD) Kristina Jonäng (C)

215

216 Yrkande (3) Yrkande i Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer RS Ärende nr: 12 Fördelning av extra statsbidrag 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Regionstyrelsen fördelar, av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen, 190 mnkr till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader med anledning av det tillkommande vårdbehovet under Regionstyrelsen fördelar, av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen, 5,5 mnkr till regionutvecklingsnämnden och 3 mnkr till kulturnämnden. 3. Regionstyrelsen avsätter, av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen, 0,6 mnkr för kommunikationsinsatser och 7 mnkr till personalutskottet för insatser inom personalområdet. 4. Regionstyrelsen beslutar senare under 2017 om fördelning av 17,9 mnkr som avsätts för framtida merkostnader. Bakgrund Under 2016 erhöll Västra Götalandsregionen 230,9 mnkr i statsbidrag för att hantera de ökade flyktingströmmarna. Statsbidraget fördelades enligt nedanstående: Fördelning (mnkr) 2016 Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen 176 Regionutvecklingsnämnden 6 Kulturnämnden 3 Personalutskottet 5 Kommunikationsinsatser 1,7 Reserverade medel för framtida merkostnader 39,2 Totalt 230,9 För 2017 kommer regionen att erhålla 376 mnkr, som aviserades i regeringens vårbudget. I budgeten för 2017 beslutade regionfullmäktige att fördela 150 mnkr till insatser inom psykiatri och tillgänglighet. Återstående 226 miljoner tillfördes regionstyrelsen med uppdrag att senare fördela ut ersättning till nämnder och styrelser för att täcka merkostnader som uppstår till följd av de ökande flyktingströmmarna under GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vastra-gotaland vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

217 2 (3) Fördelning 2017 Av de 226 mnkr som finns avsatta i regionstyrelsens budget föreslås fördelas till följande ändamål: Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen: Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen tilldelas 190 mnkr för att stimulera och stödja de verksamheter som i dagsläget har störst behov i sitt arbete för att förbättra och förebygga hälsan hos och vården för asylsökande och nyanlända. Utifrån 2016 års redovisade merkostnader och behov som har uppkommit till följd av de ökade flyktingströmmarna ges HSS i uppdrag att precisera ytterligare insatser inom hälso- och sjukvården för Regionutvecklingsnämnden: Regionutvecklingsnämnden tilldelas 5,5 mnkr för att fortsatt arbeta med de satsningar som det tillfälliga statsbidraget används för under 2016; snabbspår för samhällsvetare samt koordinator för integrationsinsatser i styrkeområden. Snabbspår för samhällsvetare syftar till att ta tillvara nyanländas kompetens i den offentliga förvaltningen genom snabbspår bestående av ett års praktik kombinerat med en kurs i förvaltningskunskap och svenska språket. Koordinator för integrationsinsatser i regionens utpekade styrkeområden där det finns uttalade arbetskraftsbehov, likt livsmedels- och möbelbranscherna, arbetar genom utvecklade nätverk för att nå potentiella arbetsgivare. Genom validerings- och matchningsinsatser ska nyanlända flyktingar få chans till arbete inom områden som de redan innehar kompetens. Kulturnämnden: Kulturnämnden tilldelas 3 mnkr för att fortsatt arbeta med stöd till aktörer inom civilsamhället. I enlighet med tidigare används pengarna till en utlysning av stöd till aktörer för insatser inom de tillfälliga statsbidragens användningsområde. Personalutskottet: Personalutskottet tilldelas 7 mnkr för fortsatta satsningar på språkutbildning, praktikplatser och läkarassistenttjänster. Språkutbildningen genomförs tillsammans med Arbetsförmedlingen där yrkessvenska med sjukvårdsintroduktion erbjuds på nybörjarnivå för nyanlända läkare och sjuksköterskor. Satsningen på praktikplatser möjliggör ersättning för handledning med mera till de kliniker och vårdcentraler som tar emot nyanlända utlandsutbildade för praktik. De nyanlända ges möjlighet att utvecklas såväl språk som yrkesmässigt och VGR knyter ur arbetsgivarsynpunkt kontakter med eventuella framtida medarbetare. Läkarassistenttjänsterna erbjuder tidsbegränsade anställningar för asylsökande med läkarutbildning. Under 2017 påbörjas även ett arbete för att förstärka de integrationsfrämjande satsningarna mot kvinnosjukvård. Kommunikationsinsatser: Arbetet med kommunikationsinsatser tilldelas 0,6 mnkr för fortsatt utveckling under Ett bildstöd för att minska friktioner och de fel som kan uppstå på grund av språk- och tolkproblem har tagits fram för nyanlända för användning inom hälso- och sjukvården. Projektet fortsätter under 2017 med utveckling av KomHIT och bildstöd ur ett längre och nationellt perspektiv. Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafiknämnden tilldelas 2 mnkr av statsbidraget för 2017 för att genom dialoger med Västtrafik och Migrationsverket kunna lösa frågan om giltiga färdbevis till nyanlända som

218 3 (3) finns på boenden i regionen. Gruppen nyanlända är starkt beroende av en välfungerande kollektivtrafik och satsningen utgör därför en integrationsfrämjande insats. Kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att i samverkan med Västtrafik och aktuella kommuner hitta en bra lösning för de nyanlända i detta avseende. Reserverade medel för framtida merkostnader: Regionstyrelsen beslutar senare under 2017 om fördelning av 17,9 miljoner som avsätts för framtida merkostnader. Fördelning av extra statsbidrag Mot bakgrund av ovanstående ärendebeskrivning fördelas det extra statsbidraget om 226 mnkr för hantering av flyktingsituationen enligt upprättat förslag: Fördelning (mnkr) 2017 Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen 190 Regionutvecklingsnämnden 5,5 Kulturnämnden 3 Personalutskottet 7 Kommunikationsinsatser 0,6 Kollektivtrafik 2 Reserverade medel för framtida merkostnader 17,9 Totalt 226 Johnny Magnusson (M) Birgitta Losman (MP) Jonas Andersson (FP) Monica Selin (KD) Kristina Jonäng (C)

219

220

221 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Godkännande av investering i tågfordon Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner styrelsen för Västtrafik AB: hemställan om godkännande av investering i tågfordon, om att införskaffa 40 nya tågfordon, eller annat med motsvarande sittplatskapacitet, med leverans under perioden Regionstyrelsen beslutar att Västtrafik AB via ägarutskottet ska återrapportera betalningsplan utifrån val av leverantör i upphandlingen. Om betalningsplanen för åren överskrider beslutade nivåer i den detaljerade investeringsplanen ska Västtrafik återkomma med ny hemställan till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Västtrafik har tagit fram ett förslag till anskaffning av nya tågfordon för perioden Västtrafik avser att ersätta gamla tåg och att utöka fordonsparken för att klara framtida resbehov. Västtrafiks förslag är att anskaffa cirka 40 nya tåg, eller motsvarande för att uppnå en kapacitet motsvarande sittplatser. Västtrafik inkom till regionstyrelsen den 13 oktober 2015 med en hemställan om godkännande av investering i tågfordon i enlighet med styrelsen för Västtrafiks beslut 1-2 oktober I den detaljerade investeringsplanen för finns medel om 400 mnkr för 2017 respektive 2018 avsatta för Västtrafiks tågupphandling. Västtrafik har presenterat olika alternativ för hur utfall av investeringen kan komma att se ut. Både den totala kostnadsuppskattningen om 4000 mnkr och utbetalning över tid är i dagsläget osäkra och kommer att bero på upphandlingen utfall. Beredning Ägarutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

222 2 (2) Bilaga Bilaga 1 - Hemställan om godkännande av investering i tågfordon , dnr KTN Bilaga 2 - Kollektivtrafiknämnden Yttrande över Västtrafiks förslag till tåginvestering. Ytterligare information Regionstyrelsens beslut om reviderad detaljerad investeringsplan, Tjänsteutlåtande om reviderad detaljerad investeringsplan Regionstyrelsens beslut skickas till Styrelsen för Västtrafik AB, sara.frank@vasttrafik.se, för genomförande. Kollektivtrafiknämnden, ulrika.frick@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom. Diariet, regionenshus.goteborg@vgregion.se, för kännedom. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

223

224

225 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till ägarutskottet Hemställan om godkännande av investering i tågfordon Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen godkänner styrelsen för Västtrafik ABs beslut 80.1 vid sammanträde 1-2 oktober 2015 i enlighet med Hemställan om godkännande av investering i tågfordon, se bilaga Regionstyrelsen beslutar att Västtrafik AB via ägarutskottet ska återrapportera betalningsplan utifrån val av leverantör i upphandlingen. Om betalningsplanen för åren överskrider beslutade nivåer i den detaljerade investeringsplanen ska Västtrafik återkomma med ny hemställan till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Västtrafik har tagit fram ett förslag till anskaffning av nya tågfordon för perioden Västtrafik avser att ersätta gamla tåg och att utöka fordonsparken för att klara framtida resbehov. Västtrafiks förslag är att anskaffa cirka 40 nya tåg, eller motsvarande för att uppnå en kapacitet motsvarande sittplatser. Västtrafik inkom till regionstyrelsen den 13 oktober 2015 med en hemställan om godkännande av investering i tågfordon i enlighet med styrelsen för Västtrafiks beslut 1-2 oktober I den detaljerade investeringsplanen för finns medel om 400 mnkr för 2017 respektive 2018 avsatta för Västtrafiks tågupphandling. Västtrafik har presenterat olika alternativ för hur utfall av investeringen kan komma att se ut. Både den totala kostnadsuppskattningen om 4000 mnkr och utbetalning över tid är i dagsläget osäkra och kommer att bero på upphandlingen utfall. Fördjupad beskrivning av ärendet Västtrafik har tagit fram ett förslag till anskaffning av nya tågfordon för perioden Västtrafik avser att ersätta gamla tåg och att utöka fordonsparken för att klara det framtida resbehovet. Västtrafiks förslag är att anskaffa cirka 40 nya tåg, eller motsvarande för att uppnå en kapacitet motsvarande sittplatser. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

226 Datum Diarienummer RS (3) Västtrafik inkom till regionstyrelsen den 13 oktober 2015 med en hemställan om godkännande av investering i tågfordon i enlighet med Västtrafiks styrelses beslut. Vid sammanträdet 1-2 oktober 2015 beslutade styrelsen för Västtrafik bland annat att: VD:s fortsatta arbete inriktas på att genom avrop från Transitios ramavtal införskaffa 40 nya tågfordon, eller annat antal med motsvarande sittplatskapacitet, med leverans under perioden , utöver ovanstående uppdra åt VD att genomföra nödvändiga förhandlingar i samråd med presidiet samt att teckna erforderliga avtal och dokument, samt ovanstående beslut om inköp gäller under förutsättning att VGR godkänner beslutet. I budgeten för 2017 som antogs av regionfullmäktige vid junimötet 2016 utökas den övergripande investeringsnivån från 4,4 mdkr till 4,8 mdkr i syfte att inrymma start av tågupphandling under planperioden. Regionstyrelsen antog därefter den 21 juni 2016 förslaget till justerad detaljerad investeringsplan för perioden I planen ingår Västtrafiks nominering av tågupphandling enligt ursprunglig plan om 400 mnkr 2017 och 400 mnkr För att tågupphandlingen ska kunna påbörjas behöver regionstyrelsen fatta ett separat genomförandebeslut. Ekonomi I dagsläget är utbetalningstakten för investeringen osäker i och med att val av tågleverantör inte är gjord. Även det slutgiltiga beloppet för upphandlingen är osäkert då en avvikelse som är att betrakta som normal kan innebära ett stort belopp uttryckt i kronor. Ett godkännande av att påbörja tågupphandlingen begränsar även möjligheten att i ett framtida skede dra sig ur en avslutad upphandling då detta kan medföra kostnader för skadestånd. Påverkan på Västtrafiks resultat Ungefär 14 av de 40 tågen utgör reinvestering som ersätter gamla tåg och bedöms inte generera ökade kostnader för Västtrafik. Anskaffning av de 40 tågen och utökning av tågtrafikens produktion kommer på sikt att påverka Västtrafiks resultat med både ökade biljettintäkter och ökade kostnader. Resultatpåverkan när samtliga tåg är levererade år 2022 bedöms till -360 mnkr/år. Västtrafik bedömer att investeringen inte ger någon resultatpåverkan innan 2019, men slutlig bedömning måste göras när leveransplan har tagits fram. Beredning Kollektivtrafiknämnden har den 5 november 2015 yttrat sig kring Västtrafiks förslag utifrån ett verksamhetsperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trafikförsörjningsprogrammet och Målbild Tåg Nämnden gör bedömningen att Västtrafiks förslag till tåginvesteringar överensstämmer bra med ambitionen i de båda dokumenten. Frågan om fordonsinköp har haft följande beredning:

227 Datum Diarienummer RS (3) Västtrafiks styrelse beslut inriktningsplan april 2015 Kollektivtrafiknämnden information 18 september 2015 Ägarutskottet information 29 september 2015 Västtrafiks styrelse beslut 1-2 oktober 2015 Kollektivtrafiknämnden beslut yttrande 5 november 2015 Ägarutskottet beslut detaljerad investeringsplan 15 mars 2016 Regionstyrelsen beslut detaljerad investeringsplan 26 april 2016 Regionfullmäktige beslut om budget juni 2016 Regionstyrelsen beslut om reviderad investeringsplan 21 juni 2016 Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Bilaga 1 - Hemställan om godkännande av investering i tågfordon , dnr KTN Bilaga 2 - Kollektivtrafiknämnden Yttrande över Västtrafiks förslag till tåginvestering. Ytterligare information Regionstyrelsens beslut om reviderad detaljerad investeringsplan, Tjänsteutlåtande om reviderad detaljerad investeringsplan Ägarutskottets beslut skickas till Styrelsen för Västtrafik AB, sara.frank@vasttrafik.se, för kännedom Kollektivtrafiknämnden, ulrika.frick@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom. Diariet, regionenshus.goteborg@vgregion.se, för kännedom. Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se, för beslut. Regionstyrelsens beslut skickas till Styrelsen för Västtrafik AB, sara.frank@vasttrafik.se, för genomförande. Kollektivtrafiknämnden, ulrika.frick@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom. Diariet, regionenshus.goteborg@vgregion.se, för kännedom.

228

229

230

231

232

233 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till ägarutskottet Utbyggnad och samlokalisering av Infektionssjukvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra investeringen utbyggnad och samlokalisering av infektionssjukvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås inom 218,6 mnkr (löpande pris) inklusive konstinvesteringar, vilket finansieras enligt modellen för verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. 2. Fastighetsnämnden får i uppdrag att inarbeta evakueringskostnader i aktuell årsbudget. 3. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag om 7,2 mnkr/år, till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. 4. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas utökat låneutrymme för investering i utrustning till projektet om 16,1 mnkr under Sammanfattning av ärendet Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser. Projektet utbyggnad och samlokalisering av infektionssjukvården på SÄS innebär att infektionssjukvården samlas till en avdelning med 28 vårdplatser. Genomförandet sker i två etapper för att minimera evakueringskostnader där etapp ett omfattar tillbyggnad och etapp två omfattar ombyggnad när nybyggnadsdelen har tagits i drift. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) har inkommit till regionstyrelsen med önskemål om genomförandebeslut för byggprojektet och tilldelning av investeringsmedel för utrustning. Koncernkontoret föreslår att fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra om- och tillbyggnaden till ett maximalt investeringsbelopp om 218,6 mnkr (löpande pris) och att Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas utökat låneutrymme för utrustningsinvestering till projektet om 16,1 mnkr för Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

234 Datum Diarienummer RS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser, både nominellt men även som disponibla vårdplatser baserat på befolkningsunderlaget i upptagningsområdet. Den genomsnittliga beläggningsfrekvensen på infektionsvårdplatser är 99 procent. Infektionsavdelningen får inte överbeläggas på grund av vårdhygieniska skäl men på de disponibla platserna förekommer överbeläggningar av infektionspatienter frekvent. Avdelningens sex enkelrum är hela upptagningsområdets möjlighet till isoleringsrum med slussar, vilket medfört att det ofta uppkommit logistiska problem med att säkerställa isoleringsvård. Ett ökat problem med multiresistenta bakterier (MBR) och förändrad åldersstruktur förväntas öka behovet av vård på infektionsenhet. Den största belastningen förväntas vara på behovet av vårdplatser med möjlighet till isolering. Samordningsvinster finns vad gäller kostnader och tid avseende projektet Psykiatrins kvarter Borås som planeras på intilliggande tomtmark. Att genomföra båda investeringarna samtidigt skulle innebära en etableringskostnad istället för två och samordning mellan projekten med exempelvis transporter. Totalkostnaden för bägge projekten med samordning förväntas bli lägre än totalkostnaden om projekten genomförs var för sig. Ekonomi Investeringsutgiften bedöms till 197,9 mnkr inklusive konstinvestering om 1,9 mnkr i kostnadsläge april 2016, vilket motsvarar 218,6 mnkr i löpande pris. Projektet är sedan tidigare nominerat som ett större fastighetsprojekt som nu föreslås genomföras. Investeringsbeloppet i löpande pris inklusive konstinvesteringar blir följande: År t.o.m Inv. (mnkr) löpande pris 2 20, Den nya hyresnivån för ny- och ombyggnad utifrån senast beslutad planritning uppgår till cirka 10,4 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå (2016) uppgår till 4,2 mnkr. Ny- och ombyggnationen innebär därmed en nettoökning avseende hyror med 6,2 mnkr per år. Utöver ökad hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader med cirka 3,1 mnkr per år för bland annat räntor och avskrivning enligt nedan: Tillkommande kapitalkostnader: 2,1 mnkr Tillkommande kostnader Regionservice (ex. städ, tvätt, IT, kost): 1 mnkr Sammantaget innebär investeringen 9,3 mnkr i ökade driftskostnader för kliniken. Hemtagningseffekt för ny- och ombyggnation finns i att begränsa eller minska kostnaden för utbrott av multiresistenta bakterier (MRB) (2-30 mnkr). De ökade driftskostnaderna behöver säkerställas dels genom finansiering av Södra hälsooch sjukvårdsnämnden men också genom omprioritering av resurser inom förvaltningen.

235 Datum Diarienummer RS (3) Fastighetsnämndens behov av 1 mnkr i evakueringskostnader föreslås inarbetas i budgeten för aktuellt/aktuella år. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag om 7,2 mnkr per år, till följd av fastighetsinvesteringen, förslås beaktas i kommande budgetarbete. Utrustningsinvesteringar anges i fasta priser, då teknik- och prisutvecklingen anses oviss. SÄS anhåller om central finansiering för utrustning om 16,1 mnkr i prisläge april 2016 för I utrustningskostnaden ingår verksamhetens nyanskaffning av lösutrustning, byggnadspåverkande utrustning samt kommunikationsutrustning. Beredning Ärendet har beretts av koncernstab/avdelning för budget, redovisning och finans tillsammans med koncernstab hälso- och sjukvård. Synpunkter har inhämtats från Smittskydd Västra Götaland, Södra Älvsborgs Sjukhus samt utvecklingschefen vid Västfastigheter. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Protokoll från fastighetsnämnden, , 34 Ytterligare information Systemhandling Nya infektion Regionstyrelsens beslut skickas till Fastighetsnämnden, vastfastigheter@vgregion.se, för genomförande Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, goran.larsson@mp.se, för kännedom Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se, för kännedom Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret Koncernstaben, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom Diariet, diarium@vgregion.se, för kännedom

236

237

238 : Ärende 04 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Seija Erkkonen Telefon: E-post: seija.erkkonen@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Utbyggnad och samlokalisering av infektionssjukvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till den verksamhetsdriva fastighetsinvesteringen Infektionssjukvård på SÄS. 2. Under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften och evakueringskostnader samt ett utökat låneutrymme för konstinvesteringen föreslår styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus hemställer om utökat investeringsutrymme för utrustning enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Med anledning av en om- och tillbyggnad har en kartläggning av dagens och morgondagens behov analyserats. Analysen baseras på statistiska analyser, medicinskt sektorsråd infektion och Infektionsläkarföreningens framtidsdokument (2007, reviderad 2015). Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser, både när det gäller nominellt eller disponibla vårdplatser baserat på befolkningsunderlaget i upptagningsområdet och för infektion definierade diagnoser som kan komma ifråga. Den genomsnittliga beläggningsfrekvensen på infektionsvårdplatser är 99 procent. Det finns en riktlinje som säger att det ska finnas en vårdplats inför varje natt för möjlighet till isoleringsvård av svårt akuta smittsamma infektionsfall (ex tuberkulos, MRSA). Infektionsavdelningen får inte överbeläggas på grund av vårdhygieniska skäl men på de disponibla platserna förekommer överbeläggningar av infektionspatienter frekvent. Avdelningens sex enkelrum är hela upptagningsområdets möjlighet till isoleringsrum med slussar, vilket medfört att det ofta varit logistiska problem att säkerställa isoleringsvård. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

239 Datum Diarienummer SÄS (4) Konsumtionsanalysen (Bo Palaszewski 2010, Konsumtionsanalys Infektionssjukvård SÄS) visar att ökande problem med multiresistenta bakterier och förändrad åldersstruktur kommer att öka behovet av vård på infektionsenhet. Den största belastningen kommer att vara på behovet av vårdplatser med möjlighet till isolering. Det finns samordningsvinster när det gäller kostnader och tid om Nya Infektion och Psykiatrins kvarter Borås, som planeras på intilliggande tomtmark görs samtidigt. Det skulle då bli en etableringskostnad istället för två, samordning mellan projekten med exempelvis transporter och inarbetning av tid eftersom arbetsstyrkan kommer att under längre tid jobba med likartade projekt. Totalkostnaden för de bägge projekten blir då lägre än kostnaden för projekten var för sig. Fördjupad beskrivning av ärendet I Västra Götalandsregionen finns fyra infektionsenheter som är placerade vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SkaS), Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus (NU-sjukvården) och Södra Älvsborgs Sjukhus. Alla enheter bedriver likartad verksamhet samt ansvarar för isoleringsvården i sitt upptagningsområde. För närvarande ser fördelningen av antalet totala vårdplatser och isolerings vårdplatser ut som följer: Sjukhus Vårdplatser Isoleringsplatser Upptagningsområde SU, IKÖ SKAS NU-sjukvården SÄS Jämförelsen visar att antalet isoleringsplatser i förhållande till region i övrigt är lågt för SÄS som det också är i jämförelse i riket. Beräkningar har visat ett ökat behov av antalet vårdplatser på infektion som kan bedriva isoleringsvård. För att möjliggöra en flexibel användning bör alla vårdrum få enhetlig utformning vid en ombyggnation. Detta skulle underlätta både den dagliga vården och hanteringen av smittsamma utbrott samtidigt som sjukhuset skulle bli bättre rustat att möta framtida, idag okända, smittor. Det ligger också i linje de behov av isoleringsplatser som legat till grund för de senaste om/nybyggnationer av infektionsavdelningar som gjorts på Malmö Allmänna Sjukhus, NU-sjukvården och Centralsjukhuset Kristianstad. Det överensstämmer också med Smittskyddsenhetens och det medicinska sektorsrådet infektions bedömning av det framtida behovet av isoleringsrum som är vårdplatser/ inv. Med globalisering, flyktingströmmar och klimatförändringar kommer problematiken med bakterieresistens och smittsamma sjukdomar att öka och det vi planerar och bygger för nu skall klara av behoven nästkommande 30 åren.

240 Datum Diarienummer SÄS (4) Varje byggnationsprojekt inom hälso-och sjukvården måste utgå från verksamhetens behov. Samtidigt förutsätter varje byggnationsprojekt ett ifrågasättande av verksamhetens nuvarande arbetssätt, då det ger unika möjligheter att skapa förutsättningar för förbättrad och moderniserad verksamhet ur patient-, medarbetar- och resurs-/verksamhetsperspektiv. Inom ramen för Infektionsvårdbyggnadsprojektet har därför en bred ansats tagits inom verksamhetsutveckling, med stöd från sjukhusets utvecklingsstab. I lokalernas utformning så stärks förutsättningarna att arbeta utifrån regionens grundläggande principer och värderingar. Ledordet under arbetet har varit patientnytta och det når man genom standardiserade arbetssätt och hög flexibilitet, där behovet av förflyttningar av patienter minimeras. Idag är vårdplatserna för den specialiserade infektionssjukvården på SÄS fördelade på både Infektionsavdelningen (18st) och E 32 (12st). Genom att samlokalisera dessa skapas goda förutsättningar för hög effektivitet och patientsäkerhet. Detta genom fysiskt samlad och tillgänglig kompetens, standardiserade arbetssätt och hög flexibilitet, där behovet av förflyttningar av patienter minimeras. Vårdnivåerna kan enkelt anpassas utifrån varje individs unika och varierande behov under vårdepisoden genom mottagningsvård, dagvård, heldygnsvård i samma byggnad. I den nya byggnaden samlas infektionssjukvården på SÄS till en avdelning med 28 vårdplatser vilket också är i linje med de beräkningar som gjorts av chefläkare Lars Rex när det gäller behovet vårdplatser. Antalet stämmer också med Smittskyddsenhetens och det medicinska sektorsrådet infektions syn på behovet av isoleringsplatser. Det ökar också möjligheten att ta hand om smittsamma patienter både på avdelningen och mottagningen. Närheten till expertkompetens inom vårdhygienenheten bedöms ytterligare ge förutsättningar till en säker vård och sambanden med infektion är betydelsefulla. Det finns också i projektet att förbereda för sprututbytesverksamhet i de nya lokalerna. Finansiering Utifrån senast beslutad planritning uppgår hyresnivån för ny- och ombyggnad till cirka 10,4 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler vars verksamhet kommer att inrymmas i nya infektion uppgår idag (2016) till 4,2 mnkr/år. Detta innebär nettoökning avseende hyror med 6,2 mnkr. Utöver ökad hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader med cirka 3,1 mnkr per år för bland annat räntor och avskrivning enligt nedan: Tillkommande kapitalkostnader: 2,1 mnkr Tillkommande kostnader Regionservice (ex. städ, tvätt, IT, kost): 1 mnkr Sammantaget innebär investeringen 9,3 mnkr i ökade driftskostnader för kliniken. Hemtagningseffekt för ny- och ombyggnation finns i att begränsa eller minska kostnaden för utbrott av MRB (2-30 mnkr).

241 Datum Diarienummer SÄS (4) Eftersom sjukhuset numer har en fastställd årlig grundram för utrustningsinvesteringar att förhålla sig till och inte har möjlighet genom nuvarande investeringsmodell att över tid ackumulera och spara investeringsutrymme inför större investeringar så behöver sjukhuset be om ett utökat låneutrymme på 16,1 mnkr för De ökade driftskostnaderna behöver säkerställas dels genom finansiering av Hälso- och sjukvårdsnämnd södra men också genom omprioritering av resurser inom förvaltningen. Beredning CSG Södra Älvsborgs Sjukhus Ärendet kommer att lämnas för yttrande till södra hälso- och sjukvårdsnämnden under maj månad 2016 och för kännedom till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef Bilaga Systemhandling Nya Infektion Södra Älvsborgs Sjukhus/Västfastigheter Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, hsn@vgregion.se Fastighetsnämnden för kännedom, vastfastigheter@vgregion.se

242

243

244

245

246

247 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till ägarutskottet Framtida laboratoriemedicin vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra investeringen framtida laboratoriemedicin vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås inom 68,2 mnkr (löpande pris) inklusive konstinvesteringar, vilket finansieras enligt modellen för verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas aktuellt investeringsutrymme för utrustning till projektet om 14,5 mnkr för Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) har inkommit till regionstyrelsen med önskemål om genomförandebeslut av projektet framtida laboratoriemedicin. I och med projektet samordnas laboratorieverksamheterna inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin vid SÄS i gemensamma lokaler. Befintliga lokaler bedöms vara slitna och medger ingen samordning av laboratorieverksamheterna vilka bedöms som viktigt för att kunna möta sjukvårdens ökade behov av laboratorieanalyser. Samordningen innebär vidare bättre möjlighet att möta effekter av kommande pensionsavgångar. Investeringen är enligt Diagnostikrådet helt i linje med planerna för Västra Götalandsregionens framtida laboratorie- och analysförsörjning. Koncernkontoret föreslår att fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra investeringen till ett maximalt investeringsbelopp om 68,2 mnkr och att Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas investeringsutrymme för utrustningsinvesteringar om 14,5 mnkr för Ekonomi Investeringsutgiften bedöms till 65,6 mnkr inklusive konstinvestering om 0,6 mnkr i kostnadsläge april 2016, vilket motsvarar 68,2 mnkr i löpande pris. Projektet är sedan tidigare nominerat som ett större fastighetsprojekt som nu föreslås genomföras. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

248 Datum Diarienummer RS (3) Preliminärt utfall för investeringsbeloppet i löpande pris över tid uppskattas till följande: År t.o.m Inv. (mnkr) löpande pris ,2 23 Den nya hyresnivån för ny- och ombyggnad utifrån senast beslutad planritning uppgår till cirka 5,1 mnkr/år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler vars verksamhet kommer att inrymmas i de gemensamma lokalerna uppgår idag (2016) till 5,8 mnkr/år. Detta innebär en nettominskning avseende hyror med 0,7 mnkr/år. Utöver nettominskning av hyreskostnad tillkommer ökad driftskostnader med cirka 4,5 mnkr/år för bland annat avskrivningar för ny maskinpark. Sammantaget innebär investeringen 3,8 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset per år. Hemtagningen består till stor del av att laboratorieverksamheterna samordnas i en gemensam lokal. Verksamheterna flyttar från fyra fysiska arbetsplatser till en gemensam arbetsplats. Besparing av tjänster bedöms på sikt till 2,8 mnkr/år. Total ekonomisk nettoeffekt blir därmed 1,0 mnkr i ökade kostnader per år. Utrustningsinvesteringar anges i fasta priser, då teknik- och prisutvecklingen anses oviss. SÄS har sedan tidigare fått beviljat 28,2 mnkr för bland annat analysplattform och analysinstrument. Utöver detta belopp begär SÄS om ytterligare investeringsutrymme om 14,5 mnkr för 2017 för ytterligare investeringar i analysinstrument och utrustning samt investering i nya inventarier. Beredning Ärendet har beretts av koncernstab/avdelning för budget, redovisning och finans tillsammans med koncernstab hälso- och sjukvård. Ärendet har vidare beretts i Diagnostikrådet. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Protokoll från fastighetsnämnden, , 36 Ytterligare information Systemhandling Framtida laboratoriemedicin

249 Datum Diarienummer RS (3) Regionstyrelsens beslut skickas till Fastighetsnämnden vastfastigheter@vgregion.se, för genomförande Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, goran.larsson@mp.se, för kännedom Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se, för kännedom Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se, för kännedom Koncernkontoret Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom Diariet, diarium@vgregion.se, för kännedom

250

251

252 : Ärende 03 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Seija Erkkonen Telefon: E-post: seija.erkkonen@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Framtida laboratoriemedicin vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till den verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringen Framtida Laboratoriemedicin på SÄS. 2. Under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften och ett utökat låneutrymme för konstinvesteringen föreslår styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus hemställer om utökat investeringsutrymme för utrustning enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Samordning av laboratorieverksamheterna inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin i gemensamma lokaler inom Södra Älvsborgs Sjukhus är helt avgörande ur två perspektiv. Nuvarande byggnad, där laboratorierna finns belägna i olika plan, är enligt planerna för sjukhusområdet en byggnad som på sikt ska rivas. Lokalerna är slitna och inte ändamålsenliga och byggnaden klarar inte ytterligare omfattande ombyggnader. Utöver detta finns transfusionsmedicin i en annan byggnad på sjukhusområdet. Befintliga lokaler medger ingen samordning av laboratorieverksamheterna vilket är en förutsättning för att möta sjukvårdens ökade krav på laboratoriemedicinsk diagnostik. Sjukvårdens tilltagande komplexitet, inkluderande medicinskteknisk utveckling, åldrande befolkning och krav på effektiv användning av vårdplatser, ökar behovet av information från laboratorieanalyser med cirka 5 procent per år. När nuvarande byggnad rivs ges det möjlighet till framtida expansion inom den aktuella delen av sjukhustomten, helt enligt kommande beslut i lokalförsörjningsplanen Idag finns lediga lokaler med tillräcklig yta som ger möjlighet att samordna laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

253 Datum Diarienummer SÄS (4) För att möta sjukvårdens framtida behov av tillgänglighet och ökad analysverksamhet, men även behov av nya analyser samtidigt som det ställs krav på ökad effektivitet kräver nya arbetssätt för att optimera flöden. Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor inom laboratorieverksamheterna. Kommande pensionsavgångar innebär att vi kommer att bli färre och samutnyttjande av personal och kompetens inom och mellan specialiteterna är en nödvändighet. För att möta dessa utmaningar och de ekonomiska begränsningar som ständigt råder krävs ett effektivt samutnyttjande av personal, kompetens, gemensam analysplattform, övrig instrumentpark, administrativa och förrådsytor i gemensamma lokaler. Samordning av laboratorieverksamheterna är helt i linje med Västra Götalands mål och strategi. Fördjupad beskrivning av ärendet Verksamheterna inom laboratoriemedicin, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, och transfusionsmedicin ansvarar för medicinsk diagnostik till Södra Älvsborgs Sjukhus, Alingsås lasarett, VGPV, privatpraktiserande läkare/tandläkare och kommuner inom upptagningsområdet för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Produktion Specialitet Analyser 2015 Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Transfusionsmedicin Blodtappningar Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5 % av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. Samordning av laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler innebär: Samordning av personal och kompetens Analysplattform som på sikt möjliggör likvärdiga analysresultat i regionen Kostnadseffektiva processer Samordning av övrig instrumentpark Samordning av jourverksamhet Central provtagning direkt anslutning till laboratoriet Samordning av administration, personalutrymmen och förråd

254 Datum Diarienummer SÄS (4) Kund och patientnytta - en utbudspunkt för provmottagning - gemensamt sekretariat i och kundtjänst - möjlighet till utökad service dygnets alla timmar - fler standardiserade och i större utsträckning kortare analystider - Provtagning och blodcentral i direkt anslutning till huvudentrén ökar tillgängligheten för patienter och blodgivare Finansiering Utifrån senast beslutad planritning uppgår hyresnivån för ny- och ombyggnad till cirka 5,1 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler vars verksamhet kommer att inrymmas i de gemensamma lokalerna uppgår idag (2016) 5,8 mnkr/år. Detta innebär nettominskning avseende hyror med 0,7 mnkr. Utöver nettominskning av hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader avseende avskrivningar för ny maskinpark med cirka 4,5 mnkr per år. Sammantaget innebär investeringen 3,8 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset. Eftersom sjukhuset numer har en fastställd årlig grundram för utrustningsinvesteringar att förhålla sig till och inte möjlighet genom nuvarande investeringsmodell att över tid ackumulera och spara investeringsutrymme inför större investeringar så behöver sjukhuset be om ett utökat låneutrymme på 14,5 mnkr för Detta förutom redan beviljat utrymme på 20 mnkr som strategisk investering för automationsutrustning. Hemtagningen består till stor del av att laboratorieverksamheterna samordnas i en gemensam lokal. Verksamheterna flyttar från fyra fysiska arbetsplatser till en gemensam arbetsplats. Besparing av tjänster på sikt 2,8 mnkr per år. Total ekonomisk nettoeffekt blir därmed 1,0 mnkr i ökade kostnader per år. Beredning CSG Södra Älvsborgs Sjukhus Ärendet kommer att lämnas för yttrande till södra hälso- och sjukvårdsnämnden under maj månad 2016 och för kännedom till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef

255 4 (4) Bilaga Systemhandling FLM Framtida Laboratoriemedicin, Södra Älvsborgs Sjukhus/Västfastigheter Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, Fastighetsnämnden för kännedom, Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post:

256

257

258

259

260 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till ägarutskottet Slutredovisning Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, ny vårdbyggnad by 124 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisningen av ny vårdbyggnad, by 124. Sammanfattning av ärendet Projektet har inneburit att en ny vårdbyggnad, by 5124, har uppförts på Sahlgrenska sjukhuset. Byggnaden innehåller vårdavdelningar i sex våningsplan. Projektet drabbades av fördyringar vilket har medfört en avvikelse på ca 20 mnkr gentemot slutlig projektbudget på 529 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Projektet har inneburit att en ny vårdbyggnad, by 5124 har uppförts på Sahlgrenska sjukhuset. Byggnaden innehåller vårdavdelningar i sex våningsplan. Verksamheterna flyttade in Ekonomi Fastighetsnämnden beviljades en ursprunglig låneram av Regionstyrelsen om kr för projektet. (RS ). Med anledning av förändrat hanteringssätt i regionen avseende indexuppräkning av beslutade ramar räknades beloppet upp till kr (RS ). Fastighetsnämnden beslutade vidare om option à kr inom sjukhusets ram för fastighetsinvesteringar (FN ). Projektets budget har varit kr ( kr kr). Projektet drabbades av en rad problem kopplade till entreprenadformen. Bristfällig kunskap hos vissa underentreprenörer (UE) ledde t.ex. till byte av UE under pågående byggprocess. Uppkomna problem ledde också till att konsulttiden ökades med förhöjda kostnader som följd. Övriga tillkommande kostnader beror bl.a. på: Förändring av planlösningar för att medge patientnärmre vård Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

261 Datum Diarienummer RS (2) Källarinredningar som inte ursprungligen var tänkta Delar av ventilationsanläggningen fick bytas på grund av nytt krav från SU på att ytterligare en våning skulle säkerställas som isoleringsavdelning Totalt projektutfall är kr med en negativ avvikelse om kr. Ovanstående beskrivning står för ca kr i tillkommande kostnad, medan ökning av entreprenadindex under den aktuella byggtiden står för resterande ca kr. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämndens protokoll Tjänsteutlåtande, daterat (Dnr FAST ). Regionstyrelsens beslut skickas till Koncernkontoret, koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för kännedom.

262

263

264

265

266

267

268

269 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Amalia Jakobsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Förslag till riktlinje för tillämpning av ny policy för inköp Förslag till beslut Under förutsättning av att regionfullmäktige beslutar om ny policy för inköp föreslår ägarutskottet att regionstyrelsen för egen del beslutar följande: 1. Regionstyrelsen beslutar om riktlinje för tillämpning av ny policy för inköp. 2. Regionstyrelsen uppmanar hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen att anpassa sina delegeringsordningar till beslutad inköpspolicy och riktlinjer. 3. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag utarbeta förslag till rutiner för implementering av policyn i styrelser och nämnder. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige föreslås i särskilt ärende fastställa ny policy för inköp att gälla inom hela regionen från och med 1 januari 2017 med succesiv implementering för att uppnå full följsamhet från och med 1 januari Regionfullmäktige föreslås även uppdra åt regionstyrelsen att fastställa riktlinjer för tillämpning av policyn samt rutiner för implementering. Fastighetsnämnden ansvarar för upphandling av fastighetsförvaltning och byggande. Västtrafiks styrelse ansvarar för trafik och trafikrelaterade tjänster. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för vårdavtal med externa vårdgivare inom sitt uppdrag och sin budget samt avtal om insatser som främjar hälsa. Regionstyrelsen ansvarar för upphandling av alla övriga varor och tjänster. Detta innebär att tjänstemannastödet för upphandling koncentreras till tre regionala inköpsfunktioner. Fastighetsnämnden och Västtrafik AB har egna inköpsorganisationer. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälsooch sjukvårdsstyrelsen får sitt tjänstemannastöd från koncernkontoret, koncerninköp. Regionens inköpsprocess är verksamhetsstyrd vilket innebär att verksamheterna fortsatt medverkar vid upphandling, implementering och uppföljning av upphandlade avtal. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

270 Datum Diarienummer RS (4) Förslagen innebär också att: alla upphandlingar inklusive direktupphandlingar ska genomföras av de tre regionala inköpsfunktionerna alla inköp är att betrakta som regiongemensamma koncerninköp får en tydligare roll med ansvar för utveckling och tillsyn av inköpsprocessen alla upphandlade avtal ska samlas i en regional avtalsdatabas Ansvaret för att inköpspolicy och inköpsriktlinjer följs ligger på styrelser och nämnder samt förvaltningschefer. Styrelser och nämnder bör bli mer aktiva och ställa tydligare krav på sina respektive förvaltningar så att medvetenheten om och följsamheten av regelverket kring inköp och upphandlingar ökar. Föra att säkra en enhetlig tillämpning av policyn har förslag till riktlinjer utarbetas. Dessutom föreslås att regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag utarbeta förslag till rutiner för implementering av policyn vid regionens styrelser och nämnder. Fördjupad beskrivning av ärendet Tidigare versioner av policy och riktlinjer för inköp är från år 2004 och år 2010 och behöver ersättas. Ny policy och riktlinje ska öka tydligheten kring ansvar, uppföljning och tillsyn för hantering av inköpsfrågor i Västra Götalandsregionen. Risker med nuvarande arbetssätt Idag har såväl regionens olika verksamheter som koncernen som helhet en bristfällig styrning av rätten att beställa varor eller tjänster från externa leverantörer. Detta innebär risk för köp från icke upphandlade leverantörer till belopp över gränsvärdena. Vidare finns brister i uppföljning vid inköp av varor och tjänster från externa leverantörer och avtalstroheten till gällande avtal kan förbättras. Brister i uppföljningen kan innebära brott mot lagen om offentlig upphandling, skadeståndsanspråk från upphandlade leverantörer, risk för onödigt höga kostnader, kvalitetsbrister på levererade varor och tjänster, bristande följsamhet till regionens beslutade miljömål mm. Därför är det angeläget att den interna kontrollen gällande inköpsrutiner stärks. Risker och konsekvenser vid beslut om ny policy och riktlinje Anpassning av delegationsordning och arbetssätt Förändringen i förslaget innebär att delegeringsordningarna för nämnder och styrelsen behöver ses över. För exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen innebär det att delegeringsordningarna bör utformas så att, i den mån nämnden väljer att delegera sin beslutsrätt, ska delegeringen ställas till koncerninköp enligt samma modell som gäller för regionstyrelsens delegering. Förslaget innebär vidare att inköpsfunktionerna har ansvaret för att med stöd av juridiska samt verksamheten hantera kommersiella avtalsvillkor.

271 Datum Diarienummer RS (4) Ökad administrativ belastning vid regionens tre inköpsfunktioner Som ett led i de förändringar som genomförs inom inköpsområdet finns en ambition att öka antalet upphandlade avtal, förbättra stödet från kundservice gällande frågor och direktupphandlingar, stärka den interna kontrollen vad gäller inköpsfrågor samt utöka informations- och utbildningsinsatserna. En koncentration till tre regionala inköpsfunktioner förväntas öka effektiviteten och bidra till bredare upphandlingar som täcker in större områden. Den preliminära bedömningen är dock att de effektiviseringsvinster som kan göras inte fullt ut kommer finansiera den ökade ambitionsnivån. Koncernkontoret återkommer under hösten 2016 med en analys av de ökade resursbehoven. Uppföljning och kontroll VGR följer upp leverantörstrohet som en indikator för följsamhet till köp av avtalade leverantörer. Utdata kan tas fram av respektive kontaktperson på samtliga förvaltningar för egenanalys. Verksamheterna ansvarar för att beslutade riktlinjer och rutiner för inköp är tydliggjorda och följs i den egna organisationen, till exempel genom program för egenkontroll. Alla nämnder och styrelser ansvarar för intern kontroll av process- och avtalstrohet inom sin organisation. Koncerninköp har ansvar för uppföljning av förvaltningarnas fortgående arbete med förbättrad avtalsföljsamhet. Detta redovisas till regionstyrelsen genom plan för intern kontroll. Samla alla avtal Som ett led till en god uppföljning skall samtliga avtal avseende material och tjänsteköp inom VGR finnas i en samlad förteckning. Detta för att jämförelse mot gjorda köp skall ge en sanningsenlig bild. Metod och IT-stöd för upprätthållande av avtalsdatabas beskrivs i rutinbeskrivning och instruktion som respektive förvaltning skall följa. Politisk referensgrupp uppföljning av implementering Regionstyrelsen har utsett en politisk referensgrupp för inköpsfrågor. Gruppens uppdrag är bland annat att följa arbetet med ökad avtalstrohet, standardisering, effektivisering och samordning inom inköpsområdet för större kostnadseffektivitet. Referensgruppen ska noga följa implementeringen av policy och riktlinjer och regelbundet till regionstyrelsens ägarutskott rapportera och vid behov lämna förslag till åtgärder utifrån sina iakttagelser. Genomförande av beslut Regiondirektören ges i uppdrag, som stöd för styrelser och nämnders implementering av policyn och riktlinjerna, att utarbeta rutiner och en genomförandeplan för införande av policyn. Denna kan bland annat innefatta

272 Datum Diarienummer RS (4) översyn eller förtydligande av reglementen, instruktioner och delegationsordningar samt utbildnings- och kommunikationsinsatser. Tillsammans med riktlinjerna ska genomförandeplanen säkerställa att regionen uppnår följsamhet till den nya policyn för inköp per 1 januari Samarbetet mellan fastighetsnämnden, Västtrafik och regionstyrelsen krävs för att utveckla inköpsverksamheten. Koncerninköp och västfastigheter har under 2016 etablerat mötesformer för samarbete och representanter från Västtrafik kommer bjudas in till dessa möten from Beredning Förslaget till ny riktlinjer för inköp har tagits fram av Koncernkontoret i samarbete med andra aktörer i Västra Götalandsregionens olika verksamheter. Förslaget har varit på tjänstemannaremiss i följande organisationer: 1. Västfastigheter 5. NU-sjukvården 2. Skaraborgs Sjukhus 6. Västtrafik 3. Inköpsrådet 7. Koncernstab hälso- och sjukvård 4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter har även kommit in från övriga intressenter under arbetets gång. MBL planeras till augusti 2016 Förslaget har diskuterats i den politiska referensgruppen för inköpsfrågor. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Förslag till Policy Inköp Förslag till Riktlinje Inköp Besluten skickas till Fastighetsnämnden för genomförande, vastfastigheter@vgregion.se Västtrafiks styrelse för genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se Peter Söderström för genomförande, peter.soderstrom@vgregion.se Övriga styrelser och nämnder för genomförande/implementering

273 Beslutad av: Regionstyrelsen, 2016-MM-DD Diarienummer: RS Giltighet: från till Riktlinje Inköp Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp Barium-id: Dokumentet ersätter: Riktlinjer för tillämpning av inköpspolicyn i Västra Götalandsregionen. RS

274 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Begrepp... 4 Inköp... 4 Upphandling... 4 Avrop... 4 Inköpsfunktion... 4 Ansvar och organisation... 4 Inköpsprocessen... 4 Hållbarhet... 5 Behov av varor och tjänster... 6 Beställningar och avrop... 6 Direktupphandling... 7 Leverantörs- och avtalsrelationer... 7 Uppföljning... 8 Styrande dokument... 8

275 3 Sammanfattning Regionfullmäktige fastställde den DD MM 2016 en inköpspolicy för Västra Götalandsregionen. Policyn omfattar alla Västra Götalands-regionens samtliga nämnder, styrelser och majoritetsägda bolag. Riktlinjer för tillämpning av inköpspolicyn riktar sig till Västra Götalandsregionens samtliga nämnder, styrelser och majoritetsägda bolag. Riktlinjen ska utifrån inköpspolicyn förtydliga och ge vägledning kring hur anställda och förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen ska agera i inköpsfrågor som omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU), både internt och externt. I dessa riktlinjer ingår även riktlinjer för direktupphandling enligt 15 kap 3 LOU. Det övergripande inköpsmålet är ett effektivt och hållbart nyttjande av resurser vid varje inköp.

276 4 Begrepp Inköp - används i detta dokument som ett samlingsbegrepp för alla upphandlingar och avrop. Upphandling - med offentlig upphandling menas de åtgärder som Västra Götalandsregionen genomför för att ingå ett avtal avseende varor och tjänster eller byggentreprenader med en extern leverantör. Med upphandling avses även direktupphandling. Avrop ett avrop av en vara eller en tjänst från ett upphandlat avtal. Inköpsfunktion i enlighet med beslutad inköpspolicy ansvarar fastighetsnämnden för upphandling av fastighetsförvaltning och byggande. Västtrafiks styrelse ansvarar för trafik och trafikrelaterade tjänster. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för vårdavtal med externa vårdgivare inom sitt uppdrag och sin budget samt avtal om insatser som främjar hälsa. Regionstyrelsen ansvarar för upphandling av alla övriga varor och tjänster. Fastighetsnämnden och Västtrafik AB har egna inköpsorganisationer. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen får sitt tjänstemannastöd från koncernkontoret, koncerninköp. I detta dokument används samlingsbegreppet inköpsfunktioner och det avser då alla tre enheterna. Ansvar och organisation I enlighet med inköpspolicyn ska all upphandling utgå från ett regiongemensamt perspektiv eftersom den kan ha en påverkan även utanför egen förvaltning. Helhetssyn och VGR:s gemensamma bästa har företräde framför enskild verksamhets intresse. Inköpsfunktionerna ska användas för att säkerställa den juridiska kompetensen och affärsmässigheten vid inköp. Enligt inköpspolicyn ansvarar inköpsfunktionerna för att genomföra all upphandling. Nämnder och styrelser ansvarar för att verksamheten avropar från upphandlade avtal. Styrelser och nämnder initierar upphandling som genomförs och handläggs av inköpsfunktionerna. Nämnder och styrelser definierar krav och inriktning i upphandlingar och kan välja att delta vid uppföljning av kvalitet och leveranser. Regionstyrelsen ansvarar för att styra och följa upp inköpsprocessen inom Västra Götalandsregionen. Inköpsprocessen Inköpsprocessen beskriver hur avrop och upphandling inom VGR ska gå till. Koncernkontoret, avdelningen för koncerninköp har ansvar för att rutiner och instruktioner upprättas och finns tillgängliga för alla medarbetare.

277 5 VGR:s inköpsprocess är verksamhetsstyrd, vilket innebär att behov och krav definieras av verksamheten samt att inköpsstrategier arbetas fram i nära samarbete med verksamhetsrepresentanter. Det kan finnas frågor som väcks under inköpsprocessen som inte är direkt hänförd till själva inköpsprocessen utan mer av verksamhets- eller av principiell karaktär, som t ex då en upphandling leder till ett förändrat arbetssätt. Sådana frågor ska hanteras av andra beslutsforum inom VGR. Alla aktörer utsedda i inköpsprocessen har ett regiongemensamt uppdrag och bidrar med sin speciella verksamhetskunskap. Det kan innebära att medarbetare i sin roll kan komma att medverka till beslut som är bra för VGR som helhet men som på kort sikt kan påverka den egna förvaltningen negativt. Respektive verksamhet ansvarar för den egna personalens kostnader i inköpsprocessen. Vid större och mer komplexa upphandlingar som genomförs i form av ett större verksamhetsprojekt med egen styrgrupp, kan den ordinarie inköpsstyrgruppen i undantagsfall ersättas med den styrgrupp som utsetts i projektet. I styrgruppen ska det då ingå inköpskompetens som är avstämd med gällande inköpsfunktion. När upphandlingen är klar överlämnas avtalsförvaltning till ordinarie styrgrupp. Hållbarhet Enligt inköpspolicyn ska VGR:s inköp främja ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Som vägledning för hållbarhetsaspekten vid inköp ska: VGR:s miljöprogram med tillhörande miljömål beaktas i inköpsprocessen för att ge förutsättningar att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan Relevanta sociala och etiska krav ställs genom att Uppförandekod för leverantörer tillämpas vid all upphandlingsverksamhet. Principerna kring hållbar utveckling och globalt ansvarstagande, i Västra Götaland strategi för tillväxt och utveckling (VG 2020) ska beaktas. VGR ska också vara öppen för och driva innovativa upphandlingar med bl.a. miljöfokus. Principerna i Policyn för VGR:s arbete med de mänskliga rättigheterna ska beaktas vid all upphandlingsverksamhet. Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin och Handlingsplan för Beredningen för överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin beaktas i inköpsprocessen när så är möjligt. Transportinfrastruktursupphandlingar ska bidra till regional och nationell utveckling samt vara ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet.

278 6 Behov av varor och tjänster Inköpsfunktionerna samordnar information om volymbehov av varor och tjänster inom sina specifika ansvarsområden. Verksamheterna ansvarar för att i enlighet med inköpsprocessen adressera sina behov till respektive inköpsfunktion. Inköpsfunktionerna fattar beslut och verkställer styrelser och nämnders beslut om upphandling, efter att behovsanalys är gjord. VGR perspektiv går före enskild verksamhets intresse och koncernperspektiv ska alltid vara styrande vid kostnadsberäkning som utgör underlag för beslut. De tre inköpsfunktionerna ansvarar för att upphandling sker i enlighet med de regelverk som styr VGR i olika situationer. Beställningar och avrop Inköpsfunktionen ansvarar för att kommunicera vilka upphandlade avtal som finns, så att verksamheterna på bästa sätt kan avropa de varor och tjänster de har behov av. Frågor kring upphandlade avtal och produkter, avsaknad av avtal eller behov av stöd vid beställning besvaras av ansvarig inköpsfunktion. Avtal med externa leverantörer ska kontinuerligt samlas i en regional sökbar avtalsdatabas. Koncernkontoret, avdelningen för koncerninköp ansvarar för att detta följs. Vid avrop eller VGR intern beställning av vara eller tjänst ansvarar verksamheten för att söka information om befintliga avtal, se flödesschema. Flödesschema vid beställning Om det råder oklarheter om ett verksamhetsbehov finns i det upphandlade sortimentet eller inte, kontaktas respektive inköpsfunktion.

Visa mer