Prop. 1981/82: 120. Regeringens proposition 1981/82: 120. om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.; beslutad den 18 februari 1982.

Transkript

1 Prop. 1981/82: 120 Regeringens proposition 1981/82: 120 om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.; beslutad den 18 februari Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN BJÖRN MOLIN Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag om vissa ändringar i tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Förslaget innebär bl. a. en övergång från vikttull till värdetull för flertalet produkter. I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt rum med EG och vissa GATT-länder beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna i GATT. I propositionen föreslås också att tullhet införs för fryst och torkad sparris samt för ammoniak. Ändringarna i tulltaxan föreslås träda i kraft den I juli I Riksdagen I sam/. Nr 120

2 Prop. 1981/82:120 2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa Härigenom föreskrivs att 7 kap., 8 kap., 13 kap., 15 kap., 20 kap., 22 kap. och 28 kap. lagen (1977: 975) med tulltaxa 1 skall ha nedan angivna lydelse. 7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar Anmärkning Ordet "köksväxter" i nr 07.0 I, och skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel. oliver. kapris, tomater, potatis. rödbetor. gurkor. pumpor. auberginer. sötpaprika, fänkål, persilja, körvel. dragon. krasse, mcjram ( Majorana hortensis eller Origanum mqjurana), pepparrot och vitlök. Nr omfattar alla torkade. dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr andra än: a. torkade spritade baljväxtfrön (nr07.05); b. malen sötpaprika lnr 09.04); c. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr (nr 11.04): d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05) Köksväxter. färska eller kylda: A. kål: I. blomkål: a. under tiden 1 juni-30 november b. under tiden I december- 31 maj 2. vitkål och rödkål: a. under tiden I maj-30 november.... h. under tiden I december-30 april grönkål och brysselkål: a. under tiden I juni-31 december.... b. under tiden I januari-31 maj salladskål: a. under tiden I april-31 december.... b. under tiden 1 januari-31 mars annan: a. under tiden I mars-31 december.... b. under tiden I januari-29 februari.... B. gurkor: I. slanggurkor: a. under tiden 16 mars-30 april.... b. under tiden l maj-30 juni.... c. under tiden l juli-30 september % 10% 17% 20% 20% 20% 20% 20%-. dock minst 50: - per 100 kg 20 %. dock minst 70: - per 100 kg 1 Senaste lydelse av och 28 kap. 1981: Senaste lydelse av 8 kap. 1980:452.

3 Prop. 1981/82:120 3 d. under tiden l oktober-15 mars 2. andra: a. under tiden 16 juni-30 september.... b. under tiden 1 oktober-i5juni.... c. lök: I. vitlök purjolök. buntlök och gräslök: a. under tiden 1 maj-30 november.... b. under tiden l december-30 april annan: a. under tiden 16 juli-29 februari.... b. under tiden l mars-15 juli.... D. potatis: I. nyskördad, under tiden 6 juni-5 juli annan.... E. sparris: I. under tiden I maj-30juni under tiden l juli-30 april..... F. svampar och tryffel: 1. champinjoner andra.... G. tomater: 1. under tiden 16 april-15 maj 2. under tiden 16 maj-30 juni under tiden I juli-30 september under tiden I oktober-31 oktober under tiden 1 november-15 april.... H. sallad: l. isbergssallad: a. under tiden 1 april-30 april IOO kg b. under tiden 1 maj-30 november.... c. under tiden 1 december-31 mars annan: a. under tiden 1 mars - 15 december.... b. under tiden 16 december-29 februari % 10% 20 %,, dock minst 25: - per 100 kg 20 %, dock minst 25: - per 100 kg 14% 10% 10%, dock minst 50: - per 100 kg 17%. dock minst 50: - per 100 kg 17 %. dock minst 70: - per 100 kg 17 %. dock minst 50: - per 100 kg 25: - 11% 11%

4 Prop. 1981/82: IJ. baljfrukter: I. ärter: a. under tiden 1 mars-31 december b. under tiden 1januari-29 februari 2. andra: a. under tiden 1 mars- 31 december 5% 7% b. under tiden 1 januari-29 februari K. sötpaprika L. rotfrukter: 1. morötter % 2. pepparrot % 3. andra % M. kronärtskockor: 1. under tiden 1 juli-30 november JO % 2. under tiden 1 december-30 juni N. andra slag: I. under tiden I maj-30 november % 2. under tiden I december-jo april Köksväxter (även kokta), frysta: A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök, purjolök, buntlök och gräslök, samt morötter och ärter, blandade (, B. broccoli och sparris C. andra slag: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda: A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel, andra än champinjoner B. andra slag % Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda, även skalade eller kluvna Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm

5 Prop. 1981/82: kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. Ordet "färska" skall även avse kylda varor Dadlar. bananer, kokosnötter. paranötter, kasjunötter, ananas. avokadofrukter. mango, guava och mangostan, färska eller torkade, även skalade Citrusfrukter, färska eller torkade Fikon, färska eller torkade Vindruvor. färska eller torkade: A. färska: I. under tiden I juli-31 oktober kg 12:50 2. under tiden I november-30 juni B. torkade Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är hänförliga till nr färska eller torkade. även skalade Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska: A. äpplen: I. under tiden 16juli-29 februari kg 25: - 2. under tiden I mars-15 juli B. päron och kvittenfrukter: I. under tiden \6juli-31 december kg 25: - 2. under tiden ljanuari-15juli Stenfrukter, färska: A. körsbär: I. under tiden 16juni-31 juli % 2. under tiden I augusti- 15 juni B. plommon: I. under tiden 16juli-30 september % 2. under tiden 1 oktober-15 juli C. andra Bär, ej hänförliga till nr färska:. A. hallon. krusbär och vinbär. andra än svarta vinbär: I. under tiden I juni-31 augusti % 2. under tiden I september-31 maj B. svarta vinbär: I. under tiden I juni-31 augusti % 2. under tiden l september-31 maj C. jordgubbar: I. under tiden 8 juni-31 augusti % 2. under tiden I september-7 juni D. andra Andra färska frukter: A. meloner: I. under tiden 16juni-30 september % 2. under tiden l oktober-15 juni B. andra Frukter <även kokta), frysta, utan tillsats av socker: A. jordgubbar kg 50: - B. hallon

6 Prop. 1981/82: C. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Frukter. tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten. svavelsyrlighetsvahen eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: A. jordgubbar % B. äpplen % C. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, eller Skal av meloner eller citrusfrukter. färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar 13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter Anmärkning Nr skall anses tillämpligt för bl. a. lakritsextrakt och pyrethrumextrakt. humleextrakt, aloeextrakt och opium. Numret skall ej anses tillämpligt för: a. lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros eller föreliggande som konfektyrer (nr 17.04); b. maltt:xtrakt (nr 19.02); c. extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02); d. alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter. utgörande drycker. samt sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker <22 kap.); e. kamfer. glycyrrhizin och andra produkter enligt och 29.41; f. medikamenter hänförliga till nr och blodgrupperingsreagens (nr ; g. garvämnesextrnkter och färgämnesextrakter (nr och ; h. eteriska oljor "concretes". "absolutes" och resinoider (nr 33.01) samt vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (nr 33.06); ij. naturgummi, balata. guttaperka och liknande naturliga produkter (nr ) Schellack. kornlack, stocklack o. d.: naturliga gummiarter. hartser, gummihartser och balsamer Växtsafter och växtextrakter: pektinämnen, pcktinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen..

7 Prop. 1981/82: kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar ej: a. svinfett och tjäderfäfett enligt nr 02.05: h. kakaosmör (fett eller oljal (nr 18.04); c. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04; d. isolerade fettsyror. beredda vaxer, medikamenter. färger. lacker, tvål och såpa, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel. sulfonerade oljor och andra varor hänförliga till något tulltaxenummer i sjätte avd.: e. faktis framställd av oljor (nr 40.0::!). 2. "Soapstocks". bottensatser erhållna vid rening av oljor samt återstoder från destillation av stearin. ullfett eller glycerol skall anses hänförliga till nr Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, utpressade eller extraherade med lösningsmedel Fetter av nötkreatur, får eller getter. ej utsmälta; ur sådana fetter utsmälta eller med lösningsmedel extraherade fetter (inbegripet "premier jus" I Sotarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja. oleomargarin och talgolja, ej emulgerade. blandade eller på annat sätt beredda Fetter och oljor. även raffinerade. av fisk eller havsdäggdjur Ullfett och fettartade ämnen erhållna därur <inbegripet lanolin) Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet klövolja samt fetter från ben och avfalll Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa. renade eller raffinerade: A. linolja.... B. krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja och träolja.... C. andra slag: I. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk andra: a. oraffinerade.... b. andra Animaliska och vegetabiliska oljor. kokta. oxiderade. dehydratiserade. faktiserade, blåsta. polymeriserade genom värmebehandling i vakuum eller inert gas eller på annat sätt modifierade: A. linolja. träolja. oiticicaolja och ricinolja kg B. andra slag Fettsyror; sura oljor från raffinering; fettalkoholer: A. fettsyror samt sura oljor från raffinering.... B. fettalkoholer l l Glycerol och glycerollut % 2 15 % 3: - ~ 6% 1 Oraffinerade at. o. m. den 30 juni 1984 (jfr 1981: 434). 2 Fri t.o.m. den 30juni 1984(.ifr 1981:434).

8 Prop. 1981/82: Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter, som hell eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom andra processer, även raffinerade men ej vidare bearbetade: A. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 8 %. B. andra % Margarin, konstister och annat berett ätbart fett % Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad: bivax och andra insektsvaxer. även färgade Vegetabiliska vaxer. även färgade l 7 Degras: återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar ej: a. köksväxter och frukter. beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8 kap.; b. fruktgeleer, fruktpastor o. d. i form av sockerkonfcktyrer!nr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06)..., Köksväxter enligt nr och är sådana som ~kulle vara hänförliga till nr om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick. 3. Ätbara växter, rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06: även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt nr Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt nr Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker. salt, kryddor eller senap: A. gurkor: I. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen vikt %; 2. andra slag.... B. rödbetor C. oliver. kapris och sötpaprika.... D. rödkål och kronärtskockor.... E. andra köksväxter.... F. frukter Köksväxter. beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra: A. tomater, oliver, potatis, kapris, sötpaprika och pro- 10%, dock minst 30: - per 100 kg 10% 7% 11% dukter av till nr hänförliga ärter och bönor B. svampar och tryffel: I. champinjoner % 2. andra slag

9 Prop. 1981/82: C. sparris IOO kg 1 D. ärter, med undantag av produkter av till nr hänförliga ärter.... E. bönor, med undantag av produkter av till nr hänförliga bönor.... F. lök. stekt (även fryst); surkål.... G. andra slag Frukter. frysta, med tillsats av socker: A. jordgubbar IOO kg B. hallon.... C. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med soc- 40:60 10% 8% 5% 11% 50: - ker Sylter, fruktgeleer, marmelader. fruktmos och fruktpastor. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker: A. av jordgubbar. svarta vinbär eller äpplen % B. andra slag % Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt. med eller utan tillsats av socker eller sprit Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft. även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållande sprit: A. av svarta vinbär eller jordgubbar; blandsaft innehållande saft av svarta vinbär eller jordgubbar % B. annan: 1. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; blandsaft, innehållande saft av äpplen, päron. körsbär eller plommon men ej innehållande saft av svarta vinbär eller jordgubbar % 2. av köksväxter, andra än tomat % 3. andra slag kap. Drycker, sprit och ättika Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar ej: a. havsvatten (nr ); b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhetsgrad (nr 28.58); c. utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14); d. medikamenter enligt nr 30.03; e. parfymer och toalettmedel (33 kap.). 2. För tillämpning av nr uch gäller att alkoholstyrkan skall anses vara den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkohulumeter vid en temperatur av + l5 C. 1 Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant emballage, med vilket varur av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

10 Prop. 1981/82: : I För tillämpning av underavdclning<tr av tulltaxcnummcr, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, gäller alt halten skall heräknas vid+ l5 C Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten; is och snö Lemonad, aromatiserat mineralvatten. aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkohola drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr Maltdrycker: med en alkoholhalt: A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) 100 I 10: - B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl) 100 I P - C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) I 14: Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol: A. på kärl rymmande högst 10 liter I 25: - B. på andra kärl l 10: Vin av färska druvor: druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol: A. musserande I 77:50 B. andra slag, med en alkoholhalt: l. ej överstigande 15 volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 liter 100 I 21:20 b. på andra kärl I 8:80 2. överstigande 15 volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 liter l 57: 10 b. på andra kärl I 42: Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter: med en alkoholhalt: A. ej överstigande 15 volymprocent: l. på kärl rymmande högst 10 liter I 2. på andra kärl I B. överstigande 15 volymprocent: I. på kärl rymmande högst 10 liter I 2. på andra kärl I Andra jästa drycker. t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd: A. musserande, andra än äppel- och päronvin. 100 I B. andra slag, med en alkoholhalt: l. ej överstigande l S volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 liter 100 I b. på andra kärl l 2. överstigande 15 volymprocent: a. på kärl rymmande högst I 0 liter..... I 00 I b. på andra kärl I Etanol (etylalkohol) och finsprit, odenaturerade, med en styrka av 80 eller högre; denaturerad sprit (inbegripet etanol och finsprit). oavsett styrkan: A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling.... B. andra :20 8:80 57:10 42:50 100: - 25: - 10: - 40: - 50: - 6%

11 Prop. 1981/82: Sprit (etanol. etylalkohol), ej hänförlig till nr 22.08; likör och andra spritdrycker: sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker: A. likör, bitter och liknande drycker I B. andra drycker. inbegripet odenaturerad sprit med en styrka understigande 80 : I. på kärl rymmande högst 10 liter: a. whisky I b. brännvin, okryddat eller kryddat; vodka; genever och gin HlO I c. andra slag I 2. på andra kärl: a. whisky I av 50 % alkoholhalt vid + l5 C.... b. brännvin. okryddat eller kryddat; vodka; genever och gin I av 92:50 57: 10 40: - 67:50 16:50 50 % alkoholhalt vid+ l5 C : - c. andra slag IOO I av 50 % alkoholhalt vid+ 15 C :50 C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker.. 5 % Ättika % Anm. För spritdrycker eller viner. vilka införes i den ordning som anges i lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår. om tullhet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för hclhutelj om 75 centiliter: Cognac : - Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky : - Andra spritdrycker. ej hänförliga till tulltaxenr : - Vin: musserande: champagne J - annat... 23:- andra slag med en alkoholhalt: överstigande 15 volymprocent : - ej överstigande 15 volymprocent : - För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 ~ 4. lagen ( 1977: 293) om handel med drycker. utgår tull med av partihandelsbolaget för alkoholdrycker fastställt belopp. motsvarande: I. tull enligt vad i 22 kap. sägs: 2. skatt enligt 10 *lagen ( 1977: 306) om dryckesskall: samt 3. mervärdcskatt enligt lagen ( 1968: 430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8 kronor per liter. 28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper Anmärkningar I. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar. även innehållande föroreningar:

12 Prop. 1981/82: b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten; c. produkter nämnda i a ovan. lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning att lösningen är <:n för dessa produkter normal och nödvändig handelsform. som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl. och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk; d. produkter nämnda i a, b eller c ovan. försatta med stabiliseringsmedel nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter; e. produkter nämnda i a. b, c eller d ovan. försatta med damningshindrande medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras idt!ntiliering eller av säkerht!tsskäl, undt!r förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk. 2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserad!:! med organisk<! ämnen, och sulfoxylater (nr 28.36). karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr 28.42). cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43). fulminater, cyanater och tiocyanakr av oorganiska baser (nr 28.44). organiska produkter inbegripna i nr samt karbider av metaller eller icke-metaller (nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitd: a. koloxidt!r; hydrogencyanid (cyanvätesyra). fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13); b. karbonylhalogenider (nr 28.14); c. koldisulfid (nr 28. l5l; d. tiokarbonater. selenokarbonater, tellurokarbonater. selenocyanater, tellurocyanater, tetratiocyanatodiamminkromater ("reineckater") och andra komplexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48); e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogcnider samt cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på vatten torrsubstans (3 l kap.). 3. Detta kapitel omfattar ej: a. natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena, samt andra produkter hänförliga till femte avd.; b. metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är nämnda i anm. 2 ovan; c. produkter nämnda i anm. I och 4 till 31 kap.; d. oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer. hänförliga till nr 32.07; e. konstgjord grafit (nr 38.0IJ; produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckniagsbomber. enligt nr 38.17; bläckborttagningsmedel i dctaljhandelsförpackningar. enligt nr 38.19; odlade kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller alkaliskajordartsmetallt!r, vägande minst 2,5 g per styck. enligt nr 38.19; f. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstrut!rade) samt stoft och pulver av sådana stenar (nr ) ävensom ädla metaller och legeringar av ädla metaller, hänförliga till 71 kap.; g. metaller. även kemiskt rena, och metallegcringar, hänförliga till något nummer i femtonde avd.; h. optiska element, t. ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jonlartsmetaller (nr ). 4. Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underavdelning Il till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning IV skall tulltaxeras enligt nr Nr skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter) av metaller eller ammonium. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall Jubbelsalter och komplexa salter tulltaxeras enligt nr Nr skall anses tillämpligt endast för: a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och uranisotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper; b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium. prometium, polonium, astat, radon, francium, radium. aktinium, protaktinium. neptunium. americium och andra grundämnen med högre atomnummer; c. alla andra radioaktiva isotoper. naturliga eller konstgjorda, inbegripet isotoper av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.; d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen elkr isotoper, även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;

13 Prop. 1981/82: e. legeringar (andra än ferrouranl, dispersioner och kermeter innehållande dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav; f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer. Ordet "isotoper", nämnt ovan och i nr och 28.51, inbegriper "anrikade isotoper" men inbegriper ej kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, och ej heller uran utarmat på U Nr skall anses inbegripa fosforjärn (järnfosfidl innehållande minst 15 viktprocent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor. 8. Kemiska grundämnen (I. ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken. skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr Kemiska grundämnen Halogener (fluor, klor, brom och jod): A. klor.... B. andra Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel Kol (inbegripet kimrök) Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller: A. oxygen (syre).... B. kisel kg C. andra Alkalimetaller och alkaliska jordarts metaller; sällsynta jordartsmetaller, yttrium och skandium samt blandningar och legeringar av dessa ämnen med varandra; kvicksilver.... 4,9% 6,9% 5:60 Il Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra samt klorosvavelsyra Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra JO Fosforpentoxid och fosforsyror (meta-, orto- och pyro-): A. ortofosforsyra.... B. andra Bortrioxid och borsyra Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av ickemetaller (med undantag av vatten): A. svaveldioxid och svaveltrioxid.... B. koldioxid (kolsyra) och perklorsyra.... C. andra.... 3,7 % 3.7 % 8% 4% 4,3 % 3,7 % 7.8 % 111 Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller Halogenider. oxidhalogenider och andra halogenföreningar av icke-metaller: A. fosforklorider och fosforylklorid.... B. andra %

14 Prop. 1981/82: Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid: A. koldisulfid (kolsvavla).... B. andra.... 4,l % IV Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxidcr av metaller Ammoniak, vatten eller i vattenlösning Natriumhydroxid <kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali): natrium- och kaliumperoxid: A. natriumhydroxid i fast form % B. andra slag ,1 % Hydroxid och peroxid av magnesium: oxider. hydroxider och peroxider av strontium eller barium Zinkoxid och zinkperoxid Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid: konstgjord korund Kromoxider och kromhydroxider Manganoxider Järnoxider och järnhydroxider: jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn. räknat som Fe Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella koboltoxider Titanoxider Blyoxider; mönja och orangemönja Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter: andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider och metallpcroxider: A. hydrazin och oorganiska salter därav.... B. andra % V Metallsalter (inbegripet peroxisaltcr) av oorganiska syror Fluorider: fluorosilikater. fluoroborater och andra fluorkomplexa salter Klorider, oxidklorider och hydroxidklorider: bromider och oxidbromider; jodider och oxidjodider Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; kloriter: hypobromiter: A. kalciumhypoklorit och klorkalk: hypobromiter... B. andra Klorater och perklorater; bromatcr och perbromater: jodater och perjodater: A. perklorater.... B. andra Sulfider: polysulfider Ditioniter (hydrosulfiter), inbegripet ditioniter stabiliserade med organiska ämnen: sulfoxylater: A. natriumformaldehydsulfoxylat.... B. andra Sulfiter och tiosull'ater.... 7,8 % 7.8 % 3.7 %

15 Prop. 1981/82: Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (persulfater): A. aluminiumsulfat.... B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(lllsulfat (ferrosulfatj och koppar{iijsulfat.... C. andra Nitriter och nitrater Fosfiter, hypofosfiter och fosfater: A. natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater, andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) B. andra Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat: A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarbamat.... B. andra Cyanider och komplexa cyanider Fulminater, cyanater och tiocyanater Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsilikater: A. natrium- och kaliumsilikater.... B. andra Borater och perborater: A. natriumperborat.... B. andra Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater. permanganater och stannatcr) Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror med undantag av azider % 3,7 l/(:, 4,1 % 7,8 % 3,7 % 4,1 % VI Diverse Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller: salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla metaller, inbegripet albuminater, proteinater, tannater och liknande föreningar, även om de ej är kemiskt definierade Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: andra radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper: oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de ej är kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen. isotoper eller föreningar Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar därav, även om de ej är kemiskt definierade, andra än isotoper och föreningar hänförliga till nr Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av yttrium eller skandium, även blandade med varandra Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogenperoxid i fast form.... 7,8 %

16 Prop.1981/82: Fosfider, även icke kemiskt definierade f1i Karbider, även icke kemiskt definierade: A. kalciumkarbid % B. andra Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även icke kemiskt definierade Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt annat vatten av motsvarande renhetsgrad): flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller Denna lag träder i kraft den l juli 1982.

17 Prop. 1981/82: HANDELSDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde Närvarande: statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström. Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirten. Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson. Elmstedt, Tillander. Ahrland, Molin Föredragande: statsrådet Molin Proposition om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m. 1 Inledning 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974: 09) 1 avlämnade den 7 november 1979 en promemoria Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga J. Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts <>.v lantbruksstyrelsen. statens jordbruksnämnd. kommerskollegium. generaltullstyrelsen. statens pris- och kartellnämnd 1SPK), statens industriverk, kommitten för industrins råvarukostnadsutjämning (Jo 1978: 07), Lantbrukarnas riksförbund ILRFJ. Trädgårdsnäringens riksförbund. Kooperativa förbundet (KF),!CA-förbundet, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening. Landsorganisationen i Sverige (LOl. importkontoret för u-landsprodukter (IMPODJ. Föreningen Svenska Konservtillverkare och Scanditor AB. Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms Handelskammare. Skånes handt:lskammare samt handelskammaren i Gävk:. Trädgårdsnäringens riksförbund och Föreningen Svenska Konservtillverkare har i särskilda skrivelser framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringsutredningens förslag. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Med anledning av de ändringar i tulltaxan som föreslagits av 1974 års trädgårdsnäringsutredning har omförhandlingar ägt rum beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det 1 Departementsrådet Rune Henriksson. ordförande, kommunalrådet Villiam Björk. f. riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson samt riksdagslt:damotcn Håkan Strömberg. 2 Riksdagen 198/182. I sam/. Nr. 'O

18 Prop. 1981/82: allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs anj Trade, GATT). Sedan dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla resultatet härav för riksdagens godkännande. AB Findus har i skrivelse till regeringen hemställt om tullhet för fryst och torkad sparris. Skrivelsen har överlämnats av Föreningen Svenska Konservtillverkare som även yttrat sig i frågan. Supra AB har gjort en framställning om tullhet för ammoniak. Yttrande i frågan har avgetts av kommerskollegium. generaltullstyrelsen och utredningen (Jo 1981: 071 om försörjningen med gödselmedel m. m. Kommerskollegium har inhämtat synpunkter från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEFI. statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisationer. 2 Föredragandensöverväganden 1974 års trädgårdsnäringsutredning framlade i augusti 1978 i betänkandet (SoU 1978: 51) Svensk triidgårdsnäring - Produktion, rationalisering och internationella förhållanden bl. a. förslag till förändringar av det svenska gränsskyddet på trädgårdsområdet. Utredningens förslag, som omfattade 6-8 kap. i tulltaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tullperioderna. I syfte att värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från vikttullar till värdelullar för vissa produkter. Tull skyddet för trädgårdsprodukter togs upp till behandling i regeringens proposition 1978/79: 136 om trädgårdsnäringen. Regeringens förslag innebar en övergång från vikttull till värdetull för vissa produkter, höjningar och sänkningar av tullsatserna samt justeringar av vissa tullperioder. Propositionen behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet <JoU 1978/79: 29). dels av skatteutskottet I SkU 1978/79: 47). Riksdagen biföll regeringens förslag om övergång till värdetullar (rskr 1978/79: 400). Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i tulltaxeförslagen. l samband med att regeringen i proposition 1979/80: 24 redovisade resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT föreslogs att de nya tullarna skulle träda i kraft i den mån inte GATTbindningar hindrade detta. I enlighet med riksdagens beslut (rskr 1979/ 80: 138) trädde ändringarna i 6-8 kap. tulltaxan i kraft den I februari Resultatet av de omförhandlingar som ägt rum med EG beträffande de produkter för vilka tullarna varit bundna i GATT redovisades i samband med regeringens proposition 1979/80: 175 med förslag till skyddsåtgärder mot lågprisimport på trädgårdsområdet. Den träffade överenskommelsen innebar att de ändringar som beslutats av 1978/79 års riksmöte kunde genomföras fullt ut. De nya tullarna trädde i kraft den I juli I trädgårdsnäringsutredningens betänkande år 1978 behandlades inte tull skyddet för beredningar av köksv~ixter, frukter eller andra växtdelar

19 Prop. 1981/82: (20 kap. tulltaxan). Utredningen har fortsatt arbetet med en översyn av tullarna på detta område. Översynen har skett i samarbete med kommitten (Jo 1978: 07) för industrins råvarukostnadsutjämning (RAK). Trädgårdsnäringsutredningens förslag redovisad~s den 7 november 1979 i promemorian Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter. frukter eller andra växtdelar. Med anledning av övergången från vikttullar till värdetullar för färska köksväxter och frukter hänförliga till 7 och 8 kap. i tulltaxan, finner utre'dningen det lämpligt att också tullarna för beredda köksväxter och frukter utgår i form av värdetullar. Härigenom skulle tullnivåerna värdesäkras även för dessa produkter så att tullarnas skyddseffekt inte urholkas av inllationen. Vidare anser utredningen att justeringar av tullnivåerna för vissa varuslag bör genomföras. Justeringarna är delvis föranledda av de ändringar av tullnivåerna under 7 och 8 kap. som beslutats av riksdagen år Enligt utredningen bör tullarna emellertid också anpassas bättre till den nuvarande konkurrenssituationen och den konkurrenssituation som kan förutses för såväl trädgårdsnäringen som den berörda livsmedelsindustrin i framtiden. För ett antal varuslag föreslår utredningen tullhet på grund av att någon produktion inte förekommer inom landet. t. ex. konserverade tomater, oliver. kapris. paprika, tryffel och sparris. Utredningen förutsätter att kompensation för belastningen av jordbruksprisreglerade råvaror inkluderas i det föreslagna tullskyddet då belastningen är av liten betydelse. Om däremot belastningen är av större betydelse bör enligt utredningens mening möjligheter ges till kompensation för de i beredningen ingåem:!e jordbruksprisreglerade varorna. främst socker. Utredningens förslag beträffande tulltaxenr innebär att frysta jordgubbar utan tillsats av socker ( ) beläggs med en värdetull på 11 %. i avvaktan på att frågan om möjligheterna för svensk livsmedelsindustri all använda svenskproducerade jordgubbar utreds. Vad gäller till tulltaxcnr hänförliga beredningar föreslår utredningen en värdetull på 12 % för positionerna och (rödbetor samt andra köksväxter) samt en värdet ull på 15 C.fr. för positionen (gurkor). Utredningen föreslår vidare beträffande tulltaxenr att positionerna och (ärter samt andra köksväxter) beläggs med en tull på 12%, medan positionerna och (bönor samt svampar och tryffel) beläggs med en tull på 8 resp. 15 ~l. I de fall produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara (torkade ärter och bönor) föreslås att dessa produkter förs till jordbruksprisreglt:ringen och upptas med tullhet. För frysta jordgubbar med tillsats av socker ( ) föreslås en tullsat~ på 11 %. dvs. samma tull som föreslås för tulltaxenr Utredningen förordar att produkter under positionen (andra frysta frukter) som hittills under hela året bör beläggas

20 Prop. 1981/82: med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda. Sylter, marmelader och andra produkter hänförliga till tulltaxcnr bör enligt utredningen ges ett manufaktureringsskydd som bör sättas vid 5 %. För produkter innehållande tullbelagda råvaror föreslår utredningen en värdetull på 7 %. För fruktkonserver hänförliga till tulltaxenr föreslås tullhet. Till tulltaxenr hänförliga safter av svarta vinbär. jordgubbar och äpplen samt blandsafter bör enligt utredningen beläggas med en tull på 10%, medan för saft av päron. körsbär, plommon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär, samt köks växtsafter föreslås en tullsats på5%. för övriga varuslag hänförliga till 20 kap. i tulltaxan föreslår utredningen tullhet. Utredningens förslag om en övergång från vikttullar till värdetullar för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser som representerar odlarna och konservindustrin. från handelns sida menar man emellertid att de föreslagna tullsatserna genomgående bör ligga på en lägre nivå än vad utredningen föreslår. Även kommcrskollegium anser att tullsatserna för vissa positioner bör ligga vid en något lägre nivå än den utredningen förordar. från industrins sida framhålls att utredningens förslag till utformning av tullskyddet för frukt- och grönsakskonserver tillgodoser flertalet av konservindustrins krav beträffande de principer som bör ligga till grund för tullskyddet för dessa produkter, även om nivån på det föreslagna tullskyddet i vissa fall kan anses väl låg. Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Några remissinstanser anser att utredningen inte beaktar förslagets biståndspolitiska konsekvenser. För egen del biträder jag utredningens förslag om en övergång till viirdetullar för beredda köksväxter och frukter. En övergång från vikttullar till värdetullar har tidigare skett med tullarna i allmänhet i den svenska tulltaxan och nu senast beträffande köksväxter och frukter i 7 och 8 kap. i tulltaxan. Tillämpning av viirdetullar innebär att tullnivån värdesiikras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med intlationen. Jag har vid mina ställningstaganden i denna fråga liksom i de övriga frågor jag tar upp i det följande samrått med chefen för jordbruksdepartementet. Utredningen föreslår att vissa justeringar av tullnivåerna skall genom-, ras bl. a. med tanke på de ändringar av tullnivåerna för färska köksväxter och frukter som används som råvara. Flertalet av tullarna på detta område är emellertid bundna i GATT. I den mån höjningar av bundna tullar aktualiseras kriivs omförhandlingar med berörda länder. Detta gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningen avser en vikttull.

21 Prop : Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIll i GATT. Enligt dessa bestämmelser tillkommer rätt att påyrka förhandling varje avtalsslutande part med vilken ursprungligen förhandlades om medgivandena och varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ställning som huvudleverantör. Samråd skall också på begäran ske med varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ett väsentligt intresse i medgivandena. Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse kompensation med avseende på andra varor, skall parterna sträva efter att bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden vilken inte är mindre gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt rum. Det har mot denna bakgrund befunnits lämpligt att genomföra sådana omförhandlingar innan förslag till nya tullar föreläggs riksdagen. Sedan GATT i maj 1980 notifierats om önskemål att omförhandla ett antal medgivanden beträffande beredda köksväxter och frukter har förhandlingar ägt rum med EG som på flertalet positioner på området har ställning som huvudleverantör samt med Österrike. Polen och USA. Vid omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit trädgårdsnäringsutredningens förslag. Samtidigt har det varit en strävan att begränsa tullhöjningarna bl. a. för att undvika ogynnsamma verkningar på konsumentpriserna. Det har också varit nödvändigt att söka finna tullnivåer som har kunnat accepteras av motparterna i omförhandlingarna utan omfattande kompensation i form av nedsättning av tullarna på näraliggande områden. Omförhandlingarna har nu slutförts, sedan enighet nåtts om förslag till överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan EG. Österrike, Polen och USA. Överenskommelserna innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder återbindning vid nya värdetullsatser under kapitel 20. Vidare erbjuds sänkningar av vissa tidigare bindningar samt ett antal nya bindningar, i regel på en nivå som motsvarar gällande tulltaxa. En förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Beträffande produkter hänförliga till tulltaxenr innebär överenskommelserna att tullen för smågurkor sätts till 5 l/(.- och för andra gurkor till 10% med en minimitull av 30 kr. per 100 kg. För rödbetor blir tullen 10%, för rödkål och kronärtskockor 7 % och för andra köksväxter 11 %. Under tulltaxenr binds tullen vid 10 <;f för ärter, 8 % för bönor, 15% för champinjoner, 5% för stekt lök och surkål och 11 % för andra produkter. Produkter hänförliga till tulltaxenr (kanderade frukter) blir tulla. För produkter hänförliga till tulltaxenr blir tullen 7% för sylter. geleer etc. av svarta vinbär och jordgubbar och 5 % för andra produkter. Produkter hänförliga till tulltaxenr blir tulla. För produkter hänförliga till tulltaxenr blir tullen 10 % för safter av

22 Prop. 1981/82: svarta vinbär och jordgubbar, 5 % för safter av äpplen. päron, körsbär och plommon samt 3 % för safter av köksväxter (andra än tomater). För övriga oblandade safter föreslås tullhet. Som kompensation för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas därutöver erbjudande om vissa sänkningar av gällande tullar. Tullhet erbjuds sålunda för fryst broccoli (nuv. tull 10%1. frysta hallon (nuv. tull 7 %), pektinämnen. pektinater och pektater (nuv. tull 6%. är f. n. suspenderad enligt 5!i tullförordningen) och blekt linolja (nuv. tull 3 kr. för 100 kg). Tullen sänks för vissa jästa drycker från 6 7:50 till 40 kr. för I 00 liter och för genever och gin från 67:50 till 40 kr. för 100 liter om importen sker på kärl rymmande högst 10 liter och från 17:50 till 15 kr. för 100 liter om importen sker på andra kärl. För varor hänförliga till tulltaxenr 20.03, och har Sverige förbehållit sig rätten att vid import, utöver den bundna nivån. uttaga en rörlig avgift för att ta hänsyn till prisskillnader för i varan ingående sockermängd. Detta innebär att det system för extern prisutjämning vid import. som gäller fr.o.m. den I jl!li 1981 enligt de ändringar i lagen ( 1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område som beslutats av 1980/81 års riksmöte (prop. 1980/81: 190, JoU 36. rskr 419), kan tillämpas fullt ut för här berörda produkter. I överenskommelsen med Polen har förutsatts att de tullreduktioner som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handclsförhandlingarna inom ramen för GATT (jfr prop. 1979/80: 24) för importen av vissa spritdrycker hänförliga till tulltaxenr skall genomföras utan avtrappning. I samband med överenskommelsen om GATT-bindningar har vissa andra åtaganden gjorts från svensk sida. Sverige beviljar sålunda enligt särskild skriftväxling EG vissa tullförmåner som tillägg till de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i anslutning till handelsavtalet år Enligt skriftväxlingen sänks tullen för champinjonkonserver från 15 % till 13 % vid import från EG. I särskild skriftväxling med Österrike beviljar Sverige också vissa tullkontingenter för importen av fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna. För safter av äpplen och päron samt blandningar därav medges sålunda tullhet upp till en årlig kvantitet av ton. För saft av svarta vinbär sänks tullen från 10% till 5 % upp till en årlig kvantitet av 400 ton. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de föreslagna överenskommelserna om GATT-bindningarna liksom förslaget om skriflväxling med EG angående tullförmåner vid import av champinjonkonserver och förslaget om skriftväxling med Österrike angående tullkontingenter vid import av vissa fruktsafter. Förslaget till ändring av lagen ( 1977: 975) med tulltaxa har utformats med beaktande av de åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.

23 Prop. J 981/82: Genomförandet av de särskilda tullförmånerna beträffande champinjonkonserver vid import från EG får ske med utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnats enligt 4 tullförordningen < 1973: 979). Jag finner det naturligt att ifrågavarande tullättnader - i likhet med vad som var fallet med de tullförmåner som lämnades enligt skriftväxlingen år skall kunna utsträckas att gälla även i förhållande till EFT A-länderna. Också när det gäller tullkontingenterna för fruktsafter med ursprung i EFT A-länderna får genomförandet ske med utn}' ttjande av nyssnämnda bemyndiganden enligt 4 tullförordningen. Administrationen av tullkontingenterna kommer - liksom när det gäller nuvarande tullkontingent för margarin - att åvila statens jordbruksnämnd. När det gäller produkter som inte berörs av överenskommelserna om GATT-bindningarna får jag anföra följande. Frysta jordgubbar utan tillsats av socker är hänförliga till tulltaxenr medan frysta jordgubbar med tillsats av socker är hänförliga till tulltaxenr Tullsatsen vid båda positionerna är 50 kr. för 100 kg. Trädgårdsnäringsutredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast utreds. Detta bör enligt utredningen ske genom kontakter mellan företrädare för odlarna och industrin. I avvaktan härpå föreslås en värdetull på t.v.11%. Utredningens förslag till tullskydd för frysta jordgubbar tillstyrks av de remissinstanser som företräder odlare. Trädgtlrdsnäringens riklförhund anser att en värdetull av 14 % bättre skulle stämma överens med tullen på färska produkter. Föreningen S1 enska Konservtillverkare framhåller att leveranserna av svenskodlade jordgubbar endast uppgår till ca I% av konservindustrins råvarubehov. En tull på importerade djupfrysta bär skulle enligt föreningen inte bli en skyddstull för svensk odling utan enbart en kostnadsbelastning för konservindustrin och konsumenterna. Föreningen hemställer att tullhet införs på djupfrysta jordgubbar. I likhet med utredningen finner jag det lämpligt att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att i högre grad än f. n. använda svenskodlade jordgubbar undersöks. Detta bör ske genom överläggningar mellan odlarna och industrin. l avvaktan på resultatet härav föreslår jag att tullen för frysta jordgubbar hänförliga till tulltaxenr och behålls oförändrad. Beträffande övriga produkter under tulltaxenr tillstyrker jag utredningens förslag om att de som hittills under hela året beläggs med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda. För sylter. mos och andra produkter av äpplen under tulltaxenr tillstyrker jag en tull av 7 %. För flertalet produkter under tulltaxenummer innebär överenskommelserna att tullhet genomförs. Jag anser det lämpligt att den tull-

24 Prop. 1981/82: het för blandad frukt ( ) som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT samtidigt genomförs utan avtrappning. Vissa sockrade safter under tulltaxenr berörs inte av överenskommelserna om GATT-bindningar. Jag föreslår att för dessa produkter får gälla samma tull som för motsvarande osockrade produkter. I överensstämmelse med utredningens förslag bör produkter av till tulltaxenr hänförliga ärter och bönor föras över till jordbruksprisregleringen. Dessa produkter har undantagits från GATT-bindningar. Produkterna har upptagits med tullhet i förslaget till tulltaxa. Enligt vad jag har inhämtat avser chefen för jordbruksdepartementet att senare under riksmötet föreslå regeringen att lägga fram förslag till ändring i lagen I 1967: 340) om prisreglcring på jordbrukets område. Jag vill i detta sammanhang ta upp dels frågan om tullhet för fryst och torkad sparris, dels frågan om slopande av tullen för ammoniak. AB Findus har i en framställning, som överlämnats av Föreningen Svenska Konservtillverkare, hemställt om tullhet för fryst sparris (ur tulltaxenr B) och torkad sparris (ur tulltaxenr C). Bolaget pekar på att det tullskydd (14 % ) för färsk sparris som trädde i kraft den I juli 1980 också kommit att framställas för fryst sparris. Torkad sparris är tull vid import från EFTA medan en tull av 3 % tas ut vid import från andra länder. Fryst och torkad sparris används nästan uteslutande som råvaror inom livsmedelsindustrin vid tillverkning av soppor och färdiga maträtter. Det kan enligt bolaget knappast hävdas att fryst och torkad sparris konkurrerar med färsk svensk sparris. Bolaget hemställer därför om tullhet för fryst och torkad sparris. Föreningen Svenska Konservtillverkare delar bolagets uppfattning och tillstyrker därför framställningen. För egen del finner jag det angeläget att så långt som möjligt kunna undvika att tull tas ut på varuslag där skyddsbehov saknas. Då något sådant behov inte torde föreligga beträffande fryst och torkad sparris förordar jag att tulltaxan ändras så att tullhet ges för dessa produkter. Supra AB har i skrivelse till regeringen hemställt om tullhet för ammoniak. Bolaget framhåller att ett slopande av tullen på ammoniak på ett avgörande sätt skulle säkerställa tillförseln av ammoniak för bolaget, vilket är av vital betydelse för svensk gödsdmedelstillverkning och därmed även för produktionen av baslivsmedel inom svenskt lantbruk. Ammoniak har sin helt dominerande användning som råvara vid tillverkning av kvävegödselmedel. Varan är i tulltaxan hänförlig till tulltaxenr med en värdetull av f. n %. Åtagandena i de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT innebär att tullen etappvis skall sänkas till 9%. Ammoniak är tull vid import från EG och EFTA samt vissa u-ländcr. Supra är f. n. Sveriges enda tillverkare av gödselmedel och i praktiken även av ammoniak.

25 Prop. 1981/82: Såsom jag tidigare anfört har frågan om tullhet för ammoniak remissbehandlats. Sveriges Kemiska Industrikontor finner att tullhet för ammoniak väsentligt skulle gagna den svenska gödselmedelsindustrins konkurrensförmåga och tillstyrker tullhet. Kommerskollegium anser att det kan finnas anledning att överväga generell tullhet för ammoniak för att undvika att en tull som svensk industri inte har något behov av kommer att utgöra en onödig kostnadsbclastning för den berörda industrin. Kollegiet anser dock att frågan om tullhet för ammoniak bör anstå i avvaktan på att läget beträffande den framtida svenska försörjningssituationen har belysts. bl. a. i den pågående utredningen om försörjningen med gödselmedel. Utredningen (Jo 1981 :07) om försör:iningen med gödselmedel m. m. tillstyrker tullhet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är principiellt av den åsikten att allt som kan gynna svensk försörjningsviktig industri bör göras. Införande av tullhet kan därvid vara en åtgärd. Styrelsen framhåller dock samtidigt att ett underlättande av importen av ammoniak genom att ta bort tullen skulle kunna motverka syftet att försöka trygga en inhemsk produktion av ammoniak och anser sig därför ej kunna tillstyrka bolagets framställning. För egen del finner jag det angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för den svenska industrin. Jag förordar därför att tulltaxan ändras så att tullhet införs för ammoniak. Jag förordar att ändringarna i tulltaxan träder i kraft den I juli Detsamma bör gälla genomförandet av de särskilda tullförmånerna för champinjonkonserver och tullkontingenterna för fruktsafter. De ändringar som nu föreslås i tulltaxan är inte av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande krävs. 3 Upprättat lagförslag I enlighet med vad jag nu har anfort har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen ( 1977: 975) med tulltaxa. 4 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. godkänna förslagen till överenskommelserna beträffande bindningarna i GATT och beträffande tullförmåner för champinjonkonserver och tullkontingenter för fruktsafter. 2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen ( 1977: 975) med tulltaxa.

26 Prop. 1981/82: Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga <le förslag som föredraganden har lagt fram.

27 Prop. 1981/82: Bilaga I 197~ ÅRS TRÄDGÅRDSNÄRINGSUTREDNJNG VVERSYN /1V TULLARNA. FGR BEREDN I r~gar AV KOKSVÄXTER, FRUKTER ELLER ANDRA VÄXTDELAR ~ROMEMORIA

28 Prop. 1981/82: för jordb~departe~entet C.enorn beslut der. 13 septe:r,ber 1974 bemy:idgade Kungl. Maj :t chefen för jordbru.~sdepartedentet att tillkalla högst fem sa.jr..kunniga att utreda trädgårdsnäringen. Med stöd av bemyr, digandet har som sa.:r::h--ur.niga förordnats deparcernentsrådet Rune lienriksson, tillika ordförande, kommunalrådet Villiar.: Björk, d:'..rektörer, Valde Carlströrn, handelsträd.gårdsmästaren Anna-Lisa N5.lsson och riksda;::sleda.t.oter. Håkan Strömberg. Som experter åt de sa.y..kunni,;a har förord.'1ats professorn ~1årten Carlsson, avdelninfschefen Henry Gustafsson, agronomen Herbert Lööw, direkt8rerna Rapar Mobere: ocb Holger N;rströr:: samt förbundsordföranden Bcrje Svensson. Till sekretera:re har förordn;;.ts avdelningsdirektören I.ars Erik Gradir. ocj-, till bi trä.dande sekreterare bl.a. kansesekreteraren Dag von Schan:z. Utred.'1ingen har 2.ntagit narn.'1et 1974 ars träd~årdsnärin~su~red.n.:i..r.[. negeringen ha:- i betä.r-..i:a..'1de"'; ( s.oli 1'972:)1 ; Svensk trädgå.rdsnä:oing -?rodu!:~t.!.or~, rat.:ionaliserin[:, ±..nternationell8. f8ri":ållanden lact fram förslag röra.'lde kapitlen., 7 och 8 i ~~lltaxa.n. Dtredn~ngen har dä~efter fortsatt a~betet med en översyn av kapitel 20 i tulltaxan. ö-.~ersyne:; ta:: skett j_ sarr:a~oct c:-gar.:.isationer.

29 Prop. 1981/82: Utred.ningeTI är enig i sitt förslag. Särski:da y"':.t:r anden har avge-:ts av experterna Herbe:-: I.,:~_-,;j,,.. och Helge:- Nyström. Stockholm den november 1979 Ru.'1e ner.rif.s3or.

30 Prop. 1981/82: :.1 ~r~dgi::'cisnäringer. ~.1 All~ä~~:1 ~~np:1nkt0r 4. 2 ~ 1 '.i!"sl.as ~ :... ;~:1C.12 (";i ika ;}ro -:.u.kt0!"

31 Prop. 1981/82: FRJMEMo:i :A. '. det t.~ we:i utcb.n~~.pun!:t i'rå.n att st:ydået sku.::.le Di beh&.l::..as på Ut!"'edni!'"'.ige!':: na.r,.r:1ed -a:--1~ed.n.in.:_~ a\r a.t.t. erj s.t:;.!': fr.~.lc u~.re'.i::ins c~n!'2va.!"u~:cs:.:-ia.~::.;-.;."t.._i,~:-~i~... ~ s!:a2..l :ill:sittas, ~:l"t.e- rr :.v:~-"' ti..;.2.}~;~:ygde~ f~r Je ~r ~d~~te~ s~c infä= ~ det~a kapite:. llt~edn~ngen f~rt;:,s2.t.~er at-l dt?r. f'ed'j=t.gi!lv av ::Jl:!_G..::-nc:.. SC:T: ~:0:a.!-:le!"' at: 3~:.e ~-'..r~ ge:ne:isa.:nt :r1eliar~ ff:=ec..:--1.i.n?,"a~yj3. b-?t: ~:: anc!e de aktue:..la i!"'~~::.. 3.:-d:.=: ;:rc'.1w:t~::--r1a, d.~ C.et ä.:- 3..!1["el8.~::-et z.:.~. G.essa tu::..:.2.;:- k~:!'respo!1de:-~!"' r.ie: å.e s::rr. t:-2..dc~:-c.snh:-inr;si.:t::-ed.r~inr,er. fc:.::-es~agi t. tilj.~ats av s:.ic:'r.:~= (21:.a:.n=. o:... 1-:.10C;) s~:-j.lle hc)as fr2.r. 5~: ~::-. /

32 Prop. 1981/82: På g::-u.ric.val av u"t.r.r::ociningens bet3.nkancie lad.e r~gieringen p:-o::;os.:.tiorien 1972/79:136 om t:::-äc.g2..rcisr..ä.r.:ngen f~a~.:cc:::-s:!.ag orr. bl.&.. gränsskyddet för trädgardsprodukter. I propositionen anförde chefen för tandelsdepar:eoenie~ bl.a. Kär det gä:le:- tulle:-i f:.r f::.-vsto :"rukter enlit:~ tulltaxenr 0~.1:.~; 2.:!" ciet en:.it;'"t m.:.n mer:ing lfup:igt at.t av vakta med pröv:-iingen av tu:!.lr~i v~e!'na ~.: ll dess trädgå::-dsnä:!:"ingsutredningen har pröva: talls1:ydciet ::::::- beredningar ar k2ksvä.xter, :Yukter, etc., s.orr; ::>mf"attas av 2C ke-j.:. i tulltaxan. Jag fbres:..år ciär:or att textey: t:ll detta tulltaxenurnrner \.ills vidare bibehills o.:'örändre::..d, \ :..:.~:et fcr :~ysta jorc..gubbar 2.nnebär oföränc!rac. vikt~u~l och :r_;r c,y-riga fry8ta. frukte::- och bär- samma tl.ä.11 sorr. föreslas :'"'(~: motsvarande färska produkter, när dessa är högst tullbelagda. : öv:rigt f8resj.år jaf inge:l armar. ändring av t ul lsk:ydået fcir frukter ocr, tär än en övergå.ng till värdetue p~ i sto::-t sett sa..1llna nivä SOi:i n".lvayande viktt.ull. 'I\1ll taxans 2G "KaJ.i. or.!fat tar berednin~2.!" av köksväxter, frukt.er v:;~ andra v1ixt de lc.r. rr ~äd.gå..rd.sni~ings "J.:.reir_i.n?-en ta:- änr~u ir:l e r::-c.va: :ull5ky:.i.:.et föy c.e produkter som i:igår i det-ta ka~itf'l. Ut::edr-~i:-1ge~~ ~:..a.r :ö~tsatt G.t.: er.. ge~cmg2..nf, av 1.~l~arn.G. be-:.rä:' fande cie ak::.;ella träde-~rdsprodukterna ska::.: ske ge:nensar;;t :r.ec. 'ien sci..rs~::.ld.a 1;:trednir~fen Or.! :-åvarukostnad.sut~ämr1..ins (jo 19~:: \ ~'; j :i li~:het ~:e'.2 träå.gird.snä.:-i!.it_:2t.:t recininger. finne:?" jaf:_:- de-: an~e:1..hge::t e:=.tt tu.2.l~::il.2 fö:- oe::-edr.il.:2..:':la. ko~res~ond.er:=!.:' ;.1ed Cer:: s::i~ konm1e~ at... g2:.lla :c.r d.e fä!'"sk~ prod.w:i:.e:- ~ 1a.Ta.f :""; >rutsä.t.ter c:-;:t t::~eci:-;..:.:-i~~ens 2~bY-s2.a.[ f~ r h~:'e:<.:.r:ingarnc. :ielvi$ i-::a;. f~ :!'."e:i~-;t~2.:_ ~.2. goc. :id at:. :c.~sj.ac kc:..!"'~ i..::-i:e'.!'st.?il~ae :!'."i ks6a 'c:-1 redan "".;.r.:ie:y '. ~t~/~'j ~~t riksr.,öte. 2-isor:: vissa.!"emis.sin$t~n:2e:- f-~a!" frc-i_rn~.&ll ~ t. l:.:j~ ä::ci.:!'."i rlf:.""2.:!'."f".i~ av tul2 arna. på t.rä.ci,;~~dsproduk~er o.~:-! b ':-edn:.rif- 2-Y- f"9ilo~föy2.~ :_ ett S3..0.i.12.n~anc. Iiet t:::r vid:-:;_rp pf:t.~.eka= at.l. ; ne : c:.1: r:uvara.n,.:r- \ ik..,tu::..~ el l0r :ull ;,eri od =~: Li...:..ndcn ~ '.~ft.t7 v"1.r:il?":.u: 1C>r: ~J l/:?r 1 i1~:. i..jt~t!"-:i.~:v.:.~ ;,,._.riu;;0r. in1.,(!"';:in :<it:;!.3.:_ Y..:"'iJ't. r:_ ;rr~~[j erfo;r]"'r';... ~ 'irh~;in:::1.:'"' f.. L~ d..:~tadi-'::1:r.n1i. ~.-: er1l ~r~~ cit: re(::.c:- i. ~_;ATT SO:i; f~~!.llpr ~~;. >! 0r.o1... "\.;:!,. :'.: 1 ~na~:. rilc.~c.å.g-er.s besl:..;,:. f'~re~i$f-e:- Y.:om:r.er :'"'Cirr:~inClirirar.:~t:, i~1- leda2 tä:::-om. Besulta.,et ~!ärav i{::in..r:-ier sena:-r. att ::::-edc.visa=:. r:~.:- ::-i.ksiager.. r~ ~c~: aen:-1::::. ~c..1-:f.:;-:--ar.::.::res:å!" Jat~ a:.: ind.rinr?2.:!":12. De"trä:'fan:::2 ;_,_,:: :f.i=..!> i ti..::ltc.y.2.!". tyä.cie-: i ~:ra!'"'1. vid :i :ipi..:..ni:t som!'"et-;er:..nr:-e:""~ ~.1estä::rrner...!a.c r~y-... "'la::::- med a.:t de.:;_t,,tt-:... c;rnanc.linfar sor.:: kr~v~., ir sll.l.tfgrd.a. ll-"r..'ie::::- h :sten 19 ; 1 ';1. Tulländri:-1[a!:'na iorde dh~ec. ~:".lnn3. ~2t-:2..s.i ~:re..ft Jm}:ri!lg ien ~ jan:.iari 1 9.SCJ.

33 Prop. 1981/82: de!"ji"c. rr.0t:.:. n :as upp e:-! :":-2.ga s::>m gäl2.er :~r::, s:a ~:(.t~sväxl,er ocl: :'rys:c. Oä:r. : pro;<:~si t: one:-i :ö!'eslås at.~u p:- '.: vr.ir.fen av tu~l ::ivå.e:-nc. f(.. y dessa. V2.!'0!' ska::._ a!1st~ t:.11 desss t:oä :i:;-8.::-dsriä:-ir.:.t.s Ut..!">?~!".:.:!.:1?'9:'".i te1.a:i:.2.c.: :ullst.::-~""cide: f::r ~ ered.nin~a.:- av köks\-ixte:: scf: :':"""L:~::.l?r :.. 2C k2;. :i. :.t:ll ~c.x.::.r.. Tex~en I' '.:'r ci.e fr-ys~a va!'~rn? f;5res2.t:.s Gi.y:"~:- s: ~ c: -: rä:ic.r-ad ~:~:c..~, vi }.ket.:.n:1e-c2r att sc.rr.r:-ia :~:: s~~ f~:- o~~sva~a~de ~ä~s~a ~r~:ak~~=, n~~ cessa ä~ se~ r.c.t:.st :1.:..~~ ~)el~f:-:-ci.(-i! f:o:r.:1:e'.!" E.:.t ~-:[t:. :c= -:e f~ stc. va:-cync.. Öve!"' gångs1. i~: in~=- o~= Cet:c. v~s.=..::~:nir.g a.1: ~ul:;..en ;:2:. de.:ryst.&. va~~:rr1a, \'ilket 1:1J:::..oriä:reY;12. i!':.te t:j..:lse::- t i:l~ :--:?:is:=t~:!.::..a:i::le. Uts~~-:-~ t~::: 'iela.r s~ ti:.l \.i.g.a r::icti.::i.ä::-ernas upp!'att:-.. ir..g s:ir., utskot"let ar..se: a.t t e:.-: t.:. :: e!'i~2 lan6..e av nt:..va.rc..:ide t~:lni v~ i c.:.rvak+..ari ;1~ 'l:treci-!'".. inger: :ia.ie va!:"i t a:.: ft:re.:.ra o:n de~:.a kur..r:.a. t. t:en::mfqra.s "J.ta!": nå.gra i-:o:r.:;<:.:k&~ior;e!". fr! 2å.c.3.r.. 2.a.g.:-;ti:"tninr sk-j.l~e e:nelie::-ti-:. kyäva e:: omrä.}:::.:.n~ a\- ti..:..~~er~ ::er~ er! i.l;:puelniri ' av.:e :"rysta v:::ir~::-no..:.. EL :r.:i.:-it:'i..x::ie~;.. o~~:.:...:-ney ::=::.. sk'u.::..:.e t.ill2-::tpcs 1!1"1.:.e:- 1"' :;::- ~~lla.nc.evis ~oy-: t:..d. ::: fr2.f':=. o:r: ~t~~~il:ir:-~ va!"c l" so:r. d.2 ;;:i.st.e s;. e::.:...:.. ice:ie..2 1 s~:u:::..le os~~~e:-'.!e-:: :-~J :: J:-r: ~E: ~ ve~ ~1uv-..iC ta.~e~. f(.::-e K::-:.L'TiE r i :!7st s}::..::r.. ~:ec ti::s:!:..!:.ärtil2 '.JC?; :.l!ij.e.!: f':.!~~:.t~it"t.r::in~: a:~ det ~fr~~~v~ya~de ~t~~d~i~~2- oc~ la~s:if7nin~sa::-be~~~ ~e :r~~=....:~r.=.:'..e a.ess;.:! YE-~r :- r ka:-~ p-e!1:nr.:"::ra=: ;:ia.:-:..e!""1:.~r:. l:..l:.2:.y::-~:.e::- :J7- st:o:t.e:. }::::-op8s i tionen :ien!i.2. C.el oc~ av~~y:-y.er s~l0de~ motic - nen 2.:: ;-t, :it:- det gäl:er de!: P enast be~a...-ic.lade :"'!"ä.ga:-. 3 Riksda}?Cll I sam/. Nr 120

34 Prop. 1981/82: ~ rh.cgå.::-d.sr.:.~::-1 ne-sut!"ec.ningen ha!" i be~änkar:.jet Svens~: trhdg-~rd3- närinr:; -?rc'i."..!.f:t ior~, ra.t iona: ise-::-i.nf;, int12=nai.. ione: lle.. f~r~lål landen gett e!"l ut.!."(~rlit;" besic.!"ivni:ig av den svenska trädgårdsprodukt :..onen~ ot:.:a-: tr.. ing oct i':1.:-ii-7t.ning :.. Ca~. f:iktl i:-~.~e:r :..r-as oc~sb. upp f~~ e~ svensk trädgårdsnä~ingspclit!k. I betänkandet gö:-s vidare en 8ed.örr.ni!'".lg av frawt.:de:i mot t;ak~ur1c av lönsa~het.sut.ve~klinge!'l och C.e ::.nterna::icne:..::..c. :crii::..land.ena. Gci:::..i!'".le-er.. :::~ :"-:-:.lar:c. bedöms to~alt sett o:!.i av c:'(r?:1c.~ad arealorr:fat t!'ling vi li:et i!'l...1;.e bä:- a: ~ de p:-od.u~erade kvant.:.. :eterna ko:t1- r.ie:- att lan;sikti t öka i takt med öka.de a:realskörcia!". C:::-ön.sc.ker prvdukte::-s.._r:ve ~klin? blir beroende av msjli? ~e~.er!'la att anvi..'! å.c. r.ias~:ins~:.::-:.. ~;e p!:"o:.uktl?.!"' sorr. Kan st:-:::rdas f.led ~askie ka!1 ;;_;:erior..: för.bä1.t.~a.::..f:' ::-,as~::...:ier :~ e:-. )"'n!' Sat: u-:vec:~:} ir-!~, m.12t.ar. anti.y-& sy2.!:":nel:a:i:..se:-ade ~öci.o= Y.:a!: urd.. e:--g.?.. e~ k:::"a.:.~t :...[ ~:ostr:iad.s~=::-,jr::.i!'"".:.~".:'. Y':::"~ktrJ:!.::.i.~,.._-c~ Y.ar: ':>e:--är:na~ 2.. t f"enomge.. en ~::-a;'"'t:.= : :: ~~'":![.:Yi!""1~~ 8.v 't,:-ä.:lestf:!.!"".l::.e: sor: ;:ied.:b!"' att r.:\ a=-e :>c!":! b2:tre Ec1=-tt:;- aevin.:is. Sk~:rdens st.cirle!:: korr.:r.:e:- totalt at ~-..:i~a!1~g-ot..?.i:-oc.~ i:'l/;'.i?.!'": har 1.L'1.C.er e::i :~CJ j-: av 2..=- ö~:a:t oct: den!1a. trenå t.c rce :or-... sät:a.. ):.;- :~inge!l a\~._io!."''isu :, :::.->a:r sorr. ä:- den cio~ine:rande '..l.!1de=- "å.:r en e-tei.ncii.f' ut.vect:.ling be:.räffa-:jde sorter. odlingsteknii-: o-::o: te1:r:iskc. ~-r, ru:::-:ninga::-.!'iec. r:j?:.:!._;) av beva:tninf (;:an oc.::inf~sd~:erheten :::.J.:;-i.s. :Jdl:.n~er.. i växt!1us ha:- öka:. i ok!.:at tning ilr.i.::ie:-- ; 9 ( 'J-ta.le~ :nen samtidig-: t~= a~1å.ele:-i äl 'ire :re=..a.tivt 0rationel=..c en.j1ete~ :.;ka:. De: ä:- ar,gelä.get a:: ett u:by~e sker av de ori.tionel:...a anläg?. nir1garna. De rrxj::...:.ghete!' sor.: stå.r t:.11 buds ni:- å.e: [2.ile::- a: t f~)r'l:lliga. r1r(_)6uk:.icne:-i 2.r frar.:.: or c:..llt åt.gäyde~ sor.: s:.'ft.ar ~:.:l

35 Prop : ,.,? < 0 L T-rukt- oc l'! ;:yör..sa~:skonsp.!'vindus"t "!:'in rappo:-ter. (::.rer 13 /.~.:b) deii egentliga ~:vsr:iedels.:r.dus:rir:, dvs. exkjus.:vf: r.:a]t- oc~. JäskeQ~ycksindus:r:..n, :'örs sai'tt't:an ti:l e!""i sky d.:ia.d och en kc!'"lkur:-ensle:-.:. r.gens :-~:...'T 2e~t av l:..vs~ejelair:dus~r:..ns saluv~rde.?ur~d!ingsv~rde~ ~~pgick Q. =,' ;irocent c.v

36 .. Prop. 1981/82: ~.:..:+-'" ~- '. ~!.-... socker, soc~er~uior, s1::-a;, ~~~ 1Jt -~ ~71;.i~ n~. ::.;e ::-- ::-.ir.i?:;~:-.i:..: -~ :.:.r-~.j::"'".:1.-2.:":,::'r.2. ~::-.:::2 :i2.r.a. s:::r. f:i.\' :J2.t::;.:-: :.f:"'a :-=?~:ij ::_!1~.i::: O'i~?~~ :;-::.'.'; '.r:. :c.::--:~c~::-;~c,~g.'? i 1a:::ii:it. ~ '?~'?.:.,:~ ":-)ir r::<; :. f":::.. ~.;.~: :s- : ~::' dt:!: ::: ~ -:--.:-:.;:. ':':1;' ;; -=-r:. 5C :-'."1 "":.i i~ f~~jv"'ol 1:'. :i~:j ;:; b~s:.2..r 2..-~,.:_;:- 1a~:_~ -:<.. 1t::: ~ ::;~:21?.-:-v~~:=..:=~e ~:-::;.i: :--;_:k-: : :::!": -... ocat;, J..re e~.. ~- :~!"2.r-.. 1_[;::;._, f.."j.":..:'~ :c.:.::.. i_e;.. :, ::- -~:;'..i2.l '~-i ~-.;:....!.::-:\;~: \"2..I'U~-~i.lppe:-. ~:c_; ~.2~;'.:!_xt r:' ~ i:-it~. -;- ::-Yt.=:l~::-: :..:-.:;~~:: ~.:.:r;''.:::-:e:-..!'r2.~~-.. (?":... r.say:e::- '?.:.2. ~~"':'r.1 ::.~-:~:., ;:<~:-. }:C I~t;~_.~~-,.r-?ra.--:-?.-:~ ::~: :r:.r~;t.a Ö(~JC1 :' C'~~- 3J:'8..:':'i2 : '."'{ir: r:- a..:_..., :-:.r:.?.:.": ~~~e~. ~~nd. ~;an~e~ 0c~ 0~: ~~erts: an~~a eu~op~i~~a l~~der.. ~c:.:~:. J :::i._:,:~-...- i: i::y-,e:.~:j..:::;.~ :~::--~::is: ~.:J.ico:=> e.v :::.:.ru~:fr.i~:te::" : :'?_:;.. :_.~. r. ~i.-

37 Prop. 1981/82: ~are :!..ncrr. livsmedelsindust:-:!..r.. ä::: inorr. ti i~ver~e:::ingsir!d"...ls::-in som I :-app8:-t.en ue:iöos p~oduk:..: o:-.isvol~r.:-ien i norr: he :..a J..i y s:necielsin::iur:.c.s v~xc. 12..r.:.gsam."Ja:""e 2.n di?r. l-:ony.11r:-ensutsa:. ta delen c~v J.:. vsme- ~ de:--, ~:er;!j:ii~~ir1 ' av t~lltä.xa.t} sor.: 19)~ tr~ -:ullta.xe:c)illr.~i~,te f.,_;c:- cie tlev S.ver. tl::..ls~:ydde: : :::.!' bered.!:inr;ar av k:;ksväxt.c-~,!"!"".;./:ter sta~:a p!'o'.iuj.:ttr s2.n~:ts ::.. sa:-::tiand I.Je~ ~u.:.:.:ö:!:'t:and:.:.r:~ay i ~l.i.:-:a Sa.T.r;.an:ia.!'"1t~ :: 1 +?-t t.illlsk:!.:d 9. :i::r1 f.r:.. :-3.de:- redoi.:i.sas : ":Lia.fa.

38 Prop. 1981/82: Ka;-,. 20 crr:fa.t-:..as endast rr::arginell t av S?!1.t..-::--verer..sl-:8:-:-:..rnelser. och lä:-1de:-na i.ner.. ~a..~er. fi5r det ge::ie!'e~la. pre:e:-e:is.systemet soit..:. - -~...,.- ;:...;. - i... ~... ~ ' ~;. l...

39 Prop. 1981/82: Den tidiga:!"'e nä.,.n!1da. a::-betsgruppen rneci!:'epre3entan~e= f;jy t:-ä:.:igår:ls!1äringsut:!:'edninge!1 oc!-l PJ..!: ha::- uta:-'jetat.:."örsla.g ti:!.l :~r5-:-- 5.nciringar ~ gällande tullskydd för beredningar av kcksväxter, :rukter ocl: andra växtdelar samt fö:: f:::rsta jordgubbar i.;tan tillsats av socker. 1Jru;.;pe:;, ~:..ar :. ~_:it:. ar':)ete in!'j.ä.r.j.tat nödvänci.ifa. u.p;:...c:u'ter- om p::-oa~ti:)ij, rå.va.::-c:- ri1.r: fc ::- "oedörr.r..inge:. av Ei.:-i.dringa:-nc~ ay t:i11- s~~yddet produ..k:e!" enliru kap. 2C. l.ie:..a.oöter i c..rbet3grurt1en va.y :'"'rå:1 :räd.~;~rdsnh.:-ir..gsut:-ed::inga~j ei'.jc.t-lr:.ir1r~2c:1e.!."er1 Hen::-.: ;:;"t;.~:afs.sor., tillika O::'df:.;rande, avde~- ::.in~~~di:-ek~(.:r~!'"~ I.c.=s E:Yik :~;ra.~.:.r:, di:-e~~tbrer:-ia Ea.rm<:!.::' MoJe:: c c:cj-i iiol.:-;e!" Nysi:-örr. sar.it fr2:i F).t. di.:-ektören Erik Bra:Jd-.., -:.ullr2..d'='i. ~:ar:-evi:-rt ~yc.be:-g ocr: c..vdelr:.ings.:!.irei-:t '.)re;-1!\:-ber:. Udd. ~r:i;;ier.2 sek:-et.erare va:=" kar..slisef.::-e:era~e:-1 Da.G vo::i Sc:ia!"ltz. ::...: a.:idt j2..::e~..:j: ~:;;i::-.:..:-1~-.::~t t i ar :-;ets 'r1...l;'?e":.t S J:n re;:rese:i.tan-:!"' ":.:!.' nj~~= cch -~~a:-. I1?.i.:' :.. :::-:jc..::tli~er. i:-:-:.e m::.jli0":--1et a:i. ::..1:. t:-~c..c:-&:-d3-

40 Prop. 1981/82: na I1et skulle C..oc~: i.::te kun~c. u:.esll;t.as.s.tt e~ vi.se p:-isstegr:-i!"j.f. inorr. det-r.a vc..y11o~r2..de därmec skulle ku.."'1..i.""!a uppstå.. := syfte at:. så långt rn:::jli~ un:iyika cie~ta v.:.1=. han inte ruots~tt::i. sig det s.v t,~.i.ppen :'.öresl<cgna l~-re tu:::.si:yddet. Dett;; ":l '.;r d~ bet:-ak:a:o so~ ett t"!.ir.lmisf'.ydd fö:- a:: ge en ba::: för den ind.us"t.riproduk~io~1, ka~!)edömas hei y:_r.ilig&. i'ö~t.sä:. tningar att även på sik:. ku...11!la cvecleva osr. u'l veci:las. S'.)!a

41 Prop : besbt o..-i C:v.orc.ne: t:~l värdet i;.llar för t.-..ill :axar:~ kapitel? c.ch E. det lär.ipli~ att även tullarna : ::;r beredda h::;;sväxter ocr: fr,frter ut.gå.r i :-:l:!"c av v2.rci.e~~l~ar.!:ä:-igeno:r. Kan tu::..l~ivåerna v2..::- des~k:-a.e ä.ve:i rc.r dessa produ..~:ter så a:t tlllla~nas s ~:yd:ise.:"fe!-:t re:ia..'1 :Jes:..u:.e-t.=: av rit:sdagen. V:.ö.are ~is""..e :.ullc:.rna bätt!:'e anpassa~ :.:..ll de:~ n-uva.:-a.!1de t-_orj:-c.yrenssituationen o~t de::. konki.:!'- rens.::. i t~atic>n 30:-:: ma.y). ka.j fö~t;,:.se :...:)r så.väl t~ä.c.t ::årdsnä:::-:..nger. som de:: ber ;:-d5. ::.vsmeie2.sin.:.-:;.st:-in i frar.rtiier:i.. Häri-.. id har utred:linger; vid ::::n~ ;jvervä.gande:-; ansett a~t det :aktt:.:i. a:.t p:-otale~ i vis~ uteträckning b6r bea~tas. Utredningen ha~ vid be- :ne::.la!: ;:!':ic.ucen:- o:r. k:>nsujllentint~esse:ja.?c:,:- 1?tt.: 1ertal v:::..::u- ;.._..,,. ~0tyd~.-' lse : er bedö::i::::..ngen av äridy"i::.garna av t ulj. =kyddet f(r p.:-oduktey e~l2 if-: ka;. 2C är sow nyse :~!"a.'tj:..l::. ~-t-' der:.inver-ka:: 2C. Er:. sarj.1:.anställning av u:rec.ningenr :0:-==lag redovisas p& s.:d?1-

42 Prop. 1981/82: be2.astningen är av större ~et:rdelse ~C.~r ko:r.pensa.t.io:-ien i!"lte- i::! :räknas i tt;.lle!:yc.de:. :-r~.. r;an om korr:.pensa::i.o:j 1:.::-.:.. je.ssa.: 3.:;_~ l0~as :L!10:r1 ::-ar.1en för cie-: P.. :'be~e sor:: Ded::-ivs av :Jj:. ::. sa.11tar.s :ned rege:ringer.s oct -ri.y:sdagen~. aeha.:-!dl i:-ig a"': :... :::!'ä.r.6- "!'j :ic7c:."!"!1g. c:..v t.u1lskyddet f:5: tujjtaxa:i.0 ka;i.:.:.el ~---E /prcp. "~ ~/ U:~~s. : 3k:_;!:,. :...: 9:..:,

43 Prop. 1981/82: t"'j.ll ~:i.:-:,;:.: Y.i./IC'~i KE;, v::t:et inrie:.t~ir e:-~ r-en~:::;_:).fi~.. ~tli.t~ ~:ici:je:-l:: pb. '\8 :\,. l.h,!"eå._'1.i:1e-:er1.:"'0:::-es:~:- att 11:::-:,:1:~'!hete:-r.a :.._.. :- :;ve:-i:~~: ~.i.v:-:- värcie:ull ~ills vidare pi 11 ~ sva:-c..:r fijy :i: yf': "?':.: ~ a-: :.c ta:a.:..:r..p0r-tkva...11::.. te:.e!i oc :--. :.!'"lr--iie;lse;. f öl"' de:-i:ia :..~;ipo::--: va.r c ~ ; :1e: tot&..~a :..opc:-tv? :-:.~t u;;:;;t~i::'.k S.r

44 Prop. 1981/82: vi]k~t innegj~ e~ ge~omsn~ttlig ~ncitlens p~ pi 12 ~ f~r konserve~ade ~rte~.

45 Prop. 1981/82: att de.ssa ~ro':h:.~:te:r f~ :-s :i: l,j~råtrut:spris:r0clerir.gen och cef: vi2.~:et ir..ne-~~r e!1 ~en:n::isni t ::.if i:icide:-1s ;~ 11 f. Det in.:.'1e!"r.ska pro:iui-:tionsvär::et ä.~ 1S-77 "'..l;: :;-.gick ti:.l 19,l rr:ilj. kr. och.:r.::po~ :er1 2.r 19--;-: ~..:.:.: ~;t~:: 1..il:1. ~::-. e;:.:.:..rig av sva:n:: fö:- avsä"tt!"1inc

46 Prop. 1981/82: qo1 - clive!". 3ällande tu~l är 12.SC kr./~o~ K~. r~redr.ingen fq~esl~~ tu::fr.:..het. 20.c2.90~ - k:=.~::-is oc.-!-. ria.rrika. G~llande ti;.:.:. ä!' 2') kr./"idc. Y.g-. ljt:-eåningen.:::.reslå.r tu~l::-iilc":. 2~:.G2.-? :y:. - 2~:-J::i:!."'a. '3S.::.la:ide ~ull 2.!" 20 kr./~ci'.= kg, viiket wct~va ~ar!'j geno:r.sni::~ig.:..r.cidens a\' ~~ crc. ':"il: detta stat.nr. f0:-~ gr::.nsa.ks':ila:-1c.r::.!"~['c:.!' :.: ta inr:e! ;&.::..lande S.r:er oc:: 1":c:-(",t:er. r:rs-d- T-u~itaxe!1r 22.C~. n:.p-:,.. ja sve:is.t:.c jc,!"c-.. ~ ::,be:..:r t:::r12d.~ o~-!1 und.e::- :::--:-u:s~ t.ni~-1~.:......,,, tal.lskydde~. ;' ::i c:.. I~. 11=<.: -D~ i:r 11 1.:~: resl~r ut~edei:-j.f::'en e;; : :..;.:;,.}- akta. :s.

47 Prop. 1981/82: ei.c3.. qoy - a.ndra. Utredninge:i f':)re.slå.r a;..t.sat.. matujlsats.!'.fu."~- ~i:::_ ~,.)!:. fe.::!' motsvarande :'ä.rsj.:a råxa~oy U."'lder 'ien tid åessa ä:-!'"1c;gst tu.~l b"'lagda. Härvid ha!' soc;:erinnet:åeet i:-i-.:e beaktats. Till detta nu.:11:1er :örs.frukte!"',!!"uf.tska: o:::r. a!1d.ra. växtcie2.a::-, i:andera::ie, glase:-ade eller ::;å lil:na!lde sätt beredda n:ec. socker. -. :ltrecl.~ingen fc: ~Jtsätte= a.: t!':::-~ge:.n om kornpe~sat icr. ff~,r sockerir1!'"1er..~:..1 :!. :)ses in:;:r: :::-amen f:.)r?j.[: s a:-bete. I av.,,ra!-:ta;i härpå bi.: =~ r:1c,:<:.ig:~e:.en att utt.a '0n r~~rl:.. " avgii't f:.:::- s:jc.keri:irje}":;~ll ges ge- 2C 1.0L.OOCJ - kanderade f:-ukte:- m.rr~. Gällande 'tull är 40 kr./100 kg, vilket ger en genomsriitt:ig inc:i::ien~ pä ~ 1.. Utredni~~~er. föresl å:- :ullhet. 52.:-vid nar so:::icerinnehå:l et inte beaktats. 'Tull taxenr 20. (.!'~ T.o.s oc!'". fr:.i.l(tf: 2.3tor, beyedda geno-a1 ks;kr..in~ :T!eC elle:- u.:a..-; :..:~~- 1JD kg. v:.lket ge:- er. genoms=:ittlif incide!'1s av sa ~ (. Vä:-de: ay åer..:.n~e:nskc::. prod"j..!.:t i '.:>ner. b.:- 1?~~ var ~-1... ~ r:i =:. ~~. ~:r..:i~~-. portv~raet ir 191.": va:- ;;, 1 r:.il,j.!-:::. P.~~r sar.rtlig::::. p:-odui:te:r ~:id.e:r de:. te.. -:.u::. ts.xen:r g~:le:r a-.. t G.e t:ar: innet~l:.a rel.ati v..-.. s:o:rc:.

48 Prop. 1981/82: ::-i;.:.2. taxen~ 2C~. ~J tu:!.ji"!':.!'".i::-: >..:i-:et.in!'"ie<.~l::.. e-:. :. 'ies::::c~ ;.:~Jdt.:.kter >rarierar k:!"'a.: :i~t. :::::-edr.i:igen : c;r;_.;:l.~it:c r att.f::-åf:an om '?n ever.t'.lell Y.0rr.pensat.:or-.:

49 Prop. 1981/82: Riksdagen I sam/. Nr 120

50 Prop. 1981/82: ,.?5rslagets geno~fjra~de S::n: tidigare närr:nts är tullarna Er ett fler';al \ an;.slag u:;der kap. 20 buncna i GATT. Det förslag :::orr. träd.gårcis!1.äringsutreciningen nu lägger fram oc!-1 som iil'1ebär ::iels en övergång från v:'..i~ttullar :ill värdetullar fö:r tu:ll taxans kap. 20, dei~. justerin "a:::' av tullskydd.et för vissa iulltaxenr un1er d.et:.a ka::itel :ned:ör d.ä.::-.fb::- att or:iförhando:::r: ri.ksd.agens ~ehandli!1.g av :::rä.ndringarn2. av tu:..lskyddet för tull ~,axans kap:;. tel (,-S att ändringarna av :u:i.larna p~ trä.dg~rdspro:iul-:ter oc:-~ öered.r..l11g-a!' ~:2-:-av ~ku:.:os ge~~o;;-.:!'<.5:!'.'a~ i et-:. sa;r_112n ~i.::...ng. :~r:.dri:-1garna av t":;.l}skydliet!::r -oere:ini!1ga:- av kö~:~vär:er oc!'". fr"j.j::te:- tö:- son: utre::!.::.inger.. föru:. närr.r.t ir.te träda. i kraft o:r! i:jte samtidigt ;n8jlig!"leten1c.. ~~il: kom;iensa.tior.: för de i bered- ~:arj g12s. F c:::- att ett änc..:--at tall.skydd. :er b-9'redni!'1gar skal~ kunna. tillä..t..pa.s 3å sna:!."'t S:.>!"'.~ rr:::.~;~igt har utredr.in.~e;i där!"ö:r f8resiagi t a:t, i a /'\"aktan p~ :.::-:-slag n R.~[ hu:- p~:jblerr.et de.fin:-

51 Prop. 1981/82: )... - V:~:..:.:ir ~ ~U~'.:P"!,\ ä \ t. y; ~:C)l-::,c.) ::y::::tc. u:an ~j}]:~~~g ~v 2ocke~ ~~tik2 e:]e~ htt~~sy~a.~ve~ 00c ~ill~ats a~ soc~e~,sa~t, }.::::'.i::!.:'!' '2 1 J.er ~ -=.:iap: ~-.i:ft-:t:växt.ey: -c;1.l~f: :;T -~12v0:' 08~ kapri2 -an::1rc.:.::!'j.kt P:' 1 00 i-: '?;~j : - 1 :~)c Y:.E:?;J : - 1 JC: kg ,.: : - 1 :)(' r:g 2C : - 1 GC: ke_" ~.,' : -!~.... "I' '" :,i t:~'yjc;;" ~'VW;;<J_:' ''< ": 1n _ 11~,.- t ::rr.a:;_;'..llr.._, ") :. : t:r~ ~ ~)( J-:~ 1'.'" '... I C< kf 2: ~ - -f~::::- ::,r;:-e:.~.i.:~f,-;,.~l ::-...;_re: :rwc-;) -a~-!::!"::::. ~; 1 c..t~: :ri.r... : :=t ~-.' :. i:c.1;:'-: s c' ''"""~ ;_ic;'.r i i-:a C.!1j~c:..,..; :... :-;...-_ f:!:':... ~- :!:,'..:.~:ti: :. f::-;:. s-,2 :.1P-:i i. i.~ lse::.-:..~: 2.Y ;;(~::~~py:,: ~: :-df.:1.;. l"-~-a: : l 8."t ~~:' :... ~ =.-:. 1 < :r:..

52 ... Prop. 1981/82: Utredt.ullsatE Geno~sn~~t- :iallor. -:r:h;!<[ 25:- a:1dr2. be2.~ge-e? "'.lnåer!ie:i:::. b.:-et me~ Sö.rn.r:la tu:..l sor.: :nei:. sva:-ande färs i:.t:.?y:>d1~~:tr~!.' u.r~der de!"i tid dessa ~~ r::..:g~t -:..u!~~-:1.~~c:it:da?-:--ukte:-,.:::-"'..il-:-:.5k2l o~~~ andra växt.ds2.ar. kan.:.erad12, gi.ase:-ade 12~~e:- ;:e. l~~:!l2.!'"1öe sätt bered.de:. De: socker fr:.?'.;.,_ - -i,; - - ~;? ' :.:-.1:\:.: ::'.yl -:.12:r,!~.. 1..:.~:tgt? ~ 04'.!:'. ~c.rru~ la:ie!:', ::!.~a::t:r:as ocr: :":u~:-: past.o:- he ~e=~a ge~o~ k~k~i~g!med e:le: uta~ ~illsa~s av socker: av c i : Y:.J.S fr:jkt < :: 2.\' t~:: ~, 2. ~;, f.:.. - ' en a:-1 :..!"2.,. l ä. o:.:: 1 : C-1C~ 1 :)\) 1 ;c ~'.[.r: f kg K[ "" 0, :- 3 ~:: : - ') o, : -, ~ - _,. : 2l~. :.i.~ '...1;'.'.':::;... - rr.4..,. a: t Cl' a.l t 1 ). - i.:,:- =.. -:-1~~."":.t :-, Lerf:dc:e:.!: ilt?.:- K.or; ~~~:-rve:-d.uo? ;J&.?..r:r.:-:.: t)~tt,::.eri ej le:- ;..;.:.~:-1 :.il ~s~1tt: av :::...:lanas ~:c..ju~~:-1:;:: i..:;~ 1 : a2~.":1:.: -: ~.e:-- :. j.'.:'!:-cin ::.~: c:r- 0-:::~-1 pa:-a:-ic::. te::- sa.."":i..... \i_ 1 : (~ f:-- ;:,:~: q:: Y. 1 ' : -' - - : i 2 :, ~ :..,..~ ~---~ ~:-:. r r i. - ::i f~.:,. :: - r_ i ::c -:.. ~e~ :-.:-'.-. J ik:jar:::': ::;u~::.e::r E:.\' cii? s.!.a~ s :-,,r: a"'.rs12s i r..~ :::J.:. ~'=::,: rr:.. fr: '.'ri

53 Prop. 1981/82: Va.rusli3..g!J-t.r.edinciciens Fr.i?-:+..sa:'"'t.( ir.iie,t:~:pe~ d~"'j.vtiust o:-b k::' i-:t:växtsa!'t.. även r..e~ ~illsa~s a~ s~cke~ ~e~ c>jäst c-:f-: ej inne:-jit.~lar1de sp:-.::: -s:=::~~ra: fr: sa.: t av 2.~1elsir..: -:Jscckr.::.o.,p~ k2.~l vägar.:.d b:-i::to :.,,., Y~g -- ~!:~~ ~<:..~er ::ihr""j.n::ier 1:) ~ :5 =, i0 kg Ci:- st~:'t ay e;-:-ape:"'::-uj.:t: -~2-os}:ra:.,:;:;E. k;~r: v2..ga!'1de bruttc:: --över ;. t~g 1QC.; ~~-. --.~ }:e. e} le= d2.runder 1 C.{'. kt :: 5c 1 r1i". l':g' 3.;: - -scc~::-e::..d!3a: :?.~: an:~a.r1 ~it:- J.r-:f!:"u!-:-:: -::~~c :-: ~:ra:.. ;i:ild~rl Yäga:1åe hrt! ": ~.c: -- -::.ve:- ~ 1'.f --5 ~:~ e:~~~ d~r~~jer 1C<:; K[. ::.r: '. ) ~- '-=...-."';:' :~a:'"'~ a.v c..:ic.r:a.;~: (."!t-:=~;:::~::-a~. J_:~ ~:1i.:-~ v=::;.garde br"jttc: --~-\ e:- :. k( 10(_; ~ 1~~:- 1 --~ ~f ~l~~: di~un~e~ 1 r>~: K~? : ~<:!... :\""'!-":~ :.:) :- s::-:..:'"': &Y t o;:.at: -.J2o::f:.ra.:.;- ~:. ::c:.:-_ \~~gc.:jde b::-t;:t-:..: ~ 'JC; kr 1 ') : - -- :_-. ks e:.. 1 e::- -iä:ru!1de:- ~ CiC.i Y.[ ~ C!: - -=:c1c.~::--aö 1 O"::; l:g 3 C : - s~f"t 2.v ar:r.:.ar: :'"' ruk:: -os~c~rad,~~ kä~: väga~~e t~~tt~: 1 --~~ve~.: ~:f' oc..~ kf: 1 C): - --~kg e:le~ dtru~1de~ "1 JC: kf 1 ~ =~~0 sai'l 3.~. an~ jari t;:;~iit.:!'.>"v"2~>:i: : -os:i~~~:::--~.:j. ;--b ~:2.~ : vt!?.3.!"""!d'? r.iruti..c: --C:Vf: :!:' ~- Y.f. 1rJG!-:[. 1iJ:- -- ; Y~[" e:.le~~ d~ru:'!der 1 X ;:g 1C;: -8'.)C ~:-:-a.d :r~< ke 3r):- _,. 1:~

54 Prop. 1981/82: Förslag ':.ill 16.g o:: ändring lagen (1979:514) oc änd::-i.ng i lagen (1977:975 ) med tull taxa )a~-en (1q..., 1:9;:~) oed. tulltaxa skall ha nedar.. angivna :ydelse. 06.1C Frukter (även ko;:t2),.!'rysta, utan tillsatser av socker: A. jordgubbar.r.. anc..ra slae: 100 kc 5C :- Oelägge.s \lilcier hela året med sa.:mtg. tu::..l.son. rnst~vara...'1d.e :ärska p::-od.lli:ter ll.'1de:- de:-. tic. dessa är höfst tullrelagda o-:.1c:?~u.kter (S.ve:i kokta ;, f:!:"yst&~ u:a,r.; til.2.sa.tser av socke:::-: A. jc:-::-dgubbe:.r E. andra: beläg~es under hela året med sa:n.rna tu:i..l so:r: rr::otsv2_!"j.nd.e fä:-sk:::. prodw:ter unde:- der. 7.ic dessa är högst t~1jbel.c:i.. 'cia

55 Prop. 1981/82: (; kap. Beredningar av köksväxte:::-, frui;ter eller a..'1dra växtdela:::- Anmärkningar 1. Detta kapitel o~factar ej: c.. köksväxte:::- och fnil:ter, beredda elle::: konserverad<= p~ sätt som C...'1f:es i 7 och f. kap.; t. :'rw:tgeleer, frukt-:iastor c.c.. i :c~ av scckerkor::ek-r,~r (nr 17.0L!) eller ci1oklad.kcnfekif (r.r 1C: Köksväxier enligt n::: och ä:::- sådana sorr slru.lle vara härli'crlig-a till nr0? s; or.j de v:.g :c-.:-t1j:l:i::-1c0r: ~ : : el~f i.:.~::-- a:ir.:.vet f;i-:ic~:. 3. Ät bare:. växter, :r-öt7.er och i-id::-a vä.a"""td.e:a:::- ~ t. ex. ingefär:?. ocr.. angeliko..) inle..cda i soc~:erla..g sk~l l tul: tc.xeras sor.: kor..se! ve:i:-2c. fru}:"t. en~:.:..[1, n~ 2G. (; ~.; tver.. :::.c:ta.de.. ~10rdnötte~ skall ~ulltaxeras e~ligt nr 2C To::catsc:..:"'t i vilken tor~sl.::,sta..'!sen u;i:p[år t.:..1::._ mins: 7 viktprocen-: sk~=..:;_ tuj_l ta.xe~a.'.:-: enlig1.. nr 20. \: !~0l~.sväxter oci frukter, -~eredia elle~ kc:nservre~ade ;r,9c. ä:t:~i}:a t>lle:r ät:..:..kse:rre., äve:-: r.ied :.il:!.sai.s av sc::f.er, sali, k:::yd.dcr elle! se:'la:: : J. [.1.XKCl. 15 % P. oliver, kcp:!'.'i.~ c,c:-1.::!"'uy.":.er. f::-.: C. 3.JJ.d.rG.. slu.g "' be:-ed.da eller konse!'"'ver-ade r::;ksv~xter xed ~ttik~ elle= ht~ikssyra: fa.. t.~,;r;2... er. ~~iver. k::=..~ Y'.l~. ;Jc::~p~:.t_a. : r:-.-:~>=:l ()8L s;:2_y~.:..!?. ~ a:r:~~a:.... r :,-:.:::t.:.s;- :-::,ie~1..j..i.:1!":':' ::ie:;; ;:..:r') ::u~:.. ue: : a\.- :,j:l r;. '. :.. >."J hä.r1!~_:.~~ i "a ~~:!'.'-:er ~ci: t;(_ir1-:"y,, ;.: : :::<:,j_kt.e :!'.' a 1.~ :i 2 ~ ~~r.::-. :!--~~. ~ ~ f.2.:-:-, : :: :- :. ::.. 't: :.)c!n'.) r : C:!.!'"!:i.!""'"2. ~: -~ 2. ' inna: sä: t än 1-.. jc rd.f;11tl.ar !"12..ll.o;. 11 :c "t 1 el~s:~::-:-s un::ie::" hel.:=.:.. t.ret rr.ed za.n::na su.i:i:r..2 -;:.ull so;;; ;;-1ctsvc.:--a~de f&..:rskc:. i:. :--e:c.:ukter under C.en : i C. 0.essa ~=!18gst tu.l:. be::.ard.c F~..lk"te:-, :rw:tsl:a.l :.>-::!-.: 2..r1C.rc:. vä.xtc.el.ay, ka..."lderad.e, 5lase:::-ade eller :;:..:; likr.ande sä:t beredda ned socker Syl"Ler,.:~rW::t["eJeeY, a.:j.rr.:elader, :r.1kt:r.o~ oct f~tpas-:.o:!:", :iere6.dc~ [eno?:! :c:k:n.i:--1~:, ur::~i eller u~2i.: tillsats av so~ker: J... c..v kc:=st;är, kru~-:i-;2.:r. ~:- ::..:_;r:u::icn,... ~ orcf;-c,.-:.it2.r, vi:--~tä:r c ::t"i.t;:;. ~er;... 7 ~; :f.. e.r1ira sla;....

56 Prop. 1981/82: :. '.~.i~. F!"'..!.~:~.er. b~reddc. rd J er kc~rerverad-7 p2. :-:..:.i:-:.<..:.t sätt, J1ed ~lier \1tan l.: :13a.'t~ av Ro:;f.'2!' f.-2..le:- c.p~.: l :1 /?"~ukt sa!~t (in begripet d:-uvmus"t.) och k:>i'..sv2.xtsaft, ä:ve~. med :2.llsats av soci-:er me!'"j ojäst oc:-1 e~ inne!' ';.å:j..andt? sprit: A. av svarta vir.bä:r, äpplen ocr. jord.[ub~a:-:, olan6sa:"t 1C,..,, E:. :ir_11a.::: 1. av pä:-crq f~::rsbär, ::=lcnrnon, k:usbär, vinb3.r, andre. än svarta vinbär osh i<:_iksvixte:r 2. a!1d:-c.. s la. ; c,,,. _,!,,:. l:ra'.:'t der:

57 Prop. 1981/82: Fö~slc.~ ti.:l Lag orr. änd.rinf i le.. 'er: ( 19r:.:7: 34 :_;; cr1. r:r:..2re -"le~i.:-1f" _t.ii:: Jordbrukets omre.t.de!iä~i?encm fcres1:rivs att t~l:!ase~ l19~ 7 :5lCi oc priss!:~~:l f-.tc. ::ieg.an ~nc.:.. i.r~a regler.in[. p~ ~ord.brukeis lydelse.?örte8kn.ing :E:la~a 2 C ver varo!' som avses i 2 S 2.a.gen '.rull ta.xenr Varush.g ur 19.oe uar~.:e!'k, e,: :nä.rif:. 1rli~2. till nr 19.07, även innetå.llc.nde kakao ( cavsel. t. :-Jiir.:.gC.en) :r:ed illldantag av biscuits oct wefers :C;ctatis;-1rodakter 0: :1 vroo.ukter ::-:.v till nr ij2.n:""c,:r~i '2 ~~te:- oc.}-j -!:>Jr::c~ bered:ia elle:- konserverad - ;:;~ a.r.. r1at s~tt ~i :ned ätt.i.ka el.ie:- ättik-:- ur ur o:, 2G. o~: 2C.07 f':tu:ter,.:"'ry::.te:.., :oed. tillsats. ay socker F=tti:te~, f~:tskai och a_l")d.ra växtcie=..ar, kb.nå.erc.:.dc, glaserade eller ;:,å Eknande sätt beredda :ned socker SJ~lter, :!"1..iktgeleer, o.arnelader, :~tmos och :"'ruj:tpaetc~, bered.de.. geno:r! kokt..:..nf, r.!ed eller utan t:..llsa.ts 2.'-'" socke~ i7ruj.:"tey, berec.da eller k:jnserve::-aåe ;J2. ar.l!lat sätt, r:ied eller utu.r. t.ilj.sats av socker e:le~ sp:-i t?:-uktsa.:t ( ir~-de[tipet d.ru'\'l!j'j.st ). ceci :ills~ts av 2c1cker ~o:::cgenise:-ac.t :-:~:T.i::.::~r..sc..t-r,a livsrnedelsberednin.gar, irl'1e:ia:.lar..oe t::.>t.1 '.:.nbegripet andre djurdelar) 2 Se~aste ly~else av la.gens rubrik 1~74:865 Senast~ lycielse 1?~9:~27

58 Prop : Den sven.ske. ko:iservin.:i~st!'.:. so:r. arbeta!" oec. bär, frtlkt, g!"cnsaker :>ch r:: "":".:'ruj.:ter by; de2. i S"tor ut.s-:.r~cyj'_.:..ng "'c.p:p u...r.ic.er indus::r-ier ~oi-:.al:i..serade till lä..rr!pligc.. odline.scitc'å.ci..en. ~iksor.-: v.::..d rt::.l:..e:--.:-1.:1.y.lan :.ndust:-i ht::.r dir~.:te::o sket~ el snab ~ struy.:turomya:1c.l.i.ni:-: ser.i med.f'c.:rt att C.e :::ind.~e kon~:ur:-er:sd.ublita. eri.he~e:!'.'!'"ia dill:-: i c :-., :r~a:-!"'.lec..l&.[.'t;r..ir1cwa.r:ic ska.;:.~z~t ~:r-:"tler. i : o!"'i c..v :nir~sk~de sys.s1?lsättni.r~cstil~f~lj.er1 bå.r1e :i!"1~ ~:::.fsr:i:!..2..~ :)0!"d..-8ri..l..ket oc:-~ inor:i ~:-"..irre:-an::ie- sver::ska ind:.:.st:!:"ier I~2.n C~ve:"lev-a -'.:'Or ur sysselsä: t;.:.i:ig~- o ::.-.~J v::..:l.utass~pu.:-11-~t vare. en b~ttre i;~.sr:ing 2.r.. 14,...-: Av i:!-? k-i;.::.~ ~:arande rrödorn;::. fi:t..~s r.t..e,~a S8:r. mec ::5!"de2. k2.i1 oalc..!.; :~c r.: : a!1.:: et : :.- : t.:: vå.::-t norc ~i L,;G. läce, ::uen ~01!'1 behc:.ver ett!1.~~tot b.ög:-e ti.::. :.s~:yd.;:: är. oe-:. 2..V l~tri:o--.:=...ri~:er.i.: c:.resl~.~a. Til 1 å.er.. r::~!' Fi:JC..us c<:..r..,: ::,;,1C.:..ti yl ~:on~.ude!"1tti&:r}:n2.de:1, me-c..:::.r.. Se~per p~r:.' Cu:::~YZ::..:::' e:1 t;;;.~:..:c.r st::i~}: '.5ksri~::..rk:!'12..d en. 32. s-:;int Z :):T, 2..::- 1 ~71 f~:rr:::: 671 E~i.: fz:..t.:-ike:-t so:i i:lve:rkace Y.:ir..s~rve:r~-:.:.e?.. r~e::::-. :1..::-d~ ~~;;p-.i.:;.nr;::::.te:.!:t. '=!"1 S:f't:t~::.. a.:- ;:~i 3:: :irj.:-...l.rrer.se: ; :-~: t. lr.:: i 1 J..::.3verif:'."E- E:-X;:c~l.E~:r-;:_;_:- he:..>.r:::.:::~.ir. ;:::-::-;.::-..U:t.:!.cr. ;:;..\' c.ju~.. ; :--yr:~:::l ~~rte~. :Jet ~= e:t rt:-s...;.:.:~t ;.:.'\.' ~i~1:1;.:~;.,~.:: 0ci.:.! 1k.. sbc~ti:ir e.i.se:-, sk.i~~:i.:ji; ;: 0C..~s.:r-8, '="tt er:.: s:..i!'iarl:-?:e:- r.iej..:a::-; ci::ile:..rt ::r::f..:.~-: L::-ik 2ar:it effey.- 7.i vt c.:-:,.rr..s. f;--=..b:-ike-:--. Vissa ~!"t}:va.:..i tete::- ~.:::r:-_ kor:ir.1e~ f::-a:r. är d.oc~: ;r.i:ic.:re lälii!:..ic.s. f :-.r fr;~~2r:i~(:. IJE-TJ i2.:-e~:ot ut:i:ärkta f::)r 2:-t.~-,rer. Fäl.~c:. }:r_~!12e~re~a.::::e 2.rter. F i:-:d:is oc::..ses;'e:' c:-:.:-":je:.r..:..:r :::e-: ~3..C.e : r.:;~inc o~!-1 ~:cr.c.er..rer:n~, :r.eiar_ Ts:_r:F:~:.-~ l ev'=:-erar

59 Prop. 1981/82: råvaran ti~: Fcodias konse:=:-verin~. de~ n:\dvä..'"ldi;;t "-tt äve!! konservärterna. ha.r sa.:rna. tullsiqdd. odlir.l; di::-e!:t avsed.d :C5!" S.?.!f:.ti:lve!"Y-Jlir.. ". }Jet är eri typis!: ::'(.-.:-- fär2y.:2 svart.::-~ v:..r.tiär 2.:' t"'.ll ls!:ydde-:: 11 pr8c. t'i::~:- rrod:1kterr.a

60 Prop. 1981/82: eträ:fande ett..:1erta:: f'.::'r!-:onsume:1te!:"na väsentli '2- tu~lpcsi ~ioner i'c~rel:gg-e:-.:.nte nå..?".;d nesvä.:::-a:ic.e ir.::po~tkonl:-u.rrens oc:t ej he::..ier rir.~--~ E:~~~:-2 tecker-. p2. att en e.åc..an 2..:- att fö:-vänta.. TVä.rtc:-. S.= s0:;:.:::a..'t:f.i:' av u~re6.n:ng-e:-~ i.0;;0rt2_:1c.el.e!1 o: ta!iiycket 1: ten... ~ä:r:fcrt ;:ie::i va:. som ~:ille::- sve:isl: k0!131l'ilentvc.rup::-od.ui::::ins ko:1ku::-!"e:isf '.:irh~1::.a.nder..:. allill~~ri..:-jet., t!"ct:= att f::te:i.nsskyddet e.i sälla!'"1 ka.n a~ses noc.e~a.t. En C-~ad. i:npcrt!o:onki..~.r!"e::te' sku:.le från ~:o:-is'j.r.le:itsynpt:.!l~:t va!"a =='ns!:vä:-:: be:.rä.:'fa!18..e ~L.s~:ill:.gc:. pos.:. tioney ne.:i Lans:n: till er. cful2.stän-j:.. '. inhe.:r.sk Y.. onku:-re:-is. :.i. vs:nedel sindus-:ri ( 1972: 2-) 1 so::i refereras.:. pro1:ie:r.oriar.. er~ totalt set: betydande in:c :-sel av p:-odukte:- inor.i fruy.t- och ~önsakskonse: Yindustr:..~s or.:ride. i)enna.:.:nr:;o:!'":. c.io:r.i:1era.= emelti::..~växte~ o:;l: e;./sselsä:~rii;.=:-:-~t~:.vec:!:.l:n~en i!e~w..:... r-j.kt- c::::. f:'!'0!1sak~kon~e:"v inciue.t!".:.r~ ä!" t i::..1i':-ecisstä:..lan8.p. i :r~1.;:c re :se me: bv:::-.::.p Ge: ~::- :::..v ::.ivs:nedel.s:'..nduetrin, s2.v~i: Ce:-J s~:yd.da.::e ri~~t :.~.. -c.tes 1 C-t~. ::--å.n i.ri'.11;.~t!"i verke~c r;ei.got senare u.~rec:n5 '!1.f." o~. i~pc:-"t.~:o:::. t:i.i:~~ran:ie!'"ie:rl.."tia:iia:-knac.sindi.;.st:--:.. \E-I!\:: "':97~: 3) til::..~~::l:.;ic:i f::-ä..r. :.ex. fisk- och :iskkonservindus:::-in.

61 Prop : h~!"t~l:.. ä:::- det frå.n a.2.lm8.!'1.i.11a s~'tlpu..11ic:e::- angelä~e~, a:.: :..~po:-ten inte för-svåra.s Rå att en nc5dvä.nc:.ig konk'.j.!":::-ens omc :lif;görs. Notera.s bc:r a.tt be::::-ö!'d.a livs:neåe:i.sin.:iustri o.ftr::. utr.-ör dotterföretag ti:::..~ u:.:änd2.ka konce:-ner e2.ler!:a:: armar. väse:-jtlig :'..niernat:'..cnel ankn::rtning. Ino:n frukt- -och ~ör.sakskonse!'vindus-c:::-in sva:::-ade d.e utlandsägda företagen enligt s:::n1:s :::-apport för 72 (av syssels~ttr.ingen 1975, jäc.:0reisc oeci f=.~ä!'lss~:y:ide: i t. ex. Fi:i2.anC.. e:..le::- EG - so!ii gjorts :':!:'å:-1 indus1.::-ita11 - syns.:...:.::e relevant. ~er. i'inska tu.llpcli: iken av...,,,,.. i ker a.l l:nänt sett i!ilå.."1ga stycker: från den svenska. :no:n EG f:..r..ris rec.an i :nl:ei.get en!:tiycket sto~ :tconkt:.r:-ens :ne:la!"".i åtsk:.:1-:.iga t.j 1: ve:-kai-e! ~ä.sta.n alla ~ed.j.er.:s:ä.n'ier, er. konkurrer~s scm ko:r.;ne:=:- at~ s!-:ä.!"pas ~n rr.er nä.:::- r.:iedlemska;; 1.ltbver.:"ör Grekla.nci äver. :i:..ir ai:tue:lt för 2pa:iien oc~i?c!'tuga:... Konkurrensen ino:n EG är f.n. s.i stor, att ett tärc:ig-en hö ;t /;':::'änsskydd =~t Cemenskape:-i inte ruedfrr nå.,,"ta nackdelar från?:!:'issyr..pu..w.t fe.~ Kona-:mente!"na.!T.a~ir... '1aden ::-fu'~ cl :..ka s:at~.ha:i:.elslä.r:der är en:i?"t ha.ndelr:s u~pfaitnine. => :::~:E<: litet f;t"'..it.:.dac ps. ve:-k:ig~ete!'1. ::;en :r..i:ic:-e :..m... po:-:. so:r. r....;. ~i..er i':=:-fu-l s~c.anc länc..e:- Ka!'l ir.t.e ~ä!'.":la tas t:.l::i. t:.::..l sa:.::::..i~a Jä!"lde:-. Som t:t:-ed.r.i!"'1~e!'1 på.pekar 8:::""a:::.a.i:: detta kc:~;::i-:el ~nt.e-.;.-, ::ll~f:-ihei.eri er..l.:..r,:. 3veri~es av ta.l. r:e:i E:::; ccr-1 c.v~iga ;FTJ..-12.nde:-, va:-.:ör :.u:larna.. i-:~!llrne!:' c::.t.: avse ~~l2:c. importen. nigc.:. sor: Lo~ie tala :"":.r!'2:"sii::t:e;!":ie~ vi:i :lt;nä-:.ni:-1gen

62 Prop. 1981/82: ä!'" det naturligt, att den til: f("ljd av penni:.i~ärdesutvecklingen niinskade tu:lskyd.d.sn:.vå:: p~ r.u at:tue~:..a vari.io~!råd.e i stc~:. sett inte to:!'de!'la inr:e.lu!"i t ~~~a mey -~ ~,yda.r!de cvårighete:-- för de:: berc.rc.a industrir:. J\ied 1-"!3.ns:v'T!. ti~] industrins st:-ukt ;:i!-:or.l"!lt=:r tullt: jninga~ inor.; den:ia varusektor Uled. st::irs:a san..11u:.iy.:1et att leda till ökade konsune:rt;~:!:"isty. :Jet ':>ör vidare eriny"ae om vikter.i av att i!"åg.ancie ekc!1or.:t2.s}:a läge iakt~a.:ö?' s:.ktighet i fr~...ga or.: a.tt hc.:a :.ulla.~ likson:: a!""1ä.::-a :pa._a.gor sc!ii Er1lig-t rr.ir. r:-1e:-ii:lg ä::- de: :nte a.~cept.abelt. a.tt Leba!'ld:i.a ~iinsskyddet f6~ vissa varor in:n::i ka-;:: i:e2. 2 :: 0 j två skils.a ean:~anilanf! oteroen<::e av vara:-idra. So:r. fra.r::.~f,r av utrec.r.ingens f<:'.rsla;r kan rå.varu.kostna:.sut,~ä.:n:i.ing i vissa : all t:l: ak:uel2 vic. si.dan av ett eventuellt särskilt tu:j.sy.:ydö..?:-8.gan o~ beb.::vet av råva:-u- ~OT.pensation -:;.treds f.n. av kor::unitt n :'"'C: r in:..usty.ins r2.varukos-t.nad.s-:.itjic~!1.:..n (F :). '?örst då. pj_k:s ::: Tsla~ ::reli~ger t::._~ det m(::"-jli~ att bedöoa storle!:e:i av det tct.g.:e. g:r-2.r::.ss~:ydc..et r;-;.,.. vissa bet;.rdelsef",jlla p:-oiui.te!."' i!'10tj de"'::d kapite:.. i tulltaxar.:. liet syns inte rikt:gt. att..:.. dessa fc..l: nu fran2.ägga!örslag :ill :.'..:.:.=..n.y' uta.r! k2.!1ned.j:::i ox :=JJ::s st2.lln.:.nrstagande. :Ue~. 2.r :~u det tst~ja t:rä.nr~k?g. ~e:.e :Jii.~P... S')~ -:: l:.~ av~'.:'ran::ie ocf:.==o:::

63 Prop. 1981/82: nings1~:ppd:-ag 1 som ju avse:- e~ ge:"lom~ång av a.:la sr :-;:-s;:-,ål avseende råva.:rukornpensation. ~.lrulle si:.äl f:' re:igga f2r- en mer 1-:or:im.:it vid Oe: ut:oedn.:...ngsarbe:e, sor;:.~ag ~a:t ~.:..llfälle a""1.-t f(;.} ja - t:!" EPJ: upp::na..i."1as påskyr..cia sin r.a~1d.lägping.:. :.f:"&.gava~ande hä~seende. ut~~gspun!c:: f2~ -:1.4l~sättni:i~en :cresl~ nuvarande importincidenee~ oe~ tilläg~ för den eventue~la ft~dyring, so~ uppjusterin~en av v~ssa tullar i k~p~tel 7 cch 2 kan ~ed~~ra. Detta i;t:-ed.n.i~j.g:ens fö!"s~ag, sor.1 : ~.ri.ssa fall a:.: tfö!' ::r.yc!-:et -:ieaktat!")~ gr'x""1c. av r.~nsk,.. t:-dheter..; av en er~1etelig tu:::.l!c ~ vie.sa Yaru- ~uppe~ :.nor:-; ka;:i t: 2t ä~ det d2ck :.ä.it.pli~ att i t:an:i. något C ver- eller i..l."'1d.e::-skric.a den pri_n::ipiella ni v :i...:a~: y:._2,1 dirf~5r f:;:::-esl~ f( l.. iand.e tullsatser i de fa~l ja? e~ anser utre'i.nir..ge:j.s _?~i..:.ci_l.2: 1 ~<::!r.t:c.::., Tu.11: >:, 1, 'T\1llin~j_::J.ens: { -:c. I --...'..._::'.2_(;2 ~0,!:; Tull: 2 ~ '!'ullin:cide,,s: r 7: _?C.!. 0.l.J..:.:_: i.8.2<i~e. _l:_2k _vfx!_e,!:; ~'Ull: (, % Tulli:--1c:id.ens:. %

64 Prop. 1981/82: ~c~o~.loq iä_::t~rl Tull:5 % Tullincidens: 10 % I prj_nc ip e::nd.ast en svensk till verka.re fcr ko:-1slllentva.~marknade:-i. Utveci:2.ingen till de:-ir1a fa.k"':.is;:a monopolsituation torde.:. första hand ee..!!ir.larj1änga ::nec.. de betyd:?-"'1.d.e stordriftsfö:-delar, se~ er.ligt Industr:ver~ets tidig~re nämnda ~appo~t kär..:ieteck.11ar d.ennc.. ind.uetr.!."t:::-a...-riscr.. I.:r.po:-1.värdet "..ltgör ce.. 1 ra.l:r att :ii;r.fcra :ned en inher;:sk ;;rc :ii.j:tion o:r, ca 20 mi:r. Eri. jä.:i:.:c::-else I!led tullfö::-1:~:2-a.nden2.!'"'~::- djupf:rj'"sta. ä:-ter är knappas: adekvat, d~ ir:ipo:--te::: äv der.: C.jup.:r-JstG.. p::-ociukten praktiskt ta5et upphört u.."'1.der senare ~r. Tull: Tullhet för haricots verts, bryi.böncr 0. likn. samt för vita böner i konserv Någon svensk prod.iktion av ha:-icots ve:!'ts, brytbönor c. likn. :'ö!'ekorn:ner i:ite. :21. a. av ;J!"isskä.2. fö!"elig;er :.nte nå.got IJ3.rknadsmäss.:..gt samba.i."'1.d med den dj"l;.pf:-ysta produkten, v:.lket u:iajoriteter.. tycks anta. Något särskilt subst.:..tutionsfcrhållande till konserver~de ärter fi~ms i:-ioe enligt ia.~delns beciöm.~inb. OG..lin.g-er~ Nä.got s}:yå.dsin-t.:r-esse f:::-år.: c.1dj :.ngens syn;:runl::t kar1 dä~fö= av bör..c::- av dess3 slac är :nyci::et ben-änsac. och a!"-oetskr2.va.."1de. ri~1- :öreko~er int.t:, d.å vg.ra.n t-~:._:- ci:!.l t r::. r dyy oct: dessuto;rj ä.r ( ~V8.D7:2.!' ' Tul~: 12 ~?u:lin::'..ide!l::: il ~-

65 Prop. 1981/82: innebär en ej obetydligt ökad beskattninc av kons1l'r.enterr.a med hänsyn till importens helt dor:iinerande betydelse. Med en vi8s överrrån;: till speciell:< inlii(>;1_'1incar, vilj.;:a int'? konkurrerar med importvaran, har den inhemska producentens konku:!:'rensläge stärkts. Möjligheter att r:ied någorlunda rirr.lira tullsatser helt effektivt skydda produktionen föreligger knappast. Skulle i framtiden svårigheter uppstå till följd av ckad korl'.currens :'.'rån utlandet, bör dessa r1ötas med särskilda stöd.åtgärder o:i! så anses befogat. Den av majoriteten föreslagna tull:1öjningen är utan betydelse i en sådan situation.?.0.:.0~._20_2 iar:c.ea_kqk.~v~,!er) '.:ull: C: % Tullincidens: 5 ;,:'.. I konsekvens :!led tid.lgare anforda tullforsla.-;.f0..:..02.l O.Q.,;,_ :.~:r~t. j_ofd5'.i.qb.::-_m!!_d_ s2c!::_e,!:) Tull: Oförändrad (50:-/100 kg) I avvlli:tar, på rj.y:: s :otällningstagande till frågan om eventuell råva!'ukor:ipensation för socker ber nåi;ot förslag till ny tull ir.te faststi0.11a.s. Vid den tidput'.f.t då F:.ÅJ: "..agi t ställning Lll fråga..'1 bör!'::an ocks~ bättre kunna Ö'"le-olicka., om :::-ealistiska förutsät.tning2.r verkligen l:a...'1 ska;:;ae för en ind.'.lstriell a.'jvii.ndriir.1_: av svenskodlade jo::-jr:ubbar och om därmed behov av tull skydd.:~~:religger. 20.0~J.100-9C9 (syl:.e~, f:"".lktf'eleer, marmelader,.fruktrr:.os och f=-u.kt pastor, b'?reddc. genon t:okn:ng, med eller u,!:.~,!:.i!lqa,!:.s_a::: ~oe_k~c-j. Tull: Oförändrad (35:-/10(; kg) Vad gäller större delen av hit hän:örliga va::-or blir fr4an orr: :::-åvarlli:or.;pensa"tion!"ör socke~ av avg-örande betydelse.:t::.: n:.'.:::.jlig!'leterna. \.ill frc_.~ticia r~oderat importkonkurrens. ':':::-ots ett f.n. tulli!kydd., soo fastställts :ned hänsyn til:i. dåvara."lde råvarukorr:pensa"t.ionsförhåj.la.'lder., uppg-ar importen e!ldast t:!.11 ca 7 % av det :!.r'.!:emsk;;. prod.uktionsvärdet i genornsni tt. lmporte!l innebär inte n~ot het :not den :;.n."je~ ska produktionen. Hu :'.'öc-esla,:;na tu: la:- oc:i f:i.11 råvanli:om;: 1er.sc:.tion sku:.le sa...tj.nol ikt. i st ort. sett st c ~ -pa de~ L-uv~ra.nd e ber:-::-ä.."lsade i.u:porten :ned åt- 5 Riksdagen I sam/. Nr 120

66 Prop. 1981/82: :oijande negative. konseh.--venser :ör konsurue!1ternc... :Jet ä.~ dä~för vad g~ller dessa \.. ::tror sä::-sk.:l t ange lä.get., att ~änsskyddets.:ramtida storlek bestä.n.s f.''=do!!: c.:':.t råvarukc..ffipe::-isationen och ett eventuellt särsk:'..l t :nanufa.ktu=-eringsskycd i forn av tull behar1dlas i ett salillr.a.'1ha.'1g. Jag kan därför inte oi träd&. förslaget om 5 resp. 7 % tull utan mc~lig!-let att öve!" b:i.icka vilket det tota.la. gränsskycdet kcrr:oer att bli.!tågan or;: eventuellt tullsk"'.rdd för pro:iuider inte innehållande socker är nära beroende av ett s"'..ällningsta.ga.ncie ti:l gränss;:yddet f::'r ;: ::-odukt e:::- med socker. 2C ,.3C'3 (:ri..iktsafte::- av vinb~r, jo~df:'u.bba!', äpplen, päron, körsbär, plo=on, kr-j.sbär s=t köksväx-:.safter, obla..tldade elle:r i -r>lmcl""li:"l.g mec. ~~ _a.ftl ~ -, 4-:1 %; köksväxt safter t1.l.ll:ria Ut~ed.nin~en ko!1statera.r, att råsc..ft. so;r: a.nvi..11d~ för tillverkning av sa.: t enda.st i 1.:.. ten utsträckning ~rociuceras inom lanciet. :h~va::: a:1de t-..illiljcider.ser ä::-- låga., ofta 2 5 ~.. Utredningen c.....rser tyc..lige:-1 att "enorr. en tu2.lsats om 1 J j;, ;.'"'ör saft p::-odill:ti.cn av t.il:..:-8.cklig or::fa'tt:iir.:e fr:5r i.nc.ustr.:!.ns behov. Lur.. nri:u,;. f"c rut.sb:ttning--~r.i=":ir e:-~ sådan l.i."tvecklin[; f0rel.igger, 2.r enli~ 11..ir-i me:iing in"te till.:re~ss-::.~2.la...'lde utrett och if!"å.gasät"'.,s p. i. må.:1r.2 håll. I förhållande till nuläcet. s~:lllle :a~tande i::ves:.eringa.r!:::-äyas ej e!lc..ast. i r.yod.~int-~ utar: o-::l:så.:. ;i::-odukt.:.onsar.. :..2.. gnin~ar. Det syns up; enbart, c.tt er~ sac.a::: svensy~ orn J:;=od.U..i.ctiorJ ;;r:...s!!'1ässi[:'t :...nte kar. koriy.."i..i::-rerc:.. :ned utl2..l.d.et. &-~ väseritl:r fcrciy::-ir:t; av slut~rodlli:ternc.. skulle d~:r-fc:r bli ±'C.~ljder.:.. Att.satsa p& en!1"...lvudsal-:1.igen Tiy, inte l:onkurrensdur;l~.[. odling 0.:;I'. produ.ktioti ä:- enligt rni.r.!i!er-j.ins felaktig-: och kostnaå.e::na!'1ä:-fc.":r d:-a":>bar ko!lsumenterna.?rishöjningarnc. kan bl av en s":.crleksorci.."":.ing sor.i leder t:.ll rr.inska.d efterfrågan. Jag 2.VS"t-}"Tker d.2.rfö:r att den f'c:resia~c.. tullen o:n 10 { g~no!:!.i'örs. tu1 lsats oru 4-:1 ~~ :c,~ de va.:r1.1slag. :ör v.:.lka utredning-er. nu föreslår tull, scj.j.le rnöjlicen k'tl"'l..."12. a.cce~terar.

67 Prop. 1981/82: V:'..d.are,,...il]. jag ifrå:;asät ta. ow en tull på kc.~~:svä.~ ~tsa.fte!" verk:..if.:"en ä:- :uoti. verac. Sb.da!: saf: torde med. ll"'"!dantag av r.:io:!:'otssc..ft ir:te p::-oduce::-ae inorr: landet..! 'Jorotssaft ä::- l.ättförstö:-ba: o:::h förek'.lr:i:rier dsr:'.'ör inte i den ir.ternationella handeln. :ij 2 ldee:?:"' om att saluföra indust::-.:preparerc.::.,!1åll bc.r:-1ets.behandlad ;norotssa:'.'t, s.:im uppgetts :'.'öre ligga, torde inte vara mer ava..'1-2era.de och det syns r::;.rcket tve~:samt, o;n ma..'1 kom.1::er att uppnå e:t E,0d:tazbart :::-esul tat. Skulle e~, sådar. konk:u.rrera.."lde produ:c-;i or. i utlo:.r1det ver1:l;;en }:c=a till st and, blir det tici.s nog att då aktualisera fråo;a.'1 oq en eventuell tull.

68 Prop. 1981/82: GAT'!'-bincL-i.:.ng l:r./100 kg Tull e!"il. tull taxa kr. /1CiC kg 2C'. C,1 2C.02 10(; ii:rter 2(i'.~ b :::nor 3cc E".vE..:r::p2.r och tryffel ~~.i.. i t: mate~,f 3 tod2tp1li:.aoe: -t.011n.t.:iu:t2 :<<; ~.;:;c..rrie". 901 oliver 9c1~=., ka.1:.ris sa1:rt rt: d. oc:h r:r::ir, paprih. 9C3 ar.:c.:.:re. 20 2(:?r~ ~'; "-., 12,50 2::. 2( ~ 2C:.:ri t-5 12, 5CI ~JO 2 :; 4() 4C: ]JCi av bär 40 9C:S av anc.!"'c e::.a.g r~c: ( kastar.j er) 2C. Cli:". 30C c.: 1.~1s:ru.~:"te:!'.' J('i'.:: :!:;2..ro:-1 ~()(. a~,ri ~:C:ser f..c}.'.! :!." ersikc:-.:-u9 ariå.=c.. f~.li::*=r 90C bla--:ic.cde.fr.j.kt.e!' 1 :. t ~,(: 1) 1 '.:> I 2, ::;c 1 2' ~)~~ f:-i 1 :. 12. ~1(! 12' :.c: ~ 2, :.c: :ri f::-i 15 12, :)c 2CJ. 07 a.\' c it I""i.lS.lkt er:.: k2.:-l v~~a:.'1.cie: "b.!"".1t io: 3c2, jc!2, Eve= 3 ~g 5 30~, 403, k eile~ av a..llnar~ f::r.it-:1. : i kä::-1 viigc:... nc:.e t~...;.:.:c : ~:,:e:!"' ~ f-:[. 1 ~: z. k~ el:er dä~u..njer 12, )(.1 7, 5C 1C 12. ~.c

69 Prop. 1981/82: av köksväxter: i ki:::-~ vä~ande b::litto: 702, b06 över 3 kg 1 L' 703, % kg eller därunder osockrad saft: 305, 40E;, '<Je, u:- 305 in casks: av citrusfrukt, äpplen, kö!'s-nä::-, svarte. och röcia vinbä::-, krusbär, päron, hallon, jo:!:"å.gubbar eller blåbs.? ::_ anc.r<' kärl: av ci trusfrujd av ä;;.ler:, kc.rsbär, svc:.rta oc:i röc.a vinbär, krusbär, ;-;ä:-on, Lallon, jord.gubbar elle::- blåbär

70 Prop. 1981/82: Cente:not u-lä:jciema.:nvm ~~:r.e-!'1.fi!' de+~ ~ene:-'?1 le.. preferenssystemet gäll.ar.ide koncessi :>ner sor: i v.:s.se:. fall även är ~?T.4- irnn::-es:o:'..oner rr &.r.iffnr Va rus la[ Zroncr pe::- fviedgi.. vna 100 ':e- tullförbast ull m2.ner UT 2C.01 ur.2c.ci2!:c:ksvä~ e!' och.ll:-t er, ~eredd~ eller ~:onserverade me~ ättika eller.ii.-ttikssyrc:. ~ öksv2~y.t e:-.153 oliver och kapris (även E!?r:1_4) 1 ~:1 2...r1d.rc..:. : ä::. eu.r~::.. och ::-öd!jetor) f!'ukter }:c.ksv2.x"ter, [1ere::id:::. e::..ler ~:onser:eraci(" p:i a.r. nat sätt ä.."'1 med 2.-t. t.:d:c. L'Ch ~t ti~s ?C' :'ri U:!" 2Ci ~,01 tur.later cil iver ( äve!'"1 "i.??b) K~pri:.: sa:r.t pe_pr.:.ka \ äve!'l E?T.!..": Fr.i!:ter, :'::-W:tsio.l 02h a.nd:-a vä.xtcie2.:i.r, ~=ar~~ derade, Flaserade elle~ :i2. likna...'1ji:- sä:~: beredda J:ieC. soci:-er r :1.l.kt.eY, te!"ec.c::: eller kc r.server::.di: ;:& s.."lnat.sä-:t med eljer uta.i1 t:.11- s~ts ~v sos~~~ eller sprit ananas c.: ~rusfruj.:ter :;äror. ;=.f ::'.i±:ose!" pe:r-sik::;r blandade frlli:ter ( fr..:ti:;:tsallaci. ~; Frak:tsG.i't ( in-!..>egr.:pet druvmust oc:'l }:':5ksväxtsaft :: sa:t 2.v c:. t:!'""jsfru}:t ( osoc~:::-ac : sa:t av kc::ksväxte:: (_ o.=:oc~:rad _; sa:t av ~-::k~.. v.. äxter (sockrad 30:. ;,c;9 6(;:~ sa:t av a.'1an:;:.~: ( soci::!'ad :; f,02 satt av pass.:onsfruk-t. r.1.r.!. ~ oscc:kra.::l 1 20~ saft a7 ::.2-ss~ C'~s:ru:t r1. r.. (sockrctd : )0 1) 1j 12. ~<: 12. ~.io 1 ~ " '. :;.o 1C 10?)\.,\ 3C 1C 1:'.50 3::, i'ri ::::-i :'.'ri f:r-i f-' :ri!:'ri f!'i

71 :::;t'1.i..nr ;:io k;ip. Kari.tel o :.:h v;-u:upoc<ter Peredninp:ar ;w k;)ksv'lx. ter, rrukter,,; ler :JJl lra v~ixtd.el ar ~vens~oduktio11, import och e~lv varor hii.nförlie;a ti 11 kap. 20 I'roJuktion (tkr.) 1 nr; I 1 '_ffl Import (tkr.) 1976 f:xport (tkr.) 1977 ~ ''" I,,,, 11ns, I ~ Q '::' -;c QCI -Qc ~ -N = <'0.01 1')1 1 < _lr.:.. O 1';<3 1 'J') ~,l_:,o Kiiknv'ixt.Pr <)Ch rrukter, beredd;t ined ;i.ttik:.l eller iiltikf1yr8: k;_;kf,,r:ixt.-.r - ((,Urk.c.'r - r;)db~tnr - oli.v~r ocl1 k;lpri.s - ;;i.ndr:,t rr11kl8r r-;r) h~') y,,_,7') G )111 1~' '; 'jr12 5 'i,13 I? 0;> r, 308 2f~ ')') 164 ') 050 2(, ') 4~"l[l 3Go I i I I 1 ')5 221 < ') 2 131') I (. 27i! I 2~;3 10') G ?0() '1')3 401l 500 ':101 <)t Ol)f-:, CJO') K: ;kr;w:.ixter b<>re<.m::t eller konserv"r;_j.d<! p;\ :umn.t. sätt med ättika eller.'il.tikf1yra: ärter bcinor ::ivamp= och tryffel tom,_tter tom;itpulp och tomat.pure sparris o~iver potat isproduktc>r kapris samt röd och.;rön pa rr i k;i andra: 15 26;~ R 22(1 16 [Cil)(, 3 ~,y; 76-2tl(S 71? 1 86 ')15 1'.J '.J 1121) - 3 r;f35 ~-, 3 Y-".J I 100 Sofi I B40 I 11 f n (, fl ll G tl 7 G10 2G 021 1(_\ (, ! G 'JTI G _31 1(:, I Hi 1'f (/\ 116 I 3 - f I r >' ~ ~u ') -.I

72 Stat.nr Kaµi.tel och v<.1.rupoater I'i oduj.:tion (tkr.) Import (tkr.) F.x12ort (tkr ) ~ 197" j 19n i 1n1; j I l 1977 )_ 1978 Q I := Frukter, frysta, med l --- QC tillr3r.ts 8.V sock"r: 100,jordgubbcir o.1a 1 ' - - ~ \ ( 193 ')01 blåbii.r 1 :) 'i N 902 h::i.l l : ? I = i ';109 andra 7i?C, ') ' i I 20. n,i. ono Kanderetde frukt.er m.m. i) 1\34 ) 9r)2 ')') /i I 311 G22 21). O'] Sylt.er, fru.kte;elecr, nw.rmcl;i,rler, 111.m.: 11)0 a.v ci tnrn rr11kter 2.fl ') FI 2 ')~)().,. V,).> 543 I )0 av bär 1,1!) 1;1c, 147 4f G I av äppl1>n F 1 11\"/ 1 r 2nu 331:-; 22<1?60 2TI 2 1 J I '}O'.~ <Uldr::i sl ;i,r; 1 1 1;17 2 1; ;~ ) /i3 2 9'.n 1 24G (,1) QC -=?i). 0(, Frukter, berer!d::i eller k.onf\~rvcr~:v.l8 på annat sätt: 3 3 ;JCJI) anr.na.c::t '... 1'.1 91)5 13 6;'3 24 ~,or ~ l 31;() c i truu fr11.k t.er päron ~,f, i C,00 apriknrnr ' )1\ ~ 3 (,()() peraikor e.o /01)~-(\0') Jordn0tter, m.m f3()(j I <uidra frukt,er: 8 637? \1 901 blctnr:lade fr11k1.er 7, 3 ( fruktsal l,vl) 1'l J?? I 1 i ')6$1 'Jl> I I 0,1 I -..i t-> 20 ~ o I t'rukts:<ft (inber;rit1et. druvmust) och k0ksvixtsafl: 801 saft av ww:ii ons frukt, manr.:o ~ll~r r;nava saft ::iv ape1'1in: i 4.. I 4 0 1n I I (l y1;:> on0ckrrt.d \ 1111,'? 1 1()/ '3 091 H,1 1'.>1 I 2 ') n M l 1) 8t\5 301:\ - aockrad! :~o,1tt9 f QI) 04? t1 )'?- 3'!(> 1? 1?2 1Wl i 2H I I

73 Stat. nr Kapitel och varupooler froduktion (tkr.) 1)02 10_'\ tlo::\ '102~50~. 50.~ b02+go) b013 10?+/0~ (<)8 bc.'2 I >30 3 }~r_)c;, t' i ~loh ~:~umm::.t saft :i.v gn1pefr11k t: - osoc:kr;id - so :kr;.1rl flaft av 'l.nna11 cit.riwfr.1kt: - nsnckr.'.3.d - :rnckra.rl ri:i.ft. av arrnnan: - O')OCkrad - sockrad saft av tomat.: - OSLH~ k r;:id - sot":krad Aaft av annan rrnkt: - osockrad - n0ckrad saft av annan k;:;k,wiixt: - os ock ra I - soc-k ra<l ----~ 5 1 t\')i 2 H'} 2< '.-J)~, 42B \ )Q;.) 1? 1 ~ 1'.~ ) J:)~, ~>'.? 1S~ 19Tf ':1 1 ') Eo ;:> ) 25!\ 2'.)7 ')2 nc 121_; 1 il') t\ 4WJ ll5 1 1 r;3 611 lmpor!,_ (I.kr.) 197r.; -- 19n 2 4'/t\? !\ 40f; '.i 101\ 1\74 l\!\2 1 s rn 1 t) 1 ' 4':> 1'\ 8t\LI 1 2nr:, l\rj 19'.i 610 8?1 1 2(i0 1 2)0 28 n!\? t\80 Export (Ur.) I 1 '.)/[\ 1 1 'J'I il l'y/(; 19n I I - -(i ;:> f,i\ - - -!'! 4 0'.)') 1 rn 34 24f.i ~ 1 37fl G 2? tl '.;i!\ 49'1 50G 1 1? () 1~2 87 Sri 101 Ml ogg 119 'Jl3 23 7(,9 31 r.31 - lng~r i stat.nr 20.0? lnk l. barrnnat 3 Ing~r i stat.nr?o.og.bo~!\ [11g;\1: i Rt.at.nr?0.0/.i C' 1105 c: -' Liin hearbetn i np,- -J <>->

74 Prop. 1981/82: SÄ.RSt::-LT YTTrJ.J:rJ~ till :!."'ö:-slage-t a.r Dets~ppen.f'ö:- k2.p. 2CJ av lec.a.!lc "ten E:"i~~ Brandt. Kai::itel 2C i tc;.litaxan omfattar ei;t. varuområde sorr. sedan Lin 'e :r.iss;-ynna.ts i t ulls~~:rdcishärisee~de. :ie ;:.2. sir; ~id ::: '<stst;o;llda \'iktt;illarna :::-epreser.i;e:::-ar geno:-u penr.i.ineve..rdefcrsämr.:..:-ig - vars omfattning förvisso e... ~ kunde föru-:.ses ni:i= d.er-~ nuvara.'1d..e t'.!.ll-:.axar. på o!r.r2..det antogs på 50-t.c..let - ida~: en ias-r c.ir-kc en trec.jedel av sitt i..::rs:prur1glig2. belopp. 'I":l.J..lskyddet hc...r ~ t.terlie;a:-e ur.:;pts genar.! att kostnadsbelastni...l.-p'l"'l f;....: -+: 11 veri'"j1.:n~~r. använda... å.v'.:l... o..,...; :uån~a fall f-'1k~t Vik~i~a~t... ä; h~~jd Cfr;;i~~~~n ;Cr råv;r;... s~.~ke~ g~no1:1 ett -k;~ftig:. Yidgat t: ar :r:ella..."1 in~.~eziskt pris oc:-! s.l:. v&.rlds::narknadspris ;;å C.er~2 vc.r2. fr.i viss yt terli?"are fö=-sä.rr.rine i tullst::,..-dået 2.r att :ör1..:tc.e geno!!: att riksdagen i å~ fast.st2.llt i genor.is!;..itt n.ägo: h :;~:-e t. ul:!.ar fc:::-.: till vert::r..inger~ a.."1väno wä:::--, frukteller k~ t:s\~äxtråvara, hhn.f(.:::-lif'a. ti:l.:i.. ke:.;i t.e::!.. 7 och 2 av tu.ll "tiaxa.n. Vi ~~s.::.. 3.V d12 använg.a r~v~::-orn.s., so!':'! t. ex. ~-.try.c. ocb r;:.idbetor, ~:r :.::.:r ov -:-:_g-t e.r,arc..-:-e a.:.., t Oetrakt~ ~orr. jcrdbruj.:s;1r0du.l:ter r:ieå hä..'1s.vr.. 1.ill att de f.:ireträdesvis kontra.ktsodlas för konservindustrir~ ::i,v ~o!"c..t!""'j.y~a~e. rt2..r - li~:soi:j.:c;r... ~isz.;::.,_ and::-~ kor..t:::-akt- 0dlade :::-åvaror - påverkar det 2.lll'.länna jor::lb:::uksskyddet }:onse:::-vindustrins koetnac. fc :- såaa..'1c.: råvaror. At.t fc:rhallar1den som de oyan nä..ti::ida trots detta in-te leit. till er'l a\ sevä:rt. ökad..:.:r.port av kap.i tel 2Ci-va::-c!" bör ses mot ba..kgrunden av :aktorer so~ de inher.:iska företaeens i!'1.sa.tse!"' på r;:;e:.~ba.dc :.. ör.:.!'lc;-s2 :..dan O'.:!h.:ö:-t!"'O 'enj1et med sv~!1s~ - smal: etc.. Det vo~e d.:ick felaktici- att "t!"'o, att sådar..a konku.r!"en5ft~rdela..!" sku:!.le -~.ie.sta f>: ~il f!."amtid. I!'lo~ et"l :-12.~be.siäl-:tat Oitråde, ti:ll ~ä.!!.:ö!"'~if:".=. saf"tprodulcter, fir...:.~!:: er.iateil'iriet av hu::- snabbt si t.ua-t.ionen kan försimra:::: :ör- deri 3venskc.. ind~1s~:-i!1, or:~ tull.sy.:ydde.,.:.ntc ens ger koij:pens2:::.o~ ~~ör :r-åv2.rubelastr:.i.r,~er.. - lån[.t m.:.nci:re inr;y1n.1tler E-tt r.1a...i.."1.u.:aktll.!'erin,::.--zskydd. Stats!iiakterna ha.r här e:.gerat och in:ö~t ei: :-C:::-1~.~~ :.!-.:.fi:'=rse:a.ve;i:~-: r..1å "!'~va::-a.n so:::l::er, -va=-igenor;. s.: -tuat ionen f(ir-:;ät trat s fb:::- derl i:rl11.e:r.sk2 indust.:rir~. E::'farenb'= te::-.:r2"_! 1 (C;-t.=:.let. hc..:!:' :!:'en~ allmw--1t vise.: hur s!"lc..1:>-:jt!-:on.kt.i.trens::j t UE.. :i oner.:. :""ö:!"' svens~a fö::-etg..f - äve!".! intern::i.t:!.0nell t relat.:. Yt. 2tcr2 s[::ig:-.' k2i'. f(.":rsär..ras. P0reia so::-. till verkar Yaro:!" i ka.;i tel 2C 2.r iu:.8 ur,da.nta.gna från d.erjla r.:sl-~. i~edlä.ge. r1ir.. a:'.:' av t:. llvert:ni:i~ ha:'.:' f;-,-.!' övrigt varit.: re~:--;rer.. tc.. inor:: d.et La varu.områ.de. Att : i&.::~~r:;,.s.::.. -till den f.. ist:>!"'.::..skc. t;.tvecklinge!1 n2.y det [,2-:le-r.:~r:1rt.ens andel av der1 svens}:2 :r.c:..rkr..c.den och utr:;-8. f::-å.n c:.."'., -ll, C.ennc. anc.ei. s~:all 1""::,rt'.l.:. c :C ränd!"t:...d!'ra.i:i~ver är lika releva..'lt S'.JIL ai;t :'."'.'r2c:.:ka k~;!"a bil ac[. enbart 'titta i backspegeln.,?i.åda:iåt :c::r:it..11 ::-..:r1cie?:.. :;12 r.rk~sskyci.dsor..rå.ciet r::.r ka;;.i tel 2.C: :ia.r seciari..lär.i.ge p.3.te:..lat~ s.v.:!.ndus1.ri!1 o:::r. U;Jp~är1:samnades även e.v rs jo::-cb::--ul:suired.ninge!'l. :Jenna. för~rci.a.de en översj"!"l av g:ränsskyciciet ~-c!" }:a;:i tel 2C-va!"or soo t. ex. sylt oct :na.rmelad.

75 Prop. 1981/82: Vi C. ec sb.a.ar. <:>-le::'ej Tl av det ~,c.:.?_:--r~1.s.::!:-yd.d. u :.!"' enl i.;t mir. r::eri:.nt~.:'\: 1... ~:::...11i.ie.: aktorc-r Deak-:G:..s: 1 :. Grär...ss: 1 :ycriet r.~ = i:x-1e1'.::t"tc:: ~:e>[1;. ens::~:icr~.f.~ ::- r&c!a.nde ::-b.va:!"'"u ~iel2... ::.=:tn.:..n~- :. fc!:'r:j c.~-~.; T:.il:.~~r r.-t~ tr~i.dt-&.:rc.s~;roc.ui-:1-er e: J..e:: i:-1~ c:!""sele:vgi:'"'te:- }12.. ~-:crc.tru}.:~!'ef,le!"ade riva.ror sa.a:t inryr._-:_a et-: vis2t!::a:j.ufal-:t"l.:.!"eri:-i.?'~s~:;::å.d.. 2?J.ll kon:; elsc..t:..on f:.:sr inf'.2:rselavgifte!:' p~ jo:-dtruksrec-le:::-ace 1 :-6.vC:.;..::-iJ:!:' - fc:- ~:2.pi-re:.. ~~--..f'::-ä.;;;st soc-ke:r - b:j:r utgå sow en r8:-l..:..f." i!'"1f:,rse:;...:::..vg::..ft. ;;~ ir.i...riel~l:-:.'2'..;v jc:rdb::--v.j.:sr8.vara :.. i!i:por-: ~1:rc<ii.ict.en.!:cr.1:;iensc..t.:..or1 =--~:::- tull.en pe.. tr8..dg-l:-d.srå.varo:!:" ~:an i~::.--er:1c: ~i::.k:nc..2 :..rj i f~r::.g \Parcr::c:..s t-i:l:.., til:.s2..t.r.1ar..s :ned i:-:::!'"!le.n.i:2...~:turerin~:sskydd :c.-:: t il: verkr:incen. ::, v.::. : e..st~n.'.~l:a.nde c.:: r.i2..:rj..f2.. i-:""t.urer:nesskycåe-:..2!l-jc. ~c.-:: hä.---is:/~1 L..:l~~ til:. ~)tid..aric:::. föri':b.lle::.nd~n so:-l o.t.i. de 2..ktuella. varorna ej o:r...:... e:.t.t:..ts : :v!:?':'.t:.-.:iv L.1:i:=t. e] 2..er i'r::.b<:-:t..."'1delsc.vt;~let med F,G. l et""'..:::. iqj;.0t..:-~r :.:.."'i.. t ir;[;r;:-.ttr~in;;.:..r av e!1 v'.ix;:,;,.n:.ie it;pc-=t ;.:2.. dt:-n sver~s1:~.. :L:-:..:--~:n:.:..de!l. 2v:irj.:.~:'='n Y.21". Kcm~v::-!1::.>e!...:.1s 1~cn.:H:1 : ::K.a.d ~~xport, G& EG ocn ~'1er:alet ~2-"''T.~-l~:i.nde~ :-iir s!:yddar ::..~i{:.~ ti ~J hcica. ~ulj.ar o...:h Stll.r.icior:; oci-:.sb. ned J.:.-va.n:.i:cit..iv.;. rest:-.:j.~tioner..sådc~2 inb=:ttni:-lg.:;.r lede:-.:st2.llet till ett rr::inskat ma!"knac..sunderl&..{'" f.::r deri.:..n..1ell Sk2 till verl-::n:nfen. Med h3..."'1s~./-:j hf:irtill b:~.y rn2.nu:~akture1'.'.:n "ssk :rddet v3.:--a t~cgye ~.!'C r de li vsrnedclsryoqu:.:t..er so:.. or.:;fat-ra.s av fyi{.i2...'"1c.eln med EFT~4/EG. S~~rsi-:i}ij!-.J{i,::.=.yn bör 't.~i2 ~::_:!_} ~-UllsJ.:ydci.E:'""t.S :icjjq hos f:.otcllsk(:. ~rs.r:nl~1-11dt:=:-!:' ccf. i ~G. Anledning-en ä.:- "bl.f":.. att ow.vä-::lde!1.s i:-1:.:-esst-.:c::r cien svi:nst:e:. :r.c..rk:r.. ;1.d.e:~ er:2.:renhet2;;;.3.ss.:.gt :i:~a.n 9ti:Tlule~as av ett.:!. ::~ =r!1b.llar~de tili grs...'1.t1l2..nderna märkb2.rt l ä.i;re :-u.lls!:ydd i Yårt lc:...rd.., va:-i 'encr.; d '?!"1 svenska :r.a!'i:ne..den "o12 i :::;of: bl:":. me:- til::.f~~inf 1 if. I/~~ i'c::..s t.::-:t~ =..c.riae a.v r:;:~:-j-.i.: ~~1:~:i~e:-i.r1(;.ss~:ydC. t.: r.s2:.::-s~:ilc:i ~-1S.n2:-T.. t;::::-: t:..~1 Get ~ -,r:!.'; ;.L ~! J 1iE-t, a.t:. irr;; orte:-: :r;\n {.:sti::-~r~::~:8. tender;:.!' ::.:.:.~ ;~~::... ~ t.. :.r:t ;.1~c: ::::.tt :'..:-:.. n --:i:~r t.~11.;-oå(;r.:'"="r ~3i.C v~i~ ~te-.;::-c 1 ;.1 el0i-: t~k:11_,::..,_:r~i,:, -~~~ :d.: rr~.3n.i\.'1:! ~ -.!""' L1:i~.::;rt ::-r1.:!'f~1 ( ~--:Le;.iro"8~ - l i~:s8r:; ;~~::-;t;:!..si er.. - st ur~8or.; :~r l:j.il:r,i.irt:ni.n;~3- vi!rt lb.~. Ii~r r.:1.::...11 d.i::-f(;!' skc..jl omvc...'"1dl~:. vi.kttullu.r till v~rjet"",jl}er 2.:r det ::. fc~::rs:a har..d. :.ullincio..ensen f 1.;r jen.'1c. l:~~:-is.:..:::rort sor:1 ::.'ö~ V3!"'2. vä.e;-l~:--i.2...nd.e. V~dare f::=-t:,.?-r.. e.!' ~JeG:te..s e.tt..:.. :e.r,s.1.:. c.ct.=:-.s:atsnakte::-:ie:..:. Z.ve:-i~e undey- se!l::::.:-~ år.'):1:_:,r.. :.v ~t tullskyddet r-:.~.:åds""l~ 1.:..-...rs;r.!=-öel.s;::--od.lli:te:-, vilig::. li~:s::i::: :ie nu cj.:iuejlc. faller ct2...""1fc" ::- ~ r:}~/~c. :-J~~ r:-:arj s:.:-ltji~c.-:.. ::.::- et: tu:..~s}:ydd so:n l.:.sge:- vi: res;. t.0.r:. ~8..f'CJt ::;.ver :s:;:s r:ivå. :Jet.,f'.'äller 2.2.v8..l.:: ::-~.fetier. 0lj0:- oc:rl I.2.r :"ayin ~k2...;_:itel 1:-1 sorr. f'~~!" Li2.sr. ~.k:.:_c-i "te~ 21 -~. Iiet ~.~~ ;ars ~tt bereds}:apssj''tlp1.l.'1j.~ter h2.:- h:;.~ 6.'.":1 '::-")pa-:.s i v:..s::: utstrt:::t::::.:.:lf.\ :r.e!l. d.~t tcrc!e el:.. Dl..YJ.:J.::i..: ::r:-1e1:::.c!.::: :::.tt s2..g.c.r..a 2.s.~:f:-~:te:- l-:3.:" lä.. isas &.:ver. r:8. till vc~}:ninr,'=n ~--v ka~,:_ :ei 2 =:-"'~.. a::-c :r.

76 Prop. 1981/82: fu sar.m1ä...l'"lt8..f:er. ber.i:jr..ni!l~- 2.V :1v:~Yl r~f...iw:r::.d.2.. i'<..~.!:t-:i:r L.?r S!"."1...:.ll.i:! '?ni.i:::: r.:iin mening gt t.iil ::-es-:.;.l t:::.t nb.e.ot hö(-:::'e tulla:- cl-i '.ie av ~;.trec. ningen föreslaf71c.. lie ~ s~:ulle G.oc.~: inte ~:U.."'l!"J.2. utt:sutas ~.. -::. en viss prisstes:-in; i!'lo::. d.ett:: V[-truc2.I"~d<? ci~~.rdec. s~~lle kun.11a uppstå. I syf"t.e.::~tt.s.s 12-1~ r.1 ~._il.ict. u..11dvikc. ~ett2 vill j:::.f inte mots~:t:.a zi:!.f. det av ~~ru.:ppen f::::r'2slc..~-:-i.:-=. ~2~.=-::re -:\.!..~lsk:rddet. Detta b~~:- at:. ::.iet~c:j:t.2.e so:-:1 e:: :;:i:i:..::;.:sy..vg.g. :"'(":- :::.t.t. 'e er1 b2.~ f:5r den i:idustrip:-oc..11.!-:-"!:ion, so~. ka..ri t'ed :'.-:nas }.:.a rir.i.l~'5'a!' ~ rutsättnir.:.;::::..:-.::itt även pl sikt 1:1'1...ri.c överlevs oc!-1 utvec!:j.as. :En s::u-1kr~ir.1. ' a~v t:..lls~::{:::ldet "'..lr cie~ der1 i'öresl::i~712 ni v2..r. - sorr: i cen-'j~sn.:..:.-r, :ig~~er Yici e!"1'=~~.st ci:!" i-~~ :iälf'ter-: ::.\ :SG:2 r.lc.~t.e.varand.e tull.s~:yddet - si::-i...;.~le 2te::.:-i-:t :.~:!"'.ss.:;:r'.:: ".lt0itte:!1.s. f=)r jen..~& industri e:..tt även var~ ei..t st:.~s.:.:.:r- sven:j: tr2.d.:--2..:~ 1 ibodl:.nr eicn,j0rdb!:9uk sor:i avn~.lt.e:.re 0c!: viciare.r~.:,r6d.:!.are 2:..V tr~d~årds~:rod.ukter resp. jord"brtj{svl::.:-'or. Sor.i ir1led.ni!1.csvi~ ber0:rlts ~-.~,(ier otill.!red..sst.:i.ll;mcie tull :i-):!'h~ll3...'1.den r:::.r ka.:c i t 21 2C;-varcir. Dess::. s~.ulle ä:-i ::1er f.:_:~väy"ra.s, nä!" rik.sc1~fen.s öe.sl.~1... c.ir:: i "efjoii!sr::.i tt rditsjt. h(_ijde:. tull~r ;:.& t.räc.~~åydsråvaro~ i kp-fitel 7 och :: sätts.:. kra.:t. De"t är å..:i G~LdF:j_nflit_~en n~:id.vä!1dj,_~t a:t. t de av ~ru.ppe~ här fc-reelagne.. änc.r2..cit:- t~~larr..~~ fjr!:a;:i tel 2G-v2.ror infc res sa;r1- ii.d...:i.ct so:i; tullarna på råvc:~rcr i kapitel 7 och 2. tl.:.r ti21- läi~plig2, Det ~r r-jc.~feli 'e!'1 ::_:,:-i.sl-~v2.rt att ma:1 :'"'rår. S2.Ti!a ticipun.i-:t. o::.:k2å ~~an.:..ru"(;r:::. de r :~irlige. infi.)rsela.v~i.f'"ter zc.ir:;!'c~mell t st:all behand.las c..v,,;,:trec..r. in['2:-. "):~. rå.va.ru.i.os"t:iasut j '.i.l:ilin~ och :?.eirr: är kom:pensat i or~ :"(-::- Y.;:1.:tr:=1c.is-~el a..stni ;J.f" ; &..i 'till veri.:iinger. c:..r.vänc..e::. jo:rdbruk.sråvarcir,.:!':~.r~.st so~:-:ker.

77 Prop. 1981/82: Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över 1974 års trädgårdsnäringsutrednings promemoria Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. 1 Allmänna synpunkter Lantbruksstyrelsen finner utredningens förslag väl avvägda. Föreslagna tullhöjningar balanseras väl av förslag till sänkningar och tullhet. Styrelsen tillstyrker förslaget samt anför. Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för den svenska trädgårdsnäringspolitiken skall näringens möjligheter att uppnå regionalpolitiska mål utnyttjas. De föreslagna tullhöjningarna kan därvid ha betydelse. Odlingsvolymen av produkter för konservindustrin är beroende av denna industris konkurrenskraft och därmed förmåga att betala de produktpriser som är nödvändiga för lönsam odling. Särskilt odlingen av gurka och rödbetor har regionalekonomisk betydelse i de östra delarna av landet där odlingen är koncentrerad. Industrins utveckling har dock under 1970-talet visat en för denna odling negativ strukturutveckling. Ett tullskydd som i någon mån kan motverka ytterligare nedskärningar kan därför vara en insats motiverad av den beslutade trädgårdsnäringspolitiken. Lantbrukarnas rik.1förh11ncl hänvisar till sitt yttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande (SOU 1978: 51) i vilket lämnades förslag på tullar för färska och frysta köksväxter. frukt och bär. LRF framhöll i yttrandet nödvändigheten att också samtidigt i motsvarande grad förändra införselskyddct för färdiga produkter eller halvfabrikat baserade på dessa råvaror. LRF ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu framlagt ett förslag avseende tulltaxans kapitel 20 och förutsälter att dessa förslag kan träda i kraft så snart som möjligt. Statensjorclhruksniim11d hänvisar när det gäller frågan om övergång från vikttullar till värdetullar för trädgårdsprodukter till sitt yttrande av den 28 september 1978 över trädgårdsnäringens betänkande 1SOU 1978: 51 ). I yttrandet uttrycks viss tveksamhet bl. a. med hiinsyn till svårigheterna att kontrollera tullvärdet. Förslaget avsåg varor hänförliga till kap. 6-8 i tulltaxan. Riksdagens beslut innebar emellertid en övergång till värdetullar varför det synes konsekvent att även för beredda trädgårdsprodukter <kap. 20) tillämpa sådana. De svårigheter att kontrollera tullvärdet som föreligger vid import av färska varor enligt kap. 6-8 torde enligt nämnden heller inte föreligga i samma utsträckning för de beredda produkterna enligt kap. 20. Träclgårds11iiringens rik.~fiirbuncl erinrar om att förbundet i sitt remissyttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande 1978: 51 framhöll

78 Prop. 1981/82: att tullarna under 20:e kapitlet med nödvändighet måste bringas i överensstämmelse med de tullar som då föreslogs och av riksdagen fastställdes under 7:e och 8:e tullkapitlen. Förbundet tillstyrker utredningens förslag om en generell övergång till värdetullar för produkter under detta kapitel liksom tidigare skett under tullkapitlen 7 och 8. Härigenom inflationsskyddas tullarna. vilket förbundet hälsar med tillfredsställelse. Förbundet anför vidare i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna del följande. Avsättningen av köksväxter, frukt och bär till livsmedelsindustrin är av ett väsentligt lönsamhetsmässigt värde för den svenska trädgårdsproduktionen. Vid sidan av för industriändamål, genom odlingskontrakt eller genom överenskommelse på annat sätt, direkt odlade kvantiteter (i vissa fall även kvaliteter) av olika produkter förekommer årligen en varierande men i högsta grad betydelsefull avsättning av ett flertal olika produkter. För dessa normalt icke kontrakterade produkter utgör industriavsättningen ett viktigt komplement till färskmarknadsavsättningen genom att kvantiteter som av olika skäl inte är anpassade till denna kan finna alternativ avsättning. Den genomsnittliga årliga kvantiteten av svensk frukt. som skulle behöva avsättas till industrin. har beräknats till drygt 20% av den totala yrkesmässigt odlade kvantiteten. Årligen avsätts emellertid endast i genomsnitt omkring IO':f beroende på konkurrenssituationen till importen. Under innevarande säsong med den markanta överskottssituation. som uppkommit dels till följd av riklig skörd i yrkesfruktodlingarna dels en rekordartad skörd i hemträdgårdarna, är behovet av industrin som alternativ avsättningsmöjlighet väsentligt större. Industriavsättningen tjänar här som ett viktigt marknadsreglerande instrument samtidigt som man höjer kvalitetsnivån på den frukt som bjuds ut på färskmarknaden till fördel för konsumenten. Utrymmet för industriell avsättning har väsentligt minskat under senare år. Orsaken är den kraftiga urholkningen av de existerande vikttullarna men också livsmedclsteknikens landvinningar. Exempel på det senare är övergången till import av koncentrerad frukt-. bär- och köksväxtsaft med upp till 7 gångers styrka. Det är främst mot bakgrund av dessa förhållanden samt mot önskvärdheten av att kunna bibehålla och skapa lönsamhetsförutsättningar för den existerande kontraktsodlingen - ofta lokaliserad till områden där möjlighet till alternativt näringsliv är mycket begränsat - som förbundet bedömer behovet av tullskydd under 20:e tullkapitlet. Såväl Trädgårdsnäringens Riksförbund som dess branschorganisationer har under en lång följd av år i olika sammanhang yrkat på ett återställande av tullskyddet för industriavsättningen av köksväxter, frukt och bär. Det är med tillfredsställelse förbundet noterar att en sådan översyn av tullarna under 20:e tullkapitlet nu genomförts. Föreningen.\'l'enska konservtil/rerkare anför i sitt yttrande. Kap. 20 tillhör ett varuområde som erfarenhetsmässigt riskerar att falla mellan de intressen vilka på den statliga sidan bevakar å ena sidanjordbru-

79 Prop. 1981/82: ket/trädgårdsnäringen, å andra sidan industrivaror. På annat sätt kan inte förklaras att tull skyddet för denna varugrupp så påtagligt har försvagats - för att inte säga urgröpts - under en period av flera decennier utan att industrin vunnit gehör för kravet på korrigerande åtgärder, trots framställningar härom sedan lång tid tillbaka. Först 1972 års jordbruksutredning uppmärksammade de besvärliga förhållandena och förordade en översyn av gränsskyddct. Det förtjänar erinras om att när 1952 års tulltaxekommitte framlade sitt förslag till revidering av den svenska tulltaxan. arbetade man med den huvudprincipen att gränsskyddet för en viss vara skulle ge kompensation för tullbelastningen på i tillverkningen använda råvaror jämte ett tullskydd för själva manufaktureringen; det senare skulle i princip motsvara 13% av förädlingsarbetet. Avsteg från manufaktureringsskyddet gjordes i både höjande och sänkande riktning i kommittens slutgiltiga förslag. Däremot förekom endast rent undantagsvis att kompensation ej inrymdes i tullskyddet för tullbelastningen på i tillverkningen använda råvaror. Det senare är ju naturligt, då i motsatt fall ett negativt tullskydd skulle uppstå, liktydigt med en subvention av importen till nackdel för svensk industri och sysselsättningen däri. Tullskyddct för varor i kap. 20 kom dock att få en felaktig utformning från åtminstone två synpunkter. Dels bakades i en och samma tullsats ihop både kompensation för tullbelastningen på använda råvaror och själva m<mufaktureringsskyddet. dels utformades tullskyddet som en vikttull. uttryckt i kr. per kg. En inflation av en omfattning som då ej kunde förutses har senare urholkat tullskyddet så att detta idag endast motsvarar c:a en tredjedel av skyddets reella höjd kring mitten av 50-talet. Tullskyddet för varor i kap. 20 har ytterligare urgröpts genom att tullbelastningen på den i tillverkningen ofta använda råvaran socker höjts gott och väl fem gånger under den aktuella perioden av ett kvarts sekel på grund av ett ökat jordbruksstöd till betodlingen. Men även andra råvaror i tillverkningen har fått en kraftigt ökad råvarubelastning års tulltaxekommitte var medveten om att några av råvarorna - som ärter. gurka och rödbetor - odlades av jordbrukare. Dessa krävde en ersättning härför som inte alltför mycket skilde sig från den man erhöll vid odling av storajordbruksgrödor som spannmål. socker och raps. Utredningen räknade med 15 % i kostnadspåslag på dessa kontraktsodladc grödor. mot bakgrund av att prisnivån för egentliga jordbruksprodukter bedömdes ligga c:a 20% över världsmarknadsprisnivån. Sedan dess har gränsskyddet för svensk vegetabilieodling kraftigt stigit och överstiger nu sannolikt 100%:. Detta påverkar kostnaden för i tillverkningen använda råvaror. samtidigt som färdigvarutullen sänkts genom penningvärdesförsämring. En fjärde försämring av konkurrenssituationen för de aktuella produkterna är att riksdagen antagit och per den I februari 1980 beslutat sätta i kraft något höjda tullar på trädgårdsprodukter i kap Ytterligare höjningar blir aktuella sedan vissa GATT-förhandlingar avslutats. Sammanfattningsvis anser föreningen att trädgårdsnäringsutredningens förslag till tullskydd bör accepteras - med ett par smärre justeringar. främst för 20.07; att förslaget bör genomföras under 1980; att ett negativt tull skydd sedan länge föreligger. som kommer att ytterligare förvärras. och att detta kräver iltgärder utan dröjsmål;

80 Prop. 1981/82: att förslaget om utformning av tullskyddet som ett manufaktureringsskydd jämte i vissa fall en rörlig införselavgift för kostnadsbelastningen på användajordbruksråvaror kan tillstyrkas; att införandet av detta gränsskydd bör ske i ett sammanhang; att översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÅK inte motiverar en försening; RÅK själv har tillstyrkt att de berörda varorna i 20.03, 20.04, och överförs till jordbruksreglering och att en rörlig införselavgift för sockerinnehållet uttas; att införandet av nya, i vissa fall högre tullar på råvaror i kap. 7-8 gör det än mer angeläget att ej dröja med revidering av gränsskyddet för varor i kap. 20. Kommerskollegium anför i sitt yttrande. Det förhållandet att det nuvarande tullskyddet för till kap. 20 hänförliga produkter utgörs av vikttullar torde få ses som en konsekvens av att även wllskyddet för trädgårdsområdet utgjorts av vikttullar. I och med att flertalet produkter inom kap. 7-8 fr. o. m beläggs med värdetullar finns det enligt kollegiets mening ej längre några skäl att motsätta sig en övergång till värdetull även för kap. 20-varor. De betänkligheter av främst tullteknisk natur mot värdetull som kollegiet i annat sammanhang anfört beträffande trädgårdsområdet äger inte giltighet här eftersom det rör sig om industriprodukter med helt annorlunda leveranssätt. En övergång till värdetull skulle vidare lösa vissa av de problem som från generaltullstyrelsens sida anhängiggjorts beträffande beräkningen av wllpliktig vikt för vissa livsmedelsprodukter. Sveriges industr{fi)rbund som ser med tillfredsställelse på att tullskyddet för produkter hänförliga till tulltaxans kapitel 20 nu äntligen blivit föremål för en revision anför. Genom trädgårdsnäringsutredningens förslag tillgodoses ett från industrins sida sedan länge hävdat krav på ett rimligare gränsskydd för den industri som förädlar trädgårdsråvaror. Förslaget innebär att nämnda industri dels ges ett manufaktureringsskydd av ungefär samma storlek som annan konkurrensutsatt livsmedelsindustri. dels kompenseras för råvarufördyrningen av ingående trädgårds- och jordbruksråvaror. Skånes handelskammare som inledningsvis understryker vikten av att vi i Sverige generellt har ett tullskydd som nära ansluter till vad som gäller i vår omgivning anför i sitt yttrande bl. a. En tullreglering som i väsentlig mån avviker från våra konkurrentländers kan få olyckliga effekter i flera avseenden. Även på trädgårdsnäringens område torde dessa synpunkter äga giltighet. Det utesluter inte att en speciell produktprofil eller särskilda odlingsförhållanden i vårt land i något fall kan motivera regler som avviker från de som tillämpas i vår omvärld, t. ex. inom EG. Så långt möjligt bör givetvis Sverige också på detta område. likväl som på andra, eftersträva ett nedbrytande av handelshinder.

81 Prop. 1981/82: Handelskammaren vill samtidigt framhålla att den omvandling av tullskyddet på förevarande område som nu skett bort genomföras så att negativa övergångseffekter undvikits. Det kan sålunda ifrågasättas om det var lämpligt av riksdag och regering att frångå utredningens och många remissinstansers förslag om samtidig ändring av tull skyddet för kapitlen 7, 8 och 20. Effekterna på industrins råvarukostnader till följd av tull höjningarna på varor i kapitel 7 och 8 har inte tillräckligt belysts. Uppenbart är emellertid att en betydande kostnadsfördyring för livsmedelsindustrin här uppstått. De stora ensidiga tullhöjningarna på djupfrysta produkter medför en konkurrenssnedvridning i förhållande till import av samma varor i färskt eller konserverat skick. Konkurrenssnedvridningen tar sig uttryck inte bara genom att djupfrysta importerade varor kommer i ett sämre läge än färska och konserverade. Genom att djupfryst import används i hög utsträckning för inhemsk konservering drabbas även den inhemska livsmedelskonservproduktioncn i förhållande till färdigkonserverad import. Stockholms handelskammare anser att det inte vore rationellt att bibehålla vikttullar för frukt- och grönsaksberedningar hänförliga till 20 kap. tulltaxan, då riksdagen beslutat om övergång till värdetullar för tulltaxans kapitel 7 och 8. som omfattar råvaror för framställning av frukt- och grönsaksberedningar. Handelskammaren delar därför utredningens uppfattning att eventuell tull för beredningar bör utgå i form av värdctull. Detta medför att tullarnas skyddseffekt i fortsättningen inte kommer att urholkas av inflationen, vilket förhållande man bör ta hänsyn till vid fastställande av de nya värdetullarna. I yttrandet säger handelskammaren vidare. Trädgårdsnäringsutredningen har funnit att justeringar av tullnivåerna måste genomföras för vissa varuslag och hänvisar dels till de redan beslutade ändringarna av tullnivåerna under 7 och 8 kap. tulltaxan. dels till att tullarna bättre måste anpassas till den nuvarande och framtida konkurrenssituationen för triidgårdsnäringen och berörd livsmedelsindustri. Samtidigt har utredningen funnit att tullböjningarna pft råvarorna hänförliga till 7 och 8 kap. mestadels får en begränsad återverkan på tullarna på kap. 20-varor. I princip skulle därmed som motiv för tulljusteringar återstå konkurrenssituationen. Av Industriverkets rapport Livsmedelsindustri har Stockholms Handelskammare närmast fått den uppfattningen att den svenska frukt- och grönsaksindustrins utveckling totalt sett är relativt tillfredsställande och att importkonkurrensen inte är överväldigande. Statens pris- och kartellniimnd framhåller i sitt yttrande att om utredningens förslag skulle leda till att den totala avgiftsnivån skulle bli högre än nuvarande tullskydd, skulle konsumenterna drabbas i form av höjda konsumentpriser på ifrågavarande produkter. I avvaktan på RÅKs ställningstaganden och förslag bör därför. enligt nämndens mening. endast sådana tullförändringar göras, som är en konsekvens av redan beslutade tulländringar på köksväxter, frukter och bär inom kapitlen 7 och 8 i tulltaxan fr. o. m. den I februari Riksdagen I sam/. Nr 120

82 Prop. 1981/82: Synpunkter rörande industrins råvarukompensation Lanthrukarnas rik.ljl>rhund finner den av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna lösningen att tills vidare hänföra produkter med nämnvärt innehåll av jordbruksreglerade råvaror till jordbruksregleringen i avvaktan på RÅKs beslut lämplig. Därmed bör för varje produkt och tillfälle under mellantiden en väl avvägd införselavgift kunne tagas ut. Triidgård.rniiringen.1 rik.lförbund anför i sitt yttrande denna del följande. Beträffande en del av de här aktuella varugrupperna utreds för närvarande och i annat sammanhang behovet av att utta en särskild råvarukostnadskompensation - i första hand beträffande socker. Skulle en höjning av råvarukostnadskompensation ske såsom kan förmodas. innebär detta i ett initialskedc att det totala gränsskyddet höjs. Härefter kommer kompensationsavgiften att övergå till att vara en neutral faktor i bedömningen av det framtida tullskyddet för de svenska trädgårdsprodukterna. Förbundet vill därför framhålla, att bedömningen av tullens storlek för en aktuell produkt måste göras utifrån tullskyddet för motsvarande färska råvara samt behovet av att i övrigt stödja inhemsk produktion av denna råvara. Utredningens förslag att i avvaktan på RÅK:s förslag om råvarukostnadsutjämning överföra vissa produktgrupper. innehållande större kvantiteter socker. till jordbruksregleringen har förbundet dock ingenting att erinra mot, då detta innebär att en fastställd tulljustering med omedelbar verkan kan träda i kraft. S1 eriges industrij('irbund understryker vikten av att igan om råvarukostnadskompensation för socker som ingår i produktc1 hänförliga till tulltaxenr samt sockrade safter hänförlig2 till 2ll.07 löses samtidigt med att de nya tullarna för dessa produktt.:r träder i kraft. Förbundet tillstyrker därför att dessa varuslag överförs till jordbruksrcgleringen för att möjliggöra införandet av rörliga importavgifter. Det förtjänar påpekas att RÅK i sitt remissyttrande förklarat sig införstådd med en sådan lösning. Föreningen svenska konserl'ti{frerkare anför i sitt yttrande. Trädgårdsnäringsutredningen erinrar om att det i samband med regeringens och riksdagens behandling av förändringarna av tullskyddet för tulltaxans kap. 6-8 förutsatts. att ändringarna av tullarna för trädgårdsprodukter och beredningar därav - alltså kap skulle genomföras i ett.rnmmanlwng. Enligt utredningens mening bör inte ändringar träda i kraft om inte samtidigt möjligheterna till kompensation för de i beredningarna ingående jordbruksprisreglcrade varorna, främst socker. kan ges. För att ett ändrat tullskydd för beredningarna skall kunna träda i kraft så snart som möjligt föreslår utredningen därför att, i avvaktan på förslag från RAK rörande hur problemet definitivt bör lösas. frågan får en provisorisk lös-

83 Prop. 1981/82: ning genom att de varuslag som berörs förs till jordbruksprisreglcringen. Härigenom skapas möjligheter att utöver tullen ta ut en rörlig avgift på samma sätt som nu sker för vissa varuslag som omfattas av extern prisutjämning, t. ex. saft hänförlig till Sedan utredningen avgav sitt förslag har riksdagen godkänt nya tullsatser - att träda i kraft den I februari för ett stort antal varor i kap vilka är råvaror för tillverkning av kap. 20-varor. Detta förhållande gör det än mer angeläget, att revideringen av gränsskyddet för kap. 20 snarast genomföres och helst före utgången av år Helt nödvändigt är därvid att förändringen i själva manufaktureringsskyddet och beslut om införande av rörlig införselavgift - på socker - tas samtidigt. Som bekant arbetar sedan en tid en särskild kommitte - den s. k. RÅK - med en översyn av själva systemet med rörliga införselavgifter som kompensation för belastning på använda jordbruksråvaror. Detta förhållande kan dock icke tas till intäkt för att skjuta på beslutet om att snarast revidera gränsskyddet för kap. 20. RÄK själv har i ett yttrande till regeringen funnit. att dess arbete inte lägger hinder i vägen för att införa en rörlig införselavgift på vissa positioner. särskilt 20.03, och 20.07, där socker ingår. På samma sätt som redan skett med saft i kan varorna överföras till jordbruksregleringen och rörlig införselavgift uttas på sockerinnehållet. Det förefaller inte sannolikt att översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÄK kommer att leda till någon mera väsentlig förändring beträffande utformningen av sockerkompensationen. I alla händelser kommer en sådan förändring inte att behöva föranleda några nya förhandlingar i GATr. Det är däremot önskvärt att sådana förhandlingar snarast tas upp i de fall där en tillämpning av trädgårdsnäringsutredningens förslag skulle föranleda att gällande bindningar måste brytas. Dessa förhandlingar bör om möjligt inledas innan riksdagen under våren 1980 tagit ställning till förslaget om utformning av gränsskyddet för kap. 20. I dessa förhandlingar ser FSK det som möjligt att ånyo i GATT binda själva manufaktureringsskyddet, men däremot naturligtvis inte den rörliga införselavgiften. Kommitten fi:ir industrins rål'(lmkostnads11(jii11111i11r erinrar om att det är kommittens uppgift att bl. a. bedöma behovet av prisutjämnande åtgärder för den dd av den svenska industrin som är utsatt för konkurrens från andra länders industrier, vilka har tillgång till jordbruksråvaror till världsmarknadspris och anför. Utan att kommitten föregriper sitt slutliga ställningstagande till prisutjämningsfrågan tillstyrker kommitten trädgårdsnäringsutredningens förslag om att berörda varuslag tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Med beaktande av de regler som använts för att pröva behovet av prisutjämning för livsmedelsindustriprodukter, t. ex. för bagerivaror, anser kommitten att prisutjämnande åtgärder. genom uttagande av en rörlig avgift. bör införas för huvuddelen av ifrågavarande produkter samtidigt som det föreslagna tullskyddet träder i kraft. För ärter och bönor hänförliga till tulltaxenr föreslår utredningen i de fall dessa produkter är baserade påjordbruksprisreglerad råvara hänför-

84 Prop. 1981/82: tig till tulltaxenr att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen och ges tullhet. Härvid förordar utredningen vad gäller vita bönor en lägsta införselavgift på 8% av varuvärdet, motsvarande den nuvarande tullen för dessa bönor. Kommitten tillstyrker att nämnda produkter tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Härigenom uppnås en överensstämmelse med vad som gäller för potatisprodukter under tulltaxenr 20.02, vilka omfattas av jordbruksprisregleringen. Vad gäller införselavgiftens storlek för vita bönor torde det ankomma på statens jordbruksnämnd att fastställa denna. För övriga, icke jordbruksprisreglerade produkter hänförliga till tulltaxenr innebär trädgårdsnäringsutredningens förslag att eventuell kompensation för ingående jordbruksprisreglerad råvara får anses vara inkluderad i det föreslagna tullskyddet. Med hänsyn till att nämnda produkter inte alls innehåller jordbruksprisreglerad råvara eller innehållet av sådan råvara är ringa, har kommitten inget att erinra mot förslaget. Kooperatil'aförhundet anför i sitt yttrande i denna del följande. Gränsskyddet för en del varor inom kap. 20 kommer att behandlas dels enligt utredningens förslag om tullskydd och dels som följd av RÅK:s senare förslag under år 1980 angående råvarukostnadsutjämning. KF:s principiella uppfattning är att man borde genomföra ovannämnda ändringar samtidigt för att kunna bedöma det totala gränsskyddet för viktigare varor inom kap. 20. Det synes därför i och för sig vara onödigt att som utredningen föreslagit påskynda tulländringar och provisoriskt överföra varorna till jordbruksprisregleringen, särskilt som RÅK-utredningen snart är klar. Eftersom dock utredningsdirektiven förutsätter att förslag till ändrade tullar för kap. 20-varor skall underställas riksdagen under våren 1980 kan KF godta utredningens förslag - i första hand för de varor där tullsänkningar föreslagits, kombinerat med förslag om råvarukostnadsutjiimning särskilt med hänsyn till sockerinnehållet. I avvaktan på RÅK:s förslag senare i år förs dessa varor således provisoriskt till jordbruksprisregleringen varvid rörlig införselavgift kan tas ut. Statens jordbruksnämnd som erinrar om att utredningens rubricerade förslag berör 60-talct positioner i tullverkets tulltaxa (den s. k. arbetstaxan), varav 48 är bundna i GATT, anför. Omförhandlingar inom ramen för GATT blir aktuella för 31 positioner, om riksdagen beslutar i enlighet med utredningens förslag. Det torde inte vara orealistiskt att utgå från att de nödvändiga omförhandlingarna - i första hand med EG - kan komma att kräva betydande tid. vilket skulle innebära att de nya tullarna för beredningar av frukt och köksväxter kan träda i tillämpning tidigast hösten 1980, sannolikt dock avsevärt senare (enligt utredningen senast 1 januari 1981). RÅK:s förslag till prisutjämningsåtgärder för bl. a. varor enligt kap. 20 beräknas föreligga under Den tidsvinst som därigenom kan uppnås genom en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa varor torde således bli relativt liten. Det hade varit en fördel om man kunnat avvakta den slutgiltiga lösning som förestår för de livsmedelsindustriprodukter som framdeles

85 Prop. 1981/82: skall omfattas av råvarukostnadsutjämning. Med hänsyn till utredningens direktiv att förslag skulle underställas riksdagen redan våren 1980 har dock nämnden inte något att erinra mot den föreslagna lösningen av råvarukostnadsutjämningsfrågan för vissa beredda trädgårdsproduktcr. Sverige har emellertid i de nyligen avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT åtagit sig att binda tullsatserna för en del fruktbcredningar och råsafter enligt tulltaxenr resp vid en lägre nivå än tidigare. Utredningen föreslår att även dessa varor skall föras över till jordbruksprisreglcringcn. Om så blir fallet och avsikten är att tillämpa införselavgifter måste de nya bindningarna upplösas. Nämnden anser det sistnämnda mindre lämpligt och föreslår därför att man tills vidare avstår från att föra över berörda varor enligt tulltaxenr och till jordbruksprisregleringen och att vidta prisuljämningsåtgärder för dem. Kommerskollegium säger i sitt yttrande. För ett flertal varuslag har utredningen föreslagit tullhet. Mestadels rör det sig här om varor varav ej förekommer produktion inom landet. För vissa av varuslagen föreslås att det skall ges möjlighet att ta ut kompensation för sockerinnehållet genom att varorna i avvaktan på RÅK:s utredning om prisutjämning tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Kollegiet har ingen erinran mot förslaget att införa tullhet för dessa produkter men ställer sig avvisande till förslaget att produkterna överförs till jordbruksprisregleringen. En överföring till jordbruksprisregleringen av varuslag som inte produceras i Sverige eller för vilka råvaruprisuljämningcn inte är motiverad av den aktuella konkurrenssituationen är enligt kollegiets mening inte internationellt försvarbar. Eftersom ett införande av prisuljämningsåtgärder för ett flertal positioner är beroende av att GATT-bindningar hävs - och måste kompenseras med bindningar för andra varuslag - är det angeläget att man till jordbruksprisregleringen endast överför sådana varor för vilka prisutjämningsåtgärder verkligen behövs. Vad gäller skyddsbehovel till den del som avser kompensation för belastningen av i produkterna ingående jordbruksprisreglerade råvaror föreslår utredningen som tidigare nämnts att i de fall belastningen är av liten betydelse kompensation skall inkluderas i tullskyddet medan frågan om kompensation i övriga fall får lösas inom ramen för del arbete som bedrivs av RÅK. Kollegiet delar utredningens uppfattning på denna punkt. Däremot ställer kollegiet sig starkt tveksamt till förslaget om en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa produkter innehållande socker. Ett ställningstagande till frågan om prisreglerande åtgärder för här aktuella produkter bör enligt kollegiet tas först när RÅK:s utredning föreligger eftersom det i RÅK:s utredningsuppdrag ingår att kartlägga vilka livsmedelsindustriprodukter och råvaror som bör omfattas av prisutjämning. RÅK avser enligt vad kollegiet erfarit ha sin utredning klar före den I juli i år. Den eventuella tidsvinst som skulle uppnås genom att man i avvaktan på RÅK:s utredning provisoriskt genomför en råvarukostnadsutjämning blir således tämligen liten och uppväger ej enligt kollegiets uppfattning de förhandlingsmässiga komplikationer som sannolikt kommer alt uppstå vid frågans behandling i GATT och som även kan innebära nackdelar tidsmässigt sett. Beträffande GATT-behandlingen gäller att för flertalet av de positioner

86 Prop. 1981/82: för vilka föreliggande utredning föreslår råvarukostnadsutjiimning har tullarna bundits vid vissa nivåer. I de fall där dessa bindningar måste brytas och omförhandlas kommer dessa omförhandlingar all onödigtvis kompliceras om storleken på det totala gränsskyddet ej kan uppskattas. Situationen kan härvid te sig olika för olika varuslag men det kan ej bortses från att förhandlingsmässiga komplikationer lätt uppstår om man redan före förhandlingarna bundit sig för en viss lösning innan en totalbedömning gjorts av vilket gränsskydd man vill uppnå och hur detta skall vara utformat. Med hänsyn till vad som anförts anser kollegiet all man bör avvakta med överföringen till jordbruksregleringen av ifrågavarande produkter och därmed också fastställandet av de slutliga tullsatserna (såväl de nya värdetullarna som de föreslagna tullheterna) - till dess RÅK närmare prövat behovet av prisutjämningsåtgärder inom detta område. I avvaktan härpå bör nuvarande gränsskydd bibehållas. Vad gäller behovet av ändrat gränsskydd till den del som ej avser kompensation för den råvarukostnadsbclastning som uppkommer till följd av att jordbruksprisreglerade råvaror ingår bör förutom råvarutullbelastningen även här den rådande konkurrenssituationen för berörd industri i första hand beaktas. Kollegiet får härvid erinra om att utredningen funnit att de beslutade höjningarna av tullarna på råvarorna mestadels torde fä en begränsad återverkan. Stockholms handelskammare anser alt det är olyckligt att RÅK:s och trädgårdsnäringsutredningens arbete inte helt kunnat bedrivas i ett sammanhang. Det är därför enligt handelskammaren inte möjligt att nu fullständigt analysera effekten av trädgårdsnäringsutredningens förslag. Eftersom en hel del av de nu gällande vikttullarna iir bundna i GATT torde emellertid de nya tullsatserna och eventuella rörliga avgifter inte kunna sättas i kraft förrän omförhandlingar skett enligt GATT:s artikel XXVIII. Enligt vad Handelskammaren kan förstå torde det vidare kunna bt:faras att omförhandlingarna kommer att dra ut på tiden, bl. a. av den anledningen all RÅK:s betänkande rimligen måste ligga till grund för eventuellt erforderliga svenska erbjudanden om återbindningar av de nya tullarna och avgifterna. Sveriges frukt- och griinsaksdistrihutiirer.1 förening anser att frågor rörande industrins råvarukompensation bör handläggas inom den för dt:ssa frågor tillsatta. särskilda utredningen. RÅK. och anstå i avvaktan på definitivt ställningstagande, sedan denna utredning framlagt sina överväganden och går därför inte närmare in på dessa spörsmål. Föreningen anför vidare. Någon anledning att nu vidta åtgärder för att överföra vissa varupositioner till jordbruksregleringen föreligger inte enligt vår uppfattning. Frågan om en eventuell sådan åtgärd anser vi inte mer brådskande än att RÅK:s utredning och förslag kan avvaktas. Vidare kommer sannolikt nödvändiga omförhandlingar i GATT att kräva sådan tid, att provisoriska åtgärder i praktiken skulle innebära ett ganska ringa tidigareläggande i

87 Prop. 1981/82: förhållande till definitiva beslut i råvarukostnadsutjämningsfrågan i anslutning till RÅK:s överväganden. /CA-förbundet konstaterar med beklagande att Trädgårdsnäringsutredningen och RÅK:s arbete inte kunnat samordnas. Förbundet anser detta vara mycket olyckligt då faktiska uppgifter om det kommande totala gränsskyddet är av största vikt för en helhetsbedömning av tänkbara effekter av föreslagna åtgärder. Förbundet anför vidare. I princip anser vi det riktigt att vid import av färdiga produkter, hänsyn tas till avgifterna för de i produkterna ingående råvarorna. Detta möjliggör för svenska odlare och fabrikanter att kunna konkurrera med import på lika villkor. En förutsättning för att sockerkompcnsationsavgift skall komma i fråga måste vara att produktion av den färdiga produkten förekommer i Sverige. Så sker t. ex. ej av fruktkonserver av olika slag. t. ex. ananas. aprikoser, persikor, päron och fruktcocktail. Med undantag av päron. varken odlas eller packas dessa frukter i Sverige. Vi anser att fruktkonserver helt skall tagas från avgift. Sammanfattningsvis vill vi bestämt avvisa tanken på att besluta om förslag till nya tullar innan RÅK:s arbete föreligger som delunderlag för bedömande av det totala gränsskyddet. Landsorganisationen i Sverige avstyrker utredningens förslag att vissa varuslag nu skall överföras till jordbruksprisregleringen. Enligt organisationens mening bör kommitten för industrins råvarukostnadsutjämning först pröva och ta ställning till denna fråga. 3 Synpunkter beträffande tullskyddets utformning och nivå Föreningen n enska konservtillverkare konstaterar att tullskyddet för varor i kap. 20 allvarligt urholkats under de senaste 25 åren och nu lämnar industrin i stort sett utan egentligt skydd. I många fall räcker tullen inte ens till för att kompensera för tullbelastningen på använda jordbruks råvaror. I yttrandet säger föreningen. Den ovan påtalade situationen har medverkat till en rad omställningar och nedläggning av tillverkningar inom det aktuella varuområdet. En koncentration har skett. Att produktionen inte ytterligare slagits ut av en växande import får tillskrivas sådana faktorer som att smaken ofta är nationellt inriktad; att det tar en lång tid innan utländska konkurrenter anpassar sin tillverkning till svensk smak; att de svenska företagen hittills bedrivit en framgångsrik marknadsföring och har väl inarbetade kvalitetsnamn. All erfarenhet under 70-talet har emellertid lärt. att fördelar för inhemsk industri mycket snabbt kan vägas upp av andra ekonomiska realiteter. Till de senare hör ett negativt tullskydd.

88 Prop. 1981/82: En motsvarande situation har för övrigt redan inträffat inom det aktuella varuområdet. för sådan saft som i tulltaxan hänföres till Importen från Norge växte starkt i början av 70-talet genom att gränsskyddet inte kompenserade för. ökad tullbelastning på råvaran socker. Statsmakterna reagerade positivt på industrins framställning om införande av en rörlig införselavgift på socker i saft hänförlig till Importen har anpassats därefter. Tillvägagångssättet för saft i kan ses som ett precedensfall för en motsvarande utformning av tullskyddet för varor i kap. 20. I det förberedande utredningsarbetet till trädgårdsnäringsutredningens betänkande - i en särskild arbetsgrupp gemensam med RÅK - har anförts att eftersom ingen avsevärd inbrytning av import skett på den svenska marknaden. så har industrin inte visat att behov av ett ändrat gränsskydd föreligger. Det är en argumentation som FSK mött även hos företrädare för vissa statliga myndigheter. Följande invändningar kan riktas häremot: - För det första må framhållas att förändringar av konkurrenssituationen inom hela det industriella området numera sker mycket snabbare än tidigare. Belysande är vad som skett under 70-talet med svenska basindustrier. Det är felaktigt för att inte säga naivt att tro. att inte motsvarande förändringar kan ske för varor i kap. 20 när utgångsläget visar sådan brist i konkurrensneutralitet som nu är fallet genom en omfattande negativ tullbelastning. - För det andra är det väsentligt att söka förebygga att en krissituation uppstår genom att tullskyddet anpassas. innan de svenska företagens konkurrenskraft urholkats till följd av stora importinbrytningar. - För det tredje önskar industrin och föreslår trädgårdsnäringsutredningen inte några mer långtgående åtgärder på tullsidan än vad som i det stora hela redan gäller i Sverige för livsmedelsprodukter i övrigt. - För det J]ärde är det inte möjligt att mäta ett branschens "behov" av tullskydd. i synnerhet inte med den tidspress som trädgårdsnäringsutredningen haft att handlägga detta ärende. I alla händelser vänder sig FSK bestämt mot den mätmetoden. att en industrins konkurrenskraft skall ha försämrats - t. ex. som varvens - innan staten är beredd att ingripa. Åtgärder vid en så sen tidpunkt är väsentligt kostsammare för samhället än förebyggande åtgärder. Det ter sig som både väl övervägt och en gärd av skälighet att ge den aktuella näringsgrenen motsvarande betingelser i fråga om gränsskydd som gäller för flertalet andra livsmedelsprodukter. I ett särskilt yttrande till trädgårdsnäringsutredningens betänkande av ledamoten Erik Brandt har redovisats synpunkter heträffande de principer som bör ligga till grund för tull skyddet för kap. 20. Det förslag till utformning av tullskyddet som framlagts av trädgårdsnäringsutredningcn tillgodoser enligt föreningen flertalet av de krav som framförts i yttrandet även om nivån på det föreslagna tullskyddet i vissa fall kan anses väl låg - och i något fall (20.07) för hög. Sverif(es grossistji'irbund instämmer till alla delar i de synpunkter som framförts av Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Förbundet uttalar bl. a. Parallellt med trädgårdsnäringsutredningens arbete med tullkapitel 20 har kommitten för industrins råvarukostnadsutjämning - RÅK - utrett

89 Prop. 1981/82: behovet av råvarukompensation för industrin. Då flera produkter inom tullkapitel 20 behandlas inom bägge utredningarna är det enligt vår mening angeläget att ett gemensamt förslag utarbetas. Ett sådant förslag skulle dels möjliggöra en bättre helhetsbedömning över hur importkonkurrensen kommer att påverkas, dels ge konsumenten en bättre chans att överblicka hur priserna framgent kan komma att påverkas. Beträffande åtskilliga tullpositioner ställer vi oss frågande till på vilket sätt tullsatserna framräknats. Redovisning saknas sålunda över hur man gått till väga vid uträkningen av dessa. Då många företag torde komma att ställas inför stora problem med anledning av de föreslagna tullarna, bör det enligt vår mening vara en självklarhet att man noga redovisar tillvägagångssättet. Vi vill ytterligare understryka vad Holger Nyström i sitt särskilda yttrande påpekar, nämligen "För flera viktiga varuslag föreligger en situation där antingen finns endast en svensk producent eller en svensk tillverkare har en marknadsdominerande ställning. Med hänsyn härtill är det från allmänna synpunkter angeläget att importen inte försvåras så att en nödvändig konkurrens omöjliggörs." Vidare bör understrykas vad Nyström säger om importkonkurrensen: "Beträffande ett flertal för konsumenten väsentliga tullpositioner föreligger inte någon besvärande importkonkurrens och ej heller finns några tecken på att en sådan är att förvänta. Tvärtom är, som framgår av utredningen, importandelen ofta mycket liten jämfört med vad som gäller svensk konsumentproduktions konkurrensförhållanden i allmänhet trots att gränsskyddet ej sällan kan anses moderat. En ökad importkonkurrens skulle från konsumentsynpunkt vara önskvärd beträffande åtskilliga positioner med hänsyn till en ofullständig inhemsk konkurrens" Trädgårdsnäringsutredningen har i sitt arbete eftersträvat en rimlig balans mellan producent- och konsumentintressena. Man har i utredningens slutgiltiga förslag dock svårt att hitta tullpositioner där producentintressena fått ge vika för konsumentintressena. I de fall då konsumentintressena lämnats prioritet har det gällt situationer där de sveflska producentintressena inte kunnat skadas, dvs. för sådana varor, som inte odlas och vidareförädlas i landet. Enligt vår mening torde - om utredningens förslag till alla delar genomföres - konsumentens valmöjligheter inom flera varuområden komma att avsevärt beskäras. Likaså torde det vara ostridigt att konsumentpriserna kraftigt kommer att påverkas - ett förhållande som enligt vår mening bort redovisas i utredningen. Sammanfattningsvis vill vi betona följande synpunkter, vilka vi anser vara av avgörande betydelse vid utformningen av de föreslagna tullarna inom tullkapitel 20. Det synes oss synnerligen angeläget att i berörda fall inte framlägga förslag till tullar utan kännedom om RÅK:s slutliga ställningstagande. Det är ju dock ytterst det totala gränsskyddets nivå som blir avgörande och som skall jämföras med nuvarande tullar. Dessutom skulle ett sådant förfarande också strida mot tankarna i det ursprungliga utredningsuppdraget. - En fullständig beskrivning av tillvägagångssättet vid beräkningen av de nya tulltaxorna bör redovisas.

90 Prop. 1981/82: Det framlagda förslaget kan leda till att den ur konsumentsynpunkt önskvärda konkurrensen vad beträffar åtskilliga varuslag inom tullkapitel 20 kraftigt reduceras vilket i sin tur kan komma att föranleda onödigt förhöjda konsumentpriser. Ökad uppmärksamhet måste därför enligt vår mening ägnas denna omständighet. Sl'eriges frukt- och grönsaksdistrihutiirers,fi'kening hänvisar till och instämmer i det särskilda yttrande, som avgivits av experten i Trädgårdsnäringsutredningen Holger Nyström och som iir fogat till utredningens promemoria. Föreningen. som också hänvisar till de särskilda remissyttranden som avges av ICA Aktiebolag. Kooperativa Förbundet och Sveriges Grossistförbund. anför. Vi vill särskilt understryka vikten av att återhållsamhet iakttas vid utmätning av tullskydd, som ju är en form av samhällsskydd till berörda industrier. Kostnaderna för detta stöd bärs i sista hand av konsumenterna. som drabbas av de ökade priser som tullarna medför. I dagens situation är det en av samhällets främsta uppgifter att bekämpa inflationen och det är dätför synnerligen angeläget att iaktta försiktighet i fråga om tullhöjningar. som kan verka inflationsdrivande. Eftersom det bl. a. av Industriverkets utredningar och även av de ekonomiska resultatredovisningar för olika livsmedelsindustriföretag, som lämnats i dagspressen, inte kan utläsas. att berörd del av svensk livsmedelsindustri i stort sett skulle kämpa med några svårigheter på grund av utländsk konkurrens, finns det enligt vår uppfattning inte någon anledning att genomföra tullhöjningar annat än där så motiveras av ökade tullar för frukt, bär och grönsaker. Kooperatil'u.fi'irb1111det framhåller med utgångspunkt rr:m att KF främst företräder konsumentintresset att det är KF:s principiella uppfattning att eventuella tullhöjningar bör begränsas så mycket som möjligt. Förbundet anför i denna del följande: Även från "näringslivssynpunkt" får KF framhålla att tullskyddet bör begränsas och endast innefatta ett begränsat manufaktureringsskydd och då främst av hänsyn bl. a. till vårt höga löneläge, eventuella beredskapssynpunkter m. m. En viss anpassning till motsvarande förhållanden i EG kan således godtas eftersom tullskyddsnivån för dessa varor är avsevärt högre där. Hänsyn måste också tas till att riksdagsbcslut om något höjda tullar på trädgårdsråvaror i kap. 7 och 8 sätts i kraft. I den slutliga avvägningen anser KF att den största vikten måste fästas vid de långsiktiga konsumentintressena, vilket bl. a. innehär att konsumentprishöjningar begränsas och att bl. a. sysselsättningsaspekter beaktas. Med hänvisning till det ovan anförda anser KF att utredningens förslag till tullhöjningar för flera varor är onödigt stora (gurkor, rödbetor, konservärter, svamp etc.). Det iir bra att man för andra varor (som t. ex. oliver och kapris) föreslagit tullhet. För flera a11dra varor föreslås oförändrat tullskydd. Statens pris- och kartellniimnd tillstyrker utredningens förslag till tullhet för sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Detta bör verka sänkande på konsumentpriserna. Nämnden anför.

91 Prop. 1981/82: I andra fall finner nämnden att utredningen, som ett led i en strävan att skydda den inhemska produktionen. föreslår tullhöjningar även på produkter som importeras i endast begränsad omfattning. Vid en förhöjd avgiftsnivå finns det risk för att den konkurrerande importen slås ut, vilket bl. a. skulle leda till en försvagad konkurrens och minska konsumenternas valmöjligheter. En rätt avvägd tullnivä är särskilt viktig inom sådana produktområden. där den inhemska tillverkningen är koncentrerad till ett enda företag. Denna situation gäller exempelvis för inläggningar av gurka respektive rödbetor. Sammanfattningsvis anser nämnden att utredningens nu framlagda förslag till ändrat tullskydd i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intresse av valhet och så låga priser som möjligt. Tullhöjningar som skydd för inhemsk produktion bör i görligaste mån undvikas främst på produktområden. där importen är begränsad, eller där den inhemska produktionen är koncentrerad till ett enda företag. Statens ind11stri1-erk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående bedömning av förslagets teknikdel och inte heller av dess konsekvenser för producent- och avnämarsida. I princip finner dock verket inget att erinra mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlas mycket summariskt av utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför alt ta ställning till de föreslagna skyddsnivåerna. Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande att en bedömning av det befogade i ett ändrat gränsskydd för produkter hänförliga till kap. 20 enligt kollegiets mening i första hand bör baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för industrin i fråga. Härvid bör såsom utredningen framhållit även konsumentintressena beaktas. Kollegiet anför. Gränsskyddet för här aktuella produkter kan. som framgår av utredningens förslag i princip delas upp i tre komponenter. varav den ena utgörs av manufaktureringsskyddet för den inhemska industrin, den andra av tullbelastningen av i produkterna ingående råvaror och den tredje av belastningen av i produkterna ingående jordbruksreglerade råvaror. I det av trädgårdsnäringsutredningen framlagda förslaget redovisas dock för de olika varuslagen ej närmare storleken av de olika komponenterna. Ej heller redovisas som regel i utredningen några andra uppgifter som styrker det faktiska behovet av att vidta uppjusteringar av det nuvarande gränsskyddet. Däremot har den särskilda arbetsgruppen med representanter från trädgårdsnäringsutredningcn och RÅK i en till gruppens förslag fogad bilaga för ett antal livsmedelsprodukter redovisat tull- och avgiftsbelastningen för i produkterna ingående råvaror. Genera/tullstyre/sen säger sig inte ha något att erinra mot övergången till värdetullar och anser sig inte ha anledning att ta ställning till det föreslagna

92 Prop. 1981/82: grä sskyddets höjd. Styrelsen påpekar dock att det föreslagna systemet med tullar i kombination med rörliga införselavgifter förorsakar merarbete för såväl importörer som tullmyndigheter jämfört med nuvarande vikttullar. 3.1 Ätbara frukter m. m. 3.1./ Tulltaxenr Urystafmkter. utan tillsats av socker) Lantbrukarnas rik.1förhund har ingen erinran mot utredningens förslag i denna del. Triidgård.rnäringens rik.lförbund ställer sig positivt till utredningens förslag att snarast utreda möjligheterna att i ökad utsträckning använda svenska jordgubbar för industriändamål. Förbundet anför vidare. Den svenska industrins behov av jordgubbar som råvara till mos. sylt, marmelad m. m. och för försäljning som frysta importeras under rubricerade nummer samt under nummer Den försämring av tullskyddet som här skett har medfört att den tidigare inte obetydliga avsättningen av svenska bär härför har kraftigt reducerats. I ökad utsträckning har dessa kvantiteter därför fått söka sig ut på färskmarknaden. Produktionen av jordgubbar totalt i landet har ökat drastiskt under 70- talet. Detta har medfört att betydande marknadsöverskott uppstår varje säsong. Tillräckliga alternativa avsättningsmöjligheter erbjuds inte. Förbundet anser att en förstärkning av det nuvarande tullskyddet gör det fullt möjligt att återta och utveckla en marknad för industrin. De fördelar som kan uppnås genom en tryggad industriavsättning är förutom en direkt höjning av kvaliteten på färskmarknaden även en kvalitativt bättre beredd produkt. Det torde vara ovedersägligt att svensk råvara är kvalitativt bättre än varje importerad sådan. Industriavsättningen medverkar som inledningsvis framhållits till ett bättre och stabilare lönsamhetsläge för odlingen. Utredningen föreslår att tullen tills vidare skall sättas på 11 %. Förbundet vill framhålla alt detta i sig innebär att tullen för skulle bli lägre än vad utredningen föreslagit vid prövning av kapitlen 6. 7 och 8. En värdetull, beräknad efter samma principer som då (genomsnittlig incidens ), skulle bli ca 14 %. Detta menar förbundet också bättre överensstämmer med tullen på färska jordgubbar ( 15 %.). Sveriges ind11striförb1111d anför i denna del. Enligt vad förbundet inhämtat efterfrågar industrin huvudsakligen snoppade jordgubbar. vilka de svenska odlarna inte kan leverera. För safttillverkning e1fordras en typ av jordgubbar som knappast odlas i Sverige. Industriförbundet hemställer att den föreslagna utredningen snarast kommer till stånd och helst avslutas under Förbundet utgår från att berörd industri blir representerad i utredningen. I avvaktan på resultatet av densamma bör nuvarande tull - 50 öre/kg - tillämpas. Om utredningen skulle finna att industrins behov av råvara inte till väsentlig del kan tillgodoses av inhemsk odling bör tullhet införas. I motsatt fall kan den föreslagna värdetullen om 11 % accepteras.

93 Prop. 1981/82: Kommerskollegium har ingen erinran mot att den föreslagna utredningen kommer till stånd men skulle föredra att den nuvarande vikttullen bibehålles i avvaktan på resultatet av utredningen. Kollegiet vill dock inte direkt motsätta sig förslaget om en övergång till en värdetull redan nu men förutsätter i så fall att tullskyddet omprövas i ljuset av det resultat som utredningen kommit fram till. Skånes lzandelskammare uttalar i denna del följande. Utredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar bör utredas i särskild ordning. Handelskammaren tillstyrker att en sådan utredning kommer till stånd och förordar att den får i uppdrag att arbeta skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning föreslås att den nuvarande vikttullen 50 kronor/100 kg bibehålles. Handelskammaren avstyrker således utredningens förslag om att tills vidare införa en värdetull som ersättning för den nuvarande vikttullen. Stockholms hande!.l'kammare erinrar om att utredningens förslag i fråga om tullen för frysta jordgubbar utan socker skiljer sig avsevärt från utredningens förslag i delbetänkandet SOU 1978: 51 (vikttull om 75 kronor per 100 kg eller alternativt värdetull om 18%). Enligt Handclskammarens uppfattning finns det för närvarande inget skäl att höja tullen för denna vara. Utredningen synes vara av samma uppfattning. trots att man stannat för en tullsats som ligger något över 1978 års importincidens. Föreningen svenska konsen ti/frerkare hänvisar till vad Industriförbundet anför angående önskvärdheten av att den föreslagna utredningen angående möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast kommer till stånd. I avvaktan på resultatet av densamma bör enligt Industriförbundet nuvarande tull om 50 öre/kg tillämpas. 3.2 Tulltaxenr och (beredningar av köksväxter, frukter m. m.) 3.2. I Tulltaxenr 20.0 I (köksväxter och frukter. beredda eller konserverade med iittika eller ättiksyra) Kommitten för industrins rål'(1rukostnads11tjiimning har inget att erinra mot trädgårdsnäringsutredningens förslag att i tullskyddet för tulltaxenr även inkluderas kompensation för fördyringen av jordbruksprisreglerade råvaror. Sveriges industrij(jrhwzd anser att de föreslagna tullarna kan accepteras.!freriges frukt- och grönsaksdistrihutörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tull~ats på 8% för beredda eller konserverade gurkor. rödbetor och andra köksväxter. Statensjordbruksnämnd anför i sitt yttrande.

94 Prop. 1981/82: Utredningen konstaterar att industrins behov av råvara f. n. huvudsakligen täcks av en inhemsk produktion samt att importen av de beredda varorna är obetydlig. Möjlig framtida lågprisimport motiverar dock enligt utredningen höjningar av tullnivåerna i föreslagen omfattning. Nämnden delar inte denna uppfattning till fullo. De förhiillanden som påpekats talar snarare för en viss återhållsamhet när det gäller tullhöjningar. vilket f. ö. även understrukits av experten Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Nämnden anser att tullarna för här berörda varor bör kunna sättas något lägre än vad utredningen föreslagit. vilket ändå innebär överskridanden av gällande GATT-bindningar. Kommerskollegium vill med hänsyn till den ändrade tullbelastningen för ingående råvaror inte motsätta sig en viss höjning av tullskyddet men föreslår med hänsyn till konkurrensläget och med beaktande av gällande GATT-bindningar att tullen sätts till 8 %. Härvid har kollegiet tagit hänsyn till belastningen av i produkterna ingående råvaror samt beaktat att industrin dessutom ges ett för produkterna genomsnittligt sett rimligt nettotullskydd. Stncklwlms handelskammare konstaterar i sitt yttrande följande. När det gäller produkter hänförliga till tulltaxcnummer innebär förslaget tullhet för vissa varuslag och en kraftig förstärkning av tullskyddet för beredda eller konserverade gurkor. rödbetor. köksväxtblandningar, rödkål m. m. Handelskammaren har inget att invända mot tullhet för varuslag som inte produceras här i landet. Som motiv för tullhöjningarna kan antas föreligga en befarad ökad lågprisimport. Den nuvarande importen av ifrågavarande produkter torde inte kunna anses hota svensk industri. Det föreligger därför enligt kammarens mening inte i nuläget motiv för tullhöjningar i den utsträckning som utredningen har föreslagit. Härvid får också beaktas att gällande vikttullar för varor hänförliga till tulltaxenummer delvis är bundna i GATT och att avvikelse från importincidenserna kommer att mötas av kompensationskrav från berörda GATT-länder i samband med omförhandlingarna I Gurkor (2() ) Lantbrukarnas rik.1ji'irb1111d instämmer i utredningens förslag om 15 <;{ tull med hänsyn till odlingens regionalpolitiska betydelse i Halland, Blekinge. Kalmar län och Gotland. Kooperatil'(l fijrhundet anser atl utredningens förslag om en värdet ull på 15 % jämfört med en nuvarande genomsnittlig incidens på 71:.f. och från östländcrna 11 % är obefogat, bl. a. därför att importvärdet 1978 endast var ca 4% av den svenska produktionen. En kompletterande råvaruimport av färsk gurka behövs dock regelbundet för konservindustrins produktion för att utjämna svängningar i tillförseln under produktionssäsongen för att få full sysselsättning och jämn produktion i industrin. Lönsamheten för den svenska industrin är dessutom redan idag tillfredsställande för hithörande varor.

95 Prop. 1981/82: Rödbetor ( ) Lantbrukarnas riksförbund anser att den av riksdagen beslutade tullen på färska rödbetor på 5 % sannolikt är för låg. För att bibehålla odling och industriproduktion inom landet är därför utredningens förslag om 12 % tull på inlagda rödbetor befogat. Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att förbundet anser den föreslagna tullhöjningen onödig bl. a. därför att importvärdet är en så liten del av hela produktionen Tulltaxenr (köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt iin med ättika eller ättiksprit) Statens jordbruks nämnd anför i sitt yttrande följande. Tullhöjningar har även föreslagits för konserverade ärtor, svampar och tryffel samt "andra" köksväxter (tulltaxenr 20.02). Tullnivån för ärtor höjs från 10% till 12% i de fall råvaran inte är jordbruksprisreglcrad (om så är fallet föreslås produkten överförd till jordbruksprisregleringen med tullhet). Tullen för frysta ärtor (tulltaxenr 07.02) har av riksdagen höjts till 16%. vilket enligt utredningen motiverar höjningen för konserverade ärtor. Även för konserverade bönor som är baserade på prisreglerad råvara hänförlig till tulltaxenr föreslås en överföring till jordbruksprisregleringen med tullhet. Nämnden tillstyrker förslaget för konserverade ärtor och bönor. Tillverkningen av svampkonserver i Sverige har under en följd av år utsatts för hård konkurrens genom import från Ostasien av lågpriskaraktär. Utredningen pekar på att stora prisskillnader föreligger mellan inhemska och importerade konserver och att en ökning av denna skillnad kan få allvarliga konsekvenser för den svenska produktionen. Tullhöjning har därför föreslagits från 11 % till 15 %. Nämnden har funnit ändringen rimlig. Till positionen "andra" köksväxter (20.02) hänförs bl. a. grönsaksblandningar. För att undvika snedvridning i konkurrensförhållandet med råvarorna har föreslagits en dryg fördubbling av tullen, nämligen från 5 % till 12 %. Nämnden har funnit höjningen något i överkant men med hänsyn till föreslagna tullnivåer lik väl acceptabel. Kommerskollegium anför rörande utredningens förslag i denna del följande. F. n. utgår en tull om 20 öre/kg för konserverade ärter, bönor och andra köksväxter och 65 öre/kg för konserverad svamp. Tullarna är bundna i GATT vid utgående nivåer varvid för konserverad svamp i detaljhandelsförpackningar finns en alternativ bindning vid 13 %. Vad gäller konserverade ärter. bönor och andra köksväxter tyder enligt kollegiets mening de senaste årens produktions- och importutveckling ej på att det skulle föreligga något behov av att höja nuvarande tullnivåer om resp. 5 % för här berörda produkter. För oförändrade tullnivåer talar även det förhållandet att de nuvarande tullarna är bundna i GATT. Av utredningens förslag framgår det emellertid att av tulltekniska skäl tullarna för konserver av ärter och andra köksväxter bör vara desamma. Mot

96 Prop.1981/82: denna bakgrund samt med beaktande av GATT-bindningarna föreslår kollegiet därför att samtliga här aktuella produkter åsätts en värdetull om 8 %. Denna innebär för konserverade ärter visserligen ett något lägre tullskydd än för närvarande. Härvid bör dock beaktas att konserverade ärter synes ha fått en något minskad råvarutullbelastning på grund av de på trädgårdsområdet företagna tulländringarna. Vad gäller konserverad svamp har utredningen pekat på att det föreligger stora prisskillnader mellan inhemska och importerade produkter. Importen av dessa produkter ställd i relation till den inhemska produktionen är dessutom av betydande omfattning. Med hänsyn härtill samt med beaktande av rådande råvarukostnadsbelastning finner kollegiet en höjning av tullskyddet vara berättigad men anser att tullen bör uppgå till högst 13 o/c. Detta skulle betyda att någon brytning av GATT-bindningen ej skulle behöva göras för de svampkonserver där en alternativ bindning vid 13 % föreligger. När det gäller förslaget att överföra vissa produkter under till jordbruksregleringcn vill kollegiet inte motsätta sig detta. Genom en sådan åtgärd skulle därvid dessa produkter jämställas med potatisprodukterna inom samma tulltaxenummer. Kollegiet vill emellertid peka på de komplikationer som förevarande GATT-bindningar utgör. Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande att vad gäller konserverade ärter och bönor som inte är baserade på jordbruksprisreglerade råvaror finns enligt förbundets mening skäl som talar för att dessa beläggs med samma tull som motsvarande frysta produkter - dvs. 16%. Förbundet vill emellertid föreslå att båda varuslagen beläggs med en tull om 12 %. För övriga till detta tulltaxenr hänförliga varuslag kan enligt förbundet de föreslagna tullarna accepteras Ärter ( ) Lantbrukarnas rik.\förb1111d erinrar om att riksdagen för frysta ärter har beslutat om en tull på 16 %. Tullen för konserverade ärter bör ligga på samma nivå. Motivet härför är enligt förbundet att vid produktion av ärter för frysning framkommer alltid partier som inte är lämpliga för frysning men utmärkta till konservering. För att vara konkurrenskraftig måste därför svensk odling och industri ha möjlighet att producera även konserverade ärter. Den möjligheten säkras endast om konserv- och frysärter har samma tull - 16%. LRF instämmer i att ärter. som - i motsats till frysoch konservärterna som skördas färska - skördats mogna och därmed är att betrakta somjordbruksråvara. skall beläggas med införselavgift i likhet med gula matärter och alltså ges tullhet. S1 enska lantarbetmförhundet instämmer i det särskilda yttrande som avgivits av experten Herbert Lööv med yrkande på att tullen fastställes till 16%. som är lika med förslaget till tull för frysta ärter. Kooperatil'a förbundet anser inte att det finns något behov av att höja tullen på konserverade ärter och anför.

97 Prop : En höjning av tullen för konserverade ärter skulle varken vara till fördel för odlingen eller för konsumenterna. Om man anser att skyddet för djupfrysta och konserverade ärter bör vara ungefär lika högt anser KF att tullen på frysta ärter skulle sänkas. Det förekommer en betydande export av frysta ärter, medan den totala importen av ärter endast var 5 % av den inhemska produktionen. Sveriges frukt- och grönrnk.sdistrihutörers fiirening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tull på 8 % på konserverade ärter Bönor ( ) Lantbrukarnas riksjl'irbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljornat. ex. bakade vita bönor hänförs till jordbruksregleringen. Förbundet anför. För konserverade bönor i baljor, t. ex. brytbönor och haricots verts föreslår utredningen en tull av 8 %. Som en följd av hård importkonkurrens har vi i Sverige sedan 1973 endast produktion av frysta bönor. i huvudsak brytbönor. Importen av konserverade bönor sker från Sydostasien till låga priser och är snabbt ökande. Den av utredningen föreslagna tullen kan f. n. accepteras, men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling bör frågan om tullhöjning aktualiseras. Trädgårdsniiringen.1 riksji"irhund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljorna hänförs till jordbruksregleringcn. Härigenom bör de vita bönorna kunna få ett gränsskydd, som motsvarar det som de bruna bönorna har. För konserverade bönor i baljor. t. ex. brytbönor och haricots verts föreslår utredningen en tull av 8 %. Denna tull kan f. n. enligt förbundet accepteras, men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling, hör frågan om tullhöjning aktualiseras. Skånes handelskammare anser att importen av konserverade bönor i hög grad utgörs av lågprisimport från öststaterna och Kina och utgör ett konsumtionsalternativ till svensktillverkade djupfrysta eller på annat sätt konserverade grönsaker. Det kan enligt handelskammaren ifrågasättas om tullsatsen inte bör sättas något högre än till 8 '7c, som utredningen föreslår. Sveriges frukt- och griinsaksdistrih1itöras.tijreni11g instiimmer i experten Holger Nyströms förslag om tullhet för haricots verts. brytbönor och liknande samt för vita bönor i konserv. Kooperativa.forhundet anser när det gäller tullen på produkter av vita bönor (såsom burkkonserver etc.) att denna bör vara så låg som möjligt eftersom någcm svensk odling inte förekommer av vita bönor och det endast finns ett begränsat substitutionssamband mellan bruna och vita bönor. Förbundet anför. 7 Riksdagen I sam/. Nr 120

98 Prop. 1981/82: Utredningen föreslår att båda produkterna förs till jordbruksprisreglcringen och ges tullhet men att en lägsta importavgift på 8 % åsätts för vita bönor. Torkade bruna och vita bönor ingår nu i jordbruksprisregleringen, trots att någon odling av vita bönor ej förekommer i Sverige. KF anser därför inte att burkkonserver av vita bönor bör föras till jordbruksprisregleringen och att nuvarande tull på 20 kr./ I 00 kg sänks eller ev. bibehålls för produkter av vita bönor. lmpod anför i sitt yttrande följande. Bönor tillhör de produkter som kan ha en potential från u-länderna utan att på något sätt konkurrera med existerande svensk produktion. Här föreslås två typer av gränsskydd, nämligen dels överföring till jordbruksprisregleringen, varigenom vissa typiska u-landsprodukter drabbas av högre priser. dels en höjning av tullen för vita bönor. Båda förslagen avstyrkes med hänsyn till konsekvenserna för u-landsimporten. Scandistor AB uttalar att vita bönor inte odlas i landet varför det ur odlarsynpunkt inte kan vara motiverat med ett tullskydd för att indirekt stödja inhemsk produktion. I yttrandet sägs vidare. Konsumtionen av vita bönor på burk visar idag en mycket pos1t1v utveckling. Produkten är näringsriktig och billig och en förändring av tullsats till värdetull i stället för vikttull torde snart leda till en prishöjning av produkten. vilket måste anses vara emot samhällets och konsumentens intressen. En prishöjning från producentled måste betraktas som en realitet med den inflationstakt som råder världen över. En i procent värdebaserad tullsats påverkar då direkt konsumentpriset. Som bekant använder efterföljande handelsled pålägg i procent (eg. marginal i procent). Erfarenhetsmässigt tror vi oss också veta att en tullsats per kg vara är mindre diskriminerande mot mindre och medelstora importörer genom att de stora köparna genom förhandlingar får bättre priser och därigenom en lägre faktisk tullkostnad per burk eller kg Svampar och tryffel ( ) Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att svampar bör ges en tull på 15 % medan tryffel ges tullhet. Sl'eri>:es frukt- och grönsaksdistrihutörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tull på 12 o/c på svampar. Stockholms lwndelskammare ifrågasätter om det finns skäl för en höjning av tullnivån för svampkonserver och anför. Beträffande svampkonserver hänförliga till nr i tulltaxan har utredningen föreslagit en värdetull som ligger betydligt över 1978 års importincidens för att motverka en ökning av prisskillnaden mellan inhemsk och importerad konserv. Värdetullar är till karaktären inte särskilt effektiva som skydd mot lågprisimport.

99 Prop. 1981/82: Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att importen av champinjoner täcker ca 93 % av konsumtionen, '111edan svensk produktion mest omfattar specialprodukter. KF anser därför att tullen inte bör höjas. /CA-förbundet anser att förslaget till nya tullar leder till onödiga fördyringar för konsumenterna. Den helt dominerande delen av konsumtionen kan enligt förbundet endast tillgodoses genom import. lmpod avstyrker utredningens förslag vad gäller svampar och tryffel och anför. Den föreslagna tullhöjningen torde endast medverka till att konservera nuvarande marknadsförhållanden - möjligen att i någon grad negativt påverka efterfrågan - och hindra nya länder. u-länder, att komma in på marknaden. l stället borde tullhet medges för detta stat.nr Tomater ( ) Lantbrukarnas rik.l:fi"irbund och Trädgärdsnäri11r;ens rik.\jvrbund anser i sina yttranden att tullen bör bibehållas på oförändrad nivå, vilket omräknat i värdetull blir ca 11 %. Förbunden anför. Denna produkt är tillsammans med konserverade haricots verts den snabbast växande importprodukten under kapitel 20. Konserverade tomater blir en allt vanligare ingrediens i framförallt grytor och pizzor. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tullen höjas till samma nivå som för färskvara om importen skapar problem för den svenska tomatodlingen. Skänes handelskammare framhåller i sitt yttrande att denna produkt ökar mycket snabbt i importvolym. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tills vidare bör tullen enligt Handelskammarens mening bibehållas oförändrad. motsvarande ca 11 % omräknat till en värdetull Tomatpulp och tomat pure och ) Lantbrukarnas rik.\jvrbund instämmer i utredningens förslag om fortsatt tullhet. Srenska lantarbetarfiirbundet kan i princip biträda utredningens förslag, men anser dock att frågan måste ses i samband med den tull som kommer att fastställas för import av färska tomater Sparris ( ) Lantbrukarnas rik.1j(")rb11nd tillstyrker utredningens förslag om tullhet. Enligt förbundet har svensk produktion konkurrerats ut och den nuvarande odlingen säljs som färskvara. Prisskillnaden är så stor att tullen saknar betydelse.

100 Prop. 1981/82: Andra beredda eller konserverade köksväxter ( ) Lantbrukarnas rik.1fiirh11nd delar utredningens uppfattning att eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16<;f. tull bör de konserverade varorna ha samma tullskydd. Skånes handelskammare anför i sitt yttrande föijande. Till denna kategori hänförs bl. a. grönsaksblandningar. Utredningen föreslår I 2 % tull. Eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16% tull vill Handelskammarcn ifrågasätta om inte även de konserverade varorna i denna grupp bör ha samma tullskydd. Sveriges frukt- och griinsaksdistrihutörers fiirening anser i likhet med experten Holger Nyström att andra köksväxter bör ges ett skydd på 8 %. Impod pekar i sitt yttrande på följande. Utredningen föreslår här en värdetull på 12 % med motiveringen att till detta stat.nr. förs grönsaksblandningar som ofta innehåller ärter och morötter. Samtidigt drabbas emellertid ett stort antal u-landsprodukter som var för sig har föga betydelse på den svenska marknaden men som för enstaka u-landsexportörcr ändå kan vara väsentliga. Som exempel kan nämnas kronärtskocksbottnar. böngroddar. bambuskott. couscous och andra mer eller mindre exotiska produkter. för vilka det inte rimligtvis finns någon anledning att öka gränsskyddet. Om det nu skulle vara motiverat att höja tullen för grönsaksblandningar innehiillande ärter och morötter. vilket motsägs av det faktum att dessa inte ens har nägot eget stat.nr.. så borde man hellre göra detta genom att inrätta ett särskilt stat.nr. för den produkt man vill skydda. 3.3 Tulltaxenr (frysta frukter med tillsats av socker) 3.3./ Jordgubbar (20.03./00J Lantbrukarnas rik.l:f("irhund delar utredningens uppfattning att tullskyddet tills vidare bör var 11 r;;;-,_ Dessutom bör sockcrandelen beläggas med införselavgift. Triidgärds11iiri11ge11s rik.l:fl'irbund anser att tullen bör beräknas efter samma grunder som skett vid prövningen av kapitlen 6, 7 och 8 och föreslår i överensstämmelse härmed en tull på 14%. Sl'eriges frukt- och griinsaksdistributörers Ji:ire11i11g anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RÅK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt grtinsskydd kan bedömas. Kooperatirn fiirh1111det anför i sitt yttrande följande. KF anser att man inte bör göra någon tulliindring bl. a. med hänsyn till att förutsiittningarna är dåliga för nagon mer omfattande svensk odling av

101 Prop. 1981/82: jordgubbar till livsmedelsindustrin. Jordgubbsodlingen har vidare inte något beredskapsintresse. För närvarande importeras djupfrysta jordgubbar med tillsats av socker från bl. a. Ungern, som har betydligt lägre löner och andra kostnader än man har i Sverige. KF kan dock acceptera att en opartisk utredning görs om en eventuell utökning av inhemsk produktion av jordgubbar till livsmedelsindustrin. Kommerskollegi111n hänvisar till vad kollegiet anfört beträffande till tulltaxenr hänförliga frysta jordgubbar (utan tillsats av socker) och framhåller. Det vore även här att föredra att den nuvarande vikttullen om 50 öre/kg bibehålls tills vidare. Om vikttullen för till tulltaxenr hänförliga jordgubbar ändras till värdetull bör emellertid en värdetull av motsvarande storlek införas även för till hänförliga jordgubbar. Även här bör dock tullskyddet omprövas när utredningens resultat framkommit. Skånes handelskammare föreslår i överensstämmelse med vad handelskammaren anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker att nuvarande vikttull bibehålles tills vidare. S1 eriges industriförhund framhåller i sitt yttrande att i överensstämmelse med vad förbundet anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker anser förbundet att tullen i avvaktan på att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda svenskproducerade jordgubbar utreds. bör kvarstå vid 50 kr./100 kg Hallon ( ) Föreningen srenska konsen tilfrerkare tillstyrker utredningens förslag om tullhet för frysta hallon med socker och hänvisar i detta ~ammanhang till sin särskilda framställning om suspcndering av tullen på vissa råvaror i kap bl. a. frysta hallon - liksom till vad Industriförbundet anför om utredning angående ett mer definitivt tull skydd för djupfrysta jordgubbar och äpplekoncentrat. 3.4 Tulltaxenr (sylter, fruktgelcer, marmelader m. m. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker) Lantbrukarnas rik.l:forhund instämmer i utredningens förslag att även dessa produkter tills vidare förs till jordbruksreglcringen. Dessutom bör bär och fruktråvaran i enlighet med utredningens förslag ges ett manufaktureringsskydd i form av tull på 5 %. dock 7 % om råvaran i övrigt är tullskyddad. Triidpårdsniiringens rik.lji>rbund: erinrar i sitt yttrande om att en väsentlig andel av den tih industrin levererade kvantiteten äpplen anviinds för framställning av mos. Även för bär. i första handjordgubbar. är avsättning 8 Riksdai;en I sam/. Nr 120

102 Prop. 1981/82: till industrin för framställning av beredningar under detta tullnummer mycket angeläget. Förbundet anför. Enligt förbundets bedömning är en viktig förutsättning för att i större utsträckning kunna utnyttja svensk råvara för dessa beredningar att man ger industrin en bättre kostnadsmarginal i förhållande till importen av motsvarande färdigberedda produkter. l ett längre perspektiv anser förbundet att detta endast kan garanteras genom en relativt hög tullsats. Förbundet skulle därvid känna större trygghet i att en högre tullsats än vad utredningen föreslagit uttas för dessa produkter. Gällande GATT-bindning medger en höjning upp till 9 %. Skånes handelskammare anför i sitt yttrande i denna del följande. En väsentlig del av den inhemska produktionen av bär och äpplen måste finna avsättning hos industrin för tillverkning av produkter under rubricerade tulltaxenummer. För ätl det skall bli möjligt för livsmedelsindustrin att kunna utnyttja svenska råvara måste kostnaden för denna stå i rimlig proportion till priset för motsvarande färdigberedda, importerade produkter. Handelskammaren menar att en något högre tullsats än vad utredningen föreslagit därför bör övervägas för produkter under rubricerade tulltaxenummer. S\ eriges frukt- och gr<)n.rnksdistrih11tiirers j(jrening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RÅK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt gränsskydd kan bedömas. Bob Jnd11strier AB ser med stor oro på förslaget till sänkta tullar på importerad sylt och marmelad som tillsammans med en ökad import av dessa produkter kommer att påverka de svenska odlarna, arbetsmarknadsläget inom vår egen industri samt landets betalningsbalans negativt. Kommerskollegi11m konstaterar i sitt yttrande följande. En 1 igt vad som kunnat utläsas av de senaste årens produktions- och importutveckling synes det nuvarande tullskyddet inte ha inneburit något försämrat konkurrensläge för den svenska produktionen i förhållande till importen. Kollegiet vill dock med hänsyn till den stora belastningen av i produkterna ingående socker inte motsätta sig att det nuvarande gränsskyddet ersätts med ett system med ett tull skydd jämte kompensation för i produkterna ingående socker. Vad gäller tullskyddet finner emellertid kollegiet utifrån de av kollegiet beaktade aspekterna rörande nettotullskydd och kompensation för råvarutullbelastning att nivåerna rätteligen borde sättas till 3 resp. 5 %. Enligt vad kollegiet erfarit talar emellertid tulltekniska skäl för att här berörda produkter har samma tull. Med hänsyn härtill och till att andra livsmedelsprodukter med ett gränsskydd av samma typ som här föreslås, har ett tullskydd i form av en värdetull om 5 % anser kollegiet att denna tullsats bör gälla även för här aktuella produkter.

103 Prop. 1981/82: Tulltaxenr (frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker) Triidgårdsnäringens riksfi>rbund säger i sitt yttrande att utredningen ej synes ha uppmärksammat att det inom landet förekommer en inte obetydlig produktion av konserverade äppleklyftor - framförallt för konsumtion inom bagerinäringen. För denna produktion används enbart svensk råvara. Den årliga avsättningen av äpple för detta ändamål uppgår enligt förbundet till i genomsnitt 150 ton. Förbundet anför vidare Framställningen av konserverade äpplcklyftor möter stark konkurrens ifrån import av motsvarande produkt. Detta har inneburit en successiv avtrappning av den svenska produktionen. Ett slopande av tullen, som utredningen föreslår, skulle med största sannolikhet innebära att denna produktion omedelbart upphörde. För fruktodlingens del vore detta mycket olyckligt. där det i dagens läge gäller att slå vakt om varje avsättningsmöjlighet. Sett till utvecklingen i USA. där denna produkt kraftigt ökat i produktion och konsumtion bl. a. av pajer. vore det olyckligt att slopa denna inhemska produktion om motsvarande positiva utveckling kan ske i vårt land. Förbundet yrkar på att konserverade äppleklyftor brytes ut och ges ett eget tullnummer samt att tullen bibehålles på nuvarande nivå fast utgår i form av värdetull med 3 %. Kommerskollegium har inga erinringar mot förslaget att införa tullhet för produkterna. Däremot avvisar kollegiet förslaget om en överföring av produkterna till jordbruksregleringen. Enligt kollegiets mening finns ej några skäl för en sådan åtgärd i och med att produkterna ej är föremål för någon inhemsk tillverkning av betydelse. Även de nyligen gjorda GATTbindningarna talar starkt mot en sådan åtgärd. Kommitlen för industrins rävarukostnadsutjiimning erinrar vad gäller varor enligt tulltaxenr om att Sverige vid de under år 1979 avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT har förbundit sig att avveckla tullen på fruktsallad samt sänka tullarna till 5 öre per kg för övriga fruktkonserver. Mot bakgrund av dessa nyligen gjorda åtaganden inom ramen för GATT samt att behovet av kompensation för eventuellt ingående jordbruksprisreglerad råvara för produkter enligt tulltaxenr är litet anser kommitten att dessa produkter inte f. n. bör föras över till jordbruksprisregleringen. Impod anför i sitt yttrande följande. I fråga om tulltaxenr vartill förs "frukter. beredda eller konserverade på annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit'', t. ex. ananas. citrusfrukter, päron, aprikoser etc., så föreslår utredningen att man i avvaktan på resultatet av RÅK:s (kommitten för industrins råvarukostnadsutjämning) arbete för över varorna enligt detta tulltaxenr till jordbruksprisregleringen. Detta kunde innebära att ett stort antal så-

104 Prop. 1981/82: dana produkter från u-länderna. som nu är beade från avgifter skulle komma att drabbas av jordbruksavgifter på grund av sockerinnehållct. Detsamma kan gälla tulltaxenr Tulltaxcnr (fruktsaft och köksväxtsaft) Lantbrukarnas rik.\förb1111d instämmer i förslaget att sockrad saft tills vidare hänförs till jordbruksregleringen och anför. Inom landet förekommer odling avsedd för saftproduktion enbart av svarta vinbär. Dessutom används återkommande vissa partier av äpplen, jordgubbar. röda vinbär och rabarber för safttillverkning. Svarta vinbärsodlingen är en småbruksproduktion hitintills koncentrerad till nordvästra Skåne. Blekinge samt Urshult, Gränna och Visingsö i Småland. Importkonkurrensen kommer från Polen, Holland och England. Färska svarta vinbär har av riksdagen givits ett tullskydd på 11 %. LRF anser att det dessutom behövs ett manufaktureringsskydd för industridelen på 5 %. Tullen för svart vinbärssaft bör därför vara 16 % mot av utredningen föreslagna 10%. LRF delar dock utredningens uppfattning att tullen på äpple- och jordgubbssaft bör vara 10% samt för saft av päron, körsbär, plommon. krusbär. andra vinbär än svarta samt köksväxter 5 %. Triid>?årds11iiri11Rens riklförbund tillstyrker utredningens förslag om en höjning av tullen för äpplesaft.jordgubbssaft. svartvinbärssaft samt blandsafter till 10 9(., samt för övriga frukt- och bärsafter samt köksväxtsafter 5 %. Förbundet anför bl. a. Som framhållits ovan har avsättningen av svensk industrirävara starkt beskurits som en följd av tullskydets försvagning och övergången till import av saft i koncentrat. I produktionen av frukt och bär framkommer alltid en viss kvantitet av industrikvalitet. Inom äppleodlingen som exempel beräknas denna till genomsnittligt 20 %, vilket motsvarar årligen ca ton. Idag pressas stora kvantiteter av denna frukt ut på fiirskmarknaden, då avsättningsutrymmet till industrin begränsats. Detta skapar betydande marknadsproblcm - inte bara i prishänseende utan kanske främst genom sänkningen av marknadens kvalitetsstatus. Inte obetydliga mängder måste dessvärre direkt förstöras. Detta är en olycklig omständighet - inte minst i beaktande av produkternas nyttighet. Det förtjänar att än en gång framhållas att svensk råvara av frukt och bär är till sitt innehåll av näringsämnen och till kvalitet i övrigt överlägsen importerad råvara och råsaftkoncentrat. Det borde därför vara en stor angelägenhet för samhället att stödja en ökad avsättning av svensk råvara till industrin. Huvuddelen av den avsättning som idag sker till industrin går till framställning av saft, juice. must och liknande. Förbundet ser detta också som det för framtiden angelägnaste avsiittningsområdet. Den tullsats, som utredningen föreslår på 10 <;;;;,, är uppenbart inte tillräcklig för att kompensera för det skydd som under åren gått förlorat. Med hänsyn emellertid till att de industrikvantiteter, som inom överskådlig tid kan levereras från svensk odling. inte kan täcka hela industrins behov har

105 Prop. 1981/82: förbundet varit berett acceptera utredningens förslag som rimligt avvägt för att inte ett högre pris i detaljledet skall få en konsumtionsminskande effekt. Tullsatsen JO% är emellertid den absolut lägsta förbundet kan acceptera, om en bättre avsättningssituation skall kunna uppnås. En viss prishöjande effekt på den konsumtionsfärdiga produkten måste kunna accepteras med hänsyn till varans förbättrade kvalitet. Kommittenfi'ir industrins rårarukostnadsutjiimning anför i sitt yttrande. För saft av ananas hänförlig till tulltaxenr har Sverige vid GATTförhandlingarna förbundit sig att avveckla tullen. Detta innebär således att rörlig avgift inte kan tas ut för denna vara. Detsamma gäller för saft av passionsfrukt. mango eller guava, där Sverige tidigare gjort åtaganden inom GATT. Enligt kommittens uppfattning bör endast annan sockrad saft under tulltaxenr än saft av passionsfrukt. mango, guava och ananas föras över till jordbruksprisregleringen. Statens jordbruksniimnd har inget att invända mot den nya tullen för råsaft av svarta vinbär. äpplen. jordgubbar samt blandsaft. då ett förstärkt gränsskydd kan anses motiverat med hänsyn till inhemska odlingar av råvarorna. Däremot ifrågasätter nämnden tullhöjningar för råsaft av frukter, bär och köksväxter som i Sverige odlas i ringa omfattning eller inte alls. Sådan råsaft bör enligt nämndens uppfattning ges tullhet. Kommerskollegium har i princip ingen erinran mot förslaget att för vissa safter nuvarande gränsskydd ersätts med ett tull skydd och ett system med kompensation för i produkterna ingående socker. Dock bör enligt kollegiets mening sådana sockrade safter, varav ej förekommer inhemsk tillverkning ej föras över till jordbruksprisregleringcn. Kollegiet anför vidare. I avsaknad av närmare uppgifter om den svenska marknaden och den svenska produktionens konkurrensläge, råvarukostnader, tullbelastning. m. m. har det ej varit möjligt för kollegiet att slutligt ta ställning till de föreslagna ändringarna av gränsskyddet. Med hänsyn härtill samt med beaktande av att de produkter för vilka föreslås ett tull skydd enligt utredningen i endast liten utsträckning tillverkas inom landet anser kollegiet därför att i nuvarande läge ej bör vidtas någon ändring av gränsskyddet för till hänförliga produkter. Om en ändring av gränsskyddet skulle genomföras bör emellertid enligt kollegiets mening tullen av skäl som tidigare anförts under tulltaxenr ej överstiga 5 %. Skånes lzande/skammare tillstyrker i sitt yttrande utredningens förslag om en tull av 10 % och framhåller. I fråga om råsaft av jordgubbar bör emellertid. av skäl som ut vecklats ovan rörande jordgubbar, gällande vikttull bibehållas tills vidare. När det gäller råsaft av äpplen kan det ifrågasättas om inte en utredning om råvarukostnadsfördyringen till följd av en 10 %-ig värdetull bör göras innan beslut fattas.

106 Prop. 1981/82: Sveriges frukt- och grönwksdistrihutörers förening anser att en eventuell tullhöjning bör begränsas i görligaste mån samt att köksväxtsafter bör göras tulla. Föreningen ifrågasätter vidare om inte råsafter av frukter och bär, som inte alls eller endast i ringa omfattning odlas i Sverige. bör kunna göras tulla. Kooperatil'aförhundet framhåller i sitt yttrande att den svenska produktionen av svarta vinbär är av relativt liten omfattning och det är ovisst hur dess konkurrenskraft kan utvecklas på sikt. Med hänsyn till att det tar några år att utveckla svensk odling och att den har viss betydelse från beredskapssynpunkt kan KF dock godta att tills vidare skydda odlingen av svarta vinbär genom en värdetull på 10 % för saft av svarta vinbär även om man härvid gynnar import av tulla safter av passionsfrukt. ananas etc. från u-iand. Härvid förutsätts dock att värdetullen för saft av jordgubbar. äpplen och blandsaft sänks från föreslagna 10 % till ca 5 % eller lägre. KF föreslår även att en utredning görs om odlingen av svarta vinbär på sikt. varvid även näringsaspekter beaktas. Sveriges i11d11strifårh1111d anför i sitt yttrande följande. Jordguhbss{~ft. Om resultatet av den under föreslagna utredningens arbete leder till att tullhet föreslås för frysta jordgubbar bör även saften bli tull. Äpple.rnft. Industrin efterfrågar i första hand äpplekoncentrat. Någon odling av äpplen för industriell konsumtion torde inte förekomma i Sverige. Tillverkningen av äpplekoncentrat är obetydlig. I bl. a. Schweiz och Österrike finns däremot stora moderna anläggningar med mycket hög kapacitet för framställning av äpplekoncentrat. Enligt uppgift erhåller österrikiska odlare f. n. ett pris om 34 öre/kg äpplen. För tillverkning av I kg koncentrat åtgår ca 8 kg äpplen. Råvarukostnaden i Österrike uppgår således till ca 2: 72 kr. Enligt trädgärdsnäringsutredningen behöver svenska odlare ett pris om ca 80 öre/kg för att odlingen skall bli lönsam. Råvarukostnaden för svenskt koncentrat blir således 8: 40 kr. Med hänsyn till denna betydande skillnad torde svensk koncentrattillverkning knappast kunna bli konkurrenskraftig. Industrin torde således även fortsättningsvis bli till övervägande del beroende av importerad råvara. Den föreslagna tullen om IO'lc skulle därför innebära en ökad råvarukostnad för industrin - och därmed höjda konsumentpriser på saft - men däremot knappast ha någon egentlig betydelse för den svenska odlingen av konsumtionsfrukt. Förbundet anser därför att äpplekoncentrat bör bli tulla. För annan saft av äpplen (äpplcmust) kan däremot en tull om 10% accepteras, även om den inhemska tillverkningen av sådan saft torde vara obetydlig. Päronsaft. Förhållandena torde vara likartade som ovan redovisats i fråga om äpplesaft. Förbundet vill därför föreslå tullhet även för päronkoncentrat. Saft och koncentrat ar körsbär, plommon, röda vinhiir och krusbär. Med hänsyn till att tillverkningen av såväl koncentrat som råsaft är ytterst obetydlig i Sverige föreslås tullhet för dessa produkter. Saft al' sl'arta vinhiir. Den föreslagna tullen om 10% kan accepteras.

107 Prop. 1981/82: Saft av köksväxter. Den föreslagna tullen om 5 % kan accepteras. Sedan arbetet med remissyttrandet avslutats har till förbundet inkommit skrivelse från AB Karakås-Kiviks Fruktodlingar och Musteri. Förbundet saknar underlag för att värdera de däri framförda synpunkterna - framförallt behövs material för att kunna bedöma i vilken utsträckning behovet av koncentrat inom hela industrin kan tillgodoses genom inhemsk tillverkning. l avsaknad av sådant material vidhåller vi vår uppfattning att detta behov endast till ringa del kan täckas inom landet. Förbundet vill emellertid föreslå uppdraget att för den ovan föreslagna utredningen som skall undersöka möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar utvidgas till att även avse motsvarande möjligheter vad gäller saftkoncentrat. I avvaktan på resultatet av dess arbete bör tullhet tillämpas för ifrågavarande koncentrat, utom för sådana av jordgubbar och svarta vinbär. Bob Industrier AB anser i sitt yttrande att föreslagna värdetullarna på 10% för äpplesaft, svart vinbärs- ochjordgubbsråsaft inte fyller någon som helst funktion för att skydda svensk produktion som är i det närmaste obefintlig. De höjda tullarna kommer istället att påverka konsumentpriserna. Saft och juice kommer att bli dyrare, vilket slår hårt mot barnfamiljerna. 4 Synpunkter rörande genomförandet av utredningens förslag. Lantbrukarnas riksförbund anser att de föreslagna tulländringarna bör genomföras så snart som möjligt, senast från I juli Det förhållandet att förhandlingarna i GATT inte är avslutade för ett fåtal produkter får enligt förbundet inte hindra att den övriga produktionen ges ett rimligt införsel skydd. Lantbruksstyrelsen framhåller att utredningens förslag till tullhöjningar är begränsad till relativt få varuslag som emellertid har betydande intresse för den svenska trädgårdsnäringen. Beslut om tullhöjningar för dessa bör träda i kraft samtidigt med de redan beslutade tullhöjningarna för produkter tillhöriga kapitel 7 och 8. Lantbruksstyrelsen biträder uppfattningen att beslut bör kunna fattas redan innan betänkande från kommitten för industrins råvarukostnadsutjämning föreligger. Föreningen sl'enska konsen tillverkare anser att utredningens förslag bör genomföras under Kommitten för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande i denna del följande. Trädgårdsnäringsutredningens förslag förutsätter i vissa fall omförhandlingar i GATT. För de av kommitten här berörda produkterna enligt tulltaxenr samt bör vid dessa förhandlingar beaktas att en rörlig avgift skall kunna tas ut. Detta innebär att några nya GATT-

108 Prop. 1981/82: bindningar helst inte bör ske. Om det blir nödvändigt att binda de nya tullsatserna måste Sverige förbehålla sig rätten att utöver de bundna tullarna ta ut rörlig avgift för ingående jordbruksprisreglerade råvaror, alternativt endast för socker. Tills omförhandlingarna är klara respekteras gällande GATT-bindningar, även om varan är inordnad under jordbruksprisregleringen. Kommersko/legium framhåller att för flera av de produkter under kap. 20 för vilka föreslås en ändring av gränsskyddet är tullen bunden i GATT. Enligt kollegiet bör härvid observeras att Sverige i MTN lämnat vissa tullmedgivanden. vilka ej redovisats i trädgårdsnäringsutredningens förslag. Kollegiet anför. Såväl en omvandling från vikt- till värdetull som en höjning av tullen över den bundna nivån kräver i dessa fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII. En närmare redogörelse för de regler och procedurer som därvid gäller återfinns i en bilaga till kollegiets yttrande till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet rörande trädgårdsnäringsutredningens huvudbetänkande. Ett genomförande av de föreslagna justeringarna av gränsskyddet innebär att flertalet tullbindningar under kap. 20 måste brytas. Detta kommer inom ramen för GATT:s omförhandlingsprocedur att medföra krav på kompensation. En ytterligare komplikation är att vissa av dessa tullbindningar helt nyligen lämnats inom ramen för MTN. Bl. a. berörs positioner inom tulltaxenr Kollegiet vill i det sammanhanget erinra om att det i MTN för ett flertal positioner under kap. 20 förelåg mot Sverige riktade önskemål om tullsänkningar från olika förhandlings parters sida, däribland USA och ett stort antal u-liinder. Ovannämnda förhållanden bör beaktas och kollegiet anser med hänsyn härtill att justeringar av gränsskyddet över de bundna nivåerna endast bör ifrågakomma då de är en direkt konsekvens av övergången till värdet ull på berörda råvaror eller i fall där eljest ett starkt behov härav föreligger. I de fall sådana justeringar därvid bedöms erforderliga bör dessa enligt kollegiets mening avvika så lite som möjligt från den bundna nivån. Produkter hänförliga till kap. 20 i tulltaxan omfattas ej av handelsavtalet med EG och endast i mycket begränsad utsträckning av EFT A konventionen. För varuslag för vilka gäller GSP-tullhet har Sverige dock autonomt medgivit tullhet för import från EFT A-länder. För här aktuella produkter liksom för övrigajordbruksprodukter utanför EG-avtalet resp. EFT A-konventionen gäller emellertid vissa allmänna åtaganden. I EG-avtalets artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln medjordbruksprodukter. Vidare skall parterna i den blandade kommitten undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna lämpliga lösningar. I EFTA-konventionen finns motsvarande åtaganden i artiklarna Även i avtalet mellan EFT A-länderna och Spanien finns motsvarande åtaganden (artikel 9). Vad gäller EG kan liksom på trädgårdsområdet konstateras att flera av de varuslag för vilka föreslås justeringar uppåt av gränsskyddet är föremål