Projektet: Idrott för alla. med särskild satsning på innebandyspelande tjejer. I samarbete med:

Transkript

1 Projektet: Idrott för alla med särskild satsning på innebandyspelande tjejer I samarbete med: Stefan Wagnsson (projektansvarig) & Johan Libäck (projektledare) 1

2 Inledning Ungdomsidrott är något som anses vara positiv för våra unga idrottare, men om den idrottsliga verksamheten skall bidra till en positiv upplevelse för de unga idrottarna är det viktigt att verksamheten bedrivs på rätt sätt (Coalter, 2013; Fraser-Thomas, Côté & Deakin, 2005). Inom innebandy, liksom andra idrotter, så slutar flickor i högre grad än pojkar (Norberg, 2014; Wagnsson, 2009). När man har intervjuat innebandyspelande flickor i åldrarna år om varför, har det visat sig att orsakerna har varit flera. Oftast är det en kombination av orsaker som gör att flickor väljer att sluta spela innebandy. Med utgångspunkt i att en stor del av våra innebandyspelande ungdomar, speciellt tjejer, slutar att spela innebandy när de väl kommer upp i tonåren har vi i Karlstad Innebandyförening (KIBF) i samarbete med Svenska innebandyförbundet, Karlstads kommun, Karlstads universitet, Värmlands idrottsförbund samt SISU idrottsutbildarna, under hösten startat upp ett mycket spännande projekt som heter Idrott för alla med särskild satsning på innebandyspelande tjejer. Det huvudsakliga syftet med det tvååriga projektet är att skapa bättre förutsättningar för att flickor ska kunna stanna kvar inom föreningen och spela innebandy så länge som möjligt. Spelare från Karlstad IBF Damjunior. 2

3 Syfte & målsättning med projektet Projektet Idrott för alla har som syfte att skapa en idrottsmiljö där våra innebandyspelande tjejer har möjlighet att utvecklas i sin egen takt med hjälp av en trygg idrottsmiljö med bra ledare. Vi vill skapa en idrottsmiljö där tjejerna kan utöva innebandy utan att känna stark press och höga krav ifrån ledare, föräldrar och medspelare. Med projektet vill vi öka möjligheterna att fler tjejer stannar kvar inom innebandyn utifrån ledorden: Så många som möjligt, så länge som möjligt. Målsättningen är att under projektets tid minska avhoppen av innebandyspelande tjejer i föreningen från 50 % ned till 30 % i åldrarna år. Projektets tvååriga metodplan Nedan presenteras projektets tvååriga metodplan, över vad som har gjorts i varje del och vad som finns kvar att genomföra: Starta upp en ungdomsgrupp/projektgrupp (6-8 personer) som bereder frågor som rör ungdomssektionen i allmänhet och detta projekt i synnerhet. Vi startade under hösten upp Karlstad IBF:s ungdomsgrupp som består av totalt 10 medlemmar, varav fyra ledare från föreningens damverksamhet, fyra ledare från föreningens herrverksamhet, en styrelsemedlem och en innebandyförälder. Vi har haft i snitt ett möte varje månad där föreningens ungdomsverksamhet har diskuterats. Starta upp och ha en väl fungerande ungdomskommitté som inkluderar 6-8 barn- och ungdomar i åldrarna år. Denna grupp kommer att behandla frågor som rör den egna verksamheten d v s ungdomarnas önskemål om hur barn- och ungdomsverksamheten ska bedrivas, men även diskutera saker som eventuellt inte fungerar i föreningen eller i respektive lag. Frågor som kommer upp i dessa diskussioner kommer att beredas i ungdomsgruppen, och därefter ligga till grund för utformningen av KIBF:s utvecklingsmodell. Dessutom kommer en av ungdomskommitténs gruppmedlemmar att sitta med som adjungerad på styrelsemötena för att ytterligare stärka möjligheterna att göra ungdomarnas röster hörda i föreningen. För att uppmuntra bildandet, fortlevnaden och framförallt engagemanget i 3

4 denna grupp kommer vi att genomföra några teambuildningsaktiviteter varje säsong vid sidan av innebandyn, samt uppmuntra dem att gå SISU:s ledarskapsutbildning för ungdomar. Detta startades upp med första mötet i september. Totalt ingår det 9 st tjejer i denna ungdomskommitté från föreningens äldre juniorlag på damsidan. Vi har även här haft ett möte varje månad där tjejerna har fått tagit med sig ämnen från sina respektive lag och diskuterat dessa under gruppens möten. Projektledaren har deltagit på dessa möten och varit med i diskussionerna och fört vidare önskemål och liknande till t ex styrelsen eller ungdomsgruppen. Tyvärr har ingen av ungdomskommitténs deltagare varit intresserad av att delta på föreningens styrelsemöten. Förhoppningen är att någon av tjejerna kommer att ha intresse för detta till nästa höst. Följande är några av de delar som ungdomskommittén har diskuterat och kommit fram till rörande ungdomsverksamheten och som sedan har använts i de utbildningsträffar som vi själva har arrangerat: Vad är en bra ledare? - En som ser alla och bryr sig om alla. - En som förmedlar positiv feedback. - En som ser alla som individer och inte som bara en spelare. - Någon som bygger träning på glädje. - Någon som låter oss spelare vara med och påverka innebandyn. Vad är en bra idrottsförälder? - Någon som inte sätter höga krav, tex att man måste gå och träna även fast man inte orkar. - Någon som är engagerad, men på ett positivt sätt. - Någon som gärna hejar, men inte skriker ut negativa saker. Hur bygger vi en stark föreningsanda? Föreningsdag!! Samarbete över gränser! Gratis inträde på matcher! 1 Föreningsvägg! Reportage ifrån alla delar av föreningen! 1 Uttrycktes särskilt önskvärt. 4

5 Omarbeta föreningens policydokument så det blir mer förenligt med KIBF:s och svensk innebandys utvecklingsmodell (SIU) samt barnkonventionen. Projektledaren för projektet har fått i uppgift att omarbeta föreningens ungdomspolicy och kommer att presentera ett färdigt material för styrelsen i god tid innan årsmötet i juni. Denna policy kommer hela ungdomsgruppen att vara med och ta fram tillsammans. Arbetet är i stort sett slutfört och ska inom kort fördras för styrelsen. Utbildningsansvarige kommer att uppmuntra och se till att föreningens barn- och ungdomsledare går de ledarskapsutbildningar som SISU idrottsutbildarna tillsammans med svenska innebandyförbundet ansvarar för d v s Plattformen och GTU 1+2. Intresset hos våra ledare att gå utbildningar som SISU arrangerar var i höstas svagt. Vi kommer att lägga stor vikt på detta inför nästkommande säsong, då vi vill att de ledarna som inte har genomfört någon av dessa utbildningar gör det. Vi har istället arrangerat våra egna interna ledarutbildningar för ledarna till våra äldre juniorlag på damsidan. Till detta har det varit mycket större intresse och de flesta ledarna har deltagit regelbundet på dessa träffar. Vi har genomfört totalt fem träffar under säsongens gång där vi har fokuserat på olika delar varje gång: Träff 1- LTDM, tidig specialisering samt träningslära. Diskussion om varför tidig specialisering och toppning inte skall förekomma i vår förening. Träff 2- Motivationsklimat + STD. Hur vi skapar ett bra motivationsklimat i våra grupper och vad det leder till i längden. Utgångspunkt från självbestämmandets teorin- inre och yttre motivation. Träff 3- Motivationsklimat i praktiken. Vikten av feedback och kommunikation. Positiv förstärkning. Träff 4- Praktiskt pass. Samtliga ledare i föreningen bjöds in för att ta del av utvalda övningar. Träff 5- Trygg förening. Genomgång av arbetet med trygg förening, och hur man skapar en trygg idrottsmiljö som ledare. Träff 6- Repetition. Förnyad genomgång av föregående träffar och genomgång av resultat från enkäterna som tjejerna fått svarat på. 5

6 Utbildningsansvarige kommer att ha regelbundna träffar med ledarna och spelarna, oftast i samband med träning, för att stämma av att de tränar enligt KIBF:s utvecklingsmodell och SIU. Projektledaren (utbildningsansvarige) har träffat ledarna vid träning och vid utbildning, för att skapa en relation och uppfattning om varje ledare. Projektledaren har deltagit under träningar och observerat hur lagen och ledarna förhåller sig i en normal miljö. Detta är en punkt som inte har varit prioriterad då de flesta lagen fungerar bra, de gångerna det har uppstått situationer har projektledaren tillsammans med ungdomsgruppen varit snabba med att ta tag i eventuella problem. Ta fram en bank av videoinspelade träningsövningar baserat på åldersintervall som sedan samlas i en mapp och läggs ut på hemsidan för att kunna laddas ned. En plan för att genomföra detta har tagits fram och skall förhoppningsvis tas i bruk till hösten. Vi kommer i detta använda oss av programmet Sideline. Ha ambulerande föräldrautbildningar i samband med matcher. Projektledaren har genomfört fyra föräldrautbildningstillfällen för varje lag under säsongens gång. Totalt är det mellan föräldrar som har deltagit på dessa träffar, de är uppdelat på sex olika föräldragrupper. Föräldrautbildningarna har varit i samband med matcher, en timme innan varje match i konferenslokalen i Tingvallahallarna. I snitt har det varit ca deltagare varje gång vid varje träff och det har varit väldigt roliga och intressanta diskussioner. Dessa delar har tagits upp på föräldrautbildningarna: Träff 1- Diskussion om resultat och prestationsfokus. Vad leder det till och hur ska man som idrottsförälder tänka på detta. Träff 2- Hur man som idrottsförälder kan öka sitt barns motivation och glädje till idrotten genom att fylla på må bra kontot. Träff 3- Praktiska exempel ifrån idrotten och diskussioner utifrån detta. Träff 4- Målsättning, hjälpa sitt barn att sätta upp målsättning, och sammanfattning av de tidigare tillfällena. 6

7 Utbildningsansvarige kommer även att och närvara på utvalda matcher för att observera om föräldrar och ledare anammat idrottens värdegrund samt lever upp till föreningens policy. Projektledaren (utbildningsansvarige) har närvarat på några matcher per lag och observerat hur ledarna förhåller sig till det vi diskuterat under ledarutbildningarna. Observation av hur lagen/tjejerna är mot varandra under match har också gjorts, med utgångspunkt i om de t ex klagar eller skriker på varandra. En observationstrend som varit en genomgående i de flesta lagen är när ledarna gapar från båset. Detta smittar av sig tydligt på tjejerna som då också börjar gapa på varandra. Föräldragrupperna har varit relativt lugna och det är i några enstaka fall som coaching från läktaren har observerats, och det har då främst varit i de äldre tjejlagen. Utbildningsansvarige ska även med utgångspunkt i innebandyförbundets utvecklingsmodell Long Term Development, LTAD) (se Svenska innebandyförbundets ledarpärm), starta upp ett division 4-lag för tjejer/damer (16 år och uppåt) som vill spela innebandy utan att vilja satsa på att nå elitnivå. Träning kommer att bedrivas 1-2 ggr/vecka + match. Inga träningskrav. Alla får spela enligt ett rullande schema oavsett antal träningspass. Utbildningsansvarige sörjer för rekryteringen av, minst två ideella ledare, för träning och matchning av damlaget i division 4. Denna del har ännu inte kunnat genomföras då det inte funnits tillräckligt med spelare inom föreningen för att skapa ett breddlag. Vi valde inte heller att rekrytera från kringliggande föreningar då vi var rädda att det skulle vattna ur föreningarna. Vi ska nu i mars göra ett nytt försök med detta då vi ska arrangera fyra prova på träningar för tjejer som är nybörjare eller som har spelat någon gång tidigare. Förhoppningen är att vi genom detta skall kunna rekrytera några tjejer in till föreningen, och att vi då kanske kan skapa ett breddlag. Vi tycker att detta är en viktig del och vi kommer att arbeta hårt för att få igång ett sådant lag inom en snar framtid. Med utgångspunkt i resultat från Eliassons & Johanssons (2014) undersökning, som visat att om en dialog förs i ett tidigt skede av avslutningsprocessen så ökar chansen att tjejerna fortsätter, kommer utbildningsansvarige även ansvara för att följa upp de tjejer som a) pratat med tränarna att de funderat på att sluta, b) ej deltagit på träning under en längre period eller c) deklarerat att de har slutat spela innebandy det senaste året. Detta för att stämma av varför de valt att göra detta, men också för att om möjligt försöka skapa förutsättningar för att de ska kunna fortsätta eller komma tillbaka till föreningen, och om åldern är den rätta (16 7

8 år och uppåt) erbjuda dem en plats i föreningens breddlag (det planerade nystartade division 4-laget). Det är ett fåtal tjejer (3 st)som har slutat under säsongen, vilka vi har tagit kontakt med och stämt av varför de valt att sluta eller byta förening. Detta är en del som vi har tänkt fördjupa nu efter säsongen där vi kommer att stämma av med respektive tränare huruvida de har fått några signaler att någon/några har tänkt sluta spela innebandy inför nästa säsong. Om så är fallet kommer vi att ha individuella samtal med dessa innan nästa säsong påbörjas. Arrangera värdegrundsträffar med alla lag inom projektet idrott för alla där vi lyfter frågor som handlar om värdegrund. Dessa träffar kommer vara återkommande under säsongens gång med olika inriktningar vid varje träff. Denna del var inte med i ansökan som vi skickade in för idrottslyftet i höstas. Vi valde att starta upp dessa värdegrundsträffar i varje lag då vi insåg att vi missade detta viktiga fokus. Vi har efter jul haft ett värdegrundspass i varje lag där vi har pratat om hur man som spelare i lag skapar en stark grupp tillsammans där alla trivs och mår bra. Detta skall vi fortsätta med då vi har fått bra respons på detta. Resultat från enkätundersökningen Inledning I projektets utvärderingsuppdrag ingick att mäta det upplevda kamrat-, ledar-, och föräldrainitierade motivationsklimatet i respektive lag, både före och efter projektets början. Detta med anledning av att den övervägande delen forskning funnit positiva samband mellan uppgiftsorienterat klimat (och ett stärkt självförtroende, ökad självkänsla, men framförallt en glädje och vilja att fortsätta idrotta (se Harwood m fl, 2015; Wagnsson, 2009). Detta i kontrast till ett mer resultatorienterat motivationsklimat, där kopplingar till stress, oro, ångest, känsla av inkompetens och vilja att sluta idrotta är mer tydliga. Ett uppgiftsorienterat motivationsklimat kännetecknas av att ledare, kamrater och/eller föräldrar riktar fokus på lärande, ansträngning och att utgå från den aktives egen förmåga för att bedöma sin kompetens och där man har en tillåtande attityd till den aktives misstag. Ett 8

9 mer resultatorienterat klimat kännetecknas istället av att ledare, kamrater och/eller föräldrar riktar fokus mot att berömma och uppmärksamma de bästa i gruppen, att bedöma kompetens i förhållande till andra och att bestraffa misstag (Ames, 1992). Vidare vill vi undersöka hur roligt tjejerna tycker det är att spela innebandy just nu, samt i vilken utsträckning de funderar på att sluta spela innebandy. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär med totalt 74 frågor och företogs i slutet av november Undersökningen omfattade 74 tjejer fördelade på 5 lag: Division 2 Dam/JAS (9 st), Division 3 Dam (14 st), DJ 20 (23 st), F01 (11 st) och F02/03 (17 st) med en medelålder på 15 år (min=12 år, max=18 år). Upplevelse av motivationsklimat Resultaten visar att tjejerna i hög grad (min=1; max=7) upplever att deras kamrater, tränare/ledare och föräldrar är med och skapar ett uppgiftsorienterat klimat. Därtill visar resultaten att de i mycket låg grad upplever att deras kamrater, tränare/ledare och föräldrar är med och skapar ett resultatorienterat klimat (se figur 1). Speciellt framträdande är detta hos föräldrarna, vilket delvis kan förklaras av att vi redan hade hunnit starta upp projektet och hunnit med två föräldraträffar. 9

10 7 6 5,45 5,50 5 4, ,27 2,24 1,34 Uppgiftsorienterat klimat Resultattorienterat klimat 0 Kamrat Tränare Föräldrar Figur 1. Projektdeltagarnas upplevelse av kamrat-, föräldra- respektive tränarinitierat motivationsklimat, uppdelat på uppgifts- respektive resultatorienterat klimat. Medelvärde (Min=1; Max=7). Vid en första anblick verkar förutsättningarna således goda för att projektet ska lyckas, men utifrån tidigare forskning så vet vi att det resultatorienterade klimatet växer sig starkare ju äldre och mer elitinriktade spelarna blir (Kavussanu, 2007). Detta förhållande finner vi även i vårt material där vi ser att framförallt de upplevda kamrat- och tränarinitierade resultatorienterade motivationsklimaten ökar med åldern samtidigt som de motsvarande uppgiftsorienterade minskar i styrka (se tabell 1). Tabell 1. Projektdeltagarnas upplevelse av kamrat-, föräldra- respektive tränarinitierat motivationsklimat, uppdelat på uppgifts-respektive resultatorienterat klimat och ålder. Medelvärde (Min=1; Max=7). Ålderskategorier Kamrat Uppgift Kamrat Resultat Tränare Uppgift Tränare Resultat Föräldrar Uppgift Föräldrar Resultat år år år Totalt Det verkar således som det är svårt att bibehålla de önskvärda motivationsklimaten upp i de mest kritiska åldrarna, när de flesta slutar idrotta, vilket kanske inte är så anmärkningsvärt med tanke på att resultatfokuseringen och utsorteringen inför och under matcherna blir allt 10

11 tydligare ju högre upp i seriesystemen man kommer. Man kan anta att detta blir speciellt tydligt i en elitinriktad förening såsom KIBF. Forskning har dock visat att det ena inte behöver utesluta det andra (Roberts, 2012) så det blir en delikat uppgift att fortsätta arbetet med att försöka bibehålla de starka uppgiftsorienterade klimaten även upp i åldrarna. Glädje och funderingar på att sluta Vikten av detta arbete framstår än mer väsentligt när resultatet av ett antal korrelationsanalyser (sambandsmått) mellan olika motivationsklimat studeras. Helt i linje med tidigare forskning visar det sig att det överlag finns positiva samband mellan uppgiftsorienterade motivationsklimat initierade av såväl kamrater (r =.40), tränare (r =.42) som föräldrar (r =.24), och tjejernas känsla av hur roligt de tycker det är att spela innebandy. Motsvarande samband mellan upplevda resultatorienterade motivationsklimat visar däremot på negativa samband (kamrater, r =.23; tränare, r =.31 och föräldrar, r =. 27). 2 När motivationsklimaten ställs mot tjejernas funderingar på att sluta spela innebandy visar resultaten istället på ett negativt samband mellan uppgiftsorienterade motivationsklimat initierade av kamrater (r =.31), tränare (r =.15) som föräldrar (r =.13), medan motsvarande samband mellan upplevda resultatorienterade motivationsklimat visar på positiva samband (kamrater, r =.22; tränare, r =.25 och föräldrar, r =. 28). Även om man bör vara försiktig med att tolka dessa samband som rena orsak verkan samband, stärker dessa resultat bilden av att uppgiftsinriktade klimat kan bidra till att öka glädjen att spela innebandy samt minska sannolikheten att tjejerna slutar spela innebandy, medan resultatorienterade motivationsklimat riskerar att leda till minskad glädje och en ökad benägenhet att sluta spela innebandy. Glädjande nog så ringade 92% av projektdeltagarna in svarsalternativen 4 (20%) eller 5 (72%) på en femgradig skala (1 = Inte roligt alls t om 5 = Väldigt roligt ) när de tillfrågades om hur roligt de tycker det är att spela innebandy?. Liknande procentsatser (88%), fast i motsatt 2 Med ett positivt samband menas att höga värden på den ena variabeln (t ex uppgiftsorienterat klimat) hänger ihop med höga värden på den andra variabeln (t ex roligt att spela innebandy). Låga värden på den ena variabeln hänger även ihop med låga värden på den andra variabeln. Ett negativt samband däremot innebär att höga värden på den ena variabeln hänger samman med låga värden på den andra variabeln, eller låga värden på den ena variabeln hänger samman med höga värden på den andra variabeln Det starkaste sambandet/korrelationen antar antingen värdet r= -1 eller r =+1. Korrelationsvärdet kan således variera mellan -1 och +1. Både -1 och +1 är starka samband. Ju närmare noll, desto svagare korrelation. Korrelationer på r=-1 eller r=+1 visar på perfekta samband mellan variablerna ( 11

12 riktning (1=74%; 2=14%), kunde noteras när projektdeltagarna fick ta ställning till påståendet om de funderar på att sluta helt med innebandy nästa säsong? (1 = Stämmer inte alls t om 5 = Stämmer mycket bra ). Vid en åldersjämförelse kunde vi se att det är hos de äldre spelarna som glädjen att spela innebandy är något lägre och tankarna på att sluta är något större (se tabell 2). Tabell 2. Svaret på frågan om projektdeltagarna tycker det är roligt att spela innebandy respektive om de har funderingar på att sluta spela innebandy uppdelat på olika ålderskategorier. Medelvärde (min=1; max=5). Ålderskategorier Roligt spela innebandy? Funderingar på att sluta innebandy? år år år ,67 Totalt Sammantaget visar resultaten från enkätundersökningen att de deltagande tjejerna i allmänhet upplever att deras kamrater, tränare och föräldrar är med och skapar ett uppgiftsinriktat klimat. Något som i enlighet med tidigare forskning och som denna undersöknings resultat visar, borgar för att deltagarna har det roligare när de spelar innebandy, och att funderingar på att sluta spela innebandy minskar. Vi ser dock att de uppgiftsorienterade motivationsklimaten tycks bli svagare ju äldre tjejerna blir, varför det blir viktigt att arbeta extra hårt med att få nyckelpersoner (kamrater, tränare och föräldrar) som är kopplade till de äldre (16-18 år) åldersgrupperna i syfte att bibehålla och helst stärka det/de uppgiftsinriktade motivationsklimaten. Diskussion/Framtida målsättning När projektet startade i höstas kändes det väldigt spännande och inspirerande med en sådan stor utmaning framför oss. Sammanfattningsvis så har projektet tagits emot riktigt bra av föreningen och vi har fått hjälp och stöttning med de delar som vi behöver. Det är många utanför föreningen som har visat intresse för projektet och vi har fått utrymme i media, något som såklart är roligt och positivt då det är ett tecken på att vi håller på att skapa något bra genom detta projekt. Något som varit extra roligt och spännande har varit de föräldrautbildningarna som vi har arrangerat. Föräldragrupperna har tagit emot dessa väldigt väl och har visat ett stort intresse till att delta på dessa träffar. Sedan finns det såklart ett fåtal 12

13 föräldrar som väljer att inte delta. Kanske är de som behöver utbildningen mest av alla? En utmaning framöver blir därför att även försöka få dit dessa föräldrar. Ledarutbildningarna som vi genomfört i föreningen har också varit bra och ledarna som har deltagit har verkligen visat att de är med på våra tankar och idéer med projektet. Sedan har vi tyvärr några ledare som har valt att inte delta på våra träffar. Ytterligare en utmaning blir att även få med dessa ledare på tåget, då vi anser att det är viktigt att alla drar åt samma håll. Överlag har projektets start varit positivt. Självklart finns det delar som kan förbättras och ändras. Men nu har vi testat oss fram och sett vad som fungerar och vad som kan göras bättre. Nu kommer det fortsatta arbetet att läggas på de delar som fungerat bra, samt att förbättra de delar som fungerat mindre bra. Framtida målsättning med detta projekt är att kunna implementera det gjorda arbetet i hela föreningen efter projektets slut, då vi är övertygade om att det är nästa steg som föreningen bör ta för att utvecklas i rätt riktning och på så sätt få fler tjejer att stanna kvar inom innebandyn så länge som möjligt. Referenser Ames, C. (1992). Achievement goals, motivational climate, and motivational processes. In G. C. Roberts (Ed.), Motivation in Sport and Exercise (pp ).Champaign, IL: Human Kinetics. Coalter, F. (2013). Sport for development: what game are we playing? F. Coalter (Ed.). London: Routledge. Fraser-Thomas, J. L., Cote, J., & Deakin, J. (2005). Youth sport programs: An avenue to foster positive youth development. Physical Education & Sport Pedagogy, 10(1), Kavussanu, M. (2007). Morality in sport. In S. Jowett & D. Lavallee (Eds.), Social Psychology in Sport (pp ). Champaign, IL: Human Kinetics. Norberg, J. (2014). Statens stöd till idrotten. Uppföljning Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Roberts, G.C. (2012). Motivation in sport and exercise from an achievement goal theory perspective: After 30 years, where are we now? In G.C. Roberts, & D.C. Treasure (Eds.). Advances in Motivation in Sport and Exercise (pp. 5-58). Champaign, IL: Human Kinetics. 13

14 Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling. Avhandling. Karlstad: Karlstad University Studies. 14