Leader Linné Småland För

Transkript

1 Leader Linné Småland För Verksamhetsberättelse Årsbokslut Leader Linné Småland ideell förening organisationsnummer

2 Leader Linné Smålands vision Leader Linné Småland - smart hållbar tillväxt på landsbygden. Vi är stolta över kittet och gemenskapen i Småland, som står för envishet, nytta och närhet mellan människor, liksom entreprenörskap, strävsamhet och sparsamhet i de små rikena som är öppna, vilket ger resultat. Genom strategin ska vi uppnå visionen vilket betyder följande: social hållbarhet genom att människor träffas och att vi tror mycket på människors kraft för utveckling, ekonomisk hållbarhet genom ökad företagande, näringslivsutveckling och fler i arbete samt miljömässig hållbarhet bl.a. genom målområdet Öppen för det okända, dvs. skapa tillåtelse att testa idéer, helst helt nya miljöåtgärder. Leader Linné Smålands mål Leader Linné Småland har tre övergripande mål: 1. Spännande miljöer där människor och idéer kan växa 2. Öppen för det okända 3. Självförsörjning och entreprenörskap. Målen har specificerats i insatsområden och delmål som kommer att följas upp genom indikatorer, t.ex. antal möten, deltagare, företag, förstudier, testade idéer, antal projektansökningar från olika åldersgrupper och bakgrund. Även de horisontella målen; socialt hållbar utveckling (jämställdhet, mångfald, integration, icke-diskriminering), miljömässigt hållbar utveckling ekonomisk uthållighet och utveckling internationellt perspektiv kommer att följas upp med indikatorer Övergripande finansiering Leader Linné Småland beviljades i december 2015 en total budget på kronor för åren 2015 t o m Finansieringen är uppdelad enligt följande: EU kronor, svenska staten kronor och medlemskommunerna kronor. Under programperioden finansieras Leader Linné Småland från tre fonder: Landsbygdsfonden med kronor, Regionalfonden med kronor och Socialfonden med kronor. Förningens geografi Leader Linné Småland omfattar följande åtta kommuner: Alvesta, Ljungby, Markaryd, Sävsjö, Vetlanda, Värnamo, Växjö och Älmhult. 1

3 Verksamhetsberättelse 2018 Styrelsens sammansättning LAG (Local Action Group) tillika styrelsen har bestått av 16 ledamöter, två från varje kommun, fördelat på de tre sektorerna enligt följande: Offentlig sektor har representerats av Jenny Anderberg (Ljungby), Elizabeth Peltola (Älmhult), Christina Moths (Vetlanda), Sara Jeppsson (Sävsjö) och fram till 14 november Clara Göransson (Markaryd) och därefter Bengt-Göran Söderlind (Markaryd). Privat sektor har representerats av Gottlieb Granberg (Värnamo), Eemil Kaikkonen, (Värnamo), Cecilia Malmqvist (Vetlanda), Roger Andersson (Alvesta), Magnus Andersson (Växjö) och Hanna Evelyndotter (Alvesta). Ideell sektor har representerats av Bengt-Elis Pettersson (Sävsjö), Ingela Blad (Växjö), Kjell- Erik Svensson (Markaryd), Jenny Herz (Älmhult) och Jenny Svensgård (Ljungby). Ordinarie arbetsutskott har bestått av ordförande Gottlieb Granberg och vice ordförande Elizabeth Peltola samt Bengt-Elis Pettersson och Ingela Blad. Vid varje arbetsutskottsmöte har ytterligare två representanter från styrelsen adjungerats. Vem som adjungerats har bestämts enligt ett speciellt schema. Efter en revisorsgranskning från Jordbruksverket meddelades att den styrelse som årsmötet valt inte uppfyller de krav på jämn könsfördelning som står i avtalet med Jordbruksverket. Med anledning av detta genomfördes ett extra årsmöte den 14 november. Valberedningen föreslog årsmötet att den sist invalda kvinnan skulle entledigas och istället skulle en man från den kommunen och den sektorn, som hon representerade, väljas in. Detta medförde ett fyllnadsval där Clara Göransson, offentlig sektor, Markaryds kommun entledigades och Bengt-Göran Söderlind, offentlig sektor, Markaryds kommun valdes in. Andelen män var fram till 14 november 37,5 procent och kvinnor 62,5 procent. Genom det extra årsmötet blev fördelningen istället 44 procent män och 56 procent kvinnor. Medlemskap Föreningen har haft 24 medlemmar. Styrelsearbetet Vi årsmötet den 17 maj 2018 var det nyval av fyra ledamöter, omval av tre ledamöter och sju ledamöter kvarstår ytterligare ett år. Vid första styrelsemötet (30 maj) efter årsmötet genomfördes ett konstituerande styrelsemöte. Under året har styrelsen haft fem möten (14 februari, 23 april, maj, 19 september och 14 november). 2

4 Arbetsutskottet har haft sju möten (31 januari, 12 april, 15 maj, 28 juni, 30 augusti, 1 november och den 13 december) då olika ärenden och framför allt inkomna projekt har beretts inför kommande beslutsmöte. Vi mötet den 13 december genomfördes en anställningsintervju och en preliminär anställning av ny verksamhetsledare. Under styrelsens tvådagarsmöte besöktes olika projekt i Sävsjö och Vetlanda kommun. Som ett led i projektet Externt lärande för långsiktigt resultat har fem styrelseledamöter medverkat som coacher till fem utvalda projekt. Det har varit en coach per projekt. Syftet med detta har varit att stärka projekten både under pågåendet projekttid och långsiktiga för att få en hållbar framtida effekt. Tillsammans med Leader västra Småland har en risk- och kvalitetskontroll gjorts. Dessa handlingar tillsammans med handlingarna från årsmötet har skickats till Jordbruksverket som därefter godkänt dem. Verksamhetsledaren har under varje beslutsmöte informerat om hur mycket medel som bokats upp av total budget, per fond samt hur mycket medel som återstår att besluta om. Vid projektbeslut har styrelsens ledamöter delats upp i olika grupper utifrån kompetens och erfarenhet samt eventuella jävsförhållanden. Projekten har fördelats på respektive grupp för att genom fördjupad diskussion kunna värderas och bedömas utifrån absoluta villkor, urvalskriterier, kostnader och projektorganisationens genomförandekapacitet. Därefter har projektbesluten tagits i storgrupp efter presentation av vad gruppen kommit fram till. Trots denna uppdelning har alla ledamöter läst igenom och satt sig in i samtliga projekt inför beslutsmötet. Detta har varit en bra metod som skapat intressanta diskussioner både i smågrupperna och i hela styrelsen. Förutom ovanstående arbetsuppgift har styrelsen lett föreningens övergripande verksamhet. Operativa arbetet på leaderkontoret Under året har nio personer varit anställa i olika former. Inom ramen för kontorets långsiktiga drift har följande arbetsfördelning gällt: en verksamhetsledare på 100 procent, en ekonom på 50 procent, en informatör på 30 procent och en administratör på 80 procent. Övriga anställda har sedan varit i projekt enligt följande: - Engine, en person är anställd på 50 procent. - Multipel use of forest, en person är anställd på 25 procent. - Paraplyprojekt föreningar och Paraplyprojekt företag, två personer är anställda på vardera 20 procent. - Turistsprånget till häst med gäst, en person är anställd på 30 procent och en på 15 procent. - Förstudie Rural - nationell kunskapscentrum, är tre personer anställda på vardera 20, 20 respektive 30 procent. - Externt lärande för långsiktigt resultat har ingen anställd i projektet. 3

5 Personalens medelålder var vid verksamhetsårets slut 40 år, fördelat på två män och sju kvinnor. Personalens övergripande arbetsuppgifter Tanken är att personalen på leaderkontoret ska vara bufferten mellan kreativa ideella krafter i vårt område och det omfattande EU-reglementet som styr verksamheten. Kontorets huvudsakliga uppgift har varit att informera om vilka möjligheter leader kan bidra med och hur presumtiva projektägare kan söka medel. Därefter har vårt huvuduppdrag varit att konkret hjälpa projektägare att söka, driva och redovisa projekt. Driftspersonalens mest tidskrävande arbetsuppgift har dock varit projekthandläggning i Jordbruksverkets datasystem. Vid en uppskattning har detta tagit ca 1 heltidstjänst om året. En bärande tanke i arbetet är att handläggningen ska gå så snabbt som möjligt för att projektägarna ska kunna komma igång med projekten. Handläggningstiden hos oss har minskat från ca 2 månader i början av året till 2 veckor i slutet av året och från Jordbruksverkets sida har handläggningstiden minskat från åtta månader till ca 2 månader. En anledning till den minskade handläggningstider har varit att det gjordes en justering i organisationen då en av projektutvecklarna slutade. Istället för att anställa en ny med samma uppgift anställdes en administratör som bara arbetar med dessa frågor. Förutom projektarbetet har personalen arbetet med Leader Linné Smålands övriga administrativa uppgifter som ekonomi, information via sociala medier samt skrivit, drivit och redovisat egna projekt. Kontorets personal har deltagit i olika informationsmöten som anordnats av andra aktörer. Det har varit tillsammans med kommunernas landsbygdsutvecklare och olika föreningar som t ex Hela Sverige ska leva, Hembygdsförbundet och Bygdegårdarnas distriktsorganisation. Marknadsföring och kommunikation Webben är ett betydelsefullt verktyg för Leader Linnés Småland externa och interna kommunikation. Den uppdateras regelbundet för att hållas aktuell och inbjudande. Där finns Projektdatabasen som används för att informera och inspirera potentiella projektägare. Nytt på webben 2018 är en karta där alla beviljade projekt lätt och pedagogiskt kan hittas. Sökningen på kartan är uppdelad i åtta flikar, en för varje kommun, för att man enkelt ska hitta vad som har gjorts i den kommun man kommer ifrån eller vad som har gjorts i grannkommunen. Om du trycker på en punkt på kartan förs man direkt till Projektdatabasen och får då all den information som finns tillgänglig om projektet. Databasens projekt är sökbara på målområden samt genom fritextsökning. Under året har det även tillfört ett nytt dokument på webben under fliken Hur du ansöker om projektstöd där ansökningsprocessen för en ansökan beskrivs steg för steg. Webben innehåller också ett Intranät som fungerar som en samlingsplats för styrelsens handlingar och beslutsunderlag. 4

6 Det har producerats nytt marknadsföringsmaterial för att sprida information och nå ut till människor i vårt område. Exempel på marknadsföringsmaterial under året är information om paraplyprojekten samt till egna projekt Engine och Multipel use of forest i form av affischer och broschyrer. Material har producerats i digital form för spridning via webb och sociala medier. Syftet med sociala medier är att synliggöra och sprida möjligheterna som ges genom Leader Linné Smålands verksamhet samt att inspirera och öka intresset för landsbygdsutveckling och informera om våra finansieringsmöjligheter. Användningen av sociala medier ger möjligheten att kostnadseffektivt och enkelt nå ut till olika målgrupper och ett stort antal människor. Kommunikationen i sociala medier har främst fokuserats på Facebook. Mål har varit att minst lägga ut två inlägg varje vecka för att hålla sidan levande och relevant. Det har skapats och delats flera evenemang varav en av dem har varit en betald marknadsföring. Vid utgången av 2018 hade Facebooksidan för Leader Linné Småland ca 750 följare och vissa inlägg har haft en stor räckvidd. Några av inläggen hade mer än unika besökare. Instagramkontot leaderlinne var aktivt i början av året men minskade då en annan inriktning på informationsflödet genomfördes. Inläggen på Instagramkontot har haft syfte att inspirera till landsbygdsutveckling och sprida goda exempel. Kontot hade vid utgången av 2018 ca 720 inlägg och 512 följare. Media är av stor betydelse för att väcka intresse för landsbygdsfrågor och för att stimulera till utvecklingsprojekt och därför uppmuntras projektägarna att vara aktiva i sina mediekontakter. Några av de projekt som har fått medial uppmärksamhet under 2018 är t ex Härlunda intresseförening med projekt Äldreomsorg på hemmaplan, Seniorakuten i Värnamo ek.f. med Projekt Gavlö, AB Destination Småland med projekt Nationalparksdestination Åsnen, Lammhultsridklubb med projekt Unga på landsbygden-framtidens ledare, Individuell människohjälp med projekt IM, Start up Hub, Rag2Rug produktion ek.f. med projekt Rag2Rug, Magic motors experience med projekt Offroad Småland, Uråsa bönodling ek.f. med projekt Bönodling i Uråsa, Nuvab med projekt Kvällsmackan och Leader Linnés projekt Aktiva byar. Projekthantering Stora projektstöd Efter att Leader Linné Smålands styrelse har beviljat ett projekt har detta sedan gått till Jordbruksverket som tagit det slutgiltiga beslutet. Att Jordbruksverket godkänner projektet är en förutsättning för att projektet ska kunna drivas med finansiering från EU och svenska staten. Under 2018 har styrelsen behandlat och beslutat i 20 stora projekt. Av dessa har 13 beviljats totalt kronor fördelat på kronor från Landsbygdsfonden, kronor från Socialfonden och kronor rån Regionalfonden. Efter de tre första åren återstår kronor av de totala kronor. 5

7 Små projektstöd (mikrostöd) Vid styrelsemötet den 14 februari och den 19 september beslutades om två paraplyprojekt. Det första var Evenemang föreningar och det andra var Evenemang företag. Paraplyprojekt ger en möjlighet till externa projektägare att ansöka om en liten summa ( kr) för att genomföra ett evenemang. Ansökningsförfarandet för projektägarna bli därmed lite enklare och snabbare. Däremot ökar administrationen för kontorets personal markant. Anledningen är att alla administration sköts på leaderkontoret. Under året har en speciell beslutsgrupp behandlades 29 inkomna ansökningar fördelade enligt följande: paraplyprojekt Evenemang föreningar, 24 av dessa har 20 beviljats, totalt kr och paraplyprojekt Evenemang företag, 5 ansökningar som alla beviljats, totalt kr. Detta betyder att totalt sett har 49 projekt behandlats och av dem har 38 projekt beviljats totalt kr. Samarbeten Tjänstemannagruppen Efter varje beslutsmöte har kontorets personal träffat nätverket för kommunernas landsbygdsutvecklare, d v s tjänstemannagruppen. Vid dessa tillfällen har deltagarna informerat om vad som är på gång i respektive kommun avseende landsbygdsutveckling. Leaderkontoret har berättat om vad som händer inom leader och vilka beslut som togs vid senaste styrelsemötet. Denna grupp har blivit mycket viktig för leaders verksamhet eftersom deltagarna är goda ambassadörer, kunskapsspridande och bra kontakter för leaderkontoret, då information ska förmedlas till den kommunala organisationen eller till ideell sektor i respektive kommun. Regionalt samarbete Verksamhetsledaren har deltagit i möte med regionkontoren för Socialfonden och Regionalfonden. Nationellt samarbete Verksamhetsledaren är invald i styrelsen för Lokalt ledd utveckling Sverige (LUS) vilket är en intresseorganisation för alla leaderområden i Sverige. Detta har inneburit att Leader Linné Småland härigenom deltagit i olika nationella möten med bl a Jordbruksverket, departement och riksdagsledamöter. Leader Linné Småland har också representerats vid nationella träffar som anordnats av Landsbygdsnätverket. Internationellt arbete Under 2018 initierade två internationella projekt. Det är Engine och Multiple use of forest. Ytterligare information om dessa ser ni nedan. 6

8 Egna projekt Styrelsen beslutade 2016 att om det inte finns några naturliga projektägare till intressanta projektidéer kan Leader Linné Småland vara projektägare för att idéerna ska kunna genomföras. Anledningen till att det inte finns en naturlig projektägare kan vara att de som vill driva projektet inte har likviditet, en organisation eller uppfyller andra formella krav som projektägarskap kräver. En anledning kan också vara att projektet går över länsgränserna och de flesta organisationer som kan driva utvecklingsprojekt får endast arbetar i sitt eget län. Detta är anledningarna till nedanstående egna projekt. Unga för landsbygden Under början av 2018 avslutades projektet p g a att dåvarande projektledaren slutade sin tjänst. Detta gjorde att styrelsen ansåg att det inte var möjligt att slutföra projektet med ytterligare en ny projektledare. Vissa delar av detta projekt har sedan gått över i projekt Engine. Förstudie Rural - nationell kunskapscentrum (Aktiva byar) Aktiva byar är ett förstudieprojekt där en projektgrupp identifierat olika aktiva platser i hela landet. Fokus har dock varit på de åtta kommuner som ingår i Leader Linné Smålands geografi. Projektet avslutades i december månad och resultatet blev två nya metoder, en fysisk genom Commuity learn och en digital via en hemsida med sökbar databas där intresserade kan söka på olika teman för att få inspiration till bygdeutveckling. Turistsprånget till häst med gäst Detta projekt har varit utveckling av olika koncept där hästentreprenörer och tillhörande företag har arbetat tillsammans för att skapa reseanledningar för besökare. Målet har varit företagsutveckling och destinationsutveckling. Projektet har omfattat både utbildning, inspirationsmöten och studieresa. Deltagarna har varit företagare eller företagsfrämjande organisationer. Resultat är inte färdigt ännu då projektet avslutas i mars månad Engine Under 2018 initierade Leader Linné Småland ett samarbete med Leader Angus i Skottland. Första besöket gjordes då verksamhetsledaren och en anställd från Leader Angus besökte Leader Linné Småland i maj månad och i november besökte en styrelseledamot och tre personer från leaderkontoret. Syftet med resan var att diskutera olika praktiska frågor runt ett genomförande projekt. Projektet innebär att Leader Linné Småland tillsammans med Leader Angus ska anordna utbytesresor för ungdomar i åldern år som har ett entreprenöriellt tänkande. Multiple use of forest Under året har också ett internationellt samarbete inletts runt utveckling av skogsnäringen. Detta var ett initiativ från ett leaderområde i Finland. I projektet ingår också Luxemburg och Portugal. Från Sverige ingår även Leader västar Småland och Linnéuniversitetet. Projektet uppdrag är att arbeta med entreprenörskap runt skogens möjligheter. 7

9 Slutord Året har arbetsmässigt varit positivt, framför allt när det gäller kontakterna med projektägarna och styrelsen. En viktig åtgärd som jag vill lyfta från verksamhetsåret 2018 är att de frågeställningar vi haft med Jordbruksverket har nu klargjorts. Detta har inneburit att personalen fått en större arbetsro. Det är fortfarande väldigt mycket handläggning men detta sker nu på ett mera förtroendefullt sätt. Vi får alltjämt in många projekt vilket inneburit att vi nu har intecknat större delen av vår budget. Därför har styrelsen beslutat att prioritera näringslivsprojekten då detta är ett målområde där vi saknat projektidéer. Vår verksamhetsledare har under året meddelat att hon vill trappa ned sitt engagemang i Leader Linné Småland. Därför har vi påbörjat rekryteringen av en ny verksamhetsledare för resterande programperiod. Detta arbetet kommer att slutföras under början av Jag vill på min och styrelsen vägnar tacka personalen för deras engagemang och lösningsfokuserade arbete. Gottlieb Granberg Ordförande 8

10 Årsbokslut med kostnadsredovisning För räkenskapsåret Föreningens intäkter och kostnader exklusive Leader-projekt: Medlemsavgifter Personal- och styrelsekostnader 0 Övriga kostnader Ränteintäkter 1 Räntekostnader Nettoresultat FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: Balanserad vinst Årets resultat Disponeras så att i ny räkning överföres Leader Linné Småland har tagit över balanserad vinst från föreningen Leader Linné i samband med att den avslutades. Föreningens resultat och ställning inklusive Leader-projekt framgår av efterföljande resultatoch balansräkning med tilläggsupplysningar. 9

11 RESULTATRÄKNING NOT Föreningens intäkter Medlemsavgifter Bidrag Övriga rörelseintäkter Summa föreningens intäkter Föreningens kostnader Lämnade bidrag Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar anläggningstillgångar 0 0 Summa föreningens kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 0 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat 0 0 Årets resultat

12 BALANSRÄKNING NOT TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

13 BALANSRÄKNING NOT EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Beviljade ej utbetalda bidrag Övriga skulder Skatteskulder Mottagna ej använda bidrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

14 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR VÄRDERINGSPRINCIPER Allmänt Årsbokslutet är upprättat i enlighet med bokföringslagens regler om årsbokslut och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2017:3) om årsbokslut. Årsbokslutet upprättas för första gången i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2017:3) om årsbokslut. Beloppen i årsbokslutet anges i hela kronor. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bidrag från kommunerna, EU och svenska staten Som bidrag räknas likvida medel som föreningen erhåller från en bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ. Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalas till föreningen. Villkorade bidrag skuldföres till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Kostnadsredovisning En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd (godkännande av LAG och/eller Jordbruksverket). Då uppkommer en skuld. I samband med bokslut periodiseras dessa åtaganden. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. NOTER 1. BIDRAG Alvesta kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Sävsjö kommun Vetlanda kommun Värnamo kommun Växjö kommun Älmhult kommun Regionförbundet i Jönköping Leader Västra Småland Jordbruksverket 13

15 2. LÄMNADE BIDRAG Totala kostnader för beviljade projekt är kronor varav delaktiviteter i paraplyprojekt kronor. 3 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER INKL EGNA PROJEKT Lokalhyra Lokaltillbehör Övriga lokalkostnader Förbrukningsinventarier Dataprogram Hyra inventarier Förbrukningsmaterial Resekostnader Hemsida Reklamtrycksaker Övrig reklam och PR Representation Styrelsen möteskostnader Kontorsmaterial Trycksaker Mobiltelefon Datakommunikation Porto Företagsförsäkringar Revisionsarvode Konsultarvoden Serviceavgift / branschorganisationer Bankkostnader Övriga tjänster Tidningar och facklitteratur 15 0 Ej avdragsgilla kostnader Fortbildning/studieresor Evenemang

16 4 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Medelantalet anställda Medelantalet anställda bygger på av föreningen betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. Kvinnor 2,79 2,34 Män 0 0 Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till anställda Pensionskostnader Styrelsens arvoden och andra ersättningar Övriga sociala kostnader och försäkringar FÖRUTBETALDA KOSTN & UPPL INTÄKTER Jordbruksverket Upparbetat proj.stöd Regionförbundet Jönköping Upparbetat proj.stöd Div leverantörer Förutbet kostnader BEVILJADE EJ UTBETALDA BIDRAG Externa projekt Paraplyprojekt delaktiviteter MOTTAGNA EJ ANVÄNDA BIDRAG LAG Förutbetalt kommuner Jordbruksverket Förskott proj.stöd UPPL KOSTN & FÖRUTBET INTÄKTER Personal Semesterskuld Personal Ber soc.avg sem.skuld Skatteverket Sociala avgifter Skatteverket Särsk löneskatt pensioner Div leverantörer Uppl kostnader

17 9. POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser Inga 16