Efterlevandepension och efterlevandestöd

Transkript

1 Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6

2 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten. En vägledning kan innehålla beskrivningar av: författningsbestämmelser förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras löpande och publiceras på Pensionsmyndighetens webbplats,

3 Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6 Publicerad

4

5 Innehåll Förkortningar Läsanvisningar Inledning Kort historik Varför nya regler från år 2003? Vem är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd? Försäkrad för efterlevandepension Bosättningsbaserad försäkring Bosatt i Sverige Arbetsbaserad försäkring Arbete i Sverige Arbetsbaserade ersättningar inom efterlevandepensioneringen Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner Hur får den efterlevande efterlevandepension och efterlevandestöd Efterlevandepension och efterlevandestöd utan ansökan Vilka måste ansöka om efterlevandepension och efterlevandestöd även efter den 31 oktober 2012? Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd Dödsfallsintyg och släktutredning eller motsvarande dokument från annat land eller annan utredning kan bevisa dödsfall och släktskap Den efterlevandes uppgiftsskyldighet och Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet Särskilt om ansökan om efterlevandestöd Anmälan om förlängd barnpension och efterlevandestöd efter fyllda 18 år Anmälan om förlängd omställningspension Efterlevandepension och efterlevandestöd kan betalas ut efter försvunnen person En efterlevande har berövat den avlidna livet Barnpension Vem kan få barnpension? Ålder och studier kan påverka rätten till barnpension Studiehjälp upphör barnpension dras in? Barnpension börjar betalas ut igen Barnet studerar utomlands barnpension efter fyllda 18 år Barnet som har barnpension adopteras eller gifter sig Hur stor blir barnpensionen? Barnpension när barn inte fyllt 12 år Barnpension när yngsta barnet fyllt 12 år Barnpension när båda föräldrarna avlidit Begränsningsregel finns Varför olika nivåer på barnpension beroende på barns ålder? Följsamhetsindexering av framräknade belopp

6 5 Efterlevandestöd Vem kan få efterlevandestöd? Hur stort blir efterlevandestödet? Båda föräldrarna avlidna Efterlevandestöd och garantiersättning kan inte betalas ut samtidigt Efterlevande kvinnor omställningspension eller änkepension? Kvinnor födda 1944 eller tidigare Kvinnor födda 1945 eller senare Efterlevande män vad kan de få? Allmän omställningspension och förlängd omställningspension Vem kan få allmän omställningspension? Stadigvarande och oavbrutet sammanboende med maka eller make Stadigvarande sammanboende med barn under 18 år Under vilken tid betalas allmän omställningspension ut? När upphör allmän omställningspension? Omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut Vem kan få förlängd omställningspension? När upphör förlängd omställningspension? Hur stor blir omställningspensionen och den förlängda omställningspensionen? Garantipension till allmän omställningspension och förlängd omställningspension Vem kan få garantipension? Minst tre års försäkringstid Vad är försäkringstid? Försäkringstid när den avlidne fyllt 65 år och hade ålderspension Försäkringstid när den avlidne hade sjukersättning beräknad med 40 års försäkringstid enligt övergångsbestämmelser Beräkning av faktisk försäkringstid Bosättningstid i Sverige EU/EES Vistelsetid i avvaktan på uppehållstillstånd Bosättningstid i tidigare hemland flyktingar Beräkning av framtida försäkringstid Vad är försäkringstid före år 2003? Vad är försäkringstid före år 2001? Kyrkobokföring folkbokföring Bosättning vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension Bosättningstid under period för studier i annat land När upphör garantipensionen? Hur stor blir garantipensionen? Beräkning av garantipension enligt EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet Samordning med andra förmåner

7 11 Efterlevandepensionsunderlag vid beräkning av barnpension och omställningspension/förlängd omställningspension Hur beräknas efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda 1938 eller senare Vad är faktisk pensionsbehållning Fiktiv beräkning av antagandeinkomst för att uppfylla förvärvsvillkoret Vad är antagen pensionsbehållning? Hur beräknas pensionsbehållningen om dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år? Hur påverkar tidigt uttag av ålderspension? Delningstal ger efterlevandepensionsunderlag Hur beräknas efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda 1937 eller tidigare? Beräkning Följsamhetsindexering av EPU om dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år Särskild bestämmelse för födda 1927 eller tidigare Färre än 30 år med pensionspoäng Egen företagare som inte har betalat tilläggspensionsavgifter för något eller några år Efterlevandepensionsunderlag och EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet Förvärvsvillkoret Antagen pensionsbehållning Avlidna födda 1937 eller tidigare Änkepension Vem kan få änkepension beräknad på den avlidnes pensionspoäng? Kvinnor födda 1944 eller tidigare Kvinnor födda 1945 eller senare Vem kan få änkepension - 90-procentstillägget? Kvinnor födda 1944 eller tidigare Kvinnor födda 1945 eller senare Änkan gifter om sig änkepensionen upphör Änkepension kan betalas ut igen Hur stor blir änkepensionen? Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1944 eller tidigare Änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare beräknad på den avlidnes intjänade pensionspoäng Beräkning av änkepension, 90-procentstillägget, för kvinnor födda 1945 eller senare Beräkning av änkepension enligt EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet Änkepension till änka som fyllt 65 år Rätt till änkepension beräknad på mannens intjänade pensionspoäng Änkepension upphör och kan betalas ut igen Hur stor blir änkepension beräknad på mannens intjänade pensionspoäng? Garantipension till änkepension Samordning mellan änkepension och omställningspension

8 16 Samordning mellan änkepension och ålderspension Änkor födda 1929 eller tidigare ingen samordning Änkor födda samordning med ålderspension Änkepension som ska samordnas med ålderspension Hur beräknas den ålderspension som ska minska änkepensionen? Samordning för änkor födda Samordning för änkor födda Änkor födda 1954 eller senare samordning Änkepension som ska samordnas med ålderspension Hur beräknas den ålderspension som ska samordnas med änkepensionen? Efterlevandepension kan betalas ut efter två avlidna samtidigt Barnpension och efterlevandestöd dödsfall före år Vem kan få barnpension? Hur stor blir barnpensionen? Beräkning av barnpension enligt 7 kap. 2 1 SFBP Beräkning av barnpension enligt 7 kap. 2 2 SFB 25-procentstillägget Vem kan få efterlevandestöd? Hur stort blir efterlevandestödet? Efterlevandestöd och garantiersättning kan inte betalas ut samtidigt Omräkning och nybeviljning av barnpension och efterlevandestöd från och med januari 2003 exempel Omställningspension och förlängd omställningspension samt garantipension till sådana förmåner dödsfall före år Vem kan få omställningspension (inledande)? När upphör omställningspensionen (inledande)? Omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut Vem kan få förlängd omställningspension? När upphör förlängd omställningspension? Hur stor blir omställningspensionen och den förlängda omställningspensionen? Beräkning av omställningspension enligt 7 kap Beräkning av omställningspension/förlängd omställningspension enligt 7 kap procentstillägget Vem kan få garantipension? Försäkringstid när den avlidne fyllt 65 år och hade ålderspension Försäkringstid när den avlidne hade tillgodoräknats 40 år med försäkringstid enligt övergångsbestämmelser Hur länge betalas garantipension ut? Garantipension till omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut När upphör garantipensionen? Hur stor blir garantipensionen? år med pensionspoäng eller 40 bosättningsår finns år med pensionspoäng eller 40 bosättningsår finns inte Omräkning av omställningspension från och med januari 2003 exempel

9 20 Samordning med andra förmåner Särskild efterlevandepension och garantipension till sådan pension övergångsbestämmelser Avveckling av särskild efterlevandepension Vem kan få särskild efterlevandepension efter år 2002? När upphör särskild efterlevandepension? Rätt till särskild efterlevandepension Minskning eller indragning av särskild efterlevandepension Minskning eller indragning för viss tid Definitiv minskning eller indragning Beslut om minskning eller indragning av särskild efterlevandepension Omprövning av särskild efterlevandepension Garantipension till särskild efterlevandepension efter år Hur stor blir den särskilda efterlevandepensionen och garantipensionen? Särskild efterlevandepension och garantipension minskas med andra förmåner Omräkning av särskild efterlevandepension från och med januari 2003 exempel Änkepension och garantipension till sådan pension dödsfall före år Vem kan få änkepension? Kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall Kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall Vem kan få änkepension 90-procentstillägget? Kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall Kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall När upphör änkepension och när kan den betalas ut igen? Hur stor blir änkepensionen? Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1944 eller tidigare Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall Beräkning av änkepension enligt 6 kap. 5 2 till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall Vem kan få garantipension till änkepension? Vem kan få garantipension kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall ? Vem kan få garantipension kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall ? När upphör garantipensionen? Hur stor blir garantipension till kvinnor födda 1944 eller tidigare? Hur stor blir garantipension till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall ? år med pensionspoäng finns inte eller änkan får inte delar Omräkning av änkepension från och med januari 2003 exempel Omräkning av änkepension dödsfall före år Dödsfall den 1juli Garantipension till änkepension och garantiersättning till aktivitetsersättning eller sjukersättning kan inte betalas ut samtidigt Samordning mellan änkepension och omställningspension dödsfall före år

10 24 Samordning mellan änkepension och ålderspension dödsfall före år När ska änkepension och ålderspension inte samordnas? När ska änkepension och ålderspension samordnas? Samordning med yrkesskadelivränta Livräntefaktorer Hur påverkar yrkesskadelivränta efterlevandepension och efterlevandestöd vid dödsfall år 2003 eller senare? Livränta minskar efterlevandestöd och barnpension Livränta minskar omställningspension/förlängd omställningspension och garantipension till sådan pension Livränta minskar garantipension till änkepension och änkepension Hur påverkar yrkesskadelivränta efterlevandepension och efterlevandestöd vid dödsfall före år 2003? Livränta minskar efterlevandestöd och barnpension Livränta minskar omställningspension/förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension samt garantipension till sådan pension Livränta minskar änkepension och garantipension till sådan pension Nedsättning vid kriminalvård m.m Intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad reducerad garantipension Den reducerade garantipensionens storlek Dagberäkning av garantipension Häktad i sin frånvaro Utökad frigång Placerad utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m Kontraktsvård avdrag på efterlevandepension När betalas efterlevandestöd och barnpension inte ut? Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse Efterlevandes skyldighet att återbetala felaktigt eller för mycket utbetald efterlevandepension eller efterlevandestöd Lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i anmälningsskyldighet Den försäkrade har skäligen bort inse felutbetalningen Eftergift Skriftligt beslut Netto- bruttobelopp Den efterlevande bor utomlands Inkomstrelaterad efterlevandepension Garantipension Bosatt i EU/EES-land eller Schweiz Bosatt utanför EU/EES Efterlevandestöd Bosatt i EU/EES-land eller Schweiz Bosatt utanför EU/EES eller Schweiz Oskäligt att dra in bosättningsbaserad förmån Utbetalning av garantipension för personer som vid utgången av år 2002 hade folkpension vid bosättning utomlands Levnadsintyg

11 29 Om utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd Från och med när till och med när betalas efterlevandepension och efterlevandestöd ut Avrundningsregler Utbetalning sker månadsvis Små belopp Hur och till vem betalas efterlevandepension och efterlevandestöd ut? Fullmakt Insättningsbesked Avdrag vid löpande utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd Avdrag vid återkrav fordran Skatt Avdrag för utmätning Avdrag för utländsk fordran Avdrag på retroaktiv utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd Avdrag på retroaktiv utbetalning efter beslut om återbetalningsskyldighet Efterlevandepension minskar efterlevandepension Tidigare utbetald annan ersättning Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Uttag av efterlevandepension kan avbrytas Övriga bestämmelser Utmätning och överlåtelse Preskription Pensionsmyndighetens beslut vem kan begära omprövning och överklaga? Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension följsamhetsindexeras När ska pension räknas om genom följsamhetsindexering? Hur görs omräkningen? Automatisk balansering balansindex för ålderspension Efterlevandepension och efterlevandestöd prisindexeras Hur finansieras efterlevandepension och efterlevandestöd? Källförteckning Sakregister

12 Förkortningar AFL ATP CSN EEG EES EG EPL EPLP EPU EU FB FD FÖD GPL HD KRNG KRNS KRSU KvaL LIP LIPP LVU NJA PGB PGI Prop. PU RegR RFFS RFV Den upphävda lagen (1962:38) om allmän försäkring Allmän tilläggspension Centrala studiestödsnämnden Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Den upphävda lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Den upphävda lagen (2000:462) om införande av lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Efterlevandepensionsunderlag Europeiska unionen Föräldrabalken Försäkringsdomstolen Försäkringsöverdomstolen Den upphävda lagen (1998:702) om garantipension Högsta domstolen Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Den upphävda lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Nytt juridiskt arkiv Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Proposition Pensionsunderlag Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SFBP Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (2010:110) 12

13 SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGA Särskilt grundavdrag SGI Sjukpenninggrundande inkomst SINK Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SiS Statens institutionsstyrelse SofL Den upphävda socialförsäkringslagen (1999:799) SsL Studiestödslagen (1999:1395) UtlL Utlänningslagen (2005:716) YFL Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring 13

14

15 15

16 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Pensionsmyndighetens medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Pensionsmyndighetens personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel som syftar till att ytterligare belysa tillämpningen av en regel. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 16

17 1 Inledning I Socialförsäkringsutskottets betänkande 1999/2000:SfU13 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn s. 9 sägs: Såvitt gäller systemets komplexitet kan utskottet inte annat än att instämma i Lagrådets uttalande att åtskilliga bestämmelser i förslagen till lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och till lagen om införande av nämnda lag hör till de mest komplicerade föreskrifterna i lagstiftningen om allmän pensionering för att inte säga i svensk lagstiftning över huvud taget. Bestämmelserna om efterlevandepension och efterlevandestöd som trädde i kraft den 1 januari 2003 finns i den upphävda lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPL) och i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPLP) till och med december Dessa bestämmelser beskrivs i version 2 av denna vägledning. Från och med den 1 januari 2011 finns motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB och i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFBP. Det är dessa bestämmelser som beskrivs i denna vägledning. Bestämmelserna om efterlevandepension som har eller ska betalas ut för tid före januari 2003 finns i 8 och 14 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003 (AFL) Vägledningen är uppdelad när det gäller rätt till och beräkning av förmåner för tiden från och med den 1 januari 2011 vid dödsfall år 2003 eller senare (SFB) och vad som gäller från och med den 1 januari 2011 om dödsfallet har inträffat före år 2003 (SFBP). Dessutom finns kapitel som beskriver vad som gäller oavsett när dödsfallet inträffade till exempel om utbetalning och återbetalningsskyldighet. 1.1 Kort historik Efterlevandepensioneringen har förändrats vid flera tillfällen under årens lopp. Till barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar har staten sedan 1937 lämnat bidrag i olika former. En särskild änkepension finns sedan 1946 års lag om folkpensionering. Fram till 1990 betalades efterlevandepension ut i form av änkepension till efterlevande kvinnor och i form av barnpension till efterlevande barn. Män kunde inte få någon efterlevandepension. Den efterlevandepension som fanns fram till 1990 hade sin grund i det familjemönster och den arbetsfördelning som var då det regelsystemet utformades (prop. 1987/88:171, Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m., avsnitt s. 53). Gifta kvinnor var då vanligen sysselsatta enbart i hemmet och hade ansvar för hem och barn. Familjens ekonomi grundade sig på mannens inkomster. Därför var det viktigt att ge de efterlevande en grundläggande försörjning om mannen avled. 17

18 Sedan dess har en omfattande utveckling skett. Den har bland annat inneburit att det skett en kraftig ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor. De flesta kvinnor har kvar sitt förvärvsarbete även efter att de har fått barn. De kvinnor som står utanför förvärvslivet är i stor utsträckning äldre kvinnor som inrättat sitt liv när ett annat samhälls- och familjemönster gällde. Från och med den 1 januari 1990 infördes reformerade regler för efterlevandepension. Genom de nya reglerna förstärktes barnpensionerna. Ersättningarna till vuxna efterlevande gjordes könsjämlika, dvs. de betalas ut till både efterlevande kvinnor och män. Ersättningarna till vuxna blev också mer tidsbegränsade och behovsinriktade än tidigare. De nya ersättningarna till efterlevande som infördes 1990 var omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension. I samband med denna reformering av efterlevandepensionen beslutades även om omfattande övergångsregler. Av dessa följer att de tidigare reglerna, dvs. reglerna som gällde före den 1 januari 1990, om änkepension även skulle gälla vid dödsfall 1990 eller senare för vissa efterlevande kvinnor. 1.2 Varför nya regler från år 2003? Med det reformerade ålderspensionssystemet har det skapats ett från andra socialförsäkringar skilt system. Grundläggande förändringar har skett genom den inkomstgrundade ålderspensionen och grundskyddet. Inkomstpensionen är avgiftsbestämd och baseras på hela livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första beskattade kronan, till skillnad från vad som gäller i tilläggspensionssystemet med dess 15/30-regel (medelpoäng beräknas på de 15 bästa åren och det krävs 30 år för full tilläggspension). Grundskyddet i form av bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott har ersatts med en garantipension som avräknas mot den inkomstgrundade pensionen. Förtidspension och sjukbidrag ersattes från och med januari 2003 av sjukersättning och aktivitetsersättning. Efterlevandepension till vuxna i form av omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsregler till AFL hade dittills betalats ut i form av folkpension och en andel av den tilläggspension som den avlidne tjänat in. I princip var denna konstruktion av efterlevandepension till vuxna densamma som den tidigare ålderspensionen, eller förtidspensionen om den avlidne var yngre än 65 år. Även barnpension har utgetts i form av folkpension och tilläggspension. Eftersom efterlevandepension byggde på den avlidnes ålders- eller förtidspension och dessa förändrades så var det nödvändigt att anpassa reglerna för efterlevandepension. 18

19 2 Vem är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd? I detta kapitel beskrivs: Vem som är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd Bosättningsbaserad försäkring bosatt i Sverige Arbetsbaserad försäkring arbetar i Sverige Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Inverkan av EU:s lagstiftning och konventionerna Bestämmelser om vem som är försäkrad för vissa ersättningar i Sverige regleras i 5 och 6 kap. i SFB. I detta kapitel ges endast en kortfattad beskrivning av dessa kapitel, med tonvikt på de bestämmelser som rör efterlevandepension. Även inverkan av EU:s regler och konventionerna berörs kortfattat. En utförlig redogörelse för bestämmelserna i bl.a. 5 och 6 kap. SFB och för EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet ges i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete och i vägledningarna 2010:6 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 samt enligt konventioner om social trygghet och 2010:7 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 883/2004 och 987/2009 samt enligt konventioner om social trygghet. 2.1 Försäkrad för efterlevandepension Av 5 kap. SFB följer att den som är bosatt i Sverige är försäkrad för efterlevandepension i form av garantipension samt efterlevandestöd enligt SFB. När det gäller förmåner till efterlevande är det den efterlevande som ska vara försäkrad för förmånerna. Den som arbetar i Sverige är enligt 6 kap. SFB försäkrad för barnpension, omställningspension och änkepension enligt SFB och SFBP. När det gäller förmåner till efterlevande är det den avlidne som ska ha varit försäkrad för förmånerna. Se också Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.2 Bosättningsbaserad försäkring Bosatt i Sverige Enligt 5 kap. 2-8 SFB ska följande personer anses vara bosatta i Sverige: De som har sitt egentliga hemvist i landet. 19

20 De som kommer till Sverige och kan antas vistas här längre tid än ett år. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar emot det. Med synnerliga skäl menas exempelvis om någon som inte är bosatt i Sverige kommer hit bara för att avtjäna ett fängelsestraff som är längre än ett år. Ett annat exempel är om någon vistas här i landet under längre tid på grund av att han eller hon får sjukvård. (Prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets, avsnitt 6.2 s. 92 och avsnitt 16.1 s.176) De som lämnar Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Särskilda regler om bosättning gäller för statsanställda, diplomater, biståndsarbetare, utlandsstuderande och familjemedlemmar med flera. Garantipension enligt SFB, 40-delsberäknad garantipension och 40-delsberäknat 90-procentstillägg enligt 7 kap. SFBP är bosättningsbaserade ersättningar. Efterlevandestöd enligt SFB är också en bosättningsbaserad försäkring. 2.3 Arbetsbaserad försäkring Arbete i Sverige Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av SofL förvärvsarbete i verksamhet här i landet (6 kap. 2 SFB) Arbetsbaserade ersättningar inom efterlevandepensioneringen Den som arbetar i Sverige omfattas av reglerna för efterlevandepension enligt SFB. Barnpension, omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension enligt SFB är arbetsbaserade ersättningar. Enligt SFBP är också barnpension enligt 4 1 och 2 (30-delsberäknad), omställningspension/förlängd omställningspension enligt 6 1 och 2 (30-delsberäknad) och änkepension enligt 10 1 och 2 (30-delsberäknad) arbetsbaserade ersättningar. Garantipension enligt SFBP som är 30-delsberäknad är också en arbetsbaserad ersättning. 2.4 Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Uppehållstillstånd krävs för en utlänning som ska vistas i Sverige mer än tre månader. Ett undantag från denna regel gäller medborgare i de nordiska länderna, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Island. Ett annat undantag gäller EU/EES-medborgare som i stället i regel har uppehållsrätt. Kravet på uppehållstillstånd kan dock i något fall gälla även för en EU/EESmedborgare. Schweiz omfattas av den fria rörligheten genom ett avtal med EU. Men medborgare i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna 20

21 längre än tre månader. Se vidare i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.5 Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner Till följd av EU:s regler och bestämmelser i konventioner, kan en person omfattas av svensk socialförsäkring trots att han eller hon inte uppfyller villkoren i 5 och 6 kap. SFB. Även det omvända kan inträffa, det vill säga att någon som uppfyller villkoren i SFB inte omfattas av svensk socialförsäkring till följd av EU:s regler. EU:s regler går före SFB:s. De regler om tillgodoräknande av försäkringstid som beskrivs längre fram kommer inte fullt ut att kunna tillämpas på EU/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz som arbetar i Sverige. Eftersom dessa personer omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning även om de inte är bosatta här kommer de att få den tid de arbetar i Sverige tillgodoräknad som försäkringstid oavsett vad de svenska reglerna föreskriver. Omvänt gäller att den som visserligen bor i Sverige men som på grund av arbete omfattas av den sociala tryggheten i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz inte samtidigt får tillgodoräkna sig försäkringstid i Sverige. Se vidare vägledningarna 2010:6 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 1408/71 och 574/72 samt enligt konventioner om social trygghet och 2010:7 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt enligt konventioner om social trygghet. 21