Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. Förslag till direktiv (COM(2016)0822 C8-0012/ /0404(COD))

Transkript

1 A8-0395/ ÄNDRINGSFÖRSLAG från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Betänkande Andreas Schwab Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken A8-0395/2017 (COM(2016)0822 C8-0012/ /0404(COD)) 1 Skäl 5 (5) Resultaten av den ömsesidiga utvärderingen avslöjade en brist på tydlighet när det gäller vilka kriterier som ska användas av de behöriga nationella myndigheterna vid proportionalitetsbedömningen av krav som begränsar tillträdet till och utövandet av reglerade yrken, samt en ojämn kontroll av sådana åtgärder på alla regleringsnivåer. För att undvika splittring av den inre marknaden och undanröja hinder för att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare, är det därför nödvändigt att fastställa en gemensam metod på unionsnivå, för att undvika att oproportionerliga åtgärder antas. (5) Resultaten av den ömsesidiga utvärderingen avslöjade en brist på tydlighet när det gäller vilka kriterier som ska användas av medlemsstaterna vid proportionalitetsbedömningen av krav som begränsar tillträdet till och utövandet av reglerade yrken samt en ojämn kontroll av sådana åtgärder på alla regleringsnivåer. För att undvika splittring av den inre marknaden och undanröja hinder för att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare bör det finnas en gemensam metod på unionsnivå som förhindrar att oproportionerliga åtgärder antas. Motivering För att undvika motsägelse med begreppet behörig myndighet i direktiv 2005/36/EG är det lämpligt att låta medlemsstaterna själva avgöra de behöriga myndigheterna. PE / 1

2 2 Skäl 6a (nytt) (6a) Syftet med detta direktiv är att fastställa regler för proportionalitetsbedömningar före införande av yrkesregleringar i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt som öppenhet, en hög kvalitet på de yrkesmässiga tjänster som tillhandahålls och en hög konsumentskyddsnivå garanteras. I avsaknad av harmonisering bör detta direktiv inte påverka medlemsstaternas behörighet att reglera ett yrke inom ramen för principerna om ickediskriminering och proportionalitet. 3 Skäl 7 (7) De verksamheter som omfattas av det här direktivet bör avse de reglerade yrken som omfattas av direktiv 2005/36/EG. Detta direktiv bör tillämpas som komplement till direktiv 2005/36/EG och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i separata unionsakter om tillträde till och utövande av ett visst reglerat yrke. (7) De verksamheter som omfattas av det här direktivet bör avse de reglerade yrken som omfattas av direktiv 2005/36/EG. Det här direktivet bör tillämpas på krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av befintliga reglerade yrken eller yrken som medlemsstaterna överväger att reglera. Det här direktivet bör tillämpas som komplement till direktiv 2005/36/EG och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i separata unionsakter om tillträde till och utövande av ett visst reglerat yrke. Om kraven för tillträdet till eller utövandet av ett visst yrke har harmoniserats på unionsnivå bör medlemsstaterna i synnerhet undvika att i onödan utöka räckvidden för unionens rättsakter eller att införa ett överflöd av normer, administrativa förfaranden och avgifter eller straffavgifter, särskilt när PE / 2

3 dessa tillämpas på nationell, regional och lokal nivå, som går utöver det som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet. 4 Skäl 7a (nytt) (7a) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas behörighet att fastställa organisationen av och innehållet i sina system för utbildning och fortbildning, i synnerhet när det gäller deras möjlighet att till yrkesorganisationer delegera befogenheten att organisera eller utöva tillsyn över yrkesutbildning och fortbildning. Om yrkesutbildningen eller fortbildningen består av avlönad verksamhet bör emellertid etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster garanteras. 5 Skäl 8 (8) Medlemsstaterna bör kunna förlita sig på ett gemensamt regelverk grundat på tydligt definierade rättsliga begrepp när det gäller olika sätt att reglera ett yrke inom hela unionen. Det finns flera sätt att reglera ett yrke, exempelvis genom att bara innehavare av en yrkeskvalifikation får tillträde till eller får utöva en viss verksamhet. Nationella bestämmelser kan även reglera en av formerna för utövande av ett yrke, nämligen genom att slå fast villkor för användningen av yrkestitlar. (8) Medlemsstaterna bör kunna förlita sig på ett gemensamt regelverk grundat på tydligt definierade rättsliga begrepp när det gäller olika sätt att reglera ett yrke inom hela unionen. Det finns flera sätt att reglera ett yrke, exempelvis genom att bara innehavare av en yrkeskvalifikation får tillträde till eller får utöva en viss verksamhet. Medlemsstaterna bör även kunna införa krav som reglerar en av formerna för utövande av ett yrke genom att fastställa villkor för användningen av yrkestitlar eller genom att införa kvalifikationskrav för enbart PE / 3

4 egenföretagare, anställda yrkesutövare och företags chefer eller rättsliga ombud, särskilt när verksamheten utövas av en juridisk person i form av ett yrkesmässigt företag. 6 Skäl 8a (nytt) (8a) Innan medlemsstaterna inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken bör de bedöma om bestämmelserna är icke-diskriminerande och proportionerliga. Bedömningens omfattning bör stå i proportion till den nya bestämmelsens art, innehåll och verkan, med hänsyn till regleringsmiljön för det aktuella reglerade yrket. Bestämmelser som inte begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, såsom redaktionella ändringar, bör inte bli föremål för bedömning. 7 Skäl 9 (9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat anför som motivering bör därför åtföljas av en analys av lämpligheten och proportionaliteten hos den bestämmelse som antagits av den berörda staten och av särskilda bevis som underbygger argumenten. (9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade, icke-diskriminerande och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat åberopar som motivering bör därför åtföljas av en analys av huruvida den bestämmelse som antas av den berörda medlemsstaten är icke-diskriminerande och proportionerlig och av specifika uppgifter till stöd för dess argumentation. Även om en medlemsstat inte PE / 4

5 nödvändigtvis måste kunna visa upp en särskild undersökning eller någon särskild form av bevis eller material för att fastslå att en sådan bestämmelse är proportionerlig innan den antas bör medlemsstaten göra en objektiv och ingående analys, med beaktande av de särskilda omständigheterna i medlemsstaten i fråga, som på grundval av samstämmiga uppgifter kan visa att det föreligger verkliga risker för uppnåendet av mål av allmänt intresse. 8 Skäl 10 (10) Det är lämpligt att regelbundet kontrollera proportionaliteten i bestämmelser som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med mellanrum som är anpassade till den aktuella regleringen. En prövning av proportionaliteten i restriktiv nationell lagstiftning om reglerade yrken bör inte enbart grundas på syftet med lagstiftningen när den antogs utan även på dess effekter, utvärderade efter antagandet av den. Bedömningen av den nationella lagstiftningens proportionalitet bör grundas på utvecklingen på området sedan lagstiftningen antogs. (10) Det är lämpligt att efter antagandet kontrollera proportionaliteten i de krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med mellanrum som är anpassade till den aktuella regleringen. En prövning av proportionaliteten i restriktiv nationell lagstiftning om reglerade yrken bör inte enbart grundas på syftet med lagstiftningen när den antogs utan även på dess effekter, utvärderade efter antagandet av den. Bedömningen av den nationella lagstiftningens proportionalitet bör grundas på utvecklingen på området för reglerade yrken sedan lagstiftningen antogs. 9 Skäl 11 (11) Medlemsstaterna bör utföra proportionalitetsbedömningarna på ett objektivt och oberoende sätt, även när ett yrke regleras indirekt genom att en viss (11) Medlemsstaterna bör utföra proportionalitetsbedömningarna på ett objektivt och oberoende sätt, även när ett yrke regleras indirekt genom att en viss PE / 5

6 yrkesorganisation ges befogenhet att göra detta. Även om en bedömning utförs av lokala myndigheter, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer, vars större närhet till lokala förhållanden och specialkunskaper i vissa fall kan göra dem bättre lämpade att finna det bästa sättet att nå målen av allmänt intresse, finns det anledning till särskild uppmärksamhet när det politiska val som gjorts av sådana myndigheter eller organ innebär fördelar för etablerade näringsidkare på bekostnad av nya marknadsaktörer. yrkesorganisation ges befogenhet att göra detta. Bedömningen kan omfatta ett yttrande från ett oberoende organ som av den berörda medlemsstaten anförtrotts uppgiften att avge ett sådant yttrande. Även om en bedömning utförs av lokala myndigheter, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer, vars större närhet till lokala förhållanden och specialkunskaper i vissa fall kan göra dem bättre lämpade att finna det bästa sättet att nå målen av allmänt intresse, finns det särskild anledning till försiktighet när det politiska val som gjorts av sådana myndigheter eller organ innebär fördelar för etablerade näringsidkare på bekostnad av nya marknadsaktörer. 10 Skäl 11a (nytt) Motivering (11a) Såsom framgår av fast rättspraxis får ingen nationell lagstiftning som begränsar etableringsfriheten leda till någon diskriminering på grund av medborgarskap eller hemvist. När medlemsstaterna inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken bör de förvissa sig om att dessa bestämmelser bygger på i förväg kända ickediskriminerande och objektiva kriterier. Även icke-diskriminering bör tas i beaktande, såsom redan krävs enligt fast rättspraxis och artikel 59 i direktiv 2005/36/EG. 11 Skäl 12 PE / 6

7 (12) Om rätten att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa bestämmelser om särskilda yrkeskvalifikationer, som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana bestämmelser är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan eller av tvingande skäl av allmänintresse som erkänns som sådana i domstolens rättspraxis. Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse i tillräcklig omfattning kartläggs för att fastställa regleringens intensitet. För att exempelvis säkerställa en hög nivå på skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna ha ett visst utrymme för skönsmässig bedömning av hur starkt skydd för folkhälsan de vill ha, och på vilket sätt detta skydd ska uppnås. Det är också nödvändigt att klargöra att bland de tvingande skäl av allmänintresse som erkänns i domstolens rättspraxis återfinns bevarande av den ekonomiska jämvikten i det sociala trygghetssystemet; konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare; skyddet av en god rättskipning; rättvisa handelstransaktioner; bekämpning av bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande; trafiksäkerhet; miljöskydd och skydd av stadsmiljö; djurhälsa; immateriella rättigheter; skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl med väsentligen protektionistiska syften samt rent administrativa skäl, såsom utförandet av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra ett tvingande skäl av allmänt intresse. (12) Om rätten att starta och utöva verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa krav på särskilda yrkeskvalifikationer som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana krav är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa eller av tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns som sådan i domstolens rättspraxis. Det är också nödvändigt att klargöra att tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns av domstolen omfattar bevarande av den ekonomiska jämvikten i systemet för social trygghet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, skyddet av en god rättskipning, säkerställande av rättvisa handelstransaktioner, bekämpning av bedrägerier, förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande och effektiv skattekontroll, transportsäkerhet, kvalitetssäkring av hantverksarbete, främjande av forskning och utveckling, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl, såsom främjande av den nationella ekonomin på bekostnad av de grundläggande friheterna, liksom rent administrativa skäl, såsom utförande av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra tvingande hänsyn till allmänintresset. PE / 7

8 12 Skäl 12a (nytt) (12a) Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse definieras på lämpligt sätt för att fastställa lämplig nivå för regleringen inom proportionalitetens ramar. Om exempelvis riskerna för målet av allmänt intresse ökar, bör medlemsstaterna få ett rimligt utrymme för skönsmässig bedömning inom vilket de kan bestämma vilken skyddsnivå de vill ha och om nödvändigt stärka den befintliga regleringen. Att en medlemsstat inför mindre strikta regler än en annan betyder inte att den medlemsstatens regler är oproportionerliga och därför oförenliga med unionsrätten. Regleringen av yrken är av yttersta vikt för att skydda mål av allmänt intresse och säkerställa produkter och tjänster av hög kvalitet, men den bör också bland annat bidra till främjandet av en hög sysselsättningsnivå och en hög utbildnings- och fortbildningsnivå. 13 Skäl 12b (nytt) (12b) När det gäller skyddet av folkhälsan ska enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget) en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. Detta betyder att en hög hälsoskyddsnivå för människor måste säkerställas även när unionen antar akter i enlighet med andra fördragsbestämmelser, i synnerhet när det gäller reglering av vårdyrkena, med PE / 8

9 hänsyn till hälso- och sjukvårdstjänsternas särart och det faktum att patienter skiljer sig från andra tjänstemottagare. 14 Skäl 13 (13) Om en medlemsstat har för avsikt att reglera ett yrke eller att ändra befintliga bestämmelser bör hänsyn tas till arten av riskerna för det mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. Det bör också erinras om att inom yrkesmässiga tjänster råder vanligtvis informationsasymmetri mellan konsumenter och yrkesutövare. Tjänstetillhandahållare har en hög nivå av tekniskt kunnande som konsumenterna inte nödvändigtvis har, varför konsumenterna har det svårt att bedöma kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls dem. (13) Medlemsstaterna bör, för att se till att de bestämmelser de inför och de ändringar de gör i befintliga bestämmelser är proportionerliga, beakta de kriterier som är relevanta för det reglerade yrke som analyseras. Om en medlemsstat har för avsikt att reglera ett yrke eller att ändra befintliga bestämmelser bör hänsyn tas till arten av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för tjänstemottagare, däribland konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. Det bör också erinras om att det inom yrkesmässiga tjänster vanligtvis råder informationsasymmetri mellan konsumenter och yrkesutövare, eftersom yrkesutövarna har en hög nivå av tekniskt kunnande som konsumenterna inte nödvändigtvis har. 15 Skäl 14 (14) För att uppfylla kraven på proportionalitet bör åtgärden vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås. En åtgärd bör endast anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det eftersträvade målet, om den verkligen svarar mot en strävan att uppnå det målet på ett konsekvent och systematiskt sätt, (14) För att uppfylla kraven på proportionalitet bör åtgärden vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås. En åtgärd bör anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det eftersträvade målet endast om den verkligen svarar mot en strävan att uppnå det målet på ett konsekvent och PE / 9

10 exempelvis om liknande risker i samband med vissa verksamheter åtgärdas på ett jämförbart sätt och om eventuella undantag från de aktuella begränsningarna tillämpas i enlighet med det fastställda målet. Den nationella åtgärden bör dessutom bidra till uppnåendet av de mål som eftersträvas, och därför bör den inte anses vara lämplig om inte har någon inverkan på det anförda skälet. systematiskt sätt, exempelvis om liknande risker i samband med vissa verksamheter åtgärdas på ett jämförbart sätt och om eventuella undantag från de aktuella begränsningarna tillämpas i enlighet med det fastställda målet. Den nationella åtgärden bör dessutom i praktiken bidra till uppnåendet av det eftersträvade målet, och därför bör den inte anses vara lämplig om inte har någon inverkan på det anförda skälet. 16 Skäl 15 (15) Krav med anknytning till yrkeskvalifikationer bör betraktas som nödvändiga endast om befintliga åtgärder, såsom konsumentskyddsrätten, inte kan anses vara lämpliga och verkningsfulla för att uppnå det eftersträvade målet. (15) Krav med anknytning till yrkeskvalifikationer bör betraktas som nödvändiga endast om befintliga åtgärder, såsom produktsäkerhetslagar eller konsumentskyddslagar, inte kan anses vara lämpliga och verkningsfulla för att uppnå det eftersträvade målet. 17 Skäl 16 (16) Bland de omständigheter som bör beaktas av de nationella myndigheterna är följande särskilt relevanta: sambandet mellan den yrkesmässiga verksamhet som ett yrke omfattar samt de kvalifikationer som krävs; graden av komplexitet i uppgifterna, särskilt när det gäller nivån, beskaffenheten och omfattningen av den utbildning eller den erfarenhet som krävs; Förefintligheten av andra sätt att uppnå samma yrkeskvalifikationer. räckvidden för den yrkesverksamhet som är förbehållen innehavare av en viss (16) Medlemsstaterna bör också beakta sambandet mellan den yrkesmässiga verksamhet som ett yrke omfattar och de kvalifikationer som krävs, graden av komplexitet i uppgifterna, särskilt när det gäller nivån på, beskaffenheten för och omfattningen av den utbildning eller den erfarenhet som krävs, förefintligheten av andra sätt att uppnå samma yrkeskvalifikationer, huruvida den verksamhet som är förbehållen vissa yrkesutövare får delas med andra yrkesutövare samt graden av PE / 10

11 yrkeskvalifikation, särskilt huruvida den verksamhet som endast får utövas av vissa yrkesutövare kan delas med andra yrken; graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke, särskilt om de verksamheter som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar. självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke, särskilt om den verksamhet som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar. 18 Skäl 17 (17) När en medlemsstat reglerar ett yrke bör hänsyn tas till det faktum att den tekniska utvecklingen kan minska informationsasymmetrin mellan konsumenter och yrkesutövare. Med tanke på den snabba tekniska och vetenskapliga utvecklingen kan därför uppdateringar av tillträdeskrav vara av särskilt stor betydelse för en rad yrken. (17) Detta direktiv främjar vetenskapliga och tekniska framsteg, vilka vederbörligen måste beaktas, till exempel om tjänsten tillhandahålls på elektronisk väg. När en medlemsstat reglerar ett yrke bör hänsyn tas till det faktum att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan minska eller öka informationsasymmetrin mellan konsumenter och yrkesutövare. Med tanke på de snabba tekniska förändringarna och vetenskapliga framstegen kan uppdateringar av tillträdeskrav vara av särskilt stor betydelse för en rad yrken. Om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen innebär en hög risk för målen av allmänt intresse är det upp till medlemsstaterna att vid behov uppmuntra yrkesutövarna att hålla jämna steg med denna utveckling. 19 Skäl 18 (18) De behöriga myndigheterna bör vederbörligen beakta åtgärdens ekonomiska effekt, inbegripet en kostnads-nyttoanalys med särskild hänsyn (18) Medlemsstaterna bör vederbörligen beakta åtgärdens inverkan på den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen, på konsumenternas PE / 11

12 tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på rätten till arbete och den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen. På grundval av denna analys bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av den begränsning av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan. valmöjligheter och på kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls. På denna grundval bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av begränsningen av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan. 20 Skäl 18a (nytt) (18a) Om medlemsstaterna anser att ett visst kriterium inte är relevant för bedömningen bör de vederbörligen motivera sitt beslut när de underrättar kommissionen i enlighet med detta direktiv. 21 Skäl 19 (19) Medlemsstaterna bör jämföra den aktuella nationella åtgärden med de alternativa, mindre restriktiva lösningar som skulle låta samma mål uppnås men med färre begränsningar. Om åtgärderna är motiverade av konsumentskyddsskäl och om de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att negativt påverka tredje parter, kan det eftersträvade målet uppnås genom mindre restriktiva åtgärder än att verksamheten förbehålls yrkesutövare, t.ex. genom skydd (19) Medlemsstaterna bör jämföra den aktuella nationella åtgärden med de alternativa, mindre restriktiva lösningar som skulle låta samma mål uppnås men med färre begränsningar. Om åtgärderna är motiverade av konsumentskyddsskäl och om de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att negativt påverka tredje parter, bör det eftersträvade målet uppnås genom mindre restriktiva åtgärder än att verksamheten förbehålls yrkesutövare. Om konsumenten PE / 12

13 av yrkestiteln eller inskrivning i ett yrkesregister. Reglering genom förbehållen verksamhet bör endast användas om åtgärderna syftar till att förebygga en risk för allvarlig skada av allmänintresset. till exempel har ett rimligt val mellan att anlita en kvalificerad yrkesutövare eller inte, bör mindre begränsande medel tillgripas, såsom skydd av yrkestiteln eller inskrivning i ett yrkesregister. Reglering genom förbehållna verksamheter och skyddade yrkestitlar bör övervägas om åtgärderna syftar till att förhindra en risk för att ett mål av allmänt intresse, såsom folkhälsan, ska lida allvarlig skada. 22 Skäl 20 (20) De nationella myndigheterna bör göra en helhetsbedömning av det sammanhang inom vilket den restriktiva åtgärden antas och genomförs, och i synnerhet undersöka den samlade verkan av om flera krav införs, utöver de särskilda yrkeskvalifikationerna. Rätten att starta och utöva viss verksamhet kan vara förenat med villkoret att följa vissa bestämmelser, såsom regler om yrkets organisation, obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation, yrkesetik, tillsyn eller ansvar. Vid bedömningen av åtgärdernas samlade verkan av bör därför de behöriga myndigheterna även ta hänsyn till andra befintliga krav i den mån de är nödvändiga för utövande av yrket, såsom fortbildning, obligatoriskt medlemskap i organisationer, registreringseller tillståndsförfaranden, kvantitativa begränsningar, krav på viss associationsform eller ägarförhållanden, territoriella begränsningar, tvärsektoriella begränsningar och regler om oförenlig verksamhet, försäkringskrav samt krav på språkkunskaper. En åtgärd som en medlemsstat vidtagit kan inte anses vara nödvändig för att uppnå det eftersträvade målet om den väsentligen utgör en upprepning av krav som redan införts i (20) Medlemsstaterna bör göra en omfattande bedömning av det sammanhang inom vilket åtgärden antas och genomförs och i synnerhet undersöka verkan av de nya eller ändrade bestämmelserna i kombination med andra krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av yrket. Rätten att starta och utöva viss verksamhet kan vara förenad med villkoret att uppfylla flera krav, såsom regler om yrkets organisation, obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation, yrkesetik, tillsyn eller ansvar. Vid bedömningen av åtgärdernas verkan bör därför medlemsstaterna ta hänsyn till de befintliga kraven i den mån de är nödvändiga för utövande av yrket, däribland kontinuerlig fortbildning, obligatoriskt medlemskap i organisationer, registrerings- eller tillståndsförfaranden, kvantitativa begränsningar, specifika krav på associationsform och på ägarförhållanden, territoriella begränsningar, sektorsövergripande begränsningar och regler om oförenlig verksamhet, försäkringskrav, krav på fast lägsta och/eller högsta taxa, krav på reklam samt krav på språkkunskaper. PE / 13

14 samband med andra bestämmelser eller förfaranden. 23 Skäl 20a (nytt) (20a) Att införa ytterligare krav kan vara lämpligt för att uppnå målen av allmänt intresse. Enbart den omständigheten att kravens enskilda eller kombinerade verkan bör bedömas betyder inte att kraven är uppenbart oproportionerliga. Skyldighet att genomgå kontinuerlig fortbildning kan till exempel vara lämpligt för att yrkesutövarna ska hålla sig à jour med utvecklingen på sina respektive områden, så länge det inte innebär diskriminerande och oproportionerliga villkor som missgynnar nya aktörer. På samma sätt kan obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation anses lämpligt om yrkesorganisationer har fått i uppdrag av staten att skydda relevanta mål av allmänt intresse, till exempel genom att tillse att yrket utövas i enlighet med lagen eller genom att anordna eller utöva tillsyn över kontinuerlig fortbildning. Om en yrkesgrupps oberoende inte kan garanteras tillräckligt på andra sätt kan medlemsstaterna överväga att tillämpa skyddsåtgärder, till exempel att begränsa lekmäns innehav av andelar i bolag eller att bestämma att majoriteten av rösträtterna måste innehas av personer som utövar yrket, så länge skyddsåtgärderna inte går utöver vad som är nödvändigt för att skydda målet av allmänt intresse. För att garantera skyddet av mål av allmänt intresse och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls kan medlemsstaterna överväga att införa krav på fast lägsta och/eller högsta taxa som tjänsteleverantörerna måste följa, särskilt PE / 14

15 för tjänster där detta är nödvändigt för en verkningsfull tillämpning av principen om kostnadsersättning, så länge sådana restriktioner är proportionerliga och undantag från den lägsta och/eller högsta taxan vid behov får medges. Om ytterligare krav införs som överlappar krav som redan har införts av en medlemsstat i samband med andra regler eller förfaranden, kan de inte anses vara proportionerliga för att uppnå det eftersträvade målet. 24 Skäl 20b (nytt) (20b) Såsom framgår av fast rättspraxis intar människors liv och hälsa den främsta platsen bland de intressen som skyddas av fördraget. Därför bör medlemsstaterna ta vederbörlig hänsyn till målet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor vid bedömningen av krav för hälso- och sjukvårdsyrken, såsom förbehållna verksamheter, skyddad yrkestitel, kontinuerlig fortbildning eller regler om geografisk fördelning eller organiseringen av yrket, yrkesetik samt tillsyn, med respekt för de minimikrav för utbildning som fastställs i direktiv 2005/36/EG. Medlemsstaterna bör i synnerhet se till att regleringen av hälsooch sjukvårdsyrken med konsekvenser för folkhälsan och patientsäkerheten är proportionerlig och bidrar till att garantera tillgången till hälso- och sjukvård som erkänns som en grundläggande rättighet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och till en säker, högkvalitativ och effektiv hälso- och sjukvård för medborgare på deras territorium. Vid fastställandet av PE / 15

16 strategier för hälso- och sjukvårdstjänster bör hänsyn tas till befolkningstäthet, geografiska förhållanden och befolkningens spridning i syfte att säkerställa tillgänglighet och hög kvalitet på tjänsterna, liksom tillräcklig och tryggad läkemedelsförsörjning, i enlighet med folkhälsobehoven på den berörda medlemsstatens territorium. Hänsyn bör även tas till behovet att säkerställa det yrkesmässiga oberoendet för yrkesutövare inom hälso- och sjukvård. Såsom anges i direktiv 2005/36/EG bör medlemsstaterna vidare kunna vägra partiellt tillträde för hälso- och sjukvårdsyrken med konsekvenser för folkhälsan eller patientsäkerheten, om detta motiveras av målet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och är lämpligt för att se till att det målet uppnås. Där försiktighetsprincipen gäller får medlemsstaterna inte avkrävas särskild bevisning för att motivera behovet av reglering. 25 Skäl 20c (nytt) (20c) Enligt avdelning II i direktiv 2005/36/EG får medlemsstaterna inte ålägga tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat och tillhandahåller yrkesmässiga tjänster temporärt och tillfälligt krav eller begränsningar som förbjuds i det direktivet, såsom tillstånd från, registrering hos eller medlemskap i en yrkesorganisation eller motsvarande organ eller att ha företrädare på värdmedlemsstatens territorium. Medlemsstaterna får vid behov kräva att tjänsteleverantörer som tillfälligt vill tillhandahålla tjänster ska lämna in vissa uppgifter genom en skriftlig underrättelse PE / 16

17 innan de utför sin första tjänst och att denna underrättelse ska förnyas årligen. För att underlätta tillhandahållande av yrkesmässiga tjänster är det därför nödvändigt att upprepa, med hänsyn till tjänstens temporära eller tillfälliga natur, att krav såsom automatisk tillfällig registrering eller proformamedlemskap i en yrkesorganisation, yrkeslegitimation, tidigare underrättelser och dokumentationskrav, någon form av företagslokal, däribland ett kontor, liksom betalning av en avgift, bör vara proportionerliga. Dessa krav bör inte leda till en oproportionerlig börda för tjänsteleverantörer eller hindra utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster eller göra det mindre attraktivt. Medlemsstaterna bör i synnerhet bedöma huruvida kravet på att lämna vissa uppgifter och handlingar i enlighet med direktiv 2005/36/EG och möjligheten att erhålla ytterligare uppgifter genom administrativt samarbete mellan medlemsstaterna via informationssystemet för den inre marknaden är proportionerliga och tillräckliga för att förhindra en allvarlig risk för att tjänsteleverantörer kringgår de gällande reglerna. Det här direktivet bör dock inte tillämpas på åtgärder som syftar till att säkerställa respekten för tillämpliga anställningsvillkor. 26 Skäl 21 (21) Det är nödvändigt för den inre marknadens funktion att medlemsstaterna lämnar information till allmänheten, intresseorganisationer och andra berörda parter innan de inför nya åtgärder som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken och ger dem möjlighet att (21) Det är nödvändigt för den inre marknadens funktion att medlemsstaterna lämnar information till allmänheten, intresseorganisationer och andra berörda parter innan de inför nya eller ändrar befintliga krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. PE / 17

18 lämna synpunkter. Medlemsstaterna bör genomföra bredare offentliga samråd med alla berörda parter och ge dem möjlighet att lämna synpunkter, i syfte att inhämta alla uppgifter som behövs för att utforma reformer av yrkesmässiga tjänster, särskilt vid reformer med större inverkan. 27 Skäl 21a (nytt) Motivering (21a) Dessutom bör medlemsstaterna i sina bedömningar av icke-diskriminering, motivering och proportionalitet också ta full hänsyn till medborgarnas rätt till tillgång till rättslig prövning, som garanteras i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt första stycket i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna måste medlemsstaterna sörja för effektivt rättsligt skydd på de områden som omfattas av unionsrätten. Därmed bör nationella domstolar kunna bedöma proportionaliteten i de bestämmelser som omfattas av detta direktiv, i syfte att se till att alla fysiska och juridiska personer har rätt till ett effektivt rättsmedel mot begränsningar av friheten att välja yrke, utöva etableringsrätten och tillhandahålla tjänster. Det är upp till de nationella domstolarna att avgöra om begränsningarna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, med beaktande av all befintlig reglering och de skäl för reglering som medlemsstaten åberopat. Domstolsprövning är avgörande för att proportionalitetsprövningen ska fungera, så att allmänheten och företagen fullt ut kan utöva sina rättigheter, särskilt med tanke på hur lång tid överträdelseförfaranden tar. PE / 18

19 28 Skäl 22 (22) För att underlätta utbytet av bästa praxis bör varje medlemsstat uppmuntra de behöriga myndigheterna att utbyta lämplig och regelbundet uppdaterad information med andra medlemsstater om yrkesreglering. (22) För utbytet av bästa praxis bör medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att uppmuntra till utbyte av lämplig och regelbundet uppdaterad information med andra medlemsstater om yrkesreglering, liksom om effekterna av sådan reglering. Kommissionen bör underlätta detta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna. 29 Skäl 23 (23) För att förbättra insynen och främja proportionalitetsbedömningar som bygger på jämförbara kriterier är det viktigt att medlemsstaternas information är lätt tillgänglig i databasen över reglerade yrken, så att alla berörda parter kan lämna synpunkter. (23) För att förbättra insynen och främja proportionalitetsbedömningar som bygger på jämförbara kriterier bör de skäl som medlemsstaterna anför för att bestämmelser ska betraktas som ickediskriminerande, motiverade och proportionerliga vara lättillgängliga i databasen över reglerade yrken, så att andra medlemsstater kan lämna synpunkter till kommissionen. Kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till dessa synpunkter i sin sammanfattande rapport, som tas fram i enlighet med direktiv 2005/36/EG. 30 Skäl 24 PE / 19

20 (24) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att avlägsna oproportionerliga begränsningar av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. (24) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att avlägsna oproportionerliga begränsningar av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med principen om ickediskriminering och proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. 31 Artikel 1 Artikel 1 Artikel 1 Syfte Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya bestämmelser i lagar och andra författningar eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Syfte Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt som en hög kvalitet på de yrkesmässiga tjänster som tillhandahålls och en hög konsumentskyddsnivå garanteras. 32 Artikel 2 PE / 20

21 Artikel 2 Artikel 2 Tillämpningsområde 1. Det här direktivet ska tillämpas på krav i medlemsstaternas rättssystem som begränsar tillträdet till ett reglerat yrke eller utövandet av ett yrke eller en form därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel, som omfattas av räckvidden för direktiv 2005/36/EG. 2. Om särskilda bestämmelser om regleringen av ett visst yrke är fastställda i en separat unionsrättsakt, ska motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte tillämpas. Tillämpningsområde 1. Det här direktivet ska tillämpas på krav i medlemsstaternas rättssystem som begränsar tillträdet till eller utövandet av ett reglerat yrke eller en form därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel, inom räckvidden för direktiv 2005/36/EG. 2. Om särskilda krav rörande regleringen av ett visst yrke är fastställda i en separat unionsrättsakt, ska motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte tillämpas. 33 Artikel 3 Artikel 3 Artikel 3 Definitioner I detta direktiv gäller de definitioner som fastställs i direktiv 2005/36/EG. Dessutom gäller följande definitioner: (a) skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där användningen av titeln i en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av lagar eller andra författningar direkt eller indirekt kräver en särskild yrkeskvalifikation inom det berörda området, och där missbruk av denna titel är belagd med sanktioner eller andra åtgärder. (b) förbehållna verksamheter: en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av lagar eller andra författningar är direkt eller indirekt förbehållen Definitioner I detta direktiv gäller de definitioner som fastställs i direktiv 2005/36/EG. Dessutom gäller följande definitioner: (a) skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där användningen av titeln i en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av bestämmelser i lagar och andra författningar direkt eller indirekt kräver en särskild yrkeskvalifikation inom det berörda området, och där missbruk av denna titel är belagd med påföljder eller andra åtgärder. (b) förbehållna verksamheter: en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet med stöd av bestämmelser i lagar och andra författningar är direkt eller indirekt PE / 21

22 medlemmar av ett reglerat yrke, inbegripet fall där verksamheten är delad med andra reglerade yrken. förbehållen medlemmar av ett reglerat yrke vilka innehar en särskild yrkeskvalifikation, inbegripet fall där verksamheten är delad med andra reglerade yrken. 34 Artikel 4 Artikel 4 Artikel 4 Förhandsbedömning av nya åtgärder 1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, innan nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken införs, eller befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar ändras, bedömer bestämmelsernas proportionalitet i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv. 2. Alla bestämmelser som avses i punkt 1 ska åtföljas av ett utförligt uttalande som gör det möjligt att bedöma om proportionalitetsprincipen har följts. 3. Skälen för att anse att en bestämmelse är motiverad, nödvändig och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis. Förhandsbedömning av nya åtgärder och övervakning 1. Medlemsstaterna ska genomföra en bedömning i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv innan de inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. 1a. Omfattningen av den bedömning som avses i punkt 1 ska stå i proportion till arten av, innehållet i och verkan av den bestämmelse som införs, mot bakgrund av de specifika regler som gäller för det berörda yrket. 2. Alla bestämmelser som avses i punkt 1 ska åtföljas av ett utförligt uttalande som gör det möjligt att bedöma om principerna om icke-diskriminering och proportionalitet har följts. 3. Skälen för att anse att en bestämmelse är icke-diskriminerande, motiverad och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis. 3a. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den bedömning som avses i punkt 1 utförs på PE / 22

23 4. Medlemsstaterna ska övervaka proportionaliteten i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken regelbundet och med mellanrum som är lämpliga för den aktuella regleringen, med beaktande av utvecklingen sedan den aktuella åtgärden antogs. 5. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den proportionalitetsbedömning som avses i punkt 1 utförs på ett objektivt och oberoende sätt, inbegripet genom att oberoende granskningsorgan medverkar. ett objektivt och oberoende sätt. 4. Medlemsstaterna ska, med en regelbundenhet som är lämplig för den aktuella regleringen, övervaka efterlevnaden av bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med hänsyn till principerna om ickediskriminering och proportionalitet, med beaktande av utvecklingen sedan de aktuella bestämmelserna antogs. 5. Vid tillämpningen av denna artikel ska medlemsstaterna, innan de inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, se till att bestämmelserna är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Vid denna utvärdering måste medlemsstaterna beakta gemenskapens regelverk, särskilt med avseende på den specifika karaktären för de yrken som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster, av det slag som erkänns av unionslagstiftaren och i domstolens rättspraxis, och vid regleringen av sådana yrken ska medlemsstaterna ges ett utrymme för skönsmässig bedömning som är tillräckligt för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor. 35 Artikel 4a (ny) Artikel 4a Icke-diskriminering När medlemsstaterna inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken ska de se till att bestämmelserna PE / 23

24 Motivering varken direkt eller indirekt är diskriminerande på grundval av medborgarskap eller hemvist. I linje med mål C-55/94 Gebhard är första steget i bedömningen av en nationell åtgärd att kontrollera att den är icke-diskriminerande. Denna skyldighet återkommer även i artikel 59.3 i direktiv 2005/36/EG. 36 Artikel 5 Artikel 5 Artikel 5 Motivering med hänvisning till mål av allmänt intresse 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och ändringar av befintliga bestämmelser som de avser att göra är motiverade av mål av allmänt intresse. 2. De behöriga myndigheterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande skäl av allmänt intresse såsom bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, trafiksäkerhet, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Motivering med hänvisning till mål av allmänt intresse 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och att de ändringar av befintliga bestämmelser som de gör är motiverade av mål av allmänt intresse. 2. Medlemsstaterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom exempelvis bevarande av den ekonomiska jämvikten i systemet för social trygghet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, skyddet av en god rättskipning, säkerställande av rättvisa handelstransaktioner, bekämpning av bedrägerier, förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande och effektiv skattekontroll, transportsäkerhet, kvalitetssäkring av hantverksarbete, främjande av forskning och utveckling, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter samt skydd och bevarande av det nationella PE / 24

25 3. Skäl av rent ekonomisk karaktär med väsentligen protektionistiska syften eller effekter eller rent administrativa skäl ska inte utgöra sådana tvingande skäl av allmänt intresse som motiverar en begränsning av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. historiska och konstnärliga kulturarvet och socialpolitiska och kulturpolitiska mål. 3. Skäl av rent ekonomisk karaktär eller rent administrativa skäl ska inte utgöra sådan tvingande hänsyn till allmänintresset som motiverar en begränsning av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. 3a. Medlemsstaterna ska ha ett rimligt utrymme för skönsmässig bedömning för att bestämma vilken skyddsnivå de vill ge mål av allmänt intresse, inom ramen för proportionalitetsprincipen. 37 Artikel 6 Artikel 6 Artikel 6 Proportionalitet 1. Innan medlemsstaterna inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser, ska de bedöma om bestämmelserna är nödvändiga och lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet nås och att de inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål. 2. Vid bedömningen av bestämmelsernas nödvändighet och proportionalitet ska de behöriga myndigheterna särskilt beakta följande: (a) Karaktären av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. (b) Bestämmelsens lämplighet, särskilt huruvida bestämmelsen är lämplig för att Proportionalitet 1. Medlemsstaterna ska se till att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de inför och att de ändringar av befintliga bestämmelser som de gör är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. 2. I detta syfte ska medlemsstaterna, innan de antar de bestämmelser som avses i punkt 1, vid behov beakta följande: (a) Karaktären av riskerna för de mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för tjänstemottagare, däribland konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. (b) Bestämmelsens lämplighet, särskilt huruvida bestämmelsen är lämplig för att PE / 25

26 uppnå det eftersträvade målet och huruvida den verkligen på ett konsekvent och systematiskt sätt återspeglar det målet och därigenom åtgärdar de utpekade riskerna på ett liknande sätt som i jämförbara verksamheter. (c) Bestämmelsens nödvändighet, särskilt om befintliga bestämmelser av specifik eller mer generell karaktär, t.ex. produktsäkerhetslagstiftning eller konsumentskyddsrätt, är otillräckliga för att skydda det mål som eftersträvas. (d) Sambandet mellan omfattningen av den verksamhet som ett yrke omfattar eller är förbehållen det yrket och de yrkeskvalifikationer som krävs. (e) Sambandet mellan uppgifternas komplexitet och det nödvändiga innehavet av bestämda yrkeskvalifikationer, särskilt vad gäller nivån, beskaffenheten av och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs, samt förefintligheten av olika sätt att erhålla yrkeskvalifikationerna. (f) Räckvidden för den yrkesverksamhet som är förbehållen innehavare av en viss yrkeskvalifikation, särskilt huruvida och varför verksamhet som är förbehållen vissa yrken får eller inte får delas med andra yrken. (g) Graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke och organisations- och tillsynsarrangemangens inverkan på uppnåendet av det eftersträvade målet, särskilt om de verksamheter som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar. (h) Vetenskaplig och teknisk utveckling som kan minska informationsasymmetrin mellan yrkesutövare och konsumenter. (i) Åtgärdens ekonomiska effekt, med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt uppnå det eftersträvade målet och huruvida den verkligen på ett konsekvent och systematiskt sätt återspeglar det målet och därigenom åtgärdar de utpekade riskerna på ett liknande sätt som i jämförbara verksamheter. (c) Huruvida befintliga bestämmelser av specifik eller mer generell karaktär, såsom de som återfinns i produktsäkerhetslagar eller konsumentskyddslagar, är otillräckliga för att uppnå det eftersträvade målet. (d) Sambandet mellan omfattningen av den verksamhet som ett yrke omfattar eller är förbehållen det yrket och de yrkeskvalifikationer som krävs. (e) Sambandet mellan komplexiteten i de berörda uppgifterna och kravet på dem som utför dessa att inneha specifika yrkeskvalifikationer, särskilt när det gäller nivån, beskaffenheten och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs, liksom förefintligheten av andra sätt att erhålla yrkeskvalifikationerna. (f) Huruvida och varför verksamhet som är förbehållen vissa yrken får eller inte får delas med andra yrken. (g) Graden av självständighet vid utövandet av ett reglerat yrke och organisations- och tillsynsarrangemangens inverkan på uppnåendet av det eftersträvade målet, särskilt om de verksamheter som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar. (h) Vetenskaplig och teknisk utveckling som kan minska eller öka informationsasymmetrin mellan yrkesutövare och konsumenter. (i) Inverkan på den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen, på konsumenternas valmöjligheter och på kvaliteten på den tjänst som PE / 26