FINGRID OYJ VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

Transkript

1 1 (95) VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

2 2 (95) Index 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsens verksamhetsberättelse Ekonomiskt resultat Investeringar Elsystemet Elmarknaden Finansiering Aktiekapital Personal och belöningssystem Styrelsen och högsta ledningen Intern kontroll och riskhantering De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna för samhället och Fingrid Företagsansvar Miljöfrågor Rättegångar och myndighetsförfaranden Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen Styrelsens förslag till vinstutdelning Bolagsstämma Koncernens nyckeltal KONCERNBOKSLUT (IFRS) Resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Koncernens rapport över kassaflöden EN FÖREGÅNGARE INOM STAMNÄTSVERKSAMHET Allmän information om koncernen och allmänna redovisningsprinciper Bolagets allmänna processer och principer för riskhantering Omsättningens och resultatets uppkomst Intäktsrelaterade fordringar och hantering av kreditrisker Rörelsekostnader, skulder och kreditriskhantering vid inköp Omsättningstillgångar Hantering av elpris- och volymrisker Personalen verksamhetens ryggrad... 38

3 3 (95) 3.9 Skatter LÅNGSIKTIG INVESTERARE Stamnätstillgångar Materiella och immateriella tillgångar Hyresavtal STARK FINANSIELL STÄLLNING Kapitalhantering Finansieringsverksamhetens mål och organisation samt principer för hantering av finansieringsrisker Finansiella skulder och kostnader samt riskhantering i samband med lån Likvida medel och andra finansiella tillgångar Eget kapital och vinstutdelning Sammanställning av finansiella tillgångar, finansiella skulder och derivat ÖVRIGA UPPGIFTER Koncernbolag och transaktioner mellan närstående Övriga noter Moderbolagets bokslut (FAS) Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets rapport över kassaflöden Noter till moderbolagets bokslut UNDERTECKNINGAR TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSEN OCH BOKSLUTET... 95

4 4 (95) 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 Styrelsens verksamhetsberättelse Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges Ekonomiskt resultat Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som Koncernens omsättning uppgick till 586,1 (600,2) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade till 382,4 (333,0) miljoner euro till följd av en förändring i stamnätsavgifterna i början av året och en ökad elförbrukning. Elförbrukningen under det gångna året var 85,1 (82,5) TWh. Fingrid överförde 68,6 (67,9) TWh el i sitt nät, vilket motsvarar 77,5 (77,1) procent av den totala överföringen i Finland. Försäljningen av balanskraft uppgick till 153,9 (137,1) miljoner euro. Den ökade försäljningen av balanskraft berodde på en ökad balanskraftsvolym och höjda priser. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 24,0 (11,2) miljoner euro till följd av införandet av en ny dynamisk tariffstruktur och ökad import från Ryssland. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige minskade till 37,5 (86,8) miljoner euro, efter att det försämrade nordiska vattenläget minskade antalet flaskhalstimmar avsevärt. Dessutom fick Fingrid 2,4 (4,2) miljoner euro i flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland. Flaskhalsintäkter rapporteras från 2016 framåt inte längre som omsättning. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 12,7 (5,2) miljoner euro. Ökningen av de övriga rörelseintäkterna berodde främst på intäktsföringen av flaskhalsintäkter för 6,3 miljoner euro som i enlighet med regleringen användes till kostnader för underhåll av gränsförbindelserna och mothandelskostnader. Koncernens kostnader uppgick till 442,2 (418,6) miljoner euro. Kostnaderna för balanskraft ökade från året innan till 121,7 (98,2) miljoner euro, främst på grund av balanskraftsvolymen och höjda priser. Kostnaderna för förlustel uppgick till 57,6 (68,6) miljoner euro. Minskningen beror på lägre inköpspriser för förlustel och en lägre volym. Genomsnittspriset för förlustel var 43,87 (48,22) euro/mwh. Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 50,5 (54,7) miljoner euro. Orsaken till kostnadsminskningen var att Fingrid avbröt anskaffningen av automatisk frekvensreglering fram till slutet av augusti samt att inköpskostnaderna för frekvensstyrda drifts- och störningsreserver minskade till följd av god tillgång på marknaden. Avskrivningarna uppgick till 99,2 (94,1) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader ökade till 24,1 (19,2) miljoner euro. Orsaken till ökningen var avverkningsarbeten runt elstationer samt trädröjning längs ledningsgator. Personalkostnaderna ökade till 28,6 (25,8) miljoner euro efter nödvändiga nyanställningar på grund av nya verksamheter och nya lagstadgade uppgifter, samt på grund av ökade arbetsgivaravgifter bland lönebikostnaderna. Omsättning och övriga rörelseintäkter, mn. 1-12/ / / /15 Stamnätsintäkter 382,4 333,0 113,1 100,8 Försäljning av balanskraft 153,9 137,1 47,4 37,9 Intäkter från gränsöverföring 24,0 11,2 10,0 2,9

5 5 (95) Flaskhalsintäkter Finland Estland* 4,2 0,8 Flaskhalsintäkter Finland Sverige* 86,8 22,0 Intäkter från effektreserv** 7,0 7,6 1,8 1,8 Transmissionsintäkter 13,2 15,3 3,8 4,5 Övrig omsättning 5,6 5,1 2,0 1,8 Övriga rörelseintäkter 12,7 5,2 2,0 3,0 Omsättning och övriga intäkter totalt 598,8 605,4 180,0 175,5 Kostnader, mn euro 1-12/ / / /15 Köp av balanskraft 121,7 98,2 37,5 29,6 Kostnader för förlustel 57,6 68,6 12,8 17,8 Avskrivningar 99,2 94,1 25,4 24,2 Kostnader för reserver 50,5 54,7 13,8 12,6 Personalkostnader 28,6 25,8 8,4 6,8 Underhållskostnader 24,1 19,2 9,1 7,9 Kostnader för effektreserv** 6,6 7,2 1,6 1,4 Transmissionskostnader 12,6 9,4 4,2 2,0 Näthyror Estlink Övriga kostnader 41,1 41,3 10,5 11,4 Kostnader totalt 442,2 418,6 123,4 113,7 Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på råvaruderivat 156,6 186,8 56,6 61,9 Koncernens rörelsevinst 192,0 162,6 67,4 57,4 * Behandlingen av flaskhalsintäkter har förändrats så att de från och med början av 2016 inte längre rapporteras som omsättning. ** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av elförsörjningen vid förbrukningstoppar inom ramen för lagen om effektreserv. Koncernens rörelsevinst uppgick till 192,0 (162,6) miljoner euro. Som förändringar i det verkliga värdet på elderivat och valutaderivat i samband med investeringar och övriga rörelsekostnader redovisades i rörelsevinsten 35,4 (-24,3) miljoner euro. De finansiella nettokostnaderna enligt IFRS uppgick till 18,7 (33,7) miljoner euro, vilket inkluderar en förändring i det verkliga värdet på derivat, som uppgick till -0,3 (-13,3) miljoner euro. Koncernens vinst före skatter var 173,9 (129,3) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med året innan förklaras av förändringar i marknadsvärdet på derivat (förändring +72,7 miljoner euro), ökade stamnätsintäkter (förändring +49,4 miljoner euro) och en förändring i rapporteringen av flaskhalsintäkter (förändring -84,6 miljoner euro). Räkenskapsperiodens

6 6 (95) vinst var 138,7 (103,6) miljoner euro. Soliditetsgraden förbättrades och var 36,4 (33,5) procent i slutet av rapporteringsperioden. Moderbolagets omsättning uppgick till 581,4 (592,4) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 103,9 (123,7) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 176,0 miljoner euro. Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för 2016 att visa ett intäktsunderskott på 40 miljoner euro enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten Investeringar Fingrids investeringsprogram för stamnätet syftar till att förbättra driftsäkerheten samt främja att elmarknadens utveckling och Finlands energi- och klimatstrategi. De årliga investeringarna i stamnätet var återigen mycket omfattande. Investeringarna under 2016 uppgick till 146,7 (147,5) miljoner euro, varav totalt 135,8 (138,4) miljoner euro inriktades på stamnätet och 3,3 (0,7) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 7,5 (8,4) miljoner euro. Fingrid satsade totalt 2,4 (1,8) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt. I slutet av år 2016 pågick byggarbeten på 13 olika 400 kv elstationer, 67 kilometer 400 kv kraftledningar och ett stort antal 110 kv stations- och kraftledningsprojekt. Fingrid slutförde sin största investering någonsin i slutet av 2016, en 400 kilovolts förbindelse från Björneborg till Uleåborg som fått namnet Kustlinjen. Med linjen på västkusten klar har Finland nu tre 400 kilovolts förbindelser mellan norra och södra Finland. Helheten kostade totalt 260 miljoner euro under ett tioårigt projekt och alla byggarbeten genomfördes enligt planerna. Förbindelsen möjliggör anslutning av vindkraftverk som har byggts och kommer att byggas i Österbotten till nätet. Förbindelsen går dessutom nära befintliga och planerade kärnkraftverk och stärker överföringen mellan Sverige och Finland. Investeringen är också en förberedelse inför den nya växelströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige som väntas bli klar Kustlinjen bidrar dessutom till att garantera att Finland förblir ett enda prisområde i framtiden. Övergången till en högre spänning kommer också att minska överföringsförlusterna. Projektet pågick i många år och var en stor utmaning för både Fingrid och våra serviceleverantörer. Projektet hade en sysselsättningseffekt på ungefär årsverken. En stor del av bolagets flaskhalsintäkter har inriktats på detta storprojekt. Kustlinjen är en helhet som bestod av tre delprojekt: En 400 och 110 kv kraftledning från Seinäjoki till Vasa och en ny transformatorstation i Nivala som slutfördes En 400 kv kraftledning från Ulvsby till Kristinestad som slutfördes under projektets andra fas i oktober Den sista fasen bestod av en 400 kv kraftledning från Karleby (Hirvisuo) till Muhos (Pyhänselkä) och arbetet slutfördes i slutet av Totalt byggdes en 380 kilometers sträcka med 400 kilovolts kraftledningar för att skapa Kustlinjen samt nio nya elstationer och ett antal mindre stationsutbyggnader. Resultatet är megawatt ny överföringskapacitet mellan norra och södra Finland.

7 7 (95) Projektet på cirka 130 miljoner euro för att modernisera "Järnladyn", Finlands äldsta överföringsförbindelse som går mellan Imatra och Åbo, har fortskridit enligt planerna under verksamhetsåret. Avsnittet mellan Hikiä och Forssa som ingår i projektet togs i drift i mars. Moderniseringen fortsätter med avsnittet mellan Lundo och Forssa och moderniseringsarbeten har även inletts på sträckan Yllikkälä Koria mellan Villmanstrand och Kouvola. Dessutom fattades beslut om att förnya kraftledningen mellan Hikiä och Orimattila och att bygga en ny elstation i Orimattila. Hela Järnladyn kommer att vara moderniserad senast år För att trygga viktiga funktioner för samhället och invånarna i huvudstadsregionen kommer Fingrid att stärka elstationerna i Esbo och Västersundom i Vanda. Renoveringen och utbyggnaden av elstationerna kostar cirka nio miljoner euro i Esbo och cirka 18,5 miljoner euro i Vanda. Arbetet inleddes 2016 och projekten slutförs i år. Elförsörjningen från stamnätet till Helsingfors och Vanda går via transformatorstationerna i Västersundom och Rosendal. Ungefär människor får sin el via dessa stationer. Områdets ökande elförbrukning och förändringar i elproduktionen i Helsingfors förutsätter en ökad inmatningskapacitet. Utbyggnaden av elstationen i Esbo kommer att förbättra elförsörjningens driftsäkerhet i Västnyland. Områdets lokala elproduktion har minskat samtidigt som förbrukningen har ökat. Fingrid har under de två senaste åren satsat betydligt på utvecklingen av stamnätet i Lappland genom att bygga eller renovera totalt sex elstationer. Dessa åtgärder är nödvändiga på grund av en ökad elförbrukning i Lappland samt tillkomsten av ny vindkraftskapacitet. Under verksamhetsåret har Fingrid installerat nya transformatorer på elstationerna i Vajukoski och Petäjäskoski samt renoverat och byggt ut befintliga system. Vajukoski transformatorstation norr om Sodankylä betjänar vattenkraftverk och gruvindustrin och är ansluten till det norska stamnätet via Ivalo. På transformatorstationen i Petäjäskoski som är en viktig knutpunkt mellan 220 kv nätet och 400 kv huvudkraftnätet i Lappland byggdes ett helt nytt 220 kv gasisolerat ställverk. Dessutom genomfördes omfattande moderniseringar på elstationerna i Taivalkoski och Ossauskoski. Investeringarnas sammanlagda värde var ungefär 43 miljoner euro. Under verksamhetsåret fattades ett antal nya investeringsbeslut, varav många redan gått vidare till byggfasen. Ett beslut om att modernisera en på 1970-talet byggd elstation i Ingå som ska säkerställa elförsörjningen till Västnyland fattades och projektet kommer att slutföras Fingrid har även beslutat att förnya en 51 kilometer lång kraftledning mellan Tavastehus och Valkeakoski för att säkerställa elförsörjningen till Tavastehus- och Valkeakoskiregionen. Den föråldrade kraftledningen med torn som är i dåligt skick rivs och ersätts med en ny ledning. Projektet väntas bli klart år Många av investeringarna görs för att säkerställa eller förbättra industrins verksamhetsförutsättningar. Fingrid planerar att bygga om en elstation vid Vuoksen och en cirka 24 kilometer lång kraftledning mellan Villmanstrand och Imatra. Investeringen genomförs tidigare än planerat på grund av utbyggnaden av Kemiras fabrik i Joutseno och slutförs under nästa år. Elförsörjningen till den nya fabriken som producerar bioprodukter i Äänekoski säkerställs genom byggandet av en ny 110 kv kraftledning mellan Koivisto i Äänekoski och Vihtavuori i Laukaa. Byggarbetet slutförs i slutet av Även den föråldrade 400 kv kopplingsstationen i Olkiluoto som drabbats av driftsäkerhetsproblem kommer att moderniseras. Stationen i Olkiluoto är ansluten till tre kärnkraftverk och är en av stamnätets

8 8 (95) viktigaste knutpunkter. Projektet väntas bli klart år Fingrids reservkraftverk i Huutokoski totalrenoveras för 15 miljoner euro. Kraftverket i Huutokoski i Jorois är ett av tio reservkraftverk som Fingrid äger för att säkerställa en tillräcklig elproduktion i Finland vid störningar i elsystemet. Renoveringsprojektet inkluderar modernisering av föråldrade system för att säkerställa kraftverkets funktion under de följande 20 åren samt ett antal viktiga miljöinvesteringar. Under projektet kommer man bland annat att förnya stationens bränsletankar och bränslesystem, interna el- och automationssystem samt kraftverkets interna reservkraftsystem. År 2006 inledde Fingrid ett projekt för att utveckla en modern IT-systemhelhet för hantering av företagets tillgångar. Efter integration av olika system finns masterdata om alla nättillgångar nu i ett enda system. Projekthelheten bygger på en kombination av den senaste informationstekniken, bolagets databaser och förnyade rutiner. Den avancerade tekniken har effektiviserat bolagets tillgångsförvaltning betydligt. ELVIS-projektet för att utveckla ett ITsystem som underlättar förvaltningen och användningen av bolagets tillgångar slutfördes Ett antal betydande förbättringar har genomförts för att öka gränsförbindelsernas tillförlitlighet. Ökade personalresurser har även reserverats för likströmsförbindelserna. I början av 2016 infördes ett nytt system med dygnet runt-beredskap inom HDVC-verksamheten. Under verksamhetsåret har man förkortat tiden som går till att utreda störningar, förebyggt enskilda störningar genomfört åtgärder för att säkerställa HDVC-förbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet betydligt snabbare än tidigare år. Den totala avbrottstiden på grund av störningar vara bara cirka en tiondedel jämfört med 2014 och Antalet avbrott på grund av störningar halverades jämfört med 2014 och Fingrid är ett av de bästa stamnätsbolagen i världen på anläggningsförvaltning. Bolaget fick för elfte gången i rad fick en toppranking i den internationella jämförelsen ITOMS (International Transmission Operations and Maintenance Study) som mäter underhållsarbetets kvalitet och kostnadseffektivitet. Lloyd s Register genomförde en revision hos Fingrid för att granska tillgångsförvaltningen, vilket resulterade i att Fingrid beviljades ett certifikat enligt ISO Bolagets egen personal drabbades inte av en enda olycka med frånvaro som följd (en olycka år 2015), och således uppnådde vi målet om noll olyckor för den egna personalens del. Bland bolagets serviceleverantörer inträffade däremot 12 (13) olyckor med frånvaro som följd, som resulterade i drygt 30 dagars sjukfrånvaro. Den sammanlagda olycksfrekvensen för serviceleverantörer och egen personal minskade något från året innan. Programmet för att utveckla arbetssäkerheten fortsatte med fokus på att införa säkra verksamhetsmodeller och verktyg i organisationen samt att förbättra säkerhetsattityderna. I början av året startade Fingrid en webbkurs som samlat över besökare under året. För serviceleverantörerna och den egna personalen arrangerades en kampanj som fokuserade på säkerhetsobservationer. Fingrid fortsatte dessutom med att utveckla sitt mobila rapporteringssystem för säkerhets-, kvalitets- och miljöavvikelser, webbkursen och bolagets ledningssystem för säkerhet.

9 9 (95) Elsystemet I Finland förbrukades 85,1 (82,5) TWh el år Via Fingrids nät överfördes 68,6 (67,9) TWh el, vilket motsvarade 77,5 (77,1) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transmission). Import- och produktionskapaciteten var tillräcklig för att täcka förbrukningstopparna, som maximalt uppgick till (13 500) megawatt. Förbrukningstoppen var den högsta någonsin i Finland. Elproduktionen i Finland under förbrukningstopparna i början av året var cirka (11 200) megawatt. Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige. Under år 2016 importerades 15,7 (17,8) TWh el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 0,3 (0,2) TWh. Den huvudsakliga överföringsriktningen mellan Finland och Estland har varit export från Finland till Estland, sammanlagt 3,1 (5,0) TWh. Elimporten från Ryssland ökade med cirka 50 procent. Överföringskapaciteten var nästan fullt tillgänglig. Elimporten från Ryssland uppgick till 5,9 (3,9) terawattimmar. Stamnätets driftsäkerhet var utmärkt under redovisningsåret och leveranssäkerheten var 99,9998 procent. Under sommarsäsongen inträffade fler åskstörningar än vanligt och resulterade i flerfasiga kortslutningar som orsakade störningar för processindustrin. Under de andra årstiderna låg antalet störningar på normal nivå. Extra resurser inriktades på att utreda likströmslänkarnas störningskänslighet: inga störningar som krävde omfattande reparationer inträffade och även de mindre allvarliga störningarna kunde utredas snabbare än tidigare år. Den totala avbrottstiden på grund av störningar i likströmsförbindelserna var bara cirka en tiondedel och antalet avbrott minskade med hälften jämfört med 2014 och Överföringsavbrott i samband med investeringar inträffade mestadels i Österbotten och Norra Österbotten. Överföringsavbrotten var en stor utmaning som krävde noggrann planering och nära samarbete med kunderna, men man lyckades väl med avbrotten. Mothandel 1-12/ / / /15 Motköp mellan Finland och Sverige, mn euro 2,5 0,8 0,3 0,2 Motköp mellan Finland och Estland, mn euro 0,1 0,8 0,0 0,0 Motköp på interna förbindelser i Finland, mn euro 1,2 2,2 0,3 0,6 Motköp sammanlagt, mn euro 3,9 3,8 0,6 0,9 Reserver för att upprätthålla elsystemets effektbalans köptes i Finland och från de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Mothandelskostnaderna uppgick till 3,9 (3,8) miljoner euro. Med mothandel avses särskilda regleringar av elöverföringen som används för att eliminera kortvariga flaskhalsar i stamnätet (begränsningar i elöverföringen). Fingrid garanterar sina

10 10 (95) bekräftade överföringar till andra länder genom mothandel fram till slutet av driftdygnet. Motköp kan behövas till exempel vid avbrott eller störningar på kraftverk eller i nätet. Avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var i genomsnitt 2,1 minuter, vilket är betydligt kortare än tioårsgenomsnittet (3,3 minuter). Kostnaderna som orsakades av avbrotten beräknades uppgå till 3,5 (4,1) miljoner euro. Användning av kraftsystemet 1-12/ / / /15 Elförbrukning i Finland TWh 85,1 82,5 23,2 22,1 Elöverföring genom Finland TWh 3,5 5,5 0,4 1,4 Elöverföring i Finland TWh 88,6 88,0 23,6 23,5 Fingrids överföringsvolym TWh 68,6 67,9 17,4 17,7 Fingrids elöverföring till kunder TWh 64,9 62,3 16,8 16,3 Fingrids volym för förlustel TWh 1,3 1,4 0,3 0,3 Elöverföring Finland Sverige export till Sverige TWh 0,3 0,2 0,2 0,1 import från Sverige TWh 15,7 17,8 2,8 4,7 Elöverföring Finland Estland export till Estland TWh 3,1 5,0 0,2 1,2 import från Estland TWh 0,7 0,0 0,5 0,0 Elöverföring Finland Ryssland Import från Ryssland TWh 5,9 3,9 1,9 1, Elmarknaden Det genomsnittliga spotpriset (systempriset) på elmarknaden var 26,91 (20,98) euro/mwh. Elpriserna på de nordiska marknaderna minskade under en längre tid i början av året. Under sommaren 2016 började dock priserna återigen öka i de nordiska länderna. Prisökningen beror på det försämrade nordiska vattenläget samt de ökade priserna på fossila bränslen och utsläppsrätter. De finska marknadspriserna på grossistmarknaden var i fjol högre än i övriga Norden. Ökningen av den allmänna prisnivån i Norden har jämnat ut prisskillnaderna mellan Finland och Sverige, och flaskhalstimmarna mellan länderna minskade betydligt under årets andra hälft. Bidragande orsaker till att flaskhalstimmarna och prisskillnaden minskade var den höjda prisnivån i Norden och drifttagningen av den nya förbindelsen NordBalt mellan Sverige och Lettland i början av året. Fingrids flaskhalsintäkter från gränsförbindelserna mellan Finland och Sverige uppgick till 37,5 (86,8) miljoner euro. Av dessa uppkom 29,9 (24,3) miljoner euro under årets första och 7,6 (62,5) miljoner euro under årets andra hälft. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 2,4 (4,2) miljoner euro. Fingrid använder samtliga flaskhalsintäkter från 2016 till att upprätthålla kapaciteten mellan länderna och till nyinvesteringar. Importen från Ryssland ökade och uppgick till 5,9 (3,9) TWh. Trots ökningen har elimporten från Ryssland till Finland minskat avsevärt på senare år och den timvisa variationen har varit stor. Elhandeln med Ryssland har begränsats av den ryska kapacitetsmekanismen, men även av ökade elpriser i Ryssland.

11 11 (95) Fingrid gav under våren ut ett diskussionspapper om elmarknadens utmaningar och potentiella lösningar. Diskussionspappret hade rubriken Elmarknaden i behov av korrigering vad kan vi göra? och lyckades väcka mycket diskussion. Totalt 36 företag, föreningar, forskningsinstitut och privatpersoner svarade på Fingrids konsultationsbegäran. I slutet av året gav bolaget ut en sammanställning av svaren, där man beskriver olika sätt att skapa ett grönt elsystem på marknadsmässiga villkor. Elmarknadens funktionsförmåga och frågan om elen räcker till blev föremål för diskussion efter den stränga kölden i januari Frågan om elens tillräcklighet och självförsörjning av energi kom upp samtidigt som man nådde ett nytt rekord för elförbrukningen. Ungefär hälften av kapaciteten mellan Finland och Sverige utgörs av de högspända likströmsförbindelserna Fenno-Skan 1 och 2. Under året inleddes ett flertal initiativ för att utveckla gränsförbindelserna och höja deras tillförlitlighet. Förbättringarna har minimerat avbrottstiderna i samband med störningar och tillgängligheten har förbättrats betydligt från tidigare år. Fingrid Datahub Oy som grundades fokuserar på informationsutbytet på detaljistmarknaden. Det helägda dotterbolaget har till uppgift att utveckla en centraliserad lösning för informationsutbyte på elmarknaden datahub som samlar allt informationsutbyte mellan elgrossister och nätbolag i en tjänst. Detta effektiviserar informationsutbytet och gör det mer strukturerat. Informationsutbyte behövs på detaljistmarknaden för att hantera olika affärsprocesser på elmarknaden, till exempel balansavräkning och när konsumenter byter bostad eller elbolag. Systemet underlättar hanteringen av mätdata, förenklar och påskyndar avtalstransaktioner för kunderna och minskar risken för fel i tjänsten. Införandet av Europeiska unionens nätkoder i Finland fortsatte. Fingrid har grundat ett forum om nätkoderna som är öppet för alla. Forumets mål är att väcka diskussion om allt som anknyter till nätkoderna, samla synpunkter från olika intressentgrupper och komplettera de offentliga samrådsförfarandena kring implementeringen av nätkoderna. Nätkodsforumet sammanträdde tre gånger under rapporteringsåret. Stamnätsbolagen i Finland, Norge och Sverige fortsatte med övergången till gemensam balansavräkning. Det gemensamma bolaget esett Oy, varav Fingrid äger en tredjedel, har som mål att inleda sin verksamhet våren I september tillsatte arbets- och näringsministeriet en arbetsgrupp för att kartlägga de smarta nätens roll på elmarknaden. Arbetsgruppen ska bidra med ett gemensamt perspektiv på framtidens smarta nät och föreslå konkreta åtgärder för att ge kunderna en mer aktiv roll på elmarknaden och främja driftsäkerheten överlag. Arbetsgruppen inkluderar representanter från hela branschen och även Fingrid deltar aktivt i gruppens arbete. Elmarknad 1-12/ / / /15 Nord Pool systempris euro/mwh, medelpris Finlands områdespris euro/mwh, medelpris Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige Mn euro* 26,91 20,98 34,42 21,92 32,45 29,66 37,48 30,59 75,0 173,5 3,9 44,1

12 12 (95) Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %** Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, Mn euro* Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland % 32,7 47,1 10,9 47,4 4,7 8,4 0,1 1,6 9,7 12,0 2,8 9,1 *Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. Intäkterna och kostnaderna för dessa förbindelser presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat. Flaskhalsintäkterna används till investeringar för att eliminera flaskhalsar. **Som flaskhalstimmar räknas den tid som det finska områdespriset avviker från priserna på båda de svenska områdena SE1 och SE Finansiering Bolagets kreditbetyg förblev högt, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Under räkenskapsperioden uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 18,7 (33,7) miljoner euro, inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivat, som var -0,3 miljoner euro (-13,3 miljoner euro). De räntebärande lånen uppgick till 1 107,7 (1 143,4) miljoner euro, varav 842,9 (907,2) miljoner euro utgörs av långfristiga och 264,9 (236,2) miljoner euro av kortfristiga lån. För att refinansiera kortfristiga lån emitterade bolaget under 2016 obligationer på totalt 80 miljoner euro (50 miljoner med fyra års löptid och 30 miljoner med sex års löptid). Bolagets likviditet var fortsatt god. De finansiella tillgångarna och likvida medlen som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen uppgick den till totalt 79,7 (116,6) miljoner euro. Bolaget har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande som säkerställer likviditeten samt icke-bindande kontolimiter på 50 miljoner euro. Bolaget har under räkenskapsperioden utnyttjat den första optionen på sin standby-kredit, vilket förlänger lånetiden fram till Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 16 (11) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker. De internationella kreditvärderingsinstituten S&P Global (S&P) och Fitch Ratings (Fitch) höjde Fingrids kreditvärdighet: S&P höjde betyget för Fingrid Oyj:s icke-säkerställda och icke-efterställda skulder och långfristiga kreditbetyg till AA- samt bolagets kortfristiga kreditbetyg till A- 1+ med stabila utsikter. Fitch Ratings (Fitch) höjde betyget för Fingrid Oyj:s icke-säkerställda och icke-efterställda skulder till AA- samt bolagets långfristiga kreditbetyg till A+ och kortfristiga kreditbetyg till F1 med stabila utsikter. Vid tidpunkten för beslutet var detta den högsta värdering som Fitch beviljat ett europeiskt nätbolag som är föremål för reglering.

13 13 (95) Aktiekapital Bolagets aktiekapital uppgår till ,55 euro. Bolagets aktier består av aktier i serie A och serie B. Det finns A-aktier och B-aktier. Mer information om rösträtt och utdelning återfinns i noterna till bokslutet och i bolagsordningen på bolagets webbplats Personal och belöningssystem Vid årets slut hade Fingrid Oyj 334 (315) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 291 (280). I slutet av året var 25,0 (24,4) procent av personalen kvinnor och 75,0 (75,6) procent män. Personalens genomsnittliga ålder var 44 (44) år. Under 2016 användes totalt (11 794) timmar för utbildning av personalen, i genomsnitt 35,7 (37,4) timmar per person. Sjukskrivningarna utgjorde 1 (2) procent av arbetstiden. Utöver lönesystemet som bygger på arbetets kravnivå tillämpas även incitamentssystem Styrelsen och högsta ledningen Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls i Helsingfors Till styrelseordförande valdes Juhani Järvi och till vice ordförande Juha Majanen. Till styrelsen valdes Esko Torsti, Sanna Syri och Anu Hämäläinen. Fram till var medlemmarna i styrelsen Helena Walldén, Juha Majanen, Juhani Järvi, Sanna Syri och Esko Torsti. Till revisor för bolaget utsågs revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab, med CGR Jouko Malinen som ansvarig revisor. Styrelsen har två utskott: revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Medlemmarna i revisionsutskottet är från och med Esko Torsti (ordförande), Juhani Järvi och Juha Majanen. Fram till var medlemmarna Juha Majanen (ordförande), Juhani Järvi och Helena Walldén. Medlemmarna i ersättningsutskottet är från och med Juhani Järvi (ordförande), Sanna Syri och Anu Hämäläinen. Fram till var medlemmarna i ersättningsutskottet Helena Walldén (ordförande), Sanna Syri och Esko Torsti. Bolagets verkställande direktör är Jukka Ruusunen. Bolaget har en ledningsgrupp som bistår verkställande direktören i att leda bolaget och fatta beslut. En rapport om förvaltnings- och styrsystemen i enlighet med bolagsstyrningskoden har lämnats separat. Rapporten och övriga uppgifter som krävs enligt bolagsstyrningskoden finns även på bolagets webbplats Intern kontroll och riskhantering Fingrids interna kontroll är en integrerad del av verksamheten och omfattar samtliga tillvägagångssätt och metoder som ska säkerställa en effektiv och lönsam verksamhet i enlighet med bolagets strategi tillförlitlig och fullständig ekonomisk rapportering och information från ledningen att bolagets tillgångar tryggas

14 14 (95) efterlevnaden av tillämpliga lagar, bestämmelser, reglering och avtal samt kvaliteten hos och efterlevnaden av bolagets egna förvaltnings- och verksamhetsprinciper en högklassig riskhantering. Riskhanteringen planeras helhetsmässigt och dess mål är att identifiera, bedöma, följa upp och skydda bolaget mot olika hot och risker för bolagets verksamhet, miljön, personalen och bolagets tillgångar. På grund av verksamhetens karaktär måste riskerna även bedömas ur samhällets perspektiv. Kontinuitetsplanering är en del av riskhanteringen. Syftet är att förbättra organisationens förutsättningar att reagera på bästa möjliga sätt om olika risker realiseras och säkerställa verksamhetens kontinuitet i sådana situationer. Mer information om den interna kontrollen och riskhanteringen samt de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna finns på bolagets webbplats och i styrelsens verksamhetsberättelse. Styrelsen Bolagets styrelse är ansvarig för den interna kontrollen och riskhanteringen och godkänner årligen principerna för intern kontroll och riskhantering. Som en del av bolagets strategi och verksamhetsplanering identifierar styrelsen bolagets strategiska risker och tillhörande riskahanteringsaktiviteter samt övervakar deras genomförande. Styrelsen fattar beslut om bolagets verksamhetsmodell för den interna kontrollen. Styrelsen får regelbundna rapporter från kontrollfunktionen och revisorn, och minst en gång om året en lägesrapport om de strategiska riskerna som förknippas med bolagets verksamhet och hoten mot dess kontinuitet, samt riskhanteringen och eventuella realiserade risker. Linjeledning och övrig organisation Verkställande direktören ansvarar med ledningsgruppens stöd för verkställandet av och riktlinjer för bolagets förvaltning, beslutsprocesser, övervakning och riskhantering samt bedömning och förebyggande av strategiska risker och hot mot verksamhetens kontinuitet på bolagsnivå. Funktionernas chefer ansvarar för förvaltning, beslutsprocesser, övervakning och riskhantering inom sina funktioner, rapportering av avvikelser och för att tillräckligt detaljerade anvisningar finns att tillgå. De chefer som utsetts som ansvariga för olika hot mot verksamhetens kontinuitet ansvarar för kontinuitetsplaneringen, utarbetande och upprätthållande av anvisningar samt för att erforderliga utbildningar och övningar genomförs. Ekonomi- och finansieringsdirektören ansvarar på bolagsnivå för de rutiner, kontroller och uppföljning som den interna kontrollen och en enhetlig riskhantering förutsätter. Direktören för juridiska ärenden ansvarar för att bolagets viktigaste avtal och interna riktlinjerna stämmer överens med lagar och bestämmelser med hänsyn till bolagets intressen samt för tillhörande rutiner. Alla anställda på Fingrid har ett ansvar att identifiera och rapportera observerade risker och brister i kontrollåtgärderna samt att vidta överenskomna åtgärder för att förebygga riskerna. Internrevision och revisor

15 15 (95) Styrelsen fattar beslut om bolagets verksamhetsmodell för internrevision. Bolagets internrevision arbetar i enlighet med planer som behandlats av revisionsutskottet och godkänts av styrelsen. Revisionsresultaten rapporteras till revisionsobjektet, verkställande direktören, revisionsutskottet och styrelsen. Bolagets internrevision sköts enligt styrelsens beslut externt av en revisionssammanslutning. Organisatoriskt sett arbetar internrevisionen under verkställande direktören. Internrevisionen erbjuder ett systematiskt sätt att utvärdera och utveckla bolagets processer för riskhantering, övervakning, ledning och förvaltning, och garanterar som en oberoende part processernas tillräcklighet och funktionalitet. Internrevisionen har befogenhet att utföra utredningar och få tillgång till all väsentlig information. Bolagets internrevision utför riskbaserade revisioner av bolagets olika processer. Bolagets revisor är en av bolagsstämman utsedd revisionssammanslutning. Bolagets revisor granskar redovisningen, bokslutet och bolagsstyrningen efter varje räkenskapsperiod och lämnar de rapporter som krävs i revisionslagen eller annan lagstiftning till bolagsstämman. Revisorn rapporterar om sitt arbete, sina observationer och sina rekommendationer till styrelsen och kan dessutom utföra andra granskningsuppgifter på uppdrag av styrelsen eller den operativa ledningen De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna för samhället och Fingrid En av bolagets största affärsrisker och den största risken för samhället är en omfattande störning som påverkar elsystemets funktion. En omfattande driftstörning eller annan störning i elsystemet kan orsaka betydande ekonomiska och fysiska skador för Fingrid och samhället. Övriga betydande risker för Fingrid och samhället är att förlora elmarknadens förtroende, miljörisker samt el- och arbetssäkerhetsrisker. Risker relaterade till Fingrids verksamhet är ogynnsam regleringsutveckling, investeringar som blir föråldrade, finansiella risker och risker förknippade med personal, IT-system och telekommunikation, bolagets tillgångar och bolagets anseende. Risker för samhället som orsakas av Fingrids verksamhet är feltajmade investeringar och långvariga begränsningar i överföringskapaciteten. De mest betydande av de ovannämnda riskerna presenteras mer detaljerat i bolagets verksamhetsberättelse. Mer information om finansiella risker finns i avsnitt 5.2 och 5.3 i koncernbokslutet (IFRS). Inga betydande risker har realiserats under Företagsansvar Bolaget ställer upp strategiska mål som styr oss mot en ansvarsfull verksamhet. Företagsansvar har en viktig roll i bolagets strategiarbete och affärskompetens. De viktigaste målen har fastställts genom att identifiera de mest väsentliga aspekterna för Fingrid. Behovet att uppdatera väsentlighetsanalysen utvärderas årligen som en del av strategiprocessen utgående från bolagets affärsmiljö- och intressentanalys samt uppdateringarna till strategin. Uppfyllandet av dessa mål beaktas även i ledningsgruppens och personalens löner. Hållbarhetsarbetet leds som en integrerad del av Fingrids ledningssystem. Fingrids styrelse godkänner bolagets uppförandekod och bevakar verksamhetens ansvarsfullhet. Styrelsen ansvarar även för hållbarhetsrelaterade ledningssystem och deras integration i verksamheten. Verkställande direktören och funktionsdirektörerna ansvarar för att hållbarhetsmålen uppfylls inom sina respektive områden. Vid samtliga beslut och alla utvärderingar av verksamheten beaktas förutom de ekonomiska aspekterna även sociala frågor och miljökonsekvenser.

16 16 (95) Miljöfrågor Efterlevnad av uppförandekoden garanteras av cheferna och hela personalen. Personalen har tillgång till en oberoende kanal att informera om eventuella oegentligheter. Fingrid undertecknade FN:s Global Compact under Fingrids uppförandekod ligger i linje med principerna i Global Compact om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och antikorruption. Fingrid förutsätter att bolagets samarbetspartner åtar sig att följa bolagets hållbarhetskrav och efterlevnaden övervakas utgående från riskbedömningar. Fingrids byggplatser inspekteras för att garantera att beställaransvaret samt säkerhets- och miljökraven uppfylls. Under verksamhetsåret visade inspektionerna att verksamheten på byggplatserna i regel håller en hög nivå och att en stor del använder det elektroniska rapporteringssystemet. En konsekvensanalys enligt processen som beskrivs i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter utfördes. Fingrid har endast verksamhet i Finland och har inte vidtagit några särskilda arrangemang för att minimera sina skatter. Bolagets skatteavtryck presenteras i verksamhetsberättelsen under avsnittet om ekonomi, finansiering och riskhantering. Fingrid betalar huvudsakligen ut utdelning till finska staten och finska pensionsoch försäkringsbolag. För att garantera en transparent verksamhet och jämförbarhet följer bolagets hållbarhetsredovisning internationella riktlinjer enligt Global Reporting Initiative (GRI). I rapporteringen tillämpas ramverket GRI G4 på redovisningsnivån Core. Miljökonsekvenser och markanvändningsfrågor beaktas långsiktigt i bolagets verksamhet, och bolagets principer för att minska miljökonsekvenserna beskrivs i bolagets markanvändningsoch miljöpolicy. De viktigaste aspekterna är miljökonsekvensbedömningar och förebyggande av miljörisker. Fingrid undertecknade under verksamhetsåret näringslivets energieffektivitetsavtal för och förbinder sig att minska sin energiförbrukning med sex procent före Miljöledningen utvecklades under året genom ett nytt miljösystem för reservkraftverken som uppfyller kraven i ISO samt genom att lansera en webbutbildning om miljöfrågor för alla som arbetar på bolagets byggplatser. Miljöutbildningar ingick även i startmötena för varje investeringsprojekt och utbildningar om kemikaliehantering, driftsäkerhetsmeddelanden samt oljebekämpning hölls för bolagets serviceleverantörer som arbetar med underhåll av elstationer och reservkraftverk. Miljöaspekter beaktas som en del av byggplatsövervakningen. Totalt 15 inspektioner genomfördes för att verifiera uppfyllandet av miljö- och säkerhetskrav samt beställaransvaret. Kemikaliesäkerheten på elstationerna och reservkraftverken förbättrades med ett flertal utvecklingsprojekt. Oljebekämpningsplaner utarbetades för samtliga reservkraftverk och räddningsplanerna uppdaterades. Årets mest betydande miljöavvikelse var ett oljeutsläpp på 180 liter i samband med byggarbetet på Isokangas elstation. Fingrid gav under verksamhetsåret cirka 260 utlåtanden i samband med planläggning och miljökonsekvensbedömningar. Bolaget har dessutom gett cirka 420 anvisningar och utlåtanden om begränsningar av markanvändningen i samband med byggprojekt i närheten av stamnätet.

17 17 (95) Under verksamhetsåret utfördes miljökonsekvensbedömningar i anslutning till sex kraftledningsprojekt. Miljökonsekvensbedömningen för kraftledningarna som krävs för att ansluta kärnkraftverket Hanhikivi 1 till stamnätet presenterades för allmänheten på två informationsmöten och MKB-förfarandet avslutades i oktober I samband med projektet genomfördes en uppdatering av Natura 2000-bedömningen som krävs enligt naturvårdslagen. Miljöutvärderingar utfördes för fem kraftledningsprojekt (Hämeenlahti Hännilä, Kontiolahti Pamilo, Kontiolahti Uimaharju, Siikajoki Brahestad och kraftledningarna till elstationen i Olkiluoto). Arkeologiska inventeringar utfördes för tre projekt. För att göra det möjligt att bygga, använda och underhålla kraftledningar löser Fingrid in nyttjanderätter till ledningsområdena. Beslut om inlösningstillstånd beviljades för kraftledningarna som ska dras från Multisilta och Kangasala till Lavianvuori samt kraftledningarna Vånå Tikinmaa, Vihtavuori Koivisto och Koria Yllikkälä. En ansökan om inlösningstillstånd lämnades in för kraftledningsprojektet Hikiä Orimattila. Ersättningsförfarandet slutfördes för sju kraftledningsprojekt. Åtta möten för att ge markägare tillfälle att bli hörda i enlighet med lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter arrangerades. Fingrids reservkraftverk är miljötillståndspliktiga och omfattas av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter. En officiellt ackrediterad kontrollant verifierar att mät- och rapporteringssystemen för bränsleförbrukning fungerar som de ska. Totalt returnerades (6 697) utsläppsrätter (tco 2), som alla var tilldelade utsläppsrätter. Fingrid har inte beviljats avgiftsfria utsläppsrätter för perioden Inga utsläppsrätter köptes under Utsläppshandeln hade liten ekonomisk betydelse för Fingrid Rättegångar och myndighetsförfaranden I december 2016 väcktes talan mot Fingrid med krav om skadestånd på grund av ett påstått avtalsbrott. Den påstådda skadan är pågående till sin natur och uppgick när talan väcktes till euro. Fingrid har nekat till yrkandena. Målet är anhängigt vid domstolen. Enligt Fingrids uppskattning kommer rättegången sannolikt inte att få några betydande konsekvenser för företagets resultat eller ekonomiska ställning. Bokslutet inkluderar därmed inga avsättningar med anledning av ärendet Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2017 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas öka något från året innan. Stamnätsavgifterna för 2017 har fastställts för att under 2017 uppnå det resultat som tillsynsmodellen medger. Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transmissions- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt variationer i nederbörden och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer, och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil Styrelsens förslag till vinstutdelning Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska

18 18 (95) situationen, företagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekonomiska målen. För Fingrid Oyj:s moderbolag uppgick räkenskapsperiodens vinst till ,72 euro och de utdelningsbara medlen i bokslutet till ,06 euro. Det har inte skett några väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsförmåga. Bolagets styrelse föreslår för bolagsstämman att ,09 euro betalas som utdelning på A-seriens aktier och ,49 euro på B-seriens aktier, sammanlagt ,05 euro ,01 euro överförs till fritt eget kapital Bolagsstämma 2017 Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 24 maj 2017 i Helsingfors. Helsingfors Fingrid Oyj Styrelsen

19 19 (95) 1.2 Koncernens nyckeltal KONCERNENS NYCKELTAL IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS Verksamhetens omfattning Omsättning Mn euro 586,1 600,2 567,2 543,1 522,1 Investeringar, brutto Mn euro 146,7 147,5 129,5 225,3 139,0 andel av omsättningen % 25,0 24,6 22,8 41,5 26,6 Utgifter för forskning och utveckling Mn euro 2,4 1,8 1,7 1,8 1,5 andel av omsättningen % 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 Antal anställda i genomsnitt Antal anställda vid räkenskapsperiodens slut Löner och arvoden totalt Mn euro 22,7 21,3 20,5 19,0 18,2 Lönsamhet Rörelsevinst Mn euro 192,0 162,6 142,8 115,3 94,6 andel av omsättningen % 32,8 27,1 25,2 21,2 18,1 Vinst före skatter Mn euro 173,9 129,3 132,9 87,3 88,3 andel av omsättningen % 29,7 21,5 23,4 16,1 16,9 Avkastning på sysselsatt kapital % 10,4 8,7 7,6 6,3 5,6 Avkastning på eget kapital % 18,8 15,0 16,3 15,0 12,4 Finansiering och ekonomisk situation Soliditetsgrad % 36,4 33,5 31,0 29,5 27,3 Räntebärande nettoskulder Mn euro 1 028, , , , ,3 Nettoskuldsättning 1,3 1,4 1,6 1,7 1,8 Nyckeltal per aktie Resultat/aktie euro , , , , ,2 Utdelning/A-aktie euro 37536,09* , , , ,89 Utdelning/B-aktie euro 16038,49* , , , ,26 Utdelning/resultat A-aktie % 90,0 108,1 67,6 109,2 25,4 Utdelning/resultat B-aktie % 38,5 51,5 50,1 58,8 10,0 Eget kapital/aktie euro Antalet aktier A-seriens aktier st B-seriens aktier st Totalt st * Styrelsens förslag till bolagsstämman

20 20 (95) BERÄKNINGSPRINCIPER FÖR NYCKELTALEN Avkastning på sysselsatt kapital, % = vinst före skatt + räntekostnader och övriga finansieringskostnader balansomslutning - räntefria skulder (genomsnitt under året) x 100 Avkastning på eget kapital, % = räkenskapsperiodens vinst eget kapital (genomsnitt under året) x 100 Soliditetsgrad, % = eget kapital balansomslutning - erhållna förskott x 100 Resultat/aktie, euro = räkenskapsperiodens vinst genomsnittligt antal aktier Utdelning/aktie, euro = räkenskapsperiodens utdelning genomsnittligt antal aktier Utdelning/resultat, % = utdelning/aktie resultat/aktie x 100 Eget kapital/aktie, euro = eget kapital antal aktier på bokslutsdagen Räntebärande nettoskulder, euro = räntebärande skulder - finansiella tillgångar och likvida medel Nettoskulldsättning = räntebärande skulder - finansiella tillgångar och likvida medel eget kapital

21 21 (95) 2 KONCERNBOKSLUT (IFRS) INLEDNING Hur ska jag läsa Fingrids bokslut för att få ut så mycket som möjligt av rapporten? Noterna är uppdelade i helheter som bäst beskriver Fingrid. Avsnitt 3-6 utgörs av noter till bokslutet. I början av varje huvudavsnitt finns en textruta med en inledning som beskriver notens innehåll. Redovisningsprinciperna finns inkluderade i den not som respektive princip i huvudsak berör. Redovisningsprinciperna anges i en separat ruta i slutet av varje not och är markerade med symbolen. Intressanta aspekter i Fingrids verksamhetsmiljö lyfts fram i separata faktarutor i samband med noterna. Faktarutorna är markerade med symbolen. Fingrids affärsmodell och reglering av stamnätsverksamheten Fingrid är ett naturligt monopol i enlighet med elmarknadslagen (588/2013) och dess uppgifter fastställs i lagen. Bolagets verksamhet, prissättningens rimlighet och bolagets ekonomiska resultat regleras och övervakas av Energimyndigheten. Stamnätsverksamheten står för merparten av bolagets omsättning, resultat och balansräkning. Stamnätsverksamhetens tillåtna ekonomiska resultat utgörs av det totala justerade kapitalet som är bundet till bolagets stamnätsverksamhet (med elnätstillgångarna värderade till sitt aktuella nyttjandevärde) multiplicerat med en av Energimyndigheten fastställd skälig avkastningsgrad. Det skäliga ekonomiska resultatet som regleringen medger används som utgångsläge för bolagets ekonomiska planering och prissättning. Genom att lägga till rörelsekostnaderna till resultatet kan man beräkna vilken omsättning som behövs. Fingrids omsättning utgörs av produkten av elöverföringens enhetspriser och volymen. Bolaget fastställer enhetspriserna för elöverföringen till kunderna på förhand för ett år framåt för att uppnå den omsättning som behövs. Bolagets totala kostnader består av rörelsekostnader samt av finansiella kostnader och skatter, som inte omfattas av regleringen. Det faktiska justerade resultatet enligt regleringen beräknas genom att justera moderbolagets rörelsevinst i enlighet med Energimyndighetens tillsynsmetoder samt genom att ta hänsyn till incitamentens effekter. De regleringsmässiga incitamenten är följande: Investeringsincitamentet är avsett att uppmuntra till sunda och kostnadseffektiva investeringar och möjliggöra tillräckliga ersättningsinvesteringar. Incitamentseffekten kommer sig av att metoderna möjliggör lineära avskrivningar på elnätstillgångarna enligt deras återanskaffningsvärde för nätinnehavaren. Kvalitetsincitamentet är avsett att uppmuntra nätinnehavaren att utveckla elöverföringens kvalitet. I praktiken innebär detta att man försöker minimera de kalkylmässiga förlusterna som orsakas av avbrott i elöverföringen. Syftet med effektiviseringsincitamentet är att uppmuntra nätinnehavarna till kostnadseffektiv verksamhet. Incitamentet är baserat på operativa kostnader

22 22 (95) som är under Fingrids kontroll. Innovationsincitamentets syfte är att uppmuntra nätinnehavaren att utveckla och införa innovativa tekniska och operativa lösningar i sin nätverksamhet. I praktiken innebär detta att resurserna som inriktas på forskning och utveckling ska hålla en önskad nivå. Om det faktiska justerade resultatet under en tillsynperiod överskrider det tillåtna resultatet uppkommer ett överskott som ska återbetalas till kunderna i form av lägre priser. Om det faktiska justerade resultatet under en tillsynperiod underskrider det tillåtna resultatet uppkommer ett underskott som kan tas ut genom högre priser. Överskottet eller underskottet redovisas inte i bokslutet. Fingrids främsta ekonomiska mål är att varje år uppnå det tillåtna ekonomiska resultatet. Energimyndigheten fastställer det tillåtna ekonomiska resultatet för Fingrid i tillsynsperioder på fyra år ( och ). I nedanstående tabell anges Fingrids egna uppskattningar för 2016 och kumulativt för den pågående tillsynsperioden. WACC 2016 Justerat kapital ,55 % ca miljarder euro Tillåtet resultat 2016 ca 190 miljoner euro Underskott(-)/ överskott(+) 2016 ca -40 miljoner euro Kumulativt Underskott(-)/ överskott(+) ca -40 miljoner euro Bolaget bedriver även andra verksamheter som är föremål för reglering, men dessa har mycket liten betydelse för bolagets resultat och balansräkning.

23 23 (95) 2.1 Resultaträkning RAPPORT ÖVER KONCERNENS TOTALRESULTAT Not OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Ersättningar till anställda Avskrivningar 11, Övriga rörelsekostnader 6, RÖRELSEVINST Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader Resultatandelar i intresseföretag VINST FÖRE SKATTER Inkomstskatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som i framtiden kan komma att omföras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Omräkningsdifferenser Finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförligt till övrigt totalresultat RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT Resultatet hänförligt till: Bolagets aktieägare Totalresultatet hänförligt till: Bolagets aktieägare Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare: Resultatet per aktie före utspädning, Vägt genomsnittligt antal aktier, st Noterna utgör en integrerad del av bokslutet.

24 24 (95)

25 25 (95) 2.2 Koncernens balansräkning TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella tillgångar: 12 Goodwill Övriga immateriella tillgångar Materiella tillgångar: 11 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Kraftledningar Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Investerigar i intresseföretag Finansiella tillgångar som kan säljas och fordringar Derivatinstrument Uppskjutna skattefordringar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR TOTALT OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Derivatinstrument Kundfordringar och andra fordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Likvida medel OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR TOTALT TILLGÅNGAR TOTALT Noterna utgör en integrerad del av bokslutet.

26 26 (95) EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS ÄGARE Not Aktiekapital Överkursfond Omvärderingsfonder Omräkningsdifferenser Balanserade vinstmedel EGET KAPITAL TOTALT LÅNGFRISTIGA SKULDER Uppskjutna skatteskulder Lån Avsättningar Derivatinstrument KORTFRISTIGA SKULDER Lån Derivatinstrument Leverantörsskulder och andra skulder SKULDER TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT Noterna utgör en integrerad del av bokslutet.

27 27 (95) 2.3 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, Aktie- Överkurs- Omvär- Omräknings- Balanserade Eget kapital fond derings- differenser vinstmedel kapital fonder totalt Räkenskapsperiodens totalresultat Räkenskapsperiodens vinst eller förlust Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar Omräkningsdifferenser Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat, netto efter skatt Totalresultat Transaktioner med ägarna Utdelning för år Räkenskapsperiodens totalresultat Räkenskapsperiodens vinst eller förlust Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar Omräkningsdifferenser Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat, netto efter skatt Totalresultat Transaktioner med ägarna Utdelning för år Noterna utgör en integrerad del av bokslutet.

28 28 (95) 2.4 Koncernens rapport över kassaflöden KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Not Kassaflöde från den löpande verksamheten: Redovisningsperiodens vinst Justeringar: Transaktioner som inte medför betalningar: Avskrivningar Försäljningsvinst/-förlust (-/+) på anläggningstill-gångar Resultatandelar i intresseföretag Vinst/förlust från värderingen av finansiella till-gångar värderade till verkligt värde i resultaträk-ningen Betald ränta och övriga finansiella kostnader Erhållen ränta Erhållen utdelning -5-5 Skatter Förändringar i verkligt värde på investeringar Förändringar i rörelsekapitalet: Förändring i kundfordringar och övriga fordringar Förändring i varulager Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder Flaskhalsintäkter Förändring i avsättningar Betald ränta Erhållen ränta Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten, netto Kassaflöde från investeringsverksamheten: Köp av materiella tillgångar Köp av immateriella tillgångar Överlåtelseintäkter från övriga placeringar Försäljning av materiella tillgångar Beviljade lån Erhållen utdelning Erhållna stöd Aktiverad betald ränta Kassaflöde från investeringsverksamheten, netto Kassaflöde från finansieringsverksamheten: Upptagna lån Amortering av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten, netto Förändring i likvida medel i kassaflödesanalysen Likvida medel i kassaflödesanalysen vid Likvida medel i kassaflödesanalysen vid räkenskapsperiodens slut 19,

29 29 (95) Noterna utgör en integrerad del av bokslutet.

30 30 (95) 3 EN FÖREGÅNGARE INOM STAMNÄTSVERKSAMHET I detta avsnitt presenteras en översikt över koncernen och redovisningsprinciperna för koncernbokslutet. Avsnittet fokuserar på hur Fingrids omsättning och resultat uppkommer och hur de står i samband med den regleringsmässiga avkastningen. Regleringen avspeglas både på Fingrids dagliga verksamhet och på företagets intäkter. Avsnittet beskriver även operativa fordringar och skulder samt relaterad riskhantering. Personalen är Fingrids viktigaste resurs och därför ingår även uppgifter om personalen i denna första not. Fingrid är en betydande skattebetalare och använder sig inte av skatteplanering. Noten om skatter finns under punkt 3.9 i slutet av detta avsnitt. 3.1 Allmän information om koncernen och allmänna redovisningsprinciper Fingrid Oyj är ett finskt publikt aktiebolag som ansvarar för elöverföringen i det finska stamnätet. Det landsomfattande stamnätet utgör en central del av det finska elsystemet. Stamnätet är ett huvudnät för elöverföring till vilket stora kraftverk, fabriker och regionala distributionsnät är anslutna. Det finska stamnätet ingår i det samnordiska elsystemet som är anslutet till det centraleuropeiska systemet genom likströmsförbindelser. Det finns dessutom likströmsförbindelser som går från Finland till Ryssland och Estland. Stamnätet inbegriper över kilometer 400, 220 och 110 kilovolts kraftledningar och drygt 100 elstationer. Fingrid ansvarar för att planera och övervaka stamnätets användning samt nätets underhåll och utveckling. En ytterligare uppgift är att delta i den europeiska samarbetsorganisationen ENTSO-E:s verksamhet, upprättandet av europeiska marknads- och driftkoder samt nätplanering. Åt sina avtalskunder, det vill säga elproducenter, nätbolag och industriföretag erbjuder Fingrid stamnäts-, gränsöverförings- och balanstjänster. För att främja marknadens funktion säkerställer Fingrid att överföringskapaciteten är tillräcklig genom att eliminera överföringsbegränsningar mellan länderna och tillhandahålla information om marknaden. Koncernbokslutet omfattar förutom moderbolaget Fingrid Oyj även det helägda dotterbolaget Finextra Oy. Som intresseföretag inkluderas även Nord Pool AS (innehav 18,8 %) och esett Oy (innehav 33,3 %). Koncernen har inga samriskföretag. Fingrid emitterar obligationer inom ramen för EMTN-programmet (Euro Medium Term Note). Fingrid Oyj:s emissioner inom ramen för EMTNprogrammet noteras på börsen i London. Fingrids aktier är inte noterade. Väsentliga bokföringsmässiga bedömningar och beslut som bygger på omdömen Eftersom koncernbokslutet upprättas i enlighet med internationella redovisningsprinciper tvingas bolagets högsta ledning göra utvärderingar och antaganden som påverkar de tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som redovisas samt de presenterade eventualtillgångarna. Dessa utvärderingar och antaganden bygger på historiska erfarenheter och andra befogade antaganden som uppskattas vara rättvisande under rådande förhållanden och som utgör grunden för utvärderingen av posterna i bokslutet. Utfallet kan skilja sig från dessa utvärderingar. Utvärderingar har tillämpats i bokslutet på bland annat fastställande av nyttjandeperioder för materiella och immateriella tillgångar, uppskjuten skatt och avsättningar. Beräkningen av nedskrivningar samt fastställande av nyttjandeperioder för materiella och immateriella tillgångar, uppskjuten skatt och avsättningar.de viktigaste uppskattningarna och ledningens avgöranden beskrivs i noterna för varje delområde enligt följande tabell. Bedömningar som gäller köp och försäljning av balanskraft Huvudavsnitt 3.3 Transmissionsersättningar Huvudavsnitt 3.3 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Huvudavsnitt 3.9 Fastställande av stamnätstillgångarnas verkliga värde Huvudavsnitt 4.1 Fastställande av avskrivningstiden för materiella och immateriella tillgångar Huvudavsnitt 4.2

31 31 (95) Redovisningsprincip Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som år Under året har vissa nya standarder, tolkningar och förändringar trätt ikraft, men dessa har inte påverkat koncernbokslutet i någon väsentlig grad med undantag för nedanstående förändring. Bokslutets struktur förnyades under 2016 för göra den mer läsarvänlig och för att lyfta fram de uppgifter som är mest relevanta för Fingrid. Förändringen följer nya IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som trädde i kraft , där man klargör att bolaget kan använda professionellt omdöme för att avgöra vilka upplysningar som presenteras samt hur de betonas och slås samman i bokslutet. Fingrid har dessutom infört förändringarna i standarden IAS 7 Kassaflödesanalys i förtid , där man anger att företagen framöver måste redogöra för förändringar i skulder som beror på finansieringsverksamheten. Detta omfattar förändringar som medförs av kassaflöden (t.ex. upptagna lån och återbetalningar), liksom även förändringar som inte medför kassaflöden, till exempel inköp, överlämningar, upplupen ränta och icke-realiserade valutakursdifferenser. Den nya noten presenteras under avsnitt 5.3. IASB har gett ut nya eller förnyade standarder och tolkningar som koncernen inte ännu tillämpat. Koncernen inför dem så snart varje standard och tolkning träder i kraft från och med början av följande räkenskapsperiod. Standardernas uppskattade konsekvenser beskrivs i noterna enligt tabellen. IFRS 9 Finansiella instrument, träder i kraft Huvudavsnitt 5.6 IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt, träder i kraft Huvudavsnitt 3.3 IFRS 16 Leasing, träder i kraft Huvudavsnitt 4.3 Segmentrapportering Fingridkoncernens hela verksamhet betraktas som systemansvarig stamnätsverksamhet som bedrivs i Finland och som endast utgör ett segment. Det finns inga väsentliga skillnader i enskilda produkters eller tjänsters risker och lönsamhet. Därför presenteras ingen segmentrapportering enligt IFRS 8. Det operativa segmentets rapportering stämmer överens med den interna rapporteringen till det högsta beslutsfattande organet. Det högsta beslutsfattande organet är bolagets styrelse. Fingrid har endast verksamhet i Finland och därför presenteras ingen geografisk uppdelning. Poster i utländsk valuta Koncernbokslutet presenteras i euro, moderbolagets operativa valuta. Affärstransaktioner och finansiella poster i utländsk valuta redovisas per transaktionsdagen till Europeiska centralbankens genomsnittskurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas enligt Europeiska centralbankens genomsnittskurs på bokslutsdagen. Rörelsens valutakursvinster och valutakursförluster ingår i motsvarande tillgångsposter ovanför rörelseresultatet. Valutakursdifferenser för finansiella instrument redovisas till nettovärde som finansiella intäkter och kostnader. Resultat per aktie Koncernens resultat per aktie före utspädning beräknas i enlighet med standarden IAS 33. Resultatet per aktie före utspädning beräknas på det viktade medelvärdet för antalet aktier under räkenskapsperioden. Eftersom koncernen inte har något optionsprogram, förmåner kopplade till eget kapital eller andra finansiella instrument klassificerade som eget kapital sker ingen utspädning. 3.2 Bolagets allmänna processer och principer för riskhantering Målet för Fingrids riskhantering är att förebygga skador på ett kostnadseffektivt sätt samt att engagera hela personalen i att ta hänsyn till de risker som gäller företaget, dess olika enheter och enskilda anställda. För att uppnå dessa mål arbetar vi kontinuerligt och systematiskt med riskhantering. Betydelsen av enskilda risker eller därav bestående riskgrupper utvärderas med hänsyn till den befintliga skyddsnivån för att fastställa olika incidenters sannolikhet, ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för företagets profil och verksamhetens mål. Riskhanteringen planeras helhetsmässigt och dess mål är att identifiera, bedöma, följa upp och skydda bolaget mot olika hot och risker mot bolagets verksamhet, miljön, personalen och bolagets tillgångar. På grund av verksamhetens karaktär måste riskerna även bedömas ur samhällets perspektiv. Principerna för den interna kontrollen och riskhanteringen samt förändringar av dessa principer godkänns av styrelsen. Styrelsen godkänner de viktigaste riskhanteringsåtgärderna som en del av bolagets strategi, nyckeltal, verksamhetsplan och budget. Styrelsen (revisionsutskottet) får årligen en lägesrapport om riskerna som berör bolagets verksamhet och hanteringen av dem.

32 32 (95) 3.3 Omsättningens och resultatets uppkomst Omsättningen består av följande: 1. OMSÄTTNING, Stamnätsintäkter Försäljning av balanskraft Intäkter från gränsöverföring Transmissionsintäkter Intäkter från effektreserven Flaskhalsintäkter* Övrig omsättning Totalt *Redovisningen av flaskhalsintäkter förändrades under 2016, se avsnitt 4.1. Stamnätsintäkterna utgörs av produkten av elöverföringens enhetspriser och volymen. Energimyndigheten godkänner en prissättningsmodell för stamnätstjänsterna som Fingrid använder för att fastställa enhetspriserna för elöverföringen vintertid och under övriga årstider. Vintertiden varar från första december till sista februari. Fingrid uppbär dessutom uttags-, inmatnings- och effektavgifter för stamnätet. Fingrid fastställer varje höst enhetspriset för elöverföring för ett år framåt. Stamnätstjänsterna ger kunden rätt att överföra el till och från stamnätet från sin anslutningspunkt. Tjänsten tillhandahålls i enlighet med ett stamnätsavtal mellan kunden och Fingrid. Alla aktörer på elmarknaden är skyldiga att sköta sin balansavräkning genom en överenskommelse antingen med Fingrid eller någon annan aktör. Fingrid köper och säljer balanskraft för att balansera elmarknadsaktörernas (balansansvarigas) elbalans per timme. Handeln med balanskraft och prissättningen bygger på ett balanstjänsteavtal med lika och offentliga villkor. Fingrid upprätthåller den nationella effektbalansen vid varje givet tillfälle genom att köpa och sälja reglerkraft i Finland. Balansansvariga kan delta i den nordiska marknaden för reglerkraft genom att lämna offerter på sin tillgängliga kapacitet. Villkoren för tillträde till reglerkraftsmarknaden och prissättningen av reglerkraft bygger på ett balanstjänsteavtal. De nordiska gränsförbindelserna gör det möjligt att delta i den nordiska börshandeln på Elspot och Elbas. Med sina förbindelser till Ryssland erbjuder koncernen överföringstjänster till alla aktörer på elmarknaden. Överföringstjänsten är avsedd för fast elimport. Kunder som tecknar avtal om överföring från Ryssland reserverar en överföringsrätt för en separat avtalad tidsperiod. Den minsta överföringsreserven är 50 MW. Avtalsvillkoren är offentliga och lika för alla kunder.

33 33 (95) Transmissionsersättningar (ITC) är intäkter och/eller kostnader för Fingrid, som tillkommer ett stamnätsbolag som ger andra europeiska stamnätsbolag tillgång till sitt stamnät och/eller betalas ut till ett stamnätsbolag som använder andra bolags nät för att betjäna sina egna kunder. Med effektreserven tryggas leveranssäkerheten för el i Finland i situationer där den planerade elanskaffningen i elsystemet inte räcker till för att täcka den prognostiserade elförbrukningen. Effektreserven kan bestå av både kraftverk och objekt som kan vara flexibla i sin elförbrukning. 2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER, Hyresintäkter Försäljningsvinst på anläggningstillgångar Erhållna stöd Flaskhalsintäkter Övriga intäkter Totalt Redovisningsprinciper Omsättning och principer för intäktsredovisning Försäljningsintäkter redovisas enligt tjänstens överlämningsdatum. Intäkter för elöverföring redovisas efter att överföringen har skett. Intäkter för balanskraft redovisas enligt tjänstens överlämningsdatum. Anslutningsavgifterna redovisas som intäkter när anslutning till nätet har skett. Vid beräkning av omsättning dras bland annat indirekta skatter och rabatter av från försäljningsintäkterna. Införande av IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt från och med IFRS 15 ersätter standarderna IAS 18 som gäller intäkter från försäljning av varor och tjänster och IAS 11 som gäller entreprenadavtal. Den nya standardens grundprincip är att försäljningsintäkterna redovisas när kunden har fått kontroll över en vara eller en tjänst. I stället för att som tidigare titta på risker och förmåner är det nu kontrollen över en vara eller en tjänst som är avgörande. En ny femstegsmodell tillämpas vid intäktsredovisning: identifiera kundkontraktet identifiera de olika prestationsåtagandena fastställa transaktionspriset enligt avtalet fördela transaktionspriset på olika prestationsåtaganden redovisa intäkterna allteftersom varje prestationsåtagande uppfylls. De största skillnaderna jämfört med det nuvarande förfarandet är: Redovisningstidpunkten för försäljningsintäkter kan förändras: en del av intäkterna som i nuläget redovisas när ett avtal upphör kan framöver komma att redovisas medan avtalet är i kraft eller vice versa. Redovisningstidpunkten för stamnätets anslutningsavgifter kommer att förändras i och med den nya standarden. Som vid alla nya standarder ingår även här nya krav på noterna. Dessa förändringar i redovisningsförfarandet kan påverka bolagets affärsrutiner vad gäller system, processer och kontroller, kompensations- och bonussystem, skatteplanering och kommunikation med investerare.

34 34 (95) Om en kund inte får en separat vara eller tjänst för sin anslutningsavgift ska avgiften intäktsredovisas samtidigt som avtalets övriga intäkter, det vill säga i regel under avtalsperioden. Detta kommer att påverka principerna för Fingrids intäktsredovisning bland annat vad gäller anslutningsavgifterna. Fingrid har olika avgifter som i praktiken är förknippade med samma sak, till exempel fasta avgifter och volymavgifter. Fingrid arbetar med att definiera prestationsåtaganden för samtliga avtal. Intäktsredovisningen granskas separat för varje prestationsåtagande. För att fastställa till vilken grad ett prestationsåtagande har uppfyllts ska samma metod tillämpas för varje prestationsåtagande som uppfylls med tiden. En analys av standardens konsekvenser för bolaget pågår fortfarande, men konsekvenserna för intäktsredovisningen av anslutningsavgifter har identifierats. Målet är att börja tillämpa standarden genom en förenklad övergångsmetod från och med bokslutet Standarden kan införas fullständigt retroaktivt eller icke-retroaktivt genom att inkludera kompletterande information. Bedömningar som gäller köp och försäljning av balanskraft Inkomsterna och utgifterna för balanskraft klarläggs genom en nationell balansavräkning i enlighet med Arbets- och näringsministeriets förordning om informationsutbyte i anslutning till utredningen av elleveranser från den Den slutgiltiga balansavräkningen slutförs senast inom två månader efter leveransmånaden, vilket innebär att intäkterna och kostnaderna för balanskraft i bokslutet delvis bygger på uppskattningar. Separata uppskattningar har tagits fram för förbruknings-, produktions- och internationell balans. För de två förstnämnda uppskattas oavräknad balanskraft med hjälp av jämförelsegrupper. För internationell balans-kraft bekräftas siffrorna hos utländska motparter. Transmissionsersättningar Transmissionsersättningar för el bygger på ITC-avtalet (Inter-Transmission System Operator Compensation) mellan stamnätsbolagen. Avräkningen hanteras centralt av stamnätsbolagens samarbetsorganisation ENTSO-E. Transmissionsersättningen fastställs utifrån nätanvändning och den ersättning som betalas ut för transmissionsförluster. Transmissionsersättningarna beräknas med hänsyn till elöverföringen mellan ITCavtalsländerna och kan medföra såväl intäkter som kostnader för stamnätsbolagen. Fingrids andel av transmissionsersättningarna fastställs utifrån elöverföringen över Finlands gränser samt de beräknade stamnätsförlusterna. Transmissionsersättningarna faktureras i efterskott efter att avtalsparterna godkänt beloppen. Uppföljning sker varje månad. I bokslutet presenteras därmed en uppskattning av de transmissionsersättningar från år 2016 som än så länge inte har fakturerats. Uppskattningen bygger på den faktiska elöverföringen över de finska gränserna samt enhetsersättningar, som beräknas genom att analysera de senaste månadernas utfall och informationen om överföringar i nätet under dessa månader. 3.4 Intäktsrelaterade fordringar och hantering av kreditrisker 3. KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR, Kundfordringar Kundfordringar på intresseföretag Räntefordringar på intresseföretag 18 9 Resultatregleringar Övriga fordringar Totalt Väsentliga poster som hänför sig till resultatregleringar Periodisering av försäljning Periodisering av inköp/förskottsbetalningar Räntefordringar Hyror/förskottsbetalningar Totalt Kreditriskhantering kunder Elmarknadslagen förpliktar Fingrid att godkänna alla nätbolag, elproducenter och konsumenter som ansluter sig till stamnätet som kunder. Det innebär att bolaget inte kan välja sina kunder utifrån kreditriskanalyser eller uppbära olika stora avgifter av kunderna regel krävs inte heller bankgarantier av bolagets kunder för att säkerställa betalning av fakturor, även om detta är möjligt vid betalningsförseningar om kunden har betalningsförsummelser. Den kundansvariga enheten ansvarar för bevakning av kundernas kreditvärdighet med stöd från finansieringsenheten. En process som kan tillämpas om en kund har betalningsförsummelser har fastställts av finansieringsenheten i stamnätsavtalets servicevillkor. Fingrid kräver en säkerhet i form av antingen bankgaranti eller förskottsbetalning för att täcka elskatten för kunder som är anslutna till elnätet och som är skyldiga att betala elskatt i enlighet med villkoren i stamnätsavtalet. Bolaget har inga försenade fordringar och kreditrisken för fordringarna anses vara låg. Bolaget har inga nedskrivningar på fordringar.

35 35 (95) Nettoredovisning av finansiella tillgångar och skulder Kundfordringar och leverantörsskulder har nettoredovisats i balansräkningen enligt nedanstående tabell. De nettoredovisade posterna anknyter till köp och försäljning av balanskraft och bolaget har legal kvittningsrätt för dessa poster under alla omständigheter, vilket bolaget också använder sig av. 4. NETTOREDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Kundfordringar/leverantörsfordringar, Nettoredovisade Kundfordringar/leverantörsfordringar, brutto poster brutto Nettoredovi-sade kundford-ringar och leverantörsskulder i balansräkningen Nettoredovisade poster Nettoredovisade kundfordringar och leverantörsskulder i balansräkningen Kundfordringar Kundfordringar Totalt Redovisningsprinciper Kundfordringar och andra fordringar Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till det ursprungliga verkliga värdet och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Mängden osäkra fordringar uppskattas utifrån risken för enskilda poster. Nedskrivningar på fordringar görs om det finns goda grunder för att koncernen inte kommer att erhålla betalning på sina fordringar enligt ursprungliga villkor (till exempel om gäldenären har allvarliga ekonomiska svårigheter, försätts i konkurs eller blir föremål för annan skuldreglering och betalningarna förfaller och förblir obetalda i över 90 dagar). Nedskrivningarna minskar direkt det bokförda värdet på fordringarna och de övriga rörelsekostnaderna.fingrid har inte redovisat några nedskrivningar under de rapporterade perioderna. Förutom kundfordringar och övriga fordringar har bolaget ett liten mängd lånefordringar hos intresseföretag. Dessa fordringar är långfristiga och beskrivs i avsnitt 6.1. Fordringarna hos intresseföretagen redovisas enligt samma redovisningsprinciper. 3.5 Rörelsekostnader, skulder och kreditriskhantering vid inköp Fingrids rörelsekostnader och deras utveckling: Stamnätsverksamheten har på senare år karakteriserats av ökande kostnader, vilket främst beror på nya uppgifter och oväntade externa förändringar som påverkat verksamheten. Till dessa nya uppgifter hör bland annat utvecklingen av den nordiska balansmarknaden, olika förändringar som krävs av den nya elmarknadslagen och europeiska nätkoder samt relaterade utvecklingsaktiviteter. Vissa av de nya uppgifterna

36 36 (95) och ansvarsområdena är lagstadgade, vilket innebär att Fingrid måste utveckla och stärka sin verksamhet ytterligare. Kostnader orsakas även av att samhället blivit alltmer beroende av elsystemet och av nya krav på IT-säkerhet. Koncernens forsknings- och utvecklingskostnader under 2016 uppgick till 2,4 miljon euro (1,8). Trots allt detta är Fingrid fortfarande en av världens mest kostnadseffektiva stamnätsinnehavare i internationella jämförelser. 5. MATERIAL OCH TJÄNSTER, Kostnader för förlustel Köp av balanskraft Kostnader för reserver Övriga material Ökning (-) eller minskning (+) av lager Kostnader för effektreserv Transmissionskostnader Övriga externa tjänster Totalt ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER, Externa entreprenader, arbeten etc Vinst/förlust från värdering av elderivat till verkligt värde Övriga hyreskostnader Övriga kostnader Totalt Ersättningar till revisorer PricewaterhouseCoopers Oy

37 37 (95) Revisionsarvoden Skatterådgivning Uppdrag som avses i 1 kap. 1 2 mom. i revisionslagen 3 Övriga ersättningar Totalt Ersättningar till revisionssammanslutningar ingår i övriga rörelsekostnader. Bolagets verksamhetsmodell bygger till stor del på ut kontraktering av bland annat nätinvesteringar, underhåll och ICT. Bolaget konkurrensutsätter sina inköp enligt en modell som beskrivs i inköpspolicyn. Bolagets samtliga inköp genomförs opartiskt, jämlikt och öppet. Inköpsbesluten bygger på ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter som kommuniceras på förhand och som kan verifieras senare. Målet för samtliga inköp är att säkerställa att leverantörerna och deras underleverantörer verkar på ett ansvarsfullt sätt. Leverantörerna måste förbinda sig att följa bolagets hållbarhetskrav på leverantörer. 7. LEVERANTÖRSSKULDER OCH ANDRA SKULDER, Leverantörsskulder Leverantörsskulder till intresseföretag Ränteskulder Momsskulder Erhållna säkerheter Skulder för elskatt Resultatregleringar Andra skulder Totalt Väsentliga poster som hänför sig till resultatregleringar Personalkostnader Periodisering av försäljning och inköp Skatteskulder Övriga resultatregleringar Totalt Kreditrisker vid inköp Funktionernas direktörer ansvarar för kreditriskhanteringen gentemot leverantörer. I Fingrids inköpspolicy och inköpsanvisningar samt i separata riktlinjer fastställs de ekonomiska kriterierna som ställs på bolagets leverantörer och hur de följs upp. Allmänna inköpsprinciper Koncernen tillämpar tre alternativa inköpssätt vid köp av varor eller tjänster. Om inköpets värde är under euro och upphandlingskostnaderna överstiger besparingen kan inköpet genomföras utan upphandling eller med muntlig offerbegäran. Alla inköp ska göras med skriftlig beställning eller inköpsavtal. Om inköpets värde överskrider euro, men ligger under det tröskelvärde som tillämpas på offentlig upphandling inom energisektorn, ska inköpet konkurrensutsättas genom ett skriftligt anbudsförfarande. Om tröskelvärdena för offentlig upphandling inom energisektorn som gäller Fingrid (under 2016 cirka euro för varor och tjänster och euro för byggentreprenader) överskrids, ska ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster följas. 3.6 Omsättningstillgångar Fingrid har reservkraftverk som tas i drift vid avbrott i elöverföringen. Under varulager redovisas reservkraftverkens bränsle, reservdelar till sjökablar, reservanläggningar och reservdelar till elstationer samt reparationsutrustning för kraftledningar. Syftet med lagren är att säkerställa en tillräcklig beredskap inför störningar och att kunna hålla Fingrids elstationer och kraftledningar i drift under krissituationer. 8. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR, Material och förnödenheter Materiallager Bränslelager

38 38 (95) Pågående arbeten Totalt Anskaffningsvärdet som redovisats som en kostnad under omsättningstillgångar uppgick till 2,1 (1,5) miljoner euro. Redovisningsprinciper Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas till anskaffningsvärde eller nettorealiseringsvärdet om det är lägre. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFUmetoden. Nettorealiseringsvärdet är det försäljningspris som kan fås inom den ordinarie verksamheten, exklusive uppskattade kostnader för färdigställande samt uppskattade nödvändiga försäljningsutgifter. Omsättningstillgångarna består av material- och bränslelager. 3.7 Hantering av elpris- och volymrisker Pris- och volymriskerna för el är inte särskilt betydande för bolagets omsättning och resultat på lång sikt. Om elöverföringsvolymen avviker från prognoserna kan det resultera i avvikande omsättning och rörelseresultat för bolaget. I så fall kan bolaget få ett över- eller underskott i relation till den skäliga avkastning som regleringen medger under det aktuella året, som man sedan försöker jämna ut under följande räkenskapsperiod. Bolaget exponeras för pris- och volymrisker för el i form av överföringsförluster. Inköpen av förlustel och prissäkringen bygger på de av styrelsen godkända ekonomi- och finansieringsprinciperna. Bolaget har dessutom en av ledningsgruppen godkänd inköpspolicy för förlustel som behandlar såväl säkringsåtgärder som fysiska inköp samt operativa riktlinjer och anvisningar för prissäkring och uppföljning. Prissäkringens syfte är att minska effekten av marknadsprisernas fluktuering samt att göra dem mer förutsägbara för att minska behovet att förändra stamnätsavgifterna varje år på grund av förlustel. Prissäkringen genomförs i perioder om fyra år så att bolaget ska ha skyddat sig fullständigt mot prisriskerna under följande leveransår senast i slutet av september året innan. Bolaget använder främst produkter noterade på NASDAQ OMX Commodities för att skydda sig mot prisrisker. Vilka produkter som är godkända fastställs i inköpspolicyn för förlustel. Bolaget kan även använda andra OTC-produkter som motsvarar produkterna på NASDAQ OMX Commodities. Derivatinstrumentens nominella och verkliga värden samt positioner återfinns i not 23. Råvaruprisrisker kan förutom vid inköp av förlustel även uppkomma om bolaget tecknar inköpsavtal, där priset på en råvara påverkar det slutgiltiga priset på en investering (råvaruprisrisk). Utgångspunkten är att råvaruprisrisker och valutakursrisker säkras till fullt belopp. Av kostnadseffektivitetsskäl kan risker under fem miljoner euro lämnas osäkrade. 3.8 Personalen verksamhetens ryggrad Vid årets slut hade Fingrid Oyj 334 (315) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 291 (280). I slutet av året var 25,0 (24,4) procent av personalen kvinnor och 75,0 (75,6) procent män. Personalens genomsnittliga ålder var 44 (44) år. 9. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA, Löner och arvoden Pensionskostnader premiebestämda Övriga personalbikostnader Totalt Högsta ledningens löner och arvoden Koncernen har år 2016 tillämpat ett belöningssystem för högsta ledningen enligt de allmänna principer som godkänts av Fingrid Oyj:s styrelse den Den totala ersättningen till medlemmarna i ledningsgruppen består av fast lön, ett ettårigt bonusprogram och ett treårigt långsiktigt incitamentsprogram. Det ettåriga bonusprogrammet uppgick till maximalt 25 procent av årslönen för verkställande direktören och 20 procent av årslönen för de övriga medlemmarna i ledningsgruppen. Det långsiktiga incitamentsprogrammet uppgick till maximalt 35 procent av årslönen för verkställande direktören och 25 procent av årslönen för de övriga medlemmarna i ledningsgruppen. Koncernen har för närvarande endast premiebestämda pensionsplaner. Pensionsskyddet för koncernens anställda hanteras av ett externt pensionsförsäkringsbolag. I premiebestämda pensionsplaner redovisas premierna som kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod som premien hänför sig till. Koncernen har ingen juridisk eller faktisk skyldighet att betala ut ytterligare premier för premiebestämda planer om mottagaren inte kan betala ut pensionsförmånerna.

39 39 (95) ANTAL TJÄNSTEMÄN ANSTÄLLDA AV BOLAGET UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN: Antal anställda i genomsnitt Antal anställda vid årets slut Laadintaperiaatteet Anställningsförmåner Pensionsåtaganden Bolaget har endast premiebestämda pensionsplaner. Med premiebestämd plan avses en pensionsplan där man betalar fasta premier till olika aktörer och där koncernen inte har någon rättslig eller faktiskt skyldighet att betala ytterligare premier om det visar sig att fonden inte har tillräckligt kapital för att betala ut samtliga förmåner till anställda för arbete under den pågående räkenskapsperioden eller tidigare räkenskapsperioder. I premiebestämda planer betalar koncernen ut premier till offentligt eller privat förvaltade pensionsförsäkringar som kan vara obligatoriska, avtalsbaserade eller frivilliga. Utöver dessa premier har koncernen inga övriga betalningsskyldigheter. Premierna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förskottspremier redovisas som tillgångar i balansräkningen till den del som de kan komma att återbetalas i form av återbäringar eller avdrag på kommande betalningar. 3.9 Skatter Bolaget betalar sina inkomstskatter enligt den gällande skattesatsen utan skatteplanering. Inkomstskatterna fördelas i direkta skatter och förändring i uppskjuten skatt, som uppgick till -25,8 milj. euro (-30,8) respektive - 9,4 milj. euro (5,0). Fingrids effektiva skattesats motsvarar i huvudsak den finska bolagsskatten (20 % åren 2016 och 2015). Den enda skillnaden mellan bolagsskatten och Fingrids effektiva skattesats beror på ett litet antal icke-avdragbara poster ,4 milj. euro (-0,1). Nedanstående tabell beskriver utvecklingen av Fingrids effektiva skattesats. I sifforna för 2013 har effekten av en förändring av skattesatsen under året eliminerats. 10. UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKATTESKULDER, Förändring i uppskjutna skatter under år 2016: Uppskjutna skattefordringar Redovisade i resultaträkningen Redovisade i övrigt totalresultat Avsättningar Kortfristiga finansiella fordringar: Leverantörsskulder och andra skulder

40 40 (95) Derivatinstrument Övriga poster 6-6 Totalt Uppskjutna skatteskulder Avskrivningsdifferens Materiella och immateriella tillgångar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga fordringar Kortfristiga finansiella fordringar: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Skulder Derivatinstrument Totalt Förändring i uppskjuten skatt under år 2015: Uppskjutna skattefordringar Redovisade i resultaträkningen Redovisade i övrigt totalresultat Avsättningar Kortfristiga finansiella fordringar: 3 3 Leverantörsskulder och andra skulder Skulder Derivatinstrument Övriga poster Totalt Uppskjutna skatteskulder Avskrivningsdifferens Materiella och immateriella tillgångar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga fordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Skulder Derivatinstrument Totalt

41 41 (95) Redovisningsprinciper Inkomstskatter Under skatter i koncernens resultaträkning redovisas räkenskapsperiodens prestationsbaserade skatter, justerade skatter från tidigare räkenskapsperioder samt förändringar i uppskjuten skatt. Samtliga uppskjutna skatter har redovisats enligt Finlands bolagsskattesats som är 20 procent. Skatterna redovisas i resultaträkningen, förutom om de ingår poster i det övriga totalresultatet, varvid även skatten redovisas under övrigt totalresultat. Dessa poster är för koncernens del endast finansiella tillgångar som kan säljas efter att man avstått från säkringsredovisning av elderivat år Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder för samtliga temporära skillnader mellan tillgångs- och skuldposters beskattningsvärden och bokförda värden redovisas enligt skuldmetoden. Uppskjutna skatter redovisas enligt de skattesatser som varit i kraft fram till bokslutsdagen. Uppskjuten skatteskuld som härrör från den första redovisningen av goodwill redovisas inte, och uppskjuten skatteskuld redovisas inte om den härrör från den första redovisningen av en tillgång eller skuld när transaktionen inte är ett företagsförvärv och inte påverkar vare sig redovisad vinst eller skattepliktig vinst vid tidpunkten för transaktionen. Uppskjutna skattefordringar redovisas som långfristiga fordringar och uppskjutna skatteskulder som långfristiga skulder. De största temporära skillnaderna utgörs av avskrivningar på anläggningstillgångar och finansiella instrument. Ingen uppskjuten skatteskuld redovisas för utländska intresseföretags icke utdelade vinstmedel, eftersom utdelningen i enlighet med det nordiska skatteavtalet inte medför skatteeffekter. Uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader redovisas upp till det belopp som sannolikt kan utnyttjas i framtida beskattningsbara inkomster.

42 42 (95) 4 LÅNGSIKTIG INVESTERARE Detta avsnitt handlar om Fingrids tillgångar och särskilt de viktigaste av dem: stamnätstillgångarna och deras beståndsdelar. Samtidigt behandlas bolagets goodwill och övriga materiella och immateriella tillgångar. Även hyresavtal ingår i detta avsnitt, eftersom till exempel nyttjanderättsavtal har en lika viktig roll i bolagets verksamhet som bolagets övriga tillgångar. Deras roll kommer särskilt att framhävas när den nya standarden IFRS 16 införs och i stort sett alla hyresavtal tas upp i bolagets balansräkning. 4.1 Stamnätstillgångar Fingrids investeringsprogram för stamnätet syftar till att säkerställa att Finlands energi- och klimatstrategi uppfylls, förbättra driftsäkerheten, öka överföringskapaciteten samt främja elmarknadens utveckling. De årliga investeringarna i stamnätet var återigen mycket omfattande. Bolagets totala investeringar under 2016 uppgick till 146,7 (147,5) miljoner euro, varav totalt 135,8 (138,4) miljoner euro inriktades på stamnätet och 3,3 (0,7) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 7,5 (8,4) miljoner euro. Fingrid satsade under året sammanlagt 2,4 (1,8) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt. I slutet av år 2016 pågick byggarbeten på tretton 400 kv elstationer, 67 kilometer 400 kv kraftledningar och ett stort antal 110 kv stations- och kraftledningsprojekt.

43 43 (95) Stamnätstillgångarna värderas till verkligt värde på grund av den regleringsmässiga justerade balansräkningen enligt det som tidigare angivits. Det verkliga värdet på elnätstillgångarna (justerat återanskaffningsvärde) fastställs genom att räkna ihop det justerade återanskaffningsvärdena för varje nätkomponent, vilket beräknas genom att multiplicera jämförpriset som fastställs av Energimyndigheten med antalet nätkomponenter. Det justerade aktuella nyttjandevärdet för en nätkomponent beräknas utifrån dess justerade återanskaffningsvärde under med hjälp av uppgifter om nätkomponentens ekonomiska livstid och komponentens genomsnittsålder.

44 44 (95) Flaskhalsintäkter Flaskhalsintäkter uppkommer när den tillgängliga överföringskapaciteten mellan elbörsens olika elområden inte kan täcka efterfrågan. Då uppstår olika prisområden och elbörsen får flaskhalsintäkter för förbindelsen mellan områdena enligt följande: flaskhalsintäkter [ /h] = marknadens överföringsvolym [MW] * skillnaden mellan områdespriserna [ /MWh]. Orsaken till detta är att elproducenten som säljer el i lågprisområdet får ett lägre pris för elen än köparen i högprisområdet betalar för elen. Denna skillnad i priset, det vill säga flaskhalsintäkterna, tillfaller elbörsen, som i sin tur betalar ut intäkterna enligt avtal till stamnätsbolagen. Nätinnehavaren ska använda flaskhalsintäkterna till sådana ändamål som anges i artikel 16 punkt 6 i förordningen EG 714/2019, det vill säga till att garantera att den tilldelade kapaciteten faktiskt är tillgänglig och till nätinvesteringar för att bibehålla eller öka överföringskapaciteten. Till följd av en förändring i prisregleringen för Fingrids stamnätsverksamhet inkluderar bolaget från och med flaskhalsintäkterna i balansräkningen. Flaskhalsintäkterna för 2016 användes dels för utveckling och underhåll av gränsförbindelserna och dels för nätinvesteringen Hirvisuo Pyhäselkä, som stärker elöverföringen från Norra Sverige. Redovisningsprinciper Flaskhalsintäkter Till följd av en förändring i prisregleringen av Fingrids stamnätsverksamhet inkluderar bolaget från och med flaskhalsintäkterna i balansräkningen under resultatregleringar med andra skulder. Från resultatregleringarna intäktsförs flaskhalsintäkterna i resultaträkningen som övriga intäkter allteftersom motsvarande i regleringen fastställda utgifter samlas som årliga kostnader i resultaträkningen. Alternativt kan de redovisas i balansräkningen mot sådana investeringar som fastställs i regleringen genom att minska anskaffningsutgifterna för materiella anläggningstillgångar, vilket även innebär att avskrivningarna på tillgångarna minskar. Före redovisades flaskhalsintäkter som omsättning. Offentliga stöd Offentliga stöd från EU eller andra källor relaterade till materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångarnas anskaffningsvärde, varvid avskrivningen på tillgångarna minskar. Övriga understöd periodiseras som inkomster under den period då motsvarande kostnad uppkom. Övriga erhållna stöd redovisas under övriga rörelseintäkter.

45 45 (95) 4.2 Materiella och immateriella tillgångar 11. MATERIELLA TILLGÅNGAR, Mark- och vattenområden Anskaffningsvärde Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde Bokfört värde Byggnader och konstruktioner Anskaffningsvärde Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar avdrag Avskrivningar Bokfört värde Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar avdrag Avskrivningar Bokfört värde Kraftledningar Anskaffningsvärde Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar avdrag Avskrivningar Bokfört värde Övriga materiella tillgångar Anskaffningsvärde Ökningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar Bokfört värde Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Anskaffningsvärde Ökningar Överföringar till övriga materiella och immateriella tillgångar Anskaffningsvärde Bokfört värde

46 46 (95) Aktiverad ränta Anskaffningsvärde Ökningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar på aktiverade räntor Bokfört värde Bokfört värde Materiella tillgångar IMMATERIELLA TILLGÅNGAR, Markanvändningsrättigheter Anskaffningsvärde Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde Bokfört värde Övriga immateriella tillgångar Anskaffningsvärde Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar Bokfört värde Bokfört värde Markanvändningsrättigheterna prövas årligen för nedskrivningar i samband med nedskrivningsprövningen för goodwill. Inga nedskrivningsbehov har framkommit i prövningarna. Fingrid-koncernens hela affärsverksamhet betraktas som systemansvarig stamnätsverksamhet som bedrivs i Finland, som koncernens goodwill i balansräkningen i sin helhet inriktas på. Koncernens goodwill i balansräkningen uppgick till euro och har inte förändrats under de rapporterade perioderna. I enlighet med regleringen ska bolagets stamnätstillgångar värderas till verkligt värde och har ett nettovärde på 2 800,0 miljoner euro medan det redovisade nettovärdet är 1 874,7 miljoner euro, inklusive markanvändningsrättigheter och goodwill, det vill säga det redovisade värdet på tillgångarna har inte minskat.

47 47 (95) Redovisningsprinciper Materiella tillgångar Merparten av de materiella tillgångarna utgör om stamnätstillgångar. Stamnätstillgångarna inkluderar bland annat 400 kv, 220 kv och 110 kv kraftledningar, likströmsledningar, nyttjanderätter till ledningsgator, elstationer inklusive stationsområden (byggnader, konstruktioner, maskiner och anläggningar, vägar inom stationsområdet), gasturbinanläggningar, bränsletankar, generatorer och turbiner. Materiella tillgångar värderas till sitt ursprungliga anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Om en anläggningstillgång består av flera delar med olika nyttjandeperioder behandlas delarna som separata tillgångar och skrivs av under loppet av sina respektive nyttjandeperioder. Lånekostnader, till exempel räntekostnader och uppläggningsavgifter, som direkt hänför sig till anskaffning, byggnation eller tillverkning av en tillgångspost som uppfyller villkoren, utgör en del av anskaffningsvärdet för tillgångsposten i fråga. Tillgångar som uppfyller villkoren är sådana som oundvikligen kräver en avsevärt lång tid för att färdigställas för sitt avsedda ändamål. Övriga lånekostnader redovisas som utgifter. Lånekostnader som aktiverats till anskaffningsvärde beräknas enligt koncernens genomsnittliga lånekostnader. Linjär avskrivning tillämpas på materiella anläggningstillgångar under deras nyttjandeperiod. Avskrivningar på anläggningstillgångar som tagits i användning under räkenskapsåret beräknas separat för varje tillgång enligt antal månader i drift. Avskrivningar görs inte på mark-och vattenområden. De uppskattade nyttjandeperioderna kontrolleras varje år på bokslutsdagen och om betydande skillnader från tidigare uppskattningar framkommer justeras avskrivningstiderna i motsvarande mån. Avskrivningstider för anläggningstillgångar: Byggnader och konstruktioner Elstationsbyggnader och separata byggnader Elstationskonstruktioner Byggnader och konstruktioner för gasturbiner Separata konstruktioner Kraftledningar Kraftledningar 400 kv Likströmsledningar Kraftledningar kv Kreosotstolpar inklusive kostnader för bortskaffande Aluminiumstolpar för kraftledningar (400 kv) Fiber-/åskledarkablar Maskiner och inventarier Maskiner på elstationer Gasturbinkraftverk Övriga maskiner och inventarier 40 vuotta 30 vuotta vuotta 15 vuotta 40 vuotta 40 vuotta 30 vuotta 30 vuotta 10 vuotta vuotta vuotta 20 vuotta 3-5 vuotta Vinster eller förluster från försäljning av anläggningstillgångar tas upp i bokslutet som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader. Tillgångarna tas bort från balansräkningen när den ekonomiska livslängden upphör, tillgången säljs, skrotas eller på annat sätt överlämnas till utomstående. Goodwill och övriga immateriella tillgångar Goodwill från förvärv av företag och verksamheter består av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och förvärvens identifierbara nettotillgångar värderade till verkligt värde. Goodwill fördelas på kassaflödesgenererande enheter och prövas årligen för nedskrivningsbehov. För intresseföretagens del inkluderas goodwill i intresseföretagets investeringsvärde. Övriga immateriella tillgångar utgörs av programvaror samt markanvändnings- och utsläppsrätter. Programvaror värderas till sitt ursprungliga anskaffningsvärde och avskrivs linjärt under nyttjandeperioden. Ingen avskrivning görs på markanvändningsrättigheter med obegränsad nyttjandeperiod, utan de prövas årligen för nedskrivning. Utsläppsrätterna behandlas i avsnitt 6.2. Utgifter i anknytning till immateriella tillgångar som realiseras senare aktiveras endast om de medför större ekonomisk nytta för företaget än den ursprungliga prestationen. I övriga fall redovisas de som kostnader när de uppkommer. 4.1 Hyresavtal Koncernens hyresavtal gäller första hand kontorslokaler. Avtalsperioderna varierar från mindre än ett år till femton år, och kan vanligen förlängas efter det ursprungliga upphörandedatumet. Avtalen har olika index-, förnyelse- och övriga villkor. Förutom fastigheter hyr koncernen dessutom bland annat ett antal 110 kilovolts kraftledningar och ställverk samt arrenderar markområden för elstationer och kraftledningar.

48 48 (95) Fingrid har som systemansvarig en skyldighet att upprätthålla en snabb störningsreserv inför störningar i elsystemet. För att garantera snabb tillgång till en störningsreserv har Fingrid förutom sin egen reservkapacitet köpt in ändamålsenlig kraftverkskapacitet och frigörbar kapacitet från industrin med långvariga avtal. Dessa presenteras nedan under nyttjanderättsavtal. 13. ÖVRIGA HYRES- OCH NYTTJANDERÄTTSAVTAL, Hyror som betalas enligt hyresavtal: Inom ett år Över ett år men högst fem år Över fem år Totalt Betalningar enligt nyttjanderättsavtal: Inom ett år Över ett år men högst fem år Över fem år Totalt Redovisningsprinciper Hyresavtal Hyresavtal där risker och förmåner som förknippas med ägandet förblir hos hyresvärden behandlas som övriga hyresavtal. Hyror i enlighet med övriga hyresavtal behandlas som övriga rörelsekostnader och redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster under hela hyrestiden. De övriga hyresavtalen hänför sig främst till kontorslokaler, markområden och näthyror. Enligt leasingstandarden IAS 17 klassas de avtal där risker och förmåner med ägande av tillgången överförs till bolaget som finansiella leasingavtal. Bolaget har inga finansiella leasingavtal. Införande av IFRS 16 Leasing från och med Bolaget har inlett en utvärdering kring konsekvenserna av införandet av IFRS 16. Ur leasetagarens perspektiv har standarden avstått från den nuvarande klassificeringen operationell och finansiell leasing, vilket innebär att man för praktiskt taget alla leasingavtal kommer att redovisa en tillgång (rätten att använda den leasade tillgången) och en finansiell skuld för skyldigheten att betala leasingavgiften. För kortvariga leasingavtal eller avtal där tillgången är av lågt värde finns möjlighet att tillämpa ett undantag. Standarden kommer med andra ord att påverka såväl Fingrid-koncernens balansräkning som resultaträkning. Leasingkostnader som i nuläget inkluderas i övriga rörelsekostnader ersätts av räntor och avskrivningar som redovisas under rörelsevinst. Skulden amorteras enligt effektivräntemetoden, varvid räntekostnaderna minskar i proportion till skuldkapitalet. Det innebär att kostnaderna redovisas i resultaträkningen under leasingavtalets löptid med tyngdpunkten i början av löptiden. Kassaflödet från den löpande verksamheten ökar jämfört med tidigare, eftersom kapitalets andel av leasingavtalens skuldkapital klassas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Räntans andel av avgiften redovisas fortfarande under kassaflöde från den löpande verksamheten.

49 49 (95) 5 STARK FINANSIELL STÄLLNING Detta avsnitt handlar om Fingrids tillgångar och särskilt de viktigaste av dem: stamnätstillgångarna och deras beståndsdelar. I avsnittet beskrivs bolagets principer för kapitalhantering, dess ägarstruktur och utdelningspolicy. I slutet av avsnittet finns en sammanställning över alla finansiella tillgångar och skulder samt derivat som bolaget enbart använder i riskhanteringssyfte. Riskerna är förknippade med olika typer av marknadsrisker: prisrisken för el samt ränte- och valutarisker. Hanteringen av elprisrisker beskrivs i avsnitt Kapitalhantering Bolagets kapitalförvaltning omfattar eget kapital och de lån som anges i balansräkningen. Det främsta målet för Fingrids kapitalhantering är att säkerställa kontinuiteten i bolagets verksamhet samt en snabb förmåga att återhämta sig från eventuella exceptionella situationer. En annan viktig uppgift är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att bevara en god kreditvärdighet och rimliga kapitalkostnader samt möjliggöra betalning av utdelning till ägarna. Bolaget har inte satt upp några enskilda nyckeltal som mål för sin kapitalhantering, utan följer och styr verksamheten som en helhet utifrån kreditbetygen och de parametrar som ligger bakom dem. Bolagets kreditbetyg förblev högt under 2016, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Fingrid har kreditvärderingsavtal med S&P Global (S&P) och Fitch Ratings (Fitch). S&P höjde den betyget för Fingrid Oyj:s icke-säkerställda och icke-efterställda skulder och långfristiga kreditbetyg till AA- samt bolagets kortfristiga kreditbetyg till A-1+ med stabila utsikter. Fitch höjde den betyget för Fingrid Oyj:s icke-säkerställda och icke-efterställda skulder till AA- samt bolagets långfristiga kreditbetyg till A+ och kortfristiga kreditbetyg till F1 med stabila utsikter. Vid tidpunkten för beslutet var detta den högsta värdering som Fitch någonsin beviljat ett europeiskt nätbolag som är föremål för reglering. Bolagets mål är att kreditbetyget minst ska ligga på nivån A-. Finansieringsverksamheten styrs av kreditvärdighetsmålet och relaterade kriterier. 5.2 Finansieringsverksamhetens mål och organisation samt principer för hantering av finansieringsrisker Bolagets finansieringsverksamhet utgör en helhet som består av extern finansiering och likviditetshantering, hantering av motpartsrisker och finansieringsrisker samt stöd till affärsverksamheten i frågor som rör finansiering. De viktigaste målen för finansieringsverksamheten är att trygga ägarvärdet genom att säkerställa tillräcklig finansiering för verksamheten, att skydda bolaget mot betydande finansieringsrisker samt att minimera finansieringskostnaderna inom ramen för fastställda risklimiter att upprätthålla en tillräcklig likviditet, även vid exceptionella situationer att samla finansiering på ett långsiktigt och diversifierat sätt med hänsyn till bolagets investeringsplan, verksamhetens kassaflöde och bolagets kreditvärdighet inklusive relaterade specialvillkor optimering av ränteriskerna i stort, vilket omfattar den ränterisk som orsakas av Energimyndighetens regleringsmodell (riskfri ränta enligt den s.k. WACC-modellen), samt ränterisken för bolagets nettoskulder förebyggande finansiell planering för att säkerställa att man tar hänsyn till den kombinerade effekten av det operativa kassaflödet, framtida investeringar, återbetalning av lån, framtida utdelning vid framtida finansieringsbehov och optimering av låneportföljens struktur. Bolagets finansieringsenhet upprätthåller en aktiv och systematisk dialog med kreditvärderingsinstituten och bevakar deras nyckeltal. Finansieringsenheten bevakar även övriga väletablerade företagsekonomiska nyckeltal. Bolagets finansiering uppdelas i eget kapital och lån. År 2016 var andelen eget kapital av balansräkningen totalt 36,4% och andelen främmande kapital 63,6%. Andelen eget kapital enligt den regleringsmässiga balansräkningen var 60,7% och andelen främmande kapital av den totala balansräkningen 39,3% om regleringsmässiga balansräkningen år 2016.

50 50 (95) Som en del av sin finansieringsverksamhet utsätts Fingrid Oyj för bland annat marknads-, likviditets-, motparts- och kreditrisker. anteringen av finansiella risker syftar till att trygga ägarvärdet genom att säkerställa tillräcklig finansiering för verksamheten, skydda bolaget mot centrala finansieringsrisker samt minimera finansieringskostnaderna inom ramen för fastställda riskgränser. Ekonomi- och finansieringsprinciper Fingrid Oyj:s styrelse godkänner ekonomi- och finansieringsprinciperna som beskriver Fingrid Oyj:s övergripande finansieringsverksamhet, som består av extern finansiering och hantering av likviditet, motpartsrisker och finansieringsrisker samt stöd till affärsverksamheten i frågor som rör finansiering. Koncernens externa finansiering hanteras genom Fingrid Oyj. Riskhantering och rapportering Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för kapitalanskaffning samt praktiska åtgärder kring hantering av likviditet, finansieringsrisker och motpartsrisker i enlighet med ekonomi- och finansieringsprinciperna och finansieringspolicyn. Ekonomi- och finansdirektören har även ansvar för den dagliga organisationen, rapporteringen och erforderliga kontrollåtgärder, och rapporterar regelbundet till verkställande direktören och styrelsen (revisionsutskottet). Riskhanteringsprocesser Finansieringsenheten ansvarar för uppföljning av risker samt system, modeller och metoder för att beräkna och bedöma riskerna. Finansieringsenheten har även till uppgift att identifiera, mäta och rapportera de finansieringsrisker som bolaget kan utsättas för. Dessutom säkerställer den interna kontrollen att ekonomi- och finansieringsprinciperna och bolagets interna riktlinjer följs. Verkligt värde-hierarki Tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde kategoriseras enligt tre hierarkiska nivåer för verkligt värde. Hierarkin fastställs enligt avtalets indata. Kategoriseringen grundar sig på indata på instrumentets lägsta nivå med betydelse för den aktuella posten som värderas till verkligt värde med beaktande av hela värderingen. Nivå 1: indata är offentligt noterade på aktiva marknader. Nivå 2: indata är inte noterade priser och grundar sig på observerbara marknadsuppgifter antingen direkt eller indirekt. Nivå 3: indata är inte noterade priser och inte heller observerbara marknadsuppgifter.

51 51 (95) 5.3 Finansiella skulder och kostnader samt riskhantering i samband med lån Bolaget drar nytta av de möjligheter som erbjuds av dess kreditbetyg på såväl internationella som inhemska låne- och finansmarknader. Finansiering inhämtas på marknadsmässiga villkor och utspritt från många olika källor med målet att skapa en jämn förfalloprofil. Fingrids giltiga låneavtal, låneprogram och företagscertifikat är icke-säkerställda. De innefattar inte heller några kovenantvillkor som bygger på finansiella nyckeltal. För att refinansiera kortfristiga lån emitterade bolaget under 2016 obligationer på totalt 80 miljoner euro (50 miljoner med fyra års löptid och 30 miljoner med sex års löptid). Lånen är följande: 14. LÅN, Hierarkinivå Verkligt värde Bokfört värde % Verkligt värde Bokfört värde % Långfristiga Masskuldebrevslån Nivå 2 Lån från finansiella institut Nivå % % Kortfristiga Masskuldebrevslån Nivå 2 Lån från finansiella institut Nivå 2 Övriga lån/företagscertifikat (internationella och finländska) Nivå % % Totalt % % Lånens verkliga värden bygger på nuvarande kassaflödesvärden. Lån upptagna i olika valutor har värderats till sitt nuvarande värde enligt räntekurvan för respektive valuta. Diskonteringsräntan inkluderar en företags- och lånespecifik riskpremie. Lån i utländsk valuta har konverterats till euro enligt ECB:s valutakurs publicerad på bokslutsdagen.

52 52 (95) 15. MASSKULDEBREVSLÅN SOM INGÅR I LÅNEN, Valuta Nominellt värde Förfallodag Ränta EUR rörlig ränta EUR rörlig ränta EUR ,07% EUR rörlig ränta EUR rörlig ränta EUR ,71% EUR ,50% EUR ,71% EUR ,27% EUR ,95% EUR ,89% JPY ,28% NOK ,15% NOK ,16% NOK ,12% NOK ,37% NOK ,31% SEK ,30% SEK räntekonstruktion SEK ,50% SEK räntekonstruktion Långfristiga masskuldebrevslån totalt Kortfristiga masskuldebrevslån totalt Totalt Bolaget är aktivt på obligations-, företagscertifikats- och lånemarknaden: För långsiktig upplåning har bolaget ett internationellt obligationsprogram, Medium Term Note Programme (EMTN-programmet), med en omfattning på 1,5 miljarder euro. Fingrid har ett internationellt program för företagscertifikat, Euro Commercial Paper Programme ( ECP-programmet ), med en omfattning på 600 miljoner euro. Fingrid har även ett program för inhemska företagscertifikat med en omfattning på 150 miljoner euro. Fingrid har långvariga ömsesidiga låneavtal med Europeiska investeringsbanken (EIB) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Nedanstående graf åskådliggör Fingrids olika skuldkällor. Fingrids skuldfinansiering kommer huvudsakligen från den internationella obligationsmarknaden.

53 53 (95) Bolaget fastställer nettoskulderna som skillnaden mellan likvida medel i balansräkningen samt finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och lånen. Utvecklingen av nettoskulderna följs upp aktivt. 16. AVSTÄMNINGSKALKYL FÖR LÅN, Lån inom ett år Lån efter mer än ett år Totalt Lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Växelkurskorrigeringar Periodisering av effektiv ränta Övriga förändringar som inte medför betalningar Lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Växelkurskorrigeringar Periodisering av effektiv ränta Övriga förändringar som inte medför betalningar Lån Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen utgörs av likvida placeringar som handlas på aktiva marknader. Avstämningskalkyl för nettoskulder, Likvida medel Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resul-taträkningen Lån återbetalning inom ett år Lån återbetalning efter mer än ett år Nettoskulder Nettoskulder beräknas som differensen mellan de likvida och finansiella tillgångarna samt lånen

54 54 (95) Ränteintäkterna och räntekostnaderna för lån och andra fordringar är följande: 17. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER FÖR LÅN OCH ANDRA FORDRINGAR, Ränteintäkter på finansiella instrument värderade till verkligt värde i resultaträkningen Ränteintäkter, likvida medel och banktillgodohavanden Nettovaluuttakurssierot 0 77 Erhållen utdelning Räntekostnader för lån Ränteintäkter på likvida medel och bankdepositioner Vinst från värdering av derivat till verkligt värde Förlust från värdering av derivat till verkligt värde Valutakursdifferenser, netto Övriga finansiella kostnader Aktiverade ränteutgifter, lånekostnader; räntesats 2 % (not 11) Totalt Hantering av marknadsrisker för lån Fingrid har lån med både fast och rörlig ränta som har emitterats i flera olika valutor. Det innebär att Fingrid exponeras mot flödesrisker och valutarisker. Fingrid använder sig av derivatkontrakt för ränte- och valutasäkring. Fingrid behåller i regel samtliga emitterade lån under hela löptiden och behöver därför inte värdera lånen till verkligt värde i balansräkningen eller skydda sig mot ränterisken avseende verkligt värde.de tillåtna säkringsinstrumenten fastställs i finansieringspolicyn och inköpspolicyn för förlustel och har valts för att skydda bolaget så effektivt som möjligt mot riskerna. Bolagets operativa valuta är euron. Utgångspunkten är att valutarisker och valutakursrisker säkras till fullt belopp. Av kostnadseffektivitetsskäl kan risker under fem miljoner euro lämnas osäkrade. Transaktionsrisk

55 55 (95) Bolaget emitterar obligationer på internationella och inhemska penning- och lånemarknader. Bolagets lån fördelas på lån i euro och lån i andra valutor. Samtliga skulder i utländska valutor och relaterade räntor säkras mot valutakursrisker. Valutasäkring tillämpas alltid till fullt belopp samband med obligationsemissioner. Bolaget använder sig av valuta- och ränteswappar för att valuta- och räntesäkra sina obligationer. Valutakursriskerna i anslutning till bolagets verksamhet är blygsamma och merparten av dem är säkrade. För att skydda sig mot transaktionsrisker har bolaget under räkenskapsperioden använt sig av valutaterminer. En sammanfattning av derivaten presenteras i not 23. Känsligheten för valutakursförändringar mäts som en 10 procentig förändring av eurons växelkurs gentemot övriga valutor. Koncernens viktigaste utländska valuta är den svenska kronan. Om kronan den hade varit 10 procent starkare/svagare mot euron skulle vinsten före skatt, förutsatt att alla andra faktorer förblivit oförändrade, varit euro större/1 000 euro mindre (2015: euro/ euro). Resultatet påverkas främst av förändringar i det verkliga värdet på derivat. Sedan 2016 har bolagets känslighetsanalyser även beaktat terminskurvan för SEK. Lån på miljoner kronor samt motsvarande derivat löpte ut under 2016, vilket innebär att konsekvenserna av kronans valutakursförändringar minskade.

56 56 (95) Ränterisker Bolagets ränterisker gäller inga andra valutor än euro, eftersom bolagets lån är valutasäkrade både för lånekapitalets och räntornas del och bolagets likvida medel endast består av euro. Hanteringen av verksamhetens ränterisker (riskfri ränta enligt den s.k. WACC-modellen) som orsakas av Energimyndighetens regleringsmodell optimeras tillsammans med ränteriskerna för bolagets nettoskulder. Affärsverksamhetens ränterisker kan säkras delvis eller fullständigt i relation till det justerade kapitalet som är bundet till nätverksamheten. Bolagets styrelse beslutar alltid separat om eventuella räntesäkring av verksamhetens ränterisker. Affärsverksamhetens ränterisker har inte säkrats under Ränteriskerna i Fingrids verksamhet orsakas av förändringar i den riskfria räntan i WACC-modellen. Om den riskfria räntan stiger/sjunker under en procentenhet kommer WACC efter skatt att stiga/sjunka med 0,9 procent Hanteringen av låneportföljens ränterisker syftar till att minimera kostnader på lång sikt. Utgångspunkten är att låneportföljens ränteposition ska ha rörlig ränta och man eftersträvar genomsnittliga räntebindningstider på högst 12 månader. Låneportföljens ränterisk orsakas av fluktueringar i marknadsräntorna som ökar eller minskar de årliga räntekostnaderna för bolagets lån med rörlig ränta. När marknadsräntorna stiger (sjunker) ökar (minskar) räntekostnaderna för lånen med rörlig ränta, vilket medför en så kallad flödesrisk som bolaget skyddar sig mot med derivat. Låneportföljens känslighet mot ränterisker mäts med en modell av typen Cash Flow at Risk (CFaR). Fingrid använder sig av ARIMA-modellen (Autoregressive Integrated Moving Average). De viktigaste parametrarna i modellen är de historiska tidsserierna för 3 och 6 månaders Euriborräntor som används för att simulera de framtida räntekostnaderna för Fingrids låneportfölj. Positionen som känslighetsanalysen bygger på inkluderar samtliga räntebärande lån, låneportföljens derivat samt köpta ränteoptioner som skyddar mot plötsliga ränteförändringar. Enligt modellen kommer Fingrids räntekostnader med 95 procents (99 %) sannolikhet att högst uppgå till 20 (20) miljoner euro under följande 12-månadersperiod.

57 57 (95) Fastställande av en skälig avkastningsgrad i regleringen och verksamhetens ränterisk För att fastställa en godtagbar skälig avkastningsgrad för det justerade kapitalet som är bundet till nätverksamheten används WACC-modellen (Weighted Average Cost of Capital, genomsnittlig vägd kapitalkostnad). WACC-modellen anger den genomsnittliga kostnaden för det kapital som bolaget använder vägt med relativa värden för eget och främmande kapital. Den vägda genomsnittliga kostnaden för eget kapital och räntebärande främmande kapital används för att beräkna den totala kapitalkostnaden, det vill säga den skäliga avkastningsgrad som regleringen medger. Den skäliga avkastningen beräknas genom att multiplicera det justerade kapitalet som är bundet till nätverksamheten med WACC. WACCpost-tax = skälig avkastningsgrad efter samfundsskatt CE = skälig kostnad för eget kapital CD = skälig kostnad för räntebärande främmande kapital E = justerat eget kapital bundet till nätverksamheten D = justerat räntebärande främmande kapital bundet till nätverksamheten s = gällande samfundsskattesats C D = R r + DP R r = riskfri räntesats DP = riskpremie för främmande kapital C E = R r + β skuldbelagd (R m R r ) + LP R r = riskfri räntesats β skuldbelagd = skuldbelagd betakoefficient R m = genomsnittlig marknadsavkastning R m R r = marknadsriskpremie LP = likviditetspremie Därefter justeras den ovannämnda skäliga avkastningsgraden efter skatt med den gällande samfundsskattesatsen. På detta sätt beräknas den skäliga avkastningsgraden före skatt. WACC pre-tax = skälig avkastningsgrad före samfundsskatt På nätinnehavaren tillämpas en fast kapitalstruktur där andelen räntebärande främmande kapital är 50 procent och andelen eget kapital 50 procent. Den skäliga avkastningsgraden före samfundsskatt (pre-tax) beräknas enligt följande Rk, pre-tax = skälig avkastning före samfundsskatt, euro WACC pre-tax = skälig avkastningsgrad, procent E = justerat eget kapital bundet till nätverksamheten, euro D = justerat räntebärande främmande kapital bundet till nätverksamheten, euro E + D = justerat kapital bundet till nätverksamheten, euro

58 58 (95) Likviditetsrisker Fingrid exponeras för likviditets- och refinansieringsrisker på grund av lån som förfaller, variationer i betalningar och verksamhetens kassaflöde. Bolagets likviditet ska säkerställas så att refinansieringsbehoven under följande 12 månader kan täckas till 110 procent med likvida medel (likvida medel och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) samt tillgängliga långvariga kreditutfästelser. Bolaget tecknade en standbykredit på 300 miljoner euro den Lånetiden är fem år och bolaget har dessutom två optioner att förlänga lånetiden med ett år, varav den ena optionen har använts. Detta förlängde kreditens lånetid fram till Krediten är bindande och outtagen. Bolaget har dessutom tillgång till totalt 50 miljoner euro i icke-bindande kontolimiter. Refinansieringsriskerna hanteras genom att upprätthålla ett jämnt förfalloschema där de långsiktiga lånen under ett enskilt kalenderår högst utgör 30 procent av de totala skulderna och där den genomsnittliga maturiteten för bolagets låneportfölj är minst tre år. För att säkerställa tillgången till refinansiering utnyttjar bolaget på ett mångsidigt sätt olika finansieringskällor. En hög kreditvärdighet och goda relationer med banker och investerare ger tillgång till fördelaktigt lånekapital på marknaden och minimerar refinansieringsrisken för skulder och finansieringskostnaderna. Finansieringsverksamhetens motpartsrisker orsakas av motparter i samband med placeringar (till exempel penningmarknadsfonder), derivatkontrakt och banker. Bolaget minimerar motpartsriskerna. I regel fastställs motpartslimiter enligt kreditvärdigheten. Lånens amorteringar och räntekostnader enligt avtalen presenteras i nedanstående tabell. Räntesatserna för lånen med rörlig ränta har fastställts enligt en nollkupongskurva. Amorteringarna och räntesummorna är inte diskonterade värden. Finansiella kostnader som orsakas av ränteswappar betalas på grund av avtalens karaktär ofta som nettobelopp. I nedanstående tabell presenteras de som bruttobelopp. 18. LÅNEAMORTERINGAR OCH BETALD RÄNTA SAMT BETALNINGAR OCH FORDRINGAR SOM BYGGER PÅ FINANSIELLA DERIVAT OCH BETALAS MED KONTANTA MEDEL, Totalt Masskuldebrevslån amorteringar räntor Lån från finansiella institut amorteringar räntor Företagscertifikat amorteringar Valutaswappar betalningar Ränteswappar betalningar Valutaterminer betalningar Totalt Valutaswappar fordringar Ränteswappar fordringar Valutaterminer fordringar Totalt Totalt