Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om tillhandahållande av krisstöd inom unionen

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 115 final 2016/0069 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV

2 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte med förslaget MOTIVERING Nuvarande plötsliga och massiva tillströmning av flyktingar och migranter till Europa har lett till en exceptionell situation. Ett stort antal personer är i behov av brådskande humanitärt bistånd i en omfattning som överskrider den organisatoriska kapaciteten hos myndigheterna i en eller flera av unionens medlemsstater. Vid Europeiska rådets möte den februari 2016 efterlystes skyndsamma åtgärder och konkreta förslag från kommissionen för att ge unionen kapacitet att tillhandahålla humanitärt bistånd inom EU på grundval av erfarenheterna från kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo). Det omedelbara behovet till följd av nuvarande migrations- och flyktingkris gör att stödet i första hand kommer att gå till länder som ställts inför ett stort antal flyktingar och migranter, men det kan också användas för att täcka andra akuta behov som kan uppstå. Den migrations- och flyktingkris som drabbat unionen är ett tydligt exempel på en situation där både unionen och dess medlemsstater har påverkats direkt, trots unionens ansträngningar att bistå de primärt berörda länderna med att angripa de underliggande orsakerna till dessa exceptionella omständigheter. Det är också ett tydligt exempel på hur kriser och katastrofer kan påverka unionen och dess medlemsstater och hur detta leder till ett behov för den förra att vara bättre förberedd på att bemöta sådana fenomen, med hänsyn till det rådande ekonomiska läget i de berörda medlemsstaterna och de ekonomiska konsekvenserna av dessa katastrofer för medlemsstaterna. Effekterna av såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människan inom unionen blir allt allvarligare, vilket också är kopplat till sådana faktorer som klimatförändringen, vilka direkt och allvarligt kan påverkas av yttre faktorer och omständigheter i närheten av unionen och andra länder. Naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan kan vara av sådan omfattning och få sådana konsekvenser att de kan leda till allvarliga ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater; de kan också inträffa i en eller flera medlemsstater som av andra skäl redan brottas med stora ekonomiska svårigheter, med resultat att det övergripande ekonomiska läget i den berörda medlemsstaten förvärras och blir ännu allvarligare. Under alla omständigheter skulle den berörda medlemsstatens reaktionskapacitet påverkas negativt på ett sådant sätt att biståndet till behövande i sin tur blev lidande. Bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om humanitärt bistånd (artikel 214) kan åberopas endast för att anta åtgärder om att lämna bistånd till drabbade människor i tredjeländer. Därför finns det ett behov av att avgöra om befintliga unionsinstrument tillämpliga inom EU kan bidra till att tillgodose ovannämnda exceptionella behov och, om inte, vilka alternativa tillvägagångssätt som unionen skulle kunna välja för sina åtgärder. Ett tänkbart instrument är unionens civilskyddsmekanism. Civilskyddsmekanismen har aktiverats med avseende på migrations- och flyktingkrisen. Eftersom behoven i hög grad är likartade i många deltagande stater, har de frivilliga erbjudanden om bistånd som inkommit som svar på förfrågningar från främst Grekland, Slovenien och Kroatien hittills varit otillräckliga. SV 2 SV

3 Ett antal andra EU-instrument, såsom EU:s solidaritetsfond, asyl-, migrations- och integrationsfonden, fonden för inre säkerhet (i samband med migrationskrisen) eller Europeiska fonden för dem som har det sämst ställt, kan ställa betydande ekonomiska medel till förfogande för bistånd inom EU, vilket skulle innebära en lättnad för medlemsstaterna. Dessa instrument är emellertid inte särskilt avsedda för stora humanitära behov. I första hand förlitar de sig särskilt på myndigheternas administrativa och operativa kapacitet, som kanske redan är finansiellt och ekonomiskt pressad. Det är därför lämpligt att unionen i en anda av solidaritet agerar för att hantera katastrofdrabbade människors grundläggande behov inom unionen, samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna för de berörda medlemsstater som står inför allvarliga ekonomiska svårigheter minimeras. Själva tillhandahållandet av humanitärt krisstöd inom unionen föreslås grundas på artikel i EUF-fördraget. Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området Tidigare har ingen åtgärd vidtagits på grundval av artikel i EUF-fördraget som avser samma underliggande behov,, varför inga förenlighetsproblem torde uppstå. Förenlighet med unionens politik inom andra områden Förordningen är förenlig med unionens politik på andra områden eftersom den, genom sin inriktning på behov som annars till stor del inte skulle ha tillgodosetts, är avsedd att vara ett komplement och stöd till dessa områden. Närmare bestämt är förordningen till fullo förenlig med beslut 1313/2013/EU om unionens civilskyddsmekanism och den eftersträvar att maximera synergieffekterna med denna. I synnerhet måste samtliga åtgärder som vidtas med stöd i denna förordning samordnas med verksamheten inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, när den aktiverats för att hantera naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan inom EU. Detta gäller även Europeiska unionens solidaritetsfond, asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet eller Europeiska fonden för dem som har det sämst ställt. Förordningen överensstämmer även med de riktlinjer och principer som unionen eftersträvar i sina insatser med inriktning på området humanitärt bistånd utanför unionen. 2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Rättslig grund Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) Målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. I händelse av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan med omfattande humanitära konsekvenser, som påverkar en eller flera medlemsstater, kan deras reaktionskapacitet bli överbelastad, vilket kan leda till en situation där de inte kan reagera adekvat på de humanitära behoven. Ett sådant antagande har ännu starkare fog för sig när dessa katastrofer, som naturligtvis får ekonomiska konsekvenser, uppstår i medlemsstater som redan står inför allvarliga ekonomiska svårigheter. I båda fallen framstår det som både SV 3 SV

4 lämpligt och nödvändigt för unionen att agera i en anda av solidaritet, för att bistå de berörda medlemsstaterna med att bemöta eventuella nya humanitära behov, och samtidigt minska de ekonomiska konsekvenserna för dem. Proportionalitetsprincipen Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Det beaktar brister som upptäckts under den pågående migrations- och flyktingkrisen och innehåller lösningar i enlighet med det mandat som givits av Europeiska rådet. Den administrativa bördan för unionen och medlemsstaterna är begränsad och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål. Val av instrument Förslag till rådets förordning 3. RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd med berörda parter Till följd av det extrema humanitära nödläget på grund av den pågående migrations- och flyktingkrisen har inga samråd genomförts med berörda parter. Kommissionen grundar sitt förslag på de uppgifter som den fått tillgång till i samband med denna kris. Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Detta förslag grundar sig till stor del på erfarenheterna från Europeiska kommissionens generaldirektorat med ansvar för humanitärt bistånd och civilskydd. Konsekvensbedömning Till följd av det extrema humanitära nödläget på grund av den pågående migrations- och flyktingkrisen har ingen konsekvensbedömning genomförts. Kommissionen grundar sitt förslag på de uppgifter som den fått tillgång till i samband med den redan omnämnda krisen. Grundläggande rättigheter Detta förslag är helt förenligt med skyddet av de grundläggande rättigheterna. I själva verket syftar det till att bidra till upprätthållandet av vissa av dessa rättigheter, i synnerhet människovärdet, rätten till liv och den personliga integriteten. 4. BUDGETKONSEKVENSER Under 2016 skulle ett anslag om 300 miljoner euro krävas för att stödja medlemsstaternas åtgärder för att tillgodose de kvarstående humanitära behoven inom unionen. Det är troligt att ytterligare behov uppstår om migrant- och flyktingströmmarna fortsätter på nuvarande nivå. Behoven för 2017 och 2018 beräknas uppgå till 200 miljoner euro per år. SV 4 SV

5 5. ÖVRIGA INSLAG Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering Åtgärder som tilldelas finansiellt stöd enligt denna förordning ska kontrolleras regelbundet som ett led i övervakningen av genomförandet av dem. Tre år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen förse rådet med en utvärdering av tillämpningen av förordningen, tillsammans med förslag om dess framtid samt, vid behov, förslag till ändringar i den. Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget I artikel 1 anges förslagets syfte och räckvidd, som ett sätt att fastställa inom vilken ram som krisstöd i en anda av solidaritet kan beviljas inom unionen i händelse av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan inom unionen, där den exceptionella omfattningen och följden av katastrofen är sådan att den leder till allvarliga och omfattande humanitära konsekvenser. Denna förordning bidrar till att tillgodose katastrofdrabbade människors grundläggande behov inom unionen och gör genom sin inriktning på dessa behov att de ekonomiska konsekvenserna för berörda medlemsstaterna minimeras. I artikel 2 definieras vilka åtgärder som skulle berättiga till krisstöd enligt den föreslagna förordningen. Krisstödet skulle huvudsakligen bestå av en behovsbaserad insats som kompletterar och underbygger reaktionen från de berörda medlemsstaterna i syfte att rädda liv, förhindra och mildra mänskligt lidande och upprätthålla människovärdet i form av någon av de åtgärder som kan vidtas enligt rådets förordning (EG) nr 1257/96 om humanitärt bistånd. I förordningen fastställs även vilka enheter som skulle få uppdraget att genomföra dessa åtgärder (i praktiken kommissionen eller partnerorganisationer, som antingen kan vara icke-statliga organisationer och internationella organisationer eller specialiserade organ i medlemsstaterna, i den mån som dessa har lämplig erfarenhet av att genomföra stödåtgärder enligt den föreslagna förordningen). Artikel 3 avser de typer av finansiellt stöd som är möjliga enligt den föreslagna förordningen och de genomförandeförfaranden som ska tillämpas i detta syfte. I överensstämmelse med den rättsliga grunden för förslaget är de åtgärder som planeras genom denna förordning främst reaktioner på en önskan att agera i en anda av solidaritet, varför tillhandahållandet av krisstöd enligt denna förordning bör finansieras genom unionens allmänna budget samt genom bidrag som kan lämnas av andra offentliga eller privata givare i form av externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål. Det hänvisas till bestämmelserna i budgetförordningen för EU:s allmänna budget för att fastställa genomförandeförfarandena, som kan ta formen av direkt eller indirekt förvaltning, vilket ger kommissionen möjlighet att förse leverantörer och tjänsteleverantörer med offentliga upphandlingskontrakt och lämna bidrag till icke-statliga organisationer och medlemsstaternas specialiserade organ 1 samt anförtro internationella organisationer vissa uppgifter för att genomföra budgetanslag. I artikel 3 specificeras dessutom att icke-statliga organisationer, med vilka kommissionen har ingått ramavtal för partnerskap i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/96 om humanitärt bistånd, anses vara berättigade att genomföra åtgärderna enligt den föreslagna förordningen. 1 Se även Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om reglerna för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen (COM(2015) 454 final, ). SV 5 SV

6 I artikel 4 anges de kostnader som kan komma i fråga för unionsfinansiering enligt den föreslagna förordningen, vilka antingen kan vara direkt knutna till operativ verksamhet inom ramen för de stödåtgärder som ska genomföras enligt förordningen, eller indirekt knutna till dem om de berör partnerorganisationernas indirekta kostnader och andra administrativa kostnader och förvaltningskostnader för dessa organisationer. Unionsfinansiering bör också vara tillgänglig för utgifter till följd av förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga insatser för att förvalta det stöd som ska tillhandahållas enligt den föreslagna förordningen. Dessutom föreskrivs också vissa villkor för beviljande av stöd (särskilt möjligheten att bevilja stöd med retroaktiv verkan som täcker upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna). I artikel 5 fastställs principen att synergier och komplementaritet ska eftersträvas med andra instrument inrättade av unionen. Även om denna bestämmelse har allmän giltighet med avseende på alla befintliga unionsinstrument, omnämns ändå några sådana instrument som illustrativa exempel eftersom de är särskilt relevanta mot bakgrund av deras sakinnehåll i jämförelse med den föreslagna förordningen. I artikel 6 anges de åtgärder som ska vidtas för att säkerställa ett effektivt skydd för unionens ekonomiska intressen under hela utgiftscykeln. Sådana åtgärder är inriktade på att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som ovederbörligen utbetalats eller använts och att vid behov fastställa administrativa och ekonomiska påföljder i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Enligt artikel 7 ska åtgärder som finansieras enligt denna förordning, som ett led i övervakningen av deras genomförande, regelbundet kontrolleras. I artikeln föreskrivs även att en utvärdering av tillämpningen av den föreslagna förordningen utförs efter tre år. I artikel 8 fastställs när förordningen träder i kraft, vilket, på grund av ärendets brådskande natur, är samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. SV 6 SV

7 2016/0069 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om tillhandahållande av krisstöd inom unionen EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 122.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Ömsesidigt bistånd och stöd vid katastrofer är en grundläggande yttring av det universella värdet solidaritet mellan folken och en moralisk skyldighet, eftersom sådana katastrofer kan leda till att många människor inte kan tillgodose sina grundläggande behov, med potentiellt allvarliga negativa effekter på deras liv och hälsa. (2) Effekterna av såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människan inom unionen blir allt allvarligare. Detta beror på ett antal faktorer, såsom klimatförändringen, men också på andra bidragande yttre faktorer och omständigheter som är under uppsegling i unionens grannskap. Den migrations- och flyktingsituation som för närvarande påverkar unionen är ett tydligt exempel på en situation där den ekonomiska situationen i medlemsstaterna kan påverkas direkt, trots unionens ansträngningar att bistå de primärt berörda länderna med att angripa de underliggande orsakerna till dessa exceptionella omständigheter i tredjeländer. På grund av denna situation uppmanade Europeiska rådet den 19 februari 2016 kommissionen att inrätta kapacitet att tillhandahålla humanitärt bistånd internt för att bistå länder som ställs inför ett stort antal flyktingar och migranter. (3) Naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan kan vara av sådan omfattning och få sådana konsekvenser att de kan leda till allvarliga ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater. De kan också inträffa i en eller flera medlemsstater som av andra skäl redan brottas med stora ekonomiska svårigheter, med konsekvensen att det övergripande ekonomiska läget i den berörda medlemsstaten förvärras och blir ännu allvarligare. Under alla omständigheter skulle den berörda medlemsstatens reaktionskapacitet påverkas negativt på ett sådant sätt att biståndet och stödet till behövande i sin tur blev lidande. (4) Även om unionen redan har möjlighet att bevilja medlemsstater makroekonomiskt stöd och uttrycka europeisk solidaritet med katastrofdrabbade regioner genom Europeiska unionens solidaritetsfond, finns det för närvarande inget lämpligt instrument på unionsnivå för att, på en tillräckligt förutsebar och oberoende grund, tillgodose katastrofdrabbade människors humanitära behov inom unionen, t.ex. i form av livsmedelsbistånd, akutvård, husrum, vatten, sanitet och hygien, skydd och utbildning. Ömsesidigt bistånd kan ges inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, men mekanismen fungerar inte utan frivilliga bidrag från medlemsstaterna. Det kan också finnas bistånd och stöd som ges inom ramen för SV 7 SV

8 unionens befintliga politik och finansieringsinstrument, t.ex. sådant som syftar till att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen. Bistånd och stöd av detta slag skulle dock underordnas och kopplas till arbetet med att uppnå de viktigaste politiska målen med dessa instrument och därför vara av begränsad räckvidd och omfattning. Därför förefaller det lämpligt att unionen agerar i en anda av solidaritet för att ta itu med katastrofdrabbade människors grundläggande behov inom unionen och bidra till att minska de ekonomiska effekterna av dessa katastrofer på de berörda medlemsstaterna. (5) Eftersom arbetet med att tillgodose katastrofdrabbade människors grundläggande behov inom unionen liknar insatserna i form av katastrofstöd och humanitärt bistånd till förmån för människor i tredjeländer som drabbats av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan, är det lämpligt att alla insatser inom ramen för denna förordning genomförs i överensstämmelse med internationellt överenskomna humanitära principer. Dessa åtgärder är lämpliga med hänsyn till den ekonomiska situationen i de medlemsstater som drabbats av dessa svårigheter. (6) Med hänsyn till behovet av att agera i en anda av solidaritet bör tillhandahållandet av krisstöd enligt denna förordning finansieras genom unionens allmänna budget och genom bidrag från andra offentliga eller privata givare. (7) Återbetalning av utgifter, tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt och beviljande av bidrag i enlighet med denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 2, dock med hänsyn till katastrofstödets specifika natur. Det är därför lämpligt att föreskriva att bidrag och offentliga kontrakt kan tilldelas direkt eller indirekt och att bidrag kan finansiera upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna och beviljas med retroaktiv verkan. Kommissionen bör ha möjlighet att finansiera krisrelaterade stödinsatser från varje organisation som, oavsett om dess rättsliga status är privat eller offentlig, har nödvändig erfarenhet, och för detta ändamål tillämpa direkt eller indirekt förvaltning enligt vad som är lämpligt. (8) Det är vidare lämpligt att förlita sig på organisationer med vilka kommissionen har ingått ramavtal för partnerskap i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/96 3, mot bakgrund av dessa organisationers relevantaerfarenhet att tillhandahålla humanitärt bistånd i nära samarbete med kommissionen. (9) Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa och ekonomiska påföljder i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. (10) I denna förordning bör grunden fastställas för tillhandahållande av finansiellt stöd i händelse av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan, under vilka unionen skulle vara bättre lämpad än medlemsstaterna, som agerar på egen hand och på ett icke samordnat sätt, att i en anda av solidaritet mobilisera tillräcklig finansiering och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda den till att genomföra potentiellt 2 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/1012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, EUT L 298, , s. 1. Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, , s. 1). SV 8 SV

9 livräddande insatser. Därigenom skulle det bli möjligt att genomföra åtgärder som tack vare sin omfattning och kompletterande karaktär vore effektivare. (11) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. (12) Det är lämpligt att tillhandahållandet av krisstöd enligt denna förordning övervakas på ett adekvat sätt, i nödvändiga fall med hjälp av den bäst lämpade sakkunskap som finns på unionsnivå. Det är också lämpligt att det övergripande genomförandet av denna förordning utvärderas. (13) Med tanke på det brådskande behovet av stöd bör denna förordning träda i kraft med omedelbar verkan. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde I denna förordning fastställs de ramar inom vilka unionens krisstöd kan beviljas i händelse av pågående eller potentiella naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan inom unionen, där den exceptionella omfattningen och följden av katastrofen är sådan att den leder till allvarliga och omfattande humanitära konsekvenser. Artikel 2 Stödberättigande åtgärder 1. Krisstöd enligt denna förordning ska tillhandahållas i form av en behovsbaserad krisreaktion som kompletterar de berörda medlemsstaternas reaktioner, i syfte att rädda liv, förebygga och lindra mänskligt lidande samt slå vakt om människovärdet varhelst ett behov uppstår till följd av sådana katastrofer som avses i artikel Krisinsatser kan omfatta alla de humanitära stödåtgärder som skulle vara berättigade till unionsfinansiering enligt artiklarna 2, 3 och 4 i förordning (EG) nr 1257/96 och kan följaktligen omfatta bistånd, undsättning och, vid behov, skyddsinsatser för att rädda och skydda människoliv vid och omedelbart efter katastrofer. Biståndet får även användas till att finansiera varje annan kostnad som är direkt knuten till genomförandet av krisrelaterade stödinsatser. 3. Krisstöd enligt denna förordning ska beviljas och genomföras i enlighet med de grundläggande humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. 4. De åtgärder som anges i punkt 2 ska vidtas av kommissionen eller av partnerorganisationer som väljs ut av kommissionen. Kommissionen får som partnerorganisationer särskilt välja icke-statliga organisationer, specialiserade organ i medlemsstaterna eller internationella organ och organisationer med erforderlig sakkunskap. SV 9 SV

10 Artikel 3 Olika slag av finansiell medverkan och genomförandeförfaranden 1. Kommissionen ska genomföra unionens finansiella stöd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. I synnerhet unionens finansiering av stödåtgärder inom ramen för denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i överensstämmelse med leden a och c i artikel 58.1 i den förordningen. 2. Krisstöd enligt denna förordning ska finansieras genom unionens allmänna budget och genom bidrag som kan lämnas av andra offentliga eller privata givare i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/ Unionens finansiering av stödåtgärder inom ramen för denna förordning, som ska genomföras genom direkt förvaltning, kan beviljas direkt av kommissionen utan förslagsinfordran i enlighet med artikel i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Kommissionen får ingå ramavtal för partnerskap eller förlita sig på befintliga ramavtal för partnerskap som ingåtts enligt förordning (EG) nr 1257/ När kommissionen genomför krisrelaterade stödinsatser genom icke-statliga organisationers försorg, ska kriterierna för den finansiella och operativa kapaciteten anses vara uppfyllda om det finns ett gällande ramavtal för partnerskap mellan organisationen och kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1257/96. Artikel 4 Stödberättigande kostnader 1. Unionsfinansieringen får omfatta samtliga direkta kostnader som är nödvändiga för genomförandet av de åtgärder som ange i artikel 2, inbegripet inköp, förberedelser, insamling, transport, lagring och distribution av varor och tjänster inom ramen för dessa åtgärder. 2. De indirekta kostnaderna för partnerorganisationerna kan också täckas i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/ Unionsfinansieringen får också omfatta utgifter i samband med den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändig för att förvalta det stöd som kommer att tillhandahållas genom denna förordning. 4. Unionsfinansiering för att stödja åtgärder inom ramen för denna förordning får täcka upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. 5. Utgifter som en partnerorganisation haft före dagen för inlämnande av ansökan om finansiering kan vara berättigade till unionsfinansiering. Artikel 5 Komplementaritet och samstämmighet i unionens åtgärder Synergier och kompletterande effekter med andra unionsinstrument ska eftersträvas, särskilt med avseende på de instrument med stöd i vilka någon form av katastrofbistånd eller stöd kan erbjudas, till exempel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 4, 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond. SV 10 SV

11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU 5, förordning (EG) nr 1257/96, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 6, Europaparlamentets och rådets förordning nr (EU) nr 513/2014 7, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 8, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/ och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/ Artikel 6 Skyddet av unionens ekonomiska intressen 1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder. 2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen. 3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastslås i Europaparlamentets och rådets förordning (Euratom, EG) nr 883/ och Europaparlamentets och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 12 genomföra undersökningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras med stöd i denna förordning Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, , s. 924). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, , s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, , s. 93). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EUT L 150, , s. 112). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, , s. 143). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, , s. 168). Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, , s. 1). Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, , s. 2). SV 11 SV

12 4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska såväl kontrakt och bidragsavtal som avtal med internationella organisationer och medlemsstaternas specialiserade organ, vilka ingås med tillämpning av denna förordning, innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, revisionsrätten och Olaf befogenheter att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter. Artikel 7 Övervakning och utvärdering 1. Åtgärder som får finansiellt stöd i enlighet med denna förordning ska övervakas regelbundet. 2. Tre år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen förse rådet med en utvärdering av tillämpningen av förordningen, tillsammans med förslag om dess framtid och, vid behov, förslag till ändringar i den. Artikel 8 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 12 SV

13 FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning Förslag till rådets förordning om tillhandahållande av krisstöd inom unionen 1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 13 NYTT: Krisstöd inom unionen 1.3. Typ av förslag eller initiativ 1.4. Mål X Ny åtgärd Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 14 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Syftet med denna rådsförordning är att fastställa åtgärder för att hantera de akuta och exceptionella humanitära behoven i medlemsstaterna till följd av en katastrof eller oväntad händelse såsom en plötslig och massiv tillströmning av tredjelandsmedborgare till deras territorier Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs Specifikt mål nr 1 Att ge krisstöd inom unionen i avsikt att tillgodose akuta humanitära behov genom bistånd, nödhjälp och, vid behov, insatser för att rädda och skydda människoliv vid och omedelbart efter katastrofer. Att vidta åtgärder i syfte att göra det möjligt eller lättare att nå människor med sådana behov och skapa fri framkomlighet för denna hjälp. Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen NYTT: Krisstöd inom unionen Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen. SV 13 SV

14 Verkan eller resultat som förväntas Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs. Tack vare förslaget kommer Europeiska unionen att inom sitt territorium att kunna ta itu med människors akuta humanitära behov till följd av kriser genom tillhandahållande av krisstöd i enlighet med de grundläggande humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Antalet personer som gynnas av krisstödet inom Europeiska unionen [i absoluta tal eller som en procentandel av det totala antalet biståndsbehövande] per enskild kris Motivering till förslaget eller initiativet Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt Detta förslag till rådets förordning syftar till att komplettera befintliga EU-instrument och rättsliga grunder, närmare bestämt genom att på ett mer målinriktat sätt förse människor inom unionen med krisstöd för att tillgodose akuta humanitära behov till följd av en kris i en eller flera medlemsstater. Tillhandahållande av krisstöd inom Europeiska unionen kan komma att krävas i samband med katastrofer där den exceptionella omfattningen och följden är sådan att den leder till allvarliga och omfattande humanitära konsekvenser Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå: Målen för denna förordning kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, utan kan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning eller verkningar, bättre uppnås på unionsnivå genom antagande av åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Det mervärde som EU kan erbjuda består bl.a. av minskade förluster av människoliv samt minskade miljöskador, ekonomiska och materiella skador, omedelbart bistånd till personer inom Europeiska unionen som drabbats av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan, effektivare och snabbare reaktioner på begäran om bistånd inom unionen, genom icke-statliga och internationella organisationer, eller medlemsstaters specialiserade organ som valts ut av kommissionen, ökad uppmärksamhet på EU:s insatser i krissituationer Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder De erfarenheter som gjorts under den senaste tidens migrations- och flyktingkris visar på luckorna bland nuvarande rättsliga och finansiella instrument, som inte är tillräckliga och i behov av komplettering för att mer målinriktat tillgodose de akuta humanitära behoven inom Europeiska unionen. Det föreslagna instrumentet är nödvändigt med tanke på den pågående migrations- och flyktingkrisen och eventuella andra framtida kriser av liknande slag. SV 14 SV

15 Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter Ett antal EU-instrument, såsom solidaritetsfonden, asyl-, migrations- och integrationsfonden, fonden för inre säkerhet eller Europeiska fonden för dem som har det sämst ställt, kan i nödsituationer ställa betydande ekonomiska medel till förfogande för bistånd inom EU, vilket innebär en lättnad för medlemsstaterna. Genom dessa instrument kan katastrofbistånd tillhandahållas i form av bidrag till, bl.a. syften som avser skydd och inkvartering samt grundläggande förnödenheter. De är dock inte särskilt inriktade mot att tillgodose omfattande humanitära behov. De förlitar sig särskilt på myndigheternas administrativa och operativa kapacitet, som kanske redan är finansiellt och ekonomiskt pressad. Därför är det lämpligt att inrätta ett särskilt instrument för att tillgodose katastrofdrabbade människors grundläggande humanitära behov inom unionen och samtidigt minimera de ekonomiska konsekvenserna för de berörda medlemsstater som står inför allvarliga ekonomiska svårigheter. Synergier med ovannämnda instrument och kompletterande effekter därav, liksom med Europeiska regionala utvecklingsfonden och unionens civilskyddsmekanism, kommer att säkerställas. Förslagets tillämpningsområde går utöver den nuvarande migrationskrisen. SV 15 SV

16 1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid Förslaget eller initiativet ska gälla från Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ. X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid X Efter en inledande period från och med den [datum för ikraftträdande] 2016 X med en klausul om utvärdering efter tre år Planerad metod för genomförandet 15 Anmärkningar Ej tillämpl. X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen X inom dess avdelningar. via genomförandeorgan X Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till X internationella organisationer och deras organ (FN-organ, Internationella rödakorskommittén, Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen och Internationella organisationen för migration). EIB och Europeiska investeringsfonden organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen X offentligrättsliga organ X privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under Anmärkningar. 15 Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: SV 16 SV

17 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder: Åtgärder som får finansiellt stöd i enlighet med detta förslag ska övervakas regelbundet. Kommissionen ska utarbeta och till rådet överlämna en utvärderingsrapport tre år efter förordningens ikraftträdande. Rapportering tillhandahålls också genom andra kanaler såsom den årliga verksamhetsrapporten (inklusive revisionsförklaringen), den årliga utvärderingsrapporten och de enskilda utvärderingsrapporterna samt den årliga revisionsrapporten Administrations- och kontrollsystem Risker som identifierats: Risker kan vara kopplade till en korrekt tillämpning av det interna kontrollsystemet enligt beskrivningen i Uppgifter om det interna kontrollsystemet: Med avseende på nuvarande lagstiftning planeras ett system för internkontroll, för att garantera att de medel som finns tillgängliga inom ramen för det nya insatsen används på ett korrekt sätt och i enlighet med tillämplig lagstiftning Systemet har följande utformning: 1. Ett system för internkontroll inom GD Echo med inriktning på efterlevnaden av gällande administrativa förfaranden och lagstiftning på området civilskydd. Internkontrollstandarder används för detta ändamål. Övervakningen sker fortlöpande med regelbunden uppföljning av projekt, urval och bedömning av partnerorganisationer, översyn av dessa, bedömning av efterlevnaden och rapportering. En årlig halvtidsöversyn genomförs också för att identifiera eventuella avvikelser från målet och eventuella ändringar av det årliga arbetsprogrammet. Resultatinriktade system har redan inrättats för att övervaka och rapportera om i) genomförandet av ramen för katastrofförebyggande, ii) katastrofberedskapen, iii) insatsernas hastighet, omfattning och lämplighet. 2. Revision av bidrag och kontrakt, som tilldelats inom ramen för instrumentet, som utförs av GD Echos revisorer 3. Utvärdering av verksamhet som utförts av externa experter. Utvärderingar i efterhand av de rättsliga instrumenten på civilskyddsområdet. Åtgärderna kan även granskas av externa enheter: OLAF i fråga om bedrägeriärenden och revisionsrätten Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller bedömning av förväntad risk för fel Den beräknade kostnaden för Echos kontrollstrategi motsvarar 2,7 % av ECHO:s budget Denna indikator bygger främst på följande: SV 17 SV

18 De totala personalkostnaderna för Echos experter på fältet plus kostnaderna för de finansiella och operativa enheterna multiplicerade med den beräknade tidsåtgången (50 %) för kvalitetssäkring, kontroll och övervakning. De totala resurser som Echos externa revisionssektor använder till revisioner och kontroller Med hänsyn till de mycket begränsade kostnaderna för sådana kontroller, tillsammans med de kvantifierbara fördelar (korrigeringar och återkrav) och ickekvantifierbara fördelar (kontrollernas avskräckande effekt och kvalitetssäkrande effekt) som är knutna till dessa, kan kommissionen sluta sig till att de kvantifierbara och icke kvantifierbara fördelarna med kontrollerna i hög grad uppväger de begränsade kostnaderna för dessa. Detta bekräftas av den fleråriga frekvensen av kvarstående fel på 1,33 % som kommissionen rapporterat avseende sin avdelning för humanitärt bistånd och civilskydd (Märk: utkast till den årliga verksamhetsrapporten för 2015) Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter En bedrägeribekämpningsstrategi lanserades under 2013 i enlighet med EG:s övergripande bedrägeribekämpningsstrategi och är för närvarande föremål för översyn (Märk: översynen ska genomföras vartannat år). Strategin bygger på en uppsättning kontroller som syftar till att förebygga och upptäcka bedrägerier. Kontrollerna ingår huvudsakligen i de åtgärder som syftar till att garantera transaktionernas laglighet och korrekthet. Bedömningen av vilken inställning Echos partnerorganisationer har till att förebygga och spåra bedrägerier är exempelvis en del av det revisionsprogram som följs vid genomförandet av revisionsstrategin. Strategin för bedrägeribekämpning innehåller fastställda mål med vidhängande åtgärdsplaner som syftar till att öka den nuvarande kontrollstrukturens kapacitet att motverka och upptäcka bedrägerier, särskilt i fråga om ökad medvetenhet, både internt och bland externa aktörer, stärkta kontroller utifrån riskbedömningar, ökat samarbete med partnerorganisationer, förvaltning av risken för förskingring av stöd, och kapacitetsutbyggnad genom fortbildning och handledning. De åtgärder som vidtagits omfattar kurser för personal vid huvudkontoren och på fältet i syfte att öka medvetenheten och bygga upp kapacitet. På samma sätt har bedrägerimedvetenhet införts i den utbildning som Echoregelbundet erbjuder sina partnerorganisationer. SV 18 SV

19 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel Befintliga budgetrubriker (även kallade budgetposter ) Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetrame n Budgetrubrik Rubrik 3 SÄKERHET OCH MEDBORGARSKAP Typ avanslag Diff./Ickediff. 16 från Eftalände r 17 från kandidatlän der 18 Bidrag från tredjeländ er enligt artikel 21.2 b i budgetförordninge n Krisstöd inom unionen Different ierade NEJ NEJ NEJ NEJ Krisstöd inom unionen stödutgifter Different ierade NEJ NEJ NEJ NEJ Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. SV 19 SV

20 3.2. Beräknad inverkan på utgifterna Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen Nummer Rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap och därpå följande år TOTALT Driftsanslag Åtaganden 1) p.m. p.m Krisstöd inom unionen Betalningar 2) p.m Krisstöd inom unionen Stödutgifter 19 3) p.m. p.m. 7 TOTALA anslag Åtaganden = p.m. p.m. 700 Betalningar = p.m. 700 TOTALA driftsanslag TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program Åtaganden 4) p.m. p.m. 693 Betalningar 5) p.m ) p.m. p.m Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. SV 20 SV

21 TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen Åtaganden = p.m. p.m. 700 Betalningar = p.m. 700 SV 21 SV

22 Rubrik i den fleråriga budgetramen 5 Administrativa utgifter Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) och därpå följande år TOTALT Personalresurser 20 2,020 3,030 3,030 p.m. p.m. 8,080 Övriga administrativa utgifter 0,17 0,20 0,20 p.m. p.m. 0,57 TOTALT Anslag 2,190 3,230 3,230 p.m. p.m. 8,650 TOTALA anslag för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen (summa åtaganden = summa betalningar) 2,190 3,230 3,230 p.m. p.m. 8,650 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) och därpå följande år TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1 5 i den fleråriga budgetramen Åtaganden 302, , ,230 p.m. p.m. 708,650 Betalningar 243, , , p.m. 708, : Totalt 25 (16 AD, 4 AST och 5 CA) för perioden maj december och 2018: Totalt 25 om året (16 AD, 4 AST och 5 CA). SV 22 SV

23 Antal Antal Antal Antal Antal Beräknad inverkan på driftsanslagen Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk [Nedanstående tabell är inte tillämplig. De insatser som kan finansieras genom det föreslagna nya instrumentet är av varierande slag och mycket komplexa, samtidigt som de är oförutsebara till sin natur. Därför är det inte möjligt att på förhand upprätta en lista över realistiska resultat, insatstyper och genomsnittliga kostnader.] Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) TOTALT Mål- och resultatbeteckn ing Typ 21 Geno msnitt liga kostna der Kostn. Kostn. Kostn. Kostn. Kostn. Totalt antal Total kostnad SPECIFIKT MÅL nr Resultat - Resultat - Resultat Delsumma för specifikt mål nr 1 SPECIFIKT MÅL nr 2 - Resultat Delsumma för specifikt mål nr 2 TOTALA KOSTNADER Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: Specifikt/specifika mål. SV 23 SV

24 Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur Sammanfattning Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande: Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) och därpå följande år TOTALT RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen Personalresurser 2,020 3,030 3,030 p.m. 8,080 Övriga administrativa utgifter Delsumma RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen 0,170 0,200 0,200 p.m. 0,570 2,190 3,230 3,230 p.m. 8,620 RUBRIK 3 24 i den fleråriga budgetramen Personalresurser Övriga utgifterav administrativ natur DelsummaRUB RIK 3i den fleråriga budgetramen p.m p.m. 7 TOTALT 5,190 5,230 5,230 p.m. 15,620 Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. SV 24 SV

25 Beräknat personalbehov Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande: Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) XX (vid delegationer) XX (indirekta forskningsåtgärder) (direkta forskningsåtgärder) Extern personal (i heltidsekvivalenter) p.m. p.m. XX (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) XX (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) XX yy 26 - vid huvudkontoret p.m. p.m. - vid delegationer XX (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) Annan budgetrubrik (ange vilken) TOTALT p.m. p.m. Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda Extern personal Behovsbedömningar, utveckling av tekniska specifikationer för nyckelkapacitet, analys av finansieringsförslag, övervakning av projekt, samordning av genomförandet med humanitära partnerorganisationer, operativ samordning vid nödsituationer osv. Stöd till ovannämnda insatser [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). SV 25 SV