Lantbruksnytt. Nya stödmöjligheter med landsbygdsprogrammet. Dec En tidning för dig på landsbygden

Transkript

1 Lantbruksnytt En tidning för dig på landsbygden Dec 2015 Nya stödmöjligheter med landsbygdsprogrammet

2 Samarbete Stödmöjligheter på kring landsbygdenen märkesgris Sven Isaksson och Mats-Ola Rosgardt i Morup ärvde ett samarbete i grisuppfödning från sina föräldrar. Efter några års anonym grisköttsproduktion fick de genom en förfrågan från ICA möjlighet att skapa ett eget varumärke, Morpegrisen, inriktat på korta transporter, bra kvalitet och med tydligt ursprung för kunden. De började med vanlig grisproduktion med en suggpool hos Sven för vidare tillväxt i Mats-Olas stall, ca 2000 slaktgrisar per år. Då gällde det att kunna leverera 200 grisar per gång när bilen kom, en anonym produktion med låga priser. Sven och Mats- Ola stod inför valet att utöka stort eller lägga ner. Precis då ringde ICA som ville kunna sälja ett nära producerat kött. Det var upptakten till ett nytt affärsupplägg, nytt bolag och varumärke, Morpegrisen föddes. Nu har Sven egen suggbesättning som ger ca kultingar. När de väger 30 kilo skickas de till Mats-Ola för att växa klart. Köttet säljs i närliggande butiker; två ICA-butiker, en Coop och Gårdsbutik Thuresson. En förutsättning för märkning av Morpegrisen är att slakteriet Ginsten i Harplinge ställer upp med att ha en stämpel per butik, särhållningen av köttet är helt avgörande. Det hade aldrig varit möjligt på ett större slakteri. Samarbete - ett sätt att utöka Sven har 110 suggor, det tycker han är lagom. Produktionen är småskalig men varken Mats-Ola eller Sven ser någon anledning att utöka till nästa nivå som är kring 1000 suggor. De har inga anställda utan tar in andra företag, maskinstationer och avbytare vid arbetstoppar. Istället har samarbetet varit ett sätt att utöka verksamheten, inom nischen korta transporter och bra kvalitet. De ser många andra fördelar än ekonomisk vinst. Nu hinner de till exempel träffas betydligt mer än tidigare. Utrymme för utveckling Den publika delen av produktionen kommer att bli viktigare, konsumenten vill se hur grisarna har det. Det är en av anledningarna till att Mats- Ola vill bygga ett mottagningsstall med bra utfodring. Den stora vinsten är ett jämnare flöde vid grisleverans. Genom att bygga med öppen sida blir det tillgängligt för besökare. Med stöd går kalkylen ihop Båda har tidigare sökt och fått stöd för lite olika saker; svämbrunn, maskinhall, suggstall och gastäta fodertorn. Stöden blir en morot att göra vissa satsningar, gör att man kommer till skott och kanske tidigarelägger investeringen säger Mats-Ola och Sven. De ser också en vinst i att andra företag hålls igång med deras investeringar och att det blir en miljönytta. De kommer att söka stöd igen, det är en förutsättning för att kalkylen ska gå ihop. Stöden betyder - ingen tvekan, nu kör vi!

3 Investeringsstöd inom jordbruk och trädgård Investeringsstödet kan du söka som har företag inom jordbruk eller trädgård. Det kan vara för att förbättra ekonomiska resultat, underlätta omstrukturering, modernisering, marknadsanpassning och för att bredda verksamheten. Det kan vara till anläggningar som behövs för djurhållning, växtodling och trädgårdsproduktion samt biodling. Du kan bland annat söka stöd för ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar anläggning för foder- och gödselhantering anläggning för övrigt som behövs för djurhållning som exempelvis för mjölkning växthus och tunnlar träd och buskar för odling av frukt och bär stängsel för skydd av frukt- och bärodling anläggningar för dränering strukturkalkning; inköp av kalk och köp av tjänst för spridning specialutrustning för precisionsgödsling anläggningar för torkning och lagring av skörd anläggningar för biodling utveckling av nya maskiner om du ingår i ett innovationsprojekt i landsbygdsprogrammet 40 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara, patent, licensavtal, varumärkesskydd) Under en treårsperiod kan du få max kr i stöd. Lägsta stödbelopp är kr. Enhetskostnader gäller för djurstallar, en schablon används för beräkning av utgifter. Du som har ett jordbruks- eller trädgårdsföretag. Det finns fyra stöd att söka: *Energieffektivisering och odling av energigrödor: För investering i ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering, eller för plantering av de fleråriga energigrödorna salix, hybridasp och poppel. *Förnybar energi: Jordbruk och trädgård kan söka vid breddning av företaget för produktion av energi från biomassa, vind, luft, sol, vatten, jord och berg, både till eget behov och till försäljning. Andra företag utanför nämnda näringar, kan investera i produktion och försäljning av biobränslen eller biovärme, bioel eller biodrivmedel men får inte stöd till produktion för eget bruk. Företag som inte är inom jordbruk eller trädgård kan också investera i biogasanläggningar som kommer att röta annat än gödsel. *Investeringar för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak: Jordbruk och trädgård kan söka för att minska utsläppen vid gödselhantering, teknik för spridning och nedmyllning av stallgödsel, surgörning av stallgödsel, extra lagringskapacitet, rötresthantering för företagets egna behov samt rening av luft från djurstallar. Stödmöjligheter på landsbygden Stöd för energi- och klimatinvesteringar Stöden används för att investera i förnybar energi, energieffektivisering, biogas från gödsel och för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak. *Gödselbaserad biogas: Jordbruk och trädgård kan söka vid breddning av företaget. Det kan vara nya anläggningar för produktion och användning av gödselbaserad biogas samt anläggningar för rötresthantering. Detta kan också inkludera exempelvis uppgraderingsanläggning, rörledningar och kulvertar. Företag som inte är inom jordbruk eller trädgård kan också investera. 40 % av utgifterna som ger rätt till stöd - köp av materiel och fast inredning, konsulttjänster för att planera och genomföra investeringen, programvara. Det behövs minst kr i utgifter för att få stöd, för energigrödor kr (enhetskostnader gäller). Under en treårsperiod kan du få max kronor i stöd. För gödselbaserad biogas gäller 40 miljoner kronor som tas löpande ur en nationell budget. Jordbruks- och trädgårdsföretag kan söka alla stöden. De kan söka förnybar energi och gödselbaserad biogas om det är en breddning av verksamheten. Andra landsbygdsföretagare ska vara små företag för att kunna söka förnybar energi eller investera i gödselbaserad biogas.

4 Färsk köttdisk på landet - upplevelse, service och kundkontakt Janette Högberg på Gårdsbutik Thuresson i Glommen tycker det är häftigt att kunna ha en stor färsk köttdisk på landet. Många nöjda kunder, bra medarbetare och samarbete med närliggande gårdar med hög kvalitet är en förutsättning för att hålla igång ett företag som på 10 år gått från att sälja köttlådor till fullskalig gårdsbutik. Nära livsmedelsproduktion med hög kvalitet är företagets profil. Försäljning direkt till kund är ett arbete i ständig utveckling. Det var Janettes föräldrar som ville sälja eget kött direkt till kund och startade verksamheten. Eva-Lis Thuresson berättar att det började i liten skala, men att ombyggnationer har behövt göras hela tiden efterhand som efterfrågan ökat. Försäljning av egenstyckat kött har utökats med kök för egen charktillverkning blev den nuvarande butiken med personalutrymmen färdig, och kort därefter tog Janette över verksamheten. Senaste investeringen gjordes i charkvarutillverkning men det är inte slut med detta. Nästa investering som behövs är kylrum för mörning av kött och torkning av t.ex. salami. Även tillverkningsköket ska byggas ut. Verksamheten har flera närliggande leverantörer av kött; lamm från Törlans lantbruk, griskött från Morpegrisen, nötkött från Olofsbäcks gård och majskyckling från Janettes bror Kristoffer. Dessutom säljer de produkter från andra nära och starka varumärken. Företaget sysselsätter drygt fem personer, ännu fler vid högsäsong som jul och sommar. Har man ansvar för anställda krävs ständigt arbete med ökad omsättning. Arbete med annonsering, marknader, bra profil och logga är ett måste. Ansök om stöd För ekonomisk hjälp till ombyggnad och inventarier sökte Eva-Lis investeringsstöd som i förra omgången var 30 % av kostnaderna. Stöden var till hjälp men Eva-Lis kommer väl ihåg att det var arbetskrävande att ta fram underlaget till ansökan. Nu hoppas Janette att hon kan ta del av Eva-Lis erfarenheter, när det är dags att söka det nya förädlingsstödet för nya kylar och utbyggnad av tillverkningsköket. Konkurrens med kedjorna Efterhand som kedjorna snappat upp intresset för lokal mat har service och kundkontakt blivit allt viktigare för Thuressons. Det går inte att ha så höga priser som många tror, bra och varierad prisnivå och en större konsumentgrupp är vad som behövs för att kunna hålla en inbjudande och färsk köttdisk på landet, säger Janette. En duktig köttmästare som vet hur en köttdisk ska laddas är till stor hjälp. Att ta hjälp av andra är en viktig del för att lyckas. Ett annat sätt att synas är att delta i tävlingar. Thuressons vann två SM- guld i 2015 års Mathantverk, för Jubileumskorven och Mor Alice pastej.

5 Satsa på hållbart fiske Sök förädlingsstöd Det finns två inriktningar på stödet. Du kan dels få stöd om du förädlar egenproducerade eller inköpta jordbruksprodukter till livsmedel och sedan säljer dem direkt till butik, restaurang eller konsument eller på en lokal marknad (eget och angränsande landskap). Du kan även få stöd för att investera i förädling av jordbruksprodukter till livsmedel om det gör att det blir fler arbetstillfällen på landsbygden. Du kan bland annat få stöd för om-, ny- och tillbyggnad av anläggning eller mobil anläggning för förädling inköp eller avbetalning av ny specialutrustning för förädling 40 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material och ny inredning, köp av tjänst för att bygga eller rusta upp anläggning, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara, patent, licensavtal, varumärkesskydd) Under en treårsperiod kan du få max kr i stöd. Lägsta stödbelopp är kr. Du som driver ett jordbrukseller trädgårdsföretag. Eller företag som sysselsätter färre än 50 personer. Företagets årsomsättning är inte mer än 10 miljoner euro per år. Havs- och fiskeriprogrammet består av stöd för att dels utveckla ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk och dels genomföra en del av den gemensamma fiskeripolitiken och Havsmiljödirektivet. Jämfört med tidigare program ser man ett tydligare miljöfokus i det nya programmet och åtgärder för att öka värdet på fångsten. De övergripande målen i programmet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser och att främja sysselsättning. Det finns 1,5 miljarder kronor i havs- och fiskeriprogrammet för Sverige. Stöd för att nå målen För att genomföra åtgärder finns flera stödområden. För investeringar inom fiske kan man få stöd för selektiva redskap, rovdjurssäkra redskap och andra investeringar som bidrar till att minska fiskets inverkan på havsmiljön. Exempel på miljöinvesteringar i vattenbruk är slutna vattenbrukssystem, där vattenbruksprodukter odlas i slutna recirkulerande system som minskar vattenanvändningen. *Produktiva investeringar i vattenbruk kan handla om skydd mot rovdjur för att därmed hindra rymning. *Startstöd för hållbara vattenbruksföretag ges för etablering av hållbara vattenbruksföretag. *Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter kan vara investeringar för beredning av fångster från kommersiella bestånd som inte får vara avsedda som livsmedel. Det kan också vara beredning av biprodukter. Stöd inom havs- och fiskeriprogrammet Du kan söka stöd för investeringar inom fiske, miljöinvesteringar i vattenbruk, produktiva investeringar i vattenbruk, startstöd för hållbara vattenbruksföretag, beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Andelen stöd du kan få varierar beroende på vem som söker, det varierar mellan %. För stöd till investeringar inom fiske får du max kr per insats. För stöd till miljöinvesteringar i vattenbruk samt startstöd till hållbara vattenbruksföretag får du max kr per insats, lägsta stödbelopp är kr. Vid ansökan om startstöd ska produktion inte ha påbörjats och alla tillstånd som krävs för att starta vattenbruk ska finnas. För stöd till produktiva investeringar i vattenbruk får du max kr per insats, lägsta stödbelopp är kr. För stöd till beredning av fiskerioch vattenbruksprodukter får du max kr per insats, lägsta stödbelopp är kr. Vem kan söka stöd? Myndigheter, kommuner, regionen, företag, organisationer, föreningar och privatpersoner. Från och med april 2016 kommer utbetalningar kunna göras för alla fiskestöd. Alla företagsstöd samt stöd till fiskehamnar beslutas av Länsstyrelsen. Jordbruksverket beslutar om alla övriga projektstöd.

6 Ta vara på chansen till rådgivning Niklas med sonen Pontus och en av gårdens kvigor. Landsbygdsprogrammet innehåller många möjligheter. Utöver flera stöd som ska stimulera till landsbygdsutveckling, finns också möjlighet att få rådgivning och annan kompetensutveckling. En som har tagit vara på chansen är Niklas Eriksson i Nortorp, Frillesås, som ser flera fördelar med att vara med i Greppa Näringen. Niklas har ett 40-tal mjölkkor och 95 ha mark, med naturbeten inräknade. Niklas har varit med i Greppa ganska länge, men fick en nystart när han besökte Greppa-montern på Borgeby i somras. -Häromveckan fick jag en rådgivning om grovfoderodling, säger Niklas. Vi gick igenom gödsling av vallarna, lämplig vallfröblandning, analyser från årets vallfoder och diskuterade lämplig växtföljd och vad man kan göra för att minska förlusterna och i stället behålla växtnäringen på gården. -Det ger mycket att ha en rådgivare att diskutera med - ett bollplank. Det är värdefullt att kunna se orsakssammanhang. Om man till exempel ökar eller minskar gödslingen, vad händer då med foderkvaliteten, näringsförlusterna och påverkan på klimatet? Man får bättre koll på läget, genom hela kedjan. I slutändan handlar det ju om att tjäna mer pengar, samtidigt som man bedriver en miljövänlig produktion. -Så Greppa-rådgivningen är värdefull, säger Niklas. Men det vore också bra med mer företagsinriktad rådgivning av någon som har bra överblick inom olika områden, inte minst vad som gäller i olika regelverk. Man går ju alltid och funderar på hur gården kan utvecklas. Kanske kan man skaffa ett extra ben att stå på. Råd erbjuds inom *Greppa Näringen *Omläggning till ekologiskt *Ett rikt odlingslandskap Vill du ha rådgivning om Ett rikt odlingslandskap? Ring då Länsstyrelsen! Rådgivning inom Greppa eller ekologisk produktion utförs av Växa Sverige, Hushållningssällskapet MarkVäxt05 AB CoA AB Naturcentrum AB LRF Konsult I rådgivarbroschyrerna på Länsstyrelsens hemsida ser du vem som gör vad. Kurser, studieresor och liknande kommer också att erbjudas liksom rådgivning om kommersiell service och att utveckla nya verksamheter. Håll utkik i Länsstyrelsens nyhetsbrev. Prenumererar gör du på hemsidan!

7 Sök stöd med Jordbruksverkets e-tjänst Alla ansökningar görs på Jordbruksverkets hemsida via e-tjänst men det är Länsstyrelsen som fattar beslut. Länsstyrelsen kan svara på frågor som handlar om stöden. Tänk igenom din idé och ta kontakt med en handläggare på Länsstyrelsen innan du söker. Ansökan gör du via e-tjänst på Jordbruksverket, instruktioner finns också där. E-tjänsten hittar du genom att logga in på Mina sidor på För att kunna använda e-tjänst behöver du en personlig e-legitimation. Om du agerar för någon annans räkning, som konsult, behöver du också en fullmakt. Gör du en ansökan för ditt aktiebolag eller handelsbolag behöver du skicka in en fullmakt så att ditt personnummer kopplas ihop med företaget. Du kan via e-tjänst ändra din ansökan så länge inget beslut fattats av Länsstyrelsen. Skicka ansökan först Det är viktigt att du inte påbörjar din insats innan du skickat in din ansökan. Ansökan behöver inte vara fullständigt ifylld för att räknas som inkommen. Efter att ansökan har kommit in kan du välja att påbörja din investering men du gör det på egen risk, eftersom det ännu inte har tagits något beslut om att du får stöd. Ansökan handläggs och om det behövs kompletteringar kommer du att få besked om det. Du får sedan ett beslut om du fått stödet. Om du fått stödet står det ett datum för när du senast ska söka om utbetalning. När du genomfört insatser och betalat utgifter söker du utbetalning. Det är möjligt att ansöka om delutbetalning. Vilka utgifter som man kan få stöd för är lite olika beroende på stöd, det kan du se i de olika artiklarna eller på Jordbruksverkets hemsida. Om du inte genomför din investering som du skrivit i projektplanen eller affärsplanen ska du ta kontakt med Länsstyrelsen. Ansökningarna prioriteras Din ansökan jämförs med andra som lämnat in i samma beslutsperiod. Ansökan poängsätts utifrån olika kriterier, för att få fram de bästa ansökningarna. Höga poäng innebär större chans till stöd. Beslut kommer att tas i olika omgångar varje år. I några stöd tas beslut efterhand som ansökningar kommer in. Det gäller stöd där det är få ansökningar eller där beslut behöver fattas så snabbt som möjligt, t.ex. för rovdjursavvisande stängsel. Regional handlingsplan Hur Länsstyrelsen bedömer ansökningar står i den regionala handlingsplanen. Den har tagits fram utifrån landsbygdsprogrammets mål och de regionala behoven. Planen grundas bland annat på en analys som gjorts över Hallands landsbygd För att få bred förankring i länet finns det ett partnerskap som kan påverka vilken inriktning landsbygdsprogrammet får. Partnerskapet kan lämna förslag till förändring och ska sprida information. Mer information om stöden och den regionala handlingsplanen hittar du på Länsstyrelsens hemsida landsbygdsprogrammet. Här hittar du också kontaktuppgifter till handläggare vid frågor om stöden. Stöd till kommersiell service på landsbygden Du kan få stöd för investeringar som leder till bättre tillgång till service på landsbygden. Syftet med stödet är att upprätthålla och utveckla lokal service för dem som bor, verkar på och besöker landsbygden. Du kan bland annat söka stöd för att behålla och utveckla den lokala servicen i dagligvarubutiker, för drivmedelsanläggningar och servicepunkter distributions- och logistiklösningar 50 % av utgifterna som ger rätt till stöd (*köp av material, inredning eller utrustning, köp av tjänst för om-, ny- och tillbyggnad samt större reparationer, köp av byggnad, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara*). Lägsta stödbelopp är kr. Du kan dock få 90 % av utgifterna som ger rätt till stöd (*se ovan), om någon av nedanstående punkter är aktuell. I detta fall är lägsta stödbelopp kr. investering i förbättrad tillgänglighet start av en nedlagd butik investering för bättre miljö och klimat (inte byte av kyl- och frysutrustning) försäljningsstället för dagligvaror, drivmedel eller servicepunkter är högt prioriterad i Ltänsstyrelsens handlingsplan utifrån de regionala serviceprogrammen Under en treårsperiod kan du få max kr i stöd. Myndigheter, kommuner, regionen, företag, föreningar och andra organisationer.

8 Hyvleri i företagsam bygd Lars Johansson vurmar för det lilla flexibla företaget med personlig service. Fegens Hyvleri, som startade 1935, har en utrymmeskrävande verksamhet som passar bra in i den företagsamma och levande bygden som Fegen är. En investering i en lagerbyggnad blev ett sätt att förbättra inför framtida utveckling. Det fungerar bra att ha denna typ av industri på landsbygden säger Lars. Det finns stor acceptans mot eventuella störningar och alla hjälps åt. Fegen är en företagsam bygd, framförallt inom turistnäringen. Att det är en levande bygd märks också på att det byggs bostäder och förskola, vilket behövs eftersom ungdomarna stannar kvar och det finns fler barnfamiljer. Lars känner också bygdens stöd. Under byggtiden fick han bra respons från samhället. Man tycker det är positivt att verksamheten finns och utvecklas. Att driva ett hyvleri är en livsstil, man måste vara en problemlösare. Under dagen kan mycket hända, allt från stororder till maskinhaveri. För att kunna möta större kunder och olika förfrågningar är det också viktigt att ha ett nätverk av kollegor och leverantörer. Ny lokal behövdes Det fanns ett behov av att förbättra utrymmena för virkeshantering inför framtiden. Med rätt lokal underlättas internlogistiken, vilket spar tid och kostnader när virket inte behöver flyttas omkring så mycket. Skaderisken minskar också, både för människor och för virke. Mindre körtid ger även en miljövinst. Det högkvalitativa virket ligger nu väl skyddat i den nya lokalen och det är mer lättarbetat. Efterfrågan på trä går i vågor, den miljömedvetna konsumenten ger bra möjligheter för hyvleriet. Lagerlokalen är väl tilltagen och om det behövs kan den även användas för produktion. Att investera En lagerlokal av denna omfattning var inte möjlig att hyra, en investering var nödvändig. En anställd tipsade om att det fanns stöd att söka efter att ha läst en annons från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Lars ringde till Länsstyrelsen i Halland och kollade och fick sedan stödet Därmed blev det lättare att räkna hem investeringen. Lars tipsar om att det är viktigt att planera och söka stöd tidigt under planeringsstadiet, det går inte att ha akuta behov.

9 Investeringsstöd till nya jobb på landsbygden Syftet med stödet är att främja utvecklingen av små företag på landsbygden så att det blir fler arbetstillfällen och att bredda verksamheten i jordbruks- och trädgårdsföretag. Du kan bland annat få stöd för anläggningar och produktionsutrustning inom turism, omsorg, tillverkning, tjänster, detalj- och partihandel, hantverk, restaurang, kultur och nöjen. 40 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material och ny inredning, köp av tjänst för att bygga eller rusta upp anläggning, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara). Under en treårsperiod kan du få max kr i stöd. Lägsta stödbelopp är kr. Du som har ett företag på landsbygden som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som omsätter högst 10 miljoner euro per år och har färre än 50 anställda Du som vill bredda din jordbrukseller trädgårdsverksamhet. Samlingslokaler och idrott och fritid Syftet med stödet är att skapa och behålla anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter på landsbygden. Du kan söka stöd för anläggningar för idrotts- och fritidssysselsättning samlingslokaler för olika typer av aktiviteter 90 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material, inredning eller utrustning, köp av tjänst för om-, ny- och tillbyggnad samt större reparationer, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara) Under en treårsperiod kan du få max kr i stöd. Lägsta stödbelopp är kr. Myndigheter, kommun, region, företag, föreningar, andra organisationer. Investeringar i småskalig infrastruktur Du kan få stöd för att bygga, förbättra eller utvidga småskalig infrastruktur på landsbygden för att ge en ökad livskvalitet och en tryggare utomhusmiljö. Du kan söka stöd för att sätta upp vägbelysning, anlägga mindre vägar, bygga bryggor och broar, anlägga en pendelparkering eller skapa system för samåkning 90 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material, inredning eller utrustning, köp av tjänst för att uppföra eller rusta upp småskalig infrastruktur, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen). Under en treårsperiod kan du få max euro i stöd. Lägsta stödbelopp är kr. Myndigheter, kommun, region, företag, föreningar och andra organisationer.

10 Rehabilitering och rekreation i grön miljö Gill Croona har fokus på gott bemötande, det är A och O för god vård säger Gill. Det har präglat hennes yrkesliv inom sjukvård och pedagogik. Och det fortsätter att vara en grund för rehabiliteringen, kärnverksamheten på Kärramosse gård i Grimeton. Startskottet för verksamheten var en ombyggnation med hjälp av ett företagsstöd, svinhuset blev verksamhetshus. Huset var en förutsättning för att kunna driva företaget Grön Hälsa & Rehab på gården. Verksamhetshuset, med plats för aktiviteter, är bara början på Gills planer. Nästa steg är att skapa en mötesplats utomhus, tillgänglig för allmänheten, med inriktning på natur, fåglar och rekreation. Platsen för detta ska bli på de gamla åkrarna vid det tidigare gårdsläget. Historien om platsen och människorna kommer vara en del av upplevelsen. En del av åkern var före dikning ett stort mossområde och här planeras nu för att återskapa en större våtmark. För att göra området mer tillgängligt ska även den äldre ladan restaureras. Inriktningen här blir annat än rehabilitering. Det blir en plats för rekreation, och fågel- och naturintresserade personer förväntas kunna använda området. Det är stora investeringar som behövs och därför ska Gill ansöka om stöd både för att bygga våtmark och stöd för att utveckla natur- och kulturmiljön. Våtmarken och restaureringen av den kulturhistoriskt värdefulla ladan är avgörande för utökning av verksamheten. På längre sikt finns också idéer om att vid Stegasjön skapa en friluftsplats som kan användas för utbildning, integration och turism. Samarbete Gill samarbetar med flera andra företag i närområdet. I företaget Grön Hälsa & Rehab samarbetar Gill med Kajs-Marie Unosson, Lynga KBT. De har naturstödd rehabilitering gemensamt och kompletterar varandra med sina olika bakgrunder. Källdalens trädgårdar var med i starten och finns som en potentiell samarbetspartner, även om de just nu lägger den mesta tiden på sina odlingar. För Stenhuset i Obbhult, med konferensanläggning och bed & breakfast, kommer Kärramosse kunna vara en plats för äventyr. Besökarna på Grimetons radiostation ser Gill också som en viktig tillgång. Hinder och möjligheter Grön Hälsa & Rehab har avtal med Arbetsförmedlingen i Varberg och Falkenberg, Falkenbergs kommun och snart även Varbergs kommun. Att få deltagare till gården är ett ständigt arbete. Nya möjligheter öppnar sig dock genom att Region Halland har beslutat att upphandla Grön rehabilitering som komplement till annan vård. Gill ser landsbygdsprogrammets stöd som en möjlighet till utökning av verksamheten. Att planera projekten och söka stöd och tillstånd tar dock en del tid och energi. Hon har inledningsvis tagit hjälp av rådgivning från Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet för våtmarken. För ladan har hon tagit hjälp av Länsstyrelsen, Region Halland och Marknad Varberg.

11 Stöd till infrastruktur för rekreation, turism och turistinformation Syftet med stödet är att skapa möjligheter till rekreation för allmänheten. Det ska också förbättra möjligheterna till turism i området. Du kan bland annat söka stöd för badplatser, lekplatser eller leder för vandring, cykel, kanot och skoter, alla fria att använda för allmänheten. att ta fram och sprida turistinformation som syftar till att få fler besökare till landsbygden, turistbroschyrer, webbplatser och skyltar för att informera om bygden och de natur- och kulturarv som finns. 90 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen, köp av konsulttjänst för uppföra eller upprusta infrastruktur eller för att ta fram och sprida informationsmaterial, köp eller utveckling av programvara). Lägsta stödbelopp är kr. För vandringsleder gäller enhetskostnaderna: 950 kronor per 100 meter i skog som behöver röjas 600 kronor per 100 meter i öppen mark som behöver röjas 100 kronor per 100 meter i mark som inte behöver röjas, som stigar, vägar eller öppna marker Myndigheter, kommuner, regionen, företag, föreningar och andra organisationer kan söka det här stödet. Utveckling av natur- och kulturmiljö Du kan få stöd om du bevarar eller utvecklar natur- och kulturmiljöer. Stöd kan sökas för två områden; utveckling av kulturhistoriska byggnader i odlingslandskapet och för hembygdsgårdar. Du kan bland annat söka stöd för Investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla kan också ingå här. Åtgärder som bidrar till att stärka landskapets natur- och kulturvärden inom en by eller bygd och utvecklar området till en miljö som är attraktiv att bo i vad gäller friluftsliv och rekreation. Det ska också ge bättre förutsättningar för turism och annat företagande. Investering för att ta tillvara och vårda kulturhistoriskt värdefulla byggnader som hör till hembygdsgårdar, även trädgårds- och gårdsmiljöer, som kan utvecklas till mötesplatser och turistmål. Investering vid hembygdsgården som förbättrar tillgänglighet och information för allmänhet och besökare och även bygga en ny anläggning i anslutning i hembygdsgården för service till besökare. För företag gäller 50 % av utgifterna som ger rätt till stöd (köp av material och för hembygdsgårdar fast inredning, köp av konsulttjänst för att planera och genomföra investeringen). För offentliga aktörer gäller 100 % och för övriga sökanden 90 %. Under en treårsperiod kan du få max euro i stöd. Det behövs kr i utgifter för att få stöd. Myndigheter, kommuner, regionen, företag, föreningar och andra organisationer.

12 Alla goda ting är trekor, glass och generationsskifte Henrik Alfredsson i Veddige har länge varit inställd på att ta över mjölkgården efter pappa Bo, driften har Henrik redan haft i 5 år övertog han företaget på riktigt, och i samband med det påbörjades även en investering för framtiden, ett nytt mjölkstall för 220 kor och möjlighet till utökning. Det fanns också en önskan om att förädla mjölken själv och då passar det bra att Jenny, Henriks fru, tillverkar och säljer Viskadalens gårdsglass och pastöriserar mjölk på gården. Henrik och Jenny flyttade till Måns Börsgård för åtta år sedan och när Bo gick i pension 2014 var det självklart att skiftet skulle genomföras, vilket gick ganska smidigt. Henrik har alltid varit intresserad av jordbruk och än så länge visar även nästa generation samma intresse. Startstödet bidrog till lägre lånekostnader och Henrik tror att stödet kan vara särskilt viktigt om man vid övertagandet är i behov av att bygga nytt och utvecklas. Så fort det var möjligt, i september 2014, sökte han även det nya stödet för djurstallar. Själva ansökan har han låtit konsulter göra. Den gamla mjölkgropen är dålig och det nya stallet ger 220 platser och går att utöka med 80 platser till. Henrik är luttrad och vet att det kan ta tid innan beslut om stöd kommer. Han har dock redan börjat bygga. Banken räknar med att stödet beviljas. Mjölken blir Gårdsglass En bra marknadsföring för jordbruket är Viskadalens gårdsglass som Jenny driver. Med hjälp av företagsstöd investerades det i en ny byggnad, inventarier och frysbil och verksamheten startade Det började med att de läste om ett företag som ger utbildning, hjälper till med marknadsföring, säljer utrustning, förpackningar och recept, allt för att kunna komma igång snabbt. Gårdsglass är ett europeiskt koncept och bara en producent kan finnas inom ett visst geografiskt område. Det ska vara en lokal glass utan onödiga tillsatser. Mjölken är från gården. Äggen och så mycket som möjligt av frukt och bär är även det från Halland. Det är dock lite svårare med chokladen! Marknadsföring är ett ständigt arbete med kontakt med återförsäljare, demonstrationer, hemsida och Facebook. En viktig arena för erfarenhetsutbyte och marknadsföring är kartan Kulinarisk resa som samlar Hallands lokala matproducenter. Många har också velat komma och titta på tillverkningen, det är ett hantverk att göra glass.

13 Utrymme för utökning Gemensamt planerar Jenny och Henrik för utökning både av mjölken och glassen. De har ett gott samarbete med grannarna om odling av vall och foderspannmål och användning av stallgödseln. I bygden är det inte heller någon konkurrens om marken och betesdjur är efterfrågade, så Henrik ser inga hinder för expansion. Sök startstöd Startstödet är en startpremie som ska underlätta för yngre personer att starta eller ta över ett jordbrukseller trädgårdsföretag. Stödet är på kronor och Jordbruksverket betalar ut det i två omgångar. Du ska vara yngre än 40 år när din ansökan kommer in. Du får inte ha varit etablerad som jordbruks- eller trädgårdsföretagare mer än sex månader när du söker. Företaget ska vara inriktat på primärproduktion. Du ska ha gymnasieutbildning och viss jordbruks- eller trädgårdsutbildning. Är du 40 år eller yngre och har startat din verksamhet 2011 eller senare, kan du också söka stödet Ung jordbrukare i SAM-ansökan. Att stängsla mot rovdjur Tamdjur och rovdjur, går det ihop? Med bra stängsel kan du komma långt. Vill du vara extra säker rekommenderas rovdjursavvisande stängsel. Du kan söka stöd för att sätta upp sådant stängsel. Stödet riktar sig till dig som behöver skydda dina betesdjur mot rovdjursangrepp, främst varg men även lo. Lodjur är svårare att skydda sig mot, även med rovdjursavvisande stängsel. Lodjuret är väl etablerat i Halland och det föds årligen ungar. Det rör sig inte om mer än ett par honor per år som får ungar. Lodjursstammen håller främst till i östra Halland. Varg förekommer i länet då och då. Än finns inga etablerade revir eller revir där det föds valpar. Det förekommer dock att ensamma vargar vandrar för att hitta en annan varg att bilda revir med. En varg kan vandra snabbt genom länet eller vara stationär inom ett område en viss tid. Skydda dina betesdjur Där det finns rovdjur följer också risk för angrepp, främst för får och getter. Nötboskap blir sällan angripna och hästar sällan skadade eller dödade av rovdjur. Det går att skydda betesdjur från angrepp. Ett vanligt fårnät som är väl sträckt och sluter tätt mot marken är ett bra grundskydd. Så Rovdjursavvisande stängsel Detta krävs för att få stöd Du måste sätta upp stängsel mot rovdjur runt hela hagen, ange hur många meter du söker för. Stängslet måste vara permanent och byggas enligt Viltskadecenters senaste anvisningar. Man kan få stöd för att komplettera med två extra trådar på stängsel som redan finns, t.ex. fårstängsel eller för riktiga rovdjursstängsel med fem trådar. kallade rovdjursavvisande stängsel är ett 5-trådigt elstängsel alternativt vanligt fårnät kompletterat med en eller två eltrådar. Dessa stängsel har visat sig vara ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp enligt de villkor och anvisningar som Viltskadecenter ger. På Länsstyrelsens webbplats finns mer information om stängsel och om vilka åtgärder som kan vidtas direkt efter ett angrepp. Där finns också information om Rovdjursalert- en sms-tjänst som ger snabb information om ett angrepp har inträffat. Du kan få stöd för att sätta upp stängsel för att hålla rovdjur borta från dina marker. Syftet är att hindra rovdjur från att angripa dina djur i betesmarker och på vallar. Du får en fast ersättning på 50 kronor per meter stängsel. Du kan få stöd för att sätta upp stängsel mot varg eller lodjur, om du har betesdjur som betar betesmarker, slåtterängar eller betesvall. Du ska vara markägare, lantbrukare eller företräda en organisation eller förening.

14 Investera för renare vatten Investera för renare och vatten bättre och miljö bättre miljö Slutbesiktning av Lars Jönssons våtmark i Ryggebo För Halland har våtmarksbyggandet haft stor betydelse för fågellivet. Av de 94 våtmarksprojekten har de stora, grunda och relativt kustnära våtmarkerna haft störst betydelse för fåglarna. Under har 241 ha restaurerad och nyanlagd våtmark anlagts med pengar från landsbygdsprogrammet. Genomsnittskostnaden för att anlägga ett hektar våtmark i Halland blev drygt kr/ha. Även i det nya programmet finns möjligheter till anläggning och restaurering av våtmarker. Det går också att göra investeringar kopplade till förbättringar i vattendrag. Det finns två olika stöd för anläggning och restaurering av våtmarker, ett för att gynna biologisk mångfald och ett för att skapa näringsfällor. Ofta blir det en kombination av de syftena. För biologisk mångfald prioriteras grunda, stora och kustnära våtmarker eftersom de ger störst miljönytta. Larssons damm strax söder om Halmstad betas med nötkreatur och alla slänter är flacka, ett fint exempel på en våtmark som är väldigt bra för den biologiska mångfalden. I några av våtmarkerna har skärfläckor häckat och ett flertal rariteter från fågelvärlden har observerats. Våtmarker för näringsrening kan byggas på många olika sätt och fokus är att öka vattnets uppehållstid och få ett jämt och bra flöde. Störst effekt fås om tillrinningsområdet är förhållandevis stort och huvudsakligen består av åkermark. Hos Lars Jönsson i Ryggebo, Heberg, finns exempel på en våtmark med mycket stor miljönytta. Avrinningsområdet består huvudsakligen av brukad åkermark och läget är relativt nära havet. En större kulvert har öppnats upp och en damm anlagts innan kulverten når Ätran. Förbättrad vattenkvalitet Detta är stöd som kan rymma olika typer av projekt. Syftet är att bidra till att höja statusen på vattendrag, enligt EU:s vattendirektiv. Det kan handla om att bygga fiskväg, återmeandra vattendrag eller andra biotopförbättringar. Ett exempel på åtgärd är ombyggnaden av Stjernarps gamla sågverksdamm. Målet var att fisken skulle kunna simma förbi dammen och upp till lekområdena uppströms. Vid vattenuttag ur dammen ska inte naturvärden i vattendraget påverkas negativt. Nya stöd tvåstegsdiken och reglerbar dränering Stöden startar Syftet med tvåstegsdiken är att minska erosionen i vattendraget och därmed få minskat näringsläckage. Frekvens och längd på översvämningar av åkermarken kommer också att minska. Det breddade tvåstegsdiket får en lägre vattenhastighet och man tänker sig viss sedimentation i diket, på det bräddade planet. Förhoppningsvis kan även fiskevårdsåtgärder rymmas inom projekten. Det har genomförts ett pilotprojekt i Sandbäcken i Tvååker, initierat av Länsstyrelsen Syftet med reglerbar dränering är att tillfälligt höja grundvattennivån i fält och därmed minska näringsläckaget. Under vissa förutsättningar kan systemet även användas för bevattning via dräneringssystemet. I Halland kan systemet vara lämpligt på fält som är väldigt platta och där man har en dryg meter sand på lera. I Halland har det inte genomförts någon anläggning inom stödet som även fanns i förra programperioden.

15 Stöd för våtmarker och vattenåtgärder Du kan få stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker eller förbättra vattenkvaliteten i odlingslandskapet. Det arbete du gör för att förbättra vattenkvaliteten ska gå att koppla till påverkan från jordbruk. Du kan få hjälp från Länsstyrelsen med att bedöma om platsen du föreslår är lämplig. Ta alltid kontakt med Länsstyrelsen innan du börjar med ditt arbete. Du kan bland annat söka stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker för att skapa förutsättningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald. Det kan till exempel vara för att gynna rödlistade fåglar eller groddjur som har våtmarker som livsmiljö. att anlägga eller restaurera våtmarker för att minska transporten av kväve och fosfor från åkermark till sjöar, vattendrag och hav. arbete med att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav, för insatser som syftar till att minska övergödning eller arbete som förbättrar livsvillkoren för vattenlevande organismer, till exempel återmeandring, öppna upp kulvertar, skapa fria vandringsvägar eller skapa nya biotoper längs med och i vattnet. Åtgärderna ska även bidra till att höja statusen enligt EU:s vattendirektiv. 90 % av de stödberättigade utgifterna (varor eller tjänster du behöver köpa för att planera, projektera och genomföra miljöinvesteringen). 100 % av de stödberättigade kostnaderna kan fås då miljönyttan bedöms vara särskilt stor i förhållande till kostnaden. Under en treårsperiod kan du få max kr i stöd. Det behövs minst kr i utgifter för att få stöd. För våtmarker finns en gräns på kr/ha. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 % upp till kr/ha. Förutom enskilda personer kan även myndigheter, kommuner, regionen, föreningar, organisationer och företag söka. Tvåstegsdiken och reglerbar dränering Villkoren för stöden beslutas i december I Stjernarp går den nya bäckfåran numera helt vid sidan om sågverksdammen. Endast ett mindre flöde rinner numera genom dammen. Stort intresse för bredband Ett snabbt bredband gör det möjligt för dig som bor på landsbygden att vara en del av det digitala samhället. För att öka tillgången till bredbandsnät med hög överföringskapacitet har Halland tilldelats 76,6 miljoner till och med I Halland har 32 ansökningar kommit in till första beslutsomgången. När ansökan lämnats in kan investeringen påbörjas, men på egen ekonomisk risk. Beslut kommer att fattas tidigast februari Stöd till bredband Du kan få stöd för att anlägga bredband på landsbygden, där det inte finns NGA-nät och där ingen annan bygger. Du kan söka stöd för utgifter du har för att anlägga den passiva infrastrukturen, den grundläggande fysiska infrastrukturen, till exempel kanalisationsrör och fiberkablar. 60 % av utgifterna som ger rätt till stöd (projektering av bredbandsnätet, anläggningsarbeten, material, dokumentation av bredbandsnätet, administration av projektet). Det behövs minst kr i utgifter för att få stöd. Projektet kan få högst 10 miljoner euro i stöd. Den som söker stödet ska vara en juridisk person. Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stöd.

16 Du har nu läst en översikt över möjligheterna i Landsbygdsprogrammet. Vill du veta mer om de olika stöden är du välkommen in på Ett rikt odlingslandskap - ring Länsstyrelsen för rådgivning, Ta vara på chansen till rådgivning Greppa Näringen och Ekologisk produktion - ladda ner våra rådgivningsbroschyrer från hemsidan. Där hittar du kontaktuppgifter till alla rådgivare. Och missa inte vårt nyhetsbrev via mail, där vi informerar om kurser och annat som är på gång. Prenumererar gör du på hemsidan. Miljömålskonferens 22 januari 2016 Hallands landsbygd - en resurs i miljömålsarbetet 2016 års upplaga av miljömålskonferensen, går av stapeln på Gullbrannagården, strax söder om Halmstad. Konferensen kommer att fokusera på aktuella frågor som det nya Landsbygdsprogrammet, landsbygdsföretagens roll i miljömålsarbetet och vad som krävs för att vi ska nå milljömålet Ett rikt odlingslandskap. Tjänstemän och politiker, representanter för företag, intresseorganisationer och näring samt övriga intresserade är välkomna. Mer info kommer på Länsstyrelsens hemsida Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, landsbygdsenheten, Halmstad Tel Hemsida: Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Tabergs Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten Text och foto Kristin Ovik, Barbro Kindt, Cecilia Stendahl, Harald Wetter, Hans Bjuringer