1 (2) Kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott Onsdagen den 29 maj 2019, kl. 10:00 Sammanträdesrum 2, Stadshuset I tur att justera: Ersättare: Tid

Transkript

1 1 (2) Kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott Onsdagen den 29 maj 2019, kl. 10:00 Sammanträdesrum 2, Stadshuset I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för justering: Lena Wallentheim Hanna Nilsson Kommunledningsförvaltningen Föredragningslista Ärenden 1. Protokollsjustering 2. Handlingsplan integration Handlingar Föredragande Till Enhetschef AK KF Enhetschef Jessica Nilsson AU Ekonomichef KF KLF tjänsteskrivelse Förslag till handlingsplan till Hässleholms kommuns integrationsstrategi 3. Funktionsavtal avseende växeltjänst Hörby Handlingar KLF tjänsteskrivelse Samarbete med Hörby kommun om växelfunktion, KSAU, , 298 Funktionsavtal om växeltjänst, Program för uppföljning av privata utförare Handlingar KLF tjänsteskrivelse Förslag till program för uppföljning av privata utförare

2 2 (2) 5. Motion om insatser mot psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Kanslichef KF Kanslichef KF Kanslichef KF Kanslichef AU Handlingar KLF tjänsteskrivelse BUN protokoll BUF tjänsteskrivelse Motionen 6. Motion om exploatering av parker i kommunens tätorter Handlingar KLF tjänsteskrivelse Motionen 7. Begäran om medgivande till ändring av stadgar för Hörjagården Förening upa Handlingar KLF tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från föreningens årsmöte Förslag till nya stadgar Nu gällande stadgar från Förordnande av kommundirektör och förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen Handlingar KLF tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens arbetsutskott Lars Johnsson (M) Ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Isabelle Lood Sekreterare

3 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KLK 2019/144 Handläggare Integrationssamordnare Jenny Carlbom Arbetsmarknad och kompetensutveckling Tjänsteskrivelse Handlingsplan integration Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige följande beslut: Anta förslaget till handlingsplan för integration, som åtföljer den tidigare antagna integrationsstrategin för Hässleholms kommun. Beskrivning av ärendet I enlighet med den av kommunfullmäktige beslutade integrationsstrategin för Hässleholms kommun har kommunledningsförvaltningen tagit fram en handlingsplan som åtföljer integrationsstrategin. Handlingsplanen är framtagen i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen. Handlingsplanen kompletterar integrationsstrategin med konkreta handlingsvägar och indikatorer för måluppföljning till strategins delmål. Handlingsplanen utgår från integrationsstrategins fyra långsiktiga mål: 1) Tillgång till bostäder 2) Kvalitativ utbildning 3) Ta tillvara kompetens och skapa förutsättningar för ökat deltagande i arbetslivet 4) Stärkt deltagande och inflytande och ökad social sammanhållning. Handlingsplanen specificerar handlingsvägar för att uppnå målen. Syftet med handlingsplanen är att konkretisera integrationsstrategin och underlätta uppföljning av målen. Handlingsplanen ska följas upp på årsbasis. Kommunledningskontoret / Arbetsmarknad och kompetensutveckling Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

4 2 (3) Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Handlingsplanen syftar till att effektivisera integrationsarbetet i Hässleholms kommun och underlätta etableringsprocessen för nyanlända i kommunen så att de blir självförsörjande och delaktiga i det svenska samhället. Barnperspektivet Barns rättigheter och behov berörs i samtliga mål i handlingsplanen. Konkreta handlingsvägar finns bland annat för barns rätt till kvalitativ utbildning, att personal som möter målgruppen har kompetens att hantera människor med trauman och att kommunen ska verka för ökad dialog och medvetenhet i värdegrundsfrågor för nyanlända och ensamkommande unga. Nyanlända och utrikesfödda barn beräknas också påverkas positivt av att deras målsmän blir självförsörjande och delaktiga i det svenska samhället. Miljökonsekvenser Bedöms ej aktuellt. Facklig samverkan Bedöms ej aktuellt Ekonomiska konsekvenser Handlingsplanen liksom integrationsstrategi för Hässleholms kommun syftar till en snabbare etablering av nyanlända i kommunen. Att nyanlända blir självförsörjande så tidigt som möjligt minskar kommunens och statens utgifter. Bilagor 1) Handlingsplan integration Sändlista: Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Hässlehem JAV

5 3 (3) Arbetsmarknad och kompetensutveckling Jenny Carlbom Integrationssamordnare Annika Karlsson Enhetschef samordning, utveckling och internt stöd Jan-Ole Engkvist Avdelningschef arbetsmarknad och kompetensutveckling JAV

6 Handlingsplan till Hässleholms kommuns integrationsstrategi

7 Innehållsförteckning 1. Långsiktigt mål 1: Tillgång tillbostäder Delmål 1a: Nyanlända har tillgång till ett fullvärdigt boende i kommunen Delmål 1b: Nyanlända har förutsättningar att söka bostad i kommunen 2. Långsiktigt mål 2: Kvalitativ utbildning Delmål 2a: Kommunen ska säkerställa att invånvarna har språkkunskaper som möjliggör sysselsättning, i form av arbete eller studier Delmål 2b: Kommunen ska verka för tillgång till vuxenutbildning som leder till arbete eller behörighet till fortsatta studier Delmål 2c: Kommunen ska säkerställa att samtliga nyanlända elever blir klara med sin grundskoleutbildning och behöriga att läsa vidare på gymnasienivå 3. Långsiktigt mål 3: Ta tillvara kompetens och skapa förutsättningar för ökat deltagande i arbetslivet Delmål 3a: Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare, samhällsutvecklare och samverkanspart verka för att så många nyanlända som möjligt ska bli självförsörjande och få möjlighet att bidra med erfarenhet och kompetens i olika sektorer Delmål 3b: Nyanlända har en hälsosituation som ger dem förutsättningar att etablera sig i samhället 4. Långsiktigt mål 4: Stärkt deltagande och inflytande och ökad social sammanhållning Delmål 4a: Kommunen skapar förutsättningar för ökad möjlighet för socialt deltagande och inflytande för alla kommuninvånare och ökade möjligheter till samspel mellan kommuninvånare med olika bakgrund Diarienummer: [Ange diarienummer] Fastställt den: [Ange datum] Fastställt av: [Ange namn] För revidering ansvarar: [Ange namn] För uppföljning ansvarar: [Ange namn] Dokumentet gäller för: Hässleholms kommun Giltighetsperiod: [Ange start och slutdatum eller tillsvidare] Ersätter: [Ange dokumentnamn] Kommunal författningssamling: [Ange författningsförsamling] Antagen: [Ange datum]

8 1 (9) Övergripande mål: Skapa förutsättningar för nyanlända att snabbt etablera sig och bli självförsörjande, samt möjligheter till delaktighet och gemenskap. Långsiktigt mål 1: Tillgång till bostäder Delmål 1a: Nyanlända har tillgång till ett fullvärdigt boende i kommunen. Strategi för att nå målet: Kommunen ska inkludera analyser av nyanländas bostadsbehov och bostadssituation i arbetet med bostadsförsörjningen och koppla detta till målen för bostadsbyggande och utveckling av det befintliga beståndet.1 Handlingsvägar: Utveckla arbetet i arbetsgruppen för särskilda gruppers bostadsbehov Ansvarig verksamhet: Kommunledningsförvaltningen Ev. samarbetspartners: Hässlehem Resurser: Personal Delmål 1b: Nyanlända har förutsättningar att söka bostad i kommunen. Strategi för att nå målet: Kommunen ska verka för att det kommunala bostadsbolaget har tydliga kriterier för uthyrning och information om hur kösystemet fungerar. Handlingsvägar: På försörjningsstöd informerar socialsekreterare och integrationshandledare om hur man söker bostad. Kvotflyktingar och nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige, och sedan anvisats Hässleholms kommun, erhåller bostad genom bosättning- och etableringsenheten Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Alla anvisade har erhållit bostad (kommunens uppdrag enligt Bosättningslagen) Ansvarig verksamhet: Socialförvaltningen Resurser: Personal Långsiktigt mål 2: Kvalitativ utbildning Delmål 2a: Kommunen ska säkerställa att invånvarna har språkkunskaper som möjliggör sysselsättning, i form av arbete eller studier. Strategi för att nå målet: Kommunen ska erbjuda nyanlända vuxna och andra invandrade svenska för invandrare (SFI) så snart som möjligt efter att de lämnat in ansökan om att studera SFI och när det finns organisatoriska förutsättningar. Språkstödjare bör finnas tillgängliga på de största språken bland eleverna på SFI. 1 Samstämmigt med Riktlinjer för bostadsförsörjning

9 2 (9) Handlingsvägar: Kontinuerlig antagning till sfi Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Alla ansökningar tas emot och individuell bedömning görs via inskrivningssamtal Ansvarig verksamhet: sfi Ev. samarbetspartners: Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen Resurser: Inskrivningspedagog, studie- och yrkesvägledare, pedagoger Risker: Minskad budget för sfi, ingen budget för språkstödjare, lärarbrist Notering: Närvaroplikt för inskrivna elever Strategi för att nå målet: Kommunen ska främja att svenskundervisning utformas utifrån individens förutsättningar och behov. - Handlingsvägar: Alla elever i gymnasieålder som får svenskundervisning inom språkintroduktionsutbildningen har en individuell studieplan som syftar till fortsatta studier eller arbete, utgående från individens förutsättningar och behov. Även nyanlända elever i åk 7 9 ska ha en individuell studieplan Eleverna i grund- och gymnasieskola kartläggs avseende förutsättningar och behov i anslutning till skolstart. Vid behov görs extra anpassningar eller ges extra stöd. Flexibel undervisning på sfi och Grundvux, dagtid och kvällstid Individuell studieplanering i vuxenutbildningen Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Att samliga aktuella elever har en individuell studieplan Andel elever som blir godkända i svenska som andraspråk Samtliga elever på sfi och Grundvux Samtliga elever får studie- och yrkesvägledning Ansvarig verksamhet: Barn- och utbildningsförvaltningen sfi, Grundvux Ev. samarbetspartners: Eventuella tidigare skolkommuner Flexvux, arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, IM Jacobskolan Resurser: Studie- och yrkesvägledare Lärarpersonal, elevhälsa, studiehandledare, övrig stödpersonal Personal på sfi, lokaler Specialpedagog Risker: Brist på lärare som är behöriga i svenska som andraspråk. Risk att studiehandledning inte kan erbjudas i tillräcklig omfattning p g a resursmässiga förutsättningar. Avbrott i undervisningen om elever ofta byter undervisningstid och mentor, ej fungerande IT. Kö till sfi.

10 3 (9) Delmål 2b: Kommunen ska verka för tillgång till vuxenutbildning som leder till arbete eller behörighet till fortsatta studier. Strategi för att nå målet: Kommunen ska erbjuda nyanlända möjlighet att förvärva yrkeskunskaper parallellt med sfi-utbildningen för att snabbare komma ut i arbetslivet. När utbildningen planeras ska kommunens behov av arbetskraft vägas in. Handlingsvägar: Ett rikt utbud av yrkesutbildningar där arbetsmarknaden är god. Förhållandevis korta utbildningar. Fokus på egenproducerade teoretiska kurser är med stort lärar/personalstöd vilket är gynnsamt för denna målgrupp. Samarbete mellan olika verksamheter och myndigheter för att eleverna ska kunna kombinera studier med annan sysselsättning. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Minst 80% av deltagarna som genomgått en yrkesutbildning har arbete sex månader efter avslutad utbildning. Samtliga elever kan kombinera sina studier med annan sysselsättning. Ansvarig verksamhet: Flexvux, sfi. Ev. samarbetspartners: Skåne Nordost kommunerna, privata upphandlade utbildningsanordnare, arbetsgivare inom privat och offentlig verksamhet (praktikplatser), Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheten. Resurser: Kommunala och statliga ekonomiska medel. Risker: Uteblivna ekonomiska bidrag, lågkonjunktur med hög arbetslöshet, avbrott från sfi-studier innan avslutade studier. Strategi för att nå målet: Kommunen ska göra studie- och yrkesvägledning tillgänglig för alla kommuninvånare. Studie- och yrkesvägledning är en viktig faktor för att hjälpa nyanlända att navigera i utbildnings- och yrkesmöjligheter. Handlingsvägar: Studie- och yrkesvägledarna är ute på Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, sfi, socialförvaltningen samt mässor och informerar om studievägledning Studie- och yrkesvägledning på sfi, kartläggning på Grundvux Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Samtliga elever på sfi. Alla som efterfrågar studie- och yrkesvägledning ska ges möjlighet till detta. Ansvarig verksamhet: Flexvux, Grundvux, sfi Ev. samarbetspartners: Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, aocialförvaltningen, Yrkes-sfi Resurser: Studie- och yrkesvägledare, inskrivningspedagog Risker: Inte budget för tre studie- och yrkesvägledare. Att målgruppen inte nås, Minskad budget, högt söktryck, ej fungerande IT

11 4 (9) Strategi för att nå målet: Kommunen ska främja bibliotekens roll i folkbildning och utbildning av nyanlända. I Bibliotekslagen står angivet att alla har lika rätt till information och litteratur oavsett förutsättningar hos mottagaren. Handlingsvägar: Material tillhandahålls för målgruppen. Undervisning i sök-och källkritik. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antal grupper, besök, utlånade material per år Ansvarig verksamhet: Biblioteken, Grundvux Ev. samarbetspartners: Sfi, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Bibliotekssamverkan Skåne Nordost Resurser: Personalens arbetstid, materialkostnader, böcker Risker: Konflikter bland biblioteksbesökare, svårt för bibliotekspersonal att bedöma kvalitén på material på utländska språk, material återlämnas inte, fusk. Notering: Verktyg för att upptäcka fusk Delmål 2c: Kommunen ska säkerställa att samtliga nyanlända elever blir klara med sin grundskoleutbildning och behöriga att läsa vidare på gymnasienivå. Strategi för att nå målet: Kommunen ska ge nyanlända elever en bra introduktion till skolan där kartläggning av elevens tidigare skolbakgrund och hälsa ingår, samt information till eleven och dess föräldrar om det svenska skolsystemet och samhället. Handlingsvägar: Tillämpning av nationella styrdokument och förvaltningssgemensamma riktlinjer för information och kartläggning. Studiehandledning på modersmålet. Modersmålsundervisning, extra anpassningar och särskilt stöd. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Andel elever i grundskolan eller på introduktions-program som blir behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Måltalet är 100% Ansvarig verksamhet: Barn- och utbildningsförvaltningen Ev. samarbetspartners: I förekommande fall tidigare skolkommuner, externa aktörer och samarbetspartners i den kommunala sfären. Resurser: Kommunala och statliga ekonomiska resurser Risker: Begränsade resursmässiga förutsättningar Långsiktigt mål 3: Ta tillvara kompetens och skapa förutsättningar för ökat deltagande i arbetslivet

12 5 (9) Delmål 3a: Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare, samhällsutvecklare och samverkanspart verka för att så många nyanlända som möjligt ska bli självförsörjande och få möjlighet att bidra med erfarenhet och kompetens i olika sektorer. Strategi för att nå målet: Kommunen ska ta tillvara nyanländas utbildning och erfarenheter från hemlandet samt motivation och drivkrafter för att främja ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Handlingsvägar: - - En samverkansmetod tas fram av arbetsmarknadsenheten, tillsammans med Arbetsförmedlingen, sfi och Flexvux för arbetsinriktad språkinlärning för deltagare inom etableringen. Ansvariga verksamheter ska arbeta vidare med de förslag som kan verkställas på tjänstepersonnivå och som finns föreslagna i den utredning som låg till grund för beslut i kommunstyrelsen den 24 april 2019 kring förslag på hur integrationsarbetet ska effektiviseras och på samordnade myndighetsinsatser i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Särskilt beakta jämställdhetsaspekter i samtliga insatser. Arbetslösheten är högre bland utrikesfödda kvinnor än bland utrikesfödda män. Andelen nyanlända kvinnor som går vidare till arbete eller studier efter avslutad etableringsperiod är lägre än motsvarande andel för män. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: En ny samverkansmetod har tagits fram senast Förslag till åtgärder verkställs i verksamheterna. Ansvarig verksamhet: Avdelningen för arbetsmarknad och kompetensutveckling Ev. samarbetspartners: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen. Resurser: Personalresurser och ev. externa projektmedel Risker: Risk för uteblivet samarbete med Arbetsförmedlingen på grund av nedskärningar. Risk för bristande finansiering. Arbetet behöver vara förankrat i alla berörda verkamheter Strategi för att nå målet: Kommunen ska öka samarbetet med lokala arbetsgivare för att underlätta nyanländas förutsättningar för inträde på arbetsmarknaden och möta arbetskraftsbrist hos arbetsgivarna. Handlingsvägar: Arbetsmarknadsenheten ska fortsätta att utveckla samarbetet med lokala arbetsgivare. Samverkan mellan Hässleholms kommun och Arbetsförmedlingen kring nyetablering av arbetsplatser. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antalet praktikplatser som arbetsmarknadsenheten anordnar i samarbete med Arbetsförmedlingen Målgruppen får arbete på nyetablerade arbetsplatser Ansvarig verksamhet: Avdelningen för arbetsmarknad och kompetensutveckling, Arbetsmarknadsenheten

13 6 (9) Ev. samarbetspartners: Arbetsförmedlingen Resurser: Personalresurser Risker: Nedskärningar inom Arbetsförmedlingen. Strategi för att nå målet: Som arbetsgivare ska kommunen verka för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden, till exempel genom att arbeta med breddad rekrytering och att erbjuda arbetsmarknadspolitiska anställningar när så är möjligt. Handlingsvägar: Kommunen som arbetsgivare har möjlighet att anställa nyanlända genom arbetsmarknadsenhetens insatser. Delta i projekten Bred kompetens i Skåne och Kom in! - Mentorsprogram för utrikes födda kvinnor rmed akademisk examen Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antal arbetsmarknadspolitiska anställningar för målgruppen i kommunen Resultat av projekten implementeras i verksamheterna. Ansvarig verksamhet: Arbetsmarknadsenheten, personalavdelningen Ev. samarbetspartners: Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Resurser: Personalresurser Risker: Utebliven extern finanisering Delmål 3b: Nyanlända har en hälsosituation som ger dem förutsättningar att etablera sig i samhället. Strategi för att nå målet: Kommunen ska arbeta preventivt och fånga upp personer med psykisk ohälsa i ett tidigt stadium Handlingsvägar: Socialförvaltningen har personal utbildad i MHFA (Mental Health First Aid), ca personer 2017 (instruktörer) och har och skall fortgående genomföra utbildning med personal. Minst två utbildade instruktörer finns och planer på utbildning 2019 finns. Ansvarig verksamhet: Socialförvaltningen Ev. samarbetspartners: Relevanta verksamheter inom kommunen, Arbetsförmedlingen Resurser: Personalresurser Strategi för att nå målet: Kommunen ska säkerställa att anställda som möter nyanlända i sitt arbete har kompetens att bidra till en förbättrad hälsosituation för nyanlända, till exempel att arbeta med människor med trauma. Handlingsvägar: Kompetensutveckling för personal som möter målgruppen asylsökande och nyanlända Ansvarig verksamhet: Avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling, socialförvaltningen

14 7 (9) Strategi för att nå målet: Kommunens verksamheter ska använda beprövade metoder för att på olika sätt främja nyanländas hälsa och välbefinnande. Handlingsvägar: Använda metoder och lärdomar från projekt RSFI Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Metoderna används Ansvarig verksamhet: Avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling Strategi för att nå målet: Kommunen ska samverka med andra myndigheter och organisationer för att främja både förebyggande arbete och behandling av psykisk och fysisk ohälsa bland nyanlända. Handlingsvägar: Samverkan inom ramen för Operativa ledningsgruppen och tillhörande arbetsgrupper Ansvarig verksamhet: Avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling Ev. samarbetspartners: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne Resurser: Personalresurser Långsiktigt mål 4: Stärkt deltagande och inflytande och ökad social sammanhållning Delmål 4a: Kommunen skapar förutsättningar för ökad möjlighet för socialt deltagande och inflytande för alla kommuninvånare och ökade möjligheter till samspel mellan kommuninvånare med olika bakgrund. Strategi för att nå målet: Kommunen ska säkerställa att nyanlända och andra invandrade har möjlighet att orientera sig i hur det svenska samhället fungerar. Handlingsvägar: Samhällsorientering för nyanlända tillhandahålls. Under 2019 ska avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling utreda de finansiella och pedagogiska förutsättningarna för att arrangera samhällsorientering i egen regi. Biblioteket tillhandahåller resurser för invånare att tillgogogöra sig digitala myndighetstjänster. Socialförvaltningen erbjuder administrativt stöd för nyanlända i kontakt med myndigheter. Medborgarservice tillhandahåller samhällsinformation i olika former och anpassar vid behov informationen till målgruppen. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antal besökare som använder sig av digitala och administrativa tjänster Antal besökare och samtal från målgruppen Ansvarig verksamhet: Avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling, biblioteken, socialförvaltningen, medborgarservice Ev. samarbetspartners: Länsstyrelsen

15 8 (9) - Resurser: Bibliotekets budget och bibliotekspersonalens arbetstid, flerspråkig personal, samhällsvägledarna på medborgarservice och skriftligt och online material. Risker: Stress hos personalen, betungande arbetsuppgift. Belastning på bibliotekens utrustning. Att målgruppen saknar kunskap om det stöd samhällsvägledarna kan ge. Notering: Kommunerna är skyldiga att erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering. Många av bibliotekets besökare som behöver hjälp med myndighetskontakter och administration såsom blankettstöd, söker sig till biblioteken. Antal kvotflyktingar som vidarebosätts i kommunen Strategi för att nå målet: Anställda och förtroendevalda i Hässleholms kommun ska ges möjlighet till ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor. Handlingsvägar: Bjuda in förtroendevalda till dialogträffar. Kompetensutveckling för Hässleholms kommuns anställda som möter målgruppen. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Ex. politisk debatt eller dialogträff inför EU-val Antal kommunanställda som deltar i fortbildning arrangerad av kommunen. Under 2019 ges cirka 105 medarbetare som möter nyanlända familjer utbildning i integrationsmetoden Bygga broar. Ansvarig verksamhet: Mötesplats Ljungdala, avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling Ev. samarbetspartners: Europa direkt, externa föreläsare och företag som erbjuder kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen Resurser: 2019 har avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling medel till utbildning i metoden Bygga broar för 105 medarbetare Risker: Brist på finansiering Notering: Ej aktuellt varje år Strategi för att nå målet: Kommunen ska verka för ökad dialog och medvetenhet i värdegrundsfrågor för nyanlända och ensamkommande unga. Handlingsvägar: Kommunen erbjuder i samarbete med externa aktörer samtalsgrupper med fokus på värdegrundsfrågor såsom barns rättigheter och jämställdhet, i syfte att skapa ett socialt hållbart samhälle Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antal samtalsgrupper, antal nyanlända och ensamkommande som deltar i samtalsgrupperna Ansvarig verksamhet: Socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling Ev. samarbetspartners: Studieförbund, ideella organisationer Resurser: Kommunens budget, externa medel till bland annat studiecirklar i Älskade barn om föräldraskap i Sverige

16 9 (9) Risker: Brist på finansiering Strategi för att nå målet: Kommunen ska ha funktionella mötesplatser och verksamheter där kommuninvånare med olika bakgrund kan mötas på lika villkor. Handlingsvägar: Språkkaféer tillhandahålls i kommunal regi på biblioteken och Mötesplats Ljungdala Utvecka och driva mötesplatsen Magneten (återbruksbutik och makerspace) Ta fram förslag till inrättande av ett interreligiöst råd för dialog och samverkan mellan de religiösa samfunden och kommunen. Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antal nyanlända och tidigare bosatta svenskar som kommer till språkkaféerna Antal besökare och antal deltagare i projekt Origo som deltar i aktiviteter på Magneten Ansvarig verksamhet: Kultur- och fritidsförvaltningen, avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling Ev. samarbetspartners: Ideella organisationer, Hässleholm Miljö AB, Röda Korset, religiösa samfund Resurser: Personalens arbetstid, Magneten Risker: Konflikter mellan deltagare Strategi för att nå målet: Kommunen ska verka för ökade möjligheter till ett innehållsrikt vardagsliv utanför skola och arbete för alla kommuninvånare. Även civila samhällets organisationer och föreningar spelar en stor roll i att skapa ett sammanhang för möten mellan individer och grupper med olika bakgrund. Handlingsvägar: Genomföra aktiviteter som stärker språkutveckling och kunskap om det svenska samhället i samarbete med civila samhället, till exempel i projekten Vägar till integration och Metoder för hållbart integrationsarbete som drivs under Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Antal genomförda aktiviteter, antal deltagare Ansvarig verksamhet: Avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling, kulturoch fritidsförvaltningen Ev. samarbetspartners: Ideella organisationer Resurser: Externa medel genom projekt Risker: Brist på externa medel Strategi för att nå målet: Kommunen ska i arbetet med bostadsförsörjning och samhällsutveckling motverka segregation. - Handlingsvägar: Bosättnings- och etableringsenheten har rutiner vid placering av anvisade nyanlända, vilket syftar till att motverka segregation. Kartläggning och analys av segregationen i Hässleholms kommun

17 10 (9) Indikatorer för måluppfyllelse och ev. måltal: Rapporten är färdigställd Ansvarig verksamhet: Socialförvaltningen, avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling Ev. samarbetspartners: Relevanta verksamheter i kommunen, ideell sektor Resurser: Personal, medel från Delegationen mot segregation

18 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KLK 2019/391 Handläggare Enhetschef, Jessica Nilsson Kommunikationsavdelningen Kommunledningsförvaltningen Uppsägning av funktionsavtal avseende växeltjänst Hörby Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta följande: 1. Kommundirektören får i uppdrag att säga upp funktionsavtalet för växeltjänsten till Hörby kommun för upphörande vid årsskiftet 2019/2020. Sammanfattning Hässleholms kommun och Hörby kommun har ett funktionsavtal där Hässleholms kommun är svarsställe för inkommande samtal till Hörby kommun. När kommunerna ingick funktionsavtalet om växeltjänst var skälet att samarbetet skulle öka förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet som präglas av hög servicegrad i båda kommunerna. Genom samarbetet skulle man fullt ut dra nytta av de möjligheter och samordningsvinster som en gemensam teknisk telefoniplattform erbjuder. Förutsättningarna för samarbetet mellan Hässleholms kommun och Hörby kommun har förändrats. Hässleholms kommun når inte upp till målet med samhällsservice av hög kvalitet och håller på att utveckla sin service mot medborgarna genom införandet av ett kontaktcenter under Hässleholms kommun är sedan 2016 inte längre en del av IT-samarbetet Unikom, utan hanterar kommunens IT-miljö i egen regi. Hässleholms kommun levererar fortfarande telefoni, bland annat i form av växelfunktion, till Höör, Hörby och Östra Göinge kommuner utifrån vår tekniska plattform. Denna leverans kommer dock att avslutas till årsskiftet 2019/2020. För att underlätta fortsatt arbete med förbättrad service inom Hässleholms kommun, föreslås växeltjänsten mot Hörby kommun avvecklas från och med årsskiftet 2019/2020 i samband med utträde från den gemensamma telefoniplattformen i Unikom. Kommunledningsförvaltningen / Kommunikationsavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

19 2 (4) Beskrivning av ärendet Hässleholms kommun och Hörby kommun har sedan ett funktionsavtal som innebär att Hässleholms kommun är svarsställe för inkommande telefonsamtal till Hörby kommun. Avtalet reglerar ansvarsområde och ekonomi och innebär att Hörby kommun köper själva svarstjänsten från Hässleholms kommun. Beslut om att ingå samarbete med Hörby kommun och om att ge kommunchefen i uppdrag att teckna avtal med Hörby kommun, togs i kommunstyrelsens arbetsutskott i december Funktionsavtalet reglerar enbart själva svarstjänsten till Hörby kommun. Vid inträde av funktionsavtalet ingick Hörby kommun och Hässleholms kommun i ITsamarbetet Unikom. Hässleholms kommun är sedan 2016 inte längre en del av ITsamarbetet utan hanterar kommunens IT-miljö i egen regi. Hässleholms kommun levererar fortfarande telefoni, bland annat i form av växelfunktion, till Höör, Hörby och Östra Göinge kommuner utifrån vår tekniska plattform. Denna leverans kommer dock att avslutas till årsskiftet 2019/2020. Samarbetet regleras i särskilt driftavtal mellan Unikom och respektive kommun och den tekniska leveransen sker till självkostnadspris för kommunerna. Svarstjänsten ligger på växelfunktionen inom kommunikationsavdelningen, kommunledningsförvaltningen. I samband med att Hässleholms kommun blev svarsställe till Hörby kommun anställdes ytterligare en medarbetare till Hässleholms kommunväxel. Kostnaden för heltidstjänsten är c:a kronor per år (2019). Ersättningen från Hörby till Hässleholms kommun för växeltjänsten uppgår till ca kronor för år 2019, efter årlig indexuppräkning från avtalets utgångskostnad kr/år. Kostnaden är baserad på beräknad arbetsmängd (40 timmar per vecka), kompetensutveckling, arbetsplats och övriga personalkostnader. I samband med att Hässleholms kommuns Strategisk plan med budget 2019 och flerårsplan antogs av kommunfullmäktige den 6 december 2018 fastställdes följande övergripande utvecklingsmål; Samhällsservice av hög kvalitet. Till det övergripande målet finns ett inriktningsmål om att Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet. I den strategiska planen framgår att målet bland annat ska nås genom att ett kommungemensamt kontaktcenter inrättas och är i drift senast Till kontaktcentret ska det knytas en mobil verksamhet i de större tätorterna. Ett gemensamt kontaktcenter är ett sätt att samla ihop kommunens kanaler till en gemensam väg in. Till kontaktcentret vänder invånaren sig för att få hjälp med information, vägledning, rådgivning, hantera en ansökan eller anmälan, status på ett ärende och handläggning av rutin- och regelstyrda ärenden. Ett kontaktcenter ska JAV

20 3 (4) kunna hantera ärenden från kommuninvånarna i samtliga av kommunens kanaler, t.ex. telefonsamtal, besök, e-post, sociala medier och e-tjänster, och kan svara på i genomsnitt 60-70% av alla ärenden som kommer in till kommunen. För att handläggarna inom ett kontaktcenter ska kunna svara och handlägga frekventa och enklare frågor som idag kopplas till förvaltningarna, krävs en omfattande samverkan mellan kontaktcentret och förvaltningarna och det bedöms därför inte möjligt att bli kontaktcenter till en annan kommun. Vid införandet av ett kontaktcenter bedöms det inte heller ändamålsenligt att ha kvar en traditionell växel. För de kommuner som etablerat ett kontaktcenter har det inneburit ett stort förändringsarbete som påverkat alla delar av kommunen. När man ingick funktionsavtalet om växeltjänst var skälet att samarbetet skulle öka förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet som präglas av hög servicegrad i båda kommunerna. Genom samarbetet skulle man fullt ut dra nytta av de möjligheter och samordningsvinster som en gemensam teknisk telefoniplattform erbjuder. Hässleholms kommun håller nu på att dra sig ur samarbetet inom Unikom och den gemensamma tekniska telefoniplattformen. Detta tillsammans med målet att införa ett kontaktcenter i Hässleholms kommun under 2020 gör att förutsättningarna som fanns vid ingången av avtalet inte längre finns kvar. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Förslaget att avsluta avtalet om växeltjänst påverkar framförallt Hörby kommun som idag inte har en egen växeltjänst. Förslaget tros på lång sikt ge en positiv effekt till invånarna i Hässleholms kommun då man kan jobba mer effektivt med att utveckla serviceutbudet. En positiv kundupplevelse för våra invånare skapar förtroende för verksamheten och förstärker Hässleholms kommuns varumärke. Barnperspektivet Ej aktuellt. Miljökonsekvenser Ej aktuellt. Facklig samverkan Ej aktuellt. Ekonomiska konsekvenser En av de ordinarie växeltelefonisterna i Hässleholms kommun avslutade sin anställning i augusti Tjänsten är idag tillsatt med en visstidsanställning i avvaktan på vidare beslut. Om funktionsavtalet avslutas och tjänsten inte tillsätts JAV

21 4 (4) innebär det förutom en tjänst mindre även minskade intäkter, vilket påverkar medborgarserviceenhetens budget negativt med cirka kronor. Bilagor Samarbete med Hörby kommun om växelfunktion, KSAU, , 298 Funktionsavtal om växeltjänst, Sändlista: Hörby kommun Kommunledningsförvaltningen Hanna Gardell Jessica Nilsson Kommunikationschef Enhetschef JAV

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer / Hiissleholms kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott 298 Samarbete med Hörby kommun om växelfunktion Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar följande: 1. Kommunledningskontoret godkänns inleda ett samarbete med Hörby kommun om växelfunktionen. Avsikten är att Hässleholms kommun blir svarsställe för inkommande samtal till Hörby kommun. 2. Kommunchefen ges i uppdrag att teckna ett funktionsavtal med Hörby kommun som gäller från och med den 1 januari Beskrivning av ärendet Hörby kommun har framfört önskemål om att överlåta svarsfunktionen i växeln till Hässleholms kommun. Kommunikationsavdelningen ser positivt på detta och har skrivit ett funktionsavtal som reglerar ansvarsområde och ekonomi. Avtalet är tänkt att gälla från den 1 januari 2014 tills vidare, med möjlighet till uppsägning. Avtalsförslaget bygger på att Hässleholms kommun tar på sig ansvaret för att vara svarsställe för inkommande samtal till Hörby kommun. Arbetsuppgiften läggs på växelfunktionen inom kommunikationsavdelningen, kommunledningskontoret. Det sker ingen personalövergång. Hörby kommun köper endast själva svarstjänsten av Hässleholms kommun, som utökar personalstyrkan efter behov. Genom ett samarbete kring växelfunktionen kan man fullt ut dra nytta av de samordningsvinster som en gemensam teknisk telefoniplattform erbjuder och bedriva en effektiv verksamhet med hög servicegrad. Detta är något som gynnar båda samarbetskommunerna. Funktionsavtalet reglerar enbart själva svarstjänsten. Samarbetet kring tekniken regleras i särskilt driftavtal mellan Unikom och respektive kommun. Förvaltningssamverkan med kommunledningskontorets fackliga organisationer har skett enligt MBL 19 ( ) och 11 ( ). Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering Utdraget bestyrkas 18(19)

23 ~ SAMMANIRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer / Hluleholms kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Forts. 298 Sänt till: Komrnunikationschef Kommunchef Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering Utdraget bestyrkes 19(19)

24 AVTAL 1(3) Datum Hässleholms kommun HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Funktionsavtal om växeltjänst 1 Inledning Hässleholms kommun och Hörby kommun träffar härmed avtal om växeltjänst. Avtalet bygger på att Hässleholms kommun tar på sig ansvaret för att vara svarsställe för inkommande telefonsamtal till Hörby kommun. Arbetsuppgiften läggs på växelfunktionen inom kommunikationsavdelningen, kommunledningskontoret, i Hässleholms kommun. Samarbetet, som möjliggörs genom en gemensam teknisk plattform i Unikom, ska säkerställa hög kvalitet, effektivitet och servicenivå. Detta funktionsavtal reglerar enbart svarsfunktionen, det vill säga de arbetsuppgifter som växeltelefonisterna utför. Det tekniska samarbetet regleras i särskilt driftavtal mellan Unikom och respektive kommun. 2 Syfte Genom parternas samarbete kring växelfunktionen ökar förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet som präglas av hög servicegrad i båda kommunerna. Genom ett funktionssamarbete kan man fullt ut dra nytta av de möjligheter och samordningsvinster som en gemensam teknisk telefoniplattform erbjuder. En större arbetsgrupp ger bättre förutsättningar för kvalitetssäkring och kompetensutveckling samtidigt som sårbarheten minskar. 3 Gemensamma ställningstaganden Växelfunktionen i Hässleholms kommun ska sträva efter: Hög servicenivå. Hög kompetens. Fler medarbetare kompletterar varandra vilket ger möjlighet till ökad specialisering och högre kompetens. :tvlinskad sårbarhet. Med en större medarbetarstyrka blir det lättare att täcka upp för varandra vid arbetsanhopning, semester och annan frånvaro. Kommunledningskontoret I Kommunikationsavdelningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon : Te lefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgi ro: Org. nr: Webb:

25 2(3) 4 Grunduppdraget I grunduppdraget som Hässleholms kommun åtar sig ingår följande uppgifter: - Svarsfunktion: Besvara och förmedla inkommande samtal. Vidarebefordra meddelanden via sms/ e-post. - Service till medarbetare: Hänvisning av anknytning, tilläggsinformation i telefonistapplikationen. Växelns öppettider för H örby kommun följer gällande öppettider för Hässleholms kommun. Hörby kommun ansvarar även i fortsättningen för: - Kundtjänst/ reception i Hörby. - Administrationstjänst för telefoni. - Kontinuerlig uppdatering av (MG-databas liksom inläsning och ändring av databas. - Information om viktiga händelser i Hörby ska framföras till växel/ telefonister. Verkställighet av grunduppdraget sker utifrån förutsättningarna i nuvarande organisationer och nuvarande ungefarlig samtalsmängd. Organisationsförändringar, tekniska förändringar och andra förändringar i samarbetskommunerna som påverkar svarsfunktionen ska meddelas i god tid. Om det leder till ett märkbart merarbete, exempelvis vid en större ökning av samtalsmängden, får man ta ekonomisk ställning i varje enskilt fall. 5 Tilläggsuppdrag Eventuella tilläggstjänster utanför detta avtal får diskuteras mellan parterna och i så fall debiteras separat. 6 Personal Det sker ingen personalövergång i samband med samarbetet. Hörby kommun köper endast själva svarstjänsten av Hässleholms kommun, som utökar sin personalstyrka efter b ehov. 7 Budget Hörby kommun betalar kronor per år till H ässleholms kommun som ersättning för växeltjänsten. Kostnaden baseras på beräknad arbetsmängd (40 timmar i veckan), kompetensutveckling, arbetsplats och övriga personalomkostnader. D ebitering sker kvartalsvis i efterskott. Indexuppräkning av kostnaden följer genomsnittligt löneutfall räknat i procent för berörd personalgrupp. Uppräkningen görs årligen i anslutning till att de nya löneavtalen träder i kraft. Kommunledningskontoret/ Kommunikationsavdelningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: We bb:

26 3(3) 8 Uppföljning Uppföljning och utvärdering sker efter varje kvartal under första avtalsåret och därefter enligt överenskommelse mellan parterna. 9 Avtalets giltighetstid och uppsägning Detta avtal gäller fr o m och tills vidare med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid. I det fall båda kommunerna väljer att avbryta samarbetet ska en avveckling genomföras på ett sådant sätt att samarbetskommunernas skada minimeras. 10 Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas av parterna i samförstånd. Kan parterna inte finna en lösning ska tvist avgöras i domstol. D etta avtal har upprättas i två likalydande exemplar. D atum :Z0/3 -li-j,t Hässleholms kommun ~9:g Kommunchef.9.c /J -12 -/ 7 Hörby kommun ,h'z:a"'l n~eciksp K.ommunchef Kommunledningskontoret/ Kommunikationsavdelningen Postadress: Stadshuset Hässleholm Besöksadress: Stadshuset. Nytorget 1 Telefon : Te lefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: W ebb:

27 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KLK 2018/477 Handläggare Projektledare Cecilia Müllern-Aspegren Ekonomiavdelningen Program för uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till program för uppföljning av privata utförare. Beskrivning av ärendet Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och regioner. Genom en ändring i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med programmet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare, öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet samt stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Programmet tydliggör att uppföljningen av privata utförare ska ses som en naturlig del i styrsystemet och följa kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Programmet bidrar till att förstärka brukarperspektivet genom att tydliggöra kommunens ansvar för att följa upp avtal och öka allmänhetens och brukarnas insyn i verksamheten, oavsett driftsform. Barnperspektivet Programmet möjliggör för kommunen att i sin uppföljning och uppsikt säkerställa att barnperspektivet beaktas och analyseras. Kommunledningskontoret / Ekonomiavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

28 2 (2) Miljökonsekvenser Programmet möjliggör för kommunen att i sin uppföljning och uppsikt säkerställa att de miljömässiga konsekvenserna beaktas och analyseras. Facklig samverkan Bedöms inte vara aktuellt. Ekonomiska konsekvenser Programmet syftar till att ge förutsättningar för bättre styrning och ökad effektivitet i kommunalt finansierade verksamheter, oavsett driftsform. Bengt-Arne Persson Eva-Lotta Svensson Kommundirektör Ekonomichef Cecilia Müllern-Aspegren Projektledare JAV

29 Uppföljning av privata utförare Program ~ Hässleholm nästa.

30 Innehållsförteckning Inledning - definition och tillämpning 3 Upphandling 4 Planerings- och uppföljningsprocessen 5 Årshjulet 6 Uppföljning 7 Allmänhetens insyn 8 Diarienummer: KLK 2018/477 Fastställt den: Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder Giltighetsperiod: Till och med

31 Inledning 3(8) Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Kommunallagen 5 kap 3 Bakgrund Kommunen får efter beslut av kommunfullmäktige lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en privat utförare, dvs. en juridisk person eller en enskild individ. Det gäller dock inte om det i lag eller annan förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning. Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och regioner. Genom en ändring i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Avgränsning I Hässleholms kommun omfattar programmet all den verksamhet där kommunen lämnat över driftansvaret för en verksamhet till en privat utförare som kommunen ingått avtal med, antingen enligt lagarna om offentlig upphandling (LOU, LUF) eller lagen om valfrihetssystem (LOV). Programmet gäller dock inte redan ingångna avtal och avtalsrelationer, där villkoren redan är reglerade. Kraven i programmet kan således endast påverka framtida förfrågningsunderlag och avtal. Programmet omfattar all verksamhet som utförs av privata utförare och där kommunen är huvudman, vilket exkluderar fristående förskolor och skolor. Syfte Syftet med programmet är att: förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas Varje nämnd ansvarar för att säkerställa att alla utförare, såväl kommunala som privata, inom nämndens ansvarsområde bedriver verksamheten enligt de lagar, förordningar och föreskrifter samt mål som gäller. Definitioner Privat utförare: en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. Ett hel- eller delägt kommunalt bolag är inte en privat utförare. Juridisk person: aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse. Huvudman: Kommunen har ett ansvar som huvudman för verksamhet som överlämnats till privata utförare. Fristående förskolor och skolor är egna huvudmän.

32 Upphandling 4(8) Det offentliga Sverige står inför betydande utmaningar. Förändringar i vår omvärld men även medborgarnas förändrade förväntningar på service ställer stora krav på den offentliga sektorns funktion. En väl fungerande offentlig upphandling är av avgörande betydelse för en väl fungerande samhällsservice som tillgodoser medborgarnas berättigade förväntningar. Ur regeringens nationella upphandlingsstrategi Upphandling Vid offentlig upphandling finns det, för var tid, gällande lagar att förhålla sig till som exempelvis LOU och LOV. Vid upphandling ska dessutom hänsyn tas till de styrdokument, såsom delegationsregler och riktlinjer som beslutats av fullmäktige, styrelser och nämnder. Konkurrensneutralitet När den kommunala verksamheten agerar i konkurrens med privata utförare bör likvärdiga villkor gälla för uppdraget och i frågan om ersättning för utförandet. Inom ramen för programmet gäller detta ovillkorligen verksamhet enligt LOV. Kontroll och uppföljning av verksamhet som bedrivs i egen regi ska utformas på samma sätt som för privata utförare. Avtal Avtal ska utformas på så sätt att verksamheten kvalitetsmässigt bedrivs i enlighet med kommunens krav och mål. Kraven ska vara tydliga, relevanta och tillräckliga. Det ska tydligt framgå hur samverkan mellan beställaren och utföraren ska genomföras och hur brister i verksamheten ska hanteras. Definitioner Lagen om offentlig upphandling, LOU: Lag som reglerar när offentliga verksamheter ska upphandla varor och tjänster från andra juridiska personer. Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Lagen om offentlig upphandling inom försörjningssektorn, LUF: Denna lag gäller för upphandling som genomförs av en upphandlande enhet för verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter eller posttjänster, dvs. upphandling inom försörjningssektorerna. Lagen om valfrihetssystem, LOV: LOV är ett för kommunerna frivilligt alternativ till LOU. Istället för att upphandla en given tjänst till ett givet pris, kan en kommun välja att godkänna utförare som får ersättning baserat på antalet användare som väljer utföraren.

33 Planerings- och uppföljningsprocessen 5(8) Uppföljningen av privata utförare ska vara en naturlig del i styrsystemet och följa kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Mål I den strategiska planen återfinns de av kommunfullmäktige beslutade målen, dels de kommunövergripande målen som är långsiktiga och dels inriktningsmålen. Till inriktningsmålen kopplas målvärden som anger vilken nivå mätetalen ska vara på för att målen ska anses vara uppfyllda. Kommunfullmäktiges mål gäller för kommunens samtliga verksamheter och för den verksamhet som drivs av privata utförare på uppdrag av kommunen. Varje nämnd har till uppgift att ta emot stafettpinnarna från kommunfullmäktige och formulera egna mål för mandatperioden. Dessa mål ska sedan brytas ned till verksamhetsmål i förvaltningarna. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten Uppföljning När en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Genom en systematisk uppföljning av verksamhet som utförs av privata aktörer kan kommunen: kontrollera att lagar och föreskrifter följs säkerställa att den privata aktören arbetar i linje med kommunens målsättningar kontrollera att uppdraget utförs i enlighet med uppdragsbeskrivning, förfrågningsunderlag, anbud och avtal utveckla och förbättra verksamheten Varje nämnd ansvarar för uppföljning inom sitt ansvarsområde och svarar också för att detta regleras i de avtal och uppdragsbeskrivningar som tecknas med privata utförare. Det innebär att förfrågningsunderlag och avtal ska innehålla krav på att utföraren medverkar vid uppföljning och utvärdering av verksamheten. Utföraren ska kunna lämna nödvändiga uppgifter, såsom brukarstatistik och produktionsdata, till kommunen men även till andra myndigheter och nationella register. Utföraren ska ha en rutin för att hantera klagomål och synpunkter och på begäran ska uppgifter om brukarnas synpunkter överlämnas till kommunen. Dessutom ska utföraren delta vid genomförandet av brukarundersökningar. Varje nämnd ska upprätta en årlig plan för uppföljningen som beskriver när och på vilket sätt som avtal och verksamhet ska följas upp. Planen bör omfatta samtliga utförare oavsett driftsform.

34 Årshjulet 6(8) Uppföljningen av privata utförare ska integreras i internkontrollen och i analysen av måluppfyllelsen och följa årshjulet. Årshjulet I modellen ovan, det så kallade årshjulet, klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnderna följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse. Dessa verksamhetsberättelser utgör, tillsammans med uppföljningen av kommunfullmäktiges mål, en viktig parameter i planeringsarbetet. Planering Varje nämnd har till uppdrag att inför kommunstyrelsen redovisa en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner samt att ange de främsta utmaningarna. Vid budgetberedningen görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnderna därefter beslut om strategisk inriktning i form av nämndsmål. Uppföljning och utvärdering Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa fem ekonomiska uppföljningar. Dessa består förutom årsredovisningen av en delårsrapport per siste augusti och tre månadsuppföljningar per siste mars, april och oktober. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen.

35 Uppföljning 7(8) Det finns en rad olika former av uppföljning som kan användas beroende på verksamhet och syfte. Inom vissa områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken typ av uppföljning som är möjlig. Form av uppföljning Syfte Beskrivning Regelbunden och rik- Kontrollera att verksamhet- Uppföljning utifrån uppdrag, avtal, överenskommelser, latad uppföljning och en arbetar utifrån gällande gar och regler. tillsyn avtal, lagar och regler Riktad tillsyn/insyn/uppföljning görs utifrån ett behov av att granska ett specifikt område, fråga eller efter inkommet klagomål. Uppföljning av kom- Följa upp om verksamheten Uppföljning av måluppfyllelsen, vilket redovisas i verksammunens måldokubedrivs och utvecklas i linje hetsberättelserna i delårsrapporten respektive årsredovisment med fastställda mål ningen. Oanmälda besök Ge en översiktlig bild av förhållandena Individuppföljning Följa upp brukarnas upplevelser av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att beviljade insatser verkställs enligt beslut På förekommen anledning, exempelvis vid allvarliga klagomål.

36 Allmänhetens insyn O 8(8) m en kommun sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Kommunallagen 10 kap 9 Allmänhetens insyn Utföraren är skyldig att lämna information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Det är viktigt att nämnden i sin begäran preciserar vilken information som efterfrågas. Nämnden har inte rätt att ställa högre krav än vad som är rimligt. Det innebär att informationen som nämnden kräver ska kunna lämnas utan omfattande merarbete. Utföraren behöver inte lämna uppgifter om utlämnandet strider mot lag eller annan författning, exempelvis offentlighets- och sekretesslagen eller lagen om skydd för företagshemligheter.

37 Hässleholms kommun Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx