RAPPORT 2003:2. "Forentorpa ängar", Kartberga 1:1 och 2:1, Ugglum sn, Västergötland.

Transkript

1 Västergötlands museum RAPPORT 2003:2 "Forentorpa ängar", Kartberga 1:1 och 2:1, Ugglum sn, Västergötland. Arkeologisk undersökning av fossilt odlingssystem från järnåldern utförd Y lva N ilso n & B en g t N o r d q v ist

2 A llm änt kartm aterial från L antm äteriverket. M edgivande Denna rapport har framställts i 12 exemplar. Ytterligare kopior kan beställas mot självkostnadspris från Västergötlands museum, Box 253, SKARA, telefon , fax , V ästergötlands museum

3 Inledning 4 M ålsättning, val av m etod och p rio riterin g...5 T opografi och fo rn läm n in gsm iljö...6 U n d ersökningsresu ltat... 7 A nalys och d isk u ssio n...9 R eferenser Bilaga Tekniska och administrativa uppgifter Arkivmaterial och fy n d...13 Bilaga Anläggningsbeskrivningar

4 Rapport "Forentorpa ängar", Kartberga 1:1 och 2:1, Ugglum sn, Västergötland Arkeologisk undersökning av fossilt odlingssystem från järnåldern utförd Inledning Under januari - februari 1983 utförde Skaraborgs länsmuseum (numera Västergötlands museum) en arkeologisk undersökning ca 9 km norr om Falköping och ca 21 km söder om Skara, längs riksväg 47 (fig 1). Figur 1. Utdrag ur ekonomiska kartan 8D Skara 2d Ingatorp med undersökningsområdet markerat. Undersökningsområdet, som bestod av betesmark med inslag av björk och enbuskar, omfattade en ca 950 m2 stor yta. Området låg med början på plan mark, gick nerför en brant slänt och ut på plan mark igen. Det var utsträckt i riktningen nordväst-sydost. Området ligger på ekonomiska kartbladet 8D Skara 2d Ingatorp; X , Y Lämningarna bestod av två härdar och tre rösen. Dessutom undersöktes en fossil åkerterrasskant. Undersökningen utfördes med anledning av en planerad ny sträckning av riksväg 47 och bekostades av Vägverket. Ylva Nilson och Bengt Nordqvist, Skaraborgs länsmuseum, ansvarar för undersökningen och rapporten. 4

5 Målsättning, val av metod och prioritering Den nya vägsträckningen skär bl.a. igenom ett område med kända fornlämningar, det s.k. Forentorpa ängar. Inom detta område finns 5 stensättningar, 1 röse och 1 domarring registrerade (RAÄ:s fornminnesregister). Dessutom omfattar området ett fossilt åkersystem med odlingsrösen, terrasser, åkervallar etc. (A. Furingsten, 1980). Tidigare har man bl.a. undersökt 1 stensättning, 1 domarring (N-F. Beerståhl, 1967) och 1 järnframställningsplats (A. Furingsten, 1980) inom området, vilka givit dateringar från romersk järnålder - folkvandringstid (Kr f e Kr). Dessa omständigheter ansågs motivera en arkeologisk undersökning. Hela den yta, inom Forentorpa ängar, som påverkades av vägbygget, banades av med maskin. Avbaningen skedde med särskild försiktighet vid de tre stenrösen som anades genom grästorven. De var inte registrerade som fornlämningar, men det ansågs ända berättigat att ägna dem intresse. Fortlöpande utkik hölls efter dolda fornlämningar, efterhand som grässvålen togs bort. På det högre plana området och på slänten var humusskiktet mycket tunt, 0,05-0,1 m, medan det på den lägre planen var mycket tjockt, ca 0,5 m. Vid avbaningen framkom, förutom de redan observerade rösena, två stycken härdar samt en stensträng, just i böjen där slänten övergår i den lägre planen, vilken skulle kunna vara en åkerbegränsningskant. Den fortsatta målsättningen blev att undersöka härdarna för att få fram fynd. Fynd uppskattas för sin förmåga att datera och funktionsbestämma. Dessutom, vilket ansågs viktigare, bestämdes det att rösena skulle undersökas, för att få veta om de var odlingsrösen eller gravar. Den eventuella åkerbegränsningen skulle undersökas i mån av tid. Figur 2. Tältflyttning (neg nr 83/74:4).. 5

6 Härdarna undersöktes med skärslev och hackbord. De dokumenterades i plan, undersöktes till hälften, dokumenterades i profil och grävdes ur. Rösena undersöktes på liknande sätt. Dock gick det inte att då använda hackbordet. Stenarna framrensades med skärslev och plockades bort för hand, i lager efter lager. Hela undersökningen skedde under tält, vilket gav gott skydd mot vintervädret, men krävde ganska stor arbetsinsats vid flyttning och förankring (fig. 2). Arbetet skedde under viss tidspress, men sista dagen blev det ändå några timmar över för en snabb undersökning av terrasskanten. Efter dokumentering i plan grävdes ett smalt schakt, dock utan att jordmassorna undersöktes, för att få fram en profil, vilken också dokumenterades. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet är beläget intill riksväg 47, ca 9 km norr om Falköping och ca 21 km söder om Skara. Platsen ligger inom Falbygdens kambrosilurområde, nära dess västra begränsning. De dominerande elementen i området är dels platåberget Mösseberg, ca 4 km åt söder, dels Hornborgasjön, ca 4 km åt norr. (A. Furingsten, 1980; topografiska kartan 8D Skara SV). Figur 3. Översikt av undersökningsområdet (neg nr 83/66:8). Området är fattigt på vattendrag och sjöar, utöver Hornborgasjön och dess vattensystem. Landskapet är kuperat och vegetationen varierad. Partier med skog, betesmark och åkrar ligger omväxlande med varandra (A. Furingsten, 1980). För Ugglum sn, med en landyta av 12,43 km2, gäller förhållandet 48 % åker och 25 % skog. Jordmånen i socknen är på sina ställen något mager (H. Johansson, 1971). 6

7 Från Falbygdens högslätt, med dess berggrund av kalksten och alunskiffer, leder en sluttning ner till sandstenområdet väst och sydväst om Hornborgasjön. I denna sluttning ligger undersökningsområdet. Höjdfallet är ca 80 m och sker med avbrott för mindre avsatser. Nere på sandstensområdet är moränen svallad. Dessutom finns här isälvsavlagringar och torvmarker (topografiska kartan 8D Skara SV; SGU, ser, Aa No 120). Undersökningsområdet ligger i ett kulligt moränlandskap (H. Munthe, 1906). Ca 200 m norr om området rinner Forentorpabäcken fram i öst - västlig riktning. Ca 100 m norr och nordväst om området ligger ett långsträckt våtmarksområde i en svacka. Den undersökta ytan omfattar ca 950 m2. Den är långsträckt och varierar mellan 3 m och 9 m i bredd (fig 3) Området går från en avsats nerför en slänt ut i en planbottnad svacka. Höjden över havet är mellan m. Undersökningsområdet ligger i en fomminnesrik trakt. I norr kring Hornborgasjöns forna stränder, har man på senare år lokaliserat ett 50-tal fyndplatser från jägarstenålder (H. Kindgren, 1983). Åt sydost ligger den gånggriftsrika Falbygden, som var ett bebyggelsecentrum under bondestenåldern (H. Johansson, 1971). Området mellan Falköping och Vamhem var en dominerande bronsåldersbygd (S-A. Hallbäck, B. Hjohlman, 1975). År 1881 påträffades i ett röse på Uppsala ägor, Ugglum sn, en bronskniv (K-E. Sahlström, ). Vid Ingatorp, ca 3 km nordväst om undersökningsområdet, ligger ett av Falbygdens största bronsåldersrösen (H. Johansson, 1971). Den äldsta järnåldern är ganska dåligt belagd, men kring Kr f har bebyggelsen runt undersökningsområdet fått ett uppsving. På 1860-talet undersöktes en kvadratisk stensättning från romersk järnålder på Forentorps ägor, Gudhem sn. (K-E. Sahlström, ). Bland lösfynden bör nämnas ett fynd vid Jättene Rumpegården, ca 5 km sydost om undersökningsområdet. Det bestod av ofullbordade fibulor, bronsbarrer, järnstäd m.m. Det rör sig uppenbarligen om en metallhantverkares förråd. Fyndet är daterat till sista århundradet f Kr (K-E. Sahlström, , s 80 ff.). Vid denna plats har man även hittat 40 stycken knackstenar, vilka troligen använts till smide eller målning. 125 stycken liknande knackstenar har hittats på Forentorpa ägor, dessutom har här framkommit 2 stycken eldslagningsstenar från romersk järnålder (A. Furingsten, 1980) undersöktes på Forentorpa ängar en mindre jämframställningsplats, för husbehovsproduktion av järn och järnprodukter, från 1 :a och 2:a århundradet e Kr (A. Furingsten, 1980). De fasta fomlämningarna domineras helt av stensättningar, men även domarringar är vanliga. En av vardera fornlämningstypen, från Forentorpa ängar, undersöktes De daterades till romersk järnålder - folkvandringstid (A. Furingsten, 1980; N-F. Beerståhl, 1967). Det fossila åkersystemet karterades 1968 av Kulturgeografiska institutionen i Stockholm utförde samma institution, vid en fältkurs, även en enkel fosfatanalys över området (M. Widgren, 1983). Resultatet pekar mot en bosättning i områdets nordöstra del, i höjdläge och nära vattendraget. Undersökningsresultat De två härdarna låg uppe på den högsta delen av undersökningsområdet. Uppe på denna avsats låg även ett flertal stensättningar vilka inte berördes av vägbygget. Åkerterrasskanten gick tvärs över undersökningsområdet, just vid släntens nedersta ände. De tre rösena låg efter varandra på den nedre planen. Endast ett av dem låg helt inom den avbanade ytan. Anläggningarna är numrerade i löpande följd med början på nr 27. 7

8 Den största härden (A27) tycktes egentligen bestå av två ihopsittande härdar. Formen var mycket oregelbunden, ca 2,2 m lång och 0,2-1.1 m bred. Djupet var som mest 0,2 m. Redan då området banades av med maskin hittades en mynningsskärva från ett lerkärl. Vid utgrävningen påträffades dock enbart kol. Ca 10 m nordväst om den stora härden låg en liten, närmast rektangulär härd (A28) med längden ca 0,6 m, bredden ca 0,4 m och djupet ca 0,25 m. Liksom i den stora härden, bestod fyllningen av mycket sotig sandig mo. Enstaka kolbitar hittades men tillvaratogs ej. Åkerterrasskanten (A32) syntes vid avbaningen som ett ca 0,5 m brett parti med fler och tätare liggande stenar än vad som fanns i omgivningen. Kanten syntes som en svag upphöjning även utanför det avbanade området och fortsatte åt nordost. Då kanten undersöktes verkade den inte längre lika tydlig. Matjorden tjocknade betydligt vid nedre delen av slänten, där den förmodade åkerkanten låg, men matjordsskiktet var ungefar lika tjockt på ömse sidor om terrasskanten. Stenarna låg inte så packade eller tätt som det först tycktes. Det är nog vanskligt att bestämt hävda att det är en åkerterrasskant, men partiet skilj de ut sig så pass mycket, att det väckte uppmärksamhet. Av det sydöstra röset (A29) låg 2/3 inne på det avbanade området. Formen var rund med ca 5 m:s diameter. Anläggningen bestod av en ca 0,6 m tjock jordblandad stenpackning kring ett stort jordfast stenblock, ca 1,1 m i diameter (bild 6, fig. 3, bild 7-11, fig. 4). I röset hittades ett obränt benfragment och en ca 0,05 m stor natursten med slipspår. Inom en diameter av ca 1 m hittades, i rösets östra del, 27 stycken keramikbitar. Fyndomständigheterna och det faktum att bitarna är av samma färg och godstyp, visar på att det från början har rört sig om ett enda kärl. Färgen är svart, med en brunsvart yta och magringen ganska grov och mycket tät och homogen (fig.4). Figur 4 Keramik från anläggning nr 29. Det mellersta röset (A30) låg delvis utanför området och hade en mycket oregelbunden form. Tvärs över den, här drygt 3 m breda, avbanade ytan gick en ca 1 m bred stensträng. Från denna stensträngs södra del utgick en allt glesare stensamling åt sydost. Mitt i anläggningen, 8

9 under en stor sten hittades ett kattskelett. Övriga fynd var glasbitar, kapsyler, porslin etc., vilka dock inte tillvaratogs. Det västra röset (A31) var det enda som låg helt innanför undersökningsområdet. Det hade en spetsoval form, ca 5,5 m långt och 2,3 m brett. Stenpackningen var tät men inte särskilt tjock, 0,1-0,3 m. Den låg i ljusbrun humusjord. Fynden här bestod av tre järnföremål, varav åtminstone det ena är recent, rödgods- och fajansbitar samt en mindre slaggklump. Detta ganska ljusa humuslager hade en mäktighet av upp till 0,5 m. Under detta fanns ytterligare ett lager med humusjord, med en något mörkare färg. I detta undre lager framkom ännu mer slagg plus keramikbitar av förhistorisk godstyp. I schaktmassorna just norr om detta det västligaste röset hittades ytterligare en slaggklump och en keramikbit. Troligen kommer dessa lösfynd från en plats nära moränens början, kanske har de legat i det mörkare humuslagret som syntes i det västra röset. Analys och diskussion Den följande diskussionen och analysen kommer inte enbart att koncentreras på de anläggningar som undersöktes vid denna grävning utan kommer också att sätta in dessa i ett sammanhang vad beträffar fornlämningsmiljön. 1) Vilka av de undersökta anläggningarna har ett samband med den förhistoriska odlingsverksamheten? På det undersökta området undersöktes tre stensamlingar som liknade odlingsrösen. Två av dessa (A30 och 31) är med största sannolikhet tillkomna efter 1400-talet. Den ena (A29) som låg invid en stensträng kan ha varit ett äldre odlingsröse som med säkerhet hör samman med järnålderns odlingsverksamhet. Troligen hade det uppstått i och med att det jordfasta stenblocket inte hade gått att flytta. Istället hade platsen utnyttjats till att hopa sten ifrån omkringliggande åker. I den nedre delen av röset och längs ned på moränen fanns en stor mängd keramikskärvor av grovt svartgods. Dessa kan dateras till järnålder. Samma grovmagrade keramik påträffades i det undre humuslagret under A 31. Härdarna, som båda låg i schaktets sydöstra del, var fyndtomma så när som på kol. Invid den största härden (A27) låg en mynningsskärva, med utsvängd kant, ett tunnväggat och fmmagrat svartgods. Det är tveksamt om denna har något samband med härden och dateringen förblir därför osäker. Åkerterrasskanten var tydligare okulärt än i dokumenterad form. Intressant att observera är att humustjockleken var lika stor (till och med större på terrasskantens övre del) här i slänten som på den plana ytan nere vid rösena, hela 0,6-0,7 m. 2) Vilken bild ger en sammanställning av de undersökningar som hittills har skett på Forentorpa ängar och hur förhåller sig Forentorpa ängar till liknande lokaler i Västergötland? Tillsammans är det hela fem stycken undersökningar som har gjorts kring området. Den äldsta är en arkeologisk utgrävning utförd 1967 av Beerståhl. Ett år senare genomfördes en kulturgeografisk uppmätning av C. Djurberg. En fosfatkartering av området gjordes av Berg och Sjöberg. Ytterligare en arkeologisk utgrävning genomfördes 1977 av A Furingsten. Denna gång undersöktes nordvästra delen av området. Den aktuella undersökningen skedde i områdets södra del. Utifrån dessa olika undersökningar framträder en bild av hur olika människorna har utnyttjat området under skilda tidsavsnitt. 9

10 I den äldsta fasen används området till att framställa järn. Enligt Furingsten sker detta århundradena efter Kristi födelse, närmare bestämt mellan 100 e Kr e Kr. Han har tolkat det som att det har skett i en liten skala för det lokala husbehovet. Spåren från denna aktivitet påträffades på områdets nordvästra höm. Under nästa skede förändras området drastiskt. Skog fälls och marken svedjebränns. Stenar bryts upp och samlas till stora rösen. På de till formen ojämna och till naturen anpassade åkrarna brukade man jorden med enkelt årder. Denna förändringsprocess påbörjades, enligt Furingstens C-14-dateringar, ungefär 300 e Kr. Området fortsätter att användas på ett likartat sätt, åtminstone till ca 900 e Kr. Åkrarna från denna period finner vi över hela området. Till dessa båda tidsavsnitt hör även den stensättning och domarring som undersöktes av Beerståhl. Gravarna har daterats av Furingsten till romersk järnålder - folkvandringstid (0-550 e Kr). I den ena graven kom en spjutspets av järn, som på ett enkelt sätt pekar på den tidens allvar. Kvar på området ligger tre stora stensättningar som fortfarande är orörda. De finns på områdets södra del, på höjdpartierna precis som den stensättning som Beerståhl undersökte. Form, storlek och struktur stämmer också överens. Det mesta talar för att också dessa tre tillhör detta tidsskede. Tidsställningen för odlingsrösena är svårare att precisera närmare. Av de fyra som har undersökts var det endast ett (A29, från denna undersökningen) som hade daterande fynd. Dessa bestod av 27 keramikskärvor av en typ som kallas för svartgods. Problemet är endast att de används under hela järnåldern. Men det troligaste är att de odlingsrösen som ligger i kanten av de naturbundna åkrarna också är samtida med dessas användningsperiod. Under nästa skede sker en intensifiering av jordbruket. Det yttrar sig på så vis att åkrarna blir regelbundna och långsmala i sin form. Detta skulle ha skett under vikingatid (ca 900 e Kr), samtidigt med en bybildning enligt Furingsten och Lindqvist. Sådana åkrar återfinns endast på områdets nordvästra del. En fägata har också tillkommit under detta tidsavsnitt enligt Furingsten. Då Forentorpa ängar har också boplatsen lokaliserats med fosfatanalys. Den skulle ha legat på områdets nordöstra del, direkt invid bäcken som utgör områdets nordgräns. Tyvärr går det inte att belägga dess användningstid eftersom ingen arkeologisk utgrävning har skett där. Först i mitten av 1400-talet sker nästa fas. Då har området övergått till Gudhems klosters ägo (Johansson, Furingsten). De lägger om ekonomin på platsen, från jordbruk till boskapsskötsel som då var mer lönande. En jämförelse kan göras med är de sju lokaler som Lindqvist tar upp i artikeln "Kulturlandskap som agrarhistorisk källa". Av dessa så är det endast en, N Vings by samt Härlingstorp säteri, som har en liknande åkerform. De båda har stensatta terrasser och vallar som är anpassade till terrängen i motsats till de övriga som har en regelbunden åkerform, vilken är av yngre datum. Båda ger intryck av att innehålla rester av ett äldre odlingssystem. Men frågan är ifall de olika lokalerna i Västergötland har haft olika utveckling eller inte. Lindqvist för fram flera tänkbara hypoteser i exemplet N Ving. Han anser att en avvikelse skulle kunna bero på: 1) att man aldrig infört ett odlingssystem med regelbunden träda. 2a) att en by aldrig vuxit upp på just denna lokal. Detta skulle då innebära att lokalen har konserverat en odlingsform från romersk järnålder in i exempelvis äldre medeltid. 10

11 2b) att det är frågan om en ensamgårdskolonisation i vendel - vikingatid med en ålderdomlig odlingsform. 3) att de olika lokalerna har haft en likartad utveckling, vilket innebär att området Forentorpa ängar har övergivits under folkvandringstid - vendeltid. Den troligaste tolkningen är den som Furingsten för fram, att området kontinuerligt har utnyttjats som åker och betesmark fram till nutid. Vilket medför att ingen odlingsform med regelbunden träda har inforts, eller att ingen bybildning har uppstått vid Forentorpa ängar. Det som talar för detta är att man endast på en mindre del på områdets nordvästra del har infört den yngre regelbundna åkerformen. Skara i februari 2003 Ylva Nilson 1 :e antikvarie 11

12 Referenser Tryckta Furingsten 1980 Hallbäck S-A och 1975 Hjohlman B red. Johansson H 1971 Munthe H 1906 Sahlström K.E. m.fl Fornlämning 61, jämframställningsplats, fossilt odlingslandskap. Kartberga 1:1, 2:1, Forentorpa ängar, Ugglum sn, Vg. UV 1980:22. Göteborg. Fornminnesinventeringen i Skaraborgs län. Västergötlands fornminnesförenings tidsskrift, Skara. Boken om Gudhem. Bygden mellan bergen invid Hornborgasjön. Falköping. Beskrivning till kartbladet Falköping. Stockholm. Gudhem härads fornminnen. Skövde. Otryckta Beerståhl N-F Kindgren H 1983 W idgrenm 1983 Redogörelse för undersökning av fasta fornlämningar å fastigheten Kartberga 2:1 i Ugglum sn, Vg. Otryckt rapport i ATA och Skaraborgs länsmuseum, Skara. Muntlig uppgift. Uppgifter erhållna av Kulturgeografiska institutionen i Stockholm genom Mats Widgren. Kartor Topografiska kartbladet 8D Skara SV. Ekonomiska kartbladet 8D Skara 2d Ingatorp. SGU, Ser Aa No 120, bladet Falköping. Jordartskarta.

13 B ilaga 1 Tekniska och administrativa uppgifter Matjordsavbaning med traktorgrävare. Manuell grävning med skärslev. Hackbord användes då det var möjligt. Undersökningen skedde under tält. Länsstyrelsens beslut: Uppdragsgivare: Orsak till undersökningen: Tidpunkt för undersökningen: Fälttid: Arkeologisk personal: Grovarbetare: Grovarbetstid: Maskin: Maskintimmar: Socken: Fastighet: Kommun: Ek kartblad: Vägverket ny vägdragning dagar Ylva Nilson och Bengt Nordqvist Olof Roos 160 timmar Hymas Ugglum Kartberga 1:1, 2:1 Falköping 8D Skara 2d Ingatorp; X , Y Arkivmaterial och fynd Förvaring: SLM (nuvvgm )dnr: Internt objektnr: Fynd: Ritningar: Foton: Koordinatsystem: Höj dsystem: anläggningsbeskrivningar, planer, profiler, foton, fyndlistor m.m förvaras på SLM (nuv VGM) 1451/82 (82) 421 Se anläggningsbeskrivningar bilaga 2 1 schaktplan i skala 1:100, anläggningsplaner i skala 1:20, profiler i skala 1:20. Neg nr: 82/995; 83/66; 83/67; 83/68; 83/69; 83/70; 83/71; 83/72; 83/73; 83/74. 5g W R-reg

14 B ilaga 2 Anläggningsbeskrivningar ANL. 27 Härd Vg Ugglum sn Anl. låg i R: x = y= Dess höjd var + 151,76 m.ö.h. Dess största djup var 0,2 m och L=2,2 m, B= 0,2-1,1 m. Anl. syntes i plan som två ihopsittande oregelbundet ovala sotfläckar. Decimeterstora skörbrända stenar syntes spridda över ytan. En keramikbit hittades vid schaktningen. Efter utgrävning fick anl:s utsträckning i plan korrigeras. Längden ökade till 2,6 m och bredden till 1,7 m. Att anl:s två fläckar hängde samman framstod klarare. 1profil var anl. ung. dubbelt skålformig. Enstaka stenar i anl. Något litet kol framkom. Det tycks ha varit fråga om två härdar vilka legat så nära varandra att de blandats samman. Fynd: Keramik Kol ANL. 28 Härdrest? Anl. låg i R: x= y= Dess höjd var + 151,39. Största djupet var 0,25 m och L= 0,6. B= 0,4. Anl. syntes i plan som en oregelbundet oval sotfläck invid en 0,6 m stor sten. Vid framrensning visade sig anl. vara närmast rektangulär. N ågra dm-stora stenar syntes i plan. I profil syns anl. som oregelbundet skålformad. Enstaka kolbitar. Fynd: Kolbitar, ej tillvaratagna. ANL.29 Odlingsröse Vg Ugglum sn. Anl. låg i R: x y= Höjden var +145,30. Dess största djup 0,6 m och diam. 5,0 m. Anl. syntes som en upphöjning i markytan, med skönjbara övertorvade stenar. Efter avtorvning visade sig 0,1-0,7 m stora stenar ligga väl samlade kring ett jordfast block (1,1 m diam.). Stenpackningen var jordfylld. I anl:s östra del hittades bland stenarna 27 st keramikbitar och ett ben. I profil syns anl. något svagt skålformad men mer uppåtvälvd. Anl. bestod genomgående av jordfylld stenpackning. Fynd: Keramik Ben Natursten m. slipspån 14

15 A30 Odlingsröse (recent) Vg Ugglum sn. Anl. låg i R: x= y= Höjden var + 145,25. Största djupet var 0,38 m. Diam. 5,0 m. Anl. syntes i plan som en halvcirkelformig svag upphöjning, med stenar uppstickande genom grästorven. (Anl. var halvcirkelformad eftersom ena halvan låg under vägslänten). Från själva anl. löpte en stenrad, likaså övertorvad. Trol. stenröse med anknytande stengärdesgård. Hela ytan var täckt av 0,1-0,4 m stora stenar med hum usjordfyllning emellan. I profil visar sig anl. mest bestå av humusjord med ett fåtal stenar. Dock en mycket stor sten i anl:s västra del. Rak botten och överyta. Fynd: Kapsyl Modernt buteljglas Kattskelett trol. recent ANL.31 Odlingsröse? (recent) Vg Ugglum sn. Anl. syntes som en svag upphöjning i markytan med skönjbara övertorvade stenar. Efter avtorvn. framkom en svagt jordfylld stenpackning. 0,1-0,4 m stora, kantiga stenar. De var samlade i spetsoval form. I profil syns stenpackningen i den översta (0,1-0,3 m) delen. Därunder foljer ett lager med ganska ljusbrun humusjord och därunder mörkare humusjord. Båda dessa lager hade rak över- och underkant. Eventuellt olika odlingsnivåer. Fynd: Järnforemål och -fragment Slagg Rödgods Fajans Svartgods ANL.32 Å kerterrasskant Vg Ugglum sn. Anl. låg i R: x = y= Höjden var + 146,40. Djupet 0,5 m. Anl. syntes som en stengräns mellan två olika tjocka humusjordlager. I profil uppvisar anl. inte samma distinkta gräns som planen antydde. Möjligen borde profilen ha lagts något mer åt sydöst d.v.s. uppfor slänten. Anl. grävdes bara så att en profil framkom, utan genomsökning. Inga fynd 15

16 Rapporter : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :24 Inför detaljplaneläggning inom del av fastigheten Annelund 1:3, Önum socken, Vara kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning Inför nedläggning av jordkabel på fastigheten Valstad 7:9, Valstad socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Antikvarisk kontroll Inför utvidgad grustäkt på fastigheten Stenåsen 1:1, Skälvum socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning Schaktningsövervakning i samband med grävning för dränerings- och dagvattenledning inom kv. Guldsmeden 10, raä nr 40, Falköpings socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Intervju med Anna-Greta Flolmgren. Hennes berättelse om barndomen på och i närheten av Heljesgården i Bolum. Raä nr 5, Fåglums socken, Essunga kommun, Västergötland. Dokumentation, rengöring och målning av hällristning Osteologisk analys av djurbensmaterial från borgarna Öresten, Vädersholm och Torpa i Borås kommun, Västra Götalands län. Kunskapsunderlag för södra delen av Bolums lider inför upprättande av detaljerad skötselplan inom del av naturreservatet Hornborgasjön. Inför bergtäkt på fastigheten Kavlås 1:3, Hömbs socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Inför utbyggnad av korthålsbana på fastigheten Stora Kulhult 1:11, Lerdala socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning Kv. Planeten 5, Skara socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk undersökning 1983 av delar av fomlämning 34 och 35, Värnhems socken, Västergötland. Raä nr 29, Kinneveds socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning Bolums ödekyrkogård, raä 52, Bolums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll i samband med kabeldragningar, fomlämning raä nr 73, Skövde socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk utredning av GC-väg Skara-A xvall, Skara kommun, Västergötland Kv Tomtegården, Skövde socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk utrednin^ Kvarteret Venus 1-5, fomlämning 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Inför detaljplanarbete i samband med utbyggnad av Sikagårdens industriområde, Falköpings stad, Falköpings kommun, Västergötland. Särskild utredning Mindre dokumentationer utförda under Stensättning, fomlämning 54, Norra Vings socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning Fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av planerad exploatering inom fom läm ning Raä nr 69 inom fastighet Skärv 6:3, Skärv socken, Skara kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning Särskild arkeologisk utredning inom planerat detaljplanområde M ajåker etapp 5, Hovby socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning Schaktövervakning i samband med el- och vattenledningsdragning på fastigheten M edelplana 8:54, Medelplana socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002.

17 2002:25 Arkeologiskt kunskapsunderlag inför beslut om markingrepp i samband med ombyggnad av sockenmagasinet vid Forsby kyrka, Forsby socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning :26 Boplatsrester och järnframställningsplats. Undersökning av nyupptäckt fornlämning vid St. Kålltorp 2:1, V. Gerums socken, Skara kommun i samband med omläggning av väg E3. Arkeologisk undersökning :27 Inför planerad parkeringsplats inom fastigheten Läckö 1:5, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning :28 Besiktning i samband med anläggande av våtmark på fastigheten Tomten 2:1, Vättlösa socken, Götene kommun, Västergötland. Dokumentation :29 Inför uppförande av vindkraftverk på fastigheten Skeby 13:7, Skeby socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning :30 Boplatsområde raä nr 50, fastigheten Västerby 1:280, Götene socken, Götene kom mun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning :31 Fornlämning 11, Säter socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning :32 Fornlämning 68, kv. Lektorn, Skara socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning :33 Schaktningsövervakning i samband med grävning för dränerings- och dagvattenledning, S:t Olofsgatan, raä nr 40, Falköpings stad, Falköpings kommun, V ästergötland. Arkeologisk förundersökning :34 U llersbro 2:1, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun, Västergötland. D okum entation av stockbåt :35 Schaktning för bredband i Skolgatan, raä nr 73, Skövde socken och kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning :36 Fördämningsanläggning i Hjällöbäcken, Hjällö 2:5, Södra Fågelås socken, Hjo kommun, Västra Götalands län. D okumentation och resultat :37 Fornläm ning 12, kv. Bele 6, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning :38 Kvarteret Hugin 3, Raä nr 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland. A rkeologisk förundersökning :39 K varteret Glasmästaren 6:11, Raä nr 11, Lidköpings socken och kommun, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning :40 Ledningsgrävning vid Åmäs, fornlämning raä nr 9 i Forshems socken, Götene kommun, Västra Götalands län. A rkeologisk förundersökning :41 Boplatsundersökning i M arjarp, raä nr 98, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland. A rkeologisk förundersökning och undersökning Rapporter :01 A rkeologiska förundersökningar av fornläm ningar som berörs av väg E20, delen Lundsbrunn-Holmestad, Götene kommun, Västergötland. 2003:02 "Forentorpa ängar", Kartberga 1:1 och 2:1, U gglum sn, Västergötland. A rkeologisk undersökning av fossilt odlingssystem från järnåldern utförd 1983.