. M Uppdragsarkeologi AB B

Transkript

1 C. M Uppdragsarkeologi AB B

2 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B

3 3

4 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför planläggning inom fastigheten Karaby 2:2, RAÄ 35 i Västra Karaby socken, Kävlinge kommun har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en fördjupad arkeologisk förundersökning. Fältarbetet genomfördes den 4 december 11 december Uppdragsgivare var Bengt och Lennart Hansson. Vid förundersökningen undersöktes fem schakt med en sammanlagd storlek om 620 kvadratmeter. Ett hundratal anläggningar i form av stolphål, härdar, kulturlager och en kokgrop dokumenterades och undersöktes till delar. Fynd i form av keramik, slagen flinta och djurben påträffades och tillvaratogs. Fynden dateras till yngre stenålder, brons och järnålder. Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Västra Karaby socken, visas med rött. De antikvariska insatserna i samband med planläggningsarbetet avslutades inom ramen för förundersökningen och inga ytterligare undersökningar ansågs nödvändiga. 4 Fig. 2. Platsen för förundersökningen är markerad med blå ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:

5 Sedan några år tillbaka har planarbete för fastigheten Karaby 2:2 bedrivits. Inom fastigheten har Bengt och Lennart Hansson för avsikt att uppföra bostäder. Fastigheten utgörs av en kvarvarande gårdsbildning, Dösjölunds gård, som utgörs av en mangårdsbyggnad som är sammanbyggd med gårdens ekonomibyggnader. Från fastigheten har avstyckning för villabebyggelse skett alltsedan 1950-talet och framåt. Enligt planen medges bildandet av sex fastigheter inom nuvarande Karaby 2:2. fastigheten finns ett låglänt parti som under delar av förhistorisk tid utgjorts av våtmark. Saxåns ådal finns på ett avstånd av ungefär 500 meter norr om planområdet. Såväl inom som i fastighetens närområde har förhöjda fosfathalter, som utgör en god indikation på under mark dolda fornlämningar, uppmätts. Jordarten i området utgörs av isälvssediment och finsand. Fastigheten är belägen i den södra delen av en platå som även stora delar av orten Dösjebros östra delar är belägna på. Söder om Fig. 3. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med fastigheten Karaby 2:2 markerad med blått transparent färgfält. Röd skraffering visar fornlämning 35 och 129 i Västra Karaby socken. Skala 1:

6 Fig. 4. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med de schakt som omfattades av den fördjupade förundersökningen 1-5 markerade med blått. Rött raster visar Riksantikvarieämbetets inprickning av fornlämning 35. Skala 1: Orten Dösjebro och dess omgivningar är rika på fornlämningar från såväl sten-, brons som järnålder. I det närmsta grannskapet har boplatser och gravar från förhistorisk tid dokumenterats. Såväl väster som öster om Karaby 2:2, RAÄ 35, har undersökningar som visat på rik förekomst av fornlämningar från yngre stenålder fram till yngre järnålder genomförts. Bland annat har bebyggelse i form av tolv långhus och två eventuella grophus dokumenterats. Ytterligare en stor mängd anläggningar i form av kulturlager, ugnar, brunnar, hägnader och gropar undersöktes och dokumenterades vid undersökningar som genomfördes år (Pettersson 2000). Vid en översiktlig arkeologisk förundersökning som genomfördes inom fastigheten år 2009 påträffades 77 anläggningar. Anläggningarna utgjordes av stolphål, gropar, härdar/kokgropar och kulturlager. Fynd i form av keramik och slagna flintor påträffades också. Två skärvor av keramik, den ena med en pålagd vulst, den andra en skärva från ett kärl med fasetterad mynning, daterades till brons respektive järnålder. Huvuddelen av de påträffade lämningarna bedömdes vara välbevarade (Bondesson Hvid 2010). 6

7 Fig. 5. Bilden visar den sydvästligaste delen av området där den fördjupade arkeologiska förundersökningen genomfördes. Här grävdes och undersöktes schakten 1-3 markerade på fig. 4 på föregående sida. Foto från år 2009 då sly och ett flertal träd fortfarande fanns kvar. Foto mot nordväst. Den fördjupade arkeologiska förundersökningen genomfördes med syftet att klargöra i vilken omfattning som under mark dolda fornlämningar förekom inom fastigheten. Vidare skulle deras innehåll, datering och vetenskapliga potential belysas. Önskvärt var också att fastställa sambandet mellan påträffade lämningar och de lämningar som tidigare undersökts i när- området. Resultaten från förundersökningen skulle också tjäna som underlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Ambitionsnivån skulle anpassas till behovet av ett fullgott underlag inför en eventuell särskild undersökning. I den västra delen av undersökningsområdet genomfördes undersökningen som en matjordsavbaning av sökschakt med dubbel schaktbredd. Vid den tidigare genomförda översiktliga förundersökningen var denna del av området relativt tätt sly- och trädbeväxt. I den östra delen av området avbanades sammanhängande schakt i anslutning till de sökschakt som undersöktes i den södra delen av planområdet år Här bedömdes möjligheten att påträffa sammanhängande konstruktioner som exempelvis hus vara störst. Möjligen skulle man även kunna finna ytterligare anläggningar ingående i ett hus som till delar undersökts år I mitten av planområdet, söder om gårdens ekonomibyggnader, har viss täktverksamhet tidigare bedrivits. Denna del undantogs från undersökning vid såväl den översiktliga förundersökningen som genomfördes år 2009 som vid nu genomförd fördjupad förundersökning. Efter matjordsavbaning med hjälp av grävmaskin handrensades de avbanade ytorna och anläggningar och kulturlager definierades. Schakt och anläggningar dokumenterades i skala 1:50 varefter schakten mättes in med GPS. 7

8 Ett urval av anläggningar grävdes till hälften och de dokumenterades då också i sektion i skala 1:20. Fynd från undersökta anläggningar och från ytan av kulturlager tillvaratogs. I ett kulturlager, i schakt 5, grävdes en ruta, 1x1 meter stor. Fyllningen sållades och en sektion i rutan dokumenterades i skala 1:20. I schakt 1-3 i den västra delen av området påträffades tretton anläggningar. Anläggningarna utgjordes av stolphål och gropar. Av dessa undersöktes åtta stolphål och tre gropar. Bland stolphålen fanns fyra stycken, A6, A7, A9 och A10, i schakt 2 som utifrån dimension och djup skiljde ut sig från de övriga. De fyra stolphålen var mellan 0,42x 0,55 och 0,30x0,40 meter stora och mellan 0,30 och 0,70 meter djupa. Stolphålen bildade en linje i nordöstlig/sydvästlig riktning. Linjen faller väl samman med riktningen på övriga i området tidigare undersökta förhistoriska hus (Pettersson, 2000). Det inbördes avståndet, c/c, mellan stolphålen var mellan 4,40 och 4,80 meter. Stolphålen som inte daterats vare sig utifrån fynd eller naturvetenskapliga analyser kan möjligen tolkas utgöra spår efter takbärande stolpar i en huskonstruktion. Då inga större sammanhängande områden matjordsavbanades i denna del av undersökningsområdet går det inte att avgöra om det i så fall rör sig om en två eller treskeppig hustyp. Ur en av de undersökta groparna, A1, tillvaratogs ett flintavslag och skärvor av förhistorisk keramik. 8 Fig. 6. Bilden visar den linje med stolphål i schakt 2, markerade med rödmålade käppar som kan vara spår efter takbärande stolpar i en huskonstruktion. Foto från väster.

9 Fig. 7. Bilden visar schakt 1-3 i den västra delen av undersökningsområdet. Brun färg markerar stolphål, lila färg markerar gropar och det gröna färgfältet i schakt 2 visar att schakt, på grund av en svårbruten stubbe, ej tagits upp på denna del. Skala 1:200. I den östra delen av undersökningsområdet matjordsavbanades en större och en mindre sammanhängande yta. Schakten, schakt 4 och 5, förlades så att de anslöt till schakt som undersöktes vid den översiktliga förundersökningen år I schakten som var 325 kvadratmeter respektive 128 kvadratmeter stora påträffades rikligt med välbevarade anläggningar, rester av kulturlager och fyndmaterial i form av slagna flintor, keramik och djurben. Anläggningarna utgjordes till största del av stolphål och gropar men även av någon härd och en kokgrop. Sammanlagt påträffades 91 anläggningar och 9 kulturlagerrester. Av dessa undersöktes 59 anläggningar och fyra kulturlager. Anläggningarna undersöktes med något undantag till hälften, i ett av kulturlagrena grävdes en 1 kvadratmeter stor ruta. I övriga kulturlager undersöktes hälften eller mindre delar av dem. 9

10 Trots att det inom de undersökta schakten fanns ett stort antal välbevarade anläggningar gick det inte med säkerhet att identifiera några övergripande kontexter som hus eller hägn. Majoriteten av de undersökta stolphålen var distinkta i sin färgning och endast ett fåtal hade ett djup som understeg 0,1 meter. Ur anläggningar och kulturlager tillvaratogs ett relativt rikhaltigt fyndmaterial utgörande 44 fyndposter. Fynden utgörs av slagen flinta, keramik och ben. Bland keramiken finns några skärvor som utifrån ytbehandling och dekor kan dateras närmare. Keramik som utifrån dekor dateras till mellanneolitikum, trattbägarkultur, påträffades i A21, en kokgrop, F6, i A114, F32 och F33 och A115, F37. A114 och A115 utgjordes av delar av vad som förmodas vara ett och samma kulturlager. Ur ett stolphål i schakt 4, A74, tillvaratogs en skärva keramik vars utsida var rabbad vilket gör en datering till yngre bronsålder/ äldre romersk järnålder sannolik. I anslutning till keramiken fanns även välbevarade ben. Övriga fynd dateras inte närmare än till förhistorisk tid. Fig. 8. Bilden visar fynd 6, 32, 33 och fynd 37. Skala 1:1 10

11 Fig. 9. Bilden visar schakt 4-5 i den östra delen av undersökningsområdet. Brun färg markerar stolphål, lila färg markerar gropar, orange färg markerar härdar, svart markerar en kokgrop och grå färg visar på kulturlagerförekomst. Cerise färgfält markerar recenta nedgrävningar. Skala 1:

12 I ett av de undersökta stolphålen, A74 i schakt 4, hade delar av ett kärl av keramik och några ben deponerats. Keramiken hade gamla brottytor och tolkas ha varit fragmenterad redan vid nedläggningen. I anslutning till keramiken fanns även djurben. Benen utgörs av två intakta språngben, talus/astragalus och fragment från ytterligare ett? språngben. Benen som inte har analyserats av osteolog är relativt stora. Det största är 6,5x4,5x3,2 centimeter stort och härrör mest troligt från ett större tamdjur som häst eller möjligen ko. Keramikens utsida är rabbad vilket daterar den till yngre bronsålder/äldre romersk järnålder. Att offra eller deponera delar av, eller hela djur som en del i en ritualhandling är en välkänd företeelse i arkeologiska sammanhang. Allt från häst, ko, hund svin, får till fågel, groda och orm förekommer i fyndmaterialet (Carlie 2004). Djur och människooffer djur nämns även i äldre skriftliga källor av exempelvis Ibn fadlan och Adam av Bremen Att placera föremål i stolphål ingående i hus antingen vid uppförandet av husen eller vid rivning/flyttning är en välkänd rituell företeelse. Det i stolphålet deponerade offret kan utgöras av föremål av flinta exempelvis yxor eller skäror, kärl av keramik, sländtrissor. Även kombinationer som i det ovan redovisade exemplet med ben och keramik. förekommer i depositionerna. Andra exempel på depositioner i stolphål är kärl av keramik med innehåll av spannmål. I det fall att endast spannmål, det vill säga mera än enstaka korn, påträffas i ett stolphål kan detta bero på att det som omslutit spannmålet varit av förgängligt material som exempelvis trä. Fig. 10. Fotot visar A74, stolphålet, där delar av ett keramikkärl och språngben från ett större djur deponerats. Foto visar anläggningen i plan efter framrensning av fynd. 12

13 Språngben från får och get förekommer i ett mycket stort antal arkeologiska sammanhang i Medelhavsregionen. Benen tolkas ofta som varande ursprunget till den moderna speltärningen, tillskrivs ibland också diverse religiösa egenskaper men även teorier om att de fungerat som värdemätare har framförts. I Medelhavsregionen påträffas de i mycket skiftande sammanhang som enskilda hus, palats, kyrkor gravar etc. De tidigaste fynden dateras till neolitisk tid. Språngbenen uppträder enstaka eller i anhopningar. I gravar förekommer de i såväl mans kvinno som barngravar. I anhopningar kan det förekomma hundratals deponerade i samma behållare, vanligtvis krukor. Dessa stora mängder kan vara en indikation på att språngbenen i vissa sammanhang även hade ett kommersiellt värde (Holmgren 2004). Språngben har använts som tärning där de olika positionerna de landat i gett olika poäng. De har också ingått i spel, astragalus, med flera ben. Jämför det nutida spelet Kasta gris, eller spelet Knucklebones. Poängvärdet/symbolen kan även vara ristad i benet som ofta också fylldes med metall för att ge mera tyngd. Benen har också använts som orakelben/ spådomsben och bar då gudanamn på olika positioner av benet. Språngben tillverkade av bly, brons och glas förekommer också. Utifrån sin storlek är de i stolphålet deponerade språngbenen klart olämpliga att bruka som kastspelspjäs eller tärning. Vid den fördjupade arkeologiska förundersökningen påträffades liksom vid den tidigare genomförda översiktliga arkeologiska förundersökningen (Bondesson Hvid 2010) såväl välbevarade lämningar som välbevarat fyndmaterial i form av slagen flinta, keramik och djurben. Vid tidigare genomförda undersökningar inom fastigheten och nu avstyckade delar av densamma har ett flertal huslämningar från skilda delar av förhistorisk tid identifierats. Dessa tidigare undersökningar har berört stora sammanhängande områden vilket positivt påverkar möjligheten att påträffa och identifiera större övergripande kontexter. För övrigt visar resultaten från nu genomförd undersökning och den tidigare genomförda översiktliga förundersökningen stor överensstämmelse med avseende på bevarandegrad, fyndförekomster och dateringar med resultaten från de undersökningar som genomfördes i området under tidigt 1990-tal. Fortsatta antikvariska åtgärder skulle dock troligen inte tillföra några väsentligen ökade kunskaper om förhistorisk tid eller senare vare sig inom fastigheten Karaby 2:2 eller dess närområde. Inga fortsatta antikvariska insatser rekommenderades. Hög den 26 januari 2015 Bo Bondesson Hvid 13

14 Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan Lantmäteriet Fastighetskartan 61D 8hN Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius fosfatkarta Jordartskartan Adam av Bremen Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Översättning av Emanuel Svenberg. Samfundet pro fide et christianismo, Proprius förlag, Stockholm Carlie, A Forntida byggnadskult, Tradition och regionalitet I södra Skandinavien. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter No 57.Malmö 2004 Holmgren, R Money on the hoof The astragalus bone -religion, gaming and primitive money. PECUS. Man and animal in antiquity. Proceedings of the conference at the Swedish Institute in Rome, September 9-12, Ibn Fadlan Araber, vikingar, väringar. Översättning av Stig Wikander. Svenska Humanistiska förbundet. Lund Pettersson, C.B I skuggan av Karaby backar, boplatslämningar från senneolitikum till folkvandringstid, Skåne, Västra Karaby sn, RAÄ 35, Västra Karaby 2:21. Uv Syd Rapport 2000:13. Lund Bondesson Hvid, B Arkeologisk förundersökning Karaby 2:2, RAÄ 35, Västra Karaby socken, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi, Rapport 2010:6. Dalby. 14

15 Länsstyrelsens diarienummer: Eget diarienummer: Trakt/kvarter/fastighet: Karaby 2:2 Socken eller stad/sn-nummer: Västra Karaby/1404 Kommun: Kävlinge Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 35:1/Boplats Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Bengt och Lennart Hansson Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Bo Bondesson Hvid Övrig personal: Caroline Hulting Lindgren Fastighetskartans blad: 61D 8hN Koordinater: E , N Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: Arkeolog: 72 timmar Maskin: 32 timmar Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: 620 m 2 Schaktmeter: - Summa faktisk: Summa beräknad: SEK SEK Fyndmaterial, förvaring m.m.: Fynd förvaras i kallförråd hos CMB Uppdragsarkeologi AB i väntan på fyndfördelningsbeslut. Luhm-nr: Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 15

16 A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 1 S3 Grop 2,00x>1,50 0,20 Sand, F1-F2 2 S1 Stolphål 0,30x0,35 0,16 Sand, 3 S1 Stolphål 0,24x0,35 0,12 Sand, 4 S1 Stolphål 0,24x0,30 0,16 Sand, 5 S2 Grop 1,25x0,85 0,20 Sand, 6 S2 Stolphål 0,40x0,45 0,60 Sand, 7 S2 Stolphål 0,45x0,35 0,30 Sand, 8 S2 Stolphål 0,50x0,35 0,16 Sand, Stolpfärgning, stenskott 9 S2 Stolphål 0,55x0,42 0,70 Sand, F3 10 S2 Stolphål 0,40x0,30 0,45 Sand, 11 S2 Grop 0,92x0,75 0,26 Sand, brungrå 12 S2 Stolphål 0,55x0,45 Ej grävt 13 S2 Stolphål 0,45x>0,35 Ej grävt 14 S4 Härd 0,90x0,45 Ej grävd, störd av recent ränna. 15 S4 Stolphål Ø 0,25 Ej grävt 16 S4 Stolphål 0,25x0,20 Ej grävt 17 S4 Stolphål Ø 0,25 Ej grävt 18 S4 Stolphål 0,30x0,20 Ej grävt, störd av recent ränna. 19 S4 Stolphål 0,40x0,25 0,46 Sand, gråbrun F4-F5 20 S4 Grop >0,35x>0,30 Ej grävd, delvis under ej grävt kulturlager 21 S4 Kokgrop 1,60x1,50 0,22 Sand, F6-F8 sotig, skörbränd sten 22 S4 Grop Ø 0,50 0,30 Sand, F9-F11 16

17 23 S4 Stolphål 0,45x0,40 0,33 Sand, F12 24 S4 Härd 0,85x0,75 Ej grävd 25 S4 Stolphål Ø 0,30 Ej grävt 26 S4 Stolphål 0,20x0,30 Ej grävt 27 S4 Stolphål Ø 0,35 28 S4 Grop 2,25x>1,25 0,25 Sand, F13 29 S4 Härd Ø 0,45 Ej grävd 30 S4 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 31 S4 Stolphål 0,40x0,30 Ej grävt 32 S4 Stolphål Ø 0,35 F14 Ej grävt 33 S4 Stolphål Ø 0,35 0,52 Sand, gråbrun 34 S4 Stolphål 0,40x0,25 0,30 Sand, F15 Stolpfärgning 35 S4 Stolphål 0,30x0,25 Undersökt vid översiktlig förundersökning 36 S4 Stolphål 0,30x0,25 Undersökt vid översiktlig förundersökning 37 S4 Stolphål 0,45x0,40 0,60 Sand, 38 S4 Härd 0,90x0,70 0,08 Sand, svart, sotig, träkol 39 S4 Härd 0,75x0,45 Ej grävd 40 S4 Stolphål 0,30x0,25 0,02 Undersökt vid översiktlig förundersökning 41 S4 Härd 0,50x0,45 0,02 Sand, sotig 42 S4 Härd 0,65x0,30 Ej grävd 43 S4 Stolphål Ø 0,25 0,42 Sand, F16 Stolpfärgning 44 S4 Grop 0,75x0,45 Ej grävd 45 S4 Stolphål 0,35x0,30 0,26 Sand, ljusgrå 46 S4 Stolphål Ø 0,35 0,20 Sand, 47 S4 Stolphål Ø 0,30 0,36 Sand, ljusgrå 48 S4 Stolphål 0,30x0,25 0,06 Sand, grå 49 S4 Stolphål 0,35x0,25 0,38 Sand, 50 S4 Stolphål 0,40x0,35 51 S4 Stolphål 0,40x0,35 0,24 Sand, 52 S4 Stolphål Ø 0,40 F17-F18 Stört av djurgång Stolpfärgning 17

18 53 S4 Stolphål 0,50x0,40 0,34 Sand, F19 54 S4 Stolphål 0,30x0,20 0,09 Sand, Stört av djurgång grå 55 S4 Härd 1,40x1,15 Ej grävd 56 S4 Stolphål 0,40x0,35 0,28 Sand, F20 57 S4 Stolphål 0,35x0,30 0,10 Sand, 58 S4 Stolphål 0,65x0,45 0,12 Sand, grå 59 S4 Stolphål 0,35x0,30 0,28 Sand, 60 S4 Stolphål 0,40x0,35 0,15 Sand, 61 S4 Stolphål 0,50x0,20 0,15 Sand, 62 Utgår 63 S4 Stolphål 0,40x0,35 0,16 Sand, mörkt 64 Utgår 65 S4 Stolphål 0,35x0,30 0,22 Sand, 66 S4 Stolphål 0,50x0,30 0,14 Sand, 67 S4 Stolphål >0,35x0,30 68 Utgår 69 S4 Stolphål Ø0,30 0,14 Sand, 70 S4 Stolphål 0,45x0,30 0,32 Sand, 71 S4 Stolphål 0,30x0,25 0,10 Sand, mörkt 72 S4 Stolphål 0,30x0,25 0,14 Sand, 73 S4 Grop 1,35x>0,75 Ej grävd 74 S4 Stolphål 0,70x0,45 0,28 Sand, F21-F22 brun o, lera. 75 S4 Stolphål 0,40x0,28 0,20 Sand, 18

19 76 S4 Stolphål 0,45x0,40 0,54 Sand, F23 77 S4 Stolphål >0,30x0,30 0,22 Sand, 78 S4 Stolphål 0,45x0,30 0,14 Sand, F24 79 S4 Grop 0,70x0,50 0,12 Sand, F25 80 Utgår 81 S4 Härd 1,55x1,25 0,20 Sand, svart, sten o skörbränd sten 82 Utgår 83 S4 Stolphål Ø 0,30 0,18 Sand, 84 S4 Stolphål Ø 0,35 0,12 Sand, 85 S4 Stolphål 0,40x0,30 0,10 Sand, 86 Utgår 87 S4 Stolphål Ø 0,30 0,14 Sand, 88 S4 Stolphål 0,35x0,30 0,14 Sand, 89 S4 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 90 S4 Stolphål Ø 0,20 0,08 Sand, 91 S4 Stolphål Ø 0,35 0,20 Sand, 92 S4 Stolphål 0,25x0,20 0,08 Sand, 93 S4 Stolphål 0,35x0,30 0,10 Sand, 94 S4 Härd 0,70x0,50 Ej grävd 95 S4 Stolphål 0,55x0,50 0,12 Sand, brun 96 S4 Stolphål 0,55x0,45 Sektion ej upprättad 97 S5 Stolphål 0,25x0,20 0,36 Sand, brunsvart 98 S5 Stolphål 0,45x0,40 0,19 Sand, flammig, grå 19

20 99 S5 Stolphål Ø 0,55 0,44 Sand, flammig, grå 100 S5 Grop 1,30x0,70 0,30 Sand, F26 Störd av djurgångar grå, flammig 101 S5 Stolphål 0,45x0,30 Ej grävt 102 S5 Grop 0,70x0,60 0,35 Sand, F27 grå 103 S5 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 104 S5 Stolphål 0,40x0,25 Ej grävt 105 S5 Stolphål 0,40x0,30 Ej grävt 106 S5 Härd 1,70x1,55 0,21 Sand, F28-F29 svart, sten, skörbränd sten 107 S4 Stolphål 0,25x0,20 Ej grävt 108 S4 Grop Ø 0,60 0,24 Sand, 109 S4 Stolphål Ø 0,30 0,32 Sand, ljust grå 110 S4 Stolphål Ø 0,20 0,14 Sand, 111 S4 Kulturlager 1,00x0,50 F S4 Kulturlager 3,00x2,40 F S4 Kulturlager 1,00x0, S4 Kulturlager 7,30x>3,60 F32-F S4 Kulturlager 7,90x4,10 F S4 Kulturlager 2,00x>1, S4 Kulturlager >3,10x>1, S5 Kulturlager 1,70x1,00 F38-F S5 Kulturlager >6,00x>5,00 F40-F44 20

21 Fynd nr. Anl. Läge Material Sakord Ant/vikt Anmärkning 1 A1 Flinta Avslag 1 2 A1 Keramik Kärl 7 3 A9 Flinta Avslag 1 4 A19 Flinta Övrig 1 5 A19 Keramik Kärl 5 6 A21 Lager 1 Keramik Kärl 1 Ornerat 7 A21 Lager 1 Keramik Kärl 1 8 A21 Lager 2 Keramik Kärl 1 9 A22 Keramik Kärl 1 10 A22 Flinta Avslag 1 11 A22 Flinta Övrig 1 12 A23 Keramik Kärl 1 13 A28 Keramik Kärl 1 14 A32 Keramik Kärl 1 15 A34 Keramik Kärl 1 16 A37 Keramik Kärl 1 17 A52 Flinta Skrapa 1 18 A52 Keramik Kärl 1 19 A53 Flinta Avslag 1 20 A56 Flinta Avslag 1 21 A74 Lager 2 Keramik Kärl 9 Rabbat 22 A74 Lager 2 Ben Ben 118 g Animala, två hela språngben+fragment 23 A76 Keramik Kärl 1 24 A78 Flinta Avslag 1 25 A79 Flinta Avslag 1 26 A100 Flinta Övrig 1 27 A102 Keramik Kärl 1 28 A106 Flinta Avslag 1 29 A106 Keramik Kärl 1 30 A111 Flinta Avslag 1 Retusch 31 A112 Keramik Kärl 1 32 A114 Keramik Kärl 1 Ornerat 33 A114 Keramik Kärl 1 Ornerat 34 A114 Keramik Kärl 5 35 A114 Flinta Skrapa 1 Bruksretusch 36 A114 Flinta Avslag 1 Bruksretusch 37 A115 Keramik Kärl 1 Ornerat 38 A118 Flinta Spån 1 Del av 39 A118 Keramik Kärl 1 40 A119 Keramik Kärl 1 41 A119 Flinta Avslag 3 42 R i A119 Keramik Kärl 2 43 R i A119 Flinta Avslag 2 44 R i A119 Flinta Övrig 3 21