Naturvårdsutlåtande rörande planområde vid Fjällbruden, Angered

Transkript

1 Naturvårdsutlåtande rörande planområde vid Fjällbruden, Angered På uppdrag av Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Maj 2010

2 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Fältarbete och rapport: Petter Bohman och John Persson Uppdragsgivare Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Kartmaterial Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Foton Petter Bohman Naturcentrum AB 2 (12)

3 Innehåll INNEHÅLL...3 UPPDRAG OCH METODIK...4 SAMMANFATTNING...5 KARTA...6 NATURVÄRDESBESKRIVNINGAR...7 LANDMILJÖN...7 MÖLNEBÄCKEN...8 FÅGELLIVET...10 KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG...11 LANDMILJÖN...11 MÖLNEBÄCKEN...11 FÅGELLIVET (12)

4 Uppdrag och metodik På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har Naturcentrum AB genomfört en naturvärdesinventering och en översiktlig konsekvensbeskrivning av planområdet vid Fjällbruden i Angered. Den planerade bebyggelsen omfattar ett en eller två planshus som ska användas som gruppboende. Det berörda området är knappt en hektar stort och består av en skogsdunge. Genom området rinner vattendraget Mölnebäcken. Naturvärdena beskrivs var för sig uppdelade i kategorierna landmiljön, Mölnebäcken och fågellivet. I uppdraget har även ingått att beskriva den planerade bebyggelsens konsekvenser på landmiljön, Mölnebäcken och fågellivet. Bäckens miljökvalitetsnormer är reglerade enligt lag och får inte försämras till följd av eventuell exploatering. Mölnebäcken har god ekologisk och kemisk status. Planområdet fältbesöktes vid två tillfällen, den 22:e och 29:e april Vid första fältbesöket bedömdes områdets landbaserade naturvärden. Det andra besöket var mer fokuserat på Mölnebäckens värden. Vid inventeringstillfällena eftersöktes särskilt signalarter, rödlistade arter och allmänna biotopstrukturer som kunde ligga till grund för bedömning av naturvärden. Uppdraget har inte innefattat någon fullständig inventering av arter. Områdets kulturhistoriska värden eller betydelse för friluftsliv har inte bedömts. Planområdet är knappt 1 hektar stort och består till stora delar av en skogsdunge. 4 (12)

5 Sammanfattning Planområdet vid Fjällbruden är en knappt 1 hektar stor skogsdunge omgärdad av vägar på två sidor och villabebyggelse på en tredje sida. Terrängen är kuperad och den bäckravin som löper genom områdets östra del bidrar starkt till områdets karaktär. Skogsbeståndet är en tall-björkskog som troligen är självföryngrad och därefter inte brukad. Enstaka träd har dock avverkats. I botten av ravinen rinner Mölnebäcken, en ca 2 3 meter bred naturlig bäck som avvattnar Stora Mölnesjön. Bäcken är biologiskt värdefull och har god ekologisk och kemisk status. Bland annat hyser den ett vandrande öringbestånd. Landmiljöns naturvärden bedöms som ringa. Den planerade bebyggelsen får därmed inga påtagligt negativa naturvårdskonsekvenser ovan vattnet. Mölnebäcken har naturvärden. Bäcken har dessutom tilldelats miljökvalitetsnormer av Vattenmyndigheten. De fastslagna normerna anger att Mölnebäcken har god ekologisk och ytvattenkemisk status. Bäckens status är skyddad enligt lag och får inte försämras på grund av exploatering. Därför krävs särskild planering och åtgärder för att undvika negativa konsekvenser. Om följande åtgärder vidtas är risken för att bäckens status försämras liten. bibehålla beskuggning av bäcken undvika att förorenat dagvatten rinner ner i bäcken inte utföra några markarbeten i själva bäcken iordningställ passerbara kulvertmynningar för fisk och bottenfauna vid samtliga flödessituationer Fågellivet i planområdet är trivialt. Här häckar enstaka par av vanliga fåglar, så som rödhake, talgoxe, lövsångare. Området ligger strax utanför Vättlefjälls naturreservat som hyser stora fågelvärden med flera hotade och krävande arter. Orre, tjäder, storlom och nattskärra är exempel på sådana arter. Dessa behöver dock stora skogsområden, myrmarker eller sjöar för sin fortlevnad. Den knappt 1 hektar stora skogsdungen som planområdet utgör har inte någon inverkan på fågelfaunan i Vättlefjällsområdet. Om området bebyggs enligt planen kommer förutsättningarna för ett eller ett fåtal par av vanligt förekommande fåglar förändras något. Planen bedöms inte ha någon påverkan på fågellivet i Vättlefjälls naturreservat. 5 (12)

6 Karta Illustrationskarta över planområdet vid Fjällbruden. Området är grönt, planerad bebyggelse ljusbrun, parkering grå och Mölnebäcken blå. Kartan är hämtad från Detaljplan för bostäder vid Fjällbruden, Samrådshandling oktober november Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret. 6 (12)

7 Naturvärdesbeskrivningar Landmiljön Tall och björk dominerar nästan helt. I områdets sydligaste del finns en liten, klenstammig aspdunge med drygt 10 stammar. Ett par större granar står i områdets centrala delar. Här och var växer enstaka yngre tysklönnar och möjligen också någon vanlig lönn eller annat lövträd. De äldsta tallarna och björkarna är upp emot år gamla, övriga träd och trädslag är betydligt yngre. Under träden finns ett tydligt buskskikt av unga granar, björkar, hasselbuskar och spridda enar. Hallon och örnbräken bildar fläckvis täta snår. Här och var finns förvildade trädgårdsrymlingar som exotiska varieteter av idegran och rhododendron. Skogsbeståndet domineras av tall och björk. Träden är självföryngrade men relativt unga, endast enstaka individer är upp emot 100 år. Fältskiktet är varierande, men domineras av friskt blåbärsris. Små tuvor av lingonris växer på torrare fläckar. Ett större parti med revlummer breder ut sig i områdets centrala del. Trädgårdsrymlingen praktgulplister har spridit sig från en trädgårdskompost som anlagts nära bäcken. Praktgulplister är nu en av de dominerande örterna i området. Arter som vitsippa, kirskål och smultron växer spritt i hela området. Närmast bäcken växer veketåg och gräs, främst tuvtåtel. 7 (12)

8 Bland mossorna dominerar triviala arter som cypressfläta, skuggstjärnmossa, olika arter gräsmossor, raggmossor och vanlig björnmossa. Signalarterna blåmossa och västlig hakmossa förekommer sparsamt på enstaka platser. Dessa arters värde som naturvärdesindikatorer är dock lågt i denna del av landet. Inga särskilda naturvärden hittades i landmiljöerna vid Fjällbruden. Praktgulplister är en trädgårdsrymling som har spridit sig i området och som fläckvis dominerar fältskiktet. Mölnebäcken Mölnebäcken domineras på aktuell sträcka av strömmande vatten med bottnar av sten och block. Beskuggningen av träd och buskar är god. Vattendragets bredd varierar mellan två och tre meter och medeldjupet bedöms ligga runt 0,2 meter. Flödet vid inventeringen bedömdes vara ca 50 l/s vilket sannolikt motsvarar normala förhållanden för perioden. Upp- och nedströms kulvertar, i direkt anslutning till den aktuella sträckan, var vid inventeringstillfället absoluta vandringshinder för strömvattenlevande fisk. Vandringshinderna består av igensatta säkerhetsgaller för in- respektive utlopp vid kulvert. Väster om bäcken domineras området av naturmark med fläckvis iordningställda ytor mot bäcken. Öster om bäcken har naturmiljön inkorporerats i angränsande fastigheters trädgårdsmiljö. Här domineras ytorna av iordningställda gångar och klippta ytor samt högre upp i slänten av utfyllda och terrasserade trädgårdsmiljöer. Ett flertal fiskar observerades vid fältbesöket, sannolikt var dessa öringar eller elritsor. Vid aktuell sträcka observerades inga tillflöden, rörändar eller annan källa för enskild belastning. 8 (12)

9 Mölnebäckens botten består av block och sten. Beskuggningen från omgivande buskar och träd är god. Igensatta säkerhetsgaller där bäcken är kulverterad utgör absoluta vandringshinder för fisk. 9 (12)

10 Mölnebäcken hyser på aktuell sträcka goda förutsättningar för en strömvattenlevande och syrekrävande fauna. Detta beror på att bäcksträckans avrinningsområde har en relativt liten belastning av föroreningar. De tilltäppta kulvertarna hindar flera typer av djur att vandra upp- och nedströms i bäcken. Dessa vandringshinder utgör en begränsning som försämrar bäckens förutsättningar att hysa en rik fauna och där med dess ekologiska status. Genom att undanröja vandringshinder, både längs den aktuella sträckan men också i hela Mölnebäcken, skulle tydligt förbättra bäckens förutsättningar för ett rikt djurliv och därmed höja dess ekologiska status. Mölnebäcken bedöms ha naturvärden. Fågellivet Vid besöket noterades en sjungande talgoxe och en sjungande rödhake i området. Områdets fågelfauna utgörs möjligen av något par vardera av dessa två arter samt ytterligare något par av till exempel lövsångare, koltrast, bofink eller blåmes. Områdets begränsade areal, vegetationens utseende och närhet till bebyggelse gör att man på goda grunder kan anta att fågelfaunan är trivial och artfattig. Strax utanför området observerades enstaka individer av svarthätta, gransångare och blåmes. På stenarna i bäcken födosökte en sädesärla. De dokumenterade fågelvärdena i Vättlefjällsområdet är inte beroende av planområdet, eftersom det ligger isolerat från Vättle-fjälls stora skogar och myrmarker. De fågelarter som är knutna till skogarna och myrarna i Vättlefjällsområdet kan rimligen inte utnyttja den berörda dungen vid Fjällbruden. Närmaste, påtagliga ornitologiska värden finns i Stora Mölnesjön och de sjöfåglar som möjligen häckar där. Vid besöket observerades ett par skäggdopping, två par storskrake, en vigghanne samt fyra gräsänder. Man kan anta att dessa arter (möjligen med undantag för vigg) häckar i eller i anslutning till sjön. Utöver fåglarna, observerades två ekorrar samt spår efter födosökande grävling i planområdet. Ingen av dessa arter har någon form av skyddsklassning och utgör inget direkt naturvärde. Både ekorre och grävling har större hemområde än det berörda området och rör sig och vistas därmed även långt utanför det. 10 (12)

11 Konsekvenser och åtgärdsförslag Landmiljön Inga särskilda naturvärden hittades i den inventerade landmiljön. Planens genomförande medför därför inte några negativa naturvårdskonsekvenser på land. De träd som kommer att behöva avverkas är triviala utan några värden för hotade eller på annat sätt naturvårdsintressanta arter. Den lilla hällmarken som finns på platsen för den planerade byggnaden har ett ringa värde för biologisk mångfald och endast vanliga arter observerades här. Mölnebäcken För att värna om Mölnebäckens kemiska och ekologiska status är det väsentligt att beakta följande vid en i en ev. exploatering av angränsande markområden. bibehålla eller öka mängden träd och buskar utmed bäcken för att beskuggningsgraden även fortsättningsvis ska vara hög undvik markarbeten eller andra företag i bäcken (gäller upp till högsta vattenlinjen) som riskerar förorena eller grumla vattnet eller påverka biotoper i eller i anslutning till vattenmiljön se till att dagvatten renas och fördröjs till acceptabla nivåer innan det når vattendraget iordningställ passerbara kulvertmynningar för fisk och bottenfauna vid samtliga flödessituationer I syfte att gynna vattendragets värden och garantera en god framtida status är det vidare önskvärt att: skapa fria vandringsvägar för fisk och bottenfauna i hela vattendragets sträckning se över regleringsförhållanden av uppströms sjö för att om möjligt efterlikna en naturlig flödesvariation Fågellivet På lokal nivå kommer bebyggelsen att medföra att den träd- och buskbeklädda ytan minskar vilket troligen leder till att ett eller flera par av de ovan beskrivna fågelarter som häckar här kommer att försvinna. Genom att sätta upp ett antal fågelholkar i de kvarvarande träden kan man på ett billigt och effektivt sätt skapa förutsättningar för att öka antalet häckande småfågelpar i området. En sådan åtgärd skulle troligen mer än väl kompensera för den habitatförlust som 11 (12)

12 den planerade byggnaden innebär. Genom att ersätta förlorade buskar och träd med holkar ändrar man dock förutsättningarna något för vilka arter som kan utnyttja området. Istället för de arter som bygger öppna bon i vegetationen (t.ex. lövsångare, rödhake, bofink) gynnas hålträdshäckande arter (t.ex. mesar, rödstjärt, svartvit flugsnappare). En sådan förändring behöver inte var negativ ur ett naturvärdes perspektiv. Fågelvärdena i det stora Vättlefjällsområdet är som tidigare nämnt beroende av de stora skogarna, myrmarken och sjöarna. Planområdet är alldeles för litet och ligger för isolerat och skiljt från de viktiga habitaten i Vättlefjäll för att bidra till regionens värde för fågellivet. Den planerade bebyggelsen får därför ingen direkt påverkan på fågellivet i det värdefulla Vättlefjälls-området. Stora Mölnesjön, som ligger norr om planområdet, hyser troligen ett antal häckande par sjöfåglar så som skäggdopping, storskrake, knipa och gräsand. Dessa kommer knappast att påverkas av den planerade bebyggelsen. 12 (12)