Skålgropsfat, skeppshäll och solvagn : nyfunna hällbilder vid Casimirsborg i Tjust vid norra Smålandskusten Broström, Sven-Gunnar Fornvännen

Transkript

1 Skålgropsfat, skeppshäll och solvagn : nyfunna hällbilder vid Casimirsborg i Tjust vid norra Smålandskusten Broström, Sven-Gunnar Fornvännen 2011(106):1, s. [54]-57 : ill. Ingår i: samla.raa.se

2 Skålgropsfat, skeppshäll och solvagn: nyfunna hällbilder vid Casimirsborg i Tjust vid norra Smålandskusten Under senare år har vi arbetat med ett inventerings- och dokumentationsprojekt av Tjustbygdens hällbilder. Dessa har varit kända sedan 1634 (Goldhahn 2011) men har hittills rönt föga uppmärksamhet. Undantaget är hällbilderna vid Hjortekrog som dokumenterats och diskuterats av Dag Widholm (1998). Under vårt pågående fältarbete har vi gång efter annan fått uppleva glädjen att göra betydande nyfynd av hällbilder. I det följande presenteras tre iögonfallande exempel från Casimirsborgs ägor i Gamleby socken. Allt sedan ominventeringen av Tjust i slutet av 1970-talet har Casimirsborg varit känt som en av Sveriges bäst bevarade bronsåldersmiljöer (Magnusson 1979; Winberg 1979). Centralt i området tronar ett så kallat tjustgravfält på en långsmal höjdrygg (Winberg 2003). Gravfältet är omkring 600 meter långt men blott meter brett. Här finns flera karakteristiska bronsålderslämningar som rösen, en skeppsformad stensättning och en hällkista, samt flera stensättningar, mittblocksgravar och skärvstenshögar. Flera skålgropsförekomster var också kända samt en större hällbild med ett tiotal fotsulor och skålgropar (Winberg 2003; Petersson 2009). Anmärkningsvärda är även några stenröjda ytor mellan anläggningarna på gravfältet. De har tolkats som både boplatser och åkrar. Flera andra hällbilder och områden med gravar med datering till bronsåldern är kända i närområdet. Skålgropsfat Vi gjorde vårt första större nyfynd av hällbilder på Casimirsborgs ägor i september Det rör sig om en tio meter lång häll i krönläge med ca 90 skålgropar. Fynd av sådana brukar sällan väcka någon större uppmärksamhet, men dessa är säregna och väl värda en presentation. Skålgroparna i fråga bör snarare beskrivas som skålgropsfat. De är mellan 1 och 24 centimeter breda och upp till 2,5 centimeter djupa. De är ytterst omsorgsfullt huggna termen»formgivna» ligger inte långt bort med en flat, möjligen lätt skålad, botten samt markerad mynningskant, och de påminner osökt om fat eller tallrikar. Flera har huggits in över ett antal skeppsmotiv (fig. 1). Omedelbart norr om och intill koncentrationen av skålgropsfat finns ett glest prickhugget skepp som är hela 2,6 m långt. Av skeppens utformning att döma hör de till slutet av äldre bronsåldern, ca cal BC (Kaul 1998; Ling 2008), vilket ger en terminus post quem-datering för skålgropsfaten. Här och var i närområdet finns mindre förekomster av liknande skålgropsfat, men de är inte bredare än runt 10 cm. Även dessa är noggrant formgivna. Till sist ska nämnas att hällen ligger i en backe med en överväldigande rikedom på andra (likaså nyfunna) hällbilder. Häll med 101 skepp I april 2010 var vi åter i fält och påträffade första veckan ytterligare ett 20-tal hällbildsplatser på Casimirsborgs ägor. Den som utan tvekan överraskade oss mest var en 30 meter lång häll som under bronsåldern låg strandnära i en naturhamn: den uppvisar hela 101 inhuggna skepp, en handfull djurfigurer, en människofigur, en spiral, en korsformig figur och ett antal skålgropar (fig. 2). Att döma av skeppens stil verkar merparten vara gjorda under den mellersta delen av bronsåldern. Kontexten (hamnläget, mittemot en nyupptäckt fornborg) och det stora antalet skepp på en sammanhängande yta är närmast unik och det är få platser i Skandinavien som kan uppvisa fler inhuggna skeppsmotiv på en och samma hälltavla. Som marginalkommentarer kring den stora hällen finns några mindre bildfält på sidorna och ovanför. Dessa innehåller skepp, ringfigurer och

3 55 Fig. 1. Del av nyfunnen häll med fatliknande skålgropar. Notera skeppet som förstörts av två skålgropar. Nattfoto av Joakim Goldhahn. Detail of a rock art panel where large saucer-like cupmarks are superimposed on a ship image. enstaka skålgropar. Mest anmärkningsvärd är en geometriskt utförd ramfigur, en specialitet för ostkusten (Broström & Ihrestam 2010, s. 104). Solvagn Veckan därpå gjorde vi ytterligare ett spektakulärt nyfynd, denna gång i form av en så kallad solvagn (fig. 3; jfr Kaul 1998). Hällbilden har överst en stor skiva: två koncentriskt inhuggna ringar med radiella streck. Den mäter 38 gånger 28 centimeter och tycks vila på en ställning med två hjul som vardera uppvisar åtta ekrar. Vi tolkar motivet som en solskiva på en vagn i stil med den kända solvagnen från Trundholm mosse på Själland. Liknande motiv är sedan tidigare endast kända från Bohuslän, t.ex. Backa i Brastad (Kaul 1998; Broström 2005), och detta är det första tydliga exemplet från ostkusten. (Angående hästdragna solskivor utan vagnsantydningar, se Wikell et al. in press.) Så gott som identiska motiv finns också som bronsföremål på ostkusten och Gotland. En lösfunnen solskiva har påträffats vid Kurum i kustsocknen Tryserum, blott 25 km norr om Casimirsborg (Elfstrand 2001). En liknande med koncentriska ringar och från centrum utåtstrålande streck finns även i det rika depåfyndet från Eskelhem på Gotland (Montelius 1887). Noterbart är att det fyndet även innehåller hästutrustning, vilket styrker vår tolkning av en solvagn. De övriga hällbilderna kring solvagnen i Casimirsborg domineras av olika ringformade figurer samt ett 20- tal skepp. Anmärkningsvärt är att inga skålgropar har påträffats på denna häll. Nyfynden av hällbilder är framtagna inom ramarna för projektet»bilder av Ostkustens bronsålder» som bekostats genom generösa anslag av Crafoordska Stiftelsen, Berit Wallenbergs Stiftelse och Kungliga Patriotiska Sällskapet. Projektet leds av Joakim Goldhahn vid Linnéuniversitetet. Referenser Broström, S-G., Några nyfynd av hällristningar. Goldhahn, J. (red.). Mellan sten och järn. Del II. Rapport från det 9.e nordiska bronsålderssymposiet, Göteborg /12. Gotarc C 59. Göteborgs universitet. Broström, S-G. & Ihrestam, K., Ostkustens hällristningar. Nyupptäckter från Simris till Fyris de senaste 30 åren. Alexandersson, K. et al. (red.). Forntid längs ostkusten 1. Blankaholmsseminariet de två första åren. Västerviks Museum. Elfstrand, B., Solgudens folk. Borna-Ahlkvist, H. & Lindeblad, K. (red.). Östgötafynd från stenålder till stormaktstid. Riksantikvarieämbetet UV-Öst. Linköping. Goldhahn, J., Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentationer en notis

4 56 Fig. 2. Skeppshällen. Foto och montage: Joakim Goldhahn. 101 ships on one panel. Fig. 3. Solvagn. Foto: Joakim Goldhahn. Sun chariot.

5 57 om Johannis Haquini Rhezelius antikvariska resa till Öland och Småland Fornvännen 106. Kaul, F., Ships on bronzes. A study in Bronze Age religion and iconography. Köpenhamn. Ling, J., Elevated rock art: towards a maritime understanding of Bronze Age rock art in northern Bohuslän, Sweden. Gotarc B 49. Göteborgs universitet. Magnusson, G., Forntid i Tjust. I ljuset av den senaste fornminnesinventeringen. Tjustbygden 36. Västervik. Montelius, O., Bronsåldersfyndet från Eskelhem. KVHAA:s Månadsblad 6. Stockholm. Petersson, M., Hällristningar vid smålandskusten. Rengörning och dokumentation Fortsättning på RANE-projektet i Kalmar län. Rapport 2009: 1. Kalmar läns museum. Widholm, D., Rösen, ristningar och riter. Lunds universitet. Wikell, R.; Broström, S-G. & Ihrestam, K., in press. Första solhästen på ostkusten. Fornvännen. Winberg, B., Tjustbygdens bronsålder några kommentarer kring tre kartor. Tjustbygden 36. Västervik Rösen och rösebyggare längs smålandskusten. Kalmar län Kalmar. Sven-Gunnar Broström, botark@swipnet.se Joakim Goldhahn, joakim.goldhahn@lnu.se Kenneth Ihrestam Roger Wikell, rodgeir@yahoo.com