Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Dnr 2015/709

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Dnr 2015/709 Sammanfattning Pedagogisk omsorg är en omsorgsform som erbjuds under tid då förskola, eller fritidshem inte erbjuds. Ulricehamns kommun strävar efter att erbjuda denna typ av verksamhet för barn i åldrarna 1 13 år och i den omfattning som det behövs med hänsyn till vårdnadshavares arbete. Med hänvisning till detta så har sektor lärande i uppdrag att utforma en verksamhet där pedagogisk omsorg kan erbjudas på obekväm arbetstid. Sektor lärande har utformat en verksamhet där pedagogisk omsorg erbjuds på obekväm arbetstid. Verksamheten startar under januari Riktlinjer som tydliggör vem som har möjlighet att ansöka om pedagogisk omsorg och i vilken utsträckning verksamheten erbjuds har utarbetats. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från barn- och utbildningschef 2 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid antas med följande justeringar: begreppet "föräldrar" stryks ur dokumentet och ersätts med "vårdnadshavare" samt begreppet "föräldraavgiften" ersätts med "taxan". Riktlinjerna kompletteras dessutom med följande mening: Möjlighet ska finnas till taxiresa från barnets ordinarie förskola till Åsundavy förskola om vårdnadshavare önskar det. Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef förskola årskurs 6 Författningshandboken

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Diarienummer 2015/709, löpnummer 2649/2015 Sammanfattning Pedagogisk omsorg är en omsorgsform som erbjuds under tid då förskola, eller fritidshem inte erbjuds. Ulricehamns kommun strävar efter att erbjuda denna typ av verksamhet för barn i åldrarna 1 13 år och i den omfattning som det behövs med hänsyn till vårdnadshavares arbete. Med hänvisning till detta så har sektor lärande i uppdrag att utforma en verksamhet där pedagogisk omsorg kan erbjudas på obekväm arbetstid. Sektor lärande har utformat en verksamhet där pedagogisk omsorg erbjuds på obekväm arbetstid. Verksamheten startar under januari Riktlinjer som tydliggör vem som har möjlighet att ansöka om pedagogisk omsorg och i vilken utsträckning verksamheten erbjuds har utarbetats. Förvaltningens förslag till beslut Riktlinjerna för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid antas. Ärendet Av skollagens 25 kapitel, 2 och 5, framgår att en kommun ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete, familjens situation i övrigt och om barnets vårdnadshavare önskar det. Sektor lärande har utformat en verksamhet som kommer att bedrivas vid förskolan Åsundavy. Den pedagogiska omsorgen erbjuds barn från det att de fyllt 1 år till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Verksamheten är öppen mellan klockan och samtliga dagar, med undantag för storhelger såsom jul, nyår, påsk och midsommar. Pedagogisk omsorg erbjuds inte heller under tid då verksamhetens personal har semester. Omsorgsbehovet ska vara regelbundet och kontinuerligt återkommande, samt med ett omsorgsbehov om minst två dagar i veckan, eller 15 timmar i månaden. Tillfälliga behov berättigar inte till plats inom pedagogisk omsorg. Sektor lärande har, med beaktande av vad som sägs i skollagen, utarbetat riktlinjer som reglerar den pedagogiska omsorgen på obekväm arbetstid. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

3 2015/709, 2649/2015 2(2) Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef förskola årskurs 6 Helén Claesson Barn- och utbildningschef Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

4 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR PEDAGOGISK OMSORG PÅ OBEKVÄM ARBETSTID ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Verksamhetschef för förskola åk 6 GÄLLER TILL OCH MED: Tills vidare

5 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

6 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Pedagogisk omsorg är en omsorgsform som erbjuds under tid när förskola, eller fritidshem inte erbjuds. Verksamheten styrs av skollagen (främst kapitel 25). Ulricehamns kommun strävar efter att kunna erbjuda denna verksamhet för barn i åldrarna 1-13 år (till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år) och i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens arbete på obekväm arbetstid. Verksamheten bedrivs vid Åsundavys förskola, vilket innebär att föräldrarna hämtar och lämnar barnet vid Åsundavy. När barnet slutar förskolan och börjar på fritidshem har barnet automatiskt kvar sin placering med obekväm tid vid Åsundavy. Eventuella taxiresor planeras tillsammans med förskolechef. Verksamheten har ett öppethållande mellan klockan och Barnen hämtas senast klockan om de inte ska sova över. Omsorg då vårdnadshavare behöver sovtid före arbetets början får vara max fyra timmar och efter arbetad natt åtta timmar. Omsorg erbjuds inte julafton, juldagen, nyårsafton, nyårsdagen, påskafton, påskdagen, midsommarafton och midsommardagen. Avdelningen stänger klockan dag före julafton, påskafton och midsommarafton. Verksamheten har semesterstängt veckorna 28, 29, 30, 31. Verksamheten är mycket behovsstyrd och behöver en god framförhållning för att kunna erbjuda bästa möjliga kvalité och service. Omsorgsbehovet ska vara regelbundet och kontinuerligt återkommande (innefattar inte tillfälliga behov) samt med ett omsorgsbehov av minst två dagar i veckan, eller 15 timmar i månaden. Behovet av plats på obekväm tid ska sträcka sig under minst tre månader och arbetstiden ska styrkas med ett arbetsgivarintyg/schema från arbetsgivaren. Ett schema ska lämnas ihop med ansökan och ska sträcka sig över minst 4 veckor. Vårdnadshavare har en skyldighet att anmäla när det sker eventuella förändringar i schemat. När plats erbjuds och har accepterats av vårdnadshavarna är placeringen bindande. Placering garanteras inte inom fyramånadersgränsen. Föräldraavgiften för omsorg vid obekväm tid ryms inom reglerna för maxtaxa. 3

7 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för exploateringsredovisning Dnr 2015/703 Sammanfattning Med exploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Eftersom exploateringsverksamheten har blivit mer omfattande de senaste åren har dess strategiska betydelse för utveckling av kommunen stärkts. Mot bakgrund av detta är det väsentligt att exploateringsverksamheten och dess konsekvenser lyfts fram på ett tydligt sätt i den politiska processen. Syftet med riktlinjerna för exploateringsredovisning är att tydliggöra den ekonomiska styrningen och redovisningen av exploateringsprojekt där kommunen är exploatör. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från ekonomichef 2 Riktlinjer för exploateringsredovisning Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Riktlinjer för exploateringsredovisning antas. Beslut lämnas till Ekonomifunktionen Sektor miljö- och samhällsbyggnad Författningshandboken

8 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för exploateringsredovisning Diarienummer 2015/703, löpnummer 2622/2015 Sammanfattning Med exploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Eftersom exploateringsverksamheten har blivit mer omfattande de senaste åren har dess strategiska betydelse för utveckling av kommunen stärkts. Mot bakgrund av detta är det väsentligt att exploateringsverksamheten och dess konsekvenser lyfts fram på ett tydligt sätt i den politiska processen. Syftet med riktlinjerna för exploateringsredovisning är att tydliggöra den ekonomiska styrningen och redovisningen av exploateringsprojekt där kommunen är exploatör. Förvaltningens förslag till beslut Antar riktlinjer för exploateringsredovisning Ärendet Med exploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsprocessen ingår därmed också att bygga kompletterande gemensamma anordningar som gator, grönområden, vattenoch avlopp (VA), fjärrvärme och elanläggningar med mera. Behovet av att ta fram riktlinjer för exploateringsredovisningen har ökat med anledning av att kommunens attraktivitet som plats för företagsetableringar och plats för boende har stärkts under senare år. Med förbättrade kommunikationer förväntas en fortsatt tillväxt i Ulricehamns kommun. Eftersom exploateringsverksamheten har blivit mer omfattande de senaste åren har dess strategiska betydelse för utveckling av kommunen stärkts. Mot bakgrund av detta är det väsentligt att exploateringsverksamheten och dess konsekvenser lyfts fram på ett tydligt sätt i den politiska processen. Syftet med riktlinjerna för exploateringsredovisning är att tydliggöra den ekonomiska styrningen och redovisningen av exploateringsprojekt där kommunen är exploatör. Förslaget till riktlinjer har arbetats fram i en gemensam arbetsgrupp bestående av medarbetare från verksamheten samhällsutveckling och från ekonomifunktionen. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för exploateringsredovisning

9 2015/703, 2622/2015 2(2) Beslut lämnas till Ekonomifunktionen Sektor miljö- och samhällsbyggnad Niklas Anemo Ekonomichef

10 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING ANTAGET AV: DATUM: 2015-xx-xx ANSVAR UPPFÖLJNING: Ekonomichef GÄLLER TILL OCH MED:

11 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

12 Riktlinjer för exploateringsredovisning Bakgrund Med exploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsprocessen ingår därmed också att bygga kompletterande gemensamma anordningar som gator, grönområden, vattenoch avlopp (VA), fjärrvärme och elanläggningar med mera. Exploateringsverksamhet är en strategiskt viktig fråga för kommunen. Med anledning av detta är det väsentligt att exploateringsverksamheten och dess konsekvenser lyfts fram på ett tydligt sätt i den politiska processen. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra den ekonomiska styrningen och redovisningen av exploateringsprojekt där kommunen är exploatör. Avgränsningar Mark som köps in som markreserv där syftet inte direkt kan kopplas till något exploateringsprojekt är frikopplat från exploateringsprocessen. De exploateringar som utförs av extern part hanteras inte i dessa riktlinjer. Utgifter för el hanteras av Ulricehamns Energi AB (UEAB) eller annan nätägare och VA hanteras av UEAB. Anläggningsavgiften för el och VA debiteras tomtköparen av UEAB eller nätägaren. I ägardirektiven för Näringsliv Ulricehamn AB regleras att bolaget har som uppgift att svara för marknadsföring av Ulricehamns kommun som en attraktiv kommun för företagsetableringar och plats för boende. Det innebär att kostnader för marknadsföring av exploateringsområden för bostäder och industri belastar Näringsliv Ulricehamn AB. Finansieringsmöjligheter Exploateringsutgifter kan finansieras med olika typer av inkomster, såsom: - Skattemedel - Markförsäljning till extern byggherre - Tomtförsäljning Redovisning av exploateringsprojekt Den ekonomiska redovisningen för kommuner regleras i Kommunal redovisningslag (1997:614). I lagen stadgas att bokföring och redovisning ska fullgöras på ett sätt som 3

13 överensstämmer med god redovisningssed. God redovisningssed är en allmän rättslig standard grundad på praxis och rekommendationer. I frågor om värdering, redovisning, klassificering, definition av begrepp som anläggningstillgång och omsättningstillgång etc. följer kommunen de bestämmelser och rekommendationer som finns tillgängliga avseende kommunal exploatering. Reglerna inom området finns i första hand i kommunal redovisningslag (KRL) kap. 6, 1-7. Lagen preciseras vidare av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR), rekommendation 11:4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar samt i idéskriften från RKR, Redovisning av kommunal markexploatering. Även andra rekommendationer från RKR kan komma i fråga. Regelverket innebär bland annat att utgifter för projektering i form av konsulter m.m. ska räknas in i anskaffningsvärdet. Förutsättningen är naturligtvis att projekteringen leder till ett genomförande. Om bedömningen görs att projektet inte kommer att genomföras, ska projekteringsutgifterna kostnadsföras. Kommunens arbete med att upprätta detaljplan är också en del av projekteringsutgifterna. Exploateringsprocessen Exploateringsprocessen är uppdelad i nedan angivna faser. I varje fas aktualiseras olika redovisnings- och budgetfrågor. Inledande fas Planerings- och utredningsfas Genomförandefas Avslutningsfas Inledande fas I den inledande fasen tar verksamheten miljö- och samhällsbyggnad (MSB) fram nya tänkbara projekt aktuella för exploatering. Dessa projekt förs in i en planprioriteringslista som även innehåller andra projekt än sådana exploateringsprojekt där Ulricehamns kommun är exploatör. För de exploateringsprojekt där kommunen är exploatör som tas fram i planprioriteringslistan ska MSB, i samråd med ekonomifunktionen, ta fram en investeringsansökan avseende förväntade planerings- och utredningsutgifter. Exempel på planerings- och utredningsutgifter kan vara utgifter i samband med naturinventeringar, geotekniska undersökningar, framtagande av detaljplan etc. Redovisnings- och budgetfrågor Vid minst två tillfällen varje år presenteras planprioriteringslistan för kommunstyrelsen som ger direktiv om vilka projekt som ska prioriteras. Om det är aktuellt att påbörja planeringsoch utredningsarbete för ett projekt där kommunen är exploatör ska det också fattas beslut om investeringsmedel för planerings- och utredningsutgifter. I investeringsplanen som fastställs i samband med kommunfullmäktiges beslut om budget ska det varje år finnas anslag för markinköp och exploatering. I den inledande fasen ska det normalt sett inte uppstå några utgifter gällande exploateringsprojektet. 4

14 Planerings- & utredningsfas I planerings- och utredningsfasen tas det fram underlag och kalkyler för ett genomförande av exploateringsprojektet. Här analyseras noggrant förutsättningarna för att sälja den mark som avses, vilka marknadsförutsättningar som föreligger, vilka investeringar som måste göras på området för att kunna sälja avsedda tomter etc. MSB arbetar med att ta fram en detaljplan för området, analyserar frågor gällande marklösen, teknisk försörjning, geoteknik etc. För att komma vidare till nästa steg i exploateringsprocessen, genomförandefasen, ska en investeringsansökan avseende det faktiska genomförandet för det aktuella området ha beslutats. Investeringsansökan ska innehålla en kalkyl över vilka utgifter och inkomster som området förväntas generera. Om investeringsansökan visar att de förväntade utgifterna överstiger de förväntade inkomsterna ska det följas av ett finansieringsbeslut. Redovisnings- och budgetfrågor Här ska normalt de första utgifterna för exploateringsprojektet uppstå. Dessa ska bokföras på ett sådant sätt så att exploateringsprojektets utgifter och inkomster tydligt kan särskiljas i redovisningen. Konteringen av utgifter och inkomster ska ske på specifika koddelar avsedda för respektive projekt och objekt. I planerings- och utredningsfasen ansvarar MSB för att det görs uppföljningar av den beslutade investeringen enligt gällande uppföljningsprocess. Om det beslutas att exploateringsprojektet inte ska genomföras eller av någon annan anledning inte genomförs ska nettot av de utgifter och inkomster som bokförts på projektet kostnadsföras. För att en rättvisande fördelning av inkomster och utgifter ska kunna göras i redovisningen krävs att MSB vid budgeteringen tar fram en procentuell fördelning av utgifter mellan tomtmark som ska säljas och övrig mark. Detaljplanen för det aktuella området är en god vägledning för en sådan fördelning. Genomförandefas I genomförandefasen genomförs de investeringar som beslutats och den framtagna tomtmarken säljs. Redovisnings- och budgetfrågor I genomförandefasen ansvarar MSB för att det görs uppföljningar av den beslutade investeringen enligt gällande uppföljningsprocess. Innan en detaljplan för exploateringsområdet är beslutad bör alla utgifter som är att betrakta som anskaffningsvärde bokföras som anläggningstillgång. Först när detaljplanen är beslutad kan de delar av exploateringsmarken som är tomtmark omklassificeras till omsättningstillgång. Vid årsbokslut ansvarar MSB och ekonomifunktionen gemensamt för att en värdering görs av varje pågående exploateringsprojekt där kommunen agerar som exploatör. Om verkligt värde för del av exploateringsområde som ännu inte avyttrats avsevärt avviker från bokfört värde, ska den under året uppkomna förlusten belasta det årets resultat. 5

15 Avslutningsfas Avslut av ett exploateringsprojekt innebär att projektet slutredovisas. För att avsluta ett exploateringsprojekt krävs att: Alla investeringsåtgärder är slutförda och inga mer utgifter bedöms tillkomma Merparten av tomterna är sålda. Slutredovisning ska dock ske senast två år efter att de sista investeringsutgifterna har redovisats. 6

16 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Biblioteksplan för Ulricehamns kommun Dnr 2015/588 Sammanfattning Enligt bibliotekslagen måste varje kommun anta planer för sin biblioteksverksamhet. En biblioteksplan finns framtagen som beskriver vissa prioriterade målgrupper som biblioteksverksamheten ska ägna särskild uppmärksamhet åt och tio uppdrag att arbeta mot under biblioteksplanens giltighetstid. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidschef 2 Biblioteksplan Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Biblioteksplan för Ulricehamns kommun antas. Beslut lämnas till Bibliotekschef Kultur- och fritidschef Författningshandboken

17 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Biblioteksplan för Ulricehamns kommun Diarienummer 2015/588, löpnummer 2615/ Sammanfattning Enligt bibliotekslagen måste varje kommun anta planer för sin biblioteksverksamhet. En biblioteksplan finns framtagen som beskriver vissa prioriterade målgrupper som biblioteksverksamheten ska ägna särskild uppmärksamhet åt och tio uppdrag att arbeta mot under biblioteksplanens giltighetstid. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta Biblioteksplan enligt bilaga. Ärendet Av bibliotekslagen framgår att kommuner och landsting ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. Förutom kravet på att en biblioteksplan ska vara ett särskilt dokument, är det upp till kommunerna själva att utforma planen. Kungliga biblioteket har utformat ett förtydligande som kan vara till hjälp för kommunerna. Planerna ska omfatta både folkbibliotek och skolbibliotek samt ange samarbeten med andra kommuner och regioner. Demokratiaspekten och vissa prioriterade målgrupper är fokus i nya lagen. Även skollagen och andra dokument är viktiga i utformandet av en kommunal biblioteksplan. Andra dokument är t ex regional biblioteksplan, kommunens kulturplan, det kommunalpolitiska handlingsprogrammet samt målen för god ekonomisk hushållning. I förslag till biblioteksplan (bifogad fil) ligger ovan nämnda lagar/dokument till grund samt en genomlysning som gjorts i förvaltningen och en enkät som skickats ut till besökare i kommunens verksamheter. Enligt biblioteksplanen ska verksamheten ägna särskild uppmärksamhet åt vissa målgrupper såsom personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med andra modersmål än svenska, barn och unga samt äldre i ordinärt boende. I planen presenteras tio uppdrag som biblioteksverksamheten ska jobba mot utifrån de prioriterade målgrupperna. Beslutsunderlag 1 Styrdokument Biblioteksplan Beslut lämnas till Bibliotekschef Kultur- och fritidschef Maria Bursell Anna-Lena Johansson Lena Moritz Utredare Bibliotekschef Kultur- och fritidschef Kommunledningsstab Kultur och fritid Kanslifunktionen Sektor service

18 2015/588, 2615/2015 2(2)

19 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: "[Fyll i datum enlingt yyyy-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING: Verksamhetschef Kultur och fritid GÄLLER TILL OCH MED: 2019

20 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

21 Bakgrund I bibliotekslagen har det sedan 2004 funnits en paragraf om att kommuner och landsting ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. I 2013 års bibliotekslag har krav på biblioteksplan förstärkts och även förtydligats något. Förutom kravet på att en biblioteksplan ska vara ett särskilt dokument, är det upp till kommunerna själva att utforma planen. Kungliga biblioteket har utformat ett förtydligande som kan vara till hjälp för kommunerna. Biblioteksplanerna ska bland annat ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning på sådan nivå att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. Planerna ska omfatta både folkbibliotek och skolbibliotek samt ange samarbeten med andra kommuner och regioner. Demokratiaspekten och vissa prioriterade målgrupper är fokus i nya lagen. Även skollagen och andra dokument är viktiga i utformandet av en kommunal biblioteksplan. Andra dokument är t ex regional biblioteksplan, kommunens kulturplan, det kommunalpolitiska handlingsprogrammet samt målen för god ekonomisk hushållning. Syfte Syftet med biblioteksplanen är att bryta ner nationella, regionala, delregionala och kommunala mål till tydliga uppdrag för att ge verksamheten möjlighet att fokusera sitt arbete. Biblioteksverksamheten idag Folkbiblioteken i Ulricehamns kommun är organiserade under verksamhet Kultur och fritid som är en del av sektor Service. I Ulricehamns kommun finns nio folkbibliotek inklusive stadsbiblioteket. Biblioteken i Blidsberg, Hökerum och Gällstad är större filialer som har öppet flera dagar i veckan. I de mindre samhällena Dalum, Grönahög, Timmele, Trädet och Älmestad finns utlåningsstationer som har öppet några timmar i veckan. I Knätte finns dessutom ett bibliotek som drivs i föreningsregi. Stadsbiblioteket har öppet 45 timmar per vecka fördelat på sex dagar. Biblioteken i Blidsberg, Gällstad, Hökerum, Dalum och Timmele är integrerade folk- och skolbibliotek. Biblioteket i Grönahög ligger i ortens bygdegård, i Trädet har biblioteket sina lokaler i ett hyreshus och i Älmestad i f d skolan. År 2015 arbetar 15 personer på folkbiblioteken fördelat på 9,7 årsarbeten. Stadsbibliotekets nuvarande lokaler i Nämndhuset är i dåligt skick och en process som syftar till en nybyggnation av ett stadsbibliotek i anslutning till nuvarande ICA Kvantums lokaler fortlöper. I det nya stadsbiblioteket ska kommunens kulturverksamhet samlas med fokus på människa och aktivitet. På alla bibliotek kan man låna böcker, tidskrifter, ljudböcker, filmer etc. Finns inte det som efterfrågas finns det möjlighet att reservera från andra bibliotek, även utanför kommunen. Biblioteken erbjuder också service i form av Boken Kommer-verksamhet (hemskickning av böcker, talböcker m m till de som har svårt att ta sig till sitt bibliotek), nedladdning av 3

22 talböcker, publika datorer och trådlöst nätverk, kopiering och scanning. Man erbjuder även anpassade medier i olika former t ex storstil, talböcker samt böcker på lättläst svenska och på olika språk. På bibliotekets hemsida erbjuds digitala tjänster som bibliotekskatalog, databaser, biljettförsäljning samt nedladdning av e-böcker. Biblioteket fungerar som kulturell mötesplats där så är möjligt och anordnar många kulturprogram t ex författarbesök, musikprogram, workshops, föredrag, läscirklar, familjeföreställningar och rim- och ramsstunder. En förutsättning för detta är ett väl fungerande samarbete kring biblioteksprojekt och programverksamhet med personal på kulturverksamheten såsom kulturstrateg och kultursekreterare lånade folkbiblioteken i kommunen ut medier. Utlån av vuxenlitteratur stod för 36 % av utlåningen, barnlitteratur för 48 % och AV-medier (film, musik, ljudböcker, talböcker) för 14 %. Utlåningen av e-böcker var 2 % av bibliotekens totala utlåning. Skolbiblioteken i kommunen är organiserade under sektor Lärande. I kommunen finns elva F-6 skolor och två 7-9 skolor samt ett gymnasium. Alla skolorna har ett skolbibliotek. Fackutbildade bibliotekarier finns endast på fem av enheterna: Bogesund- och Ulrikaskolorna (F-6), Stenbocks- och Ätradalsskolorna (7-9) samt Tingsholmsgymnasiet. Övriga enheter bemannas av lärarbibliotekarier. Som resurs för dem finns på Ulricehamns stadsbibliotek en skolbibliotekscentral som bemannas av en bibliotekarie(50 %)och en biblioteksassistent (50 %). Skolbibliotekscentralens syfte är att stödja lärarbibliotekarierna på skolorna utanför centralorten med läsfrämjande åtgärder, urval och gallring m m. Man arbetar utefter en årsplan Kulturtrappan för att säkerställa att alla barn 0-15 år i Ulricehamn får ta del av kultur och lässtimulans i samma omfattning. Målet för skolbiblioteksverksamheten är att vara en pedagogisk resurs i lärandet och syfta till ökad måluppfyllelse och språkutveckling hos eleverna. Folkbiblioteken och skolbibliotek tillhör olika verksamheter men delar vissa funktioner. Biblioteken har samma bibliotekssystem och beståndet av medier kan i de flesta fall utnyttjas av alla bibliotek. Ett visst personalutbyte förekommer, en eftersträvan finns att genomföra fortbildning gemensamt och att ha regelbundna avstämningsmöten. Samarbeten kommuner och regioner Enligt bibliotekslagen ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka för att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser. Den regionala biblioteksverksamheten ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Kultur i Väst erbjuder kompetensutveckling och stöd i olika biblioteksfrågor samt nätverk för olika funktioner t ex IT, socialbibliotekarier, skolbibliotekarier, bibliotekschefer, barnbibliotekarier. Biblioteken i Sjuhärad samverkar i en mediegrupp främst kring medieförsörjning, men även fortbildning och verksamhetsutveckling. Många fjärrlån görs mellan kommunerna i Sjuhärad då vi de senaste åren fått regionala medel för att köpa in medier till biblioteken i området i stället för att fjärrlåna dem från universitets- och högskolebibliotek. Då regionbibliotekets tidigare uppdrag att sörja för den kompletterande medieförsörjningen har tagits bort i den nya bibliotekslagen kommer en ny inriktning på samarbetet att arbetas fram under de 4

23 närmaste åren. Medieförsörjning är numera ett kommunalt ansvar och mediegrupperna ska arbeta fram en medieplan med fokus på de prioriterade grupperna. Framtida utmaningar Biblioteken har en viktig strategisk betydelse som mötesplatser, såväl fysiskt som virtuellt. Det interaktiva, digitala biblioteket är under utveckling, samtidigt som biblioteken med sina fysiska rum kan fylla ett behov av mötesplatser i den verkliga världen. Det är viktigt att behålla dessa platser i den nya digitala kulturen. (Kulturplan för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund) En enkät har lagts ut på olika platser i Ulricehamns kommun för att ta del av medborgarnas/kundernas synpunkter på vad som behövs på biblioteken och hur biblioteksverksamheten kan utvecklas. Förutom att enkäten har lagts ut på samtliga bibliotek i kommunen, har den även lagts ut i kommunens andra lokaler för att möjliggöra svar från både de personer som i normala fall besöker bibliotek och de som inte gör det. Totalt samlades 149 enkätsvar in av 200 utlagda, vilket innebär en svarsfrekvens på 75 %. Enkäten gav ganska mycket information och inom biblioteksverksamheten har redan diskussioner påbörjats om att göra vissa små förändringar. Betydligt fler kvinnor än män svarade på enkäten. Forskning visar också att kvinnor är vanligare biblioteksbesökare än män (Göteborgs universitet: SOM-undersökningen 2012 resp 2014). Män och kvinnor besöker biblioteken med olika syften. Kvinnor lånar och läser böcker i större utsträckning än männen. Män använder ofta biblioteken som en mötesplats där de umgås och läser tidningar, söker information, använder datorer. Det kan därmed vara en fråga att jobba vidare med utifrån vad det är som lockar män till biblioteken. På orterna utanför centralorten där biblioteken har begränsade öppettider reduceras möjligheten för biblioteket att fungera som mötesplats. Filialerna på orterna utanför centralorten håller dock de öppettider som idag är möjligt. En rimlig nivå har hittats utifrån behov för att kunna ha samtliga åtta landsbygdsbibliotek öppna. Många bibliotek på orterna ligger i skolans lokaler och även om anslag sätts upp om öppettiderna tror många att biblioteken har stängt under skolloven vilket kan göra att de nyttjas i mindre utsträckning än de skulle kunna. En fråga som kan bli aktuell i framtiden är s k Meröppet som innebär att det går att komma in i bibliotekslokalen med passerkort även efter det att biblioteket stängt. Datorer används generellt i liten utsträckning på de landsbygdsbibliotek som erbjuder det. De används mest i områden där många nyanlända placeras. Det är viktigt att biblioteksverksamheten arbetar i enlighet med de behov som finns i just vår kommun och för att fördjupa den diskussionen har synpunkter även tagits in från kommunens olika sektorer. Diskussionen handlade bland annat om behovet av att synliggöra olika målgrupper eller behovet av andra servicetjänster. En annan målgrupp som fångats upp genom diskussionerna med sektorerna är gruppen äldre som bor kvar i ordinärt boende. För att dessa personer inte ska hamna i ensamhet och bli isolerade är det en grupp som är extra viktiga att uppmärksamma i den uppsökande verksamheten där även bibliotekets digitala hjälpmedel möjliggör för de äldre att fortsätta läsa och inhämta kunskap. Skol- och folkbiblioteken har en viktig uppgift i att utveckla och stärka elevernas och medborgarnas kunskap och förståelse för hur vårt moderna informationssamhälle fungerar i 5

24 ett alltmer komplext medielandskap där informationen flödar och alla kan göra sin röst hörd. Även om många idag har stora kunskaper om hur den digitala informationstekniken kan användas gäller det inte alla grupper. Även bland dem som är tekniskt kunniga saknas ibland väsentliga insikter i hur man ska värdera och kritiskt granska informationen. En översyn både inom sektor service och lärande av kommunens biblioteksorganisation bör göras för att främja likvärdighet och hitta samordningsmöjligheter. Inriktningar för biblioteksverksamheten Utgångspunkten för att hitta en riktning för biblioteksverksamheten har varit att sammanföra de olika nationella-, regionala- och lokalpolitiska mål som finns på området, t ex bibliotekslag, skollag, regional biblioteksplan och kommunalpolitiskt handlingsprogram, tillsammans med det resultat som framkommit ur enkätundersökningen och den dialog som förts med kommunens sektorer. Två uppdrag som tas omhand redan i målen för god ekonomisk hushållning är Totalt antal media som lånas på biblioteket per kommuninvånare och år ska bibehållas och Antal kulturaktiviteter ska öka för varje år. Tillgänglighetsanspassning av kommunens lokaler tas redan om hand i fastighets ordinarie verksamhet. I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet finns redan ett uppdrag med om att Kommunen ska förstärka olika kultur- och läsprojekt, gärna tillsammans med andra aktörer inom föreningsliv och näringsliv. Ett särskilt fokus ska riktas mot barn, unga och äldre. Uppdragen som nämnts ovan och som redan finns med i verksamhetsplaneringen kommer därmed inte nämnas mer i biblioteksplanen. Nedan anges uppdrag utifrån de prioriterade och identifierade grupper som uppkommit under framtagandet av den här biblioteksplanen. Prioriterade och identifierade grupper Biblioteket ska vara ett demokratiskt bibliotek som är tillgängligt för alla och anpassat efter användarnas behov. Det innebär bland annat att biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig i både fysisk och digital form i den mån som är möjlig. Prioriterade och identifierade grupper som biblioteksverksamheten ska ägna särskild uppmärksamhet åt och som återspeglas i uppdragen nedan är följande: - Personer med funktionsnedsättning - De nationella minoriteterna och personer med andra modersmål än svenska - Barn och unga - Äldre i ordinärt boende Uppdrag 6

25 I biblioteksplanen ska det vara möjligt att mäta och följa upp biblioteksverksamheten. Vi har valt att knyta detta till de grupper som är prioriterade samt identifierade. Aktiviteter som ska genomföras för att realisera uppdragen specificeras varje år i bibliotekens verksamhetsplaner. Personer med funktionsnedsättning - Bibliotekets verksamhet ska vara tillgängligt oavsett funktionsnedsättning, det gäller dels det fysiska biblioteket såväl som det digitala. De nationella minoriteterna och personer med andra modersmål än svenska - Biblioteksverksamheten ska vara mångspråkig dvs erbjuda litteratur och media på de 5 mest vanliga språken i kommunen samt lättläst svenska. - Biblioteket ska bedriva uppsökande verksamhet till dessa grupper för att vidga deltagandet. Barn och unga - Vi ska ligga över genomsnittet i riket vad gäller barnbokslån. - Vi ska varje år genomföra insatser för att främja elevers språkförmåga och läsintresse. - Folk- och skolbiblioteken ska medverka till att öka medborgarnas/elevernas medieoch informationskompetens. Äldre i ordinärt boende - Antal Boken kommer låntagare ska öka. - Biblioteket ska erbjuda anpassade medier och teknik för de som har behov av det för att kunna ta del av litteratur och information. Övergripande för all biblioteksverksamhet ska - Det nya stadsbiblioteket fungera som en demokratisk och kulturell mötesplats för alla. - Stor vikt läggas vid det vidgade deltagandet och tillgänglighet. 7

26 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan för vuxenutbildning Dnr 2015/57 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i januari 2015 att anta måldokument för vuxenutbildning och i samband med det fick kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta enligt måldokumentet. Den 7 maj 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt förvaltningen att upprätta en handlingsplan. Denna plan bör utgöra grunden för arbetet med att uppnå de mål som beredningen för lärande lyft fram. Förvaltningen har upprättat en handlingsplan som beskriver arbetet för att uppnå målen i måldokumentet. I planen anges även kostnad, ansvarig och hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från barn- och utbildningschef 2. Handlingsplan för vuxenutbildningen Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för måldokument vuxenutbildning antas. Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef årskurs 7 till 9 - Tingsholm

27 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Handlingsplan för vuxenutbildning Diarienummer 2015/57, löpnummer 2582/2015 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i januari 2015 att anta måldokument för vuxenutbildning och i samband med det fick kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta enligt måldokumentet. Den 7 maj 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt förvaltningen att upprätta en handlingsplan. Denna plan bör utgöra grunden för arbetet med att uppnå de mål som beredningen för lärande lyft fram. Förvaltningen har upprättat en handlingsplan som beskriver arbetet för att uppnå målen i måldokumentet. I planen anges även kostnad, ansvarig och hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Förvaltningens förslag till beslut Handlingsplan för måldokument vuxenutbildning antas. Ärendet Beredningen för lärande utarbetade, på uppdrag av kommunfullmäktige, ett måldokument för vuxenutbildningen inom Ulricehamns kommun. Dokumentet överlämnades till kommunfullmäktige i april Efter att ha inhämtat yttrande från kommunstyrelsen avseende laglighet, ekonomi och konsekvenser beslutade kommunfullmäktige den 29 januari 2015, 10, att anta måldokumentet. Kommunstyrelsen fick i samband med beslutet i uppdrag att arbeta enligt beredningens måldokument. Den 7 maj 2015 beslutade kommunstyrelsen, 136, att uppdra åt förvaltningen att, utifrån måldokumentet vuxenutbildning, göra en handlingsplan. Denna plan bör utgöra grunden för arbetet med att uppnå de mål som beredningen för lärande lyft fram. Sektor lärande har utarbetat en handlingsplan som beskriver de aktiviteter som bedöms som viktiga för att de antagna målen för vuxenutbildningen ska kunna uppnås. I vissa delar kan kostnaden för arbetet hanteras inom ram och där det inte är möjligt anges en beräknad kostnad per elev, för material, eller för personal.

28 2015/57, 2582/2015 2(2) Ansvaret för att arbetet genomförs åvilar rektor och arbetet kommer att följas upp och utvärderas i samband med den kvalitetsredovisning som årligen genomförs inom vuxenutbildningen. Beslutsunderlag Handlingsplan för vuxenutbildningen Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef årskurs 7 till 9 - Tingsholm Helén Claesson Barn- och utbildningschef Catrine Berglund Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Sektor lärande Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

29 Handlingsplan Vuxenutbildningen Mål Mätetal Aktivitet Kostnad Ansvarig Uppföljning och utvärdering Vuxenutbildningen ska marknadsföra sig tydligare gentemot medborgarna och ska snabbt erbjuda en Andelen elever som väljer vägledning ska öka Annonsering i olika medier. Synas på fler ställen Inom ram Rektor Kvalitetsredovisning professionell och individuellt anpassad vägledning mot Tydliggöra studie- och studier, kompetensutveckling yrkesvägledarens roll i och arbete. Uppsökande förhållande till elevens verksamhet ska riktas till dem mål som saknar grundskolekompetens eller fullständig gymnasieutbildning Uppsökande verksamhet vid Ungdomens hus, Artescenter samt övrig kommunal verksamhet som ser behoven 1

30 Vuxenutbildningen ska utveckla samverkan med bland annat övriga kommunala verksamheter, arbetsförmedling och näringsliv i syfte att erbjuda utbildningsalternativ som efterfrågas på arbetsmarknaden, både som nyanställningar och som fortbildning av redan anställda. Andelen elever som når sysselsättning genom utbildning ska öka Utveckla samarbetet med andra kommunala verksamheter, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet i syfte att kvalitetssäkra omvärldsbevakningen. Inom ram Rektor Kvalitetsredovisning Lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar för vuxna på gymnasial nivå samt yrkeshögskoleutbildningar ska vara tillgängliga. Antalet elever som söker yrkesutbildningar på gymnasial nivå ska öka Samverkan inom Boråsregionens (BR) vuxenutbildning. Studie- och yrkesvägledare för professionell och individuellt anpassad vägledning. Finansieras till största delen med statliga medel. I det fallet dessa statliga medel inte räcker till, eller är tillgängliga så ryms kostnaderna inte inom befintlig budgetram. Rektorer Kvalitetsredovisning I samverkan med ungdomsgymnasiet öka antalet lokala yrkesutbildningar på gymnasial nivå Ett riktvärde för att starta en lokal utbildning är 32 till 64 tkr per elev och år beroende på program och inriktning. 2

31 Sfi ska utveckla samverkan med arbetsförmedling, näringsliv, studieförbund och berörda kommunala verksamheter i syfte att ge varje individ förutsättningar att integreras snabbare på arbetsmarknaden och i samhället. Andelen SFI elever som avslutar sin utbildning med godkända resultat ska öka. Mötesforum finns i dag och Sfi arbetar aktivt för att ytterligare utveckla samverkan, då främst med det lokala näringslivet. Utveckla undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar, exempelvis digitala klassrummet och spårkpraktik I dag ryms kostnaden inom Tingsholms budget, vilket innebär att datorer som återlämnas av gymnasieelever som slutar kan användas till elever vid Sfi. På sikt bör dock Sfi ingå i satsningen en till en där alla elever får tillgång till en dator. Rektorer Kvalitetsredovisning Särvux ska till den aktuella målgruppen kunna erbjuda fler individanpassade kurser och kompetensutveckling för att utveckla förmågorna hos varje individ att delta i samhälls- och arbetslivet samt främja den personliga utvecklingen. Antalet kurser som erbjuds ska öka Antalet elever som har slutfört sina individuella studier med minst betyget E ska öka Starta en 2-årig lärlingsutbildning med inriktning Serviceassistent 75 % tjänst Rektor Kvalitetsredovisning 3

32 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan för krisberedskap Dnr 2015/650 Sammanfattning Handlingsplanen utgår från lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Handlingsplanen presenterar bland annat ett antal åtgärder mot bakgrund av risk- och sårbarhetsanalysen för Vidare presenterar handlingsplanen punkter i arbetet som ska höja kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Handlingsplan för krisberedskap Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för krisberedskap antas. Beslut lämnas till Kanslichef Författningshandboken

33 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Handlingsplan för krisberedskap Diarienummer 2015/650, löpnummer 2645/ Sammanfattning Handlingsplanen utgår från lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Handlingsplanen presenterar bl.a. ett antal åtgärder mot bakgrund av risk- och sårbarhetsanalysen för Vidare presenterar handlingsplanen punkter i arbetet som ska höja kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. Förvaltningens förslag till beslut Handlingsplan för krisberedskap antas. Ärendet Handlingsplanen utgår från lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Handlingsplanen består av fyra olika delar som alla syftar till att öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. Handlingsplanen består av följande områden: Planering av användning av statlig ersättning Uppdrag från risk- och sårbarhetsanalysen Övnings- och utbildningsplan Kommunens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Planeringen av statlig ersättning innefattar bl.a. tjänsten säkerhetssamordnare som ansvarar för att samordna kommunens arbete med riskreducerande åtgärder och samverka med andra aktörer i arbetet med krisberedskap. Den redogör även för exempel på aktiviteter som görs i syftet att öka kommunens robusthet och förmåga vid kris. Uppdrag från risk- och sårbarhetsanalysen görs mot bakgrund av de fokusområden som presenterades i styrdokumentets programområde och syftar också till att åtgärda risker kopplade till de scenarion som analyserades. Uppdragen kopplar alltså till programområdet kommer vid genomförande att öka kommunen förmåga att fungera inför- under och efter samhällsstörningar och extraordinära händelser. Under mandatperioden ska ett antal övningar- och utbildningar genomföras för att öka- och bibehålla kommunens förmåga. Vidare presenteras hur kommunens arbete ska bedrivas vid samhällsstörningar och extraordinära händelser, samt hur kommunens krisledningsorganisation kommer vara strukturerad. Beskrivningen kopplar även till styrdokumentet Krisledningsstabens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser, vilket beläggs med sekretess för att bibehålla kommunens ledningsförmåga.

34 2015/650, 2645/2015 2(2) Beslutsunderlag 1 Styrdokument Handlingsplan för krisberedskap Beslut lämnas till Kanslichef Pehr Johansson Kanslichef Alexander Tiderman Säkerhetssamordnare Kanslifunktion Kommunledningsstab

35 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR KRISBEREDSKAP ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSE DATUM: "[Fyll i datum enlingt yyyy-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING: KANSLICHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018

36 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

37 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Planering av användning av statlig ersättning Uppdrag från risk- och sårbarhetsanalysen Övnings- och utbildningsplan Kommunens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Definitioner Ledningsprinciper Ansvar Höjd beredskap Krisledningsorganisation Krisledningsnämnd Krisledningsstab Sektorer och bolag Egna planer Kommunikationsfunktionen Dokumentation Kommunikation Ekonomi

38 1. Bakgrund Denna handlingsplan utgår ifrån lag (2006:544) om kommuners och landstingsåtgärder införoch vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen konkretiseras i överenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) där det framgår att kommuner ska anta ett styrdokument som bl.a. beskriver hur man ska använda den statliga ersättningen för arbete med krisberedskap och hur man ska organisera sig vid en extraordinär händelse. Kommunens åtaganden presenteras ytterligare under kap 7, punkt Syfte Syftet med handlingsplanen är att öka Ulricehamns kommuns förmåga att planera inför, hantering av och att motstå samhällsstörningar och extraordinära händelser. Syftet är vidare att genom planens olika delar redogöra för vilka insatser kommunen behöver göra för att öka sin förmåga. 3. Planering av användning av statlig ersättning Ulricehamns kommun avser att fullgöra sina åtaganden inom krisberedskapsområdet för mandatperioden genom att bl.a. fortsätta med samverkansaktiviteter tillsammans med grannkommunerna i Sjuhärad, samt eventuellt grannkommuner där mindre samverkan tidigare ägt rum. Ulricehamns kommun planerar att använda den statliga ersättning i enlighet med hur överenskommelsen mellan MSB och SKL beskriver den, samt, så långt det går, använda den enligt den indelning som gjorts i utbetalningen av den statliga ersättningen (KS 2015:0213). Alla kommuner erhåller varje år ersättning för att ha en tjänst som arbetar med kommunens åtaganden i krisberedskapssystemet utifrån att kommunen fullgör sina åtaganden. Ersättningen används bl.a. till följande punkter där samverkansersättningen redovisas särskilt: Ha en säkerhetssamordnare som följer händelseutvecklingen inom krisberedskapsområdet, samt ser till att kommunen arbetar med de åtaganden den har enligt lag. Det kontinuerliga arbetet med riskreducerande åtgärder genom kommunens risk- och sårbarhetsanalys och krisberedskapsfrämjande åtgärder. Se till att tjänstemän och politiker får den utbildning och övning som erfordras för att leda kommunen i kris. Planering, övning och utbildning för krisstödsverksamheten (POSOM), som ska stärka kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser. Kostnader och licenser som förknippas med utrustning för utomhusvarning. Samverkansersättning används till följande: Upprätthålla och stärka samarbete och samverkan inom Sjuhäradsregionen och säkerhetssamordnarnätverket. Gemensamma arbetsgrupper i Sjuhärad för gemensam utveckling av arbetsmetoder som stöd till krisberedskapsarbetet. 4

39 Gemensamma temadagar för politiker och beslutsfattare som rör inträffade händelser och aktuella teman specificerade från år till år. Bl.a. genom krishanteringsrådet i Sjuhärad där samverkande aktörer bjuds in för att diskutera aktuell problematik och driva utvecklingsarbetet framåt. Deltagande i övriga kurser, konferenser och nätverksträffar som anordnas i krisberedskapsområdet. Träning och kompetensutveckling för att bättre kunna samverka med andra aktörer, samt att kunna bidra till att sammanställa en gemensam lägesbild genom Rakel och WIS. Utveckling av samverkan mellan Ulricehamns- och Jönköpings kommuner genom bl.a. deltagande på varandras övningar och temadagar. Deltagandet i SAMÖ 2016 visar Ulricehamns kommuns vilja att samverka med andra aktörer och vara med och utveckla krisberedskapsarbetet i Sverige. 4. Uppdrag från risk- och sårbarhetsanalysen Nedan presenteras uppdragen från risk- och sårbarhetsanalysen som syftar till att öka kommunens förmåga att hantera och motstå samhällsstörningar och extraordinära händelser. Uppdragen är framtagna tillsammans med de ansvariga och sakkunniga som varit del i framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen. Verksamhet/ansvar Risk/sårbarhet Uppdrag Kommunledningsstab Ulricehamns stadshus AB Kommunledningsstab Kommunledningsstab Kommunledningsstab Oklara informationsdelningssrutiner mellan bolag, räddningstjänst och kommun. Förståelse för informationsbehov behöver förbättras. Oklart hur samverkan med personella resurser fungerar vid krissituation mellan kommuner. Personalens geografiska placering är sårbar om man inte kommer åt kommunikationssystem. Personalens viktigaste verktyg är sårbara om ström inte finns att tillgå. Initiera samarbete som ökar samverkan och kännedomen om varandras behov vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Inventera hur det ser ut idag och initiera samverkan som leder till en samordnad inriktning. Inventera vilka som finns, samt hur dessa kan komma till användning vid kris. Införskaffa powerbanks, solcellsladdade eller 12- voltsladdare 5

40 Service Miljö- och samhällsbyggnad Lärande Välfärd Service Service Service Service Service Sektorsspecifika krisplaner finns inte idag. Sektorsspecifika krisplaner finns inte idag. Sektorsspecifika krisplaner finns inte idag. Sektorsspecifika krisplaner finns inte idag. Det är oklart om kostverksamheten kan omlokalisera köksverksamheten vid t.ex. strömavbrott och om kapacitet finns för omlokalisering Manuell övervakning och rondering av fastigheter vid ström- och IT-bortfall gör att det operativa arbetet blir svårt och sekundärt system är sårbart Elbortfall leder till att samhällsviktiga verksamheter drabbas hårt. I vissa fastigheter drabbas flera dessutom flera samtidigt. Påverkan på kommunens verksamheter vid IT-bortfall är mycket stor och inträffar IT-incidenter under kväll eller helg är förmågan att hantera dem mycket liten. IT-verksamheten är mycket sårbar under tider som ligger utanför kontorstid och incidenter som inträffar under Skapa krisplan enligt bilaga i kommunens övergripande plan Skapa krisplan enligt bilaga i kommunens övergripande plan Skapa krisplan enligt bilaga i kommunens övergripande plan Skapa krisplan enligt bilaga i kommunens övergripande plan Upprätta krisplan där det tydligt framgår hur verksamheten ska organiseras och lokaliseras geografiskt vid kris. 12-voltsladdare eller liknande behöver införskaffas till samtliga radioenheter. Utred vilken prioriteringsordning som behövs för drift av fastigheter och kartlägg vilka reservkraftsresurser som krävs för att tillgodose driften. Utred kostnaden för, samt ta fram en implementeringsplan för jour/beredskap för ITverksamheten Utveckla krisringen, som är en samverkansmöjlighet där IT-verksamheter i sjuhäradskommunerna stöttar varandra med 6

41 Ulricehamns stadshus AB Service Service sådan tid riskerar att orsaka stor skada. Oklart vilka resurser som finns att tillgå vid en kris, samt vilka som har möjlighet att använda dessa Uppsamlingsplatser vid evakuering vid oönskad händelse finns idag inte, något som kan leda till förvirring och stora konsekvenser vid bl.a. storm kompetens och resurser på och utanför kontorstid. Inventera vilka resurser i form av maskiner, teknik, verktyg etc. som finns att tillgå vid en krissituation Upprätta en plan för vilken/vilka platser som lämpar sig bäst som uppsamlingsplats och hur många som kan inrymmas vid en oönskad händelse 5. Övnings- och utbildningsplan Övnings- och utbildningsplanen är framtagen i enlighet med överenskommelsen mellan MSB och SKL. Planen är ett resultat av Ulricehamns kommuns risk- och sårbarhetsanalys Övnings- och utbildningsplanen syftar till att öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser genom att vara övad och förberedd på det oväntade. Planen fokuserar främst på att öva och utbilda ledande tjänstemän och politiker i kommunen för att de ska kunna fullfölja sina arbetsuppgifter under en extraordinär händelse. Verksamhet/ansvar Kommunledningsstab Uppdrag Ta fram en övnings- och utbildningsplanering för mandatperioden där aktiviteter kan anpassas efter behov och där syftet är att öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. 6. Kommunens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Kapitlet beskriver kommunens krisledningsorganisation och dess arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Det redogör för centrala begrepp och för kommunens ansvar enligt gällande lagstiftningen. Vidare instruktioner för krisledningsstabens arbete finns beskrivet i Krisledningsstabens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. 7

42 6.1. Definitioner En extraordinär händelse 1 avser en sådan händelse som Avviker från det normala Innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller överhängande risk för sådana störningar Kräver skyndsamma insatser av kommunen En samhällsviktig verksamhet 2 avser en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort sikt kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Ledningsprinciper Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundprinciper 3. Ansvarsprincipen innebär att den som normalt har ansvaret för en viss verksamhet, har motsvarande ansvar under kris eller krig. Därför bör kommunens krisledningsorganisation avvika så lite som möjligt från ordinarie ansvarsfördelning. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och under höjd beredskap. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras så nära där den inträffar som möjligt Ansvar Kommunens ansvar för samhällsviktiga verksamheter under normala förhållanden gäller också under samhällsstörningar. Kommunens uppgift är att i möjligaste mån hålla igång verksamheterna. Om läget kräver det, åligger det kommunen att prioritera för att bibehålla vissa verksamheter framför andra, där behov efter situation avgör omfattningen. Kommunen har vidare det geografiska områdesansvaret enligt LEH, vilket innebär att kommunen ska samverka med aktörer som t.ex. polis, räddningstjänst, länsstyrelsen, samt privata aktörer. Vad respektive aktörer ansvarar för vid en kris redovisas i reglemente för krisledningsstabens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser, detta för att tydliggöra vilka ansvarsområden som finns för de olika aktörerna vid en kris. Det operativa ledningsansvaret ligger kvar i den ordinarie linjeorganisationen. Det innebär att en nämnd/sektor eller styrelse/bolag som till vardags har ansvaret för en verksamhet också ansvarar för denna vid en störning eller en extraordinär händelse. Såvida inte 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 1 kap. 4 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 2014:5 3 MSB Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 8

43 krisledningsnämnden träder i kraft, då kan den vid behov ta över beslutanderätten över övriga nämnder Höjd beredskap Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för att leda den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Kommunstyrelsen ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika krishanteringsaktörer samordnas och för att samverkan ska komma till stånd mellan dem som beskriver verksamheten 4. Kommunen ska under höjd beredskap eller när ransoneringslagen 5 i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen i särskilda fall beslutar 6 : 1. Vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor, 2. Medverka vid allmän prisreglering och ransonering, och 3. Medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. Kommunen ska hålla Länsstyrelsen informerad om beredskapsläget och det övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen Krisledningsorganisation 4 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 3 kap. 2 5 Ransoneringslag, SFS 1978:268 6 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 3 kap. 3 9