Id Antikvarisk bedömning Typ av lämning. Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning. AC9139 Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning

Transkript

1 Dokumentnamn Kulturmiljöutredning, Bilaga 36 till MKB för Ödmårdens Vindkraftpark Datum Författare Britta Wennstedt Edvinger, Dokumentnummer _00 Anmärkning Rapporten beskriver en inventering av ett område som är något större än ansökningsområdet. En del av de kulturvärden som tas upp i rapporten ligger därför i själva verket utanför ansökningsområdet. Kartan nedan visar skillnaden mellan de två områdena. I tabellen på nästa sida listas de ar som ligger utanför det aktuella ansökningsområdet.

2 Följande ar befinner sig inte inom ansökningsområdet: Id Antikvarisk bedömning Typ av AC9202 AC9040 AC9048 AC9050 AC9171 AC9203 AC9053 AC9052 AC9330 AC9328 Omr AC9091 Skåre/jaktvärn AC9328 AC9331 Skog 106 Fast forn Vägmärke AC9349 AC9348 AC9138 AC9332 Om AC9139 AC9140 Omr AC9333 Omr AC9334 Omr AC9337 Färdväg AC9336 AC9338 AC9352 AC9351 AC9350 Omr Omr Omr

3 Ödmården Kulturmiljöutredning Skogs och Söderala socknar Söderhamns kommun Gävleborgs län Britta Wennstedt Edvinger A R K E O L O G I C E N T R U M A B A C - R A P P O R T 1305

4

5 Ödmården Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad i Skogs och Söderala socknar, Hälsingland, Söderhamns kommun, Gävleborgs län Britta Wennstedt Edvinger AC-RAPPORT 1305

6 Länsstyrelsens dnr: - Arkeologicentrums projektnr: P X Län: Gävleborg Landskap: Hälsingland Kommun: Söderhamn Socken: Skog och Söderala Trakt: Norrbo fäbodskog, Strands fäbodskog, Stråtjära, Sörljusne, Sunnäs, Tönnebro m.fl. Ek. kartblad: 14H 6d, 14H 5c, 14H 5d, 14H 4c, 14H 4d Interimistiska ID-nummer: AC9040, AC9045, AC9046, AC9047, AC9048, AC9050, AC9051, AC9052, AC9053, AC9054, AC9055, AC9056, AC9057, AC9058, AC9059, AC9060, AC9061, AC9062, AC9063, AC9064, AC9065, AC9066, AC9067, AC9068, AC9069, AC9070, AC9071, AC9072, AC9073, AC9074, AC9075, AC9079, AC9080, AC9083, AC9084, AC9085, AC9086, AC9087, AC9088, AC9089, AC9090, AC9091, AC9104, AC9105, AC9124, AC9128, AC9129, AC9131, AC9132, AC9134, AC9135, AC9136, AC9137, AC9138, AC9139, AC9140, AC9154, AC9159, AC9165, AC9169, AC9170, AC9171, AC9172, AC9173, AC9174, AC9178, AC9180, AC9181, AC9182, AC9183, AC9184, AC9185, AC9186, AC9187, AC9191, AC9192, AC9193, AC9200, AC9201, AC9202, AC9203, AC9204, AC9205, AC9206, AC9207, AC9211, AC9212, AC9235, AC9236, AC9237, AC9238, AC9239, AC9240, AC9241, AC9242, AC9243, AC9244, AC9245, AC9246, AC9247, AC9248, AC9249, AC9250, AC9251, AC9252, AC9253, AC9254, AC9255, AC9256, AC9257, AC9258, AC9259, AC9264, AC9265, AC9266, AC9267, AC9328, AC9330, AC9331, AC9332, AC9333, AC9334, AC9335, AC9336, AC9337, AC9338, AC9339, AC9340, AC9341, AC9342, AC9343, AC9344, AC9345, AC9346, AC9347, AC9348, AC9349, AC9350, AC9351, AC9352, AC9353, AC9354, AC9355, AC9356, AC9357, AC9359, AC9361, AC9362, AC9363, AC9364, AC9368, AC9369, AC9370, AC9371, AC9372, AC9373, AC9374, AC9375, AC9380, AC9397, AC9398, AC9399, AC0401, AC0402 RAÄ-nummer Skog 105, Skog 106, Skog 137, Skog 191, Skog 192, Skog 193, Skog 194, Skog 195, Skog 219, Skog 324, Skog 327, Skog 335, Skog 352, Skog 353 AC-rapport Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad i Ödmården, Skogs och Söderala socknar, Hälsingland, Söderhamns kommun, Gävleborgs län Britta Wennstedt Edvinger år 2013, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Sweco Environment AB, Falun, och Bergvik Skog AB, Falun. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I2012/0167. Omslagsbild: Lämning efter kolarkoja i Ödmården. Foto: privat. Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger,

7 Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Genomförande... 1 Metod... 1 Material... 2 Utredningsområde... 3 Områdesbeskrivning... 4 Tidigare antikvarisk verksamhet... 5 Kulturmiljöanalys... 6 Kulturhistoriska ar... 6 Järnframställning... 6 Förhistoriska boplatser... 8 Arkeologiska fynd och fyndsamlingar... 8 Ortnamn Historisk markanvändning Bebyggelse och byggnadsminnen Kyrkomiljöer Riksintressen och kulturreservat a kulturvärden Utredningsområdets karaktär Sårbara kulturvärden Höga kulturvärden Låga kulturvärden Kulturmiljöpåverkan Påverkan på ar och kulturmiljöer i utredningsområdet Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Konsekvensbedömning Åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Översiktskarta...41 Bilaga 4. Objekttabell Bilaga 5. Påsiktsbilder... 77

8 Sammanfattning Arkeologicentrum har genomfört en kulturmiljöutredning i området för en planerad vindpark. Utredningsområdet ligger i Ödmården i södra delen av Söderhamns kommun i Gävleborgs län. Uppdraget har beställts av Sweco Environment som underlag för vindparkens miljö- och tillståndsprövning. Projektägare är Bergvik Skog. Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering, och fältarbetet utfördes under september och oktober år Före denna utredning fanns i utredningsområdet 14 registrerade a ar. Under utredningen framkom 165 tidigare inte registrerade kulturminnen. Flertalet utgörs av ar efter kolning i form av kolbottnar med eller utan medföljande efter kolarkoja. Sammanlagt finns i utredningsområdet efter denna utredning 179 registrerade kulturminnen. Av dessa är fyra fasta fornar, ett bevakningsobjekt, 165 övriga a ar, en uppgift om och åtta förstörda ar. Högst kulturvärde har de fasta fornarna. Vissa av de övriga a arna får också räknas som bevarandevärda, även om det vetenskapliga värdet är lågt. Det gäller främst bebyggelsear och vissa gruvmiljöer. Fäboden Strandfäbodarna tillhör denna grupp med höga värden. Ingrepp i dessa kulturmiljöer och ar bör undvikas. Kring de mest bevarandevärda arna och kring samtliga fasta fornar föreslås därför skyddsområden, så att ingrepp i arna kan undvikas och därmed också tidsförluster och kostnader för uppdragsarkeologiska undersökningar. Den planerade vindparken återfinns på stora avstånd från objekt och miljöer med höga kulturvärden. Kulturmiljöpåverkan på samtliga diskuteras i rapporten. Slutsatsen är att negativ kulturmiljöpåverkan i flertalet fall inte uppkommer respektive blir obetydlig, på grund av avstånd, topografi, trädridåer och beskogning. Negativa konsekvenser för kulturmiljöerna inne i vindparken bedöms i huvudsak utebli om ingrepp i specificerade ar och fornsområden undviks genom skyddsområden, och i övriga ar så vitt möjligt minimeras. Den visuella påverkan på kulturmiljöer inne i utredningsområdet kan ställvis komma att få en viss omfattning, beroende av vindparkens slutliga utformning. Med anledning av kulturmiljöernas art, frekvens och betydelse är den förväntade kulturmiljöpåverkan och konsekvensen inget hinder för vindkraftsutbyggnad. Konsekvenser för kulturmiljöer i den planerade vindparkens övriga influensområde bedöms bli obetydliga. Det beror i första hand på stora avstånd, topografi och beskogsning. Någon påtaglig skada på riksintresseområden och kulturreservat kommer vindkraftsutbyggnaden inte att innebära. Vad gäller fortsatta antikvariska åtgärder har bara en enstaka yta med potential för fast forn utan synlig begränsning utpekats i rapporten. Om detta område blir aktuellt för markingrepp, och om markingreppen får större än ringa omfattning, föreslås särskild utredning steg 2. Om inga markingrepp blir aktuella i dessa ytor bortfaller motiven för utredningsgrävning helt och hållet.

9 Bakgrund och syfte Inför tillståndsprövning av en planerad vindpark i Ödmården i Hälsingland har på beställning av Sweco Environment AB utfört en kulturmiljöutredning inklusive frivillig arkeologisk utredning steg 1 och påverkansanalys. Projektägare är Bergvik Skog AB. Utredningen har till syfte dels att fastställa förekomst av fasta fornar och andra kulturvärden i utredningsområdet, dels att utgöra ett fördjupat planerings- och beslutsunderlag till uppdragsgivare och länsstyrelse inför tillståndsprövningen. I det senare fallet har kulturvärden utanför projektområdet men inom vindparkens influensområde beaktats. Som kulturvärden räknas alla värdefulla kulturmiljöer och kulturminnen enligt antikvarisk praxis och enligt särskild lagstiftning, samt därutöver enligt lokala värderingar fastställda i exempelvis översiktsplaner. Uppdraget har som utgångspunkt haft Nordiska ministerrådets (NM 2000) checklista inför vindkraftsutbyggnad. a styrdokument utgörs främst av Riksantikvarieämbetets (RAÄ) anvisningar och praxis för registrering av kulturminnen i fornminnesdatabasen FMIS (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b, RAÄ dnr ). Den genomförda fältinventeringens ambitionsnivå motsvarar en särskild arkeologisk utredning steg 1, byrå- och fältinventering, enlig lagen om kulturminnen m.m. (KML, SFS 1988:950). Det betyder att a ar med synlig begränsning ovan jord registrerats, och att terränglägen lämpliga för fasta fornar utan synlig begränsning ovan jord eftersökts för provgropsgrävning respektive för eventuell senare särskild arkeologisk utredning steg 2, utredningsgrävning. Genomförande Metod Denna utredning har omfattat dels byråmässig genomgång av olika källkategorier, dels fältinventering av projektområdet, dels platsbesök på platser med höga kulturvärden utanför projektområdet men inom vindparkens influensområde. Fältinventeringen genomfördes i form av systematisk terrängrekognoscering. Okulär besiktning har kombinerats med provstick med jordsond. I gynnsamma terränglägen för fast forn utan synlig begränsning har provgropar, 0,2x0,2 m stora och 0,2 meter djupa, grävts med spade och materialet sållats genom 4 mm sållnät. Vid sidan av den systematiska fältinventeringen har vi arbetat tematiskt med strandanknutna förhistoriska boplatser, huvudsakligen på 40- till 50-meterslinjerna, och med lågteknisk järnframställning. 1

10 Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var 87 hektar. Inventeringstakten var hög, vilket motiveras dels av naturgeografi, dels av kulturhistorien. De förra utgörs framför allt av områdets jordartsförhållanden och hydrologi. Utredningsområdet ligger visserligen med god marginal under högsta kustlinjen vilket generellt kan anses gynnsamt ur fornssynpunkt men det domineras av blockig till rikblockig morän omväxlande med större och mindre torvmarksområden. Stora rikblockiga områden har bedömts vara av mindre intresse än normalblockiga, och därför inventerats mera extensivt. Å andra sidan har de rikblockiga områdena varit tidsödande på grund av svårframkomlighet. De a skälen utgörs av fåtalig nuvarande och äldre bebyggelse i utredningsområdet, ett mindre väl utbyggt vägnät i äldre tid, och fåtaliga tidigare registrerade eller på annat sätt kända kulturminnen. Sammantaget signalerar detta att området inte nyttjats med större intensitet i äldre tid. Lägesbestämning har skett med handhållen gps. Noggrannheten är ± 10 meter. Skriftliga beskrivningar över de påträffade a arna har upprättats enligt RAÄ:s anvisningar (bilaga 4) (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b). Ett urval ar och miljöer har fotograferats digitalt (bilaga 2 och 5). Material Denna utredning har föregåtts av en förstudie sammanställd vid länsmuseet i Gävle (Ulfhielm 2012). Förstudien omfattade i huvudsak arkeologi och innehöll exempel ur olika källor på potentiella ar i förstudieområdet. Byråinventering har för denna utredning skett parallellt med pågående fältinventering. Följande källmaterialkategorier och databaser har nyttjats: registrerade a ar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, och i databasen Kringla, byggnader i BBR, RAÄ:s bebyggelseregister, a ar i Skogsstyrelsens databas (SH), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums (SHM) fynddatabas, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäterihandlingar i Lantmäteriets karttjänster, specialkartor såsom jordartskarta (SGU) och orienteringskarta, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), hembygdslitteratur och antikvariska rapporter i biblioteksdatabaser (VITALIS och LIBRIS) och i Söderhamns bibliotek, länsstyrelsens presentation av värdefulla kulturmiljöer, byggnadsminnen och områden av riksintresse för kulturmiljövården samt muntliga uppgifter från flera lokalhistoriskt välorienterade personer i lokalbefolkningen, bl.a. föreningen Kustbyarnas bygdeforskare, och Söderhamns kommuns översiktsplan (2006). 2

11 Figur 1. Utredningsområdet breder ut sig på östra sidan väg E4 i Söderhamns kommun, omedelbart norr om kommungränsen mot Gävle. Underlag: Sverigekartan, skala 1: Utredningsområde Utredningsområdet är 4 273,5 hektar stort och utgörs av ett sammanhängande område mellan Ljusnan i norr och Axmar i söder (figur 1). Utredningsområdets norra avgränsning ligger i höjd med sjön Sör-bränningen väster om väg E4. E4:an avgränsar utredningsområdet i väster. 3

12 Genom området löper ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar. Flera av dem utgör i själva verket äldre färdvägar och stigar. Utredningsområdet ligger huvudsakligen inom Skogs socken. Ett litet område längst mot nordost sträcker sig in i Söderala socken. Berörda trakter är Norrbo fäbodskog, Strands fäbodskog, Stråtjära, Sörljusne, Sunnäs, Tönnebro m.fl. Utredningsområdet breder ut sig över fem ekonomiska kartblad: 14H 6d, 14H 5c, 14H 5d, 14H 4c och 14H 4d. Områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger i östra delen av Ödmården, ett större skogsområde som är omnämnt redan under medeltiden (SOL 2003:386). Ödmården utgjorde då Upplands nordgräns. Medan de västligare delarna av Ödmården först nyttjades för fäboddrift och efterhand koloniserades av nybyggare, kom utredningsområdet aldrig att bli föremål för någon omfattande nyodling. Flera fäbodar har funnits i utredningsområdet, men försöken att bedriva jordbruk är få. Namnet Ödmården är områdesbeskrivande, och därför skall namnforskningens tolkning redovisas redan i detta avsnitt (SOL 2003:386). Ödmården består av en förled, ed eller öde och efterleden -mården. Man har inte kunnat fastställa om förleden är ed, som betyder stig, väg, eller om den syftar på ödslig. Den åsyftade vägen skulle i så fall vara den viktiga färdvägen Norrstigen, som daterar sig åtminstone till medeltiden. Ett öde i förleden refererar förstås till avsaknad av bebyggelse. Efterleden -mården tolkas som grovt grus och anses syfta på blockrik mark. Ödmården kan därför antingen ha betydelsen det av grovt grus, sand eller stenblock kännetecknade (skogs-)området som genomlöps av en (huvud-)stig, eller det ödsliga, av grovt grus, sand eller stenblock kännetecknade (skogs-)området. Utredningsområdets jordartsförhållanden är genom namntolkningen strängt taget redan utredda. Ur jordartssynpunkt betyder läget under högsta kustlinjen att moräntäcket i sluttningarna svallats ur och lämnat efter sig ett ställvis särpräglat blockrikt landskap, med liten andel finkornigt material. Hela utredningsområdet är moräntäckt med undantag av smärre hällmarker och ett flertal större och mindre torvmarksområden. Ett utmärkande drag är, att utdikningen av våtmarker här haft en mycket stor omfattning. Topografin utmärks inte av några större höjdskillnader. De lägsta nivåerna återfinns längst mot nordost. Där är höjden över havet omkring tio meter. Nivåerna är generellt lägre i utredningsområdets östra del, närmast den nuvarande strandlinjen, men området är mera kuperat i söder, varför de lägsta nivåerna här ligger på högre nivåer än i nordost, 15 till 20 meter över havet. I Gubbhelvetet i utredningsområdets sydöstra del är höjden över havet 75 meter. Landhöjningen innebär att utredningsområdet i sin helhet legat under havsytan, men att det förlorade kontakten med Bottenhavets 4

13 strandlinje för cirka tusen år sedan. Då låg strandlinjen 7 meter över dagens nivå (SGU:s strandnivåkarta). Det finns flera sjöar, tjärnar och åar i och i anslutning till utredningsområdet. Sjöarna har undantagits från utredning. Tvärån är det största vattendraget. Markslaget i utredningsområdet är skogsmark. Den avbryts dock av igenväxande inägomark kring bebyggelsearna. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser. Vissa områden är under gallring eller helt nyligen avverkade. Av äldre tiders skogsbete syns inga spår andra än spår av fäboddrift i form av fysiska ar och ortnamn. Området används även för rekreation, bär- och svampplockning. Bärplockning bedrevs vid inventeringstillfället även i kommersiell skala med utgångspunkt från regelrätta tältläger. Därutöver används området för jakt, synliggjort genom stora antal numrerade jaktpass, och för orientering. Det senare betyder att det utöver allmänna kartor också finns en rikhaltig flora orienteringskartor över Söderalas del av utredningsområdet. Tidigare antikvarisk verksamhet Gävleborgs län har inventerats på fornminnen av RAÄ under mitten av 1950-talet. Åren 1953 till 1957 genomfördes en förstagångsinventering. En revideringsinventering skedde under 1980-talet (Jensen 1997:93). Revideringsinventeringen omfattade endast en partiell revidering. Viss byråmässig registrering av a ar har senare gjorts i samband med digitaliseringen av fornminnesregistret över Gävleborgs län år Då infördes i det nya digitala informationssystemet bl.a. gruvområden som Lantmäteriet noterat i databasen för utgivning av allmänna kartor. Ingen besiktning eller dokumentation i fält föregick dessa registreringar. En Skog & historia-inventering genom Skogsstyrelsens försorg har skett i utredningsområdet. Resultaten av denna var inte granskade och införda i FMIS, men har granskats av platsledare inom ramen för denna utredning. I och strax utanför utredningsområdets sydligaste del har förhistoriska boplatsindikationer registrerats under åren , inom ramen för projektet Yngre stenålderns kustboplatser (Björck 2000). Ett antal arkeologiska undersökningar och annan uppdragsarkeologi har genomförts i Skogs socken, medan Söderala uppvisar en betydligt mera blygsam, tidigare arkeologiverksamhet. Inga av undersökningarna berör utredningsområdet. 5

14 År 2002 gjordes en frivillig arkeologisk utredning av en vägkorridor för väg E4 (Hovanta 2002). Vid det tillfället registrerades en rad ar som tangerar utredningsområdets västra begränsning. Denna kulturmiljöutredning har som redan nämnts föregåtts av en arkeologisk förstudie, sammanställd av Länsmuseet Gävleborg (Ulfhielm 2012). Kulturmiljöanalys Kulturhistoriska ar Före denna utredning fanns 14 a ar registrerade i utredningsområdet (FMIS ). Under denna utredning framkom 165 nyfynd. I den summan inkluderas de granskade skog & historia-arna. I utredningsområdet finns sammanlagt 179 a ar (tabell 1). Lämningarna hör till ett fåtal styper, och ar efter kolning dominerar helt. De utgör 75 % av sbeståndet. I materialet finns fyra fasta fornar, ett bevakningsobjekt, 165 övriga a ar, en uppgift om och åtta förstörda ar. En enstaka av de tidigare registrerade arna har en felaktig styp i FMIS (Skog 105), vilken här korrigerats. Detsamma gäller den antikvariska bedömningen av ett gränsmärke i nedanstående sammanställning. Den har ändrats från fast forn till övrig. Gränsmärket Skog 324 har visserligen hög ålder, det är belagt redan på 1700-talet, men det är inte övergivet eftersom det står i befintlig gräns. Det kan därför inte utgöra fast forn (KML 2 kap. 1 ). De a arna i utredningsområdet presenteras nedan i en förenklad objekttabell (tabell 2) och på kartor (figur 2 7) med iakttagen utsträckning. Lämningar som understiger 20 meters diameter redovisas med punkt. Kartsviten består av sex kartor och presenteras från nordväst mot sydost. Järnframställning Den tematiska fältinventeringen med fokus på järnframställning respektive förhistoriska boplatser har inte resulterat i att någondera stypen framkommit. De centrala delarna av Söderala socken, framför allt längs Ljusnan och runt sjöarna Bergviken och Marmen, är mycket rika på förhistoriska järnframställningsplatser, så kallade blästor. Det fanns därför förväntningar på att det i utredningsområdet i sydligaste delen av Söderala socken och i Skogs socken skulle framkomma järnframställningsplatser av annan eller liknande typ. 6

15 Trots enstaka järnmalmsförekomster i fast klyft, och i mindre utsträckning gruvverksamhet, samt indikationer på malmbildning i form av små ockraförekomster i bäckar och diken, påträffades inga blästplatser under denna utredning. Blästorna kring Bergviken och Marmen är av en tämligen lättidentifierad typ, vanligen med en så kallad arbetsgrop intill en vall med slagg. Till typen hör också kolningsgropar, inte sällan flera till samma blästplats. Kolningsgropar brukar vara en första indikation på att en blästplats finns i närheten. Inom det aktuella utredningsområdet påträffades inga kolningsgropar. Av ovanstående anledningar nedtonades sökningen av blästplatser efter hand. Tabell 1. Resultat av arkeologisk utredning steg 1. Lämningstyp Antal Boplats 2 Boplatsgrop 1 Brott/täkt 3 By-/gårdstomt 1 Fäbod 1 Färdväg 1 Gruvhål 2 Gruvområde 12 Gränsmärke 1 Husgrund 10 Kemisk industri 1 54 Lägenhetsbebyggelse 3 80 Röjningsröse 1 Skåre/jaktvärn 2 Stensättning 1 Träindustri 1 Vägmärke 2 Summa 179 Till den förhistoriska järnframställningen behövs lättanskaffad malm. Sådan fanns, och finns förmodligen i stora mängder fortfarande, i Bergviken och Marmen, transporterad dit av Ljusnan (och Voxnan som flyter samman med Ljusnan i Bollnäs). Järnjoner oxideras när de kommer ut i vatten och konkretiseras som sjömalm på sjöbottnarna, där den om vintertiden kan hämtas genom upptagna hål i isen. De få och små sjöar som finns inom utredningsområdet, avrinner huvudsakligen österut, det vill säga ut till 7

16 havet. Dessa sjöar har antagligen inte varit mottagare av några större mängder malm, vilket sannolikt förklarar frånvaron av blästplatser. Förhistoriska boplatser Förhistoriska boplatser från stenåldern ( f.kr.) men även bronsåldern ( f.kr.) ovanför den naturgeografiska norrlandsgränsen (limes norrlandicus) saknar ofta synliga anläggningar. Trots det kan de ofta lokaliseras vid fältinventering. Man behöver ta hjälp både av terrängförhållandena och av markskador, naturlig erosion och egen provgropsgrävning. Boplatsindikationer såsom kol, sot, skörbrända stenar, rester av redskapstillverkning av sten och fornfynd kan påträffas exempelvis i täktkanter och under rotvältor. Miljöer med stor potential för förhistoriska boplatser utan synlig anläggning är områden (1) i sandmark, (2) på forna strandlinjer (här har tyngdpunkten lagts kring den nuvarande 45-meterslinjen över havet, d.v.s. yngre stenålder ( f.kr.), (3) med en strandlinje gynnsam för förhistoriska fiskare och jägare i form av exempelvis trånga, djupa vikar eller örika skärgårdsmiljöer, och (4) vid befintliga vattendrags utlopp i havet, vilket gynnar ett rikt marint liv och därmed också mänsklig bosättning. Sådana områden har eftersökts inom ramen för förberedelserna för fältinventering och sedermera besökts i fält för provgropsgrävning för hand och sållning (4 mm sållnät). Få gynnsamma terränglägen enligt modellen ovan har påträffats i utredningsområdet, och inga forntida fyndmaterial har framkommit, under utredningen eller tidigare. Det finns mycket lite sedimentmark. Intressanta höjder över havet återfinns ofta i en olämplig topografi och jordart (flack våtmark). Stora delar av utredningsområdet är täckt av storblockig och svårframkomlig morän. Höjdryggarna, d.v.s. de forntida öarna, har en liten yta olämplig för bosättning. Ett område som trots fyndtomma provgropar möjligen kan rymma förhistoriska boplatsar har identifierats. Det utgör ett potentiellt område för särskild utredning steg 2, om det blir aktuellt för markingrepp (se avsnittet Åtgärdsförslag). Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Varken länsmuseet eller Statens historiska museum (SHM) har några fynd tillvaratagna i utredningsområdet i sina samlingar (SHM , Ulfhielm 2012:6). Ett fynd av en enkel skafthålsyxa har tagits tillvara i Sunnäsbruk, utanför utredningsområdet (Humble 1944:89). Ett bronsåldersfynd av obekant typ, förvärvat år 1926, förvaras i SHM (SHM 17939). Inga fornfynd som kan vara boplatsindikerande finns med andra ord inne i utredningsområdet. 8

17 Tabell 2. Registrerade a ar i utredningsområdet (uo) efter arkeologisk utredning steg 1 (AU1). R fast forn, B bevakningsobjekt, Ökhl övrig, F förstörd, Uppg om uppgift om. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Källa bedömning AC9040 AC9045 AC9046 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9047 AC9048 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9050 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9051 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9052 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9053 AC9054 Husgrund, historisk Lada, rest av Ökhl AU1 tid AC9055 Husgrund, historisk Lada, rest av Ökhl AU1 tid AC9056 By-/gårdstomt Gårdstomt, Tvärågården Ökhl AU1 AC9057 AC9058 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9059 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9060 Fäbod Fäbod, Strandfäbodarna Ökhl AU1 AC9061 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9062 Röjningsröse Röjningsröse Ökhl AU1 AC9063 Brott/täkt gropar i klapper Ökhl AU1 AC9064 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9065 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9066 AC9067 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9068 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9069 AC9070 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9071 AC9072 AC9073 AC9074 Två kolbottnar efter resmila och en Ökhl AU1 kojtomt AC9075 AC9079 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 9

18 AC9080 AC9083 AC9084 Gruvområde Två jordrymningsgropar Ökhl AU1 AC9085 Träindustri Sågkvarn Ökhl AU1 AC9086 Brott/täkt Stenbrott, granit Ökhl AU1 AC9087 AC9088 AC9089 AC9090 AC9091 Skåre/jaktvärn Jaktvärn Ökhl AU1 AC9104 Skåre/jaktvärn Skåre(?) Ökhl AU1 AC9105 Gruvområde En jordrymningsgrop, en skärpning, Ökhl AU1 en dumphög från jordrymning samt ett gråbergsvarp AC9124 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9128 Lägenhetsbebyggelse Torp, Långblå Ökhl AU1 AC9129 Lägenhetsbebyggelse Torp, Långblå Ökhl AU1 AC9131 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9132 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9134 Lägenhetsbebyggelse Torp Ökhl AU1 AC9135 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9136 AC9137 AC9138 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9139 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9140 AC9154 Husgrund, historisk Skogskoja Uppg om AU1 tid AC9159 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9165 AC9169 AC9170 Kolbotten, okänd typ Ökhl AU1 AC9171 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9172 Kolbotten efter resmila(?) Ökhl AU1 AC9173 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9174 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9178 Boplatsgrop Grop i klapper Ökhl AU1 AC9180 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 10

19 AC9181 AC9182 AC9183 AC9184 Husgrund, historisk Kojgrund efter kolarkoja Ökhl AU1 tid AC9185 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9186 AC9187 AC9191 AC9192 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9193 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9200 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9201 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9202 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9203 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9204 Husgrund, historisk Husgrund efter skogshuggarkoja Ökhl AU1 tid AC9205 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9206 AC9207 Kolbotten, rest av F AU1 AC9211 AC9212 AC9235 Husgrund, historisk Jordkällargrund Ökhl AU1 tid AC9236 AC9237 AC9238 AC9239 AC9240 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9241 Kemisk industri Tjärdal R AU1 AC9242 Gruvhål Jordrymning Ökhl AU1 AC9243 Gruvområde Gruvområde Ökhl AU1 AC9244 Gruvhål Jordrymning Ökhl AU1 AC9245 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9246 Kolbotten efter resmila, kojtomt och Ökhl AU1 källargrop AC9247 Boplats Boplats R AU1 AC9248 AC9249 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 11

20 AC9250 AC9251 AC9252 AC9253 AC9254 AC9255 AC9256 AC9257 AC9258 AC9259 AC9264 AC9265 AC9266 AC9267 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9328 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9330 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9331 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9332 AC9333 AC9334 AC9335 AC9336 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9337 Färdväg Hålväg Ökhl AU1 AC9338 AC9339 AC9340 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9341 AC9342 AC9343 Kolbotten, rest av Ökhl AU1 AC9344 AC9345 AC9346 Husgrund, historisk Spismursröse Ökhl AU1 tid AC9347 AC9348 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC

21 AC9350 AC9351 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9352 AC9353 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9354 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9355 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC9356 AC9357 AC9359 AC9361 AC9362 Kolbotten, totalförstörd F AU1 AC9363 Kolbotten?, förstörd F AU1 AC9364 Gruvområde Ett gruvhål och ett skrotstensvarp Ökhl AU1 AC9368 Kolbotten, obestämbar Ökhl AU1 AC9369 AC9370 AC9371 Husgrund, historisk Kojtomt? Ökhl AU1 tid AC9372 AC9373 AC9374 AC9375 Kolbotten, förstörd F AU1 AC9380 Kolbotten? F AU1 AC9397 Gruvhål Gruvhål Ökhl AU1 AC9398 Gruvområde Gruvområde Ökhl AU1 AC9399 Gruvområde Gruvområde Ökhl AU1 AC0401 Kolbotten efter resmila Ökhl AU1 AC0402 Skog 105 Röse I skyddsområde R FMIS Skog 106 Vägmärke Milstolpe R FMIS Skog 137 Vägmärke Milstolpe Ökhl FMIS Skog 191 Gruvområde Två gruvhål, tre jordrymningar, två Ökhl FMIS skrotstensvarp, en husgrund och ett spismursröse Skog 192 Gruvområde Gruvområde Ökhl FMIS Skog 193 Gruvområde Två gruvhål, en jordrymning, fem Ökhl FMIS skrotstensvarp, en timmerlada, rest av, en husgrund och ett stenröjt område Skog 194 Gruvområde Ett gruvhål, en ässja och gråbergsvarp Ökhl FMIS 13

22 Skog 195 Gruvområde Fyra gruvhål, en jordrymning och två Ökhl FMIS kanaler Skog 219 Boplats Kulturlager med rödaktig sand B FMIS innehållande keramik och brända ben Skog 324 Gränsmärke Gränsröse Ökhl FMIS (tidigare R) Skog 327 Kolbotten efter resmila och kojtomt Ökhl FMIS Skog 335 Husgrund, historisk Kojtomt Ökhl FMIS tid Skog 352 Kolbotten efter resmila och kojtomt F FMIS Skog 353 Kolbotten efter resmila och kojtomt F FMIS Avsaknaden kan tolkas på två sätt. Antingen förklaras fyndtomheten av terrängförhållanden och markanvändning i utredningsområdet. En förutsättning för lösfynd av fornsaker, ofta förhistoriska yxor, är åkermark plöjd i äldre tid, före traktorns introduktion. Huvuddelen av lösfynden i museimagasinen har framkommit vid plöjning med häst, dikesgrävning för hand och andra sådana markarbeten som utförts för hand, före mekaniseringen av jordbruket. Med en liten uppodlad areal minskar chanserna för att sådana lösfynd skall ha kunnat framkomma. En annan möjlighet är att fyndtomheten återspeglar verkliga förhållanden, och att området inte varit särskilt gynnsamt för forntida nyttjande. Den senare tolkningen stöds både av terrängförhållandena och det låga antalet fornar och fornfynd i utredningsområdet. Ortnamn Ortnamn, i synnerhet smånamn, är behjälpliga vid kulturmiljöanalyser och som underlag för inventering av kulturminnen. Betydelsen av namnet Ödmården och dess relevans för kulturhistorien i utredningsområdet har redan beskrivits ovan. De ekonomiska kartorna brukar vara de viktigaste källorna till smånamn av stort antikvariskt intresse. Länsmuseet har i sin arkeologiska förstudie excerperat smånamn som under denna utredning följts upp i fält. Utöver namn som indikerar fäbodar, Strandfäbodarna, Bodmyran och Fäbodtjärn finns på kartor över utredningsområdet ett bebyggelseindikerande namn, Långblå. Det enda kolningsrelaterade ortnamnet på tryckta kartor är Kolar-Eriksmuren, d.v.s. -myren. Ingen fäbod påträffades vid en av ett par namn Fäbodtjärn. Kanske ligger fäboden utanför utredningsområdet. I övrigt har ortnamnens vittnesbörd kunnat kopplas till fysiska ar under denna utredning. 14

23 Figur 2. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet efter utredning. Underlag: terrängkartan. Röd markering=fast forn, blå markering=övrig. Skala 1:

24 Figur 3. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet efter utredning. Underlag: terrängkartan. Röd markering=fast forn, blå markering=övrig. Skala 1:

25 Figur 4. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet efter utredning. Underlag: terrängkartan. Röd markering=fast forn, blå markering=övrig. Skala 1:

26 Figur 5. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet efter utredning. Underlag: terrängkartan. Röd markering=fast forn, blå markering=övrig. Skala 1:

27 Figur 6. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet efter utredning. Underlag: terrängkartan. Röd markering=fast forn, blå markering=övrig. Skala 1:

28 Figur 7. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet efter utredning. Underlag: terrängkartan. Röd markering=fast forn, violett markering=bevakningsobjekt, blå markering=övrig. Skala 1:

29 Historisk markanvändning En översikt över markanvändning med utgångspunkt från historiska kartor har presenterats i den förstudie som föregått denna utredning (Ulfhielm 2012:10 f.). I det äldre kartmaterialet excerperade länsmuseet flera potentiella bebyggelsear i förstudieområdet. En av dem, Långblå (AC9128 AC9129), ligger inom utredningsområdet och har bekräftats i fält under denna utredning. Fäbodväsendet manifesteras i det äldre kartmaterialet genom ett flertal fäbodar. På de äldsta kartorna redovisas Ringnäsbodarna, Morbodarna och Strandfäbodarna. Av dessa tre ligger endast Strandfäbodarna inom utredningsområdet. Fäboden är delvis bebyggd men dess a ar har registrerats under ID-numret AC9060, i samband med denna utredning. Det äldsta kartbelägget för den omfattande kolningen i utredningsområdet förefaller vara 1700 års karta (LMA, akt V47-1:2), men kolning bör ha bedrivits här från de närbelägna brukens startdatum, d.v.s. från och med 1600-talet. Bebyggelse och byggnadsminnen Det finns nästan ingen bebyggelse i utredningsområdet. Därför saknas även höga bebyggelsevärden i form av byggnadsminnen (KML 3 kap.) och annan skyddad bebyggelse. Söderhamns kommun har emellertid på underlag av en sammanställning från år 1974 utpekat Strandfäbodarna i utredningsområdet som av särskilt intresse (Hedborg 1974, ÖPL 2006:116). Strandfäbodarna är den enda kommunala kulturmiljön inne i utredningsområdet. Det finns ingen värdefull, skyddad bebygggelse inom tio kilometers avstånd från den planerade vindparken. Närmaste värdefulla bebyggelse utanför utredningsområdet finns i Söderala sockencentrum och i Söderhamn. Inne i Söderhamn finns talrika exempel på skyddad bebyggelse. I Söderala finns två byggnadsminnen, Västergården och Erik-Anders, båda i Asta (Söderhamn Askesta 5:2 respektive Ellne 1:21) (BBR ). Även odlingslandskapet i Askesta Ellne har uppmärksammats för sitt höga kulturvärde (ÖPL 2006:113). Vidare har Hälsingegårdarna nyligen utsetts till världsarv av UNESCO. Av de aktuella gårdarna finns en i Söderala socken, den tidigare nämnda gården Erik-Anders i Asta. De många och höga kulturvärdena i Söderala socken ligger på närmare 14 kilometers avstånd från den planerade vindparken. Kyrkomiljöer Kyrkor och kyrkomiljöer utgör andra höga kulturvärden med särskild lagstiftning till skydd (KML 4 kap.). Utredningsområdet breder ut sig inom socknarna Söderala och Skog, men huvudsakligen inom Skogs socken. 21

30 Utredningsområdets sydgräns mot Gävle kommun motsvarar den gamla sockengränsen mellan Skog och Hamrånge. Av kyrkor i utredningsområdets närhet ligger sockenkyrkorna i Söderala, Skog och Hamrånge närmast (BBR ). Skogs kyrka ligger cirka tio kilometer väster om, och Söderala kyrka närmare 20 kilometer nord-nordväst om utredningsområdet. Hamrånge kyrka återfinns 13 kilometer söder om utredningsområdets sydgräns. Figur 8. Värdefulla kulturmiljöer i utredningsområdets närhet (tabell 3). Skala 1:

31 Riksintressen och kulturreservat Inom tio kilometers avstånd från utredningsområdet finns två områden av riksintresse för kulturmiljövården (tabell 3, figur 8) (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:164 f.). Marmen ligger cirka sju kilometer nord-nordväst om utredningsområdet. Vallviks industrisamhälle återfinns mer än 13 kilometer nordost om utredningsområdet. De tre riksintresseområdena Rönnskärs fiskeläge, Söderala centralbygd och Söderhamns stad ligger på så stora avstånd från den planerade vindparken att de inte behöver beaktas inför vindkraftsutbyggnaden. Gävleborgs län har tre kulturreservat, ett i Delsbo, ett i Ovanåker och det senast inrättade ett i Hamrånge socken, järnbruket Axmarbruk ( ). Järnbruket blev kulturreservat år De två förstnämnda kulturreservaten behöver på grund av sin belägenhet inte beaktas med anledning av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Axmarbruk ligger emellertid strax söder om utredningsområdet. Reservatet återfinns inom fastigheterna Axmar bruk 1:1 och 1:51. Det omfattar bruksmiljön med bl.a. en engelsk park med gamla lövträd, ruiner och ett system av dammar och kanaler, liksom en bevarad hyttbyggnad och hamn med spår från utskeppning av järn och införsel av malm. Utredningsområdets sydostligaste punkt ligger drygt tre kilometer VNV om hyttbyggnaden, som utgör reservatets ungefärliga mittpunkt (Länsstyrelsen, dnr ). Tabell 3. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i utredningsområdets närhet (inom tio kilometers avstånd). Angivna riktningar och avstånd avser den kortaste sträckan mellan respektive riksintresseområdes och utredningsområdets (uo) ytterbegränsningar. ID Namn Motivering Avstånd och riktning från uo K608 Marmen Förhistoriska järnframställningsplatser 7 km NNV K611 Vallviks industrisamhälle Teknik- och arkitekturhistoriskt intressant industrimiljö 6,3 km NÖ a kulturvärden Kulturvärden som är i bruk finns också i utredningsområdet. Det äldre vägnätet utgör ett sådant inslag, exemplifierat av vägsträckningar med milstolpar (Skog 106 och Skog 137) men också av äldre stigar. Stigarna har inte kartlagts under denna utredning, men flertalet är snitslade, dels inför avverkning och gallring, dels på privat initiativ. Söderhamns kommun har 23

32 specifikt pekat ut de historiska vägarnas kulturvärden, att beakta vid förändringar i närmiljön (ÖPL 2006:106). I Historiska vägar (Sundberg & Gagge 2000) har väg 583 mellan Sandarne och Axmartavlan utpekats som av särskilt, historiskt intresse. Vägen löper parallellt med, men utanför utredningsområdets östra begränsning. Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet utgör ett utpräglat utmarksområde med sparsam befintlig bebyggelse och med många kulturminnen men få höga kulturvärden. Markslaget är skogsmark, med begränsade inslag av f.d. tomtmark vid bebyggelsear och en bebyggd fäbod, och av igenväxande f.d. åkeroch hagmark i anslutning till tomtmarken. I stället är det det moderna skogsbrukets särdrag produktionsskog i olika åldersklasser, från nyligen avverkad och återplanterad till närmast avverkningsbar ålder, liksom ett nät av skogsbilvägar som präglar utredningsområdet. Under den tid området går att följa bakåt i källorna har näringarna i utredningsområdet varit desamma, en kombination av bergsbruk, jordbruk och fäboddrift samt skogsbruk. Mindre synliga är de mera marginella grupper, allt från forntidens säljägare via medeltidens rövare till 1600-talets lappar etc. som nyttjat området under olika perioder. Den marginella miljön i Ödmården främst kännetecknad av storblockigheten som gör området svårframkomligt och under äldre tid svårt att nyttja för konventionella näringar kom under en period att visa sig fruktbar, nämligen under ett par århundraden för kolning för järnbrukens energiförsörjning. Vindkraft är 2010-talets utmarksbruk. Det finns därför en funktionell analogi i den planerade vindkraftsutbyggnaden, vars syfte sammanfaller med kolningens, att producera energi. Sårbara kulturvärden Höga kulturvärden Fasta fornar är formellt sårbara för exploatering men Kulturminneslagen (KML, SFS 1988:950) medger att fasta fornar tas bort, 24

33 oftast med villkor om arkeologisk undersökning och dokumentation (KML 2 kap. 13 ). Ur hållbarhetssynpunkt är det att föredra att de tillåts kvarligga i meningsfulla miljöer. I utredningsområdet finns fyra fasta fornar och ett bevakningsobjekt som bör behnadlas som fast forn, även om det finns osäkerheter avseende ens belägenhet (tabell 4). Men det finns även bland de övriga a arna exempel på objekt och miljöer som är bevarandevärda, även om de formellt inte har de fasta fornarnas starka skydd enligt Kulturminneslagen. Till den gruppen bör milstolpen 137 räknas. Milstolpens skador innebär att den i dag inte längre formellt bedöms såsom fast forn, men sambandet med den äldre vägsträckan ökar dess antikvariska värde, främst det pedagogiska värdet. Generellt kan man säga att värdet av en kulturmiljö ökar med antalet komponenter. Ju mera komplex, ju högre kulturvärde. Till de bevarandevärda arna med höga pedagogiska och/eller miljöskapande värden hör därför samtliga bebyggelsear (fäbod, lägenhetsbebyggelse och by-/gårdstomt) och de mera komplexa gruvområdena och kvarn- och eller sågar (tabell 5). Lämningar som bedömda som enstaka objekt har ett lågt kulturvärde kan ingå i miljöer som ökar deras värde. Det gäller för AC9086 brott/täkt och AC9235, en jordkällargrund med samband med bebyggelsearna vid Långblå, AC I enstaka fall kan även enstaka objekt vara bevarandevärda. Det gäller t.ex. gränsmärket Skog 324. De äldre vägarna i utredningsområdet hör till samma kategori, d.v.s. att kontexten ökar deras värde. De nuvarande skogsbilvägarna förbi milstolparna Skog 106 och Skog 137 kan identifieras som sådana viktiga komponenter i landskapet. Tabell 4. Fasta fornar i utredningsområdet. R fast forn, B bevakningsobjekt. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC9241 Kemisk industri Tjärdal R AC9247 Boplats Boplats R Skog 105 Röse I skyddsområde R Skog 106 Vägmärke Milstolpe R Skog 219 Boplats Kulturlager med rödaktig sand innehållande keramik och brända ben B 25

34 Tabell 5. a a ar med höga kulturvärden. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC9056 By-/gårdstomt Tvärågården Ökhl AC9060 Fäbod Strandfäbodarna Ökhl AC9085 Träindustri Såg vid Tvärågården Ökhl AC9086 Brott/täkt Stenbrott på Tvärågården Ökhl AC9105 Gruvområde En jordrymningsgrop, en Ökhl skärpning, en dumphög från jordrymning samt ett gråbergsvarp AC9128 Lägenhetsbebyggelse Långblå Ökhl AC8129 Lägenhetsbebyggelse Långblå Ökhl AC9134 Lägenhetsbebyggelse V om Tvärågården Ökhl AC9235 Husgrund, historisk tid Jordkällargrund nära Ökhl Långblå AC9243 Gruvområde Ett gruvhål och ett gråbergsvarp Ökhl AC9364 Gruvområde Ett gruvhål och ett gråbergsvarp Ökhl AC9398 Gruvområde Ett gruvhål och ett gråbergsvarp Ökhl AC9399 Gruvområde Ett gruvhål och ett gråbergsvarp Ökhl Skog 137 Vägmärke Milstolpe Ökhl Skog 191 Gruvområde Två gruvhål, tre jordrymningar, Ökhl två gråbergsvarp, en husgrund och ett spismursröse Skog 192 Gruvområde Två gruvhål samt röjda ytor Ökhl Skog 193 Gruvområde Två gruvhål, en jordrymning, Ökhl fem gråbergsvarp, en timmerlada, rest av, en husgrund och ett stenröjt/ odlat område Skog 194 Gruvområde Ett gruvhål, en ässja och ett Ökhl gråbergsvarp Skog 195 Gruvområde Fyra gruvhål, en jordrymning Ökhl och två kanaler Skog 324 Gränsmärke Ålderdomligt gränsröse Ökhl 26

35 Låga kulturvärden Kulturminnen med lågt kulturvärde finns i utredningsområdet. Ett exempel är AC9062, ensamliggande röjningsröse. I materialet finns även ett antal objekt eller områden med gropar på klapperstensfält. Flertalet har registrerats med den antikvariska bedömningen. Dessa bedöms i huvudsak utgöra provgropar och andra gropar utan egentligt t intresse. Till låga kulturvärden får också räknas de många kolbottnarna, i synnerhet de ensamliggande. Det beror på att stypen är mycket vanlig och att processen är välkänd genom många olika slags källmaterial. Tills nyligen registrerades inte kolbottnar vid a inventeringar, eftersom stypen ansågs sakna t intresse. Av något större intresse är kolbottnarna med tillhörande rester av kolarkoja. En majoritet av kolbottnarna har en tillhörande kojrest, ibland endast skönjbar i form av ett utrasat spismursröse. Endast ett litet fåtal av dessa s.k. områden med är välbevarade och sevärda. Av något större intresse och därför mera bevarandevärda är även de fåtaliga exemplen på jaktvärn, AC9091 och AC9104. Ladurester har låga värden, men två av dem ligger i anslutning till en gårdstomt, Tvärågården (AC9054 och AC9055). De kan av den anledningen ha ett visst bevarandevärde. Tabell 6. Lämningar med mycket lågt eller helt utan bevarandevärde. Ökhl övrig, F förstörd. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC9054 Husgrund, historisk tid Lada, rest av Ökhl AC9055 Husgrund, historisk tid Lada, rest av Ökhl AC9063 Brott/täkt gropar i Ökhl klapper AC9178 Boplatsgrop Grop i klapper Ökhl AC9207 Kolbotten, rest av F AC9362 Kolbotten, totalförstörd F AC9363 Kolbotten?, förstörd F AC9375 Kolbotten, förstörd F AC9380 Kolbotten? F 27

36 Utan egentligt antikvariskt intresse och därmed utan bevarandevärde är exempelvis prov- eller täktgropar i klapper och förstörda ar (tabell 6). Många kolbottnar har legat vid sidan av de äldre stigarna i utredningsområdet, och efterhand som vägarna breddats och förstärkts har de så småningom kommit att helt överlagras av den nya generationen väg. Dessa kolbottnar får nu räknas som förstörda och utan antikvairskt intresse. Kulturmiljöpåverkan Påverkan på ar och kulturmiljöer i utredningsområdet Så länge ingen slutgiltig utformning av vindparken föreligger kan kulturmiljöpåverkan endast bedömas i allmänna ordalag. Ur kulturmiljösynpunkt är utmarksområden av det aktuella slaget att föredra för vindkraftsutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap, t.ex. öppna odlingslandskap med kondenserad bebyggelse och fornsmiljöer. Någon negativ kulturmiljöpåverkan uppkommer i normalfallet strängt taget inte i en sådan utmarksmiljö, eftersom ingrepp i ar och kulturmiljöer ofta kan förebyggas redan i projekteringsskedet. Lämningar och miljöer är också ofta av ett sådant slag att de inte är så känsliga för visuell påverkan. Visuell påverkan på kulturvärden i det aktuella utredningsområdet kan beroende av slutgiltig utformning av vindparken komma att ha en viss omfattning, men bedöms inte innebära någon skada om marginaler i form av skyddsområden lämnas mellan kulturminnen och vindkraftverk och andra anläggningar. Avvärjande faktorer är förutom avstånd också träd- och skogsridåer samt topografi. Den kommunala kulturmiljön Strandfäbodarna, som utgörs av såväl befintliga byggnader, husgrunder och andra ar (AC9060) som av vegetationsförändringar, omges nästan helt av en skogsridå som minskar fäbodens autenticitet. Skogsridån bidrar samtidigt till att upprätthålla kulturmiljöns upplevelsevärde, genom att kraftigt reducera möjliga siktstråk. Fäboden är tack vare skogsridån mindre känslig för förändringar i närområdet. Fysisk påverkan bör med nuvarande kunskapsunderlag kunna undvikas helt på de fasta fornarna och på den kommunala kulturmiljön Strandfäbodarna. Samma skyddsområde som tillämpas för att reducera visuell påverkan kan tillämpas för att undanröja risken för fysisk påverkan. Ett skyddsområde kring de fasta fornarna tillgodoser inte bara de enskilda fornarna, utan också det markområde som hör till varje forn, fornsområdet (KML 2 kap. 2 ). Om ingrepp i fast forn och fornsområde kan undvikas så uppkommer inte 28

37 heller några förseningar eller kostnader på grund av uppdragsarkeologiska undersökningar. Fysisk påverkan på de äldsta vägsträckningarna i utredningsområdet, vägarna som passerar de två milstolparna Skog 106 och Skog 137, bör minimeras. Andra förändringar än förstärkning och viss rätning av kurvor bör så vitt möjligt undvikas. Vägarna används i dag för tunga timmertransporter. Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde Kulturvärden utanför utredningsområdet men inom vindparkens övriga influensområde ligger på stora till mycket stora avstånd från den planerade vindparken. De behöver därför beaktas bara i tre fall, nämligen Marmens område av riksintresse för kulturmiljövården, Vallviks industrimiljö, också av riksintresse, och det nybildade kulturreservatet Axmarbruk. Dessa områden ligger på tre till sju kilometers avstånd från utredningsområdet. Marmens riksintresseområde utgörs av ett större antal lokala kulturmiljöer, främst ar efter lågteknisk järnframställning, samlade i ett område av riksintresse. Många av dem är svåra att lokalisera på grund av igenväxning. På grund av det stora avståndet, sju kilometer och mer, kommer vindkraftverk sannolikt inte alls att bli synliga från riksintresseområdet. Någon kulturmiljöpåverkan uppkommer därför inte. Vallviks riksintresseområde är en industrimiljö från början av 1900-talet, med teknik- och arkitekturhistoriska värden. Avståndet till närmaste vindkraftverk kommer att överstiga sex kilometer. I den mån något vindkraftverk alls blir synligt från riksintresseområdet så kommer påverkan att vara obefintlig eller obetydlig, både på grund av avstånd och på grund av riksintresseområdets karaktär. Kulturreservatet Axmarbruk, slutligen, återfinns på drygt 1,5 kilometers avstånd från utredningsområdet. Avståndet mellan kulturreservatet och närmaste vindkraftverk kommer därför att överstiga tre kilometer. Utöver avstånd kommer träd- och skogsridåer att verka avvärjande på vindkraftverkens påverkan på kulturmiljön. Med tre kilometers avstånd från kulturreservatets centrum till närmaste vindkraftverk bedöms kulturmiljöpåverkan obetydlig. Med anledning av de faktorer främst avstånd, topografi och beskogning som i vart och ett av fallen ovan reducerar kulturmiljöpåverkan bedöms vindkraftsutbyggnaden inte i något av dem innebära påtaglig skada på kulturvärdena. Vägledande domar finns i Mark- och miljödomstolen (M , M319-12). 29

38 Konsekvensbedömning Under förutsättning att åtgärder vidtas för att skydda höga kulturvärden i utredningsområdet i den fortsatta projekteringen, och vidare för att undvika skador under byggnation, bedöms vindkraftsutbyggnaden innebära en obetydlig negativ konsekvens för kulturmiljöerna i utredningsområdet. Samma bedömning gäller, på grund av stora avstånd, topografi och beskogning, kulturvärdena utanför utredningsområdet. Några särskilda, positiva konsekvenser för kulturmiljön, utöver den ökade kännedom om området som denna utredning och den föregående förstudien tillfört, torde vindkraftsutbyggnaden inte innebära. Åtgärdsförslag Miljöbalken (SFS1998:808) föreskriver allmänna hänsyn till kulturmiljöer. Även KML föreskriver i 1 kap. 1 allmänna hänsyn till kulturmiljöer. För fasta fornar gäller även särskilda hänsyn. För att optimera kulturmiljöhänsynen rekommenderas att vindparken utformas på ett sådant sätt att fysiska ingrepp i kulturminnen så vitt möjligt undviks. I första hand föreslås att inga ingrepp görs i fasta fornar och fornsområden. Då tillkommer inga tidsförluster eller kostnader för arkeologiska undersökningar i samband med prövning enligt KML. Ur hållbarhetsperspektiv är det att föredra framför undersökning och borttagning av fornar. För att försäkra sig om att fasta fornar inte kommer till skada under byggnation bör de märkas ut i fält. Om ingrepp i fornar och fornsområden inte kan undvikas skall arbetsföretaget tillståndsprövas enligt KML 2 kap. 13. Vissa övriga a ar har ovan utpekats såsom bevarandevärda. Utöver allmänna hänsyn att skador så vitt möjligt undviks eller åtminstone minimeras föreslås åtgärder vidtas för att skydda arna på ett sätt som motsvarar de åtgärder som vidtas för fasta fornar. Inför slutgiltig utformning av vindparken omges arna med skyddsområden med cirka 100 meters radie vid vindkraftverk och cirka 50 meters radie vid ny väg. Inför byggnation snitslas de för att förhindra oavsiktliga skador. Några av arna är redan förstörda eller helt i avsaknad av vetenskapligt eller pedagogiskt värde. Inga hänsyn föreslås till dem. För de många kolningsarna föreslås allmänna hänsyn i den bemärkelsen att skador undviks så vitt möjligt. Om skador inte kan undvikas gäller, att arna redan är översiktligt dokumenterade under denna utredning, och att ytterligare antikvariska åtgärder därför inte är motiverade. 30

39 Utredningsgrävning, särskild utredning steg 2 (KML kap. 2, 11 ) kan i ett senare skede, när vindparkens slutgiltiga utformning är fastställd, komma att bli nödvändig i syfte att fastställa förekomst av fast forn utan synlig begränsning ovan jord. Det beror på omfattningen av kommande markarbeten. Sådana områden finns knappt i utredningsområdet, men en yta med potential för fast forn utan synlig begränsning har identifierats och redovisas i figur 9. Vindkraftsutbyggnad omfattar i normalfallet endast små markingrepp. Om inga markingrepp sker i de känsliga områdena eller nära kända fasta fornar är utredningsgrävning inte motiverad. Utöver de förväntade markingreppens ringa omfattning motiveras ställningstagandet av de kända arnas karaktär, terrängförhållandena i utredningsområdet och områdets kulturhistoria, såsom den avtecknar sig i de olika källmaterialen. Figur 9. risk för fast forn utan synlig begränsning. Potentiellt utredningsområde steg 2. Undvik byggnation och minimera breddning av väg. Underlag: fastighetskartan. Skala 1: Mittpunkt: X Y (RT90 2,5 gon V). 31

40 32

41 Referenser Publikationer och rapporter Björck, Niklas, Projektet Yngre stenålderns kustboplatser : inventering av neolitiska kustbosättningar i Gävleborgs län (Länsmuseet Gävleborg, rapport 2000:15.) Gävle. Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med styper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Ekengren, Rune (red.), Kustbyar: Maråker Granön Sunnäs. U.o. Eriksson, Katarina, Maria Persson & Bo Ulfhielm, Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län. (Länsmuseet Gävleborg, rapport 2008: 05.) Gävle. Sundberg, Margaretha, & Ann Christin Gagge, Historiska vägar: alternativa färdvägar genom Gävleborgs län. (Länsstyrelsen, rapport 1999:11.) Gävle. Hedborg, Gunnar, Bebyggelse i Söderhamns kommun: en inventering frän Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. Gävle. Hovanta, Elise, Med E4 genom Ödmården: arkeologisk utredning av väg E4 mellan Noran och Söderhamn. (Stigfinnaren, Arkeologi och kulturhistoria consulting, Arkeologi och kulturhistoria 5.) Hedesunda. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000: 17.) Köpenhamn. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6, (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SOL Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Ulfhielm, Bo, Vindkraft Ödmården: arkeologisk förstudie. Skog och Söderala socknar, Hälsingland. (Länsmuseet Gävleborg, rapport 2012: 17.) Gävle. 33

42 Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan SeSverige. Metria. Gävle. se/ Sverigekartan SeSverige. Metria. Gävle. se/ Terrängkartan SeSverige. Metria. Gävle Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn Stora Mosisjön Årtal 1955 Rak-id J133-14h6d57 Bladnamn Bölesfäbodarna Årtal 1955 Rak-id J133-14h5c57 Bladnamn Strandfäbodarna Årtal 1955 Rak-id J133-14h5d57 Bladnamn Noran Årtal 1955 Rak-id J133-14h4c57 Bladnamn Stor-skärjan Årtal 1955 Rak-id J133-14h4d57 Generalstabskarta Bladnamn Ockelbo Årtal 1901 Rak-id J Lantmäteriakter LSA Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning V47-1:2 Län Gävleborgs län Socken Skogs socken Ort Skogs sn Datum 1700 Anmärkning Geom avritning Lantmätare Johan Verving 34

43 t otryckt material RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Länsstyrelsen Gävleborgs län dnr Beslut. Bildande av kulturreservatet Axmarbruk, Axmar bruk 1:51, Axmar bruk 1:1, Hamrånge socken, Gävle kommun, Gävleborgs län. Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. Dom , mål nr M Vänersborg. Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. Dom , mål nr M Växjö. Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. raa.seu, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. Uwww.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.htmlU, Kringla Riksantikvarieämbetets samsöktjänst LMV Lantmäteriets historiska karttjänst. Uwww.lantmateriet.seU/ Länsstyrelsen Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården (RIKMV) i Gävleborgs län, Uwww.lansstyrelsen.se/gavleborg/amnen/kulturmiljoU, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. H/ SH Skog & historia Skogsstyrelsens databas över a ar i skogen för Gävleborgs län, Uwww.skogsstyrelsen.seU/ SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. HTUwww.historiska.seUT H/ SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUT H/

44 36

45 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter TUppdrag Kulturmiljöutredning inkl. frivillig arkeologisk utredning steg 1 i Ödmården, Söderhamns kommun, Gävleborgs län TDiarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr --- Arkeologicentrums projektnr P X Projektägare Bergvik Skog AB, Trotzgatan 25, Falun TBeställare Sweco Environment AB, Box 1902, Falun TUtförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35, Östersund Projektpersonal: Kjell Edvinger (pl), Britta Wennstedt Edvinger (bpl, ra), Anders Edvinsson, Sofie Hultqvist, Magnus Stenhols TProjekttid Fältarbete och , 49 dagsverken Täckningsgrad: 87 hektar TBelägenhet Län: Gävleborg Landskap: Hälsingland Kommun: Söderhamn Socken: Söderala och Skog Trakt: Norrbo fäbodskog, Strands fäbodskog, Stråtjära, Sörljusne, Sunnäs, Tönnebro m.fl. Ek. kartblad: 14H 6d, 14H 5c, 14H 5d, 14H 4c, 14H 4d Utredningsområde Yta utredningsområde: 4 227,3 hektar Undantagna ytor: - SV-koordinat projektområde: X Y (RT90 2,5 gon V), N E (SWEREF 99 TM) 37

46 Kartreferens SWEREF 99 TM, RH2000 TKartering Programvara: Quantum GIS, ArcGIS TFynd Inga fynd har tillvaratagits. TArkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. TFotografier Digitala fotografier (bilaga 2) är återgivna i denna rapport (bilaga 5) och förvaras vid Arkeologicentrum. 38

47 Bilaga 2. Fotoförteckning ID-nr bildnr Motiv Riktn Fotograf Datum mot AC X 0077 AC9054 Lada, rest av Ö Britta Wennstedt Edvinger AC X 0078 AC9055 Lada, rest av ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC X 0079 Jordkällargrund på Tvärågården, SÖ Britta Wennstedt Edvinger AC9056 AC X 0080 AC9056 Tvärågårdens tomtmark mot Ö Britta Wennstedt Edvinger hygge med älg AC X 0081 Skog 137 Milstolpe med restaurerat V Britta Wennstedt Edvinger postament AC X 0084 Arbetsbild: Magnus Stenhols med lilla Uppg Britta Wennstedt Edvinger sållet saknas AC X 0098 Befintlig fäbodstuga inom AC9060 NV Britta Wennstedt Edvinger Strandfäbodarna AC X 0099 Lada/uthus, rest av, inom AC9060 Ö Britta Wennstedt Edvinger Strandfäbodarna AC X 0100 Befintlig fäbodstuga inom AC9060 ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger Strandfäbodarna AC X 0102 Befintlig fäbodstuga N om markerat NÖ Britta Wennstedt Edvinger område vid AC9060 Strandfäbodarna AC X 0103 AC9062 Röjningsröse V Britta Wennstedt Edvinger AC X 0104 Grop i klapper inom AC9063, trolig NÖ Britta Wennstedt Edvinger provgrop AC X 0105 Grop i klapper inom AC9063, trolig S Britta Wennstedt Edvinger provgrop AC X 0108 AC9069 Lämning efter kolarkoja Ö Britta Wennstedt Edvinger AC X 0109 AC9072 Spismursröse till kolarkoja NÖ Britta Wennstedt Edvinger AC X 0111 AC9073 Rektangulär husgrund med NÖ Britta Wennstedt Edvinger spismursröse AC X 0113 AC9080 Kojtomt NV Britta Wennstedt Edvinger AC X 0116 AC9084 Gruvhål SSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC X 0118 Skog 106 Milstolpe SV Britta Wennstedt Edvinger AC X 0119 AC9090 Välbevarat spismursröse i N Britta Wennstedt Edvinger kolarkoja AC X 0120 AC9091 Jaktvärn NV Britta Wennstedt Edvinger AC X 0124 AC9104 Jaktvärn(?) SV Britta Wennstedt Edvinger

48 40

49 Bilaga 3. Översiktskarta Skala 1:

50 42

51 43

52 44

53 Bilaga 4. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC9040 AC9045 AC9046 AC9047 AC9048, 35x25 m (Ö-V), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är rektangulär, 4x3 m (Ö-V) och 0,2 m h. Spismursröse i V, oregelbunden, 3x1,5 m (N-S) och 1 m h, anlagd mot ett block i V, 1,5 m st och 1,2 m h. 4 m Ö om kojtomten är en kolbotten, rund, 19 m diam och0,1-0,3 m h. Övertväras av skogsmaskinspår. Beväxt med några nyligen avverkade tallstubbar. Terräng: Småkuperad blockig moränmark. Skogsmark (hygge) BWE, 30x20 m (VNV-ÖSÖ), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten utgörs av ett spismursröse, 1 m diam och 0,7 m h, anlagt mot ett block i NÖ, 5 m l (N-S), 3 m br och 1,3 m h. Kolbottnen, belägen 8 m VNV om kojtomten, är rund, ca 15 m diam och i markplanet. Begränsas i NÖ av en vall, 2-3 m br och 0,5 m h. Omedelbart SV om kolbottnen är ett nyligen upplagt röjningsröse, runt, 5 m diam och 1,5 m h. Terräng: Flack, övermossad hällmark(!) angränsande till moränmark. Skogsmark (tallskog) BWE Kolbotten efter resmila, närmast rund, 10 m diam och 0,1-0,3 m h. Övertväras av en stig (NV-SÖ) i SV. Beväxt med ett flertal unggranar. Terräng: Avsats i NV-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (barrblandskog) BWE, 35 m diam, bestående av en kolbotten efter resmila och en kojtomt. Kolbottnen är rund, 12 m diam och i markplanet. Begränsas av en vall, 2 m br och 0,2 m h. Beväxt med ett tjugotal granar. 4 m SÖ om kolbottnen är en kojtomt, rund, 5 m diam och 0,5 m h. Spismursröse i SÖ, rektangulärt, 2,5x1,5 m (NNÖ-SSV) och 1 m h, anlagt mot ett större flyttblock i SÖ. På motstående sida flyttblocket är ett överhäng som bildar ett rum, 2x1,5 m (NÖ-SV) och 0,6-0,8 m h, belamrat med bl.a. glasflaskor. Terräng: Svacka mellan moränryggar. Skogsmark (granskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam och 0,2 m h. Skadad av rotvälta. Beväxt med ett tiotal granar. Terräng: Krön av moränrygg (VSV-ÖNÖ). Skogsmark (granskog) BWE 45

54 AC9050 AC9051 AC9052 AC9053 AC9054 AC9055 Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Kolbotten efter resmila, rund, 9 m diam och i markplanet, omgiven av en vall, 2,5 m br och 0,1-0,2 m h. Övertväras av skogsmaskinspår (NV-SÖ) övertvärar. Synligt kol i markskador. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och i markplanet resp. något nedgrävd, 0,1 m dj. Begränsas ställvis av en vall, 2 m br och 0,2 m h. Övertväras av skogsmaskinspår. Terräng: Småkuperad, blockig moränmark. Skogsmark (hygge) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och i markplan. Begränsas av en vall, 1-2 m br och 0,3 m h. Beväxt med ett tjugotal granar. Terräng: Flack moränmark angränsande till utdikad myr. Skogsmark (granskog) BWE, 35 m diam, bestående av rester av en kolarkoja samt två kolbottnar efter resmila. Kojtomten är oval, 5x4 m (NNÖ-SSV) och 0,2 m h. Otydlig. Spismursröse i NNÖ, närmast ovalt, 2,5x2 m (VNV-ÖSÖ) och 1 m h. Övermossat. Beväxt med en gran. Den nordligare kolbottnen är rund, 18 m diam och 0,4m h. I N en vall, 1-3 m br och 0,6 m h. Vall saknas i S. Kol synligt i befintliga rotvältor. Beväxt med högstubbar. Den sydligare kolbottnen är rund, 16 m diam och 0,4-1 m h, högre i S. Begränsad av en vall, 1 m br och 0,2 m h. Rikligt med kol i rotvältor. Beväxt med ett tjugotal granar. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge) SOH, BWE Lada, rest av, rektangulär, 6x5 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 5-6 skift rundtimmer. Inga syllstenar synliga. Terräng: Flack sedimentmark. Skogsmark (granskog), f.d. åkermark BWE Lada, rest av, rektangulär, 6x5 m (V-Ö), bestående av 2-4 skift förmultnat rundtimmer. Inga syllstenar synliga. Terräng: Kraftigt S-sluttande moränmark angränsande till sedimentmark. Skogsmark (granskog) BWE AC9056 By-/gårdstomt Gårdstomt, 80x70 m (NNÖ-SSV), bestående av en jordkällargrund, en intakt jordkällare samt platsen för borttagna bostadshus och ladugård. Jordkällargrunden är rektangulär, 10x8,5 m (N-S), bestående av en rektangulär grop, 6x3,5 m (N-S) och 1-1,5 m dj. Ingång i S. S gavel av naturstenar och huggna stenar, 0,6-1,2 m l, 0,5-1 m br och vanligen 0,25 m tj. Belamrad med metallskrot. 1 m NV om källargrunden är en intakt jordkällare. Tre byggnader, två bostadshus och ladugård, har nyligen borttagits av markägaren då de blivit tillhåll för bärplockare och andra. Bostadshuset, timrat, nedmonterades och bortforslades. a byggnader nedbrändes. Jordkällarens ingång förseglades med huggna stenblock. På platsen för byggnaderna syns inga husgrunder men platserna är beväxta med brännässlor och hallonris. Vid ladugårdsgrunden är en 46

55 AC9057 AC9058 AC9059 kvalriggande körbro, 8x3 m (NÖ-SV) och 1 m h i NÖ, av huggna stenar, 0,5-0,7 m st. Beväxt med sly. Namn: Tvärågården Terräng: S-sluttande moränmark. F.d. tomtmark med trädgårdsväxter BWE, 30x20 m (NNV-SSÖ), bestående av en kolbotten, rest av, och en kojtomt. Kolbottnen, okänd utsträckning, är synlig som riklig förekomst av kolstybb i skogsmaskinspår (NÖ-SV). Omedelbart SSÖ om kolbottenresten är en kojtomt, oval, 4,5x3 m (ÖNÖ-VSV), och 0,3 m h. Spismursröse i ÖNÖ, närmast rektangulärt, 3x1,5 m (NNV-SSÖ), av 0,2-0,5 m st stenar, anlagt mot ett block i ÖNÖ, 2,5 m l (NNV-SSÖ), 2 m br och 0,5-0,7 m h. Terräng: SV-sluttande moränmark. Skogsmark (granplantering) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 10 m diam och 0,3 m h. Beväxt med tre tallar och en gran. Terräng: Småkuperad, blockig moränmark. Skogsmark (barrblandskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam och i markplanet. Begränsas av en vall, 2 m br och 0,5 m h. Kraftigt överväxt av hallonris. Beväxt med fem högstubbar. Terräng: Knabbe i S-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) BWE AC9060 Fäbod Fäbod, 190x150 m (ÖNÖ-VSV), bestående av en husgrund, en uthusgrund, två jordkällargrunder, en grop, två lador eller fähus, rest av, tre befintliga fäbodstugor, en lada och tre dass. Husgrunden är kvadratisk, 5x5 m (N-S) och 0,2 m h. Stenfot av naturstenar, 0,3-0,5 m st. Spismursröse i NV, närmast kvadratiskt, 2x2 m (N-S) och 0,8 m h, av 0,2-0,4 m st stenar. Beväxt med tre granar och en björk. Uthusgrunden är rektangulär, 9x3 m (VSV-ÖNÖ) och 0,2-0,5 m h. Stenfot av 0,3-0,7 m st naturstenar. Beväxt med en unggran och smågranar. Den ena jordkällargrunden är rektangulär, 2,3x1,7 m (NV- SÖ) och 0,9 m dj, ingrävd i en NÖ-sluttning. Inre yta, 0,6x0,6 m (NV-SÖ). Kallmurade väggar, 0,2-0,4 m st stenar, ställvis förstärkta med cement. Öppning i NÖ. 2 m SV om grunden är en grop, oval, 5x2 m (SV-NÖ) och 0,8 m dj. Den andra jordkällargrunden är rektangulär, 6x5 m (NÖ-SV) och 1 m dj. Kallmurade väggar av 0,1-0,5 m st stenar. Ingång i NÖ. Beväxt med två granar och en gammal stubbe. Ladu- eller fähusresterna är rektangulära, 5x4 m, av rundtimmer i 7-12 skift. I området är tre fäbodstugor, varav två välbevarade. Nyttjas. Angivet område motsvara utbredningen av synliga ar. Fäbodens faktiska avgränsning sammanfaller med berörda fastigheter. Namn: Strandfäbodarna Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (barrblandskog resp. blandskog). 47

56 BWE AC9061 Kolbotten, rund, 15 m diam och 0,7 m h. Gropar kring kanten, 1,5-4 m l, 0,5-2 m br och 0,2-0,4 m dj. Terräng: V-sluttande(!) sandig moränmark. Skogsmark (barrblandskog) BWE AC9062 Röjningsröse Röjningsröse, närmast kvadratiskt, 3x3 m (NNÖ-SSV) och 1,5 m h, av 0,2-0,7 m l, 0,2-0,5 m br och 0,1-0,3 m tj stenar. Delvis övermossat. Liknar spismur men ingen grund iakttogs. Terräng: Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) BWE AC9063 Brott/täkt gropar i klapper, 130x25 m (NNÖ-SSV), bestående av fem gropar, ovala och runda, 2-3 m diam och 0,3-0,5 m dj. Vanligen skålformat bottenplan. Begränsas av vallar, 0,8-1,2 m br och 0,1-0,2 m h. Övermossade. Vanligen avvikande bemossning i bottenplanet. Torde utgöra äldre provgropar för täkt eller liknande. Svag morfologi. Ej förvaringsanläggningar. Terräng: Strandvall på klapperstensfält. Skogsmark (tallskog) BWE AC9064 AC9065 AC9066 AC9067 AC9068 Kolbotten efter resmila, rund, 19 m diam och 0,5 m h. Ojämn yta. Övertväras av skogsmaskinspår (NNÖ-SSV). Beväxt med ett tiotal tallar och en björk. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (gallrad tallskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 18 m diam och 0,3 m h. Ojämn, gropig yta. Övertväras av skogsmaskinspår (NÖ- SV). Beväxt med ett tiotal tallar och en björk. Terräng: NV-sluttande moränmark. Skogsmark (ung tallskog) BWE, 30x20 m (V-Ö), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojtomt. Kolbottnen är rund, 18 m diam och 0,3 m h. Ojämn, gropig yta. Övertväras av skogsmaskinspår (NÖ-SV). Beväxt med ett tiotal tallar och en björk. 4 m Ö om kolbottnen är en kojtomt, oval, 4,5x3,5 m (NV- SÖ) och 0,1 m h. Otydlig. Spismursröse i SÖ, närmast rektangulärt, 4x2,5 m (NÖ-SV), och 0,8 m h, anlagt mot ett block i SÖ, 2,5 m l (NV-SÖ), 2 m br och 1 m h. Terräng: N-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och 1 m h. Beväxt med otaliga unggranar och tallar. Terräng: V-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 19 m diam och 0,3-0,5 m h. Ojämn yta. Begränsas av en vall, 2-3 m br och 0,5 m h. Övertväras av skogsmaskinspår (NÖ-SV) i SÖ. Beväxt med fem högstubbar. Terräng: Svagt NÖ-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (hygge) BWE 48

57 AC9069 AC9070 AC9071 AC9072 AC9073 AC9074, 35x20 m (NNV-SSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojtomt. Kolbottnen är rund, 16 m diam och 0,2-0,4 m h. Beväxt med ett flertal unggranar. 12 m SSÖ om kolbottnen är en kojtomt, oval, 4x3 m (NÖ- SV) och 0,2 m h. Otydlig. Spismursröse i NÖ, närmast rektangulärt, 3,5x1 m (NV-SÖ), och 1 m h, anlagt mot ett block i NÖ, 5 m l (NV-SÖ), 3,5 m br och 2 m h. Terräng: SÖ-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (hygge) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 22 m diam. Ojämn yta. Begränsas av en vall, 2 m br och 0,5-1,5 m h. Beväxt med ett flertal granar och enstaka tallar. Terräng: Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (ung tallskog) BWE, 45x25 m (N-S), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är oval, 4x3 m (NV-SÖ) och 0,1 m h. Spismursröse, rektangulärt, 3,5x1,5 m (NÖ-SV) och 0,8 m h, vid block i NÖ. Beväxt med två granar. Kolbottnen, belägen 18 m S om kojtomten, är rund, 20 m diam och 0,3 m h. Plan yta. Begränsas av en vall, 3 m br och 0,3-0,8 m h. Beväxt med ett flertal granar samt lövsly. Terräng: NNV-sluttande moränmark resp. flack torvmark(!). Skogsmark (barrblandskog) BWE, 35x25 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och kojtomt. Kolbottnen är rund, 20 m diam och i markplan. Plan yta. Begränsas av en dubbel vall, tillhopa 4 m br och 0,5 m h. Beväxt med otaliga granar. Kojtomten, 6 m SV om kolbottnen, utgörs av ett spismursröse, oregelbundet, 3 m diam och 1,5 m h, av 0,2-0,4 m st stenar, anlagt mot ett block i SV. Beväxt med en tall. Terräng: NNV-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog med inslag av tall) BWE, 30x20 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojtomt. Kolbottnen är rund, 13 m diam och 0,3 m h. Överväxt av unggranar. Kojtomten, 8 m SV om kolbottnen, är rektangulär, 6x5 m (NV-SÖ), och utgörs av en vall, 0,5-0,7 m h. Något nedgrävd inre yta, rektangulär, 3x2,5 m och 0,1 m dj. Spismursröse i SÖ, närmast rektangulärt, 4x2 m (NÖ-SV) och 1 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Terräng: S-sluttande moränmark angränsande mot utdikad myr. Skogsmark (ung granskog) BWE, 35x25 m (NV-SÖ), bestående av två kolbottnar efter resmila. Den NV kolbottnen är rund, 16 m diam. Jämn yta. Begränsas av en vall, 1,5-2 m br och 0,2-0,4 m h. Beväxt med fem tallar och ett flertal unggranar. Den SÖ kolbottnen är rund, 17 m diam och i markplan. Begränsas av en vall, 3 m br och 0,5-1 m h. Överväxt av 49

58 AC9075 AC9079 AC9080 AC9083 unggranar och enstaka tallar. Svårbesiktigad. Täktgropar i närområdet. Terräng: Småkuperad sandig moränmark. Skogsmark (granplantering angränsande till hygge) BWE, 30x25 m (NV-SÖ), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är oval, 5x4 m (N-S) och 0,5 m h. Spismursröse i N, närmast rektangulärt, 3x2 m (Ö-V) och 1 m h. Skadad av vindfälle. Kolbottnen, omedelbart SÖ om kojtomten, är rund, 20 m diam och i markplan. Begränsas av en vall, 2 m br och 0,2-0,5 m h. Beväxt med ett tiotal tallar och granar. Terräng: Avsats i NÖ-sluttande rikblockig moränmark. Skogsmark (granskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 19 m diam och 0,5 m h. Ojämn, gropig yta. Beväxt med ett flertal granar och en tall. Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (tallplantering) BWE, 40x30 m NÖ-SV), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är oval, 5x4 m (NV-SÖ) och 0,5 m h. Spismursröse i NV, närmast rektangulärt, 3x2 m (NÖ-SV) och 1 m h. Beväxt med en ungtall. Kolbottnen, belägen 8 m SV om kojtomten, är rund, 24 m diam och 1 m h. Ojämn yta. Beväxt med ett tiotal tallar. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog) BWE, 25x15 m (V-Ö), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojtomt. Kolbottnen är rund, 11 m diam och 0,3 m h. Kraftigt överväxt av unggranar. 2 m Ö om kolbottnen är en kojtomt, närmast oval, 5,5x4 m (NNV-SSÖ) och 0,2 m h. Spismursröse i SÖ, närmast rektangulärt, 3x2 m (ÖNÖ-VSV) och 1,1 m h, av 0,4-0,7 m st stenar. Belamrad med gallringsavfall. Beväxt med en högstubbe. Terräng: Svagt NNV-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog med inslag av gran) BWE AC9084 Gruvområde Gruvområde, 25 m diam, bestående av två jordrymningsgropar. Den västligare gropen är rektangulär, 6x4 m (NNV-SSÖ) och intill 3 m dj. Rektangulärt bottenplan, 3,5x1,5 m (NNV-SSÖ). Ställvis skrotstensvarp kring kanten, 3-4 m br och 1 m h. Beväxt med ett flertal ungtallar. Den östligare jordrymningsgropen är oval, 15x10 m (Ö-V) och 4-5 m dj. Vattenfyllt bottenplan. Ingång i S. Ställvis skrotstensvarp kring kanten, 2-4 m br och 0,5-1 m h. Beväxt med tre tallar och ett flertal ungtallar. Terräng: Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (tallplantering) BWE AC9085 Träindustri Sågkvarn, 70x30 m (VNV-ÖSÖ), bestående av en röjd yta, fyra stenkistor och en husgrund med hjulgrav. 50

59 Den röjda ytan, i områdets N del, är 10x8 m (NV-SÖ). Stenkistorna, i bäckfåran, är 1-5 m l (NNÖ-SSV resp. VNV- ÖSÖ), 1-1,5 m br och utgörs vanligen av 1-2 kvarliggande skift rundtimmer, 0,2-0,5 m h. Husgrunden med hjulgrav är 15x5-10 m (VNV-ÖSÖ) och 0,5-1,5 m br, av huggna stenar, vanligen 0,8 m st. Terräng: Bäckfåra och stränder i svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) BWE, KjE AC9086 Brott/täkt Stenbrott, granit, 2 m br (N-S), 0,5-0,6 m h och 1 m dj, i flyttblock, 4 m l (Ö-V), 2,5 m br och 1,2 m h. Borrhål efter vridborr. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) angränsande till f.d. tomtmark. AC9087 AC9088 AC BWE, 40 m diam, bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är närmast rund, 4 m diam och 0,1 m h. Spismursröse i N, närmast rektangulärt, 3x2 m (Ö-V) och 1,1 m h, av 0,2-0,4 m st stenar, anlagt mot ett block i N, 3 m l, (Ö-V), 2 m br och 1,5 m h. En sekundär, större sten har deponerats i kojtomten vid vägbygge. Kolbottnen är rund, 14 m diam och i markplan. Gropig, ojämn yta. Belamrad med gallringsavfall. Beväxt med ett tjugotal björkar, en gran och en tall. Orientering: Kojtomten är 5 m NÖ om vägkant. Terräng: Svacka mellan moränryggar resp. S-sluttande rikblockig moränmark. Skogsmark (tallplantering med lokal dominans av björk) BWE, 30x20 m (VNV-ÖSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojtomt. Kolbottnen är rund, 19 m diam och 0,5 m h. Ojämn, gropig yta. Begränsas av en vall, 2 m br och 0,5-1 m h. I NNV överlagrad av dumpmassor från vägbygge. Beväxt med ett femtontal granar och en björk. Kojtomten, belägen omedelbart ÖSÖ om kolbottnen, är närmst rund, 4 m diam och 0,1-0,2 m h. Otydlig. Spismursröse i VNV, närmast rektangulärt, 4x2 m (NNÖ- SSV) och 1,5 m h, av 0,2-0,5 m st stenar, anlagt mot ett block i NNV, 4 m l (NNÖ-SSV), 0,8-1 m br och 1,4 m h. Beväxt med en granplanta. Orientering: 3 m SSÖ om vägkant. Terräng: Småkuperad blockig moränmark. Skogsmark (granskog) BWE, 30x20 m (VSV-ÖNÖ), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten utgörs av ett spismursröse(?), rest av, 1 m diam och 0,4 m h, av kallmurade naturstenar, 0,2-0,4 m st, på krönet av ett flyttblock, 3 m l (NV-SÖ), 2 m br och 1,2 m h. Kolbottnen, belägen omedelbart ÖNÖ om kojtomten, är rund, 13 m diam. Ojämn yta. Otydlig vall, 1,5-2 m br och 0,3-0,4 m h. Beväxt med tre tallar och två granar. Orientering: 3 m SSÖ om vägkant. Terräng: Krön av moränrygg (NV-SÖ). Skogsmark (barrblandskog). 51

60 BWE AC9090, 30x25 m (NV-SÖ), bestående av en kojtomt och en kolbotten efter resmila. Kojtomten är oval, 4x3 m (N-S) och 0,1 m h. Spismursröse i N, närmast rektangulärt 2,5x1 m (VNV-ÖSÖ) och 1,2 m h. Välbevarat. Anlagt mot block i N, 3 m l (VNV-ÖSÖ), 2 m br och 1,1 m h. Kolbottnen, 5 m SÖ om kojtomten, är rund, ca 18 m diam och 0,1-0,2 m h. Plan yta. Ställvis begränsad av en vall, 2-4 m br och 0,5 m h. Överväxt av unggranar. Terräng: Svagt Ö-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (tallplantering) BWE AC9091 Skåre/jaktvärn Jaktvärn, 2,5 m l (NNÖ-SSV), 0,5 m br och 1 m h, av kallmurade naturstenar, 0,2-0,7 m st, vanligen 0,3-0,4 m st. Avgränsas i båda ändarna av större block. Jaktvärn eller vindskydd. Terräng: V-sluttning av moränrygg (NV-SÖ). Skogsmark (ung tallskog) BWE AC9104 Skåre/jaktvärn Skåre(?) bestående av en grop, närmast oval, 2,5x2 m (VNV- ÖSÖ) och 1 m dj, omgiven av en vall, 0,6-1 m br och 0,2-0,5 m h, högst i VNV. Något begränsad lavtillväxt i gropens botten. Vallen är mera ålderdomlig i det lägre avsnittet i ÖSÖ. Möjligen äldre boplatsgrop i klapper som byggts om till skåre. Bra terrängläge med utsikt över VNV-sluttningen. Terräng: VNV-sluttning i klapperstensfält. Skogsmark (tallskog) BWE AC9105 Gruvområde Gruvområde, 20x15 m (NÖ-SV), bestående av en jordrymningsgrop, en skärpning, en dumphög från jordrymning samt ett gråbergsvarp. Jordrymningen är vattenfylld, 12 m l (NÖ-SV), 2-2,5 m br och 1-1,5 m dj till vattenyta. Massor från jordrymningen är upplagda i NV, 15 m l (NÖ-SV), 4 m br och 1,5-2 m h. Skärpningen, belägen omedelbart SÖ om jordrymningsgropen, är oregelbunden, närmst triangulär, med 5 m sida (NÖ-SV) och 1,5 m dj till vattenspegel i botten. 2 m SÖ om skärpningen är ett gråbergsvarp, 15 m l (huvudriktning N-S), 2,5-4 m br och 0,5-0,8 m h, av 0,2-0,5 m st oxiderade, kantiga stenar. Delvis övermossat. Området omges av högstubbar. Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) BWE AC9124 AC9128 Lägenhetsbebyggelse Kolbotten, rund, 15 m diam och 0,3 m h. Ytan gropig och ojämn. Stybbgropar runt kanten, 3-4 m l, 1-1,5 m br och 0,3-1 m dj. SÖ kanten är bortschaktad vid täkt. Beväxt med ett femtiotal granar. Terräng: Avsats i S-sluttande moränmark mellan blockmorän och våtmark. Skogsmark (granskog) KjE Torp bestående av en husgrund med spismursröse. Husgrunden är rektangulär, ca 7x5 m (NV-SÖ) och 0,1-0,2 m h. I NV hörnet ett spismursröse, närmast kvadratiskt, 2x2 m (NV-SÖ) och 0,4 m h. Vid provstick framkom 52

61 AC9129 AC9130 AC9131 AC9132 AC9134 Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse tegelfragment. Beväxt med två större och en mindre tall. Husgrunden är mycket otydlig och svåravgränsad. Namn: Långblå Orientering: 10 m NÖ om vägkant. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (tallskog), f.d. tomtmark. Tidigare anteckningar: RAK, ekonomisk karta, J133-14h5d57, KjE Torp, 80x55 m (VNV-ÖSÖ), bestående av två husgrunder med spismursröse. Den västligare husgrunden är rektangulär, 9x6 m (NV-SÖ) och 0,2-0,3 m h. Stenfot av naturstenar. I NV hörnet är ett spismursröse, närmast runt, 4 m diam och 1 m h. Beväxt med fyra granar. Den östligare husgrunden är kvadratisk, 7x7 m (N-S) och 0,2-0,3 m h. I N kanten ett spismursröse, närmst kvadratiskt, 3x3 m (N-S) och 0,5 m h, av naturstenar och tegel. Beväxt med fyra större granar. Den jordkällargrund som enligt Skog och historia skall finnas i anslutning till tomtmarken återfanns ej på angiven plats. Jfr dock AC9235. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog), f.d. tomtmark. Tidigare anteckningar: RAK, ekonomisk karta, J133-14h5d57, 1955 SH KjE Kolbotten efter resmila, rund, 16 m diam och i markplan. Utgörs av en stenröjd yta med gräsvegetation i blockmorän. Ställvis antydan till vall, 1-2 m br och 0,2 m h. Runt kanten 3-4 block. Terräng: Flack, rik- och storblockig moränhöjd mellan två mindre myrstråk. Skogsmark (hygge) KjE Kolbotten efter resmila, rund, 18 m diam och i markplan. Runt kanten en vall, 2-3 m br och 0,3-0,5 m h. Intill vallen enstaka stybbgropar. Beväxt med ett trettiotal granar. Terräng: Flack moränmark mellan höjdryggar och närhet till våtmark. Skogsmark (hygge) KjE Kolbotten efter resmila, rund, 16 m diam och 0,3-0,4 m h. Beväxt med en asp samt nio högstubbar kring kanten. Terräng: Flack moränmark, rik- och storblockig, intill myr. Skogsmark (hygge) KjE Torp, 55x30 m (VNV-ÖSÖ), bestående av två uthusgrunder, en gapskjulsgrund och en jordkällargrund. Den ena uthusgrunden består av ett kallmurat utrymme, 4x4 m (VNV-ÖSÖ) och 0,3-0,5 m dj, på SÖ delen av ett blockrikt impediment. Oklar funktion. Beväxt med en björk. Den andra uthusgrunden är rektangulär, 10x6 m (N-S) och 0,2-0,3 m h. Oklar begränsning. Utmed Ö långsida en körbro, 3x2 m (Ö-V) och 0,3 m h. Gapskjulsgrunden är kvadratisk, 6x6 m (VNV-ÖSÖ) och består av en kallmurad stenmur, 0,5-1 m br och 0,3-0,4 m h. Öppning i VNV. I-ÖSÖ är två större block, 3-4 m st. 53

62 AC9135 AC9136 AC9137 AC9138 AC9139 AC9140 AC9154 Husgrund, historisk tid Jordkällargrunden är rektangulär, 8x5 m (NNÖ-SSV) och 1-1,2 m dj. Kallmurad insida av 0,2-0,8 m st stenar. Ingång i NNÖ. Trärester av tak och vägg vid ingången. Terräng: Flack till svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) KjE Kolbotten efter resmila, rund, m diam och 0,1 m h. Rikligt med kol vid provstick. Omgärdas av fyra högstubbar. Belägen vid torpen AC9134. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) KjE, 30x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 18 m diam och i markplanet. Ojämn och gropig yta. N kanten överkörd av skogsmaskin. Beväxt med ett tjugotal små granar och björkar. Högstubbar kring kanten. 5 m Ö om kolbottnen är en kojgrund bestående av ett spismursröse, närmast ovalt, 3x2 m (N-S) och vilande mot ett större block i V. Terräng: Avsats i svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) KjE, 45x25 m (Ö-V), bestående av en kojgrund och en kolbotten efter resmila. Kojgrunden utgörs av ett spismursröse, närmast runt, 3 m diam och 0,7 m h. Spismursröset är beläget intill ett större block. Kolbottnen, belägen 19 m Ö om kojgrunden, är rund, 18 m diam och i markplan. Ytan ojämn och delvis urgrävd. Begränsas av en vall, 2-4 m br och 0,2-0,4 m h. Beväxt med ett trettiotal granar samt enstaka tallar. Terräng: Flack, rikblockig moränmark. Skogmark (tallskog) KjE Kolbotten efter resmila, rund, 20 m diam och 0,2-0,3 m h. Gropig och ojämn yta. Överkörd av skogsmaskin i NV delen. Terräng: Moränrygg (NÖ-SV) mellan mindre våtmarker. Skogsmark (hygge) KjE Kolbotten efter resmila, rund, 15 m diam och i markplan. Rikligt med synligt kol. Belägen på berghäll med block i kolbottnen. Terräng: Flack morän. Skogsmark (hygge) KjE, 30x20 m (NNV-SSÖ), bestående av en kojgrund och en kolbotten efter resmila. Kojgrunden är oval, 6x4 m (NNV-SSÖ) och 0,2-0,3 m h. I NNV delen ett spisröse, rektangulärt, 4x2 m (NNÖ-SSV) och 1 m h. Kallmurat. Omedelbart NNV om kojgrunden är en kolbotten, rund, 20 m diam och 0,1-0,2 m h. Begränsas av en vall, 1-2 m br och 0,2-0,3 m h. Kantas av högstubbar. Terräng: Flack moränhöjd. Skogsmark (hygge) KjE Husgrund, uppgift om. Enligt ekonomisk karta skall på eller nära angiven plats ha funnits en koja. Ingen säker husgrund återfanns vid inventeringstillfället år Området är kraftigt omrört, bl.a. i samband med täkt för väg. Äldre Uppgift om 54

63 AC9159 AC9165 AC9169 AC9170 AC9171 AC9172 AC9173 handredskap (bågsåg, lieskaft, lieblad och kuberingsklave) står lutade mot ett närbeläget block. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) BWE Kolbotten efter resmila, rund, 8 m diam och 0,1 m h. Tre stybbgropar i närområdet. Beväxt med 15 tallar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (tallskog) SOH, 30x20 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund efter kolarkoja. Kolbottnen är rund, 14 m diam och 0,1 m h. Omgiven av vall, 1 m br och 0,3 m h, delvis otydlig. Beväxt med ca 30 granar. 10 m S om kolbotten är en kojgrund, otydlig utbredning, närmast oval, 6x3 m (N-S) med spismursröse i N, närmast rektangulärt, 3x1m (N-S) och 0,8 m h. Flyttblocket som utgör baksidan av röset är 0,6 m h. Beväxt med tre ungtallar och en ungbjörk. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog) SOH, 30x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 21 m diam och 0,1 m h i S, 0,9 m h i N. Ingrävd i sluttning. Omgiven av en vall, 1-2,5 m br och 0,4-1 m h, bredast i N. Stybbgropar kring kanten. I rotvältor samt i spår efter skogsmaskin syns rikligt med kol. Beväxt med 15 tallar. 4 m Ö om kolbottnen är en kojgrund, närmast oval, 7x3,5 m (N-S). Ställvis begränsad av en vall, 1-1,5 m br och 0,3 m h. Spismursröse i N, 3 m diam och 1m h, uppbyggt mot ett flyttblock som är 1 m diam och 1m h. Beväxt med 2 tallar och 3 högstubbar. Terräng: N-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog med inslag av gran) SOH Kolbotten, osäker utbredning under vändplan. Överlagras av hårdpackat grus. Vid provstick med jordsond under det påförda gruslagret framkom rikligt med kol. Terräng: Flack moränmark. Vändplan i skogsmark (barrblandskog med inslag av björk) SOH Kolbotten efter resmila, otydlig, ca 15 m diam och 0,1 m h. Stybbgropar kring kanten. Beväxt med ca 15 granar, lövsly samt ormbunkar. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) SOH Kolbotten efter resmila(?), svåravgränsad, troligen rund, m diam. Kol syns i markskada i skogsmaskinsspår. Gallringsavfall i form av grenar och träd kvarligger på kolbotten. Beväxt med 1 tall. Terräng: Kuperad moränmark. Skogsmark (hygge) SOH Kolbotten efter resmila, rund, 15 m diam och 0,1 m h. Ställvis omgiven av vall, 1-2 m br och 0,5-0,9 m h, som saknas i S. Beväxt med högstubbar och äldre stubbar. Förstörd 55

64 AC9174 Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge) SOH Kolbotten efter resmila, otydlig, ca 15m diam (osäker utbredning) och 0,1 m h. Vid provstick med jordsond framkom 1-2 cm kol. Belägen ca 20 m VSV om vägkant. Beväxt med ormbunkar. Terräng: Svagt ÖNÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) SOH AC9178 Boplatsgrop Grop i klapper, rund, 2 m diam och 0,2 m djup. Omgiven av vall, 0,5-1 m br och 0,1-0,3 m h. Något begränsad lavtillväxt. Närområdet omrört. Ringa djup tillsammans med förekomst av äldre tallrötter talar möjligen för stubbtäktsgrop. Terräng: NV-sluttande klapperstensfält. Skogsmark (tallskog) SOH, BWE AC9180 AC9181 AC9182 AC9183 AC9184 Husgrund, historisk tid Kolbotten efter resmila, rund, 18 m diam och 0,2 m h. I N är en vall, 1 m br och 0,3-0,4 m h. Beväxt med ett tjugotal granar. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge/tallplantering) SOH, 30x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 21 m diam och 0,6 m h. Omgiven av en vall, 1-2,5 m br och 0,2-0,4 m h. Tre rotvältor visar riklig förekomst av kol. Beväxt med ett tjugotal granar. 10 m V om kolbotten är en kojgrund, oval, 4,5x4 m (N-S) och 0,1 m h. I N är ett spismursröse, runt, 2,5 m diam och 1 m h. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrblandskog) SOH, 30x20 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 23 m diam och 0,4 m h. Omgiven av vall, 1-2 m br och 0,3-0,5 m h. Något ojämn yta. Belamrad med gallringsavfall. Beväxt med ett tjugotal granar. 5 m N om kolbottnen är en kojgrund, kvadratisk, 4x4 m och 0,1 m h. Spismursröse i Ö, runt, 2,2 m diam och 1,4 m h. Beväxt med två granar och en tall. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog) SOH, 30x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 17 m diam och 0,1 m h. Beväxt med ca 15 granar samt två tallar. 6 m V om kolbotten är en kojgrund, otydlig, närmast oval, 4x2 m (N-S) och 0,1 m h. Spismursröse i S, runt, 2 m diam och 1,4 m h. Beväxt med tre granar. Terräng: Svagt Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) SOH Kojgrund efter kolarkoja, runt, 4 m diam och 0,1 m h. Spismursröse i Ö, runt, 2 m diam och 0,9 m h, anlagt mot ett flyttblock, 4 m diam och 1 m h. Kolbotten återfanns ej. Terräng: Svagt Ö-sluttande blockig moränmark. Skogsmark, tallskog. 56

65 SOH AC9185 AC9186 AC9187 AC9191 AC9192 AC9193 Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam och 0,1 m h. Omgiven av delvis otydlig vall, 0,5-1 m br och 0,1-0,2 m h. Beväxt med fyra björkar och en tall. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) SOH, 30x20 m (ÖSÖ-VNV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 13 m diam och 0,2 m h. Begränsas ställvis av en vall, 1-2 m br och 0,1 m h. Markerad med högstubbar och beväxt med smågranar och granar. Spismursröset till kolarkoja, 7 m ÖSÖ om kolbottnen, är närmast rektangulärt, 2x1,5 m (N-S) och 0,6 m h, av kallmurade stenar mot block med spisen mot V. Beväxt med smågranar. Begränsas av sex högstubbar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) SOH, 30x20 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter och en kojgrund. Kolbottnen är närmast rund, 12 m diam och 0,2 m h, något otydlig. Stybbgropar kring kanten. Beväxt med otaliga granar. 7 m NÖ om kolbottnen är en kojgrund, oval, 4x3 m (Ö-V) och 0,1 m h. Spismursröset är beläget i Ö, ovalt, 3x2 m (N-S) och 1,1 m h. Beväxt med smågranar och en högstubbe. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge angränsande till granskog) SOH, 30x20 m (VNV-ÖSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 10 m diam och 0,1 m h. I en grop i kolbotten syns rikligt med kol. Stybbgropar kring kanten. Beväxt med ett tiotal tallar och en gran. 15 m ÖSÖ om kolbotten är grunden efter en skogskoja av rundtimmer, kvadratisk, 3x3m, 0,3-0,5 m h. I Ö är ett spismursröse, närmast runt, 3 m diam och 1,8 m h, av 0,3-0,8 m st stenar upplagda mot ett flyttblock. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (nyplanterat hygge angränsande till granskog) SOH Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och 0,1 m h. Ojämn yta. I befintlig grop syns rikligt med kol. Begränsas ställvis av en vall, 0,5-1 m br och 0,3-0,7 m h. Beväxt med ett tjugotal tallar. Terräng: N-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog) SOH, 30x20 m (VNV-ÖSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 20 m diam och 0,3 m h. Avgränsas av en vall, 1-1,5 m br och 0,2-0,3 m h. Beväxt med ett femtiotal granar. Omedelbart VNV om kolbottnen är en kojgrund, närmast oval, 6x4 m (N-S) och 0,2 m h. I S kanten är ett spisröse, rektangulärt, 4x2 m (Ö-V) och 1 m h. Beväxt med några smågranar. 57

66 Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) SOH, KjE, BWE AC9200 AC9201 AC9202 AC9203 AC9204 AC9205 AC9206 AC9207 AC9211 Husgrund, historisk tid Skogsbruk Kolbotten efter resmila, rund, 11 m diam och 0,2 m h. Rikligt med kol i rotvälta. Beväxt med 7 granar. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (granskog) SOH Kolbotten, rund, 15 m diam. Otydlig vall. Vid provstick med jordsond framkom rikligt med kol och sot. Beväxt med smågranar. Terräng: Flack, blockig moränmark. Skogsmark (hygge) MS Kolbotten, rund, 15 m diam. Antydan till vall i S. Beväxt med smågranar. Terräng: Flack, blockig morän. Skogsmark. (barrskog) MS Kolbotten, rund, 18 m diam och i markplan. Begränsas av en vall, 1-2 m br och 0,2-0,3 m h. I vallen enstaka större block. Överkörd av skogsmaskin. Beväxt med en högstubbe. Terräng: Krön av storblockig, mindre moränhöjd. Skogsmark (hygge) MS, KjE Husgrund efter skogshuggarkoja, kvadratisk, 5x5 m (N-S). Stenfot, 0,4 m h och 0,4 m br. Spismursröse i NV, ovalt, 2x1 m (N-S) och 1,3 m h. Beväxt med högstubbar och sly. NV om spismursröset är en skorsten av plåt. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (blandskog) MS Kolbotten, rest av? Vid angiven plats är spår av täkt och ställvis rikligt med kol inom en yta, ca 20 m diam. Jfr AC9361. Terräng: NNV-sluttande sandmark. Skogsmark (tallskog) MS, 30x25 m (N-S), bestående av en efter kolarkoja och en kolbotten efter resmila. Kojen utgörs av ett spismursröse, rektangulärt, 3x1 m (Ö-V) och 0,7 m h, mot ett block. Kolbottnen, 3 m S om spismursröset, är rund, 17 m diam och 0,3 m h. Runt kanten en vall, 1-2 m br och 0,2-0,3 m h. Beväxt med tre granar och fyra tallar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrblandskog) MS, KjE Kolbotten, rest av, sannolikt efter resmila. I markberedningsskador iakttogs inom ett område, ca 20 m diam, rikligt med kol. Skadad vid markberedning. Saknar form och struktur. Förstörd. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) MS, KjE Område m, 30x20 m (NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse efter kolarkoja. Kolbottnen är rund, 18 m diam och 0,2-0,3 m h. Ställvis omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,2-0,4 m h. Beväxt med sex tallar och åtta granar. Spismursröset, 5 m SÖ om kolbottnen, är rektangulärt, 3x1 m (NÖ-SV) och 1,2 m h. Beläget vid ett block i SÖ. Omedelbart NNÖ om spisröset är en plan yta som kan ha Förstörd 58

67 AC9212 AC9235 AC9236 AC9237 AC9238 AC9239 Husgrund, historisk tid skogsbruks- utgjort kojtomt. Beväxt med en tall. Terräng: Flack moränmark nära våtmark. Skogsmark (tallskog) MS, KjE, 30x20 m (N-S), bestående av en kojgrund och en förstörd kolbotten. Kojgrunden är närmast rektangulär, 5x4 m (NNV-SSÖ) och 0,3 m h. I NNV delen är ett spisröse, rektangulärt, 3x2 m (NNÖ-SSV) och 1,2 m h. Kolbottnen, 5 m S om kojgrunden, är helt förstörd av väg. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog) MS, KjE Jordkällargrund, rektangulär, 7,5x4,5 m (N-S) och 1,2-1,3 m dj. Kallmurade väggar av 0,1-0,7 m st stenar. Ingång i S. Beväxt med en tall i källarutrymmet och ett tiotal tallar på grunden. 2-2,5 N om källargrunden är en stenmur, kallmurad. Grunden ligger i anslutning till bebyggelsen i Långblå. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE, 30x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en grund efter kolarkoja. Kolbottnen är rund, 15 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 3-4 m br och 0,1-0,5 m h. Beväxt med ett stort antal tallar, granar och björkar. Kojgrunden är rektangulär, 4,5x3,5 m (Ö-V) och 0,1-0,2 m h. I Ö ett spismursröse, närmast runt, 2 m diam och 0,5-1,5 m h. Beväxt med en stor tall och två mindre granar. Terräng: Blockig moränmark på krön. Skogsmark (barrblandskog) AE, 30x20 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 12 m diam, och omges av en vall, 1-3 m br och 0,2-0,5 m h, i Ö ingrävd i en slänt. Gropig yta. Beväxt med ett tiotal granar. 3 m N om kolbottnen är ett spismursröse(?), närmast runt, 1,5 m diam och 0,5 m h, anlagt mot ett block. Beväxt med granar. Terräng: V-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (hygge) AE, 25x15 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 10 m diam och 0,5 m h. Gropig yta. Omgiven av en vall, 2-3 m br och 0,1-0,5 m h. Belamrad med gallringsrester. Beväxt med ett tiotal träd samt lövsly. 2-3 m NÖ om kolbottnen är ett spismursröse(?), närmast runt, 2 m diam och 1 m h, anlagt mot ett block. Överväxt samt gallringsrester på platsen. Terräng: Avsats i NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) AE, 30x20 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. 59

68 AC9240 ar Kolbottnen är rund, 14 m diam och 0,1-0,5 m h. Omges delvis av en vall, 1-4 m br och 0,1-0,5 m h. Beväxt med ett stort antal granar samt någon björk. Kojgrunden är rektangulär, 5x4 m (SSV-NNÖ). I SSV är ett spismursröse, närmast rektangulärt, 2x1,5 m (VNV-OSO) och 1-1,5 m h, anlagt mot ett flyttblock. Beväxt med ett tjugotal träd, främst granar. Terräng: Ö-sluttande, blockig moränmark. Skogsmark (blandskog) AE Kolbotten efter resmila, rund, 12 m diam och 0,1-0,3 m h. Ställvis begränsad av en vall, 1 m br och 0,1-0,5 m h. Beväxt med ett stort antal barrträd och någon mindre björk. Terräng: NÖ-sluttande, blockig moränmark. Skogsmark (barrskog) AE AC9241 Kemisk industri Tjärdal, rund, 9 m diam, bestående av en grop, oval, 6x5 m (VNV-ÖSÖ) och 1,1 m dj, omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-1,5 m h, huvudsakligen uppbyggd av 0,3-0,6 m st stenar. Avtappningsränna i SSV, 3 m l (NNÖ-SSV) och 0,7 m br, med uppställningsplats för tjärtunna i SSV, 1 m diam och 0,3 m dj. Något utrasad vid rännan. Beväxt med tre tallar, en gran och gamla stubbar. Terräng: SSÖ-sluttande, blockig moränmark angränsande till myr. Skogsmark (barrskog) AE, BWE AC9242 Gruvhål Jordrymning, rektangulär, 5x3 m (ÖNÖ-VSV) omgiven av en vall, 1,5-2 m br och 0,3-1 m h. Vall saknas i ÖNÖ. Beväxt med lövsly. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE, BWE AC9243 Gruvområde Gruvområde, 20 m diam, bestående av ett gruvhål och ett gråbergsvarp. Gruvhålet är rektangulärt, 6x5 m (Ö-V) och 2-2,5 m dj. Beväxt med fyra tallar. 7 m N om gruvhålet är ett gråbergsvarp, 6x5 m (N-S) och 1 m h. Beväxt med tre tallar. Terräng: NÖ-sluttande, blockrik moränmark. Skogsmark (tallskog) AE, KjE AC9244 Gruvhål Jordrymning, rektangulär, 4x3 m (N-S) och 1,5 m dj. Vattenfylld. Omges i V av ett skrotstensvarp, 6 m l (N-S), 4 m br och 1 m h. Beväxt med tre unggranar, två lövträd och smågranar i kanten. Terräng: Kraftigt SV-sluttande moränmark angränsande till myr. Skogsmark (hygge) AE, BWE AC9245 AC9246 Kolbotten efter resmila, rund, 10 m diam, omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Gropig, ojämn yta. Nedfallna träd i anläggningen. Beväxt med stubbar, varav några högstubbar. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) AE, 30 m diam, bestående av en kolbotten efter resmila, en kojgrund och en källargrop(?). Kolbottnen är rund, 10 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett tiotal tallar samt smågranar och enbuskar. Fast forn 60

69 Kojgrunden är rektangulär, 7x4 m (SSÖ-NNV) och 0,1-0,7 m h. Spismursröse i SSÖ, runt, 3 m diam och 0,5 m h. Beväxt med en tall, en unggran och en stubbe. V om kolarkojan är en källargrop(?), rektangulär, 4x2 m (SÖ-NV) och ca 0,6 m dj. Beväxt med en stubbe. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (tallskog) AE AC9247 Boplats Boplatsområde, 43x16 m (N-S), bestående av tre boplatsgropar i klapper och två boplatsvallar i klapper, varav en osäker. Två boplatsgropar är ovala, 2x1,5 m (N-S resp. NÖ-SV) och 0,6-0,8 m dj. Omges av en gemensam vall, 1 m br och 0,2-0,4 m h. Omedelbart SÖ om dessa är den största boplatsgropen, rund, 3 m diam och 1,5 m dj. Skålformat bottenplan. Omgiven av en vall, 1-1,5 m br och 0,3-0,5 m h. Lavtillväxten avviker knappt märkbart från omgivningen. Delvis övermossad. Boplatsvallarna återfinns i områdets S del. Den ena boplatsvallen är rektangulär, 4x3,5 m (N-S). Vallen är 0,5 m br och 0,2-0,4 m h, av glest lagda, 0,3-0,4 m st stenar. Tomtningsliknande. Den andra boplatsvallen(?), belägen 6 m NÖ om föregående, är rektangulär, 3x2 m (NÖ-SV). Vallen är 0,3-0,4 m br och 0,2 m h, av glest lagda, 0,3-0,4 m st stenar. Karaktär av röjd yta. 1 m NV om den större boplatsvallen är ytterligare en grop, oregelbunden, närmast oval, 2,5x1,5 m (NV-SÖ) och 0,5 m dj. Oregelbundet bottenplan. Saknar vall. Kan vara resultat av senare omplockning. Terräng: Krön och avsats i S-sluttning av klapperstensfält på höjd. Skogsmark (tallskog) AE, BWE AC9248 AC9249 AC9250, 25x15 m NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 11 m diam. Beväxt med ett tjugotal unggranar samt stubbar. Kojgrunden är närmast oval, 5x3 m (NÖ-SV) och 0,1 m h. I NÖ är ett spismursröse, närmast runt, 2 m diam och ca 1 m h. Beväxt med granar och stubbar i kanterna. Terräng: V-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE Kolbotten efter resmila, rund, 14 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,5 m h. Avgränsas i SÖ av skogsbilväg där dumpmassor från vägbygget ligger på vallen. Beväxt med ett tiotal tallar, ett tjugotal unggranar samt lövsly. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (tallskog) AE, 25x20 m (NNÖ-SSV), bestående av en kolbotten och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 13 m diam och 0,1 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Övertväras av skogsmaskinspår i S. Beväxt med ett flertal stubbar. Kojgrunden är närmast oval, 4x3 m (NNV-SSÖ) och 0,2 m h. I NNV är ett spismursröse, närmast runt, 1,5 m diam. Beväxt med stubbar. Fast forn 61

70 Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge) AE AC9251 AC9252 AC9253 AC9254 AC9255, 25x15 m (NNÖ-SSV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 12 m diam och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett hundratal unggranar. Kojgrunden är oval, 3,5x3 m (V-Ö). I V spismursröse, mot block, 1,5 m diam och 0,5-1 m h. Beväxt med två granar. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (tallplantering) AE, 30x15 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 12 m diam och 0,2-0,3 m h. Gropig yta. Delvis omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Belamrad med avverkningsavfall. Beväxt med ett tjugotal granar samt ett stort antal stubbar. Kojgrunden är närmast oval, 4x3 m (N-S) och 0,2 m h. Spismursröse i N, runt, 1 m diam och 0,5 m h, anlagt mot ett block. Belamrad med gallringsavfall. Beväxt med två granar samt stubbar i och kring kanten. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE, 35x15 m (NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 10 m diam och 0,1 m h. Ojämn, gropig yta. Delvis omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett antal tallar och stubbar på vallen. Kojgrunden är närmast oval, 5x3 m (Ö-V) och 0,1-0,2 m h. Spismursröse i Ö, runt, 1 m diam och 1-1,5 m h, anlagt mot ett block. Beväxt med en stubbe. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog) AE, 25x15 m (ÖNÖ-VSV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 10 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 2-3 m br och 0,1-0,3 m h. Stybbgropar i närområdet. Beväxt med ett tiotal grövre tallar samt ett mycket stort antal mindre granar. Kojgrunden är närmast oval, 4x3 m (V-Ö) och 0,1-0,5 m h. I V är ett spismursröse, 1 m diam och 0,5-1 m h, anlagt mot ett block. Beväxt med smågranar. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE, 30x15 m (NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 14 m diam och 0,1-0,3 m h. Delvis omgiven av en vall, 0,5-1 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett mycket stort antal unggranar. Kojgrunden är närmast oval, 4x3 m (SV-NÖ) och 0,2-0,3 m h. I SV är ett spismursröse, 1,5 m diam och 1,2 m h. Beväxt med ett tiotal unggranar. Terräng: ÖNÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE 62

71 AC9256 AC9257 AC9258 AC9259 AC9264 AC9265, 30x15 m (NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 12 m diam och 0,2-0,3 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett stort antal barrträd. Kojgrunden är närmast oval, 5x4 m (NV-SÖ) och 0,1-0,5 m h. I NV är ett spismursröse, närmast runt, 1 m diam och 1 m h, anlagt mot ett block. Beväxt med två tallar och ett tiotal unggranar. Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog) AE, 25x15 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 11 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett tiotal tallar och några smågranar samt stubbar. Kojgrunden utgörs av ett spismursröse, närmast runt, 1 m diam och 0,5 m h, anlagt mot ett block. Omgivet av högstubbar. Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog) AE, 25x15 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 11 m diam och 0,1-0,2 m h. Omgiven av en vall, 2-3 m br och 0,1-0,5 m h, tydligast i VSV och Ö. Beväxt med ett trettiotal granar och en björk. Kojgrunden utgörs av ett spismursröse, närmast rektangulärt, 2x1 m (ÖSÖ-VNV) och 0,6-0,7 m h. Beväxt med tre granar. Terräng: Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE, 25x15 m (NNV-SSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 8 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett tjugotal granar och några stubbar. Kojgrunden är närmast rektangulär, 4x2,5 m (NNÖ-SSV) och 0,1-0,3 m h. I NNÖ rester av spismursröse, närmast runt, 1 m diam och 0,5 m h. Beväxt med två granar och några stubbar. Terräng: ÖSÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE, 25x15 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 15 m diam och 0,2 m h. Beväxt med ett tjugotal granar samt ett antal stubbar. Omgiven av högstubbar. Kojgrunden är närmast oval, 4x2 m (NNÖ-SSV). Spismursröse i NNÖ, rektangulärt, 2,5x1 m (SÖ-NV) och 0,5-1,2 m h, anlagt mot ett block. Terräng: ÖSÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) AE, 25x15 m (NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 10 m diam och 0,1 m h. Omgiven av en vall, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Beväxt med ett stort antal 63

72 AC9266 AC9267 AC9328 AC9330 AC9331 AC9332 skogsbrukslämn ingar granar och björkar. Kojgrunden är närmast rektangulär, 5x2 m (SÖ-NV). I SÖ är ett spismursröse, runt, 2 m diam och 1-1,2 m h. Nedfallen gran över röset. Beväxt med en gran. Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) AE, 30x20 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är rund, 13 m diam och 0,2 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,1-0,4 m h. Beväxt med ett stort antal granar och 3-4 björkar. Kojgrunden är närmast rektangulär, 5x3 m (NNÖ-SSV). I NNÖ är ett spismursröse, runt, 1,5 m diam och 1-1,2 m h. Stubbar i kanten. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog) AE Kolbotten efter resmila, rund, 12 m diam och 0,1-0,5 m h. Omgiven av en vall, 1-3 m br och 0,2-0,5 m h. Beväxt med ett stort antal granar. Terräng: N-sluttande moränmark. Skogsmark (barrblandskog med inslag av björk) AE, 25x20 m (Ö-V) bestående av en kolbotten och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, 14 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-2 m br och intill 0,1-0,2 m h. Utanför kanten 3-4 stybbgropar, 1- m l, 0,5-1 m br och intill 0,3 m dj. Spismursröset till kolarkoja, 8 m V om kolbottnen, är 2x2 m och 1 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot NNÖ. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE-KjE Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och i markplan. Ställvis vall runt kanten, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Provstick ger träkol och stybb till 0,2 m dj. Traktorspår (N-S) över V delen. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten efter resmila, rund, m diam. Osäker avgränsning. Kan från början ha varit 17 m diam enligt provstick. Ställvis vall runt kanten, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Utanför kanten i N och NÖ är två stybbgropar, 2-3 m l, 0,5-1 m br och 0,3-0,5 m dj. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, 17 m diam och i markplan. Ställvis vall runt kanten, 1-4 m br och intill 0,1-0,3 m h. Spismursröset till kolarkojan, 2 m V om kolbottnen, är närmast kvadratiskt, 1,5x1,5 m (NNÖ-SSV) och 0,5 m h, med spisen(?) vänd mot NNÖ. Kan också vara en annan stensamling då den ligger i kanten av en stybbgrop, 5x4 m (Ö-V) och 0,3 m dj. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE 64

73 AC9333 AC9334 AC9335 AC9336, 25x20 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, ca 15 m diam. Ställvis vall runt kanten, ställvis valliknande naturlig begränsning, 1-3 m br och intill 0,1-0,5 m h. Spismursröset till kolarkoja, 8 m SV om kolbottnen, är 2x1 m (Ö-V) och 1 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot N. Av kojgrundens väggvallar anas den i V långsidan. Terräng: Stenfri mindre svacka i Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbottnen är 15 m diam och i markplan. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och intill 0,1-0,2 m h. Oregelbundna stybbgropar S härom, 3-6 m st och 0,5-1 m dj. Dessa ansluter inte omedelbart till vallen. Kojgrunden, 6 m S om kolbottnen, är närmast rektangulär, 5x4 m (N-S), och består av väggvallar i N, Ö och V samt ett spismursröse i S kortsidan, 2x2 m (N-S) och 0,7 m h, av kallmurade stenar mot block. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila(?) och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är troligen rund, ca m diam enligt provstick. Utanför i V en stybbgrop, 3 m l, 1,5 m br och 0,5 m dj. Spismursröset till kolarkoja, 7 m V om kolbottnen, är 1,5x1,5 m (N-S) och 0,5 m h, av kallmurade stenar mot två block, med spisen vänd mot V. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten efter resmila, 16 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-2 m br och 0,1-0,3 m h. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE AC9337 Färdväg Hålväg, anlagd, sentida, ca 70 m l (NV-SÖ), 1-1,5 m br och 0,3-0,7 m dj. Tydligast i SÖ i sluttning mot myrdrag som ansluter till Långtjärnen. Stenblock tyngre än mansbörda har röjts och ligger i/på vallar på båda sidor hålvägen. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE AC9338, 25x20 m (NÖ-SV), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten efter resmila, rund, 14 m diam och i markplan. Vall runt kanten, 1-2 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med ett utsparat tätt bestånd av björkar, tallar och granar. Kojgrunden, 1 m NÖ om kolbottnen, är 5x3 m (Ö-V), består av otydliga väggvallar utom i Ö kortsidan där det finns ett spismursröse, 1x1 m och 0,7 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot V. Terräng: Flack svallad moränmark intill och S om bergkant. Skogsmark (hygge). 65

74 BWE KjE AC9339 AC9340 AC9341 AC9342 AC9343 AC9344 AC9345, 25x20 m (N-S) bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är 14 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-2 m br och intill 0,1 m h. Spismursröset till kolarkoja, 6 m S om kolbottnen, är ca 2x2 m och 0,3 m h, av kallmurade stenar, med spisen vänd mot NV. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark BWE KjE Kolbotten, 11 m diam. Vall runt kanten, 1-2 m br och 0,3 m h. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (NÖ-SV) bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är 17 m diam. Vall runt kanten, 3-4 m br och 0,3-0,4 m h. Spismursröset till kolarkoja, 7 m NÖ om kolbottnen, är ca 1x1 m och 1,2 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot SV. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (NÖ-SV) bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten, 17 m diam. Vall runt kanten, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. I sparat bestånd av huvudsakligen ungträd. Kojgrunden, 1 m SV om kolbottnen, är 5x3 m (N-S), begränsas av tydliga väggvallar utom i S kortsidan där det finns ett spismursröse, 2x2 m och 0,7 m h, av kallmurade stenar mot block, delvis mellan två block, med spisen vänd mot N. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Hyggeskant. S och V härom några små skogstjärnar BWE KjE Kolbotten, rest av. Träkol och stybb iakttas i markytan i traktorspår på en ca 8x5 m st yta, intill och V om körväg. Väggrus döljer sannolikt mer än hälften av bottnen. Högstubbe intill. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 40x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten, 15 m diam. Avgränsad med provstick. Kojgrunden, 20 m Ö om kolbottnen, är 4x3 m (VNV-ÖSÖ), med spismursröse i NNV kortsidan, 2x2 m och 0,7 m h, av kallmurade stenar mot block. Orientering: Intill och N om väg (i vändplan?). Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 35x20 m (N-S) bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är ca 14 m diam. Avgränsad med provstick. Spismursröset till kolarkoja, 15 m S om kolbottnen, är en kojgrund i form av ett spismursröse, 3x2 m (Ö-V) och 1,1 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot NNV. Orientering: Intill, NÖ om väg (NV-SÖ) och delvis under väg. 66

75 AC9346 AC9347 AC9348 AC9349 AC9350 AC9351 AC9352 Husgrund, historisk tid Terräng: Liten lokal krönplatå i flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Spismursröse till kolarkoja, 2,5x1,5 m (Ö-V) och 1,4 m h, bestående av kallmurade stenar mot ett större block med spisen mot N. 10 m S om spismursröset påträffades en tunn stybbhorisont, men egentligen inget bra läge, vare sig här eller på övriga sidor, för en milbotten. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 45x25 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten, rund, 19 m diam och i markplan. Avgränsad med provstick. Ställvis vall runt kanten, 1-2 m br och 0,1-0,3 m h. Kojgrunden, 20 m S om kolbottnen, är 5x3 m (Ö-V) med spismursröse i NNV kortsidan, 2x2 m (N-S) och 1,5 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot V. Orientering: Intill och N om väg (i vändplan?). Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Runt och utanför kanten är 4-5 stybbgropar, 2-3 m l, 1-2 m br och intill 0,3 m dj. Bottnen har nyligen övertvärats av en skogsmaskin. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (Ö-V) bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, 16 m diam och i markplan. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och 0,1-0,2 m h. S kanten nyligen överkörd av skogsmaskin. Spismursröset till kolarkoja, 3 m Ö om kolbottnen, är 2x1,5 m (Ö-V) och 0,5 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen mot S. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är ca 17 m diam. Vall runt kanten, 5 m br och 0,8 m h, utom i S kanten där bottnen är överkörd av skogsmaskin i rågång (övergiven kraftledningsgata?). Spismursröset till kolarkoja, 5 m S om kolbottnen, är 2x2 m (Ö-V) och 1,2 m h, av kallmurade stenar med spisen mot ÖNÖ. Terräng: Flack moränmark angränsande till myr. Skogsmark (hyggeskant) BWE KjE Kolbotten efter resmila, 13 m diam med ojämn yta. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och 0,1-0,2 m h. Bottnen har nyligen övertvärats av en skogsmaskin. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Hygge intill sankmark BWE KjE, 30x20 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten, 12 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och 67

76 AC9353 AC9354 AC9355 AC9356 AC9357 AC9359 0,1-0,2 m h. Ovanligt lite stybb i provstick. Utanför kanten 5-6 stybbgropar, 2-3 m l, 1-2 m br och 0,2-0,4 m dj. Kojgrunden, 11 m S om kolbottnen, är 6x5 m (NNV-SSÖ), bestående av väggvallar, 0,5-0,75 m br och 0,3-0,5 m h, i alla sidor utom den i SSÖ där det finns ett spismursröse, 3x2 m (ÖNÖ-VSV) och 1,4 m h, av kallmurade stenar mot block, med spisen vänd mot NNV. Välbevarad. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten efter resmila, 11 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och 0,1-0,2 m h. På bottnen ligger en meterstor samling skrotstenar (kolbottnen äldre än gruvhålet?). Utanför kanten är 4-5 stybbgropar, 1-3 m st och intill 0,3 m dj. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten, 12 m diam. Ställvis antydan till vall runt kanten, 1-3 m br och intill 0,1 m h. På bottnen ligger en meterstor samling skrotstenar (kolbottnen äldre än gruvhålet?). Utanför kanten är 4-5 stybbgropar, 1-3 m st och intill 0,3 m dj. Orientering: Intill och SV om gruvhål. Terräng: Stenfri lokal liten höjd i flack moränmark angränsande till torvmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten efter resmila rund, 15 m diam. Ställvis vall runt kanten, 1-3 m br och 0,1-0,3 m h. Beväxt med utsparat trädbestånd på hygge. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) BWE KjE, 30x25 m (NÖ-SV) bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten, rund, 19 m diam. Vall runt kanten, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Mycket tydlig. Kojgrunden, 5 m NÖ om kolbottnen, är 6x4 m (NV-SÖ), bestående av väggvallar, 0,5 m br och 0,3 m h i alla sidor utom i NÖ där det finns ett spismursröse, 3x2 m (ÖNÖ- VSV) och 1,5 m h, av kallmurade stenar, med spisen vänd mot NNV. Välbevarad. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 35x25 m (NNÖ-SSV) bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är 16 m diam. Vall runt kanten, 1-4 m br och 0,1-0,3 m h. Spismursröset till kolarkoja, 15 m NNÖ om kolbottnen, är 2x1 m (VNV-ÖSÖ) och 0,8 m h, av kallmurade stenar mot större block med spisen mot SSV. Terräng: Flack moränmark angränsande till torvmark. Skogsmark (hygge) BWE KjE, 40x20 m (ÖNÖ-VSV), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är ca 14 m diam, otydlig, avgränsad med provstick. Ställvis antydan till vall runt kanten, 1-3 m br och intill 0,1 m h. Den av ortsbor kallade Gruvstigen passerar över Ö kanten. 68

77 AC9361 AC9362 AC9363 Spismursröset till kolarkoja, 20 m ÖNÖ om kolbottnen, är 3x1,5 m (NNV-SSÖ) och 0,5 m h, kallmurat mot block. Terräng: Flack stenig moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 40x25 m (N-S), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, ca 22 m diam, avgränsad med provstick. Förstörd i samband med vägbygge och dikesgrävning. Träkol och stybb synligt i dikesslänt längs vägens NNV sida. Bara lite av bottnens N-V del kvarligger. Spismursröset till kolarkoja, ca 10 m SSÖ om vägbana (VSV-ÖNÖ), samt uppskattningsvis m S om kolbottnen, är 2x1 m (VNV-ÖSÖ) och 1 m h, bestående av kallmurade stenar mot block med spisen vänd mot NNÖ. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten, totalförstörd, avgränsad med provstick, m diam (oklar storlek). Träkol och stybb iakttas i dikeskant. En bilväg med grusad vägbana passerar tvärs över. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten?, förstörd i samband med vägbyggnation. I dikesslänt längs vägens N sida iakttas träkol och stybb längs en 5 m l sträcka. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE AC9364 Gruvområde Gruvområde, 50x30 m (Ö-V), bestående av ett gruvhål och en skrotstensvarp. Gruvhålet är 30x15 m och ca 3 m dj till vattenyta. Inhägnat. Ca 10 m Ö om det NÖ hörnet av gruvhålet är ett skrotstensvarp, 10 m diam och intill 1 m h. Varpets volym svarar långt ifrån gruvhålets synliga volym. Terräng: N-sluttande moränmark S om Gruvmyran. Skogsmark (hygge med unggran och ett lokalt, ungt lövbestånd utsparat inom stängslingen) BWE-KjE AC9368 AC9369 AC9370 Kolbotten efter resmila, otydlig, huvudsakligen avgränsad med provstick, rund?, ca 11 m diam. Ställvis kring kanten antydan till vall, 1-2 m br och intill 0,1 m h. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (NV-SÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, 14 m diam och i markplan. Vall runt kanten, 2-3 m br och 0,1-0,2 m h. Spismursröset till kolarkoja, 6 m NV om kolbottnen, är 2x1 m (N-S), av delvis utrasade stenar med spisen vänd mot Ö. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 25x20 m (VSV-ÖNÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, 15 m diam och 0,1 m h. Vall runt kanten, 3-4 m br och 0,2-0,3 m h. Omges av åtta högstubbar. Spismursröset till kolarkoja, 5 m VSV om kolbottnen, är ca Förstörd Förstörd 69

78 AC9371 AC9372 AC9373 AC9374 AC9375 Husgrund, historisk tid 3x1 m (Ö-V) mot block, av utrasade stenar med spisen mot SSÖ. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog i kanten av hygge) BWE KjE?, 25x20 m (N-S) bestående av en kolarkoja?, rest av, alternativ ett vindskydd för jakt. Ut från en tämligen rak/lodrät blocksida är en 1 m br, 1 m h och 0,4 m tj vägg av kallmurade stenar (NNV- SSÖ). Mot blocket, i vinkeln mot väggen, har det eldats så att blocket spruckit och delar av detsamma har rasat ner på backen. 10 m N om föregående är en ring, 15 m diam av åtta högstubbar. Ett tiotal provstick visade inga tecken på kolning inom ringen, alternativ till milbotten saknas. Sannolikt en feltolkning vid märkning inför avverkning. Läget olämpligt för kolning, marken är stenig och lutande. Terräng: N-sluttande moränmark. Skogsmark (hyggeskant) BWE KjE, 25x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och en kojgrund. Kolbotten, 14 m diam. Vall runt kanten, 3-4 m br och 0,2-0,3 m h. Kojgrunden, 2 m Ö om kolbottnen, är 5x2,5 m (N-S), bestående av väggvallar, 0,5 m br och intill 0,3 m h i alla sidor utom i S där det finns ett spismursröse av kallmurade stenar mot block, med spisen mot N. Båda omges av högstubbar. Terräng: Liten höjd i flack moränmark angränsande till myr. Skogsmark (hygge) BWE KjE, 25x20 m (NNV-SSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är rund, 15 m diam och i markplan. Vall runt kanten, 2-4 m br och 0,2-0,5 m h. Spismursröset till kolarkoja, 4 m NNV om kolbottnen, består av utrasade stenar mot block med spisen mot SÖ, alt SV. En högstubbe står V om milbottnen. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE, 30x20 m (NNV-SSÖ), bestående av en kolbotten efter resmila och ett spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är 13 m diam. Ställvis vall runt kanten, 2-3 m br och intill 0,2 m h. Spismursröset till kolarkoja, 10 m SSÖ om kolbottnen, är 2,5x1,5 m (N-S) och 1 m h, av utrasade stenar mot block med spisen mot SV. Orientering: Intill och SÖ om väg (NÖ-SV). Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Kolbotten, troligen efter resmila, förstörd. I grusfyllning sticker det fram stybb och träkolsflagor på ett par ställen. Provstick ger 0,1 m dj stybb under väggruset. Storlek och exakt lokalisering okänd. Orientering: I trevägskorsning. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Förstörd 70

79 BWE KjE AC9380 Kolbotten?, totalförstörd vid vägbygge. I en ca 10 m l sträcka längs vägens S sida iakttas ytligt liggande träkol. Provstick ger 0,2 m stybb och träkol på ett ställe, nästan inget alls på andra ställen. Tveksamt läge 20 m N om myr. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE KjE AC9397 Gruvområde Gruvområde, 30x25 m (NV-SÖ), bestående av ett gruvhål och två gråbergsvarp. Gruvhålet är närmast runt, 14 m diam och 4-5 m dj. Omgivet av ett skrotstensvarp, 1-1,5 m br och 0,2-0,7 m h. Beväxt med 10 granar, 5 björkar och 1 tall. Omedelbart NÖ om gruvhålet är ytterligare ett skrotstensvarp, 15 m l (NÖ-SV), 7 m br och 1,5 m h. Terräng: Småkuperad blockig moränmark. Skogsmark (tallskog) SOH, BWE, KJE AC9398 Gruvområde Gruvområde, 80x40 m (NNV-SSÖ), bestående av ett gruvhål och ett skrotstensvarp. Gruvhålet är ca 55 m l (VNV-ÖSÖ), 20 m br och 1,5 m dj till vattenyta. Delvis igenvuxet med myrgräs. Skrotstensvarpen, längs gruvhålets hela ÖNÖ sida, är ca 60x10 m st och intill 1 m h, och består huvudsakligen mer eller mindre sammanhängande smärre varp. Terräng: Sumpig moränmark. Skogsmark (blandskog) BWE KjE AC9399 Gruvområde Gruvområde, 25 m diam, bestående av ett gruvhål och ett skrotstensvarp. Gruvhålet är ca 13x10 m st och 1 m dj till vattenyta. Skrotstensvarpet, intill och SÖ-SV om gruvhålet, mer eller mindre sammanhängande, 20x3-5 m br och intill 1 m h. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE-KjE AC0401 AC0402 Kolbotten, otydlig, avgränsad genom frånvaro av stenar i markytan och med provstick, ca 10 m diam. I V delen är en grop, oregelbunden, 3x2 m (N-S) och 0,2 m dj. Provstick ger träkol och stybb till 0,1 m dj. Terräng: Flack moränmark angränsande till myr. Skogsmark (barrskog) BWE, 30x20 m (Ö-V), bestående av en kolbotten efter resmila och rester av en kolarkoja. Kolbottnen är rund, 19 m diam och 0,2 m h. Något ojämn yta. Begränsas av en vall, 0,3-0,5 m h och 1,5-2 m br. Beväxt med otaliga granar. 1 m Ö om kolbotten är rester efter en kolarkoja, oval, 6x2m (N-S) och 0,1 m h. Antydan till vall i Ö. Spismursröse i N, närmast runt, 2 m diam och 0,8 m h. Beväxt med 1 tall, 1 gran och 2 högstubbar. Terräng: NNÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (tallskog) BWE Skog 105 Stensättning Stensättning, rund, 3 m diam och 0,3 m h. Fyllning av 0,2-0,3 m st stenar. Övermossad. Närområdet stenfattigt. Ej besökt vid E2-rev p.g.a. tidsbrist. Terräng: Krön av storblockig moränrygg (Ö-V). Skogsmark Förstörd Fast forn 71

80 (barrskog) KjE Skog 106 Vägmärke FMIS: Milstolpe, av gjutjärn, 0,47 m h, 031 m br vid basen och 3,5 cm tj. Avsmalnande uppåt och upptill tillspetsat triangulär. Inskrift åt väg och NÖ: 1/4 L [tecken för järn] W 1835 Uppställt i väl lagt stenpostament, kvadratiskt med 1,2 m sida, 1 m h, avsmalnande uppåt med cementerad överdel. I postamentet står inristat år 1917 då postamentet restaurerades. E2-revidering 1983: NÖ hörnet av postamentet skadat genom dikesgrävning. Stenar fattas och postamentet hänger i luften. Tillägg 2012: Postamentet har icke sakkunnigt restaurerats efter E2- revideringen. Saknade stenar har cementerats fast. Restauratörernas initialer, HN resp EÖ, och årtalet 01 inskrivna i påförd cement på mot NÖ vettande sida BWE Skog 137 Vägmärke FMIS: Milstolpe, gjutjärn, 0,45 m h, vid basen 0,3 m br (N-S) och 0,03 m tj. Avslutas upptill med en spets. På Ö sida texten 1 MIL L [tecken för järn] W 1835 Milstolpen är fäst med cement i ett postament, kvadratiskt, 1x1 m (N-S) och 0,7 m h, av 0,2-0,5 m st naturstenar. Nyligen renoverat. Utan kartlavstillväxt. Terräng: Krön av moränrygg (Ö-V). Vägkant (skogsbilväg) i skogsmark (barrblandskog). Ingen ändring BWE-KjE Skog 191 Gruvområde Ny beskrivning 2012: Gruvområde, ca 100 m diam, bestående av två gruvhål, tre jordrymningar, två skrotstensvarp, en husgrund och ett spismursröse. Gruvhål, rektangulärt, 4x3 m (V-Ö) och 1 m dj till vattenyta. Gruvhålets lodräta kanter är timrade. Inhägnat. Intill och 1 m S om föregående är ett skrotstensvarp, 8x6 m (Ö-V) och 0,3-0,6 m h. Gruvhål, oregelbunden form, 20 m l, m br och 2 m dj till vattenyta. Skrotsten ligger runt hålets kanter, 1-3 m br och 0,3-0,5 m h. 5 m S om den V-liga delen av gruvhålet är en husgrund, möjligen efter gruvstuga alt smedja, ca 5x4 m (Ö-V) och 0,2 m h. Centralt eller i S delen är en härd, rest av, ca 1x1 m och intill 0,5 m h av på kant stående slaggtegel. 7 m N om det första gruvhålet samt 5 m NÖ om det andra gruvhålet är en skrotstensvarp, 25x10-20 m (NÖ-SV) och intill 3 m h. 7 m SV om SV hörnet av föregående skrotstensvarv är en jordrymning, 8x3 m (NV-SÖ) och 1,2 m dj. Urgrävt material ligger i en vall runt kanten. 4 m V om föregående är en jordrymning, närmast rektangulär, 2x1,5 m Fast forn 72

81 och 0,7 m dj. 0,7 m NV om föregående är en jordrymning, 0,8 m diam och 0,6 m dj. 2 m VNV om föregående är ett spismursröse?, påfallande likt ett till kolarkoja, ca 3 m diam och 0,8 m h, bestående av delvis kallmurade, inrasade skrotstenar. Eventuell spis vänd mot SSV. Intill och SSV om spismursröset? Ligger en avlång häll, 1,5 m l, 0,4 m br och 0,2 m tj. Nedrasad? Spiselhäll? Takhäll till härd? För att eventuellt, å andra sidan, vara ett litet skrotstensvarp är läget malplacerat. Kommentar: Enligt en vid gruvorna uppsatt skylt är detta Hällgruvan (Brännbotten) Gruvan var i drift 1873 och ska vara 16 fot dj. Det framgår inte vilken av gruvorna som är Hällgruvan och vilken som är Brännbottengruvan. Skylten omtalar även Nygruvan som ska ligga på ca 200 fots avstånd från Hällgruvan. Denna eftersöktes utan framgång. Namn: Hällgruvan Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog) BWE-KjE Skog 192 Gruvområde Ny beskrivning 2012: Gruvområde, 25x15 m (Ö-V), bestående av två gruvhål samt röjda ytor. Det västligare gruvhålet är ovalt, 8x5 m (NNÖ-SS) och 1-1,5 m dj till vattenytan. Gruvhålet dräneras av ett dike åt NNÖ. Det östligare gruvhålet är ovalt, 10x6 m (NNÖ-SSV) och 0,3-1 m dj till vattenytan. Inga gråbergsvarp finns i området men några högar med moränmassor återfinns vid gruvhålen. I SÖ-S-SV är avplanade, röjda ytor som kan ha rymt byggnader. Terräng: Flack torvmark. Skogsmark (barrblandskog med inslag av björk.) KjE Skog 193 Gruvområde Ny beskrivning 2012: Gruvområde, 170x90 m (V-Ö), bestående av två gruvhål, en jordrymning, fem skrotstensvarp, en timmerlada, rest av, en husgrund och ett stenröjt/odlat område. Det västligare gruvhålet är ca 70x30 m (NV-SÖ) och i NV delen ca 2 m dj till vattenyta, i SÖ bevuxet med myrgräs. Intill och NÖ om gruvhålet är två skrotstensvarp, 30 resp 10 m st och 2 resp 1 m h. På SV sidan om gruvhålet och NÖ om övergiven brukningsväg är ett skrotstensvarp, ca 20x10 m och intill 0,7 m h. 10 m NV om föregående är och V om gruvhålets N-ligaste del är en jordrymning, ca 20x15 m (N- S) och intill 3 m dj. Ej vattenfyllt. Ansluter till brukningsvägen. Ca 18 m SV om rymningen och 3 m S om väg (Ö-V) är en i det närmaste nedruttnad timmerlada. 10 m SÖ om rymningen samt intill och S om vägen är en skrotstensvarp, ca 25 m diam och 2,5 m h. Intill och Ö om föregående varp och huvudsakligen S om vägen är ett stenröjt och odlat område, ca 70x20-30 m (NV-SÖ) med enstaka terrasseringar och odlingsrösen. I det odlade områdets SÖ del är en husgrund med stenfot, rektangulär, 17x9 m och 0,3 m h. Två spismursrösen. Grunden är märkt med band Kulturmiljöhänsyn. 6 m VSV om NV hörnet av huset är ett gränsröse, en rest sten, 0,5 m h, 0,4 m br och 0,2 m tj, rödmålad upptill, i ett meterstort fundament av 0,2 m st klumpstenar. Det östligare gruvhålet är oregelbundet, ca 9x5 m (NV-SÖ) 73

82 och 0,3 m dj till vattenyta. Skrotstensvarpet, 1 m V om gruvhålet, är ca 25x15 m st (NÖ-SV) och intill 0,8 m h. Terräng: Flack moränmark, ställvis sumpig. Skogsmark (barrskog) BWE KjE Skog 194 Gruvområde Ny beskrivning 2012: Gruvområde, 35 m diam, bestående av ett gruvhål, en ässja och ett gråbergsvarp. Gruvhålet är runt, 6 m diam, och vattenfyllt. 12 m SV om gruvhålet är en ässja, närmast kvadratisk, 3x3 m (N-S) och 0,8 m h. Kallmurad av 0,4-0,7 m st stenar. 0,1 m kol framkom vid provstick i ytan med jordsond. Ässjan har en utlöpare åt ÖNÖ, 2 m l, 0,5 m br och 0,5h, av fyra 0,5 m st stenar. Omedelbart SÖ om gruvhålet är ett avlångt gråbergsvarp, 14x7 m (ÖSO-VNV) och 1,2 m h. Minst en av varpstenarna har borrhål efter vridborr. Orientering: Gråbergsvarpet är 3 m VNV om vägkant. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) MS, BWE, KjE Skog 195 Gruvområde Ny beskrivning och geometri 2012: Gruvområde, 50x35 m (Ö-V), bestående av fyra gruvhål, en jordrymning och två kanaler. Gruvhål, kvadratiskt, 6x6 m (Ö-V) och 0,2 m dj till en huvudsakligen mossbeklädd vattenyta. 5 m Ö om föregående är ett gruvhål, oregelbunden form, ca 7x6 m (Ö-V) och 0,2 m till vattenyta. 2 m SSV om andra gruvhålet och 3 m SÖ om första gruvhålet är ett gruvhål, närmast runt, 4 m diam och 0,2 m dj till mossbevuxen vattenyta. Övermossad vall runt kanten, 1-2 m br och 0,2-0,4 m h. Inget skrotstensvarp är synligt i mossytan. 5 m SÖ om tredje gruvhålet och 5 m SSV om fjärde gruvhålet är en jordrymning, närmast rektangulär, 5x4 m (NNV-SSÖ) och 1-2 m dj, belägen i moränslänt intill och SÖ om Gruvmyran (underlagskarta). Intill Ö kanten av det andra gruvhålet börjar Gruvkanalen (fastighetskarta) som är anlagd i riktning mot Ö. Den är inledningsvis 2 m br och minst 1 m dj, blir bredare i låglänt område ca 100 m längre Ö-ut för att bli bara 0,5 m br och 4 m nersprängd där berget hindrar fortsatt fall. Följdes inte i dess hela längd. Gruvkanalen är ca 2 km lång och mynnar i en bäck SÖ om Långblå. Mellan jordrymningen och tredje/fjärde gruvhålen är en kanal, ca 50 m l, 1,5-2 m br och minst 0,8 m dj. Denna kanal ansluter, i en lätt båge, till Gruvkanalen, ca 20 m nerströms dess början. Båda kanalerna är bevuxna med ytlig/flytande mossa. Terräng: Flack torvmark och svallad moränmark (jordrymning). Skogsmark (barrskog) BWE-KjE Skog 219 Boplats FMIS: Boplats av neolitisk karaktär bestående av ett 0,2 meter tjockt kulturlager med rödaktig sand innehållande keramik och brända ben. Boplatsen påträffad vid inventering åren i samband med projektet Yngre stenålderns kustboplatser. Terräng: Belägen på en moränås i en långsträckt sluttning mot väst. Bevakningsobjekt 74

83 Tillägg 2012: Vid arkeologisk utredning år 2012 iakttogs inget boplatsmaterial i markberedningsskador i anslutning till angiven plats som då utgjorde hygge. Ung skog vid registreringen , nu avverkad(!). Felinprickad? BWE Skog 324 Gränsmärke FMIS: Gränsröse, ovalt, 3x1,5 m och 0,7 m h, med två utliggare, övermossat. Visestenar i NNÖ och S kanten. I mitten är en trästolpe. 4 m NNÖ om gränsröset är utliggare, bestående av stenröse, runt, 1,2 m i diam och 0,4 m h, med en visesten, 0,7 m h. 4 m S om gränsröset är utliggare, bestående av stenröse, ovalt, ca 1 m st och 0,4 m h, med en visesten, 0,45 m h. Gränsröset utvisar gränsen mellan Skogs-Böle, Strands Fäbodskog och Stråtjära. På karta över Granön från 1739 finns röset markerat och beskrivet: "Normyreholmen, hwarest synas någre stenar wara hoplagde kring kwilka äro i närstående Tallar inhugne, Sunnäs, Böle, Löf- och Stråtjära mans Bomärcken". Några bomärken går dock ej att se i tallarna på platsen. Framkom vid särskild utredning år Ny antikvarisk bedömning: Skog 327 Tillägg 2012: Kommentar: I befintlig gräns. Terräng: Svagt NNÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) BWE, KjE FMIS: kolningsar, bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolbotten efter resmila, rund, 15 m diam. 5 m NÖ om kolbotten efter resmila är: Grund efter kolarkoja, bestående av murad spismur. Öppning mot NÖ. Ligger intill ett stenblock i SV. Framkom vid särskild utredning år Skog 335 Husgrund, historisk tid Tillägg 2012: Terräng: Flack moränmark mellan moränhöjd och bäck. Skogsmark (hygge) KjE FMIS: Grund efter kolarkoja, bestående av ett stenröse med kallmurad kant, 1,2 m h. Röset är lagt intill ett stenblock. Framkom vid särskild[sic] utredning år Orientering: 20 m Ö om E4. Skog 352 Tillägg 2012: Terräng: Svagt NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge) BWE FMIS: Kolningsområde, 24 x 15 m (NV-SO) bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 spismursröse till kolarkoja. Kolbottnen är 15 m i diam, omgiven av vall, 2-3 m br och 0,1-0,2 m h. Förstörd 75

84 7 m SO om kolbottnen är Spismursröse från kolarkoja. Spismursröset är upplagda till en höjd av ca 1,0 m mellan två ca 0,7 m h stenblock (N-S). Inga spår av kojans vallar, som troligen har legat på V-sidan. Orientering: Ca 25 m Ö om myr. Terräng: Krönparti i blockig morän, skogsmark, barrskog. Skog 353 Tillägg 2012: Förstörd av nybruten skogsväg. Spår av kolbotten syns vid vägkanten åt V, inga synliga spår av kolarkoja SOH FMIS: Kolningsområde, 23 x 14 m (Ö-V) bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolbottnen är 14 m i diam, omgiven av vall, 3 m br och 0,1 m h. 5 m Ö om kolbottnen är Grund efter kolarkoja, 4 x 3 m (NO-SV), med spismursröse upplagt i NO mot större stenblock. (RAÄ dnr ) Orientering: Ca 25 m N om myr. Terräng: Höjdparti i svagt kuperad blockig morän, skogsmark, barrskog. Förstörd Tillägg 2012: Förstörd av nybruten skogsväg SOH 76

85 Bilaga 5. Påsiktsbilder AC X-0077 AC X-0080 AC X-0078 AC X-0081 AC X-0079 AC X

86 78

87 AC X-0098 AC X-0103 AC X-0099 AC X-0104 AC X AC X-0105 AC X-0102 AC X

88 80

89 AC X-0109 AC X-0118 AC X-0111 AC X-0119 AC X-0113 AC X-0120 AC X-0116 AC X