Energisäkerhet (en bilaga)
|
|
- Daniel Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 (9) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS INRI, Johan Askerlund LEDS INRI, Klas Holmström Energisäkerhet (en bilaga) 1. Inledning Energisäkerhet, eller energiförsörjningstrygghet, kan definieras som tillförlitlig tillgång till energi till en rimlig kostnad. Energisäkerhetsbegreppet är komplext och omfattar ofta, beroende på sammanhang, även en rad andra aspekter. En vidgad tolkning av begreppet omfattar säkerhetspolitiska risker förknippade med energiberoende, geopolitiska förhållanden eller otillbörlig påverkan med hjälp av energi, såsom risker förknippade med miljö, hälsa och funktionalitet 1. För Försvarsmakten innebär energisäkerhet utmaningar inom flera olika områden. Försvarsmaktens roll som säkerhetspolitisk aktör samt del av säkerhetspolitiska samarbeten 2 inom Östersjöområdet bör här lyftas fram som en av framtidens säkerhetspolitiska utmaningar. Östersjöns betydelse som handelsled för gods och energi ökar. Energitransportlederna på Östersjön anses så pass skyddsvärda att det inte kan uteslutas att ryska militära resurser kan komma att nyttjas för att skydda dessa. Ett terrorattentat eller sabotage mot en svensk oljedepå eller raffinaderi samt naturkatastrofer är exempel på extraordinära händelser som kan orsaka störningar i drivmedelsförsörjningen för Försvarsmakten. Det kan även uppstå ett behov av stöd från Försvarsmakten till det civila samhället att hantera ovanstånde extraordinära händelser. Samtidigt är Försvarsmakten likt övriga delar av det svenska samhället i behov av el och olja för att fungera. Syftet med detta underlag är att öka kunskapen om energisäkerhet och områdets påverkan på Försvarsmakten. I arbetet med framtagning av underlaget har INS, 1 Till exempel klimatpåverkan, strålningsrisker, dammsäkerhet och elsäkerhet. 2 Exempelvis det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO () Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet STOCKHOLM Lidingövägen exp-hkv@mil.se
2 Sida 2 (9) PROD och MUST deltagit. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har lämnat synpunkter. 2. Förändrad syn på energisäkerhet Historiskt sett har energisäkerhet handlat om hur brist på specifika energiråvaror, såsom kol och olja, påverkat beredskap och försvarsförmåga talets oljekriser synliggjorde hela samhällets, liksom den ekonomiska tillväxtens, beroende av energi. Detta bidrog till att energiorganet IEA 3, International Energy Agency bildades för att skapa internationella riktlinjer och system för oljedistribution. 4 I en alltmer komplex och integrerad värld, där de internationella energiflödena ökar, har fokus flyttats mot en energisektor där inte bara nya energikällor, såsom kärn- och vindkraft, tillförts utan där perspektivet också omfattar hela försörjningskedjan med infrastruktur och aktörer. Denna försörjningskedja inkluderar hela processen från utvinning, förädling, distribution, marknad, konsumtion och slutligen miljöpåverkan Energisäkerhet på nationell nivå (Sverige) En övergripande svensk strategi har varit att skapa en effektiv marknad genom avreglering. Sverige har som målsättning att föra en marknadsbaserad och solidarisk internationell energipolitik samt verka för en fortsatt integrering i den europeiska energimarknaden. 6 Förnybar energi liksom energieffektivisering lyfts av regeringen fram som en central del av politiken som ska öka energisäkerheten. 7 I en nyligen publicerad rapport från IEA framgick det att Sverige har fått en mer resurseffektiv och hållbar energianvändning genom stora satsningar på förnybar energi. 8 Den svenska elförsörjningen baseras huvudsakligen på inhemsk vattenkraft och kärnkraft samt inhemsk förnybar elproduktion. En viktig aspekt är att det svenska elstamnätet är integrerat i det nordisk-baltiska elnätet. 9 Högspänningsnätets överföringsförmåga såväl inom Sverige som gentemot grannländerna utgör enligt regeringen grunden för en väl fungerande svensk och nordisk elmarknad med hög 3 IEA består f.n. av 27 medlemsländer: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike. Även EU- kommissionen deltar i IEA:s arbete FOI-R SE (EU:s framtida energisäkerhet i en föränderlig värld) 2013 s Regeringen 2009: En sammanhållen energi- och klimatpolitik. Proposition 2008/09:163 7 Regeringen 2009: En sammanhållen energi- och klimatpolitik. Proposition 2008/09: Elhandelsområdet Nord Pool: Danmark, Norge, Sverige, Finland och Estland.
3 Sida 3 (9) försörjningstrygghet. De enskilda energiföretagen anses ha ansvar för fungerande och säker energiförsörjning. Av de fossila bränslen som importeras dominerar olja. Sverige importerade år 2007 främst olja från Ryssland (ca 33,2 %), Danmark (ca 27,7 %) och Norge (ca 26,7 %). 10 Transportsektorn är nästan helt beroende av petroleumbaserade bränslen. Den svenska industrin, liksom hushållens uppvärmning, har sedan början av 1970-talet till stor del gjort sig oberoende av olja. Istället har framför allt elanvändningen ökat kraftigt liksom nyttjandet av biomassa. Kol utgör fortfarande en viktig råvara för stålindustrin. Jämfört med de flesta övriga europeiska länder är däremot naturgasanvändningen liten. Sverige är i dagsläget mycket elberoende. Kraftiga elprishöjningar eller omfattande elavbrott skulle drabba svensk industri hårt, liksom hushållens uppvärmning. Transportsektorns sårbarhet på grund av oljeberoendet är svår att minska eftersom den ur ett längre perspektiv är beroende av fordonsutvecklingen. Sveriges oljereserver utgörs av den kapacitet som finns i privata aktörers raffinaderier 11. Den avreglerade elmarknaden medför liknande utmaningar där ett stort antal svenska men även utländska aktörer sätter kommersiella intressen först men samtidigt förväntas bidra till det svenska samhällsintresset. Idag äger inte staten energibolag och energiinfrastruktur i samma utsträckning som tidigare vilket kräver en reglering för hur energibolag ska förhålla sig till samhällsintressen. Viss infrastruktur är privatägd, medan annan visserligen är statligt kontrollerad och separerad från den kommersialiserade verksamhet som bedrivs där. Detta kan resultera i en otydlighet om skillnaden mellan privata och offentliga ansvarsförhållanden rörande energisäkerheten. De privata-offentliga relationerna på det energipolitiska planet är dock komplexa. Den offentliga sektorn utövar här en direkt påverkan på marknaden och sätter villkoren och ramarna för marknadens agerande. Genom lagar och förordningar inom energisektorn, ofta baserade på EU-direktiv, ges myndigheter, länsstyrelser och kommuner ansvar för t.ex. tillsyn och tillståndsprövning för den verksamhet som energiföretagen bedriver på marknaden. Marknadens aktörer utgörs främst av producenter, distributörer och användare samt råvarubörser och handlare/mäklare. Det skapas även nya juridiska och företagsekonomiska dilemman när svensk samhällsviktig verksamhet i allt större utsträckning bedrivs av utländska företag. Viktiga utmaningar för Sverige inom energisäkerhetsområdet är att hantera följande sårbarheter: stort elberoende Sverige ska i enlighet med internationella avtal lagra olja som motsvarar minst 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport. Detta regleras i lag (2012:806) om beredskapslagring av olja. Lagen tar dock inte upp vart oljan geografiskt ska lagras, i Sverige eller utomlands.
4 Sida 4 (9) transportsektorns oljeberoende effekter av avreglerade energimarknader där kommersiella intressen sätts i kontrast till samhällets intressen 3.1 Utmaningar för Försvarsmakten Försvarsmakten är både konsument av energi samt del av nationell samverkan för att garantera svensk energisäkerhet, vilket medför flera utmaningar. En av dessa utmaningar utgörs av stödet till det civila samhället vid terrorhot och höjd beredskap. Regeringen har lyft fram Försvarsmaktens stöd inom civil-militär samverkan som ett område som bör utvecklas. 12 En del av denna samverkan är energisäkerhet kopplat till den fysiska distributionen av olja. I Sverige finns totalt tre raffinaderier som producerar drivmedel och alla är lokaliserade på västkusten. Därtill finns 40 oljedepåer där oljeprodukter lagras. Ett terrorattentat eller sabotage mot en större depå eller raffinaderi kommer att orsaka störningar i drivmedelsförsörjningen. Konsekvenserna av en utslagen depå beror också på om det finns fler depåer på samma ort. Om så är fallet är möjligheterna till samverkan mellan bolagen goda. Då det totalt sett finns färre depåer i Norrland, som dessutom är spridda över större områden, kan konsekvenserna av en utslagen depå därför bli större inom denna landsdel. De flesta depåer är väl skyddade för olika typer av naturkatastrofer. Det finns dock depåer vars geografiska läge gör att de riskerar att översvämmas i händelse av höga flöden. Dessa har i många fall kustnära lägen för att kunna försörjas med hjälp av sjötransport. 13 Lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning kan tillämpas vid ett sabotage eller terrorattentat mot svensk energiinfrastruktur. Indirekta utmaningar rör främst Sveriges import av råolja då den huvudsakligen kommer från Danmark, Norge och Ryssland. Konsekvenserna kan därför bli stora då hela oljemarknaden påverkas av händelser och störningar långt bort. Säkerhet i Sveriges närområde 14 är dock det mest centrala sett ur ett energisäkerhetsperspektiv. I närområdet finns ett antal specifika områden där utvecklingen kan skapa olika former av säkerhetspolitiska friktioner. Östersjöns betydelse som handelsled för gods och energi ökar. Östersjön är särskilt viktig för rysk energiexport. Energitransportlederna på Östersjön anses så pass skyddsvärda att det inte kan uteslutas att ryska militära resurser kan komma att nyttjas för att skydda dessa. Att Barentsregionen får en allt större strategisk betydelse kommer troligen att innebära ytterligare ökad militär verksamhet och därmed risk för incidenter mellan aktörerna i området. Försvarsmaktens roll som säkerhetspolitiks 12 Vägledning för arbetet inom samverkansområdena, MSB FOI-R SE (Försvarsmaktens roll avseende energisäkerhet) 14 Det svenska närområdet definieras här som Norden, Östersjöregionen, Barentshav och delar av Norska havet.
5 Sida 5 (9) aktör och del av säkerhetspolitiska samarbeten 15 i vårt närområde bör här lyftas fram som en av framtidens säkerhetspolitiska utmaningar. 3.2 Samverkan avseende energisäkerhet Nationell samverkan Grundläggande för svensk energipolitik är att svenska konsumenter måste kunna förlita sig på en trygg energiförsörjning. Samhällets krisberedskap utgår ifrån tre styrande principer. Dessa är; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen, vilka innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kriser och höjd beredskap. Detta innebär att enskilda myndigheter ska förhålla sig till de styrande principer som finns angående samhällets krisberedskap. I styrande dokument betonas vikten av nationell civil-militär samverkan. Här finns ett omfattande juridiskt regelverk som bl.a. reglerar Försvarsmaktens stöd till det civila samhället vid olyckor och förhöjd beredskap. 16 Försvarsmakten ska bidra till att stärka det civila samhället vid svåra påfrestningar i fredstid genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande. 17 Försvarsmakten har liksom övriga statliga myndigheter en skyldighet att delta i en räddningsinsats enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor). LSO begränsas till själva räddningsinsatserna och avser inte stöd i andra delar av hanteringen av en kris som t.ex. efterarbete. Frivilligt stöd kan lämnas i andra sammanhang i enlighet med stödförordningen. I dessa fall måste Försvarsmakten ta ut en avgift. Försvarsmakten får dock inte konkurrera med privat verksamhet om stöd lämnas till privata företag inom t.ex. elmarknaden, en begränsning som inte gäller stöd till myndigheter. Avseende energisäkerhet samverkar Försvarsmakten bl.a. med: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 18 Elsäkerhetsverket Affärsverket svenska kraftnät 19 Statens energimyndighet Exempelvis det nordiska försvarssamarbetet inom NORDEFCO 16 Jfr 2 i förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Lagstöd vid stöd till det civila samhället utgörs främst av lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (stödförordningen). 17 SFS 2007: MSB är samverkansansvarig och bevakningsansvarig myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 19 Affärsverket svenska kraftnät som är den aktör som fördelar stöd från Försvarsmakten till elbolag och ansvarar även för handel med el under höjd beredskap. Affärsverket svenska kraftnät har även ett avtal med Försvarsmakten, som gäller stöd vid störningar på elsystemet i fredstid. 20 Energimyndigheten är en viktig aktör då den har ett övergripande ansvar för att verka för en trygg energiförsörjning.
6 Sida 6 (9) Energimarknadsinspektionen Internationell samverkan Att bidra till internationell energisäkerhet kan ses som en insats för kollektiv energitillförseltrygghet samt ett säkerhetshöjande globalt interdependenssystem. Nya utmaningar inom energissäkerhetsområdet kräver nya samarbeten och samarbetsformer. Internationellt sett samverkar Sverige idag främst genom bilaterala samarbeten. Inom EU:s gemensamma energipolitik är två delar centrala; öppna och konkurrensutsatta marknader för el och gas, och gemensamma regelverk för att hantera unionens miljö- och klimatåtaganden. Inom EU anses inte hoten mot en trygg energiförsörjning vara det externa energiberoendet i sig, utan de specifika risker som kan hänga samman med detta beroende. Exempel är när energileveranser används som politiskt maktmedel. Enligt EU-kommissionen krävs politiska åtgärder för att minska dessa risker t.ex. genom att möjliggöra och stödja diversifiering av de olika energikällorna och av tillgängliga importvägar. 22 G8 och International Energy Agency (IEA) är exempel på multilaterala aktörer som har en indirekt påverkan på svensk energipolitik. G8-gruppen som politiskt samtalsorgan syftar främst till att ge råd och diskutera den politiska dagordningen i bl.a. energisäkerhetsfrågor. Då G8-länderna konstaterat att energi är en nödvändig resurs för att förbättra livskvaliteten för alla, är målet att säkerställa tillräcklig, tillförlitlig och miljömässigt gångbar energitillförsel till marknadsmässiga priser. Några utmaningar är ett ökande energibehov, speciellt av importerad olja, höga och instabila oljepriser, klimat- och miljöpåverkan kopplat till energianvändning och behov av investeringar i och skydd av infrastruktur Övriga nordiska länders situation och Arktis I det svenska närområdet förväntas distributionen av energiresurser öka. I ett första skede handlar det framför allt om ökade sjötransporter av rysk olja på Östersjön, liksom naturgasdistribution via rörledningar. Västerhavet, Nordsjön, Norska havet och Barents hav kan på sikt få större energiflöden. Detta under förutsättningen att Nordostpassagen blir en betydande handelsled samt att 21 Energimarknadsinspektionen är den tillsynsmyndighet inom el- naturgas- och fjärrvärmeområdet som är ansvarig för rapporter till EU FOI-R SE (Försvarsmaktens roll avseende energisäkerhet) 22 FOI-R SE (Energisäkerhet och energirelaterade beroenden på kort och lång sikt) 23 FOI-R SE (Energi och säkerhet: framtidsinriktade omvärldsanalyser för Försvarsmakten)
7 Sida 7 (9) utvinningen i Arktis tar fart, och att Ryssland på allvar börjar konkurrera på den globala LNG 24 -marknaden. 25 Bland de nordiska länderna har Norge en särställning som betydande nettoproducent. Norge är världens tredje största producent av naturgas och olja efter Ryssland och Saudiarabien men, produktionstoppen har passerats. IEA anser att Norge spelar en viktig roll i upprätthållandet av konsumentländernas energisäkerhet. En av Norges främsta utmaningar är att upprätthålla en konstruktiv dialog med Ryssland avseende exploateringen av nya utvinningsområden. 26 Finlands energianvändning tillgodoses till övervägande del av import från Ryssland (cirka 70 % av total energi), i synnerhet avseende fossil energi (kol cirka 90 %, olja cirka 75 %, naturgas 100 %). Finlands integrering i det nordiskbaltiska elnätet är ett betydande bidrag till finsk energisäkerhet, liksom strävan efter att minska beroendet av fossila bränslen, t.ex. via kärnkraft. 27 Danmark, tillsammans med de övriga nordiska länderna, är bland de främsta OECD-länderna i fråga om förnybar energi och energieffektivitet. Danmarks ambition är att bli fossilfritt och en av de stora utmaningarna är att modernisera och bygga ut elsystemet för att ge utrymme för och kunna hantera ökade volymer förnybar el Energisäkerhet inom EU Politik och utmaningar EU:s energipolitik är uppbyggd på tre pelare tillförselsäkerhet 29, konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet. En utmaning består i att omsätta de tre pelarnas målsättningar i en sammanhållen energipolitik samt att tillvarata de enskilda medlemsländernas skilda intressen. Då EU-kommissionen varit pådrivande för att uppnå en gemensam energipolitik har medlemsländernas divergerande intressen delvis motverkat denna strävan. Detta kan förklaras av olika förutsättningar såsom grad av importberoende och syn på energimarknadernas avreglering. En del av de enskilda ländernas initiativ bidrar till en realisering av EU:s energipolitik, t.ex. att ökning av inhemsk producerad förnybar energi (hållbarhet) minskar importbehovet. Dessutom stärker infrastrukturinvesteringar den inre marknaden (konkurrenskraften), vilket underlättar energiflödet inom EU. Detta bedöms kunna mildra effekterna för enskilda länder i händelse av flödesavbrott 24 LNG står för Liquefied Natural Gas och är Naturgas som omvandlats till flytande form för transport eller förvaring. 25 Nuvarande ryska LNG-satsningar är främst inriktade på den asiatiska marknaden. En drifttagen anläggning finns på Sakhalin. Nya produktionsanläggningar projekteras bl.a. på Kolahalvön, Jamalhalvön, Kamchatkahalvön och i Vladivostok. 26 IEA 2011: Energy Policy of IEA Countries Norway 2011 Review. IEA/OECD 27 IEA 2007: Energy Policy of IEA Countries Finland 2007 Review. IEA/OECD 28 IEA 2012: Energy Policy of IEA Countries Denmark 2012 Review. IEA/OECD 29 Åtgärder för ökad tillförselsäkerhet är t.ex. strategiska reserver, infrastrukturutbyggnad, solidaritetsförklaringar och dialog med exportländer.
8 Sida 8 (9) från extern part. Med tanke på de europeiska ekonomiernas ansträngda situation är en betydande utmaning också att kunna frigöra resurser för nödvändiga investeringar i ny energiteknik, effektivisering och infrastruktur. Den främsta tillförselutmaningen är att EU:s beroende av importerad energi förefaller öka, åtminstone inom ett tioårsperspektiv Global utveckling Den globala energiförsörjningen står inför stora framtida förändringar. Vissa av dessa förändringar står i motsatsförhållande till varandra då klimatmål står i kontrast till ambitionen om ökade energiflöden. Dessa förändringar kan sammanfattas som: ambitionen att minska global klimatpåverkan ambitionen att öka nationell tillförseltrygghet och global flödessäkerhet efterfrågan på energi ökar, framför allt i Kina, Indien och Mellanöstern, dvs. konsumtionen förskjuts från OECD-länderna, vilket medför förändrade energiflöden oro för förväntat globalt produktionsmaximum av konventionell olja (peak oil) genomslag för okonventionell olje- och gasutvinning (t.ex. skiffergas, se bilaga 1) genomslag för förnybara energislag genom exempelvis odling av biobränsle (istället för att användas inom livsmedelsproduktionen) Fysisk tillgång på energiråvaror förväntas inte bli en begränsande faktor för en ökad energianvändning de närmaste 20 åren men oro för peak oil kan ändå ha påverkan på olika staters energipolitik och de verktyg som används för att säkra energitillförseln. Dock kan tillgången på billiga energiråvaror komma att begränsas. En ökad betydelse för förnybara energislag innebär bl.a. ett ökat inslag av alternativa energislag (t.ex. sol, vind) i energimixen, vilket skapar behov av långväga kraftöverföring för att utjämna skillnader i lokal produktion och konsumtion. Den globala kärnkraftsproduktionen förväntas öka något, liksom generellt sett elektricitetens roll som energibärare. De fossila energislagen kommer under överskådlig tid fortsatt att vara betydelsefulla. MENA 31 -länderna och OPEC:s roll som nettoproducenter av olja och gas bedöms att stärkas ytterligare, då flödena delvis kan komma att ominriktas mot de växande marknaderna i exempelvis Kina och Indien. 30 IEA Termen MENA står för Mellanöstern och Nordafrika. Termen täcker en omfattande region från Marocko i nordvästra Afrika till Iran i sydvästra Asien.
9 Sida 9 (9) Ronny Modigs C LEDS INRI Lua Johan Askerlund Sändlista ÖB GD C LEDS LEDS LED ÖB/GD Stöd LEDS INRI LEDS INT INS SC INS J6 PROD SC MUST INFOS Som orientering MSB (UL-ANA)
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merBehöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?
Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om
Läs merEnergiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merEnergipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merTidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merVad händer på gasmarknaden globalt? Elin Akinci Energimyndigheten
Vad händer på gasmarknaden globalt? Elin Akinci Energimyndigheten Innehåll Marknad Utbuds- efterfrågebalans europeisk marknad Utbuds- efterfrågebalans global LNG marknad Industrisektorns andelar på marknaden
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merBiobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]
Om handel med biobränslen: b Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Tra de for Energy Julia Hansson IEA Bioenergy Task 40 Sustainable International Bioenergy Trade Biobränslehandel Global handel
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merEnergimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.
Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt
Läs merINFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi
INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs merEUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för utrikesfrågor 2008/2212(INI)
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utrikesfrågor 2009 2008/2212(INI) 12.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Justas Vincas Paleckis (PE414.203v01-00) Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna (2008/2212(INI))
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merDet här är elcertifikatsystemet
MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merKRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merSektorsbeskrivning Energiproduktion
EM1000b, v5.0, 2016-09-01 SEKTORSBESKRIVNING 1 (6) Datum Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning
Läs merSektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution
SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merKommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009
Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merEnergiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Läs merÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merStockholms besöksnäring. Mars 2016
Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merStockholms besöksnäring. December 2015
Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca
Läs merBILAGA. Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2017 COM(2017) 53 final ANNEX 2 BILAGA Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merEnergi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merEnergiförsörjningens risker
Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merHögre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen
Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2011
Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs mer