2(39) Sammanfattning

Transkript

1 1. 1(39)

2 2(39) Sammanfattning Denna Regionala handlingsplan redovisar hur Region Dalarna arbetar för att stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med handlingsplanen är att tydligare visa hur klimat- och miljöperspektiven integreras i det tillväxtarbetet och påvisa hur Dalarna medverkar till att nå de nationella målen för en hållbar regional tillväxt. I handlingsplanen beskrivs hur olika agendor och program förhåller sig till varandra, regionalt, nationellt och internationellt. Handlingsplanen lyfter fram synergierna mellan hållbar tillväxt och uppsatta klimat- och miljömål. Handlingsplanen beskriver nuläget i Dalarna samt ett trettiotal insatser som ska göra skillnad utifrån Dalastrategins olika vägval. Innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning och internationellt arbete. Genomförande, uppföljning och utvärdering sker löpande och beskrivs i text men viktigast av allt är de utvecklingsmöjligheter som vi skapar tillsammans. Dalarnas utmaningar och möjligheter liknar de som finns i övriga landet. Det finns dock några skillnader som grundar sig på Dalarnas geografiska läge. Dalarna har en råvaruproducerande industri där det idag inte finns kostnadseffektiva lösningar för att ersätta det fossila bränslet. Det handlar om energikrävande produktionsprocesserna inom industrin men också transporterna till och från Dalarna och de globala marknaderna. Dalarnas natur- och kulturmiljövärden är en viktig faktor för besöksnäringen, där besökarna till stor del bilburna även om tåg och bussar också är vanliga. Det är långa avstånd mellan och inom Dalarnas kommuner vilket innebär sämre förutsättningar för en kostnadseffektiv kollektivtrafik. Däremot har Dalarna goda förutsättningar att bidra med förnybar energi i form av vindkraft och bioenergi. Det finns också stora förhoppningar på att bredbandsinfrastrukturen möjliggör också nya digitala lösningar som kommer att stödja en hållbar utveckling genom tillgång till e-tjänster, cirkulära- och delningsekonomier samt en välmående befolkning. I Dalarna finns en bred kunskapsbas när det gäller miljö- och klimatfrågor och en upparbetade samverkansstruktur mellan Dalarna science park, Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna och Högskolan Dalarna där Energiintelligent Dalarna utgör vår regionala samverkansplattform. Ny kunskap byggs också upp genom satsningen inom Energieffektivt samhällsbyggande som ett fokusområde inom Smart specialisering.

3 3(39) Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 3 1. Bakgrund 4 Regeringens villkorsbeslut till Region Dalarna 4 Skälen för regeringens beslut 4 Bakgrund till regeringens beslut 5 2. Syfte och målsättningar 5 3. Andra planer, program och mål att förhålla sig till 5 Internationellt 5 Nationellt 6 Regionalt 9 Samverkan och kunskapsbyggande Utmaningar och möjligheter 13 Dalarnas utmaningar och möjligheter 14 Omställning till bioekonomi Nuläget i Dalarna 16 Innovation och företagande 16 Företagande 19 Attraktiva miljöer och tillgänglighet 19 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 20 Internationellt arbete Vad gör Dalarna Insatser - Övergripande regionalt tillväxtarbete 21 Insatser - Innovation och företagande 23 Insatser - Attraktiva miljöer och tillgänglighet 26 Insatser - Internationellt arbete Genomförande, uppföljning och utvärdering 28 Genomförande 28 Uppföljning och utvärdering Vidare utvecklingsmöjligheter 29 Referenser 31 Litteratur 31 Tidskrifter/rapporter 31 Elektroniska källor 31

4 4(39) 1. Bakgrund Regeringens villkorsbeslut till Region Dalarna Region Dalarna har genom villkorsbeslut för 2017 i egenskap av aktör med regionalt utvecklingsansvar fått i uppdrag att ta fram en regional handlingsplan för att stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet Tillväxtverket och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att, efter samråd med Statens energimyndighet, under perioden stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i arbetet med att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för att integrera och stärka klimatoch miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Tillväxtverket ska vara samordnande myndighet för uppdraget (dnr N2016/08073/RTS). I beslutet framgår också arbete ska ske i nära samarbete med länsstyrelsen som har ansvar för genomförande av miljöpolitiken på regional nivå och som har en viktig roll att bidra med kunskap och erfarenheter i arbetet. Handlingsplanen ska utifrån våra förutsättningar i Dalarna visa vilka insatser och prioriteringar som är viktiga för oss. Men också beskriva hur Region Dalarna förhåller oss till klimat och miljö i befintliga strategier, program och handlingsplaner och påvisa vilka insatser som redan görs och framförallt kanske identifiera vad som inte görs. Skälen för regeringens beslut I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft som beslutades den 9 juli 2015 framgår att hela Sveriges attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar regional tillväxt och utveckling. Det innebär bland annat att klimat- och miljöperspektiven på ett tydligt sätt ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Arbetet med att nå de nationella miljömålen är viktigt för en långsiktigt hållbar regional tillväxt och utveckling. De högt ställda målen för den svenska klimat-, miljö- och energipolitiken kräver ett aktivt och långsiktigt arbete på alla politiska nivåer för en omfattande samhällsomställning, inte minst på regional och kommunal nivå. Regioner, länsstyrelser och kommuner har därför ett stort ansvar att aktivt bidra till en grön och resurseffektiv ekonomi. Hela Sverige måste förberedas för en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser men också förberedas för klimatförändringarnas effekter. För att möta klimat-, miljö- och energiutmaningarna och samtidigt främja ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs det förändringar i näringslivet och att näringslivets potential till omställning tas tillvara. Det handlar om att minimera risker och skapa konkurrensfördelar genom ett proaktivt förhållningssätt till strukturomvandling och teknikutveckling. Utmaningarna utgör även en möjlighet för hållbar tillväxt genom utveckling av hållbara och resurseffektiva varor, tjänster, transport- och tekniklösningar samt produktionssystem och därmed en miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher. Det behövs en utvecklad mellankommunal, regional och sektorsövergripande samverkan och samplanering av olika typer av insatser inom bl.a. klimat, miljö, energi, transporter, bostadsbyggande och kulturmiljöer. Detta i syfte att utveckla systemlösningar för en hållbar regional utveckling. Att stärka kopplingen mellan de regionala klimat- och energistrategierna eller andra liknande regionala och lokala strategier och program respektive miljödriven näringslivsutveckling är betydelsefullt och ett sätt att främja innovation, företagande och sysselsättning.

5 5(39) Bakgrund till regeringens beslut Handlingsplanen redogör för integreringen av klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet och därmed integreringen av perspektiven i användningen av de medel som stödjer förverkligandet av ambitionerna i den regionala tillväxtpolitiken. Dessa medel inkluderar, men är inte begränsade till, den europeiska regionala utvecklingsfonden, programmen för europeiskt territoriellt samarbete, europeiska socialfondsprogrammet och anslaget 1:1 för regionala tillväxtåtgärder. 2. Syfte och målsättningar Syftet med handlingsplanen är att tydligare visa hur Region Dalarna arbetar med att integrera klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet fram till Därtill påvisa hur Dalarna medverkar till att nå de nationella målen för en långsiktig hållbar regional tillväxt och utveckling samt de högt ställda målen som finns för den svenska klimat-, miljö- och energipolitiken. För att möta klimat-, miljö- och energiutmaningarna och samtidigt främja ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs ett förändrat förhållningssätt till klimat-, miljö- och energifrågorna. Näringslivet besitter stor potential när det kommer till olika former av omställningar, en potential som måste tas tillvara. Det handlar om att skapa konkurrensfördelar genom ett proaktivt förhållningssätt till strukturomvandling, teknikutveckling och kunders ökade miljökrav. Men det kan också skapa nya möjligheter för en hållbar tillväxt, genom utveckling av hållbara och resurseffektiva varor, tjänster, transport- och tekniklösningar. Den digitala omställningen påverkar affärsmodeller, produktionssystem som bland annat banar väg för delnings- och cirkulär ekonomi. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter också god samverkan mellan aktörer i Dalarna och en ökad omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning 3. Andra planer, program och mål att förhålla sig till Internationellt Agenda 2030 de globala hållbarhetsmålen Vid FN:s toppmöte, den 25 september 2015, antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling och till dessa 169 delmål. Till målen byggs nu också ett uppföljningssystem med indikatorer som varje land rapporterar in. Figur.1. Visar Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Källa:

6 6(39) Parisavtalet FN:s klimatkonventionen I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som ska börja gälla senast år Den globala medeltemperaturökningen ska hållas under 2 grader, men ambitionen är att den ska stanna vid 1,5 grader. EU:s klimat och miljömål EU-ländernas ledare enades i oktober 2014 om klimat- och energimål för Och skärpte målen för energieffektivisering och förnybar energi i juni procent lägre växthusgasutsläpp än procent förnybar energi 32,5 procent bättre energieffektivitet På längre sikt krävs ännu större utsläppsminskningar om vi ska kunna förhindra farliga klimatförändringar. EU har beslutat att minska sina utsläpp med procent jämfört med 1990 års nivåer till 2050 förutsatt att andra välutvecklade länder i andra världsdelar gör detsamma. Inom EU sker också flera andra prioriteringar och initiativ som har betydelse i detta sammanhang. Exempelvis den nuvarande EU-kommissionens 10 prioriteringar, EU:s lagstiftningspaket för cirkulär ekonomi och EU:s strategi för Östersjöregionen. Nationellt Strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Denna strategi från regeringen är vägledande för arbetet och ska bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. I strategin beskrivs regeringens prioriteringar samt de verktyg och processer som behövs i det regionala tillväxtarbetet. Regeringens prioriteringar är Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning och Internationellt samarbete. Prioriteringarna är tvärsektoriella och omfattar politikområden där europeiska, nationella, regionala och lokala insatser och finansiella resurser samordnas och kompletterar varandra. De ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsdimensionerna ska beaktas inom alla prioriteringar. Prioriteringarna ska bidra till samordning och kraftsamling av insatser och resurser för bland annat: innovation, företagande och miljödriven näringslivsutveckling för att stärka näringslivets konkurrenskraft, tillgänglighet genom transportsystemet och genom informationsteknik, kommersiell och offentlig service, kompetensförsörjning för näringsliv och offentlig verksamhet samt internationellt samarbete för att möta samhällsutmaningar och stärka näringslivets konkurrenskraft. Prioriteringarna ska vara vägledande i utvecklingen och genomförandet av länens regionala utvecklingsstrategier samt andra strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. De ska även ligga till grund för statliga myndigheters medverkan i arbetet. Strategin beskriver även samhällsutmaningar på fyra områden Demografisk utveckling, Globalisering, Klimat, miljö och energi samt Social sammanhållning som alla påverkar Sveriges regioner och det regionala tillväxtarbetet. De identifierade prioriteringarna ska bidra till att möta samhällsutmaningarna och ta tillvara dess möjligheter.

7 7(39) Agenda 2030 Regeringen har uttalat att Sveriges ska vara ledande i genomförande av Agenda Den regionala och lokala nivån är viktig för genomförandet av Agenda Som en del i Sveriges genomförande av Agenda 2030 tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Agenda 2030-delegationen är en statlig kommitté med ett utredningsuppdrag från regeringen, men arbetar självständigt från regeringen och departementen. Mandatet löper fram till mars 2019 och har hittills bidragit till dess utarbeta ett förslag på prioriteringar och åtgärder. I det arbetet har Leksands kommunalråd deltagit. Regeringen har sommaren 2018 en handlingsplan för Agenda , som baseras på Agenda 2030-delegationens förslag. Handlingsplanen har prioriterat områden där Sveriges utmaningar är som störst, men där också möjligheter till lösningar har identifierats. Områdena sätter utmaningarna i ett bredare sammanhang som öppnar för nya samarbeten och arbetssätt mellan samhällsaktörer. De områden regeringen fokuserat på är följande: ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara samhällen, en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbart företagande, hållbar och hälsosam livsmedelskedja, samt stärkt kunskap och innovation. Regeringens handlingsplan understryker att kommuner och landsting (läs regioner) är centralt för genomförandet av Agenda Regeringens målsättning är att samtliga kommuner och landsting ska involveras och ges goda förutsättningar i arbetet med omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Sveriges miljömål De miljömål som gäller idag antogs av Sveriges riksdag Miljömålen utgör den gemensamma plattform för miljöarbetet i Sverige. Miljömålen ger en långsiktig signal till hela samhället om vad regering och riksdag vill uppnå med miljöpolitiken. I miljömålssystemet ingår ett generationsmål vilket anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Det innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation från det att målet fastställdes 1999, och inriktas bland annat mot ekosystemens återhämtning, biologisk mångfald, resurseffektiva kretslopp, energikonsumtion, - effektivisering och användning av förnyelsebar energi samt 16 miljökvalitetsmål som beskriver det önskade miljötillståndet. Länsstyrelsen har regionalt samordnings-ansvar för miljömålen. 1 Handlingsplan Agenda , Regeringskansliet, Fi 2018:3

8 8(39) Figur.2. Visar de nationella miljökvalitetsmålen fastställt av Sveriges riksdag 1999 och 2010 Källa: Energi och klimat 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken och baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen. Huvudbudskapet är att Sverige ska vara klimatneutral Detta är definierat som minst 85 procent lägre territoriella växthusgasutsläpp jämfört med Efter 2045 ska Sverige vara klimatpositivt, det vill säga bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser. I samband med detta antogs även nya etappmål gällande utsläppen i den ickehandlande sektorn (de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter): 2020 bör utsläppen vara 40 procent lägre 2030 bör utsläppen vara minst 63 procent lägre 2040 bör utsläppen vara minst 75 procent lägre För att uppnå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 antogs målet om minst 70 procent minskning av utsläppen i transportsektorn senast år 2030 jämfört med år 2010 (exklusive inrikes flyg). Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik och det arbete som bedrivs ska utgå ifrån klimatmålen. Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat redovisar hur klimatmålen ska uppnås. Den nya klimatlagen började gälla den 1 januari Det klimatpolitiska råd som har inrättats ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av om regeringens politik är förenlig med klimatmålen. Rådet ska bland annat utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden gynnar eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen.

9 9(39) Miljömålsberedningen trycker på att klimat inte enbart är en miljöfråga utan behöver hanteras i alla politikområden. Att visa hur klimat- och miljöperspektivet integrerar det regionala tillväxtarbetet ligger helt i linje med den ambitionen. Figur. 3 Visar andelen utsläpp i koldioxidekvivalenter i miljoner ton med referenspunkter för delmål och etappmål för att Sverige ska vara klimatneutrala år Källa: Det klimatpolitiska ramverket 2018, Klimatpolitiska rådet. Under 2017 tecknade även ett flertal partier en energiöverenskommelse som innefattade mål om: 100 procent förnybar elproduktion till procent effektivisering till 2030 Dessa mål har regeringen presenterat för riksdagen i en proposition (proposition 2017/18:228) i den nämner regeringen kopplingen mellan regionernas uppdrag kring klimat- och miljöintegrering och länsstyrelsernas ansvar att ta fram regionala energi- och klimatstrategier: I december 2016 fick aktörer med regionalt utvecklingsansvar i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet för perioden (dnr N2016/08077/RTS och N2016/08072/RTS). Energifrågor kopplade till klimat och miljö ingår i uppdraget. Detta uppdrag utgör bland annat en viktig del i arbetet med att utveckla de regionala energioch klimatstrategierna. Skogspolitiska programmet, nationella livsmedelsstrategin, strategi för hållbar konsumtion och delegationen för cirkulär ekonomi är exempel på andra regeringsinitiativ under de senaste åren är relaterade till denna handlingsplan. Regionalt Dalastrategin 2020 Dalarnas regionala utvecklingsstrategi Region Dalarnas regionala utvecklingsstrategi, Dalastrategin, är det samlande dokumentet kring regional utveckling och tillväxt. Dalastrategin ligger i linje med inriktningen i EU:s ambition att stärka det regionala innovationsarbetet för att lösa framtida samhällsutmaningar och framtida tillväxt. Europa 2020 strategin är inriktad på Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Tillväxt för alla. Smart, genom investeringar i utbildning, digitalisering forskning och innovation; Hållbart, med en bestämd inriktning på en koloxidsnål ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv samt Inkluderande, med ett starkt fokus på att skapa jobb och bekämpa fattigdom. De europeiska utvecklings- och forskningsmedlen kommer också att bygga på dessa ambitioner liksom den svenska nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. I kommande arbete med en ny regional utvecklingsstrategi är tanken att utgångspunkten ska vara Agenda 2030.

10 10(39) Dalastrategin är den regionala länken i en logisk kedja från lokala strategier till nationella och europeiska strategier och är därmed det främsta verktyget för utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin tar utgångspunkt i visionen - Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och känna sig välkomna. För att möta klimat-, miljö och energiutmaningarna och främja ett konkurrenskraftigt näringsliv i länet är utgångpunkten främst följande målbild: Dalarna är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att omvandla energi-och klimatproblematiken till utveckling och tillväxt Det finns också kopplingar till målbilder som relaterar till näringslivsutveckling såsom: Dalarna är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden 2 Dalarna har ett näringsliv som står starkt i nationell och internationell konkurrens 3 Visionen och målbilderna uttrycker ett politiskt och idémässigt ställningstagande för Dalarnas framtid. Målbilden DALARNA är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens ligger i linje med en så kallad kunskapsbaserad politikutveckling. Det betyder att det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet ska grundas på analyser av regionens förutsättningar, en hållbar tillväxt och relevant forskning. 4 Lärande och kunskapsutveckling är därmed en viktig del i genomförandet av det regionala utvecklings, och tillväxtarbetet samt i förverkligandet av Dalastrategins målbilder. Detta arbetssätt belyses i Region Dalarnas lärandeplan 5. Region Dalarna har i sitt regionala utvecklingsarbete prioriterat fyra vägval: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovativa miljöer och entreprenörskap Tillgänglighet och infrastruktur Livskvalitet och attraktionskraft Alla dessa har underliggande program och handlingsplaner där klimat- och miljöperspektivet redan är ett inslag. Region Dalarnas program för genomförandet av Dalastrategin är framför allt: Mobilisera för tillväxt - Agenda för Smart Specialisering Mobilisera för tillväxt Agenda för stärkt entreprenörskap Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion Regional Systemanalys för utveckling av infrastruktur och hållbara transporter Miljöanpassade transporter Länsplan för transportinfrastruktur Dalarnas trafikförsörjningsprogram Handlingsplan för kompetensförsörjning Internationella Agendan Vägen In Dalastrategins ambitioner kan därtill sägas utvecklas och konkretiseras i Energi- och klimatstrategin och Åtgärdsprogrammet för miljömålen, som Länsstyrelsen tagit fram i bred samverkan. 2 Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering 3 Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap 4 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , s 62 5 Lärandeplan Region Dalarna 2017

11 11(39) Dalarnas miljömål Miljöfrågan har alltmer blivit en fråga som involverar hela samhället. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål berör många områden och speglar en komplex verklighet. Programmet omfattar cirka 75 åtgärdsområden med cirka 200 åtgärder uppdelat på 14 avsnitt för olika sektorer och sektorsövergripande områden. Åtgärderna är framtagna av ett flertal aktörer i Dalarna som förväntas driva dessa eller medverka. De flesta åtgärderna ansluter till och avser prioriteringar och ambitioner inom sådana verksamheter som redan pågår i länet. De åtgärder som har störst betydelse för klimat- och miljöintegrera det regionala tillväxtarbetet har tagits med som insatser i denna handlingsplan. Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen. I Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål identifieras särskilt prioriterade områden, som bygger på vad olika aktörer framfört vara det allra viktigaste för miljöarbetet i Dalarna de kommande åren. Hållbar samhällsplanering och klimatanpassade transporter. Hållbar konsumtion och offentlig upphandling. Bevarad biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rent och tillgängligt vatten för alla. Lärande för hållbar utveckling. Samverkan som leder till samhandling. Agenda 2030 som hävstång för miljöarbetet. Energi- och klimatstrategi för Dalarna Länsstyrelserna har sedan 2008 i uppdrag att samordna det regionala klimat- och energiarbetet och här ingår framtagande av regional energi- och klimatstrategier som en del. Den regionala energi- och klimatstrategin syftar till att mobilisera länets aktörer för en hållbar utveckling där energi- och klimatmål möts samtidigt som vi skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor och ett levande näringsliv. Visionen i strategin från 2012 är att Att leva och verka energiintelligent och klimatsmart är naturligt och enkelt i Dalarna Strategin pekar ut sex stycken strategiska områden: Hållbar konsumtion och produktion, Industrins energianvändning och klimatpåverkan, Energianvändning i bostäder och lokaler, Transporternas energianvändning och klimatpåverkan, Jordbrukets och skogsbrukets klimatpåverkan, Förnybar och återvunnen energi. Strategin innehåller också insatsområden medan åtgärderna återfinns i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål Strategin är under revidering utifrån de nya långsiktiga nationella energi- och klimatmålen och en ny strategi som beräknas antas 2019 håller på att tas fram.

12 12(39) Figur.4 Figuren visar översiktligt hur koldioxidutsläppen i ton i Dalarna behöver minska baserat på de nationella energi- och klimatmålen. Den streckade röda kurvan illustrerar en utsläppsutveckling som CEMUS instituten anser behövs för att Sverige ska uppfylla sin del av Parisavtalet. Källa: cemus.se Samverkan och kunskapsbyggande Energiintelligent Dalarna I Dalarna är kompetensen inom miljö-, klimat- och energifrågor samlat i Energiintelligent Dalarna. Energiintelligent Dalarna är sprunget ur miljömålsarbetet och bygger på de aktörer i länet som är direkt involverade eller bara intresserade av energi- och klimatfrågor. Visionen är ett klimatsmart Dalarna som bidrar till en hållbar utveckling på global nivå. År var Dalarna ett av regeringens tre pilotlän för grön utveckling, vilket motiverades av den goda gränsöverskridande samverkan. Målet med pilotlän Dalarna var att stärka genomförandet av länens klimat- och energistrategier och med det påvisa hur energioch klimatomställningen kan skapa ekonomiskt tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Utmaningar och möjligheter klimat, miljö och tillväxt. Energieffektivt samhällsbyggande Ny kunskap som leder till innovation, förnyelse och omställning byggs upp i en miljö på Högskolan Dalarna som är ett prioriterat fokusområde inom smart specialisering. Forskare, studenter, kluster och samhällsaktörer samarbetar för att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Energi- och klimatfrågor binder samman kompetenser i regionen, men också med parter i närområdet och i Europa.

13 13(39) 4. Utmaningar och möjligheter En av de vanligaste målkonflikterna gällande miljö- och klimatmål och andra samhällsmål är den mellan ekonomisk tillväxt och hållbar resursförbrukning. Det tillväxtarbete som bedrivs inom Region Dalarnas regi tar utgångpunkt i en hållbar tillväxt som inte ger avkall på vare sig sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiven. Bilden nedan visar hur miljö kan bli en hävstång för tillväxt. MILJÖPERSPEKTIV BIDRAR TILL: Ekologisk modernisering Cirkulära affärsmodeller Ekoeffektivitet Tjänste ekonomi Ekovärdering = Miljö som hävstång TILLVÄXT Cajalma AB Figur.10. Illustrerar hur olika miljöperspektiv tillsammans kan utgöra hävstången för en ökad tillväxt. Källa: Christina Johannesson Cajalma AB Utmaningen, som samtidigt är en möjlighet, är att bryta föreställningen om sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Många företag och verksamheter visar idag att det går att kraftfullt minska utsläpp och miljöpåverkan samtidigt som konkurrenskraften kan stärkas. Det håller till och med på att bli en konkurrensfördel att minska på utsläppen och miljöpåverkan. Allt fler företag inbegriper miljöhänsyn och hållbarhet som en del av sin affärsmodell och miljödriven tillväxt blir alltmer en realitet, som figuren visar. För att beakta all miljöpåverkan behöver företag se till hela värdekedjan, från uttag av naturresurser eller att återvinna material, transportera och leverera till marknad. Kunder och användare ställer också krav på produkter som säkerställer att produktionen sker på ett godtagbart sätt och gärna i närområdet. Idag är ekologi och miljöhänsyn vanliga försäljningsargument som driver på utvecklingen. Myndigheter och offentliga verksamheter är också viktiga aktörer som kan använda sina verktyg och styrmedel men också vara goda föredömen. I upphandlingar och samarbeten kan krav ställas som gynnar miljö och klimatomställning likväl som sociala förhållanden. Miljö- och hållbarhetsarbetet hos samhällets sektorer, näringsliv och andra aktörer spelar en avgörande roll. Myndigheter och kommuner behöver stimulera, motivera och underlätta miljöarbetet för dessa. Digitaliseringen ger nya möjligheter som bidrar till en hållbar tillväxt. Den bredbandsutbyggnad som nu genomförs gör att resor och (fysiska)förflyttningar kan minska. Effekter av en ökad e-handel av varor och tjänster genom nya distributionsmönster, minskning av butiker

14 14(39) och nya affärlösningar syns redan idag. Minskning av resor och förflyttningar är en del i en koloxidsnål ekonomi. Andra delar är ökningen av tjänster som delas mellan konsumenter eller återanvänds. Här finns mycket att lära om den cirkulära ekonomin och en mer hållbar konsumtion. Den digitala utvecklingen innebär också att koloxidbelastningen ökar om elektriciteten produceras av fossila resurser. I Falun har en serverhall byggts som använder el från vind- och vattenkraft och från skogsbränsle. Överskottsvärmen i fjärrvärmenätet användas för torkning av pellets i produktionskedjan för pelletsframställning. Det är ett bra exempel på hur kunskap, systematik och nyskapande bidrar till minskning av fossilberoendet. Det finns globala utmaningar och trender som enbart i begränsad utsträckning kan avgränsas till en enskild region. Därför är det viktigt att beakta vilken rådighet som en region har när det gäller såväl utmaningar som möjligheter i fråga om miljö och klimat. Dalarna vill lära mer och tillsammans med andra regioner och bidra till en positiv utveckling. Dalarnas utmaningar och möjligheter Dalarnas utmaningar och möjligheter är liknande de som finns i övriga landet. Därtill finns särskilda områden att beakta till följd av Dalarnas geografiska läge. Alla län har olika och specifika förutsättningar för att bidra till Sveriges mål gällande miljö, energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. För att ta till vara energiomställningens samt klimat- och miljöarbetets möjligheter till näringslivsutveckling, ökad sysselsättning och ökad livskvalitet behöver samarbeten inom länet stärkas såväl som med andra regioner. I Sverige och Dalarna påverkar ett kallt klimat och avståndet mellan och inom orterna ett större behov av energi än mer tätbebyggda regioner. Geografin skapar dock goda förutsättningar gällande kunskap och engagemang likväl som förnybar energi (vattenkraft, bioenergi, vindkraft) än många andra regioner och länder. Samarbete och samverkan Det finns flera upparbetade samverkansstrukturer och samarbeten i Dalarna, vilket nämnts tidigare och som är en grund för ett regionalt miljö- och klimatarbete. Det finns en bredd av aktörer som samlar näringsliv, offentlig sektor, akademi och i viss mån ideella krafter. Sådana aktörer är exempelvis kluster, Dalarna science park, Energikontoret inom Region Dalarna, länsstyrelsen och Högskolan Dalarna. Det finns också regelbundna kontakter och forum där dessa aktörer samlas, exempelvis Energiintelligent Dalarna och en samverkansplattform under ledning av EKC (Energikompetenscentrum) på Högskolan Dalarna. Att det finns en bredd men samtidigt en begränsad mängd aktörer gör att det finns mycket goda möjligheter att bygga på befintliga strukturer. Nedan ges exempel på regionala utvecklingsprocesser som aktörer i Dalarna samverkar kring. Fossilfri och konkurrenskraftig industri Dalarna har en stor råvaruproducerande industri. Bland länets större industrier finns flera stålverk och kalkverk, där det idag inte finns kostnadseffektiva lösningar för att ersätta det fossila bränslet. Detta innebär att Dalarna inte kommer vara bland de första länen i landet att minska utsläppen med 85 procent relativt Den nationella satsningen på att minska processindustrins utsläpp och energianvändning kan dock innebära att Dalarnas industrier redan innan 2045 kan erbjuda klimatneutrala produkter och därmed har en konkurrensfördel gentemot andra länders producenter. Så även om Dalarna inte har bäst förutsättningar att nå målen först så kommer omvandlingen innebära att nya produkter och lösningar tas fram som kan underlätta och främja motsvarande omställning i ett globalt perspektiv. Redan idag ligger exempelvis stålproduktionen i Dalarna i framkant, inte minst på grund av användningen av återvunnet stål. Därtill utvecklas flera produkter som i sig själva har miljönytta, såsom lättviktsstål vilket minskar energiförbrukning vid användning. Dessa lösningar får på så sätt positiva effekter bortom länets gränser.

15 15(39) Det finns också utmaningar bortom industriprocesserna, till exempel kopplat till transporter. Eftersom Dalarna producerar nischprodukter som kräver global skala och globala värdekedjor kommer hållbara transporter vara nödvändiga för att bibehålla en konkurrenskraftig industri samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minskar. Ytterligare en utmaning i Dalarna är att den långa industrihistorien har medverkat till föroreningar i marken. Här är det viktigt att minska påverkan, och även ur ett tillväxtperspektiv att säkerställa att det inte påverkar andra viktiga tillväxtområden i Dalarna, som besöksnäringen. Omställning till bioekonomi Dalarna är ett skogslän, 65 procent av länets yta består av skog och Dalarna har en lång tradition av både skogsbruk och trähusbyggande. Skogsbruk, träråvaror, pappers- och massabruk är idag en viktig del av länets näringsliv. Den skogliga biomassans roll som framtida ersättare av diverse produkter, så som drivmedel, plast, textilier och cement är en möjlighet. Pappers- och massaindustrin är dessutom själva en stor användare av biobränsle och 90 procent av den totala användningen av biobränslen återfinns i skogs- och massaindustrin. Samtidigt är det viktigt att väga in miljöhänsyn i själva förbrukningen och avverkningen av skogen. Dalarna medverkar också i nätverket Bioekonomi - Regioner i samverkan, där skogen ska stärkas som resurs i olika avseenden. Hållbar besöksnäring Dalarna har en stor besöksnäring. Besöksnäringen växer och innebär ökade möjligheter till sysselsättning och tillväxt på landsbygden. Dalarnas natur- och kulturmiljövärden är en viktig faktor för besöksnäringen. Besökarna i Dalarna är idag till stor del bilburna, vilket innebär att det behövs en infrastruktur för laddning och alternativa drivmedel för att möjliggöra en ökad andel fossilfria fordon. Det behövs även mera långsiktiga lösningar med bättre möjligheter att resa kollektivt hela eller delar av resan till, i och från Dalarna. Besöksnäringen innebär även att Dalarna har en stor andel fritidshus, där både beteende och lägre krav på husets energiprestanda ofta innebär en högre energianvändning per kvadratmeter än genomsnittet. Tillväxt på landsbygden Dalarna är ett glesbygdslän med en stor andel småhus och spridd bebyggelse vilket innebär sämre förutsättningar för en kostnadseffektiv kollektivtrafik. Samtidigt finns goda förutsättningar att bidra med förnybar energi i form av vindkraft och bioenergi. För att Dalarna ska ha en fortsatt attraktiv landsbygd är det viktigt att man ska kunna bo och verka i hela länet. Inom ramen för Landsbygdsprogrammet finns initiativ för att stödja utvecklingen på landsbygden. Tillgången till bredband är en förutsättning för tillväxt på landsbygden och är en stor utmaning i ett län med långa avstånd både inom och mellan orter. Bredbandsinfrastrukturen möjliggör också nya digitaliseringslösningar som stödjer en hållbar utveckling exempelvis genom lösningar kring e-hälsa som svar på problematiken kring vård över geografiska avstånd. Kunskap och kompetens I Dalarna I Dalarna finns en bred kunskapsbas att bygga på i miljö- och klimatfrågor. Högskolan Dalarna har bland annat en forskningsprofil inom Energi, skog och byggd miljö. Därtill är högskolan en viktig del i regionens kompetensförsörjning. Genom regionens klusterorganisationer och andra aktörer finns också väl upparbetade kontakter med näringslivet med flera företag som ligger i framkant när det gäller hållbar omställning och en stark kunskapsbas kring utveckling inom olika branscher och områden.

16 16(39) 5. Nuläget i Dalarna En mängd olika aktiviteter som bidrar till att stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet pågår inom en rad områden i Dalarna. Här kategoriserat de efter Dalastrategins fyra vägval. Innovation och företagande Den nationella strategin understryker att starta och driva företag är av avgörande betydelse för jobb, välfärd och hållbar regional tillväxt. Det ligger i linje med tillväxtarbetet inom Region Dalarna och vägvalet Innovativa miljöer och entreprenörskap som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Det innebär att styrkeområden i Dalarna ska stimuleras att fortsätta utveckla specialiserade produkter och tjänster, i nationell och internationell samverkan. Det näringslivsutvecklingsarbete som bedrivs via Region Dalarna har en inkluderande ansats som verkar för ett attraktivt näringslivsklimat för företagen att verka och utvecklas i. Tillväxtarbetet sker i nära dialoger med kommunernas näringslivsenheter och företagsfrämjare för att stärka företagsklimat. De aktörerna som bidrar till det regionala innovationsklimatet är främst kluster, kunskapsområden och innovationsfrämjande Här har det byggts upp ett fruktbart arbete inom smart specialisering tillsammans med de andra regionerna i Norra Mellansverige. Smart specialisering - samlar kompetenser som hittar lösningar på samhällsutmaningar Dalarnas tillväxtarbete inom forskning och innovation ligger i linje med den nationella strategins ambition att stärka regionens förnyelseförmåga och näringslivets konkurrenskraft. Regionens utmaning är att stärka den regionala kapaciteten och förmågan att attrahera nationella och internationella forsknings- och innovationsmedel. Det är en viktig del i arbetet med smart specialisering liksom att stärka innovationsklimatet. Ambitionen är att Dalarna ska bli en attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. Region Dalarna samarbetar med aktörer inom forskning och innovation genom agendan Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering i Dalarna. Smart specialisering utgörs av ett fokuserat arbete som stärker forsknings- och internationella samarbeten utifrån fyra prioriterade kunskapsområdena: Energieffektivt samhällsbyggande, Hälsa och välfärd, Avancerad Industri och Innovativ upplevelseproduktion där forskare och andra kompetenser möts för att hitta nya lösningar på samhällsutmaningar. Genom att mobilisera för tillväxt och skapa ett bra företags-och innovationsklimat ska ett kunskapsbaserat företagande stimuleras, insatser göras för att ta tillvara forskningsresultat och förädlanya idéer till innovationer. Smart specialisering i Dalarna innebär att aktörer lär mer och samskapar kring utpekade kunskapsområden som sammantaget stärker innovationsklimatet i regionen. Figur.9. Illustrerar Dalarnas profilområden inom Smart specialisering. Energieffektivt samhällsbyggande, Hälsa och välfärd, Avancerad Industri och Innovativ upplevelseproduktion. Källa: Agenda för smart specialisering

17 17(39) Energieffektivt samhällsbyggande Dalarna är på flera sätt ett föredöme inom miljö och hållbarhetsarbete. Här pågår forskning och innovationsaktiviteter om främst energieffektivisering och långsiktig energiförsörjning baserad på förnyelsebara energikällor och cirkulär ekonomi. Sammantaget ska det bidra till att minskade klimatutsläpp. Energikompetenscentrum (EKC) på Högskolan Dalarna samlar forskare och klustren ByggDialog Dalarna, High Voltage Valley, ITS Dalarna, Triple Steelix, Dalarna science park. Högskolan Dalarna har ett laboratorium som ger företag möjlighet att testa och utveckla ny teknik och produkter. Via EKC har också samarbeten etablerats mellan Karlstad universitet och kluster Glava Energy Center (GEC) i Värmland. Det finns också en forskarskola med Högskolan i Gävle och samarbeten i Västmanland om Smart specialiseringsplattformen SE-Energy Smart Grid. Avancerad industri I Dalarna står industrin för 15 procent av sysselsättningen och skapar betydande värden. Industrin svara också för drygt en tredjedel av regionens utsläpp av växthusgaser. Bättre och effektivare produktionsprocesser reducerar kostnader och ger en bättre miljö. I Region Dalarnas insatser mot industrin, och i synnerhet stålindustrin, finns därför ett fokus på en omställning mot mer hållbara processer. Insatser som genomförs av klusterinitiativet Triple Steelix presenteras mer utförligt nedan. Andra insatser som görs är Dalarnas medlemskap i Vanguard initiativet och engagemanget i Energi-piloten där man fokuserar på korrosion och annan påverkan på material (stål) i extrema havsmiljöer. Kluster, företag, forskningsinstitut, universitet och science parks för utveckling av produkter och tjänster som minskar materialåtgången, förlänger livstiden och effektiviserar resurser. Detta ska i sin tur ge högre lönsamhet för offshorevindkraft och minska miljöbelastningen. De företag som ingå är SSAB, Sandvik, Ovako, Outokumpu, Dellner Breaks och HIAK. Det pågår intensiva arbeten som rör omställning av industrin. Dalarna är projektägare för regeringens satsning på Smart Industri där Värmland och Gävleborg också ingår i ett av fem genomförandeprojekt. Här ingår både digitalisering och omställning till en hållbar produktion som betydande insatsområden. Dalarna är också engagerade i ett likande arbete som initierat av EU-kommissionen och OECD. I samarbete med industriregioner i Europa genomförs analyser och workshops där ett av områden är omställning till en koloxidsnål ekonomi. Arbetet ska resultera i en handlingsplan som ska börja implementeras Innovativ upplevelseproduktion Innovativ upplevelseproduktion inbegriper ett flertal näringsgrenar och kunskapsfält som alla inbegriper upplevelser som en grundläggande produkt. Området inbegriper bland annat besöksnäring, kulturella och kreativa näringar och spelindustri. Besöksnäringen är den största av dessa näringar och Dalarna är Sveriges största besöksnäringsregion utanför storstadsregionerna. Det finns flera viktiga miljöaspekter av besöksnäringen, såväl vad gäller transporter som lokala effekter på miljön från destinationer. Medan transporter till stora delar måste lösas extern från upplevelseproduktionen finns det många insatser som kan göras regionalt för hållbar destinationsutveckling och hållbar besöksnäring. Nedan introduceras en del av det arbete som bedrivs av klusterinitiativet Destination Dalarna. Kluster driver omställning för hållbar tillväxt (miljö, klimat och energi) I Dalarna har klusterutveckling bedrivits i över 15 år. Grannregionerna i Norra Mellansverige, Värmland och Gävleborg har bedrivit motsvarande arbete och därför har det varit naturligt med ett omfattande samarbete och gemensamma aktiviteter i Norra Mellansverige. Särskilt viktigt att lyfta fram i såväl Dalarnas som hela Norra Mellansveriges arbete är SLIM-projektet. Klustren i Dalarna har blivit naturliga samarbetspartners i näringslivsutveckling och under den nuvarande programperioden ( ) i regionens arbete med smart specialisering. Klustren kopplar ihop företag med forsknings-, innovations- och internationella samarbeten inom dessa styrkeområden. Klusterorganisationen är en organisation som arbetar med ett befintligt eller potentiellt företagskluster för att maximera de regionala mervärdena av

18 18(39) branschen eller kunskapsområdet. Klusterorganisationen söker ofta underlätta eller överbrygga ett eller flera gap som finns i företagsklustret. Klustren bidrar också till att stärka företagens hållbarhetsarbete, såväl socialt som miljömässigt. I en undersökning som genomfördes under hösten 2016 framkom det att klustrens inverkan idag med att bidra till ett mer miljömässigt arbete varierar mellan klustrens företag. Andelen företag som deltagit i klusteraktiviteter som angav att klustret bidragit till företagets arbete med miljö varierade mellan 31procent till 82 procent för olika kluster. Det innebär att det finns många redan framgångsrika exempel men samtidigt en förbättringspotential. Klustret Destination Dalarna utvecklar hållbara produkter och destinationer De Det regionala utvecklingsarbetet inom besöksnäringen har dominerats av att stötta klusterinitiativet Destination Dalarna. Det har skett genom olika utvecklingsprojekt och genom att involvera besöksnäringen som betydande del i smart specialisering, dvs som det prioriterade kunskapsområdet Innovativ upplevelseproduktion. Numera bedrivs tillväxtarbetet för besöksnäringen i det kommunalt ägda Nya Visit Dalarna AB. Ett utvecklingsarbete om hållbara destinationer har inletts och Sälen och Idre är först i Sverige med märkningen Sustainable Destination, som bygger på principen för Global Sustinable Tourism Council (GSTC). 6 Destination Dalarna är också involverade i Tillväxtverkets satsning om hållbar produkt-utveckling. Där tillämpas en modell för en väsentlighetsanalys som utgår från ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ett annat modellarbete diskuteras med Tillväxtverket, Riksantikvariemyndigheten, Region Dalarna, Destination Dalarna och Högskolan Dalarna. Det rör hur Världsarven i Sverige ska utvecklas på ett hållbart sätt. Här ska modellen World Heritage Sustainable Tourism Toolkit utvecklad av Unescos användas som på världsarvet Falu Gruva. Triple Steelix verkar för resurseffektiva industriprocesser Stora mängder energi och råvaror används i ståltillverkningen, vilket resulterar i restenergi och restprodukter. Mycket har gjorts under senare år för att minska stålindustrins avtryck på miljön. Sett till hela livscykeln är, oavsett avtrycket vid tillverkningen, stål ofta ett betydligt bättre miljöval än konkurrerande konstruktionsmaterial. Det finns dock en stor potential i att ytterligare minska resursutnyttjandet i alla produktions och affärsled. Detta skapar affärsmöjligheter för små och medelstora företag, som genom nya innovationer och affärsmodeller kan nyttja det som stålverket inte kan återanvända. Exempel på insatser är nya kylmetoder som sparar energi, blyfria legeringar och smidigare stål för lättare konstruktioner. ByggDialog Dalarna en del i Bioekonomi Klustret ByggDialog Dalarna är en ideell förening för bygg- och fastighetsbranschen i Dalarna med ca 115 medlemmar, alltifrån kommuner till arkitekter, tillverkningsindustri, konstruktörer och byggfirmor. Klustret arbetar för att stärka och utveckla bygg- och fastighetsbranschen mot ett mer hållbart byggande som binder samman akademin, näringsliv och offentliga aktörer. Hållbar utveckling är ett ledord och mer specifikt arbetar man med energieffektivisering där målet är att den bebyggda miljön ska uppfylla den nationella och regionala utmaningen om halvering av energianvändningen fram till Man vill också utveckla metoder för att verifiera ett kostnadseffektivt, hållbart byggande samt demonstrera miljöklassade byggnader. En del är att gynna ett klimatsmart byggande i trä och åstadkomma miljösmart byggande genom att säkra innemiljön med hänsyn till komfort och hälsa (fukt, buller, ventilation och radon). 6 GSTC upprättar och förvaltar globala standarder för hållbar turism med syfte att öka kunskapen om hållbar turism och praxis bland offentliga och privata aktörer.

19 19(39) Kluster/innovationsmiljö inom Gröna Näringar en del i Bioekonomi Ett arbete pågår för att stärka de gröna näringarna i Dalarna. En tanke är att fokusera på företagande och en konkurrenskraftig livsmedelskedja. En hållbar tillväxt är en förutsättning för affärsutvecklingen utifrån näringens marknadsförmåga och förnyelseförmåga. Ambitionerna kommer att vara en del av Dalarnas regionala Livsmedelsstrategi som tas fram av Länsstyrelsen i Dalarna, LRF och Region Dalarna. Företagande Entreprenörskap - skapar förutsättningar för ett starkt näringsliv i länet Region Dalarna samordnar länets tillväxtarbete och samarbetsparter i länsgemensamma prioriterade områden där kraftsamling av länets resurser krävs. Detta beskrivs närmare i agendan Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna. Kommunerna har den huvudsakliga kontakten med det lokala näringslivet och sörjer för ett attraktivt näringslivsklimat. Företagsfrämjare arbetar för att stärka entreprenörskapet och ett bra företagsklimat i regionen. Region Dalarna har också ett nära samarbete med Länsstyrelsen och andra företagsfrämjare. Här har de regionala företagsfrämjande aktörernas förmåga stärkts genom arbetet i projektet Regionalt Exportcentrum och utvecklingen av Ambitionen är att bygga upp en bred palett av företagsformer och stöd till företagare och entreprenörer oavsett kön, ålder och bakgrund. Sammantaget verkar dessa företagsfrämjande aktörer för att stärka entreprenörskapet för ett bra företagsklimat i regionen. Värdegrunden baseras allt mer på en jämställd regional tillväxt och ett normkritiskt förhållningssätt likväl som ett gott miljö- och klimatarbete. Dalarna science park miljödriven affärsutveckling Dalarna Science Park verkar aktivt för en hållbar tillväxt. Det görs genom att främja miljöteknikföretag i Dalarna och Gävleborg. Företagare som förstår hur deras affärsidé hänger ihop med hållbarhetsfrågor har ökade möjligheter till affärsutveckling och kan få tillgång till nya exportmarknader. Miljöteknik är ett brett begrepp som berör många branschområden, men i korthet handlar det om produkter och tjänster som bidrar till minskad miljöpåverkan. Genom miljötekniknoden Green Business Region erbjuds företag finansieringsguide, internationella affärer, affärsutveckling och besöksprogram. På motsvarande sätt bedriver Dalarnas science park verksamhet som stöttar regionens företag i nya affärupplägg, där miljö och klimatfrågor är centrala i bland annat inkubatorn, internationella sammabeten och genom att samla intressanta idéer. Almi Gävle Dala Företagspartner AB och Länsstyrelsens företagsstöd verkar också för företagen i regionen men har mer ett fokus på finansiering. Attraktiva miljöer och tillgänglighet Region Dalarna bedriver arbete med attraktiva miljöer inom områden som integration, energioch klimat, analys och statistik, ungas delaktighet och inflytande, infrastruktur och kollektivtrafik. Dessa områden återfinns i två av Dalastrategins vägval. Ett vägval benämns Tillgänglighet och infrastruktur betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Region dalarna verkar för ändrade resvanor, förnybara drivmedel, öka kollektrafikresandet samt för att möta näringslivet behov av en ökad transportkapacitet. Det andra vägvalet Livskvalitet och attraktionskraft, betonar det goda livet och platsens betydelse. Fokus i arbetet är att skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ, ta vara på mångfald som en tillväxtfaktor och utveckla en god och väl fungerande service i hela länet.