14 Truster Allmänt Rättsverkningar i anglo-saxisk rätt
|
|
- Carina Samuelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Truster Haagkonventionen Trust 14.1 Allmänt Trustinstitutet är historiskt en mycket gammal anglo-saxisk företeelse, som går tillbaka till både korstågen och medeltiden. Trusten utgör en central del av den anglo-saxiska s.k. equityrätten ( gå till kungs, ta bort vissa effekter av common law) och har sedan länge reglerats i engelsk rätt. Truster finns också i de övriga anglosaxiska common law-länderna USA, Canada, Australien och Nya Zeeland. Även i s.k. skatteparadis som t.ex. Jersey, Guernsey, Isle of man, Liechtenstein, Labuan Island och Bahamas finns trustlagstiftning. I svensk rätt finns ingen reglering avseende truster. Trusten, vilken inte är någon person eller association i sig, kan i svensk rätt närmast jämföras med en stiftelse eller en familjestiftelse, men även med olika typer av förvaltarskap, samäganderätt eller tillskapad dold eller svävande äganderätt i egendom. Det finns en internationell reglering av trustinstitutet genom Haag-konventionen 1985 (Convention on the Law applicable to Trusts and their Recognition), som innehåller definitioner och fastställer regler om vilket lands lagstiftning som är tillämplig på trusten. Detta avtal har ratificerats av Cypern, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Storbritannien och USA, men inte av Sverige. Romfördraget är enligt artikel 1.2 inte tillämpligt på truster. Däremot omfattas truster i engelsk rätt av Statutory law, Common law och Equity law. I Statutory law finns Recognition of Trusts Act 1987, vilken lag implementerar Haagkonventionen och även reglerar destinatärernas rättigheter, vilket inte görs i konventionen. Olika rättsordningar kan gälla i olika länder, varför man bör ta del av respektive lands bestämmelser, föreliggande skatteavtal och bilaterala avtal samt praxis avseende truster Rättsverkningar i anglo-saxisk rätt En trust bildas när någon person fysisk eller juridisk avsätter lös eller fast egendom eller rättigheter för något ändamål och
2 614 Truster Trustee Exempel på truster överlåter egendomen med besittningsrätt till annan person, trustee, vilken härigenom blir den lagliga (the legal title holder) ägaren (trustee s legal ownership) av egendomen, och som har uppdraget att förvalta egendomen. Trustee s legal ownership över egendomen innebär en rätt och en skyldighet att ta egendomen i besittning och förvalta denna på bästa sätt exempelvis genom att köpa, sälja, hyra ut, nyinvestera, underhålla egendomen samt driva in fordringar och betala skulder. Att ersätta den avsatta egendomen med annan egendom surrogationsprincipen kan ske så länge som ersättningsegendomen är identifierbar (identifiable). Trusteen ska alltså använda egendomen på bästa sätt eller i enlighet med avsättarens, settlorn s, trusturkund (trust-deed) och ska tillgodose destinatärernas, (beneficiaries), intressen (a fiduciary relationship). Destinatärerna har endast en obligationsrätt (a tie of equity) gentemot trustee. Settlorn kan också överlämna anvisningar (letter of wishes) till trustee, vilka dock inte är bindande för denne. Settlorn kan även utse en protector, som har till uppgift att garantera att settlorns avsikter och instruktioner för trusten verkligen uppfylls och har vanligen också vetorätt i trustbesluten. Protectorn är således settlorns förlängda arm. Trustee får inte för egen räkning förbruka egendomen eller tillgodogöra sig denna på något sätt och avkastningen på egendomen tillhör destinatärerna. Kostnader förknippade med förvaltningen får tas ur egendomen eller avkastningen av denna. Den egendom som avsatts i trusten svarar inte för trustees gäld och destinatärerna har separationsrätt i trustees konkurs. Egendomen i trusten svarar inte heller för destinatärernas gäld och ingår således inte i deras konkurs. En trust, som blivit rättsligt etablerad, är enligt engelsk rätt oåterkallelig (irrevocable). Skulle settlorn förbehållit sig rätt att egendomen helt eller delvis kan återgå till honom, medför detta, dels att trusten blir en nullitet, dels att han ska inkomstbeskattas för all avkastning av egendomen och att även han ska förmögenhetsbeskattas. En trust bildas genom en skriftlig överlåtelseförklaring i vilken specificeras ändamålet, egendomen och destinatärerna samt varaktigheten för trusten och dess egendom Olika typer av truster Truster kan indelas i expressed trusts (by act of the parties), dvs. truster som bildats av en stiftare skriftligt och där egendomen
3 Truster 615 Familjetrust överlämnats till trustee eller implied trust, som genom lag eller tillskapad av domstol eller av rättspraxis. Implied trust består i sin tur av resulting och constructive samt statutory trust, vilka i och för sig är hänförliga till private trust. Benefika truster indelas vanligen i private och public/charitable trust, vilka i princip motsvaras av familjestiftelser respektive allmännyttiga stiftelser. En viktig skillnad mellan dessa truster är att en public trust i princip är obegränsad i tiden när det gäller varaktighet och en private trust är tidsbegränsad till en period av 21 år utöver perioden av en eller flera personers liv och 80 år i fall av gåva efter år Denna tidsgräns kallas the perpetuity period eller the trust period. En private trust där avkastningen ska läggas till kapitalet och senare utbetalas till en destinatär kallas accumulation trust. En private trust kan också indelas i en descretionary trust, fixed trust och i en bare trust. I en descretionary trust kan trusteen bestämma när och till vem som utbetalningen av trustens egendom ska ske och det är även möjligt att lämna öppet vem eller vilka inom en förmånstagarkrets som ska erhålla förmåner och storleken av sådana förmåner. En fixed trust är en trust med individuellt bestämda förmånstagare, vilkas rätt till trustegendomen eller andel av denna är angiven i trusturkunden. Trusteen har i detta fall ingen möjlighet att handla självständigt utan måste följa trusturkunden. En bare trust är en trust där destinatären omedelbart har rätt till både avkastning och kapital. Det finns tre kategorier av truster som vanligen används som familjetruster: 1. Bare trusts där destinatären har en omedelbar rätt till både trustegendomens avkastning och kapital. 2. Fixed trusts där destinatärerna är individuellt bestämda personer och deras rätt till trustegendomen eller andel av denna, s.k. fixed interest, är angiven i trusturkunden. Trustee har här ingen möjlighet att själv avgöra till vem eller hur egendomen eller avkastningen ska fördelas, utan måste följa trusturkunden. 3. Interest in possession trusts där en eller flera identifierade destinatärer äger rätt endast till trustegendomens avkastning eller del därav men inte till dess kapital. 4. Discretionary trusts där trustförordnandet inte specificerar den tänkta destinatärens eller gruppen av destinatärers rätt till trustegendomen utan där trusteen ges den diskretionära
4 616 Truster rätten att bestämma på vilket sätt och vem som inom en definierbar krets ska komma i åtnjutande av trustegendomens avkastning och/eller kapital. Truster där det föreligger en kombination av att trustees befogenheter är inskränkta genom letter of wishes eller genom en protectors befogenheter är långtgående eller att settlorn själv kan vara destinatär, brukar kallas limbo trusts. I sådana fall kan egendomen inte ha ansetts lämna settlorns förmögenhetssfär. Truster utanför Storbritannien kallas offshore trust eller nonresident trust. OECDmodellavtal Rättssubjekt Svensk rätt 14.4 Problem för Sverige som non-trust land I och med att Sverige saknar bestämmelser i intern skatterätt och inte har ratificerat Haagkonventionen 1985 uppstår skatterättsliga problem beträffande svenska skattesubjekts fysiska eller juridiska personer transaktioner med truster. Skatteavtalens betydelse avseende trustfrågan med utgångspunkt från OECD:s modellavtal kan diskuteras. Enligt artikel 1 i skatteavtalen sägs att avtalen ska tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. I punkt 2 av kommentarerna till artikel 3 sägs, att definitionen av uttrycket person i punkten a) inte är uttömmande och bör förstås i en mycket vidsträckt betydelse. I bilaterala avtal med USA och Canada sägs uttryckligen att trust är en person enligt avtalen. Således synes trusteen, som träder i trusten ställe, kunna uppfattas såsom ett skattesubjekt (jfr RÅ 2000 ref. 28) enligt i hemlandet gällande intern rätt. Trusten är enligt engelsk rätt inte någon juridisk person och saknar därför egen rättskapacitet. Trusteen beskattas i särskild ordning för trustegendomen, skilt från trusteens egna egendom, under förutsättning att trusten är oåterkallelig. Vid utbetalning från trusten till destinatärerna beskattas i regel mottagarna och får då avräkna den av trusten erlagda skatten på det utdelade beloppet. I USA och Canada utgör trusten som regel en egen juridisk person. I den interna svenska skatterätten bör frågan om trustens rättssubjektivitet avgöras med ledning av hemlandets civilrättsliga regler (DsFi 1984:25, SOU 1988:45 samt RÅ 2000 ref. 28). I 6 kap. 8 IL finns en legaldefintion av begreppet utländsk juridisk person:
5 Truster 617 Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där association hör hemma, 1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, 2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och 3. de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa. Utländska juridiska personer delas in i utländska bolag och andra utländska juridiska personer än utländska bolag. En trust torde inte kunna anses utgöra sådan utländsk juridisk person som avses i 6 kap. 8 IL. Denna bildning kan närmast jämföras med en svensk stiftelsebildning enligt 1 kap. 2 stiftelselagen (1994:1220), SL, dock är villkoren för en svensk stiftelse enligt SL inte uppfyllda med avseende på att stiftelsen ska vara bildad enligt SL och att förvaltningen ska huvudsakligen utövas i Sverige. Trustförvaltaren, trusteen, har vanligen sitt säte eller den huvudsakliga trustförvaltningen i ett land där common law tillämpas. Vid inkomsttaxeringen uppstår problem vid inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt vad avser avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pensionskostnader samt vid arvs- och gåvobeskattning. Därutöver saknas den nödvändiga insyn, kontroll och informationsutbyte, som behövs vid inkomsttaxeringen. Vid en prövning av trustens rättsliga status ska man därför infordra trusturkunden, eventuellt letter of wishes, eventuella sidoavtal varav framgår om en protector är utsedd och dennes faktiska uppdrag och befogenheter samt om och när tillgångar har överförts och på vilket sätt. Jfr. RÅ 1999 not Beskattningsalternativ Självständig rättsbildning Trusten Frågan är om egendomen kan anses avskild från settlorns förmögenhet på ett sådant sätt, att trusten ska kunna betraktas som en självständig rättsbildning. Detta förutsätter att trusten är oåterkallelig och att settlorn inte på något sätt kan komma i åtnjutande av avkastningen eller egendomen för egen del. Settlorn och beneficiären kan således inte vara en och samma person. Trusten måste alltså vara en private discretionary trust enligt föreliggande praxis eller en public/charitable trust för att
6 618 Truster kunna godtas som ett självständigt subjekt enligt svensk skatterätt. RÅ 2000 ref. 28, vari RR ansett att en överföring av pensionsansvar till en utländsk trust kan ske, synes tyda på att trusten ska bedömas efter de lagar och bestämmelser som gäller i trustens hemland och att trusten således får anses ha rättssubjektivitet och kan företa rättshandlingar med skatterättslig verkan enligt svensk skatterätt. Det får dock inte vara fråga om en gåva via trustee som mellanman till tredjeman, en gåva till destinatärerna eller en gåva som inte fullbordad eller en giltig gåvoutfästelse. I dessa fall kommer gåvomottagaren att anses som ägare av egendomen och skattskyldig för avkastningen på egendomen. I dessa fall kan inte en trust anses som något självständigt rättssubjekt. Om en trust med begränsad varaktighet och med en snäv destinatärskrets föreligger kan möjligen fråga bli om svävande äganderätt. En sådan trust får enligt svenska civilrättsliga bestämmelser stiftelselagen (1994:1229) anses motsvara en svensk stiftelse och i sådant fall en familjestiftelse. Om övriga förutsättningar för en discretionary trust är uppfyllda, dvs. att trustförordnandet inte specificerar destinatärernas rätt till trustegendomen utan att trusteen ges de diskretionära rätten att bestämma på vilket sätt och vem som ska komma i åtnjutande av avkastning och/eller kapital avseende trustegendomen, kan en sådan trust anses utgöra ett självständigt subjekt. När en discretionary trust med generiskt bestämda (en kategori) förmånstagare föreligger, bör med utgångspunkt från RÅ 2000 ref. 28 (se nedan) ett självständigt subjekt vara för handen Inkomstbeskattningen En utomlands bildad trust som ses som ett självständigt subjekt, beskattas inte i Sverige. I Sverige bosatta beneficiärer/ destinatärer beskattas i sådant fall endast för den mottagna avkastningen såsom inkomst av tjänst, beroende på omständigheterna, motsvarande lön eller periodiskt understöd (RÅ 1942 ref 21, RÅ 1952 ref 31, RÅ 1957 fi 1096). Anses inte trusten som ett självständigt subjekt, beskattas i Sverige bosatta/hemmahörande beneficiär/destinatär för avkastningen på trustens egendom såsom inkomst av kapital alternativt såsom inkomst av näringsverksamhet (LR Mariestad , målnr ).
7 Truster 619 En svensk arbetsgivare kan överföra pensionsutfästelser och pensionsansvar enligt 28 kap. 26 IL till en discretionary trust (RÅ 2000 ref. 28) med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen, oavsett om fråga är om utfästelse för direktpension eller annat tjänstepensionslöfte. När det gäller överlåtna pensionsutfästelser ska dessa avse ett verkligt pensionsändamål och dessutom vara oantastbara utfästelser. En fråga som inte synes ha särskilt belysts i rättsfallet är huruvida löpande avsättningar för årligt intjänad pensionsrätt löpande kan överföras, avseende tidigare överförda pensionsutfästelser. En annan fråga är om RÅ 2000 ref. 28 är tillämpligt på fåmansföretag, när en överföring av pensionsutfästelser avser en eller flera delägare till företaget. Det kan även ifrågasättas om pensionsutfästelser kan upprättas för tidigare anställda och pensionsansvaret härför överlåtas till en trust. En anställd beskattas såsom för löneförmån vid dagtecknandet (tillgänglig för lyftning) för en av en trust tecknad utländsk tjänstpensionsförsäkring (RÅ 2000 ref. 28), vilken enligt svensk skatterätt anses utgöra en kapitalförsäkring, när det förelåg ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande till den anställde. Frågan om den anställde också skulle ha blivit beskattad om ett återkalleligt förmånstagarförordnande skulle ha förelegat, behandlades inte i förevarande fall. Frågan om och när en anställd skulle kunna beskattas i det fall en trust övertar pensionsutfästelser och inte tecknar någon försäkring är inte heller helt klar Förmögenhetsbeskattning En trust som utgör ett självständigt rättssubjekt, kan inte bli skattskyldig till förmögenhetsskatt. Däremot kan den som har rätt till avkastningen beneficiären/destinatären vara förmögenhetsskattskyldig enligt 8 1 och 3 st. SFL. Enligt 8 3 st. SFL ska annat liknande subjekt eller annan tillgångsmassa anses som familjestiftelse i detta sammanhang prop. 1996/97:117 s. 89). Jfr. LR Mariestad dom , målnr Om rätten till avkastningen eller egendomen i en fixed eller bare trust tillkommer beneficiären/destinatären ska denne enligt 8 SFL också beskattas för trustens avkastning. En limbo trust kan inte anses utgöra skattepliktig trust hos en trustee, utan ska beskattas hos settlorn.
8 620 Truster Avkastningsskatt I RÅ 2000 ref. 28 gällde frågan om en anställd skulle anses skattskyldig till avkastningsskatt för en utländsk pensionsförsäkring, som enligt svensk rätt utgör en kapitalförsäkring, och vilken tecknas av en trust, som också är ägare till försäkringen. I 2 1 st. 7 AvPL (i dess lydelse t.o.m års taxering) stadgas: Svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person som innehar a) kapitalförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 kommunalskattelagen (1928:370) och är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftsställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjuttonde stycket av samma anvisningspunkt. Då RR förklarat att det inte föreligger skattskyldighet till förmögenhetsskatt, eftersom den anställde inte kan anses såsom ägare till försäkringen vare sig på den grunden att den anställde tecknar försäkringen som ägare eller att den anställde har förfoganderätt till försäkringen, kan inte heller den anställde anses skattskyldig till avkastningsskatt. I förarbetena till lagen, prop. 1995/96:231 specialmotiveringen s. 50 tredje stycket anges: Med innehavare av försäkring avses försäkringstagaren eller den som genom bodelning eller, efter försäkringsfall, genom förmånstagarförordnande har rätt att förfoga över försäkringen enligt avtalet. Således ska SFL:s bestämmelser och AvPL:s bestämmelser inte tolkas lika utan bestämmelserna vad avser AvPL är mer restriktiva i sin utformning av begreppet innehavare. Rätten till avkastning är således inte ett kriterium för äganderätt likställt med innehavares rätt Således kan konstateras, att det med hänsyn taget till de skattekonsekvenser en sådan förfoganderätt kommer att medföra torde vara ytterst få fall, där förmånstagaren får en förfoganderätt över en tecknad försäkring, när fråga är om överlåtelse av pensionsansvar.
9 Truster Rättspraxis m.m. RÅ 1942 ref 21 I målet var det fråga om en Life Interest Trust, en form av Fix Trust, där angiven förmånstagare under sin livstid rätt till avkastning, dock ej kapitlet. Förmånstagaren var en person X bosatt i Sverige. X förmögenhetsbeskattades inte i Sverige för trustegendomen, utan endast för kapitalvärdet av uppburen avkastning. I domskälen angav RR, att äganderätten till den i USA under särskild förvaltningen ställda egendomen (trustegendomen) inte tillkom någon här i riket bosatt person. RÅ 1952 ref 31 I målet var det fråga om en i Danmark testamentariskt bildad stiftelse, vars avkastning skulle fördelas mellan makarnas C:s barn. En dotter F tillika förmånstagare var bosatt i Sverige. F förmögenhetsbeskattades i Sverige endast för ett belopp som motsvarade kapitalvärdet för den under beskattningsåret uppburna avkastningen. I domskälen angav RR, att äganderätten till ifrågavarande kapital inte tillkom någon här i riket bosatt person utan en i Danmark hemmahörande stiftelse. RÅ 1957 Fi 1096 Samma omständigheter som RÅ 1942 ref 21 ovan. RÅ 1997 ref 31 I målet behandlas ett förordnande om s.k. fideikommissarisk substitution, innebärande att avkastningen av ett testamenterat kapital ska tillfalla testators systerdotter och efter systerdotterns död hennes barn samt att äganderätten till kapitalet efter barnens död ska tillfalla deras bröstarvingar. Det avsatta kapitalet ansågs utgöra en stiftelse enligt stiftelselagen (1994:1220), IL, vilken var oinskränkt skattskyldig. Avkastning på kapitalet som stiftelsen utbetalar till förmånstagarna ansågs utgöra periodiskt understöd och beskattas under inkomst av tjänst. RÅ 1999 not 20 Målet avser ett av RSV överklagat förhandsbesked avseende frågor angående inkomst- och förmögenhet med anknytning till en trust belägen på Isle of Man. En utomlands bosatt person X och dennes familj, som tidigare var bosatta i Sverige och nu önskar flytta tillbaka till Sverige. X överväger innan flytten till
10 622 Truster Sverige att avsätta pengar till en trust, vars ändamål ska vara att ge ekonomiskt bistånd till behövande i X:s familj, med undantag för X själv, samt släkt i rakt nedstigande led. X ansåg att fråga var om en private discretionary och irrevocable trust. Frågor ställdes om vem som skulle bli skattskyldig till förmögenhetsskatt, vem som blir skattskyldig för avkastning och realisationsvinster på den till trusten tillskjutna egendomen samt hur beskattning skall ske av den eller de som kan erhålla utdelning från trusten. I målet var fråga om lagar och bestämmelser om The trust law of the Isle of Man. SRN ansåg att X inte var skattskyldig till förmögenhetsskatt enligt SFL för trustens tillgångar. Vidare ansåg SRN att avkastning och realisationsvinster avseende trusten egendom ska endast beskattas av förmånstagare som är bosatt i Sverige och uppbär medel från trusten enligt dåvarande 31 andra stycket e) KL, jämfört med p. 2 anv. 31 KL (numera 10 kap. 2 och 10 kap. 6 samt 11 kap. 47 IL), dvs. såsom för periodiskt understöd.. SRN, som konstaterade att trusten inte utgjorde någon juridisk person på Isle of man, utgick ifrån en metodik att försöka finna närmas jämförbara svenska rättsfigur och undersöka om reglerna för denna kan tillämpas. SRN fann att trusten närmast var att jämföra med en familjestiftelse, men p.g.a. bestämmelserna för familjestiftelse inte kunde anses som ett svenskt subjekt och således inte kunde beskattas i Sverige, varken till inkomstskatt eller förmögenhetsskatt. RSV överklagade förhandsbeskedet till Regeringsrätten, som undanröjde SRN:s förhandsbesked och avvisade målet p.g.a. grundläggande oklarheter i ansökningen. RR:s motivering innebär, att när det finns oklarheter rörande innebörden och effekterna av den ställda frågan i det sökta förhandsbeskedet, ska förhandsbesked ej lämnas. I förevarande mål innebär detta, att det inte med säkerhet kunde konstateras att egendomen på ett definitivt sätt lämnat settlorns förmögenhetssfär och att inte heller kunnat konstaterats om settlorn inte på något sätt kunnat haft möjlighet att i någon form haft möjlighet att tillgodoföra sig medlen. RÅ 2000 ref 28 Ett moderbolag i en koncern avsåg att införa en ny pensionsordning för vissa chefstjänstemän. Moderbolaget övervägde att bilda en pension trust av anglosaxisk modell på
11 Truster 623 Guernsey. Efter medgivande av de anställda skulle kapitalvärdet av intjänade pensionsrätter, vilka skuldförts på konto Avsatt till pensioner i balansräkningen, föras över till trusten för att förvaltas av denna. Skulle avkastningen på trustegendomen i framtiden inte räcka till för täckande av den årliga ökningen av pensionsskulden, kommer koncernbolagen att tillskjuta ytterligare medel till trusten. En trustee skulle förvalta de till trusten överförda medlen, liksom avkastningen av dem. När en anställd slutade sin anställning eller uppnådde pensionsåldern skulle en utländsk pensionsförsäkring tecknas på den anställdes liv med den anställde som oåterkallelig förmånstagare. Trusten Den i målet ifrågavarande trusten får hänföras till descretionary trust, eftersom den anställdes fordran vid dödsfall bortfaller och då förmånen av pension inte är knuten till avkastningen på egendomen hos trusten. Trustmedlen ska också tillfalla alla i koncernen (destinatärskretsen), som omfattas av den av moderbolaget införda nya pensionsordningen för vissa chefstjänstemän. För det fall pensionsplanen skulle avvecklas och trusten i samband därmed likvideras, ska samtliga pensionsutfästelser säkerställas med tecknande av försäkringar. För det fall att överskott föreligger vid likvidationstidpunkten ska överskottet gå till en allmännyttig organisation t.ex. Internationella Röda Korset. Någon återbetalning till moderbolaget eller annat bolag inom koncernen kunde ej ske. Inkomstbeskattningen företaget Företaget har avdragsrätt för överföring till trusten av pensionsansvar för pensionsutfästelser avseende de anställda enligt 23 anv. p. 20 f) 1 st. KL, numera 28 kap. 26 IL. Regeringsrätten ansåg att moderbolaget definitivt avskiljt sig från de till trusten överförda medlen och ansvaret för den aktuella pensionsutfästelsen överflyttats till trusten.. Inkomstbeskattning den anställde Den anställde ansågs erhålla en skattepliktig försäkringsförmån, oåterkalleligt förmånstagarförordnande, vid dagtecknandet av den utländska pensionsförsäkringen motsvarande den av trusten erlagda försäkringspremien och ska beskattas enligt 32 1 mom. 1 st. a) KL, nuvarande 11 kapitlet 1 IL. RR ansåg att beloppet blir tillgängligt för lyftningen enlig 41 anv.p. 4 KL, numera 10 kap. 8 IL, vid tecknandet av försäkringen, vilken
12 624 Truster betraktades enligt svensk intern rätt såsom en kapitalförsäkring, eftersom villkoren i 58 kap. 5 IL inte var uppfyllda. Förmögenhetsskatt I 8 1 st. SFL räknas upp ett antal fall då den som har rätt att nyttja eller uppbära avkastningen av egendomen ska anses som dess ägare när det gäller skattskyldigheten att betala förmögenhetsskatt. I punkten 5 samma paragraf anges att den som i övrigt har rätt till avkastning av annans tillgång och som skäligen bör betraktas som tillgångens ägare. Regeringsrätten, RR, anförde beträffande skattskyldighet till förmögenhetsskatt för den anställde att den anställdes förmåner enligt den nya pensionsordningen bortfaller om han skulle avlida under sin aktiva tid i X aktiebolag samt att värdet av den försäkring som trusten kan komma att teckna med den anställde som förmånstagare är oberoende av storleken av avkastningen på de av trusten förvaltade medlen. En livförsäkring, som ej utgör svensk pensionsförsäkring eller motsvarande enligt 58 kap. 5 1 IL, utgör en skattepliktig tillgång enligt 3 1 st. 8 SFL. Den anställde var inte ägare till försäkringen, vilket trusten var, och saknade förfoganderätt över försäkringen (8 1 st. 6 SFL). På grund härav ska den anställde inte ta upp försäkringen som tillgång vid inkomsttaxeringen. Avkastningsskatt Den anställde har inte ansett vara innehavare av den av trusten förvärvade försäkringen vid tillämpning av 2 1 st. 7 AvPL. LR i Mariestad , målnr En i USA bosatt person S. hade före sin död upprättat en discretionary trust. Beneficientkretsen är bestämd till S två barn, vilka ska erhålla ett månatligt belopp från trusten under tio år, varefter återstående egendom i trusten ska tillfalla dessa barn. Ett av S barn X är bosatt i Sverige och hade blivit åsatt taxering för trustens inkomster och förmögenhet och överklagade beslutet till LR och angav att arvsskatt hade erlagts i USA. LR ansåg att fråga i målet var om en Fixed trust eftersom det av trusturkunden framgick vilka förmånstagarna var och då det dessutom framgick hur egendomen skulle utges och till vem egendomen skulle tillfalla. LR betraktade därför X såsom ägare till den förmögenhetsmassa X erhåller avkastningen av.
13 Truster 625 Inkomsttaxeringen LR beskattade X för dennes del av trustens löpande avkastning, vinster och annat intäkt som härrör från egendomen, i den mån intäkten inte ska hänföras till näringsverksamhet, såsom inkomst av kapital. Förmögenhetstaxeringen LR beskattade X för dennes del av trustegendomen såsom ägare av förmögenheten enligt 8 1 och 3 st. SFL och hänvisade till uttalande i prop. 1996/97:117 s. 89.
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land
7 Tidigare års underskott
197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds
Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
HFD 2015 ref 81 Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010. Lagrum: 10 kap. 5 och 11 kap. 1 inkomstskattelagen
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,
9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
261 9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 56 kap. IL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 FiU 1996/97:20, prop. 1996/97:150 SkU 1998/99:5, prop. 1998/99:15 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 SkU
inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
*Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171
Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.
17 Näringsbidrag m.m.
17 Näringsbidrag m.m. Näringsbidrag m.m. 1103 prop. 1973:190, bet. 1973:SkU71, Ds B 1981:17, prop. 1982/83:94, bet. 1982/83:SkU44 prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SOU 1989:34 prop. 1996/97:12 s.46
42 kap. 12 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 kupongskattelagen
HFD 2018 ref. 11 Fråga om inkomstskatt respektive kupongskatt för utdelning från ett svenskt bolag efter det att ägaren till bolaget överfört aktierna till en trust. Förhandsbesked om inkomstskatt och
14 Truster Inledning
667 14 Truster Ingen juridisk person enligt brittisk rätt Jämförbar med stiftelse 1985 års Haagkonvention 14.1 Inledning Detta avsnitt behandlar det anglosaxiska begreppet trust, som innebär att egendom
10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129
Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra
HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:
15 Underprisöverlåtelser
15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,
23 Jämkning av ingående moms
Jämkning av ingående moms, Avsnitt 23 623 23 Jämkning av ingående moms 23.1 Allmänt om bestämmelserna Som ett led i anpassningen av den svenska mervärdesskattelagstiftningen till EG:s sjätte direktiv infördes
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen
21 1 Inledning Hemvistprincipen Källstatsprincipen Denna handledning behandlar internationell beskattning. Uttrycket innefattar de svenska interna reglerna för beskattning av i Sverige bosatta eller hemmahörande
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38 Målnummer: 1716-93 Avdelning: pl Avgörandedatum: 1996-06-14 Rubrik: En person, som vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet med Kenya ansetts ha hemvist
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
21 Pensionssparavdrag
397 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får enligt 59 kap. 2 göras för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget P-sparkonto.
1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt
1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena
3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet
Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den
M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.
HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra
Regeringens proposition 2013/14:147
Regeringens proposition 2013/14:147 Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga Prop. 2013/14:147 Regeringen överlämnar denna proposition
Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning
18 februari 2011 Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan 15 oktober 2007 Antagen av Universitetsstyrelsen
meddelad i Stockholm den 30 juni 2008 Ombud Advokaten Anders Englund Advokatfirman Lexum HB Box 5054 187 05 Täby
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 30 juni 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud Advokaten Anders Englund Advokatfirman Lexum HB Box 5054 187 05 Täby ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Regeringens proposition 2007/08:55
Regeringens proposition 2007/08:55 Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m. Prop. 2007/08:55 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 februari 2008 Fredrik Reinfeldt
7 Inkomster som är skattefria
Inkomster som är skattefria 111 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt undantagen
Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)
2016-01-29 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-14426 Skatte- och tullavdelningen (Anges alltid vid svar) Enheten för inkomstskatt och socialavgifter 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103
Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 2 Bakgrund...6 2.1 Livförsäkringar...6
33 Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda, Avsnitt 33 295 33 Ersättningar till anställda Tillämpningsområde Sammanfattning/ definitioner 33.1 RR 29 Ersättningar till anställda I RR 29 behandlas hur ett företag ska redovisa
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 Målnummer: 1966-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-05-13 Rubrik: Stiftelse vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet har bedömts som näringsidkare
Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB
Sida 1(5) Dnr xx-xx 2003-03-31 Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB YTTRANDE XX AB borde ha redovisat en fordran på Socialstyrelsen
Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt
Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Helena Carlsson Tillämpade studier, 20p. HT 2006 Handledare: Robert Påhlsson Innehåll Förkortningar... 4 1 Inledning...5 1.1 Syfte...5 1.2
Beskattning av Common law truster En studie av trustinstitutet i svensk skatterätt
Beskattning av Common law truster En studie av trustinstitutet i svensk skatterätt Examensarbete i skatterätt, 20 poäng Författare: Malin Wallmander Handledare: Magnus Alhager HT 2004 Ordlista...3 1 Inledning...5
7 Inkomster som är skattefria
Inkomster som är skattefria 77 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. Sammanfattning All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag
40 Fastighetsskatt - privatbostad
Fastighetsskatt - privatbostad 659 40 Fastighetsskatt - privatbostad Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt prop. 1984/85:18 och 70 prop. 1989/90:110 s. 505-511, 731-732, bil. 3 s. 142-144, SkU30
Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring
Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Innehållsförteckning Bilaga
Regeringens skrivelse 2002/03:145
Regeringens skrivelse 2002/03:145 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Skr. 2002/03:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till
Regeringens proposition 2003/04:149
Regeringens proposition 2003/04:149 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. Prop. 2003/04:149 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 april 2004 Göran
Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 Målnummer: 3111-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-04-18 Rubrik: Lagrum: En ideell förenings utbildningsverksamhet har ansetts bestå till en del av verksamhet
Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder
1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen
meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm SAKEN Inkomsttaxering 2003
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut
Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 54
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 54 Målnummer: 3014-05 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-06-30 Rubrik: Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring
Regeringens proposition 2009/10:36
Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober
Lagrum: 8 kap. 2 och 10 kap. 6 inkomstskattelagen (1999:1229); 1 kap. 2 stiftelselagen (1994:1220)
HFD 2013 ref 28 Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:
ADLERBERTSKA ELEVBOSTADSSTIFTELSEN. Donationsbrev och stadgar
ADLERBERTSKA ELEVBOSTADSSTIFTELSEN Donationsbrev och stadgar Lydelse i november 2000 Med ändamål av avkastningen utdela bostadsstipendier i penningar till studerande vid läroanstalter i Göteborg, som icke
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 137/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet och av lagen om undanröjande av internationell
Skatteverkets meddelanden
Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel * I detta meddelande finns information om de regler som gäller för utfärdande och återkallelse
3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet
31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,
8 Utgifter som inte får dras av
91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler
Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)
HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART HSB Nordvästra Skåne ekonomisk förening Ombud: AA SET Konsulter KB Järnvägsgatan
Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag
Lag om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) 7 kap. 1, ändras 1 kap. 1, 2 och 4, 2 kap. 1 1 mom.
Vunnit eller förlorat? det är frågan
SKATTENYTT 2005 699 Erik Klinton Vunnit eller förlorat? det är frågan I artikeln behandlas ett fall där Regeringsrätten prövade frågan om den skattskyldige förlorat i kammarrätten trots att de i domslutet
2 Handelsbolag Sammanfattning
77 2 Handelsbolag 5 kap. 1 och 3 IL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 s. 589 f, 592-596, 646-647, 766-767 SkU 1993/94:15, prop. 1993/94:50 s. 241
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid överlåtelser till underpris; SFS 1998:1600 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 oktober 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Wistrand Advokatbyrå Box 11920 404 39 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning
Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell
HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 oktober 2013 Ö 5529-12 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126
Regeringens proposition 1996/97:9
Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)
Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom
Start Ordlista Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A aktie ägarandel i ett aktiebolag En aktie ger bland annat rätt till en del av företagets vinst och rösträtt vid bolagsstämman.
Förmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707
Försäkringsvillkor Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707 Gäller försäkringar tecknade fr o m 2008-04-01 t o m 2009-01-31 (med ändringar per 2011-12-01 och 2012-01-01) 1. Inledande bestämmelser Dessa villkor
Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.
HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 626/2000, ingiven av Klaus Schuler (tysk medborgare), om dubbelbeskattning av ett arv 1. Sammanfattning
Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen
Lagrådsremiss Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 december 2003 Lars Engqvist
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43)
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2011-08-25 Dnr 365/2011 1 (10) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fi2011/2235
Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning
2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga
SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000
SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund För behandling vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar översänds styrelsens förslag
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 Målnummer: 4659-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-20 Rubrik: Lagrum: En person som är anställd som personlig assistent åt sin
Fondförsäkring. Gäller från och med 2014-01-01.
Förköpsinformation 1/6 Fondförsäkring Pensionsplan för ombudsmän/funktionärer 1. Du kan själv påverka förvaltningen av din tjänstepension. Gäller från och med 2014-01-01. Kortfattad information Fondförsäkring
Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte Juni 2008 1 Sammanfattning I denna promemoria föreslås att det i syfte att bl.a. underlätta
reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01
reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.
AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1
9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en
Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)
Regeringens proposition 2008/09:182
Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt
Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN
98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning
2011-06-27 1 (5) Dnr: 2011/377 J2. Rättsenheten. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm
2011-06-27 1 (5) Rättsenheten Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Yttrande i mål nr 22463-10, NN./. Kommunalarbetarnas Arbetslöshetskassa Bakgrund NN var inskriven i aktivitetsgarantin under
Fördelar med en OPfondförsäkring INNEHÅLL. Det lönar sig att spara i försäkringar 3. Mångsidiga möjligheter 3
OP-fondförsäkring PRODUKTFAKTA FÖR OP-FONDFÖRSÄKRING INNEHÅLL Det lönar sig att spara i försäkringar 3 Mångsidiga möjligheter 3 En OP-fondförsäkring som planerats just för dig 4 Avkastning på pengarna
16 Uttag ur näringsverksamhet
Uttag ur näringsverksamhet 1083 16 Uttag ur näringsverksamhet prop. 1989/90:110 s. 320-321, 556-558, 591-592, 655, 660 och 693, SkU30 prop. 1990/91:166 s. 63-64, SkU29 prop. 1990/91:167 s. 12-21, 24-27,
Regeringens proposition 2014/15:105
Regeringens proposition 2014/15:105 Arv i internationella situationer Prop. 2014/15:105 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 april 2015 Stefan Löfven Morgan Johansson
Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm.
Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm. Ändamål och verksamhet 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas
Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal
Leasingavtal, Avsnitt 10 145 10 Leasingavtal Rekommendationen behandlar redovisning av samtliga leasingavtal med undantag för avtal avseende exploatering och utnyttjande av naturresurser samt olika licensavtal,
Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet)
Lagrådsremiss Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 mars 2014 Beatrice Ask Anna Avenberg
Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget
Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) Helsingfors den 6 november 1998 Regeringen beslutade den 8 oktober 1998 att underteckna
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska
AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT
AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT Öresundskraft AB, org nr 556089-7851 ( Öresundskraft ) och nedan angiven fastighetsägare ( Fastighetsägaren ) har ingått avtal på de villkor som framgår
Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.
HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen