Rapport. Utredningsuppdrag gällande framtida organisation av gymnasie- och gymnasiesärskolan i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.

Transkript

1 Utredningsuppdrag gällande framtida organisation av gymnasie- och gymnasiesärskolan i Linköpings kommun Linköpings kommun linkoping.se

2 Diarienummer: BIN Datum: Handläggare: Margareta Edvardsson, Emil Friberg Organisation: Utbildningsförvaltningen 2 (44)

3 Innehåll 1 Inledning och uppdrag Anders Ljungstedts gymnasium Nya Kungsberget 5 2 Bakgrund Likvärdig gymnasieskola och yrkesprogramkommissionen Yrkesutbildningarnas utmaningar Yrkesutbildningar - nationella utredningar och förslag 11 3 Nulägesbeskrivning och prognos Linköpings gymnasieskolor Utbud gymnasie- och gymnasiesärskola Elevdemografi Sökbild och platsantal 20 4 Gymnasieskolan Framtidens gymnasieskola Enkätundersökningar Fokusgrupper Workshop enhetschefer och rektorer 34 5 Gymnasiesärskolan 35 6 Framtida organisation gymnasie- och gymnasiesärskolan Inledning Anders Ljungstedts gymnasium Berzeliusskolan Birgittaskolan Folkungaskolan Katedralskolan Nya Kungsberget 43 Linköpings kommun linkoping.se

4 Inledning och uppdrag 1 Inledning och uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningen i Linköping står den kommande 10- årsperioden inför många utmaningar. Kommunens befolkningsprognos visar under den kommande 10-årsperioden att elevantalet i gymnasieskolan ökar, där sökmönstret till gymnasieskolan samtidigt visar ett minskat intresse för yrkesprogram bland ungdomar. I Linköping har yrkesprogrammen med några få undantag färre sökanden än platser. Många av utbildningslokalerna vid Anders Ljungstedts gymnasium lokaler har redan idag ett omfattande renoveringsbehov, att modernisera dessa lokaler riskerar att bli mycket kostnadsdrivande. Dragningen för Ostlänkens korridor samt innerstadens utbyggnad på Stångebroområdet innebär att Anders Ljungstedts gymnasiums är lokaliserad i en, under kommande 10-årsperioden, mycket expansiv del av Linköping. Kommande utmaningar i form av förändrat sökmönster samt kommunens demografiska utveckling mot bakgrund av gymnasieskolans befintliga struktur medförde att bildningsnämnden den 17 november, 142, gav utbildningsdirektören i uppdrag att utreda: Yrkesutbildningarnas framtida organisering med anledning av nationellt och lokalt vikande söktryck samt ekonomisk bärighet för yrkesprogram inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen Nya Kungsbergets framtida programutbud Konsekvenser för programutbud, kapacitet och platsantal på övriga kommunala gymnasieskolor Utredningen ska utgöra beslutsunderlag och ge olika förslag och scenarier på framtida programutbud och organisering av gymnasie- och gymnasiesärskola i Linköpings kommun. 1.1 Anders Ljungstedts gymnasium På Anders Ljungstedts gymnasium erbjuds nio yrkesprogram. Tidpunkten för när personer idag väljer yrke är något som flyttats uppåt i åldrarna, det är idag inte en självklarhet för unga personer att i sitt gymnasieval välja ett yrkesprogram framför ett högskoleförberedande program. Många av utbildningslokalerna vid Anders Ljungstedts gymnasium lokaler har redan idag ett omfattande renoveringsbehov, att modernisera dessa lokaler riskerar att bli mycket kostnadsdrivande. För att Linköpings kommun även fortsatt ska kunna erbjuda ett varierat programutbud inom yrkesprogrammen krävs det utifrån den ekonomiska bärigheten ett tillräckligt antal elever för att bemanna och organisera utbildningarna. Utbildningar med ett mycket litet elevunderlag inverkar även negativt på utbildningens kvalitet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Det är tydligt att Linköping de kommande åren står inför en stor utmaning i hur framtidens yrkesutbildningar ska bedrivas. 4 (44)

5 Inledning och uppdrag Ostlänken är en 15 mil ny dubbelspårig höghastighetsväg som ska byggas mellan Stockholm och Linköping. Den ökade trafiken kommer innebära att det i Linköping krävs fler spår och fler plattformar, vilket föranleder behovet av en ny stationsbyggnad i Linköping. I maj 2016 presenterades den överenskommelse som Linköping slutit med Sverigeförhandlingen. Parterna i förhandlingen har i samsyn enats om den nya stationens placering på Stångebro, öster om Stångån och väster om väg 35, i den korridor som beslutades av järnvägsutredningen Stångebroområdet är en del av projektet C Linköping (Utvecklingsplan för Linköpings innerstad) där det övergripande syftet är att utveckla, förstora och förstärka centrala delar av Linköping. Anders Ljungstedts gymnasium Ostlänkens tänka korridor Anders Ljungstedts gymnasium placering innebär att skolbyggnaderna om cirka kvm är lokaliserad i en, under kommande 10-årsperioden, mycket expansiv del av Linköping där mark i den nya stadsdelen Stångebro kommer vara väldigt attraktivt. Flertalet gymnasieprogram som erbjuds på Anders Ljungstedts gymnasium är mycket ytkrävande och kräver lokaler i markplan. 1.2 Nya Kungsberget Nya Kungsberget förväntas färdigställas till läsåret 2022/23 och inflyttning kommer ske löpande i etapper från Efter färdigställande beräknas skolans kapacitet för gymnasieskolan möta behovet utifrån den demografiska elevökningen den kommande 10-årsperioden. I takt med att innerstadens expansion och utbyggnaden av stadsdelen Stångebro behöver de utbildningar som idag finns på Anders Ljungstedts gymnasium omlokaliseras. Nya Kungsberget kommer inte kunna inrymma samtliga elever från de gymnasieprogram som idag anordnas på Anders Ljungstedts gymnasium, dessa yrkesutbildningar inom gymnasie- och vuxenutbildningen måste i framtiden förläggas på annan plats. 5 (44)

6 Bakgrund Idéskiss Nya Kungsberget 2 Bakgrund 2.1 Likvärdig gymnasieskola och yrkesprogramkommissionen Bildningsnämnden tilldelades i början av 2015 budgetuppdraget En likvärdig gymnasieskola. Uppdraget syftade till att ta fram förslag om en likvärdig gymnasieskola med ett tydligt mål att motverka segregation. Bakgrunden till uppdraget finns i Koalition för Linköpings samverkansprogram för mandatperioden : En likvärdig gymnasieskola Strävan efter en likvärdig skola gäller även den gymnasiala utbildningen. Gymnasieskolan ska ha ett tydligt mål att motverka segregation och skolorna ska fungera som mötesplatser mellan olika ungdomar med olika bakgrund. För att lyckas med det är fördelning av olika program på olika skolor en av flera viktiga faktorer. Kommunen ska därför se över hur gymnasieskolorna ska struktureras för att skapa trygga miljöer för lärare och social blandning. De kommande åren kommer elevkullarna på gymnasieskolan att stiga snabbt och det finns behov av ytterligare kommunala gymnasieskolor i Linköping. Det ger goda möjligheter att se över skolornas sammansättning, sett till såväl utbildningsinriktningar som socioekonomisk bakgrund och kön. En strategi ska tas fram för hur de kommunala skolornas sammansättning ska utvecklas och skolorna ska vara konkurrenskraftiga när elevantalet ökar (Koalition för Linköpings samverkansprogram, Höjda ambitioner för Linköping ) Under 2015 arbetade en politisk referensgrupp med bildningsnämndens budgetuppdrag En likvärdig gymnasieskola. För att kartlägga likvärdigheten på de fem kommunala gymnasieskolorna undersöktes ett antal aspekter baserat på elevfördelning och resultat. 6 (44)

7 Bakgrund Den tydligaste skillnaden mellan de fem skolorna är vilken programtyp eleverna på respektive skola går. Tre av Linköpings kommunala skolor hade våren 2015 endast högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen och introduktionsprogrammen var koncentrerade till Birgittaskolan och Anders Ljungstedts gymnasium. Genom att kartlägga elevernas sökmönster utifrån hemmahörande stadsdel konstaterades att elever från alla stadsdelar finns på samtliga skolor i Linköping men att andelen skiljer sig åt. Elever från innerstaden och de olika ytterområdena utmärker sig genom att en högre andel väljer att studera på annan ort. Kartläggningen visade även att elever från ytterområdena samt stadsdelarna Ekholmen och Skäggetorp i högre grad studerar på fristående gymnasieskolor. Genom att studera spridningen av elever utifrån stadsdelar och vald programtyp konstaterades även att ungdomar från Skäggetorp, Ryd och Berga i högre utsträckning går på introduktionsprogram. Detta satt i relation till ungdomar hemmahörande exempelvis i Hjulsbro, Innerstaden, Vidingsjö som i högre utsträckning återfinns på högskoleförberedande program. Ungdomar från ytterområdena och landsbygden är även överrepresenterade på yrkesprogrammen. De fem gymnasieskolorna skilde sig även tydligt åt utifrån könsfördelning, andel elever med utländsk bakgrund och andelen elever med högutbildade föräldrar. Även vid kartläggning av elevernas meritvärde från grundskolan konstaterades skillnader mellan skolorna där Folkungaskolan, Katedralskolan och Berzeliusskolan har en elevgrupp med sammantaget högre meritvärden än övriga skolor. Slutrapporten av budgetuppdraget redovisades till bildningsnämnden i december 2015, 172. För att uppnå det politiska målet om en likvärdig gymnasieskola identifierade referensgruppen ett antal utvecklingsområden: Stärka yrkesprogrammen Utveckla samarbete kring övergången grundskola-gymnasieskola Fördelningen av program på skolor Likvärdighet i undervisning och bedömning Som en följd av slutrapporten för budgetuppdraget en likvärdig gymnasieskola reviderade bildningsnämnden utbildningsutbudet inför läsåret 2015/16 till att språkintroduktion kan erbjudas på samtliga kommunala gymnasieskolor. Inför läsåret 2017/18 erbjuds språkintroduktion på samtliga kommunala gymnasieskolor undantaget Birgittaskolan. Som ett led i att stärka yrkesprogrammen tillsattes i december 2015, 173, en yrkesprogramkommission som har verkat mellan januari 2016 till juni Kommissionens slutrapport är tematiserad utifrån nedanstående områden: Gymnasievalet o Studie- och yrkesvägledning 7 (44)

8 Bakgrund Yrkesutbildningarnas kvalitet o Yrkeslärarna o Skolmiljö Arbetsliv i utbildning o Arbetsplatsförlagt lärande (APL) o Programråd o Tävlingsverksamhet inom yrkesprogram Utbildning till arbetsliv o Etablering på arbetsmarknaden o Vidareutbildning och yrkeshögskolan o Branschernas kompetensförsörjningsbehov en ger en översikt och problematisering utifrån ovanstående områden där ett flertal förslag på åtgärder identifieras. Åtgärderna utgör sammantaget framtida förslag på insatser i syfte att stärka yrkesutbildningarna i Linköpings kommun vad gäller områdena studie- och yrkesvägledning, värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete, tävlingsverksamhet samt yrkesutbildningarnas arbetslivskoppling inom ramen för programrådsverksamheten. 2.2 Yrkesutbildningarnas utmaningar Utvecklingen av gymnasieskolans yrkesutbildningar har sedan införandet av den reformerade gymnasieskolan 2011 (GY11) kommit alltmer i fokus. Ett av syftena med reformen var att eleverna skulle vara bättre förberedda för arbete direkt efter utbildningens avslutande. Utbildningarna skulle knytas starkare mot arbetslivet där reformen kom att innehålla flertalet reglerade former för samverkan mellan näringslivet och utbildningssystemet. 1 I takt med en ökande politisk aktivitet kring yrkesutbildningar har Skolverket på en nationell nivå sedan införandet av GY11 kommit att få allt fler uppdrag kopplade till yrkesutbildning. Sedan 2014 har Skolverket även i uppdrag att varje år lämna en samlad redovisning och analys av myndighetens insatser inom området. 2 Utöver Skolverkets utökade uppdrag kopplade till yrkesutbildning har även flertalet utredningar tillsats under de senaste åren. Inom ramen för yrkesprogramutredningen har utredningen haft till uppgift att lämna förslag som ska stärka de gymnasiala utbildningarnas kvalitet och attraktionskraft, underlätta övergången mellan skola och arbetsliv mot bakgrund av yrkesutbildningarnas roll i den nationella kompetensförsörjningen. 3 Det ökande intresset för yrkesutbildningarnas utmaningar de senaste åren har sin bakgrund i den nationella utvecklingen sedan 2011 där andelen nybörjare 1 Prop. 2008/2009:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. 2 Skolverket (2016), Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet 3 SOU 2015:97. Välja Yrke. 8 (44)

9 Bakgrund inom gymnasieskolan i allt mindre utsträckning väljer att läsa ett yrkesförberedande program. Sett till den senaste 10-årsperioden har andelen minskat från 35 % 2006 till att 2015 endast uppgå till 24 % i riket. 4 Att andelen elever inom gymnasieskolan som väljer att läsa yrkesprogram minskar är en trend som återfinns i hela OECD-området. I Sverige har detta sammanfallit med minskade elevkullar vilket fått långtgående konsekvenser för gymnasieskolan som helhet sett till antalet elever på yrkesprogrammen. 5 Fördelningen av elever mellan de olika yrkesprogram har varit relativt konstant de senaste åren där det är bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet samt el- och energiprogrammet som nationellt sett utgör de största yrkesprogrammen års reform av gymnasieskolan innebar en striktare gränsdragning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Gymnasieskolans yrkesprogram beskrivs i propositionen som föregick GY11: Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Tiden för karaktärsämnen ska öka. Alla utbildningar ska ge kompetens och färdigheter som leder till anställningsbarhet och förutsättningar för eget företagande samt lägga grund för fortsatta studier till exempel inom Yrkeshögskolan. Yrkesutbildning ska erbjudas som skolförlagd utbildning eller som gymnasial lärlingsutbildning och leda till yrkesexamen. 7 De dåvarande gymnasieprogrammen uppfattades som alltför likformiga. I och med reformen klargjordes programtypernas syfte där yrkesutbildningar i första hand ska vara en grund för yrkesverksamhet eller fortsatt yrkesutbildning, samtidigt som de högskoleförberedande programmen ska vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. Som en konsekvens innebar reformen 2011 att elever på yrkesprogram inte per automatik skulle läsa alla de kurser som leder till grundläggande högskolebehörighet. Frågan kring grundläggande behörighet har debatterats ingående under de senaste åren och pekas av flertalet ut som en bidragande faktor till det minskade intresset för yrkesutbildningar inom gymnasieskolan. Erfarenheter från de nationella programråden för yrkesutbildningar visar dock att flertalet branscher värnar dagens omfattning av yrkeskurser där det framhålls att behörighetsgivande kurser kan äventyra de yrkeskunskaper som idag ingår i programmen. 8 Skolverket visar i en kartläggning att elever från samhällsvetenskapsprogrammet utgör en vanlig rekryteringsbas för många branscher. Inom branscher som hotell, vård- och omsorg och transport kommer flera (22-26 %) av de unga sysselsatta idag från samhällsvetenskapsprogrammet. Samhällsvetenskapsprogrammet är även 4 Skolverket (2016). Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet. 5 SCB (2014). Trender och prognoser Skolverket (2016), Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet 7 Prop. 2008/2009:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. 8 En gymnasieutbildning för alla. Åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. SOU 2016:77. 9 (44)

10 Bakgrund vanligare bland personer verksamma inom handel, detta satt i relation till exempelvis handels- och administrationsprogrammet. 9 Att efterfrågan på handels- och administrationsprogrammet av branscherna minskat är något även gymnasieutredningen tar fasta på och föreslår att en inriktning med yrkesprofil (innehållandes karaktärsämnen inom handelsområdet) inom ramen för det högskoleförberedande ekonomiprogrammet. 10 Det är tydligt att gymnasievalet för ungdomar idag är en process som påverkas av många faktorer. Ungdomarna upplever i många fall svårigheter i att överblicka all tillgänglig information om gymnasievalet, vilket försvårar möjligheten till att göra väl underbyggda val. Inflytande från aktörer som föräldrar, kamrater, studie- och yrkesvägledning och annan skolpersonal väger sammantaget in i vilket gymnasieprogram de väljer. 11 Att elever på yrkesprogram aktivt måste välja till kurser för att få med sig grundläggande behörighet till högskolan är således en av flera faktorer som spelar in i elevernas gymnasieval, men långt ifrån den enda. Möjligheterna för eleverna att välja gymnasieprogram står i direkt relation med deras meritvärde från grundskolan, där elever på yrkesprogrammen generellt sett har lägre meritvärde än de elever som studerar ett högskoleförberedande program. Behörighetskraven skiljer sig även åt mellan programtyperna där yrkesprogrammen har ett krav på åtta godkända ämnen från grundskolan, i motsats till tolv för de högskoleförberedande programmen. Skolverket understryker i en kartläggning av vad som påverkar ungdomars gymnasieval att processen är mycket mångfacetterad. Gymnasieskolans struktur, och speciellt yrkesprogrammen, innebär en tydlig precisering mot arbetsmarknadens branscher och yrken. Differentieringen inom yrkesprogrammen är naturligt starkare än inom de högskoleförberedande programmen som av eleverna ofta upplevs som mer öppna. 12 För elever som upplever att de känner sig osäkra på vilket gymnasieprogram de ska välja är det ofta lättare att välja ett högskoleförberedande program då detta val ofta ses som ett sätt att maximera framtida valmöjligheter. Gymnasievalet är ett val som även i stor grad styrs av normer. Inom yrkesprogrammen råder en sned fördelning mellan flickor och pojkar. Nästan samtliga elever på VVS- och fastighetsprogrammet, el- och energiprogrammet är pojkar medan flickor i högre utsträckning återfinns inom hantverksprogrammet och dess olika inriktningar. Gymnasievalet som en 9 Skolverket (2016). Arbetslivet efter skolan. Arbetsledares bedömning av unga medarbetares kompetens och inom vilka branscher unga arbetar 10 En gymnasieutbildning för alla. Åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. SOU 2016: Skolverket (2012). Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet. 12 Ibid. 10 (44)

11 Bakgrund sorterande process är tydligast på yrkesprogrammen där endast ett fåtal ungdomar söker sig till ett program som domineras av motsatt kön. 13 Linköpings fristående och kommunala gymnasieskolor är en del av hela regionens gymnasiemarknad. Som en av de större städerna i regionen attraherar Linköping många elever från de omkringliggande kommunerna. Läsåret 2017/18 finns 13 friskolor i Linköping där flertalet erbjuder olika yrkesprogram. Skolverket genomförde under 2013 en kartläggning i syfte att undersöka hur elevernas villkor inför gymnasievalet påverkas av marknadsutvecklingen inom den svenska skolsektorn. I rapporten lyfts Linköping fram som ett exempel på en regional utbildningsmarknad vilket i förlängningen tydligt inverkar elevernas gymnasieval. 14 Utifrån ett antal intervjuer med elever konstateras att det stora utbudet i Linköping (och Östgötaregionen som helhet) medför att valmöjligheterna av vissa elever kan uppfattas som överväldigande. Omfattningen och karaktären av vägledningen inför gymnasievalet uppfattas även olika av flertalet av de intervjuade. Elevernas erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen är att den kan anta ett lokalt, regionalt eller nationellt fokus på vägledningen, där variationer finns från fall till fall. Den stora mängden information som erbjuds vid gymnasiemässorna upplevs även som svår att överblicka. 15 I Linköping finns det ett flertal skolor som erbjuder samma gymnasieprogram vilket medför att eleverna kan välja mellan olika alternativa skolor, både kommunala och fristående. Totalt uppgick antalet möjliga val till årskurs 1 läsåret 2017/18 till 84. I Skolverkets kartläggning framkommer att den enskilda skolans rykte därför i hög utsträckning är avgörande för Linköpingselevers val av utbildning. En skolas rykte utgörs i stort av elevernas egna uppfattningar om undervisningens utförande och kvalitet men även uppfattningar om sociala relationer mellan elever och lärare. Studie- och yrkesvägledarna förmedlar i kartläggningen även att valet av gymnasieskola bland eleverna ofta handlar om särskilda värden kring vilken skolkultur som de vill identifiera sig med Yrkesutbildningar - nationella utredningar och förslag Mot bakgrund av den nationella utvecklingen inom yrkesutbildningarna i förhållande till arbetsmarknadens behov gav regeringen i februari 2015 en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag för att stärka den gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. 16 Utredningen resulterade i rapporten Välja yrke som överlämnades i november Utredningen presenterar ett flertal åtgärder i syfte att stärka yrkesutbildningarna: Kunskaper om arbetslivet underlättar gymnasievalet 13 Skolverket (2014). Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet. 14 Skolverket (2013). Det svåra valet. Elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader. 15 Ibid. 16 Regeringskansliet (2015). Kommittédirektiv 2015:15. Tilläggsdirektiv till yrkesprogramsutredningen 11 (44)

12 Bakgrund o Förtydligande av grundskolans läroplan och kursplaner gällande kunskaper om arbetslivet. o Alla elever i grundskolan ska ges möjlighet till praktisk arbetslivsorientering (prao), antingen på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. o En utökad statlig satsning på yrkestävlingar Åtgärder för ökad samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden o Förtydliga och förstärk de nationella programråden o Inrätta ett nationellt råd för yrkesutbildning o Statligt stöd till lokal och regional samverkan i form av statsbidrag o Möjliggöra för nationella programråd och branschorganisationer att bistå Skolinspektionen i granskning och tillsyn av yrkesprogrammen Försöksverksamhet med branschskolor Lösningar på matchningsproblematiken behöver även sökas utanför gymnasieskolan o Ökad regional samverkan om yrkesvux o Fler behöriga till yrkeshögskolan genom möjlighet till behörighetskomplettering inom framförallt ramen för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. 17 I början av 2015 tillsattes den nationella Gymnasieutredningen. 18 Utredningens direktiv spänner över flertalet områden inom gymnasieskolan. Utifrån den statliga styrningen av gymnasieskolan återfinns i slutbetänkandet ett antal förslag med bäring på yrkesprogrammen: Högskolebehörigheten o Rätten för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som leder till grundläggande högskolebehörighet bör stärkas. Utredningen föreslår att de kurser som leder till grundläggande behörighet ska naturligt ingå i alla yrkesprogram, med en möjlighet för eleven att välja bort dessa. o Eleverna ska ha rätt att läsa utökat program för att läsa kurser som leder till särskild behörighet eller yrkeskurser. Enhetliga behörighetskrav till nationella program o Utredningen föreslår att samma behörighetskrav om 12 godkända ämnen ska gälla för yrkesprogram och högskoleförberedande program. Yrkesutgångar på de högskoleförberedande programmen o Utredningen föreslår att en inriktning med kurser i karaktärsämnen mot handelsområdet införs på ekonomiprogrammet, men även kurser från industritekniska 17 SOU 2015:97. Välja yrke. 18 SOU 2016:77. En gymnasieutbildning för alla. Åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. 12 (44)

13 Nulägesbeskrivning och prognos programmet inom ramen för teknikprogrammet. Ett av yrkesprogramutredningens förslag var att inrätta en försöksverksamhet med branschskolor. Att andelen elever som väljer att läsa ett yrkesprogram har minskat sedan införandet av GY11 samtidigt som elevkullarna har blivit mindre har inneburit stora utmaningar för skolhuvudmännen nationellt i att upprätthålla ett allsidigt utbud inom gymnasieskolan. Programmen i gymnasieskolan har sedan 2011 minskat i geografisk spridning där flera kommuner har tvingats att lägga ner utbildningar som en följd av för få sökande. Detta har framförallt drabbat yrkesutbildningarna där flera av programmen har mycket små elevunderlag, nedläggning av dessa program påverkar kompetensförsörjningen negativt i många regioner. Den 23 mars 2017 överlämnade regeringen en proposition gällande försöksverksamhet med branschskolor till riksdagen. 19 Bakgrunden till förslaget beskrivs i propositionen: Varje kommun ansvarar för att ungdomar i kommunen erbjuds en gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på respektive utbildning ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. För att upprätthålla ett brett utbildningsutbud kan kommunerna, förutom att erbjuda utbildning som de själva anordnar, erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt ett samverkansavtal med en annan kommun eller ett landsting. Kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett samverkansområde för utbildningen (15 kap. 30 skollagen). En konsekvens av detta är dock att en del utpendlingskommuner har avvecklat eller minskat den egna gymnasieverksamheten. Även om elever i teorin har tillgång till ett brett utbud av utbildningar kan emellertid samverkansområdets geografiska storlek, hemkommunens läge i förhållande till övriga kommuner samt infrastrukturens utbyggnad begränsa elevernas faktiska tillgång till hela samverkansområdets utbud. 20 Tanken är att gymnasieeleverna ska kunna läsa huvuddelen av sin utbildning på en gymnasieskola i sin hemkommun, men där vissa yrkeskurser kommer att ges på en branschskola reglerad via avtal om entreprenad med hemkommunen. Den undervisning som ska få utföras av branschskolor är inom yrkesområden där arbetsbrist föreligger, eller utbildningar med litet elevunderlag. Försöksverksamheten med branschskolor föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 med tillämpning från och med läsåret 2018/19. 3 Nulägesbeskrivning och prognos 3.1 Linköpings gymnasieskolor Det totala antalet elever som går i gymnasieskolan i Linköping uppgår läsåret 2016/17 till elever fördelade på Linköpings 18 gymnasieskolor. Antalet 19 Prop. 2016/17:161. En försöksverksamhet med branschskolor 20 Ibid. 13 (44)

14 Nulägesbeskrivning och prognos elever på de kommunala skolorna uppgår till Av samtliga elever som går i gymnasieskolan i Linköping går cirka 63 % i någon av de kommunala skolorna, medan cirka 31 % går i friskolor och cirka 5 % på Vretagymnasiet där Region Östergötland är huvudman. Elevantal kommunala gymnasieskolor läsåret 2016/ ALG Berzeliusskolan Birgittaskolan Folkungaskolan Katedralskolan De totalt eleverna på Linköpings kommunala gymnasieskolor är fördelade enligt ovan där Katedralskolan läsåret 2016/17 är den skola med flest elever Antal elever per huvudman läsåret 2016/ Kommunala Fristående Region Östergötland (Vreta) 6662 Samtliga elever Andel elever per programtyp läsåret 2016/17 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 59% Högskoleförberedande program 29% Yrkesprogram 13% Introduktionsprogram Sett till samtliga elever i gymnasieskolan i Linköping går 59 % ett högskoleförberedande program, 29 % ett yrkesprogram och resterande 13 % återfinns på något av de fem introduktionsprogrammen. 14 (44)

15 Nulägesbeskrivning och prognos Kommunerna i Östergötland har sedan flera år tillbaka ett samverkansavtal för utbildningar inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Samverkansavtalet syftar till att regionen som helhet ska kunna erbjuda ett stort utbud av utbildningar. Elever från de kommuner som ingått avtalet konkurrerar om gymnasieplatser på lika villkor oavsett hemkommun och kan således fritt söka bland regionens samlade utbildningsutbud. För de mindre kommunerna i regionen är samverkansavtalet avgörande för att kunna uppfylla det lagstadgade kravet om att erbjuda gymnasieskola. 21 Avtalet möjliggör även för mindre kommuner att deras elever får tillgång till ett större utbud av utbildningar. Länets fristående gymnasieskolor är per automatik riksrekryterande och elever antas på lika villkor oavsett hemkommun. Inpendling till Linköpings kommunala Elevfördelning gymnasieskolor, Linköpingselever antal och andra april 2017 kommuner % Linköpingselever 72% Elever från andra kommuner Övriga kommuner Finspång Valdemarsvik Vimmerby Vadstena Västervik Boxholm Ödeshög Tranås Norrköping Åtvidaberg Kinda Motala Mjölby Som en av de större städerna i regionen attraherar Linköping ett stort antal elever från de närliggande kommunerna. Av de totalt elever som går i gymnasieskolan i Linköping kommer stycken (28 %) från andra kommuner. Bland de inpendlande eleverna går 44 % i kommunala skolor, 40 % i fristående skolor samt övriga på Region Östergötland (Vretagymnasiet). Den största andelen inpendlande elever till de kommunala gymnasieskolorna kommer ifrån de närliggande kommunerna där Mjölby, Motala, Kinda och Åtvidaberg står för de största antalen. 21 Skollagen (2010:800). 15 kap (44)

16 Nulägesbeskrivning och prognos 100% Andel elever per typ av huvudman 80% 60% 40% 20% 0% Linköpingselever Elever från andra kommuner Kommunala gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Region Östergötland (Vreta) Utifrån ovanstående diagram kan även utläsas att Linköpingselever i större utsträckning väljer att gå i kommunala gymnasieskolor (70 %). Segregationsmått 2016/17 (andel elever, %) Andel flickor Andel elever med utländsk bakgrund Andel elever med högutbildade föräldrar 75,7 71,9 65,6 66,8 60,8 57, ,1 39,2 38,5 34,0 26,7 25,0 27,7 28, ,2 52 ALG Berzeliusskolan Birgittaskolan Folkungaskolan Katedralskolan Linköping totalt De fem kommunala gymnasieskolorna skiljer sig tydligt åt vad gäller de tre nationella nyckeltalen andel flickor, andel elever med utländsk bakgrund och andel elever med högutbildade föräldrar. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat på flera skolor sen föregående läsår sedan språkintroduktion fördelades ut på flera av enheterna. Könsfördelningen skiljer sig tydligt mellan de kommunala enheterna där Folkungaskolan står ut med en högre andel flickor jämfört med de andra skolorna, detta satt i relation till Berzeliusskolan där huvuddelen av eleverna är pojkar Utbud gymnasie- och gymnasiesärskola Inför läsåret 2017/18 finns det totalt 19 gymnasieskolor i Linköping. Förutom de fem kommunala skolorna finns 13 fristående gymnasieskolor samt Naturbruksgymnasiet i Region Östergötlands regi. 22 Skolverkets definitioner: Andel med utländsk bakgrund (%) Utländsk bakgrund innebär att eleverna är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Elever som saknar uppgift om personnummer räknas i denna statistik till elever med utländsk bakgrund, Andel med högutbildade föräldrar (%) Elever vars föräldrars högsta utbildning är eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng. 16 (44)

17 Nulägesbeskrivning och prognos De flesta av nationella gymnasieprogrammen erbjuds på fler än en skola. Det enda program av de totalt 18 nationella gymnasieprogram som ej erbjuds av någon huvudman i Linköping är hotell- och turismprogrammet. I Linköping finns även två riksrekryterande utbildningar; spetsutbildning inom naturvetenskap på Berzeliusskolan samt flygteknikerutbildningen på Anders Ljungstedts gymnasium. Övriga undantag från nationella program i utbudet är International Baccalaureate på Katedralskolan och särskilda varianter med waldorfinriktning inom det estetiska och det naturvetenskapliga programmet på Björkö Fria Gymnasium. Tre av huvudmännen erbjuder nationella idrottsutbildningar (NIU): Kommunala gymnasieskolor erbjuder NIU inom: Ishockey i samarbete med LHC (pojkar), konståkning i samarbete med Linköpings Konståkningsförening och golf i samarbete med Landeryds Golfklubb. Fria Läroverken erbjuder NIU inom: Innebandy, handboll, fotboll och ishockey i samarbete med LHC (flickor). Naturbruksgymnasiet erbjuder NIU inom: Ridsport. Utbildningsutbud gymnasieskolorna i Linköping läsåret 2017/18 Program Kommunala/landsting gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Barn- och fritidsprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium Fria Läroverken Bygg- och anläggningsprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium Hagströmska, Praktiska gymnasiet Ekonomiprogrammet Folkungaskolan, Katedralskolan Fria Läroverken, Jensen gymnasium, Klara Gymnasium, Thoren Business School, Drottning Blankas Gymnasieskola El- och energiprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium Framtidsgymnasiet, MTU Gymnasium, Praktiska gymnasiet, Realgymnasiet, Yrkesgymnasiet Estetiska programmet Folkungaskolan Björkö Fria Gymnasium, Klara Gymnasium, MTU Gymnasium Flygteknikerutbildningen Anders Ljungstedts gymnasium Fordons- och transportprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium, Naturbruksgymnasiet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium, Naturbruksgymnasiet Hagströmska, Praktiska gymnasiet, Yrkesgymnasiet Klara Gymnasium, Thoren Business School, Yrkesgymnasiet Praktiska gymnasiet, Yrkesgymnasiet Humanistiska programmet Katedralskolan Industritekniska programmet Anders Ljungstedts gymnasium Framtidsgymnasiet International Baccalaureate Katedralskolan Naturbruksprogrammet Naturbruksgymnasiet Praktiska gymnasiet, Realgymnasiet Naturvetenskapsprogrammet Berzeliusskolan, Birgittaskolan, Katedralskolan Björkö Fria Gymnasium, Fria Läroverken, Klara Gymnasium 17 (44)

18 Nulägesbeskrivning och prognos Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium Birgittaskolan, Folkungaskolan, Katedralskolan Fria Läroverken, Jensen gymnasium, Klara Gymnasium, Thoren Business School, Drottning Blankas Gymnasieskola Teknikprogrammet Berzeliusskolan Framtidsgymnasiet, Fria Läroverken, LBS Kreativa Gymnasiet, Realgymnasiet VVS- och fastighetsprogrammet Anders Ljungstedts gymnasium Praktiska gymnasiet, Yrkesgymnasiet Vård- och omsorgsprogrammet Birgittaskolan Yrkesgymnasiet, Drottning Blankas Gymnasieskola Gymnasiesärskolan består av nio nationella program och ett individuellt program. På de kommunala skolorna är gymnasiesärskolan förlagd till två enheter, Berzeliusskolan och Anders Ljungstedts gymnasium. Läsåret 2017/18 erbjuds följande gymnasiesärskoleprogram på de kommunala gymnasieskolorna: Anders Ljungstedts gymnasium programmet för administration, handel och varuhantering programmet för fastighet, anläggning och byggnation programmet för fordonsvård och godshantering programmet för hotell, restaurang och bageri programmet för hälsa, vård och omsorg Berzeliusskolan programmet för estetiska verksamheter programmet för samhälle, natur och språk individuellt program På Vretagymnasiet (Naturbruksgymnasiet) erbjuds även det nationella gymnasiesärskoleprogrammet för skog, mark och djur. 3.3 Elevdemografi Antalet elever i gymnasieskolan har de senaste 12 åren minskat kraftigt där ett en lägstanivå nåddes läsåret 2015/16 med elever. Läsåret 2005/06 gick elever i de kommunala gymnasieskolorna i Linköping, inkluderat elever från andra kommuner. Nuvarande läsåret har elevantalet återigen börjat öka där det totalt nu finns elever på någon av de fem kommunala gymnasieskolorna. 18 (44)

19 Nulägesbeskrivning och prognos Totalt elevantal kommunala gymnasieskolor i Linköping Den demografiska nedgången av elever inom gymnasieskolan har inneburit att bildningsnämnden under flera år behövt anpassa lokalbeståndet utifrån ett sjunkande elevantal. Prognos - samtliga elever kommunala gymnasieskolor (lokalbehov) Ovanstående diagram utgör en prognos av samtliga elever i kommunala gymnasieskolor, vilket även innefattar inpendlande elever från andra kommuner. I prognosen ingår inte asylsökande elever uppgår dessa till cirka 200 elever. Prognosen utgör ett underlag för bildningsnämndens sammantagna behov av utbildningsplatser. Vid planering av framtida utbildningsplatser inom gymnasieskolan i Linköping behöver även inpendling beaktas mot bakgrund av Östergötlands samverkansavtal för gymnasie- och gymnasiesärskola. 19 (44)

20 Nulägesbeskrivning och prognos Prognos - totalt antal Linköpingselever (finansieringsbehov) Ovanstående diagram visar en prognos över det totala antalet Linköpingselever, oavsett vilken skola de går i. Prognosen beskriver Linköpings kommuns finansieringsbehov, detta innebär samtliga Linköpingselever i kommunala och fristående gymnasieskolor i Linköping samt Linköpingselever som går i gymnasieskolan i andra kommuner och på Region Östergötlands utbildningar på Naturbruksgymnasiet. Under den kommande 10-årsperioden prognostiseras en relativt stor elevökning inom gymnasieskolan där bildningsnämnden behöver tillskapa nya utbildningsplatser. 3.4 Sökbild och platsantal Den 1 maj avslutades årets omvalsperiod inför årskurs 1 läsåret 2017/18. Omvalsperioden är den period efter den preliminära antagningen då eleverna har möjlighet att ändra sin ansökan och de som elever som ännu inte gjort någon ansökan har möjlighet att göra en. Efter omvalsperioden har elever sökt ett nationellt program eller ett programinriktat introduktionsprogram i första hand på någon skola belägen i Linköpings kommun. Av de sökande kommer 70 % från Linköpings kommun. Detta är en högre andel än tidigare år väljer att studera på hemorten. En annan förändring mot tidigare år är att en större andel har valt en fristående skola i första hand och att en större andel valt ett yrkesförberedande program i första hand. Huvudman 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lå 14/15 Lå15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Kommunala skolor Fristående skolor Region Östergötland 20 (44)

21 Nulägesbeskrivning och prognos Ovan visas andel slutligt förstahandssökande fördelat per typ av huvudman under de senaste fyra åren. Kommunala skolor har tappat andelar till fristående skolor. Det har under perioden tillkommit fler utbildningsalternativ på de fristående skolorna. Programtyp 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lå 14/15 Lå15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Yrkesprogram Högskoleförberedande program Ovan visas andel slutligt förstahandssökande fördelat per programtyp. Diagrammet visar att yrkesprogrammen ökar något igen efter den nedgång som har varit sedan gymnasiereformen Antal elever högskoleförberedande program 0 Lå 14/15 Lå15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Ekonomi Estetiska Humansitiska IB Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Ovan visas antal slutligt förstahandssökande fördelat per program för de högskoleförberedande programmen. Efter flera år av successivt fler sökande på ekonomiprogrammet och på teknikprogrammet får dessa program nu färre sökande. Naturvetenskapsprogrammet är nu det program med flest förstahandssökande. 21 (44)

22 Nulägesbeskrivning och prognos Antal elever vissa yrkesprogram Lå 14/15 Lå15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Industriteknik VVS- och fastighet Barn- och Fritid Flygteknik Restaurang- och livsmedel El- och energi Ovan visas antal slutligt förstahandssökande fördelat per program för hälften av yrkesprogrammen. Flera av programmen har ett ökande antal förstahandssökande. Framförallt har VVS- och fastighetsprogrammet en stor procentuell ökning. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har ett successivt sjunkande antal förstahandssökande. Programmet erbjuds endast på Anders Ljungstedts gymnasium. Antal elever vissa yrkesprogram Lå 14/15 Lå15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Hantverk Vård- och omsorg Bygg- och anläggning Handels- och administration Fordons- och transport Naturbruk Ovan visas antal slutligt förstahandssökande fördelat per program för hälften av yrkesprogrammen. I dagsläget är det förstahandssökande till platser på de kommunala skolorna. Det är ett överskott av plaster på de flesta yrkesprogram och ett underskott av platser på framförallt ekonomiprogrammet på Katedralskolan och Folkungaskolan, naturvetenskapsprogrammet på Katedralskolan och samhällsvetenskapsprogrammet på Katedralskolan. Det är ett mindre 22 (44)

23 Nulägesbeskrivning och prognos underskott på platser på högskoleförberedande program än tidigare år mestadels beroende på att Folkungaskolan har färre förstahandssökande. Högskoleförberedande program Antal platser och antal förstahandssökande per program läsåret 2017/18 Teknikprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet International Baccalaureate Humanistiska programmet Estetiska programmet, Musik Ekonomiprogrammet Antal förstahandssökande Platser Yrkesprogram Antal platser och antal förstahandssökande per program läsåret 2017/18 Vård- och omsorgsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Industritekniska programmet Hantverksprogrammet, Textil design Hantverksprogrammet, Stylist Hantverksprogrammet, Frisör Fordons- och transportprogrammet Flygteknik El- och energiprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Antal förstahandssökande Platser De två ovanstående diagrammen visar antalet platser mot antal förstahandssökande för kommunala gymnasieskolor läsåret 2017/18. De högskoleförberedande programmen teknikprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, IB-programmet och ekonomiprogrammet har fler sökande än tillgängliga platser. Trots årets ökning av sökande till yrkesprogrammen understiger antalet sökande på flera program antalet platser. VVS- och fastighetsprogrammet, frisör och stylist inom hantverksprogrammet, flygteknikerutbildningen och el- och energiprogrammet har inför läsåret 2017/18 fler sökande än platser. Det finns uppenbara svårigheter med att prognosticera antalet sökande per program då det är allt för många parametrar som avgör hur sökbilden för ett program blir. Många elever gör i förstahand inte ett programval utan ett skolval 23 (44)

24 Gymnasieskolan och då är det avgörande vilka program som erbjuds på den skola man vill gå på. Förutom att många elever gör skolval och inte programval så styr inte bildningsnämnden över hela det utbud som finns på skolmarknaden i Linköping. Många av de fristående skolorna har till Skolinspektionen ansökt om att få erbjuda fler program och flera nya skolor vill etablera sig i Linköping inför läsåret 2018/19. I samverkansområdet kan kommunerna även ta beslut som påverkar in- och utpendling av gymnasieelever. 4 Gymnasieskolan 4.1 Framtidens gymnasieskola Den kommande elevökningen inom gymnasieskolan samt utmaningar i form av Anders Ljungstedts gymnasiums framtid och byggandet av Nya Kungsberget innebär att gymnasieskolan i Linköping de kommande åren står inför ett relativt stort omställnings- och utvecklingsbehov. Skolpersonal och elever utgör en avgörande part vid kommande förändringar. Inom ramen för utredningsuppdraget genomfördes därför under våren 2017 ett antal aktiviteter i syfte att informera och fånga upp goda idéer från ett antal representanter inom skolan: Workshop med rektorer och enhetschefer på de kommunala gymnasieskolorna Enkätundersökning riktad till samtliga lärare inom gymnasieskolan samt övriga personalkategorier Enkätundersökning till nuvarande år 9 elever Fokusgrupp med fackliga representanter Fokusgrupper med lärare från samtliga nationella gymnasieprogram samt övriga personalkategorier på skolorna Fokusgrupp med gymnasieskolornas elevkårer Enkätundersökningar Personal på kommunala gymnasieskolor Enkätundersökningen distribuerades till samtlig personal på de kommunala gymnasieskolorna under våren 2017, totalt svarade 178 personer. Frågeställningarna i enkäten kretsade kring vad som kännetecknar en attraktiv skola, hur bildningsnämnden och skolan kan bidra till en minskad segregation, samverkan mellan nationella gymnasieprogram, lokalbehov mot bakgrund av modernisering och förändrade arbetssätt samt hur stora gymnasieskolor bör vara. I samband med enkäten fick även deltagarna möjlighet att anmäla intresse till att delta i fokusgruppssamtal. Flera svaranden i enkäten lyfter fram lokalernas utformning som en viktig aspekt av vad som kännetecknar en attraktiv skola. Andra kvalitativa delar kopplade till skolans lokaler som beskrivs är moderna ändamålsenliga 24 (44)

25 Gymnasieskolan undervisningslokaler för utbildningarna, modern utrustning, goda kommunikationsmöjligheter och närhet till centrum/resecentrum, ett bra skolbibliotek samt att skolornas lokaler behöver ge goda förutsättningar för det förändrade arbetssätt som följer av digitaliseringen. När det kommer till vad som gör en skola attraktiv för eleverna understryks även att skolans rykte och identitet i förhållande till andra skolor spelar stor roll vad gäller hur attraktiv den uppfattas. Att antalet elever som söker skolans utbildningar överstiger antalet platser som erbjuds ses både som en garant för skolans attraktivitet, men påverkar även skolans rykte och attraktivitet bland ungdomarna inför gymnasievalet. I enkätsvaren framkommer även att skolans inre organisation med ledning och övrig personal enligt de svarande spelar en avgörande roll för skolans attraktivitet. Även frågor kopplade till arbetsmiljö och trygghet återkommer vid beskrivningar av vad som inverkar på huruvida en skola uppfattas av elever och personal. Personal kommunala gymnasieskolor Vilken storlek på skola tycker du är optimal? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 7,7% Upp till 300 elever 20,1% elever 30,8% elever 25,4% elever 7,7% elever 4,7% 3,6% elever 2000 elever eller mer I enkäten tillfrågades även personalen vilken storlek på skola som de ansåg vara optimal. Ur ovanstående diagram kan utläsas att flertalet av de tillfrågade anger att en skola i spannet elever är optimal, lärare och övriga personalkategorier menar således att en mindre gymnasieskola är att föredra. Detta går att ställa i relation till hur stora skolenheter som idag finns inom gymnasieskolan där flera av enheterna har ett elevantal kring 1000 elever. Digitaliseringen av gymnasieskolan återfinns ett flertal gånger som en utmaning i de svar som rör moderniseringsbehov av programmen. Utmaningarna utgörs dels av personalens behov av kompetensutveckling för att till fullo kunna hänga med i utvecklingen av digitala verktyg för lärande. Digitaliseringen ses även utifrån ett helhetsperspektiv där grundskolan i många fall kommit längre i utvecklingen och att det är av vikt att lärarna ges förutsättningar till att öka sin kunskap om digitala verktyg och hjälpmedel för lärande. En återkommande synpunkt från skolorna är även att infrastrukturen i form av exempelvis nätverkskapacitet, möjlighet till laddning av mobila enheter samt interaktiva tavlor utgör viktiga förutsättningar för att digitalisera undervisningen. Inom yrkesprogrammen återfinns även krav på att anpassa undervisningens innehåll och metodik mot bakgrund av den digitala utvecklingen inom respektive bransch, i olika utsträckning. 25 (44)

26 Gymnasieskolan Vid utformning av nya lokaler för yrkesprogram understryks även att utbildningslokalerna behöver anpassas enligt branschstandarder för att utbildningen i så stor utsträckning som möjligt ska spegla ungdomarnas kommande arbetsliv. Lokalutformningen spelar en viktig roll för utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans utifrån ett kvalitetsperspektiv. Flera av de befintliga gymnasieskolorna är gamla och lokalerna upplevs ofta mindre flexibla vad gäller olika rumstyper. Grupprum och tillgång till olika storlekar på klassrum lyfts i enkätsvaren fram som viktiga delar vid planering av framtida skollokaler. Även okonventionella lokaltyper i form av centrala gemensamma ytor för workshops, samverkan och kreativt skapande oberoende av program lyfts fram som exempel på moderna lokalutformningar inom skolan. En hög beläggningsgrad på gymnasieskolorna anses motverka flexibel lokalanvändning bland lärarna, då detta innebär att extra lokaler måste finnas vid behov. Representanter från vissa program påvisar vikten av att det fortsatt finns tillgång till datorsalar då Chromebooks inte fullt täcker samtliga behov som inom alla kurser och program. Respondenterna lyfter även fram vikten av bra utformade lärararbetsplatser. På yrkesprogrammen efterfrågas närhet mellan teorisalar för gymnasiegemensamma ämnen och yrkessalarna i syfte att ge goda förutsättningar till infärgning mellan utbildningarnas teoretiska och praktiska delar. I enkäten för lärare och övriga personalkategorier ställdes även frågan kring hur segregationen inom gymnasieskolan i Linköping kan motverkas. Flertalet av de tillfrågade tar upp problematiken som följer av att yrkesprogrammen i stor utsträckning är centrerade på en gymnasieskola (undantaget Birgittaskolan). Yrkesprogrammen har inte samma behörighetskrav som de högskoleförberedande och skiljer sig vad gäller lägsta meritvärde i gymnasieantagningen. Elever med låga meritvärden från år 9 återfinns i regel på yrkesprogrammen. Genom att blanda yrkesprogram och högskoleförberedande program blandas elever med olika studiebakgrund vilket antas bidra till en minskad segregation mellan gymnasieskolorna. Även spridning av introduktionsprogrammen lyfts fram som en åtgärd för att minska segregationen inom gymnasieskolan, där flera refererar till bildningsnämndens beslut om att förlägga språkintroduktion på flera av gymnasieskolorna. Skolornas respektive programutbud anses här även påverka skolans status bland gymnasieungdomarna. En ytterligare åtgärd för att minska segregationen inom gymnasieskolan är att öka samverkan mellan kommunens gymnasieskolor, exempelvis genom att låta elever läsa kurser på andra skolor inom ramen för det individuella valet. Vissa av gymnasieprogrammen har ojämn könsfördelning, insatser i marknadsföring för att locka exempelvis flickor till teknikprogrammet ses som önskvärt i syfte att minska segregationen. Samlokalisering och kombinationer av gymnasieprogram över programtypsgränserna ses som ett sätt att minska segregationen, men även att det finns mervärden av att vissa program är förlagda på samma skola vad gäller samverkan. Här återfinns exempel på kombinationer som teknikprogrammetflygteknikerutbildningen-industritekniska programmet, ekonomiprogrammethandels- och administrationsprogrammet, naturvetenskapliga programmetvård- och omsorgsprogrammet med flera. 26 (44)