Kallelse Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: onsdag 24 april 2019 kl. 13:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset, Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen Ärenden 4 Redovisning av rapport - Förslag till samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus 2018/36 Stig Fredriksson, Aheru AB Kl Kommunstyrelsens uppsiktsplikt - AB Edethus 2019/195 Andreas Nelin, ordf Bert Åkesson, vice ordf Lars Wijkmark, AB Edethus Kl Redovisning av kostnad per brukare för verksamheterna vård och omsorg om äldre, omsorg om personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg 7 Omsorgsnämndens arbete med verksamhetsoch ekonomistyrning 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Omsorgsnämnden 2018/519 Simon Lundin, Ensolution AB Lotte Mossudd, socialchef Jörgen Karlsson, ekonomichef Kl /430 Lotte Mossudd, socialchef Jörgen Karlsson, Kl /195 Lars Ivarsbo, ordf Vesna Källström, vice ordförande Lotte Mossudd, socialchef Kl

2 9 Uppföljning avtal med Folkets hus 2018/271 Linus Westerlund, ordf Peter Lodin, vice ordf Anton Johansson, verksamhetschef Kl Utbildningsnämndens arbete med verksamhetsoch ekonomistyrning 11 Nytt vägnamn i Göta för nytt planerat bostadsområde 2018/429 Leif Gardtman, bildningschef Kl /10 Karin Holmström, planerings- och exploateringschef Kl Markanvisningstävling på södra Stallgärdet 2019/175 Karin Holmström, planerings- och exploateringschef Kl Detaljplan-Lillmaden /73 Karin Holmström, planerings- och exploateringschef Kl Svar på motion om arrendeavtal för Nygårds ryttarsällskap 2018/26 Karin Holmström, planerings- och exploateringschef Kl Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2019/180 David Morgardt, säkerhetschef Kl Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken 17 Begäran om utökat investeringsanslag för inköp av ipads och datorer till skolan 2019/164 Kristian Nordström, miljöchef Kl /173 Jörgen Karlsson, ekonomichef Kl Budgetuppföljning januari-mars /174 Jörgen Karlsson, ekonomichef Kl

3 sid Fråga om att tillskjuta medel till Södra Bohusläns räddningstjänstförbund 2019/160 Jörgen Karlsson, ekonomichef Kl Svar på motion om Inlandsön 2018/24 Maria Olegård, administrativ chef 21 Initiativärende om IS-resenärer 2019/ Initiativärende om sammanträdesarvode för fullmäktiges ledamöter 2019/ Redovisning av delegeringsbeslut 24 Anmälan av inkomna skrivelser 25 Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund 26 Information från SOLTAK Julia Färjhage (C) Ordförande 3 sid 3/3

4 Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus AHERU strategi, styrning och ledning AB December

5 2 PM December 2018 Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus 1. Bakgrund Lilla Edets kommuns helägda bolag AB Edethus äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bostäder, industrilokaler och exploateringsmark. Bolaget förvaltar även externt ägda fastigheter. Bolaget är etablerat i lokaler belägna i Göta med både ledning, administration och fastighetsservice. I en motion från Jörgen Andersson och Fredrik Hermansson (c) föreslås att AB Edethus ledning och administration ska flyttas till kommunhuset och att administrationen mellan kommunen och bolaget samordnas. I ett svar från bolagets VD på styrelsens uppdrag anges sammanfattningsvis att nackdelarna enligt bolagets mening vida överträffar fördelarna med de förslag som finns i motionen; främst vad gäller lokalmässig samordning. Kommunchefen har givit undertecknad i uppdrag att göra en extern analys av ärendet. Detta är uppdragets slutrapport. 2. Sammanfattande rekommendationer Motionens textdel omfattar frågeställningar som är bredare än de yrkanden som motionen innehåller. Denna PM behandlar såväl yrkandena som det bredare perspektivet vars relevans även bekräftats av de kontakter som tagits i beredningen. Följande rekommendationer ges och kommenteras djupare under avsnitt 5. Se över och uppdatera ägardirektiv och även bolagsordning. Nuvarande formuleringar är dock tillräckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen. Ta fram en lokalförsörjningsprocess avseende kommunens verksamhetslokaler som tydliggör beställarrollen/kundrollen och utförarrollen/fastighetsägarrollen och med en tydlig gränsdragningslista. Ta fram processen i samverkan men tydlig tidplan för framtagning och beslut samt med punkter för uppföljning. Det är väsentligt att den överenskomna lokalförsörjningsprocessen kommuniceras AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 2 5

6 3 internt i kommunen med alla som i sin roll har kontakter med Edethus och lika viktigt är att Edethus alltid agerar i enlighet med processen. Lyft de spänningar i relationen mellan kommunen och bolaget som redovisas i motionen och som även framkommit i beredningen av ärendet. Gör detta vid ett tidigt samråd 2019 mellan kommunledning och bolagsledning på presidienivå. Värdera gemensamt och ta fram en konkret plan för åtgärder för identifierade områden som följs upp under året. VD för Edethus bör vara ledamot i kommunchefens ledningsgrupp. Pröva under första halvåret 2019 och utvärdera därefter. Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för Edethus till kommunhuset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastighetsservice samordnade i vardagen. Motionens förslag om flyttning av administrationen till kommunhuset föreslås därför inte genomföras. Ta initiativ till en process i samverkan med kommunen och Soltak AB kring administrativa system för fastighetsbolag. Utveckla lösningarna i samverkan med övriga ägarkommuner och arbeta med flera års sikt. Låt organisatoriska förändringar och graden av samordning på personnivå bli en följd av hur stödsystemen byggs upp. Samordning så långt det är möjligt har stöd i gällande ägardirektiv och kräver egentligen inga nya beslut men däremot en konkret genomförandeplan och uppföljning. 3. Motionen Den aktuella motionen föreslår dels att AB Edethus ledning och administration flyttas till kommunhuset och dels att administrationen för AB Edethus och Lilla Edets kommun samordnas. Den motiverande motionstexten behandlar dock ett väsentligt bredare perspektiv än de konkreta förslagen och indikerar motsättningar när det gäller roller och samordning som bör värderas utifrån fler aspekter än fysisk lokalisering och samordning av administration. Motionärerna skriver: Idag går mycket energi åt från både kommunens och bolagets sida, att reda upp saker som man inte är överens om. Det handlar om allt från hyresnivåer för lokaler med kommunal verksamhet, bygglov och detaljplaner till försäljningar och upphandlingar. Men tanken är ju inte att kommunen och bolaget ska träta om saker tanken är att tillsammans och gemensamt ska jobba mot samma mål; nämligen bästa möjliga för kommunens invånare. Kommunen behöver knyta AB Edethus närmare sig. AB Edethus är en del av kommunen och ska fungera som vilken annan del av förvaltningen som helst inte som en satellit. Genom att flytta in AB Edethus under kommunens tak sparar vi dels pengar på samordnad administration, såsom ekonomi och upphandling, men förtydligar även styrningen av bolaget. AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 3 6

7 4 4. Bolagets svar I ett svar som Edethus VD har skrivit på styrelsens uppdrag kommenteras även det bredare perspektivet. Bolaget anser att det har funnits stort behov av en samordnat lokalansvarig i kommunen och att samarbetet kring kommunala lokaler fungerat mycket väl när en sådan har verkat. Bolaget anser att det ligger i sakens natur att det kan finnas olika utgångspunkter i processer kring bygglov och detaljplaner. Bolagets yttrande kommenterar även översiktligt frågan om bolagsstyrning och skriver dels att styrelsen är tillsatt att självständigt utöva förvaltning av bolagets angelägenheter men samtidigt att bolaget självklart ska agera i samråd med ägaren. I de konkreta förslagen som motionen innehåller kommenterar bolaget främst frågan om eventuell lokalmässig samordning. Man säger dels att en flytt till kommunhuset kan innebära vissa besparingar av ytor och personal. Man anser dock att en flyttning skulle innebära en splittring av personalen i två grupper, att det sannolikt inte finns plats i kommunhuset samt att hyresnivån där är väsentligt högre än för nuvarande lokaler. När det gäller samordning av personal anser bolaget att det finns skillnader i lagstiftning och regelverk för en kommun respektive ett bolag som gör att ingen samordningseffekt i princip skulle uppnås då befintlig personal behövs i aktiebolaget. Bolaget lyfter även fram bland annat att servicen till bostadshyresgäster uppfylls via bolagets Bobutik i centrum, att nuvarande lokalisering är lättillgänglig med p-platser samt att man vid en flytt skulle riskera att stå med nuvarande lokaler tomma på grund av låg efterfrågan. Avslutningsvis skriver Edethus i sitt svar följande: Sammanfattningsvis kan det konstateras att nackdelarna med en flytt vida överstiger fördelarna. 5. Analys och rekommendationer I arbetet med denna pm har undertecknad utöver att ta del av skriftligt underlag även samrått med VD för Edethus samt med kommunchefen och ekonomichefen i Lilla Edets kommun. Jag har gått igenom bolagets organisation och bemanning, nuvarande administrativa stödsystem samt även haft en dialog med VD för Soltak AB då detta bolag tagit över driften av ett antal administrativa system för kommunen. Först ska konstateras att det är ägaren som styr graden av självständighet och ramar för ett helägt bolag och kommunstyrelsen har ett uppsiktsansvar som även omfattar bolag. Edethus styrs på övergripande formell nivå av följande styrdokument: bolagsordning, ägardirektiv, mål och resursplan samt av eventuella avtal mellan kommun och bolag. En viktig del av styrningen sker även på informella sätt genom i första hand de dialogprocesser som finns. Ägardirektivet för bolaget (som då hette Lilla Edets Industri och Fastighets AB) fastställdes av kommunfullmäktige Av ägardirektivet framgår bland annat följande: Kommunen och bolaget ska samarbeta för kommunens utveckling samt för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Bolaget ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn som utgår från koncernnytta för hela kommunkoncernen. Samordning av upphandlingar AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 4 7

8 5 samt stödfunktioner och system ska ske där detta är möjligt samt fördelaktigt för kommunkoncernen som helhet. Beträffande samråd och rapportering säger ägardirektivet följande: Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppsiktsplikt över kommunala hel- eller delägda bolag. Bolaget ska hålla kommunstyrelsen väl informerad om sin verksamhet och utveckling. Kommun- och bolagsledningen ska genomföra regelbundna samråd i strategiska frågor. Kallelse till dessa samråd sker genom kommunen. Ägardirektivet innehåller således dels en grundstruktur för samråd i strategiska frågor och dels tydliga direktiv om samordning av upphandlingar, system och stödfunktioner. I detta avseende är det inte nödvändigt att göra förändringar i de skrivna styrdokumenten. Däremot är det av andra skäl lämpligt att göra en översyn och uppdatering av ägardirektivet under 2019 mot bakgrund av bland annat vissa förändringar i bolagets verksamhet. I det sammanhanget bör även behovet av en eventuell uppdatering av bolagsordningen belysas. Se över och uppdatera ägardirektiv och även bolagsordning. Nuvarande formuleringar är dock tillräckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen. Motionstexten lyfter tydligt fram att motionärerna anser att det finns brister i samsyn och samarbete mellan bolaget och kommunen. Bolaget säger å sin sida i sitt svar att det är naturligt att det finns olika perspektiv på frågor, att bolaget styrs av aktiebolagslagen och att styrelsen har ett självständigt ansvar att förvalta bolagets angelägenheter. I de dialoger jag har fört stärks bilden av att det finns brister i samsyn och olika synpunkter kring bolagets självständighet. Det finns bland annat tydliga förbättringsområden när det gäller rollfördelning och processer kring kommunens lokalförsörjning. Bolaget anser att det finns oklarheter kring vilka i kommunen som har beställningsrätt avseende kommunens verksamhetsfastigheter och kommunen ser otydligheter i bolagets agerande kring bland annat gränssnitt i ansvarsfrågor. En ny och tydlig lokalförsörjningsprocess bör därför tas fram i samverkan för att minimera oklarheter och tydliggöra ansvar och gränslinjer. Ta fram en lokalförsörjningsprocess avseende kommunens verksamhetslokaler som tydliggör beställarrollen/kundrollen och utförarrollen/fastighetsägarrollen och med en tydlig gränsdragningslista. Ta fram processen i samverkan men tydlig tidplan för framtagning och beslut samt med punkter för uppföljning. Det är väsentligt att den överenskomna lokalförsörjningsprocessen kommuniceras internt i kommunen med alla som i sin roll har kontakter med Edethus och lika viktigt är att Edethus alltid agerar i enlighet med processen. Det ovan beskrivna behovet av en tydlig lokalförsörjningsprocess för kommunens verksamhetslokaler kan lösa en del av de oklarheter kring roller och agerande som finns mellan bolaget och kommunen men inte alla de frågor som kommit upp. AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 5 8

9 6 Den formella skriftliga bolagsstyrningen är rimligt tydlig när det gäller kraven på samordning och helhetssyn. Ägardirektivet anger också att parterna ska genomföra regelbundna samråd i strategiska frågor och enligt uppgift sker dessa samråd i nuläget med en frekvens av 3 4 gånger per år. Det är väsentligt att de spänningar som finns och som motionen ger uttryck för och som även framkommit i de samtal jag fört verkligen lyfts i samråden. Jag vill dock betona att jag i mitt uppdrag inte har undersökt i vilken mån som andra ledande politiker delar motionärernas bild: Idag går mycket energi åt, från både kommunens och bolagets sida, att reda upp saker som man inte är överens om. Som bolaget skriver i sitt yttrande är det å ena sidan naturligt att det finns olika perspektiv på frågor beroende på om man till exempel är en myndighet som ska ta beslut i ett planärende eller bygglov eller om man är den sökande byggaktören. Det måste finnas en respekt för att så kan vara fallet även om den sökande är ett kommunalt bolag. Samtidigt är bolaget ett verktyg för kommunal verksamhet och måste vara lyhört för ägarens intentioner. Man behöver gemensamt och konkret diskutera såväl innehåll och djup i motsättningarna som åtgärder för att skapa den tillit som är nödvändig att verka för. Tillit och samsyn byggs inte genom formell bolagsstyrning i form av till exempel ägardirektiv utan kan bara byggas genom en god och öppen dialog i den informella styrning som sker i regelbundna samråd; lämpligen på presidienivå. Dessa samråd behöver därmed också vara väl förberedda och följas upp kontinuerligt. Ett samrådsmöte i början av år 2019 bör ske med ett tydligt tema kring samverkan och bolagsstyrning där de här aktuella frågorna är utgångspunkt. Då bör även frekvens för samråden diskuteras. I sista hand är det ägaren som förfogar över det ägda och bolaget är ett verktyg för kommunal verksamhet. Detta ställer krav på kommunen att vara tydlig i uppdrag och ramar. Det ligger samtidigt i sakens natur att spänningar från tid till annan kan uppstå i olika frågor på grund av de olika roller och perspektiv man representerar. Det är båda parters ansvar att lyfta spänningar i de samverkansforum som finns för att lösa problem eller få förståelse för och acceptera olika roller. Lyft de spänningar i relationen mellan kommunen och bolaget som redovisas i motionen och som även framkommit i beredningen av ärendet. Gör detta vid ett tidigt samråd 2019 mellan kommunledning och bolagsledning på presidienivå. Värdera gemensamt och ta fram en konkret plan för åtgärder för identifierade områden som följs upp under året. Den övergripande samverkan på strategisk nivå som kommenteras ovan är en del av en samverkansprocess men det finns andra nivåer som kan vara lika viktiga. I första hand gäller detta den operativa organisationens ledningsnivå. Frågan om deltagande från Edethus VD i kommunchefens ledningsgrupp har varit aktuell och det förekommer samråd mellan kommunchef, ekonomichef och VD på regelbunden basis. Mot bakgrund av frågorna kring lokalförsörjning för kommunens egna verksamheter, bolagets roll i utvecklingsfrågor och ett allmänt behov av ökad samsyn och känsla av delaktighet bör deltagande av VD för Edethus i kommunchefens ledningsgrupp prövas i löpande verksamhet under Detta betyder medverkan på samma villkor som övriga i ledningsgruppen; d v s att deltagande ska vara AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 6 9

10 7 regelbundet och prioriteras och inte avse enbart möten där lokalfrågor eller liknande behandlas. En utvärdering kan ske efter halvårsskiftet. VD för Edethus bör vara ledamot i kommunchefens ledningsgrupp. Pröva under första halvåret 2019 och utvärdera därefter. I motionen yrkas att AB Edethus ledning och administration flyttas till kommunhuset. Bolaget anger i sitt svar ett antal argument för att detta inte bör genomföras. Som beskrivits ovan är motionen i sin motiverande text betydligt bredare än i de direkta yrkandena. De förslag till åtgärder som redovisas ovan tar sikte på dessa bredare perspektiv. Det är samtidigt alltid lättare att utveckla samsyn och samarbete för verksamheter som är samordnade geografiskt. Att mötas i vardagen ger många naturliga möjligheter till samtal och är positivt för att utveckla helhetssyn över tid. Detta talar för det yrkande som finns i motionen. En flyttning av hela bolagets administration bedöms dock inte möjlig av varken kommunens tjänstemannaledning eller av bolaget på grund av utrymmesskäl. De argument kring splittring mellan bolagets administration och fastighetsservice som bolaget lyfter fram talar också emot en flyttning av den administrativa delen. Det skulle vara möjligt att flytta VD till kommunhuset och möjligen även någon annan funktion men det är enligt min mening av stor vikt att hela Edethus verksamhet får vara samordnad geografiskt i sin vardagliga verksamhet och samarbetet med kommunen får utvecklas med de andra åtgärder som föreslås. Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för Edethus till kommunhuset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastighetsservice samordnade i vardagen. Motionens förslag om flyttning av administrationen till kommunhuset föreslås därför inte genomföras. Motionen yrkar att administrationen för bolaget och kommunen samordnas. Detta har även stöd i gällande ägardirektiv som redovisats ovan med förtydligandet att det ska ske där detta är möjligt samt fördelaktigt för kommunkoncernen som helhet. Man kan konstatera att samordningen av administration och system inte har genomförts. Kommunen och bolaget har dock gemensamt upphandlade banktjänster. Edethus använder idag ett verksamhetsstödjande affärssystem som grund för sin administration av fastigheter och detta kopplas till ett antal IT-system för ekonomi samt personal, löner etc. Dessa system köps från två olika leverantörer och bolaget har sin ITsupport från ytterligare en aktör. Administrativt har bolaget, i likhet med alla mindre organisationer, en administration där flertalet individer har flera olika uppgifter; till exempel både ekonomiuppgifter och upphandling, både säkerhetsfrågor och andra uppgifter etc. Bolaget har vissa former av upphandlingar som inte finns inom kommunens verksamhet; till exempel byggentreprenader och ramavtal när det gäller byggmaterial för drift och underhåll, byggservicetjänster av olika slag mm. Bolaget använder sig av vissa ramavtal via SABO. Genom bildandet av Soltak AB har kommunen överlåtit ett antal administrativa system i samordnade lösningar med grannkommuner. Soltak AB håller på att bygga upp sin verksamhet men svarar idag inte för IT-system till något bolag med verksamhet som liknar AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 7 10

11 8 den som Edethus driver. Dialog pågår dock med flera av ägarkommunerna kring sådana lösningar. Lilla Edet och Edethus bör bli en aktiv part i sådana utvecklingsprocesser. Det bör finnas goda möjligheter att i samverkan utveckla gemensamma lösningar. Byte av system medför alltid momentana merkostnader och betydande merarbete vid en övergång. Förändringar bör därför anpassas till lämpliga tidpunkter för uppgraderingar och större förändringar som ändå skulle behöva genomföras. De IT-baserade systemens uppbyggnad och funktionalitet blir grunden för vilka kompetenser som behövs och hur administrationen behöver organiseras och därmed även vilka funktioner som behövs. Såväl ekonomi- som personal/hrfunktioner bör på sikt kunna samordnas mellan kommun och bolag på ett tydligare sätt än i nuläget. Upphandling etc kan samordnas till viss del men bolaget arbetar med en betydande del av upphandlingar som inte är aktuella i kommunens verksamhet. Det bör noteras att alla former av kostnader blir synliga när system och verksamheter läggs på gemensamma funktioner som Soltak AB där alla kostnader debiteras. Det som är direkt synligt i nuläget är kostnader för externa tjänster som debiteras av upphandlade parter medan däremot inte de interna personalkostnaderna i detalj särredovisas på olika funktioner och uppgifter. Det är därför viktigt att ha en helhetssyn när/om gemensamma lösningar ersätter och att det blir verkliga förändringar i den egna strukturen. Ta initiativ till en process i samverkan med kommunen och Soltak AB kring administrativa system för fastighetsbolag. Utveckla lösningarna i samverkan med övriga ägarkommuner och arbeta med flera års sikt. Låt organisatoriska förändringar och graden av samordning på personnivå bli en följd av hur stödsystemen byggs upp. Samordning så långt det är möjligt har stöd i gällande ägardirektiv och kräver egentligen inga nya beslut men däremot en konkret genomförandeplan och uppföljning. Avslutningsvis kan konstateras att det i grunden är en ren ägarfråga hur detaljerat man vill styra ett helägt bolag. Det finns aspekter kring vinster eller nackdelar med samordning där hållningen i frågan beror på ur vilket perspektiv och i vilken roll man ser på frågan. Utifrån såväl gällande ägardirektiv, motionens förslag samt processen i detta uppdrag kan konstateras att det dels finns strategiska frågor i relationen mellan kommunen och bolaget som behöver bearbetas och dels att det sannolikt finns flera möjligheter att samordna och utveckla gemensamma stödjande system. December 2018 AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB Stig Fredriksson AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 8 11

12 Bolagsordning för Lilla Edets Industri och Fastighets AB 1 Firma Bolagets firma är Lilla Edets Industri och Fastighets Aktiebolag (LEIFAB). 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lilla Edets kommun, Västra Götalands län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Lilla Edets kommun bygga, äga och förvalta lokaler och anläggningar för kommunala verksamheter, lokaler för näringslivet samt bostäder. Bolaget har även till föremål att äga och vårda skog och annan mark samt att utföra teknisk verksamhet för kommunen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip tillhandahålla lokaler för näringslivets utveckling samt att främja bostadsförsörjningen i Lilla Edets kommun. Uthyrningen av lokaler till näringslivet och uthyrningen av bostäder ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolaget ska även, med iakttagande av den kommunala lokaliseringsprincipen och utan vinstsyfte, tillhandahålla lokaler och anläggningar för kommunala verksamheters behov samt utföra teknisk verksamhet på kommunens uppdrag. Bolaget ska sträva efter en kombination av prisvärd hyresnivå och hög servicenivå för lokalhyresgäster samt verka för utveckling av goda och trygga boendemiljöer. Skulle bolaget upplösas skall dess behållna tillgångar respektive skulder tillfalla respektive belasta Lilla Edets kommun att användas till det ändamål för vars ändamål bolaget bildats. 5 Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen samt offentlighets och sekretesslagen. 12

13 6 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget skall bereda Kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 7 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 8 Antal aktier I bolaget skall finnas lägst aktier och högst aktier. 9 Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Styrelsen utses av Kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 10 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorn och i förekommande fall suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 11 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisorer skall kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun utse två lekmannarevisorer. 12 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med post till aktieägaren tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 13

14 13 Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämman Fullmäktigeledamöter i Lilla Edets kommun har rätt att närvara vid årsstämman. 14 Ärenden på årsstämma På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Godkännande av dagordning 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultat och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter 10. Val av revisor. 11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 15 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor skall alltid fattas av bolagsstämman: Bildande och förvärv av dotterbolag Förvärv av aktier i annat företag Förvärv eller avyttring av fast egendom överstigande 10 miljoner kronor per affärstillfälle Investeringsbeslut överstigande 30 miljoner kronor eller med långsiktig väsentlig inverkan på bolagets ekonomi eller verksamhet Utläggning av betydande verksamhet på utomstående utförare 16 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14

15 17 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse minst två personer i förening. 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Lilla Edets kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 19 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun. 15

16 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag lyder under aktiebolagslagen men bolagets verksamhet begränsas även av samma kommunalrättsliga principer som övrig kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har det yttersta ägaransvaret för bolaget. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige samt av kommunstyrelsen, med stöd av delegation, utfärdade direktiv riktade till bolaget. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom a) Bolagsordning b) Ägardirektiv c) Av kommunfullmäktige antagen mål- och resursplan för Lilla Edet d) Av fullmäktige och kommunstyrelsen utfärdade direktiv enligt ovan e) Förekommande avtal mellan kommunen och bolaget. Kommunen och bolaget ska samarbeta för kommunens utveckling samt för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Bolaget ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn som utgår från koncernnytta för hela kommunkoncernen. Samordning av upphandlingar samt av stödfunktioner och system ska ske där detta är möjligt samt fördelaktigt för kommunkoncernen som helhet. Bolaget ska medverka till att skapa ett hållbart samhälle med kretsloppstänkande och miljöfrågor ska ha en särställning i bolagets verksamhet och utvecklingsarbete. 2. Syfte med bolagets verksamhet Bolagets verksamhet ska utgå från kommunens övergripande styrdokument och vision. Bolaget ska årligen upprätta mål för verksamheten knutna till kommunens mål- och resursplan. 16

17 2 Bolaget ska med iakttagande av kommunallagens lokaliserings- och likställighetsprincip bedriva sin verksamhet inom följande verksamhetsområden: - Bygga, äga och förvalta lokaler för kommunala verksamheters behov av ändamålsenliga lokaler och anläggningar (förvaltningslokaler) Bolaget ska i samförstånd och nära samråd med kommunens kärnverksamheter möjliggöra ett behovsanpassat, effektivt och flexibelt nyttjande av lokaler och anläggningar för de kommunala verksamheternas behov. Bolaget ska särskilt samråda med kommunstyrelsens förvaltning för att vid varje tidpunkt optimera lokalanvändningen. Syftet med att förvalta kommunala verksamhetslokaler och anläggningar i bolagsform är att åstadkomma en effektiv användning och kommunen har inget avkastningskrav för denna del av verksamheten. - Bygga, äga och förvalta verksamhetslokaler för det lokala näringslivets behov av ändamålsenliga lokaler och därmed främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt (verksamhetslokaler) Bolaget ska vara en operativt aktiv part i kommunens arbete med främjande av näringslivets utveckling samt kunna agera som kommunens instrument i strategiska fastighetsaffärer. Bolaget ska sträva efter en kombination av prisvärd hyresnivå och god servicenivå för de företag som är hyresgäster. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och bolaget ska tillämpa marknadsmässiga avkastningskrav. Med detta avses affärsmässighet och avkastning vid jämförelse med andra seriösa och långsiktiga aktörer på orten. - Bygga, äga och förvalta bostäder för att därmed främja bostadsförsörjningen i kommunen (bostäder) Bolaget ska vara ett av instrumenten i kommunens bostadsförsörjningsansvar. Bolaget ska agera med ett långsiktigt perspektiv och förvalta fastigheter med hyresrätter samt erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolaget ska verka för utveckling av goda och trygga boendemiljöer. Bolaget ska agera som ett föredöme på den lokala bostadsmarknaden. Bolaget ska erbjuda boenden för personer med särskilda behov. Bolaget ska sträva efter en kombination av prisvärd hyresnivå och hög servicenivå för de boende. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och bolaget ska tillämpa marknadsmässiga avkastningskrav. Med detta avses affärsmässighet och avkastning vid jämförelse med andra seriösa och långsiktiga aktörer på orten. - Äga och vårda skogsmark (mark och skog) Bolaget ska förvalta sitt innehav av skogsmark som en långsiktig resurs samt vårda, gallra och avverka denna efter miljömässigt högt ställda krav. Skogsinnehavet ska ses som en resurs som får avyttras utifrån 17

18 3 helhetsbedömningar av bolagets ekonomi. Bolaget får även inneha mark av strategisk betydelse som kommande exploateringsområden. - Bedriva teknisk verksamhet på uppdrag av kommunen (teknisk verksamhet) Bolaget ska utföra tekniska verksamheter på uppdrag av kommunen. 3. Ekonomisk rapportering, mål och riktlinjer Verksamheten i bolaget ska organiseras på ett sådant sätt att kommunen kan följa ekonomi och utveckling för förvaltningslokaler, verksamhetslokaler, bostäder, mark och skog samt teknisk verksamhet var för sig. Dessa områden ska särredovisas inom bolaget med intern resultaträkning och balansräkning (ej fullständig). Bolagets ekonomiska planering och rapportering ska samordnas med kommunens rapporterings- och uppföljningssystem per tertial. Bolaget ska upprätta budget för kommande verksamhetsår samt även en ekonomisk treårsplan och investeringsbudget. Dessa dokument ska delges kommunstyrelsen senast 31 oktober årligen. Bolagets långsiktiga finansiella mål, mätt som ett genomsnitt över en rullande treårsperiod, ska understödja god lönsamhet, finansiell stabilitet och investeringar utan ägartillskott. Följande ekonomiska mål och riktlinjer gäller för respektive verksamhetsområde - Förvaltningslokaler Kommunen har inga avkastningskrav för detta verksamhetsområde. Hyressättningen ska utformas så att hyran täcker kostnader för drift och underhåll/investeringar så att fastigheternas värde långsiktigt säkerställs, anpassningar och åtgärder så att lokalerna och anläggningar är ändamålsenliga för respektive verksamhet samt avskrivningar och räntekostnader. Bolaget ska utveckla relevanta jämförelsetal och mätetal och redovisa en hög effektivitet i förvaltningen av lokaler och anläggningar för kommunens förvaltningar. - Verksamhetslokaler Det definierade målet för verksamhetsområdet är direktavkastning (driftnetto i relation till fastigheternas bedömda marknadsvärde mätt som ett genomsnitt respektive verksamhetsår). Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara lägst 5 %. - Bostäder Det definierade målet för verksamhetsområdet är direktavkastning (driftnetto i relation till fastigheternas bedömda marknadsvärde mätt som ett genomsnitt 18

19 4 respektive verksamhetsår). Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara lägst 5 %. - Mark och skog Förvaltning av skogsmark och annan mark ska ske på ett sådant sätt att värdet långsiktigt bevaras. Kommunen har därutöver inga specificerade årliga avkastningskrav för denna verksamhet. - Teknisk verksamhet Bolaget ska bedriva den tekniska uppdragsverksamheten för kommunen med hög effektivitet och servicegrad samt utveckla indikatorer och mätetal som verifierar detta. Kommunen har därutöver inga avkastningskrav för detta verksamhetsområde. Den begränsade uppdragsverksamhet för externa uppdragsgivare som kan förekomma enligt gällande regelverk ska bedrivas med marknadsmässig prissättning och avkastning. Bolagets verksamhet ska sammantaget bedrivas med ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv så att bolaget kan leverera god service, utveckla sin verksamhet samt minimera bolagets och därmed kommunens risktagande. Soliditeten i bolaget ska långsiktigt uppgå till minst 15 %. Utdelning ska ges då detta är förenligt med aktiebolagslagens försiktighetsprincip, bolagets uppställda mål för soliditet samt uppställda mål i budget och verksamhetsplaner. För upptagande av lån i bolaget, där kommunen tecknar borgen, ska bolaget erlägga borgensavgift till kommunen. Borgensram och borgensavgift beslutas årligen av kommunfullmäktige. Bolagets styrelse ska fastställa regler och riktlinjer för bolagets finansförvaltning. Dessa ska underställas kommunstyrelsen för godkännande. 4. Samråd och rapportering Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppsiktsplikt över kommunala hel- eller delägda bolag. Bolaget ska hålla kommunstyrelsen väl informerad om sin verksamhet och utveckling. Kommun- och bolagsledningen ska genomföra regelbundna samråd i strategiska frågor. Kallelse till dessa samråd sker genom kommunen. Det åligger bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända 19

20 5 - Protokoll från bolagsstämma - Protokoll från styrelsens sammanträden - Ekonomiska rapporter per tertial - Årsredovisning och revisionsberättelse - Budget och verksamhetsplan Kommunen ska därutöver ges den information och tillställas de handlingar som kommunstyrelsen begär. Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av ägarens syfte med verksamheten. Av denna information ska särskilt framgå hur bolaget verkat för kommunens mål- och resursplan samt i förhållande till fastställda mål för respektive delverksamhet. Samråd ska ske med kommunstyrelsen innan anställning sker av verkställande direktör. Samråd ska även ske innan beslut fattas angående lön och annan ekonomisk ersättning samt övriga anställningsvillkor för verkställande direktör. 5. Underställningsplikt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Följande ärenden ska alltid föreläggas kommunfullmäktige - Bildande och förvärv av dotterbolag - Förvärv av aktier i annat företag - Förvärv eller avyttring av fast egendom överstigande 10 miljoner kronor per affärstillfälle - Investeringsbeslut överstigande 30 miljoner kronor eller med långsiktig väsentlig inverkan på bolagets ekonomi eller verksamhet - Utläggning av betydande verksamhet på utomstående utförare 6. Bolagets arbetsformer samt styrelsens verksamhet Till årsstämma/extra bolagsstämma ska kommunfullmäktiges ledamöter inbjudas för gemensam information och diskussion. Styrelsen ska årligen upprätta en arbetsordning för styrelsearbetet. I förekommande fall ska suppleant alltid kallas till styrelsesammanträde. Suppleant har alltid rätt att yttra sig vid sammanträde även om denne inte ersätter ledamot. 20

21 6 Kommunfullmäktige fastställer grunderna för arvode och andra ersättningar till ordförande, övriga styrelseledamöter och suppleanter samt lekmannarevisorer. 7. Fastställande och revidering av ägardirektiv Ägardirektiv för bolaget upprättas av kommunen och beslutas av kommunfullmäktige samt revideras vid behov. Samråd ska ske med bolagets styrelse före beslut. Ägardirektiv delges styrelse och bolagsledning formellt genom att de fastställs på årsstämma/extra bolagsstämma. 21

22 Simon Lundin Konsult Sara Libera Konsult

23 Kort introduktion Ensolution och kostnad per brukare Presentationer» Ledningsgrupp :00» Personer med funktionsnedsättning 10:00-11:00» Äldreomsorg 11:00-12:00» Lunch 12:00-13:00» Individ och familjeomsorg 13:00-15:00 Rekommendationer och fortsatt arbete 23

24 Kostnadskalkylering (ABC-kalkylering)» KPB Kostnad per brukare (Kommuner: ÄO / LSS / IFO / Flykting)» KPP Kostnad per patient (Landsting)» KPE Kostnad per elev» RS Räkenskapssammandrag för Vård och omsorg med hjälp av KPB Behovsbedömningar enligt IBIC» Kuben: Verktyg för behovsbedömning enligt ÄBIC/IBIC och resursfördelning utifrån behov» Uppföljning av kommunal hälso- och sjukvård Brukarundersökningar» Kompassen: kvalitetsmätning inom ÄO, LSS & IFO; både brukare och anställda; ljud & bild Processkartläggning & verksamhetsutveckling» Systemstöd för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9» Kartläggning av processer och rutiner inom hemtjänst, personlig assistans, flykting, utredningar boendestöd etc. Övriga erbjudanden» Verksamhetsrapporter kopplade till kostnad per brukare» Långsiktiga prognoser / planer» Rådgivning, analyser och utredningar, t.ex. gällande avgifter, kvalitet, resursfördelning etc.» LOV: Uträkning av ersättningsnivå, utredningar, kvalitetsmetoder, rådgivningsfunktion» Balanserat styrkort/verksamhetsstyrning 24

25 25

26 Ekonomisystem» Ansvar» Verksamhet» Aktivitet» Konto» Utfall Standardinsatser Hemtjänst (# Beviljade timmar) Gruppbostad (# Dygn) Daglig verksamhet (#Dagar med insatsen) Personlig ass SFB, kommunal (#beviljade timmar) Verksamhetssystem» Brukare» Beslut/insatstyp» Volym» Enhet» Period/verkställighet Kostnad per brukare Kostnad per insats 26

27 Insats- och brukarmixanalys» Myndighetsutövning» Hur ser mixen ut mellan BoU, VUX, FÖR, ÖPP, FAM m.m.» Vilka tjänster levereras» Utbudet/kommunens erbjudande» Samverkan» Beslut av politiker Produktivitetsanalys» Effektiv resursplanering» Personaltäthet» Brukarnas behov» Utformning av lokaler» Geografiska förutsättningar» Bemanningspool» Personalplanering» Åsikter från anhöriga» Logistik i hemtjänst» Politiska beslut Analys avproduktivitet (Insatsjämförelse beläggning) Brukarmixanalys (Uppdelat på ex. VUX/BUF) KOSTNAD PER BRUKARE Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat) 27 Konsumtionsanalys Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp)» Myndighetsutövning» Demografiska strukturen» Folkhälsan» Geografiska förutsättningar» Politiska beslut» Regional samverkan» Tradition hos invånarna Resultatanalys» Socialsekreterarnas bemötande» Bemötande av myndighet, hantering av ärende» Insatsens utförande, genomförandeplan» Känsla av trygghet» Inflytande, påverkan av insatser mm» Lokaler och miljö» Kontinuitet» Regional samverkan, hemsjukvården

28 » I analysen av projektet KPB är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna i verksamheterna som givit resultatet. Politiska ambitioner, andra val av strategier, befolkningsstrukturen och sociala förutsättningarna kan vara sådana förklaringar.» Det kan vara svårt att komma från vetskapen om att det finns ett problem till att faktiskt göra något åt det.» Att arbeta med förändringsarbeten utifrån KPB resultatet är en viktig aspekt som påverkar vilket resultat som kommer nås? Hur sker prioritering? Vilka mål finns med förändringen? Hur kommuniceras förändringsarbetet? Hur skapas delaktighet?» Förändringsarbeten består oftast av en rad aktiviteter. Det är viktigt att utvärdera om de aktiviteter man genomförts leder till önskat resultat alternativt ny kostym som innebär ytterligare nya aktiviteter, då det kan medföra andra effekter som inte var planerade. 28

29 Det är första gången Lilla Edet gör KPB för ÄO/FH Inom ÄO/FH har Lilla Edet Procapita som verksamhetssystem Inom personlig assistans saknades flera brukare i verksamhetssystemet och kompletterades manuellt 29

30 30

31 Nationell lägesrapport 2019» Antalet personer med insatser enligt LSS fortsätter att öka» Antalet personer 0 64 år med insatser enligt SoL har i sin tur minskat något.» Den kraftiga ökningen av boendestöd enligt SoL har avstannat och mellan 2016 och 2017 ses istället en minskning.» Kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS fortsätter i sin tur att öka.» Andelen kvinnor som beviljas insatser är fortfarande lägre än andelen män. Könsskillnaden är fortfarande störst bland de yngre.» Brister i barnperspektivet inom LSS, framförallt när det gäller barns delaktighet.» Vissa LSS-insatser till barn fortsätter att minska i antal, exempelvis korttidsvistelse och barnboenden.» Psykisk ohälsa vanligt inom både SoL och LSS» Få övergångar från daglig verksamhet till arbete eller studier. Mellan 2017 och 2018 skedde sådana övergångar i var tredje kommun. Personer med funktionsnedsättning» Brukarmix/insatsmix Vad blev resultatet här för kommunen» Produktivitet Vad blev resultatet här för kommunen» Konsumtion Vad blev resultatet här för kommunen» Resultat Vad blev resultatet här för kommunen 31

32 EXEMPEL Nettokostnaden detta är den faktiska kostnaden som kommunen har haft under året. Referenskostnaden tar hänsyn till vissa variabler, ohälsovariabel, andel äldre som är födda utanför norden, glesbygd eller tätort m.m. Genom att jämföra referenskostnaden och den faktiska kostnaden erhålls nyckeltalet nettokostnadsavvikelse Kommentar Lilla Edet har en något högre nettokostnadsavvikelse än liknande kommuner enligt Kolada. En anpassning till referenskostnaden skulle innebära en besparing på ca 1,2 milj sek 32

33 Övriga LSS-insatser innefattar Kontaktpersoner, Ledsagarservice, Avlösarservice och Korttidstillsyn 33

34 Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet LSS_Boende för barn med särskild service, internatboende, externt # dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad # dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad, externt # dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, servicebostad # dygn LSS_Avlösarservice # beviljade timmar, dagar med insatsen LSS_Daglig verksamhet, egen regi # dagar med insatsen LSS_Daglig verksamhet, extern # dagar med insatsen LSS_Kontaktperson # dagar med insatsen LSS_Korttidsvistelse, egen regi # dygn LSS_Korttidsvistelse, externt # dygn LSS_Ledsagarservice # beviljade timmar, dagar med insatsen LSS_Personlig assistans, kommunal LSS # beviljade timmar LSS_Personlig assistans, extern LSS # beviljade timmar LSS_Personlig assistans, kommunal SFB # beviljade timmar LSS_Personlig assistans, extern SFB # beviljade timmar LSS_Hälso- och sjukvård - SSK, Gruppbostad LSS # dygn LSS_Hälso- och sjukvård - REHAB, Gruppbostad LSS # dygn LSS_Hälso- och sjukvård - SSK, Daglig verksamhet enligt LSS # dagar med insatsen LSS_Hälso- och sjukvård - REHAB, Daglig verksamhet enligt LSS # dagar med insatsen LSS_Hälso- och sjukvård - SSK, Personlig assistans enligt LSS # beviljade timmar LSS_Hälso- och sjukvård - REHAB, Personlig assistans enligt LSS # beviljade timmar 34

35 Kommun Kostnad per brukare LSS Medel Perstorp Älvkarleby Gotland Klippan Haninge Karlstad Nora Bjuv Tierp Hällefors Ljungby Hässleholm Östra Göteborg Oskarshamn Vara Halmstad Varberg Örebro Boden Tyresö Forshaga Övertorneå Luleå Ludvika Ljusdal Karlshamn Pajala Strömstad Sundsvall Eslöv Mullsjö Kristianstad Säffle Olofström Nyköping Leksand Härryda Gislaved Kungälv Kalmar Lilla Edet Högsby Vallentuna Karlskrona Östersund Åre Lysekil Vimmerby Växjö Ale Krokom Härjedalen Gällivare

36 Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet Antal platser Beläggning LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad_prässebäck #dygn 6 100,0% LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad_ängshöken #dygn 6 92,2% LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad_skördevägen #dygn 6 81,1% SUMMA Gruppbostad ,1% LSS_Bostad för vuxna med särskild service, servicebostad_vävaren #dygn 14 99,3% SUMMA Gruppbostad och Servicebostad ,7% 36

37 Kostnader Gruppbostad LSS inkl. HSL Snitt 2017 inkl. HSL Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare 0-12 år ,0% 0 0 0,0% år ,0% ,0% år ,2% ,3% år ,2% ,3% år ,3% ,3% år ,3% ,3% år ,1% ,3% 65- år ,1% ,1% Totalt ,1% ,2% 37

38 38 Skördevägen inte öppen hela året.

39 Kommun Gruppbostad LSS kr/dygn, egen regi Medel Övertorneå Oskarshamn Älvkarleby Nora Hällefors Hässleholm Ljungby Lidköping Luleå Klippan Gotland Pajala Haninge Härjedalen Nyköping Eslöv Östra Göteborg Bjuv Olofström Karlstad Tierp Boden Högsby Lysekil Gislaved Växjö Mullsjö Säffle Sundsvall Kristianstad Perstorp Kalmar Kungälv Karlskrona Ludvika Vara Örebro Forshaga Gällivare Karlshamn Varberg Ljusdal Strömstad Åre Halmstad Öckerö Vallentuna Vimmerby Östersund Krokom Leksand Tyresö Lilla Edet Härryda Ale

40 Kostnader Korttidsvistelse LSS Snitt korttidsvistelse LSS 2017 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare 0-12 år ,3% ,2% år ,7% ,6% år ,3% ,2% Totalt ,1% ,1% 40

41 Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:» Storlek på administration» Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl» Rätt till heltid / övertalighet» Planeringsförmåga» Åldersstruktur» Andel i egen regi» Vårdtyngden bland brukare» HSL-insatser i kommunal regi» Jourinsatser» Ersättningsnivåer» Andel PAN-anställda Kommun Personlig assistans, SFB, egen regi Karlskrona 104 Medel 109 Kristianstad 104 Vallentuna 29 Klippan 108 Högsby 42 Kalmar 109 Hällefors 53 Forshaga 110 Åre 54 Gällivare 110 Gislaved 56 Vara 111 Luleå 63 Karlstad 115 Tierp 68 Vimmerby 117 Haninge 74 Pajala 120 Olofström 76 Nora 123 Hässleholm 79 Älvkarleby 123 Boden 87 Oskarshamn 125 Härryda 89 Örebro 126 Kungälv 89 Sundsvall 131 Ale 90 Halmstad 140 Lysekil 90 Strömstad 141 Mullsjö 97 Öckerö 147 Eslöv 99 Växjö 148 Ludvika 99 Övertorneå 149 Tyresö 99 Nyköping 163 Säffle 100 Härjedalen 173 Östersund 101 Leksand 175 Ljusdal 101 Varberg 196 Lilla Edet Krokom

42 Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:» Gruppstorlek» Olika insatser inom daglig verksamhet (ex. utegrupp med specifika handledare)» Andel i egen regi» Specialinriktning, t.ex. för personer med autism» Andel praktikplatser» Många unga med nya behov/krav» Extern försäljning (ex. tillgång till legoarbete)» Samarbete med gruppbostad» Lokalkostnader» Habiliteringsersättning Kommun, egen regi Daglig verksamhet kr per dag med insats Medel 518 Vara 140 Klippan 234 Hässleholm 267 Älvkarleby 305 Perstorp 313 Gotland 318 Ljungby 341 Nora 341 Övertorneå 342 Lysekil 347 Boden 357 Nyköping 361 Tierp 372 Bjuv 379 Olofström 385 Eslöv 386 Ludvika 395 Oskarshamn 409 Örebro 409 Högsby 429 Pajala 429 Mullsjö 436 Härjedalen 455 Östersund 472 Lidköping 473 Luleå 473 Karlstad 480 Varberg 495 Hällefors 517 Vimmerby 518 Haninge 527 Ljusdal 538 Karlshamn 539 Kalmar 540 Forshaga 548 Kristianstad 568 Säffle 570 Sundsvall 585 Östra Göteborg 601 Leksand 601 Kungälv 608 Karlskrona 616 Strömstad 627 Lilla Edet Gislaved 650 Växjö 684 Åre 701 Halmstad 724 Krokom 724 Tyresö 783 Vallentuna 800 Ale 836 Härryda 902 Gällivare 919 Öckerö

43 Korttidsvistelsen är inte så kostnadsdrivande, ligger jämförbart med nationellt snitt. Bemanning inom gruppbostad och daglig verksamhet är högre än nationellt snitt vilket generar högre KPB än nationellt snitt. Går det att organisera daglig verksamhet annorlunda för att få ned kostnaderna och utföra allt i egen regi. Det som ni köper är dyrt generellt, går det att ha i egen regi? Viktigt att säkerställa platser för gruppbostad så att kommunen inte tvingas att köpa platser externt. Internatboende kostar kommunen förhållandevis mycket pengar 43

44 44

45 EXEMPEL Nettokostnaden detta är den faktiska kostnaden som kommunen har haft under året. Referenskostnaden tar hänsyn till vissa variabler, ohälsovariabel, andel äldre som är födda utanför norden, glesbygd eller tätort m.m. Genom att jämföra referenskostnaden och den faktiska kostnaden erhålls nyckeltalet nettokostnadsavvikelse Kommentar Lilla Edet kostar betydlig mer än liknande kommuner enligt Kolada. En kostnadsreducering till referenskostnaden skulle innebära en besparing ca 20 miljoner SEK. 45

46 Jämfört med insatsmixen för andra KPB kommuner så är kostnadsandelen högre inom LSS och SÄB (Särskilt boende) medan kostnadsandelen är lägre inom ORB (ordinärt boende) 46

47 Högre andel SÄBO än övriga KPB kommuner. 47

48 Kostnader SoL Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Ej brukarkopplad år ,0% år ,4% år ,4% år ,1% år ,2% år ,1% år ,9% år ,1% 90- år ,9% Totalt ,0% Genomsnitt SoL 2017 Kr. / inv. KPB % Brukare ,0% ,9% ,8% ,7% ,7% ,1% ,3% ,6% ,5% ,4% Lilla Edets äldre brukare kostar betydlig mer än genomsnittet 2017 både per invånare och per brukare. 48

49 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Under 65 år ,5% Över 65 år ,5% år ,6% Över 80 år ,1% Kr. / inv. KPB % Brukare ,9% ,5% ,8% ,0% Här framgår det också att Lilla Edets äldre brukare är mer kostsamma än det nationella snittet

50 Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet ORB_Korttidsvård, egen regi # dygn ORB_Boendestöd # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, ledsagning # beviljade timmar ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård SSK # dygn ORB_Dagverksamhet # dagar med insats ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård REHAB # dygn ORB_Hemtjänst, egen regi # beviljade timmar ORB_Hälso- och sjukvård delegerad tid, utförd av hemtjänst Total kostnad ORB_Hälso- och sjukvård, ordinärt boende SSK Total kostnad ORB_Hälso- och sjukvård, ordinärt boende REHAB Total kostnad ORB_Utskrivningsklara Total kostnad SÄB_Demensboende, egen regi_pilgården # dygn SÄB_Demensboende, egen regi_soläng # dygn SÄB_Äldreboende, egen regi_lindkullen # dygn SÄB_Hälso- och sjukvård - SSK, Särskilt boende # dygn SÄB_Hälso- och sjukvård - REHAB, Särskilt boende # dygn Öppen verksamhet, Äldreomsorg Total kostnad 50

51 Kostnader Hemtjänst Genomsnitt hemtjänst 2017 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare 0-19 år ,0% ,0% år ,2% ,1% år ,8% ,9% år ,0% ,3% år ,0% ,2% år ,7% ,9% år ,4% ,1% år ,5% ,8% 90- år ,4% ,9% Totalt ,3% ,9% Åldersgruppen kostar dubbelt så mycket i Lilla Edet jämfört med det nationella snittet. 51

52 52

53 Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet ORB_Hemtjänst, egen regi_ord bo Lilla Edet # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi_ord bo Lödöse # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi_ord bo Ström # beviljade timmar SUMMA

54 Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:» Organisation och planering» Högre lönenivåer» Rätt till heltidstjänster» Hög sjukfrånvaro och mycket vikariekostnader» Vårdtunga brukare (dubbelbemanning)» Dokumentation i samband med kommunikation» Ledarskap» Beställning och styrning» Skillnad mellan beviljade timmar och utförda timmar» Om kommunen tagit över hemsjukvården» Politiska ambitioner t.ex. kontinuitet» Brukarmix och utbud Kommun, egen regi Hemtjänst, kr per beviljad timme Medel 492 Nora 330 Mullsjö 348 Tyresö 355 Örebro 385 Växjö 386 Varberg 391 Öckerö 392 Oskarshamn 392 Hässleholm 402 Bjuv 402 Perstorp 407 Vallentuna 409 Älvkarleby 414 Kalmar 421 Olofström 425 Härryda 429 Vara 448 Ludvika 453 Gotland 455 Falun 457 Nybro 469 Klippan 470 Vimmerby 471 Ljungby 471 Nyköping 477 Östersund 478 Gällivare 481 Munkedal 487 Lindesberg 487 Forshaga 493 Högsby 496 Karlskrona 498 Lilla Edet Ronneby 501 Lysekil 504 Karlstad 507 Kungsbacka 509 Luleå 517 Karlshamn 519 Hällefors 523 Ale 527 Kungälv 545 Boden 549 Leksand 562 Tierp 596 Gislaved 629 Ljusdal 632 Åre 633 Pajala 648 Härjedalen 665 Säffle 682 Strömstad 690 Krokom

55 55

56 Kommentar: Lilla edet har en hög beläggning jämfört med andra kommuner Höga lokalkostnader i Lilla Edet Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:» Parboende» Omsättningsgraden (processen av in och utflytt)» Lokaler gamla/nya» Små eller stora enheter» Personal som jobbar ut och inne» Beläggningsgraden Kommun Särskilt boende kr/dygn, egen regi Medel Ljungby Öckerö Varberg Vara Östersund Örebro Eslöv Olofström Säffle Krokom Tierp Ronneby Nyköping Forshaga Falun Vallentuna Hässleholm Pajala Luleå Klippan Ljusdal Kristianstad Munkedal Vimmerby Bjuv Karlshamn Nybro Växjö Perstorp Gotland Övertorneå Karlstad Nora Härryda Boden Kungsbacka Kungälv Tyresö Leksand Gällivare Karlskrona Högsby Hällefors Mullsjö Kalmar Gislaved Lysekil Lilla Edet Härjedalen Åre Ludvika Oskarshamn Ale Älvkarleby Strömstad

57 57

58 Boende KommunOH Lokalkostnader PersonalkostnÖvriga kostnader och intäkter Totalsumma Pilegården Soläng Lindkullen

59 Kommun HSL SÄBO kr/dygn, egen regi Medel 202 Övertorneå 116 Ronneby 121 Tierp 123 Nyköping 133 Eslöv 139 Hällefors 142 Varberg 142 Mullsjö 148 Forshaga 151 Karlskrona 152 Ljungby 157 Perstorp 158 Säffle 159 Karlstad 161 Nora 161 Kristianstad 162 Härryda 166 Luleå 167 Gotland 175 Ale 176 Högsby 177 Ljusdal 181 Östersund 181 Öckerö 189 Munkedal 194 Pajala 195 Hässleholm 195 Vimmerby 198 Lysekil 199 Falun 203 Kalmar 204 Örebro 208 Växjö 208 Leksand 209 Åre 219 Härjedalen 221 Vallentuna 221 Bjuv 222 Vara 225 Gislaved 225 Karlshamn 232 Gällivare 235 Krokom 236 Kungälv 241 Kungsbacka 246 Klippan 246 Olofström 253 Lilla Edet Älvkarleby 255 Nybro 263 Tyresö 288 Strömstad 296 Oskarshamn 306 Boden 317 Ludvika

60 60 Kommun Korttidsvård kr/dygn, egen regi Medel Örebro Krokom Nyköping Pajala Öckerö Ljungby Luleå Boden Lilla Edet Vara Klippan Gotland Gislaved Hässleholm Bjuv Leksand Ale Övertorneå Hällefors Åre Östersund Perstorp Oskarshamn Kalmar Älvkarleby Forshaga Ljusdal Varberg Karlshamn Växjö Gällivare Vallentuna Nora Nybro Härjedalen Falun Kungälv Härryda Kristianstad Tierp Vimmerby Kungsbacka Lysekil Karlskrona Munkedal Strömstad Tyresö Eslöv Säffle Olofström Ludvika Ronneby Karlstad Högsby 3 835

61 Kostnad per plats, Kommun SÄBO, egen regi Medel Vara Ljungby Eslöv Östersund Varberg Bjuv Örebro Kristianstad Säffle Forshaga Ronneby Olofström Luleå Ljusdal Tierp Hässleholm Falun Vallentuna Pajala Munkedal Klippan Högsby Vimmerby Härryda Gotland Nybro Mullsjö Karlstad Perstorp Kungälv Övertorneå Växjö Nora Kungsbacka Kalmar Karlskrona Boden Leksand Hällefors Ludvika Lysekil Gislaved Härjedalen Åre Ale Oskarshamn Lilla Edet Strömstad Älvkarleby

62 Tanken om att bygga på existerande boenden är bra ur ett ekonomiskt perspektiv och kan innebära stordriftsfördelar. Gör en genomlysning av varför åldersgruppen år generar så stora kostnader. Särskilt boende ÄO, 3 boenden, storlek på dessa är bra. Flerårsplan för utbyggnation av SÄBO är bra, då kan ni öka möjligheten till en mer ekonomisk bemanning. Se över möjligheten att bygga till avdelningar med 10 boende/avd. Kostnaderna är höga, en genomlysning av bemanningskostnaderna kan ge er en möjlighet att effektivisera och minska kostnader. 100 % nöjda kunder. Mycket roligt, men det kostar. Utskrivningsklara 2018 ca kr. Nya regler med färre dagar kan påverka till ännu högre kostnader. 62

63 Det är första gången som Lilla Edet gör KPB inom IFO Tidsintervjuer har gjorts för första gången för handläggarnas tidsåtgång Treserva används som verksamhetssystem inom IFO 63

64 EXEMPEL Nettokostnaden detta är den faktiska kostnaden som kommunen har haft under året. Referenskostnaden tar hänsyn till vissa variabler, ohälsovariabel, andel äldre som är födda utanför norden, glesbygd eller tätort m.m. Genom att jämföra referenskostnaden och den faktiska kostnaden erhålls nyckeltalet nettokostnadsavvikelse Kommentar Nettokostnaden för barn och ungdomsvård går upp höga nivåer En anpassning till referenskostnaden skulle innebära en besparing på ca 10,3 miljoner kronor. 64

65 Kostnader IFO totalt Genomsnitt IFO 2017 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare 0-6 år ,5% ,5% 7-12 år ,8% ,0% år ,7% ,8% år ,5% ,5% år ,6% ,8% år ,7% ,1% år ,3% ,0% år ,7% ,8% år ,0% ,2% år ,8% ,3% 65- år ,5% ,2% Totalt ,7% ,0% Lilla Edet har en högre kostnad per invånare samt kostnad per brukare i åldrarna 7-24 år- samt år. Detta beror delvis på högre andel placeringar än ändra kommuner. 65

66 66

67 Lägesrapport 2019 Placerade barn och unga som har psykiatriska tillstånd och sammansatta vårdbehov kräver nya former av specialiserade HVB. I mars 2018 hade 71 procent av de barn och unga som var placerade på de särskilda ungdomshemmen minst en fastställd psykiatrisk diagnos. Om dessa psykiatriska tillstånd och vårdbehov inte uppmärksammas, riskerar barn och unga att inte få hälso- och sjukvård på lika villkor. Detta kan i sin tur försvåra möjligheten för dessa barn och unga att tillgodogöra sig socialtjänstens insatser. Socialstyrelsen bedömer att det behövs delvis nya former av specialiserade HVb som placeras med stöd av LVU Socialstyrelsens öppna jämförelser för 2018 visar att endast 8 procent av kommunerna använde resultaten från systematisk uppföljning via BBIC för att utveckla dygnsvården. Vid de kontakter som Socialstyrelsen har haft har det framkommit att ensamkommande barn och unga inte får insatser på samma villkor som andra barn Viktigt att satsa på förebyggande verksamheter, ökning har sett för strukturerad öppenvårdsprogram och minskning inom kontaktperson Fortsatt stort behov av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktperson för barn och unga. Socialstyrelsen jobbar aktivit med att belysa behovet av insatsen **IVO genomförde en nationell riskbaserad tillsyn under 2017 i 50 kommuner som visar att socialtjänsten brister i väsentliga delar i sin uppföljning av barn och unga som är placerade på HVB. Barn, ungdom och familj, familjerätt och EKB» Brukarmix/insatsmix Vad blev resultatet här för kommunen» Produktivitet Vad blev resultatet här för kommunen» Konsumtion Vad blev resultatet här för kommunen» Resultat Vad blev resultatet här för kommunen 67

68 68

69 69

70 Kostnader barn, ungdom, familj (BUF) Genomsnitt BUF 2017 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Ej brukarkopplad år ,7% ,1% 7-12 år ,7% ,3% år ,0% ,1% år ,8% ,9% år ,9% ,7% Totalt ,5% ,2% 70

71 Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet Förhandsbedömning BUF # förhandsbedömningar Utredning - barn, ungdom och familj # utredningar Utredning av kontaktperson/kontaktfamilj # utredningar Utredning av familjehem # utredningar Yttranden barn, ungdom och familj # utredningar Vårdnadsöverflytt Total kostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid # dygn Konsulentstött familjehem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Konsulentstött familjehem BUF, personaltid # dygn Internt familjehem BUF, dygnskostnad # dygn Internt familjehem BUF, personaltid # dygn Internt boende BUF, personaltid # dygn Extern öppenvård BUF, insatskostnad Utbetald insatskostnad Extern öppenvård BUF, personaltid # dagar med insatsen Intern öppenvård BUF # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, insatskostnad # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, personaltid # dagar med insatsen Alkohol- och drogkontroll BUF # dagar med insatsen 71

72 72

73 Namn (Källa) Allokerade värdeenhet (Källa) Summa av Kostnad Förhandsbedömning BUF 1 # förhandsbedömningar Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid 365 # dygn Förhandsbedömning BUF 5 # förhandsbedömningar Utredning - barn, ungdom och familj 1 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid 419 # dygn Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, insatskostnad 208 # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, personaltid 208 # dagar med insatsen Förhandsbedömning BUF 8 # förhandsbedömningar Utredning - barn, ungdom och familj 2 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid 367 # dygn Internt boende BUF, personaltid 31 # dygn Extern öppenvård BUF, insatskostnad Utbetald insatskostnad Förhandsbedömning BUF 2 # förhandsbedömningar Utredning - barn, ungdom och familj 1 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid 365 # dygn Förhandsbedömning BUF 10 # förhandsbedömningar Utredning - barn, ungdom och familj 1 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid 366 # dygn Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, insatskostnad 189 # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, personaltid # dagar med insatsen

74 74

75 75

76 76 Lilla Edet har fått ett statligt anslag för bemanning av socialsekreterare. Detta drar ner utredningskostnaden för BUF. Hade inte denna intäkt funnits hade utredningskostnaden varit runt ca kr.

77 77

78 Kommentar: Medelkostnad per dygn är ca 4997 SEK inklusive personalkostnaden. 78

79 79

80 Lägesrapport 2019 Ökning av cannabis hos vuxna har ökat de senaste åren 2,5% till 3,6 %. Framförallt är det i åldrarna år där 12% är män och 9,3% är kvinnor Fler och fler kommuner erbjuder specifik behandling mot spelmissbruk Socialtjänsten insatser: ungefär 2700 personer fick heldygnsvård under 2017 av dessa var 75% män och 25 % kvinnor. Totalt sett är det betydligt fler frivilliga insatser än tvångsvårdsinsatser 87% mot 13% tvångsvård. Det är dock stora skillnader i kommunernas användning av LVM. I Gävleborgs län där 35 personer per invånare skrevs ut under 2017 jämfört med Stockholms län där 8 var utskrivna per invånare Åldersgruppen för personer som tvångsvårdas sjunkit från 43 till 34 år. En förklaring till detta kan vara att det är allt vanligt med narkotika eller tablettmissbruk vårdas samt att denna grupp är yngre än de som behandlas för alkoholmissbruk Extern samverkan är en förutsättning för en fungerade vårdkedja. Enligt socialstyrelsens riktlinjer bör socialtjänsten erbjuda case management Vuxna missbrukare och övrig vuxenvård» Brukarmix/insatsmix Vad blev resultatet här för kommunen» Produktivitet Vad blev resultatet här för kommunen» Konsumtion Vad blev resultatet här för kommunen» Resultat Vad blev resultatet här för kommunen 80

81 81

82 Kostnader vuxna missbruk (VUX) Genomsnitt VUX 2017 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare år ,0% ,8% år ,3% ,2% år ,8% ,7% år ,7% ,3% år ,4% ,2% år ,8% ,0% 65- år ,7% ,3% Totalt ,9% ,0% 82

83 83

84 84 Årets % Snitt ' 92% 94% 300'-500' 3% 3% 500'- 5% 3%

85 Namn (Källa) Allokerade värdeenhet (Källa) Summa av Kostnad Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 12 # antal månader med insatsen Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Utredning, vuxna missbrukare 3 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, personaltid 260 # dygn Externt boende VUX, personaltid 8 # dygn Utredning, vuxna missbrukare 3 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, personaltid 214 # dygn Aktualisering ekonomiskt bistånd 3 # förhandsbedömningar Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 2 # antal månader med insatsen Utredning ekonomiskt bistånd 2 # utredningar Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Utredning, vuxna missbrukare 1 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, personaltid 180 # dygn Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 10 # antal månader med insatsen Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Utredning, vuxna missbrukare 6 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, personaltid 144 # dygn Internt boende VUX, andrahands-/sociala kontrakt/hyresgaranti, 137 # dygn Internt boende VUX, boendestöd, personalinsats 135 # dagar med insatsen Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 11 # antal månader med insatsen Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Utredning, vuxna missbrukare 6 # utredningar Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, personaltid 194 # dygn

86 86

87 87

88 Kommentar: 88

89 89

90 90

91 Lägesrapport 2019» År 2017 minskade antalet biståndshushåll med två procent jämfört med Nedgången är större än genomsnittet för de fem senaste åren» Av rikets alla vuxna biståndsmottagare var drygt 22 procent i åldern år Av dessa unga vuxna biståndsmottagare var ungefär 63 procent utrikesfödda.» Merparten, det vill säga 272 av 290 kommuner, använder en digital tjänst för ekonomiskt bistånd. I takt med den snabba digitala utvecklingen är det viktigt att följa upp vilka konsekvenser det medför för individuell planering och bedömning. Det handlar framför allt att särskilt uppmärksamma personer som är utsatta för våld, barn som far illa eller eventuell annan bakomliggande problematik för att kunna ge rätt stöd.» Att förebygga avhysningar, Framgångsrikt arbete med att förebygga avhysningar kännetecknas dels av ett samarbete mellan socialtjänsten, hyresvärdar och Kronofogden, dels av att socialtjänsten tidigt tar kontakt med hyresgästen och erbjuder råd och lämpliga stödinsatser Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad» Brukarmix/insatsmix Vad blev resultatet här för kommunen» Produktivitet Vad blev resultatet här för kommunen» Konsumtion Vad blev resultatet här för kommunen» Resultat Vad blev resultatet här för kommunen 91

92 Insatser Total kostnad Arbetsmarknadsåtgärd 0 Arbetsprövning/arbetsträning, egen regi Arbetsprövning/arbetsträning, extern regi 0 Jobbsökaraktiviteter inkl coachning Kurser Matchning Praktik Vägledning Jobbgaranti 0 Språkträning 0 Feriearbete Offentligt skyddat arbete (OSA) 0 Sysselsättning missbruk 0 Kommunala arbetsmarknadsanställningar Summa Fördelning av kostnader har gjorts enligt vad ni rapporterar in till Kolada. Ca 8 miljoner i bokförda kostnader + OH 92

93 Utbetalt ekonomiskt bistånd (per brukare/hushåll) Genomsnitt VUX 2017 Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare 0-6 år ,0% 7-12 år ,2% ,1% år ,3% ,2% år ,7% ,5% år ,5% ,2% år ,3% ,6% år ,4% ,2% år ,7% ,6% år ,1% ,4% år ,7% ,8% 65- år ,5% ,4% Totalt ,1% ,7% Andelen brukare inom år och fram till år är både högre och mer kostsamma än genomsnittet. 93

94 94

95 95

96 96 Ytterfall definieras som andel brukare över i utbetalt försörjningsstöd

97 Ändamål Belopp Orsak Belopp Andel Försörjningsstöd 4: Arbetshinder, sociala skäl ,5% Arbetslös, ingen ersättning/stöd ,3% Annat Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd ,1% Hälso- och sjukvård Sjukskriven med läkarintyg, ingen sjukpenning ,4% Tandvård Väntar på etableringsersättning ,3% Begravningskostnader Ensamkommande ungdom (18-20 år, gymnasiestuder ,7% Otillräcklig etableringsersättning ,3% (tom) Sjuk- eller aktivitetsersättning, otillräcklig ersättning ,5% Matpengar Sjukskriven med läkarintyg, otillräcklig sjukpenning ,9% Tillfälligt boende Arbetar deltid ofrivilligt, otillräcklig inkomst ,9% Elskuld Utan försörjningshinder ,8% Resor Föräldraledig, otillräcklig föräldrapenning ,7% Otillräcklig pension/äldreförsörjningsstöd ,6% Hyresskuld Föräldraledig, väntar på föräldrapenning ,5% Kläder Sjukskriven med läkarintyg, väntar på sjukpenning ,5% Övriga skulder 899 Arbetar deltid ofrivilligt, väntar på inkomst ,4% Totalsumma Sjuk- eller aktivitetsersättning, väntar ersättning ,4% Arbetar heltid, väntar på inkomst ,4% Arbetslös, väntar på ersättning/stöd ,4% Ingen etableringsersättning (prestationsförmåga<25% ,3% Arbetar heltid, otillräcklig inkomst ,3% (tom) ,3% Saknar barnomsorg ,2% Återbetalningsavtal ,2% Väntar på pension/äldreförsörjningsstöd ,1% Föräldrar kan ej täcka behovet ,1% Sociala skäl ,0% Missbruk ,0% Andra särskilda skäl ,0% Egen omprövning ,0% Föräldrar vill inte täcka behovet ,0% Totalsumma % Brukare Belopp K_ M_ K_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ De tio hushållen kostade ca 2 miljoner

98 Namn (Källa) Allokerade värdeenhet (Källa) Summa av Kostnad Aktualisering ekonomiskt bistånd 1 # förhandsbedömningar Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 10 # antal månader med insatsen Utredning ekonomiskt bistånd 1 # utredningar Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 12 # antal månader med insatsen Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 11 # antal månader med insatsen Utredning ekonomiskt bistånd 1 # utredningar Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 12 # antal månader med insatsen Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 12 # antal månader med insatsen Utredning ekonomiskt bistånd 1 # utredningar Utbetalning ekonomiskt bistånd Total utbetalning

99 2018 Total utbetalt försörj Antal hushåll 291 Biståndstid Biståndstid per hushåll 6,3 Medelkostnad per 99 ärende Årets Årets % Snitt ' 80 27% 28% 10'-25' 54 19% 21% 25'-50' 41 14% 18% 50'-100' 60 21% 21% 100'-200' 53 18% 12% 200'- 3 1% 1% % 100%

100 Lilla Edet har färre än genomsnittet 2017 i de lägre kostnadsintervallen medan Lilla Edet har högre andel i de högre kostnadsintervallen Lilla Edet Snitt ' 27% 28% 10'-25' 19% 21% 25'-50' 14% 18% 50'-100' 21% 21% 100'-200' 18% 12% 200'- 1% 1% % 100%

101 Externa placeringar BOU & VUX (Se extra bilder76-86) Processorienterad organisation Uppföljningsbara mål Ta kommandot över placeringarna Försörjningsstödet Hitta rätt typ av arbetsmarknadsåtgärder för kommunen, erbjuder vi rätt arbetsmarknadsåtgärder? Prioritera klienter som kommer från försörjningsstödet inom arbetsmarknadsåtgärder (istället för de som kommer från arbetsförmedling) Få ut familjer i arbete, så man inte kommer in i ett led av arbetslöshet Fånga upp brukarna tidigt 101 Se alltid institutionsplaceringar som den sista utvägen Förebyggande arbete Intern öppenvård satsas just nu nästan bara på BUF och det är under snittet av KPB kommunerna Arbetsmarknadsinsatser - Får vi fler personer i arbete med de insatser som vi erbjuder. Samarbete med skola och andra utförare exempelvis socialstyrelsen, arbetsförmedling och försäkringskassan Kommunikation mellan BUF och VUX - När brukare går från BUF till VUX bör det finnas en tydlig kommunikation mellan handläggarna så att dessa brukare inte bara fortsätter med exempelvis sina placeringar

102 Simon Lundin Konsult Sara Libera Konsult Tack för idag 102

103 103

104 Institutionsplaceringar är alltid den sista utvägen Låt olika lösningar hemma alltid vara huvudalternativet Vid placering ska målet vara att denna ska vara så kort som möjligt. Institutionsplaceringar utgör en betydande del av en socialtjänsts totala kostnader Viktigt att rikta rätt insats till rätt individ. Att för en så låg kostnad som möjligt få patienten/klienten så frisk som möjligt på så kort tid som möjligt Rätt vård till rätt person i rätt tid. 104

105 Funktionell organisation Fungerande vårdkedja Behandlingsalternativ Strategisk verksamhetsstyrning Uppföljning och kontroll 105

106 Processorienterad istället för uppgiftsorienterad Specialistavdelningar kring kostnadsdrivande verksamheter Målstyrning istället för medelstyrning. 106

107 Placeringsteam - Kopplas in i utredningar där institutionsplacering kan komma i fråga - Tar över ansvaret för ärendet samtidigt som beslut om institutionsplacering fattas. 107

108 Antalet skarvar/överlappningar blir färre i en processorienterad organisation. 108

109 En väl utbyggd öppenvårdsverksamhet skapar förutsättningar för färre och kortare institutionsplaceringar Väl genomtänkt strategi kring vilken form av öppenvård och eftervård man som kommun erbjuder internt God kunskap kring vilken form av öppenvård och eftervård som finns att tillgå externt. 109

110 Uppföljningsbara mål - Antalet institutionsplaceringar ska minska genom ökad satsning på tidiga frivilliga insatser - Antalet institutionsplaceringsdygn ska minska genom att i så tidigt skede som möjligt avbryta placeringen till förmån för öppenvård i hemkommunen. 110

111 Månatligen redovisa institutionsplaceringar - Hur många placeringar som tillkommit - Hur många placeringar som avslutats - Status för pågående placeringar - Antal fakturerade vårddygn - Totalkostnad. 111

112 Minimera SoL-placeringar på SiS-institutioner - Frivilliga placeringar har inte behov av den ökade säkerhet som SiS erbjuder och tar betalt för Minimera LVU-/LVM-placeringar på öppna SiS-avdelningar - Öppna SiS-avdelningar får inte låsa in klienter/elever varför annan form av placering är ett billigare alternativ med samma repressiva förutsättningar. 112

113 Processorienterad organisation Uppföljningsbara mål Ta kommandot över placeringarna Se alltid institutionsplaceringar som den sista utvägen. 113

114 114

115 115

116 116

117 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Nytt vägnamn i Göta för nytt planerat bostadsområde Dnr KS 2019/10 Sammanfattning Biodlarvägen föreslås som adress till det nya området. Det harmonierar (samma kategori) med befintliga omgivande namn och kan inte förväxlas med likalydande namn inom kommunen. Namnet har granskats enligt ortnamnsrådets handledning gällande God ortnamnssed. Byggherren samt fastighetsägaren är positiv till namnförslaget. Verksamhetschefen för kultur- och fritid samt bygglovschefen och tjänstepersoner på tekniska avdelningen har fått information om förslaget och är positiva. Beslutsunderlag Nybyggnadskarta 2018/ Kostnad Vägnamnsskylt Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar vägnamnet Biodlarvägen 117

118 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / Nytt vägnamn i Göta för nytt planerat bostadsområde Dnr KS 2019/10 Sammanfattning Namnsättning av vägar fastställs av kommunen. Ärendet Biodlarvägen föreslås som adress till det nya området. Det harmonierar (samma kategori) med befintliga omgivande namn och kan inte förväxlas med likalydande namn inom kommunen. Namnet har granskats enligt ortnamnsrådets handledning gällande God ortnamnssed. Byggherren samt fastighetsägaren är positiv till namnförslaget. Kultur- och fritidschefen samt Bygglovschefen och tjänstemän på tekniska avdelningen har fått information om förslaget och är positiva. Beslutsunderlag Nybyggnadskarta 2018/ Kostnad Vägnamnsskylt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta vägnamnet Biodlarvägen Beslutet expedieras till Karin Holmström 118

119 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Markanvisningstävling på södra Stallgärdet Dnr KS 2019/175 Sammanfattning Södra Stallgärdet var tidigare tänkt att exploateras av en och samma exploatör men på grund av att exploatören inte ville bygga hyresrätter gick markanvisningen tillbaka. För att erbjuda så många exploatörer som möjligt en chans att få bygga föreslås att en markanvisningstävling anordnas för Ström 1:209. Beslut om markanvisning fattas sen av Kommunstyrelsen efter förslag från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förslaget innebär också att området säljs i olika etapper. Kommunstyrelsen beslutade om ett tomtpris för Ström 1:209 på kr vilket ger ett pris på 600 kr/bta men förslaget är att höja tomtpriset till kr vilket ger ett pris på ca 915 kr/bta. Detta eftersom det tidigare priset bland annat var anpassat till villkoret att hyresrätter skulle byggas på närliggande fastighet samt att värdering som gjorts för liknande byggrätt i Göta värderats till ca 930 kr/bta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Arbetet bedöms rymmas inom budget. Höjt tomtpris ger ökade intäkter för exploateringsprojektet. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att anordna markanvisningstävling för Ström 1:209 med ett tomtpris på kr. 119

120 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/175 Markanvisningstävling på Södra Stallgärdet Dnr KS 2019/175 Sammanfattning Södra Stallgärdet var tidigare tänkt att exploateras av en och samma exploatör men på grund av att exploatören inte ville bygga hyresrätter gick markanvisningen tillbaka. För att erbjuda så många exploatörer som möjligt en chans att få bygga föreslås att en markanvisningstävling anordnas för Ström 1:209. Beslut om markanvisning fattas sen av Kommunstyrelsen efter förslag från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förslaget innebär också att området säljs i olika etapper. Kommunstyrelsen beslutade om ett tomtpris för Ström 1:209 på kr vilket ger ett pris på 600 kr/bta men förslaget är att höja tomtpriset till kr vilket ger ett pris på ca 915 kr/bta. Detta eftersom det tidigare priset bland annat var anpassat till villkoret att hyresrätter skulle byggas på närliggande fastighet samt att värdering som gjorts för liknande byggrätt i Göta värderats till ca 930 kr/bta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Arbetet bedöms rymmas inom budget. Höjt tomtpris ger ökade intäkter för exploateringsprojektet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att anordna markanvisningstävling för Ström 1:209 med ett tomtpris på kr. Andreas Thorstensson Mark- och exploateringsingenjör andreas.thorstensson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Andreas Thorstensson, mark- och exploateringsingenjör Karin Holmström, planerings- och exploateringschef 120

121 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Detaljplan-Lillmaden 5 Dnr KS 2019/73 Sammanfattning Sökande inkom med en ansökan om planbesked för upprättande av detaljplan på fastigheten Lillmaden 5. Ansökan avser att ersätta befintlig stadsplan (Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet i Lilla Edets köping, Älvsborgs län, 15-LIS-344) på fastigheten Lillmaden 5 med en ny detaljplan för att möjliggöra en avstyckning. Fastigheten är belägen cirka 350 meter från Lilla Edets busstorg. Planområdet gränsar till Ekaråsvägen i väst, Storgatan i norr, kommunal fastighet som är planlagd för parkering i söder och i öster gränsar fastigheten till en klippvägg. Fastigheten ligger inom ett exploaterat område. Sökande har sedan tidigare ansökt om bygglov för ett tvåbostadshus på fastigheten. Ett tvåbostadshus uppförs efter att bygglov beviljades En inkludering av fastigheten Lillmaden 5 i ett framtida planarbete som omfattar ett större område bedöms inte innebära några fördelar för det framtida planarbete men däremot förlänger sökandets tidsplan för att upprätta en detaljplan. Bedömningen är att inkommen ansökan är lämplig med anledning till att den inte bedöms påverka ett framtida planarbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lillmaden 5 KS2019/73 Planprövning Lillmaden 5 KS Ansökan om planbesked - KS Lillmaden 5 nybyggnadskarta - KS Gällande stadsplan 15-LIS-344 Översiktsplan 2012 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Sökande har betalat avgiften för planbeskedsansökan enligt taxa. Vid positivt planbesked betalar sökande samtliga kostnader för planarbetet enligt planavtal. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen lämnar positivt planbesked. 2. Kommunstyrelsen beslutar om samråd och att planavtal ska tecknas med planerings- och exploateringsenheten innan planstart. 3. Kommunstyrelsen beslutar att planbesked gäller till och med om inget planavtal tecknats innan dess. 121

122 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/73 Ansökan om planbesked, Lillmaden 5 i Lilla Edets kommun Dnr KS 2019/73 Sammanfattning Sökande inkom med en ansökan om planbesked för upprättande av detaljplan på fastigheten Lillmaden 5. Ansökan avser att ersätta befintlig stadsplan (Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet i Lilla Edets köping, Älvsborgs län, 15-LIS-344) på fastigheten Lillmaden 5 med en ny detaljplan för att möjliggöra en avstyckning. Fastigheten är belägen cirka 350 meter från Lilla Edets busstorg. Planområdet gränsar till Ekaråsvägen i väst, Storgatan i norr, kommunal fastighet som är planlagd för parkering i söder och i öster gränsar fastigheten till en klippvägg. Fastigheten ligger inom ett exploaterat område. Sökande har sedan tidigare ansökt om bygglov för ett tvåbostadshus på fastigheten. Ett tvåbostadshus uppförs efter att bygglov beviljades En inkludering av fastigheten Lillmaden 5 i ett framtida planarbete som omfattar ett större område bedöms inte innebära några fördelar för det framtida planarbete men däremot förlänger sökandets tidsplan för att upprätta en detaljplan. Bedömningen är att inkommen ansökan är lämplig med anledning till att den inte bedöms påverka ett framtida planarbete. (Översiktskarta Lillmaden 5 i Lilla Edet tätort) (Planområde Lillmaden 5, Lilla Edet) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lillmaden 5 KS2019/73 Planprövning Lillmaden 5 KS Ansökan om planbesked - KS Lillmaden 5 nybyggnadskarta - KS Gällande stadsplan 15-LIS-344 Översiktsplan

123 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Sökande har betalat avgiften för planbeskedsansökan enligt taxa. Vid positivt planbesked betalar sökande samtliga kostnader för planarbetet enligt planavtal. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna positivt planbesked. 2. Kommunstyrelsen föreslås besluta att planavtal ska tecknas med planerings- och exploateringsenheten innan planstart. 3. Kommunstyrelsen föreslås besluta att planbesked utgår om inget planavtal tecknats innan dess. Ilir Musa Planarkitekt Beslut expedieras till Karin Holmström Planering och exploateringschef Ilir Musa Planarkitekt Gerald Sota Sökande 123 sid 2/2

124 Prövning gällande planbesked för bostäder, Lillmaden 5 i Lilla Edet, Lilla Edets kommun Ansökan avser: Planbesked Diarienummer: KS 2019/73 Inkom: Kompletta handlingar: Fastighet: Lillmaden 5 Sökande: Gerald Sota Fastighetsägare: Gerald Sota Ansökan avser ersätta en del av befintlig stadsplan med en ny detaljplan för att tillåta en avstyckning på fastigheten. (Översiktskarta Lillmaden 5 i Lilla Edet tätort) (Planområde Lillmaden 5, Lilla Edet) (Gällande stadsplan 15-LIS-344) Lilla Edets kommun Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: Tel: Fax: E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/4

125 sid- 2 - Avstämning med andra förvaltningar Följande yttranden har inkommit: Vatten och avloppsenheten Inga synpunkter Bygglovsenheten Inga synpunkter Miljöenheten Inga synpunkter Stadsmiljö & trafikenheten Synpunkter gällande utfarter och siktlinjer ska bevakas för att förebygga en osäker korsning. Bedömning av ansökan Sökande inkom med en planbeskedsansökan för att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Lillmaden 5. Fastigheten är belägen cirka 350 meter från Lilla Edets busstorg. Planområdet gränsar till Ekaråsvägen i väst, Storgatan i norr, kommunal fastighet som är planlagd för parkering i söder och i öster gränsar fastigheten till en klippvägg. Enligt ansökan ska den nya detaljplanen möjliggöra en avstyckning av fastigheten som med rådande stadsplan inte är möjlig. Fastigheten ligger inom ett exploaterat område. Sökande har sedan tidigare ansökt om bygglov för ett tvåbostadshus på fastigheten. En byggnad uppförs efter att bygglov beviljades Nya detaljplanen som ersätter befintlig stadsplan kommer inte innebära en väsentlig ändring i exploateringsgraden. En mindre ändring i byggrätten och byggnadshöjden kan komma att ses över under planarbetet. Stadsplanens aktualitet Rådande stadsplan 15-LIS-344 berör cirka 120 privatägda fastigheter. Samtliga fastighetsägare berörs av planbestämmelserna BF Iv. Planbestämmelserna tillåter fastighetsägarna upprätta en fristående huvudbyggnad(villa) på 140 m 2 i en våning, därutöver får vind inredas. Stadsplanens omfattning samt närhet till centrum och en större väg (Göteborgsvägen) leder till bedömningen att stadsplanens aktualitet bör ses över gällande byggrätt och byggnadstyp. Samhällsbyggnadsfrågor och utredningar bör slutföras innan ett planarbete påbörjas. Inkommen ansökan avser ersätta stadsplanen på fastigheten Lillmaden 5 som är lokaliserad på stadsplanens nordvästra del och tangerar planområdesgränsen i norr och väst. Att inkludera fastigheten Lillmaden 5 i ett framtida planarbete som omfattar ett större område bedöms inte innebära några fördelar för det framtida planarbetet. Sökande påverkas dock negativt av att inkluderas i ett större planarbete varvid resultatet blir att tidsplanen förlängs avsevärt i förhållande till sökandets syfte och planarbetets storlek enligt inkommen ansökan. Bedömningen är att inkommen ansökan är lämplig med anledning till att den inte bedöms påverka ett framtida planarbete. 125 sid 2/4

126 sid- 3 - Styrande dokument och tidigare beslut Ansökan är förenlig med kommunens översiktsplan. Kommunens översiktsplan anger i berört område bebyggelseområde, huvudsakligen bostäder. Inga riksintressen berörs. Program har inte upprättats inom berört område Genomförandetiden för stadsplanen har gått ut. Gällande stadsplan anger bostad, fristående, en våning, vind får inredas. Trafik och parkering På grund av fastighetens position nära en korsning ska siktlinjer och utfarter bevakas under planarbetet för att förebygga framtida utbyggnader som kan innebära en fara vid korsningen. Ingen utbyggnad av gatunätet erfordras på grund av planarbetet. Teknisk försörjning och mark Infrastruktur i form av gator och ledningar är redan utbyggda i området. Utbyggnadsförslaget enligt inkommen planbeskedsansökan bedöms ej beröra befintliga gator och ledningar eller erfordra utbyggnader. Fastigheten gränsar till en klippvägg i öst. En geoteknisk utredning behöver genomföras vid framtagandet av den nya detaljplanen. Risk för blocknedfall och radon kan behöva studeras närmare. Miljökonsekvenser - underlag för behovsbedömning Exploateringsgraden kommer inte att öka avsevärt från befintlig stadsplan och bedöms därmed inte heller påverka områdets natur- eller kulturmiljö negativt. Genomförande Slutsats: Fastigheten Lillmaden 5 ligger inom en stadsplan som tillåter en utbyggnad av ett tvåbostadshus. Bygglov beviljades och en byggnad uppförs. Nya detaljplanen ska möjliggöra en avstyckning av fastigheten. Lista på utredningar som bedöms vara erforderliga för framtagandet av detaljplanen: Geoteknik Dagvatten VA Trafik Detaljplanen bedöms som realistiskt och genomförbart. Med anledning till ovanstående prövning bedöms inkommen planbeskedsansökan som lämplig. 126 sid 3/4

127 sid- 4 - Förslag till beslut Planbesked Planarbetet kan startas år: 2019 Ilir Musa Planarkitekt Positivt 127 sid 4/4

128 Avstyckningsgräns F.G. + 29, ,0 m 2 BYA 140,4 m

129 Ansökan om planbesked Skickas till Lilla Edets kommun Kommunledningsförvaltningen Lilla Edet Sökande Person-/Företagsnamn Person-/Organisationsnummer Utdelningsadress Postnummer Postort Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Annan kontaktpersons namn Annan kontaktpersons telefonnummer/e-postadress Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Fastighetens adress Postnummer Postort Fakturamottagare (om annan än sökande) Person-/Företagsnamn Person-/Organisationsnummer Utdelningsadress Postnummer Postort Telefonnummer E-postadress Kortfattad beskrivning av åtgärden Bostäder Handel Kontor Industri/lager Annat: Huvudsakligt syfte och ändamål med planförslaget samt beskrivning av byggnadsverks karaktär och ungefärlig omfattning Bifogade handlingar Situationsplan (obligatorisk) Ritningar/skisser Projektbeskrivning Utredningar Avgift för planbesked (plan- och bygglagen 12 kap 8 ) kommer att tas ut enligt gällande taxa, se sid 2 för ytterligare information. Ovanstående personuppgifter kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (PuL). Ort och datum Lilla Edets kommun Lilla Edet Sökandes underskrift Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: Namnförtydligande Tel: Fax: E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/2

130 sid- 2 - Information och anvisningar Om planbesked Den som vill vidta en åtgärd som kräver att en detaljplan upprättas, ändras eller upphävs har en möjlighet att begära kommunens ställningstagande i frågan om man är beredd att påbörja ett sådant planläggningsarbete, enligt 5 kap 2 plan- och bygglagen. Hur ska begäran om planbesked se ut? En begäran om planbesked ska enligt 5 kap 3 plan- och bygglagen vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden samt en karta som visar det område som berörs. Om åtgärden som kräver planläggning avser ett byggnadsverk ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. En situationsplan är en karta över tomten med det som ska byggas/avses i planbeskedet inritat. Handläggning av planbesked Enligt 5 kap 4-5 i plan- och bygglagen ska kommunen från att en begäran om planbesked som uppfyller ovanstående krav på innehåll inom fyra månader lämna besked om huruvida planläggningsarbete ska påbörjas och den ungefärliga tidpunkten för antagande. Ett besked om att planläggning ska påbörjas innebär dock inte en garanti för att planarbetet kommer att leda till ett antagande. Om kommunen ej avser att inleda ett planarbete kommer det i beskedet också att anges skälen för detta. Planbesked kan inte överklagas. Planbeskedet grundar sig på de handlingar som lämnas in av sökanden samt på de uppgifter som mark- och exploateringsavdelningen har tillgång till då ansökan bereds. Under planprocessen tillförs synpunkter och ny information, vilket kan leda till att planen får en annan inriktning eller att planarbetet avbryts. Innan detaljplanearbetet startar ska ett planavtal upprättas. Avtalet reglerar de kostnader som uppstår i samband med planarbetet. Avgift för planbesked Enligt 12 kap 8 plan- och bygglagen får en avgift tas ut för beslut om planbesked. Avgift för ansökan betalas enligt taxa beslutad av kommunfullmäktige, en fast avgift på kr. Avgiften ska vara betald innan ärendet behandlas. Fakturan för planbeskedet skickas separat. Den som har skrivit under ansökan är betalningsansvarig. Mer information finns på Lilla Edet kommuns webbplats (Bygga, bo & miljö). Du kan också ringa planingenjör på eller skicka e-post till planer@lillaedet.se. För information kring kartunderlag för situationsplan skicka e-post till kartor@lillaedet.se. 130 sid 2/2

131 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Svar på motion om arrendeavtal för Nygårds ryttarsällskap Dnr KS 2018/26 Sammanfattning Jörgen Andersson och Julia Färjhage, Centerpartiet har inkommit med en motion angående Nygårds Ryttarsällskap. Nygårds Ryttarsällskap har sin anläggning på kommunal mark strax utanför Nygårds samhälle. Klubben startades för 38 år sedan av människor med egna hästar som behövde en plats att träna på. För att utvecklas och göra anläggningen tillgänglig för personer med rörelsehinder vill föreningen ha vatten och avlopp. Föreningen har haft möjlighet att söka pengar från bl.a. Allmänna Arvsfonden för detta men då krävs ett tioårigt arrende med kommunen. Motionärerna yrkar att kommunen förlänger arrendet med Nygårds Ryttarsällskap. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet / 62 och hänvisar till två gällande arrendeavtal dels för befintliga grusplaner och byggnader, dels för betesmarker. Löptiden för båda arrendeavtalen är tio år, vilket tillgodoser motionärernas yrkande. Området där arrendena ligger kommer på sikt att exploateras. När detta sker beror på efterfrågan av bostäder i Nygårds området. Detaljplanering krävs före exploatering. Någon detaljplanering för området ligger inte med i årets investeringsplan. Om en detaljplan skulle startas kan en antagen detaljplan tidigast vara klar Efter kontakt mellan kommunen och Nygårds ryttarsällskap konstateras att frågan om förlängning av arrende p.g.a. bidrag till vatten och avlopp inte längre är aktuell. Eftersom arrende redan finns och behovet att förlänga arrende p.g.a. bidragsansökan inte längre är aktuellt, föreslås motionen avslås. Beslutsunderlag Planerings- och exploateringschefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll (återremiss) / 21 Kultur- och fritidsnämndens beslut / 62. Motion från Centerpartiet angående Nygårds Ryttarsällskap. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Finansieringsfrågan är inte aktuell i detta skede. 131

132 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Frej Dristig (SD) meddelar att han inte deltar i handläggningen av ärendet. Yrkande Julia Färjhage (C): Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Peter Spjuth (V): Kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottets bifaller Julia Färjhages yrkande. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. 132

133 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/26 Svar på motion angående Nygårds ryttarsällskap Dnr KS 2018/26 Sammanfattning Jörgen Andersson och Julia Färjhage, Centerpartiet har inkommit med en motion angående Nygårds Ryttarsällskap. Nygårds Ryttarsällskap har sin anläggning på kommunal mark strax utanför Nygårds samhälle. Klubben startades för 38 år sedan av människor med egna hästar som behövde en plats att träna på. För att utvecklas och göra anläggningen tillgänglig för personer med rörelsehinder vill föreningen ha vatten och avlopp. Föreningen har haft möjlighet att söka pengar från bl.a. Allmänna Arvsfonden för detta men då krävs ett tioårigt arrende med kommunen. Motionärerna yrkar att kommunen förlänger arrendet med Nygårds Ryttarsällskap. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet / 62 och hänvisar till två gällande arrendeavtal dels för befintliga grusplaner och byggnader, dels för betesmarker. Löptiden för båda arrendeavtalen är tio år, vilket tillgodoser motionärernas yrkande. Området där arrendena ligger kommer på sikt att exploateras. När detta sker beror på efterfrågan av bostäder i Nygårds området. Detaljplanering krävs före exploatering. Någon detaljplanering för området ligger inte med i årets investeringsplan. Om en detaljplan skulle startas kan en antagen detaljplan tidigast vara klar Efter kontakt mellan kommunen och Nygårds ryttarsällskap konstateras att frågan om förlängning av arrende p.g.a. bidrag till vatten och avlopp inte längre är aktuell. Eftersom arrende redan finns och behovet att förlänga arrende p.g.a. bidragsansökan inte längre är aktuellt, föreslås motionen avslås. Beslutsunderlag Planerings- och exploateringschefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll (återremiss) / 21 Kultur- och fritidsnämndens beslut / 62. Motion från Centerpartiet angående Nygårds Ryttarsällskap. 133

134 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Finansieringsfrågan är inte aktuell i detta skede. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Karin Holmström Avdelningschef karin.holmstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Kultur- och fritidsnämnden 134 sid 2/2

135 Kommunstyrelsen protokoll Svar på motion angående Nygårds ryttarsällskap Dnr KS 2018/26 Sammanfattning Jörgen Andersson och Julia Färjhage, Centerpartiet har inkommit med en motion angående Nygårds Ryttarsällskap. Nygårds Ryttarsällskap har sin anläggning på kommunal mark strax utanför Nygårds samhälle. Klubben startades för 38 år sedan av människor med egna hästar som behövde en plats att träna på. För att utvecklas och göra anläggningen tillgänglig för personer med rörelsehinder vill föreningen ha vatten och avlopp. Föreningen har möjlighet att söka pengar från bl a Allmänna Arvsfonden för detta men då krävs ett tioårigt arrende med kommunen. Motionärerna yrkar att kommunen förlänger arrendet med Nygårds Ryttarsällskap. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet / 62 och hänvisar till två gällande arrendeavtal dels för befintliga grusplaner och byggnader, dels för betesmarker. Löptiden för båda arrendeavtalen är tio år, vilket tillgodoser motionärernas yrkande. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Kommunchefens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens beslut / 62. Motion från Centerpartiet angående Nygårds Ryttarsällskap. Yrkande Peter Spjuth (V): Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunledningsförvaltningen för att utreda tänkt framtida exploatering i området. Motionen ska besvaras senast på kommunfullmäktige Lars Ivarsbo (C), Uno Ekberg (S), Ulf Wetterlund (L), Frej Dristig (SD) och Julia Färjhage (C) tillstyrker Peter Spjuths yrkande. Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunledningsförvaltningen för att utreda tänkt framtida exploatering i området. Motionen ska besvaras senast på kommunfullmäktige

136 Kommunstyrelsen protokoll Beslutet expedieras till Lena Palm, kommunchef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef 136

137 137

138 138

139 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Dnr KS 2019/180 Sammanfattning Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Deras handlingar kan bestå av att stödja, uppmana eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar. Grunden till den våldsbejakande extremismen kan finnas i upplevda orättvisor eller kränkningar, en våldsförespråkande ideologi och ett socialt sammanhang där ideologin får fäste och sprids. Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har tagit fram en nationell strategi som är en utgångspunkt för kommunernas arbete med att ta fram en lokal lägesbild och handlingsplan. Ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism motverkar att odemokratiska krafter får fäste i samhället. Lilla Edets handlingsplan ska konkretisera hur arbetet mot våldsbejakande extremism ska utvecklas och omfattar dimensionerna främjande av demokratin, förebyggande och förhindrande, vilket i stort följer den nationella strategin mot våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag Säkerhetschefens tjänsteskrivelse Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Yrkande Peter Spjuth (V): Arbetsutskottet beslutar att komplettera handlingsplanen under rubriken De våldsbejakande miljöerna med Militanta Veganer, innan utskicket till kommunstyrelsen. Frej Dristig (SD) tillstyrker Peter Spjuths yrkande. Beslut Arbetsutskottet beslutar att komplettera handlingsplanen under rubriken De våldsbejakande miljöerna med Militanta Veganer, innan utskicket till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar handlingsplan mot våldsbejakande extremism

140 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/ Kommunstyrelsen Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Dnr KS 2019/ Sammanfattning Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Deras handlingar kan bestå av att stödja, uppmana eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar. Grunden till den våldsbejakande extremismen kan finnas i upplevda orättvisor eller kränkningar, en våldsförespråkande ideologi och ett socialt sammanhang där ideologin får fäste och sprids. Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har tagit fram en nationell strategi som är en utgångspunkt för kommunernas arbete med att ta fram en lokal lägesbild och handlingsplan. Ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism motverkar att odemokratiska krafter får fäste i samhället. Lilla Edets handlingsplan ska konkretisera hur arbetet mot våldbejakande extremism ska utvecklas och omfattar dimensionerna främjande av demokratin, förebyggande och förhindrande, vilket i stort följer den nationella strategin mot våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag Säkerhetschefens tjänsteskrivelse Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Finansiering Inom budgetram. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen antar handlingsplan mot våldsbejakande extremism David Morgardt Säkerhetschef Beslut expedieras till Nämnder och förvaltningar 140

141 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: 2019-MM-DD Version:

142 Förvaltning Avdelning/enhet Dokumentets namn Inledning Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Deras handlingar kan bestå av att stödja, uppmana eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar. Grunden till den våldsbejakande extremismen kan finnas i upplevda orättvisor eller kränkningar, en våldsförespråkande ideologi och ett socialt sammanhang där ideologin får fäste och sprids. Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har tagit fram en nationell strategi som är en utgångspunkt för kommunernas arbete med att ta fram en lokal lägesbild och handlingsplan. Utgångspunkt i arbetet är också kommunfullmäktiges kommunövergripande inriktningsmål och uppdrag avseende kommunens arbete för ökad trygghet och för ökade möjligheter till delaktighet. Syfte Ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism motverkar att odemokratiska krafter får fäste i samhället. Lilla Edets handlingsplan ska konkretisera hur arbetet mot våldbejakande extremism ska utvecklas och omfattar dimensionerna främjande av demokratin, förebyggande och förhindrande, vilket i stort följer den nationella strategin mot våldsbejakande extremism. Uppföljning Kommunstyrelsen har samordningsansvar för planens genomförande och uppföljning. Uppföljning sker i samband med beslut fattas om kommunens årsredovisning. Om lägesbilden förändras kan förändringar av handlingsplan och dess åtgärder behöva genomföras. De våldsbejakande miljöerna Autonoma miljön Den autonoma miljön strävar efter är ett jämställt och klasslöst samhälle utan styre från någon auktoritet där direktdemokrati är den enda styrelseform som kan accepteras. Deras kamp riktas mot sådant som de uppfattar som uttryck för olika former av förtryck såsom sexism, rasism, djurrättsaktivism och kommersialism. Den autonoma miljön ses inte som en sammanhållen ideologi utan den består av flera olika inriktningar som är kopplade till olika sakfrågor, men som ryms under samma ideologiska tak. Vit makt-miljön Vitmaktmiljön strävar efter ett auktoritärt etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. Rörelsen vill ha en nationell gemenskap baserat på etnicitet och ser negativt på invandring av icke vita människor. 142

143 Förvaltning Avdelning/enhet Dokumentets namn Islamistisk extremistisk miljö Den våldsbejakande islamistiska extremismen motiverar attentat mot civila dels som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som svar på upplevda kränkningar av islam. Målet är att genom våld införa ett islamiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Vägen till extrema miljöer Fyra vägar in Radikaliseringsprocessen är unik för varje individ men det finns signaler och mönster som kan uppmärksamma problemet. Säkerhetspolisen har i samarbete med Brå identifierat fyra vägar som kan leda till radikalisering. Utagerarens väg Utageraren är ofta en ung kille med problematisk bakgrund som kan innehålla våld, missbruk eller krigstrauman. Personen lockas till våldsamma miljöer under den tid som kännetecknas av identitetssökande. Grubblarens väg Grubblaren kännetecknas av personer som söker svar på frågor om livet. De är sällan intresserade av våld utan vägen mot extremism går via ideologiska tankar och studier. Familjens väg Familj eller närstående har extrema, eller acceptans för extrema åsikter. Ofta kommer dessa personer från familjer som har liten kontakt med individer med andra livsåskådningar. Kontaktsökarens väg Kontaktsökaren lockas av social gemenskap och kan dras till extrema miljöer för att finna närhet. Övriga orsaker Oavsett ideologisk tillhörighet så finns det stora likheter vad som kan få personer att söka sig till extrema miljöer. Många gånger handlar det om känslomässiga anledningar och forskningen talar om pushoch pullfaktorer. Pushfaktorer är det som kan starta eller påskynda radikalisering medan pullfaktorer är det som lockar till de våldsbejakande miljöerna. Push-faktorer Globala orättvisor Upplevelser av utanförskap Identitetssökande Svåra eller destruktiva familjeförhållanden Spänningssökande Låg självkänsla Frustration över bristande resultat genom användande av demokratiska medel 143

144 Förvaltning Avdelning/enhet Dokumentets namn Pull-faktorer Känsla av makt eller kontroll Betydelse eller status i gruppen Social gemenskap, tillhörighet eller vänskap Lojalitet bland gruppens medlemmar Övertygelse om att stå för det goda och bekämpa det onda Attraktiva ideologiska argument Lägesbild Lilla Edets kommun hade före 2019 inte några indikationer på att det förekom våldsbejakande extremism i kommunen. I början av 2019 genomförde SÄPO olika insatser i Västsverige som förändrade lägesbilden för Lilla Edets kommun. Det är viktigt att kommunen arbetar för att ha en uppdaterad lägesbild. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det kan vara svårt att få en fullständig bild av den våldsbejakande extremismen. I ett första skede är det angeläget att genomföra utbildningsinsatser för att öka medvetenheten mot våldsbejakande extremism. Arbetet med lägesbilden måste ske kontinuerligt i vardagen och i de befintliga nätverk och samverkansforum som presenteras i handlingsplanen för att kommunen ska kunna agera tidigt mot uppkomsten av våldsbejakande extremism. I arbetet ingår även att bevaka och följa utvecklingen regionalt, nationellt och internationellt inom området. Samverkan Kontinuerlig samverkan mot våldsbejakande extremism ska bedrivas i befintliga strukturer. Lilla Edets kommuns säkerhetschef fungerar som lokal samordnare och ansvarar för: Brottsförebyggande rådet och Centret för våldsbejakande extremisms kontaktperson. Ge stöd åt förvaltningarna i deras arbete mot våldsbejakande extremism. Initiera, sprida information samt samordna uppföljning av kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Sammankalla lokal samverkansgrupp bestående av representanter från kommunledning, polis, räddningstjänst samt kommunalt bostadsbolag. Kontaktperson polismyndigheten Förebyggande insatser Främja demokratin Mål: En trygg och inkluderande miljö för alla medborgare genom att främja demokratiska värderingar. Den främjande dimensionen handlar om att stärka utvecklingen av sociala färdigheter, kritiskt tänkande och kunskap om demokratiska rättigheter och skyldigheter. Arbetet är en del av det dagliga upplägget i skola, i fritidsverksamheter och i föreningar och lägger grunden för en god miljö och uppväxt för 144

145 Förvaltning Avdelning/enhet Dokumentets namn barn och ungdomar. Genom goda relationer mellan offentliga verksamheter och det civila samhället skapas ett motståndskraftigt samhälle. Förebygga Mål: Individer ska inte ansluta sig till en våldsbejakande ideologi. Den förebyggande dimensionen riktar sig mot individer och grupper som är mottagliga för rekrytering till våldsbejakande extremism. Det är framförallt yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdomar som har möjlighet att se tecken på radikalisering. Genom ökad kunskap om radikalisering och våldsbejakande extremism så kan dessa yrkesgrupper genom samtal och uppmärksamhet förebygga att ungdomar ansluter sig till en våldsbejakande extremistisk miljö. Förhindra Mål: Förhindra att individer begår ideologiskt motiverade våldshandlingar och att främja att de lämnar den våldsbejakande miljön. Den förhindrande dimensionen är inriktad på åtgärder mot individer som befinner sig i våldsbejakande extremistmiljöer samt deras anhöriga. Dessa individer är främst föremål för de rättsvårdande myndigheterna men rör också i viss utsträckning kommunal verksamhet. Främst handlar kommunens roll om att underlätta och erbjuda alternativ livsstil för de som vill lämna den extremistiska miljön. Stödet behöver finnas för såväl individerna som befinner sig i en våldsbejakande miljö samt deras anhöriga. Åtgärder: Genomföra kompetenshöjande insatser mot våldsbejakande extremism. Främst för medarbetare som arbetar nära barn och ungdomar som exempelvis ungdomscoacher, kuratorer, lärare, pedagoger och socialtjänst Ansvarig: Kommunledningsförvaltningen Samverka med närliggande kommuner samt kommunpolis mot våldsbejakande extremism. Ansvarig: Kommunledningsförvaltningen Upprätta rutin vid oro för eller upptäckt av våldsbejakande extremism Ansvarig: Kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen och bildningsförvaltningen Skapa rutin för att kunna ge stöd åt de som vill lämna extrema miljöer samt deras anhöriga. Ansvarig: Kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen och bildningsförvaltningen 145

146 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken Dnr KS 2019/164 Sammanfattning Vattenresursen Göta älv och Vänersborgsviken är gemensam för flera kommuner och det har ansetts som betydelsefullt att samarbeta och utveckla gemensamma förhållningssätt och regelsystem för denna gemensamma resurs. Diskussionen om att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde som omfattar de intagslägen där kommunerna hämtar vatten för dricksvattenproduktion har funnits sedan början av 2000-talet. Bland annat anges detta som en viktig åtgärd i de regionala vattenförsörjningsplaner för Göteborgsregionen som tagits fram både 2003 och Det ställs också krav på att kommuner skall inrätta vattenskyddsområden i enlighet med åtgärdsprogrammet för god vattenstatus som följer av EU:s Vattendirektiv. Arbetet med vattenskyddsområdet initierades vid ett seminarium i januari 2008 där politiker och tjänstemän inom VA-teknik, miljö, planering och kommunledning från kommunerna längs Göta älv och Vänersborgsviken deltog tillsammans med industrin och berörda myndigheter. Samtliga kommuner deltog på seminariet som följdes upp med ett beslut om en förstudie som genomfördes samma år. Efter förfrågan i januari 2009 från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), förbundsstyrelsen, beslutade samtliga berörda kommuner att medverka. Efter flera års arbete kunde kommunerna enas om att gå ut på information med ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Allmänhet och berörda sakägare gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter under perioden 22/8 till 3/ Samtliga inkomna synpunkter har sammanställts och kommenterats i en särskild rapport. Till följd av synpunkterna har ett antal förslag till förändringar i vattenföreskrifter och vattenskyddsområdet föreslagits. Således finns nu ett nytt förslag framtaget på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken med syfte att på sikt säkra de sex kommunernas, från Vänersborg till Göteborg, tillgång till råvatten av god kvalitet. Förslaget till vattenskyddsföreskrifter, vattenskyddsområde och informationsredogörelse framgår av bilagor. 146

147 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Beslutsunderlag Info om förslaget Tekniskt underlag för förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken, del A (läsanvisningar), E (avgränsning av vattenskyddsområde inkl. karta), F (motiv till vattenskyddsföreskrifter inkl. föreskrifter) samt G (konsekvensbeskrivning) Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet innebär i sig inga kostnader. Kostnader som uppstår som en följd av krav på anmälan eller ansökan om tillstånd i föreskrifterna kommer att regleras i samband med översyn av miljö- och byggnämndens taxa enligt miljöbalken. Yrkande Julia Färjhage (C): Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget beslutsförslag. Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget beslutsförslag. 147

148 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/164 Förslag till beslut om att inrätta vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken Dnr KS 2019/164 Sammanfattning Vattenresursen Göta älv och Vänersborgsviken är gemensam för flera kommuner och det har ansetts som betydelsefullt att samarbeta och utveckla gemensamma förhållningssätt och regelsystem för denna gemensamma resurs. Diskussionen om att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde som omfattar de intagslägen där kommunerna hämtar vatten för dricksvattenproduktion har funnits sedan början av 2000-talet. Bland annat anges detta som en viktig åtgärd i de regionala vattenförsörjningsplaner för Göteborgsregionen som tagits fram både 2003 och Det ställs också krav på att kommuner skall inrätta vattenskyddsområden i enlighet med åtgärdsprogrammet för god vattenstatus som följer av EU:s Vattendirektiv. Arbetet med vattenskyddsområdet initierades vid ett seminarium i januari 2008 där politiker och tjänstemän inom VA-teknik, miljö, planering och kommunledning från kommunerna längs Göta älv och Vänersborgsviken deltog tillsammans med industrin och berörda myndigheter. Samtliga kommuner deltog på seminariet som följdes upp med ett beslut om en förstudie som genomfördes samma år. Efter förfrågan i januari 2009 från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), förbundsstyrelsen, beslutade samtliga berörda kommuner att medverka. Efter flera års arbete kunde kommunerna enas om att gå ut på information med ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Allmänhet och berörda sakägare gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter under perioden 22/8 till 3/ Samtliga inkomna synpunkter har sammanställts och kommenterats i en särskild rapport. Till följd av synpunkterna har ett antal förslag till förändringar i vattenföreskrifter och vattenskyddsområdet föreslagits. Således finns nu ett nytt förslag framtaget på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken med syfte att på sikt säkra de sex kommunernas, från Vänersborg till Göteborg, tillgång till råvatten av god kvalitet. Förslaget till vattenskyddsföreskrifter, vattenskyddsområde och informationsredogörelse framgår av bilagor. 148

149 Beslutsunderlag Info om förslaget Tekniskt underlag för förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken, del A (läsanvisningar), E (avgränsning av vattenskyddsområde inkl. karta), F (motiv till vattenskyddsföreskrifter inkl. föreskrifter) samt G (konsekvensbeskrivning) Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet innebär i sig inga kostnader. Kostnader som uppstår som en följd av krav på anmälan eller ansökan om tillstånd i föreskrifterna kommer att regleras i samband med översyn av miljö- och byggnämndens taxa enligt miljöbalken. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken; samt att översända förslaget till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning efter att samtliga sex kommuner (Vänersborg till Göteborg) har delgett varandra sina beslut. Kristian Nordström Miljöchef kristian.nordstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Kristian Nordström, miljöchef 149 sid 2/2

150 Ett vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten Fler än människor är beroende av det dricksvatten som kommer från vattentäkterna i Göta älv och i Vänersborgsviken. Kommunerna längs älven, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg, har gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för sina vattentäkter. Vattenskyddsområdet tydliggör var det är angeläget att värna om det vatten som ska bli dricksvatten. Vattenskyddsföreskrifterna tydliggör vad som behöver regleras för att minska risken för akut förorening av en eller flera av vattentäkterna. Att värna om vattentäkterna betyder att de flesta verksamheter kan tillåtas, att vissa verksamheter behöver utföras med försiktighet och att några få verksamheter bedöms vara olämpliga. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. Vattenskyddsområdets avgränsning Det regn och den snö som faller inom vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken når förr eller senare vattentäkterna. Ju kortare tid det tar för vattnet att nå råvattenintaget till någon av kommunernas vattenverk, desto större är risken att en akut förorening inte hinner upptäckas eller stoppas. Vattenskyddsområdet delas in i två olika skyddszoner, inre och yttre skyddszon. En karta med förslag till vattenskyddsområde finns bilagt samt som webbkarta på I webbkartan finns möjlighet att zooma in och avläsa vattenskyddsområdets gränsdragning på fastighetsnivå. Inre skyddszon skapar rådrum, så att det är möjligt att motverka eller hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka eller tillfälligt föroreningsutsläpp. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande samt planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e n sk ydd sfö r es k ri f t e r (5) 150

151 Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Yttre skyddszon är en planeringsförutsättning som påkallar behov av hänsyn till vattentäkterna vid prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Vid fysisk planering kan det till exempel handla om att dagvattenfrågan blir tydligare genomlyst på grund av att dagvattnet, liksom vatten som rinner av vid brandsläckning, rinner vidare till en vattentäkt. Vid prövning av verksamheter, huvudsakligen enligt miljöbalken, kan det vara motiverat att utföra mer omfattande eller detaljerad riskbedömning som grund för beslut om verksamheten. Riskbedömningen är också användbar för att i samband med prövning fatta beslut om vilka riskreducerande åtgärder som kan behövas för sådana delar av verksamheten som innebär en risk för akut föroreningspåverkan på vattentäkten. Den yttre skyddszonen tydliggör angelägenheten att inom området prioritera tillsyn av sådana verksamheter som regleras enligt miljöbalken. Den yttre skyddszonen skapar också en generell medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om vattentäkterna och dess skyddsbehov, så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. Den yttre skyddszonen omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, vilket inte omfattas av inre skyddszon. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Avgränsningen av den yttre skyddszonen medför att avledning av dagvatten utanför bebyggda områden samt vattendrag som inte finns utmärkta på kartmaterial inkluderas i vattenskyddsområdet. Hade dessa vattenvägar varit kartlagda hade de inkluderats i den inre skyddszonen. Vattenskyddsföreskrifternas ändamål Vattenskyddsföreskrifterna ska vara tydliga och juridiskt hållbara. De anger vad man inte får lov att göra inom vattenskyddsområdet, inte vad man får göra eller hur man ska göra. Vattenskyddsföreskrifterna är ett komplement till annan lagstiftning. Skyddsföreskrifterna formuleras med någon av restriktionsnivåerna förbud, tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Anmälningsplikt införs när det bör gå att bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd och tillsynsmyndigheten vill ha möjlighet att förelägga om försiktighetsmått i det fall det behövs. Tillståndsplikt införs när det bör gå att bedriva verksamheten eller utföra åtgärden efter att förutsättningarna bedömts i en prövning. Detta säkerställer att riskerna kan bedömas och nödvändiga villkor kan beslutas innan verksamheten påbörjas. Förbud införs när verksamheten eller åtgärden inte bör förekomma inom området. 2 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r

152 Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde föreslås för sådana verksamheter som kan innebära en risk för akut förorening av vattentäkterna. För dessa verksamheter bedöms annan lagstiftning inte vara tillräcklig för att hantera den risk som finns. Tydligt regelverk, i form av skyddsföreskrifter, bedöms vara ett ändamålsenligt sätt att minska risken för akut föroreningspåverkan. Andra åtgärder för ökat skydd av vattentäkterna Vissa av de förutsättningar eller verksamheter (riskällor) som kan medföra akut förorening av vattentäkterna är inte lämpliga att hantera med hjälp av vattenskyddsföreskrifter. Andra åtgärder kan därför behövas för att skydda vattentäkten och säkerställa en tillräckligt god råvattenkvalitet. Inom vattenskyddsområdet behöver arbete göras för att minska den risk för akut föroreningspåverkan som kan orsakas av följande; Skred I ett samhällsbyggnadsperspektiv, men också för att skydda vattentäkterna, behöver risken för skred i Göta älvs dalgång hanteras. Behov finns av ytterligare kartläggning av skredkänsliga områden i vattentäkternas tillrinningsområde samt utförande av förebyggande åtgärder för att stabilisera och därmed skredsäkra skredkänslig mark. Särskilt viktigt är detta i områden där marken är eller kan vara förorenad till följd av markanvändningen. Dessutom behöver rutiner tas fram kring hur kommunerna och övriga berörda ska agera i händelse av skred för att säkerställa fortsatt funktion i dricksvattenförsörjningen. I detta arbete bör de statliga myndigheterna Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Sveriges Geotekniska Institut (SGI) vara engagerade. Bräddning av spillvatten Kommunernas VA-huvudmän behöver hantera risken för att orenat spillvatten når vattentäkterna. Förbyggande åtgärder behöver utföras för att minimera de tillfällen då bräddning sker, till exempel genom att välja plats för bräddpunkter med hänsyn till vattentäkternas skyddsbehov samt utforma bräddpunkterna med bästa möjliga teknik så att en bräddning får så liten negativ påverkan på vattentäkterna som möjligt Sjöfart Sjöfartsverket är tillsynsmyndighet för sjöfarten på Göta älv och Vänersborgsviken. Risken för att sjöfarten orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med Sjöfartsverket. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att sjöfarten inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt. Transport av farligt gods Ansvaret för regelverk och tillsyn av farligt gods på väg och järnväg delas mellan Transportstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Polisen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Risken för att transport av farligt gods på väg och järnväg orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med berörda myndigheter. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att transportsektorn inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt. G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r (5) 152

153 Det kan också finnas anledning att arbeta förebyggande, bland annat genom information, tillsyn och fysisk utformning av anläggningar för att minska risk för påverkan på vattentäkterna från fler riskkällor som inte heller de regleras i skyddsföreskrifterna. Det förebyggande arbetet innebär samverkan mellan VA-huvudmännen i de berörda kommunerna, berörda tillsynsmyndigheter och berörda verksamhetsutövare. Spillning från boskap Förebyggande arbete för att minska risken för att spillning från boskap ska påverka vattentäkterna negativt kan ske inom ramen för tillsyn av gödselhantering och vid djurskyddstillsyn. Berörda tillsynsmyndigheter är den kommunala miljönämnden och länsstyrelsen. Kemiska bekämpningsmedel Förebyggande arbete för att minska risken för att privatpersoners hantering av växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel ska påverka vattentäkterna negativt kan ske genom informationsinsatser. Dagvatten och släckvatten Risken för att vatten som rinner av från hårdgjorda ytor såsom byggnader, vägar och parkeringar vid regn och snösmältning, eller vid släckning av brand, påverkar vattentäkten negativt kan minskas genom att utforma anläggningar som fördröjer och/eller renar vattnet innan det når vattentäkterna. Krav på befintliga anläggningar för hantering av dagvatten och hantering av släckvatten kan ställas i arbete med nya detaljplaner, vid bygglov eller som föreläggande med stöd av Miljöbalken. Kommunernas enheter för planfrågor, bygglov och miljötillsyn är närmast berörda av åtgärder, tillsammans med de verksamhetsutövare som avleder dagvatten, t.ex. exploatörer, Trafikverket och kommunernas gatuenheter. Läkemedelsrester och mikroplaster Kommunernas VA-huvudmän behöver ha kunskap om den påverkan på vattenförsörjningen som kan komma från läkemedelsrester och mikroplaster. Göta älvs vattenvårdsförbund har startat projekt tillsammans med länsstyrelsen respektive Vänerns vattenvårdsförbund i syfte att undersöka förekomsten av läkemedelsrester och mikroplaster i Göta älv. Resultatet från dessa projekt kan användas för VA-huvudmännens fortsatta arbete med åtgärder i syfte att minska eventuell risk för vattenförsörjningen. Riskreduceringen ligger dels i uppströmsarbete, för att undvika att läkemedelsrester och mikroplaster når vattentäkterna, men också om processer för i vattenverken för att kunna hantera dessa ämnen. Fordonstvätt Information till allmänheten om att det är olämpligt, eller i vissa fall otillåtet, att tvätta bilar och andra fordon så att tvättvattnet rinner ut i mark och vatten bedöms vara en lämplig åtgärd för att minska påverkan från fordonstvätt. Förutom det arbete som nämns ovan är beredskap att hantera en eventuell olycka en oerhört viktig åtgärd för ett effektivt skydd av vattentäkterna. Detsamma gäller fungerande informationsflöde och återkoppling mellan kommunerna i syfte att arbeta förebyggande så att en akutföroreningssituation kan undvikas. 4 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r

154 Fortsatt arbete inför fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter Förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken har informerats till allmänhet och berörda sakägare under hösten Synpunkter från sakägare har därefter beaktats av projektets styrgrupp. Ett slutligt förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter finns framme och ärendet har nu lyfts till politiska instanser i berörda kommuner för beslut. Kommunerna beslutar om att lämna en ansökan till länsstyrelsen om att fastställa förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. I länsstyrelsens handläggning av ärendet sker samråd med berörda myndigheter och berörda sakägare (fastighetsägare, verksamhetsutövare) ges möjlighet att yttra sig om förslaget innan vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifternas fastställs. Därefter kungörs beslutet av länsstyrelsen. Berörda sakägare har då möjlighet att överklaga beslutet. När vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna träder i kraft påbörjas det löpande arbetet med hantering av ansökningar, tillsyn och information om vattenskyddsområdets innebörd. En figur av de moment som ingår i det fortsatta arbetet visas nedan. Kommunerna beslutar att skicka förslaget till Länsstyrelsen för fastställande Länsstyrelsen tar del av förslaget Remiss till sakägare (Länsstyrelsen) Eventuell komplettering och revidering av förslaget Länsstyrelsen fattar beslut Möjlighet att överklaga beslut Kommunernas implementering av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Löpande handläggning och tillsyn 5 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r

155 Göteborgsregionens kommunalförbund Tekniskt underlag E: Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Bilaga E1: Förslag till vattensyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv Version Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Yttre skyddszon inre skyddszon Befintligt vattenskyddsområde (Göteborgs stad) , km

156 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde Information Den som bor eller bedriver verksamhet inom vattenskyddsområdet ska ha kontroll över sin verksamhet om den riskerar att påverka vattentäkten. Detta ska ske genom att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten för vattentäkten och dokumentera resultaten av undersökningarna och bedömningarna. Utöver dessa vattenskyddsföreskrifter finns det nationella föreskrifter om brandfarliga vätskor och spillolja (NFS 2017:5) som innebär särskilda krav inom vattenskyddsområde. Det kan också finnas kommunala föreskrifter som gäller verksamheter inom vattenskyddsområde. Dessa finns att tillgå på respektive kommuns hemsida eller genom kontakt med kommunen. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken föreslås utgöras av två olika skyddszoner, inre skyddszon och yttre skyddszon. Inre skyddszon syftar till att skapa rådrum för att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande samt planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Yttre skyddszon i vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken är en planeringsförutsättning som påkallar behov av hänsyn till vattentäkten och dess skyddsbehov vid prövningar av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Den yttre skyddszonen skapar medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om den hänsyn som behöver tas till vattentäkten och dess skyddsbehov. 1 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

157 Den yttre skyddszonen omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, vilket inte omfattas av inre skyddszon. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Vattenskyddsområden delas in i antingen inre och yttre skyddszon eller primär, sekundär och tertiär skyddszon. Yttre skyddszon för Göta Älvs och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde motsvarar tertiär skyddszon enligt naturvårdsverkets handbok. Befintliga krav i annan lagstiftning som omfattar verksamhet inom sekundär/ yttre skyddszon gäller inom detta vattenskyddsområde därför inte inom den yttre skyddszonen. Förslag till skyddsföreskrifter Nedanstående skyddsföreskrifter avser vattenskyddsområdets inre skyddszon. 1 Kemikalier a) Uppställning eller parkering av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller andra hälso- eller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i drifttanken på fordon. b) Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också lagring som sker på hårdgjord yta i ett utrymme inomhus som är under uppsikt och saknar golvbrunn. c) Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller om hanteringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för transporter. Ytterligare bestämmelser om skydd mot mark och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor inom vattenskyddsområden följer i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2017:5 med eventuella senare ändringar. 2 Miljöfarlig verksamhet a) Anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder enligt 2 32 kap i miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251 och eventuella senare ändringar) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter. b) Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får ej ske utan tillstånd. 3 Farligt avfall a) Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker på plats utan avrinning till vatten eller infiltration i marken och där obehöriga inte har tillträde. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt 2 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

158 4 Avlopp för sådant farligt avfall som regleras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i dessa skyddsföreskrifter. a) Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för enskilda avloppsanläggningar som omfattas av tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. b) Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. 5 Dagvatten a) Anläggning för avledning av dagvatten får inte inrättas utan tillstånd. Undantag gäller anläggning för avledning från ytor som utgörs av tomtmark, lokalgator eller gång- eller cykelväg. 6 Jord och berg a) Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 400 m³. b) Uppläggning av asfalt och oljegrus får ej ske utan anmälan. 7 Bekämpningsmedel a) Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel får ej ske utan tillstånd. Allmänna bestämmelser a) I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter, får sådant medges av den kommunala nämnden för miljöfrågor i respektive kommun och kan bli förknippat med villkor. Tillsyn enligt dessa föreskrifter utövas av den kommunala nämnden för miljöfrågor i respektive kommun. b) I de fall tillstånd krävs enligt dessa skyddsföreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. c) I de fall anmälan krävs enligt dessa skyddsföreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Nämnden kan förelägga om särskilda försiktighetsmått som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. d) Dispens från förbud enligt dessa skyddsföreskrifter kan medges av Länsstyrelsen i Västra Götalands län efter hörande av berörda kommunala myndigheter och huvudman/huvudmän för nedströms belägen vattentäkt/-er inom vattenskyddsområdet. I samband med sådan prövning kan länsstyrelsen föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. e) Brott mot skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 och 2a Miljöbalken om inte andra ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng (6) 158

159 f) Tillstånd eller anmälan enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om verksamheten tillståndsprövats eller omfattas av pågående tillståndsprövning enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel eller annan förordning utfärdad eller med stöd av miljöbalken. g) Fastighetsägare, nyttjare av fastighet eller verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska omedelbart anmäla spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra akut risk för vattenförorening. Anmälan ska göras till SOS Alarm 112. Liknande händelser av mindre akut karaktär skall snarast möjligt rapporteras till tillsynsmyndigheten. Skyltning a) Där farleder eller allmänna vägar passerar gräns till vattenskyddsområdet samt där så behövs vid hamnar inom området eller vid vägar som passerar genom området ansvarar VA-huvudmannen för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Annans mark får tas i anspråk för detta (7 kap 22 miljöbalken). Utformningen av skyltar ska följa rekommendationer från berörda myndigheter och statliga verk. b) Där sådan hantering av petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter som nämns i 1a-c sker ska skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av VA- huvudmannen i den kommun där skylten ska sättas upp. Övergångsbestämmelser a) Skyddsföreskrifterna gäller enligt 7 kap. 22 miljöbalken omedelbart då vattenskyddsområdet träder ikraft, även om de överklagas. b) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir tillståndspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 1. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den dd mm åå. c) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir anmälningspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 2 Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten är anmäld och den myndighet som handlägger anmälningsärendet inte beslutar något annat. d) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir förbjuden får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 3. Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten erhållit dispens från förbudet senast dd mm åå. 1 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 2 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 3 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 4 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

160 Definitioner Dagvatten Farligt avfall Hantering Hälso- eller miljöfarliga produkter Lokalgata Markarbeten Petroleumprodukter Processvatten Sekundärt skydd Spillvatten Nederbördsvatten, dvs regn eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan. Med farligt avfall avses ett ämne eller ett föremål som definieras som farligt avfall enligt 3 Avfallsförordningen (2011:927). Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt eller bioteknisk organism tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande. Detta i enlighet med Miljöbalken 14 kap 2 punkt 7. Med hälso- och miljöfarliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt gällande CLP-förordning och Kemikalieinspektionens anvisningar, dvs kemikalier med faropiktogram. En lokalgata är en länk i lokalnät som förmedlar trafik inom ett bostadsområde och som har intilliggande fastigheter som startoch målpunkt, gågator, gångfartsområden och liknande. Motsvarar vägklassificering klass 7 och klass 8 i Trafikkontoret Göteborgs Stads Teknisk handbok ( ). Med markarbete avses schaktning, grävning, borrning, pålning och andra jämförbara arbeten som tillfälligt eller varaktigt påverkar markens utseende och struktur. Med petroleumprodukter avses naturgas eller mineralolja. Med processvatten avses vatten som används i industriell process och i och med detta förändras i kemisk/fysisk aspekt i förhållande till recipienten/göta älv Med sekundärt skydd avses a) invallning för enskilt förvaringskärl som rymmer hela kärlets volym, eller b) invallning som är gemensam för flera förvaringskärl som rymmer minst 50 % av den totala lagringskapaciteten, dock minst den största cisternens volym, eller c) dubbelmantlade rörledningar eller d) uppsamlingstråg eller annan anordning som säkerställer att vätska och andra medier kan uppfångas från ett läckande förvaringskärl eller vid spill. Det sekundära skyddet utgörs av ett tätt material som är beständigt mot avsett ämne. Det sekundära skyddet ska omfatta alla delar som omfattas av föreskrift. Med spillvatten avses det vatten som spolas från toaletter och vatten som avleds från bad, dusch, diskning och tvätt i hushåll eller motsvarande inom en verksamhet. 5 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

161 Tomtmark Uppställning/parkering Med tomtmark avses mark upptas av byggnader och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, samt trädgård och parkeringsplats som ligger i anslutning till bostadshus. Allmän plats är inte tomtmark. Med uppställning eller parkering avses en varaktighet längre än 2 timmar och att fordonet eller behållaren har lämnats obevakat. 6 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

162 RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Läsanvisning till tekniskt underlag (del B-G) för förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 162

163 FÖ RÖRD Föreliggande dokument är en läsanvisning till en rad delrapporter vilka utgör underlag i arbetet inför fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken. Läsanvisningen innehåller en kort presentation av vad som återfinns i de olika delarna. Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 163

164 Del B: Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter Denna del utgör en beskrivning av de grundläggande förutsättningarna, karaktären, i det område som föreslås bli vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. Beskrivningen omfattar nuvarande markanvändning och hydrologiska förutsättningar. Här finns också en beskrivning av vattentäkterna. Del C: Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter Här redovisas den riskinventering och riskanalys som utförts i samband med arbetet att ta fram förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för vattentäkterna. Del D: Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter Denna del beskriver vilka olika sorters åtgärder, utöver inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter som kan tillämpas för att uppnå ett ökat skydd för vattentäkterna i Göta älv och Vänersborgsviken. Del E: Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Denna del beskriver grunderna samt metodiken för avgränsning av vattenskyddsområde. Här redovisas de faktorer samt beräkningar som legat till grund för den utformning som föreslås för inre och yttre skyddszon. I bilaga presenteras förslag till vattenskyddsområde. Del F: Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Denna del beskriver syfte och motiv för de vattenskyddsföreskrifter som föreslås för den inre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. I bilagor till denna del presenteras förslag till vattenskyddsföreskrifter samt den generella lagstiftning som gäller inom alla vattenskyddsområden i Sverige. 1 (2) INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

165 Del G: Beskrivning av konsekvens för berörda inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Här presenteras ett övergripande resonemang om den påverkan av vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna som resulterar i en konsekvens för boende och verksamhetsutövare. Beskrivningen är övergripande och kan inte direkt tillämpas på enskilda fastigheter eller verksamheter. 2 (2) INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

166 repo001.docx RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag E Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 166

167 repo001.docx FÖ RÖRD Fler än personer är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få tillgång till dricksvatten. Att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter, både idag och i framtiden är en självklarhet. Detta görs bland annat genom att skapa vattenskyddsområde med tillhörande bestämmelser, kallade vattenskyddsföreskrifter. Syftet med Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är att minska risken för att vattnet blir så förorenat att det inte är lämpligt att göra dricksvatten av det. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är ett samarbetsprojekt där sex kommuner gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. De kommuner som ingår i samarbetet kring det gemensamma vattenskyddsområdet är Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Här får invånarna helt eller till stor del sitt dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv. Ale kommun har ingen egen vattentäkt i Göta älv utan försörjs via Göteborg och Kungälvs kommuner. Flera andra kommuner i regionen får också del av det dricksvatten som kommer från Göta älv. Detta dokument är en del i det underlag som tagits fram i arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. Här redovisas grunden och metodiken för förslag till vattenskyddsområde för vattentäkterna. Arbetet har huvudsakligen utförts under , bland annat all datainsamling som ligger till grund för förslaget. Förslaget har reviderats under 2018 till följd av politiskt beslut i berörda kommuner. Syftet med dokumentet är att visa vilka avvägningar och bedömningar som gjorts i framtagandet av förslaget. Målgrupp för dokumentet är myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är intresserade av att fördjupa sig i bakgrunden till förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Redan i den förstudie som gjordes inför arbetet med vattenskyddsområdet fastslogs att vattenskyddsområdet ska inkludera samtliga råvattenintag från Vänersborgs södra intag i norr till och med Alelyckan i söder. Efter beslut i projektets styrgrupp omfattar förslaget till vattenskyddsområde även Vänersborgs kommuns norra råvattenintag vid Rörvik. Efter beslut i Ale och Göteborgs kommuner berörs inte det nuvarande vattenskyddsområdet för Göteborgs vattentäkt i Göta älv av förslag till gemensamt vattenskyddsområde för övriga delar av Göta älv samt för Vänersborgsviken. Det kompletta underlagsmaterialet består av flera delar som tillsammans utgör bakgrunden till det förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som tagits fram. Övriga delar i underlaget utgörs av Göta älv och Vänersborgsvikens Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 167

168 vattentäkter, Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde och Bedömning av konsekvens för berörda inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Även dessa dokument riktar sig i första hand till myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är särskilt intresserade av bakgrunden till förslaget. TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

169 Innehållsförteckning 1 Syftet med vattenskyddsområdet 1 2 Metodik för avgränsning av vattenskyddsområdet Avgränsning till del av tillrinningsområdet Befintliga vattenskyddsområden Indelning i skyddszoner Arbetsmodell för avgränsning Vattendrag och sjöar i tillrinningsområdet Beräkning av rinntid i Göta älv Beräkning av rinntid i biflöden Transporttid i Vänersborgsviken Transporttid i mindre sjöar Ackumulerade rinntider Diken, dräneringar och genomsläpplig mark Minsta skyddsavstånd Hänsyn till dagvatten Risker 13 3 Förslag till vattenskyddsområde Inre skyddszon Yttre skyddszon 14 Bilagor Bilaga E.1 Förslag till vattenskyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

170 TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

171 171

172 1 Syftet med vattenskyddsområdet Att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är en del i kommunernas arbete för att trygga vattenförsörjningen, bland annat genom att skydda vattentäkterna så att de går att använda som vattentäkter även i framtiden. Vattenskyddsområdet ska skydda vattentäkterna i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Det handlar därför om att i arbetet med att ta fram förslag till vattenskyddsområde hantera såväl nutida som framtida risker för vattentäkterna. Vänersborgsviken och Göta älv är vattentäkter som är i ständig rörelse och med mycket hög vattenomsättning. Den långsiktiga råvattenkvaliteten i Vänersborgsviken och Göta älv, bakgrundskvaliteten, beror nästan uteslutande på förhållanden och verksamheter uppströms det tilltänkta vattenskyddsområdet vilket enligt förutsättningarna avgränsas norrut vid gränsen till Melleruds kommun. Det huvudsakliga syftet med vattenskyddsområdet är därför att motverka uppkomsten av akuta föroreningssituationer och att skapa rådrum att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening om en olycka inträffar. 2 Metodik för avgränsning av vattenskyddsområdet Metodiken som tillämpas vid avgränsning av vattenskyddsområdet för baseras på Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok om vattenskyddsområde 1, här benämnd som Naturvårdsverkets handbok. Därutöver tas stor hänsyn till de rådande och karakteristiska förhållanden som finns i Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde. 2.1 Avgränsning till del av tillrinningsområdet Utgångspunkten vid avgränsning av vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv är att omfatta den del av det totalt km 2 avrinningsområdet som avrinner direkt till Vänersborgsviken och Göta älv. Denna del av avrinningsområdet avgränsas i norr vid Vänersborgsviken, längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. I söder avgränsas området strax nedströms Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm, se Figur 1. 1 Handbok med allmänna råd för vattenskyddsområde, 2010:5 (Naturvårdsverket 2011) med NFS 2003:16 (Naturvårdsverket 2003). 1(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

173 Figur 1: Karta över Göta älvs avrinningsområde samt den del av avrinningsområdet varifrån vattnet rinner direkt till Göta älv och Vänersborgsviken. 2(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

174 2.2 Befintliga vattenskyddsområden I dagsläget finns ett vattenskyddsområde för Göteborgs vattenförsörjning, d.v.s. för råvattenintaget vid Lärjeholm. Detta fastställdes av länsstyrelsen 1998 och sträcker sig från Lärjeholm i söder upp till Surte hamn i norr, vilket är ca 3 timmars rinntid uppströms råvattenintaget. Vattenskyddsområdet utgörs av en skyddszon och utgörs, förutom älven, av ett landområde som omfattar tillrinningsområdet till denna del av Göta älv. Detta vattenskyddsområde påverkas inte av förslag till vattenskyddsområde för resterande delar av Göta älv och för Vänersborgsviken. Kungälvs kommun har vid Dösebacka ett fastställt vattenskyddsområde från Det omfattar brunnsområdet och en del av stranden i anslutning till intaget. Vattenskyddsområdet är avsett att skydda brunnarna vilket innebär ett annat syfte än det nya vattenskyddsområdet. Detta vattenskyddsområde påverkas inte av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv och för Vänersborgsviken. 2.3 Indelning i skyddszoner En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att arbetet för att skydda vattentäkten, bland annat genom vattenskyddsföreskrifter kan anpassas beroende främst på närheten till vattentäkten. Detaljeringsgraden är enligt de naturvårdsverkets handbok avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet och dess skyddszoner till, och inte inom, fastighetsskala. Det är inte möjligt att för varje fastighet eller varje del av ett stort vattenskydd. Vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv föreslås utformas med två skyddszoner: Inre skyddszon (vilken principiellt motsvarar primär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok) Yttre skyddszon (vilken principiellt motsvarar tertiär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok) För vattentäkterna föreslås inga vattentäktszoner. Ur säkerhetssynpunkt vill kommunerna inte märka ut på en sådan detaljnivå var vattenintagen är belägna. 2.4 Arbetsmodell för avgränsning För Vänersborgsviken och Göta älv bygger avgränsningen på följande kriterier: Rinntider i vattendrag Rinntider i sjöar Minsta skyddsavstånd Diken och dräneringar Dagvattenavrinning Risker/riskacceptans 3(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

175 2.4.1 Vattendrag och sjöar i tillrinningsområdet Vattendragen inom Göta älvs tillrinningsområde domineras naturligt av Göta älv och de större delavrinningsområdena till Stallbackaån, Bastån, Slumpån, Grönå och Gårdaån. Dessa åar är huvudsakligen mer än 5 meter breda och med ett djup större än 0,5 meter, och har varierande gradient. Övriga delar av vattensystem utgörs till största delen av bäckar, ca 0,5-1,5 meter breda upp till 0,5 meter djupa. Vattendragen är fördelade över hela området och majoriteten av dem har sina källflöden i högt liggande områden. Generellt är gradienten mot Göta älv förhållandevis hög vilket ger upphov till snabba vattentransporter genom stora delar av vattensystemet. Det mest detaljerade underlaget som visar vattendrag inom aktuellt tillrinningsområde är lantmäteriets digitala fastighets karta, se Figur 2. Från denna kan följande typer av ytvatten identifieras; Större sjö (Vänern) Mindre sjö (övriga sjöar inom tillrinningsområdet) Älv (Göta älv) Å (Slumpån, Gårdaån, Stallbackaån, Grönå, Bastån) Bäck (övriga ytvattendrag inom tillrinningsområdet) Figur 2. Vänersborgsvikens och Götaälvdalens vattensystem. 4(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

176 2.4.2 Beräkning av rinntid i Göta älv Vattenhastigheten i vattendrag styrs av såväl flöde, topografi som bottenförhållanden, tvärsnittets storlek och form mm. Vattnets maxhastighet, dvs transporttiden av en förorening är generellt mycket högre än medelhastigheten. För reglerade vattendrag som Göta älv är begreppet återkomsttid av maxflöden inte direkt relevant i betydelsen ett enbart naturligt fenomen, utan snarare magnituden och frekvensen av tappningen styr återkomsttiden. Aktuell vattendom för Vänern tillåter en tappning av max 1030 m 3 /s till Göta älv, vilket har ägt rum vid tre tillfällen sedan år Den högsta uppmätta tappningen ägde rum i januari 2001 och uppgick till närmare 1200 m 3 /s. Studier visar att såväl behov av höga som låga tappningar från Vänern kommer att bli vanligare om klimatet utvecklas så som det beskrivs av tillgängliga framtidsscenarier 2 se Figur 3. Ur figuren kan utläsas att inom år är det 50 % sannolikt att en maxtappning enligt gällande vattendom kommer att äga rum under 0-4 dagar per år som medeltalsintervall under perioden. Figur 3: Box and whiskers-diagram över antal dagar med tappning högre eller lika med 870 m 3 /s från Vänern enligt dagens vattendom och den tappningsstrategi som tillämpas sedan hösten Inom de färgade rektanglarna ligger 50 % av beräkningarna. Staplarna representerar max- och minimivärden Strecket i mitten avser medianvärdet (SMHI:1, 2011) 2 Hydrogeologiska och meteorologiska förhållanden i Göta älvdalen, 2011, Rapport Nr , SMHI 5(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

177 SMHI i samverkan med SGI har inom ramen för Götaälvutredningen tagit fram en hydrodynamisk strömningsmodell över Göta älv för att beräkna vattennivåer, strömmar och bottenskjuvspänningar i dagens och framtidens klimat 3. Rapporten anger typiska medelströmningshastigheter vid flödet 1030 m 3 /s längs olika delsträckor som följer: Vänern Trollhättan, Vm = m/s Trollhättan Lilla Edet, Vm = m/s Lilla Edet förgreningen (Nordre älv), Vm = m/s Förgreningen havet, Vm = m/s I en tvärsektion av ett vattendrag kan förhållandet mellan medelhastighet och den maximala vattenhastigheten beskrivas enligt Tabell 1. Maximala hastigheten är större än medelhastigheten. Detta är av stor betydelse eftersom det är föroreningens maximala hastighet som är dimensionerande och inte medelhastigheten, V=Q/A. Tabell 1: Standardvärden för uppskattning av sambandet mellan medelhastighet och maximal hastighet i en tvärsektion av ett vattendrag. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 2003:64. Bottenbeskaffenhet Vmax/Vmedel] Mycket ojämn botten, sten och/eller vass och gräs 2.0 Något ojämn botten, sten 1.7 Jämn botten, sand eller grus 1.4 Jämn konstgjord sektion med trä, stål eller betong 1.3 Huvudfåran i Göta älv antas ha en jämn bottenbeskaffenhet, medelströmningshastigheterna multipliceras således med faktorn 1,4. Dimensionerande transporthastigheter för förorening (Vmax) och dess rinntid mellan olika delar av sträckan mellan Vänern och Alelyckan framgår av Tabell 2. 3 Hydrodynamisk modell för Göta älv, 2011, Rapport Nr Naturvårdsverket, 2003 Handbok 2003:6 med allmänna råd om vattenskyddsområde. 6(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

178 Tabell 2: Dimensionerande transporthastigheter mellan olika delsträckor mellan Vänern och Alelyckan. Sträcka Vm (m/s) Vmax (m/s) Längd (km) Rinntid (h) Vänern Överby (Thn) Överby Lilla Edet Lilla Edet Dösebacka (Klv) Dösebacka Nordre älv Nordre älv Alelyckan (Gbg) Av Tabell 2. framgår att den beräknade ackumulerade rinntiden från Vänern till Alelyckan i Göteborg är ca 27 timmar. En viss fördröjning kan dock ske vid kraftverksdammarna i Trollhättan och Lilla Edet. Denna fördröjning är dock utan betydelse i detta arbete då vattenintagen vid både Trollhättan och Lilla Edet är belägna uppströms respektive damm. Dammarna är också så kallade flödeskraftverk vilka inte har någon kapacitet att dämma flödet som kommer uppströms ifrån Beräkning av rinntid i biflöden Utförda rinntidsberäkningar har gjorts utifrån rekommendationer i Naturvårdsverkets handbok, vilken anger att transporttider skall bestämmas utifrån en högflödessituation samt ogynnsamma vindriktningar med en återkomsttid om minst 10 år. Naturvårdsverkets handbok anger att för mindre vattendrag kan dimensionerande transporthastigheten av en förorening schablonmässigt uppskattas utifrån typ av vattendrag (dike, bäck eller å) och vattendragets lutning, Tabell 3. TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (15) 178

179 Tabell 3: Exempel på schablonmässig uppskattning av transporthastigheter i medeltal över en vattendragssträcka. Värdena gäller för små vattendrag vid en generell högflödessituation. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 2010:5. Vattendragets lutning (i) Transporthastighet (v) Dike Bäck Å (1%) Lutningen på varje vattendragssegment (enligt fastighetskartan) inom tillrinningsområdet har beräknats med hjälp av GIS utifrån en digital höjdmodell5, exempel på GIS-lagrets attributtabell i figur 3.4. Ur tabell 3.3 kan vidare förhållandet mellan transporthastighet(v) och lutning(i) anpassas till följande ekvationer för bäck respektive å: Vb = i (transporthastighet i bäck) Vå = i (transporthastighet i å) Ur dessa ekvationer kan sedan transporthastigheten för respektive vattendragssegment, och därmed transporttid beräknas enligt Figur 4. Även om värdena strikt gäller för lutningar mellan 1-10 m/km så finns skäl att även kunna uträkna sambandet högre än 10 m/km. För lutning noll kommer även en transporthastighet att finnas, denna är ansatt till 0,16 m/s. 8(15) 5 ASTER GDEM Data från Land Processes Distributed Active Archive Center (LP DAAC), vid U.S. Geological Survey (USGS) Center for Earth Resources Observation and Science (EROS) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

180 Figur 4: Exemplet visar ett vattendragssegment (bäck) vars längd är ca 500 meter (Length_3D) och skillnaden mellan högsta (Max_Z) och minsta (Min_Z) är 2 meter (Hdif). Lutningen (LUTN) är 4m/km. Den dimensionerande transporthastigheten (HAST) är 1.01 m/s, ur denna kan sedan transporttiden (TrTID), eller rinntiden, genom segmentet beräknas med vetskap om segmentets längd. (TrTID_ACC) anger för det aktuella vattendragssegmentet den ackumulerade rinntiden till närmast nedströms belägna vattenintag Transporttid i Vänersborgsviken I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer baseras transporttiden i sjöar på antagande om snabb genomströmning, dvs. att endast delar av vattenmassan omsätts. För större sjöar är de vindinducerade strömmarna av stor betydelse för hastigheten hos ytströmmen. Vid en varaktig vind över en sjö kan den vindinducerade ytströmmen uppgå till ca 1,5 % av vindhastigheten för det övre 1-meters skiktet 6. Vissa föroreningar, såsom oljeföroreningar, kan spridas med upp till 3 % av vindhastigheten. Naturvårdsverkets handbok anger att 1,5 % av vindhastigheten kan användas som schablon vid beräkning av transportberäkningar för dimensionering av vattenskyddsområden. Handboken anger 6 Naturvårdsverket 2011 Handbok 2010:5 med allmänna råd om vattenskyddsområde. 9(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

181 vidare att vindar med en återkomsttid (styrka och ogynnsam vindriktning) om minst 10 år skall användas om sådan statistik finns. För arbetet med avgränsning av vattenskyddsområde för Vänersborgs kommuns vattenintag belägna vid Rörvik respektive Skräcklan, gäller att skyddsområdet skall begränsas till Vänersborgsviken. Med utgångspunkt från Naturvårdverkets riktvärde så ger en vindstyrka om exempelvis 20 m/s en vindinducerad strömningshastighet om 0,3 m/s. Detta gör att en förorening under 12 timmar kan transporteras 13 km. Givet begränsningarna gör detta att hela Vänersborgsviken hamnar inom 12 timmarsgränsen vid ogynnsam vindriktning, dvs riktning mot någon av vattenintagen, Figur 5. Figur 5: Vänersborgsviken och dess begränsning ut mot Vänern. Cirklarna motsvarar en radie om 13 km vardera kring vattenintagen i Rörvik respektive Skräcklan Transporttid i mindre sjöar För mindre sjöar har vid beräkningar av strömningshastigheter ansatts ett schablonvärde om 0,15 m/s vilket motsvarar 15 % av en vindstyrka om 10 m/s. Dimensionerande transportsträcka i en sjö avser den mest ogynnsamma riktningen, från inlopp till utlopp, dvs. inte nödvändigtvis den längsta sträckan, se exempel i Figur 6. 10(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

182 Figur 6: Dimensionerande transportsträcka (streckad) i mindre sjöar Ackumulerade rinntider Rinntiderna från sammanhängande vattensegment representerande bäck, å, älv och sjö har summerats för att identifiera de delar av vattensystemet som ligger inom 12 timmars rinntid till närmast nedströms belägna vattenintag. Brytpunkter för 12-timmarsgränsen har varit närmast nedströms punkt där två segment möts, t.ex. en förgrening eller utloppet för en sjö. Det betyder, till exempel att om den beräknade 12-timmarsgränsen hamnar någonstans i en sjö så har gränsen dragits nedströms, dvs. sjön har inte inkluderats. De ackumulerade rinntiderna visar att större delen av vattensystemet, men inte hela, hamnar inom 12-timmars rinntid till närmsta nedströms belägna vattenintag. Denna gräns framgår av den inre skyddszonens yttre gräns i bilaga Diken, dräneringar och genomsläpplig mark Enligt Naturvårdsverkets handbok bör all småskalig dränering på och under mark beaktas vid utformningen av ett vattenskyddsområde och dess olika zoner. Rådet skulle innebära att all mark som kan antas vara dränerad eller dikad, eller i framtiden kan komma att vara dränerad eller dikad skall beaktas vid utformningen av skyddsområdet. Underlag som visar diken och dräneringar finns inte, men antagande görs att all mark som enligt fastighetskartan är klassificerad som öppen mark och jordbruksmark antingen är dikad TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (15) 182

183 eller dränerad. Inom aktuellt tillrinningsområde upptar åkermarkerna (enligt fastighetskartan) en areal om 270 km² samt övrig öppen mark 174 km². Det bedöms inte motiverat att inkludera dessa ytor inom inre skyddszon med hänsyn till uppströmsflödets (från Vänern) dominanta roll, samt det låga bidraget av tillflöde från biflöden. Vattenskyddsområdets zoner anpassas inte utifrån geologiska förhållanden i området, såsom Naturvårdsverkets handbok rekommenderar. Orsaken är att syftet med vattenskyddsområdet främst är att minska risken för akut föroreningspåverkan och skapa rådrum vid akuta händelser. Påverkan via mark sker långsamt och utanför den tidshorisont som krävs för att skapa rådrum Minsta skyddsavstånd Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i handboken för vattenskydd ska det minsta skyddsavståndet i mark fram till vattendrag vara 50 meter för den inre skyddszonen (primär skyddszon enligt handboken). Med hänsyn till specifika förhållanden inom Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, samt med stöd av riskanalysen samt Naturvårdsverkets handbok, vilka medger en riskbaserad avgränsning, så föreslås en utökad inre skyddszon till100 meter på vardera sidan om Göta älv. Det kan motiveras av att riskkällornas placering i huvudsak är belägna längs älven eller nära älven samt att delar av angränsande landområden frekvent hamnar under vatten vid högt vattenstånd. För övriga sammanhängande ytvatten inom 12 timmars rinntid till närmaste nedströms vattenintag föreslås en inre skyddszon motsvarande en strandzon om 50 meter. Enskilda ej sammanhängande vattendragssegment, eller mindre sjöar som saknar utlopp, tas inte med inom den inre skyddszonen. Figur 7 visar ett detaljutsnitt som av den inre skyddszonens utbredning längs Göta älv och biflöden. Figur 7: Exempel, söder om Göta, som visar den inre skyddszonen med rött raster. Den inre skyddszonen är 100 meter på var sida om Göta älv samt 50 meter på var sida om övriga ytvatten. 12(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

184 2.4.9 Hänsyn till dagvatten Bebyggda områden och vägar med hårdgjorda ytor kan vid nederbörd generera förorenat dagvatten som på kort tid leds ut i vattentäkterna, direkt i ledningar/diken eller via bräddning. Samtliga tätbebyggda områden, samt områden som planeras att bebyggas föreslås därför ingå i den inre skyddszonen. Samtliga inblandade kommuner har inkommit med underlagsdata för avgränsning av dessa områden. Exempel framgår av Figur 8. Vid avgränsningen av den inre skyddszonen tas hänsyn till större vägar. Vägområdet för E6 samt E45 samt 30 m på vardera sida längs sträckningen inkluderas i inre skyddszonen. Figur 8: Exempel från södra delen av Göta som hur den inre skyddszonen (rött raster), omfattar bebyggda områden, framtida exploateringsområden och väg E Risker Riskanalysen som utförts visar att det finns en mängd allvarliga hor för vattentäkten. Det är först när det finns en transportväg mellan en riskkälla och vattentäkten som det finns en risk för förorening. Naturliga vattendrag och diken, dräneringar och dagvattenavledning utgör alla transportvägar för en eventuell förorening. Vid avgränsning av vattenskyddsområdet beaktas förekommande och förväntade riskkällor, i kombination TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (15) 184

185 med den hänsyn som tas till dagvatten från bebyggelse och vägar. Inom området finns ingen övrig riskkälla eller enskilt större riskobjekt som påverkat utformningen av vattenskyddsområdet. 3 Förslag till vattenskyddsområde Mot bakgrund av vattentäktens egenskaper och det rekommenderade syftet med vattenskyddsområdet föreslås ett vattenskyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv med nedanstående huvudsakliga motiv till skyddszoner och begränsningar. Vattenskyddsområdet visas i Bilaga E Inre skyddszon Den inre skyddszonen syftar till att minska risken för akut förorening och för att skapa möjlighet att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Underlaget som använts för att identifiera vattendrag och sjöar är Lantmäteriets digitala fastighetskarta. Den inre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde motsvarar den skyddszon som i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde benämns primär skyddszon. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Detta beror på att många riskkällor är belägna i nära anslutning till Göta älv Den utökade inre skyddszonen syftar också till att täcka in stora delar av de områden som återkommande hamnar under vatten vid högt vattenstånd. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande och planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når ett vattenintag. Detta beror på att förorenat dagvatten snabbt kan ledas ut i vattensystemet, direkt eller via bräddning Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når ett vattenintag. Den inre skyddszonen är totalt 60 meter bred längs dessa vägar. Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. 3.2 Yttre skyddszon Den yttre skyddszonen är en förutsättning för olika slags planering. Den visar var det finns behov av att ta hänsyn till vattentäkten, och risken att vattentäkten förorenas, vid tillsyn, prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Den yttre skyddszonen skapar också medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om 14(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

186 vattentäkten och dess skyddsbehov, så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. Den yttre skyddszonen omfattar den mark som inte ligger i inre skyddszon och varifrån vatten förr eller senare når Vänersborgsvikens och Göta älv (vilket kallas tillrinningsområde). Detta område avgränsas i öster och väster vid gränsen för SMHIs delavrinningsområden för Vänern respektive Göta älv 7. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Den yttre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde motsvarar den skyddszon som i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde benämns tertiär skyddszon. En sekundär skyddszon, med den innebörd som anges i handboken föreslås inte för Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde. Den miljömässiga nyttan av en sådan sekundär skyddszon som åsyftas i handboken bedöms inte motiverad med hänsyn till uppströmsflödets dominanta roll, det låga bidraget av flöde genererat inom Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde samt riskkällornas placering i huvudsak längs och nära Göta älv. 7 Svenskt Vattenarkiv, Delavrinningsområden, SVAR_2010_1, 15(15) TEKNISKT UNDERLAG E INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

187 RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag F Motiv till vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 187

188 FÖ RÖRD Fler än personer är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få tillgång till dricksvatten. Att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter, både idag och i framtiden är en självklarhet. Detta görs bland annat genom att skapa vattenskyddsområde med tillhörande bestämmelser, kallade vattenskyddsföreskrifter. Syftet med Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är att minska risken för att vattnet blir så förorenat att det inte är lämpligt att göra dricksvatten av det. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är ett samarbetsprojekt där sex kommuner gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. De kommuner som ingår i samarbetet kring det gemensamma vattenskyddsområdet är Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Här får invånarna helt eller till stor del sitt dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv. Ale kommun har ingen egen vattentäkt i Göta älv utan försörjs via Göteborg och Kungälvs kommuner. Flera andra kommuner i regionen får också del av det dricksvatten som kommer från Göta älv. Detta dokument är en del i det underlag som tagits fram i arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. Arbetet har utförts under I samband med politiska beslut under 2018 samt efter synpunkter från sakägare under 2018 har vissa ändringar gjorts i underlaget. Syftet med dokumentet är att visa på vilka grunder förslaget till vattenskyddsföreskrifter vilar och att visa motiven för föreslagna vattenskyddsföreskrifter. Målgrupp för dokumentet är myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är intresserade av att fördjupa sig i bakgrunden till förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Det kompletta underlagsmaterialet består av flera delar som tillsammans utgör bakgrunden till det förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som tagits fram. Övriga delar i underlaget utgörs av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde och Beskrivning av konsekvens för berörda inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Även dessa dokument riktar sig i första hand till myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är särskilt intresserade av bakgrunden till förslaget. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 188

189 Innehållsförteckning 1 Vattenskyddsföreskrifter en av flera åtgärder 1 2 Vattenskyddsföreskrifternas syfte 1 3 Utformning av vattenskyddsföreskrifter 2 4 Bakgrund till föreslagna vattenskyddsföreskrifter 2 5 Förslag till vattenskyddsföreskrifter 3 6 Motiv för föreslagna skyddsföreskrifter 4 7 Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde 10 Bilagor Bilaga F.1 Bilaga F.2 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

190 190

191 1 Vattenskyddsföreskrifter en av flera åtgärder Att inrätta 1 bestämmelser, benämnda vattenskyddsföreskrifter, inom vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv är en av flera åtgärder för att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter varje dag, både idag och i framtiden. Vattenskyddsföreskrifter föreslås för verksamheter som bedöms kunna störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Det finns verksamheter eller händelser som bedöms kunna störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten men som ändå inte regleras i vattenskyddsföreskrifterna. Det kan bero på att verksamheten redan är tillräckligt reglerad i annan lagstiftning eller att det finns andra sätt som är bättre för att nå ett starkt vattenskydd, exempelvis genom tillsyn eller information. Att en verksamhet inte regleras i vattenskyddsföreskrifterna betyder alltså inte nödvändigtvis att den inte kan påverka produktionen av dricksvatten. Mer information om andra åtgärder för att skydda vattentäkterna finns i underlaget Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter. 2 Vattenskyddsföreskrifternas syfte I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde 2 anges vad syftet bör vara med vattenskyddsföreskrifter i olika delar av vattenskyddsområdet. De allmänna råden omfattar generella förhållanden och skyddszoner som följer metodiken i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2010:5). Vid utformning av vattenskyddsföreskrifter tas därför hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder. Påverkan via mark och grundvatten samt mark- och vattenutnyttjande som sker kontinuerligt och bedöms inte vara grund för utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken. I vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken är syftet med vattenskyddsföreskrifterna att minska risken för att en, i första hand akut föroreningssituation, ska störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Vattenskyddsföreskrifter föreslås därför för vattenskyddsområdets inre skyddszon, vars syfte är att skapa utrymme för att motverka, upptäcka och åtgärda en akut föroreningssituation. I den yttre skyddszonen föreslås inga vattenskyddsföreskrifter. Att ändå göra detta område till vattenskyddsområde är en viktig signal om att hänsyn behöver tas i olika sammanhang om att det som sker inom området kan påverka en vattentäkt. Mer att läsa om motiven för den yttre skyddszonen finns i Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. 1 Vattenskyddsföreskrifter meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken 2 Naturvårdsverkets handbok 2010:5 samt Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområde (NVFS 2003:16) 1(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

192 3 Utformning av vattenskyddsföreskrifter Vattenskyddsföreskrifterna är utformade som restriktioner i markanvändningen/verksamheten. Vattenskyddsföreskrifterna anger därför inte hur man ska göra utan vad man inte får lov att göra inom vattenskyddsområdet. Vattenskyddsföreskrifternas innehåll är ett komplement till annan lagstiftning och dubbelregleringar ska inte förekomma om det inte finns särskilda skälv för det. Under senare år har det i vattenskyddssammanhang aktualiserats att de vattenskyddsföreskrifter som föreslås ska vara möjliga att utöva praktisk tillsyn över, annars är de inte lämpliga föreskrifter. Föreskrifterna formuleras med någon av följande restriktionsnivå: Anmälningsplikt föreslås för verksamheter eller åtgärder som normalt går att bedriva, men den prövande myndigheten vill ha möjlighet att ge föreläggande innan verksamheten påbörjas. Föreläggande avser försiktighetsmått som ska vidtas för att verksamheten eller åtgärden ska vara tillåten och bedöms utifrån de förutsättningar som råder i den specifika verksamheten. Tillståndsplikt föreslås för verksamheter eller åtgärder som normalt går att bedriva men först efter att den prövande myndigheten har bedömt förutsättningarna för den specifika verksamheten i en prövning. Myndigheten kan ge villkor som behöver uppfyllas för att verksamheten ska vara tillåten. Förbud föreslås för verksamheter eller åtgärd som inte ska förekomma. 4 Grund för föreslagna vattenskyddsföreskrifter Den riskanalys 3 och den riskvärdering 4 som gjorts för vattentäkterna är stöd i arbetet att utforma vattenskyddsföreskrifter men är inte det enda som påverkar vad som föreslås ska regleras och vilken restriktionsnivå som föreslås. Andra aspekter finns som också måste beaktas i arbetet. De viktigaste aspekterna visas i Figur 1. I Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är det dessutom ställningstaganden i sex olika kommuner som ska jämkas ihop i de gemensamma vattenskyddsföreskrifter som föreslås. Vattenskyddsföreskrifterna i det befintliga vattenskyddsområdet för Göteborgs vattentäkt i Göta älv har beaktats i arbetet men kommer att upphöra gälla när de nu föreslagna vattenskyddsföreskrifterna träder ikraft. 2(11) 3 Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

193 Riskanalys och riskvärdering Övriga åtgärder Handbok 2010:5 med allmänna råd 2003:16 Förslag vattenskyddsföreskrifter Ambitionsnivå Vattentäktens egenskaper Juridisk praxis Figur 1: Resultatet från riskanalysen, tillsammans med den efterföljande riskvärderingen, är ett av flera underlag som används vid framtagandet av förslag till vattenskyddsföreskrifter Förslaget till vattenskyddsföreskrifter är därtill resultat av en avvägning där den nytta vattentäkten erhåller med givna vattenskyddsföreskrifter sätts i relation till den uppoffring vattenskyddsföreskrifterna medför för dem som berörs. Vattenskyddsföreskrifterna ska bidra till att säkerställa nyttjandet av vattentäkten både nu och i framtiden men får samtidigt inte gå längre än vad som krävs för att uppnå detta. 5 Förslag till vattenskyddsföreskrifter Förslag till vattenskyddsföreskrifter finns i Bilaga F1 Förslag till skyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken. Förslaget omfattar riskkällor som identifierats inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde och för vilka vattenskyddsföreskrifter bedöms vara motiverat som en del i arbetet att nu och i framtiden säkerställa nyttjandet av vattentäkterna för produktion av dricksvatten. Kemikaliehantering omfattande mer än 250 liter Bedrivande av miljöfarlig verksamhet Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Lagring och deponering av farligt avfall Utsläpp av spillvatten och processvatten (även enskilda avloppsanläggningar) Spridning av avloppsslam och humanurin Dagvattenavledning TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (11) 193

194 Markarbeten Uppläggning av asfalt och oljegrus Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel 6 Motivering till föreslagna skyddsföreskrifter Nedan utvecklas resonemanget avseende motivering till föreslagna vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Observera att vattenskyddsföreskrifter endast föreslås för den inre skyddszonen. 1 Kemikalier a Uppställning eller parkering av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller andra hälso- eller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i drifttanken på fordon. b c Motivering Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälsooch miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också lagring som sker på hårdgjord yta i ett utrymme inomhus som är under uppsikt och saknar golvbrunn. Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller om hanteringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för transporter. Petroleumprodukter är svårsanerade 5 och kan redan vid mycket liten mängd störa eller omöjliggöra produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Riskanalysen som utförts visar att hantering av farligt gods utgör en risk som påkallar behov av aktiv riskhantering. Hantering av petroleumprodukter för hushållens och lantbrukets utgör en lägre risk men förebyggande åtgärder, för att en föroreningssituation inte ska uppkomma, är ändå nödvändiga. Genom att reglera hantering av petroleumprodukter och andra hälsofarliga kemikalier minskar risken att hanteringen försämrar möjligheten att använda vattentäkterna för dricksvattenproduktion. Reglering av denna hantering rekommenderas även enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I vattenskyddsområden gäller generellt särskilda restriktioner för hantering av petroleumprodukter genom Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5). Enligt dessa föreskrifter får brandfarliga vätskor och spilloljor inte hanteras inom vattenskyddsområde utan sekundärt skydd. 5 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. 4(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

195 Om det finns ett sekundärt skydd minskar risken att hanteringen av kemikalier ska orsaka läckage till omgivningen och därmed även risken för att vattentäkten ska förorenas. I de fall sekundärt skydd finns bedöms det vara en godtagbar förebyggande åtgärd som gör att hanteringen inte omfattas av de förbud eller krav på anmälan eller tillstånd som annars föreslås. Som komplement till föreslagna vattenskyddsföreskrifter behövs bland annat en fungerande beredskap för att förhindra spridning av en förorening till vattentäkten, eller till den plats där vattnet hämtas in till vattenverket, om en oförutsedd händelse inträffar. 2 Miljöfarlig verksamhet a Anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder enligt 2 32 kap i miljöprövnings-förordningen (SFS 2013:251 och eventuella senare ändringar) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter. b Motivering Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får ej ske utan tillstånd. Vid bristande hantering eller olycka kan skadliga mängder föroreningar läcka från en verksamhet och nå vattentäkten. Cocktaileffekter, som innebär att flera ämnen blandas och tillsammans är mer skadliga än varje ämne för sig, kan förstärka den negativa påverkan. Riskanalysen som utförts visar att olyckor eller utsläpp från bland annat industrier utgör en risk som påkallar behov av aktiv riskhantering. För de miljöfarliga verksamheter som redan är tillståndspliktiga enligt miljöbalken bedöms befintlig lagstiftning, tillsammans med det faktum att området avgränsas som vattenskyddsområde och den hänsyn som då ska tas i samband med prövning, vara ett lämpligt sätt att arbeta med hantering av risk för vattentäkten. Den föreskriften som föreslås syftar främst till att möjliggöra en skarpare prövning av sådana miljöfarliga verksamheter som enligt miljöbalken är anmälningspliktig. Genom att ställa krav på tillstånd för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ges kommunens miljönämnd tillfälle att innan verksamheten får påbörjas, upprätta villkor kopplade till tillståndet utifrån risken för påverkan på vattentäkten. Detsamma gäller för sådan sanering som enligt befintlig lagstiftning redan är anmälningspliktig. Villkoren kan innehålla krav på försiktighetsåtgärder så att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som inte riskerar att påverka möjligheten att nyttja vattentäkterna för dricksvattenproduktion. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. 5(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

196 Reglering av anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet rekommenderas även enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. Som komplement till föreslagna vattenskyddsföreskrifter behövs bland annat en fungerande beredskap för en oförutsedd händelse orsakar spridning av förorenande ämnen till vattentäkten. För all miljöfarlig verksamhet och sanering är den ordinarie miljötillsynen som utförs en annan viktig del för att uppnå ett starkt vattenskydd, liksom verksamhetsutövarnas kunskap om de risker som finns och löpande egenkontroll för att verksamheten inte ska riskera att störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten. 3 Farligt avfall a Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker på plats utan avrinning till vatten eller infiltration i marken och där obehöriga inte har tillträde. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt för sådant farligt avfall som hanteras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i dessa skyddsföreskrifter. Motivering Reglering av upplag av avfall rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I föreslaget vattenskyddsområde bedöms övrig lagstiftning vara tillräcklig för att hantera den risk som uppkommer vid hantering av avfalls om inte klassas som farligt avfall. Riskanalysen som utförts visar att hantering av farligt avfall utgör en risk som påkallar behov av aktiv riskhantering. Farligt avfall kan medföra allvarlig förorening av en vattentäkt vid läckage från avfallet eller om avfallet genom ovarsamhet eller olycka hamnar direkt i vattnet. Cocktaileffekter, som innebär att flera ämnen blandas och tillsammans är mer skadliga än varje ämne för sig, kan förstärka den negativa påverkan. Genom att förbjuda lagring och deponering av farligt avfall på platser där avrinning kan förekomma och där obehöriga kan ta sig in och orsaka oförutsett läckage eller spridning till omgivningen minskar risken för att vattentäkten förorenas. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. Som komplement till föreslagen vattenskyddsföreskrift behöver verksamhetsutövare arbeta för att säkerställa funktionen i de fysiska anordningar som ska omöjliggöra spridning till omgivningen och hindra obehöriga från att ta sig in till de platser där lagringen sker. Den ordinarie miljötillsynen som utförs i verksamheter med hantering av farligt gods av alla slag är en annan viktig del för att uppnå ett starkt vattenskydd, liksom verksamhetsutövarnas kunskap om de risker som finns och löpande egenkontroll för att verksamheten inte ska riskera att störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten. 6(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

197 4 Avlopp a b Motivering Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för enskilda avloppsanläggningar som omfattas av tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. Den främsta påverkan från avlopp på Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt avser parasiter och virus som riskerar att göra människor sjuka när de använder vattnet för dryck och matlagning i de fall parasiterna eller virusen inte avlägsnas i vattenverk. Riskanalysen som utförts, med parasiter och virus som bedömt ämne, visar att avlopp utgör en risk som kräver aktiv riskhantering. Även de kemikalier, t.ex. läkemedelsrester, mikroplatser och lösningsmedel som finns i spillvatten och processvatten från hushåll och verksamheter kan störa produktionen av dricksvatten i vattenverken. Befintlig lagstiftning ställer krav på tillstånd för stora utsläpp av spillvatten, nya spillvattenanläggningar och vissa sorters processvatten. Med den vattenskyddsföreskrift som föreslås stärks möjligheten att reglera mindre omfattande utsläpp av spillvatten och processvatten liksom äldre enskilda avloppsanläggningar som inte prövats enligt 9 kap i miljöbalken. Reglering av avloppsanläggningar, dock endast som innebär infiltration i marken, rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I vattenskyddsföreskrifterna för Göta älv och Vänersborgsviken är kommunernas ambitionsnivå att tydligare reducera risken för främst spridning av parasiter och virus varför alla typer av enskilda avloppsanläggningar omfattas. Genom att införa krav på tillstånd för utsläpp av avloppsvatten och processvatten, liksom för spridning av avloppsslam och humanurin, kan myndigheten ge villkor för verksamheten innan den får påbörjas. Villkoren syftar till att minska risken att det uppkommer en påverkan på vattentäkten som kan störa produktionen av dricksvatten. Som komplement till föreslagna vattenskyddsföreskrifter behöver den som har en anläggning som släpper ut spillvatten eller processvatten genom kontroll och skötsel säkerställa funktionen i de fysiska anläggningar som syftar till att rena vattnet till en godkänd kvalitet innan det släpps ut i vatten eller mark. Den ordinarie miljötillsynen som utförs vid avloppsanläggningar av olika slag är en annan viktig del för att uppnå ett starkt vattenskydd liksom information till allmänheten om att äldre enskilda avloppsanläggningar inte ger en tillräcklig rening av avloppsvattnet. 7(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

198 5 Dagvatten a Anläggning för avledning av dagvatten får inte inrättas utan tillstånd. Undantag gäller anläggning för avledning från ytor som utgörs av tomtmark, lokalgator eller gång- eller cykelväg. Motivering Dagvatten kan innehålla en mängd föroreningar och innehållet skiljer sig åt beroende på vilken typ av område dagvattnet kommer ifrån. Cocktaileffekter, som innebär att flera ämnen blandas och tillsammans är mer skadliga än varje ämne för sig, kan förstärka den negativa påverkan. Riskanalysen som utförts, både avseende dagvatten från bebyggelse och vägar, visar att dagvatten utgör en risk som påkallar behov av en aktiv riskhantering. För Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt utgör dagvatten främst en risk för störning i dricksvattenproduktionen i det fall dagvattnet för med sig en koncentration av ämnen som läckt ut t.ex. till följd av en olycka. Genom att reglera avledningen av dagvatten med tillståndsplikt i vattenskyddsföreskrifterna kan villkor ställas på hur avledningen ska ordnas för att hindra en akut förorening från att nå vattentäkten via dagvattnet. Beroende på hur förorenat dagvattnet är kan även hastig tillförsel av dagvatten i samband med skyfall orsaka problem vid framställning av dricksvatten. Möjligheten att tydligare lyfta den hänsyn som behöver tas till vattentäkten vid utformning av dagvattenhantering avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. För att hantera den risk för vattentäkten som orsakas av dagvatten behövs bland annat fysiska åtgärder som innebär skapande av dagvattenanläggningar som på ett effektivt sätt kan fånga upp och hindra föroreningar från att flöda vidare mot vattentäkten. Annat arbete som minskar risken för vattentäkten kopplat till dagvatten handlar om att genom uppströmsarbete se till att förorenande ämnen inte alls kan nå dagvattnet. 6 Jord och berg a Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 400 m³. Motivering För Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt utgör markarbeten främst en risk för störning i dricksvattenproduktionen genom att risken för skred ökar när marken bearbetas. Därtill finns en risk för vattentäkten om markarbeten sker där föroreningssituationen är värre än vad som var känt innan markarbetet startade. Många sorters föroreningar kan vara fastlagda på markpartiklarna och med ökad och koncentrerad tillförsel av markpartiklar till vatten ökar även tillförseln av ämnen som kan störa dricksvattenproduktionen. Riskanalysen som utförts visar att olika ingrepp i marken, med anledning av 8(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

199 det som beskrivs ovan, utgör en risk som påkallar behov av en aktiv riskhantering. Genom att reglera markarbeten med tillståndsplikt i vattenskyddsföreskrifterna kan villkor ställas på hur detta får ske så att risken minskar för en oönskad som kan medföra en akut störning i produktionen av ett hälsosamt dricksvatten. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. Reglering av markarbeten, bland annat i form av schaktning, pålning och spontning rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. Som komplement till föreslagen vattenskyddsföreskrift behöver arbete ske för att säkra skedkänslig mark, främst där det också är bekräftat eller misstänkt förekomst av föroreningar i marken men även i jungfrulig eller opåverkad mark. Vid markarbeten behöver verksamhetsutövaren ha kunskap om föroreningssituationen och skredbenägenheten i den mark där arbetet ska utföras och vidta de fysiska åtgärder som är nödvändiga för att arbetet inte ska riskera att störa dricksvattenproduktionen. Det behöver också finnas beredskap att hindra en påverkan på vattentäkten om en oförutsedd händelse inträffar. b Motivering Uppläggning av asfalt och oljegrus får ej ske utan anmälan. Asfalt och oljegrus innehåller olika ämnen som kan störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten i det fall det sprids till vattentäkten i tillräckligt hög koncentration. Uppläggning av asfalt och oljegrus har inte bedömts i den riskanalys som utförts för vattentäkten. En anmälningsplikt i vattenskyddsföreskrifterna är ett komplement till övrig lagstiftning som möjliggör för kommunens miljönämnd att ge förelägganden om försiktighetsmått innan verksamheten påbörjas. Reglering av upplag av asfalt och oljegrus rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16, dock med förbud vilket inte bedöms vara motiverat i föreslaget vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. 7 Bekämpningsmedel a Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel får ej ske utan tillstånd. Motivering Mycket små mängder bekämpningsmedel kan göra ett dricksvatten otjänligt. Även i låga doser har bekämpningsmedel hälsoskadliga effekter på människor. Riskanalysen som utförts visar att hantering av kemiska bekämpningsmedel påkallar behov av en aktiv riskhantering. Kemiska växtskyddsmedel, liksom andra bekämpningsmedel, används av privatpersoner, företag och myndigheter. 9(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

200 För Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt är det i första hand inte normal användning av växtskyddsmedel som är en risk, utan oförutsedda händelser där en högre koncentration kan uppkomma i vattentäkten. Vid yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel finns ofta högre kunskap om hanteringen än vad privatpersoner normalt har. Den kunskap som finns och de mer eller mindre frivilliga åtgärder som görs bedöms dock inte vara tillräckliga för att minska risken för vattentäkten. Yrkesmässig hantering regleras i vattenskyddsföreskrifterna då det vid en oförutsedd händelse kan spridas så stora mängder till omgivningen att en störning bedöms kunna uppkomma i vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten Genom den tillståndsplikt som föreslås kan villkor ges som syftar till att minska risken för att oförutsedda händelser medför att betydande mängder växtskyddsmedel når vattentäkten. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer Reglering av bekämpningsmedel rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16, dock med förbud vilket inte bedöms vara motiverat i föreslaget vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. Inte heller bedöms det vara motiverat att reglera andra sorters bekämpningsmedel än växtskyddsmedel, bland annat eftersom övrig lagstiftning inom området utvecklats sedan de allmänna råden togs fram. Privatpersoner hanterar mindre mängder vid ett och samma tillfälle vilket inte innebär samma risk för vattentäkten, helt enkelt eftersom att en mindre mängd inte orsakar samma skadliga koncentration i vattentäkten. Som komplement till föreslagen vattenskyddsföreskrift är information om hur växtskyddsmedel kan påverka vattnet och miljön ett viktigt arbete, både riktat till privatpersoner och yrkesverksamma som hanterar växtskyddsmedel. 7 Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde Det finns restriktioner och anvisningar som gäller generellt inom vattenskyddsområden, så även inom det föreslagna vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken. Dessa är meddelade med stöd av annan lag än miljöbalkens 7 kap. 22 MB. Vilka dessa är och vilken omfattning de har kan ändras över tid. Det är därför inte möjligt att som bilaga till vattenskyddsföreskrifterna ha en fullständig och aktuella beskrivning över all indirekt lagstiftning som råder. Den som berörs av vattenskyddsområdet är skyldig att känna till vilka restriktioner och anvisningar som är aktuella, liksom att känna till all annan lagstiftning. De i dagsläget 6 gällande restriktioner och anvisningar som per automatik träder ikraft då ett område fastställs som vattenskyddsområde redovisas som utsnitt i bilaga F2 och redogörs kort för nedan; 10(11) TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

201 Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5). Enligt dessa föreskrifter får mer än 250 L brandfarliga vätskor och spilloljor inte hanteras inom ett vattenskyddsområdes primära (inre) och sekundära (yttre) skyddszon utan sekundärt skydd. Cisterner i och ovan mark samt rörledningar och slangledningar ska ha sekundärt skydd. Undantag från kravet gäller dock för cisterner med tillhörande ledningar i pannrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt, om inte tillsynsmyndigheten anger annat. Rörledning i byggnad får inte dras i eller under golv, utan ska förläggas väl synlig. Påfyllningsrör till cisterner inom vattenskyddsområde ska vara skyltade så att det framgår att det är inom vattenskyddsområde. I föreskrifterna anges också att om vattenskyddsområdets föreskrifter innehåller strängare krav så gäller de kraven. Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2). Dessa föreskrifter förmedlar genom 6 kap 1 krav på tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom primär och sekundär skyddszon i vattenskyddsområden. Bestämmelsen gäller inte vattenskyddsområden som har inrättats efter den 1 januari 2018 och är därför inte aktuell inom det föreslagna vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv. TEKNISKT UNDERLAG F INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (11) 201

202 RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 202

203 repo001.docx FÖ RÖRD Fler än personer är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få tillgång till dricksvatten. Att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter, både idag och i framtiden är en självklarhet. Detta görs bland annat genom att skapa vattenskyddsområde med tillhörande bestämmelser, kallade vattenskyddsföreskrifter. Syftet med Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är att minska risken för att vattnet blir så förorenat att det inte är lämpligt att göra dricksvatten av det. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är ett samarbetsprojekt där sex kommuner gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. De kommuner som ingår i samarbetet kring det gemensamma vattenskyddsområdet är Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Här får invånarna helt eller till stor del sitt dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv. Ale kommun har ingen egen vattentäkt i Göta älv utan försörjs via Göteborg och Kungälvs kommuner. Flera andra kommuner i regionen får också del av det dricksvatten som kommer från Göta älv. Detta dokument är en del i det underlag som tagits fram i arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. Arbetet har utförts under med viss revidering Syftet med dokumentet är att visa vilka slags konsekvenser som kan uppkomma för dem som berörs av det föreslagna vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna. Målgrupp för dokumentet är främst berörda sakägare och organisationer som är intresserade av att fördjupa sig kring förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Det kompletta underlagsmaterialet består av flera delar som tillsammans utgör bakgrunden till det förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som tagits fram. Övriga delar i underlaget utgörs av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde, Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Dessa dokument riktar sig i första hand till myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är särskilt intresserade av bakgrunden till förslaget. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 203

204 Innehållsförteckning 1 Olika slags påverkan av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter 1 2 Konsekvenser till följd av vattenskyddsområdet 1 3 Konsekvenser till följd av vattenskyddsföreskrifterna Information Efterlevnad av vattenskyddsföreskrifterna Anmälan och ansökan om tillstånd Dispensansökan Ersättning 3 4 Så påverkas den som hanterar kemikalier bedriver miljöfarlig verksamhet ska sanera föroreningar hanterar farligt avfall har en avloppsanläggning sprider avloppsslam avleder dagvatten utför markarbeten har upplag av asfalt och oljegrus sprider växtskyddsmedel 6 TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

205 205

206 1 Olika slags påverkan av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter Ett vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter medför en påverkan för verksamhetsutövare som berörs av vattenskyddsföreskrifterna. Även arbetet med andra åtgärder som behöver utföras för att säkerställa Göta älvs och Vänersborgsvikens funktion som dricksvattentäkter kan innebära en påverkan för dem som bor och verkar inom vattenskyddsområdet. Även kommunernas organisationer påverkas av att ett vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter införs. Sist men inte minst medför vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna en påverkan för vattentäkten. Här presenteras ett övergripande resonemang om den påverkan av vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna som resulterar i en konsekvens för boende och verksamhetsutövare. Beskrivningen är övergripande och kan inte direkt tillämpas på enskilda fastigheter eller verksamheter. För att veta hur en enskild verksamhet berörs behöver man ha svar kring en mängd faktorer, varav vissa förändras över tid. Exempel på sådana faktorer är hur verksamheten är tänkt att bedrivas, vilka förhållanden som gäller på den specifika platsen, hur myndigheten kommer att bedöma verksamheten och vilka omvärldsfaktorer som påverkar attityden till både verksamheten och vattenskydd. Vissa av faktorerna påverkas av framtida beslut, naturfenomen och människors attityder. 2 Konsekvenser till följd av vattenskyddsområdet Avgränsningen av ett område som vattenskyddsområde innebär att vattentäktsintresset tydliggörs. Vattenskyddsområdet och dess olika zoner blir en förutsättning som behöver beaktas vid miljötillsyn, prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Vattenskyddsområdet visar också var boende och verksamhetsutövare behöver ha en medvetenhet för om vattentäkten så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. De konsekvenser som uppkommer för boende och verksamhetsutövare till följd av vattenskyddsområdet beror bland annat på hur den berörde, myndigheter och marknaden värderar och bedömer vattentäktsintresset i relation till verksamhetens intresse, något som är beroende av förutsättningarna i varje enskilt fall och därför inte låter sig generaliseras. En direkt konsekvens av vattenskyddsområdet är de generella föreskrifter som per automatik träder ikraft när ett område blir vattenskyddsområde och gäller inom hela området. Vilka dessa är kan förändras över tid. I dagsläget gäller följande generella föreskrifter inom vattenskyddsområden i Sverige; Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5). Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2). TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (6) 206

207 3 Konsekvenser till följd av vattenskyddsföreskrifterna Vattenskyddsföreskrifter är en av flera åtgärder för att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter varje dag, både idag och i framtiden. När beslut fattas om att fastställa vattenskyddsföreskrifter inom ett vattenskyddsområde innebär det att den som gör något som omfattas av föreskrifterna upplever en konsekvens av beslutet. Skulle beslutet inte medföra några konsekvenser kan föreskrifterna betraktas som verkningslösa och bidrar därmed inte till ett ökat vattenskydd jämfört med dagens situation. I huvudsak kan konsekvenserna av de vattenskyddsföreskrifter som föreslås för den inre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde delas in i tre delar som i olika utsträckning berör verksamhetsutövare och boende. Information om vattenskyddsområdet är en grundförutsättning för att kunna känna till vad som gäller. Efterlevnad av de vattenskyddsföreskrifter som blir gällande är lika viktigt som att följa övrig lagstiftning. Möjligheten att pröva sin rätt till ersättning om man som boende eller verksamhetsutövare i området påverkas i avsevärd omfattning är en grundprincip i svensk rättssäkerhet och gäller även för fastställda vattenskyddsföreskrifter. I följande avsnitt utvecklas resonemanget kring dessa bitar. 3.1 Information Alla som berörs av vattenskyddsföreskrifterna behöver informera sig om vad i vattenskyddsföreskrifterna de behöver hantera i sin verksamhet eller för det de avser att göra. Att sprida information om vattenskyddsföreskrifterna är därför av yttersta vikt för att föreskrifterna ska få betydelse i arbetet att skydda vattentäkten. Huvudmannen för vattentäkterna har ett stort ansvar i att förmedla information om vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna både under arbetet inför fastställande och då det har blivit fastställt. 3.2 Efterlevnad av vattenskyddsföreskrifterna Vattenskyddsföreskrifterna berör verksamhetsutövare och boende genom att det för vissa verksamheter eller aktiviteter krävs en anmälan eller ett erhållet tillstånd eller dispens från förbud för att verksamheten eller åtgärden ska vara tillåten. Om verksamheten ändras och inte längre berörs av skyddsföreskrifterna behöver den inte följa föreskrifternas krav. Var och en som är verksam eller vistas inom vattenskyddsområdet har ett ansvar 1 att se till att de vattenskyddsföreskrifter som gäller inom vattenskyddsområdet följs. 2(6) 1 Enligt 29 kap 2 och 2a miljöbalken. TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

208 3.2.1 Anmälan och ansökan om tillstånd Anmälningar och tillståndsansökningar hanteras av den kommunala miljönämnden i den kommun verksamheten eller aktiviteten finns. Den som ansöker om tillstånd eller anmäler en verksamhet behöver lägga ned en viss egen tid för att ta fram ansökan och hantera ärendet. Ett tillstånd kan bli förknippat med särskilda villkor som verksamhetsutövaren måste följa för att tillståndet ska gälla. Villkoren ska grundas på förutsättningar för den enskilda verksamheten och måste följas för att tillståndet ska vara giltigt. Vid anmälan kan verksamhetsutövaren bli förelagd att följa vissa försiktighetsmått. Ett tillstånd gäller under en begränsad tidsperiod. Det är vanligt i vattenskyddssammanhang att ett tillstånd ges över flera år, förutsatt att inget i verksamheten ändras utanför ramarna för tillståndet. En anmälan kan resultera i att tillsynsmyndigheten när som helst efter det att anmälan gjorts ställer krav på försiktighetsmått i det fall det finns grund för det. För att underlätta för den sökanden att lämna in rätt uppgifter i samband med anmälan eller tillståndsansökan har kommunerna som omfattas av vattenskyddsområdet ambitionen att ta fram en förtryckt ansökningsblankett där det framgår vilka uppgifter som ska lämnas in samband med ansökan. Värt att nämna är att en tillståndsansökan enligt vattenskyddsföreskrifterna inte alls har samma omfattning som en tillståndsansökan enligt miljöbalken. Bland annat finns inte krav på miljökonsekvensbeskrivning eller samråd med berörda. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för att pröva ärendet om anmälan eller ansökan om tillstånd och det är den sökande som betalar. Den kostnad som ett tillstånd eller en anmälan är förenat med är ett politiskt beslut. Respektive kommuns politiska instanser bestämmer om avgift skall tas ut och hur stor avgiften skall vara. Avgiften kan variera från kommun till kommun Dispensansökan Ansökan om dispens från de förbud som anges i vattenskyddsföreskrifterna prövas av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har rätt att ut en avgift för att pröva ärendet och det är den sökande som betalar. En dispens kan bli förknippad med villkor. Villkoren ska grundas på förutsättningar för den enskilda verksamheten och måste följas för att dispensen ska vara giltig. 3.3 Ersättning En verksamhetsutövare som berörs av vattenskyddsföreskrifterna på ett sätt som gör att pågående markanvändning avsevärt försvåras kan ha rätt till ersättning från vattentäktens huvudman. Eventuella ersättningsfrågor prövas av mark- och miljödomstolen. Ärenden om ersättningsanspråk i domstolen kan prövas först då vattenskyddsföreskrifterna är fastställda och verksamhetsutövaren har fått sitt ärende prövat av kommunens miljönämnd eller av länsstyrelsen (dispens). Den som ansöker om ersättning måste alltså ha fått ett slutligt beslut i ett ärende som kan ligga till grund för prövningen. Ett sådant beslut kan till exempel vara att man inte fått tillstånd för den verksamhet man bedriver eller att villkoren som ges upplevs så långtgående att de omöjliggör verksamhet. Det kan TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (6) 208

209 också vara att man nekats dispens för en pågående verksamhet som enligt vattenskyddsföreskrifterna blir förbjuden. 4 Så påverkas du som Vattenskyddsföreskrifterna riktas till olika typer av hantering eller åtgärder som kan störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Vad denna påverkan kan utgöras av för den hantering och de åtgärder som omfattas av vattenskyddsföreskrifterna visas nedan. Vilken konsekvens som uppkommer för den enskilde verksamhetsutövaren beror på förutsättningar i det enskilda fallet hanterar kemikalier Den som hanterar mer än 250 liter petroleumprodukter, eller andra produkter som är hälso- eller miljöfarliga, behöver se till att verksamheten prövas enligt föreskrifterna. Viss hantering är förbjuden medan annan hantering kräver tillstånd eller behöver anmälas. Det gäller oavsett om allt förvaras i samma behållare eller om volymen är uppdelad på flera behållare som förvaras på samma plats eller inom samma fastighet. Om det finns eller ordnas en skyddsanordning, ett så kallat sekundärt skydd, som vid ett läckage kan samla upp tillräckligt mycket av det som förvaras påverkas inte av föreskriften. Vad som gäller för att anordningen ska uppfylla kravet sekundärt skydd framgår av en definition som hör till vattenskyddsföreskrifterna. 4.2 bedriver miljöfarlig verksamhet Den som ska starta en ny miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken behöver också söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Tillståndsprövningen ersätter inte anmälan enligt miljöbalken utan båda behöver göras. Ansökan om tillstånd hanteras av kommunens miljönämnd och syftet är att bedöma om och i så fall hur den miljöfarliga verksamheten kan bedrivas så att vattentäkten inte förorenas. Denna tillståndsansökan är långt ifrån lika omfattande som den ansökan som krävs om en verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Kravet på att göra en tillståndsansökan gäller inte om den miljöfarliga verksamheten som bedrivs har anmälts enligt miljöbalken innan vattenskyddsföreskrifterna fastställs. 4.3 ska sanera föroreningar Den som ansvarar för en sanering som omfattas av 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöver också söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Tillståndsprövningen ersätter inte den prövning som sker enligt miljöbalken utan båda behöver göras. Ansökan om tillstånd hanteras av kommunens miljönämnd och syftet är att bedöma om och i så fall hur saneringen kan göras så att vattentäkten inte förorenas. Denna tillståndsansökan är långt ifrån lika omfattande som den ansökan som krävs om en verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken. 4(6) TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

210 4.4 hanterar farligt avfall Lagring och deponering av farligt avfall får inte förekomma på platser där eventuella föroreningar kan rinna ut i naturen. För att lagringen eller deponeringen ska få förekomma behöver det också finnas en anordning som gör att obehöriga inte har tillträde. En sådan anordning kan till exempel vara ett låsbart utrymme eller en inhägnad som stänger ute obehöriga. 4.5 har en avloppsanläggning Den som har en enskild avloppsanläggning avsedd för spillvatten eller en anläggning avsedd för processvatten och som inte tillståndsprövats enligt miljöbalken behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna för att få fortsätta nyttja anläggningen. För att göra en ny avloppsanläggning med ansluten vattentoalett eller en ny anläggning för att ta hand om processvatten behövs tillstånd enligt miljöbalken. I så fall behövs inte tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna också. 4.6 sprider avloppsslam Den som ska sprida avloppsslam och urin behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. Krav gäller oavsett var slammet eller urinen kommer ifrån och omfattar alltså också små avloppsanläggningar. 4.7 avleder dagvatten Den som ska anlägga en ny anordning för avledning av dagvatten behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. Om dagvattnet rinner av från lokalgator, gång- eller cykelvägar eller trädgårdar behövs dock ingen prövning enligt vattenskyddsföreskrifterna. 4.8 utför markarbeten Den som ska schakta, gräva, påla, sponta eller utföra andra markarbeten behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. Mindre markarbeten under 400 kubikmeter behöver inte prövas. Om flera markarbeten ska utföras på samma fastighet är det den sammanlagda volymen berg- och jordmassor som räknas. 4.9 har upplag av asfalt och oljegrus Den som har ett upplag där asfalt och oljegrus ska hanteras behöver göra en anmälan om detta enligt vattenskyddsföreskrifterna. Anmälan hanteras av kommunens miljönämnd och syftet är att bedöma om uppläggningen kan orsaka förorening av vattentäkten. Beroende på hur omfattande verksamheten är kan den också behöva prövas enligt miljöbalken, vilket gäller oavsett om upplaget ligger inom vattenskyddsområdet eller inte. TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD (6) 210

211 4.10 sprider växtskyddsmedel Den som i ditt yrke sprider kemiska växtskyddsmedel behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. 6(6) TEKNISKT UNDERLAG G INFORMATIONSHANDLING REVIDERAD

212 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Begäran om utökat investeringsanslag för inköp av ipads och datorer till skolan Dnr KS 2019/173 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde investeringsbudgeten för 2019 i Mål- och resursplanen som antogs För 2019 fastställdes investeringsutrymmet till tkr varav tkr inom skattefinansierad verksamhet. I skolans verksamhet finns ett behov av att införskaffa 190 ipads och 680 datorer till ett värde av ca tkr. Med hänsyn tagen till kommunens goda likviditet samt det låga ränteläget är det ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att köpa in ipads samt datorer. Dessutom finns det ett ekonomisk värde i utrustningen även efter tre år. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse Ekonomiska överväganden och följder av beslut Finansieringen av inköpen av ipads och datorer sker ur eget kapital Yrkande Peter Spjuth (V): Kommunfullmäktige utökar 2019 års investeringsram med tkr för inköp av ipads och datorer till skolan. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige utökar 2019 års investeringsram med tkr för inköp av ipads och datorer till skolan. 212

213 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/173 Begäran om utökat investeringsanslag för inköp av ipads och datorer till skolan Dnr KS 2019/173 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde investeringsbudgeten för 2019 i Mål- och resursplanen som antogs För 2019 fastställdes investeringsutrymmet till tkr varav tkr inom skattefinansierad verksamhet. I skolans verksamhet finns ett behov av att införskaffa 190 ipads och 680 datorer till ett värde av ca tkr. Med hänsyn tagen till kommunens goda likviditet samt det låga ränteläget är det ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att köpa in ipads samt datorer. Dessutom finns det ett ekonomisk värde i utrustningen även efter tre år. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2019/173 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Finansieringen av inköpen av ipads och datorer sker ur eget kapital Förslag till beslut Kommunfullmäktige utökar 2019 års investeringsram med tkr för inköp av ipads och datorer till skolan. Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Utbildningsnämnden Ekonomichefen 213

214 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Budgetuppföljning januari-mars 2019 Dnr KS 2019/174 Sammanfattning Budgetuppföljningen till och med mars visar på ett prognostiserat underskott på -12,5 mkr vid årets slut vilket är 20,6 mkr sämre än budgeterat. Underskottet är hänförligt till Omsorgsnämnden, Individnämnden samt Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2019/174 Kommentar uppf. Lilla Edet mars 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Lilla Edets kommun prognosticerar ett underskott motsvarande -12,5 mkr vid årets slut. Om inga åtgärder vidtas för att minska underskottet kommer kommunen att uppvisa ett negativt balanskravsresultat som måste återställas de närmaste tre följande åren. Yrkande Peter Spjuth (V): Kommunstyrelsen tar del av uppföljningen efter tre månader och uppmanar samtliga nämnder som prognosticerar ett underskott vid årets slut att vidta åtgärder som minskar underskottet så mycket som möjligt. Frej Dristig (SD) tillstyrker Peter Spjuths yrkande. Julia Färjhage (C): Kommunstyrelsen tar del av uppföljningen efter tre månader och uppmanar samtliga nämnder som prognosticerar ett underskott vid årets slut att vidta åtgärder som innebär att verksamheten ryms inom beslutade ramar. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet bifaller Julia Färjhages yrkande. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av uppföljningen efter tre månader och uppmanar samtliga nämnder som prognosticerar ett underskott vid årets slut att vidta åtgärder som innebär att verksamheten ryms inom beslutade ramar. Reservation Frej Dristig (SD) och Peter Spjuth (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. 214

215 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/174 Budgetuppföljning Jan-mars Dnr KS 2019/174 Sammanfattning Budgetuppföljningen till och med mars visar på ett prognostiserat underskott på -12,5 mkr vid årets slut vilket är 20,6 mkr sämre än budgeterat. Underskottet är hänförligt till Omsorgsnämnden, Individnämnden samt Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2019/174 Kommentar uppf. Lilla Edet mars 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Lilla Edets kommun prognosticerar ett underskott motsvarande -12,5 mkr vid årets slut. Om inga åtgärder vidtas för att minska underskottet kommer kommunen att uppvisa ett negativt balanskravsresultat som måste återställas de närmaste tre följande åren. Förslag till beslut Kommunstyrelsen tar del av uppföljningen efter tre månader och uppmanar samtliga nämnder som prognosticerar ett underskott vid årets slut att vidta åtgärder som innebär att verksamheten ryms inom beslutade ramar Jörgen Karlsson Ekonomichef Telefon Beslut expedieras till Ekonomichefen Kommunchefen Samtliga nämnder 215

216 Prognos helår 2019 baserat på utfall till och med mars månad Budgetuppföljningen till och med mars visar på ett prognostiserat underskott på -12,5 mkr vid årets slut vilket är 20,6 mkr sämre än budgeterat. Underskottet är hänförligt till Omsorgsnämnden, Individnämnden samt Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige, revision och överförmyndare För helåret prognosticeras att kommunfullmäktige revision och överförmyndare går enligt budget. Revisionens budget är förstärkt med 150 tkr inför 2019 Kommunstyrelsen För helåret prognosticeras att Kommunstyrelsen uppvisar ett underskott på ca- 3 Mkr vid årets slut. Underskottet är hänförligt till Soltaks ökade kostnader som inte har tagits höjd för i Kommunstyrelsens budget. I prognosen är medräknat tomtförsäljningar motsvarande 2 Mkr. Tekniska nämnden Tekniska nämnden prognosticerar att verksamheten går enligt budget. Miljö - och Byggnämnden Miljö och byggnämnden prognosticerar att verksamheten kommer att visa ett överskott motsvarande 0,4 Mkr. Överskottet beror på högre intäkter avseende bygglov än vad som budgeterats för året Omsorgsnämnden För Omsorgsnämndens verksamhet beräknas ett betydande underskott jämfört med budget. Prognosen efter mars månads utfall beräknas bli en negativ avvikelse på närmare - 16,7 mkr varav - 8,5 mkr avser äldreomsorgen och består av ökade personalkostnader inom äldreomsorgen. LSS beräknas visa ett underskott på -8,2 mkr, detta då Skördevägen saknar budget för årets första 5 månader samt ökade kostnader för placeringar. Verksamheten personlig assistans står för ca - 4 mkr av den totala budgetavvikelsen inom LSS. Individnämnden För individnämndens verksamhet beräknas man enligt prognos visa ett negativt resultat på -3,2 mkr. -1,3 utav dessa avser lokalkostnader och -2 mkr avser kostnader för placeringar inom EKB. Utbildningsnämnden Uppföljning av ekonomin efter mars visar på ett prognostiserat resultat i nivå med budget. 216

217 sid- 2 - Kultur och fritidsnämnden För helåret prognostiseras att kultur- och fritidsnämnden går enligt budgeten. Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift Beräkning av årets intäkter baseras på februari prognosen från SKL. Totalt beräknas en positiv avvikelse på 0,5 mkr varav -2,1 mkr avser skatteintäkter och +2,5 mkr avser kommunal utjämning och fastighetsavgift. Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson Ekonomichef Tfn E-post jorgen.karlsson@lillaedet.se 217 sid 2/3

218 sid- 3 - Prognos helår 2019 baserat på utfall t.o.m. mars Skattefinansierad verksamhet Belopp i tkr Driftredovisning Budget Prognos Avvikelse Nettokostnader Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden skattekollektivet Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Summa skattefinansierad nämndverksamhet Affärsdrivande verksamhet avsättning till resultatfond Summa nämndverksamhet Finans Vinst vid försäljning av fastighet Verksamhetens resultat Resultaträkning Budget Prognos Avvikelse Skatteintäkter Utjämningsbidrag och fastighetsavgift Generellt stöd flyktingverksamhet Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatteintäkter och finansnetto Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat sid 3/3

219 Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Svar på motion om Inlandsön Dnr KS 2018/24 Sammanfattning Centerpartiet (Julia Färjhage, Jörgen Andersson, Paulina Svenungsson, Fredrik Hermansson och Lars Ivarsbo) har i en motion, inkommen den 11 februari 2015, föreslagit att kommunen agerar för att Inlandsön ska komma till användning för kommuninvånare och turister samt att utvecklingen av Inlandsön sker i samråd med invånare och i samarbete med företagare och föreningar i kommunen, där SFK Laxen är en viktig part. Av motionen framgår bland annat att det finns preliminära planer på en ny slussled, varför det inte tillåts några permanenta byggnationer på ön. Fram till dess byggstart av sluss sker vill centerpartiet dock att Inlandsön inte ska stå oanvänd. Området Inlandsön är en del av fastigheten Kanalområdet 1:1 som ägs av Sjöfartsverket. Området ligger utanför detaljplan och inom strandskyddsområde. Genom regeringens nationella plan för infrastruktur togs år 2018 ett beslut om nya slussar i Göta älv, vilka ska anpassas till framtidens Vänersjöfart. Nuvarande sluss i Lilla Edet ligger vid den nordvästra sidan om Inlandsön och det är i dagsläget oklart om den nya slussen ska ligga väster eller öster om nuvarande sluss. En placering öster om nuvarande sluss skulle enligt kommunens mark- och exploateringschef påverka Inlandsön mer än om placering sker väster om slussen. Trolig byggstart för ny sluss har tidigare officiellt angetts vara år Vid kontakt med Sjöfartsverket i detta ärende har även år 2024 nämnts. Sjöfartsverket har samtidigt uppgett att redan nästa år ska Vattenfall, som äger kraftstationen som ligger öster om Inlandsön, utföra dammsäkerhetshöjande åtgärder vid kraftstationen. En stor del av Inlandsön ska därvid tas i anspråk som arbetsområde. Transport av material och massor kommer ske via den norra bron över älven. På direkt fråga om hur Sjöfartsverket i dagsläget skulle ställa sig till en förfrågan om att få använda Inlandsön för olika tillfälliga verksamheter för allmänhet och turister har svaret varit nekande med hänvisning till Vattenfalls kommande arbete. Då det klargjorts att kommunen inte kommer få rådighet till marken på Inlandsön för tillfällig verksamhet är det i nuläget inte meningsfullt att göra ytterligare utredning om det finns intresse från företagare att bedriva verksamhet på Inlandsön eller möjligheten till tidsbegränsade bygglov och strandskyddsdispens för de ändamål som motionen tar upp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Centerpartiets motion Kultur- och fritidsnämndens yttrande , 102 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. 219

220 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/24 Svar på motion om Inlandsön Dnr KS 2018/24 Sammanfattning Centerpartiet (Julia Färjhage, Jörgen Andersson, Paulina Svenungsson, Fredrik Hermansson och Lars Ivarsbo) har i en motion, inkommen den 11 februari 2015, föreslagit att kommunen agerar för att Inlandsön ska komma till användning för kommuninvånare och turister samt att utvecklingen av Inlandsön sker i samråd med invånare och i samarbete med företagare och föreningar i kommunen, där SFK Laxen är en viktig part. Av motionen framgår bland annat att det finns preliminära planer på en ny slussled, varför det inte tillåts några permanenta byggnationer på ön. Fram till dess byggstart av sluss sker vill centerpartiet dock att Inlandsön inte ska stå oanvänd. Området Inlandsön är en del av fastigheten Kanalområdet 1:1 som ägs av Sjöfartsverket. Området ligger utanför detaljplan och inom strandskyddsområde. Genom regeringens nationella plan för infrastruktur togs år 2018 ett beslut om nya slussar i Göta älv, vilka ska anpassas till framtidens Vänersjöfart. Nuvarande sluss i Lilla Edet ligger vid den nordvästra sidan om Inlandsön och det är i dagsläget oklart om den nya slussen ska ligga väster eller öster om nuvarande sluss. En placering öster om nuvarande sluss skulle enligt kommunens mark- och exploateringschef påverka Inlandsön mer än om placering sker väster om slussen. Trolig byggstart för ny sluss har tidigare officiellt angetts vara år Vid kontakt med Sjöfartsverket i detta ärende har även år 2024 nämnts. Sjöfartsverket har samtidigt uppgett att redan nästa år ska Vattenfall, som äger kraftstationen som ligger öster om Inlandsön, utföra dammsäkerhetshöjande åtgärder vid kraftstationen. En stor del av Inlandsön ska därvid tas i anspråk som arbetsområde. Transport av material och massor kommer ske via den norra bron över älven. På direkt fråga om hur Sjöfartsverket i dagsläget skulle ställa sig till en förfrågan om att få använda Inlandsön för olika tillfälliga verksamheter för allmänhet och turister har svaret varit nekande med hänvisning till Vattenfalls kommande arbete. Då det klargjorts att kommunen inte kommer få rådighet till marken på Inlandsön för tillfällig verksamhet är det i nuläget inte meningsfullt att göra ytterligare utredning om det finns intresse från företagare att bedriva verksamhet på Inlandsön eller möjligheten till tidsbegränsade bygglov och strandskyddsdispens för de ändamål som motionen tar upp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Centerpartiets motion

221 Kultur- och fritidsnämndens yttrande , 102 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ingrid Murisoja Utredare ingrid.murisoja@lillaedet.se Beslut expedieras till Kultur- och fritidsnämnden Karin Holmström 221 sid 2/2

222 Lilla Edet zoi5-oz-io MOTION ANGÅENDE INLANDSÖN 2015 ~~2~ 1 1 Diarians ~bl~ ~S o~ti i - Inlandsön med sitt fantastiska läge mitt i älven har i över ioo år varit fabriksområde.. När kartongbruket nu är rivet och marken sanerad öppnar sig nu nya möjligheter, inte minst urturistsynpunkt, Vi kan bland annat bjuda på ett av Sveriges bästa laxfisken, Sveriges äldsta sluss, en strategisi<t placerad småbåtshamn för kanalfarare och vackra Slottsparken, Vi måste ta till vara på möjligheterna Inlandsön ger oss. dn ägs av Sjöfartsverket och då det finns preliminära planer på en ny slussled så tillåts inga permanenta byggnationer på ön. Det finns doek ännu ingen finansiering fören ny slussled och byggstart Kommer allra tidigast vara ~o~~. För oss är det inget alternativ att Inlandsön ska stå oanvänd fram till dess. Inlandsön potential rrråste tas tillvaran Möjligheterna att använåa Inlandsön utan att uppföra permanent verksamhet är stora. Ett rekreationsområde för kommunens invånare som Kompletteras med uppställningsplats med el för husbitar och husvagnar några övernattningsstugor samt toaletter och duschar Ett utvecklat laxfisf<e med ett nytt omlöp på Inlandsöns grillplatser, rastskjul mm ö samarbete med SFK Laxen är några möjligheter. Vi ser även framför oss att det på sommaren I<an finnas en liten kiosk med turistinformation på ön, Centerpartiet yrkar: att Lilla Edets kommun agerar för att Inlandsön ska Komma till användning för kommuninvånare och turister att utvecklingen av Inlandsön sker w samråd med invånare och i samarbete med företagare och föreningar i kommunen, där SFK Laxen är en viktig part. Julia Färjhage (C) Jörgen Andersson (C) Paulina Svenungsson (C) Fredrik Hermansson (C) Lars Ivarsbo (C) 222 ~ ~ ~ ~

223 223

224 224

225 Initiativärende till KS Lilla Edet Initiativärende om IS-terrorister Debatten om återvändande IS-terrorister pågår just nu runt om i hela världen, inte minst i Sverige. Trots att det finns ett folkligt stöd för att dessa terrorister inte ska vara välkomna tillbaka gör regeringen ingenting och klarar inte av att ge besked i frågan. Det finns en överhängande risk att det blir som Staffanstorps KSO Christian Sonesson (M) uttryckte sig i en debattartikel: Helt upp till kommunerna att ta ställning. I Lilla Edet har även frågan varit aktuell då ett tillslag av SÄPO ledde till att en man hemmahörande i kommunen frihetsberövats och att det finns starka misstankar om att denne understött terrorism. Utredningen pågår och ett beslut om utvisning finns, dock föreligger det hinder för att utvisningen ska verkställas. I Staffanstorp har kommunen nyligen deklarerat att dessa personer inte är välkomna i deras kommun, vidare har det beslutats om att utreda om möjligheten att neka eller kraftigt begränsa deras rätt till kommunal service och bidrag. Det vore även det optimala ställningstagandet för Lilla Edets kommun att göra, tyvärr verkar det finnas minimalt med utrymme i lagen för att göra det, i väntan på de rättsliga instansernas dom gällande fallet Staffanstorp kan vi ändå skicka ett tydligt budskap om att dessa inte är välkomna till kommunen. Lilla Edet skulle med detta uttalande skicka ut en tydlig signal om att kommunen och den politiska ledningen inte tolerar brott mot mänskligheten och att de som deltagit i detta inte är välkomna hit, vidare blir det utan tvivel att kommunen ställer sig på offren och de anhörigas sida. Det handlar om att hamna i rätt sida av historieböckerna. Sverigedemokraterna i Lilla Edet yrkar därför Att: Lilla Edets kommun genom kommunstyrelsen deklarerar att härmed är inga återvändande IS-terrorister eller andra som deltagit i eller stött terrorism välkomna till Lilla Edet. Johan Johansson (SD) 225