Tysk wachtelhund. Rasportrdtt, uppfostran och injagning. Fdrger: Ldng-eller koftjegare:' Armin Kienle, Kennel von der Tanzlaube.

Transkript

1 Tysk wachtelhund Rasportrdtt, uppfostran och injagning Armin Kienle, Kennel von der Tanzlaube Utbredning: Tysk wachtelhund?ir en medelstor, mingsidig jakthund som imponerar pi minga jiigare, sdrskilt vid jaktliga insatser. Om en jiigare fer uppleva en rdtt ford duktig wachtel vid tryckjakt, eftersok eller vattenarbete blir det ofta utslagsgivande fbr att jiigaren sedan 96r wachtelhunden till sin stiindiga jaktkamrat. Verein fiir Deutsche Wachtelhund (VDW) har knappt 4000 medlemmar i 18 delstatsforeningar. Fler vdnner har wachtelhunden i Sverige, Danmark, Norge, Finland, 1-eckien,slovenien Ungem Italien Osterrike,Italien, Frankrike och Luxembur Ocksi till USA och Kanada har Wachtelhundar exoorterats. Fdrger: Forutom de fvi mest bekanta firgerna, den litet grdwe byggda bruna och den mera finlemmade eleganta skimmeln, har de sista irtionden nya fdrger framkommit. Helt roda och brun-och rodvita skdckar har blivit alltmer populdra, och dven roda och gula tecken kunna ftirekomma. Endast svart dr forbjuden. Karaktdr: Wachtelhundar iir godmodiga och vdnliga.vakt-och skyddsinstinkterna dr siillan siirskilt utpriiglade. Hunden iir problemfri att ha i hus och hundg6rd och den tar liten plats. Regelbunden kontakt med fiiraren befriimjar samarbetet och en viinlig men bestdmd uppfostran ger bdst resultat. Ldng-eller koftjegare:' Diskussion om detta p6gir stiindigt Fdrutom anlagen spelar hundens uppfostran och erfarenheter stor roll. Medan det for stora hyckjakter eller drevjakt p5 hare eller riiv beh6vs en mera ih?irdig hund, dgnar sig en mera kortdrivandehund mer ftir smi revir eller siirskilda uppgifter. Det viktigaste kravet pi en anvdndbar wachtelhund?ir att den sjiilvstiindigt och med jaktlust soker iiven i stora tiitningar och med skall driver viltet mot skyttama och viinder tillbaka efter minuter. Hundar som byter drevdjur och inte kommer tillbaka 2ir inte onskviirda. Jaktliga uppgifter: Uppfodarna av wachtelhund forser jiigarna med en skalldrivande hund for skogs-och vattenjakt med stor jaktlust och arbetsvilja. Som "allroundhund" iignar sig wachtelhunden for allt dagligt jaktbruk utom som stiende flgelhund och grythund. Den dr en duktig eftersdkshund med den nodviindiga hetslusten, den gcir mycket goda prestationer i vatten och den dr en god apportor. Dess mest framtrddande arbete sker dock i skogen. Vid alla former av tryck- och drevjakt pi ridjur, hjort och vildsvin har den viltskarpa wachtelhunden funnit sitt ideala arbetsomride och arbetar ofta i god kontakt med foraren. Jakten p5 vildsvin i alla former har pi minga s6llen blivit wachtelhundens huvuduppgift. Uppfostran Niir valpen endast 8-9 veckor gammal kommer till sitt nya hem, miste frraren erbjuda hunden nigot slags ersiittning for den valpflock den liimnat. For valpen bo{ar socialiseringsfasen just i nionde veckan. Porhnan siiger att socialisering "iir en process under vilken valpen anpassar sig till omgivningen". Detta sker biist genom att hunden leker med den nya familjeflocken. Det 6r bara under denna fas valpen kan liira sig

2 forhillningssiitt som den kommer aft behova senare ndr den senare skall jaga och mota artfrdnder. Leken iir en buffert mellan viinskapliga och aggressiva beteenden och kan d?irmed ftirhindra utbrott av svira aggressioner. Valpskola, lek och ovningsdagar rekommenderas varmt. Utfodringen av unghunden miste forsta 6ret vara hcigviirdig, mingsidig och tillriicklig. Miingden foder miste hela tiden anpassas efter hundens snabba tillviixt. Unghunden fir dock under inga forhillanden bli tjock. Hunden miste hela ftirsta ler,nadsiret fl rcira sig mycket men fir inte tvingas till civeranstriingning genom for linga och snabba cykelturer eller liknande. dveranstrdngning kan medftira skelettskador. Uppfostran: Uppfostran borjar niir valpen kommer till sitt nya hem. Den borjar med att den fbr sin viloplats och en plats diir han kan utralla sina behov Viktigt iir regelbundna utfodringstider. En valp som arbraprdglad av uppfodaren blir snabbt rumsren om man gir ut med den efter utfodringen. Att viinja sig vid att Aka bil, att leta efter husse och komma tillbaka dr andra saker som den miste liira sig. Snart viinjer den sig vid halsbandet och kopplet och sdtter det i samband med en rolig promenad. Korta fodersliip i triidgirden och liknande ovningar liir valpen att leta efter mat och byte. Se snart som mojligt skall hunden ut i skogen och ldra sig kdnna igen sp6r efter vilt och alla slags hir-och fiiidervilt. Den skall ocks6 vdnja sig vid vatten och ljud, dven skott. Siirskilt viktigt for en skogshund iir att viinja sig vid blodspir. Man forldnger di det enkla fodersliipet och anpassar det till elevens form6ga. Sliipspir i skogen med lunga, mjiilte och andra indlvor omvdxlas med enkla blodspir, meter l6nga och som stitt fr6n l0 minuter till over natten. Detta dr nigot, som kriiver och ovar ndsan Att arbeta i l6ng lina mojliggor absolut kontroll av arbetet Vid spirslutet skall man ge en positiv ftirstiirkning, antingen en bit av sliipforemilet eller hundens iilsklingsgodis. Pi detta siittet flr man en spirsiiker hund och underldttar den fortsatta noggranna spirtriiningen. Utbildning och prov: Grundliiggande: Hundens uppj?irande beror pd dess samlade erfarenheter. Konsekvens och tdlamod iir grundliiggande jlir hundtriiningen, och det tir viktigt liira av framgdngar och misslyckand Anvtindandet av positiv och eventuellt negativ fi)rsttirkning, var-vid man mdste beaha hundens sprdk. iir nyckeln tillframgdng. VDW har uppfattningen att en djurskyddsriktig jakt bara kan utovas med fullt utbildade och provade hundar..i provreglerna (P-O-\fDW) anges de olika kraven for de olika momenten i de olika provformerna. Det finns tre provformer: Jugendpriifung (IP) unghundsprov anlagsprov. Eingnungspriifung (EP, EPB) jaktlig brukbarhet Gebrauchsprtifu ng(gp) miistarprov elitklass. Vitigt for aveln iir dokumentation av arbete i praktiskt jaktbruk: /skiirpa mot rowilt, S godkiind pi vildsvin, : eller (:) praktiskt efterscik Unghundsprov (JP) Det iir rinskvdrt att si minga unghundar som mojligt ur va{e irskull gor unghundsprov. Detta gors fore l8 minaders ilder. Detta iir viktigt fiir att kunna utvdrdera wachtelhundens anlag. De ger upplysningar om hundens avelsviirde och om fordldrarnas nediinming: Unghundsprovet bestir viisentligen av 4 delar: drevarbete pi oppet fiilt pi av hunden osedd hare, anlag for s6k i skogen, vattengl2idje och skottfasthet. Utarbetandet av harspir miste trdnas och liiras. Vid varje tillf;ille skall hunden anvisas ett si flirskt harspir som mojligt. Forst blir spiret bara markerat sedan foljt tyst och forst ndr den kan folja spiret bra med ndsan kommer skallet Sparet st6r bdst i skogen, men arbetet blir mycket svirt pi torr barmark eller vid frost. Si fort som wachtelhunden arbetar pi spiret med bra skall, skall man lita hunden fiilja ett harspir i l6ng lina. Diirvid kan man kontrollera hunden och visa honom fortsiittningen vid sv6ra passager. Det befordrar anvdndandet av ndsan sdrskilt spsrvilja och spirsdkerhet. Pi detta siitt kan praktisk taget alla harspir anvdnds oavsett om de statt liingre eller kortare tid Man minskar ocksi risken med trafiken och att hunden byter till r&djursspir. Vid prdvning av scikanlag m6ste hunden visa viljan att soka vilt dven i t?ita dungar utan synkontakt med firaren Ocksi detta kriiver sakkururig inliirning. Man utnyttjar hundens vilja att rcira sig och sliipper den pfi en viixel sa tidigt som mojligt om morgonen, ndr nattslagen finns kvar. Hunden miste lyckas, alltsi finna vilt.

3 Fciraren stannar kvar vid kanten till tiitningen. Den unga hunden kommer forst snabbt tillbaka. Ndr han ser att ftiraren iir kvar blir han sjiilvsiikrare och s<iker djupare i dungen. Gir ftiraren med unghunden in i tiitningen soker den efter husse och foljden blir ett alltfor kort sdk. Hos minga wachtelhundar dr vattengliidje medfodd. Men ocksi derna kan uppmuntras genom att man leker med hunden vid shanden i varmt vdder. Om hunden tvekar kan man anviinda ett metspci med en fastbundet vilt eller skinn for att hjiilpa hunden pi traven. Man for aldrig anviinda tvang vid vattnet, eftersom allt skall uppnis genom positiv forstiirkning. For att viinja sig vid skott m6ste hunden forknippa skott med aktivitet. Till att bo{a med kan den leka med dressyrspciet och en medhjzilpare skjuter pi meter. Kanske kan man skjuta ett vilt si hunden ser det Snart reagerar han med stegrad alctivitet. Foraren miste alltid ge noga akt pi att han inte genom oaktsamhet gor sin hund skottriidd. Brukbarhetsprtivni ng(ep/epb) motsvarar u ngefer i5ppen klass. Vid EP skall hunden ha en viss jaktlig erfarenhet och vara genomtrdnad i dressyrgrenarna. Den skall beh?irska apport av hir- och fiiidervilt och kunna fblja ett 2-5 timmar gammalt blodspir. Man krdver ett regelr?itt jaktniira arbete i 2-3heldar stora tdtningar. Vid vattenarbete skall den apportera en and i djup vass. I vissa tyska delstater forekommer ocksi arbete pi levande vingklippt and. Lydnadsbedomning och skottfasthetsprovning pi land och i vatten ger en komplett bild av en anviindbarbar jakthund Gebrauchspriifung (GP) jaktbruksprov, elitklass, saknas i Sverige Vid GP bedoms det mdsterliga utfiirandet av alla inom jakten forekommande arbeten. For att hunden skall klara dettia krdvande prov dr Atrninstone tre forutsiittningar nodviindiga: den miste vara absolut lydig och den miste vara triinad i tung apport och villigt ta sig an naffgammalt blodspir. Jaktndra, viltriktat och storlinjigt sok msste vara incivat. En viss jaktvana ftirv2intas. Hunden skall visa att den iir i stind till att finna vilt och jaga det ur s6ten Prestationsavel: Tysk wachtelhund avlas i Tyskland efter striinga kriterier betriiffande prestation och hiilsa. Dessa kriterier besfiimmer och styr avelsreglema. Rasen avlas i 2 stammar bruna (r<ida) och brunskimmel (skiickar) i forhillandet c:a Varje 6r fods och registreras valpar. Det har inforts ett avelsprogram med en avelsvdrdesuppskattning av dr Beuning, Uni Giesen. Avelsvdrden ftir HD, niisa, spirvilja, skogssdk och skottfasthet berdknas och underl2ittar avelsplaneringen. I dessa avelsvdrden tas alla data frin djuret och dess sliiktingar med. Medelviirdet for rasen dr satt till 100. Awikelser fr6n avelsviirdet uppat eiler nedit avslcijar olika tendenser. Ett bindande avelsprogram for HD har blivit faststiillt Dervid miste bida parfilers ha ett avelsviirde pi 100 fiir skimlar, 105 for bruna. I dataprogrammet DOGBASE ( tillhdrande TV-forlaget iir alla hunddata inlagda. Prestationer miste dokumenteras genom prov. Avelshundar m6ste ha pi JP ha poiing 5 eller hogre.i skottfasthet kriivs 8. Vidare m6ste hundar <iver 36 mdnader ha EP eller GP, de kan ocksi ha visat skiirpa mot rovdjur, gjort ett naturligt efterscik eller vara godk?inda pi gns. Hiilsa och kroppskonstitution kontrolleras sa vitt mojligt vid exteridrbeskrirming. Avelshundar fir inte ha nigra bettfel, bida testiklarna miste finnas och de frr inte ha entropium eller ektropium eller hudsjukdomar. HD-status A eller B (HD-fri) iir en forutsiittning fiir avel. HD { kan dock tillitas om avelsvdrdet er legt. HD A+B:1ZYT C: l8%. Anv?indningen av avelshanar iir begriinsad. Varje hane fir i ftirsta omgingen 5 parningsmiirken och vid utviirdering ytterli gar e 4. Utover detta anviinds hanen bara vid mycket positiv avkommekontroll. Avelsledningen vill genom detta fi si minga hanar som mojligt i avel Avelsstyrning Huvudavelsridet dvervakar att avelsordningen fbljs over hela landet och tar beslut om undantag fr6n reglerna och handhar kontroll av avkomman.

4 De regionala avelsriden dvervakar aveln i de olika delstaterna. De ger rid till uppfiidama samt utfiirdar betiickningsbevis och miirken och tatuerar valpar. De kontollerar iiven kennlarna ur djurskyddssynpunkt. Valpar k6ps b?ist fran kiinda och kontrollerade uppfiidare. Dessa strdvar efter att enbart siilja valpar till liimpliga jiigare. Stamboksfiiraren, huvudavelsridet och de regionala riden vtigleder valpktipare och har adresser till lampliga uppfiidare Overs?ittnine Sven Kristersson

5 Utbildningsplan for Armin Kienle, Blumenwiese 13, Princip: hundens beteende beror pd gjorda erfarenheter. Konsekvens och t6lamod 5r grundvalarna for att ldra genom framgdng eller misslyckande. Anvdndandet av positiv eller negativ forstdrkning dr nyckeln till framgdng och d6 mdste man beakta hundens sordk Block Atder mdnader Utbildningsmel kommer till sin n Vdnja sig vid fcirare familj och omgivning Bindning till f<iraren genom lek Uppfostran som kontinuerligt arbete Mil: bra prdslad valp U ppfostram-fortsiittn i n g Stimulerande av de jaktliga anlagen Tidig prdgling pe blodspir Hunden Mdl: bra unecklad unghund Triining fcir unghundsprovet Friimjande av de jaktliga anlagen Mdl klura: unghundsprovet U tb i I d n i ngssrnne h d I I oc h undervisningsmdl Samla intrycken -mdngfald Ldra matregler Rumsrenhet-valplSda Vdnja sig 6ka bil Leta efter husse Hitta tillbaka Linforighet, sitta fot, ligg Boria vdnia sio vid blodsoir Fortsdtta som 1 Ldra kdnna sp6r och tiitningar Ldra kdnna vatten samt olika markbetdckngar Ldra kdnna vilt, hdrlag, ben Vainja sig vid ovdsen, skott Sldp med lungor, mjdlte Arbete i lina Arbeta med spirldggarskor Enklare blodsoir Nattgamla sliipsp6r Jaga fritt i skogen och pa fdltet med skall ndist med skall Hunden har klarat unghundsprovet Klassisk dressyr efter JP Alltid iarbetspass Liira sig varje moment extra Mdl klara: EP/EPB Hunden har klarat EP/EBB Harsp6r i skogen och p6 fdltet-rnslinriktat arbete Harsp6rsarbete i l6ng lina, Viinja sig vid vatten och olika vattendrag Tolerera hagelskott Bygga upp konditionen, bra foder L6ta hunden springa fritt Stiilla in den "inre klockan". Systematisk apportdressyr (se leirobocker) Forstzirka lydnad och linforighet Vattenarlcete, apportera levande dnder Arbeta i skogen, stoppa jakt utanfor s6ten Blodso6r som i 2 men med okade krav "Miistarutbildning" Fcirdjupa och befdsta dressyrmomenten i4 Samla erfarenheter fran praktisk jakt Mdl:Jaktbruksprovet Nattgam la blodsp5r, 600meterr I skogen: jaga vidlyftigt jaktnlira Vattenarbete: soka efter dndelr i vass Tyngre och ldngre apporter av hare och fdgel eventuellt rdv Jaga under bossan Lydnad: absolut stoppsignal Kunna kallas av klovviltsdrev

6