Antikvariskt planunderlag: Ljunghusens stationshus (Ljunghusen 16:68), Vellinge kommun

Transkript

1 Antikvariskt planunderlag: Ljunghusens stationshus (Ljunghusen 16:68), Vellinge kommun Bakgrund Vellinge kommun har initierat en ändring av gällande detaljplan för Ljunghusens stationshus, med syfte att förtydliga kommunens intentioner avseende byggnadens användning samt att precisera skyddet av byggnadens kulturvärden. I gällande detaljplan från år 2000 är stationshuset försett med bestämmelsen Q användning anpassad till byggnadens kulturvärden, samt q byggnad som omfattas av 3 kap 12 PBL, byggnad får inte rivas. Föreliggande planunderlag baseras på en exteriör antikvarisk besiktning av byggnaden, samt genomgång av relevant källmaterial. Historik Vellinge-Skanör-Falsterbo järnväg I slutet av 1800-talet blev havsbad på modet i samhällets övre skikt. Skanör och Falsterbo började utvecklas till badorter där det blev populärt att bygga sommarhus. Även i Ljunghusen började en villabebyggelse växa fram. Utvecklingen tog dock fart ordentligt först efter att järnvägen mellan Vellinge och Falsterbo invigts Järnvägen startades av Hvellinge - Skanör - Falsterbo Järnvägsaktiebolag, ett privat järnvägsbolag bildat 1899 i Malmö. Satsningen var en del i en större affärsidé som inbegrep att inrätta och driva en badanläggning och ett badhotell i Falsterbo. Som del i finansieringen köpte man upp mark och sålde av villatomter på näset. Hotellet Falsterbohus (från början kallat Falsterbo järnvägshotell) stod klart 1908, men kom bara att drivas av järnvägsbolaget i några år. Det var svårt att få ekonomi i järnvägen, och efter diverse konkurser och bolagsombildningar tog staten 1943 över banan lades den ner. Stationshusen vid Falsterbobanan Kring sekelskiftet 1900 fanns det ett stort antal privata, mindre järnvägar. Det var vanligt att stationsbyggnaderna längs dessa banor ritades av en och samma arkitekt och i samma stil, så att stationerna fick en utformning karaktäristisk för just den järnvägssträckningen. Bolaget bakom järnvägen Vellinge - Falsterbo anlitade Theodor Wåhlin, en av sin tids mest välkända arkitekter. Wåhlin ritade stationshusen utmed Falsterbobanan 1902 i en lokalt inspirerad, nationalromantisk stil. Förebilden var skånska medeltidskyrkor, och stationerna fick vitkalkade fasader och trappstegsgavlar. Mer specifikt tog Wåhlin utgångspunkt i Falsterbo kyrka, vars karaktäristiska dekormurning återkommer hos stationsbyggnaderna. Wåhlin 1 (7)

2 ritade även andra byggnader för järnvägsbolaget i denna stil, såsom numera rivna lokstall i Falsterbo och Vellinge liksom hotellet Falsterbohus. Stationer längs banan var från början Åkeshög, Kungstorp, Fotevik, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo. På 1920-talet lades Åkeshögs station ner, och istället fick Höllviken en station som dock först på 1950-talet fick ett stationshus. Efter järnvägens nedläggning revs stationshusen i Åkeshög, Kungstorp och Vellinge. Ursprungliga stationshus, ritade av Wåhlin, finns idag kvar i Fotevik, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo. Ljunghusens station Stationshuset från norr vid sekelskiftet Stationshusets tak var ursprungligen belagt med tegelpannor. På norra fasaden fanns ett blindfönster. Bildkälla: Kulturföreningen Calluna, påljungen.nu Stationshuset från nordväst vid sekelskiftet Här ser man ursprungliga fönster som var småspröjsade flaggfönster. På stationshusets västra gavel fanns en öppen veranda i trä, med lövsågat räcke och pulpettak belagt med papp på trekantsläkt. Bildkälla: Trelleborgs museum, 2 (7)

3 Stationshuset från nordväst vid sekelskiftet Öster om stationshuset låg en liten dassbyggnad i trä (längst bort i bild). Bildkälla: Kulturföreningen Calluna, påljungen.nu Från Ljunghusens station gick en spårväg med öppna, hästdragna vagnar genom den framväxande villabebyggelsen och ner till stranden. I bakgrunden på bilden syns stationshuset och uthuset, sett från söder. Bildkälla: Kulturföreningen Calluna, påljungen.nu Stationshuset från norr När denna bild togs har ursprungliga takpannor ersatts med papp och ursprungliga fönster har bytts ut till idag befintliga fönster. Jämfört med de äldre bilderna har dörren flyttats till det läge den har idag. Dörren på bilden är inte en originaldörr. Bildkälla: jarnvagshistoria.se, foto Gustaf Wadsten. 3 (7)

4 Byggnadsbeskrivning Fastigheten ligger vid Björkvägen i Ljunghusen. På tomten ligger stationshuset, och sydväst om det ett mindre uthus, med all sannolikhet uppfört samtidigt som stationen. Norr om fastigheten går ett gång- och cykelstråk på den gamla banvallen. Stationshuset är en enplansbyggnad med sadeltak och trappgavlar. Sockeln är klädd med natursten. Fasaderna är putsade med en grov, vit spritputs och har slätputsade omfattningar runt dörrar och fönster. Utmed takfoten på långsidorna löper en trappstegsgesims, och nedanför den finns en indragen fris murad med snedställda tegelstenar i ett zigzag-mönster. Denna fris finns även på gavlarna. En liknande fris förekommer på Falsterbo kyrka. I gavelröstena finns slätputsade blinderingar i form av rundlar och spetsbågiga valv, vars form också är hämtade från Falsterbo kyrka. Taket är belagt med slät, svart papp. Trappgavlarnas tinnar är belagda med två rader av ursprungliga takpannor, ett rött, platt falstegel. Det finns två murade, vitputsade skorstenar. Fönstren är grönmålade, sidohängda, utåtgående tvåluftsfönster i trä med en horisontell spröjs och kopplade bågar. Dessa fönster är inte ursprungliga. Det finns en entré på var långsida. Mot söder har en mindre tillbyggnad i trä gjorts vid entrén. Entrén mot norr har en sentida dörr ovanför vilken det finns en skylt med texten LJUNGHUSEN. Förändringar jämfört med ursprunglig utformning Taket var från början belagt med röda lertegelpannor. Modellen var ett platt falstegel. Pannor av detta slag ligger fortfarande på trappgavlarnas tinnar. Se även övriga bevarade stationshus utmed banan som har kvar sina originalpannor av samma modell. Den nuvarande putsen är en modern spritputs som applicerats genom sprutning, vilket ger en jämnt skrovlig yta. Ursprungligen användes en grov kalkputs, applicerad på traditionellt vis genom handslagning, vilket ger större variation och liv i fasaden. Ursprungliga fönster var utåtgående, sidohängda fyrluftsfönster (flaggfönster) med spröjs. Ursprunglig färgsättning av fönstren har inte kunnat beläggas. Den befintliga gröna kulören förefaller dock ha hängt med länge och återkommer även på äldre färgbilder, både av Ljunghusens stationshus och av andra stationshus längs Falsterbobanan. Dörren på norra sidan satt från början längst västerut på fasaden, där det idag sitter ett fönster. På norra fasaden fanns ett blindfönster. På västra gaveln fanns en öppen veranda i trä, med lövsågat räcke och pulpettak belagt med papp på trekantsläkt. Tillbyggd farstu mot söder. Utbytta entrédörrar. Ursprungliga dörrar var trädörrar med en småspröjsad glasruta i övre delen. Ventilation på östra gaveln. Här har fönstret förmodligen från början varit högre. Uthuset Uthuset har liksom stationshuset spritputsade, vita fasader med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Fönstren är småspröjsade enluftsfönster i trä med enkelglas. Mot öster finns två dörrar i liggande pärlspont. Dörrar och fönster är grönmålade. Taket är belagt med slät svart papp, och det finns en vitputsad skorsten. Uthuset har genomgått få förändringar. Det är oklart om dörrarna är ursprungliga, men de passar väl i karaktär med byggnaden. 4 (7)

5 Kulturhistorisk värdering Järnvägen och stationen hade en avgörande betydelse för Ljunghusens tillblivelse, vilket gör att stationshuset är en historisk nyckelbyggnad på orten. Tillsammans med det lilla uthuset utgör den en bevarad stationsmiljö. Den ingår i ett historiskt sammanhang med de bevarade stationshusen i Fotevik, Skanör och Falsterbo, samt fd hotellet Falsterbohus. I detta sammanhang är även järnvägens sträckning, bitvis bevarad i form av gång- och cykelstråk på den gamla banvallen, av stort kulturhistoriskt värde. De bevarade spåren efter järnvägen berättar om badkulturen vid sekelskiftet 1900 och om den växande andelen av befolkningen som sökte sig utanför städerna, både för tillfällig rekreation och för att bosätta sig vid havet hela eller delar av året. Stationshuset har en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning. Användandet av en nationalromantisk stil med lokal förankring är ett tidstypiskt grepp, och kännetecknande för arkitekten Theodor Wåhlin. I stationshusen utmed Falsterbobanan kommer arkitektens omsorg och lokala inspiration till uttryck bland annat i trappgavlarna, den indragna zigzag-frisen och blinderingarna på gavlarna, vars valvform är direkt tagen från Falsterbos medeltida kyrka. Ljunghusens stationshus har genomgått vissa förändringar, men är välbevarat till sin karaktär. Med byggnadens speciella utformning, ortsnamnsskylt och läge invid den gamla banvallen är miljön relativt avläsbar och tydlig. Uthuset är välbevarat, och bildar i och med sin samstämmiga utformning en värdefull enhet tillsammans med stationshuset. Sammanfattningsvis är Ljunghusens stationshus och uthus kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader, såsom avses i Plan- och bygglagen 8 kap 13. Även den gamla banvallen (utanför aktuellt planområde) är en värdefull del i stationsmiljön. Lagstiftning Ändring av en byggnad ska enligt PBL 8:17 utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara dess kulturhistoriska värden. Detta gäller generellt för all bebyggelse. Kommunen kan i en detaljplan precisera varsamhetskravet för att tydliggöra vilka karaktärsdrag och värden som varsamheten ska inriktas på (PBL 4:16, 2). Byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla får enligt PBL 8:13 inte förvanskas. För sådana byggnader kan kommunen införa rivningsförbud samt skydd av kulturvärden i detaljplan (PBL 4:16, 3-4). Bebyggelse ska vid planläggning utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen. I detaljplan kan kommunen införa bestämmelser om placering, utformning och utförande (PBL 4:16, 1). Förslag på planbestämmelser För att skydda stationsmiljöns kulturvärden föreslås rivningsförbud, förvanskningsförbud och varsamhetsbestämmelser för stationsbyggnaden och uthuset. Dessa bör inte omfatta stationsbyggnadens farstutillbyggnad på södra fasaden. Bestämmelser föreslås också för att reglera utseendet på en möjlig tillbyggnad på stationsbyggnadens västra gavel. Utöver detta bör övervägas om även byggnadshöjd och takvinkel på tillbyggnaden ska regleras, då med utgångspunkt i den ursprungliga verandans utformning. 5 (7)

6 Rivningsförbud (PBL 4 kap 16, punkt 4) r Särskilt värdefull byggnad som inte får rivas Skydd av kulturvärden (PBL 4 kap 16, punkt 3) q Byggnaden får inte förvanskas. Naturstenssockel ska bevaras. Bestämmelser om varsamhet (PBL 4 kap 16, punkt 2) k Kulturhistoriskt värdefull byggnad som ska bibehållas till sin ursprungliga karaktär med avseende på volym, proportioner, fasadkomposition, material och färgsättning. Fasader ska vara spritputsade. Fönsteromfattningar och blinderingar ska vara slätputsade. Alla putsade ytor ska vara avfärgade i vitt. Trappgavlar och fasaddekor såsom listverk och blinderingar på stationsbyggnaden ska bibehållas till sin omfattning och utformning och får inte förenklas. Fönster ska vara täckmålade fönster i trä med genomgående spröjs. Stationsbyggnadens fönster ska vara sidohängda och utåtgående. Vitputsade skorstenar ska bibehållas till sin omfattning och utformning. Takkupor eller takinstallationer bortsett från enstaka traditionella takfallsfönster ska inte tillföras takfallet. Skylt med texten Ljunghusen på stationsbyggnadens norrfasad ska bibehållas till sin utformning. Uthusets dörrar ska vara täckmålade och i trä, med i liggande panel. Uthusets tak ska vara belagt med slät, svart papp. Utseende (PBL 4 kap 16, punkt 1) f Tillbyggnad ska utformas med hänsyn till stationsbyggnadens karaktär och värde. Ursprunglig veranda (se bild i planbeskrivningen) ska utgöra utgångspunkt för gestaltningen. Tillbyggnaden ska utformas som en öppen veranda eller som en glasveranda. Fasader/stolpar/räcke ska vara i täckmålat trä. Tak ska vara pulpettak belagt med svart papp på trekantsläkt. Eventuella fönster ska vara täckmålade, sidohängda och utåtgående med genomgående spröjs. Angående användningsbestämmelser Boverket avråder från att använda användningsbestämmelsen Q med innebörden Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden, eftersom den är oprecis. Istället bör kommunen, om man vill lämna öppet för olika alternativ, använda en kombination av användningsbestämmelser. ( PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/). Användningsbestämmelsen Q kan tas bort från detaljplanen utan att skyddet av byggnadernas kulturvärden minskas. Skyddet säkerställs genom andra planbestämmelser. Angående byggrätter och prickmark För att skydda stationsmiljöns kulturvärden bör detaljplanen reglera möjligheterna till tillbyggnader och nybyggnad på fastigheten. I befintlig detaljplan är större delen av tomten prickmark (marken får inte bebyggas) vilket bör kvarstå. Den byggrätt som sträcker sig norr 6 (7)

7 och öster om uthuset behöver tas bort då den står i konflikt med uthusets kulturvärden. Byggrätten bör anpassas för att möjliggöra en tillbyggnad på stationshusets västra gavel, liknande ursprunglig veranda. Detta kan innebära att x-området (allmänt gång- och cykelstråk) på plankartan kan behöva få en något förändrad sträckning. Ersättningsskyldighet Föreslagna planbestämmelser bedöms inte medföra ersättningsskyldighet för kommunen. Planändringen innebär i huvudsak ett förtydligande av redan befintligt skydd för stationshuset i gällande detaljplan. Planskydd tillkommer för uthuset, vilket påverkar en befintlig byggrätt. Skydds- och varsamhetsbestämmelserna bedöms inte innebära krav på kostnadskrävande underhåll eller mycket speciellt och kostnadskrävande utförande. Sammantaget bedöms förslaget på planbestämmelser inte innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras vilket är kriteriet för att ersättning ska utgå. Malmö Olga Schlyter Byggnadsantikvarie, Nyréns Arkitektkontor Källor: Kindblad, Christian: Falsterbobanan 100 år 2004 (idstories.se/falsterbobanan) Sten, Rolf: Hvellinge - Skanör - Falsterbo Järnväg, HSFJ (historiskt.nu/normalsp/hsfj/hsfj_inneh.html) Kulturföreningen Calluna, bildbanken (påljungen.nu) PBL Kunskapsbanken ( Trelleborgs museums bildbank ( 7 (7)