Meddelanden och upplysningar. Protokollen för denna session har publicerats i EUT C 314,

Transkript

1 Europeiska unionens officiella tidning C 215 Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar sextioförsta årgången 19 juni 2018 Innehållsförteckning EUROPAPARLAMENTET SESSIONEN Sammanträdena den 3 6 oktober 2016 Protokollen för denna session har publicerats i EUT C 314, ANTAGNA TEXTER Sammanträdena den oktober 2016 Protokollen för denna session har publicerats i EUT C 326, De texter som antogs den 27 oktober 2016 beträffande ansvarsfrihet för budgetåret 2014 har offentliggjorts i EUT L 333, ANTAGNA TEXTER I Resolutioner, rekommendationer och yttranden RESOLUTIONER Europaparlamentet Tisdagen den 4 oktober /C 215/01 Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020 (2016/2053(INI)) Onsdagen den 5 oktober /C 215/02 Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om nästa steg mot uppfyllandet av globala mål och EU:s åtaganden om nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning i världen (2016/2705(RSP)) /C 215/03 Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om Europeiska åklagarmyndigheten och Eurojust (2016/2750(RSP)) SV

2 2018/C 215/04 Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP)) Torsdagen den 6 oktober /C 215/05 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Rwanda: fallet Victoire Ingabire (2016/2910(RSP)) /C 215/06 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Sudan (2016/2911(RSP)) /C 215/07 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Thailand, särskilt fallet med Andy Hall (2016/2912(RSP)) /C 215/08 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 (2016/2898(RSP)) /C 215/09 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Syrien (2016/2894(RSP)) /C 215/10 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförandet av Parisavtalet och FN:s klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22) (2016/2814(RSP)) /C 215/11 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (förordning (EG) nr 1935/2004) (2015/2259(INI)) /C 215/12 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014 (2015/2326(INI)) /C 215/13 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (SYN-BTØ11-1) (D046173/ /2919(RSP)) /C 215/14 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) (D046172/ /2920(RSP)) /C 215/15 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) (D046170/ /2921(RSP)) /C 215/16 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/ 2003 (D046169/ /2922(RSP))

3 2018/C 215/17 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull MON (DAS DAS-21Ø23-5 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046168/ /2923(RSP)) Tisdagen den 25 oktober /C 215/18 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om EU-strategin gentemot Iran efter kärnteknikavtalet (2015/2274(INI)) /C 215/19 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM) (2015/2110(INI)) /C 215/20 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om mänskliga rättigheter och migration i tredjeländer (2015/2316(INI)) /C 215/21 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer (2015/2315(INI)) /C 215/22 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas (2016/2059(ΙΝΙ)) /C 215/23 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 Hur fiskerikontrollerna i Europa kan göras enhetliga (2015/2093(INI)) /C 215/24 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa (2015/2347(INI)) /C 215/25 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter 2015/2254(INL) Onsdagen den 26 oktober /C 215/26 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen (2016/2931(RSP)) /C 215/27 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016 (2016/2101(INI)) /C 215/28 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om transfetter (2016/2637(RSP)) Torsdagen den 27 oktober /C 215/29 Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om situationen i norra Irak/Mosul (2016/2956(RSP)) /C 215/30 Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet (2016/2935(RSP)) /C 215/31 Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och ickespridning (2016/2936(RSP))

4 2018/C 215/32 Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om Europeiska volontärtjänsten och främjandet av frivilligarbetet i Europa (2016/2872(RSP)) /C 215/33 Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om bedömning av EU:s ungdomsstrategi (2015/2351(INI)) /C 215/34 Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan öka sysselsättningen på landsbygden (2015/2226(INI)) II Meddelanden MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN Europaparlamentet Tisdagen den 4 oktober /C 215/35 Europaparlamentets beslut av den 4 oktober 2016 om begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet (2016/2084(IMM)) Tisdagen den 25 oktober /C 215/36 Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2016 om begäran om upphävande av Jean-Marie Le Pens immunitet (2016/2108(IMM)) /C 215/37 Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2016 om begäran om fastställelse av Jane Collins immunitet och privilegier (2016/2087(IMM)) /C 215/38 Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2016 om begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier (2016/2028(IMM)) III Förberedande akter EUROPAPARLAMENTET Tisdagen den 4 oktober /C 215/39 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (12256/2016 C8-0401/ /0184(NLE)) /C 215/40 Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2016)0462 C8-0283/ /2165(BUD)) /C 215/41 Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland EGF/2016/001 FI/Microsoft (COM(2016)0490 C8-0348/ /2211(BUD)) 252

5 2018/C 215/42 Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige EGF/2016/002 SE/Ericsson) (COM(2016)0554 C8-0355/ /2214(BUD)) /C 215/43 P8_TA(2016)0368 Rättshjälp för misstänkta eller tilltalade i brottmålsförfaranden och för personer som eftersöks inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder***i Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om provisorisk rättshjälp för frihetsberövade misstänkta eller tilltalade och om rättshjälp inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (COM(2013)0824 C7-0429/ /0409(COD)) P8_TC1-COD(2013)0409 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/ om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder /C 215/44 P8_TA(2016)0369 Handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (COM(2014)0001 C7-0014/ /0005(COD)) P8_TC1-COD(2014)0005 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning /C 215/45 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om utkastet till rådets genomförandebeslut om godkännande av Europeiska polisbyråns (Europol) ingående av avtalet om strategiskt samarbete mellan Folkrepubliken Kinas ministerium för allmän säkerhet och Europol (08364/2016 C8-0217/ /0808(CNS)) Onsdagen den 5 oktober /C 215/46 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2016 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Republiken Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Perus anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2016)0367 C8-0234/ /0168(NLE)) /C 215/47 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2016 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Kazakstans anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2016)0368 C8-0232/ /0169(NLE))

6 2018/C 215/48 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2016 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Republiken Koreas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2016)0372 C8-0233/ /0173(NLE)) Tisdagen den 25 oktober /C 215/49 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om förslaget till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av DNA-uppgifter med Danmark (11219/2016 C8-0340/ /0813(CNS)) /C 215/50 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om utkastet till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av fingeravtrycksuppgifter med Danmark (11220/2016 C8-0341/ /0814(CNS)) /C 215/51 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet vid kortare vistelser för innehavare av diplomatpass (15470/2015 C8-0110/ /0293(NLE)) /C 215/52 P8_TA(2016)0394 Medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin finansiella stabilitet ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin finansiella stabilitet (COM(2016)0418 C8-0238/ /0193(COD)) P8_TC1-COD(2016)0193 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ om ändring av rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin finansiella stabilitet /C 215/53 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 91/2003 om järnvägstransportstatistik vad gäller insamling av uppgifter om gods, passagerare och olyckor (10000/1/2016 C8-0365/ /0297(COD)) /C 215/54 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1365/2006 om statistik över godstransporter på inre vattenvägar vad gäller tilldelningen av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder (09878/1/2016 C8-0358/ /0226(COD)) /C 215/55 Europaparlamentets ändringar antagna den 25 oktober 2016 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (COM(2013)0884 C8-0033/ /0432(COD))

7 2018/C 215/56 Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3 för budgetåret 2016: Institutionernas säkerhet (12600/2016 C8-0409/ /2121(BUD)) Onsdagen den 26 oktober /C 215/57 Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 4 oktober 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister med avseende på tekniska tillsynsstandarder för riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart (C(2016) /2930(DEA)) /C 215/58 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (11900/2016 C8-0373/ /2047(BUD)) /C 215/59 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Estland EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier) (COM(2016)0622 C8-0389/ /2235(BUD)) /C 215/60 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (09389/1/2016 C8-0360/ /0340(COD)) /C 215/61 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/ EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (08795/2/2016 C8-0364/ /0141(COD))

8 Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I ***II ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) Parlamentets ändringsförslag: Ny text markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning.

9 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/1 EUROPAPARLAMENTET SESSIONEN Sammanträdena den 3 6 oktober 2016 Protokollen för denna session har publicerats i EUT C 314, ANTAGNA TEXTER Sammanträdena den oktober 2016 Protokollen för denna session har publicerats i EUT C 326, De texter som antogs den 27 oktober 2016 beträffande ansvarsfrihet för budgetåret 2014 har offentliggjorts i EUT L 333, ANTAGNA TEXTER

10 C 215/2 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) RESOLUTIONER EUROPAPARLAMENTET P8_TA(2016)0371 Framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020 Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020 (2016/2053(INI)) (2018/C 215/01) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (nedan kallat Cotonouavtalet), och dess reviderade versioner från 2005 och 2010 ( 1 ), med beaktande av Georgetown-avtalet från 1975 om inrättande av AVS-gruppen och dess reviderade versioner från 1992 ( 2 ), med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2003 Vägen mot en fullständig integration av samarbetet med AVS-länderna i EU:s allmänna budget (COM(2003)0590), med beaktande av det gemensamma samrådsdokumentet av den 6 oktober 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik På väg mot ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020 (JOIN(2015)0033) med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna mellan AVS och EU, särskilt resolutionerna av den 11 februari 2015 om arbetet i den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen ( 3 ), av den 13 juni 2013 ( 4 ) om ändring för andra gången av Cotonouavtalet av den 23 juni 2000, av den 5 februari 2009 om de ekonomiska partnerskapsavtalens (EPA) effekter på utvecklingen ( 5 ) och av den 1 april 2004 om integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten ( 6 ), med beaktande av tidigare resolutioner från den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen, särskilt resolutionen av den 9 december 2015 om fyrtio års partnerskap: utvärdering av effekterna på handel och utveckling i AVS-länderna och utsikterna för hållbara förbindelser mellan AVS-länderna och Europeiska unionen ( 7 ), ( 1 ) ( 2 ) ( 3 ) EUT C 310, , s. 19. ( 4 ) EUT C 65, , s ( 5 ) EUT C 67 E, , s ( 6 ) EUT C 103 E, , s ( 7 )

11 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/3 med beaktande av sina tidigare resolutioner om konsekvent politik för utveckling, Tisdagen den 4 oktober 2016 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 9 december 2015 från medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU ( 1 ), med beaktande av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram för Europeiska rådet vid dess möte den juni 2016, med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik om sin kapacitet till stöd för säkerhet och utveckling till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 21 mars 2012 Mot ett förnyat utvecklingspartnerskap mellan EU och Stillahavsområdet (JOIN(2012)0006), med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik av den 26 juni 2012 Gemensam partnerskapsstrategi för EU och Västindien (JOIN(2012)0018), med beaktande av den gemensamma strategin EU Afrika, som antogs av de afrikanska och europeiska stats- och regeringscheferna vid toppmötet i Lissabon den 9 december 2007 ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2015 om de lokala myndigheternas roll i utvecklingsländer när det gäller utvecklingssamarbete ( 3 ), med beaktande av det gemensamma AVS EU-uttalandet av den 20 juni 2014 om agendan efter 2015 ( 4 ), med beaktande av Sipopoförklaringen från det sjunde toppmötet med AVS-ländernas stats- och regeringschefer den december 2012 The future of the ACP Group in a Changing World: Challenges and Opportunities ( 5 ), med beaktande av den tredje internationella konferensen om finansiering för utveckling som hölls den juli 2015, och handlingsplanen från Addis Abeba som godkändes av FN:s generalförsamling den 27 juli 2015 ( 6 ), med beaktande av Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling och det slutdokument som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 Genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling, En uppmaning till handling ( 7 ), med beaktande av den 41:a sessionen i AVS EU-ministerrådet som hölls i Dakar (Senegal) den april 2016, med beaktande av det åttonde toppmötet med AVS-ländernas stats- och regeringschefer i Port Moresby, Papua Nya Guinea den 31 maj och 1 juni 2016 som antog Waiganikommunikén om AVS-ländernas framtidsutsikter och Port Moresby-förklaringen och godkände slutrapporten från gruppen med framstående personer om framtiden för AVSländerna, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel och budgetutskottet (A8-0263/2016), ( 1 ) ( 2 ) ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0336. ( 4 ) ( 5 ) ( 6 ) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/69/313. ( 7 ) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/1.

12 C 215/4 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 A. Cotonouavtalets styrka och regelverk bygger på ett antal unika egenskaper: avtalet är ett juridiskt bindande dokument, det har ett rekordhögt antal avtalsparter (79+28 medlemsstater), det är heltäckande till följd av de tre pelarna utvecklingssamarbete, politiskt samarbete och ekonomiskt och handelsmässigt samarbete, och det har en gemensam institutionell ram och en stor budget i form av Europeiska utvecklingsfonden (EUF). B. Cotonouavtalets övergripande mål, att, i överensstämmelse med målen att åstadkomma en hållbar utveckling och att uppnå en gradvis integrering av AVS-staterna i världsekonomin, minska och på sikt utrota fattigdomen, är fast förankrat i artikel 1 i avtalet. Partnerskapet baseras på en uppsättning grundläggande värderingar och principer, inklusive respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokrati baserad på rättsstatsprincipen och insynsvänliga och ansvarsfulla styrelseformer. C. Mer än 80 procent av världens minst utvecklade länder ligger i AVS-regioner, vilket gör partnerskapet mellan EU och AVS-länderna extra viktigt. D. Det politiska och ekonomiska landskapet i AVS-länderna och Europeiska unionen har förändrats sedan Cotonouavtalet undertecknades. E. Framtida förbindelser mellan AVS och EU bör baseras på ett nytt övervägande av den framtida potentialen och eventuella framtida hinder för AVS EU-samarbetet. F. Det faktum att AVS-länderna och EU:s medlemsstater är starka tillsammans har inte i tillräcklig utsträckning omsatts i gemensamma åtgärder i globala forum. G. Partnerskapet mellan AVS och EU har spelat en viktig roll i arbetet med att uppnå millennieutvecklingsmålen. H. Å andra sidan har resultaten avseende målen om fattigdomsutrotning och integrering av AVS-länderna i världsekonomin hittills varit otillräckliga, med tanke på att hälften av AVS-länderna fortfarande hör till världens minst utvecklade länder och att AVS-länderna tillsammans står för mindre än 5 procent av världshandeln och omkring 2 procent av världens BNP. I. Handelsförbindelser utgör Cotonouavtalets andra pelare, och avtal om ekonomiskt partnerskap är ett sätt att främja dessa förbindelser. J. Avtal om ekonomiskt partnerskap fastställs i artikel 36 i Cotonouavtalet som utvecklingsinstrument som syftar till att åstadkomma en smidig och gradvis integration av AVS-staterna i världsekonomin, särskilt genom att till fullo tillvarata de möjligheter som regional integration och syd syd-handeln ger upphov till. Införandet av avtal om ekonomiskt partnerskap i Cotonouavtalet främjar en konsekvent politik för utveckling. K. Cotonouavtalet beaktar den allt större betydelsen av regional integration i AVS-länderna och i samarbetet mellan AVSländerna och EU, samt dess roll för att främja fred och säkerhet, främja tillväxt och ta itu med gränsöverskridande utmaningar. L. Cotonouavtalet behandlar nya globala utmaningar i samband med klimatförändringar, migration, fred och säkerhet (såsom kampen mot terrorism, extremism och internationell brottslighet), men har uppnått få konkreta resultat inom dessa områden. M. Sammanträden i gemensamma AVS EU-institutioner, framför allt i AVS EU-ministerrådet, har gett få konkreta resultat, och närvaron har varit låg. N. EU finansierar ungefär 50 procent av kostnaderna för AVS-sekretariatet. Flera AVS-länder betalar inte så mycket i medlemsbidrag som de borde göra.

13 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/5 Tisdagen den 4 oktober 2016 O. Den politiska dialog om grundsatser som avses i artiklarna 8 och 96 i Cotonouavtalet är ett konkret och rättsligt medel för att upprätthålla AVS EU-partnerskapets gemensamma värderingar och främja demokrati och mänskliga rättigheter, som är grundläggande för en hållbar utveckling. P. Det finns ett tydligt behov av att säkerställa att villkoren avseende mänskliga rättigheter bibehålls, och att stärka den politiska dialogen i det nya avtalet. Q. Trots att deras betydelse erkänns har deltagandet från nationella parlament, lokala myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn i den politiska dialogen varit ganska begränsat. AVS-gruppens roll som sådan har varit begränsad till fall där artikel 96 har åberopats. Den politiska dialogen, och särskilt artikel 96, har mestadels tillämpats i ett sent skede vid politiska kriser snarare än i förebyggande syfte. R. Trots att den roll som nationella parlament, lokala myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn spelar tydligt erkänns i Cotonouavtalet efter översynen 2010 har deras deltagande i överläggningarna om politik och verksamhet för AVS EU varit begränsad. S. Organisationer i det civila samhället möter allt strängare lagstiftning och andra hinder som begränsar deras verksamhet och utrymme. T. AVS-regionen omfattar ett antal utomeuropeiska länder och territorier som är associerade med Europeiska unionen och vars särskilda kopplingar till EU motiverar en övergång från det traditionella upplägget med utvecklingsbistånd för att bättre beakta deras tillhörighet till det europeiska samfundet. Även om dessa länder och territorier har en särskild status fortsätter de att erhålla finansiering inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF), på samma sätt som AVSländerna. U. EUF finansieras med direkta bidrag från EU:s medlemsstater och är inte underkastad EU:s normala budgetregler. Parlamentet har inga befogenheter över EUF-budgeten utöver den att bevilja ansvarsfrihet för redan gjorda utbetalningar, och inte heller har parlamentet någon formell rätt att granska EUF-programplaneringen. V. I elfte EUF har omkring 900 miljoner euro avsatts för den fredsbevarande resursen i Afrika, och omkring 1,4 miljarder euro från EUF-reserven kommer att användas för EU:s förvaltningsfond för Afrika. W. AVS-ländernas inhemska resurser, tillsammans med penningöverföringar från utflyttade grupper, skulle kunna spela en viktig roll i finansieringen av utveckling. X. Genom att integrera EUF i EU:s budget skulle man möjliggöra demokratisk granskning, ökad synlighet och ökad öppenhet när det gäller hur EU:s utvecklingsmedel används. Eftersom EUF:s programplanering är flerårig är det å andra sidan möjligt att förutse resursbehovet, och en integrering i budgeten skulle kunna leda till minskade utvecklingsmedel till AVS-länderna till förmån för andra utrikespolitiska prioriteringar och ses som en försvagning av det priviligierade EU AVS-partnerskapet. En integrering av EUF i budgeten skulle också kunna äventyra finansieringen av den fredsbevarande resursen i Afrika och andra viktiga initiativ, som förvaltningsfonden för Afrika, om inte ett särskilt instrument för finansiering av säkerhetsutgifter i samband med utvecklingssamarbete inrättas. 1. Europaparlamentet bekräftar att AVS EU-samarbetet är en värdefull och unik prestation som har stärkt banden mellan folken och länderna i AVS och EU och mellan ländernas parlament under de senaste 40 åren. Parlamentet betonar mot bakgrund av att AVS-länderna har visat sitt engagemang för att vidta gemensamma åtgärder som en grupp att om samarbetet ska kunna göras mer effektivt och anpassas till nya utmaningar måste en ny struktur antas som bibehåller karaktären hos de delar av AVS EU-regelverket som är universella, såsom ett åtagande för mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig utveckling, goda styrelseformer och demokrati, rättsstatsprincipen och utbyte av bästa praxis inom en gemensam ram, samtidigt som huvuddelen av arbetet måste göras i enlighet med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det måste ske i regionala avtal som är skräddarsydda efter särskilda regionala behov och efter de intressen som EU har gemensamt med respektive region.

14 C 215/6 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober Europaparlamentet betonar att både den gemensamma ramen och de regionala avtalen bör vara rättsligt bindande. Parlamentet understryker att för att effektiviteten i denna ram och dessa avtal ska ökas, dubbelarbete minskas och överlappningar undvikas bör de regionala avtalen med Afrika, Västindien och Stillahavsområdet utformas på ett sätt som beaktar befintliga regionala och lokala organisationer, t.ex. Afrikanska unionen, regionala ekonomiska gemenskaper, regionala strategier eller regionala avtal såsom avtal om ekonomiskt partnerskap, och det bör vara möjligt för andra länder, t.ex. nordafrikanska länder, att ansluta sig till avtalen, samt för länder att organisera sig i grupperingar utifrån särskilda intressen eller behov (t.ex. utvecklingsstatus, som i fallet med de minst utvecklade länderna, eller geografiska särdrag, som i fallet med små östater under utveckling). Mål, principer och villkor för samarbetet 3. Europaparlamentet begär att 2030-agendan och målen för hållbar utveckling ska ges en central roll i ett nytt avtal, och att starka övervakningsmekanismer ska införas för att se till att genomförandet av avtalet bidrar till och främjar målen för hållbar utveckling. 4. Europaparlamentet efterlyser en mekanism för inbördes kontroll, ansvarsskyldighet och granskning inom ramen för AVS EU-samarbetet som regelbundet kan granska genomförandet av målen för hållbar utveckling i medlemsstaterna, och där företrädare för AVS och EU, inte bara från statliga institutioner utan även från parlament, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och vetenskapliga samfund, deltar och utarbetar årliga slutsatser och rekommendationer för översynsprocesser och uppföljning på nationell, regional och global nivå. 5. Europaparlamentet betonar dessutom att kunskapsbaserade strategier till fullo bör beaktas vid programplanering, antagande och genomförande av sektorspecifik offentlig politik i det nya avtalet. 6. Europaparlamentet önskar se kampen mot, och i slutändan utrotningen av, fattigdom och ojämlikhet och främjandet av hållbar utveckling som de övergripande målen för AVS EU-samarbetet. Parlamentet insisterar dock på att ett nytt avtal i första hand måste vara ett politiskt projekt som baseras på principen om egenansvar och som tydligt lämnar givarmottagar-mentaliteten bakom sig. Parlamentet anser att man bör samarbeta på områden av gemensamt intresse där man kan förvänta sig ömsesidiga fördelar, inte bara i ekonomiska termer utan också med avseende på fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och demokrati, migration, miljö, klimatförändringar och andra områden som har samband med folkets välstånd i såväl AVS-länderna som EU. 7. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att en konsekvent politik för utveckling är en viktig faktor för uppnåendet av den nya agendan för hållbar utveckling. Parlamentet anser att Cotonouavtalets heltäckande karaktär främjar en konsekvent politik för utveckling och därför bör bibehållas i ett nytt avtal. Parlamentet understryker att särskilda bestämmelser om en konsekvent politik för utveckling måste bibehållas, och att dialogen om relaterade frågor måste stärkas inom ramen för det nya avtalet. Parlamentet påminner om sitt förslag om att inrätta ständiga medföredragande för en konsekvent politik för utveckling inom ramen för den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen. 8. Europaparlamentet anser att respekt för internationellt överenskomna principer för biståndseffektivitet är avgörande för att målen i 2030-agendan ska kunna uppnås, och anser att ett framtida avtal bör innehålla en hänvisning till detta. 9. Europaparlamentet begär att grundsatserna i Cotonouavtalet om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen ska fortsätta att utgöra en värdebaserad grund för ett nytt avtal. Parlamentet begär att goda styrelseformer ska läggas till som en viktig faktor, i linje med det nya målet för hållbar utveckling nr 16, som omfattar fred och rättvisa och effektiva institutioner. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att artikel 9 i Cotonouavtalet genomförs till fullo. 10. Europaparlamentet betonar att politisk dialog är en grundläggande del av Cotonouavtalet, och att artiklarna 8 och 96 är ett konkret och rättsligt medel för att upprätthålla grundsatserna i förbindelserna mellan AVS länderna och EU, även om de tidigare inte alltid har använts effektivt. Parlamentet begär att den politiska dialogen ska kvarstå som en central och rättslig pelare dels i den övergripande ramen, dels på regional nivå i det nya avtalet. Parlamentet begär att den politiska dialogen ska användas mer effektivt, systematiskt och proaktivt för att förebygga politiska kriser.

15 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/7 Tisdagen den 4 oktober Europaparlamentet påpekar att artikel 97 i Cotonouavtalet föreskriver ett samrådsförfarande och lämpliga åtgärder för att ta itu med allvarliga fall av korruption, och anser att det är beklagligt att denna artikel hittills har åberopats endast en gång. Parlamentet begär att detta förfarande ska stärkas i det nya partnerskapsavtalet mellan EU och AVS-länderna, så att det till fullo kan tas i bruk. 12. Europaparlamentet understryker i detta avseende att politisk dialog är en värdefull grund för att förbättra situationen för folken i partnerländerna. Parlamentet beklagar att detta instrument hittills har använts i alltför liten utsträckning och inte varit särskilt effektivt. Parlamentet begär därför en bättre övervakning av människorättssituationen och av avtalets övriga grundsatser och grundelement, och betonar att övervakningen måste vara inkluderande och präglas av delaktighet, samt begär en regelbunden utvärdering vartannat år eller med längre mellanrum och gemensamma rapporter om respekten för dessa grundsatser och grundelement från alla AVS EU-medlemsstater i syfte att namnge, peka ut och lovorda. Parlamentet begär att resultaten av dessa rapporter ska läggas fram vid de övergripande AVS EU-sammanträdena och användas som grund för den politiska dialogen och som hjälpmedel vid nationella, regionala och globala granskningar av hur målen för hållbar utveckling genomförs. 13. Europaparlamentet begär att nationella parlament och regionala och lokala myndigheter, såväl i AVS-länderna som i EU, i större utsträckning ska delta i alla faser av AVS EU:s politik och verksamhet, i allt från framtida planering och programplanering till genomförande, utvärdering och övervakning, särskilt med beaktande av subsidiaritetsprincipen. 14. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter till det nya avtalet att förplikta sig att ge lokala och regionala myndigheter större självständighet och bygga upp deras kapacitet, så att de kan utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt och spela en viktig roll i utvecklingen av AVS-länderna. 15. Europaparlamentet begär att det civila samhället, särskilt lokala grupper som berörs direkt av politiska strategier, i högre grad ska delta i politisk dialog, programplanering och genomförande samt stödja kapacitetsuppbyggnaden. Parlamentet betonar i detta avseende faran med att det civila samhället ges allt mindre utrymme i vissa länder, och även behovet av att inkludera grupper som minoriteter, unga och kvinnor som inte kan organisera sina intressen eller som, trots ett legitimt demokratiskt intresse, inte erkänns av sina regeringar. 16. Europaparlamentet anser att den privata sektorn kan spela en avgörande roll i utvecklingsprocessen och bidra till att finansiera utveckling, under förutsättning att investeringar görs med respekt för invånarna, traditionellt ägande eller användande och miljön, och i överensstämmelse med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser därför stöd till privata investeringar under överinseende av Europeiska investeringsbanken (EIB), förutsatt att detta är i linje med internationell människorättslagstiftning och bestämmelser om socialt skydd och miljöskydd. Parlamentet understryker att man i det nya partnerskapet bör prioritera småskaliga producenter och jordbrukare och säkerställandet av en gynnsam miljö för mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet begär därför att lokala och nationella privata sektorer ska tas i beaktande vid utformning av politik, programplanering och genomförande. Framtida AVS EU-institutioner 17. Europaparlamentet begär att man i AVS EU-ministerrådets möten ska hålla ämnesbestämda och brådskande politiska debatter, inbegripet om känsliga ämnen, så att rådet kan anta gemensamma slutsatser om dem. Parlamentet uppmanar berörda ministerier i AVS- och EU-medlemsstaterna att förbättra sitt deltagande på ministernivå, i syfte att ge sammanträdena den politiska legitimitet som behövs och förläna ledarskapsprincipen den synlighet som krävs. 18. Europaparlamentet begär att det nya samarbetsavtalet ska innehålla en stark parlamentarisk dimension med en gemensam parlamentarisk församling som ska hålla en öppen demokratisk och omfattande parlamentarisk dialog, inbegripet om svåra och känsliga ämnen, främja gemensamma (regionala) politiska projekt, tillhandahålla ett demokratiskt stöd för dem genom ett flerpartsdeltagande, granska dels den verkställande maktens arbete, dels utvecklingssamarbetet, samt främja demokrati och mänskliga rättigheter, och på så sätt ge ett viktigt bidrag till ett nytt samarbetspartnerskap där parterna deltar på lika villkor. Parlamentet understryker att det är viktigt att den gemensamma parlamentariska AVS EUförsamlingen deltar i ett tidigt stadium i alla relevanta diskussioner om AVS EU-partnerskapet efter 2020.

16 C 215/8 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober Europaparlamentet är fast övertygat om att den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen bör se till att alla politiska krafter representeras på ett lämpligt demokratiskt och proportionellt sätt i församlingens debatter. Parlamentet begär därför att de nationella delegationerna till församlingen ska bestå av parlamentariska företrädare för alla parter på de nationella politiska arenorna och att oppositionens närvaro garanteras. 20. Europaparlamentet begär att den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen ska anpassas till den nya regionala strukturen, och därmed fokusera sitt arbete i regionala forum på regionalt viktiga frågor samt i hög grad involvera de nationella och regionala parlamenten, och samtidigt hålla regelbundna gemensamma AVS EU-sammanträden, men med längre mellanrum. Parlamentet begär att tematiska möten med civilsamhället, lokala myndigheter och den privata sektorn ska inkluderas i församlingens sessioner i syfte att ytterligare utveckla och bredda debatter om ämnen med koppling till församlingens agenda. 21. Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingens presidium att leda församlingens arbetsprogram i en mer strategisk riktning. Parlamentet begär att framtida rapporter från församlingens utskott ska ha en tydlig koppling till de 17 målen för hållbar utveckling, så att vart och ett av dessa mål kan övervakas kontinuerligt. Parlamentet efterlyser konsekvens mellan gemensamma resolutioner i det övergripande AVS EU-forumet om brådskande internationella frågor, om förseningar av ämnen som är relevanta för målen för hållbar utveckling och om brott mot mänskliga rättigheter, samt mellan resolutioner i regionala eller andra motsvarande sammanträden om aktuella ämnen och frågor som är brådskande och av särskilt intresse för en region eller en särskild grupp. Parlamentet påminner i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten om den politiska betydelsen av att rådet närvarar på ministernivå vid församlingens sammanträden. Parlamentet begär att medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS EUförsamlingen ska bjudas in till möten i AVS EU-ministerrådet så att man kan säkerställa ett effektivt och ömsesidigt informationsflöde och förbättra det institutionella samarbetet. 22. Europaparlamentet manar till ytterligare ansträngningar för att förbättra den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingens granskning av utvecklingsprogrammering, med beaktande av principerna för effektivitet i utvecklingsarbetet och uppföljningen av denna granskning. Parlamentet uppmanar kommissionen och regeringar att främja deltagandet av nationella parlament, lokala och regionala myndigheter, aktörer i det civila samhället, den privata sektorn och utflyttade grupper i alla de olika faserna för granskning av utvecklingsprogrammering, och att tillhandahålla nationella parlament all tillgänglig information i lämplig tid och på ett insynsvänligt sätt i syfte att bistå dem i deras utövande av demokratisk kontroll. 23. Parlamentet anser att man inom AVS EU-partnerskapet bör sträva efter att intensifiera kontakterna med andra partner på global nivå (såsom Afrikanska unionen eller Förenta nationerna) och andra internationella makter när så är möjligt, och arbeta för en större samordning och ett utökat samarbete, utan att duplicera arbete eller uppdrag, för att hantera utmaningarna i samband med krig, interna konflikter, osäkerhet, sårbarhet och övergång. Framtida finansiering 24. Europaparlamentet är övertygat om att det faktum att Cotonouavtalet och unionens fleråriga budgetram löper ut samtidigt ger en möjlighet att äntligen fatta beslut om att införliva Europeiska utvecklingsfonden (EUF) i EU:s budget i syfte att öka effektiviteten och ändamålsenligheten, öppenheten, den demokratiska kontrollen och ansvarsskyldigheten och för att göra EU:s utvecklingsfinansiering mer synlig och konsekvent. Parlamentet betonar emellertid att denna integrering i budgeten bör ske på villkor i) att utvecklingsmedel garanterat öronmärks så att finansieringsnivån för utvecklingsländer bibehålls, och ii) att man hittar en permanent och separat lösning för EU:s finansiering av säkerhetsutgifter i samband med och i överensstämmelse med utvecklingssamarbetet. Parlamentet betonar att även om EUF integreras i budgeten så bör den innehålla referensvärden som är i linje med EU:s utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar med kraft de två parterna att modernisera finansieringsinstrument och främja allmänt och sektoriellt budgetstöd när så är möjligt. 25. Europaparlamentet påpekar att unionens budget redan erbjuder instrument riktade till särskilda partner och att införlivandet av EUF i budgeten kan genomföras så att de viktiga AVS EU-förbindelserna avspeglas och främjas i syfte att främja hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en färdplan om de frågor som nämns ovan, innan den lägger fram de förslag som behövs för nästa fleråriga budgetram.

17 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/9 26. Europaparlamentet påminner om att framtida AVS EU-förbindelser måste vara av politisk karaktär, där parterna arbetar för gemensamma politiska projekt i olika internationella forum, snarare än att främst karaktäriseras av ett givarmottagar-förhållande. Parlamentet betonar därför att principerna för EU:s utvecklingsbistånd måste tillämpas rättvist på alla utvecklingsländer, och att de mest utvecklade AVS-länderna därför inte längre kan vara berättigade till utvecklingsbistånd från EU, enligt samma villkor som för länder utanför AVS. Parlamentet anser att en högre grad av självfinansiering från AVSländerna skulle vara i linje med AVS-ländernas ambition att vara en självständig aktör, och betonar i detta sammanhang hur viktigt det är att i det nya avtalet inkludera bättre redskap för att bygga upp AVS-ländernas kapacitet att finansiera viktiga ekonomiska sektorer. Parlamentet uppmanar parterna att fördubbla sina ansträngningar för att bygga upp kapaciteten i AVS-länderna och att utnyttja inhemska resurser väl genom att framför allt förstärka skattesystemen, säkerställa sund förvaltning av naturresurser och främja industrialisering och bearbetning av råvaror för lokala och regionala marknader och världsmarknader. 27. Europaparlamentet understryker att elfte Europeiska utvecklingsfonden är huvudkällan för finansiering av den fredsbevarande resursen för Afrika, trots att detta var tänkt som en tillfällig lösning när resursen infördes Parlamentet begär att ett särskilt instrument ska inrättas för att finansiera säkerhetsutgifter i samband med utvecklingssamarbete. 28. Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 om en ny partnerskapsram med tredjeländer enligt den europeiska migrationsagendan. Parlamentet konstaterar att EU-budgetens och EUF:s bidrag till paketet på 8 miljarder euro uteslutande består av bistånd som redan hade planerats. Parlamentet begär att stödmottagarnas utvecklingsbistånd inte ska äventyras och att migrationsrelaterade initiativ ska finansieras med nya anslag. 29. Europaparlamentet begär att ett särskilt instrument ska införas för alla utomeuropeiska länder och territorier som är anpassat till deras särskilda status och deras tillhörighet till det europeiska samfundet. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna, i syfte att främja en hållbar utveckling för alla i deras respektive regioner och integrera dessa länder och territorier mer fullständigt i deras regionala omgivningar. Handelsdimensionen: Avtal om ekonomiskt partnerskap 30. Europaparlamentet upprepar att avtal om ekonomiskt partnerskap utgör en grund för regionalt samarbete, och att de måste vara instrument för utveckling och regional integration. Parlamentet belyser därför vikten av rättsligt bindande hållbarhetsbestämmelser (om mänskliga rättigheter, sociala standarder och miljöstandarder) i alla avtal om ekonomiskt partnerskap, och understryker att man måste införa effektiva övervakningssystem där många olika aktörer i det civila samhället deltar, så att man kan identifiera och förebygga eventuella negativa effekter av handelsliberalisering. 31. Europaparlamentet vill se ett nytt avtal efter Cotonouavtalet som är ett politiskt paraplyavtal med bindande minimikrav för avtal om ekonomiskt partnerskap, för att säkerställa att dessa avtals kopplingar i det befintliga Cotonouavtalet till hållbarhetsbestämmelser om goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, inklusive för de mest utsatta människorna, och respekt för sociala och miljömässiga standarder bibehålls och för att det skulle utgöra en lämplig ram för hållbar utveckling och en konsekvent politik. Parlamentet begär en gemensam parlamentarisk granskning och övervakning av effekterna av avtalen om ekonomiskt partnerskap samt strukturerade övervakningsmekanismer för civilsamhället. o o o Tisdagen den 4 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, AVSministerrådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingens presidium.

18 C 215/10 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober 2016 P8_TA(2016)0375 Globala mål och EU:s åtaganden om nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om nästa steg mot uppfyllandet av globala mål och EU:s åtaganden om nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning i världen (2016/2705(RSP)) (2018/C 215/02) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artikel 25, som erkänner rätten till mat som en del av rätten till en tillräcklig levnadsstandard, med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, särskilt artikel 11, som erkänner rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, däribland tillräckligt med mat, samt den grundläggande rätten att vara fri från hunger, med beaktande av det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som antogs 2008 och som gör rätten till mat möjlig att genomdriva på internationell nivå, med beaktande av Romdeklarationen om en tryggad global livsmedelsförsörjning, som antogs 1996 vid det globala toppmöte om livsmedelsförsörjning som sammankallades av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), med beaktande av de riktlinjer för rätten till mat som FAO antog 2004 och som ger stater vägledning om hur de ska genomföra sina skyldigheter när det gäller rätten till mat, med beaktande av FAO:s rapport om globala livsmedelsförluster och matsvinn (Global food losses and food waste) från 2011, som ger exakta uppgifter om mängden livsmedel som går förlorad eller slängs varje år, med beaktande av den andra internationella nutritionskonferensen i Rom den november 2014 och de dokument som den ledde till, nämligen Romdeklarationen om en tryggad global livsmedelsförsörjning och handlingsramen för tryggad livsmedels- och näringsförsörjning under utdragna kriser, med beaktande av G8:s livsmedelstrygghetsinitiativ från L Aquila 2009, med beaktande av rörelsen för ökad nutrition (SUN), som har som syfte att utnyttja viljan hos och möjligheten för internationella intressenter att stödja nationella myndigheters initiativ och prioriteringar för att hantera undernäring, med beaktande av Världshälsoförsamlingens resolution 65.6 från 2012 om en övergripande åtgärdsplan avseende näringssituationen för mödrar, spädbarn och små barn, med beaktande av FN:s generalsekreterares strategi för nolltolerans mot hunger, som lanserades vid 20+mötet i Rio, då regeringar, civilsamhällen, trossamfund, den privata sektorn och forskningsinstitut uppmanades att gå samman för att stoppa hungern och utrota de värsta formerna av felnäring, med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/259 av den 1 april 2016 om Förenta nationernas årtionde för näringsåtgärder ( ), som syftar till att intensifiera åtgärderna för att stoppa hungern och eliminera felnäring över hela världen samt säkra universell tillgång till en mer hälsosam och hållbar kost för alla människor, var de än är och var de än befinner sig,

19 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/11 Onsdagen den 5 oktober 2016 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/1 av den 25 september 2015: Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, med beaktande av målen för hållbar utveckling och deras sammankopplade och integrerade natur, i synnerhet det första målet (utrota fattigdom i alla former, överallt), det andra målet (utrota hunger, säkerställa tillgången till näringsrik mat och främja hållbara jordbruk) samt det tolfte målet (att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster), med beaktande av Busanpartnerskapet för ett effektivt utvecklingssamarbete som ingicks den 1 december 2011 ( 1 ), särskilt punkt 32 om vikten av att erkänna den privata sektorns centrala roll när det gäller att driva på innovation, skapa välstånd, inkomster och sysselsättning samt mobilisera inhemska resurser och på så sätt bidra till minskad fattigdom (första målet för hållbar utveckling), med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, där det slås fast att unionens yttre åtgärder måste bidra till målen för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och jämställdhet, med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som bekräftar att unionen ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som sannolikt påverkar utvecklingsländerna, med beaktande av konventionen om livsmedelsbistånd, som ratificerades av Europeiska unionen den 13 november 2013, med beaktande av den pakt om nutrition för tillväxt som antogs vid toppmötet om nutrition för tillväxt i London den 8 juni 2013, med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 EU-strategi för resiliens: lära av livsmedelsförsörjningskriser (COM(2012)0586), med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 mars 2013 Bättre nutrition för mödrar och barn i det externa biståndet: ett politiskt ramverk för EU (COM(2013)0141), och av rådets slutsatser av den 28 maj 2013 om tryggad livsmedels- och nutritionstrygghet i det externa biståndet, med beaktande av den handlingsplan för nutrition som kommissionen antog 2014 och där det görs ett åtagande att antalet barn under fem år med tillväxthämning ska ha minskats med sju miljoner senast 2025 (SWD(2014)0234), med beaktande av den första lägesrapporten om kommissionens handlingsplan för nutrition, med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 2 december 2014 Genomföra EU:s politiska åtaganden för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition: första tvåårsrapporten (COM(2014)0712), med beaktande av den gemensamma globala bedömningen från EU, FAO och Världslivsmedelsprogrammet som offentliggjordes i mars 2016 och som ger en global analys av situationen vad gäller livsmedels- och näringstrygghet i livsmedelskrishärdar, med beaktande av de frivilliga riktlinjerna av den 11 maj 2012 från kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning om ansvarsfull förvaltning av markinnehav, fiskeri och skog inom ramen för nationell livsmedelstrygghet, med beaktande av handlingsramen för tryggad livsmedels- och näringsförsörjning under utdragna kriser ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om den nya alliansen för tryggad livsmedels- och näringsförsörjning ( 3 ), ( 1 ) ( 2 ) FAO (2015) Framework for Action for Food Security and Nutrition in Protracted Crises (FFA). ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0247.

20 C 215/12 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober 2016 med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om EU:s policyram för att hjälpa utvecklingsländer att stärka livsmedelsförsörjningen ( 1 ), med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om undernäring och felnäring bland barn i utvecklingsländer ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 30 april 2015 Expo 2015 i Milano: Att föda jorden. Energi för livet ( 3 ), med beaktande av den urbana livsmedelspolitikpakten av den 15 oktober 2015 ( 4 ), framlagd av kommunfullmäktige i Milano och undertecknad av 113 städer över hela världen, som överlämnats till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och som illustrerar den nyckelroll som städerna har i arbetet med livsmedelspolitiken, med beaktande av frågan till kommissionen om nästa steg mot uppfyllandet av globala mål och EU:s åtaganden om nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning i världen (O /2016 B8-0717/2016), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för utveckling, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Det andra målet för hållbar utveckling och dess närliggande mål syftar till att utrota hunger och felnäring senast 2030 främst genom att skapa möjligheter för alternativ och öka produktiviteten bland småbrukarna och uppnå hållbara och klimattåliga jordbruk och livsmedelssystem som kan föda en förväntad befolkning på 8,5 miljarder människor 2030 samtidigt som den biologiska mångfalden och miljön skyddas, liksom småbrukarnas intressen och välmående. B. Småbrukarna utgör genom sina investeringar och sin produktion den största aktören i den privata sektorn på området för jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och födoämnen. C. Människors rätt till mat kan förverkligas fullt ut först när man markant minskat fattigdomen och orättvisorna, säkrat jämlikhet och förbättrat motståndskraften mot krissituationer, särskilt genom att upprätta rättighetsbaserade sociala skyddsnät och genom att säkerställa att sårbara grupper kan delta till fullo och att småbrukare och herdesamhällen har tryggad tillgång till mark samt kontroll över marken och förvaltningen av resurser och andra produktionsmedel. D. Den industriella jordbruksproduktionen har lett till ökade utsläpp av växthusgaser, utvidgning av monokulturer och därmed till betydande förluster av mångfalden inom jordbruket och till accelererad markerosion, samtidigt som familjejordbruk och småbrukare har visat sin förmåga att erbjuda diversifierade produkter och att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt genom ekologiska jordbruksmetoder. E. Framsteg för att minska felnäring har visserligen gjorts, men de är fortfarande för långsamma och ojämna, och för närvarande får 795 miljoner människor världen över inte tillräckligt med mat för att kunna leva ett värdigt och aktivt liv. En av tre personer är felnärd i någon form. F. År 2012 godkände Världshälsoförsamlingen en uppsättning med sex universella nutritionsmål för 2025, nämligen att uppnå en minskning med 40 procent av antalet barn under fem år med tillväxthämning, en minskning med 50 procent av antalet kvinnor i reproduktiv ålder som lider av anemi, en minskning med 30 procent av nyfödda som har låg födelsevikt, förhindrande av att antalet överviktiga barn fortsätter att tillta, en ökning med åtminstone 50 procent av antalet barn som helammas de första sex månaderna, samt en minskning till mindre än fem procent utmärglade barn. ( 1 ) EUT C 56 E, , s. 75. ( 2 ) EUT C 289, , s. 71. ( 3 ) EUT C 346, , s. 88. ( 4 )

21 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/13 Onsdagen den 5 oktober 2016 G. Amning och bröstmjölk är det mest naturliga och bästa livsmedlet för nyfödda och små barn, särskilt i utvecklingsländer, men okunskap om hur man ammar och kulturella förbehåll gör fortfarande att alltför få barn ammas. H. Vid toppmötet om nutrition för tillväxt 2013 förband sig EU att minska tillväxthämning hos åtminstone 7 miljoner barn senast 2025 och utlovade 3,5 miljarder euro för perioden för att uppnå detta mål. I. Otillräckligt näringsintag under de första dagarna av ett barns liv har avgörande hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Vart sjätte barn i världen är underviktigt, 41 miljoner barn under fem år lider av övervikt eller fetma, och felnäring är orsak till 45 procent av alla dödsfall bland barn under fem år, vilket innebär att tre miljoner barn dör i onödan varje år. 161 miljoner barn världen över är kroniskt undernärda. J. Kvinnor är ofta mer utsatta för näringsbrist, med flera allvarliga konsekvenser, till exempel att deras produktivitet och möjlighet att försörja sina familjer undermineras, vilket gör att felnäringen kan fortplantas generation efter generation. K. Världens befolkning förväntas uppgå till 8,5 miljarder år L. Effektiva metoder för att bekämpa markrofferi i utvecklingsländer, bland annat genom konkreta möjligheter att säkra besittningsrätten, är helt nödvändiga för att nå globala mål och uppfylla EU:s åtaganden om nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning i världen. M. Undernäring och dålig kosthållning är den klart största bidragande riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan. N. Att bekämpa felnäring betyder att man måste utveckla en hållbar jordbrukspolitik som ger företräde åt diversifiering av grödorna, i syfte att tillhandahålla näringsrik mat och skapa en varierad kosthållning. För att uppnå detta är kontroll, ägande och överkomliga priser vad gäller utsäde av avgörande betydelse för småbrukares och familjejordbruks tryggade livsmedelsförsörjning. O. Förverkligandet av rätten till mat är bland annat beroende av tillgången till mark och andra produktionsresurser. P. Investerings- och handelsavtal skulle kunna få skadliga konsekvenser för livsmedelstrygghet och problemet med felnäring om uthyrning eller utförsäljning av åkermark till privata investerare leder till att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till de produktionsresurser som behövs för deras levebröd, eller till att stora partier livsmedel exporteras och säljs på de internationella marknaderna, så att det exporterande värdlandet blir mer beroende av och mer sårbart för de fluktuerande råvarupriserna på de internationella marknaderna. Q. Produktionen av biobränslen har skapat ett nytt tryck på det globala livsmedelssystemet och lett till konkurrens om mark och vatten. R. Den ohållbara köttproduktionen har negativa effekter på livsmedelstryggheten. En tredjedel av världens spannmål används till djurfoder, samtidigt som utbredningen av betesmark och odling av livsmedelsgrödor är en viktig orsak till avskogningen, särskilt i Sydamerika ( 1 ). S. 240 miljoner människor i 45 låginkomstländer och/eller konfliktdrabbade länder lider av livsmedels- eller vattenstress, och 80 miljoner påverkas av någon livsmedelskris, bland annat de 41,7 miljoner som påverkas av El Niño-fenomenet 2016, det starkaste på årtionden. ( 1 ) Källor: Rapport från FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, Olivier De Schutter, 24 januari 2014, images/stories/pdf/officialreports/ _finalreport_en.pdf

22 C 215/14 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober 2016 T. Enligt Unicef dör redan nu barn under fem år varje dag av sjukdomar som orsakas av förorenat vatten, och i hälften av världens sjukhusbäddar ligger människor som lider av sjukdomar som orsakats av dålig dricksvattenkvalitet. U. År 2050 kommer 70 procent av världens befolkning av bo i städer, och det kommer att vara viktigare än någonsin att ha ett kombinerat globalt och lokalt synsätt på näringsförsörjning. V. Tryggad näringsförsörjning är en avgörande förutsättning för en hållbar och inkluderande tillväxt, eftersom de ekonomiska konsekvenserna av felnäring varje år kan utgöra förluster på omkring tio procent av BNP. Enligt FAO:s globala rapport om nutrition från 2015 får man tillbaka 16 dollar för varje dollar som spenderas på att öka nutritionsinsatserna. W. Privatisering av utsäden genom immaterialrättsklausuler och genetiskt modifierade organismer hotar länders livsmedelssuveränitet. 1. Europaparlamentet bekräftar vikten av verkligt samordnade och påskyndade åtgärder både bland globala, nationella, lokala, statliga, icke-statliga och privata aktörer, inklusive vetenskapliga och industriella forskningsorgan, och bland givare, för att motverka felnäringen i syfte att förverkliga Agenda 2030 och nå det andra målet för hållbar utveckling, dvs. att utrota hungern. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet, EU och utvecklingsländerna att avstå från att utforma nutritionsstrategier baserade endast på kaloriintag och förskrivning av medicinska medel (såsom kosttillskott), utan i stället angripa de bakomliggande orsakerna till hunger och felnäring. Parlamentet poängterar i detta avseende kopplingarna mellan jordbruk, kost och hälsa. 2. Europaparlamentet noterar att barn i utvecklingsländer som har blivit ammade av sina mödrar löper femton gånger mindre risk att dö i lunginflammation och elva gånger mindre risk att dö på grund av diarré än barn som inte ammats. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, medlemsstaterna och det internationella samfundet, och även utvecklingsländernas regeringar, att fortsättningsvis mobilisera långsiktiga finansiella investeringar för tryggad livsmedelsoch näringsförsörjning och ett hållbart jordbruk, och att främja tryggad livsmedels- och näringsförsörjning genom förbättrade styrelseformer och ansvarsskyldighet samt strategier i hela systemet för livsmedel och nutrition som är rättighetsbaserade och tar hänsyn till såväl ett jämställdhetsperspektiv, hållbart jordbruk, användning av och tillgång till naturresurser, offentligt vatten, offentlig sanitet och hygien, som till skapande och utbredning av inkluderande, rättighetsbaserade sociala skyddsnät som framför allt inriktas på de mest sårbara och marginaliserade grupperna. 4. Europaparlamentet betonar behovet av att angripa de systemproblem som leder till otillräckligt näringsintag i alla dess former. Parlamentet noterar med oro att man tidigare främjat ett exportinriktat jordbruk på bekostnad av familjejordbruk som producerar livsmedelsgrödor för lokal konsumtion. Återinvesteringar i lokal livsmedelsproduktion, som inriktas särskilt på småskaliga matproducenter och ekologiska jordbruksrutiner, är en förutsättning för att nutritionsstrategierna ska bli framgångsrika. Parlamentet anser det även grundläggande att inrätta sociala skyddssystem för att se till att alla individer alltid har tillgång till näringsriktig mat. 5. Europaparlamentet noterar med oro att en tredjedel av den mat som produceras i världen ungefär 1,3 miljarder ton kastas bort. Den största mängden slängs i Nordamerika och Oceanien, där nästan 300 kilo mat per person kastas bort. Totalt producerar EU 88 miljoner ton matavfall per år, samtidigt som 842 miljoner människor i världen tolv procent av världens befolkning går hungriga. Parlamentet betonar att alla livsmedelssystem måste anpassas så att matslöseriet stoppas. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sin verksamhet ta fasta på en konsekvent politik för utveckling, och i enlighet med detta överväga konsekvenserna av bland annat sin handels-, jordbruks- och energipolitik för den globala livsmedelsförsörjningen.

23 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/15 Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet beklagar djupt utländska investerares markrofferi, som slår mot lokala småskaliga jordbrukare och bidrar till osäker livsmedelsförsörjning på lokal, regional, och nationell nivå. 8. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet och EU att arbeta med länder för att stödja fastställande och genomförande av sammanhangsspecifika, genomförbara och robusta nationella nutritionsmål i linje med målen för hållbar utveckling, för att minska tillväxthämning och felnäring. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och EU:s delegationer att främja samordnade landsspecifika strategier och synsätt avseende nutrition och livsmedelsförsörjning och att uppmuntra en förbättring av partnerländernas övervakning och redovisning av dessa. 9. Europaparlamentet uppmanar EU och det internationella samfundet att främja en världsomspännande rätt att amma, och att lyfta fram vikten av amning i informationskampanjer om mödrars och barns hälsa. 10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att göra allt de kan för att öka allmänhetens medvetenhet om det bestående problemet med undernäring, som slår särskilt hårt mot barn och kvinnor. 11. Europaparlamentet understryker att lokal livsmedelsproduktion bör ges prioritet i insatserna mot undernäring, och att det är viktigt att stödja småbrukare och kvinnliga jordbrukare som matproducenter. Parlamentet uppmanar EU att hjälpa utvecklingsländer och småbrukare att utveckla och få tillgång till lokala marknader, lokala värdekedjor och lokala anläggningar för livsmedelsbearbetning, kombinerat med handelspolitik som stödjer dessa ansträngningar, som en del av sin globala nutritionsstrategi. 12. Europaparlamentet påpekar att övergången från diversifierade odlingssystem till förenklade spannmålsbaserade system, i ett läge där det konventionella jordbruket präglas av monokulturer, i många utvecklingsländer har bidragit till felnäring med brist på mikronäringsämnen. EU uppmanas att, i överensstämmelse med rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, åta sig att genomföra ett grundläggande skifte mot agroekologi för att göra det lättare för länderna att försörja sig själva och förbättra näringsförsörjningen samtidigt som de bekämpar klimat- och fattigdomsrelaterade problem. Parlamentet uppmanar särskilt EU och utvecklingsländernas regeringar att stödja grödornas genetiska mångfald, till exempel genom inrättande av lokala system för utbyten av utsäden, och utsädesbestämmelser som överensstämmer med det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, och att investera i ett brett spektrum av näringsriktiga, lokala och säsongsbetonade livsmedelsgrödor som är förenliga med kulturella värderingar. 13. Parlamentet påpekar att markrofferi, som är en följd av stora uppköp av mark i utvecklingsländerna, utgör ett nytt hot mot livsmedelstryggheten och näringsförsörjningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa markrofferi, utveckla en handlingsplan för bekämpning av markrofferi och säkerställa ett effektivt genomförande av FAO:s riktlinjer för besittningsrätt. 14. Parlamentet uppmanar med kraft EU att, i linje med principen om en konsekvent politik för utveckling, avskaffa offentliga stimulansåtgärder för produktion av livsmedelsbaserade biobränslen. 15. Europaparlamentet betonar att investeringsnivån när det gäller nutrition fortfarande är i grunden otillräcklig eftersom nutritionsspecifika insatser bara fick 0,57 procent av världens offentliga utvecklingsbistånd under 2014, vilket tillgodosåg endast 1,4 procent av de totala behoven. 16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att investera 3,5 miljarder euro för att antalet barn med tillväxthämning ska ha minskat med minst sju miljoner senast Parlamentet påpekar att av de utlovade 3,5 miljarderna euro är bara 400 miljoner euro avsatta för att stödja nutritionsspecifika insatser, medan kvarvarande 3,1 miljarder euro är öronmärkta för nutritionsrelaterade insatser som inriktar sig på liknande frågor såsom jordbruk, livsmedelsäkerhet, jämställdhet, vatten, sanitet, hygien samt utbildning, men inte nödvändigtvis är direkt inriktade på orsakerna till barns undernäring.

24 C 215/16 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet betonar att tillväxthämning, dvs. när ett barn är för kort för sin ålder, vilket främst orsakas av otillräckligt näringsintag och upprepade infektioner under livets första dagar, hindrar barn från att växa och utvecklas normalt och är ett av de främsta hindren för mänsklig utveckling. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa EU:s politiska ledarskap och på global och regional nivå främja uppnåendet av internationellt överenskomna nutritionsmål som är klara och ambitiösa. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU:s delegationer och kommissionen att främja samordnade landsstyrda nutritions- och livsmedelsstrategier, samtidigt som man i samarbete med partnerländerna integrerar de globala nutritionsmålen i alla relevanta utvecklingsprogram och landstrategier. 19. Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa hållbara livsmedelsproduktionssystem och använda tåliga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, att förhindra snedvridning av handeln på de globala jordbruksmarknaderna i enlighet med mandatet från Doharundan, och att integrera de länder som berörs mest på den globala marknaden i syfte att motverka osäker livsmedelsförsörjning. 20. Europaparlamentet anser att en översyn av EU:s budgetram bör ta hänsyn till det faktum att livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning kommer att vara utmaningar under de kommande åren, med tanke på det ökande trycket på resurserna. Parlamentet påpekar att detta kan användas för att motverka felnäringstrender i länder utanför EU likaväl som i medlemsstaterna. 21. Europaparlamentet är medvetet om att man utöver tillväxthämning även måste hantera andra tecken på felnäring, såsom utmärgling (låg vikt i förhållande till längd) och brist på mikronäringsämnen, genom hållbara jordbrukspolitiska åtgärder och hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet påpekar att utmärgling är så vanligt förekommande i Sydasien, med en nivå på strax under femton procent, att det närmar sig ett allvarligt folkhälsoproblem. 22. Europaparlamentet betonar att humanitärt bistånd som är inriktat på utmärgling måste kompletteras av strategier från kommissionen inom ramen för vilka humanitärt bistånd och utvecklingsinsatser kopplas samman. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta fram bidrag från utvecklingsprogram till ett nytt, specifikt åtagande och mål i syfte att omedelbart och effektivt försöka komma till rätta med utmärgling bland barn under fem år. 23. Europaparlamentet betonar vikten av att främja program för utbildning i näringslära i skolor och lokalsamhällen. 24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tydlig politisk ram för ökat stöd till nationella sociala skyddsnät, i linje med nationella, regionala och internationella åtaganden, vilket i ett antal länder har visat sig vara avgörande för att öka motståndskraften och minska undernäringen. 25. Europaparlamentet betonar att amning, som är den mest naturliga och bästa näringskällan för nyfödda och små barn, bör garanteras med genuint stöd för kvinnor genom att man säkerställer goda näringsrik kost och goda arbetsförhållanden samt erbjuder nätverk för socialt stöd och familjestöd, liksom rätt till betald mammaledighet. 26. Europaparlamentet betonar att en beräknad extra investering på sju miljarder dollar per år krävs för att nå de universella målen för tillväxthämning, anemi bland kvinnor och ökad amning. En sådan investering skulle resultera i 3,7 miljoner räddade barnaliv, åtminstone 65 miljoner färre tillväxthämmade barn, och 265 miljoner färre kvinnor som lider av anemi än under Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta en tydligare ledarroll när det gäller livsmedelsäkerhet och näringsförsörjning genom att öka sitt åtagande med ytterligare ett åtagande på en miljard euro inriktat på nutritionsspecifika insatser för att kunna uppnå Världshälsoförsamlingens nutritionsmål och de nutritionsrelaterade målen för hållbar utveckling, och genom att utarbeta en tydlig strategi för hur den avser att genomföra och integrera dessa mål i sina planer och sin politik samt genom att erbjuda en tydlig färdplan för tilldelningen av de utlovade medlen för perioden Europaparlamentet uppmanar kommissionen och givargruppen Scaling Up Nutrition (SUN) att fortsätta rapportera regelbundet om vilka framsteg som gjorts avseende åtagandena för nutrition för tillväxt, och då använda gemensamma metoder för att spåra resurserna, i enlighet med vad som överenskoms vid SUN-nätverkets möte i Lusaka 2013.

25 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/17 Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet betonar att all EU-politik måste anpassas efter principen om en konsekvent politik för utveckling. Parlamentet vill därför att EU:s handels- och utvecklingspolitik ska respektera utvecklingsländernas politiska och ekonomiska handlingsutrymme så att de kan inrätta den politik som behövs för att främja hållbar utveckling och värdighet för sin befolkning, inklusive livsmedelssuveränitet, med respekt för lokala livsmedelsproducenters rätt att ha kontroll över sin mark, sitt utsäde och sitt vatten, och med förkastande av privatisering av naturresurser. 30. Europaparlamentet begär att det tas fram särskilda indikatorer för genomförandet av EU:s handlingsplan, inklusive indikatorer för att spåra såväl kostnader med koppling till nutrition som nutritionsspecifika kostnader, genom att man förbättrar den grundläggande nutritionskoden från OECD:s biståndskommitté (DAC) och utvecklar en DAC-markör för insatser med koppling till nutrition. Parlamentet insisterar i detta avseende på behovet av rigorösa övervaknings- och redovisningsåtgärder, så att insyn säkerställs och man verkligen kan se vilka framsteg som görs. 31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja småbrukare i deras utprovning och antagande av mer tåliga och produktiva jordbruksmetoder (sådana som uppfyller kriteriet om att vara klimatsmarta och ekologiskt sunda) som bidrar till att stoppa miljöförsämringen och förbättra jordbrukshushållens tillförlitlighet och lämplighet, ett nödvändigt villkor för förbättrad livsmedelstrygghet och näringsförsörjning. 32. Europaparlamentet betonar att rätten till vatten går hand i hand med rätten till mat och att FN:s resolution från 2010 ännu inte har lett till några bestämda insatser för att göra rätten till vatten till en mänsklig rättighet. 33. Parlamentet betonar vikten av att samarbeta med jordbrukarna om prismässigt överkomliga, lokalt anpassade och förbättrade varianter av grödor, och av att inrätta en motståndskraftig och reaktionssnabb självägd utsädesproduktionskapacitet som kan vara självförsörjande och inte beroende av givarfinansiering för sin överlevnad. 34. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inte stödja genetiskt modifierade grödor när de fullgör sina åtaganden avseende nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning i världen. 35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och andra givare och organ att förbättra insamlingen av sorterade och heltäckande uppgifter med koppling till nutrition, så att framtida åtgärder blir mer målinriktade. 36. Europaparlamentet insisterar på att man måste anta ett holistiskt synsätt för den utmaning som undernäring utgör, vilket kräver insatser inom en mängd ekonomiska och sociala sektorer. Parlamentet betonar därför vikten av partnerskap med flera aktörer och den privata sektorns grundläggande roll för att förbättra livsmedelstryggheten och öka de nutrionsspecifika insatserna, bland annat genom innovation och investeringar i ett hållbart jordbruk, och genom förbättrade sociala, ekonomiska och miljörelaterade rutiner inom jordbruk och livsmedelssystem. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att agera som en förebild bland givarna i arbetet mot felnäring, genom att öka sina ansträngningar för att fullgöra sina åtaganden och genom att förespråka och stödja åtgärder för att se till att det skapas tillfälle att kontrollera vilka framsteg som gjorts avseende 2013 års åtaganden om nutrition för tillväxt och göra ytterligare åtaganden för att fylla hålen i nutritionsfinansieringen. 38. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Afrikanska unionen, FAO och WHO.

26 C 215/18 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober 2016 P8_TA(2016)0376 Europeiska åklagarmyndigheten och Eurojust Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om Europeiska åklagarmyndigheten och Eurojust (2016/2750(RSP)) (2018/C 215/03) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534), med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ( 1 ), med beaktande av arbetsdokumentet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor av den 14 mars 2014 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (PE ), med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ( 2 ), med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363), med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535), med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 85, 86, 218, 263, 265, 267, 268 och 340, med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om Europeiska åklagarmyndigheten och Eurojust (O /2016 B8-0715/2016 och O /2016 B8-0716/2016), med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. I artikel 86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att rådet, för att bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen, genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande får inrätta en europeisk åklagarmyndighet, efter Europaparlamentets godkännande. B. Enligt den aktuella rapporten Study and Reports on the VAT Gap in the EU-28 Member States: 2016 Final Report (TAXUD/ 2015/CC/131) gick ett omfattande belopp, 159,5 miljarder euro i momsintäkter, förlorat i hela EU under C. Det är viktigt att EU och alla dess medlemsstater upptäcker och på ett effektivt och avskräckande sätt lagför bedrägerier som påverkar EU:s finansiella intressen och därigenom skyddar dem som betalar skatt i medlemsstaterna och bidrar till unionens budget. D. Eurojust har underlättat samordning och samarbete mellan nationella undersöknings- och åklagarmyndigheter när det gäller att hantera fall som rör ett antal medlemsstater. Eurojust har bidragit till att bygga upp ömsesidigt förtroende och överbrygga EU:s omfattande mångfald av rättssystem och rättstraditioner. Eurojust har underlättat verkställande av samarbetsansökningar och tillämpning av instrument om ömsesidigt erkännande, vilket har förbättrat den gränsöverskridande lagföringen. ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0234. ( 2 ) EUT C 346, , s. 27.

27 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/19 Onsdagen den 5 oktober 2016 E. Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten har ökat under det senaste årtiondet och begås av extremt rörliga och flexibla grupper som är verksamma i många medlemsstater och på många brottsområden. F. EU-domstolen har i mål C-105/14 (Taricco m.fl.) förklarat att begreppet bedrägeri sådant det definieras i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen även omfattar momsintäkter. 1. Europaparlamentet bekräftar att det sedan länge stöder inrättandet av en effektiv och oberoende europeisk åklagarmyndighet (nedan kallad åklagarmyndigheten) för att minska den nuvarande splittringen i de nationella lagföringsinsatserna för att skydda EU:s budget och därmed stärka bedrägeribekämpningen i Europeiska unionen. 2. Europaparlamentet uppmanar rådet att ange en otvetydig och tydlig uppsättning av befogenheter och förfaranden när det gäller åklagarmyndigheten, på grundval av förslaget till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (det så kallade Pif-direktivet). Rådet uppmanas att förstärka sina insatser för att nå en överenskommelse om Pif-direktivet där moms ingår i tillämpningsområdet och att på nytt öppna förhandlingarna med parlamentet, så att åklagarmyndigheten kan inrättas. Åklagarmyndigheten bör ha prioriterad befogenhet för överträdelser som definieras i Pif-direktivet. Parlamentet beklagar djupt att rådet inte ger åklagarmyndigheten befogenhet i Pif-ärenden där EU:s bidrag överstiger euro men inte uppgår till minst 50 procent av samfinansieringen. Därför uppmanas rådet att överge den regel som fråntar åklagarmyndigheten möjligheten att utöva befogenhet i alla Pif-ärenden där skadan för unionens budget är lika stor som eller mindre än skadan för en annan drabbad part. Parlamentet uppmanar rådet att se till att åklagarmyndigheten omedelbart informeras av de nationella myndigheterna om alla ärenden som på något sätt hänger samman med Pif-direktivet, både före och under en undersökning. 3. Europaparlamentet uppmanar rådet att på nytt öppna diskussionen om artiklarna i den konsoliderade texten (11350/1/16) av förslaget om åklagarmyndigheten för att åstadkomma ökad klarhet och effektivitet för åklagarmyndigheten. Rådet uppmanas att klargöra lagföringsbefogenheterna för åklagarmyndigheten och de nationella åklagarna i ärenden som gäller a) upprepade överträdelser (en organiserad grupp begår flera brott, t.ex. penningtvätt och människohandel) och b) blandade överträdelser (fler än en straffrättslig överträdelse genom en brottslig handling, t.ex. momsbedrägeri och penningtvätt). Parlamentet beklagar djupt att vid meningsskiljaktigheter i befogenhetsfrågor mellan åklagarmyndigheten och de nationella lagförande domstolarna kommer det slutliga beslutet inte att fattas av en oberoende domstol som Europeiska unionens domstol. Åklagarmyndighetens effektivitet kommer att vara beroende av klargöranden i fråga om befogenheterna. Om EU:s lagstiftare inte åstadkommer sådana klargöranden kommer de inte att kunna säkerställa åklagarmyndighetens effektivitet och därmed överskrida en av Europaparlamentets gränser. 4. Åklagarmyndigheten bör ha tillräckliga utredningsåtgärder till sitt förfogande för att bedriva sina utredningar. I detta avseende påminner Europaparlamentet om att medlagstiftarna har enats om kriterier för medlemsstaterna när det gäller att begära utredningsåtgärder på grundval av principen om ömsesidigt erkännande enligt direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. 5. För att effektivitet i den rättsliga prövningen ska säkerställas i linje med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och fördragen bör varje operativt beslut som påverkar tredje part och fattas av åklagarmyndigheten kunna bli föremål för rättslig prövning vid en behörig nationell domstol. Europaparlamentet anser att en direkt rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol bör vara möjlig. 6. Europaparlamentet noterar att det är av avgörande betydelse att undvika alla negativa effekter av den så kallade nationella kopplingen. I detta sammanhang uppmanas rådet att se till att det finns lämpliga garantier som säkerställer åklagarmyndighetens oberoende, exempelvis en bestämmelse som möjliggör undantag från den nationella kopplingen av skäl som rör myndighetens sätt att fungera korrekt. 7. Europaparlamentet gör bedömningen att skyddet för misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter måste garanteras. Särskilt bör förordningen innehålla ytterligare rättigheter till försvar för personer som misstänks av åklagarmyndigheten, framför allt rätten till rättshjälp, rätten till information och tillgång till underlag i ärendet samt rätten att lägga fram bevis och att uppmana åklagarmyndigheten att inhämta bevis på den misstänktes vägnar.

28 C 215/20 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kostnads nyttoanalys lägga fram justerade uppskattningar av de budgetmässiga följderna av strukturen med ett kollegium och att förse parlamentet med resultaten av övningen för resultatkontroll. Parlamentet påminner om att det kommer att beakta denna information innan det fattar sig slutliga beslut. 9. Europaparlamentet påminner om betydelsen av Eurojusts roll för att förbättra det rättsliga samarbetet och samordningen mellan medlemsstaternas relevanta rättsvårdande myndigheter och för att stödja undersökningar som omfattar tredjeländer. Rådet uppmanas att förtydliga förbindelserna mellan Eurojust och åklagarmyndigheten, och särskilt följderna av strukturen med ett kollegium, samt åklagarmyndighetens förbindelser med Olaf, i syfte att göra åtskillnad mellan deras respektive roller i skyddet av EU:s finansiella intressen. 10. Europaparlamentet anser att det vore bäst om åklagarmyndigheten och Eurojust bedrev sin verksamhet på ett och samma ställe, om samarbetet och informationsutbytet dem emellan ska fungera effektivt. 11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

29 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/21 P8_TA(2016)0377 Behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP)) (2018/C 215/04) Onsdagen den 5 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 151, 152, och samt 173, med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar ( 1 ), med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 5.3 i EU-fördraget och protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 Omstruktureringar och sysselsättning: Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll (COM(2005)0120) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2005, med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ( ) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar ( 3 ), med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 december 2013 om EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (COM(2013)0882), med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet ( 4 ), med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 18 april 2012 om att ta till vara den gröna tillväxtens sysselsättningspotential (SWD(2012)0092), med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014), med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla Mot en mer ansvarsfull handelsoch investeringspolitik (COM(2015)0497), ( 1 ) EGT L 225, , s. 16. ( 2 ) EUT L 347, , s ( 3 ) EUT C 440, , s. 23. ( 4 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0032.

30 C 215/22 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober 2016 med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582), och av återindustrialiseringsmålet på 20 %, med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om att utveckla en hållbar europeisk industri för basmetaller ( 1 ), med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om konkurrenskraften för de europeiska underleverantörerna inom järnvägsindustrin ( 2 ), med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Idag är det absolut nödvändigt att skapa samstämmighet inom EU:s olika politikområden för att utforma en modern industripolitik, i synnerhet mot bakgrund av de senaste fallen med Caterpillar och Alstom. B. Den 2 september 2016 meddelade Caterpillar att man tänkte genomföra en stor omstruktureringsplan i hela världen. Denna plan omfattade fabriken i Gosselies, som tvingas stänga. Därmed sägs direkt anställda upp och jobben för cirka underleverantörer äventyras. C. De minskade produktionskostnaderna mellan 2013 och 2015 har gjort det möjligt att göra anläggningens produkter mer attraktiva än produkter som kommer från länder utanför EU. Caterpillar beslutade dock att stänga fabriken och flytta produktionen till andra fabriker med lägre standarder när det gäller sociala rättigheter och miljöskydd än vad som gäller inom den europeiska industrin. D. Med tanke på betydelsen och den europeiska dimensionen i detta fall, har kommissionen beslutat att inrätta en arbetsgrupp som ska samla de behöriga enheterna och agera som medlare i stängningsprocessen av Caterpillar. E. Dessa två produktionsanläggningar är inte de enda som berörs av omstrukturering. Andra uppsägningar är väntade i Alstoms fabriker i Spanien och Italien och även i Caterpillars fabrik i Nordirland. F. Järnvägsindustrin är ryggraden i Europas industrialisering, med en mer än 175 år lång historia. Den årliga tillväxttakten på de tillgängliga marknaderna för underleverantörer inom järnvägsindustrin beräknas vara 2,8 % fram till Underleverantörerna inom järnvägsindustrin sysselsätter direkt människor i EU, varav många arbetar i små och medelstora företag. En stark och innovativ europeisk underleverantörsbransch inom järnvägsindustrin är nödvändig för en övergång till järnväg, vilket i sin tur är en förutsättning för att uppfylla EU:s klimat- och energimål. G. Tillverkningsindustrin står för 65 % av företagens FoU-utgifter, och därför är det viktigt att stärka vår industriella bas för att behålla sakkunskap och know-how i EU. Digital utveckling, vilket är en prioritering i Junckerplanen, behöver en stark industriell bas för att förverkligas. H. Europeiska industrier såsom Alstom och Caterpillar har ett högt mervärde och erkänd expertis. För närvarande utsätts denna centrala och strategiska EU-bransch för stor global konkurrens från länder som exporterar lågkostnadsprodukter till den europeiska marknaden genom att bedriva en aggressiv och starkt expansionistisk verksamhet i alla världsdelar, ofta med politiskt och ekonomiskt stöd från sina regeringar. I. I ljuset av det senaste fallet med Alstom kommer kommissionen att genomföra en prognosstudie för 15 år (2030) om utvecklingen av järnvägssektorn i Europa, där man inkluderar olika scenarier för miljömålen i EU:s medlemsstater tillsammans med en undersökning om konsekvenserna för sysselsättning, yrken och kompetens inom de olika scenarierna. Kommissionen måste snabbt följa upp rekommendationerna i parlamentets resolution om under- ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0460. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0280.

31 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/23 Onsdagen den 5 oktober 2016 leverantörerna inom järnvägsindustrin i EU för att skapa säkra och hållbara arbetstillfällen och tillväxt för alla. All uppföljning måste underlättas genom en ständig dialog med intressenter och omfatta samtliga kapitel i resolutionen. J. Kommissionen lovade att 2013 lägga fram en fullständig rapport om tillämpningen av kvalitetsramen. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till kommissionen att efter samråd med arbetsmarknadens relevanta parter lägga fram ett förslag till rättsakt om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar. K. Den europeiska industrin måste upprätthålla sin konkurrenskraft och kapacitet att investera i Europa, och den står även inför sociala och miljömässiga utmaningar som den måste övervinna, men samtidigt förbli en global förebild när det gäller socialt och miljömässigt ansvar. L. En del företag har i sina strategier enbart varit inriktade på kortsiktig ekonomisk vinst till förfång för innovation, investeringar i forskning och utveckling, sysselsättning och kompetensutveckling. M. Endast med en ambitiös innovationspolitik som gynnar produktionen av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar hållbara produktionsprocesser kommer EU att kunna stå på egna ben i en alltmer konkurrensutsatt global omgivning. N. Handeln med byggmaskiner i EU har utsatts för kraftiga störningar under senare år, vilket delvis är en följd av minskade offentliga och privata investeringar men också beror på ökade produktionskostnader på grund av prisökningar för råvaror. O. Rättvis handel med industriprodukter måste respektera grundläggande rättigheter för arbetstagare och miljöbestämmelser. Investeringar i förnybar energi och energieffektivitet är en viktig drivkraft för investeringar i industriprodukter som kan skapa en positiv utveckling. Innovation och investeringar i FoU, sysselsättning och kompetensutveckling är viktigt för en hållbar tillväxt. P. Innovation inom produktionen har en positiv effekt på sysselsättningstillväxten i alla delar av den industriella ekonomiska cykeln. Arbetstagares deltagande i innovationsåtgärder och i utarbetandet av strategier är fortsatt den bästa garantin för ekonomisk framgång. Q. Den mer avancerade och hållbara delen av stålindustrin som producerar högkvalitativa teknikvaror, respekterar de anställdas och lokalbefolkningens hälsa och garanterar strikta miljönormer spelar en viktig roll för den europeiska näringslivsstrategin. R. Förlusten av arbetstagarnas know-how och kompetens visar att Europa måste upprätthålla nödvändig industriell kapacitet för att kunna möta sina behov, utan att vara beroende av producenter från tredjeländer. 1. Europaparlamentet uttrycker sin djupa solidaritet och sitt stöd för alla berörda arbetstagare vid Caterpillar och Alstom och deras familjer, samt berörda underleverantörer, och beklagar stängningarnas negativa effekter på de lokala ekonomierna och samhällena. Parlamentet kräver att åtgärder vidtas för att stödja dessa arbetstagare och de lokala ekonomierna och hjälpa regionerna att lösa denna svåra ekonomiska och sociala situation. 2. Europaparlamentet är övertygat om att europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet understryker att enbart med en stark och motståndskraftig industri och en framtidsorienterad industripolitik kommer EU att kunna leva upp till de olika utmaningar som väntar, vilka inbegriper dess återindustrialisering, övergången till hållbarhet och skapandet av kvalitetsjobb. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bättre måste kunna förutse dessa socioekonomiska situationer och säkerställa konkurrenskraften i vårt industrinätverk.

32 C 215/24 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet påminner om att Europa är en social marknadsekonomi vars mål är att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt för alla. Parlamentet beklagar att det saknas en konkret europeisk industripolitik som också skyddar EU:s arbetstagare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en genuin och långsiktig europeisk industristrategi i syfte att uppnå målet att 20 % av BNP ska komma från industrin, enligt vad som fastställs i Europa 2020-strategin. 4. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera tillräcklig social trygghet, adekvata arbetsvillkor och skäliga löner, som gör det möjligt för människor att leva ett värdigt liv, genom antingen lagstiftning eller kollektivavtal, samt vid uppsägningar av arbetstagare, ett effektivt skydd mot oskäliga uppsägningar. 5. Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska krisen i Europa har visat att de industrier som investerar mest i innovation, FoU, energieffektivitet, den cirkulära ekonomin, etc., också är de mest motståndskraftiga. Parlamentet understryker i detta sammanhang de negativa effekterna av minskningen av de offentliga och privata investeringarna och den sjunkande inhemska konsumtionen, vilka båda bör uppmuntras för att kunna stimulera tillväxt. 6. Europaparlamentet anser att centrala faktorer i all EU-politik för återindustrialisering måste vara att minska de administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna för företag och att avskaffa onödig lagstiftning, och samtidigt fortsätta att säkerställa höga standarder i fråga om konsument-, arbetstagar-, hälso- och miljöskydd. 7. Europaparlamentet kräver att EU:s industripolitik ska bygga på tydliga mål och indikatorer bland annat ambitiösa energieffektivitets-, resurs- och klimatmål och en livscykel- och kretsloppsbaserad ekonomisk strategi. Parlamentet betonar att den bör inbegripa rätt blandning av åtgärder på tillgångs- och efterfrågesidan, i syfte att omlokalisera ekonomin i EU och göra den mer motståndskraftig och mindre resursberoende. Parlamentet understryker att den bör leda in investeringarna på kreativitet, kompetens, innovation och hållbar teknik, och främja moderniseringen av Europas industriella bas med hjälp av en politik som beaktar värdekedjan och som inkluderar basindustrierna och deras regionala och lokala aktörer. Parlamentet menar att en sådan strategi skulle kunna förbättra kostnadseffektiviteten för den europeiska industrin och för Europas ekonomi som helhet. 8. Europaparlamentet framhäver att interventioner under många år till stöd för banker och tillgångsmarknader i EU inte har haft någon inverkan på sysselsättningen eller förbättrat de ekonomiska perspektiven. Parlamentet anser att offentliga interventioner bör flytta fokus från en överstimulering av utbudssidan till en samordnad politik för att stimulera efterfrågan, bland annat genom att skattemässiga åtgärder och genom att säkerställa lönehöjningar. Handelspolitiken en nyckelfaktor för lika villkor 9. Europaparlamentet understryker att EU i stor utsträckning är öppet för konkurrens från tredjeländer i flera ekonomiska sektorer, samtidigt som tredjeländer har ställt upp flera hinder som diskriminerar de europeiska företagen. Parlamentet betonar att konkurrenter från tredjeländer, särskilt Kina, expanderar snabbt och aggressivt till EU och andra regioner i världen, ofta med starkt politiskt och finansiellt stöd från sina ursprungsländer. Parlamentet betonar att sådana metoder kan utgöra illojal konkurrens och hota arbetstillfällen i EU. Parlamentet understryker att Kina inte har uppfyllt de fem kriterier som EU ställt upp för att fastställa status som marknadsekonomi. 10. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att se till att EU:s handelspolitik är i linje med industripolitiken, och att den tar hänsyn till behovet av att säkra europeiska arbetstillfällen inom industrin och undvika nya utlokaliseringar och ytterligare avindustrialisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lika villkor för marknadsaktörer inom och utanför Europa och därmed garantera sund konkurrens för alla. 11. Europaparlamentet påminner om behovet av att nå en snabb överenskommelse om översynen av regelverken om handelspolitiska skyddsåtgärder, i syfte att avsevärt stärka dem genom att se till att de kan sättas in snabbare och att de blir mer ändamålsenliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenser som ett beviljande av ställning som marknadsekonomi för statsstyrda eller andra icke-marknadsstyrda ekonomier skulle kunna ha på EU-industrins konkurrenskraft.

33 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/25 Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet framhåller behovet av att förhindra att EU:s handelspolitik främjar konkurrensbegränsande metoder, inbegripet miljödumpning och i synnerhet dumpning av billiga produkter av låg kvalitet som äventyrar de europeiska standarderna och påverkar den EU-baserade industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över anpassningsåtgärderna vid gränserna för att garantera lika villkor i samband med utformningen av insatser för att uppfylla Europa 2020-strategins mål och som ett sätt att undvika miljödumpning, exploatering av arbetstagare och illojal konkurrens. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra undersökningar av effekterna av handelsförhandlingar, utifrån ett regionalt och branschbaserat synsätt, vilket också bör bidra till att bättre förstå effekterna på sysselsättningen och den europeiska industrin. 14. Europaparlamentet uppmärksammar den senaste trenden att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta innebär i form av tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera hur EU kan skapa en gynnsam miljö som låter företagen dra nytta av möjligheterna i samband med denna tillbakaflyttning av arbetstillfällen. Konkurrenspolitiken en viktig faktor för EU:s industri 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en utåtblickande konkurrenskraftig europeisk ram för att locka till sig och bevara privata investeringar, bibehålla starka europeiska värdekedjor och skapa kvalitetsjobb, i syfte att ge konkreta fördelar till EU-medborgarna. 16. Europaparlamentet konstaterar också att bestämmelser för statligt stöd i högre grad måste skräddarsys för att möjliggöra innovation och hållbarhet och uppfylla målen att främja hög sysselsättning och garantera ett fullgott socialt skydd i enlighet med artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 17. Europaparlamentet betonar att den europeiska industrin möter global konkurrens, och uppmanar därför med kraft kommissionen att omedelbart använda den globala marknaden som referens när den definierar geografiska marknader i sina analyser, och inte begränsa sin analys till nationella marknader eller den inre marknaden, för att ge den europeiska industrin möjlighet att bilda partnerskap och strategiska allianser för forskning och utveckling. Parlamentet efterlyser i detta avseende en omstrukturering av de stora europeiska tillverkningsföretagen så att det kan växa fram aktörer med den nödvändiga kritiska massan för att klara den internationella konkurrensen. Offentlig upphandling ett instrument som behöver förbättras 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre genomföra EU:s förordningar om offentlig upphandling. Parlamentet påpekar att EU:s bestämmelser tillåter att man avslår anbud som är onormalt låga eller där mer än 50 % av värdet förverkligas utanför EU. 19. Europaparlamentet anser att offentlig upphandling och miljömärkning kan bidra till distributionen av hållbara produkter, tjänster och innovationer och till en sund industriell bas i Europa. Parlamentet vill se samordnade insatser från medlemsstaternas och kommissionens sida för att säkerställa att upphandlande myndigheter baserar sina upphandlingsbeslut på principen om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Förbättrat utnyttjande av EU-fonderna, FoU och innovation en möjlighet att främja en ny industripolitik 20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en unionsstrategi för en konsekvent och heltäckande industripolitik som syftar till en återindustrialisering av Europa och som grundas bland annat på digitalisering (i synnerhet integrering av smart teknik och robotteknik i de industriella värdekedjorna), hållbarhet, energieffektivitet och adekvata resurser. I detta syfte efterlyser parlamentet bättre samarbete och ökad konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller finanspolitiska, sociala och budgetära frågor så att framväxten av gemensamma industriprojekt kan underlättas. Parlamentet anser att det europeiska regelverket bör möjliggöra för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till jobbskapande, tillväxt och regional konvergens. 21. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att samarbeta med de olika industribranscherna för att säkerställa bästa möjliga användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), för att stödja forsknings- och utvecklingsprojekt på regional nivå.

34 C 215/26 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet anser att EU-fonderna erbjuder stora möjligheter att finansiera hållbara investeringar i energi och offentlig transportinfrastruktur samt effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Parlamentet kräver förbättringar av genomförandet av de olika kriterierna, i synnerhet sysselsättningsmässiga, miljömässiga och sociala kriterier i samband med utnyttjandet av EU-fonderna och alla finansiella instrument som förvaltas via Europeiska investeringsbanken (EIB). 23. Europaparlamentet efterlyser en EU-agenda för smart specialisering och kräver att man prioriterar FoU inom de sektorer där EU kan ta ledningen. Parlamentet kräver konkreta instrument så att EU och medlemsstaterna kan kanalisera FoU-insatserna och göra det möjligt att utnyttja resultaten i den lokala ekonomin. Parlamentet anser att kopplingen mellan forskning och industri är av största vikt för att stimulera EU-industrins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att aktivt främja och uppmuntra ett intensivare samarbete mellan forskningscenter, universitet och företag. Parlamentet efterlyser förbättringar av forskningsmiljön genom en ökning av budgeten för forskning, utveckling och innovation och bättre sammankoppling av olika europeiska och nationella finansieringsprogram. 24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att särskilt inrikta sig på de regioner som har drabbats hårdast av avindustrialiseringen och att omgående skynda på stödet till projekt i de regionerna, samtidigt som man säkerställer att livskraftiga och högkvalitativa projekt får stöd. Parlamentet anser att man ytterligare bör undersöka möjligheterna till en ökad strategisk och målinriktad utlåning från Europeiska investeringsbanken till projekt för innovation och industriell omställning, främst inom tillverkning och relaterade tjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa bättre tillgång till finansiering för EU-företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, för att på så sätt förbättra deras kapacitet att genomföra projekt, och ge dem bättre tillgång till rådgivning och tekniskt stöd. 25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna undersöka hur man kan möjliggöra ekonomisk omstrukturering och samtidigt se till att företagen till fullo tar sitt miljöansvar, respekterar miljölagstiftningen och tillämpar höga miljöstandarder. Parlamentet vill att företagen sanerar nedlagda anläggningar inom en rimlig tidsfrist och underlättar för de lokala myndigheterna att åter ta dem i bruk. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att underlätta utbyten av bästa praxis mellan medlemsstaterna om hur man bäst hanterar nedläggningar av företag, och att uppmana dem att ta del av exempel i rättsliga bestämmelser för att i möjligaste mån försöka organisera jakten på en köpare eller genomföra försäljningen av fabriken i syfte att hålla fabrikerna i produktion trots att de ursprungliga ägarna har beslutat lägga ned verksamheten. 27. Europaparlamentet anser att skatteflykt, bland annat genom att överföra materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar eller tjänster mellan företag till otillräckliga priser (internpriser) bör förhindras, och att det också är resultatet av den bristande europeiska samordningen i beskattnings- och handelsfrågor. I detta syfte efterlyser parlamentet bättre samarbete och ökad konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller skattemässiga, sociala och budgetära frågor. Socialt ansvarsfull omstrukturering och skapande av kvalitetsjobb inom framtidsorienterade sektorer 28. Europaparlamentet välkomnar de initiativ som vissa lokala myndigheter har vidtagit tillsammans med arbetsmarknadens parter, såsom i fallet med Alstom, för att främja försöksprojekt för arbetstagare och företag i samband med omstrukturering, i syfte att säkra yrkeskarriärer genom utbildning och åtgärder för att bevara kvalitetsjobb. 29. Europaparlamentet betonar det stora behovet av utveckling av teknisk kompetens, särskilt inom tillverkningsindustrin, och betonar behovet av att främja vikten av kompetent arbetskraft på det tekniska området. Parlamentet anser att det för att maximera den gröna ekonomins sysselsättningsskapande nettopotential är av största vikt att vi ger den befintliga arbetskraften rätt möjligheter att skaffa sig den nya kompetens som krävs för den cirkulära ekonomin. Parlamentet påminner om att en kvalificerad arbetskraft är viktig för upprätthållandet av produktionen. Parlamentet understryker betydelsen av att främja starkare synergieffekter mellan utbildningssystemen, universiteten och arbetsmarknaden, bland annat genom praktik och samarbete med företag i skapandet av innovativa kluster.

35 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/27 Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet uppmanar alla relevanta myndigheter att säkerställa att alla berörda parter fullt ut följer nationella och europeiska regelverk om information till och samråd med arbetstagare, särskilt under perioder med omstrukturering, och även att garantera miljöskydd och säkerhet på arbetsplatsen. 31. Europaparlamentet betonar att företagen måste uppfylla sina rättsliga skyldigheter enligt europeisk och nationell lagstiftning och prioritera information till och samråd med arbetstagare och möjligheten att titta närmare på alternativa lösningar som föreslås av arbetsmarknadens parter. 32. Europaparlamentet anser att alla omstruktureringsåtgärder bör förklaras och vid behov motiveras för berörda aktörer, även när det gäller valet av de planerade åtgärderna i förhållande till målen och eventuella alternativa möjligheter. Parlamentet efterlyser en lokal dialog, som omfattar alla intressenter, för att diskutera bästa möjliga lösningar, i synnerhet vid omstruktureringar. 33. Europaparlamentet understryker vikten av en konstant social dialog på alla nivåer mellan arbetsmarknadens parter på grundval av ömsesidigt förtroende och delat ansvar som det bästa verktyget för att finna samförståndslösningar och gemensamma infallsvinklar i fråga om att föregripa, förebygga och hantera omstruktureringsprocesser. 34. Europaparlamentet betonar att det i samband med omstruktureringar är nödvändigt att skydda de berörda arbetstagarna när det gäller deras hälsa och arbetsvillkor, social trygghet, omskolning och återintegrering på arbetsmarknaden. 35. Europaparlamentet noterar att konsekvenserna av omstruktureringar går mycket längre än till enbart själva företaget, vilket ofta får oförutsedda effekter för samhällena och för medlemsstaternas ekonomiska och sociala struktur. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höra arbetsmarknadens parter i fråga om effektiviteten när det gäller lagstiftningen om kollektiva uppsägningar i ljuset av fallen med Caterpillar och Alstom. 37. Europaparlamentet beklagar den successiva finansialiseringen av den reala ekonomin, som fokuserar på kortsiktiga finansiella framtidsutsikter i stället för att upprätthålla ett innovativt industriverktyg som kan skapa hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen och långsiktiga fördelar för samhället. Parlamentet beklagar vidare att denna strategi har lett till stora förluster av arbetstillfällen inom tillverkningssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att samråda med arbetsmarknadens parter om möjligheten till en översyn av den befintliga lagstiftningen om kollektiva uppsägningar med beaktande av de aspekter som har koppling till Caterpillar- och Alstomfallen, i synnerhet involveringen av alla arbetstagare och underleverantörer i förfarandet, samt verksamma åtgärder för att förhindra lagstridiga kollektiva uppsägningar som inte baseras på verkliga ekonomiska orsaker, inklusive möjligheten att tillämpa påföljder, exempelvis avstängning från EUfinansierade program eller krav på återbetalning av offentligt stöd som beviljats. 38. Europaparlamentet uppmanar kommissionens arbetsgrupp att undersöka hur samrådet med det europeiska företagsrådet har genomförts. Kommissionen uppmanas vidare att i ljuset av denna undersökning överväga behovet av att se över direktivet om europeiska företagsråd. 39. Europaparlamentet konstaterar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett mycket viktigt EUverktyg i globaliseringen för att kunna stödja medlemsstaterna i deras åtgärder för yrkesmässig omskolning av arbetstagare och ändring av det ekonomiska systemet i en region när det gäller arbetstagare som drabbas av de negativa effekterna av globalisering eller ekonomisk kris. Parlamentet påminner om betydelsen av de rekommendationer parlamentet utfärdade i sin resolution av den 15 september 2016 om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014 ( 1 ). 40. Europaparlamentet betonar dock att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett verktyg som endast används när uppsägningarna redan har ägt rum och att medlemsstaterna och EU i högre grad måste anstränga sig mer för att skapa de rätta ekonomiska och rättsliga förhållandena för att främja konkurrenskraft och skapa långsiktiga hållbara arbetstillfällen. ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0361.

36 C 215/28 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om sin strategi för att skapa en mer gynnsam marknadsmiljö för de viktigaste industribranscherna i Europa, däribland underleverantörsbranschen inom järnvägsindustrin och maskinindustrin, och om vad den planerar att göra för att bevara sysselsättning, know-how och investeringar i Europa. 42. Europaparlamentet konstaterar att unga och äldre arbetstagare är föremål för uppsägningar oftare än andra åldersgrupper vid omstruktureringar. Parlamentet betonar att arbetsgivarna i samband med uppsägningar måste respektera lagstiftningen mot diskriminering, särskilt åldersdiskriminering. 43. Europaparlamentet betonar att övergången till en grön ekonomi har stor potential att skapa lokala arbetstillfällen som inte kan omlokaliseras och på områden som inte kan utlokaliseras. Parlamentet konstaterar att det finns starka belägg för att övergången till en grön ekonomi på det hela taget kommer att påverka sysselsättningen positivt, eftersom hållbar ekonomisk verksamhet, såsom energibesparingar eller ekologiskt jordbruk, är mer arbetskraftsintensiv än de verksamheter som den ersätter och skulle kunna hjälpa regioner att bli mer självförsörjande. o o o 44. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

37 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/29 Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0378 Rwanda, fallet med Victoire Ingabire Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Rwanda: fallet Victoire Ingabire (2016/2910(RSP)) (2018/C 215/05) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om Rwanda: fallet Victoire Ingabire ( 1 ), med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, med beaktande av principerna och riktlinjerna för rätten till en rättvis rättegång och juridiskt bistånd i Afrika, med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som ratificerades av Rwanda 1975, med beaktande av resultatet av den allmänna återkommande utvärderingen av Rwanda 2015 och slutsatsen från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter från 2016, med beaktande av Cotonouavtalet, med beaktande av uttalandet från EU:s höga representant Federica Mogherini på EU:s vägnar den 3 december 2015, om översynen av Rwandas konstitution, med beaktande av det gemensamma lokala EU-uttalandet av den 18 december 2015 om folkomröstningen om utkastet till konstitution i Rwanda, med beaktande av pressmeddelandet från United Democratic Forces av den 16 mars 2016 om fallet med överklagandet från den politiska fången Victoire Ingabire Umuhoza, med beaktande av rapporten från Freedom House om Rwanda 2015, med beaktande av Amnesty Internationals landsrapport Rwanda 2015/2016, med beaktande av Amnesty Internationals rapport Justice in jeopardy: The first instance trial of Victoire Ingabire, från 2013, med beaktande av svaret från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant Catherine Ashton av den 4 februari 2013 på en skriftlig fråga E /2012 om Victoire Ingabire, med beaktande av uttalandet från Human Rights Watch Rwanda: Opposition Activist Missing, av den 29 september 2016, med beaktande av rapporten från 2014 om Rwanda, från FN:s särskilde rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Rwanda är ett av de få länderna i Afrika som spelar en ledande roll när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen, särskilt i frågor såsom jämställdhet, kvinnors egenmakt, grundläggande skolutbildning för alla, barna- och mödradödlighet, förekomsten av HIV och miljöhållbarhet. ( 1 ) EUT C 55, , s. 127.

38 C 215/30 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 B. Den starka ekonomiska tillväxten har åtföljts av att levnadsstandarden blivit åtskilligt bättre, vilket intygas av att barnadödligheten gått ned med två tredjedelar och den grundläggande skolutbildningen når ut till nästan alla. C. Ekonomiska och politiska insatser har gjorts för att förbättra landets ekonomi och göra den mer inriktad på industri och tjänster. D. Den 30 oktober 2012 dömdes Victoire Ingabire, som var ordförande för Unified Democratic Forces (UDF) till åtta års fängelse för sammansvärjning för att skada myndigheterna med hjälp av terrorism och för att förringa betydelsen av folkmordet 1994, utgående från förbindelserna med Democratic Forces for the Liberation of Rwanda (FDLR). E. I september 2016 vägrades en delegation från Europaparlamentet tillstånd att besöka oppositionsledaren Victoire Ingabire som satt i fängelse. Tyngdpunkten för besöket var visserligen kvinnors roll i samhället och kvinnors egenmakt, men utrikes- och samarbetsministern ansåg att det inte fanns någon särskild orsak till att Victoire Ingabire, en straffånge som lyder under nationella riktlinjer och regler för frihetsberövade personer, skulle få ta emot ett besök från ledamöter av Europaparlamentet som befann sig på offentligt uppdrag. F. Delegationen kunde vid sitt besök konstatera att en rad viktiga utmaningar kvarstår, såsom utbildningsmöjligheterna på landsbygden, mer jämlika egendomsrättigheter och bättre möjligheter att få arbete på annat håll än inom jordbruket. Framför allt inger situationen för de mänskliga rättigheterna i Rwanda fortfarande bekymmer, särskilt när det gäller deltagandet i politiken och yttrandefriheten, medan det civila samhället fortfarande är mycket svagt. G. Ett flertal människorättsorganisationer har tagit avstånd från rättegången i första instans mot Victoire Ingabire, eftersom allvarliga regelstridigheter noterats och hon behandlats orättvist. Amnesty International påtalar i sin rapport de skadliga uttalandena från Rwandas president före rättegången mot henne, liksom också att man använt sig av bekännelser från interner i Camp Kami, där det påstås förekomma tortyr. Efter att ha vittnat mot Victoire Ingabire i domstol av typ High Court i Rwanda 2012 trädde fyra personer som varit vittnen för åklagarsidan och stått medåtalade fram och berättade för högsta domstolen 2013 att deras vittnesmål hade förfalskats. H. Den 13 september 2012 uppställdes Victoire Ingabire, tillsammans med två andra rwandiska politiker Bernard Ntaganda och Deogratias Mushyayidi, på förslag till Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet. I. Under 2015 vädjade Victoire Ingabire till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter och anklagade Rwandas regering för att kränka hennes rättigheter. I mars 2015 utträdde Rwanda från den ovannämnda domstolens jurisdiktion, under föregivande av att Rwandas domstolar vore fullt kapabla att själva klara av alla lokala mål. Den 29 februari 2016 återkallade Rwandas regering sin förklaring där enskilda personer gavs rätt att ingå med klagomål direkt till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, endast några få dagar innan en rättssak som Rwandas regering anhängiggjort mot Victoire Ingabire skulle höras inför domstol. J. Enligt uppgifter från Victoire Ingabires parti, FDU-Inkingi, har Victoire Ingabire fått det avsevärt sämre i fängelset sedan april Hon får inte ta emot mat utifrån och inte heller får hon särskild dietkost, och hennes läkarintyg har ogiltigförklarats. K. FDU-Inkingi har bland annat inte kunnat lagligen registrera sig som politiskt parti och ett flertal av dess medlemmar har utsatts för hot, gripits och frihetsberövats. L. Ett flertal oppositionspartimedlemmar hålls i fängelse. Illuminée Iragena, som är sjuksköterska och politisk aktivist med koppling till FDU-Inkingi är försvunnen sedan fem månader tillbaka och man fruktar för hennes säkerhet. FDU-Inkingis skattmästare Léonille Gasengayire greps den 23 augusti 2016 och anklagades för anstiftan till uppror.

39 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/31 Torsdagen den 6 oktober 2016 M. Rwanda innehar plats 161 av 180 i det internationella pressfrihetsindexet World Press Freedom Index. Situationen för pressfriheten har hela tiden blivit värre, eftersom det ofta förekommit att obundna journalister utsatts för skrämseltaktik, hotats och gripits. Landsförvisade och utländska journalister drabbas alltmer av olaglig skrämseltaktik, våld och påtvingade försvinnanden, för att de i sina reportage kritiserat tjänstemän. N. I oktober 2014 inställde regeringen på obestämd tid British Broadcasting Corporations (BBC) sändningar på språket kinyarwanda, efter att BBC sänt ett kontroversiellt dokumentärprogram i tv om folkmordet i Rwanda O. Det är oerhört viktigt att demokratin befästs, också i form av att rättsväsendets oberoende tillförsäkras och oppositionspartier får delta, särskilt mot bakgrund av att det ska hållas presidentval P. I och med att rättsväsendet i Rwanda så bristfälligt skött brottmålsrättegången mot Victoire Ingabire har dess förmåga att handlägga prominenta politiska mål undergrävts. Q. Rwanda är en viktig aktör i regionen kring de stora sjöarna och kan spela en avgörande roll i stabiliseringsprocessen, bland annat genom att bekämpa den olagliga handeln med mineral och andra naturtillgångar. I rapporten 2015 från FN: s expertgrupp för Demokratiska republiken Kongo rekommenderades det att Rwandas regering skulle utreda och lagföra dem som medverkar i den olagliga handeln med tenn, tantal och volfram, liksom också med att rentvå mineral från Demokratiska republiken Kongo i Rwanda. 1. Europaparlamentet fördömer kraftfullt politiskt motiverade rättegångar, åtal mot politiska motståndare och föregripandet av rättegångsresultatet. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas regering att utsträcka de landvinningar som gjorts på det ekonomiska och sociala planet till att också utspela sig inom de mänskliga rättigheternas område, så att landet fullständigt övergår till att bli en modern demokrati med plats för alla. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att se till att Victoire Ingabire får en rättvis rättegång i högre instans och att man då följer de normer som fastställs i Rwandas lag och internationell rätt. Parlamentet understryker att rättegångar och anklagelser mot personer som står åtalade inte kan bygga på lösligt formulerade och inexakta lagar och missbruk av dem, såsom fallet blivit med Victoire Ingabire. 2. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att Rwandas högsta domstol avslagit hennes överklagande, liksom över att hon dömts till 15 års fängelse och att förhållandena under vilka hon hålls frihetsberövad bara blir värre. Parlamentet anser att rättegången i högre instans mot Victoire Ingabire inte följde internationella normer, såsom hennes rätt till oskuldspresumtion. 3. Europaparlamentet betonar att Rwandas utträde i mars 2016 från den jurisdiktion som utövas av Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, vilket skedde bara några få dagar innan Victoire Ingabire skulle höras i högre instans, var helt tillrättalagt för att landet skulle kunna hindra enskilda personer och icke-statliga organisationer att ta direkt kontakt med den ovannämnda domstolen. 4. Europaparlamentet erinrar Rwandas myndigheter om att EU vid den officiella politiska dialogen med Rwanda enligt artikel 8 i Cotonouavtalet fört på tal sina farhågor om respekten för mänskliga rättigheter och rätten till en rättvis rättegång. Parlamentet efterlyser en snabbt och opartisk omprövning av fallet Ingabire, som ska bygga på fakta, samt ske i enlighet med lagen och utan några begränsningar, obehörigt inflytande, påtryckningar eller hot. Parlamentet yrkar på att Victoire Ingabires rättigheter ska upprätthållas medan hon är i fängelse, bland dem också rätten till rättsligt ombud och till lämplig kost och behandling. 5. Europaparlamentet fördömer alla fall där ledare och medlemmar av oppositionspartier, aktivister inom dessa liksom också journalister och andra som upplevs vara kritiska mot Rwandas regering utsatts för skrämseltaktik, gripanden, frihetsberövanden och lagföring, bara för att de uttryckt sina åsikter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med kraft Rwandas myndigheter att se över och anpassa landets lagar så att yttrandefriheten garanteras. Detta gäller framför allt strafflagens artiklar 463 och 451, med sina inskränkningar av yttrandefriheten. 6. Europaparlamentet uppmanar Rwandas regering att visa sin vilja att undersöka påstådda övergrepp mot oppositionsaktivister och journalister och att få de militära interneringsanläggningarna att stämma överens med landets lag och internationella normer. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att omedelbart frige alla enskilda personer och andra aktivister som frihetsberövats eller dömts bara för att de utövat sin yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, samt att se till att det görs en åtskillnad mellan den förvaltande, den lagstiftande och den dömande makten, framför allt så, att rättsväsendets oberoende säkerställs.

40 C 215/32 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att göra mer för att utreda fallen med Illuminée Iragena, John Ndabarasa, Léonille Gasangayire och andra personer som befaras ha fallit offer för påtvingade försvinnanden, att tala om var de befinner sig och att frige dem eller ställa dem inför rätta, om de är frihetsberövade, liksom också att faktiska eller misstänkta meningsmotståndare till eller kritiker av regeringen, bland dem Frank Rusagara, Joel Mutabazi, Kizito Mihigo och de respektive personer som står medåtalade med dem, ska få en rättvis rättegång. 8. Europaparlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att se till att valet 2017 sker under fredliga och trovärdiga förhållanden som präglas av insyn, och uppmanar regeringen till kontakter med oppositionen under slutspurten inför detta val. Parlamentet uttrycker sitt stöd till att EU ska sända ut ett långfristigt valobservatörsuppdrag till presidentvalet 2017, med tyngdpunkten förlagd till det politiska klimatet och de grundläggande friheterna. 9. Europaparlamentet erinrar Rwandas myndigheter om att demokrati bygger på ett pluralistiskt styre, en fungerande opposition, oberoende medier och ett oberoende rättsväsen, respekt för de mänskliga rättigheterna samt respekt för yttrande- och mötesfriheten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Rwanda till ett öppnare klimat inom politiken samt till att börja följa dessa normer och få bättre namn om sig inom området mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att Rwanda ska genomföra rekommendationerna från FN:s särskilde rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet. 10. Europaparlamentet uppmanar enträget Rwandas myndigheter att fortsätta översynen med landets förklaring där enskilda personer och icke-statliga organisationer ges rätt att ingå med klagomål direkt till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, samt att återställa och återinföra denna förklaring. 11. Europaparlamentet uppmanar EU och dess internationella partner att fortsätta stödja Rwandas folk i dess arbete för att bygga fred och stabilitet i landet och regionen som helhet tagen. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen till fortsatt utvärdering av EU:s stöd till Rwandas regerings institutioner, för att säkerställa att detta stöd fullt ut främjar mänskliga rättigheter, yttrande- och föreningsfrihet, politisk meningsmångfald och ett oberoende civilt samhälle. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, Östafrikanska gemenskapen, Gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen, EU:s medlemsstater, Victoire Ingabires försvarare och Rwandas president.

41 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/33 Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0379 Sudan Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Sudan (2016/2911(RSP)) (2018/C 215/06) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan, med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 8 augusti 2016 från EU, företrädarna för trojkan (Norge, Förenade kungariket och Förenta staterna) och Tyskland, där Sudan Calls undertecknande av AUHIP-färdplanen välkomnades, med beaktande av den oberoende expertens rapport om människorättssituationen i Sudan av den 28 juli 2016 och den särskilde rapportörens rapport om ensidiga tvångsåtgärders negativa inverkan på åtnjutandet av mänskliga rättigheter, i samband med dennes uppdrag i Sudan den 4 augusti 2016, med beaktande av uttalandet av den 27 juni 2016 från talespersonen för vice ordföranden/den höga representanten om den sudanesiska regeringens tillkännagivande av ett fyra månader långt ensidigt upphörande av fientligheterna, med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2296 om Sudan, som antogs vid dess 7728:e sammanträde den 29 juni 2016, med beaktande av kommunikén av den 13 juni 2016 från Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd om situationen i Darfur, med beaktande av artikel 5 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som båda slår fast att ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, med beaktande av förklaringen av den 9 april 2015 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om frånvaron av ett gynnsamt klimat inför det sudanesiska valet i april 2015, med beaktande av förklaringen Sudan Call om upprättandet av en stat med medborgarskap och demokrati, med beaktande av konventionen av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Konflikten i Darfur har pågått i 13 år och har skördat över dödsoffer, och sudanesiska regeringsstyrkor fortsätter att angripa civila, särskilt i Jebel Marra. Kontinuerliga urskillningslösa bombningar av civila, bland annat sudanesiska styrkors olagliga attacker mot byar i södra Kurdufan, Blå Nilen och Darfur, har resulterat i dödsfall och förstörelse av civil infrastruktur. B. Den nationella säkerhetslagen från 2010 har gett den sudanesiska regeringen vittgående befogenheter att rutinmässigt hålla fångar i isolering utan åtal och under längre perioder, medan organisationer har tvingats stänga och utsatts för tillslag.

42 C 215/34 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 C. Som det står i FN:s allmänna återkommande utvärdering av den 21 september 2016 har Sudan åter bekräftat sitt åtagande att ansluta sig till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. D. Människorättskränkningarna och övergreppen trappas upp i Darfur, särskilt i södra Kurdufan och Blå Nilen, bland annat med utomrättsliga avrättningar, övervåld, bortförande av civila, sexuellt och könsrelaterat våld mot kvinnor, kränkningar och övergrepp mot barn samt godtyckliga gripanden och kvarhållanden. E. Det offentliga utrymmet för politiska oppositionspartier, ett civilt samhälle och människorättsförsvarare är begränsat i Sudan. Det rapporteras att den nationella underrättelse- och säkerhetstjänsten (NISS) ständigt trakasserar, riktar in sig på och lagför människorättsförsvarare, studentaktivister och politiska motståndare bara för att de bedriver sin legitima verksamhet. Hittills i år har åtskilliga civilsamhällesaktivister gripits på godtyckligt sätt. Bland annat stoppades fyra företrädare för det sudanesiska civilsamhället på Khartoums internationella flygplats när de var på väg till ett högnivåmöte om mänskliga rättigheter tillsammans med diplomater, som hölls i Genève den 31 mars F. Människorättsgrupper har hittat trovärdiga bevis för att sudanesiska regeringstrupper har utfört kemiska vapenattacker mot civila; där avslöjar bybor från Jebel Marra-regionen i Darfur de ohyggliga effekterna av misstänkta kemiska vapenattacker, den senaste i byn Gamarah den 9 september Det har även rapporterats om attacker av snabbinsatsstyrkorna (RSF), en sudanesisk militärenhet bestående av regeringsvänlig före detta milis under ledning av NISS. G. Den 29 februari 2016 gjorde NISS ett brutalt tillslag mot en civilsamhällesorganisation vid namn Khartoums centrum för utbildning och mänsklig utveckling (Tracks). Både organisationens direktör Khalfálah Alafif Muktar och dess aktivister Arwa Ahmed Elrabie, Al-Hassan Kheiry, Imani-Leyla Raye, Abu Hureira Abdelrahman, Al-Baqir Al-Afif Mukhtar, Midhat Afifadeen och Mustafa Adam greps och åtalades för konspiration och krigföring mot staten. Fällande dom för dessa åtal kan leda till dödsstraff. Direktörens hälsa uppges vara sviktande och han får inte ta emot besök av familjen. H. De sudanesiska myndigheterna inskränker religionsfriheten kraftigt. Hoten mot kyrkliga ledare och skrämseltaktiken mot kristna samfund har fortsatt och tilltagit på senare år. Den tjeckiske kristne biståndsarbetaren Petr Jašek, de sudanesiska pastorerna Hassan Abduraheem Kodi Taour och Kuwa Shamal och doktoranden Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla hålls sedan nio månader frihetsberövade av NISS och står åtalade för att ha påtalat kristnas påstådda lidande i krigshärjade delar av Sudan. De senaste åren har det skett en ökning av antalet rättegångar i apostasimål och efterföljande dödsstraff. I. Snabbinsatsstyrkorna RSF sattes nyligen in längs Sudans nordgräns för att motverka de irreguljära migrantströmmarna. Den 31 augusti 2016 tillkännagav RSF:s befälhavare att hans styrkor patrullerade denna gräns mot Egypten och Libyen och hävdade att Sudan därigenom bekämpade olaglig migration på EU:s vägnar. EU:s delegation i Sudan förnekade detta stöd den 6 september J. Den 24 augusti 2016 deporterades 48 potentiella sudanesiska asylsökande från Italien till Sudan. I maj 2016 deporterade de sudanesiska myndigheterna över 400 eritreaner som gripits på väg till Libyen. K. De sudanesiska myndigheterna dömer i oproportionerligt hög grad kvinnor och flickor för dåligt definierade brott. Kvinnor utsätts för systeminbyggd diskriminering samt kropps- och piskstraff för vagt definierade brott mot klädkoden.

43 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/35 Torsdagen den 6 oktober 2016 L. Undertecknarna av Sudan Call (företrädare för politiska och väpnade oppositionspartier, däribland Nationella ummapartiet, Nationella samförståndsstyrkorna och Sudans revolutionära front) engagerar sig för att få ett slut på de konflikter som härjar i olika regioner i Sudan och för att få till stånd rättsliga, institutionella och ekonomiska reformer. M. Två arresteringsorder mot president al-bashir utfärdades 2009 och 2010 av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som anklagade honom för att vara ansvarig för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Även om Sudan inte är signatärstat till Romstadgan åläggs landet genom FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005) att samarbeta med ICC, och Sudan måste därför hörsamma ICC:s arresteringsorder. N. I juni 2008 kom EU:s utrikesministrar vid sitt möte i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) fram till att rådet är berett att överväga att vidta åtgärder mot personer som är ansvariga för att inte samarbeta med ICC. O. EU genomför just nu ett projekt om bättre migrationsförvaltning med Sudan. 1. Europaparlamentet beklagar djupt den sudanesiska regeringens användning av kemiska vapen mot civila i Jebel Marraområdet i Darfur och framhåller att detta är en allvarlig överträdelse av internationella normer och även en krigsförbrytelse. Parlamentet erinrar om att Sudan har anslutit sig till konventionen om kemiska vapen och efterlyser en internationell utredning av dessa anklagelser under ledning av Organisationen för förbud mot kemiska vapen. Parlamentet erinrar de sudanesiska myndigheterna om deras ansvar för att skydda de mänskliga rättigheterna. 2. Europaparlamentet är fortsatt djupt oroat över de fortlöpande olagliga avrättningarna, bortförandena och det könsrelaterade våldet i konfliktområdena, särskilt i Darfur, södra Kurdufan och Blå Nilen, och över den åtföljande och allvarliga humanitära nöd som orsakas av de enorma inhemska folkförflyttningarna. Parlamentet vill se ett omedelbart slut på de sudanesiska styrkornas flygbombningar av civila. 3. Europaparlamentet fördömer det godtyckliga gripandet och kvarhållandet av aktivister och det fortsatta kvarhållandet av människorättsförsvarare och journalister i Sudan. Parlamentet uppmanar med eftertryck Sudans regering att garantera ett fredligt utövande av yttrande-, förenings- och mötesfriheten. Parlamentet understryker att den nationella dialogen kan krönas med framgång endast om den förs i en miljö där yttrande-, medie-, förenings- och mötesfriheten garanteras. 4. Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen och den sudanesiska regeringen att skyndsamt utreda alla anklagelser om tortyr, misshandel, godtyckligt kvarhållande och övervåld och att ställa de ansvariga till svars i rättvisa rättegångar utan att tillgripa dödsstraff. Parlamentet uppmanar Sudans regering att utfärda ett omedelbart moratorium för alla avrättningar och att avskaffa dödsstraffet och alla former av kroppsstraff. 5. Europaparlamentet uttrycker särskild oro över de tillträdesbegränsningar som alltjämt gäller för internationella humanitära organisationer. Parlamentet begär att den sudanesiska regeringen ska göra allt som står i dess makt för att förbättra internationella humanitära organisationers tillträde till alla som söker humanitärt bistånd i enlighet med dess åtaganden i samband med den allmänna återkommande utvärderingen. Parlamentet uppmanar med eftertryck den sudanesiska regeringen att arbeta konstruktivt med civilsamhällets organisationer för att främja medvetenheten om de mänskliga rättigheterna i Sudan utan dröjsmål. 6. Europaparlamentet bekräftar att religions-, samvets- och trosfrihet är en universell mänsklig rättighet som måste skyddas överallt och för alla. Parlamentet begär att den sudanesiska regeringen ska upphäva alla rättsliga bestämmelser som kriminaliserar eller diskriminerar personer för deras religiösa övertygelsers skull, särskilt i fråga om apostasi och särskilt vad gäller den tjeckiske kristne biståndsarbetaren Petr Jašek, de sudanesiska pastorerna Hassan Abduraheem Kodi Taour och Kuwa Shamal och doktoranden Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla från Darfur. 7. Europaparlamentet uttrycker oro över de tillslag som NISS i tilltagande grad gör mot medborgare som är civilsamhällesaktivister, och uppmanar Sudan att omedelbart och villkorslöst frige fångar och att framgent sätta stopp för arbiträra kvarhållanden, lägga ner alla åtal som hänför sig till dessa personers fredliga verksamhet och låta icke-statliga organisationer, såsom Track och dess personal, och deras filialer samt studentaktivister bedriva sitt arbete utan rädsla för repressalier.

44 C 215/36 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet konstaterar att Sudan accepterat rekommendationerna att ratificera konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och att förstärka insatserna för att förhindra tortyr och omänsklig behandling. Parlamentet uppmanar emellertid den sudanesiska regeringen att göra en omedelbar översyn av sin nationella säkerhetslag, enligt vilken det är möjligt att kvarhålla misstänkta i upp till fyra och en halv månad utan någon form av rättslig prövning, och att reformera sitt rättssystem i enlighet med internationella människorättsnormer. 9. Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att upphäva den omfattande immunitet den skrivit in i landets lagstiftning, att offentliggöra resultaten från de tre statliga undersökningskommissionerna, att offentligt erkänna dödsfallens omfattning under tillslaget mot de människor som protesterade mot åtstramningarna i september 2013 och att skipa rättvisa för offren. 10. Europaparlamentet erinrar om rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser från juni 2008 om den sudanesiska regeringens upprepade underlåtelse att samarbeta med ICC, i vilka rådet påpekade att Sudans regering har en skyldighet, och kapacitet, att samarbeta och att alla arresteringsorder som utfärdas av ICC ska respekteras. Parlamentet uppmanar Omar al-bashir att följa folkrätten och att inställa sig inför ICC för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. 11. Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionens medlemsstater, särskilt de länder som har tagit emot president al-bashir (Demokratiska republiken Kongo, Tchad, Sydafrika, Uganda och Djibouti), att följa Romstadgan och ICC:s domar. 12. Europaparlamentet uppmanar EU att agera för att införa riktade straffåtgärder mot de ansvariga för upprepade krigsförbrytelser och underlåtenhet att samarbeta med ICC. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utan vidare dröjsmål upprätta en förteckning över de personer som ska omfattas av dessa straffåtgärder. 13. Europaparlamentet konstaterar att Sudans regering undertecknade överenskommelsen om en färdplan den 16 mars 2016 och att den därefter har klargjort sina åtaganden om att inbegripa andra relevanta parter i den nationella dialogen och om att fortsatt stå fast vid alla beslut som nås mellan oppositionssignatärerna och 7+7-mekanismen, den nationella dialogens styrkommitté. Parlamentet framhåller behovet av att alla parter respekterar sina åtaganden, och efterlyser en fortsatt dialog i riktning mot ett definitivt eldupphör. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sitt åtagande att stödja Afrikanska unionens ansträngningar att bringa fred till Sudan och det sudanesiska folket i dess övergång till en internt reformerad demokrati. 14. Europaparlamentet uppmanar FN:s och AU:s gemensamma uppdrag i Darfur (Unamid) att etablera permanent närvaro inuti Jebel Marra. Parlamentet uppmanar Unamid att utan dröjsmål utreda och offentligt rapportera om de påstådda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och folkrätten, som ska ha begåtts av medlemmar av sudanesiska regeringsstyrkor och oppositionsstyrkor i Jebel Marra. 15. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att noga övervaka EU:s utvecklingsbistånd i Sudan för att förhindra direkt eller indirekt stöd till lokala miliser, samt att se till att de RSF-styrkor som patrullerar Sudans gräns mot Egypten och Libyen inte påstår sig bekämpa olaglig migration på EU:s vägnar. 16. Europaparlamentet uppmanar därför med eftertryck kommissionen och berörda medlemsstater att säkerställa fullständig insyn i projektet om bättre migrationsförvaltning med Sudan, bland annat avseende alla planerade aktiviteter och mottagare av EU-finansiering och nationell finansiering, och att sammanställa en utförlig rapport om det besök som en teknisk EU-delegation gjorde i Sudan i maj Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att parlamentet hålls fullständigt underrättat om den dialog som upprättats inom ramen för Khartoumprocessen och att verksamhet som finansieras via EU:s förvaltningsfond för Afrika, särskilt sådan som syftar till att bygga upp den sudanesiska regeringens kapacitet, bedrivs i full överensstämmelse med befintliga avtal, varvid man bör se till att anslutningen till internationella skyldigheter och lagar medger full insyn för medborgarna och civilsamhället i EU och i Sudan. 18. Europaparlamentet noterar med oro de fortsatta och frekventa kränkningarna av kvinnors rättigheter i Sudan, särskilt av artikel 152 i strafflagen, och uppmanar med eftertryck de sudanesiska myndigheterna att skyndsamt underteckna och ratificera konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. 19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Sudans regering, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen och Panafrikanska parlamentet samt Organisationen för förbud mot kemiska vapen.

45 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/37 P8_TA(2016)0380 Thailand, särskilt fallet med Andy Hall Torsdagen den 6 oktober 2016 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Thailand, särskilt fallet (2016/2912(RSP)) med Andy Hall (2018/C 215/07) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Thailand, särskilt resolutionerna av den 20 maj 2010 ( 1 ), 6 februari 2014 ( 2 ) och 21 maj 2015 ( 3 ) och 8 oktober 2015 ( 4 ), med beaktande av svaret av den 19 november 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på kommissionens vägnar, om situationen för Andy Hall, med beaktande av uttalandena av den 14 november 2014 från EU:s delegation till Thailand, i överenskommelse med EU:s beskickningschefer i Thailand, med beaktande av pressmeddelandet av den 20 september 2016 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, med beaktande av uttalandet av den 21 september 2016 från Maurizio Bussi, ILO:s landsdirektör för Thailand, Kambodja och Laos, om domen mot arbetsrättsaktivisten Andy Hall i Thailand, med beaktande av den allmänna periodiska översynen av Thailand inför FN:s råd för de mänskliga rättigheterna samt dess rekommendationer, av den 11 maj 2016, med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948, med beaktande av migrationsrapporten 2014 om Thailand från FN:s tematiska arbetsgrupp om migration, med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998 och FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/161 av den 17 december 2015, med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Thailand har anslutit sig till, med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984, med beaktande av förklaringen av den 18 november 2012 om de mänskliga rättigheterna från Sydostasiatiska nationers förbund, med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Arbetsrättsaktivisten Andy Hall, en EU-medborgare, dömdes den 20 september 2016 till tre års villkorlig dom och THB i böter efter att ha bidragit till en rapport från den finska icke-statliga organisationen Finnwatch där brott mot arbetstagarrättigheterna i en thailändsk bearbetningsfabrik för ananas, Natural Fruit Company Ltd, avslöjades. ( 1 ) EUT C 161 E, , s ( 2 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0107. ( 3 ) EUT C 353, , s. 52. ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0343.

46 C 215/38 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 B. Andy Hall åtalades formellt för brottsligt förtal och databrott rörande offentliggörandet online av rapporten. Andy Halls två brottsmål har fått fortsätta genom det thailändska rättssystemet. C. Ett antal brott mot arbetstagarrättigheterna som begicks av företaget hade påtalats av det thailändska arbetsmarknadsministeriet och av anställda vid Natural Fruit Company Ltd under tidigare domstolsförhandlingar. D. Den 18 september 2015 avvisade domstolen i Prakanong i Bangkok, till Andy Halls fördel, det andra brottsmålsförfarandet gällande förtal som inletts mot honom. Detta beslut har överklagats av Natural fruit Company Ltd och den thailändska riksåklagaren, och behandlas för närvarande av landets högsta domstol. Två civilrättsliga förfaranden har skjutits upp i väntan på avgöranden i de två straffrättsliga förfarandena. E. Enligt rapporter i internationella och thailändska inhemska medier riskerar nätverket för migrerande arbetares rättigheter (MWRN), en organisation där Hall är rådgivare, liksom Hall själv och 14 arbetare från Myanmar som arbetar vid kycklingfarmar, att åtalas för liknade förtalsbrott och databrott av en thailändsk kycklingleverantör som levererar till den europeiska marknaden. F. Den 28 september 2016 hindrade de thailändska myndigheterna ett antal utländska människorättsexperter och forskare från att offentligt presentera och lansera Amnesty Internationals senaste forskningsrapport med bevis för att tortyr av och övergrepp på politiska motståndare, migrerande arbetare, misstänkta upprorsmän och andra regelbundet förekommer på militärförläggningar, polisstationer och fängelser. G. Den oproportionerliga tillämpningen av lagar om brottsligt förtal, som ger fängelsestraff, mot människorättsförsvarare som rapporterar om påstådda brott mot mänskliga rättigheter inskränker yttrandefriheten vilket strider mot Thailands skyldigheter enligt den internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som landet har anslutit sig till. H. Det bor nästan 4 miljoner utländska medborgare i Thailand, och 2,7 miljoner av dessa kommer från Kambodja, Laos eller Myanmar. Trots att arbetstillstånd har beviljats migranter från dessa länder sedan 2001 finns det fortfarande över en miljon oregistrerade migrerande arbetare i landet. I. Enligt uttalandet av den 18 september 2016 från Human Rights Watch har de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheterna för de migrerande arbetare från Myanmar, Kambodja och Laos som arbetar i Thailand regelbundet och ostraffat kränkts under flera års tid, och migrerande arbetstagare har erbjudits mycket begränsat eller inget skydd alls av den thailändska arbetslagstiftningen, trots regeringens löften om att alla lagligt registrerade migrerande arbetare ska omfattas av denna lagstiftning. J. Thailand började att genomföra ett samförståndsavtal med Kambodja och Laos 2006 och med Myanmar 2009 om samarbete vid anställning av arbetare. Enligt systemet för samförståndsavtal skulle arbetare få erbjudanden om anställning samt resehandlingar innan de migrerade till Thailand, men endast 5 % av arbetarna från dessa länder har gått genom den process som samförståndsavtalet erbjuder. 1. Europaparlamentet välkomnar EU:s starka engagemang för det thailändska folket, med vilket EU har starka och långvariga politiska, ekonomiska och kulturella band. 2. Europaparlamentet beklagar den fällande domen mot Andy Hall, och uttrycker oro över den rättsliga processen och hur den kan komma att påverka människorättsförsvararna möjligheter att arbeta fritt. 3. Europaparlamentet uppmanar den thailändska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Andy Halls rättigheter inklusive rätten till en rättvis rättegång och andra människorättsförsvarares rättigheter respekteras och skyddas, och att skapa ett gynnsamt klimat som leder till åtnjutande av mänskliga rättigheter, och att framför allt se till att främjande och skydd av mänskliga rättigheter inte kriminaliseras.

47 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/39 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppmanar de thailändska myndigheterna att säkerställa att landets lagar om förtal är förenliga med den internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som landet har anslutit sig till, och att se över databrottslagen vars formulering för närvarande är alltför vag. 5. Europaparlamentet berömmer utrikestjänsten för dess arbete i fallet Andy Hall och uppmanar den med kraft att fortsätta följa situationen på nära håll. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta upp frågan med Thailands regering under nästa ministermöte mellan Asean och EU i Bangkok. 6. Europaparlamentet uppmanar Thailands regering och de statliga institutionerna att fullgöra landets egna konstitutionella och internationella skyldigheter i fråga om domstolsväsendets oberoende, rätten till en rättvis rättegång och rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att hålla fredliga sammankomster. 7. Europaparlamentet är medvetet om den thailändska regeringens framsteg när det gäller att bekämpa exploatering av arbetare och skydda inhemska och migrerande arbetare, vilket framför allt syns i det förstärkta nationella yrkesinspektionssystemet, lagstiftningen för arbetsförmedlingar, åtgärderna mot skuldslaveri och människohandel, den strängare sanktionspolitiken för brott mot arbetstagarrättigheter, ratificeringen av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 187 och undertecknandet i mars 2016 av sjöarbetskonventionen. 8. Europaparlamentet uppmanar de thailändska myndigheterna att anta och genomföra, i lagen och i praktiken, en övergripande och långsiktig migrationspolitik för lågutbildade migrerande arbetare, i enlighet med människorättsprinciperna, och att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. I detta sammanhang föreslår parlamentet som ett första steg en översyn av arbetsrätten, för att garantera migrerande arbetare samma föreningsfrihet som thailändska medborgare. 9. Europaparlamentet efterlyser skydd för migrerande arbetare genom starkare incitament för arbetsgivare att engagera sig i regulariseringsprocessen, och vill se höga böter eller andra straff för de arbetsgivare som inte engagerar sig i regulariseringsprocessen eller som bryter mot arbetsrätten. 10. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegation i Bangkok, liksom medlemsstaternas delegationer, att fortsätta bevaka människorättssituationen i Thailand, att fortsätta sitt samarbete med regeringen och civilsamhället och att använda alla tillgängliga instrument för att säkra respekten för mänskliga rättigheter, människorättsförsvarare och rättsstatsprincipen i Thailand. 11. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att se till att företag som är etablerade på deras territorier och som driver företag i Thailand respekterar internationella människorättsnormer genom övervakning med insyn och rapportering, i samarbete med civilsamhället, och välkomnar det stöd som den finska återförsäljaren S Group har gett Andy Hall. 12. Europaparlamentet är starkt övertygat om att företag bör stå till svars för de miljöskador och de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som de är ansvariga för, och att EU och dess medlemsstater bör iaktta denna grundläggande princip. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/ unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, Thailands regering och parlament, medlemsstaternas parlament och regeringar, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och regeringarna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

48 C 215/40 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0381 IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 (2016/2898(RSP)) (2018/C 215/08) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ( 1 ), med beaktande av det slutgiltiga utkastet till kommissionens förordning (EU) / om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 9, med beaktande av den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 för finansiella instrument som utfärdades av International Accounting Standards Board (IASB) den 24 juli 2014, rekommendationerna avseende godkännande av IFRS 9 från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) ( 2 ), EFRAG:s bedömning av IFRS 9 i förhållande till principen om att förmedla en rättvisande bild och kommentarerna från Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) om godkännandet av IFRS 9, med beaktande av ändringarna av IFRS 4 angående tillämpningen av IFRS 9 Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 Försäkringsavtal, som offentliggjordes av IASB den 12 september 2016, med beaktande av Philippe Maystadts rapport från oktober 2013 Should IFRS standards be more European? med beaktande av G 20-ledarnas uttalande av den 2 april 2009, med beaktande av rapporten av den 25 februari 2009 från högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, med Jacques de Larosière som ordförande, med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och Public Interest Oversight Board (Piob) ( 3 ), med beaktande av skrivelsen av den 8 januari 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till ESRB:s ordförande om konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av införandet av IFRS 9 begäran om en analys och svarsskrivelsen av den 29 februari 2016, med beaktande av skrivelsen av den 16 juni 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till kommissionsledamoten med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen om godkännandet av IFRS 9 och svarsskrivelsen av den 15 juli 2016, med beaktande av de studier som gjorts för parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor om IFRS 9 (IFRS Endorsement Criteria in Relation to IFRS 9, The Significance of IFRS 9 for Financial Stability and Supervisory Rules, Impairments ( 1 ) EGT L 243, , s. 1. ( 2 ) on%2520IFRS%25209.pdf. ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0248.

49 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/41 Torsdagen den 6 oktober 2016 of Greek Government Bonds under IAS 39 and IFRS 9: A Case Study och Expected-Loss-Based Accounting for the Impairment of Financial Instruments: the FASB and IASB IFRS 9 Approaches), med beaktande av frågan till kommissionen om den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 (O /2016 B8-0721/2016), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för ekonomi och valutafrågor, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den globala finanskrisen har gjort att IFRS roll för finansiell stabilitet och tillväxt hamnade på dagordningen hos både G20 och EU, särskilt bestämmelserna om redovisning av förluster inom banksystemet. G20 och De Larosière-rapporten betonade redan före krisen viktiga frågor i samband med redovisningsstandarder, bland annat konjunkturförstärkning i samband med marknadsvärderingsprincipen och erkännandet av vinster och förluster, undervärdering av riskackumulering under konjunkturuppgångar samt avsaknad av en gemensam och transparent metod för värderingen av illikvida och osäkra tillgångar. B. International Accounting Standards Board (IASB) utfärdade IFRS 9 Finansiella instrument som en mycket viktig reaktion på vissa aspekter av finanskrisen och dess konsekvenser för banksektorn. IFRS 9 kommer att gälla från den 1 januari 2018 och ersätter IAS 39. C. EFRAG utfärdade ett positivt utlåtande om IFRS 9 med ett antal observationer avseende användandet av verkligt värde när det gäller pressade marknadsvillkor, avsaknaden av en begreppsmässig grund när det gäller faciliteten för avsättningar för förluster under en tolvmånadersperiod samt de otillräckliga bestämmelserna för långsiktiga investeringar. På grund av de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17, innehöll utlåtandet en reservation avseende hur tillämpbar standarden är på försäkringsbranschen. D. Polemiken och debatten om effekterna för de långsiktiga investeringarna av att använda redovisning till verkligt värde förstärks av att det saknas en kvantitativ konsekvensbedömning av ämnet i fråga. E. Erkännandet av redovisning till verkligt värde när det gäller orealiserade vinster kan betraktas som en överträdelse av kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet. Kommissionen håller för närvarande på att göra en jämförelse av medlemsstaternas praxis när det gäller aktieutdelningar. F. Försiktighetsprincipen måste vara den centrala vägledande principen för alla redovisningsstandarder. G. Den nya standarden verkar vara lika komplicerad, eller till och med mer komplicerad, än dess föregångare IAS 39. Det ursprungliga målet var att minska komplexiteten. H. Den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17, som ersätter IFRS 4, kommer troligen att träda i kraft efter Det har framförts farhågor om de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och IFRS 17. IASB offentliggjorde de slutliga ändringarna av IFRS 4 i september 2016 och erbjöd två alternativa lösningar: övertäckningsstrategin (overlay approach) och ett tillfälligt undantag på den rapporterande enhetens nivå. I. Utskottet för ekonomi och valutafrågor har granskat IFRS 9 Finansiella instrument genom att hålla en offentlig utfrågning, ta initiativ till fyra studier om IFRS 9, organisera granskningsverksamhet i utskottet och genom verksamheten i utskottets permanenta IFRS-grupp.

50 C 215/42 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet noterar att IFRS 9 Finansiella instrument är en av IASB:s främsta reaktioner på finanskrisen och att insatserna för genomförandet redan pågår. 2. Europaparlamentet konstaterar att IFRS 9 är en förbättring jämfört med IAS 39 eftersom övergången från en modell enligt vilken reservering sker när en händelse inträffat ( incurred loss ) till en modell som i stället utgår från förväntad förlust ( expected loss ) innebär att man uppmärksammar problemet med för lite och för sent i förfarandet för att erkänna kreditförluster. Parlamentet noterar dock att IFRS 9 innebär en hel del bedömningar i redovisningsprocessen. Parlamentet understryker att det finns enorma meningsskiljaktigheter och begränsad konkret vägledning från revisorer i detta avseende. Parlamentet efterlyser därför vägledning från de europeiska tillsynsmyndigheterna i samarbete med kommissionen och EFRAG för att förhindra att utrymmet för skönsmässig bedömning missbrukas. 3. Europaparlamentet motsätter sig inte kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på den internationella redovisningsstandarden IFRS 9, men påminner om de önskemål parlamentet framfört angående IFRS 9 i sin ovannämnda resolution av den 7 juni Europaparlamentet påminner om att strategin för bättre lagstiftning kräver en konsekvensbedömning. Parlamentet noterar att det saknas en ordentlig kvantitativ konsekvensbedömning för IFRS 9 vilket delvis beror på en brist på tillförlitliga uppgifter. Parlamentet understryker att det behövs en bättre förståelse av konsekvenserna av IFRS 9 för banksektorn, försäkringssektorn och finansmarknaderna i allmänhet, men även för finanssektorn som helhet. Parlamentet upprepar därför sin begäran till IASB och EFRAG om att de ska förstärka sin kapacitet att göra konsekvensbedömningar, i synnerhet på det makroekonomiska området. 5. Europaparlamentet upprepar begäran från utskottet för ekonomi och valutafrågor till ESRB om en analys av konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av införandet av IFRS 9. Parlamentet påminner om ESRB:s åtagande att tillmötesgå denna begäran under Parlamentet välkomnar att ESRB har inrättat en ny arbetsgrupp för IFRS 9. Parlamentet påminner om Maystadts rekommendationer om att utvidga kriteriet avseende samhällsnyttan, dvs. att redovisningsstandarder varken bör äventyra den finansiella stabiliteten i EU eller hindra EU:s ekonomiska utveckling. 6. Europaparlamentet noterar vikten av att till fullo förstå hur IFRS 9 samverkar med andra lagstadgade krav. Parlamentet välkomnar EBA:s pågående konsekvensbedömning av IFRS 9 för banker i EU som syftar till en bättre förståelse av dess konsekvenser för bankers lagstadgade egna medel, dess samverkan med andra tillsynskrav och det sätt på vilket bankerna förbereder sig inför tillämpningen av IFRS 9. Parlamentet noterar att banker som tillämpar schablonmetoden eventuellt kan bli de som drabbas hårdast av en minskning av sitt kärnprimärkapital (Core Equity Tier 1). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att senast i slutet av 2017 föreslå lämpliga åtgärder i tillsynsregelverket, till exempel att införa en progressiv infasning av reglerna som mildrar konsekvenserna av den nya modellen under en treårsperiod eller tills en lämplig internationell lösning finns på plats, och att undvika att plötsligt och oberättigat påverka bankernas kapitaltäckningskrav och utlåning. 7. Europaparlamentet noterar den bristande överensstämmelsen mellan de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17. Parlamentet noterar att IASB har offentliggjort ändringar av IFRS 4 för att ta itu med några av farhågorna, särskilt när det gäller användningen av alternativet att skjuta upp genomförandet (deferral approach). Parlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av EFRAG noggrant behandla denna fråga på ett tillfredsställande och tillräckligt sätt, som garanterar likvärdiga konkurrensvillkor i EU. 8. Europaparlamentet understryker betydelsen av långsiktiga investeringar för ekonomisk tillväxt. Parlamentet är bekymrat över att redovisningen enligt IFRS 9 av vissa finansiella instrument som innehas direkt eller indirekt som långsiktiga investeringar, särskilt eget kapital, kan vara oförenlig med det övergripande målet att främja långsiktiga investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 gagnar EU:s långsiktiga investeringsstrategi och minskar procyklikalitet och minimerar incitamenten för överdrivet risktagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2017 presentera en utvärdering.

51 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/43 9. Kommissionen håller för närvarande på att göra en jämförelse av medlemsstaternas praxis när det gäller aktieutdelningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 är förenlig med kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet och att vid behov samarbeta med IASB, nationella standardiseringsorgan och standardiseringsorgan i tredjeländer, för att få bredare stöd för ändringar eller, om något sådant stöd inte finns, göra lämpliga ändringar av EU-lagstiftningen. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de europeiska tillsynsmyndigheterna, ECB, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och EFRAG noga övervaka genomförandet av IFRS 9 i EU, att senast i juni 2019 utarbeta en konsekvensbedömning i efterhand och lägga fram denna bedömning för Europaparlamentet och att agera i enlighet med dess synpunkter. 11. Europaparlamentet uppmanar IASB att göra en översyn av IFRS 9 efter genomförandet för att fastställa och bedöma oavsiktliga konsekvenser av standarden, särskilt för långsiktiga investeringar. 12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen. Torsdagen den 6 oktober 2016

52 C 215/44 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0382 Situationen i Syrien Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Syrien (2016/2894(RSP)) (2018/C 215/09) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Fientligheterna i Syrien har trappats upp, särskilt i Aleppo, som har utsatts för kraftig beskjutning från luften, inklusive attacker mot medicinska inrättningar. Situationen har försämrats dramatiskt och snabbt, trots det internationella samfundets ansträngningar att få slut på striderna. B. Europeiska unionen är en av de viktigaste bidragsgivarna till humanitära insatser för människor som flyr från våldet och förstörelsen av historiska dimensioner i Syrien. Bristen på internationell enighet gör att det är väsentligt svårare att uppnå en förhandlingslösning på kriget i Syrien. C. EU bör fortsätta sina ansträngningar och kollektivt, genom unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, spela en mer framträdande roll i förhandlingarna om en fredslösning för Syrien. 1. Europaparlamentet fördömer med eftertryck alla angrepp mot civilbefolkningen och den civila infrastrukturen, fortsättningen av alla belägringar i Syrien och att humanitärt stöd inte tillåts nå de syrier som lider nöd. Parlamentet är allvarligt oroat över det mänskliga lidandet i de belägrade delarna av Aleppo och resten av Syrien, som drabbar många kvinnor och barn som saknar tillgång till grundläggande humanitära förnödenheter och är i desperat behov av mat, rent vatten och läkemedel. 2. Europaparlamentet beklagar djupt och fördömer reservationslöst den attack som nyligen ägde rum mot en hjälpkonvoj och ett lager som tillhörde Röda korset nära Aleppo som allvarliga och alarmerande brott mot internationell humanitär rätt och som en eventuell krigsförbrytelse. Parlamentet hyllar de biståndsarbetare som dog under sina ansträngningar att hjälpa människorna i Aleppo och i resten av Syrien, och uttrycker sitt djupa deltagande med offrens familjer och vänner. Parlamentet efterlyser konsekvenser för och ansvarsutkrävande av dem som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. 3. Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten, särskilt Ryssland och Assadregimen, att omedelbart upphöra med alla angrepp mot civilbefolkningen och mot civil infrastruktur, t.ex. infrastruktur för vatten och elektricitet, att omedelbart vidta trovärdiga åtgärder för att få slut på striderna, att upphäva alla belägringar och att ge hjälporganisationer snabbt, säkert och obehindrat tillträde till alla människor i nöd. 4. Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ för humanitär katastrofhjälp till Aleppo som, förutom att utnyttja medel för akut humanitärt bistånd, är inriktad på att garantera medicinsk evakuering av sårade och sjuka människor från östra Aleppo, med fokus på kvinnor, barn och gamla. Parlamentet uppmanar enträget alla parter att snarast tillhandahålla de tillstånd som krävs för att det humanitära biståndet och de medicinska evakueringarna ska kunna fortsätta. 5. Europaparlamentet uppmanar enträget alla deltagare i den internationella stödgruppen för Syrien att återuppta förhandlingarna för att underlätta en stabil vapenvila och att intensifiera arbetet för en långsiktig politisk lösning i Syrien. Parlamentet stöder helt och fullt de ansträngningar som FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura har gjort i detta avseende. 6. Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen att förnya ansträngningarna att uppnå en gemensam EU-strategi för Syrien som skulle syfta till en politisk lösning i landet och innehålla verktyg för övervakning och genomdrivande för att skärpa respekten för avtalen och åtaganden inom den internationella stödgruppen för Syrien.

53 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/45 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, rådet, kommissionen, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter som är involverade i konflikten i Syrien.

54 C 215/46 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0383 FN:s klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22) Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförandet av Parisavtalet och FN:s klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22) (2016/2814(RSP)) (2018/C 215/10) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna, med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november 11 december 2015, med beaktande av den artonde partskonferensen (COP 18) inom ramen för UNFCCC och av den åttonde partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 8), som hölls i Doha, Qatar, den 26 november 8 december 2012, samt av antagandet av en ändring av protokollet, så att det inrättas en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet som sträcker sig från den 1 januari 2013 till den 31 december 2020, med beaktande av öppnandet för undertecknande av Parisavtalet vid Förenta nationernas (FN) högkvarter i New York den 22 april 2016, som kommer att fortgå till och med den 21 april 2017, av de 180 stater som hittills har undertecknat Parisavtalet och av de 27 stater som har deponerat sina ratifikationsinstrument, som svarar för sammanlagt 39,08 procent av de totala växthusgasutsläppen (enligt läget den 7 september 2016), med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 2015 Mot en ny internationell klimatöverenskommelse i Paris ( 1 ), med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2016 Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser (COM(2016)0110), med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 april 2013 EU:s strategi för klimatanpassning (COM(2013)0216) och åtföljande arbetsdokument, med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014, med beaktande av att Lettland och kommissionen den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, med beaktande av den femte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och dess sammanfattande rapport, med beaktande av den sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram (Unep) från november 2014 The Emissions Gap Report 2014 samt dess rapport Adaptation Gap Report från 2014, med beaktande av G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet i Schloss Elmau, Tyskland, den 7 8 juni 2015, med titeln Think ahead. Act together, där de upprepade sin avsikt att hålla åtagandet att minska växthusgasutsläppen med procent senast 2050 jämfört med 2010, och att det är nödvändigt att se till att minskningen ligger närmare 70 än 40 procent, ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0359.

55 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/47 Torsdagen den 6 oktober 2016 med beaktande av G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet den maj 2016 i Ise-Shima, Japan, där samtliga parter uppmanas att sträva efter ett ikraftträdande av Parisavtalet under 2016, med beaktande av Europeiska systemrisknämndens rapport från februari 2016 Too late, too sudden: Transition to a lowcarbon economy and systemic risk, med beaktande av encyklikan Laudato Si, med beaktande av den internationella resurspanelens 10 key messages on Climate Change från december 2015, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Parisavtalet ska träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens parter, som sammanlagt står för minst cirka 55 procent av de totala globala växthusgasutsläppen, har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument hos FN. B. Den väg till utsläppsminskningar som kommissionens förslag till klimatram till 2030 står för är inte förenlig med de mål som man kom överens om i Parisavtalet. Ett första steg mot målen bör justeras på nytt i riktning mot den högre änden av det befintliga intervallet till 2050, dvs. 95 procent senast C. Kampen mot den globala klimatuppvärmningen bör inte ses som ett hinder för strävandena efter ekonomisk tillväxt utan tvärtom som en hävstång för att förverkliga ny och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. D. Klimatförändringarna kan öka konkurrensen om tillgångar såsom livsmedel, vatten och betesmark, förvärra ekonomiska påfrestningar och politisk instabilitet, och kan bli den viktigaste orsaken till befolkningsförflyttningar, både inom och över nationella gränser, inom en inte alltför avlägsen framtid. Frågan om klimatmigration bör därför placeras högt upp på den internationella dagordningen. E. Klimatförändringarna kommer att drabba utvecklingsländerna hårdare, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling som inte har tillräckliga resurser för att förbereda sig för och anpassa sig till de pågående förändringarna. Enligt IPCC är Afrika särskilt sårbart för denna utmaning och är därför särskilt utsatt för vattenstress, extrema väderförhållanden och osäker livsmedelsförsörjning orsakad av torka och ökenspridning. F. Den 6 mars 2015 lämnade EU och dess medlemsstater in sitt planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, där man åtar sig ett bindande mål om att minska de inhemska växthusgasutsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå, i enlighet med rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till Klimatåtgärder på en solid vetenskaplig grund 1. Europaparlamentet påminner om att IPCC i sin femte utvärderingsrapport från 2014 presenterade vetenskapliga bevis för att uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig, att klimatförändringarna är verklighet och att det är mänskliga aktiviteter som huvudsakligen legat bakom den uppvärmning som observerats sedan mitten av 1900-talet. Parlamentet är oroat över att utbredda och påtagliga effekter av klimatförändringarna redan är tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. 2. Europaparlamentet noterar slutsatserna från UNFCCC:s sekretariat att ett vidmakthållande av de nuvarande globala växthusgasutsläppen skulle innebära att man förbrukade den återstående koldioxidbudget som är förenlig med att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 1,5 o C under de kommande fem åren. Parlamentet betonar att alla länder bör påskynda övergången till noll nettoutsläpp av växthusgaser och till klimattålighet i enlighet med vad man kom överens om i Parisavtalet, för att undvika den globala uppvärmningens värsta konsekvenser.

56 C 215/48 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de utvecklade länderna, särskilt EU, att drastiskt minska sina växthusgasutsläpp bortom befintliga utfästelser i syfte att i största möjliga mån undvika stora negativa utsläpp, eftersom tekniken inte har visat sig vara framgångsrik, socialt acceptabel, kostnadseffektiv och säker ännu. Ratificeringen och genomförandet av Parisavtalet brådskar 4. Europaparlamentet välkomnar klimatavtalet från Paris som en milstolpe i kampen mot klimatförändringarna och för multilateralismen. Parlamentet anser att det är ett ambitiöst, välavvägt, rättvist och rättsligt bindande avtal och att antagandet av avtalet och de kumulativa meddelandena från 187 parter om planerade nationellt fastställda bidrag vid slutet av COP 21 var en avgörande vändpunkt på vägen mot övergripande och kollektiva globala åtgärder, som när de genomförs kommer att definitivt och oåterkalleligt påskynda övergången till en klimattålig och klimatneutral global ekonomi. 5. Europaparlamentet välkomnar varmt åtagandet från alla länder att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 o C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 o C samt målet att uppnå en rättvis avvägning mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser ( noll nettoutsläpp ) under andra hälften av detta århundrade. 6. Europaparlamentet erinrar om att det inte är säkert att vi kan undvika betydande negativa klimateffekter bara för att vi begränsar den globala temperaturökningen till väl under 2 o C. Parlamentet erkänner att det måste till en tydlig förståelse för de specifika politiska följderna av att begränsa den globala temperaturökningen till i genomsnitt 1,5 o C. Parlamentet välkomnar därför utarbetandet under 2018 av en särskild rapport från IPCC för detta ändamål. Parlamentet betonar att potentialen hos sänkor att bidra till utsläppsneutralitet inte bör överskattas. 7. Europaparlamentet påminner om att en tidig utfasning av fossila bränslen är nödvändig för att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 o C, samtidigt som man fortsätter ansträngningarna för att begränsa denna ökning till 1,5 o C, och att de globala växthusgasutsläppen bör nå sin topp så snart som möjligt. Parlamentet påminner om att de globala utsläppen bör fasas ut till 2050 eller snart därefter. Parlamentet uppmanar alla parter som kan att genomföra sina nationella mål om och strategier för att fasa ut fossila bränslen genom att prioritera utfasning av utsläpp från kol, vilket är den mest förorenande energikällan, och uppmanar EU att arbeta med sina internationella partner för detta ändamål och ge exempel på god praxis. 8. Europaparlamentet betonar att det rättsligt bindande Parisavtalet och den utstakade vägen mot utfasning av fossila bränslen kommer att ge tillförlitlig vägledning för beslutsfattande, innebära att man kan undvika inlåsning i investeringar med höga koldioxidutsläpp, tillhandahålla företag och investerare visshet och förutsebarhet samt uppmuntra till en övergång från investeringar i fossila bränslen till koldioxidsnåla investeringar. 9. Europaparlamentet betonar att det, även utan vetenskapliga bevis för vad en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 o C innebär för varje sektor och region, är tydligt att de insatser som länder för närvarande gör inte är tillräckliga för att uppnå dessa säkra gränser för de mest sårbara länderna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla länder, särskilt de utvecklade länderna, att öka de gemensamma insatserna och uppgradera sina nationellt fastställda bidrag i samband med den positiva dialogen Parlamentet uppmanar EU att åta sig ytterligare utsläppsminskningar i sina nationellt fastställda bidrag för 2030 i detta sammanhang. Parlamentet påminner om att åtgärder enbart inom EU inte kommer att räcka, varför kommissionen och rådet uppmanas att öka sina aktiviteter för att uppmuntra andra partner att göra samma sak. 10. Europaparlamentet välkomnar åtagandet i Parisavtalet att minska de globala nettoutsläppen till noll under århundradets andra hälft. Parlamentet erkänner att detta innebär att de flesta sektorerna inom EU blir tvungna att uppnå nollutsläpp betydligt tidigare. Parlamentet understryker att EU måste sätta tryck på de parter där utvecklingen inte är förenlig med Parisavtalet. 11. Europaparlamentet vädjar om ett tidigt ikraftträdande av Parisavtalet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en tidig och snabb ratificering för att inte fördröja ikraftträdandet av avtalet. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att inför Europaparlamentet och behöriga utskott regelbundet redogöra för ratificeringsprocessens framåtskridande och i synnerhet för anledningarna till de eventuella hinder som fortfarande påträffas. Parlamentet gläder sig åt att ett antal medlemsstater redan har inlett och att vissa redan har slutfört sina nationella ratificeringsförfaranden.

57 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/49 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet beklagar emellertid att samtliga planerade nationellt fastställda bidrag sammantaget inte för världen ens i närheten av tvågradersmålet. Parlamentet påpekar att ytterligare ambitioner behövs och efterlyser samlade åtgärder från EU:s och andra stora utsläppares håll för att föra de planerade nationellt fastställda bidragen i linje med åtagandena i Parisavtalet. Parlamentet betonar att det är brådskande och mycket viktigt att alla parter, inbegripet EU, ökar sina utsläppsminskningsåtaganden i sina nationellt fastställda bidrag vart femte år i överensstämmelse med ambitionsmekanismen i Parisavtalet. Parlamentet anser att de nationellt fastställda bidragen är viktiga verktyg i den nationella utvecklingsplaneringen i samverkan med målen om hållbar utveckling. 13. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att visa att EU efterlever Parisavtalet, bland annat genom att se över sina egna mål på medellång och lång sikt samt politiska instrument och inleda denna process så fort som möjligt, så att en övergripande debatt kan äga rum, i vilken parlamentet bör spela en avgörande roll, i partnerskap med företrädare för nationella, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-strategi för nollutsläpp till mitten av århundradet, där man stakar ut en kostnadseffektiv väg till att nå det mål om noll nettoutsläpp som antogs i Parisavtalet. COP 22 i Marrakech 14. Europaparlamentet anser att framstegen i förhandlingarna bör baseras på de viktiga delarna i Parisavtalet, däribland en ram för ökad insyn, detaljerna i den globala inventeringen, ytterligare vägledning om de planerade nationellt fastställda bidragen, en överenskommelse om differentiering, förlust och skada, klimatfinansiering och kapacitetsstöd, inkluderande flernivåstyrning samt en mekanism för att underlätta genomförande och främja efterlevnad. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid de åtaganden som man kom överens om inom ramen för Parisavtalet, särskilt vad gäller EU:s bidrag till begränsning och anpassning samt dess stöd på områdena finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, trots eventuella förändringar av EU-medlemsstaters status. 15. Europaparlamentet betonar att tid är avgörande för de gemensamma ansträngningarna för att bekämpa klimatförändringarna och fullgöra Parisavtalets åtaganden. Parlamentet understryker att EU har både kapacitet att och ansvar för att föregå med gott exempel och omedelbart påbörja arbetet med att anpassa sina klimat- och energimål till det mål som man kommit överens om internationellt om att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 o C, samtidigt som man fortsätter ansträngningarna för att begränsa ökningen till 1,5 o C. 16. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta med deras aktiva medverkan i den så kallade koalitionen för höga ambitioner och att åta sig att påskynda framstegen i förhandlingarna samt stödja Marockos ordförandeskap i dess inriktning på bidraget från förnybar energi och anpassningsåtgärder till den globala kampen mot klimatförändringar. 17. Europaparlamentet betonar behovet av att inleda diskussioner om utformningen av den positiva dialogen 2018, som kommer att vara ett viktigt tillfälle att minska den ihållande klyftan i begränsningar av klimatförändringar med hänsyn till de aktuella planerade nationellt fastställda bidragen. Parlamentet anser att EU bör spela en proaktiv roll i denna första positiva dialog för inventering av de kollektiva ambitionerna och av framstegen med att uppfylla åtagandena. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i mycket god tid inför den positiva dialogen lämna in ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen, som går utöver de nuvarande åtagandena enligt Parisavtalet och på ett adekvat sätt bidrar till att minska begränsningsklyftan i enlighet med EU:s kapacitet. 18. Europaparlamentet påminner om att en ökning av begränsningsåtgärderna under perioden före 2020 är en oundgänglig förutsättning för att man ska kunna uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och en viktig faktor för att man ska kunna bedöma framgångarna för COP 22 i Marrakech. Ambitionsnivåerna före 2020 och Kyotoprotokollet 19. Europaparlamentet konstaterar att EU nu är på god väg att överträffa sina mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2020 och att nå sitt mål för användning av förnybar energi till 2020, och att stora förbättringar åstadkommits på energiintensitetens område, tack vare effektivare byggnader, produkter, industriprocesser och fordon, samtidigt som den europeiska ekonomin har vuxit med 45 procent i reella termer sedan Parlamentet betonar emellertid att det krävs större ambitioner och mer åtgärder för att upprätthålla tillräcklig stimulans vad gäller de minskningar av

58 C 215/50 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 växthusgasutsläppen som måste till för att man ska kunna nå EU:s klimat- och energimål till Parlamentet understryker att framstegen har varit otillräckliga i fråga om att minska växthusgasutsläppen inom transport- och jordbrukssektorerna med hänsyn till 2020-målen och att ansträngningarna måste ökas vad gäller dessa sektorers bidrag till utsläppsminskningarna till Europaparlamentet betonar att 20/20/20-målen för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energibesparingar har spelat en avgörande roll för denna utveckling och har garanterat varaktig sysselsättning för mer än 4,2 miljoner människor inom olika delar av miljöindustrin, och att tillväxten inom denna sektor till och med fortsatte under den ekonomiska krisen. 21. Europaparlamentet förtydligar att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod visserligen kommer att ha begränsad räckvidd men att den ändå bör ses som ett mycket viktigt mellansteg, och uppmanar därför parterna, inbegripet EU:s medlemsstater, att slutföra ratificeringsprocessen så fort som möjligt. Parlamentet noterar att det har gjort sitt genom att ge sitt godkännande och välkomnar de medlemsstater som redan har slutfört sina interna processer. Omfattande insats från alla sektorer 22. Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av utsläppshandelssystem globalt, bl.a. 17 utsläppshandelssystem som är i bruk på fyra kontinenter, omfattar länder som svarar för sammanlagt 40 procent av världens BNP och bidrar till en kostnadseffektiv minskning av de globala utsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja kopplingar mellan EU:s utsläppshandelssystem och andra utsläppshandelssystem för att åstadkomma internationella koldioxidmarknadsmekanismer och på det sättet öka ambitionsnivån i klimatfrågor och samtidigt bidra till att minska risken för koldioxidläckage genom att skapa lika villkor. Parlamentet efterlyser kraftfulla insatser för att hålla eventuella medlemsstater med en skiftande status kvar inom EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa skyddsåtgärder för att se till att en koppling till EU:s utsläppshandelssystem resulterar i varaktiga begränsningsbidrag och inte undergräver EU:s inhemska mål i fråga om växthusgasutsläpp. 23. Europaparlamentet understryker att IPCC har kommit fram till att utsläpp från mark (jordbruk, boskap, skog och annan markanvändning) har betydande kostnadseffektiv potential för begränsning och ökad motståndskraft, och att det därför behövs stärkta EU-åtgärder och ett ökat internationellt samarbete för att bättre uppskatta och optimera förmågan att binda koldioxid från utsläpp från mark och garantera en säker och hållbar koldioxidbindning. Parlamentet noterar de särskilda möjligheterna med anknytning till skogsjordbruk i detta avseende. Parlamentet erinrar om det viktiga avtal som uppnåddes i början av valperioden om indirekt ändring av markanvändning (ILUC), och hoppas att det bidrag som Europaparlamentet vid detta tillfälle gav till förhandlingarna kan utgöra grundvalen för en ambitiös lösning vid den kommande översynen av lagstiftningen. 24. Europaparlamentet framhåller att avskogning och skogsförstörelse svarar för 20 procent av de globala växthusgasutsläppen och betonar skogarnas och ett aktivt hållbart skogsbruks betydelse för att begränsa klimatförändringarna samt behovet av att förbättra skogarnas anpassningsförmåga och klimattålighet. Parlamentet betonar att det behövs begränsningsinsatser som inriktar sig på tropiska skogar (Redd+). Parlamentet understryker att målet om att hålla den globala temperaturökningen under 2 o C utan dessa insatser förmodligen skulle vara omöjligt att uppnå. Parlamentet uppmanar vidare EU att öka den internationella finansieringen av åtgärder för att minska avskogningen i utvecklingsländer. 25. Europaparlamentet framhåller vikten av att mänskliga rättigheter fortsättningsvis får stå i centrum för klimatåtgärderna och insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna ska se till att man vid förhandlingarna om anpassningsåtgärder erkänner behovet av respekt och skydd för samt främjande av mänskliga rättigheter, vilket bl.a. omfattar jämställdhet, kvinnors fulla deltagande på lika villkor samt aktivt främjande av en rättvis arbetskraftsomställning, så vi får anständig sysselsättning av hög kvalitet för alla. 26. Europaparlamentet vill att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska inkluderas i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, mot bakgrund av att dessa utsläpp måste beaktas för sig för att inte EU:s LULUCF-sänka ska användas för att minska begränsningsåtgärderna inom andra sektorer.

59 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/51 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet erinrar om att transporter är den näst största sektorn i fråga om växthusgasutsläpp. Parlamentet beklagar att internationell luftfart och sjöfart inte tas upp i Parisavtalet. Parlamentet insisterar på att en rad strategier behöver införas för att minska utsläppen inom denna sektor. Parlamentet upprepar att parterna i UNFCCC måste agera för att effektivt reglera och sätta en övre gräns för utsläpp från internationell luftfart och sjöfart, på lämpligt sätt och enligt situationens krav. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genom Icao och IMO arbeta fram en global politisk ram som åstadkommer ett verkningsfullt svar, och att vidta åtgärder för att fastställa adekvata mål före utgången av 2016 för att uppnå de minskningar som krävs med tanke på målet på väl under 2 o C. 28. Europaparlamentet påminner om att växthusgasutsläppen från luftfarten införlivades i EU:s utsläppshandelssystem den 1 januari 2012, så att alla luftfartygsoperatörer som omfattas av utsläppshandelssystemet måste skaffa utsläppsrätter för sina koldioxidutsläpp. Parlamentet noterar antagandet av de båda besluten om att stanna klockan 2013 respektive 2014, som tillfälligt begränsade tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem så att internationella flygningar undantogs för att Icao skulle hinna ta fram en global marknadsbaserad åtgärd för att minska utsläppen från internationell luftfart, och noterar att detta undantag kommer att upphöra att gälla från och med Europaparlamentet begär att det vid den pågående Icao-församlingens 39:e möte ska instiftas en rättvis och handfast global marknadsbaserad åtgärd som ska genomföras på internationell nivå från och med Parlamentet är djupt besviket över det nuvarande förslag som Icao håller på att diskutera, och påminner om att ändringar av den befintliga lagstiftningen om inkludering av luftfarten inom EU:s utsläppshandelssystem endast kan övervägas om den globala marknadsbaserade åtgärden är ambitiös. Flygningar inom Europa kommer i vilket fall som helst fortsättningsvis att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. 30. Europaparlamentet framhåller Europeiska systemrisknämndens varning för att en senkommen insikt i betydelsen av att kontrollera utsläpp skulle kunna leda till ett brådstörtat genomförande av kvantitetsbegränsningar i fråga om användningen av koldioxidintensiva energikällor, och för att övergångskostnaderna i motsvarande grad kommer att bli högre, med potentiella följder för den ekonomiska aktiviteten och för finansinstituten. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma de potentiella systemriskerna med anknytning till en brådstörtad övergång och att vid behov föreslå nödvändiga krav på öppenhet på finansmarknaderna och på politik för att begränsa systemriskerna så mycket som möjligt. 31. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som den cirkulära ekonomin kommer att spela för att man ska uppnå ett koldioxidsnålt samhälle. Parlamentet konstaterar att åtgärder enbart inriktade på utsläppsminskning utan beaktande av bidraget från utbyggnaden av förnybar energi och effektiv resursanvändning kommer att förfela sin verkan. Mot bakgrund av råvaruexploateringens och avfallshanteringens inverkan på växthusgasutsläppen måste övergången till en modell för en global cirkulär ekonomi tas upp på lämpligt sätt av COP Europaparlamentet framhäver vikten av ett enhetligt, systemiskt angreppssätt för utarbetandet och genomförandet av politiska åtgärder för att minska växthusgasutsläpp och av att i synnerhet bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt, mänskligt välbefinnande och resursförbrukning, eftersom resurseffektivitet både minskar växthusgasutsläpp och annan miljö- och resurspåverkan och samtidigt främjar hållbar tillväxt. En politik som endast fokuserar på att minska växthusgasutsläpp garanterar däremot inte samtidigt en effektivare användning av resurser. Parlamentet betonar att resurssnålhet möjliggör ekonomiska och miljömässiga vinster samt att den cirkulära ekonomin och en därmed sammanhängande lämplig hantering av naturresurser kan fungera som en viktig hävstång i klimatfrågan: en stor andel av energiförbrukningen hänger nämligen direkt samman med utvinning, förädling, transport, omvandling, användning och avfallshantering av resurser. Att öka resursproduktiviteten genom att stärka effektiviteten och att minska resursslöseriet genom återanvändning, återbruk och återvinning leder också till betydligt lägre resursförbrukning och samtidigt mindre växthusgasutsläpp. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till det arbete som utförs av den internationella resurspanelen. Minskning av andra utsläpp än koldioxidutsläpp 33. Europaparlamentet välkomnar G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet den maj 2016 i Ise-Shima, Japan, där man betonar vikten av att begränsa utsläppen från kortlivade klimatpåverkande ämnen såsom sot, fluorkolväten och metan för att hjälpa till att minska takten på uppvärmningen på kort sikt.

60 C 215/52 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet vill att en ambitiös global utfasning av fluorkolväten antas under 2016 inom ramen för Montrealprotokollet. Parlamentet erinrar om att EU har antagit ambitiös lagstiftning för att fasa ut fluorkolväten med 79 procent fram till 2030 eftersom klimatvänliga alternativ finns tillgängliga i stor utsträckning och deras potential bör utnyttjas fullt ut. Parlamentet noterar att utfasningen av fluorkolväten är en lätt och snabb begränsningsåtgärd i och utanför EU. Industri och konkurrenskraft 35. Europaparlamentet understryker att kampen mot klimatförändringarna har prioritet och bör föras över hela världen, samtidigt som man säkerställer energitrygghet och utvecklingen av en hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. 36. Europaparlamentet betonar att klimatrelaterade investeringar kräver ett stabilt och förutsägbart regelverk och tydliga politiska signaler. 37. Europaparlamentet ser positivt på att Kina och andra stora konkurrenter till EU:s energiintensiva industrier inför utsläppshandel eller andra prissättningsmekanismer. Parlamentet anser att tills lika villkor uppnås bör EU bibehålla lämpliga och proportionerliga åtgärder för att säkerställa sin industris konkurrenskraft, och vid behov förhindra koldioxidläckage, med hänsyn till att energi-, industri- och klimatpolitik går hand i hand. 38. Europaparlamentet understryker vikten av att bättre utnyttja de befintliga programmen och instrumenten såsom Horisont 2020-programmet, som är öppna för tredjeländer att delta i, i synnerhet inom områdena energi, klimatförändringar och hållbar utveckling och vikten av att integrera hållbarhet i relevanta program. Energipolitiken 39. Europaparlamentet uppmanar EU att utöva påtryckningar på det internationella samfundet att utan dröjsmål anta konkreta åtgärder, däribland en tidsplan för gradvis utfasning av miljömässigt eller ekonomiskt skadliga subventioner, inbegripet för fossila bränslen. 40. Europaparlamentet betonar att mer ambitiösa mål för energieffektivitet i EU kan hjälpa till att uppnå ett ambitiöst klimatmål och samtidigt minska risken för koldioxidläckage. 41. Europaparlamentet betonar vikten av energieffektivitet och förnybar energi för att minska utsläppen samt för ekonomiska besparingar, energitrygghet och förebyggande och lindrande av energifattigdom för att skydda och hjälpa utsatta och fattiga hushåll. Parlamentet efterlyser ett global främjande av energieffektivitetsåtgärder och utveckling av förnybara energikällor (t.ex. genom att stimulera egenproduktion och användning av förnybara energikällor) och påminner om att energieffektivitet och förnybara energikällor är två av de viktigaste målen i EU:s energiunion. Forskning, innovation och digital teknik 42. Europaparlamentet understryker att forskning och innovation inom klimatförändringar och anpassningsstrategier samt inom resurseffektiv och utsläppssnål teknik är nyckeln till att bekämpa klimatförändringarna på ett kostnadseffektivt sätt, minskar beroendet av fossila bränslen och bör främja användningen av returråvaror. Parlamentet efterlyser därför ett globalt åtagande att öka och fokusera investeringar på detta område. 43. Europaparlamentet påminner om att forskning, innovation och konkurrenskraft är en av de fem pelarna i energiunionens strategi. Parlamentet konstaterar att EU är fast beslutet att förbli en global ledare på dessa områden och samtidigt utveckla ett nära vetenskapligt samarbete med internationella partner. Parlamentet betonar vikten av att skapa och bevara en stark innovationskapacitet, i både utvecklade länder och tillväxtekonomier, för införande av ren och hållbar energiteknik. 44. Europaparlamentet påminner om den katalytiska roll som digital teknik kan spela i omvandlingen av energisystemet. Parlamentet understryker vikten av att utveckla energilagringstekniker som kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen inom energisektorn och sektorerna för uppvärmning och kylning av hushåll.

61 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/53 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet understryker vikten av att öka antalet kvalificerade arbetstagare som är verksamma inom branschen och av att främja kunskap och bästa praxis för att stimulera skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen, och samtidigt stödja arbetskraftens övergång vid behov. 46. Europaparlamentet efterlyser en bättre användning av teknik, t.ex. rymdsatelliter, för korrekt insamling av uppgifter om utsläpp, temperatur och klimatförändringar. Parlamentet pekar i synnerhet på Copernicusprogrammets bidrag. Parlamentet efterlyser också ett öppet samarbete och informationsutbyte mellan länder och att uppgifter görs tillgängliga för forskarsamhället. Icke-statliga aktörers roll 47. Europaparlamentet vill lyfta fram de åtgärder som vidtas av allt fler icke-statliga aktörer för utfasning av fossila bränslen och för att öka motståndskraften mot klimatförändringarna. Parlamentet betonar därför vikten av en strukturerad och konstruktiv dialog mellan regeringar, näringsliv, inklusive små och medelstora företag, städer, regioner, internationella organisationer, det civila samhället och akademiska institutioner, samt att dessa måste få delta i planeringen och genomförandet av klimatåtgärder för att mobilisera kraftfulla globala insatser för koldioxidsnåla och motståndskraftiga samhällen. Parlamentet ser positivt på att det upprättas en agenda för globala klimatåtgärder, som bygger vidare på åtgärdsagendan Lima Paris och omfattar 70 initiativ från många aktörer i olika sektorer. 48. Europaparlamentet betonar att Nazca (icke-statliga aktörers forum för klimatåtgärder) bör integreras fullt ut i UNFCCC-ramen. Parlamentet noterar att lokala och regionala myndigheter utgör de största bidragsgivarna till åtgärdsagendan Lima Paris och till Nazca, och att de redan visat sitt engagemang vad gäller att nå resultat i fråga om Parisavtalets genomförande både när det gäller begränsning och anpassning, genom att säkerställa horisontell samordning och integrering av klimatförändringspolitiken, varvid lokalsamhällen och medborgare ges makt och processer för samhällsförändring och innovation främjas, framför allt genom initiativ såsom det globala borgmästaravtalet och samförståndsavtalet Under 2 MOU. 49. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att arbeta med det civila samhällets alla aktörer (institutioner, den privata sektorn, icke-statliga organisationer och närsamhället) för att utveckla minskningsinitiativ inom centrala sektorer (energi, teknik, stadsbyggnad, transport), liksom initiativ för anpassning och motståndskraft, i syfte att svara på anpassningsproblemen, framför allt i fråga om tillgång till vatten, livsmedelstrygghet och riskförebyggande. Parlamentet uppmanar alla myndigheter och aktörer inom det civila samhället att stödja och stärka denna åtgärdsagenda. 50. Europaparlamentet anser att det är viktigt att garantera att legitim lobbyverksamhet i samband med förhandlingarna om det kommande COP 22 präglas av maximal insyn och att alla berörda och officiellt erkända intressenter får lika tillgång till all erforderlig information. 51. Europaparlamentet påminner parterna och även FN om att individuella åtgärder är lika viktiga som regeringars och institutioners agerande. Parlamentet efterlyser därför kampanjinsatser och åtgärder för att upplysa och informera allmänheten om de små och stora steg som kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer. Klimattålighet genom anpassning 52. Europaparlamentet betonar att alla länder oundvikligen måste vidta anpassningsåtgärder om de ska kunna minimera de negativa effekterna och fullt ut utnyttja möjligheterna till en klimattålig tillväxt och hållbar utveckling. Parlamentet kräver att långsiktiga anpassningsmål ska fastställas i enlighet med detta. Parlamentet erinrar om att utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, har bidragit minst till klimatförändringarna, samtidigt som de är de mest utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter och har den minsta anpassningskapaciteten. 53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s strategi för klimatanpassning, som antogs Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett rättsligt bindande instrument ifall de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna anses vara otillräckliga.

62 C 215/54 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet understryker de allvarliga negativa och ofta oåterkalleliga konsekvenserna av uteblivna åtgärder med tanke på att klimatförändringar påverkar alla regioner i världen på olika men högst skadliga sätt som leder till migrationsströmmar och förlust av människoliv samt ekonomiska, miljömässiga och sociala förluster. Parlamentet betonar att en samlad global politisk och ekonomisk påtryckning till förmån för innovationsverksamhet i teknik för ren och förnybar energi samt energieffektivitet är avgörande för att vi ska uppnå våra klimatmål och för att tillväxten ska främjas. 55. Europaparlamentet kräver att problematiken med klimatflyktingar och dess omfattning, som en följd av klimatkatastrofer orsakade av den globala uppvärmningen, tas på allvar. Parlamentet noterar med oro att 166 miljoner människor tvingades lämna sina hem på grund av översvämningar, stormar, jordbävningar eller andra katastrofer mellan 2008 och En klimatrelaterad utveckling i delar av Afrika och Mellanöstern kan bidra till politisk instabilitet, ekonomiska påfrestningar och en upptrappning av flyktingkrisen i Medelhavsområdet. 56. Europaparlamentet välkomnar insatserna från den internationella Warszawamekanismen för förlust och skada, som ska ses över vid COP 22. Parlamentet uppmanar mekanismen att fortsätta att stärka förståelsen av, och expertisen om, hur klimatförändringarnas effekter påverkar mönstren för migration, tvångsförflyttning och människors rörlighet, och att främja tillämpningen av sådan förståelse och expertis. 57. Europaparlamentet uppmanar EU och alla andra länder att ta itu med människorättsdimensionen och de sociala konsekvenserna av klimatförändringarna, säkerställa skyddet för och främjandet av mänskliga rättigheter och solidaritet och ge stöd åt fattigare länder vilkas kapacitet belastas av klimatförändringarnas effekter. Stöd till utvecklingsländer 58. Europaparlamentet betonar hur viktig utvecklingsländernas roll också är för att uppnå målen i Parisavtalet och att dessa länder behöver hjälp att genomföra sina klimatplaner, genom att fullt ut utnyttja synergierna med de relativa målen för hållbar utveckling mellan de vidtagna klimatåtgärderna, handlingsplanen från Addis Abeba och 2030-agendan. 59. Europaparlamentet betonar behovet av att främja allmän tillgång till hållbar energi i utvecklingsländer, i synnerhet i Afrika, genom en förstärkt utbyggnad av förnybar energi. Afrika har tillgång till enorma naturresurser som kan garantera kontinenten energitrygghet. Parlamentet betonar att en del av Europas energi så småningom skulle kunna komma från Afrika om elsammanlänkningar upprättas på ett effektivt sätt. 60. Europaparlamentet betonar att EU har den erfarenhet, kapacitet och globala räckvidd som krävs för att leda skapandet av den smartare, renare och mer motståndskraftiga infrastruktur som behövs för att klara av den globala övergång som Parisavtalet uppmuntrar till. Parlamentet uppmanar EU att stödja utvecklingsländernas ansträngningar i övergången till koldioxidsnåla samhällen som är mer inkluderande, socialt och miljömässigt hållbara, välmående och trygga. Klimatfinansiering 61. Europaparlamentet konstaterar att det behövs ytterligare insatser för att se till att målet på 100 miljarder US-dollar i klimatfinansiering uppnås senast 2020 och välkomnar att det fortsätts fram till Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och samtliga parter som kan att fullgöra sina skyldigheter att tillhandahålla klimatfinansiering i syfte att stödja större insatser för minskade växthusgasutsläpp och anpassning till klimatförändringarnas effekter med tanke på hur omfattande och brådskande denna utmaning är. Parlamentet erkänner att det för en minimering av de farliga klimateffekterna kommer att krävas avsevärt större koldioxidsnåla, klimattåliga investeringar och insatser för att fasa ut bidragen till fossila bränslen. Parlamentet understryker betydelsen av att stimulera bredare finansiella flöden genom koldioxidprissättning och offentlig-privata partnerskap. 62. Europaparlamentet efterlyser konkreta EU-åtaganden och internationella åtaganden om att tillgängliggöra ytterligare källor till klimatfinansiering, bland annat genom att en skatt på finansiella transaktioner införs, att en del utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem för perioden avsätts för ändamålet och att intäkter från EU-åtgärder och internationella åtgärder mot luftfartens och sjöfartens utsläpp anslås till internationell klimatfinansiering och till den gröna klimatfonden, bland annat till projekt för teknisk innovation.

63 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/55 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet välkomnar Parisavtalets åtagande att göra alla finansiella flöden förenliga med låga växthusgasutsläpp och klimattålig utveckling. Parlamentet anser att detta fordrar att EU utan dröjsmål tar itu med de finansiella flödena till fossila bränslen och infrastruktur som leder till höga koldioxidutsläpp. 64. Europaparlamentet ser fram emot en positiv dialog där man hittar sätt att öka de finansiella resurserna och stödja ökade begränsningar av klimatförändringarna från alla parter. Parlamentet påpekar att alla parter, donatorer och mottagare bär ett ansvar att samarbeta för att öka stödet och göra det mer tillgängligt och effektivt. 65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en heltäckande bedömning av Parisavtalets möjliga konsekvenser för EU:s budget och att utarbeta en för ändamålet avsedd automatisk finansieringsmekanism på EU-nivå, som ger ytterligare och lämpligt stöd i riktning mot EU:s rättvisa andel av uppnåendet av det globala klimatfinansieringsmålet på 100 miljarder US-dollar. 66. Europaparlamentet efterlyser en prissättning av koldioxid på bred basis som ett globalt tillämpligt instrument för att hantera utsläpp, samt att intäkter, dels från utsläppshandel, dels från koldioxidprissättning av bränslen som används vid internationella transporter, anslås till klimatrelaterade investeringar. Parlamentet vill dessutom att jordbruksstödet delvis används för att garantera investeringar i produktion och användning av förnybar energi på jordbruken. Parlamentet framhåller vikten av att mobilisera kapital från den privata sektorn och få till stånd nödvändiga investeringar i koldioxidsnål teknik. Parlamentet vill att myndigheter och offentliga och privata finansinstitut, bland dem banker, pensionsfonder och försäkringsföretag, på bred front ska gå in för att anpassa sin praxis för utlåning och investering med målet om att uppvärmningen ska begränsas till under 2 o C, samt för att avveckla investeringar i fossila bränslen, bland annat genom att frångå exportkrediter för sådana investeringar. Parlamentet efterfrågar särskilda offentliga garantier till förmån för gröna investeringar, tillsammans med märken och skatteförmåner för gröna investeringsfonder, samt utfärdande av gröna obligationer. 67. Europaparlamentet understryker vikten av att utbyta praxis om integrations- och hållbarhetsfrågor i de finansiella sektorerna, både internationellt och på europeisk nivå, och vill att märkning av finansiella produkter övervägs, som genomförs via en bedömning av och rapport om produktens exponering mot klimatrelaterade risker samt dess bidrag till övergången till ett koldioxidsnålt samhälle, så att investerare kan ges tillförlitlig och kortfattad information om utomfinansiella frågor. Klimatdiplomati 68. Europaparlamentet välkomnar EU:s fortsatta fokus på klimatdiplomati, som är mycket viktigt för att höja klimatåtgärdernas profil i partnerländer och inför världsopinionen. Parlamentet understryker att EU, dess medlemsstater och Europeiska utrikestjänsten har en enorm utrikespolitisk kapacitet och måste visa ledarskap i klimatforum. Parlamentet betonar att ambitiösa och brådskande klimatåtgärder samt genomförandet av åtagandena från COP 21 måste förbli en av EU:s prioriteringar i dess bilaterala och biregionala högnivådialoger med partnerländer, G7, G20, FN och andra internationella forum. 69. Europaparlamentet uppmanar EU att inrikta sin klimatdiplomati på att se till att man skapar en robust struktur för Parisavtalet. Europaparlamentet 70. Europaparlamentet åtar sig att ratificera Parisavtalet så fort som möjligt, att använda sin internationella roll och sitt medlemskap i internationella parlamentariska nätverk för att konsekvent sträva efter framsteg mot en snabb ratificering och ett snabbt genomförande av Parisavtalet. 71. Europaparlamentet anser att eftersom parlamentet måste godkänna alla internationella överenskommelser måste parlamentet vara väl integrerat i EU:s delegation. Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten i Marrakech och att få garantier för tillgång till alla förberedande dokument från och med att förhandlingarna inleds.

64 C 215/56 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 o o o 72. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och sekretariatet för UNFCCC, med en begäran om att resolutionen ska spridas till alla parter i konventionen som inte är medlemmar i EU.

65 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/57 P8_TA(2016)0384 Genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (förordning (EG) nr 1935/2004) (2015/2259(INI)) (2018/C 215/11) Torsdagen den 6 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/ EEG ( 1 ), med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2023/2006 av den 22 december 2006 om god tillverkningssed när det gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel ( 2 ), med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel ( 3 ), med beaktande av den bedömning som gjordes av Europaparlamentets utredningstjänst i maj 2016 av genomförandet på EU-nivå av förordning (EG) nr 1935/2004 om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel ( 4 ), med beaktande av resultaten från seminariet om material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och hur livsmedelssäkerheten och teknisk innovation kan säkerställas i framtiden, som hölls den 26 januari 2016 i Europaparlamentet ( 5 ), med beaktande av kommissionens lägesöversikt över blandningars toxicitet ( 6 ), med beaktande av kommissionens meddelande till rådet Kombinationseffekter av kemikalier Kemikalieblandningar (COM(2012)0252), med beaktande av de slutsatser som antogs av rådet (miljö) den 22 december 2009 om kombinationseffekter av kemikalier ( 7 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 Att leva gott inom planetens gränser ( 8 ), där det bland annat framhålls att EU bör hantera kombinationseffekter av kemikalier och den oro som rör hormonstörande ämnen i all relevant unionslagstiftning, med beaktande av en bedömning av rapporten State of the science of endocrine disrupting chemicals 2012, framställd för Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) och Världshälsoorganisationen (WHO) ( 9 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och ( 1 ) EUT L 338, , s. 4. ( 2 ) EUT L 384, , s. 75. ( 3 ) EUT L 12, , s. 1. ( 4 ) PE ( 5 ) PE ( 6 ) Kortenkamp ( 7 ) ( 8 ) EU:s sjunde miljöhandlingsprogram: EUT L 354, , s. 171, LEX:32013D1386 ( 9 )

66 C 215/58 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/ EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG ( 1 ) (Reachförordningen), med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0237/2016), och av följande skäl: A. I förordning (EG) nr 1935/2004 (ramförordningen) fastställs allmänna säkerhetskrav för alla material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att säkerställa att ämnen inte överförs till livsmedlet i sådana mängder att de utgör en risk för människors hälsa, medför en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning eller försämrar dess organoleptiska egenskaper. B. I bilaga I till ramförordningen förtecknas 17 material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kan omfattas av särskilda åtgärder. C. Endast fyra av 17 material omfattas av särskilda EU-åtgärder: plast (inklusive återvunnen plast), keramik, cellulosaregenerat och aktiva och intelligenta material. D. Det finns ett stort behov av en översyn av vissa specifika EU-åtgärder, särskilt rådets direktiv 84/500/EEG om keramiska produkter. E. För övriga 13 material som förtecknas i bilaga I har medlemsstaterna fortfarande möjlighet att anta nationella bestämmelser. F. Många medlemsstater har redan infört eller arbetar för närvarande med olika åtgärder för övriga material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. För de nationella åtgärderna fungerar inte principen om ömsesidigt erkännande, och en välfungerande inre marknad samt ett starkt hälsoskydd, något som föreskrivs i ramförordningen och fördragen, kan därför inte säkerställas. G. Material som inte regleras av särskilda EU-åtgärder kan utgöra en risk för folkhälsan och leda till förlorat konsumentförtroende, osäkerhet om rättsläget och ökade efterlevnadskostnader för operatörer kostnader som ofta förs över på konsumenterna längre ner i försörjningskedjan och därmed hindras konkurrenskraft och innovation. Enligt den bedömning som gjordes av Europaparlamentets utredningstjänst i maj 2016 finns det en bred enighet mellan alla relevanta intressenter om att bristen på enhetliga åtgärder är skadlig för folkhälsan, miljöskyddet och den interna marknadens smidiga funktion. H. Principerna om bättre lagstiftning bör inte försena någon åtgärd som syftar till att avvärja eller minska potentiellt allvarliga eller oåterkalleliga konsekvenser för människors hälsa och/eller miljön, såsom krävs enligt försiktighetsprincipen i EU-fördragen. I. Hormonstörande ämnen och genotoxiska ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är särskilt problematiska för både folkhälsan och miljön. Hormonstörande eller genotoxiska egenskaper kan för närvarande inte förutses på ett tillförlitligt sätt utifrån den kemiska sammansättningen, och därför bör biologiska tester uppmuntras som en frivillig förvarnande åtgärd för att garantera säkerheten hos kemiskt komplexa material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Forskning om utvecklingen av både analytiska och toxikologiska tester bör uppmuntras för att säkerställa robusta och kostnadseffektiva säkerhetsbedömningar av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel till gagn för konsumenterna, miljön och tillverkarna. J. Skadliga mikroorganismer (patogena eller förruttnelse) som kan finnas som föroreningar i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och de biocider som kan användas för att minska deras antal utgör också en risk för folkhälsan. ( 1 ) EUT L 396, , s. 1.

67 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/59 K. Vissa livsmedel kommer under lång tid i kontakt med mycket olika slags förpackningsmaterial. Torsdagen den 6 oktober 2016 L. Bättre samordning av alla bestämmelser som är viktiga för hanteringen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle kunna stärka skyddet av konsumenternas hälsa och minska den miljöpåverkan som material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och särskilt förpackningar, har. M. En bättre samordning av alla bestämmelser som påverkar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet Reachförordningen, skulle göra den cirkulära ekonomin effektivare. N. Särskilda åtgärder bör grunda sig på vetenskapliga belägg. Flera vetenskapliga olösta frågor kvarstår och det behövs därför mer forskning. O. Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) är nanoteknik och nanomaterial en ny teknisk utveckling och material avsett att komma i kontakt med livsmedel är en sektor där användningen av nanomaterial förekommer. Nanomaterialens särskilda egenskaper kan påverka deras toxikokinetiska och toxikologiska profiler, men det finns bara begränsad information tillgänglig när det gäller de här aspekterna. Det finns även osäkerheter som härrör från svårigheten att karakterisera, upptäcka och mäta nanomaterial i livsmedel och i biologiska matriser, samt från den begränsade tillgången till toxicitetsuppgifter och testmetoder. P. Hälso- och miljöriskanalyser på EU-nivå är för närvarande begränsade till analyser av enskilda ämnen och ignorerar villkoren i verkligheten med kombinerad och kumulativ exponering från olika vägar och produkttyper, även kallad cocktail- eller kombinationseffekt. Q. Enligt en rekommendation från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)/WHO (2009) ( 1 ) bör exponeringsanalyser omfatta såväl allmänheten som kritiska grupper som är sårbara eller förväntas utsättas för större exponering än allmänheten (t.ex. spädbarn och barn). R. Spårbarheten för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel bör säkerställas i alla stadier av leveranskedjan för att underlätta kontroller, återkallande av defekta produkter, konsumentinformation och fastställande av ansvar. S. Märkning är ett mycket direkt och effektivt redskap för att informera konsumenten om en produkts egenskaper. T. En övergripande strategi för ämnen i alla ekonomiska sektorer ger konsekvens i lagstiftningen och förutsebarhet för företagen. U. Utvecklingen av enhetliga testmetoder i EU för alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle bidra till ett starkare hälso- och miljöskydd i hela EU. V. Införandet av en säkerhetskontroll för färdigtillverkade produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle kunna vara en möjlighet att komplettera vissa särskilda åtgärder. Genomförande av EU-lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel framgångar och brister 1. Europaparlamentet bekräftar att ramförordningen utgör en solid rättslig grund och att förordningens mål fortfarande är relevanta. 2. Europaparlamentet understryker att stor vikt bör läggas vid att besluta om särskilda åtgärder för de 13 material som ännu inte regleras på EU-nivå, men att alla relevanta intressenter påpekar att det förekommer brister i genomförandet och upprätthållandet av befintlig lagstiftning. 3. Europaparlamentet ser fram emot den kommande översynen från kommissionens gemensamma forskningscentrum av de nationella bestämmelserna som medlemsstaterna antagit för icke-harmoniserade material. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda översynen som en utgångspunkt för utarbetandet av de åtgärder som krävs. ( 1 ) Recent developments in the risk assessment of chemicals in food and their potential impact on the safety assessment of substances used in food contact materials EFSA Journal 2016; 14(1):4357 [28 ff.]

68 C 215/60 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vid utarbetandet av de åtgärder som krävs ta hänsyn till Europaparlamentets utredningstjänsts studie och de nationella åtgärder som redan finns eller håller på att utarbetas. 5. Europaparlamentet påpekar att med tanke på förekomsten av de omnämnda materialen på EU:s marknad och den risk de utgör för folkhälsan och för att bevara den inre marknaden för både livsmedel och livsmedelsprodukter, bör kommissionen skyndsamt prioritera att utarbeta särskilda EU-åtgärder för papper och kartong, lack och beläggningar, metaller och legeringar samt bläck och lim. 6. Europaparlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid de material avsedda för kontakt med livsmedel, oavsett om de har direkt eller indirekt kontakt med livsmedel, som har högre risk för migration, till exempel material som omger vätskor och livsmedel med hög fetthalt samt material som är i kontakt med livsmedel under en lång tidsperiod. 7. Europaparlamentet anser att om ytterligare särskilda åtgärder vidtas på EU-nivå kan det uppmuntra företag att utveckla säkra material avsedda för livsmedel som kan återanvändas och återvinnas, vilket bidrar till EU:s satsning på en effektivare cirkulär ekonomi. En förutsättning för detta är bättre spårbarhet och utfasning av ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kan utgöra en risk för folkhälsan. 8. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att användningen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som framställts av återvunna produkter och genom återanvändning av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel inte får leda till ett högre antal föroreningar och/eller rester i slutprodukten. 9. Europaparlamentet är övertygat om att det mot bakgrund av EU:s fokus på en övergång till en cirkulär ekonomi bör utvecklas bättre synergieffekter mellan ramförordningen om material avsedda för kontakt med livsmedel och den cirkulära ekonomin, vilka bör omfatta särskilda åtgärder på EU-nivå för papper och kartong som återvinns. Parlamentet konstaterar att det finns en gräns för det antal gånger som återvunna produkter av papper och kartong kan återanvändas, och att det därför behövs en stabil tillförsel av nya träfiber. 10. Europaparlamentet stöder, med tanke på risken för migration av mineraloljor till livsmedel från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och produkter gjorda av papper och kartong, ytterligare forskning som ska förhindra sådan migration, i väntan på särskilda åtgärder och ett eventuellt förbud mot mineraloljor i bläck. 11. Europaparlamentet stöder höjningen av målen för materialåtervinning och återanvändning för alla material i kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (COM(2015)0596). Parlamentet påminner emellertid kommissionen om att målen för materialåtervinning och återanvändning måste åtföljas av lämpliga kontrollåtgärder för att garantera säkerheten hos material som kommer i kontakt med livsmedel. 12. Europaparlamentet betonar den svåra situationen för små och medelstora företag i produktionskedjan, eftersom de på grund av att det saknas lagstiftning inte kan få eller lämna information som garanterar att deras produkter är säkra. 13. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att medlemsstaterna involverar alla relevanta intressenter i processen när specifika säkerhetsåtgärder för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel föreslås. 14. Europaparlamentet inser att den rådande paradigmen för utvärdering av säkerheten hos material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är otillräcklig, eftersom det finns en allmän underskattning av den roll som dessa material spelar för förorening av livsmedel och en brist på information om människors exponering. Riskbedömning 15. Europaparlamentet är medvetet om den viktiga roll som Efsa spelar för riskbedömning av ämnen som används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som regleras av särskilda åtgärder. Riskbedömningen av ett särskilt ämne innebär kostnader och Efsa har begränsade resurser. Kommissionen uppmanas därför att öka finansieringsnivån för Efsa med tanke på det extra arbete som krävs med beaktande av det ökade behovet av riskanalyser enligt beskrivningen nedan. 16. Europaparlamentet uppmanar Efsa och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att i större utsträckning samarbeta och samordna arbetet för att effektivt utnyttja de befintliga medlen till att göra en omfattande bedömning.

69 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/61 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet erkänner att man för en korrekt bedömning av risken med material avsedda att komma i kontakt med livsmedel måste ta hänsyn både till ämnen som används vid framställningen och beredningen och oavsiktligt tillförda ämnen, inbegripet orenheter från avsiktligt tillförda ämnen och övriga ämnen som uppstår till följd av kemiska reaktioner. Därför måste utgångsämnen tydligt anges till Efsa och till de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet betonar också vikten av samarbete mellan vetenskapliga organ/laboratorier, och välkomnar Efsas avsikt att lägga större fokus på färdiga material och produkter och tillverkningsprocesser snarare än på de ämnen som används. 18. Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare vetenskapliga undersökningar om oavsiktligt tillförda ämnen, eftersom deras identitet och struktur, särskilt i plast, till skillnad från kända farliga ämnen ofta är okänd. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över beläggen för i) nuvarande antaganden som har gjorts om ämnens migration genom funktionella hinder ii) tröskelkoncentrationen på 10 ppb för migrerande ämnen i livsmedel som används av vissa företag och behöriga myndigheter för att avgöra vilka kemikalier som måste riskanalyseras iii) hur stor utsträckning funktionella hinder blir mindre effektiva under långa förvaringsperioder, eftersom de bara kan sakta ner migrationen iv) nuvarande antagande om molekylstorlek som påverkar den kemiska absorptionen genom tarmen. 20. Europaparlamentet uppmanar Efsa och kommissionen att utvidga begreppet sårbara grupper till att även omfatta gravida och ammande kvinnor samt att inkludera de potentiella effekterna av exponering för små doser och icke-monotona dosresponser i riskbedömningskriterierna. 21. Europaparlamentet beklagar att Efsa i sitt nuvarande riskbedömningsförfarande inte beaktar den s.k. cocktaileffekten eller effekten av upprepad, ackumulerad och samverkande exponering för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel samt andra källor, vilket kan orsaka negativa effekter om halterna av de enskilda substanserna i blandningen är låga, och uppmanar med kraft Efsa att göra det fortsättningsvis. Parlamentet uppmanar också med kraft kommissionen att beakta detta, också under en lång tidsperiod, vid fastställandet av migrationsgränser som anses säkra för människors hälsa. 22. Europaparlamentet efterlyser ytterligare vetenskapliga undersökningar om samverkan av olika kemikalier. 23. Europaparlamentet beklagar att Efsa ännu inte har tagit hänsyn till att det kan förekomma skadliga mikroorganismer i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och uppmanar därför Efsas panel för biologiska faror att undersöka frågan om mikroorganismer i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel genom att avge ett yttrande över frågan. 24. Europaparlamentet framhåller att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 528/2012 ( 1 ) (förordningen om biocidprodukter) då biocider kan förekomma i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att hålla ytan fri från mikrobiell kontaminering (desinfektionsmedel) och ha en konserverande effekt på livsmedlet (konserveringsmedel). Olika typer av biocider i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel omfattas dock av olika rättsliga regelverk beroende på vilken typ av biocid det handlar om och riskbedömningen måste genomföras av Echa eller Efsa, eller båda byråerna. 25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa samstämmigheten mellan de olika lagstiftningarna som reglerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och biocidprodukter samt att klargöra Echas och Efsas roller i detta avseende. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta en harmoniserad och konsoliderad metod för övergripande bedömning och godkännande av ämnen som används som biocider i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, i syfte att förhindra överlappning, oklarheter i lagstiftningen och dubbelarbete. 26. Europaparlamentet uppmanar Efsa att ta hänsyn till att livsmedelsproduktionsanläggningar utpekades av vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) 2009 som kritiska områden där bakterier som är resistenta mot både antibiotika och biocider utvecklas. Därför kan material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som innehåller biocider bidra till förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos människor. ( 1 ) EUT L 167, , s. 1.

70 C 215/62 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet understryker att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel utgör en stor källa till människors exponering för kemikalier med farliga egenskaper, däribland perfluorerade föreningar och hormonstörande kemikalier som t.ex. ftalater och bisfenoler, som har kopplats till kroniska sjukdomar samt reproduktiva hälsoproblem, ämnesomsättningsrubbningar, allergier och störningar i nervsystemet. Migration av sådana kemikalier i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är särskilt bekymmersam på grund av att det finns en risk för att de orsakar skada även vid extremt låga doser. 28. Europaparlamentet noterar med oro de ökade hälsoeffekterna som ämnen som används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel kan ha på spädbarn och små barn. 29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda klyftan mellan Reach och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel vad gäller säkerhetsbedömningen genom att ålägga företag att utföra säkerhetsbedömningar av hälsoeffekterna av att utsättas för kemikalier som används i material som kommer i kontakt med livsmedel under produktion, användning och distribution. Detta bör klargöras i förordning (EG) nr 1935/ Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa större samstämmighet mellan Reach och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, särskilt vad gäller ämnen som i Reach klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (kategorierna 1A, 1B och 2) eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter och säkerställa att skadliga ämnen som enligt Reach ska fasas ut också fasas ut i material avsedda att komma kontakt med livsmedel. För att all fara för folkhälsan ska kunna uteslutas måste kommissionen regelbundet informera och uppdatera parlamentet och rådet om vissa potentiellt skadliga ämnen (såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, bioackumulerande kemikalier eller vissa kategorier av hormonstörande kemikalier) som ska förbjudas eller fasas ut enligt Reach eller annan lagstiftning fortfarande används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Kommissionen uppmanas att överväga att inkludera bisfenol A (BPA) bland de ämnen som klassificeras som ämnen som inger mycket stora betänkligheter. 31. Europaparlamentet noterar att kommissionen den 15 juni 2016 offentliggjorde vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper hos verksamma ämnen som används i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Parlamentet betonar dock att det behövs övergripande kriterier för alla produkter, även material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram sådana kriterier. När kriterierna har trätt i kraft bör de beaktas i riskbedömningsförfarandet för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 32. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i enlighet med Efsas senaste yttrande äntligen har tillkännagett sin plan att införa en migrationsgräns på 0,05 mg/kg för bisfenol A för plastförpackningar och plastbehållare samt för lack och beläggningar som används i metallbehållare. Många av Efsas omprövningar under det senaste årtiondet har inte effektivt tagit upp alla problem när det gäller hälsa och Efsa kommer 2017 att ompröva ( 1 ) faran med bisfenol A på nytt, efter offentliggörandet av en rapport som aktualiserar att nuvarande tolerabelt dagligt intag (TDI) inte skyddar foster eller spädbarn mot effekterna av bisfenol A på immunsystemet. Parlamentet rekommenderar att konsumenterna ska rådas att minska sin exponering för bisfenol A från livsmedel eller andra källor och kräver ett förbud mot bisfenol A i alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 33. Europaparlamentet bekräftar, på grundval av 2015 års forsknings- och politikrapport från kommissionens gemensamma forskningscentrum, att tungmetaller migrerar in i livsmedel. Parlamentet förstår att kommissionen ser över gränserna för bly och kadmium i rådets direktiv 84/500/EEG om keramiska produkter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om lägre gränser för utsläpp av kadmium och bly och beklagar att översynen av direktiv 84/500/EEG ännu inte har diskuterats i parlamentet och rådet. 34. Europaparlamentet stöder forsknings- och innovationsinitiativ som syftar till att utveckla nya ämnen för användning i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, som är bevisat säkra för människors hälsa. Parlamentet betonar dock att för närvarande bör säkrare alternativ inte innehålla bisfenol S som ersättning för bisfenol A, eftersom bisfenol S kan ha en toxikologisk profil som liknar bisfenol A ( 2 ). ( 1 ) ( 2 ) Kommittén för socioekonomisk analys, Opinion on an Annex XV dossier proposing restrictions on Bisphenol A. s

71 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/63 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet stöder i synnerhet ytterligare forskning om nanomaterial då det fortfarande råder tvivel kring deras effekter och migration och deras påverkan på människors hälsa. Parlamentet anser därför att nanomaterial bör bli föremål för en godkännandebedömning för användning inte enbart i plastmaterial utan även i alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och inte endast bör bedömas i bulk. 36. Europaparlamentet betonar att marknadshinder, och i synnerhet framställningar om godkännande i enlighet med olika nationella bestämmelser, leder till att möjligheter att förbättra livsmedelssäkerheten genom innovationer går förlorade. Spårbarhet 37. Europaparlamentet anser att en förklaring om överensstämmelse kan vara ett effektivt verktyg för att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska överensstämma med relevanta regler. Parlamentet rekommenderar att alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, både harmoniserade och icke-harmoniserade, åtföljs av en förklaring om överensstämmelse och relevant dokumentation, vilket är fallet i dag med de material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, för vilka särskilda åtgärder har antagits. Villkoren för användning bör avspeglas bättre i relevanta förklaringar om överensstämmelse. 38. Europaparlamentet beklagar dock att även om förklaringarna om överensstämmelse är obligatoriska är de inte alltid tillgängliga för kontroll av efterlevnaden, och att när de är tillgängliga är kvaliteten inte alltid tillräckligt hög för att de ska vara en tillförlitlig källa till dokumentation för överensstämmelse. 39. Europaparlamentet kräver att spårbarheten och överensstämmelsen för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som importeras från tredjeländer ska öka genom krav på korrekta och fullständiga identifikationshandlingar och förklaringar om överensstämmelse. Importerade material avsedda att komma i kontakt med livsmedel måste uppfylla EU:s normer för att skydda folkhälsan och säkerställa lojal konkurrens. 40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa obligatorisk märkning av avsiktlig förekomst av nanomaterial i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att införa obligatorisk märkning av innehållet i materialen avsedda för att komma i kontakt med livsmedel som används för ekologiska produkter och produkter som är avsedda för kritiska grupper. Överensstämmelse, upprätthållande och kontroller 41. Europaparlamentet uttrycker oro över att upprätthållandet av lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel varierar så stort inom EU. Parlamentet framhåller vikten av att utarbeta EU-riktlinjer för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, vilket skulle underlätta ett harmoniserat och enhetligt genomförande och bättre kontroll av efterlevnaden i medlemsstaterna. Parlamentet understryker därför vikten av informationsutbyte mellan medlemsstater. Parlamentet anser att andra icke-rättsliga alternativ, såsom självbedömning inom näringslivet, bör komplettera åtgärder för att förbättra efterlevnaden av ramförordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 42. Europaparlamentet anser att det går att skapa en enhetlig hög skyddsnivå för människors hälsa genom ytterligare harmonisering av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 43. Europaparlamentet rekommenderar att man inför gemensamma EU-normer för analytisk prövning av vissa material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att företag och behöriga myndigheter i hela EU ska göra undersökningar med samma metoder. Parlamentet noterar att införandet av enhetliga testmetoder skulle garantera att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel behandlas lika på hela den inre marknaden, och på så sätt säkerställa förbättrade övervakningsstandarder och högre skyddsnivåer. 44. Europaparlamentet betonar att det är varje medlemsstats ansvar att kontrollera företag som producerar eller importerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det är dock beklagligt att vissa medlemsstater inte kräver av företag att de registrerar sin företagsverksamhet och därmed ger sådana företag möjlighet att kringgå överensstämmelsekontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de medlemsstater som inte redan har gjort detta ålägger alla företag som producerar eller importerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel att officiellt registrera sin företagsverksamhet i överensstämmelse med översynen av förordning (EG) nr 882/2004. Parlamentet är medvetet om att det i ett flertal medlemsstater finns lämpliga registreringsmekanismer som kan fungera som exempel på bästa praxis. 45. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra officiella kontroller oftare och mer effektivt på grundval av risken för brist på efterlevnad samt de befintliga hälsoriskerna, samtidigt som hänsyn tas till mängden livsmedel, målkonsumenten och den tid det har varit i kontakt med materialet samt typen av material, temperatur och eventuella andra relevanta faktorer.

72 C 215/64 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet vidhåller att medlemsstaterna måste se till att de har nödvändig utbildad personal och utrustning för att genomföra enhetliga, kraftfulla och systematiska kontroller samt ett system av avskräckande påföljder vid brist på efterlevnad, i överensstämmelse med översynen av förordning (EG) nr 882/ Europaparlamentet efterlyser bättre samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen om systemet för snabb varning för livsmedel och foder, så att folkhälsorisker kan hanteras snabbt och effektivt. 48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka möjligheten med en säkerhetskontroll för färdigtillverkade produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel eller andra godkännandeförfaranden för produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 49. Europaparlamentet välkomnar kommissionens plattform Bättre utbildning för säkrare livsmedel. Parlamentet föreslår att plattformen utökas ytterligare. o o o 50. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

73 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/65 P8_TA(2016)0385 Årsrapport 2014 om kontroll av unionsrättens tillämpning Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014 (2015/2326(INI)) (2018/C 215/12) Torsdagen den 6 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den 32:a årsrapporten om kontroll av unionsrättens tillämpning 2014 (COM(2015)0329), med beaktande av kommissionens utvärderingsrapport för projektet EU Pilot (COM(2010)0070), med beaktande av kommissionens andra utvärderingsrapport för EU Pilot-projektet (COM(2011)0930), med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2002 om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (COM(2002)0141), med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2012 Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning (COM(2012)0154), med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om 30:e och 31:a årsrapporterna om kontrollen av EUrättens tillämpning ( ) ( 1 ), med beaktande av artiklarna 52 och i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar (A8-0262/2016), och av följande skäl: A. I artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs att kommissionens grundläggande roll är att vara fördragens väktare. B. Enligt artikel 6.1 i EU-fördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad EUstadgan om de grundläggande rättigheterna) samma rättsliga värde som fördragen, och den riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51.1 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna). C. Enligt artikel 258 första och andra styckena i EUF-fördraget ska kommissionen avge ett motiverat yttrande till en medlemsstat om kommissionen anser att den medlemsstaten har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen. Kommissionen får föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol om medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som kommissionen angett. D. Enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska parlamentet informeras om alla överträdelseförfaranden som baseras på formella underrättelser, men detta omfattar inte det informella EU Pilotförfarande som genomförs innan formella överträdelseförfaranden inleds. ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0322.

74 C 215/66 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 E. Kommissionen åberopar artikel 4.3 i EU-fördraget och principen om lojalt samarbete mellan unionen och medlemsstaterna för att fullgöra sin skyldighet gällande tystnadsplikt gentemot medlemsstaterna i EU Pilot-förfaranden. F. EU Pilot-förfaranden ska möjliggöra närmare och mer konsekvent samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna så att brott mot unionsrätten, om möjligt, kan lösas på ett tidigare stadium utan att man behöver ta till formella överträdelseförfaranden. G mottog kommissionen klagomål om eventuella överträdelser av unionsrätten, och de medlemsstater som var föremål för flest klagomål var Spanien (553), Italien (475) och Tyskland (276). H inledde kommissionen 893 nya överträdelseförfaranden, där Grekland (89), Italien (89) och Spanien (86) var de medlemsstater som det största antalet öppna ärenden gällde. I. I artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att rätten till god förvaltning innebär att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av institutionerna, och i artikel 298 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter. 1. Europaparlamentet påminner om att kommissionen, enligt artikel 17 i EU-fördraget, är ansvarig för att säkerställa tillämpningen av unionsrätten, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 6.1 i EU-fördraget), vars bestämmelser riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten. 2. Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, men påpekar att detta inte fråntar EU-institutionerna skyldigheten att respektera primär unionsrätt när de producerar sekundär unionsrätt. 3. Europaparlamentet betonar kommissionens väsentliga roll i att övervaka unionsrättens tillämpning och lägga fram sin årsrapport för parlamentet och rådet. Kommissionen uppmanas att fortsatt ha en aktiv funktion när det gäller att ta fram olika verktyg för att förbättra genomförandet, upprätthållandet och efterlevnaden av unionsrätten i medlemsstaterna, samt att, utöver uppgifterna om genomförandet av EU-direktiv, tillhandahålla uppgifter om genomförandet av EU-förordningar i sin nästa årsrapport. 4. Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, och betonar att medlemsstaterna vid genomförande av EU-lagstiftning även fullt ut måste respektera de grundläggande värdena och rättigheterna enligt fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om att kontrollen och utvärderingen av unionsrättens tillämpning är kommissionens ansvar, och uppmanar i detta avseende ännu en gång medlemsstaterna att systematiskt använda jämförelsetabeller, men påpekar samtidigt att detta inte fråntar EU-institutionerna skyldigheten att respektera primär unionsrätt när de producerar sekundär unionsrätt. Det är viktigt att parlamentet utnyttjar genomföranderapporterna om sektorsspecifik lagstiftning. 5. Europaparlamentet framhåller att parlamentet också fyller en mycket viktig funktion i detta avseende genom att politiskt granska kommissionens upprätthållandeåtgärder och årsrapporterna om kontroll av unionsrättens tillämpning samt anta sina resolutioner i relevanta frågor. Parlamentet anser att det skulle kunna bidra ytterligare till att EU:s lagstiftning införlivas i tid och korrekt genom att via på förhand upprättade kanaler till de nationella parlamenten dela med sig av sina sakkunskaper om beslutsfattandet i lagstiftningsarbetet. 6. Europaparlamentet konstaterar att ett snabbt och korrekt införlivande av unionsrätten med nationell lagstiftning och ett tydligt inhemskt regelverk bör vara en prioritet för medlemsstaterna för att undvika överträdelser av unionsrätten och samtidigt ge enskilda och företag de fördelar som en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten är avsedd att medföra. 7. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda aktörer spelar i utarbetandet av lagstiftning och i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av unionsrätten. Parlamentet noterar kommissionens erkännande av de berörda aktörernas roll genom att 2014 införa nya verktyg som underlättar denna process. Parlamentet uppmuntrar berörda aktörer att vara fortsatt vaksamma i detta avseende.

75 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/67 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet framhåller att ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet uppskattar den vikt som man i kommissionens årsrapport tillmäter de framställningar som lämnas in av medborgare, företag och det civila samhällets organisationer, genom utövande av denna grundläggande rättighet enligt Lissabonfördraget, vilken utgör ett viktigt inslag i det europeiska medborgarskapet och ett viktigt alternativ när det gäller att kontrollera unionsrättens tillämpning och identifiera eventuella kryphål i den genom att medborgarna direkt ger uttryck för sina synpunkter och erfarenheter, detta utöver val och folkomröstningar, som kvarstår som medborgarnas främsta demokratiska uttryckssätt. 9. Europaparlamentet anser att orealistiska tidsfrister för genomförande av lagstiftning kan leda till en oförmåga till efterlevnad hos medlemsstaterna, vilket medför ett underförstått godkännande av en fördröjd tillämpning. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att enas om ändamålsenligare tidsplaner för genomförande av förordningar och direktiv, med beaktande av nödvändiga gransknings- och samrådsperioder. Kommissionen bör presentera rapporter, granskningar och reviderad lagstiftning inom de tidsfrister som överenskommits med medlagstiftarna och enligt det som fastställts i relevant lagstiftning. 10. Europaparlamentet välkomnar att det nya interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning innehåller bestämmelser som syftar till att förbättra genomförandet och tillämpningen av unionsrätten och uppmuntra ett mer strukturerat samarbete i detta avseende. Parlamentet ställer sig bakom att man i nämnda avtal efterlyser sätt att bättre identifiera nationella åtgärder som inte har någon direkt koppling till unionslagstiftningen (nationell överreglering). Det är viktigt att införlivandet stärks och att medlemsstaterna anmäler och klart och tydligt anger nationella åtgärder som införs som tillägg till EU-direktiv. Parlamentet understryker att medlemsstaterna, när de tillämpar unionslagstiftningen, bör undvika att lägga till onödiga bördor utöver unionslagstiftningen, eftersom detta leder till missuppfattningar om EU:s lagstiftningsverksamhet och ökar den omotiverade EU-skepsisen bland medborgarna. Detta påverkar dock inte på något sätt medlemsstaternas rätt att på nationell nivå införa social- och miljöpolitiska normer som är strängare än de som man kommit överens om på EUnivå. 11. Europaparlamentet betonar att det bör spela en starkare roll i analysen av hur anslutningsländer och länder med associeringsavtal med Europeiska unionen efterlever unionsrätten. Parlamentet bör på lämpligt sätt hjälpa dessa länder genom kontinuerligt samarbete med deras nationella parlament rörande efterlevnad och tillämpning av unionsrätten. 12. Europaparlamentet anser att det bör utarbeta ordentliga betänkanden och inte bara resolutioner om alla kandidatländer som svar på de årliga lägesrapporter som offentliggörs av kommissionen, i syfte att ge alla berörda utskott en möjlighet att avge yttranden i relevanta frågor. Kommissionen bör fortsatt offentliggöra lägesrapporter för alla grannskapsländer som undertecknat associeringsavtal för att parlamentet ska kunna gå vidare med en ordentlig och systematisk bedömning av de framsteg som dessa länder gjort när det gäller genomförandet av EU:s regelverk med hänsyn till associeringsprocessen. 13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens 32:a årsrapport om kontroll av unionsrättens tillämpning, och noterar att miljö, transport, den inre marknaden och tjänster var de politikområden 2013 där flest överträdelseförfaranden fortfarande pågick Parlamentet noterar även att miljö, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, rörlighet och transport än en gång var de politikområden där flest nya överträdelseförfaranden inleddes år Kommissionen uppmuntras att säkerställa interinstitutionell öppenhet genom att ge parlamentet bättre insyn i ärenden som rör överträdelser av unionsrätten. 14. Europaparlamentet noterar att det i årsrapporten anges att antalet formella överträdelseförfaranden under de fem senaste åren har minskat, och att detta enligt kommissionen återspeglar den verkningsfulla strukturerade dialogen med medlemsstaterna via EU Pilot. Parlamentet anser emellertid att minskningen under de senaste åren, och den förväntade minskningen de kommande åren, främst beror på att det kommer allt färre nya lagstiftningsförslag från kommissionen. Parlamentet noterar också att kommissionen inte inleder EU Pilot-förfaranden när direktiv införlivats sent. 15. Europaparlamentet påminner om att denna efterhandsutvärdering inte fråntar kommissionen skyldigheten att utan fördröjningar och på ett ändamålsenligt sätt kontrollera unionsrättens tillämpning och genomförande, och konstaterar att parlamentet skulle kunna bistå i övervakningen av genomförandet av lagstiftningen genom sin granskning av kommissionen.

76 C 215/68 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet noterar att ökningen av antalet nya EU Pilot-ärenden under granskningsperioden och det minskade antalet öppna överträdelseärenden enligt årsrapporten visar att EU Pilot-systemet fungerar väl och har haft en positiv inverkan genom att främja effektivare upprätthållande av unionsrätten. Parlamentet upprepar dock att arbetet med att upprätthålla unionsrätten varken är tillräckligt insynsvänligt eller omfattas av någon verklig kontroll genom försorg av dem som klagar eller de berörda parterna, och beklagar att parlamentet fortfarande saknar tillfredsställande tillgång till information om EU Pilot-förfarandet och pågående ärenden, trots sina upprepade krav. I detta avseende uppmanas kommissionen att säkerställa bättre insyn när det gäller information om EU Pilot-förfarandet och om pågående ärenden. 17. Europaparlamentet anser att de ekonomiska påföljderna vid bristande efterlevnad av unionsrätten bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande samt ta hänsyn till återkommande underlåtelser på ett och samma område, och att medlemsstaterna lagstadgade rättigheter måste respekteras. 18. Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen grundar sig på rättsstatsprincipen, rättssäkerhet och lagstiftningens förutsebarhet. Därför måste det vara EU-medborgarnas rätt att vara de första att på ett tydligt, tillgängligt och insynsvänligt sätt i god tid (genom internet och på andra sätt) få veta huruvida det har antagits nationella lagar som införlivar unionsrätten, och i så fall vilka, samt vilka nationella myndigheter som ansvarar för att säkerställa att lagarna genomförs korrekt. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanlänka alla olika portaler, kontaktpunkter och informerande webbplatser till en enda ingång som ger medborgarna enkel tillgång till internetbaserade klagomålsformulär och användarvänlig information om överträdelseförfaranden. Kommissionen uppmanas dessutom att i sin nästa rapport om kontrollen inkludera närmare uppgifter om användningen av nämnda portaler. 20. Europaparlamentet påpekar att lojalt samarbete mellan kommissionen och parlamentet är en skyldighet som åligger dem båda. Parlamentet efterlyser därför en översyn av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen så att information om EU Pilot-förfaranden i form av (konfidentiella) dokument ska kunna översändas till det parlamentsutskott som har ansvar för tolkning och tillämpning av unionsrätten. 21. Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 15 januari 2013 ( 1 ) efterlyste antagande av en EUförordning om en europeisk förvaltningsprocesslag i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget, men att parlamentets begäran inte följdes upp av något kommissionsförslag, trots att resolutionen antagits med en överväldigande majoritet (572 röster för, 16 emot och 12 nedlagda röster). Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant ta del av parlamentets resolution på nytt i syfte att ta fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag. 22. Framför allt beklagar Europaparlamentet djupt att det inte gjorts någon uppföljning av dess begäran om bindande bestämmelser i form av en förordning som anger de olika aspekterna av ett överträdelseförfarande och skeendet innan ett sådant inleds, bland annat meddelanden, bindande tidsfrister, rätten att höras, skyldigheten att uppge skäl och varje persons rätt till tillgång till sin akt, så att medborgarnas rättigheter stärks och insyn garanteras. 23. Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att utskottet för rättsliga frågor har inrättat en ny arbetsgrupp för förvaltningsrätt, som har beslutat att utarbeta ett verkligt förslag till förordning om EU-förvaltningens administrativa förfaranden som en inspirationskälla för kommissionen, inte i syfte att ifrågasätta kommissionens initiativrätt, utan för att visa att en sådan förordning skulle vara både användbar och möjlig att anta. 24. Europaparlamentet anser att syftet med detta förslag till förordning inte är att ersätta befintlig EU-lagstiftning, utan snarare att komplettera denna där det finns luckor eller problem rörande tolkningen, och att ge ökad insyn, klarhet och konsekvens i tolkningen av befintliga bestämmelser, till gagn för allmänheten och näringslivet liksom för förvaltningen och dess personal. 25. Europaparlamentet uppmanar därför än en gång kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag med utgångspunkt i de initiativ som tagits av parlamentet i denna fråga. ( 1 ) EUT C 440, , s. 17.

77 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/69 Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet påminner om att alla EU-institutioner är bundna av fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, även när de agerar som medlemmar i grupper av internationella långivare (s.k. trojkor). 27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra efterlevnaden av unionsrätten till en verklig politisk prioritering som ska fullföljas i nära samarbete med parlamentet, som är skyldigt att a) hålla kommissionen politiskt ansvarig och b) som medlagstiftare se till att det självt är fullt informerat och därmed i stånd att ständigt förbättra sitt lagstiftningsarbete. 28. Europaparlamentet stöder inrättandet av en process inom parlamentet för att kontrollera unionsrättens tillämpning i medlemsstaterna där frågan om bristande efterlevnad kan analyseras på ett sätt som är landsspecifikt och tar hänsyn till att de berörda ständiga utskotten i Europaparlamentet kontrollerar unionsrättens tillämpning inom sina respektive behörighetsområden. 29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och de nationella parlamenten.

78 C 215/70 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0386 Utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (SYN-BTØ11-1) (D046173/ /2919(RSP)) (2018/C 215/13) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (SYN-BTØ11-1) (D046173/01, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG ( 1 ), särskilt artikel 18.1, med beaktande av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) av den 19 maj 2005 ( 2 ), med beaktande av Efsas yttrande av den 6 december 2012 ( 3 ) med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810, med beaktande av Efsas yttrande, som antogs den 6 december 2012 ( 4 ), med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810, med beaktande av Efsas yttrande av den 28 maj 2015 ( 5 ) med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ( 6 ), ( 1 ) EGT L 106, , s. 1. ( 2 ) Yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer; avseende en begäran från kommissionen som hänför sig till anmälan (referens C/ES/01/01) om utsläppande på marknaden av insekttolerant genetiskt modifierad majs 1507 för odling, foder, och industriell bearbetning, enligt del C i direktiv 2001/18/EG från Pioneer Hi-Bred International/Mycogen Seeds, EFSA Journal (2005) 181, ( 3 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3017. [98 ff.] doi: /j.efsa ( 4 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande som kompletterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen Bt11 och MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3016. [32 ff.] doi: /j.efsa ( 5 ) Efsas GMO-panel (Efsas panel för genetiskt modifierade organismer), Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen. EFSA Journal 2015; 13(7):4127, 31 ff. doi: /j.efsa ( 6 ) EUT L 55, , s. 13.

79 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/71 Torsdagen den 6 oktober 2016 med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L., linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare ( 1 ), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Anmälan (referens C/F/96/05.10) om utsättande på marknaden av genetiskt modifierad majs Bt11 lämnades in 1996 av Syngenta Seeds SAS (f.d. Novartis Seeds) (nedan kallad anmälaren) till den behöriga myndigheten i Frankrike enligt rådets direktiv 90/220/EEG ( 2 ). En uppdaterad anmälan lämnades in 2003 enligt direktiv 2001/18/EG. B. Det genetiskt modifierade event majs Bt11 uttrycker Cry1Ab-protein, som är ett Bt-protein (utvunnet från Bacillus thuringiensis subsp. Kurstaki) som ger skydd mot den europeiska majsmotten (Ostrinia nubilalis) och majsmotten Sesamia nonagrioides, och PAT-protein, som ger tolerans mot herbiciden glyfosinatammonium. C. Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i förordning (EG) nr 1107/ För ämnen som redan har godkänts gäller uteslutningskriteriet när godkännandet ska förnyas. Godkännandet för glufosinat löper ut Användningen av glufosinat bör därför i princip upphöra D. I enlighet med artikel 26c.2 i direktiv 2001/18/EG är odling av den genetiskt modifierade majs Bt11 förbjuden i följande områden: Vallonien (Belgien), Bulgarien, Danmark, Tyskland (utom för forskningsändamål), Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien, Nordirland (Förenade kungariket), Skottland (Förenade kungariket) och Wales (Förenade kungariket). E. Enligt Efsa tyder de belägg som finns på att cirka % av det frigjorda pollenet deponeras inom en radie på cirka 50 meter från pollenkällan. Under pollenspridningen kan emellertid vertikala vindrörelser eller vindstötar lyfta pollenet högt upp i atmosfären och sprida det över långa avstånd på upp till flera kilometer. F. I ett Efsa-yttrande från 2005 ansågs det att majsen inte har några sexuellt kompatibla besläktade vilda arter i Europa. Vid denna tidpunkt förväntade sig Efsa alltså inga oavsiktliga miljöeffekter till följd av inrättandet och spridningen. G. Teosinter, föregångare till odlad majs, har funnits i Spanien sedan Teosintpopulationer kan bli mottagare av transgent DNA som härstammar från genetiskt modifierad majs MON 810, som odlas i Spanien i vissa av de regioner där teosinter har stor spridning. Genströmmen kan passera över till teosinter, varvid de börjar tillverka Bt-toxin, och medföra att hybrider av majs och teosint blir livskraftigare än de naturligt hemmahörande teosinterna. Detta scenario innebär en betydande risk för jordbrukare och miljön. H. Behöriga spanska myndigheter har meddelat kommissionen om förekomsten av teosinter på spanska majsfält, inbegripet mycket begränsad förekomst på fält med genetiskt modifierade majs. Tillgängliga uppgifter tyder på att teosinter också identifierats i Frankrike. I. Den 13 juli 2016 begärde kommissionen att Efsa före utgången av september 2016 skulle utvärdera huruvida det på grundval av befintlig vetenskaplig litteratur och all annan relevant information framkommit nya bevis som skulle kunna ändra slutsatserna och rekommendationerna i Efsas vetenskapliga yttranden om odling av genetiskt modifierade majs MON 810, Bt11, 1507 och GA21. ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0036. ( 2 ) Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, , s. 15).

80 C 215/72 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 J. I punkt 24 i utkastet till kommissionens genomförandebeslut påstår kommissionen att när det gäller lokal dödlighet skulle Efsa ha fastställt två nivåer av acceptabel lokal dödlighet (0,5 % och 1 %). I sitt vetenskapliga yttrande antaget den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, fastslår Efsa emellertid tydligt att varje specifik skyddsnivå som här används i illustrationssyfte av Efsas GMO-panel endast är avsedd som exempel och att varje tröskelvärde som här tillämpas nödvändigtvis måste vara slumpmässigt och att det bör ändras i enlighet med de skyddsmål som gäller inom EU. K. I sitt utkast till genomförandebeslut valde kommissionen en nivå av lokal dödlighet på under 0,5 % och fastställde i bilagan ett godtyckligt isoleringsavstånd på minst 5 meter mellan ett fält med majs Bt11 och en skyddad livsmiljö i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2004/35/EG, trots att Efsa tydligt fastställer och bekräftar att ett isoleringsavstånd på 20 meter runt en skyddad livsmiljö från närmsta odling av majs Bt11/MON 810 förväntas behövas för att minska den lokala dödligheten, även av mycket känsliga larver från fjärilsarter som inte är målarter, till en nivå under 0,5 %. Detta avstånd är fyra gånger längre än det som föreslås av kommissionen. L. I sitt vetenskapliga yttrande antaget den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer, fastslog Efsa att det för närvarande inte finns tillräckligt med data för att sätta Bt-relaterad larvdödlighet i samband med den totala dödligheten. 1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i direktiv 2001/18/EG. 2. Europaparlamentet anser att den odlingsriskbedömning som genomfördes av Efsa är ofullständig och att de riskhanteringsrekommendationer som kommissionen föreslår är otillräckliga. 3. Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, nämligen att, i enlighet med försiktighetsprincipen, närma medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra och att skydda människors hälsa och miljön när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut i miljön för varje annat ändamål än att släppa ut dem på marknaden i gemenskapen och att släppa ut produkter som är eller innehåller genetiskt modifierade organismer på marknaden i gemenskapen. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

81 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/73 P8_TA(2016)0387 Utsläppande på marknaden av genetiskt modifierat utsäde av majs för odling 1507 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) (D046172/ /2920(RSP)) (2018/C 215/14) Torsdagen den 6 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) (D046172/00, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG ( 1 ), särskilt artikel 18.1, med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) som senast uppdaterades den 24 februari 2012 med en uppdatering av utvärderingen av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs 1507 för odlingsändamål ( 2 ), med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 18 oktober 2012 med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs 1507 för odlingsändamål ( 3 ), med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 6 december 2012 med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810 ( 4 ), med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 6 december 2012 med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810 ( 5 ), med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen ( 6 ), ( 1 ) EGT L 106, , s. 1. ( 2 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen EFSA Journal 2011; 9(11):2429. [73 ff.] doi: /j.efsa ( 3 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som kompletterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen 1507, EFSA Journal 2012; 10(11):2934 [s. 36 ff.] doi: /j.efsa ( 4 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3017. [98 ff.] doi: /j.efsa ( 5 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som kompletterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen Bt11 och MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3016. [32 ff.] doi: /j.efsa ( 6 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som uppdaterar riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Btmajspollen, EFSA Journal 2015; 13(7):4127. [31 ff.] doi: /j.efsa

82 C 215/74 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ( 1 ), med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L., linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare ( 2 ), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Anmälan (referens C/ES/01/01) om utsättande på marknaden av genetiskt modifierad majs 1507 lämnades in 2001 av Pioneer Overseas Corporation and Dow AgroSciences Europe Ltd till den behöriga myndigheten i Spanien enligt rådets direktiv 90/220/EEG ( 3 ). En uppdaterad anmälan lämnades in 2003 enligt direktiv 2001/18/EG. B. Det genetiskt modifierade event majs 1507 uttrycker Cry1F-protein, som är ett Bt-protein (utvunnet från Bacillus thuringiensis subsp. Kurstaki) som ger skydd mot den europeiska majsmotten (Ostrinia nubilalis) och vissa andra skadegörande fjärilsarter såsom Sesamia spp., Spodoptera frugiperda, Agrotis ipsolon samt Diatraea grandiosella, och PATprotein, som ger tolerans mot herbiciden glyfosinatammonium. C. Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i förordning (EG) nr 1107/ För ämnen som redan har godkänts gäller uteslutningskriteriet när godkännandet ska förnyas. Godkännandet för glufosinat löper ut Användningen av glufosinat bör därför i princip upphöra D. I enlighet med artikel 26c.2 i direktiv 2001/18/EG är odling av den genetiskt modifierade majsen 1507 förbjuden i följande områden: Vallonien (Belgien), Bulgarien, Danmark, Tyskland (utom för forskningsändamål), Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien, Nordirland (Förenade kungariket), Skottland (Förenade kungariket) och Wales (Förenade kungariket). E. Enligt Efsa tyder de belägg som finns på att cirka procent av det frigjorda pollenet deponeras inom cirka 50 meter från pollenkällan. Under pollenspridningen kan emellertid vertikala vindrörelser eller vindstötar lyfta pollenet högt upp i atmosfären och sprida det över långa avstånd på upp till flera kilometer. F. Den eventuella utvecklingen av resistens mot Cry1F-protein i skadegörande fjärilsarter fastställs av Efsas GMO-panel som ett problem för odlingen av majsen 1507 eftersom utvecklingen av resistens kan leda till förändrade rutiner för skadedjursbekämpning och orsaka negativa miljöeffekter. G. Teosinter, föregångare till odlad majs, har funnits i Spanien sedan Teosintpopulationer kan bli mottagare av transgent DNA som härstammar från genetiskt modifierad MON 810-majs, som odlas i vissa regioner i Spanien där teosinter har stor spridning. Genströmmen kan passera över till teosinter, varvid de börjar tillverka Bt-toxin, och hybrider av majs och teosint kan bli livskraftigare än inhemska teosinter. Detta scenario innebär stora risker för jordbrukare och miljön. ( 1 ) EUT L 55, , s. 13. ( 2 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0036. ( 3 ) Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, , s. 15).

83 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/75 H. Behöriga spanska myndigheter har underrättat kommissionen om förekomsten av teosinter på spanska majsfält, inbegripet mycket begränsad förekomst på fält med genetiskt modifierad majs. Tillgängliga uppgifter tyder också på att teosinter dessutom identifierats i Frankrike. I. Den 13 juli 2016 begärde kommissionen att Efsa före utgången av september 2016 skulle utvärdera huruvida det på grundval av befintlig vetenskaplig litteratur eller annan relevant information framkommer nya bevis som skulle ändra slutsatserna och rekommendationerna i Efsas vetenskapliga yttranden om odling av de genetiskt modifierade majserna MON 810, Bt11, 1507 och GA21. J. I punkt 24 i utkastet till kommissionens genomförandebeslut påstår kommissionen att Efsa övervägde två nivåer av acceptabel lokal dödlighet (0,5 % och 1 %), men i sitt vetenskapliga yttrande av den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, är Efsa faktiskt tydlig med att varje specifik skyddsnivå som här används för att illustrera Efsas GMO-panel endast är avsedd som exempel och att varje tröskelvärde som tillämpas nödvändigtvis måste vara slumpmässigt och att det bör ändras i enlighet med de skyddsmål som gäller inom EU. K. I sitt utkast till genomförandebeslut valde kommissionen en lokal dödlighet på under 0,5 % och i bilagan till detta fastställdes ett godtyckligt isoleringsavstånd på minst 20 meter mellan ett fält med majsen 1507 och en skyddad livsmiljö i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2004/35/EG, trots att Efsa tydligt fastställer och bekräftar att ett isoleringsavstånd på 30 meter runt en skyddad livsmiljö från närmsta odling av majsen 1507 förväntas behövas för att minska den lokala dödligheten, även av mycket känsliga fjärilslarver som inte är målarter, till en nivå på eller under 0,5 % som är längre än det avstånd som föreslås av kommissionen. L. I sitt vetenskapliga yttrande av den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i de skyddade livsmiljöerna angav Efsa att det för närvarande inte finns tillräckligt med uppgifter för att kunna jämföra Bt-relaterad dödlighet av larver med den allmänna dödligheten. 1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i direktiv 2001/18/EG. 2. Europaparlamentet anser att den miljöriskbedömning som genomfördes av Efsa är ofullständig och att de riskhanteringsrekommendationer som kommissionen föreslår är otillräckliga. 3. Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, nämligen att, i enlighet med försiktighetsprincipen, närma medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra och att skydda människors hälsa och miljön när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut i miljön för varje annat ändamål än att släppa ut dem på marknaden i gemenskapen eller att släppa ut på marknaden i gemenskapen produkter som är eller innehåller genetiskt modifierade organismer. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut. Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

84 C 215/76 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0388 Förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) (D046170/ /2921(RSP)) (2018/C 215/15) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) (D046170/00, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder ( 1 ), särskilt artikel 23.3, med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ( 2 ), med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 6 december 2012 med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810 ( 3 ), med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 6 december 2012 med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810 ( 4 ), med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen ( 5 ), med beaktande av det vetenskapliga yttrandet i rapporten från den årliga miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden om odlingen av genetiskt modifierad majs MON 810 under 2014 från Monsanto Europe S.A., som lades fram av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 9 mars 2016 ( 6 ), ( 1 ) EUT L 268, , s. 1. ( 2 ) EUT L 55, , s. 13. ( 3 ) Efsa:s panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen MON 810, EFSA Journal 2012; 10(12):3017 [s. 98 ff.] doi: /j.efsa ( 4 ) Efsa:s panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande med en komplettering till slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3016 [s. 32 ff.], doi: /j.efsa ( 5 ) Vetenskapligt yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, EFSA Journal 2015; 13(7):4127 [s. 31 ff.], doi: /j.efsa ( 6 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrandet i rapporten från den årliga miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden om odlingen av genetiskt modifierad majs MON 810 under 2014 från Monsantao Europe S.A. EFSA Journal 2016; 14(4):4446 [s. 26 ff.], doi: /j.efsa

85 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/77 Torsdagen den 6 oktober 2016 med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare ( 1 ), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den 11 och 18 april 2007 lämnade Monsanto Europe SA in en ansökan till kommissionen, i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003, om förlängning av godkännandet för befintliga livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som framställts av majsen MON 810, godkännandet för foder som innehåller eller består av majsen MON 810 och godkännandet för majsen MON 810 i produkter som består av eller innehåller den majsen för all annan användning än som livsmedel och foder som är tillåten för annan majs, även för odling. Efter det datum då förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft anmäldes dessa produkter till Europeiska kommissionen enligt artiklarna 8.1 a, 8.1 b och 20.1 b i den förordningen och infördes i gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder. B. Den 9 mars 2016 sände Monsanto S.A. en skrivelse till kommissionen med en begäran om att den del av ansökan som avsåg odling skulle behandlas separat från de övriga delarna av ansökan. C. Den genetiskt modifierade MON-810-majsen, såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker Cry1Ab-protein som utvunnits ur Bacillus thuringiensis underarten kurstaki, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, inbegripet mot europeisk majsmott (Ostrinia nubilalis) och Sesamia spp. D. Utsläppandet på marknaden av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 för odling godkändes ursprungligen i enlighet med rådets direktiv 90/220/EEG ( 2 ) genom kommissionens beslut 98/294/EG ( 3 ). Den 3 augusti 1998 gav Frankrike sitt medgivande till att Monsanto Europe S.A. (nedan kallat Monsanto) släpper ut majsprodukter av MON 810 på marknaden. E. I enlighet med artikel 26c.2 i direktiv 2001/18/EG ska odling av den genetiskt modifierade majsen MON 810 vara förbjuden i följande områden: Vallonien (Belgien), Bulgarien, Danmark, Tyskland (utom för forskningsändamål), Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien, Nordirland (Förenade kungariket), Skottland (Förenade kungariket) och Wales (Förenade kungariket). F. Enligt Efsa tyder de belägg som finns på att cirka procent av det frigjorda pollenet deponeras inom cirka 50 meter från pollenkällan. Under pollenspridningen kan emellertid vertikala vindrörelser eller vindstötar lyfta pollenet högt upp i atmosfären och fördela det över långa avstånd på upp till flera kilometer. G. Efsa uteslöt godtyckligt korspollinering från majs från sina vetenskapliga bedömningar av MON 810-majs, och förbisåg därmed de möjliga riskerna för den biologiska mångfalden. ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0036. ( 2 ) Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, , s. 15). ( 3 ) Kommissionens beslut 98/294/EG av den 22 april 1998 om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad majs (Zea mays L. linje MON 810), i enlighet med rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 131, , s. 32).

86 C 215/78 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 H. Teosinter, föregångare till odlad majs, har funnits i Spanien sedan Teosintpopulationer kan bli mottagare av transgent DNA som härstammar från genetiskt modifierad MON 810-majs, som odlas i vissa regioner i Spanien där teosinter har stor spridning. Det kan ske ett genflöde till teosinter, varvid de börjar tillverka Bt-toxin, och hybrider av majs och teosinter kan bli livskraftigare än inhemska teosinter. Detta scenario innebär en betydande risk för jordbrukare och miljön. I. Behöriga spanska myndigheter har underrättat kommissionen om förekomsten av teosinter på spanska majsfält, inbegripet mycket begränsad förekomst på genetiskt modifierade majsfält. Tillgängliga uppgifter tyder på att teosinter också har konstaterats i Frankrike. J. Den 13 juli 2016 begärde kommissionen att Efsa, före utgången av september 2016, skulle utvärdera huruvida det på grundval av befintlig vetenskaplig litteratur och all annan relevant information framkommit nya bevis som skulle ändra slutsatserna och rekommendationerna i Efsas vetenskapliga yttranden om odling av de genetiskt modifierade majserna MON 810, Bt11, 1507 och GA21. K. I punkt 22 i sitt förslag till genomförandebeslut anger kommissionen, när det gäller lokal dödlighet, att Efsa övervägde två nivåer av acceptabel lokal dödlighet (0,5 % och 1 %), men i sitt vetenskapliga yttrande antaget den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, fastslår Efsa emellertid tydligt att varje specifik skyddsnivå som här används i illustrationssyfte av Efsas GMO-panel endast är avsedd som exempel och att varje tröskelvärde som här tillämpas nödvändigtvis måste vara godtyckligt och att det bör ändras i enlighet med de skyddsmål som gäller inom EU. L. I sitt förslag till genomförandebeslut valde kommissionen en dödlighet på under 0,5 % och fastställde i bilagan ett godtyckligt isoleringsavstånd på minst 5 meter mellan ett fält med MON 810-majs och en skyddad livsmiljö i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2004/35/EG, trots att Efsa tydligt fastställer att ett isoleringsavstånd på 20 meter runt en skyddad livsmiljö från närmsta odling av majs Bt11/MON 810, vilket är fyra gånger mer än vad kommissionen föreslog, kan behövas för att minska den lokala dödligheten av även mycket känsliga larver från fjärilsarter som inte är målarter till en nivå under 0,5 %. M. I sitt vetenskapliga yttrande som antogs den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i de skyddade livsmiljöerna angav Efsa att det för närvarande inte finns tillräckligt med uppgifter för att kunna jämföra Bt-relaterad dödlighet bland larver med den övergripande dödligheten. N. Miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden har varit bristfällig under lång tid, vilket Efsa konstaterar i sin rapport om övervakningen efter att produkterna släpps ut på marknaden från 2014 där bristande införande av refuger för icke-bt i Spanien har konstaterats under de senaste åren, och där metodologiska brister som liknar dem som finns i tidigare årliga rapporter om övervakningen av majs MON-810 identifierades vid analysen av jordbrukares enkätsvar och genom en litteraturgranskning. O. Efsas GMO-panel upprepar varje år, men utan resultat, sina rekommendationer om miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden för MON 810, dvs. att ge mer detaljerad information om provtagningsmetoderna, minska risken för partisk behandling vid enkäter till jordbrukare och säkerställa att alla relevanta vetenskapliga publikationer beaktas. När det gäller förbättring av urvalet för undersökningar bland jordbrukare uppreparar GMOpanelen varje år, men utan resultat, betydelsen av nationella register över GMO-odlingar och sina rekommendationer om att hålla ett samråd med innehavare om hur de på bästa sätt ska kunna utnyttja den information som finns i nationella register och främja en dialog med de ansvariga för de register där MON 810-majs odlas.

87 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/79 1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/ Europaparlamentet anser att den miljöriskbedömning som genomfördes av Efsa är ofullständig och att de riskhanteringsrekommendationer som kommissionen föreslår är otillräckliga. 3. Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut. Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

88 C 215/80 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 P8_TA(2016)0389 Förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046169/ /2922(RSP)) (2018/C 215/16) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046169/00, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder ( 1 ), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3, med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ( 2 ), med beaktande av omröstningen den 8 juli 2016, där inget yttrande avgavs, i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 6 december 2012 ( 3 ), med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 T25 (MON-ØØ6Ø3-6 ACS-ZMØØ3-2) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON x MON (MON-877Ø5-6 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( 5 ), med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON MON (MON-877Ø8-9 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( 6 ), med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/ 2003 ( 7 ), ( 1 ) EUT L 268, , s. 1. ( 2 ) EUT L 55, , s. 13. ( 3 ) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer: Vetenskapligt yttrande med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanterings-rekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3017. [s. 98 ff.] doi: /j.efsa ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0456. ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0040. ( 6 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0039. ( 7 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0038.

89 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/81 Torsdagen den 6 oktober 2016 med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 MIR162 MIR604 GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604 och GA21 och om upphävande av besluten 2010/426/EU, 2011/ 893/EU, 2011/892/EU och 2011/894/EU ( 1 ), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den 11 och 18 april 2007 lämnade Monsanto Europe SA in tre ansökningar till kommissionen, i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003, om förlängning av godkännandet för befintliga livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som framställts av majsen MON 810, godkännandet för foder som innehåller eller består av majsen MON 810 och godkännandet för majsen MON 810 i produkter som består av eller innehåller den majsen för all annan användning än som livsmedel och foder som är tillåten för annan majs, även för odling. Efter det datum då förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft anmäldes dessa produkter till Europeiska kommissionen enligt artiklarna 8.1 a, 8.1 b och 20.1 b i den förordningen och infördes i gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder. B. Den 9 mars 2016 sände Monsanto S.A. en skrivelse till kommissionen med en begäran om att den del av ansökan som avsåg odling skulle behandlas separat från de övriga delarna av ansökan. C. Den genetiskt modifierade MON-ØØ81Ø-6-majsen, såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker Cry1Ab-protein som utvunnits ur Bacillus thuringiensis underarten kurstaki, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, inbegripet mot europeisk majsmott (Ostrinia nubilalis) och Sesamia spp. D. Ständiga kommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 8 juli 2016, men inget yttrande avgavs. E. Två huvudsakliga orsaker till att medlemsstaterna röstade emot eller lade ner sina röster var att det saknas långsiktiga utfodrings- och toxicitetsstudier och att riskbedömningen varit otillräcklig. F. Omprövningskommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 15 september 2016, än en gång utan att något yttrande avgavs. Vid denna omröstning röstade 12 medlemsstater (som representerade 38,74 % av EU:s befolkning) för, 11 medlemsstater (som representerade 18,01 % av EU:s befolkning) röstade emot, 4 medlemsstater (som representerade 43,08 % av EU:s befolkning) lade ner sina röster och 1 medlemsstat (som representerade 0,17 % av EU:s befolkning) var frånvarande under omröstningen. G. I motiveringen till sitt lagstiftningsförslag av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 beklagade kommissionen att tillståndsbesluten, sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trätt i kraft, hade fattats av kommissionen, i enlighet med tillämplig lagstiftning, utan stöd av yttrandena från medlemsstaternas kommittéer. Kommissionen beklagade också att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder hade blivit en norm att åter hänvisa ärendet till kommissionen för det slutliga beslutet, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet. H. Lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 förkastades av parlamentet den 28 oktober 2015, med motiveringen att GMO-handel är gränsöverskridande även om själva odlingen naturligtvis sker på en medlemsstats territorium vilket innebär att kommissionens förslag om nationella förbud mot försäljning och användning skulle bli omöjliga att genomdriva utan att återinföra importkontroller vid gränserna. Parlamentet förkastade förslaget till ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka förslaget och ersätta det med ett nytt. ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0271.

90 C 215/82 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/ Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, för att därvid ta hänsyn till de synpunkter som ofta uttryckts av medlemsstaterna och som inte enbart rör frågor om genetiskt modifierade organismer och deras säkerhet för hälsan eller miljön. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

91 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/83 P8_TA(2016)0390 Utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull MON Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull MON (DAS DAS-21Ø23-5 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046168/ /2923(RSP)) (2018/C 215/17) Torsdagen den 6 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull MON (DAS DAS-21Ø23-5 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046168/00, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder ( 1 ), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3, med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ( 2 ), med beaktande av omröstningen den 8 juli 2016, där inget yttrande avgavs, i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, med beaktande av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) av den 9 mars 2016 ( 3 ), med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 T25 (MON-ØØ6Ø3-6 ACS-ZMØØ3-2) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON x MON (MON-877Ø5-6 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( 5 ), med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON MON (MON-877Ø8-9 MON ) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( 6 ), ( 1 ) EUT L 268, , s. 1. ( 2 ) EUT L 55, , s. 13. ( 3 ) Efsa:s panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande om en ansökan från Dow Agrosciences LLC (EFSA-GMO- NL ) om utsläppande på bomullsmarknaden MON för livsmedels- och foderanvändning, import och beredning under förordning (EG) nr 1829/2003. EFSA Journal 2016; 14(4):4430 [21 pp.]; doi: /j.efsa ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0456. ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0040. ( 6 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0039.

92 C 215/84 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 6 oktober 2016 med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/ 2003 ( 1 ), med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 MIR162 MIR604 GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604 och GA21 och om upphävande av besluten 2010/426/EU, 2011/ 893/EU, 2011/892/EU och 2011/894/EU ( 2 ), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den 12 mars 2009 lämnade Dow AgroSciences Europe, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/ 2003, in en ansökan till den behöriga nederländska myndigheten om godkännande av utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av x bomull. B. Genetiskt modifierad bomull DAS DAS-21Ø23-5 MON , såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker proteinet fosfinotricinacetyltransferas (PAT) som ger tolerans mot herbiciden glufosinatammonium och det modifierade proteinet CP4 5-enolpyruvyl-shikimat-3-fosfatsyntas (CP4 EPSPS) som ger tolerans mot herbiciden glyfosat samt Cry1Foch Cry1Ac-proteiner som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar. Den 20 mars 2015 meddelade WHO:s särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer (IARC), att de klassar glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor ( 3 ). C. Ständiga kommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 8 juli 2016, men inget yttrande avgavs. D. Omprövningskommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 15 september 2016, än en gång utan att avge något yttrande. Vid denna omröstning röstade 11 medlemsstater (som representerade 38,66 % av EU: s befolkning) för, 14 medlemsstater (som representerade 33,17 % av EU:s befolkning) röstade emot, 2 medlemsstater (som representerade 28 % av EU:s befolkning) lade ner sina röster och 1 medlemsstat (som representerade 0,17 % av EU: s befolkning) var frånvarande under omröstningen. E. I motiveringen till sitt lagstiftningsförslag av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 beklagade kommissionen att tillståndsbesluten, sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trätt i kraft, hade fattats av kommissionen, i enlighet med tillämplig lagstiftning, utan stöd av yttrandena från medlemsstaternas kommittéer. Kommissionen beklagade också att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder hade blivit en norm att åter hänvisa ärendet till kommissionen för det slutliga beslutet, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet. F. Lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 förkastades av parlamentet den 28 oktober 2015 ( 4 ), med motiveringen att GMO-handel är gränsöverskridande även om själva odlingen naturligtvis sker på en medlemsstats territorium vilket innebär att kommissionens förslag om nationella förbud mot försäljning och användning skulle bli omöjliga att genomdriva utan att återinföra importkontroller vid gränserna. Parlamentet förkastade förslaget till ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka förslaget och ersätta det med ett nytt. ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0038. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0271. ( 3 ) IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides, 20 mars ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0379.

93 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/85 1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/ Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut. Torsdagen den 6 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, för att därvid ta hänsyn till de synpunkter som ofta uttryckts av medlemsstaterna och som inte enbart rör frågor om genetiskt modifierade organismer och deras säkerhet för hälsan eller miljön. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

94 C 215/86 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0402 EU-strategi gentemot Iran efter kärnteknikavtalet Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om EU-strategin gentemot Iran efter kärnteknikavtalet (2015/2274(INI)) (2018/C 215/18) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av det gemensamma uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif i Teheran den 16 april 2016, med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2231 (2015). antagen den 20 juli 2015, med beaktande av rådets slutsatser om avtalet om Irans kärntekniska program av den 20 juli 2015, med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, särskilt de av den 10 mars 2011 om EU:s förhållningssätt gentemot Iran ( 1 ), av den 14 juni 2012 om situationen för etniska minoriteter i Iran ( 2 ), av den 17 november 2011 om Iran nya kränkningar av de mänskliga rättigheterna ( 3 ) och av den 3 april 2014 om EU:s strategi gentemot Iran ( 4 ), med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, med beaktande av EU:s årsrapporter om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU:s årsrapporter om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet ( 5 ), med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran av den 10 mars 2016, hans senaste uttalanden av den 20 maj och 8 juni 2016, där oro uttrycks över fängslandet av försvarare av de mänskliga rättigheterna, den senaste vågen av uppvigling till hat mot bahá í-samfundet och rapporten från FN:s generalsekreterare av den 3 mars 2016 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran, med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/173 om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran, A/RES/70/173, antagen den 17 december 2015, med beaktande av uttalandet av vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini av den 14 oktober 2015 om avrättningen av en ungdomsbrottsling i Iran och av den 20 maj 2016 om domen mot den iranske försvararen av de mänskliga rättigheterna Narges Mohammadi, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0286/2016). ( 1 ) EUT C 199 E, , s ( 2 ) EUT C 332 E, , s ( 3 ) EUT C 153 E, , s ( 4 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0339. ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0348.

95 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/87 Tisdagen den 25 oktober 2016 A. Efter kärnteknikavtalet med Iran och intern politisk utveckling i Iran finns det nu en möjlighet för reformer i landet och för bättre förbindelser med Europeiska unionen. Förbindelserna mellan EU och Iran Politisk dialog 1. Europaparlamentet anser att den gemensamma övergripande handlingsplanen, det så kallade kärnteknikavtalet med Iran, var ett påtagligt framsteg för multilateral diplomati, och särskilt europeisk diplomati, och bör medföra inte bara en märkbar förbättring i relationerna mellan EU och Iran, men även främja stabilitet i hela regionen. Parlamentet anser att alla parter nu ansvarar för att avtalet genomförs strikt och fullständigt. Parlamentet välkomnar inrättandet av den gemensamma kommissionen bestående av representanter för Iran och E3/EU+3 (Kina, Frankrike, Tyskland, Ryska federationen, Förenade kungariket och USA, med vice ordföranden/den höga representanten). Parlamentet stöder till fullo Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i hennes roll som samordnare av den gemensamma kommission som har inrättats enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen och anser att ett strikt och fullständigt genomförande av handlingsplanen fortsätter att vara av yttersta vikt. 2. Europaparlamentet välkomnar besöket till Iran den 16 april 2016 av vice ordföranden/den höga representanten Mogherini tillsammans med sju EU-kommissionsledamöter som en viktig milstolpe i strävandena att fastställa en ambitiös agenda för de bilaterala förbindelserna mellan EU och Iran på områden av ömsesidigt intresse. Parlamentet noterar att flera uttalanden från kommissionen och flera EU-delegationer som besökt Iran varav den senaste omfattade vice ordföranden/ den höga representanten och sju kommissionsledamöter har fokuserat på handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser. 3. Europaparlamentet påminner om att rådets beslut att upphäva alla kärnenergirelaterade sanktioner mot Islamiska republiken Iran, till följd av att landet fullgjort sina åtaganden enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen, gör det möjligt att på nytt samarbeta med Iran och kommer att skapa möjligheter och fördelar för båda sidor genom att erbjuda potentialen att på nytt öppna den iranska marknaden för Europas näringsliv. Iran har en stor, relativt välutbildad och ung befolkning, en av de mest diversifierade BNP-sammansättningarna i regionen, och landet behöver investeringar och är en potentiell marknad för europeiska varor av hög kvalitet. 4. Europaparlamentet välkomnar öppenhet i förbindelserna med Iran. Parlamentet påpekar att förbindelserna mellan EU och Iran bör utvecklas hand i hand med genomförandet av kärnteknikavtalet/jcpoa. Parlamentet erinrar om att enligt avtalet kan Irans underlåtenhet att genomföra avtalet leda till att sanktionerna återinförs. Parlamentet uppmuntrar en förnyad relation mellan EU och dess medlemsstater och Iran, där de båda sidorna har ett nära samarbete i bilaterala och multilaterala frågor för att säkerställa en stabilare region och ett effektivt genomförande av kärnteknikavtalet. Parlamentet anser att förbindelserna mellan EU och Iran bör utvecklas genom en dialog på flera olika nivåer genom politiska, diplomatiska, ekonomiska, akademiska, tekniska och mänskliga kontakter som inbegriper aktörer från det civila samhället, icke-statliga organisationer samt människorättsförsvarare. Parlamentet stöder öppnandet av förbindelserna mellan EU och Iran till båda parternas nytta, utifrån en realistisk bedömning av gemensamma intressen och skillnader, i syfte att uppmuntra ett gradvis utvidgat samarbete i en förtroendeskapande anda, först och främst till nytta för människorna i Iran och i EU. Parlamentet stöder i detta hänseende unionens åtagande att förnya förbindelserna med Iran utifrån en dialog med följande principer: en dialog som är övergripande, som är samarbetsinriktad på de områden där både Iran och EU har gemensamma intressen, som är kritisk, öppen och uppriktig på de områden där Iran och EU har avvikande åsikter men där de söker en gemensam grund, och som är allmänt konstruktiv både beträffande inriktning och praxis. 5. Europaparlamentet välkomnar de institutionella förändringar som gjorts inom Europeiska utrikestjänsten för att återspegla resultaten från den gemensamma övergripande handlingsplanen, särskilt inrättandet av en arbetsgrupp för Iran inom utrikestjänsten med målet att samordna de olika åtgärderna i alla Iranrelaterade frågor. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens insatser för att tillsätta en EU-delegation i Teheran, vilket har krävts i Europaparlamentets tidigare resolutioner, eftersom den kommer att göra det möjligt för EU att samarbeta med de iranska myndigheterna för att allmänheten i landet ska ha bättre kännedom om själva EU, motverka missförstånd och stärka grunden för ett ökat samarbete mellan EU och Iran. Parlamentet understryker i detta avseende att handel och investeringar ligger inom EU:s befogenheter och att inrättandet av en EU-delegation i Teheran skulle möjliggöra ett samarbete mellan EU och Iran på områdena handel, utbildning, kultur, mänskliga rättigheter och miljömässig hållbarhet, vilket skulle bidra starkt till att uppfylla förväntningarna från båda sidorna. Parlamentet understryker att Euronews program på farsi i framtiden också bör var en viktig mediekanal mellan EU och persisktalande åskådare.

96 C 215/88 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet erinrar om att EU och Iran har beslutat att granska frågor av gemensamt intresse på ett konstruktivt sätt. Parlamentet manar till en EU-strategi för förnyade förbindelser med Iran som till en början ska vara baserad på förtroendeuppbyggande åtgärder på tekniska områden som skulle skapa positiva exempel på gemensamt arbete mellan EU och Iran och bana väg för ett mer meningsfullt samarbete på lång sikt. 7. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att den parlamentariska dimensionen av förbindelserna mellan EU och Iran utvecklas som ett led i strategin för att återställa ett ömsesidigt förtroende. I detta hänseende upprepar parlamentet sitt stöd för det förslag som diskuterades mellan Europaparlamentet och det iranska parlamentet (Majlis) om en interparlamentarisk dialog om bekämpning av terrorism, som ett erkännande av de gemensamma problemen med radikalisering i Iran, i hela Mellanöstern och i själva EU. Parlamentet välkomnar den förnyade dialogen mellan EU och Iran, inbegripet dialogen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar till att det i framtiden upprättas en sådan dialog om de mänskliga rättigheterna som omfattar representanter från rättsväsendet, säkerhetsstyrkorna och det civila samhället. Parlamentet ser att även om det finns misstro och misstänksamhet på båda sidorna, har många medlemsstater också en lång gemensam historia med Iran, och att Iran har ambitioner att ha goda förbindelser med EU, något som lägger grunden för en relation baserad på ömsesidigt förtroende och respekt. EU inser hur komplicerad Irans egen interna politik är och har inte för avsikt att blanda sig i interna politiska beslut varken i detta land eller i något annat, utan strävar efter ett samarbete som bygger på ömsesidig respekt för internationella normer och principer. Parlamentet anser att full normalisering av förbindelserna endast kan ske parallellt med ett fortsatt genomförande av den gemensamma övergripande handlingsplanen genom regelbunden och kontinuerlig dialog, och att den omedelbara prioriteringen är att utöka förbindelserna mellan EU och Iran på de områden där det finns ett samförstånd att göra detta. Parlamentet anser dock att upprättandet av ett partnerskap mellan Iran och EU måste vara det yttersta målet. 8. Europaparlamentet upprepar unionens starka, principfasta och långvariga motstånd mot dödsstraffet i samtliga fall och under alla omständigheter, och framhåller än en gång att dödsstraffets avskaffande är ett av de viktigaste syftena med EU:s människorättspolitik och utrikespolitik. Parlamentet är fortsatt kritiskt till Irans frekventa tillämpning av dödsstraffet. Parlamentet ser det som ett viktigt mål inom den politiska dialogen att minska tillämpningen av dödsstraff. Parlamentet kräver att ett moratorium omedelbart införs för verkställandet av dödsdomar i Iran. Parlamentet noterar att de flesta av avrättningarna äger rum på grund av narkotikarelaterade brott. Parlamentet förstår vilken utmaning Iran står inför, som en av de viktigaste transitvägarna för narkotika i världen, i och med att 86 procent av beslagen av opium i hela världen äger rum på dess territorium. Trots detta anser man att ett engagemang i frågor som rör dödsstraffet, t.ex. tillämpningen av dödsstraff för narkotikarelaterade brott och mot personer under 18 år, som båda strider mot Irans frivilligt accepterade internationella åtaganden enligt människorättslig och humanitär lagstiftning, skulle kunna ge upphov till en gemensam agenda för att behandla denna fråga. Som ett första steg bör ledamöterna i det iranska parlamentet se över artikel 91 i strafflagen 2013 och avskaffa dödsstraffet för personer under 18 år. Ett lagförslag har lagts fram i det iranska parlamentet som, om det antas, skulle sänka straffet för narkotikarelaterade icke-våldsbrott från dödsstraff till livstids fängelse. Om lagförslaget godkänns kan det avsevärt minska antalet avrättningar i Iran. 9. Europaparlamentet understryker att avskaffandet av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott skulle minska antalet avrättningar drastiskt (enligt iranska uppskattningar upp till 80 procent). Parlamentet efterlyser ett samarbete mellan EU och Iran i kampen mot den olagliga narkotikahandeln som ett sätt att behandla frågan om avrättningar i landet, samtidigt som de människorättsliga normerna respekteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge Iran tekniskt stöd och administrativ kapacitetsuppbyggnad i syfte att understödja de rättsstatliga principerna i Iran, bland annat genom att främja en reform av rättssystemet för att förbättra ansvarsskyldigheten och alternativen till fängelse och dödsstraff. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att allt tekniskt eller annat stöd som erbjuds Iran inte används för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Handelsrelaterade och ekonomiska frågor 10. Europaparlamentet konstaterar att Iran har ställt upp ett mål om en årlig tillväxttakt på 8 procent. Parlamentet menar att europeiska investeringar är av avgörande betydelse för att Iran ska nå detta mål. Parlamentet understryker att Europeiska unionen inte står i vägen för tillåtna affärer med Iran, och inte kommer att stå i vägen för internationella företag eller finansinstitut som vill handla med Iran, så länge de följer alla gällande lagar. För att förverkliga sin ekonomiska potential måste Iran vidta åtgärder för att skapa ett öppet ekonomiskt system som är gynnsamt för internationella investeringar och åtgärder för att bekämpa korruption på alla nivåer, särskilt i fråga om efterlevnad av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) när det gäller frågor som t.ex. rör upphörande av finansiella flöden till terroristorganisationer. Parlamentet uppmanar EU att till fullo stödja Irans strävanden i denna process, särskilt genom att stödja åtgärder för att upprätta ett bilateralt investeringsavtal mellan EU och Iran.

97 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/89 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet betonar att handel och förnyat tillträde till det globala, regelbaserade handelssystemet kan vara ett sätt att bryta Irans isolering. Handel skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att stärka den politiska dialogen och stimulera till samarbete mellan länderna i regionen, i syfte att öka regional utveckling, sysselsättning och stabilitet i hela regionen. 12. Europaparlamentet noterar att Iran är den näst största ekonomin i Mellanöstern med en beräknad nominell BNP på 397 miljarder US-dollar Parlamentet noterar vidare att EU:s handel med Iran för närvarande omfattar ungefär 8 miljarder US-dollar och att den förväntas fyrdubblas inom de närmaste två åren. EU var tidigare Irans främsta handelspartner och unionen bör sträva efter att återta denna position. Parlamentet understöder utvidgandet av EU:s handelsrelationer med Iran och uppmanar EU att utveckla det kommersiella, finansiella och ekonomiska samarbetet med Iran för att förbättra det iranska folkets levnadsvillkor och sysselsättning och öka den regionala utvecklingen. Parlamentet anser att utvidgningen av handeln och investeringarna med Iran på lång sikt kan bidra till att främja fred och stabilitet i hela regionen, om EU kan söka möjligheter till regionala investeringsprogram, till exempel när det gäller energi och transportförbindelser. 13. Europaparlamentet anser att Iran, trots att många kontrakt med europeiska företag har undertecknats, inte kan fullgöra sina åtaganden på grund av likviditetsbrist, vilket gör att processen för att öppna Iran hamnar i en ond cirkel. 14. Europaparlamentet konstaterar att Iran är världens största ekonomi utanför Världshandelsorganisationen (WTO) och stöder Irans ansökan om medlemskap i WTO. Parlamentet noterar att det aktuella EU-mandatet för förhandlingar om ett handels- och samarbetsavtal med Iran inte längre är aktuellt. Kommissionen uppmanas att undersöka möjligheterna att stärka handels- och investeringsförbindelserna med målet att föra Iran närmare WTO:s regelverk och skydda europeiska investeringar. Parlamentet betonar att formella förhandlingsramar skulle göra det möjligt för EU att fullt ut använda sin hävstångskraft som den största integrerade marknaden och som ett ekonomiskt block och skapa ett forum för utbyte och dialog. EU uppmanas att undersöka möjligheten att återuppta Irans anslutningssamtal med Världshandelsorganisationen (WTO), eftersom ett WTO-medlemskap skulle medföra en ytterligare liberalisering av Irans ekonomi i syfte att driva på tillväxten, inlemma landet i det globala regelbaserade systemet, erbjuda en mekanism för att stödja nödvändiga ekonomiska reformer i Iran och hålla landet ansvarigt för sina internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda dessa förhandlingar som ett tillfälle att främja viktiga reformer av arbetstagares rättigheter baserade på ILO:s grundläggande konventioner, Parlamentet är oroat över förseningen i utnämnandet av en ordförande för WTO: s arbetsgrupp för Irans anslutning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva hela sitt inflytande för att avlägsna detta hinder utan dröjsmål och inleda processen för Irans anslutning till WTO. För att avsluta anslutningsprocessen bör Iran avlägsnas från arbetsgruppen för finansiella åtgärder FATF:s offentliga lista. 15. Europaparlamentet anser att bristen på yttrandefrihet på internet, systemövervakningen och kontrollen av internettrafiken och bristen på digital frihet är ett hinder mot handeln med Iran, samt en kränkning av människors rättigheter och friheter. Parlamentet betonar den potential som ett öppet och säkert internet i Iran har för den digitala ekonomin. Parlamentet upprepar att det efterlyser ett effektivt europeiskt exportkontrollsystem för att förhindra att varor och teknik med dubbla användningsområden missbrukas, antingen för att kränka de mänskliga rättigheterna eller för att användas mot EU. 16. Europaparlamentet understryker också att det är viktigt att Iran utvecklar sina ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med aktörerna i regionen, med vederbörlig hänsyn till WTO:s bestämmelser, för att skapa en sammanhängande ekonomisk och handelsmässig helhet. Europeiska unionen kan bidra med sin sakkunskap och sitt stöd vid utvecklandet och skapandet av denna regionala dialog. 17. Europaparlamentet anser att EU:s och det internationella samfundets beslut att häva de kärnteknikrelaterade ekonomiska och finansiella sanktionerna, i enlighet med den gemensamma övergripande handlingsplanen, är en viktig faktor när det gäller att visa att EU har uppfyllt sina åtaganden gentemot Iran, och ett bevis på en vilja att stärka det ekonomiska samarbetet för ömsesidig ekonomisk nytta. Parlamentet noterar emellertid att även om de flesta ekonomiska och finansiella sanktioner nu har hävts återstår det en del, som inte påverkas av kärnteknikavtalet. Parlamentet uppmanar unionen att uppmana EU-baserade affärsföretag att säkerställa fullständig insyn i sin verksamhet i Iran. Parlamentet vill att mer fokus ska läggas både vid kvaliteten på och mängden av investeringar, och på ett initiativ för att bedöma huruvida nya investeringar överensstämmer med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, liknande det som man förband sig till när sanktionerna mot Myanmar/Burma hävdes. Ett effektivt genomförande av riktlinjerna för företags sociala ansvar är avgörande för att de ökade handelsförbindelserna mellan EU och Iran ska få positiva effekter för det iranska samhället som helhet.

98 C 215/90 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet erinrar om den rättsosäkerhet som USA:s primära sanktioner och det faktum att transaktionerna genomförs i dollar skapar för EU-företag som vill investera i Iran, och som undergräver att de förväntade ekonomiska fördelarna från den gemensamma övergripande handlingsplanen för det iranska folket förverkligas. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med detta och med andra ekonomiska frågor i linje med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder för att skapa nödvändig tydlighet och rättssäkerhet för att EU-företag ska kunna bedriva verksamhet i Iran. Parlamentet efterlyser en ändring i metoderna för handel med Iran. Parlamentet önskar att euron ska vara valutan för transaktioner med Iran, för att förhindra att amerikanska myndigheter utfärdar böter, vilket tidigare förekommit med avseende på vissa europeiska banker. Parlamentet stöder en rak dialog med USA för att garantera kontinuitet i handeln och de europeiska investeringarna i Iran. 19. Europaparlamentet betonar samtidigt att ett utökat arbete för att säkerställa en miljö som främjar internationella investeringar är nödvändigt för att Iran ska kunna realisera sin ekonomiska potential. Parlamentet uppmanar i detta avseende Iran att säkerställa insyn i sin finanssektor och bekämpa korruption och penningtvätt, i linje med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder. Parlamentet välkomnar den iranska regeringens handlingsplan för arbetsgruppens rekommendationer samt de tekniska sammanträdena den 12 juli mellan EU och iranska tjänstemän för att genomföra de nödvändiga reformerna i detta avseende. 20. Europaparlamentet välkomnar de positiva resultat som den gemensamma övergripande handlingsplanen redan har gett, till exempel den ökning på 43 procent som skett i handeln mellan Iran och EU under de första sex månaderna 2016, jämfört med samma tidsperiod 2015, det faktum att 30 iranska banker åter har anslutit sig till SWIFT, samt handlingsplanens positiva effekt när det gäller att förstärka trenden med sjunkande inflation och räntor i Iran. Parlamentet välkomnar att ett ökande antal små europeiska banker nu är aktiva i Iran, vilket möjliggör krediter till små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar till särskild uppmärksamhet på de små och medelstora europeiska och iranska företagens roll för att stärka handelsförbindelserna. 21. Europaparlamentet välkomnar att Irans regering är angelägen att locka utländska investeringar, eftersom utländska investeringar behövs i alla större ekonomiska sektorer. Parlamentet noterar att mer än 1 biljon US-dollar i investeringar i infrastruktur sannolikt kommer att behövas de närmaste 10 åren, vilket skapar möjligheter för europeiska företag, däribland inom energisektorn och bil- och flygtillverkningssektorerna. Europaparlamentet välkomnar de 180 handelsdelegationer som har besökt Teheran sedan den gemensamma övergripande handlingsplanen undertecknades, däribland dem från 15 EU-medlemsstater, som ett tecken på ett ökande intresse för ekonomiska förbindelser med Iran. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att undersöka användningen av exportgarantikrediter för att stimulera handel, projektfinansiering och investeringar i Iran. Parlamentet stöder det positiva ingåendet av avtalen mellan den iranska regeringen och Airbus och Boeing, som ytterligare en förtroendeuppbyggande åtgärder efter antagandet av den gemensamma övergripande handlingsplanen. Sektoriellt samarbete 22. Europaparlamentet noterar att Iran har de näst största gasreserverna och de fjärde största oljereserverna i världen. Parlamentet anser att energisamarbete kan spela en viktig roll när det gäller att diversifiera källorna för EU:s energiförsörjning och minska medlemsstaternas energiberoende från enskilda leverantörer, och därmed bidra till EU: s energitrygghet. Parlamentet anser att hävning av ekonomiska sanktioner kan frigöra betydande resurser att användas inom olje- och gasindustrin samt inom andra sektorer av ekonomin, som skulle gynnas av investeringar och tillgång till ny teknik. Parlamentet uppmanar europeiska företag att investera i den iranska energisektorn. Parlamentet efterlyser särskilt EU:s stöd för utveckling av LNG-teknik i Iran. Investeringar i Iran måste överensstämma helt med EU:s långsiktiga åtaganden för minskning av koldioxidutsläpp. 23. Europaparlamentet noterar att för närvarande täcks mer än hälften av de iranska hushållens energibehov av naturgas. Det finns en stor potential att utveckla förnybara energikällor i Iran, ett land med i genomsnitt 300 soldagar per år och med en beräknad produktionskapacitet som är 13 gånger så stor som landets totala energiförbrukning. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av förnybar energi i Iran som ett bidrag till att diversifiera landets energimix. 24. Europaparlamentet uppmanar Iran att gå med i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI), och efterlyser ett samarbete mellan EU och Iran som konsekvent stöds av målet att förbättra såväl miljömässiga och sociala som ekonomiska fördelar för folken i både Iran och EU. 25. Europaparlamentet betonar att Iran står inför många miljöutmaningar, bland annat vattenbrist och markförstöring. Samtidigt som EU drar nytta av hela potentialen i näringslivssamarbetet bör det tillsammans med Iran förbättra miljöskyddet och främja en miljömässigt hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser ett miljösamarbete inom vattenhushållning, bland annat stöd till Iran för att rädda sjön Urmia, kampen mot ökenspridning och uppföljningen av jordbävningar,

99 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/91 Tisdagen den 25 oktober 2016 liksom åtgärder i syfte att ta itu med luftföroreningar och avfallshantering. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin särskilda oro över föroreningsnivåerna i Kaspiska havet och manar med eftertryck till aktivt stöd från EU och medlemsstaterna till den iranska regeringens strävan att stoppa den allvarliga försämringen av situationen i Kaspiska havet. Parlamentet välkomnar de partnerskap som iranska icke-statliga miljöorganisationer har utvecklat med andra icke-statliga organisationer i regionen. Parlamentet välkomnar deras deltagande i konventionen om utrotningshotade arter och Ramsarkonventionen och uppmanar kommissionen att bistå de iranska icke-statliga organisationerna med att utveckla deltagande förvaltningsprojekt. 26. Europaparlamentet anser att regional dialog och samarbete i miljöfrågor mellan Iran och dess grannar är nödvändigt för att ta itu med utmaningar som t.ex. luftföroreningar, vattenbrist och ökenspridning. Parlamentet betonar att EU bör underlätta ett sådant regionalt samarbete som en viktig förtroendeskapande åtgärd och bygga på regionala aktörers vilja att dra nytta av europeisk expertis inom detta område. 27. Europaparlamentet noterar undersökningar som fastställer att kärnenergi eventuellt inte är konkurrenskraftig i Iran p.g.a. de knappa uranreserverna och de höga utvinningskostnaderna. Parlamentet uppmanar trots detta kommissionen att undersöka möjligheterna till ett civilt kärntekniskt samarbete med Iran, i linje med åtagandet i den gemensamma övergripande handlingsplanen, och att uppmuntra Iran att underteckna konventionen om kärnsäkerhet. Parlamentet välkomnar förslaget av ett antal iranska tjänstemän om att etablera en regional dialog om säkra och trygga civila kärntekniska program. 28. Europaparlamentet betonar att det finns potential för samarbete inom luftfartssäkerhet, som tillhandahåller tekniskt bistånd och tillgång till nödvändiga komponenter för iranska företag för att tas bort från den europeiska svarta listan. 29. Europaparlamentet noterar att Iran har tagit emot tre miljoner afghanska medborgare, varav endast har formell rättslig status i Iran som flyktingar, vilket gör Iran till ett av de främsta värdländerna för flyktingar. Parlamentet välkomnar den kompletterande EU-finansieringen på 6,5 miljoner euro för att stödja utbildning och hälso- och sjukvård för den afghanska befolkningen i Iran. Parlamentet understryker behovet av att vidta konkreta åtgärder som skyddar de mänskliga rättigheterna för afghanska migranter och afghanska flyktingar i Iran, inbegripet deras rätt till rättssäkerhet och likhet inför lagen. Parlamentet menar att EU:s och Irans samarbete i fråga om flyktinghantering kan stärka den ömsesidiga förståelsen, främja en ökad respekt för folkrätten och för asylsökandes och flyktingars mänskliga rättigheter, liksom även bidra till konfliktlösning i syfte att minska antalet nuvarande och framtida flyktingströmmar. EU:s och Irans samarbete i fråga om flyktinghantering skulle kunna förbättra flyktingars välbefinnande i Iran och förebygga människohandel. Parlamentet anser att samarbetet mellan EU och Iran också bör omfatta en övergripande dialog om migration, särskilt om politiska strategier och lagstiftningsstrategier och prioriteringar när det gäller reguljär och irreguljär migration, asylsökande och flyktingar, på både nationell och regional nivå. 30. Europaparlamentet konstaterar att i och med att mer än 60 procent av befolkningen beräknas vara yngre är 30 år, kan den unga, utbildade och tekniskt utvecklade befolkningen i Iran och landets dynamiska samhälle erbjuda särskilda möjligheter när det gäller att främja de mänskliga kontakterna med EU, baserat på principerna om ömsesidighet och ömsesidig respekt. Program för ungdomsutbyte är bland de mest framgångsrika verksamheterna när det gäller att föra samhällen och kulturer närmare varandra. Parlamentet välkomnar därför ökningen av antalet Erasmus Mundus-studenter från Iran till europeiska universitet som ett sätt att bekämpa missuppfattningar och stereotyper. Parlamentet efterlyser ett stärkt samarbete inom utbildning, forskning och innovation genom ökat student- och forskarutbyte, bland annat genom samarbete mellan universitet bl.a. inom miljö, förnybar energi, rättvisa, mänskliga rättigheter och god förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka budgeten för Erasmus Mundus-studenter från Iran. Parlamentet välkomnar de workshoppar som nyligen ägde rum i Teherans universitet för att öka medvetenheten om de potentiella fördelar som iranska universitet kan hämta från ett deltagande i Horisont Parlamentet uppmanar den iranska regeringen att utse en nationell Horisont 2020-samordnare som ger tekniskt bistånd och råd till iranska universitet för ansökning om Horisont 2020-projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten till att underlätta för iranska akademiker och forskare att studera och genomgå utbildning vid europeiska universitet. Parlamentet begär att EU-program inrättas för att föra samman forskare från Iran, länderna i Gulfstaternas samarbetsråd och Europa för att studera erfarenheterna och lärdomarna från den regionala integreringen i Europa.

100 C 215/92 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att personer med dubbla medborgarskap i EU och Iran grips när de reser in i Iran, och understryker att dessa gripanden förhindrar möjligheterna till personliga kontakter. Parlamentet uppmanar iranska myndigheter att tillåta exil-iranier i Europa att resa säkert till sitt födelseland. Regional säkerhet 32. Europaparlamentet betonar det stora inflytande som Irans olika folk och kulturer har haft i tusentals år, bland annat i Europa. Parlamentet noterar att Iran p.g.a. landets geostrategiska läge, befolkningsmängd och ekonomi, olje- och naturgasreserver och inflytande i regionen är en viktig aktör i Mellanöstern och Gulfregionen. De iranska strategiska intressena tjänar mest på en återställd regional stabilitet och på att beaktandet av dem inte tävlar, och inte heller bör tävla, med andra viktiga aktörer i regionen. 33. Europaparlamentet anser att kärnteknikavtalet öppnar möjligheter för samarbete för att lösa säkerhetskrisen i regionen. Parlamentet anser att Iran kan och bör ha en stabiliserande roll i regionen. Parlamentet tror även att hela regionen kan ha nytta av en normalisering av förbindelserna med Iran. Parlamentet anser att Irans status som en viktig aktör i regionen bör driva landet till att inta en stabiliserande roll i regionen. Parlamentet betonar att översynen av den europeiska grannskapspolitiken (EGP) som lades fram den 18 november 2015 och som föreskriver att tredjeländer som gränsar till partnerstater som gränsar till EU ska göras delaktiga inom ramarna för utökat samarbete. Parlamentet uppmanar således till införande av tematiska ramar för att föreslå ett samarbete mellan unionen, de södra partnerstaterna och regionala nyckelaktörer som Iran, i regionala frågor såsom säkerhet, energi eller flyktinghantering. 34. Europaparlamentet uppmanar alla stater i regionen, i synnerhet Saudiarabien och Iran, att avstå från fientlig retorik som underblåser konflikter samt åtgärder och stöd till olagliga väpnade grupper i regionen, inberäknat den beväpnade grenen av Hizbollah och al-nusra. Parlamentet uttrycker sin oro över den tilltagande militariseringen i hela regionen och stöder strävanden för ökad vapenkontroll, icke-spridning och bekämpande av terrorism, samtidigt som det erkänner legitima farhågor i samband med försvarsfrågor, i syfte att försöka främja full respekt för suveräniteten i alla länderna i hela regionen. Parlamentet uttrycker sin oro över utvecklingen av Irans ballistiska robottester, som, trots att den inte utgör en överträdelse av den gemensamma övergripande handlingsplanen, inte är förenlig med FN:s säkerhetsråds resolution 2231 (2015). 35. Europaparlamentet anser att den politiska dialogen mellan EU och Iran bör uppmuntra Iran och andra centrala aktörer i regionen att agera konstruktivt när det gäller att lösa de politiska kriserna i Irak, Jemen, Syrien, Libanon och Afghanistan, utifrån respekten för folkrätten och dessa länders suveränitet. Parlamentet efterlyser en modell för EUdiplomati, som snarare grundar sig på politiska prioriteringar än religiösa identiteter och på principen om att säkerställa respekt, säkerhet och trygghet för alla folk i alla länder i Mellanöstern, inbegripet Israel och det palestinska folket, med målet att främja större stabilitet och samstämmighet i Mellanöstern. Parlamentet anser att EU Iran-samarbetet i kampen mot terrorism och våldsam extremism i regionen är en viktig del av den politiska dialogen. 36. Europaparlamentet anser att någon lösning på konflikterna i Mellanöstern, Nordafrika och Gulfregionen inte kan nås utan alla parters närvaro vid förhandlingsbordet. Parlamentet välkomnar därför Irans engagemang i fredsförhandlingarna i Syrien genom deltagandet i internationella stödgruppen för Syrien. Parlamentet beklagar emellertid att Irans bidrag hittills inte har lett till någon märkbar förbättring av situationen och uppmanar Iran att bidra till att åtminstone ytterligare underlätta leveranserna av humanitärt bistånd för att stärka skyddet för civilbefolkningen mot attacker och kontinuerligt söka en långsiktig lösning på konflikten. Parlamentet noterar i detta sammanhang att Assadregimen i Syrien har blivit alltmer beroende av Iran för sin egen överlevnad och uppmanar därför de iranska myndigheterna att använda sitt inflytande för att den syriska konflikten ska få en fredlig lösning. 37. Europaparlamentet välkomnar Irans uttryckliga beredskap att stödja de nuvarande ansträngningarna att skapa stabilitet i Irak, och vädjar till landet att inta en meningsfull roll för att få ett slut på det sekteristiska våldet och uppmanar till ytterligare ansträngningar för att få alla militanta grupper som finns i landet under den irakiska arméns överinseende, så att den tar hänsyn till allas intressen. EU och Iran står inför gemensamma fiender i form av IS/Daish, al-qaida, al-nusra och liknande enheter som FN betraktar som terroristorganisationer, som inspirerats av extremistisk förvanskning av islam. Parlamentet välkomnar Irans bidrag till kampen mot IS/Daish, inbegripet dess tidiga stöd till den kurdiska regionala myndigheten i Erbil, och uppmärksammar dess beslutsamma insatser i Irak, vilka hindrade IS/Daish avancemang och

101 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/93 Tisdagen den 25 oktober 2016 bidrog till återvinnandet av territorier som hade drabbats av jihadistisk terrorism. Parlamentet ser dock med oro på de återkommande rapporteringarna om frigivning av medlemmar av al-qaida och noterar överenskommelsen mellan Iran och Australien att utbyta underrättelseinformation i kampen mot IS/Daish. 38. Europaparlamentet anser att regional rivalitet är en underliggande faktor för konflikter i flera länder i regionen. Parlamentet är mycket bekymrat över uppkomsten av sekteristiskt våld i regionen och understryker behovet av ett kontinuerligt och omfattande diplomatiskt EU-engagemang för att ta itu med den underliggande dynamiken i konflikten med långsiktigt stöd för etnisk och sekteristisk försoning. Parlamentet noterar med oro den förvärrade kampen mellan Iran och Saudiarabien om politiskt och religiöst inflytande, och varnar för dess konsekvenser för konfliktlösning och säkerhet i och utanför Mellanöstern. Parlamentet anser att en politik för ett förnyat närmande mellan Iran och Saudiarabien, och ett konstruktivt samarbete dem emellan är avgörande för att lösa upp regionala spänningar, som ett sätt att finna lösningar för att avsluta de väpnade konflikterna i Irak, Syrien och Jemen, och de resulterande migrationsströmmarna, och för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till terrorism och extremism som utgör ett hot mot regionen såväl som mot Europeiska unionen och tredjeländer. Parlamentet efterlyser en aktiv EU-diplomati för att minska spänningarna mellan Teheran och Riyadh, däribland förtroendeskapande, informell diplomati och åtgärder för att minska spänningarna i normaliseringen av förbindelserna mellan dem, i syfte att, som ett första steg, återupprätta de diplomatiska förbindelserna mellan Saudiarabien och Iran. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med USA och Ryssland i detta syfte, och särskilt när det gäller att stödja utvecklandet av ny regional säkerhetsinfrastruktur som tar hänsyn till Irans och Saudiarabiens hotbilder och legitima säkerhetsintressen, och som ger säkerhetsgarantier både för Iran och länderna i Gulfstaternas samarbetsråd. Parlamentet understryker att samarbetet inom sjöfartsskydd i Persiska viken, inbegripet undertecknandet av en deklaration om fri navigering, skulle kunna vara den första förtroendebyggande åtgärden i skapandet av regionalt förtroende och samarbete. 39. Europaparlamentet fördömer skarpt den iranska regimens upprepade uppmaningar att utradera Israel och regimens politik att förneka förintelsen. Socioekonomiska frågor, rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter 40. Europaparlamentet anser att Irans revolutionära arv och dess konstitution som islamisk republik, liksom de betydande skillnaderna i fråga om politisk-institutionella system mellan Iran och EU inte får utgöra ett hinder för uppriktig och rak dialog och för att finna en gemensam grund för frågor som rör demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar den islamiska republiken att ge politisk pluralism större utrymme. Parlamentet understryker att Irans parlament (Majlis) är reformvänligt och EU-vänligt, och att resultaten av valet till parlamentet och expertförsamlingen i februari 2016 återspeglar det iranska folkets vilja, erbjuder möjligheter till ytterligare engagemang med EU och dess medlemsstater, vilket bör leda till konstruktiva förbindelser och till möjligheten till interna ekonomiska, politiska och sociala reformer. Parlamentet uppmanar Iran att fullt ut tillåta fria och rättvisa val i överensstämmelse med internationella normer. 41. Europaparlamentet konstaterar att Iran har blivit öppnare, eftersom det behöver hjälp med att tillgodose behoven hos sina medborgare och med att behålla de unga och välutbildade personerna i landet, vilket är viktigt för dess stabilitet. 42. Europaparlamentet konstaterar med oro att Iran har det högsta antalet avrättningar per capita i världen. Avskaffandet av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott skulle i hög grad minska antalet avrättningar. Parlamentet välkomnar i detta hänseende att landets nyvalda parlament eventuellt överväger lagstiftning som undantar vissa narkotikarelaterade förseelser från listan med brott som kan medföra dödsstraff. 43. Europaparlamentet noterar att antagandet av den islamiska strafflagen 2013 ger domarna större möjligheter till skönsmässig bedömning och att Irans ratificering av FN:s konvention om barnets rättigheter förbjuder avrättning av barn och ger ungdomsbrottslingar som dömts till döden före 2013 rätt att söka förnyad prövning. Parlamentet uppmanar Iran att säkerställa att detta förbud genomförs fullt ut och att alla berörda brottslingar är medvetna om denna rätt. Parlamentet uppmanar Iran att införa ett moratorium för dödsstraff. 44. Europaparlamentet uppmanar Iran att samarbeta fullt ut med alla FN:s mekanismer för de mänskliga rättigheterna och arbeta för att tillämpa de rekommendationer som har framförts i detta sammanhang, däribland den allmänna återkommande utvärderingen, samt att göra det möjligt för internationella människorättsorganisationer att genomföra sina

102 C 215/94 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 uppdrag. Denna utveckling kommer att höja Irans anseende i den allmänna opinionen i Europa. Parlamentet understryker att den iranska regeringens har ökat sitt engagemang med FN:s särskilda förfaranden genom dialog. Parlamentet uppmanar Irans regering att hantera den omfattande oro som uttrycks i rapporterna från FN:s särskilda rapportör och FN:s generalsekreterare när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran samt de specifika kraven på åtgärder i resolutioner från FN:s generalförsamling. 45. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att stödja skapandet av en miljö som gör det möjligt för det civila samhällets organisationer att fungera på ett korrekt och självständigt sätt. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla EU:s riktlinjer för de mänskliga rättigheterna, även för försvarare av de mänskliga rättigheterna, i samband med förbindelserna mellan EU och Iran. 46. Europaparlamentet uppmanar Iran att till fullo fullgöra sina åtaganden enligt Islamiska republiken Irans konstitution, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om barnets rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, genom att respektera rätten till yttrandefrihet både online och offline, åsiktsfrihet, föreningsfrihet och frihet att hålla fredliga sammankomster, tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet och genom att i lag och praktik säkerställa att dess medborgare åtnjuter individuella, sociala och politiska rättigheter utan diskriminering eller förföljelse på grund av kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, kön, sexuell läggning eller annan status enligt dessa instrument. Parlamentet påpekar att detta inbegriper den grundläggande rätten till likhet inför lagen, liksom rätten till lika tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och yrkesmöjligheter. 47. Europaparlamentet välkomnar de reformer som har genomförts i enlighet med den nya straffprocesslagen men uttrycker allvarlig oro över att lagen inte fullt ut garanterar ett internationellt skydd av rättssäkerheten. Parlamentet uppmanar Iran att genomföra en översyn av 2014 års straffprocesslag för att säkerställa att garantier för en rättvis prövning inkluderas. Parlamentet uppmanar Iran att se över och ändra lagen för att säkerställa att uttalanden som görs till följd av tortyr, misshandel eller andra former av tvång exkluderas som bevis i brottmål, och att påståenden om tortyr och annan misshandel som förs till myndigheternas kännedom automatiskt utreds. 48. Europaparlamentet kräver att alla politiska fångar ska friges och uppmanar Iran att frige fängslade EU-medborgare som har fängslats eller dömts under en rättslig process som inte uppfyller internationell standard, däribland följande personer: 58-åriga Nazak Afshar som har varit fängslad sedan mars 2016, 76-åriga Kamal Foroughi som har varit fängslad sedan maj 2011, 65-åriga Homa Hoodfar som har varit fängslad sedan juni 2016 och 37-åriga Nazanin Zaghari-Ratcliffe som har varit fängslad sedan april Europaparlamentet erkänner att det finns många olika religioner och trosuppfattningar i Iran. Parlamentet noterar att vissa religiösa minoriteter och deras grundläggande religiösa friheter har formellt skydd i den Islamiska republiken Iran. Parlamentet är dock oroat över att antalet personer som sitter fängslade från religiösa minoritetssamfund eller på grund av sin tro har ökat. De iranska myndigheterna bör garantera att religiösa och etniska minoriteters rättigheter respekteras fullt ut och skyddas i lag och att religionsfriheten utökas. 50. Europaparlamentet noterar de framsteg som iranska kvinnor har gjort på områdena utbildning, vetenskap och forskning, vilket bland annat framgår av att majoriteten av studenterna på iranska universitet är kvinnor. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att fortsätta att ta upp frågor som rör jämställdhet mellan män och kvinnor i bilaterala engagemang med de iranska myndigheterna. Parlamentet efterlyser fullständig jämställdhet mellan män och kvinnor genom åtgärder som avskaffar den befintliga rättsliga och praktiska diskrimineringen av kvinnor och att säkerställa kvinnors lika deltagande på arbetsmarknaden och i alla aspekter av det ekonomiska, kulturella, sociala och politiska livet. Parlamentet välkomnar försök att utarbeta ett lagförslag om skydd av kvinnor mot våld, och hoppas att det nyvalda parlamentet kommer att diskutera lagstiftning som innebär en fullständig kriminalisering av våld mot kvinnor, inbegripet våld i hemmet och våldtäkt inom äktenskapet. 51. Europaparlamentet välkomnar president Rohanis kampanjlöfte att lägga fram en deklaration om de medborgerliga rättigheterna och hans uttalanden om att främja etniska minoriteters rättigheter. Deklarationen bör bygga på och fullt ut uppfylla Irans internationella förpliktelser när det gäller internationella mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar vikten av respekten för rättsstatsprincipen och domstolsväsendets oberoende när det gäller den rättssäkerhet som krävs för att utländska direktinvesteringar ska äga rum, men först och främst i det iranska folkets eget intresse. Parlamentet uppmanar domstolsväsendet att respektera rättvisa prövningar, rättssäkerhet och att ge misstänkta personer tillgång till en advokat.

103 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/95 Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att samarbeta med de iranska myndigheterna t.ex. i rättsliga reformer och reformen av fängelseväsendet, inbegripet fängelseförhållanden, myndigheternas ansvarsskyldighet, respekten för rättsstatsprincipen, yttrandefriheten, medborgarnas allmänna mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och kampen mot korruption. o o o Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Irans regering och parlament, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt utrikestjänsten.

104 C 215/96 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0403 Bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från CRIM-utskottet Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM) (2015/2110(INI)) (2018/C 215/19) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget, artikel 67 och artiklarna i EUF-fördraget samt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 8, 17, 32, 38 och 41, artiklarna och artikel 52, med beaktande av slutsatserna från RIF-rådets möte den 16 juni 2015 om den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen , med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den juni 2015 avseende säkerhet, med beaktande av de relevanta FN-konventionerna, i synnerhet konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och konventionen mot korruption, med beaktande av Europarådets straff- och civilrättsliga konventioner om korruption, som öppnades för undertecknande i Strasbourg den 27 januari respektive den 4 november 1999, och Europarådets ministerkommittés resolutioner (98) 7 och (99) 5 om inrättande av Gruppen av stater mot korruption (Greco), som antogs den 5 maj 1998 respektive den 1 maj 1999, med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec (2014) 7 av den 30 april 2014 om skydd för visselblåsare, med beaktande av OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser, som öppnades för undertecknande i Paris den 17 december 1997, de rekommendationer som kompletterar denna samt de senaste landövervakningsrapporterna, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om upphävande av rådets rambeslut 2005/222/RIF ( 1 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen ( 2 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området ( 3 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/62/EU av den 15 maj 2014 om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättande av rådets rambeslut 2000/383/RIF ( 4 ), ( 1 ) EUT L 218, , s. 8. ( 2 ) EUT L 127, , s. 39. ( 3 ) EUT L 130, , s. 1. ( 4 ) EUT L 151, , s. 1.

105 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/97 Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG ( 1 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser ( 2 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 ( 3 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF ( 4 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) som ersätter och upphäver rådets beslut 2005/681/RIF ( 5 ), med beaktande av rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott ( 6 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiering av europeiska politiska partier ( 7 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF ( 8 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ( 9 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden ( 10 ), med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363), ( 1 ) EUT L 141, , s. 73. ( 2 ) EUT L 328, , s. 28. ( 3 ) EUT L 141, , s. 1. ( 4 ) EUT L 150, , s. 93. ( 5 ) EUT L 319, , s. 1. ( 6 ) EUT L 332, , s ( 7 ) EUT L 317, , s. 28. ( 8 ) EUT L 119, , s. 89. ( 9 ) EUT L 119, , s. 1. ( 10 ) EUT L 65, , s. 1.

106 C 215/98 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534), med beaktande av domstolen i mål C-105/14 (Taricco m.fl.) ( 1 ) har förklarat att begreppet bedrägeri sådant det definieras i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen även omfattar momsintäkter, med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535), med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ( 2 ), med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av terrorism och om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism (COM(2015)0625), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF ( 3 ), med beaktande av rapporten av den 3 februari 2014 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038), med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2015 till Europaparlamentet och rådet Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185), med beaktande av Europols hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten (Socta) från mars 2013 och av internetstödd organiserad brottslighet (Iocta) av den 30 september 2015, med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (slutrapport) ( 5 ), med beaktande av studierna från Europaparlamentets utredningstjänst om kostnaden för avsaknaden av åtgärder på EUnivå på områdena organiserad brottslighet och korruption, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utveckling och budgetkontrollutskottet (A8-0284/2016), och av följande skäl: A. Eftersom den organiserade brottsligheten är ett globalt hot krävs gemensamma och samordnade åtgärder av EU och dess medlemsstater. B. Man förstår fortfarande inte helt de komplicerade företeelserna kopplade till medlemskap i kriminella organisationer och faran att de infiltrerar medlemsstaternas sociala, ekonomiska, kommersiella, politiska och institutionella struktur. ( 1 ) ECLI:EU:C:2015:555. ( 2 ) EUT C 346, , s. 27. ( 3 ) EUT L 135, , s. 53. ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0269. ( 5 ) EUT C 208, , s. 89.

107 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/99 Tisdagen den 25 oktober 2016 C. Organiserade brottsliga grupper har visat sig vara benägna och mycket kapabla att diversifiera sin verksamhet, anpassa sig till olika regionala, ekonomiska och sociala miljöer genom att utnyttja svagheter och sårbarhet, genom att agera på olika marknader samtidigt och genom att utnyttja olika bestämmelser i enskilda medlemsstaters rättssystem för att främja sin egen verksamhet och maximera sina vinster. D. De kriminella organisationerna har ändrat sina arbetssätt genom att utnyttja yrkesutövare, banker, tjänstemän och politiker som stöder deras verksamhet på olika nivåer utan att vara medlemmar i de kriminella organisationerna. E. De kriminella organisationerna har visat en avsevärd anpassningsförmåga, även när det gäller att dra nytta av den nya tekniken för egen del. F. Den hotfulla avskräckande makt som utövas bara genom att någon tillhör en kriminell organisation prioriteras inte i förhållande till bekämpandet av de brott som organisationen har bildats för att begå, och på europeisk nivå finns det ett lagstiftningsmässigt och operativt tomrum som underlättar de organiserade kriminella gruppernas gränsöverskridande verksamhet. G. Utöver de uppenbara faror som de kriminella organisationerna medför för den allmänna ordningen och säkerheten i samhället, orsakar den organiserade brottsligheten lika allvarliga situationer när den infiltrerar den lagliga ekonomin och mutar tjänstemän och därigenom infiltrerar institutioner och offentlig förvaltning. H. De illegala inkomster som härstammar från kriminella organisationers brottslighet tvättas i stor utsträckning i den lagliga europeiska ekonomin. När detta kapital återinvesteras i den lagliga ekonomin utgör det ett betydande hot mot näringsfriheten och konkurrensfriheten, på grund av sin allvarligt snedvridande effekt. I. De brottsliga grupperna infiltrerar politiken och förvaltningen för att komma åt statens ekonomiska resurser och påverka verksamheten, med politikernas, tjänstemännens och företagarnas goda minne. Det politiska och administrativa maskineriet utsätts för påtryckningar, i synnerhet när det gäller upphandlingar och offentliga arbeten, offentlig finansiering, bortskaffande av skrot och avfall samt avtal om förvärv av alla slags varor och förvaltning av tjänster. J. Den organiserade brottslighetens främsta mål är ekonomisk vinning. De brottsbekämpande myndigheterna måste därför få nödvändig kapacitet för att kunna rikta in sig på dess finansiering, som ofta är oskiljbart förknippad med korruption, bedrägeri, pirattillverkning och smuggling. K. Visselblåsare spelar en central roll i kampen mot korruption eftersom de kan avslöja bedrägerifall som annars skulle hållas hemliga. Visselblåsning betraktas som ett av de mest effektiva sätten att sätta stopp för oegentligheter och förhindra att de sker, eller avslöja sådana som redan har skett. L. Ingen EU-lagstiftning bör tolkas som att den begränsar visselblåsarnas agerande. M. Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt utgör allvarliga hot mot EU:s ekonomi genom att kraftigt minska skatteintäkterna för medlemsstaterna och för EU som helhet, och hotar även ansvarsskyldigheten i offentliga EUfinansierade projekt eftersom kriminella organisationer agerar inom olika sektorer, varav många är underställda myndighetskontroll.

108 C 215/100 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 N rapporterades oegentligheter som bedrägerier, med en inverkan på EU:s budget till ett belopp på omkring 538,2 miljoner euro som avsåg både utgiftssidan och intäktssidan, men det finns inga officiella uppgifter om hur stor del av bedrägerierna som kan tillskrivas organiserad brottslighet. Inledning 1. Europaparlamentet framhåller innehållet och rekommendationerna i sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet upprepar sin begäran om en europeisk handlingsplan för att utrota organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, som för att kunna lyckas bör få tillräckligt med ekonomiska medel och kvalificerad personal. 2. Europaparlamentet välkomnar rådets 18-månadersprogram för de nederländska, slovakiska och maltesiska ordförandeskapen, som placerar en övergripande och integrerad strategi mot organiserad brottslighet högt på sin dagordning. Parlamentet påpekar att arbetet med att bekämpa bedrägerier, korruption och penningtvätt måste vara en politisk prioritering för EU:s institutioner, varför polissamarbete och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna är av allra största betydelse. 3. Europaparlamentet vill fokusera sin uppmärksamhet på specifika områden som kräver insatser som en prioritet under de nuvarande omständigheterna. Säkra ett korrekt införlivande av befintliga regler, övervaka deras tillämpning och bedöma huruvida de är ändamålsenliga 4. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna bör införliva och tillämpa de instrument som finns på unionsnivå och internationell nivå i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt slutföra utvärderingen av åtgärderna för att införliva dessa instrument, informera parlamentet till fullo om resultaten och om nödvändigt inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att lägga fram en rapport med en bedömning av införlivandet av rambeslut 2008/841/RIF om kampen mot organiserad brottslighet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/ EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. 6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett korrekt sätt införliva Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, som är ett grundläggande verktyg för att förstärka polissamarbetet och det rättsliga samarbetet i EU. 7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt införliva det fjärde direktivet mot penningtvätt. 8. Europaparlamentet rekommenderar att EU blir en medlem av Greco. Parlamentet kräver att EU ska delta i Open Government Partnership, uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt FN:s konvention mot korruption, som unionen är part i, och ge tekniskt stöd till FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) inom ramen för den ovannämnda konventionen. Parlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att så snart som möjligt lämna in en framstegsrapport om förberedelserna för EU:s medlemskap i Greco till parlamentet, inklusive en översikt av de rättsliga utmaningarna och eventuella lösningar i detta avseende. 9. Europaparlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har offentliggjort sin andra rapport om insatserna mot korruption, som skulle ha kommit i början av Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den så snart som möjligt Parlamentet upprepar att antikorruptionsrapporter inte bör begränsas till situationen i medlemsstaterna, utan även bör innehålla ett avsnitt om Europeiska unionens institutioner. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att hitta en lämplig metod för att övervaka korruption inom EU:s institutioner och byråer.

109 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/101 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att kombinera olika övervakningsmekanismer på unionsnivå, bland annat samarbets- och kontrollmekanismen, EU:s rapport om insatserna mot korruption och resultattavlan för rättskipningen i EU, som ett led i en bredare ram för övervakning av rättsstaten som skulle kunna tillämpas i alla medlemsstater och unionens institutioner, organ och byråer. I detta avseende anser parlamentet att EU:s institutioner bör föregå med gott exempel genom att främja högsta standarder för öppenhet och se till att det finns avskräckande och effektiva påföljder för överträdelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att reglera lobbyverksamhet och sanktionera intressekonflikter. 11. Europaparlamentet understryker vikten av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att förhindra och effektivt bekämpa den organiserade brottsligheten. Parlamentet understryker i detta avseende betydelsen av det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet och behovet att ge nätverket finansiellt stöd. 12. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen gör en undersökning av den nationella lagstiftning som har varit bäst när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet och korruption, i syfte att utveckla en effektiv och banbrytande europeisk lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utföra en undersökning av medlemsstaternas utredningsförfaranden i samband med arbetet mot den organiserade brottsligheten, framför allt när det gäller användningen av verktyg som telefonavlyssning, avlyssning av bostäder, metoder för genomsökning, uppskjutna beslut om häktning och beslag, infiltrering och kontrollerade och övervakade leveranser. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i en efterlevnadskultur, i synnerhet med tanke på att den främsta och effektivaste formen av förebyggande består av utbildning för nya generationer av EU-medborgare, bland annat genom att främja specifika insatser i skolorna. Prioriteringar och operativ struktur för kampen mot organiserad brottslighet och korruption 14. Europaparlamentet anser att EU:s nuvarande politiska cykel mot organiserad brottslighet bör ha tyngdpunkten på samröre med brottslighet (dvs. tillhörighet till en kriminell organisation), snarare än på att bara bekämpa de brott som utgör själva syftet med sådana organisationer. Parlamentet anser i synnerhet att det är nödvändigt att medlemskap i en kriminell organisation blir straffbart, oavsett om ett brott inom syftet för organisationen begåtts eller inte. Parlamentet upprepar att denna politiska cykel även bör inbegripa bekämpning av penningtvätt, korruption och människohandel som prioriterade områden, inom en verklig europeisk strategi mot korruption. 15. Europaparlamentet vill att prioriteringarna ska fastställas i samklang med unionens politik för förebyggande av brottslighet, dess ekonomiska politik samt social-, sysselsättnings- och utbildningspolitik, och att parlamentet ska involveras fullt ut i den processen. 16. Europaparlamentet efterlyser en specialiserad Europolenhet som ska bekämpa organiserade brottsliga grupper som är verksamma inom olika sektorer samtidigt. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör inrätta säkra och effektiva mekanismer inom de nuvarande institutionsramarna för att se till att utredningar av organiserad brottslighet genomförs på ett samordnat sätt och att det ömsesidiga förtroendet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna främjas. En mer kraftfull ramlagstiftning 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av bedömningen av införlivandet och tillämpningen av de befintliga reglerna föreslå lagstiftning för att täppa till luckor som kan finnas i kampen mot organiserad brottslighet och korruption och förbättra det gränsöverskridande rättsliga samarbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet a) se över befintlig lagstiftning i syfte att införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner och att precisera de gemensamma definitionerna av brott, inbegripet tillhörighet till en kriminell organisation eller sammanslutning, vilken skulle kunna anses vara en strukturerad grupp som har existerat en viss tid och består av två eller fler personer som samarbetar i syfte att olagligen skaffa sig, direkt eller indirekt, någon form av ekonomisk och/eller materiell vinning som allvarligt undergräver den sociala och ekonomiska sammanhållningen i EU och dess medlemsstater, och att

110 C 215/102 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 b) lägga fram ett reviderat lagstiftningsförslag för att bekämpa miljöbrott, i syfte att stärka de straffrättsliga åtgärderna mot olaglig förbränning av avfall och betrakta olagligt bortskaffande av nya föroreningar som ett brott som kan bestraffas med straffrättsliga påföljder, på samma sätt som föreskrivs i direktiv 2008/99/EG. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa miniminormer för fastställande av brottsrekvisit och påföljder. Parlamentet efterlyser framför allt följande: a) allmänna definitioner av offentlig tjänsteman, brottet bedrägeri och brottet korruption, som ska tillämpas på ett övergripande plan; definitioner av dessa begrepp ingår i förhandlingarna om PIF-direktivet, men endast för tillämpningen av det direktivet; förhandlingarna är för närvarande blockerade i rådet, och parlamentet begär att de ska återupptas så snart som möjligt, b) ett nytt lagstiftningsförslag om en särskild typ av kriminella organisationer vars deltagare drar fördel av sammanslutningens hotfulla makt och den därav följande underkastelsen och tystnaden i syfte att begå brott, ta hand om eller på något sätt, vare sig direkt eller indirekt, kontrollera ekonomisk verksamhet, koncessioner, tillstånd, offentliga kontrakt och offentliga tjänster, eller skaffa olagliga vinster eller fördelar åt sig själva eller andra personer, c) ett lagstiftningsförslag om införande av ett särskilt europeiskt program för skydd av vittnen och personer som samarbetar med rättsväsendet genom att anmäla kriminella organisationer och organisationer som beskrivs i led b, d) ett lagförslag som definierar och inför gemensamma regler för att skydda visselblåsare; ett sådant förslag bör läggas fram före utgången av 2017, e) ytterligare lagstiftningsinitiativ för att stärka rättigheterna för misstänkta eller åtalade personer vid straffrättsliga förfaranden, bland annat med hänsyn till frihetsberövande före rättegången, i syfte att säkerställa rätten till en rättvis rättegång, så som den erkänns i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, f) särskild lagstiftning för att stävja export av radioaktivt material och farligt avfall och den illegala handeln med vilda djur och växter, eftersom både naturvårdsbrott och handel med och export av radioaktivt material och farligt avfall till tredjeländer enligt miljögrupper och icke-statliga organisationer spelar en stor roll i finansieringen av organiserad brottslighet. Ett mer verkningsfullt polisiärt och rättsligt samarbete på EU-nivå 19. Europaparlamentet noterar att den organiserade brottsligheten, korruptionen och penningtvätten oftast har en gränsöverskridande dimension som kräver nära samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna och mellan de nationella myndigheterna och relevanta EU-organ. 20. Europaparlamentet anser att polissamarbete och rättsligt samarbete genom informationsutbyte mellan nationella myndigheter är av grundläggande vikt för att effektiva åtgärder ska vidtas för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet. 21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda specifika åtgärder för att uppnå en bättre samordning på EUnivå av bekämpandet av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt samt för att förstärka medvetenheten om vilka mänskliga, sociala och ekonomiska skador denna verksamhet medför. 22. Europaparlamentet beklagar djupt att det gränsöverskridande samarbetet mellan polisväsen och rättsliga myndigheter kännetecknas av alltför utdragna och byråkratiska förfaranden som lägger hinder i vägen för effektiviteten och äventyrar resultaten i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka, effektivisera och intensifiera det gränsöverskridande polissamarbetet och rättsliga samarbetet samt informationsutbytet mellan sådana myndigheter och via Europol och Eurojust, liksom att säkerställa ordentlig utbildning och tekniskt stöd, bland annat genom Cepol och det europeiska nätverket för rättslig utbildning, i syfte att främja ömsesidigt erkännande av bevis mellan medlemsstaterna och se till att gemensamma utredningsgrupper används i större utsträckning.

111 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/103 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt föra in, använda sig av och utbyta alla uppgifter som anses nödvändiga och relevanta när det gäller personer som dömts för ett brott med koppling till organiserad brottslighet och som finns i befintliga europeiska databaser, liksom att uppmana EU-organen Europol och Eurojust att underlätta detta utbyte av information. Parlamentet begär i detta hänseende att infrastrukturen rationaliseras i syfte att garantera säker kommunikation och effektiv användning av alla Europols befintliga instrument, samtidigt som man till fullo respekterar EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter. 24. Europaparlamentet betonar det akuta behovet att skapa ett mer effektivt system för kommunikation och informationsutbyte mellan rättsliga myndigheter inom EU som vid behov kan ersätta de traditionella instrumenten för ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behovet av lagstiftningsåtgärder på detta område och att skapa ett verkligt EU-system för informationsutbyte mellan de rättsliga myndigheterna i unionen. 25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt sinsemellan utbyta alla passageraruppgifter som bedöms nödvändiga och relevanta och som berör personer med anknytning till organiserad brottslighet. Beslagtagande av kriminella organisationers tillgångar och användning av dem för sociala ändamål 26. Europaparlamentet anser att en gemensam metod för att beslagta kriminella organisationers tillgångar i EU skulle ha en avskräckande effekt på brottslingar. Medlemsstaterna uppmanas att skyndsamt införliva direktiv 2014/42/EU om förverkande av vinning av brott. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ge garantier för ett ömsesidigt erkännande av order om beslagtagande och förverkande i anslutning till nationella åtgärder för blockering av tillgångar. 27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka EU:s åtgärder för att a) spåra, spärra och förverka vinning av brott, bland annat genom förbud mot överlåtelse av äganderätt av kapital eller egendom i syfte att undvika spärrande eller förverkande åtgärder och godtagande av äganderätten eller tillgången till detta kapital, eller genom att föreskriva förverkande utan fällande dom, b) främja hanteringen av spärrad och förverkad egendom och dess återanvändning för sociala ändamål och som ersättning till offrens familjer och till företag som drabbats av lånehajar och beskyddarverksamhet, c) utveckla administrativt, polisiärt och rättsligt samarbete för att spåra, beslagta och förverka vinning av brott inom hela unionen och att förbättra de nationella kontoren för återvinning av tillgångar samt ge dem tillräckliga resurser. 28. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att öka samarbetet och utbytet av bästa praxis på detta område, inom ramen för befintliga mötesplattformar, såsom den rådgivande samordningskommittén för förebyggande av bedrägerier (Cocolaf) och liknande. Förebygga den organiserade brottslighetens och korruptionens infiltrering i den lagliga ekonomin 29. Europaparlamentet påpekar att korruptionen, särskilt inom ramen för offentlig upphandling och offentlig-privata partnerskap, underlättar för den organiserade brottsligheten att infiltrera den lagliga ekonomin. 30. Europaparlamentet vill att det i hela EU införs en övergripande ordning för e-upphandling i syfte att minska risken för korruption vid offentlig upphandling. 31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att införa övervakningsinstrument för offentlig upphandling i syfte att upprätta svarta listor över företag som bevisligen har kopplingar till organiserad brottslighet och/eller gjort sig skyldiga till korruption, och utestänga dem från att ingå ett ekonomiskt förhållande med en offentlig myndighet och dra nytta av EU-medel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa specialiserade strukturer på nationell nivå för att avslöja kriminella organisationer och utesluta företag från offentliga upphandlingar om de varit inblandade i korruption eller penningtvätt. Parlamentet påpekar att svartlistning kan vara ett effektivt sätt att avskräcka

112 C 215/104 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 företag från att ägna sig åt korruption och ge dem starka incitament att förbättra och stärka sina interna integritetsprocesser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa certifiering mot organiserad brottslighet för företag, och begär att relevanta upplysningar ska utbytas automatiskt på EU-nivå. 32. Europaparlamentet påpekar att 21 medlemsstater ännu inte införlivat paketet med direktiv om offentlig upphandling. Parlamentet anser att bestämmelserna om offentlig upphandling är avgörande för att skapa insyn och redovisningsskyldighet på ett av de områden som är mest sårbara för korruption. 33. Europaparlamentet påpekar att transparenta redovisningsregler som kan bli föremål för prövning måste säkerställas inte bara på central förvaltningsnivå, utan också på regional och lokal nivå i samtliga medlemsstater. 34. Europaparlamentet är oroat över att kriminella bolag som är inblandade i penningtvätt återkommande lämnar in anbud under lägsta kostnad i anbudsförfaranden som avser större projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta en ekonomisk bedömning ingå av förslagen från de bolag som tilldelas kontrakt och av deras underleverantörer. 35. Europaparlamentet påpekar att penningtvätt genom invecklade företagsstrukturer och deras integration i laglig ekonomisk verksamhet kan hota den allmänna ordningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa åtgärder, utan att i onödan belasta små och medelstora företag, för att öka insynen i penningtransaktioner och förbättra spårbarheten av transaktionerna tillbaka till fysiska personer i syfte att spåra finansieringen av brottslighet och terrorister (principen om att följa pengarna ). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som försvårar upprättandet av invecklade och tätt sammanlänkade bolagsstrukturer, vilka mot bakgrund av att de brukar vara icke-transparenta kan missbrukas för att finansiera brottslig verksamhet eller terroristverksamhet och andra allvarliga brott. 36. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att kräva att entreprenörer avslöjar hela sin bolagsstruktur och de verkliga ägarna innan de tilldelas några kontrakt, så att man inte stöder företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering, skattebedrägeri och skatteundandragande samt korruption. 37. Europaparlamentet noterar att förvärv av fastigheter i EU:s medlemsstater är ett sätt att tvätta vinning av brott, som brottslingar utnyttjar för att skydda sitt verkliga ägande med hjälp av utländska brevlådeföretag. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att se till att alla utländska företag som har för avsikt att förvärva fastigheter på deras territorium tvingas uppfylla samma villkor i fråga om öppenhet som krävs av företag inom deras egen jurisdiktion. 38. Europaparlamentet erinrar om att finanskrisen lagt en extra börda på regeringarna i EU. Parlamentet anser att det inför de nuvarande ekonomiska utmaningarna krävs en starkare garanti för integritet och insyn i de offentliga utgifterna. 39. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att garantera insyn vid beslut om tillstånd och stadsplanering. 40. Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna och kommissionen har en rättslig skyldighet att bekämpa bedrägerier i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget, och välkomnar att klausuler om bedrägeribekämpning förs in i lagstiftningsförslag med budgetkonsekvenser. 41. Europaparlamentet är oroat över ökningen av momsrelaterade bedrägerier, särskilt så kallade karusellbedrägerier. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden så att informationsutbytet för att bidra till kampen mot bedrägerier underlättas. 42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta särskild lagstiftning och att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga och förhindra den verksamhet som bedrivs av yrkesverksamma personer, banker, tjänstemän och politiker på alla nivåer som, trots att de inte är medlemmar i kriminella organisationer, stöder dem på olika nivåer. I detta avseende framhålls följande:

113 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/105 Tisdagen den 25 oktober 2016 a) parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och EU-institutionerna uppmuntrar rotation bland offentliga tjänstemän för att förebygga korruption och infiltrering av organiserad brottslighet, b) parlamentet begär obligatoriska bestämmelser om att personer som har dömts eller som har deltagit i organiserad brottslighet, penningtvätt, korruption eller andra grova brott, brott mot den offentliga förvaltningen, samröre med brottslighet eller korruption inte bör ha rätt att ställa upp i val eller att arbeta i eller för den offentliga förvaltningen, inbegripet Europeiska unionens institutioner, organ och byråer, c) parlamentet begär straffrättsliga påföljder för chefer och banker i styrkta fall där stora penningbelopp har varit föremål för penningtvätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag för att garantera full insyn i bankflöden, inte bara för enskilda personer utan även för juridiska personer och truster. 43. Europaparlamentet anser att det på EU-nivå måste finnas regler som säkerställer verifiering och beskattning av politiska partiers samtliga finansieringskällor, så att det säkerställs att dessa är lagliga. 44. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skärpa de lagbestämmelser som är avsedda att garantera större insyn och spårbarhet för ekonomiska flöden, särskilt förvaltningen av EU-medel, bland annat med hjälp av tidigare utredningar och en slutlig granskning för att kontrollera att medlen har använts korrekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lämna in nationella förklaringar om sina kontrollsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att a) korrigera betalningar när det förekommer oegentligheter i medlemsstaternas användning av EU-medel, b) tillfälligt förbjuda tillgång till EU-finansiering för institutioner och företag som befunnits skyldiga till bedrägligt missbruk av EU-medel, c) noga övervaka utnyttjandet av EU-medel och regelbundet rapportera till Europaparlamentet. 45. Europaparlamentet anser att kommissionen bör kräva högsta möjliga nivå av integritet i upphandlingsförfaranden som gäller genomförande av EU-finansierade projekt. Parlamentet påminner om att övervakning av projektens resultat i samarbete med det civila samhällets organisationer och utkrävande av ansvar från de lokala myndigheterna är mycket viktigt för att kunna fastställa om EU-medel utnyttjas på ett korrekt sätt och för att bekämpa korruption. 46. Europaparlamentet påpekar att öppenhet är det mest effektiva instrumentet för att bekämpa missbruk och bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra lagstiftningen i detta avseende genom att göra det obligatoriskt att offentliggöra uppgifter som rör alla mottagare av EU-finansiering, däribland uppgifter om underleverantörsavtal. 47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett lagstiftningsförfarande för att förenkla den administrativa byråkratin och därmed förbättra insynen och bekämpa korruptionen. 48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och rapportera till parlamentet om andelen direkt tilldelning av offentliga kontrakt i medlemsstaterna samt om de rättsliga omständigheterna på de platser där de nationella myndigheterna använder sig av detta i störst utsträckning. 49. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att sträva efter effektiva mekanismer för öppenhet, övervakning och ansvarsskyldighet i samband med sitt utnyttjande av EU-medel. Med tanke på att de positiva effekterna av EU-medel är beroende av processer på nationell och europeisk nivå som säkerställer insyn, effektiv övervakning och ansvarsutkrävande, anser parlamentet anser att det bör undersökas hur övervakningen och utvärderingen skulle kunna ske löpande och inte bara efter slutförandet. Parlamentet anser att revisionsrättens roll bör stärkas i detta avseende. 50. Europaparlamentet anser att kvalitativa och kvantitativa indikatorer bör införas och att dessa bör vara jämförbara, i syfte att mäta EU-finansieringens inverkan och göra det lättare att bedöma om finansieringen har fyllt sitt syfte, och att kvantifierade uppgifter systematiskt bör samlas in och offentliggörs.

114 C 215/106 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Europeiska åklagarmyndigheten 51. Europaparlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten bör vara ett centralt inslag i kampen mot korruption i EU. Parlamentet upprepar att det så snart som möjligt, med deltagande av så många medlemsstater som möjligt, bör inrättas en europeisk åklagarmyndighet som är effektiv och oberoende av nationella regeringar och EU:s institutioner samt skyddad mot politiskt inflytande och politiska påtryckningar. 52. Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att de nationella åklagarna och den framtida europeiska åklagarmyndigheten, liksom Eurojust och Olaf, har väldefinierade behörigheter och befogenheter för att förhindra eventuella befogenhetskonflikter. Parlamentet begär en fördelning av lämpliga finansiella resurser och personalresurser till den framtida europeiska åklagarmyndigheten, i linje med dess uppgifter. Parlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten bör vara behörig att lagföra alla PIF-brott, inbegripet momsbedrägerier. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att rätta sig efter den dom som meddelats av domstolen i Taricco-målet (C-105/14) och att bryta dödläget i rådets förhandlingar om PIF-direktivet så snart som möjligt. 53. Europaparlamentet beklagar att de pågående förhandlingarna i rådet undergräver den grundläggande förutsättningen för en oberoende och slagkraftig europeisk åklagarmyndighet. 54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera behovet av en eventuell översyn av mandatet för den framtida Europeiska åklagarmyndigheten för att denna ska ges befogenhet att bekämpa organiserad brottslighet när den väl är inrättad. Specifika områden som kräver insatser Förfalskning 55. Europaparlamentet fördömer den allt vanligare förfalskningen av varor, läkemedel och livsmedelsprodukter i EU, med deltagande av distributionsnät som sköts av gränsöverskridande organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra och bekämpa förfalskning av varor, läkemedel och livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att systematiskt samla in uppgifter om bedrägerier och förfalskningar i syfte att få information om åtgärdernas omfattning och verkningar och att utbyta bästa praxis i fråga om identifiering och bekämpande av dessa företeelser. 56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga andra metoder som syftar till att förhindra och avskräcka från livsmedelsbedrägerier, exempelvis ett europeiskt register där dömda bedrägliga livsmedels- och läkemedelsföretag pekas ut. 57. Europaparlamentet efterlyser en utbyggnad av de nuvarande spårbarhetssystemen och en systematisk tillämpning av den spårbarhet på alla stadier som föreskrivs i EU:s grundförordning (EG) nr 178/2002 och som omfattar livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnen som är avsedda för detta ändamål eller kan antas ingå i produktion av ett livsmedel eller ett foder. Narkotikahandel 58. Europaparlamentet påpekar att narkotikahandeln är synnerligen lukrativ för brottsliga grupper som måste bekämpas genom såväl påföljder som förebyggande verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och berörda institutioner att bekämpa kopplingarna mellan narkotikahandeln och övrig brottslig verksamhet och den inverkan de har på ekonomin och den lagliga handeln, såsom framgår av Europols och EMCDDA:s rapport om narkotikahandeln i Europa Europaparlamentet påminner kommissionen om att den ska utvärdera de framsteg som gjorts i genomförandet av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av denna plan föreslå en ny handlingsplan för perioden

115 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/107 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet noterar att en utvärdering av ny politik avseende lätt narkotika är en prioritet, och menar att man bör överväga avkriminalisering/legalisering som ett sätt att effektivt bekämpa kriminella organisationer. Parlamentet begär att EU ska ta upp denna fråga såväl i sin interna som externa politik genom att skapa en politisk debatt där man låter alla berörda EU-organ, internationella organisationer och institutioner i samtliga inblandade länder delta. Hasardspel och uppgjorda matcher 61. Europaparlamentet påminner om att kriminella organisationer ofta använder sig av lagliga och olagliga nätverk för hasardspel och uppgjorda matcher för att tvätta pengar. Parlamentet fördömer de kriminella intressena kring dessa fenomen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att behålla eller införa lagstiftning för att bekämpa och förhindra dem genom att straffbelägga uppgjorda idrottsevenemang. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att öppet och effektivt samarbeta med idrottsorganisationer och att intensifiera kommunikationen och samarbetet med Eurojust och Europol för att bekämpa dessa företeelser. Skatteparadis 62. Europaparlamentet påpekar att 1 biljon euro varje år försvinner i EU genom skatteflykt och skatteundandragande. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skatteparadis och länder med icke-transparent eller skadlig skattepraxis, ett fenomen som utgör ett mycket stort problem för var och en av unionsmedborgarna. 63. Europaparlamentet välkomnar den internationella överenskommelsen inom G20 om att tillämpa en ny global standard för ökad insyn på skatteområdet, i linje med de höga standarder som redan tillämpas av EU. Parlamentet begär att överenskommelsen snabbt ska börja tillämpas och att man på internationell nivå ska börja övervaka skattebedrägeri och skatteflykt på ett effektivt sätt. Parlamentet välkomnar att kommissionen i februari 2016 undertecknade avtal som omfattar utbyte av skatteinformation med länder som Andorra och Monaco och redan 2015 undertecknade avtal med Schweiz, Liechtenstein och San Marino. 64. Europaparlamentet påminner om EU:s ansvar att bekämpa skatteregler som underlättar skattesmitning för transnationella bolag och enskilda personer, och att hjälpa tredjeländer att föra tillbaka pengar som härrör från olaglig verksamhet och ställa förövarna inför rätta. Parlamentet betonar att EU måste främja kampen mot skatteparadis, banksekretess och penningtvätt, verka för att överdriven tystnadsplikt tas bort, att det ges en redovisning land för land av multinationella företag och utarbetas offentliga register över företagens verkliga ägare eller faktiska betalningsmottagare, som en prioritet i alla relevanta internationella forum. Parlamentet påpekar att skatteparadis utgör idealiska platser för att samla och tvätta vinning av brottslig verksamhet, och insisterar därför på behovet av en samordnad strategi på EU-nivå. 65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kunskapen om de allvarliga konsekvenser som möjliggörandet av korruption har, att överväga möjligheten att upprätta en övergripande plan för att hindra överföring av tillgångar till sådana länder utanför EU som skyddar korrupta personers anonymitet och att ompröva sina ekonomiska och diplomatiska förbindelser med dessa länder. Miljöbrott 66. Europaparlamentet uttrycker sin oro över ökningen av olaglig miljörelaterad verksamhet med anknytning till eller som ett resultat av organiserad maffialiknande brottslig verksamhet, såsom olaglig handel med avfall och avfallshantering, inklusive hantering av giftigt avfall och förstörelse av kulturarvet. Parlamentet påminner om sin rekommendation om att utveckla en gemensam handlingsplan för att förhindra och bekämpa denna typ av brottslighet. Parlamentet påpekar behovet att garantera att befintliga regler om naturbevarande och miljöskydd genomförs, bland annat genom att utföra inspektioner av uppdragstagare och underleverantörer som omfattas av kontrakt för stora infrastrukturprojekt som finansieras genom EU:s budget. 67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, för att säkra att medlemsstaterna straffas med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder för olagligt agerande som har negativa effekter på människors hälsa eller miljön. Parlamentet uppmanar EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel) att regelbundet informera parlamentet om medlemsstaternas åtgärder för att genomföra direktiv 2008/99/EG.

116 C 215/108 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påpekar att den organiserade brottsligheten använder byggföretag som är specialiserade på schaktning och markarbeten för att tvätta pengar och olagligt göra sig av med giftigt avfall som orsakar miljöföroreningar. För att förebygga dessa metoder uppmanas kommissionen att genomföra brottsförebyggande inspektioner av entreprenörer och underleverantörer som kontrakteras för stora infrastrukturprojekt som finansieras av EU:s budget. It-brottslighet 69. Europaparlamentet påminner om att it-brottslighet understöder penningtvätt och förfalskning. Parlamentet påpekar att denna brottslighet är en viktig inkomstkälla för många kriminella organisationer och att unionslagstiftningen och samarbetet mellan medlemsstaterna och med EU:s organ på detta område måste förstärkas. Parlamentet konstaterar med oro att kriminella organisationer genom bedräglig användning av internet i olagliga syften, exempelvis främjande av olaglig narkotikahandel och människohandel, har lyckats öka volymen av sin olagliga handel. Organiserad brottslighet och terrorism 70. Organiserad brottslighet och terrorism sammanfaller i allt större utsträckning, och kopplingarna mellan kriminella grupper och terroristorganisationer ökar, vilket utgör ett ökat hot mot unionen. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det blir straffbart att finansiera och stödja terrorism genom organiserad brottslighet och att de myndigheter i medlemsstaterna som arbetar med straffrättsliga förfaranden mer uttryckligen tar kopplingen mellan organiserad brottslighet och terroristverksamhet och finansiering av terrorism i beaktande. 71. Europaparlamentet betonar att olaglig handel med skjutvapen, olja, narkotika och vilda djur och växter samt smuggling av migranter, cigaretter och förfalskade varor, konstverk och andra kulturföremål av organiserade kriminella nätverk har blivit mycket lukrativa sätt för terroristgrupper att få tillgång till finansiering. Parlamentet noterar att kommissionen lagt fram en handlingsplan mot den olagliga handeln med och användningen av skjutvapen och sprängämnen. Parlamentet insisterar på behovet att utan dröjsmål genomföra denna handlingsplan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder, och samtidigt undvika onödiga administrativa bördor på ekonomiska aktörer, för att se till att terroristorganisationer och kriminella nätverk inte kan dra nytta av handel med varor. 72. Europaparlamentet påpekar att deltagande i kriminell verksamhet kan ha en koppling till terroristbrott. Parlamentet påminner om att narkotikahandel, förflyttningar av olagliga skjutvapen, gränsöverskridande organiserad brottslighet och penningtvätt enligt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) har blivit en integrerad del av terrorismen. Om kampen mot terrorism ska nå framgång måste EU:s lagstiftning om bekämpande av organiserad brottslighet och penningtvätt stärkas, också med tanke på de befintliga kopplingarna mellan terroristgrupper och organiserade kriminella grupper, på grundval av ömsesidig nytta. Organiserad brottslighet samt människohandel och människosmuggling 73. Europaparlamentet är oroat över den ökande professionaliseringen inom människosmugglingen och de relaterade vinstökningarna för nätverk som sysslar med smuggling av människor och människohandel, till följd av de fortsatta flyktingströmmarna till Europa. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att se till att det görs framsteg avseende internationellt samarbete för att bekämpa olaglig handel, så att smugglingen av människor kan stoppas och människohandelsnätverkens inflytande minimeras. 74. Europaparlamentet påminner om att EU vad gäller människohandel har upprättat ett särskilt rättsligt och politiskt regelverk för att optimera samarbetet och göra människohandel till en prioritering för organ och byråer som Europol och Eurojust. Parlamentet välkomnar slutsatserna i den första rapporten om de framsteg som gjorts i kampen mot människohandeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att utifrån dessa slutsatser så snabbt som möjligt utarbeta en strategi som ska gälla efter Europaparlamentet fördömer den organiserade brottslighetens infiltrering i förvaltningen av medel avsedda för mottagande av migranter, och efterlyser riktade åtgärder för att bekämpa människosmuggling och människohandel, som utförs av komplexa nätverk av kriminella grupper i offrens ursprungs-, transit- och destinationsländer.

117 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/109 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet betonar det akuta behovet att ta itu med den grova exploateringen av migrerande arbetstagare i unionen. Parlamentet erkänner att bristen på lagliga migrationskanaler och hinder för tillgång till rättslig prövning är några av grundorsakerna till människohandel. Parlamentet noterar också att direktivet om sanktioner mot arbetsgivare innehåller viktiga bestämmelser för att ta itu med arbetskraftsutnyttjande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, men att sådana bestämmelser förlitar sig på att det finns rättvisa, effektiva och åtkomliga klagomålsmekanismer på nationell nivå och att genomförandet förblir minimalt. Den externa dimensionen 77. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta stödja konsolidering av offentlig förvaltning och antagande av lämpliga lagstiftningsramar för att bekämpa korruptionen i alla länder, inte minst länder som befinner sig i en efterkrigseller övergångsfas och där statsinstitutionerna är svaga. Parlamentet insisterar på behovet av att stärka regionala och specialiserade polis- och domstolsnätverk i utvecklingsländerna, alltid inom parametrar som garanterar lämpliga standarder för uppgifts- och integritetsskydd, och att dela med sig av Europols, Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets bästa praxis och sakkunskap. Parlamentet betonar behovet att förbättra lagstiftningen och dess tillämpning och att främja skyddet av personer som slår larm om missförhållanden så att de som begår brott ställs till svars. Ett lämpligt system för skydd av visselblåsare bör upprättas såväl inom som utanför EU. Parlamentet betonar särskilt att det behövs en direktrapporteringsmekanism för personer som är medborgare i länder som får bistånd från EU och som uppmärksammar oegentligheter i EU-finansierade biståndsprogram. 78. Europaparlamentet noterar med oro att de mest relevanta internationella konventionerna och initiativen för bekämpning av korruption och illegala finansiella flöden inte ger några konkreta resultat i genomförandeskedet. Parlamentet påminner om att utveckling av en utrikespolitisk strategi mot korruption är grundläggande för att effektivt bekämpa korruption och ekonomisk brottslighet. EU uppmanas att i sin externa politik prioritera och främja ett korrekt införlivande och genomförande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och av alla andra relevanta internationella instrument som syftar till att bekämpa korruption och penningtvätt. 79. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom konstant övervakning se till att EU-bistånd inte direkt eller indirekt bidrar till korruption. Parlamentet anser att biståndet bör anpassas bättre till värdlandets förmåga att ta emot stöd och dess allmänna utvecklingsbehov, så att man undviker att biståndspengar slösas bort eller används för korruption. EU uppmanas att angripa korruptionsfrågan direkt genom planering och landstrategidokument, och att koppla budgetstöd till tydliga korruptionsbekämpningsmål. Parlamentet betonar att robusta mekanismer för att övervaka genomförandet måste inrättas i detta syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kraftfull, holistisk och övergripande strategi för korruptionsriskhantering i utvecklingsländerna, för att förhindra att biståndspengar bidrar till korruption och för att fullt ut genomföra den strategi mot korruption som utarbetades 2013, särskilt i samband med genomförande och användning av EU-bistånd i alla dess former, inklusive Europeiska utvecklingsfonden och förvaltningsfonder, och i samband med att utvecklingsprojekt delegeras till tredje part. Parlamentet noterar med oro att EU:s strategi avseende korruption i AVSländerna ger föga strategisk vägledning om hur ländernas system för att förebygga och övervaka korruption ska kunna förstärkas. Parlamentet menar att det behövs mer samordning mellan Europeiska utrikestjänsten och generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling i deras arbete för att effektivt bromsa korruptionen i utvecklingsländerna. 80. Europaparlamentet påminner om vikten av konsekvens mellan EU:s interna och externa politik, och pekar på behovet av att integrera kampen mot den organiserade brottsligheten i utvecklings- och säkerhetsstrategierna som ett sätt att återupprätta stabilitet i utvecklingsländerna. 81. Europaparlamentet betonar att svaret på hur brottslig verksamhet som orsakar hunger och fattigdom kan bekämpas är att ge människorna och de styrande rätten att själv bestämma över sina egna ekonomiska system, livsmedelssystem och jordbrukssystem. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att aktivt ta strid mot finansiell livsmedelsspekulation, såsom stora multinationella jordbruksbolags markrofferi och uppköp till låga priser i väldiga jordbruksområden, med tanke på vilken förödande inverkan detta har på små producenter.

118 C 215/110 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmanar utvecklingsländerna att som en del av sina insatser mot korruption öka insynen och redovisningsskyldigheten i resurskontrakten, bolagens finansiella rapportering och revision samt i mottagandet och tilldelningen av inkomster. 83. Europaparlamentet uppmanar EU att uppgradera sitt stöd för att hjälpa resursrika länder tillämpa de principer om större öppenhet och ansvarsskyldighet inom olje-, gas- och gruvsektorn som är en del av utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (Eiti-principerna). Parlamentet ger sitt fulla stöd till inrättande av effektiva lagstiftningsramar för att stödja att Eiti korrekt genomförs av de bolag som medverkar i leveranskedjorna inom olje-, gas och gruvsektorerna. 84. Europaparlamentet uppdrar åt sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att följa upp de rekommendationer det utfärdat i sina resolutioner om kampen mot korruption. Parlamentet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att inom två år utvärdera de lagstiftande åtgärder som kommissionen vidtagit på detta område, mot bakgrund av ovannämnda rekommendationer. o o o 85. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

119 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/111 P8_TA(2016)0404 Mänskliga rättigheter och migration i tredjeländer Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om mänskliga rättigheter och migration i tredjeländer (2015/2316(INI)) (2018/C 215/20) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artikel 13, med beaktande av 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och dess tilläggsprotokoll, med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966 samt deras respektive tilläggsprotokoll, med beaktande av 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet, med beaktande av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering från 1966, med beaktande av 1979 års konvention om avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor och dess tilläggsprotokoll, med beaktande av 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och dess tilläggsprotokoll, med beaktande av 1989 års konvention om barnets rättigheter och dess tilläggsprotokoll, med beaktande av den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar från 1990, med beaktande av den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden från 2006, med beaktande 2006 års konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess tilläggsprotokoll, med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 3 augusti 2015 om främjande av och skydd för de mänskliga rättigheterna, däribland migranters rättigheter, med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 18 december 2014 om skyddet för migranter, med beaktande av olika internationella människorättsmekanismers arbete, däribland olika rapporter om migranters mänskliga rättigheter av François Crépeau och andra framstående särskilda rapportörer inom FN, den allmänna återkommande utvärderingen samt andra konventionsorgan, med beaktande av arbetet och rapporterna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, inbegripet de rekommenderade principerna och riktlinjerna avseende mänskliga rättigheter vid internationella gränser och rapporten om situationen för migranter i transit, med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter,

120 C 215/112 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av Dhakaprinciperna om värdig migration, med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, med beaktande av relevanta rapporter från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 november 2011 En övergripande strategi för migration och rörlighet från november 2011 (COM(2011)0743), med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2015 En europeisk migrationsagenda (COM(2015)0240), med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan (COM(2015)0510), med beaktande av kommissionens beslut av den 20 oktober 2015 om inrättandet av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer (C(2015)7293), med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte om migration den juni 2015 och den 15 oktober 2015, med beaktande av rådets slutsatser om handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati , som antogs den 20 juli 2015, med beaktande av rådets slutsatser av den 9 november 2015 om åtgärder för att hantera flykting- och migrationskrisen, med beaktande av den politiska deklarationen och handlingsplanen som antogs under toppmötet i Valletta den november 2015, med beaktande av sina tidigare resolutioner om migrationsrelaterade frågor, i synnerhet resolutionen av den 17 december 2014 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU ( 1 ), resolutionen av den 29 april 2015 om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik ( 2 ), samt resolutionen av den 12 april 2016 om situationen i Medelhavet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU ( 3 ), med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU ( 5 ), med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser ( 6 ), med beaktande av slutdeklarationen från det andra toppmötet för talmännen vid den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet, på temat migration, asyl och mänskliga rättigheter i Euromed-regionen, som antogs den 11 maj 2015 ( 7 ), med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området ( 8 ), ( 1 ) EUT C 294, , s. 18. ( 2 ) EUT C 346, , s. 47. ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0102. ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0312. ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0073. ( 6 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0300. ( 7 ) ( 8 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0470.

121 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/113 Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingens resolution av den 9 december 2015 om migration, mänskliga rättigheter och humanitära flyktingar ( 1 ), med beaktande av olika rapporter från det civila samhällets organisationer om situationen för migranters mänskliga rättigheter, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0245/ 2016), och av följande skäl: A. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor, utan undantag. B. Migration är en global och flerdimensionell företeelse som orsakas av många olika faktorer såsom de ekonomiska förhållandena (bland annat utvecklingen av välståndsfördelningen och den ekonomiska integrationen på regionalt och globalt plan), de sociala och politiska förhållandena, arbetsförhållandena, våld och säkerhet samt den gradvisa miljöförstörelsen och den ökande förekomsten av naturkatastrofer. Migrationen måste hanteras på ett konsekvent och balanserat sätt, ur ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till den mänskliga dimensionen, inklusive migrationens positiva inverkan på den demografiska och ekonomiska utvecklingen. C. Migrationsrutterna är ytterst komplexa, och förflyttningar sker inte bara mellan regioner utan ofta även inom dem. Enligt FN ökar den internationella migrationen trots den globala ekonomiska krisen. För närvarande betraktas närmare 244 miljoner personer som internationella migranter. D. De rättigheter som anges i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella konventioner är universella och odelbara. E. Migration är även en konsekvens av den ökande globaliseringen och marknadernas ömsesidiga beroende. F. Utifrån de olika faktorer som påverkar migrationen kan man förutsäga konsekvenserna och tvingas till att utarbeta lämplig politik. G. Svängningarna i migrationsströmmarna, särskilt under kristider, för med sig långtgående ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser för migranternas ursprungsländer och destinationsländer. H. För att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att utarbeta någon form av politik för migrationshantering måste det finnas effektiva sätt att övervaka och kontrollera utländska medborgares in- och utresor. Dessutom måste det finnas analyser av och prognoser för migrationens effekter. I. Faktorerna bakom migrationen har diversifierats och kan vara mångdimensionella och hänföras till ekonomiska, miljömässiga, kulturella, politiska, familjerelaterade eller personliga skäl. Allt fler av dessa migranter är offer för tvångsförflyttningar och behöver särskilt skydd eftersom de flyr från bland annat sköra stater, konflikter och politisk eller religiös förföljelse. J. Det blir allt svårare att skilja mellan flyktingar, asylsökande och migranter, bland annat eftersom många länder saknar adekvata rättsliga och institutionella instrument och ramar. ( 1 ) EUT C 179, , s. 40.

122 C 215/114 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 K. Myndigheterna i transit- och destinationsländer, liksom i mottagningscentrum, måste få lämplig utbildning och förberedas väl för att behandla migranter och asylsökande på ett flexibelt sätt, utifrån deras individuella situation. L. Migrationsströmmarna har globaliserats och regionaliserats, och migrationsströmmarna syd syd, som till 80 procent rör sig mellan angränsande länder med små inkomstskillnader, är något större än migrationsströmmarna syd nord. M. Europa har alltid varit både en destinationsregion och en ursprungsregion för migration. Utöver dagens utvandring bland de övre samhällsklasserna har européer också utvandrat på grund av ekonomiska svårigheter, konflikter eller politisk förföljelse. Den pågående ekonomiska och finansiella krisen har fått många européer att utvandra, inbegripet till tillväxtekonomier på södra halvklotet. N. Kvinnor och barn utgör en allt större andel av migranterna, och detta gäller i ännu högre grad bland flyktingarna. Migranterna och flyktingarna är alltmer välutbildade och kunskapsflykten bedömdes uppgå till 59 miljoner redan Asien är den kontinent som berörs mest, men det är Afrika som betalar det allra högsta priset då endast 4 procent av dess befolkning har högskoleutbildning och 31 procent av dessa utvandrar ( 1 ). O. Instabiliteten i vissa regioner och olika konflikter ligger enligt FN:s flyktingkommissariat till grund för en humanitär kris för mer än 65 miljoner flyktingar och fördrivna människor, särskilt i utvecklingsländer. P. FN:s flyktingkommissariat uppskattar att minst 10 miljoner människor är statslösa. Q. I artikel 13 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fastställs att var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser men också att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land. R. Samarbete och delning av information och bästa praxis mellan ursprungs-, transit- och ankomstländer är en grundförutsättning för att förebygga och bekämpa irreguljär invandring och handel med människor, eftersom det därmed blir möjligt att fastställa deras gemensamma intressen och problem. S. Ett helhetsgrepp på migration måste ta hänsyn till de globala utmaningarna för utveckling, världsfred, mänskliga rättigheter och klimatförändringar, med särskild hänsyn till förbättring av de humanitära villkoren i ursprungsländerna i avsikt att göra det möjligt för lokalbefolkningen att leva i säkrare områden. T. Flyktingars rättigheter definieras i Genèvekonventionen och i dess tillhörande protokoll. U. Levnadsvillkoren försämras i många flyktingläger, också på det sanitära området, i Mellanöstern och Afrika, och ofta går det inte att garantera säkerheten för flyktingarna på dessa platser, i synnerhet inte för utsatta personer och allra minst för kvinnor och barn. V. Enligt Världsbanken uppgick penningförsändelserna från internationella migranter till över 550 miljarder dollar 2013, varav 414 miljarder gick till utvecklingsländer. ( 1 ) Enligt FN-rapporten International Migration Report 2015, som finns tillgänglig på adressen population/migration/publications/migrationreport/docs/migrationreport2015_highlights.pdf

123 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/115 Tisdagen den 25 oktober 2016 W. Främlingsfientligheten och våldet mot samt diskrimineringen av migranter, de migrantfientliga stämningarna, hatpropagandan och hatbrotten har ökat markant i AVS-länderna. X. Ändamålsenliga, välorganiserade och specifika insatser i fråga om migrationsfrågor utgör en möjlighet för individer och länder. Sådana insatser måste understödjas av principerna för bekämpning av fattigdom och främjande av hållbar utveckling samt respekt för migranters och flyktingars rättigheter och värdighet. De måste baseras på nära samarbete mellan ursprungs-, transit- och destinationsländer. Y. Migration är ett betydande dynamiskt element som kan motverka befolkningskrisen och den procentuella minskningen av befolkningen i arbetsför ålder i vissa länder. Z. Antalet irreguljära migranter är svårt att bedöma, vilket inte underlättar fastställandet av indikatorer för deras levnadsoch arbetsvillkor. Samtidigt är det dessa migranter som har störst behov av skydd, eftersom de saknar rättslig ställning och rättsligt erkännande, och därmed är särskilt sårbara för övergrepp och exploatering och nekas de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. AA. Internationell migration kan nyttjas för att avhjälpa specifik bristande tillgång på arbetskraft. AB. Migranter bidrar till att öka mångfalden och den kulturella rikedomen i de mottagande länderna. De måste dock vara fullt integrerade i värdsamhällena för att dessa ska kunna dra nytta av deras ekonomiska, sociala och kulturella potential. De politiska beslutsfattarna måste prioritera att informera den breda allmänheten om den ekonomiska, kulturella och sociala gynnsamma inverkan som migranter har på samhället, och på så vis förebygga främlingsfientliga och diskriminerande attityder. AC. Lämplig politik för mottagande och integration säkerställer att migranter inte behöver drabbas av förvärrade eller långvariga effekter till följd av de traumatiska händelser som de ofta har upplevt under sina liv. AD. Sociokulturell utveckling kan bara åstadkommas genom integration. Detta kräver seriösa åtaganden både från migranternas sida, som måste vara villiga att anpassa sig till sitt värdsamhälle utan att nödvändigtvis göra avkall på sin ursprungliga kulturella identitet, och från institutioner och samhällen i mottagarländerna, som måste vara beredda på att ta emot migranter och tillgodose deras behov. Utmaningar och risker i fråga om respekten för migranters rättigheter 1. Europaparlamentet uttrycker solidaritet med de människor som tvingas lämna sitt land på grund av konflikter, förföljelse, människorättskränkningar, extrem fattigdom med mera. Parlamentet ser med djup oro på de allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna som många migranter utsätts för i många transit- eller destinationsländer. Parlamentet understryker att migranternas värdighet och mänskliga rättigheter måste respekteras. 2. Europaparlamentet vidhåller att EU och dess medlemsstater, för att ha trovärdighet i diskussioner om migration och mänskliga rättigheter i tredjeländer, måste föregå med gott exempel genom att, särskilt inom sina egna gränser, främja och skydda migranternas mänskliga rättigheter. 3. Europaparlamentet påminner om att en majoritet av världens flyktingar och migranter tas emot av utvecklingsländer. Parlamentet erkänner de insatser som tredjeländer gör för att ta emot flyktingar och migranter. Stödsystemen i dessa länder står inför kritiska utmaningar som kan orsaka allvarliga hot mot skyddet av växande fördrivna befolkningsgrupper.

124 C 215/116 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land ( 1 ). Parlamentet understryker att den berörda personens sociala situation och nationalitet aldrig får äventyra denna rättighet, och att varje individ har rätt att göra migrationsval under värdiga former. Alla regeringar uppmanas att ta itu med de brister i människorättskyddet som migranter fortsatt konfronteras med. De nationella regeringarna och parlamenten uppmanas att avskaffa bestraffande rättsliga system som betraktar migration som ett brott och att genomföra lösningar på kort, medellång och lång sikt för att säkerställa migranternas säkerhet. Parlamentet kritiserar tillämpningen av begränsningar av eller förbud mot avresor från eller återvändande till vissa stater och kritiserar statslöshetens konsekvenser för tillgången till rättigheter. 5. Europaparlamentet noterar att det växande antalet flyktingar runtom i världen överskuggas av det ännu större antalet internflyktingar. Parlamentet understryker att dessa internflyktingar inte får diskrimineras enbart på grund av att de försökt sätta sig i säkerhet utan att korsa internationella gränser, och betonar därför att man måste skydda internflyktingars rättigheter, bland annat tillgången till hälsa och utbildning. 6. Europaparlamentet påminner om vikten av att identifiera statslösa personer så att de erbjuds det skydd de har rätt till enligt internationell rätt. Staterna uppmanas enträget att införa förfaranden för fastställande av statslöshet och utbyta god praxis sinsemellan, bland annat när det gäller lagar och praxis för att förebygga nya fall av statslösa barn. 7. Europaparlamentet framhåller att det finns ett ständigt behov av att EU tar hänsyn till statslöshet inom ramen för sin politik för yttre åtgärder, särskilt eftersom statslöshet är en viktig orsak till tvångsförflyttningar. Parlamentet påminner om åtagandet i EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati från 2012 om att utveckla en gemensam ram mellan kommissionen och utrikestjänsten för att med tredjeländer ta upp frågor som rör statslöshet och godtyckliga gripanden av migranter. 8. Europaparlamentet ser med oro på att migranter och flyktingar godtyckligt grips och misshandlas, och påminner om att förvar ska begränsas till fall där det är absolut nödvändigt. Parlamentet påpekar att det alltid måste säkerställas skyddsåtgärder, inklusive tillgång till adekvata rättsliga förfaranden. 9. Europaparlamentet uppmanar staterna att erkänna sina skyldigheter enligt internationell rätt när det gäller asyl och migration samt att anta sådan nationell lagstiftning som krävs för att dessa skyldigheter ska kunna genomföras effektivt, genom att bland annat göra det möjligt att begära internationellt skydd. Parlamentet ser gärna att dessa lagstiftningar beaktar graden och typen av förföljelse som migranter har utsatts för. 10. Europaparlamentet påpekar att migranterna har rätt att inte skickas tillbaka till ett land där de riskerar att utsättas för misshandel och tortyr. Kollektiva utvisningar och avvisningar är förbjudna enligt internationell rätt. Parlamentet är bekymrat över behandlingen av migranter som skickas tillbaka till sitt ursprungsland eller ett tredjeland utan tillräcklig övervakning av deras situation. Under alla omständigheter måste hänsyn tas till de svårigheter som de möter när de återvänder till dessa länder. 11. Europaparlamentet föreslår att återanpassningsprogram skapas för migranter som återvänder till sitt ursprungsland. 12. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att försvara migranters rätt, oberoende av deras status, att ansöka om tillgång till rättslig prövning och effektiva rättsmedel utan rädsla för att de ska anmälas till immigrationsmyndigheterna, gripas och utvisas. Det är oroväckande att det i många länder saknas system för att övervaka och följa upp kränkningar av migranternas rättigheter liksom garantier för kvaliteten i den information och det rättsliga bistånd som erbjuds migranter och asylsökande. Parlamentet rekommenderar att personal på myndigheter som är behöriga i asylärenden och på mottagningscentrum samt annan personal och socialarbetare som kommer i kontakt med personer som söker internationellt skydd ska få adekvat utbildning så att de kan ta lämplig hänsyn till allmänna och personliga omständigheter och könsspecifika frågor i samband med ansökningar om skydd. 13. Vidare uppmanar Europaparlamentet kommissionen och utrikestjänsten att förbättra utbytet av god praxis med tredjeländer, särskilt när det gäller att utbilda biståndsarbetare i att mer effektivt kartlägga migranternas och i synnerhet de mest utsatta migranternas olika karaktärsegenskaper, bakgrunder och erfarenheter, så att man bättre kan skydda och hjälpa dessa migranter på ett sätt som tillgodoser deras behov. ( 1 ) Artikel 13.2 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

125 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/117 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet understryker att begreppen säkra länder och säkra ursprungsländer inte får hindra individuella prövningar av asylansökningar. Parlamentet kräver att de migranter som behöver internationellt skydd under alla omständigheter ska identifieras och få sina ansökningar prövade. Parlamentet insisterar på att de ska omfattas av lämpliga garantier när det gäller non-refoulement och ha tillgång till en klagomålsmekanism. 15. Europaparlamentet uppmärksammar det fysiska och psykiska våldet och behovet att erkänna de särskilda former av våld och trakasserier som kvinnliga migranter kvinnor och barn utsätts för, såsom människohandel, påtvingade försvinnanden, sexuella övergrepp, könsstympning, tidigt äktenskap eller tvångsäktenskap, våld i hemmet, slaveri, hedersbrott och könsdiskriminering. Parlamentet påminner om det rekordstora och ständigt växande antalet offer för sexuellt våld och våldtäkt, som bland annat används som vapen i krig. 16. Europaparlamentet ser med oro på väpnade gruppers rekrytering av barn, och betonar behovet att främja politik till förmån för avväpning, rehabilitering och återintegrering av dessa barn. 17. Europaparlamentet understryker att kvinnor och barn som skiljs åt från sina familjemedlemmar, också under förvar, utsätts för större risker. 18. Europaparlamentet påminner om att ensamkommande kvinnor och flickor, familjeförsörjande kvinnor, gravida, personer med funktionsnedsättning och äldre är särskilt utsatta. Parlamentet betonar att unga kvinnor som flyr från konflikter och förföljelse löper en ökad risk för tvångsäktenskap, tidiga äktenskap, prematur nedkomst, våldtäkter, sexuella och fysiska övergrepp och prostitution, också när de nått fram till så kallade säkra platser. Parlamentet efterlyser specialistskydd och specialistbistånd under deras vistelse i mottagningsläger, särskilt på det sanitära området. 19. Europaparlamentet rekommenderar att jämställdhetsfrågor integreras i migrationspolitiken, bland annat för att förebygga och bestraffa människohandel och alla andra former av våld och diskriminering som tar sikte på kvinnor. Parlamentet efterlyser eftertryckligen att jämställdhet förverkligas fullt ut, rättsligt och i praktiken, då detta är en väsentlig del i att förhindra detta våld, i syfte att underlätta kvinnors självständighet och oberoende. 20. Europaparlamentet ser med oro på det ökande antalet rapporter och vittnesmål av vilka det framgår att övergreppen mot barnmigranter blir fler, och att de kan ta sig uttryck i tortyr, frihetsberövande och rentav försvinnande. Parlamentet betonar, i linje med uttalandet från FN:s kommitté för barnets rättigheter, att förvar av barn endast på grund av deras eller deras föräldrars migrationsstatus är ett brott mot barns rättigheter och aldrig är i deras bästa intresse. 21. Europaparlamentet påpekar att barnmigranter är särskilt utsatta, framför allt när de är ensamkommande, och att de har rätt till särskilt skydd med hänvisning till barnets bästa i enlighet med bestämmelserna i internationell rätt. Parlamentet betonar att man måste ta upp frågan om ensamkommande barn i utvecklingssamarbetet och främja deras integrering i de länder där de befinner sig, särskilt genom att garantera dem tillgång till utbildning och läkarvård och förebygga riskerna för våld, övergrepp, utnyttjande och försummelse. 22. Europaparlamentet är bekymrat över svårigheterna med att registrera barn som fötts utanför sitt ursprungsland, vilket kan medföra en ökad risk för statslöshet. Parlamentet begär att det ska vara möjligt att registrera födseln oavsett föräldrars migrationsstatus. 23. Europaparlamentet uppmanar enträget EU att samarbeta nära med Unicef, UNHCR och alla behöriga internationella organisationer och institutioner för att göra sitt yttersta för att skydda barnmigranter och deras familjer oavsett deras migrationsstatus, under hela förfarandet, genom att finansiera skyddsprogram, särskilt för att tillhandahålla skolgång och läkarvård, tillgängliggöra särskilda utrymmen för barn och psykologiskt stöd, identifiera familjeband och sammanföra barn som är ensamkommande eller som har skilts från sina familjer samt tillämpa principer om icke-diskriminering, ickekriminalisering, icke-förvar, non-refoulement, icke-tillämpning av otillbörliga påföljder, familjeåterförening, fysiskt och rättsligt skydd och rätten till identitet.

126 C 215/118 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att kriminella nätverk drar nytta av avsaknaden av lagliga migrationsvägar, regional instabilitet, konflikter och utsattheten hos kvinnor, flickor och barn som försöker fly för att utnyttja dem för människohandel och sexuell exploatering. 25. Europaparlamentet uppmärksammar de specifika typer av våld och särskilda former av trakasserier som hbtipersoner utsätts för. Parlamentet efterlyser stöd för inrättande av särskilda socialrättsliga skyddsmekanismer för hbtimigranter och hbti-asylsökande, så att deras sårbarhet beaktas och att deras ansökningar om skydd behandlas noggrant, även i samband med överklaganden. 26. Europaparlamentet påminner om att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, särskilt rätten till hälsa och utbildning, är mänskliga rättigheter som bör vara tillgängliga för alla migranter, särskilt barn, oavsett deras migrationsstatus. 27. Europaparlamentet ser med oro på överträdelserna av arbetsrätten och utnyttjandet av migranter. Parlamentet är medvetet om att utbildning, möjligheter till arbete och familjeåterförening är viktiga delar av integrationsprocessen. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att bekämpa alla former av tvångsarbete för migranter och fördömer särskilt alla former av utnyttjande av barn. 28. Europaparlamentet ser med oro på den diskriminering som alltför ofta drabbar vissa sociokulturella, språkliga och religiösa minoriteter och bidrar till ojämlik tillgång till rättigheter migranter emellan. 29. Europaparlamentet uppmanar värdländerna att skydda kvinnliga migranters rätt till tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa. 30. Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att undvika skapandet av separata områden för migranter och att främja delaktighet och möjligheten att fullt ut nyttja de sociala möjligheter som erbjuds. 31. Europaparlamentet anser att rätten till utbildning och arbete främjar migranternas självständighet och integrering på samma sätt som rätten till familjeliv och familjeåterförening. Parlamentet framhåller vikten av att garantera socialt skydd för migrerande arbetare och deras familjer. En verkningsfull integrering av migranter måste bygga på en grundlig bedömning av arbetsmarknaden och dess framtida potential, bättre skydd av migrerande arbetstagares mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter samt en konstant dialog med arbetsmarknadens aktörer. 32. Det kan väsentligen förbättra migranters livskvalitet och deras ekonomiska och kulturella oberoende om de lär sig mottagarlandets språk, och det kan även hjälpa dem att få tillgång till information om sina rättigheter i värdsamhället. Språkundervisning måste garanteras av mottagarlandets utbildningsmyndigheter. Europaparlamentet rekommenderar att migranterna görs delaktiga i sociala och politiska beslutsprocesser. 33. Europaparlamentet anser att tillträde till sysselsättning och utbildning och till en oberoende status är centrala faktorer för att göra kvinnliga migranter delaktiga och självständiga. Parlamentet ser gärna att ansträngningar i denna riktning stärks i fråga om kvinnliga migranter, som mycket ofta är underrepresenterade, för att övervinna de ökade hindren för deras delaktighet och självständighet. 34. Europaparlamentet påpekar att mottagarstaterna måste hjälpa till att stärka migranterna, i synnerhet de kvinnliga migranterna, genom att ge dem tillgång till kunskap och nödvändiga sociala färdigheter, i synnerhet gällande yrkesutbildning och språkinlärning, som en del av en metod med inriktning på sociokulturell delaktighet. 35. Europaparlamentet anser att alla arbetstagare bör få ett avtal på ett språk som de förstår och skyddas mot att detta avtal ersätts med ett annat. Parlamentet betonar att bilaterala avtal mellan ursprungs- och destinationsländer bör stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna. 36. Europaparlamentet anser att det är viktigt att upprätta konsekventa och omfattande nationella migrationspolitiska åtgärder som tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och omfattar alla stadier i migrationsprocessen, samordnas inom regeringen och utarbetas genom ett brett samrådsförfarande med nationella institutioner för mänskliga rättigheter, den privata sektorn, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, civilsamhället och migranterna själva samt med stöd från internationella organisationer.

127 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/119 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att alla har rätt till säkra och rättvisa arbetsvillkor och fullvärdiga arbetstagarrättigheter i enlighet med internationella normer och instrument avseende mänskliga rättigheter och ILO:s grundläggande konventioner. 38. Europaparlamentet påpekar att migranter, och i synnerhet kvinnliga migranter, ofta omfattas av otrygga anställningsformer i mottagarländerna, vilket bidrar till deras sårbarhet. Parlamentet påminner om att arbetskraftsexploatering ofta är en följd av människohandel eller människosmuggling, men att det även kan förekomma utan dessa båda brott. Parlamentet ser med oro på den straffrihet som ett stort antal arbetsgivare i mottagarländerna åtnjuter till och med när de är ansvariga för överträdelser av internationella arbetsrättsliga normer för migrantarbetare. Parlamentet är bekymrat över att lagstiftningarna om arbetsrätten i vissa länder möjliggör praxis som kränker internationella normer. Parlamentet anser att alla ansträngningar för att utrota arbetskraftsexploatering måste följa det dubbla tillvägagångssättet att effektivt åtala arbetsgivare som exploaterar sina anställda samtidigt som man skyddar offren för denna exploatering. 39. Europaparlamentet vill uppmärksamma behovet av att erkänna de kvalifikationer som erhållits av migranter i deras ursprungsländer som ett sätt att underlätta deras oberoende och sociala delaktighet i olika aspekter av samhället, särskilt på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att erkänna den rättighet som alla migranter även de som befinner sig i en irreguljär situation har att bilda och gå med i arbetsrättsliga organisationer, inbegripet fackföreningar, liksom att erkänna dessa strukturer. 40. Europaparlamentet uppmanar företag att tillämpa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter för att undvika att deras verksamhet har negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och att ta itu med sådana effekter när de förekommer samt att försöka förebygga eller begränsa alla negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna som är direkt kopplade till deras verksamhet. 41. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta sina gemensamma diplomatiska ansträngningar med USA och andra internationella partner i syfte att aktivt samarbeta med tredjeländer för att ta itu med det akuta behovet av en gemensam strategi för den pågående globala migrationsutmaningen. 42. Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att vidta alla de praktiska åtgärder som behövs för att få till stånd ett effektivt åtagande från de inblandade tredjeländerna. 43. Europaparlamentet betonar att EU måste stärka sin utrikespolitik för att bringa fred och stabilitet till de områden där krig och konflikter ger upphov till enorma migrationsströmmar till EU. 44. Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater har en plikt att vidta aktiva åtgärder för att komma till rätta med de underliggande orsakerna till de kriser som leder till massmigration av denna typ. 45. Europaparlamentet begär att de humanitära villkoren i ursprungs- och transitländerna förbättras för att göra det möjligt för lokalbefolkningen och flyktingarna att leva i säkrare områden. 46. Europaparlamentet uppmanar de krigförande parterna att upphöra med sina attacker mot civila, att skydda dem och att ge dem möjlighet att i fullständig säkerhet lämna våldsdrabbade områden eller ta emot bistånd från humanitära organisationer. 47. Europaparlamentet betonar inverkan av Islamiska staten och dess utveckling på den massiva tillströmningen av legitima asylsökande och irreguljära migranter. Parlamentet är medvetet om att politiken för säkerhet och terrorismbekämpning har en avgörande roll för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. 48. Europaparlamentet upprepar FN:s flyktingkommissaries uttalande härförleden om att många migranter är offer för terrorism och allvarliga människorättskränkningar och att dessa flyktingar därför bör behandlas därefter.

128 C 215/120 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att vidarebosättningsprogram under överinseende av UNHCR är ett användbart verktyg för att hantera ordnade inresor i medlemsstaterna för personer som är i behov av internationellt skydd i många länder i hela världen. Parlamentet understryker att alla stater, om vidarebosättning inte går att genomföra, bör uppmuntras att inrätta och genomföra humanitära inreseprogram eller, som ett minimum, att skapa de förutsättningar som krävs för att göra det möjligt för flyktingar att leva i närheten av sina ursprungsländer. 50. Europaparlamentet noterar de växande behoven och det ihållande underskottet i finansieringen när det gäller det humanitära biståndet till länderna i närheten av Syrien, vilket har fått Världslivsmedelsprogrammet att dra in på framför allt flyktingarnas livsmedelsransoner. FN:s medlemsstater och Europeiska unionen och dess medlemsstater uppmanas att som minimum uppfylla sina ekonomiska åtaganden. Parlamentet framhåller att det är viktigt att de inriktar sitt bistånd till flyktingarna i dessa länder på att tillgängliggöra medel till flyktingarnas uppehälle och säkerhet, deras tillgång till grundläggande rättigheter och särskilt deras tillgång till hälsovård och utbildning, i nära samarbete med UNHCR, Världslivsmedelsprogrammet och de behöriga organen. 51. Europaparlamentet påpekar att migration och utveckling hänger ihop och att utvecklingssamarbetet på områdena utbildning, hälsa, arbetsrätt, fattigdomsminskning, mänskliga rättigheter samt demokratisering och återuppbyggnad efter konflikter liksom bekämpning av klimatförändringarnas följder och korruption är nyckellösningar för att förebygga påtvingad migration. Parlamentet noterar att mark- och resursrofferi kan ha stor inverkan på humanitära kriser och noterar att sociala, politiska och humanitära kriser kan få människor att migrera. Migration erkänns globalt som ett kraftfullt verktyg till förmån för en hållbar och inkluderande utveckling. 52. Europaparlamentet uppmanar EU och världssamfundet att kartlägga särskilda åtgärder som regeringarna kan vidta för att förstärka den lagliga migrationens potential som katalysator för utveckling. Parlamentet framhåller att det krävs politiskt ledarskap och ett starkt engagemang, särskilt i destinationsländerna, för att bekämpa främlingsfientlighet och underlätta migranternas sociala integration. 53. Europaparlamentet anser att migration har bakomliggande orsaker (i synnerhet ekonomiska, politiska, sociala och miljömässiga orsaker). Utvecklingsbiståndet bör effektivt tackla dessa bakomliggande orsaker genom att förbättra kapacitetsbyggandet, stödja konfliktlösning och främja respekten för mänskliga rättigheter. Dessa orsaker hänger samman med det ökade antalet konflikter, krig och människorättskränkningar och med bristen på goda styrelseformer. 54. Europaparlamentet understryker vikten av en styrning av migrationen baserad på regionalt och lokalt samarbete, med inblandning av det civila samhället. Ett människorättsbaserat förhållningssätt 55. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla aktörer som är delaktiga i utformningen av politiken och beslutsfattandet i fråga om asyl och migration att inte tillåta en sammanblandning av definitionerna av migranter och flyktingar. Det är nödvändigt att vara särskilt uppmärksam på flyktingar som flyr från konflikter eller förföljelse och därför har rätt till asyl, eftersom de inte kan återvända till sina ursprungsländer. Majoriteten av flyktingarna tar sin tillflykt till länder och regioner som gränsar till deras ursprungsländer. Parlamentet anser därför att flyktingarna måste göras till föremål för en helhetsstrategi inom ramen för unionens utrikespolitik. 56. Europaparlamentet uppmanar staterna att ratificera samtliga internationella fördrag och konventioner som rör mänskliga rättigheter och att tillämpa de regler rörande migranters rättigheter som återfinns i ett antal olika rättsliga instrument, bland annat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten och de andra instrument som behandlar migrationsfrågor, såsom FN:s flyktingkonvention från 1951 och de tillhörande protokollen samt den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar. Parlamentet anser i detta hänseende att EU-medlemsstaternas underlåtenhet att ratificera denna sistnämnda konvention urholkar EU:s politik för mänskliga rättigheter och dess uttryckliga åtagande om dessa rättigheters odelbarhet.

129 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/121 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påpekar att inrättandet av säkra och lagliga migrationsvägar utgör det främsta medlet för att förhindra människosmuggling och människohandel, och framhåller att utvecklingsstrategier måste erkänna migration och rörlighet som drivkrafter för utveckling i både mottagarlandet och ursprungslandet, genom penningförsändelser och investeringar. EU och de mest utvecklade tredjeländerna uppmanas att samarbeta för att inrätta lagliga migrationsvägar. Förebilden bör i detta fall vara den goda praxis som råder i vissa stater, framför allt för att främja familjeåterförening och rörlighet också av ekonomiska orsaker, och detta på alla behörighetsnivåer, även för de minst kvalificerade migranterna, i syfte att bekämpa svartarbete. 58. Europaparlamentet välkomnar de särskilda bestämmelserna om migranter, asylsökande, fördrivna och statslösa personer i finansieringsinstrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen Parlamentet begär att kommissionen ska fortsätta att överväga skydd och främjande av migranters rättigheter som en prioritet vid halvtidsöversynen av instrumentet för mänskliga rättigheter Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas att fullgöra de åtaganden som ingåtts inom ramen för den EU-handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati som antogs i juli 2015 och att inbegripa och förbättra garantier för mänskliga rättigheter i alla sina migrationsrelaterade avtal, processer och program med tredjeländer. Parlamentet anser att varje avtal eller program dessutom bör åtföljas av en oberoende utvärdering avseende mänskliga rättigheter när detta är möjligt och omfattas av en återkommande utvärdering. Parlamentet rekommenderar därför att länderna tar fram och genomför kommunikationskampanjer och medvetandehöjande kampanjer om de möjligheter som migration och migranter kan innebära för samhället i både ursprungs- och mottagarlandet. Parlamentet påminner om att finansieringsinstrumentet bör fortsätta att stärka kampen mot rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och andra former av intolerans, inbegripet religiös intolerans. 59. Europaparlamentet uppmanar EU att som ett komplement till sina riktlinjer för migranters rättigheter anta specifika riktlinjer för migranters rättigheter och att i detta sammanhang genomföra konsekvensanalyser och inrätta mekanismer för övervakning av utvecklings- och migrationspolitiken i syfte att säkerställa ändamålsenligheten i den offentliga politiken gentemot migranter. Parlamentet betonar vikten av att integrera respekten för de mänskliga rättigheterna i all politik med koppling till migration inom EU:s yttre relationer, särskilt när det gäller utrikesfrågor, utveckling och humanitärt stöd. Det är nödvändigt att respektera de mänskliga rättigheterna i unionens hela yttre politik, i synnerhet handels-, utvecklings-, miljö- och migrationspolitiken. Det är också nödvändigt att arbeta för att uppnå målen i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och genomföra människorättsklausulerna i alla unionens avtal, inklusive handelsavtal. Parlamentet begär att allt migrationssamarbete med tredjeländer ska åtföljas av en utvärdering av deras system för stöd till migranter och asylsökande, av det stöd som de beviljar flyktingar och av deras förmåga och beslutsamhet i fråga om att bekämpa människosmuggling och människohandel. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att närma sig länder som, liksom Kanada, bedriver en effektiv vidarebosättningspolitik. Parlamentet understryker att ingen politik på detta område får inverka menligt på bistånds- och utvecklingspolitiken. 60. Europaparlamentet ser gärna att fri rörlighet och rätt till utbildning, hälsa och arbete inkluderas som prioriteringar i EU:s finansieringsinstrument för yttre samarbete, och efterlyser stöd till utvecklingsländerna så att dessa kan anta en långsiktig politik som är förenlig med dessa rättigheter. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas att särskilt uppmärksamma migranternas rättigheter inom ramen för de specifika landstrategierna för mänskliga rättigheter. 61. Europaparlamentet önskar att migranters och flyktingars rättigheter förs in som en separat punkt på dagordningen för unionens dialog med relevanta tredjeländer, och anser att det bör vara en prioriterad målsättning att avsätta europeisk finansiering för att skydda utsatta personer samt icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare, journalister och advokater som arbetar för att försvara migranters rättigheter. 62. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang länderna att säkerställa tillträde för oberoende observatörer, ickestatliga organisationer och nationella och internationella organisationer samt medier på alla platser där migranter tas emot och förvaras. Parlamentet uppmanar unionens delegationer och medlemsstaternas ambassader samt de delegationer som besöker Europaparlamentet att övervaka situationen för migranter på dessa platser och att agera gentemot de nationella myndigheterna på området för att säkerställa respekten för migranternas rättigheter och öppenheten i förhållande till allmänheten.

130 C 215/122 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet konstaterar att människohandlarna ger många flyktingar en skev bild. Parlamentet upprepar än en gång hur viktigt det är att bekämpa människohandel, strypa penningflödet och upplösa nätverken, eftersom detta kommer att positivt påverka människorättssituationen för de flyktingar i tredjeländer som avser att fly från krig och terror. 64. Europaparlamentet förespråkar ett tätt samarbete om skydd av migranternas rättigheter med de behöriga internationella organisationerna och andra organisationer som ägnar sig år migrationsförvaltning, främst i de mest berörda länderna, i syfte att hjälpa dem med att ta emot migranterna på ett sätt som är värdigt och respekterar deras rättigheter. 65. Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att stärka samarbetet med dessa organisationer för att bekämpa smuggling av migranter och människohandel genom att stärka utbildning, insatserna för kapacitetsförstärkning och mekanismerna för informationsutbyte bland annat genom en utvärdering av genomslagskraften för nätverken av sambandsmän för invandring och det samarbete som dessa etablerar med tredjeländer för att främja det straffrättsliga samarbetet och genom att uppmuntra en ratificering av Palermoprotokollen på detta område, i syfte att främja det straffrättsliga samarbetet och identifiera misstänkta och bistå de nationella myndigheterna med brottsutredningarna. 66. Europaparlamentet vill göras mer delaktigt i utvecklingen av en övergripande strategi för mänskliga rättigheter i migrationspolitiken, och ser gärna att dessa frågor integreras i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen, bland annat i den del som tar upp de enskilda ländernas strategier. Parlamentet efterlyser en strängare parlamentarisk kontroll över de arbetsavtal som ingåtts med tredjeländer och över den externa samarbetsverksamheten för de berörda EU-organen. Parlamentet begär att större hänsyn tas till de expertrapporter som Europeiska stödkontoret för asylfrågor utarbetar om flyktingarnas ursprungsländer och till de uppgifter som kontoret samlar in om dessa länder. 67. Europaparlamentet erkänner det civila samhällets roll i och bidrag till den politiska dialogen. Parlamentet understryker vikten av att konsultera civilsamhället inom ramen för all extern politik i unionen genom att särskilt uppmärksamma fullt deltagande, öppenhet och adekvat informationsspridning när det gäller alla politiska åtgärder och processer på migrationsområdet. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att stärka kvinnoorganisationernas deltagande i lösningen av konflikter i samband med beslutsfattandet och att kvinnliga flyktingar, fördrivna kvinnor och kvinnliga migranter måste delta på lämpligt sätt i de beslut som berör dem. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas att stärka kapaciteten hos de nationella människorättsinstitutionerna i tredjeländer så att de kan intensifiera sina insatser för att skydda migranters rättigheter och bekämpa omänsklig eller förnedrande behandling samt hatpropaganda mot migranter, såsom anges i den Belgraddeklaration som antagits av 32 ombudsmän och nationella människorättsinstitutioner. 68. Europaparlamentet uppmanar mottagarländerna att fästa större vikt vid de migrantföreningar som engagerar sig direkt i program för samhällsutveckling. 69. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att infria sitt löfte om att avsätta 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till utvecklingsbistånd. Parlamentet begär att detta bistånd inte ska vara avhängigt av samarbete på migrationsområdet, och uppmanar EU och dess medlemsstater att inte inbegripa finansieringen av flyktingmottagandet i utvecklingsbiståndet. 70. Europaparlamentet framhåller att utvecklingsbiståndsprogram inte bör användas enbart för migrations- och gränsförvaltningsändamål. Parlamentet vädjar om att EU-utvecklingsprojekt inriktade på migranter och asylsökande ska förverkliga principen om att ingen får hamna på efterkälken, genom att fokusera på tillgång till grundläggande sociala tjänster, särskilt hälso- och sjukvård och utbildning, och genom att särskilt uppmärksamma utsatta personer och grupper såsom kvinnor, barn, minoriteter, urbefolkningar, hbt-personer och personer med funktionsnedsättning. 71. Europaparlamentet noterar migrationens positiva sidor för utvecklingen i migranternas ursprungsländer genom att penningförsändelser från migranter kan utgöra viktiga bidrag till familjens och samhällets utveckling. Staterna uppmanas att minimera kostnaderna för penningförsändelser. 72. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig konsekvent utvecklingspolitik och att, i sin migrationspolitik gentemot tredjeländer, i hög grad prioritera respekt för mänskliga rättigheter.

131 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/123 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmanar EU med kraft att integrera migrationsdimensionen i den ram för tiden efter Cotonouavtalet som kommer att definiera de framtida förbindelserna mellan EU och AVS-länderna. Genom att göra tredjeländer mer delaktiga i utformningen av och förhandlingarna om instrumenten inom den övergripande strategin för migration och rörlighet skulle man stärka dessa instruments partnerskapskaraktär och förbättra deras lokala förankring och ändamålsenlighet. 74. Europaparlamentet begär att fattiga länder ska erbjudas skuldlättnader, så att de får hjälp med att ta fram en offentlig politik som säkerställer respekten för mänskliga rättigheter. Parlamentet vidhåller att man måste göra det lättare att hitta lösningar för att nå en hållbar skuldsättning, däribland standarder för ansvarsfullt lånande, genom en multilateral rättslig ram för omstrukturering av statsskulder i syfte att lätta på skuldbördan och undvika en ohållbar skuldsättning, så att man skapar förutsättningar för skydd av mänskliga rättigheter på längre sikt. 75. Europaparlamentet gläder sig över att migration har införlivats i målen för hållbar utveckling, nämligen i det tionde målet för hållbar utveckling, där ramen för den globala utvecklingspolitiken fram till 2030 fastställs. Parlamentet påminner om att staterna har åtagit sig att samarbeta på ett internationellt plan för att säkerställa en säker, ordnad och laglig migration som präglas av full respekt för de mänskliga rättigheterna och human behandling av migranter oavsett migrationsstatus och av flyktingar och fördrivna personer. Tvångsförflyttningar är inte bara ett humanitärt problem, utan också en utvecklingsmässig utmaning, och det bör därför finnas bättre samordning mellan humanitära aktörer och aktörer på utvecklingsområdet. Genomförandet av målen för hållbar utveckling är en möjlighet att stärka en rättighetsbaserad strategi i asyl- och migrationspolitiken och att införliva migrationsfrågor i utvecklingsstrategierna. Världssamfundet uppmanas att anta mätbara indikatorer för målen för hållbar utveckling när det gäller migration, och att samla in och offentliggöra uppdelade uppgifter om migranternas tillgång till anständigt arbete, hälso- och sjukvård och utbildning, särskilt i destinationsländer som är utvecklingsländer, så att migrationshanteringen förbättras. 76. Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att unionen och medlemsstaterna stöder de minst utvecklade länderna inom ramen för kampen mot klimatförändringarna i syfte att undvika en förvärring av misären i dessa länder och en ökning av antalet miljöflyktingar. 77. Europaparlamentet begär att EU aktivt ska delta i debatten om termen klimatflykting samt i det eventuella utarbetandet av en definition inom internationell rätt. 78. Europaparlamentet framhåller behovet av effektivare samarbete och av en bedömning av genomförandet, effekterna och därmed kontinuiteten hos de olika finansiella instrument som finns tillgängliga på EU-nivå för tredjeländer i fråga om migration, vilka för närvarande täcker områden såsom migrationspolitik, internationellt utvecklingssamarbete, extern politik, grannskapspolitiken och humanitärt bistånd, och vilka mobiliserade mer än 1 miljard euro till mer än 400 projekt mellan 2004 och Europaparlamentet betonar vikten av unionens samarbetsinstrument på områdena invandring, asyl och skydd av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar inrättandet av förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer i Afrika. Parlamentet begär en utvärdering och uppföljning av denna fond och avtal av samma slag som till exempel förklaringen från EU och Turkiet och Khartoum- och Rabatprocesserna. 80. Europaparlamentet understryker att avtalen med tredjeländer måste fokusera stödet på att lösa sociala, ekonomiska och politiska kriser som utlöser migration. 81. Europaparlamentet framhåller betydelsen av ett ökat EU-samarbete med tredjeländer när det gäller den övergripande strategin för migration och rörlighet, för att stärka dessa instruments samverkande karaktär, deras effektivitet och deras bidrag till migrationens utmaningar. 82. Europaparlamentet anser det nödvändigt att förbättra samstämdheten i den övergripande strategin för migration och rörlighet, integrera strikta mekanismer för kontroll och övervakning av de mänskliga rättigheterna i alla externa avtal och prioritera projekt som genomförs i ursprungs- och transitländerna och som har till syfte att förbättra migranters mänskliga rättigheter.

132 C 215/124 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmuntrar unionen att ingå partnerskap för rörlighet med sina närmaste partner. 84. Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna planerar för en politik som innebär att migranter ska återvända enbart till ursprungsländer där de kan erbjudas ett säkert mottagande, med full respekt för deras grundläggande och processuella rättigheter. Parlamentet begär i detta avseende att frivilligt återvändande ska ges företräde framför påtvingat. Parlamentet betonar att de avtal som sluts med tredjeländer inom ramen för denna politik ska innehålla säkerhetsklausuler som garanterar att migranter som skickas hem till sitt land inte förnekas sina mänskliga rättigheter eller riskerar att utsättas för förföljelse. Parlamentet är medvetet om vikten av regelbundna utvärderingar i syfte att utesluta sådana avtal med länder som inte uppfyller internationella människorättsnormer. 85. Europaparlamentet kräver åtgärder mot smugglarnätverken och ett stopp för människohandel. Parlamentet begär att det införs lagliga och säkra vägar, bland annat genom humanitära korridorer för de personer som söker internationellt skydd. Parlamentet begär att det införs permanenta och obligatoriska vidarebosättningsprogram och att det beviljas humanitära visum till dem som flyr från konfliktområden, bland annat för att resa in i ett tredjeland och ansöka om asyl. Parlamentet begär att det införs lagliga vägar och utarbetas allmänna bestämmelser som reglerar inresa och uppehälle för att göra det möjligt för migranterna att arbeta och söka arbete. 86. Europaparlamentet framhåller behovet att skapa och bättre genomföra skyddssystem för migranter som befinner sig i svåra förhållanden och i transit samt vid unionens gränser. 87. Europaparlamentet välkomnar insatserna mot smugglare och människosmugglare och stöder förstärkningen av förvaltningen av unionens yttre gränser. Parlamentet betonar att det krävs snabba åtgärder och en långsiktig, omfattande och konkret färdplan som inbegriper samarbete med tredjeländer för att bekämpa organiserade kriminella nätverk av människosmugglare. 88. Europaparlamentet understryker att smuggling av migranter har koppling till människohandel och utgör ett allvarligt människorättsbrott. Parlamentet påminner om att användningen av insatser såsom Eunavfor MED utgör en metod för att konkret bekämpa smuggling av migranter. Parlamentet uppmanar unionen att fullfölja samt intensifiera denna typ av insatser. 89. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att reflektera över stärkandet av gränssäkerheten och gränspolitiken och över hur den framtida rollen för Frontex och Easo ska förbättras. Parlamentet vädjar om solidaritet och engagemang i form av tillräckliga bidrag till dessa byråers budgetar och verksamheter. 90. Europaparlamentet betonar behovet att göra de s.k. hotspot-platserna och inreseplatserna vid EU:s yttre gränser mer funktionella. 91. Europaparlamentet begär att EU integrerar uppgiftsskydd i avtal om informationsutbyte vid nationsgränserna och på migrationsrutterna. 92. Europaparlamentet uppmanar EU och mottagarländerna att skapa effektiva verktyg för samordning och anpassning av informationsflöden samt insamling, jämförelser och analys av uppgifter. o o o 93. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, Förenta nationerna, Europarådet, Afrikanska unionen, Amerikanska samarbetsorganisationen och Arabförbundet.

133 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/125 P8_TA(2016)0405 Företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer (2015/2315(INI)) (2018/C 215/21) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, särskilt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilka antogs i New York den 16 december 1966, med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), med beaktande av artiklarna 81, 82, 83, 114, 208 och 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget), med beaktande av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012 ( 1 ), och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati , som antogs av rådet den 20 juli 2015 ( 2 ), med beaktande av Europeiska unionens riktlinjer om mänskliga rättigheter, med beaktande av sina resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen, med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området ( 3 ), med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2013 och Europeiska unionens politik på området ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2013 om korruption inom den offentliga och den privata sektorn: inverkan på mänskliga rättigheter i tredjeländer ( 5 ), med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt ( 6 ), med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla ( 7 ), med beaktande av resolution 26/9 av den 26 juni 2014 från FN:s råd för mänskliga rättigheter i vilken människorättsrådet beslutade att inrätta en öppen mellanstatlig arbetsgrupp som ska utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet inom ramen för människorätt, ( 1 ) ( 2 ) ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0470. ( 4 ) EUT C 316, , s ( 5 ) EUT C 181, , s. 2. ( 6 ) EUT C 24, , s. 28. ( 7 ) EUT C 24, , s. 33.

134 C 215/126 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av Förenta nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) reviderade riktlinjer för multinationella företag, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik, ramverket för den internationella kommittén för integrerad rapportering (IIRC), de tio principerna i FN:s globala överenskommelse (Global Compact) samt Internationella standardiseringsorganisationens ISO standard avseende riktlinjer om socialt ansvar och vägledningen för europeiska små och medelstora företag om ISO med riktlinjer för socialt ansvarstagande från Europeiska standardiseringsmyndigheten för hantverk, handel samt små och medelstora företag (NORMAPME), med beaktande av projektet Realising Long-term Value for Companies and Investors, som för närvarande genomförs inom initiativet om FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s globala överenskommelse (Global Compact), med beaktande av Europarådets rekommendation till medlemsstaterna om mänskliga rättigheter och företagsamhet, som antogs den 2 mars 2016, med beaktande av kommissionens meddelande om en förnyad EU-strategi (COM(2011)0681) för företagens sociala ansvar och kommissionens grönbok Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar (COM(2001)0366) och den definition av företagens sociala ansvar (CSR) som anges däri, samt dess uppföljningsmeddelanden från 2006 och 2011, med beaktande av de extraterritoriella skyldigheter för stater som följer av Maastricht-principerna, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0243/2016), och av följande skäl: A. EU ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Unionens åtgärder i internationella sammanhang (även dess handelspolitik) ska utgå från [dessa] principer. B. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter gäller för samtliga stater och alla företags verksamhet, båda transnationella och andra, oavsett deras storlek, sektor, lokalisering, ägandeförhållanden och struktur, även om effektiva kontroll- och sanktionsmekanismer fortsatt utgör en utmaning i genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter på global nivå. I sin resolution av den 6 februari 2013 uppmärksammade Europaparlamentet de särskilda faktorer som kännetecknar små och medelstora företag och som politiska strategier i fråga om företagens sociala ansvar noga bör beakta samt behovet att anpassa riktlinjerna för företagens sociala ansvar så att de blir mer flexibla för små och medelstora företag. C. I FN:s globala överenskommelse (Global Compact) ( 1 ), som består av tio principer, ombeds företagen anamma, stödja och stadfästa en uppsättning grundläggande värden inom sin inflytandesfär när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och bekämpande av korruption för att av egen fri vilja förbinda sig att engagera sig i dessa värden och göra dem till en del av sin verksamhet. D. Företag tillhör de största aktörerna inom ekonomisk globalisering, finansiella tjänster och internationell handel, och de måste följa alla gällande lagar samt internationella fördrag och respektera de mänskliga rättigheterna. Handel skulle kunna stärka de mänskliga rättigheterna och vice versa, och näringslivet som är skyldigt att respektera de mänskliga rättigheterna skulle även kunna spela en viktig roll när det gäller att ta fram positiva incitament för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, miljönormer och företagens ansvar. ( 1 )

135 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/127 Tisdagen den 25 oktober 2016 E. Dessa företags verksamhet kan emellertid ibland orsaka eller medverka till brott mot de mänskliga rättigheterna och påverka rättigheterna för utsatta grupper som t.ex. minoriteter, ursprungsbefolkningar, kvinnor och barn, eller medverka till miljöproblem. F. Människorättskränkningar som företag gör sig skyldiga till är ett världsomfattande problem och världens alla företag är skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna, samtidigt som de europeiska institutionernas primära skyldighet är att lagstifta om ansvaret för de företag som har en koppling till EU. G. Många internationellt verksamma företag som är verksamma i tredjeländer, oavsett om de är europeiska eller inte, har en väsentlig del av sin affärsverksamhet eller sitt säte i Europa och/eller ägs av europeiska företag, har tillgångar eller varor i Europa eller kontrollerar andra företag i Europa eller får stöd från eller använder sig av europeiska institutioners finansiella tjänster. Globaliseringen och teknikutvecklingen har resulterat i att företag lägger ut verksamhet på entreprenad till lokala leverantörer eller använder varor eller tjänster i sina leverans- och produktionskedjor som har tillverkats eller tillhandahållits av andra företag i många olika länder och därmed olika behörighetsområden med olika rättssystem, olika nivåer av skydd och normer för mänskliga rättigheter och olika nivåer av verkställighet. H. Att skydda de mänskliga rättigheterna måste vara en prioritering för medlemsstaterna, och även för EU. EU har spelat en ledande roll i förhandlingarna om och genomförandet av ett antal initiativ för globalt ansvar, vilket går hand i hand med främjandet av och respekten för internationella standarder. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kräver effektiva rättsmedel. Det behövs ett mer rättvist och effektivt rättsmedelssystem i både den nationella och den internationella lagstiftningen för att hantera brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts genom företags verksamhet. I. Det saknas fortfarande ett globalt helhetsgrepp i fråga om företagens ansvarsskyldighet vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Människor som har fallit offer för människorättskränkningar där internationella företag är inblandade stöter på ett flertal hinder i tillgången till rättsmedel, däribland procedurmässiga hinder i form av prövningsbarhet av bevis och bevisbördans fördelning, ofta oöverkomliga kostnader vid tvister, och frånvaron av tydliga normer för ansvar vid företags inblandning i människorättskränkningar. Företag och mänskliga rättigheter 1. Europaparlamentet noterar att den ökade globaliseringen och internationaliseringen av företags verksamhet och leveranskedjor leder till att företagens roll när det gäller att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna blir allt mer betydelsefull och skapar en situation där internationella normer, regler och samarbeten är avgörande för att förhindra människorättskränkningar i tredjeländer. Parlamentet är djupt oroat över de fall av människorättskränkningar i tredjeländer som en del EU-företag och företagens verksamhet genom ledningsbeslut, men även enskilda personer, icke-statliga aktörer och stater, gjort sig skyldiga till. Parlamentet påminner näringslivsaktörerna om det ansvar de har för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras i hela deras globala verksamhet, oavsett var deras användare befinner sig och oberoende av om värdstaten fullgör sina egna skyldigheter på människorättsområdet eller inte. 2. Europaparlamentet noterar att den snabba teknikutvecklingen kräver omedelbar uppmärksamhet och en lämplig rättslig ram. 3. Europaparlamentet bekräftar än en gång det brådskande behovet att agera kontinuerligt och på ett effektivt och konsekvent sätt på alla nivåer, inbegripet på nationell, europeisk och internationell nivå, för att effektivt hantera människorättskränkningar som internationella företag gör sig skyldiga till när dessa uppkommer och lösa de rättsliga problem som den extraterritoriella dimensionen hos företag och deras uppförande resulterar i, samt den osäkerhet som kopplas till detta i fråga om vem som bär ansvaret för människorättskränkningar. Den internationella ramen 4. Europaparlamentet välkomnar antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och stöder med eftertryck genomförandet av dem världen över. Parlamentet betonar att FN enades enhälligt om sina vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, med fullt stöd av EU:s medlemsstater, Internationella arbetsorganisationen och Internationella handelskammaren, och att det även fick stöd för konceptet med en smart blandning av lagstiftningsåtgärder och frivilliga åtgärder. Parlamentet önskar att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga

136 C 215/128 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 rättigheter och andra internationella normer för företagens sociala ansvar konsekvent ska lyftas fram av EU:s företrädare i människorättsdialoger med tredjeländer. Parlamentet uppmanar även företag att tillämpa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, bland annat genom att införa politiska strategier för tillbörlig aktsamhet och riskhanteringsgarantier samt vidta effektiva motåtgärder när deras verksamhet har förorsakat eller varit en bidragande orsak till negativa människorättskonsekvenser. 5. Europaparlamentet erkänner FN:s globala överenskommelse (Global Compact), ISO standarden om socialt ansvar, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag som olika verktyg som kan mobilisera ansvar i företagens affärsverksamheter. Uppmaningar till företagen och deras skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna 6. Europaparlamentet uppmanar företag, oavsett om de är europeiska eller inte, att genomföra noggranna granskningsprocesser av de mänskliga rättigheterna och införliva resultaten av dem i sina interna politiska strategier och förfaranden, med motsvarande tilldelade resurser och befogenheter, och att genomföra dem korrekt. Parlamentet betonar att detta kräver att tillräckliga resurser tilldelas. Parlamentet betonar att insyn och kommunikation spelar en avgörande roll när det gäller åtgärder som vidtagits för att förhindra människorättskränkningar i tredjeländer för att en regelrätt demokratisk tillsyn ska kunna genomföras och konsumenter ska kunna göra faktabaserade val. 7. Europaparlamentet erkänner den stora betydelse som företagens sociala ansvar har och välkomnar den ökande användningen av instrument som utgår från företagens sociala ansvar och företagens egna åtaganden. Parlamentet understryker emellertid med kraft att själva respekten för de mänskliga rättigheterna är en moralisk skyldighet och en rättslig förpliktelse för företagen och deras styrelser som bör integreras i ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv, oavsett var de är verksamma och oavsett deras storlek eller industrisektor. Parlamentet erkänner att särskilda rättsliga förpliktelser för företagen bör skräddarsys efter deras storlek och förmåga och att EU och medlemsstaterna bör sträva efter att nå målet om att få det bästa skyddet av de mänskliga rättigheterna genom att använda sig av de mest effektiva åtgärderna och inte bara överstyra med administrativa och byråkratiska formella bestämmelser. 8. Europaparlamentet anser att man vid genomförandet av riktlinjerna för företagens sociala ansvar måste ha tillräcklig handlingsfrihet för att kunna ta hänsyn till varje enskild medlemsstats eller regions specifika krav, särskilt i fråga om små och medelstora företags kapacitet. Parlamentet välkomnar kommissionens aktiva samarbete med andra internationella organ, under medverkan från parlamentet och rådet, för att på lång sikt uppnå en grundläggande konvergens mellan initiativen för företagens sociala ansvar, tillsammans med ett utbyte och främjande av bästa praxis bland företagen på detta område, samt för att gå framåt med riktlinjerna i Internationella standardiseringsorganisationens ISO standard för att garantera en gemensam global, sammanhängande och transparent definition av företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att effektivt bidra till riktlinjerna för och samordningen av medlemsstaternas strategier, så att man kan minimera risken för att företag som verkar i mer än en medlemsstat drabbas av merkostnader på grund av att bestämmelserna är olika. 9. Europaparlamentet påminner om att den särskilda karaktären hos små och medelstora företag, som främst är aktiva på lokal och regional nivå och inom specifika sektorer, behöver uppmärksammas. Parlamentet anser därför att det är centralt att unionens politiska strategier i fråga om företagens sociala ansvar, däribland de nationella handlingsplanerna om företagens sociala ansvar, respekterar de små och medelstora företagens särskilda behov och är förenliga med principen tänk småskaligt först samt erkänner de små och medelstora företagens informella och intuitiva strategi i förhållande till sitt sociala ansvar. Parlamentet motsätter sig återigen varje initiativ som kan komma att medföra administrativa eller finansiella bördor för små och medelstora företag. Däremot stöder parlamentet insatser som gör det möjligt för små och medelstora företag att genomföra samfällda åtgärder. 10. Europaparlamentet påminner om att om företag har befunnits skyldiga till att ha orsakat eller medverkat till någon skada bör de ta sitt moraliska och rättsliga ansvar och tillhandahålla eller delta i ett ändamålsenligt rättsförfarande för de personer eller samhällen som drabbats. Detta inbegriper restitution, skadestånd, rehabilitering, samt garantier om att det som inträffat inte kommer att upprepas. 11. Europaparlamentet välkomnar praxisen att införliva ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna i bindande kontraktsmässiga krav mellan företag och deras företagskunder och privatkunder samt leverantörer. Parlamentet noterar att sådana krav i de flesta fall kan verkställas genom rättsliga medel.

137 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/129 Uppmaningar till medlemsstaterna och deras skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet ser mycket positivt på det arbete som inletts för utarbetandet av en bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar dock alla handlingar som hindrar denna process och uppmanar EU och medlemsstaterna att delta konstruktivt i dessa förhandlingar. 13. Europaparlamentet påminner om de olika och kompletterande roller som stater och företag har i fråga om att skydda de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att stater är skyldiga att skydda de mänskliga rättigheterna inom sin jurisdiktion, bland annat mot brott som begåtts av företag, och då även företag som är verksamma i tredjeländer. Parlamentet påminner med kraft om att myndigheterna i de länder där det förekommer brott mot de mänskliga rättigheterna måste bevilja offren som drabbats tillgång till ett effektivt rättsmedel. I detta sammanhang vill parlamentet erinra om att tredjeländers respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive garanterad tillgång till effektiva rättsmedel för alla inom respektive tredjelands jurisdiktion, fortsätter att vara en viktig aspekt i EU:s yttre förbindelser med dessa länder. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en konsekvent politik om företag och mänskliga rättigheter på samtliga nivåer: inom EU:s olika institutioner, mellan institutionerna och mellan EU och EU:s medlemsstater, och särskilt när det gäller unionens handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uttryckligen ange den ovannämnda principen i alla avtal som de undertecknar i enlighet med de internationella åtaganden som gjorts när det gäller mänskliga rättigheter. Parlamentet noterar att detta kräver ett intensivt samarbete mellan olika generaldirektorat inom kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. 15. Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna, tredjeländer samt alla nationella och internationella myndigheter att snarast möjligt och i så stor utsträckning som möjligt anta bindande instrument som syftar till ett effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna på detta område, samt säkerställa att alla nationella och internationella skyldigheter som härrör från ovannämnda internationella bestämmelser efterlevs till fullo. Parlamentet uttrycker en förhoppning om att de europeiska ansträngningarna i fråga om företagens sociala ansvar ses som en förebild för andra länder. Parlamentet anser att nationella utvecklingsbanker måste föregå med gott exempel när det gäller kontrollerbar respekt för de mänskliga rättigheterna. 16. Europaparlamentet uppmanar samtliga stater, inbegripet EU och medlemsstaterna, att snabbt och handfast genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter på alla områden som faller under deras respektive behörigheter, bland annat genom att ta fram handlingsplaner. Parlamentet beklagar det faktum att inte alla medlemsstater, trots kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar från 2011, har antagit uttalanden eller policybeslut om företagens sociala ansvar som nämner de mänskliga rättigheterna eller har offentliggjort sina planer avseende företag och mänskliga rättigheter, och uppmanar bestämt EU att offentliggöra sin plan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta eller se över de nationella handlingsplanerna i linje med vägledningen från FN:s arbetsgrupp för näringsliv och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta dessa handlingsplaner utifrån grundläggande bedömningar som identifierar luckor i lagstiftningen för att inrätta en mekanism för att övervaka genomförandet av dessa planer och bedöma deras effektivitet, politiska strategier och praxis genom att låta berörda parter delta på ett meningsfullt sätt. 17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lagstifta på ett konsekvent, övergripande, effektivt och bindande sätt för att fullgöra sina skyldigheter att förhindra, undersöka, bestraffa och pröva människorättskränkningar som begåtts av företag som är verksamma inom deras jurisdiktion, häribland de som begåtts i tredjeländer. 18. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fastställa tydliga regler om att företag som är etablerade på deras territorium eller inom deras jurisdiktion måste respektera de mänskliga rättigheterna i alla delar av sin verksamhet, i alla länder och i alla sammanhang som de verkar i, samt i förhållande till sina affärsförbindelser såväl inom som utanför EU. Parlamentet anser att företag, efter storlek och förmåga, inklusive banker och andra finans- och långivande institut som är verksamma i tredjeländer, bör se till att ha upprättat system för att bedöma risker och minska eventuella negativa effekter i fråga om mänskliga rättigheter, arbete, miljöskydd och katastrofrelaterade aspekter av verksamheten och värdekedjorna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet bedöma om lagstiftningen är adekvat samt åtgärda eventuella brister. 19. Europaparlamentet påminner om att den senaste lagstiftningsutvecklingen på nationell nivå, såsom den brittiska lagen om insyn i det moderna slaveriet inom leverantörskedjorna och det franska lagförslaget om omsorgsplikt är viktiga steg mot en obligatorisk granskningsprocess för de mänskliga rättigheterna och att EU redan har tagit flera steg i denna

138 C 215/130 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 riktning (EU:s förordning om timmer, EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering, kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett unionssystem för självcertifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan hos ansvarstagande importörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, liksom alla andra stater, att ta del av denna modell i samband med införandet av en obligatorisk granskningsprocess för mänskliga rättigheter. 20. Europaparlamentet understryker att en obligatorisk granskningsprocess för de mänskliga rättigheterna bör följa stegen som fordras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och omfattas av vissa överordnade principer för den proaktiva identifieringen av risker i fråga om mänskliga rättigheter, utarbetandet av strikta och synliga handlingsplaner för att förhindra eller begränsa riskerna, adekvat respons på kända kränkningar samt insyn. Parlamentet anser att politiken bör ta hänsyn till företagens storlek och deras motsvarande förmåga, och att särskild uppmärksamhet bör riktas mot mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet understryker att samråd med relevanta aktörer bör säkerställas i alla led och att berörda intressenter ska få ta del av uppgifter om alla relevanta projekt eller investeringar. 21. Europaparlamentet uppmanar samtliga stater, och i synnerhet EU och medlemsstaterna, att agera omedelbart för att upprätta en obligatorisk granskningsprocess för de mänskliga rättigheterna för företag som ägs eller kontrolleras av staten och/eller erhåller betydande stöd och tjänster från statliga myndigheter eller europeiska institutioner, samt för företag som tillhandahåller varor eller tjänster genom offentliga upphandlingar. 22. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inom det pågående lagstiftningsförfarandet vända sig till företag som använder sig av råmaterial eller råvaror som eventuellt härrör från konfliktdrabbade områden, och att offentliggöra deras ursprung och användningen av sådana material genom produktmärkning så att fullständig information tillhandahålls om produktens innehåll och ursprung, genom att be deras leverantörer, oavsett om de är europeiska eller inte, att offentliggöra dessa uppgifter. Parlamentet efterlyser stöd till obligatoriska granskningsprocesser för så kallade konfliktmineraler för importörer av 3TG-mineraler och -metaller (tenn, tantal, volfram och guld) baserade på OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Parlamentet vill att man överväger att införliva obligatoriska granskningsprocesser inom hela leveranskedjan i denna process. 23. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att stora företag och koncerner, som ett resultat av översynen av det befintliga redovisningsdirektivet 2014/95/EU vad gäller tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy, från och med 2017 måste tillhandahålla information om policybeslut, risker och resultat i fråga om respekten för de mänskliga rättigheterna och relaterade frågor. Parlamentet vädjar till medlemsstaterna att till fullo genomföra det reviderade redovisningsdirektivet inom den antagna tidsramen, inbegripet införandet av adekvata, effektiva mekanismer som säkerställer att företagen uppfyller rapporteringskraven. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta en tydlig vägledning för företag om de nya icke-finansiella rapporteringskraven. Parlamentet rekommenderar att denna bör omfatta och i detalj förklara de viktigaste delarna för att säkerställa att de huvudsakliga riskerna och konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna som ett företags verksamhet och globala värdekedja står för, förstås korrekt och fullt ut. Tillgång till effektiva rättsmedel 24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ingående undersökning i samråd med alla aktörer, inklusive civilsamhället och företag, om de befintliga hindren för rättvisa i fall som lagts fram inför medlemsstaternas domstolar för påstådda människorättskränkningar som EU-baserade företag har gjort sig skyldiga till utomlands. Parlamentet insisterar på att denna bedömning bör styras mot att identifiera och främja ett antagande av effektiva åtgärder som eliminerar eller begränsar dessa hinder. 25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder, i samarbete med internationella partner, för att genom rättsliga, administrativa, lagstiftningsmässiga eller andra lämpliga medel se till att de drabbade, när sådana kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer, har tillgång till ett effektivt rättsmedel när ett stort bolag med säte i en given stat äger, styr eller kontrollerar företag som är skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i andra länder. Parlamentet uppmanar nämnda stater att vidta lämpliga åtgärder för att undanröja rättsliga, praktiska eller

139 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/131 Tisdagen den 25 oktober 2016 andra relevanta hinder som skulle kunna leda till att tillgång till rättsmedel inte beviljas samt att inrätta lämpliga civil- och straffrättsliga förfaranden för tillgång till rättvisa för drabbade människor i tredjeländer. Parlamentet uppmanar staterna att i detta sammanhang tränga igenom den juridiska personens täckmantel som kan dölja de verkliga ägandeförhållandena i en del företag. 26. Europaparlamentet uppmanar EU och samtliga stater, i synnerhet EU:s medlemsstater, att hantera finansiella och förfarandemässiga belastningar i civila rättstvister. Parlamentet välkomnar kommissionens rekommendation 2013/396/EU, som antogs den 11 juni 2013 ( 1 ), och uppmuntrar alla medlemsstater att följa den. Parlamentet anser att det instrument som nämns i denna rekommendation eventuellt skulle kunna minska rättegångskostnaderna för dem som fått sina mänskliga rättigheter kränkta. Parlamentet uppmuntrar till att denna typ av rättsmedel även tillämpas för alla människor som fallit offer för människorättskränkningar i tredjeländer och efterlyser gemensamma normer för att möjliggöra för organisationer som företräder dem att framföra klagomål för presumtiva offers räkning. Uppmaningar till kommissionen 27. Europaparlamentet är medvetet om att företagens ansvar inte är ett fristående problem, utan ett problem som tangerar många olika rättsliga och politiska områden. 28. Europaparlamentet välkomnar de icke-bindande privata initiativ för en ansvarsfull hantering av leveranskedjan som införts av kommissionen, men betonar att icke-bindande privata initiativ i sig inte är tillräckliga. Parlamentet efterlyser omedelbart bindande och verkställbara bestämmelser samt tillhörande sanktioner och oberoende övervakningsmekanismer. 29. Europaparlamentet välkomnar den nya förordningen om det allmänna preferenssystemet (GSP+) som trädde i kraft den 1 januari 2014 ( 2 ) och som är ett viktigt instrument i EU:s handelspolitik för att främja mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i sårbara utvecklingsländer. Parlamentet gläds i synnerhet åt den stränga och systematiska övervakningsmekanismen inom GSP+ och vill se en fokusering på effektivt genomförande på nationell nivå av de konventioner som finns förtecknade i konventionen. 30. Europaparlamentet understryker det faktum att EU och dess medlemsstater måste värna de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att handelsavtalen i allmänhet kan bidra till att stärka det globala regelbaserade handelssystemet och att handel och värden måste gå hand i hand så som nyligen slogs fast i Europeiska kommissionens nya handelsstrategi Handel för alla. Parlamentet påminner om behovet att bedöma handelsavtalens möjliga effekter på de mänskliga rättigheterna och att införliva alla nödvändiga bestämmelser och nödvändigt skydd för de mänskliga rättigheterna som kan begränsa och hantera de identifierade riskerna med dessa effekter. Parlamentet begär att kommissionen vidtar alla nödvändiga och möjliga åtgärder för att agera på ett övergripande och konsekvent sätt, och efterlyser med eftertryck att bestämmelser om företagens ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna genomförs på nationell nivå och att hänvisningar till internationellt erkända principer och riktlinjer systematiskt inkluderas i handels- och investeringsavtal. 31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett lagförslag om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden då teknik som utvecklats av europeiska företag fortfarande orsakar människorättskränkningar runt om i världen. 32. Europaparlamentet kräver att en konsekvent lagstiftning byggs upp, inbegripet bestämmelser som rör tillgång till rättslig prövning, domstolsbehörighet, erkännande och verkställighet av domstolsbeslut i ärenden av civil eller kommersiell natur, tillämplig lag samt rättsligt samarbete i gränsöverskridande fall som inbegriper tredjeländer. 33. Europaparlamentet uppmuntrar till att bestämmelserna om domstols behörighet enligt Bryssel I-förordningen ( 3 ) utvidgas till att omfatta svarande i tredjeländer om talan väcks mot moderbolag som har en tydlig koppling till någon av medlemsstaterna bland annat eftersom de har hemvist eller har den större delen av sin verksamhet i unionen eller företag för vilka EU är en betydande marknad. ( 1 ) EUT L 201, , s. 60. ( 2 ) ( 3 )

140 C 215/132 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet vill att tillgången till bevis förbättras genom bättre förfaranden i fråga om bevisbördans fördelning. 35. Europaparlamentet påminner om att när brott mot de mänskliga rättigheterna begås av företag kan dessa handlingar omfattas av personligt straffrättsligt ansvar, och parlamentet vill att de som är ansvariga för sådana brott åtalas på lämplig nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma till rätta med rättsliga, förfarandemässiga och praktiska hinder som förhindrar brottsbekämpande myndigheter att undersöka och lagföra företag och/eller representanter för dem som är inblandade i brott relaterade till människorättskräkningar. 36. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att agera i enlighet med artikel 83 i EUF-fördraget för att fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder avseende särskilt allvarliga brott med ett gränsöverskridande inslag som angår allvarliga människorättsbrott i tredjeländer som begåtts av företag, med tanke på brottens karaktär och effekter samt det särskilda behovet att bekämpa dem på gemensamma grunder. 37. Europaparlamentet betonar att ett fullständigt iakttagande av de mänskliga rättigheterna i produktionskedjan är en grundläggande förutsättning och inte enbart en fråga om ett val för konsumenten. Parlamentet rekommenderar att man på EU-nivå, för att öka medvetenheten hos producenter och konsumenter, skapar ett certifierat varumärke med beteckningen fritt från övergrepp, för vilket det är frivilligt att delta, som övervakas av ett oberoende organ styrt av stränga bestämmelser och med befogenhet att genomföra inspektioner som uteslutande utförs för att kontrollera och intyga att inget brott har begåtts i någon fas i den berörda produktens produktionskedja. EU och medlemsstaterna bör främja märkningen fritt från övergrepp. Parlamentet rekommenderar att produkter som förses med märkningen fritt från övergrepp ska ges särskilda fördelar. 38. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att lansera en kampanj för hela EU för att presentera och främja märkningen fritt från övergrepp och vädja till de europeiska konsumenterna att välja de produkter och de företag som har erhållit märkningen samt uppmana alla företag att använda bästa praxis i fråga om mänskliga rättigheter och relaterade frågor. 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet rapportera om de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna skyddas på ett effektivt sätt i företagens verksamhet, om de uppnådda resultaten, de kvarstående luckorna vad gäller skyddet och rekommendationer för framtida åtgärder för att komma till rätta med dessa luckor. o o o 40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter och Europeiska utrikestjänsten.

141 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/133 P8_TA(2016)0406 EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas (2016/2059(ΙΝΙ)) (2018/C 215/22) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 februari 2016 En EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas (COM(2016)0049), med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) med bilagor, med beaktande av energistrategin för 2030, i den form den uppskisserats i kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 En klimat- och energipolitisk ram för perioden (COM(2014)0015), med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2014 om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014)0520), med beaktande av den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar arbetsgrupp I:s rapport Climate Change 2013: The Physical Science Basis, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen ( 1 ), med beaktande av Parisavtalet som uppnåddes i december 2015 vid den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885), med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112), med beaktande av det tredje energipaketet, med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 februari 2016 En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/ EG, med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2015: Förbättra försörjningstryggheten genom att utveckla den inre marknaden för energi, mer behöver göras, med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 om På väg mot en europeisk energiunion ( 2 ), ( 1 ) EUT L 307, , s. 1. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0444.

142 C 215/134 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för transport och turism (A8-0278/2016) och av följande skäl: A. Gas kan spela en viktig roll inom EU:s energisystem under de kommande årtiondena, inom industriproduktionen, som värmekälla i byggnader och som stöd till förnybar energi, medan EU arbetar med att uppnå sina mål i fråga om växthusgasutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi och blir ett utsläppssnålt samhälle, varvid gasens roll gradvis kommer att minska till förmån för ren energi. B. Naturgas är ett fossilt bränsle som kan släppa ut betydande mängder metan under sin livscykel (produktion, transport, förbrukning), om den inte hanteras som sig bör. Utslaget över 20 år är metanets globala uppvärmningspotential avsevärt högre än koldioxidens och kommer därför att märkbart påverka klimatförändringarna. C. Europeiska unionen har åtagit sig att senast 2050 minska utsläppen av växthusgaser med procent jämfört med 1990 års nivåer. D. EU:s behov av importerad gas förväntas öka under de kommande åren och uppgår i vissa medlemsstater redan till 100 procent, i sådana fall där det inte finns några alternativa leverantörer eller försörjningsvägar, eller bara ett begränsat antal av dem. E. Flytande naturgas (LNG) ger Europa en möjlighet att öka både konkurrenskraften (genom prispress på naturgaspriserna) och försörjningstryggheten. Naturgas är också ett flexibelt sätt att få reservkraft till förnybar energi inom elproduktionen. F. Användning av naturgas inom transport (komprimerad naturgas och LNG), enligt EU:s direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, skulle bli till stor nytta för miljön. G. EU bör aktivt sträva efter att utveckla EU:s inhemska konventionella gasresurser såsom de som upptäckts i Cypern. H. EU är världens näst största importör av LNG och borde därför ta en mer proaktiv roll på den internationella arenan för energidiplomati. I. Det måste arbetas för att vi ska få ett integrerat förslag om användning av inhemska energikällor, såsom naturgasfyndigheterna i Cyperns exklusiva ekonomiska zon, och ges stöd till att det anläggs en terminal för kondensering av LNG på Cypern för att fyndigheterna i angränsande områden också ska kunna exploateras. J. EU kan ännu inte dra full nytta av en integrerad inre marknad för energi, eftersom det saknas tillräcklig sammanlänkning och konsekvens, och eftersom det tredje energipaketet inte genomförts fullständigt. K. Inom ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatförändringspolitik definieras fem ömsesidigt förstärkande och nära sammanhörande dimensioner, nämligen energitrygghet, en fullt integrerad europeisk energimarknad, energieffektivitet, samhällets minskade användning av fossila bränslen, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Strategin bör även verka för att alla ska få överkomligt prissatt energi. Inledning 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas. Parlamentet anser att en inre marknad för energi med fullständig integrering av LNG och gaslagring kommer att spela en viktig roll för uppnåendet av det slutliga målet om en motståndskraftig energiunion.

143 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/135 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att EU-strategin för flytande naturgas (LNG) och lagring av gas utgör en del av energiunionen, som syftar till konkretisera EU:s ambition att snabbt övergå till ett hållbart, tryggt och konkurrenskraftigt energisystem, och även till att häva beroendet av externa gasleverantörer. Parlamentet betonar att ett av energiunionens mål är att EU ska bli världsledande på förnybar energi. 3. Utgående från COP21-avtalet från Paris måste EU:s gaspolitik anpassas så att den följer det överenskomna målet om att temperaturhöjningen globalt sett ska begränsas till 1,5 o C över nivåerna under den förindustriella perioden. Gas väntas fortsätta spela en roll inom EU:s energisystem fram till 2050 då växthusgasutsläppen, i enlighet med Parisavtalet och EU:s energifärdplan, ska ha minskats med procent jämfört med 1990 års nivåer, framför allt inom industriproduktionen och som värmekälla i byggnader. Gasens roll kommer att minska och kommer på längre sikt att behöva fasas ut, som ett led i EU:s arbete för att uppnå sina ambitiösa mål i fråga om växthusgasutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi och få en miljöriktig ekonomi. 4. Europaparlamentet anser att energitrygghet effektivast kan uppnås genom bättre samordning av den nationella energipolitiken, inrättande av en verklig energiunion med en gemensam energimarknad och en gemensam energipolitik, samt genom samarbete mellan medlemsstaterna på detta område, i enlighet med principerna för solidaritet och förtroende. Parlamentet anser i detta sammanhang att ytterligare integration av energipolitiken bör komma medlemsstaterna till nytta, vara i linje med EU:s mål och internationella skyldigheter samt med de fastställda målen, och inte bör stå i konflikt med medlemsstaternas eller deras medborgares intressen. Parlamentet stöder arbetet med att utforma en gemensam ståndpunkt för EU i multilaterala energiinstitutioner och ramverk för energi. 5. Europaparlamentet anser att alla EU-medborgare ska ha tillgång till en säker och överkomlig energiförsörjning. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den aktuella utvecklingen på de globala LNG-marknaderna, där överproduktion gett lägre priser och berett en möjlighet för EU:s konsumenter att genom relativt billigare gas få lägre energikostnader. Parlamentet betonar att säker, överkomlig och hållbar energi är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att som en del i EU: s energistrategi prioritera en utrotning av energifattigdomen, och att förbättra energiförsörjningen genom ett utbyte av bästa praxis på EU-nivå. 6. Europaparlamentet betonar att en EU-strategi för LNG måste vara konsekvent med ramstrategin för en motståndskraftig energiunion för att på så vis bidra till ökad försörjningstrygghet, utfasning av fossila bränslen, långsiktig hållbarhet för ekonomin och tillhandahållande av överkomliga och konkurrenskraftiga energipriser. 7. Europaparlamentet instämmer med kommissionens bedömning om att medlemsstater i Östersjöområdet, i Centraloch Sydösteuropa, tillsammans med Irland, trots de oerhörda insatser som vissa medlemsstater gjort för att utveckla infrastrukturen, fortfarande till stor del anlitar en enda leverantör och är utsatta för försörjningschocker och avbrott i leveranserna. 8. Europaparlamentet håller med om att dagens situation ur synvinkel av försörjningstryggheten skulle kunna bli åtskilligt bättre, både fysiskt och ekonomiskt sett, om det fanns LNG med dithörande rörledningsinfrastruktur i dessa medlemsstater, något som också skulle bidra till mer konkurrenskraftiga energipriser. 9. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att den nuvarande infrastrukturen, också för gaslagring, ska användas effektivare och bättre, samt att ge incitament till detta ändamål. 10. Europaparlamentet uppmärksammar de möjligheter tekniken för el till gas innebär för lagring av förnybar energi och för möjligheten att använda denna i form av koldioxidneutral gas för transport, uppvärmning och elproduktion. 11. Europaparlamentet betonar behovet av att göra EU:s gassystem mer diversifierat och flexibelt, och därmed bidra till energiunionens mål att skapa en trygg, motståndskraftig och konkurrenskraftig gasförsörjning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi för att minska EU:s gasberoende på lång sikt, av vilken ska framgå att kommissionen föresatt sig att fram till 2050 minska växthusgasutsläppen med % jämfört med deras nivåer Parlamentet

144 C 215/136 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 betonar här att om energieffektiviteten behandlades som en första princip och subventionerna till fossila bränslen successivt utfasades skulle detta avsevärt minska EU:s beroende av importerade fossila bränslen. 12. Europaparlamentet påminner om att det gång på gång efterlyst bindande klimat- och energimål för 2030 med inhemska minskningar av växthusgasutsläppen på minst 40 procent, en andel förnybar energi på minst 30 procent och en förbättring av energieffektiviteten med minst 40 procent, vilket ska uppnås med hjälp av enskilda nationella mål. 13. Europaparlamentet betonar att man, innan stöd beviljas till nya återförgasningsterminaler, måste arbeta för att befintliga LNG-terminaler används så ändamålsenligt som möjligt ur gränsöverskridande synvinkel betraktat, för att inlåsningseffekter eller strandade tillgångar i infrastruktur för fossila bränslen ska undvikas och för att inte konsumenterna ska behöva stå för kostnaderna för några nya projekt. Parlamentet anser att kommissionen noggrant måste se över sin analys av efterfrågan på gas, tillsammans med sina risk- och behovsbedömningar. Komplettering av infrastruktur som saknas LNG-infrastruktur 14. Europaparlamentet påpekar att EU som helhet har tillräckligt många återförgasningsterminaler för LNG och är medvetet om att flera av EU:s återförgasningsterminaler för LNG, på grund av de senaste årens svaga inre efterfrågan på gas och ett relativt högt globalt pris på LNG, inte används i någon högre grad. Parlamentet understryker att alla medlemsstater, framför allt de som är beroende av en enda leverantör, bör få tillgång till LNG, antingen direkt eller indirekt, via andra medlemsstater. 15. Europaparlamentet understryker att marknadsbaserade lösningar i de flesta fall bör prioriteras, liksom också användningen av nuvarande LNG-infrastruktur på regional nivå. Parlamentet konstaterar dock att olika lösningar kan komma i fråga, utifrån nationella särdrag och marknadens särdrag, såsom graden av sammanlänkning, tillgång till lagringslösningar och marknadsstruktur. 16. Europaparlamentet betonar att man, för att undvika strandade tillgångar, måste göra en noggrann analys av alternativen i fråga om LNG-försörjning på det regionala planet samt ur ett miljömässigt hållbart perspektiv, med beaktande av EU:s klimat- och energimål, och principen om geografisk balans, innan det fattas några beslut om ny infrastruktur, något som är viktigt av omsorg om ökad energitrygghet och garanterat ändamålsenligaste användning av befintlig infrastruktur. 17. Europaparlamentet betonar vikten av regionalt samarbete när nya LNG-terminaler och sammanlänkningar anläggs, och understryker att medlemsstater som ligger vid kusten bör nära samarbeta med kustlösa stater för att undvika överinvesteringar i onödiga eller oekonomiska projekt. Parlamentet betonar här att en optimalare användning av de väst östliga och nord sydliga korridorerna, med bättre kapacitet för reversibelt flöde, skulle ge oss fler alternativ inom försörjningen med LNG. Parlamentet anser att kunskap och information kan utvecklas gemensamt om frågor som energilagringsanläggningar och anbudsförfaranden för LNG och sammanlänkningar. Parlamentet är starkt övertygat om att EU:s strategi måste säkerställa att LNG är tillgängligt på regional nivå över hela Europa. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna eftertryckligen att införa strategier för stöd till anläggningar som i framtiden kan användas för att hantera överföring och lagring av förnybar naturgas. 19. Europaparlamentet betonar att strategin också bör inbegripa användningen av LNG som ett alternativ till utveckling av infrastruktur för överföring och distribution av gas i områden där detta för närvarande inte är kostnadseffektivt. Små LNG-installationer kan utgöra den optimala infrastrukturen för att öka användningen av naturgas i områden där investeringar i gasinfrastruktur är olönsamma, inklusive för att öka användningen av gas för att alstra värme och därmed bromsa utsläppen från hushållssektorn och transportsektorn. 20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna eftertryckligen att fullständigt genomföra projekt av gemensamt intresse och att i första hand högprioritera de projekt som är ändamålsenligast för ekonomin och miljön och som utpekats av de tre regionala högnivågrupperna. Parlamentet påpekar att det inte räcker med att man bygger de LNG-terminaler som behövs med tanke på efterfrågan på gas och är förenliga med den, utan att det absolut behövs dithörande rörledningsinfrastruktur med lämpliga användaravgifter för att nyttan ska komma också andra länder till godo än de länder där gasen tas emot.

145 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/137 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet välkomnar att viktiga LNG-projekt (t.ex. den nord-sydliga korridoren) definieras som projekt av gemensamt intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut inkludera Balkanländerna vid planeringen av ytterligare ombyggnad av gaslednings- och TEN-E-nätet för att säkerställa en nyckelroll för EU:s energisektor i regionen. 22. Europaparlamentet stöder vad kommissionen föreslagit vid den pågående översynen av förordningen om försörjningstrygghet, nämligen att de nuvarande undantagen för reversibla flöden i sammanlänkningarna ska ses över, och godkänner den utökade rollen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i detta sammanhang. Parlamentet noterar att Acer har brist på personal och resurser. Parlamentet understryker att Acer måste få de resurser som krävs, framför allt tillräckligt med egen personal, för att kunna fullfölja de uppgifter den tilldelats enligt lagstiftning. Lagringsinfrastruktur 23. Europaparlamentet påminner om att geologin är en utslagsgivande faktor för utvecklingen av nya gaslager, och konstaterar att Europa för närvarande har överskott på gaslagringskapacitet. Parlamentet betonar att regionalt samarbete och ett adekvat antal sammanlänkade gasledningsnät, tillsammans med att interna flaskhalsar avlägsnas, avsevärt skulle kunna förbättra kapacitetsutnyttjandet vid de nuvarande gaslagren. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att de högsta miljöstandarderna tillämpas vid planeringen, byggandet och användningen av infrastrukturer för LNG-lagring. 24. Europaparlamentet påminner om att gränsöverskridande tillgång till gaslagringsanläggningar är ett av nyckelinstrumenten för tillämpningen av principen om energisolidaritet vid gasbrist och nödsituationer. 25. Europaparlamentet framhåller att Ukrainas lagringskapacitet inte kommer att kunna utnyttjas i större utsträckning annat än om där garanteras en lämplig och stabil kommersiell och rättslig ram, tillsammans med integritet för försörjningsinfrastrukturen, och förutsatt att där finns en lämplig nivå av gassammanlänkningar för att energin ska kunna flöda fritt över gränserna utan fysiska hinder. Parlamentet understryker dessutom att mer gas kommer att behöva importeras medan Ukrainas gasberoende industrisektor återhämtar sig på kort sikt. Parlamentet anser att EU bör stödja Ukraina med att gå över från att vara beroende av rysk naturgas till att använda LNG. LNG och lagring länkas till marknaderna 26. Europaparlamentet framhåller vikten av det arbete som utförs av regionala högnivågrupper, såsom högnivågruppen för sammankoppling av gasnäten i Central- och Sydösteuropa, den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan och högnivågruppen för sammanlänkningar i sydvästra Europa. Parlamentet anser att regional samordning på frivillig basis av det är slaget är högeffektiv, och välkomnar den underlättande roll som kommissionen har spelat med tanke på dessa arrangemang. Parlamentet betonar att de handlingsplaner som godkänts måste genomföras pragmatiskt och i rätt tid, och uppmanar med kraft till en noggrann uppföljning av genomförandet. 27. Europaparlamentet betonar att man måste finna kostnadseffektivt och ekologiskt hållbara energiförsörjningsalternativ för att öka försörjningstryggheten på lång sikt för Iberiska halvön, Central- och Sydösteuropa, de baltiska staterna och Irland, vilka alla är otillräckligt sammanlänkade och/eller integrerade med den inre energimarknaden och i solidaritetsprincipens namn, förtjänar EU:s fulla stöd. Parlamentet lyfter även fram behovet av att stödja de mest sårbara länderna som fortsätter att vara energiöar såsom Cypern och Malta, för att diversifiera deras källor och försörjningsvägar. Parlamentet betonar i detta avseende att LNG och gaslagring ska bidra till att bryta all energiisolering i EU:s medlemsstater och regioner inom unionen. 28. Europaparlamentet uppmanar till gasproduktion i områdena kring Medelhavet, Svarta havet och Kaspiska havet och i sydöstra Europa, samt sammanlänkning av kustlösa stater i Central- och Sydösteuropa och dessa nya kapaciteter för att diversifiera energiförsörjningskällorna i dessa regioner. Parlamentet konstaterar att detta kommer att möjliggöra konkurrens mellan gas från flera olika källor och ersätta importen av naturgas enligt avtal bundna till oljeprisindex, vilket förbättrar medlemsstaternas förhandlingsposition. Parlamentet anser att ingen energikälla ensam för sig någonsin kommer att kunna täcka EU:s energibehov, och diversifiering genom både inhemska och utländska marknader är nödvändigt. Parlamentet anser att utvecklingen av inhemska traditionella gasresurser som upptäckts på Cypern därför bör fortsätta att drivas aktivt.

146 C 215/138 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att öka information och stödet till projektansvariga om olika alternativ till projektfinansiering, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), samt olika tekniska lösningar. 30. Europaparlamentet konstaterar att en av huvudprinciperna vid arbetet med att nå fram till optimala lösningar på EUnivå och regional nivå bör vara kostnadseffektivitet och ekologisk hållbarhet, och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna att anslå de begränsade resurser som står till buds till utvecklingen av kritisk infrastruktur, för att locka privata investerare för infrastruktur- och sammanlänkningsprojekt för LNG. 31. Europaparlamentet uttrycker oro över att gasimporten från Ryssland var 7 % högre 2015 än 2014 och att 41 % av gasimporten 2015 från länder utanför EU kom från Ryssland. Parlamentet framhåller den viktiga roll som LNG och lagring av gas har, vid sidan av ökad effektivitet och spridning av förnybar energi, för att minska beroendet av rysk gas. 32. Europaparlamentet uttrycker oro över den föreslagna fördubblingen av Nord Stream-ledningens kapacitet, och över hur detta skulle komma att motverka syftena med energitrygghet och diversifiering av försörjningskällorna, liksom också principen om solidaritet mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller vilka geopolitiska konsekvenser projektet kommer att få, liksom också de grundläggande principerna om en fullständigt integrerad, trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiunion, och att projektet därför inte bör komma i fråga vare sig för ekonomiskt stöd från EU eller för undantag från unionslagstiftningen. Parlamentet understryker att en fördubbling av Nord Stream-ledningens kapacitet skulle ge ett enda bolag en dominerande ställning på Europas gasmarknad, något som bör undvikas. 33. Europaparlamentet anser att om Nord Stream 2 skulle komma att byggas, vilket strider mot Europas intressen, skulle det krävas en väl underbyggd bedömning av tillgängligheten för LNG-terminaler och en ingående lägesrapport om den nord-sydliga gaskorridoren. Att slutföra den inre marknaden för energi: handelsrelaterade, juridiska och tillsynsrelaterade aspekter Att göra EU till en attraktiv marknad för LNG 34. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullständigt genomföra det tredje energipaketet och nätföreskrifterna för gas. 35. Europaparlamentet framhåller vilken viktig roll väl sammanlänkande marknadsplatser för flytande gas spelar på gasmarknaderna, eftersom de skulle säkerställa en enda integrerad marknad där gas kan transporteras fritt över gränserna i enlighet med marknadens prissignaler. 36. Europaparlamentet betonar att stora gasreserver i de nordafrikanska länderna och nya fyndigheter i östra Medelhavsområdet gör att regionen har möjlighet att utvecklas till ett dynamiskt centrum som transporterar gas till Europa. Parlamentet anser att utvecklingen av ny kapacitet för LNG i Medelhavsområdet skulle kunna skapa en ny knutpunkt för infrastrukturen. 37. Europaparlamentet håller fast vid att likviditeten på gasmarknaderna skulle bli åtskilligt bättre om den inre marknaden för gas slutfördes och hinder i lagstiftningsväg undanröjdes. Parlamentet uppmanar med kraft de berörda parterna att slutföra nätföreskrifterna om regler för harmoniserade strukturer för gasöverföringstarifferna så fort som möjligt. 38. Europaparlamentet erinrar om att det hela tiden behövs ett aktivt samarbete om gränsöverskridande investeringar mellan regeringar, nationella tillsynsmyndigheter och de huvudsakliga parterna, samtidigt som man hela tiden tar hänsyn till det europeiska perspektivet vid sidan av de nationella intressena. Gaslagring på den inre marknaden 39. Europaparlamentet framhåller att det måste tas fram harmoniserade tariffstrukturer runt om i EU och skapas ökad insyn i hur tarifferna fastställs, av omsorg om ökat kapacitetsutnyttjande vid nuvarande gaslager. Parlamentet anser att det i nätföreskrifterna om regler för harmoniserade strukturer för gasöverföringstarifferna bör tas hänsyn till harmoniseringsbehovet.

147 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/139 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att möjliggöra ibruktagande av biometan och andra förnybara gaser som följer EU:s relevanta kvalitetsnormer för överföring, distribution och lagring av gas. Parlamentet rekommenderar här att man beaktar tekniska parametrar, gaskvalitet, kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och eventuella lokala eller regionala lösningar i fråga om näten. 41. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullständigt genomföra det tredje energipaketet, särskilt bestämmelserna om att bevilja biometan tillträde till nätet och till lagringsanläggningar. Parlamentet lyfter i detta avseende fram direktiv 2009/73/EG enligt vilket medlemsstaterna bör säkerställa, med beaktande av de nödvändiga kvalitetskraven, att biogas och gas som utvunnits ur biomassa eller andra typer av gas ges icke-diskriminerande tillträde till gassystemet förutsatt att detta tillträde är fortlöpande förenligt med de relevanta tekniska föreskrifterna och säkerhetsnormerna. 42. Europaparlamentet uppmuntrar LNG- och lageroperatörerna att, i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna, utveckla nya flexibla produkter och tjänster som är förenliga med EU:s nuvarande lagstiftning för att göra återförgasning och lagring av LNG mer attraktiv, och för att nuvarande LNG- och lagringsanläggningar ska användas till max. Optimera lagringens roll för en trygg gasförsörjning 43. Europaparlamentet påpekar att gaslagringen i vissa medlemsstater erbjuder tjänster som omedelbart kan tas i anspråk och som är ytterst flexibla, och påpekar att lagringen, i händelse av avbrott i leveranserna, kan spela en annorlunda roll än LNG, där logistiken inom försörjningskedjan inte nödvändigtvis medger samma förmåga till gensvar. 44. Europaparlamentet understryker att hinder i lagstiftningen för utvecklingen av regionala lagringskoncept måste bort. Parlamentet anser att vissa lagringsanläggningar skulle kunna erbjuda skräddarsydda internationella tjänster, till exempel lagringstjänster med anknytning till gränsöverskridande transporter. Parlamentet föreslår att de regionala högnivågrupperna ska bredda sitt samarbete för att hitta innovativa lösningar på hur strategiskt värdefulla tillgångar ska användas effektivt på regional nivå och EU-nivå. EU som aktör på de internationella LNG-marknaderna 45. Europaparlamentet konstaterar den framväxande globala trenden med att öka kondenseringskapaciteten och vilken inverkan den kan få på de europeiska gasmarknaderna. 46. Europaparlamentet anser att EU har blivit en viktig marknad och därför kan bidra till utvecklingen av regler för gashandel i syfte att öka flexibiliteten och konvergensen på de globala gasmarknaderna. 47. Europaparlamentet stöder kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna i deras aktiva arbete för energidiplomati, för att främja en global gasmarknad som bygger på regler, är öppen för insyn och fungerar bra. 48. Europaparlamentet betonar att EU:s beroende av gas och olja från auktoritära regimer som kränker de mänskliga rättigheterna måste minskas eller avskaffas, i enlighet med EU:s grundläggande värderingar och effektiviteten hos EU:s yttre åtgärder. 49. Europaparlamentet efterlyser större konvergens och större synergieffekter mellan institutionerna, särskilt bättre integrering av externa energitrygghetsprioriteringar i den politik som förs av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och bättre samordning mellan vice ordföranden/den höga representanten och de ansvariga kommissionsledamöterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/ unionens höga representant att förbättra de befintliga metoderna för energisamarbete med nuvarande och potentiella leverantörer, liksom också med transiteringsstater och andra viktiga aktörer, samt att införa nya sådana metoder. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet informera parlamentet om genomförandet av EU:s energidiplomatiska handlingsplan. 50. Europaparlamentet betonar att alla hinder för global frihandel med LNG, som måste vara hållbart producerad, måste bort. Parlamentet uppmanar här med kraft Förenta staternas politiska beslutsfattare att öka investeringssäkerheten genom att införa tydliga kriterier och tidsfrister i förfarandet med godkännande av gasexport till länder med vilka inga frihandelsavtal ingåtts.

148 C 215/140 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet understryker att man inom olika globala frihandelsforum måste öka medvetenheten om vilka konsekvenser importen av LNG för med sig för miljö, klimat och samhälle. Parlamentet understryker framför allt att utsläppen till följd av metanläckor måste minimeras. 52. Europaparlamentet betonar att användning av LNG också kan minska växthusgasutsläppen från sjöfart och vägtransporter, förutsatt att alla effektiva åtgärder vidtas för att minimera metanutsläppen under bränslets livscykel, också i samband med produktion, distribution och förbränning. Det krävs därför lämpliga åtgärder för att minimera metanutsläppen i LNG-kedjan genom användningen av bästa tillgängliga teknik och för att säkerställa tillräcklig FoUfinansiering för detta ändamål. 53. Europaparlamentet betonar att handeln är viktig för energitryggheten, och att starka energipartnerskap, stödda av att energikapitel tas med i EU:s frihandelsavtal, har en avgörande betydelse. Parlamentet anser att EU:s handelspolitik måste bidra till en ökad energidiversifiering för EU och dess medlemsstater och minska deras beroende av importerad energi från alltför få leverantörer. Parlamentet understryker att EU bör undersöka möjligheten till nya partnerskap, se över de nuvarande och föra särskilda energisamtal med andra partner i t.ex., men inte uteslutande, Centralasien, Nordafrika och Nord- och Sydamerika. EU bör spela en mer proaktiv roll på den internationella energidiplomatiska scenen. Parlamentet efterlyser en bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och energipolitik. Det krävs större insyn i de internationella förhandlingarna om LNG. Parlamentet anser att energin bör bilda ett kraftfullt inslag i aktuella och framtida förhandlingar med partner som Förenta staterna och Australien. Parlamentet betonar att EU bör ha ett nära samarbete med internationella partner för att uppnå en konkurrenskraftig och transparent global LNG-marknad. 54. Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater, för att möta dagens utmaningar och uppnå sina energi- och klimatförändringsmål i en tid av världsomfattande begränsningar på dessa områden, också måste, på grundval av de befintliga rättsliga ramverken och de multilaterala konventionerna, agera gemensamt på internationell nivå genom att ta upp frågor om energitrygghet och hållbarhet i internationella handelsforum, däribland med partnerländer som är beroende av gasimport. Parlamentet betonar samtidigt att EU bör stödja och främja energieffektivitet. 55. Europaparlamentet anser det särskilt viktigt med en handelspolitik som verkligen skapar möjligheter för EUmedlemsstaternas privata och offentliga företag vad gäller ren, säker och effektiv energiteknik, särskilt med tanke på den växande globala energiefterfrågan. Parlamentet efterlyser kraftigt minskade tulltariffer för rena tekniker inom initiativet för gröna varor och även inom EU:s frihandelsavtal, där man måste hantera icke-tariffära hinder för energihandel. 56. Europaparlamentet framhåller hur viktigt kapitlet om energi och råvaror i det transatlantiska partnerskap för handel och investeringar (TTIP) är för EU:s energitrygghet. Parlamentet gläder sig åt att kommissionen arbetat med att avlägsna exportrestriktioner för amerikansk gas till EU. 57. Europaparlamentet anser att de 12,2 miljarder kubikmeter om året som kommer ut på marknaden 2016 genom Sabine Pass LNG på Förenta staternas östkust, tillsammans med en potentiell ytterligare kapacitet på 74 miljarder kubikmeter genom olika amerikanska projekt före 2020, erbjuder en viktig möjlighet för EU att öka energihandelsförbindelserna med Förenta staterna. Slutförandet av arbetet med kapitlet om energi och råvaror i TTIP kommer att öka EU:s gasförsörjningsalternativ betydligt. 58. Europaparlamentet påpekar att europeiska företag bör få verka på tredjeländers energimarknader utan begränsningar och på samma villkor som inhemska företag. Parlamentet betonar att tredjeländers företag som verkar på europeiska energimarknader måste följa europeisk lagstiftning. Sådana företag måste ha en transparent struktur som gör det möjligt att spåra aktieägarna. 59. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa högsta möjliga miljöstandarder vid planeringen, anläggandet och användningen av LNG samt vid exploateringen av inhemska reserver och källor, och att respektera internationella arbetsnormer om arbetsmiljö. Parlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om de konsekvenser som importerad LNG medför för miljö, klimat och samhälle. Parlamentet upprepar att lokalsamhällena måste involveras och att man måste utgå från realistiska bedömningar om förbrukning och, i händelse av anläggande, om planering av ny infrastruktur.

149 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/141 Tisdagen den 25 oktober 2016 Parlamentet understryker de möjligheter som en övergång till LNG kan erbjuda för att få slut på sjöfartens beroende av kol. Parlamentet uppmanar EU att ställa medel till förfogande för att stödja EU-projekt för detta ändamål. 60. Europaparlamentet påpekar att denna strategi, med beaktande av utsikterna till ökat utbud av LNG under de kommande åren, kan kompletteras med en bedömning av behoven när det gäller fartyg som transporterar LNG och åtgärder för att göra det möjligt för EU:s varvsindustri att utnyttja detta tillfälle, och därmed bidra till målet att öka industrins andel av BNP till 20 % fram till Parlamentet efterlyser säkerhetsnormer som gör det möjligt att övervaka transporter av LNG, vilka vid behov ska kunna skärpas inom ramen för åtgärder för att förhindra terrorism. Hållbarheten och LNG som alternativt bränsle för transporter, värme och el 61. Europaparlamentet påpekar vilken potential LNG har som ett alternativt bränsle för transporter både till lands och till sjöss. Parlamentet understryker att en ökad användning av LNG vid godstransporter skulle kunna bidra till att minska de globala utsläppen av koldioxid, svaveloxider och kväveoxider, särskilt genom ökad användning av LNG-drivna motorer inom sjöfarten. 62. Europaparlamentet understryker att infrastrukturnätet för bränslepåfyllning är en förutsättning för att LNG i högre grad ska kunna slå igenom som ett alternativt bränsle inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar här kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen genomförs fullt ut, bland annat genom att man inrättar LNG-tankställen längs TEN-T-korridorerna och vid kust- och inlandshamnar, så att mera förorenande konventionella bränslen ska kunna ersättas. Parlamentet understryker dock här, av omsorg om en säkerställd konsekvens med hållbarhetsmålen, att LNG inte bör undantränga förnybar energi. 63. Europaparlamentet uppmanar till utveckling av sjöleder, framför allt kring ögruppen Azorerna, som tack vare sin geografiska belägenhet skulle kunna bli en viktig LNG-bunkringsstation för fartyg i Atlanttrafik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anslå medel till stöd för EU-projekt för detta ändamål. 64. Europaparlamentet ber kommissionen, att tillsammans med medlemsstaterna och deras regioner, skapa ett gemensamt projekt för LNG Blue Corridors for Islands (LNG blå korridorer för öar) för sjöfartssektorn, inklusive hamnarna som ingår i TEN-T:s övergripande nät för att etablera de nödvändiga LNG-infrastrukturerna och koppla det nätet till TEN-T-stomnätet. 65. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa genomförandet av direktiv 2014/94/EU vad gäller installationen av tankställen för komprimerad naturgas så att motorfordon som drivs med detta bränsle kan köras i stadsbebyggelse/förortsbebyggelse och andra tätbefolkade områden, och åtminstone längs det befintliga TEN-T-stomnätet, så att fordonen kan köras i hela unionen. 66. Europaparlamentet betonar att gemensamma tekniska specifikationer behöver fastställas för LNG-tankställen för havsgående fartyg, fartyg i inlandssjöfart och motorfordon enligt direktiv 2014/94/EU. Parlamentet efterlyser stränga och harmoniserade säkerhetsregler och utbildning för LNG-lagring, LNG-bunkring och användning av LNG ombord i hela unionen, samtidigt som man också tillåter att bunkring och lasthantering sker samtidigt. Detta arbete bör utföras i nära samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA). 67. Europaparlamentet betonar att man måste sörja för en adekvat finansiering av forskning och utveckling (FoU) som siktar på att ta fram bättre teknik för fartyg i inlandssjöfart, havsgående fartyg och motorfordon med tanke på en snabb övergång till en flotta med lägre koldioxidutsläpp, liksom också FoU för utveckling av obemannade system för installation av LNG-tankställen. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för utveckling av fartyg och motorfordon som drivs med LNG eller eftermontering av fordon som drivs med konventionella bränslen så att de kan använda LNG. 68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament till frakt av LNG på järnväg, eftersom detta dels avlastar vägtrafiken, och dels bidrar till miljövänlig och säker transport av ett bränsle som är lågförorenande.

150 C 215/142 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter samråd med berörda parter, se efter om det vore möjligt att, vid sidan om förordning (EG) nr 443/2009 som fastställer krav avseende koldioxidutsläpp från nya personbilar, fastställa en koldioxidekvivalent för kolväteutsläppen, särskilt i syfte att informera konsumenter. 70. Europaparlamentet konstaterar att insatsen av småskalig LNG-teknik inom vissa områden, såsom fjärrtransport eller industritillämpningar med hög prestanda, inte bara skulle kunna bidra till de klimatpolitiska målen, utan också resultera i avsevärda affärsfördelar. 71. Europaparlamentet konstaterar att LNG, och särskilt komprimerad naturgas, också är en fungerande och redan tillgänglig lösning för kollektivtrafiken och kan bidra till att minska luftföroreningar och buller, vilket förbättrar levnadsförhållandena särskilt i tätorter. 72. Europaparlamentet konstaterar att även om LNG och komprimerad naturgas kan vara fungerande övergångslösningar för att minska transportsektorns miljöpåverkan kommer deras långsiktiga fördelar att förverkligas endast om man samtidigt främjar en smidig övergång till användning av flytande biogas (LBG) och andra former av förnybar energi, genom att också säkerställa LNG- och LBG-systemens driftskompabilitet. Parlamentet betonar att strategin för LNG måste passa in i det bredare sammanhanget av EU:s klimat- och energimål och prioriteringar, och motsvara COP21-avtalet, med fokus på minskad efterfrågan, ökad energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen. 73. Europaparlamentet understryker att ett effektivt infrastrukturnät för bränslepåfyllning är en förutsättning för att användningen av LNG i högre grad ska kunna slå igenom som ett alternativt bränsle inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för utvecklingen av sådan infrastruktur för att åtgärda nuvarande brister i utbudet och skapa ett heltäckande distributionsnät. 74. Europaparlamentet betonar betydelsen av LNG-infrastruktur i kust- och inlandshamnar för främjandet av transportslagsövergripande transporter, eftersom dessa kan användas av havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart såväl som av de tunga fordon som sörjer för vidaretransporten på land av bränslet. Parlamentet uppmanar med kraft nationella och regionala aktörer att i nära samarbete främja en mångsidig användning av infrastrukturen och förbättra utnyttjandet av den. 75. Europaparlamentet anser att främjandet av naturgas som ett alternativt bränsle inom transportsektorn är en viktig global utmaning och efterlyser ett åtagande från Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om att minska utsläppen. o o o 76. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, energigemenskapens sekretariat och energigemenskapens fördragsslutande parter.

151 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/143 P8_TA(2016)0407 Hur fiskerikontrollerna i Europa kan göras enhetliga Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 Hur fiskerikontrollerna i Europa kan göras enhetliga (2015/2093(INI)) (2018/C 215/23) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, där det fastställs att det krävs ett åtagande för hållbar utveckling i Europa, inbegripet tillhandahållandet av en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö, och av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 11, 43 och 191, med beaktande av artikel 349 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (kontrollförordningen), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artiklarna 15 och 36, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske, med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1010/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1005/2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/812 vad gäller landningsskyldigheten, särskilt artiklarna 7 och 9, med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, med beaktande av sin ståndpunkt av den 5 februari 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs ( 1 ), med beaktande av sin ståndpunkt av den 6 juli 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 768/2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om spårbarhet för fiskeri- och vattenbruksprodukter i restauranger och detaljhandel ( 3 ), med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A8-0234/2016), och av följande skäl: ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0083. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0307. ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0222.

152 C 215/144 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 A. Tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen är Europeiska unionen. B. Inspektionsformulären i de olika förlagor till inspektionsrapporter som återfinns i genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 är inte harmoniserade och olika beteckningar används för samma ämnen, vilket skapar operativa svårigheter vid informationsutbyte mellan myndigheter. C. De senaste informationsutbytesprotokollen, som är mycket viktiga för användningen av elektroniska loggböcker, upprättades i juli 2010, och elektroniska loggböcker är obligatoriska sedan januari D. Fiskerikontrollerna i Europa genomförs på ett mycket orättvist sätt, eller på ett sätt som fiskare upplever som orättvist, med avseende på regelbundenhet, frekvens, varaktighet, allvarlighet, noggrannhet, effektivitet och metoder, och det finns ett behov av likvärdig behandling utan diskriminering. E. Vid genomförandet av fiskerikontroller är det nödvändigt att även fiskerisektorn involveras och deltar fullt ut. F. Ett pricksystem straffar fartyg, inte fartygsägare, fiskare eller andra personer i produktionskedjan. G. Fiskerisektorn är en mycket viktig aktör i den hållbara förvaltningen av hav och oceaner. H. Förutom eventuella regionala variationer förekommer det stora skillnader i medlemsstaternas tillämpning av europeiska regler, särskilt de regler som följer av kontrollförordningen, och varje medlemsstat har sitt eget rättssystem samt olika administrativa och rättsliga strukturer, vilket oundvikligen återspeglas i de skiftande och orättvisa skillnaderna medlemsstaterna emellan när det gäller de administrativa och/eller straffrättsliga sanktionerna vid bristande efterlevnad av reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken. I. Det har konstaterats att risker uppstår när nationella kontrollmyndigheter inte alltid har tillgång till relevanta uppgifter för att effektivt kunna kontrollera utländska fartyg. Olika metoder för kontroller och påföljder skapar problem för medlemsstaterna när de ska följa upp konstaterade överträdelser med flaggstaterna. J. Kontrollen av de produkter som når EU och som kommer från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske måste stärkas, samtidigt som likvärdiga kontrollnivåer när det gäller sådant fiske måste garanteras i samtliga medlemsstater. K. Genomförandet av förordning (EG) nr 1224/2009 och sanktionerna som anknyter till den faller under medlemsstaternas ansvar. L. I vissa medlemsstater saknas enheter med specialiserade fiskeriinspektörer. M. Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA), som inrättades för att främja högsta möjliga gemensamma standarder för kontroll inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, spelar en viktig roll för ett harmoniserat genomförande av kontrollsystemet trots de begränsade resurser som står till dess förfogande. N. Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) kan bidra till att förbättra och modernisera fiskerikontrollerna, framför allt genom budgetposterna (kontroll och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken) och (Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)). O. Tillämpningen av utkastförbudet medför i praktiken orättvisa bördor för fiskeriaktörer. Det har i själva verket visat sig att fiskeriaktörerna, trots att de använder redskap och instrument som är tillåtna enligt EU:s lagstiftning, och trots att de vidtar alla möjliga åtgärder för att förhindra oavsiktliga fångster, kan dömas till påföljder enbart på grund av att dessa fångster överstiger det största tillåtna gränsvärdet enligt EU:s och medlemsstaternas lagar.

153 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/145 Tisdagen den 25 oktober 2016 P. De metoder och den utrustning som används för fiske har förändrats och utvecklats, och de system och den teknik som används för övervakning måste också uppdateras för att vara effektiva. Parlamentet påminner om att EHFF skulle kunna användas i detta syfte. Q. Landningsskyldigheten är en fråga som är av avgörande betydelse för kontroller, och som lagstiftaren och de myndigheter som har ansvar för kontrollerna bör vara särskilt uppmärksamma på. R. Lågkostnadsteknik för fjärrlokalisering, såsom det automatiska identifieringssystemet (AIS), möjliggör frivilliga kontroller och gör det enklare att övervaka fiskare samt ökar deras säkerhet. S. Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) och handel med sådana fångster utgör en brottslig verksamhet på global nivå. T. Auktionsmarknaden spelar en mycket viktig roll inom fisk- och skaldjurssektorn och en central roll för kontrollerna av fångster på land. U. Medlemsstaterna har olika rättssystem, och insamlade bevis måste vara tillåtna och användbara i dessa olika system, som är specifika för varje medlemsstat som hanterar lagföringen. V. De bästa bundsförvanterna när det gäller att tillämpa kontrollförordningen är välutbildade, uppmuntrade fiskare som förstår kontrollernas fördelar och aktivt respekterar dem. I - Hinder för harmonisering 1. Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa en effektiv kontroll av fisket för att kunna garantera ett hållbart utnyttjande av levande marina resurser och upprätthålla rättvisa villkor bland flottorna i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kontrollförordningen genomförs på ett effektivt sätt. 2. Europaparlamentet betonar att EU:s ambitiösa kamp mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) över hela världen bör kombineras med en effektiv tillämpning av kontrollförordningen i unionens egna vatten. 3. Europaparlamentet framhåller att tillämpningsområdena och platserna för kontroller varierar, och att detta gör fiskerikontrollerna diskriminerande, eftersom vissa medlemsstater kontrollerar hela kedjan från verktyg till tallrik, medan andra endast kontrollerar vissa länkar i kedjan, och undantar aspekter som rör exempelvis transport av fångster eller till restauranger. 4. Europaparlamentet är medvetet om de betydande förbättringar av kontrollsystemet som åstadkommits med hjälp av den nuvarande kontrollförordningen, i kombination med förordningen om IUU-fiske, i form av konsolidering av många förordningar som tidigare var separata, införande av en möjlighet att använda ny teknik, preliminära steg mot harmonisering av påföljder, förtydligande av kommissionens och medlemsstaternas roller, förbättringar i spårbarheten och andra framsteg. 5. Europaparlamentet påminner om att fiskarnas acceptans av bestämmelser beror på om effekterna av tillämpningen betraktas som rättvisa, om de införda bestämmelserna anses vara meningsfulla och om bestämmelserna är förenliga med traditionella fiskemönster och fiskemetoder. 6. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att förtydliga, organisera och standardisera fisket i de olika havsområdena. 7. Europaparlamentet konstaterar variationer i hur kontrollerna organiseras vissa medlemsstater delar upp dem mellan flera olika myndigheter, medan det i andra medlemsstater är ett enda administrativt organ som utför kontrollerna och vilka instrument, verktyg och mänskliga, logistiska och finansiella medel som används för att utföra kontrollerna. Parlamentet konstaterar även att dessa omständigheter försvårar öppenhet i förvaltningen och tillgången till information.

154 C 215/146 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet betonar att kontrollernas effektivitet också varierar på grund av den enorma variationen i EU:s fångstområden, som omfattar allt från avgränsade och avspärrade områden, vars fiskbestånd i huvudsak delas mellan de angränsande medlemsstaterna, till mycket avlägsna fångstområden. Parlamentet vill särskilt framhålla de speciella egenskaperna hos de yttersta randområdena med deras vidsträckta exklusiva ekonomiska zoner som huvudsakligen utgörs av oceanområden, förenade med den typ av fiskbestånd som utvinns (till största delen djuphavsarter och långvandrande pelagisk fisk) och knappa alternativa resurser, vilket uppenbart motiverar en förstärkning av kontrollåtgärderna i dessa regioner, som är kraftigt beroende av fisket och mycket sårbara för den ödeläggande verksamhet som bedrivs av fiskeflottor som har konstaterats bryta mot reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken. 9. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genomföra kontrollförordningen till fullo och på ett korrekt sätt, för att få en tydlig bild av vilka delar som måste förbättras vid den kommande översynen och därigenom säkerställa en funktionell kontrollförordning som är enkel att tillämpa även i framtiden. 10. Europaparlamentet noterar skillnader i tillvägagångssätt mellan kontroller som baseras på en riskutvärdering och stickprovskontroller av fiskeriverksamheten och av marknadsföringskedjan för fångsten. 11. Europaparlamentet noterar att de nuvarande mycket komplexa tekniska åtgärderna och det enorma antalet bestämmelser, som till och med kan tänkas motsäga varandra och som omfattar ett flertal avvikelser och undantag samt delas upp på ett antal olika rättsakter, gör dem både svåra att förstå och svåra att kontrollera och genomföra. 12. Europaparlamentet påminner om att de flesta stickprovskontroller utförs vid landningar, medan man vid inspektioner till havs uppdagar fler överträdelser än vid inspektioner på land, eftersom de baseras på en riskutvärdering. 13. Europaparlamentet påminner om att landningsskyldigheten innebär en grundläggande förändring för fiskeriet och att en anpassningsfrist på två år därför medges i omnibusförordningen (EU) 2015/812 innan kränkningar av landningsskyldigheten anses som allvarliga överträdelser. Parlamentet begär att denna tidsfrist förlängs vid behov. 14. Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna, och ibland även regionerna, införlivar reglerna i nationell och regional lagstiftning på olika sätt på grund av det stora antalet frivilliga bestämmelser i förordning (EG) nr 1224/2009, och framhåller svårigheterna med att tillämpa vissa bestämmelser i praktiken, antingen på grund av att de inte är anpassade till verkligheten, till exempel på grund av fiskerisektorns utmärkande drag (flottor, fiskeredskap, fångstområden och målarter), som varierar avsevärt mellan de olika havsområdena, medlemsstaterna och fiskesegmenten, eller på grund av att de är motsägelsefulla, vilket kan leda till många olika tolkningar från inspektörernas sida. 15. Europaparlamentet konstaterar att antalet överträdelser varierar från en medlemsstat till en annan, och att det för en och samma överträdelse kan utdömas påföljder som är antingen administrativa eller straffrättsliga. Parlamentet betonar att pricksystemet för fiskelicenser, med straffpåföljder i form av prickavdrag vid överträdelser, är relevant som ett europeiskt instrument som kan tillhandahålla en ram för påföljder för allvarliga överträdelser, men att det utan erforderlig harmonisering bara förvärrar en redan orättvis situation för medlemsstaternas olika aktörer. Parlamentet begär att påföljderna blir mer likartade. 16. Europaparlamentet noterar att bristen på förtroende och öppenhet mellan medlemsstaterna är ett av de huvudsakliga skälen till det bristfälliga uppgiftsutbytet om bestämmelser. Parlamentet önskar se att denna situation åtgärdas, så att lika villkor kan säkerställas och påvisas för alla fiskare. 17. Europaparlamentet påminner om att EFCA ska säkerställa tillämpningen av gemensamma standarder för kontroll, inspektion och övervakning samt underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstater med hjälp av planer för gemensamt utnyttjande. Parlamentet påminner om att det är viktigt att stärka EFCA:s mandat i syfte att upprätta gemensamma operativa åtgärder för fiskerikontroller som gör det möjligt att effektivt samordna det stora antal lokala, regionala och nationella myndigheter och europeiska byråer som fullgör kustbevakningsuppdrag på europeisk nivå. Parlamentet uppmanar EFCA att använda större resurser för detta ändamål.

155 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/147 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet anser att EFCA:s införande av ett grundläggande program för utbildning av fiskeriinspektörer är en mycket viktig punkt för standardiseringen av utbildning och kontrollförfaranden, och uppmanar alla medlemsstater att använda den. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna endast på frivillig grund tillämpar samma utbildningsstandarder, vilket innebär att kvalifikationer, rekrytering och mål skiljer sig åt. 19. Europaparlamentet konstaterar att fiskare utbildas och ges information på olika sätt i olika medlemsstater, och att inga verktyg har införts för att förenkla syftet med och innehållet i kontrollförordningen och göra den mer lättillgänglig. Parlamentet anser att denna situation ger upphov till bristande medvetenhet, vilket är ett stort hinder för den harmoniserade tillämpning av lagstiftningen som är önskvärd. Parlamentet rekommenderar starkt att dessa verktyg tas i användning så snart som möjligt. 20. Europaparlamentet konstaterar att även om konsumenterna under årens lopp har blivit mer medvetna om ursprunget hos och identifieringen av det som de köper tack vare kommissionens omfattande informationskampanj, så har de inte kunnat få lämplig information om fiskprodukter som de serveras i restauranger eftersom det inte finns några tvingande bestämmelser för denna sista länk i handelskedjan. 21. Europaparlamentet understryker att användningen av ny teknik för övervakning, informationsöverföring i realtid och kommunikation är avgörande för att övervakningen till havs ska kunna förbättras. Parlamentet begär att de instrument som används i medlemsstaterna ska göras tekniskt kompatibla, och att en endast delvis gemensam användning av kontrolldatabaser, med diskrepanser och effektivitetsförluster som följd, bör motverkas. 22. Europaparlamentet framhåller att de faktiska svårigheterna med att tillämpa vissa normer till följd fartygens olika tekniska nivå, logistiken på land och organisationen av sektorn i olika hamnar inte har utvärderats. 23. Europaparlamentet framhåller den roll som EHFF spelar, särskilt genom budgeten för kontrollen av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, som uppgår till 580 miljoner euro för perioden Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att den inre marknaden är enhetlig och att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna, utan att kvaliteten på de inre och yttre kontrollerna skiljer sig mellan de olika medlemsstaterna eller på grundval av var produkterna tas in. II Förslag till förbättringar 25. Europaparlamentet förespråkar en förenkling och förbättring av unionslagstiftningen, och en minskning av den administrativa bördan i syfte att uppnå bättre lagstiftning, särskilt genom en begränsad och riktad översyn av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, som är planerad till och förväntas komma senast 2017, samtidigt som man bibehåller effektiva bestämmelser som möjliggör förebyggande, upptäckt och straffbeläggning av överträdelser av den gemensamma fiskeripolitiken, och framför allt fokuserar på bättre tillämpning av normer i de olika medlemsstaterna, genom att främst eftersträva större harmonisering, förutsatt att denna förenkling är baserad på den starka befintliga kontrollramen och inte innebär en urvattning av de högsta skyddsstandarderna för arbete, miljö, fackförbund och samhälle. 26. Europaparlamentet anser att regionaliseringen i den nya gemensamma fiskeripolitiken kräver ett stabilt och harmoniserat kontrollsystem. Parlamentet motsätter sig bestämt en försvagning av kontrollförordningen, och anser att medlemsstater redan nu kan utnyttja den flexibilitet som ges i den befintliga ramen. 27. Europaparlamentet begär att översynen ska genomföras gemensamt av de europeiska institutionerna och fiskerisektorn, särskilt på området för traditionellt, småskaligt kustfiske, som bör värnas och främjas i all ny lagstiftning. 28. Europaparlamentet understryker att man vid upprättande eller översyn av rättsliga instrument behöver hålla diskussioner med de olika myndigheterna på nationell och regional nivå samt i de yttersta randområdena.

156 C 215/148 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet anser att ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna är ett sätt att uppnå större harmonisering av kontroller. Parlamentet understryker i detta avseende expertgruppens roll när det gäller efterlevnaden av skyldigheterna inom ramen för unionens fiskerikontrollsystem. 30. Europaparlamentet påminner kommissionen om behovet av att upprätta de rättsliga och operativa villkoren innan obligatoriska bestämmelser genomförs, för att på så sätt undvika motsägelsefulla situationer. 31. Europaparlamentet anser att kommissionen ska ägna sig åt ett enhetligt och korrekt införlivande samt kontrollera hur den befintliga lagstiftningen genomförs, till exempel genom att fastställa en minimiandel av fångster som ska kontrolleras av varje medlemsstat. Parlamentet anser dessutom att kontrollförfarandena ska vara insynsvänliga, balanserade och standardiserade, så att medlemsstaterna kan arbeta på lika villkor i fråga om kontrollen av fiskare, och att kontrollbestämmelserna bör vara enklare och mer heltäckande och konsekventa. 32. Europaparlamentet förespråkar en stärkning av kontrollerna för att undvika import av fisk från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske genom att man, bland andra åtgärder, inrättar nationella specialenheter med specialiserade fiskeriinspektörer, som är bäst lämpade för att identifiera risker, och fastställer en minimiandel av fångster som ska kontrolleras. 33. Europaparlamentet anser att det behövs insamling, hantering och utnyttjande av högkvalitativa uppgifter om landningskravet för att kunna kontrollera och bedöma om landningskravet genomförs effektivt och harmonisera datainsamlingen med de krav som härrör från den reviderade gemensamma fiskeripolitiken. 34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras respektive myndigheter med ansvar för fiskerikontroller till havs att inrätta grupper med specialiserade fiskeriinspektörer. Parlamentet stöder och efterlyser ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna genom utväxling av inspektörer, kontrollmetoder och data samt delgivning av riskanalyser och uppgifter om kvoter för flaggade fartyg. 35. Europaparlamentet påminner om att genomförandet av kontrollförordningen faller under medlemsstaternas ansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter och föra ett nära samarbete i syfte att utbyta god praxis och uppgifter och möjliggöra kompatibiliteten mellan kontrollsystemen. 36. Europaparlamentet anser att en enhetlig och förutsebar tillämpning av de olika typerna av möjliga inspektioner genom en fullständig definition, harmonisering och förklaring av inspektionerna i fråga skulle hjälpa till att skapa de lika villkor som krävs för alla EU:s fiskesegment. 37. Europaparlamentet påpekar att havsområden i vissa regioner förvaltas gemensamt med länder utanför EU, och efterlyser ett intensifierat samarbete mellan medlemsstater och icke-medlemsstater. 38. Europaparlamentet anser att det krävs närmare samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, Europeiska fiskerikontrollbyrån och kommissionen. 39. Europaparlamentet begär att EFCA och lärosäten i medlemsstaterna ska införa ett enhetligt europeiskt utbildningsprogram för fiskeriinspektörer som är baserat på en enhetlig kursplan och standardiserade regler och som delvis finansieras med medel från EHFF. 40. Europaparlamentet önskar se att EFCA:s grundläggande utbildningsprogram översätts och sprids i stor omfattning, exempelvis genom tillämpningsutbildningar för nationella myndigheter, med stöd från EHFF. Parlamentet föreslår att denna handbok förses med exempel på god praxis från inspektörerna. 41. Europaparlamentet betonar att de kontrollutbildningsinitiativ som erbjuds av tredje part behöver bedömas och certifieras. 42. Europaparlamentet föreslår att utbildningen av och informationen till fiskare förbättras, och anser att detta arbete skulle kunna stödjas av fiskarnas egna branschorganisationer och av kustaktionsgrupperna (KAG), så att förståelsen för syftet och nyttan med bestämmelserna förbättras och man på så sätt kan främja en kultur av förståelse och efterlevnad. Parlamentet rekommenderar ändamålsenliga samråd med de rådgivande nämnderna i detta syfte, och föreslår att internetbaserade databaser ska upprättas för fiskerirelaterade dokument och fiskerirelaterad information (inklusive om pricksystemet), i den mån detta medges enligt gällande dataskyddsbestämmelser, för att göra reglerna tillgängliga och begripliga för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera befintliga utbildningar för framtida fiskare i Europa och vidarebefordra sina slutsatser i form av ett meddelande.

157 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/149 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet föreslår att idén om ett elektroniskt register inom EFCA (EFCA:s enda kontaktpunkt) ska undersökas, med utskriftsbara eller elektroniska mallar för inspektioner och för centralisering av inspektionsrapporter. Parlamentet anser att EFCA:s elektroniska register också skulle kunna användas för att ta emot och centralisera de fångstintyg som utfärdas av medlemsstaterna och tredjeländer. 44. Europaparlamentet föreslår en förbättring av kontrollorganens system för kommunikation med allmänheten och betonar vikten av att information om utfört arbete och uppnådda resultat offentliggörs regelbundet, och att information om de regler som gäller för fiskeresurser, såsom minimistorlekar och tidsperioder och geografiska angivelser för stängningar, tillhandahålls hela tiden. 45. Europaparlamentet understryker att EFCA behöver ges en större roll, främst genom att dess budget, sakkunskaper och personalresurser stärks. Parlamentet föreslår en översyn av interventionsvillkoren enligt artiklarna 94 och 95 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och att EFCA särskilt ges befogenhet att ingripa när det gäller fiskbestånd som är överfiskade eller som inte uppnår nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning (MSY). 46. Europaparlamentet betonar vikten av att understödja och stärka kontrollerna, särskilt i medlemsstater där genomförandet av kontrollförordningen hittills har varit lågt, i syfte att bekämpa olagligt fiske, efterleva bestämmelserna för den gemensamma fiskeripolitiken och höja kvaliteten på de uppgifter som samlas in. 47. Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att ha kapacitet att dela uppgifter i realtid, särskilt vid kontroller som genomförs av byrån i samarbete med medlemsstaterna och som samordnas av byrån genom planer för gemensamt utnyttjande. 48. Europaparlamentet betonar att EFCA:s närvaro nära medlemsstaterna, inbegripet i de yttersta randområdena, behöver utökas. 49. Europaparlamentet föreslår att minst två företrädare för Europaparlamentet ska ingå i EFCA:s styrelse, där sex företrädare för kommissionen och en företrädare för varje medlemsstat redan ingår. Gruppen av företrädare ska vara jämlik (bestå av lika många män och kvinnor) och ska föreslås av parlamentets fiskeriutskott bland utskottets ledamöter. 50. Europaparlamentet rekommenderar utökade kontroller till exempel utökad övervakning för att omfatta hela produktionskedjan, och förespråkar att ett enda administrativt organ ges befogenhet att utföra kontroller till havs i syfte att undvika överlappande kontroller, som medför slöseri med mänskliga, logistiska och ekonomiska resurser och orsakar förvirring och en onödig belastning på fiskerisektorns olika aktörer. Parlamentet efterlyser dessutom ett formellt samarbete mellan medlemsstaternas institutioner, så att hela fiskproduktionskedjan kan kontrolleras effektivt. 51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om det är lämpligt att koppla prickar till fiskelicenserna. Parlamentet understryker att prickar i detta system följer med fiskelicensen om fartyget säljs, vilket kan sänka värdet på vissa fartyg och därmed eventuellt förhindra att de säljs vidare, till exempel till unga fiskare som vill etablera sig i sektorn. 52. Europaparlamentet rekommenderar att specifika åtgärder antas för att få till stånd en mer medveten och ansvarsfull konsumtion i restauranger, och att inte utesluta en skyldighet för restaurangägaren att lämna minimiuppgifter om produkterna, så att konsumenten kan utöva en indirekt kontroll. 53. Europaparlamentet föreslår fristående lokala eller regionala inspektioner i inlandsvatten, nationella inspektioner av havsfiske upp till 12 sjömil från kusten och EU-inspektioner i alla andra vatten. 54. Europaparlamentet anser att kontroller som grundar sig på riskbedömning bör bygga på en uppsättning tydliga, konkreta och mätbara minimikriterier som fastställts på europeisk nivå. 55. Europaparlamentet förespråkar en harmonisering av påföljder som ska hållas på en proportionell, ickediskriminerande och avskräckande nivå. Parlamentet förespråkar ekonomiska påföljder, inklusive tillfälligt upphörande av verksamhet, framför straffrättsliga påföljder, men anser också att det bör införas incitament, exempelvis sådana som anges i artikel 17 i förordning (EU) nr 1380/2013, till fiskare som följer bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken i syfte att förebygga överträdelser.

158 C 215/150 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att det är medlemsstaterna som ansvarar för påföljder, och att unionen inte har någon rättslig möjlighet att genomdriva en standardisering genom förordning (EG) nr 1224/2009. Parlamentet understryker dock att pricksystemet är viktigt, eftersom det tillhandahåller en ram för påföljder, och uppmanar medlemsstaterna att ta initiativ till att genomföra en omfattande standardisering av påföljderna, särskilt vad gäller straffrättsliga påföljder, i syfte att stävja de befintliga orättvisorna. 57. Europaparlamentet anser att systemet med bifångster i själva verket medför ett objektivt och absolut ansvar för fiskeriaktörerna, som ställs till svars även om de har agerat helt i överensstämmelse med lagstiftningen och med största möjliga aktsamhet för att förhindra oavsiktliga fångster. 58. Europaparlamentet betonar att EU:s allmänna rättsprinciper inte är förenliga med ett system där en individ objektivt hålls ansvarig för en händelse som denne inte har förorsakat genom vare sig uppsåt eller oaktsamhet. 59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga ett fastställande av en harmoniserad miniminivå för påföljder vid allvarliga överträdelser och/eller upprepade lagbrott. 60. Europaparlamentet förespråkar strängare påföljder för olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. 61. Europaparlamentet efterlyser ett införande av mekanismer för att framhålla goda exempel, i syfte att öka efterlevnaden. 62. Europaparlamentet anser att tolkningen av vissa bestämmelser, som innebär påföljd för överskridande av gränsvärdet för oavsiktliga fångster utan att också ta hänsyn till frånvaron av uppsåt eller oaktsamhet vid bedrivandet av tillåtna verksamheter, står i uppenbar strid med EU:s grundläggande principer, som på primärrättslig nivå fastställs i artikel 6 i EU-fördraget. 63. Europaparlamentet begär att kommissionen ska utarbeta riktlinjer som enkelt kan tillämpas och förstås, för att förhindra skillnader i behandling mellan olika medlemsstater, framför allt när fiskare frivilligt rapporterar bifångster och på så sätt visar att de har agerat i god tro och att fångsterna var helt och hållet oavsiktliga. 64. Europaparlamentet anser att kontrollerna kommer att bli rättvisare, mer balanserade och effektivare om aktörerna får hjälp med att investera i modern teknik och hjälpmedel som är kompatibla medlemsstaterna emellan. 65. Europaparlamentet ser positivt på inrättandet av finansieringsmekanismer för att öka användningen av lågkostnadsteknik som kan möjliggöra frivilliga kontroller och öka övervakningen av fiskarna och deras säkerhet, särskilt inom småskaligt, traditionellt fiske. 66. Europaparlamentet betonar vikten av elektronisk teknik (elektronisk rapportering och elektroniska övervakningssystem), som är ett potentiellt kostnadseffektivt sätt att utöka kontrollen av verksamhet till havs. 67. Europaparlamentet bekräftar sitt motstånd mot alla former av obligatoriska videoövervakningssystem ombord. 68. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att användning av ny jordobservationsteknik, såsom Sentinelsatelliter, skulle vara fördelaktigt vid fiskerikontroller. 69. Europaparlamentet rekommenderar att likvärdiga kontroller tillämpas på importerade fiskeriprodukter och på strand- och fritidsfiske samt på den del av den europeiska flottan som fiskar utanför unionens vatten och de tredjelandsflottor som fiskar i unionens vatten, så att lika tillträdesnivå kan säkerställas för hela den europeiska marknaden. Parlamentet föreslår att informationsutbyte i samband med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) ska göras obligatoriskt. 70. Europaparlamentet anser att tillgängliga budgetmedel, särskilt inom ramen för EHFF, ska vara realistiska, konsekventa och tillräckliga för att målen med kontrollerna ska kunna uppnås. 71. Europaparlamentet rekommenderar att man säkerställer att de fiskmarknader som har stor betydelse för det område där de är belägna kan bibehållas, särskilt genom finansieringar via EHFF, då de bidrar till insyn, spårbarhet och förenkling av fiskekontrollerna.

159 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/ Europaparlamentet ställer sig bakom inkluderingen av fritidsfiskets konsekvenser i den reviderade kontrollförordningen. 73. Europaparlamentet begär att man ska ta fram ett system för övervakning, informationsöverföring och analys av uppgifter som är kompatibelt i hela EU. Parlamentet begär också att kommissionen ska fastställa en ram för utbyte av information och uppgifter i överensstämmelse med gällande dataskyddsbestämmelser. Parlamentet betonar att ett insynsvänligt regelverk för utbyte av uppgifter och information är viktigt för att man ska kunna kontrollera att lika villkor gäller för alla. 74. Europaparlamentet understryker att genomförandet av landningsskyldigheten måste gå hand i hand med den flexibilitet som krävs vid kontroller av den, eftersom man bör ta hänsyn till de grundläggande förändringar som denna skyldighet innebär för fiskesegmenten, särskilt när det gäller blandfiske. Parlamentet påminner om att påföljderna och pricksystemet behöver tillämpas progressivt vid allvarliga överträdelser av landningsskyldigheten i enlighet med förordning (EU) 2015/812 om genomförandet av landningsskyldigheten. 75. Europaparlamentet understryker att information om huruvida och på vilket sätt medlemsstaterna utdömer påföljder vid olika sorters överträdelser, och huruvida påföljder tillämpas på ett konsekvent sätt oberoende av ett fartygs flagg, måste göras tillgänglig för intressenter och allmänheten, med full respekt för de berörda personernas privatliv. o o o 76. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. Tisdagen den 25 oktober 2016

160 C 215/152 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0408 Förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa (2015/2347(INI)) (2018/C 215/24) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter ( 1 ), med beaktande av sin resolution av den 2 december 2015 om hållbar rörlighet i städer ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2012 om framtiden för regionala flygplatser och flygtjänster i EU ( 3 ), med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 170, med beaktande av förordning (EU) nr 1315/2013 ( 4 ), med beaktande av förordning (EU) nr 1316/2013 ( 5 ), med beaktande av rapporten Road Safety in the European Union, som offentliggjordes av kommissionen i mars 2015 ( 6 ), med beaktande av slutsatserna från Donauministrarnas möte den 3 december 2014 om effektiv upprustning och effektivt underhåll av infrastruktur för Donaus vattenvägar och dess farbara bifloder ( 7 ), med beaktande av Łańcut-förklaringen av den 3 mars 2016 om stärkande av samarbetet på transportområdet i Karpaterna och fortsatt utveckling av vägen Via Carpathia ( 8 ), med beaktande av Berlinprocessen och konferensen mellan länderna på västra Balkan 2014, toppmötet i Wien 2015 och Pariskonferensen 2016, med beaktande av handlingsplanen för Europeiska unionens strategi för Donauregionen (SEC(2010)1489), med beaktande av handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöområdet (SWD(2015)0177), med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0282/2016), och av följande skäl: A. Transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet har stor inverkan på ekonomisk tillväxt, ekonomisk konkurrenskraft, sysselsättning och territoriell sammanhållning för EU och dess regioner. Central- och Östeuropa är en viktig del av EU:s inre marknad med potential att attrahera investeringar och bidra till hela EU:s ekonomiska tillväxt ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0310. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0423. ( 3 ) EUT C 261 E, , s. 1. ( 4 ) EUT L 348, , s. 1. ( 5 ) EUT L 348, , s ( 6 ) ( 7 ) ( 8 )

161 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/153 Tisdagen den 25 oktober 2016 och alla transportslag, utan undantag, bör bidra till ökad konkurrenskraft, intermodalitet och en ekologisk övergång för att bättra understödja den inre marknadens utveckling. B. Förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa är ett sätt att uppnå sammanhållningspolitikens mål, särskilt för att skapa en önskvärd ekonomisk utveckling i gränsområden. C. Transportinfrastrukturen i de flesta regionerna i EU:s centrala och östra delar är fortfarande underutvecklad jämfört med andra europeiska regioner, och den föga utvecklade transportinfrastrukturen i Central- och Östeuropa förekommer parallellt med ett av de tätaste och mest utvecklade näten i världen i centrum av Europa. Medborgarna förväntar sig att medlemsstaterna, med stöd av EU, kommer att samarbeta för att förbättra den. D. De Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI) har varit den huvudsakliga källan till offentliga investeringar på transportområdet i Central- och Östeuropa och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är ett viktigt finansieringsinstrument när det gäller att vidareutveckla regionens transportinfrastruktur som en del av stomnätskorridorerna inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Bristen på administrativ kapacitet hos nationella, regionala och lokala myndigheter kan leda till ett lågt utnyttjande av EU-fonderna och medlemsstaterna i Central- och Östeuropa, liksom på andra håll i EU, har därför inte alltid maximerat sitt utnyttjande av EU-medel av olika anledningar, bland annat bristande förberedelser och effektivitet. Kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd bör mobiliseras för att stimulera framväxandet av fler goda projekt och stödja de offentliga myndigheterna i deras förvaltning av EU-medel. E. Intensifierat arbete med viktiga projekt som Via Carpathia, Rail Baltica, liksom utvecklingen av stomnätskorridorerna Öst/östra Medelhavet och Östersjön Adriatiska havet, den adriatisk-joniska korridoren och Traceca-korridoren, skulle bidra stort till att förbättra transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i denna del av EU. Främjandet av närmare kommunikation mellan angränsande tredjeländer och medlemsstater i Central- och Östeuropa, bl.a. i fråga om järnvägstransporter och järnvägsinfrastruktur kommer att förbättra järnvägsförbindelserna mellan EU, angränsande länder och regioner och Asien. F. Välutvecklade gränsöverskridande transportanslutningar är avgörande för den regionala konkurrenskraften och för att främja små och medelstora företags expansion i gränsområden, och kollektivtrafik är särskilt viktig för att främja social delaktighet för ekonomiskt utsatta befolkningsgrupper. Goda transportanslutningar, särskilt järnvägsanslutningar, över de nationella gränserna saknas fortfarande i många medlemsstater i Central- och Östeuropa. Ineffektiva förbindelser mellan olika transportslag och brist på nätverksanläggningar mellan grundläggande och allmän transport innebär att driftskompatibiliteten mellan olika transportslag blir otillräcklig, samtidigt som sådan driftskompabilitet inte bara skulle leda till lägre priser för passagerare och godstransport och öka transporttjänsternas flexibilitet, utan även bidra till att lösa ekologiska och sociala problem. G. Samordnade förbättringar av transportinfrastrukturen kan ha en positiv inverkan på miljön och transporternas energieffektivitet. Övergripande aspekter 1. Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet till, från och inom EU:s centrala och östra delar, med hänsyn till ekonomiska behov och principerna för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att målen för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) är att komplettera felande länkar, undanröja flaskhalsar och säkerställa smidiga anslutningar för långdistanstransporter och regionaltransporter för passagerare och gods, särskilt i gränsöverskridande regioner. Parlamentet anser att användningen av EU-medel måste återspegla de verkliga investeringsbehoven för färdigställandet av TEN-T-stomnätet i regionen senast Parlamentet noterar att EU, som ett komplement till att bygga ny infrastruktur, också måste investera för att modernisera och bygga klart nuvarande transportinfrastruktur.

162 C 215/154 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet understryker vikten av samordnad projektplanering av och mellan medlemsstaterna, med så stor hänsyn som möjligt till nationella översiktsplaner för transport och samordning med kandidatländer, samtidigt med realistiska bedömningar av transportbehoven, i linje med EU:s vitbok om transporter och inklusive lönsamhetsanalyser och samråd med berörda aktörer. Parlamentet noterar att förhandsvillkoren för utarbetandet av översiktsplaner för transport har hjälpt medlemsstaterna med prioriteringen av investeringarna på transportområdet. Parlamentet anser att de ansvariga avdelningarna vid kommissionen måste utvärdera översiktsplanerna och se till att de följs upp i syfte att säkerställa att de även följer EU:s mål och prioriteringar. 3. Europaparlamentet rekommenderar starkt att man bättre utnyttjar de befintliga politiska åtgärderna och instrumenten för regionalt samarbete, till exempel det europeiska territoriella samarbetet, Interreg och framför allt de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS), för att förbättra de gränsöverskridande transporterna mellan regioner och få bort flaskhalsar. 4. Europaparlamentet anser att makroregionala EU-strategier, som de som redan har inrättats för Östersjöområdet, Donauregionen och den adriatisk-joniska regionen, samt en eventuell framtida strategi för den karpatiska regionen och Svarta havet-regionen, ger en innovativ styrningsram för att hantera transportpolitiska utmaningar som medlemsstaterna inte kan lösa på egen hand, i syfte att säkerställa bättre transportförhållanden. 5. Europaparlamentet välkomnar slutförandet av de första arbetsplanerna för stomnätskorridorer inom ramen för TEN-T från 2015 och antagandet av de nya kartorna som utvidgar TEN-T-nätet ytterligare, till länderna på västra Balkan. Parlamentet betonar att genomförandet av stomnätet även kan stimulera utvecklingen av det övergripande nätet, särskilt för anslutningar av gränsöverskridande relevans, och få effekter för arbetet med att konsolidera korridorerna. Parlamentet understryker vikten av urbana knutpunkter och deras roll i att förbättra transportflödena, för både passagerare och gods. 6. Europaparlamentet betonar att skillnaderna i fråga om infrastrukturens utveckling och kvalitet mellan Central- och Östeuropa och övriga Europa bara kan minskas genom en tydlig, konkret och integrerad strategi för hela EU. 7. Europaparlamentet uppmärksammar med eftertryck kommissionen på dess åtagande i 2011 års vitbok om transport fram till 2020, i vilken den antog en färdplan med 40 konkreta initiativ för att utveckla ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt europeiskt transportsystem. Parlamentet påminner om att ett av de långsiktiga målen är att flytta över 30 procent av vägtransporterna på en sträcka längre än 300 km till järnväg eller sjötransporter fram till 2030 och mer än 50 procent av sådana transporter fram till 2050, vilket avsevärt skulle minska trafiken i Central- och Östeuropa. 8. Europaparlamentet anser att utvecklingen av transportnav är en central faktor för att sammankoppla långdistanstransporter, regionaltransporter och stadstransporter, och därmed främja effektivitet, intermodalitet och utveckling av det regionala näringslivet, och man bör också ha i åtanke att de omfattande möjligheterna till digitalisering kan bidra till att öka effektiviteten i hela logistikkedjan, inbegripet att göra uppgifter tillgängliga för alla intressenter (datautbyte) för utveckling av nya tjänster och metoder. 9. Europaparlamentet betonar att byggandet och moderniseringen av väginfrastruktur i Central- och Östeuropa bör ta hänsyn till cyklisternas behov, där så är lämpligt. Parlamentet betonar vikten av att utveckla cykelinfrastruktur i Central- och Östeuropa, vilket kommer att leda till ökad säkerhet, minska antalet dödsoffer i trafiken och främja ökad livskvalitet och hälsa i EU. Parlamentet understryker att cykelnätet EuroVelo, särskilt led nr 13 ( Järnridåleden ), Östeuropaleden och leden Atlanten Svarta havet, i kombination med järnvägsanslutningar, erbjuder intressanta möjligheter för små och medelstora företag inom turismbranschen i de öst- och centraleuropeiska makroregionerna och därför bör främjas. 10. Europaparlamentet påpekar att det krävs stora investeringar för att se till att medlemsstaternas ekonomiska utveckling är mer samstämmig i EU:s västra, centrala och östra delar. Parlamentet understryker att det behövs bättre samordning mellan de europeiska och nationella myndigheterna, särskilt i fråga om förverkligandet av TEN-T-nätets stomnät. Parlamentet påminner emellertid om att man i den samordning som krävs på EU-nivå måste ta hänsyn till medlemsstaternas specifika problem och skillnaderna mellan deras ekonomier, sociala trygghetssystem och infrastruktur-

163 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/155 Tisdagen den 25 oktober 2016 kvalitet samt demografiska förändringar. Parlamentet framhåller potentialen för arbetstillfällen inom en järnvägssektor som fungerar bättre. Parlamentet efterlyser nedmontering av alla godtyckliga hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster och insisterar på att länderna avstår från att upprätta sådana hinder. 11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa synergier och ömsesidig komplementaritet i finansieringen inom ramen för FSE, ESI-fonderna, föranslutningsinstrumentet samt EIB:s och EBRD:s instrument när transportinfrastrukturprojekt genomförs i centrala och östra EU, i syfte att förbättra deras utnyttjande och diversifiering betydligt. Parlamentet understryker behovet av utbyte och spridning av erfarenhet och kunskap i fråga om projektförberedelser och utnyttjande när finansiering sker via olika instrument (s.k. fondblandning). Parlamentet påminner om att det är viktigt att i rätt tid använda de medel som finns tillgängliga genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för att göra framsteg med kommersiellt gångbara, marknadsbaserade projekt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, EIB och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning att intensifiera sitt arbete med de projektansvariga i Central- och Östeuropa för att säkerställa att Efsi utnyttjas för transportinfrastrukturprojekt av hög kvalitet för innovativa och hållbara transportslag. Parlamentet betonar vikten av Efsi när det gäller att utveckla transportinfrastrukturprojekt av alla slag. Parlamentet noterar att de flesta infrastrukturprojekt hittills för vilka man planerar finansiering genom Efsi återfinns i Västeuropa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att när det gäller Efsi uppmana investerare att stödja projektplattformar med inriktning på transportinfrastrukturprojekt i Central- och Östeuropa. Parlamentet betonar vikten av sammanhållningspolitiska medel för utvecklingen av transportinfrastruktur i de central- och östeuropeiska länderna, vars kvalitet ofta är långt ifrån nivån på transportnätet i Västeuropa, och uppmanar därför till att garantera de medel och den finansieringsnivå som krävs i nästa fleråriga budgetram. 12. Europaparlamentet påminner om att euro överfördes från Sammanhållningsfonden till FSE för investeringar i transportsektorn i de medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden. Parlamentet understryker, särskilt med tanke på den nuvarande utnyttjandegraden, att användningen av alla de medel som redan finns tillgängliga bör ges företräde framför investeringar från tredje part om sådana investeringar snarare styrs av politiska överväganden än av affärsintressen. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i Central- och Östeuropa att garantera en hög grad av öppenhet och en noggrann granskning när det gäller hur EU-medel används, och att så snart som möjligt offentliggöra uppgifter om hur de fördelas. 14. Europaparlamentet uppmärksammar de möjligheter som hybridprojekt för offentlig-privata partnerskap ger genom att förena finansieringskällor för infrastrukturinvesteringar som kommer från EU-bidrag (upp till 85 % av stödberättigande kostnader), offentliga medel som utgör mottagarens obligatoriska egna bidrag samt pengar från privata entreprenörer. Parlamentet betonar samtidigt att EU-medel och budgetresurser är faktorer som ökar tillförlitligheten för investeringar, då de minskar risken för den privata sektorn. Parlamentet påpekar att den privata sektorn samtidigt drar nytta av stabila långtidskontrakt som är oberoende av ekonomiska, politiska och budgetmässiga förändringar inom enskilda länder. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att använda offentlig-privata partnerskap, där så är lämpligt, som kan vara en fördelaktig form av genomförande av infrastrukturinvesteringar, i synnerhet vad gäller komplexa infrastrukturprojekt som kräver stora ekonomiska insatser och genererar en liten avkastning å ena sidan, och viljan att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av en högkvalitativ offentlig tjänst å andra sidan. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ge medlemsstaterna i Central- och Östeuropa tekniskt stöd, eftersom en del av dessa länder har lite erfarenhet av att arbeta med finansiella instrument och av att involvera den privata sektorn i stora projekt. Parlamentet uppmanar också kommissionen att i samarbete med de nationella, regionala och lokala myndigheterna lägga fram en regelbunden helhetsöversyn över de transportprojekt som samfinansieras genom de olika EU-fonderna och motsvarande belopp. 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rationalisera och förenkla upphandlingsförfarandena, ta fram riktlinjer för offentlig-privata partnerskap, se till att det finns ett fungerande ramverk för statliga stöd och att förenkla tillståndsförfarandena så att det blir enklare att genomföra transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana. 16. Europaparlamentet betonar att ESI-fonderna kan användas för att upprätta förbindelser som saknas i gränsområdena i Central- och Östeuropa och för att stärka den befintliga infrastrukturen, i syfte att garantera fullständigt tillträde till den inre marknaden och skapa ännu bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Eftersom transport är nyckeln till regional utveckling, betonar parlamentet i detta sammanhang att bra och lämpligt finansierad lokal infrastruktur är en grundläggande och oumbärlig förutsättning för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

164 C 215/156 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet påminner om att ESI-fonderna även skulle kunna användas för att öka de förmedlande organens och stödmottagarnas administrativa kapacitet, eftersom EU:s stöd för investeringar på transportområdet i regionen annars skulle kunna undergrävas. Parlamentet noterar att särskilt stödmekanismen Jaspers hittills har visat sig vara värdefull i detta sammanhang och man därför bör fortsätta med den och eventuellt även låta den omfattas av en mer permanent, institutionell struktur. Parlamentet betonar att det tekniska stöd som erbjuds genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning bör kunna hjälpa offentliga och privata projektansvariga att skapa en stabil uppsättning genomtänkta och välstrukturerade projekt som gör att man kan dra nytta av finansieringsinstrumenten under lång tid. Parlamentet påminner om att de europeiska samordnarna för stomnätskorridorer visserligen har politiskt mandat, men otillräcklig administrativ kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att effektivisera den offentliga förvaltningen av sådana medel så att onödig byråkrati kan undvikas. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att förbättra sitt samarbete och samordna sina insatser för att se till att alla berörda aktörer konsulteras när det gäller finansiering av transportinfrastruktur, utbyte av bästa praxis, främjande av finansieringsinstrument och tidig kartläggning av potentiella projekt samt att regelbundet informera parlamentet om detta. Parlamentet betonar med eftertryck att alla åtgärder i samband med projekt för förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet bör vidtas så skyndsamt som möjligt. 19. Europaparlamentet uppmuntrar regionerna och medlemsstaterna att vidta, eller fortsätta med, åtgärder för att skapa transportalternativ som är mer miljövänliga. Parlamentet ser gärna att man utnyttjar ESI-fonderna för projekt som syftar till att öka efterfrågan på kollektivtrafik och mer hållbara transportalternativ, till exempel att man gör det enklare att köpa biljetter för gränsöverskridande resor och investerar i system med laddningsstationer. 20. Europaparlamentet betonar att lika stora uppmärksamhet bör ägnas öst-västliga som nord-sydliga transportkorridorer inom TEN-T. Dessa transportkorridorer kan bidra dels till den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna, genom att nya arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag, nystartade företag samt genom varuhandel, vetenskap, forskning och teknik, dels till ökad trafiksäkerhet och minskade transportkostnader. Parlamentet betonar att multimodalitet och innovation på transportområdet är av stor betydelse för utvecklingen av handel och turism samt för miljöskyddet, och stöder integrationen av de inre vattenvägarna i den multimodala logistikkedjan, med tanke på att sammankoppling av alla transportslag skulle säkerställa områdets ekonomiska utveckling och även minska flaskhalsarna i transportsystemet. 21. Europaparlamentet välkomnar utbyggnaden av TEN-T-nätet i länderna i västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa integrationen av västra Balkans anslutningsländer i TEN-T-nätet samt samarbetet om transportlänkar med Ukraina, Moldavien och andra grannländer, inbegripet de som är en del av Traceca-korridoren. Parlamentet betonar vikten av att anpassa de finansiella kriterierna så att anslutnings- och kandidatländer kan dra fördel av EU:s finansiella instrument i större utsträckning, särskilt när det gäller gränsöverskridande projekt. Parlamentet betonar att investeringar, särskilt genom föranslutningsinstrumentet och investeringsramen för västra Balkan, och trafikoptimeringsåtgärder bör samordnas på regional nivå för att bidra till utbyggnaden av stomnätet i regionen. 22. Europaparlamentet anser att förbättringar av transportinfrastrukturen och anslutningarna i centrala och östra EU är ett viktigt verktyg för att stärka stabiliteten, den ekonomiska utvecklingen, det regionala samarbetet och säkerheten vid unionens östra gränser och i västra Balkan och för att öka den uppåtgående konvergensen för transportförhållandena på den inre marknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av korridoren Öst/östra Medelhavet. 23. Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att bevara Schengenområdet för ett effektivt, kostnadseffektivt transportsystem i EU, baserat på fri rörlighet för varor, tjänster och personer över öppna inre gränser. Parlamentet påminner om att kommissionen redan i juni 2011 kraftfullt uppmanade alla medlemsstater att fatta ett beslut om att utöka Schengenområdet till att omfatta Bulgarien och Rumänien. 24. Europaparlamentet betonar att transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet måste förbättras för att stimulera utvecklingen av EU:s turismindustri. Parlamentet betonar att ett utbyggt och effektivt europeiskt transportnät är en viktig tillgång för turistnäringen, och ökar regioners turistvärde. Parlamentet konstaterar att länderna i Central- och Östeuropa har stor potential för utveckling av turismen, som skulle kunna utnyttjas bättre om transportinfrastrukturen byggdes ut mer.

165 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/157 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet framhåller de fördelaktiga miljömässiga och ekonomiska aspekterna med synergier som uppstår genom sammankoppling av olika transportslag i syfte att bättre utnyttja varje transportslags inneboende fördelar. 26. Europaparlamentet betonar att det för utvecklingen av kombinerade transporter i Central- och Östeuroparegionen är nödvändigt att förbättra godskorridorernas parametrar och främja utbyggnaden av offentligt tillgängliga multimodala terminaler. 27. Europaparlamentet ser en enorm potential i internationella infrastrukturprojekt, som den nya sidenvägen, för att Central- och Östeuropa bättre ska kunna utnyttja potentialen i den globala ekonomin. Parlamentet noterar att länderna i Central- och Östeuropa, tack vare det gynnsamma geografiska läget, kan komma att bli ett viktigt logistikcentrum och en knutpunkt mellan Europa och Asien. 28. Europaparlamentet betonar att förbättringen av transporttillgängligheten för länderna i Central- och Östeuropa och investeringarna förknippade med detta bör utgöra en drivkraft för utveckling av lokala företag och verksamheter. Parlamentet påpekar att anbudsförfaranden och genomförandet av investeringar bör vara gynnsamma för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna mer uppmärksamhet åt problemet med att huvudentreprenörer och underleverantörer involverade i projekt ägnar sig åt ohederligt samarbete, för vilket offren ofta är arbetstagare med lägst kvalifikationer. 29. Europaparlamentet vidhåller att det är nödvändigt att ta hänsyn till behoven hos invånarna i mindre befolkade och svårtillgängliga regioner, t.ex. bergsområden, vid utformningen av infrastrukturlösningar i Central- och Östeuropa. Parlamentet vidhåller att bristande tillgång till transport kan vara en orsak till social utestängning och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till behoven hos personer som nyttjar lokala trafikleder. Parlamentet betonar att en transportförbindelses lönsamhet inte kan vara det enda kriteriet för att bedöma dess användbarhet. Vägtransport 30. Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av gränsöverskridande vägar är avgörande för att underlätta samarbete mellan befolkningar och företag i gränsregioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att modernisera sina vägar, fortsätta att utveckla felande länkar, bygga säkra och tillgängliga parkeringsplatser och stärka de regionala anslutningarna till TEN-T-nätet, eftersom anslutning till TEN-T-nätet utgör en viktig grund för den ekonomiska tillväxten i regionala centrum. 31. Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa rättvisa system för vägavgifter i EU. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna, med tanke på deras individuella särdrag, bör ges viss flexibilitet när de fastställer sådana system, samtidigt som den tekniska driftskompatibiliteten bör hållas på tillräckligt hög nivå. Parlamentet vidhåller att sådana system bör utformas i samarbete med näringslivet och yrkestrafikanter, och att de senare inte bör åläggas ytterligare, oproportionerliga utgifter som leder till att deras ekonomiska verksamhet blir mindre lönsam. 32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt bemöta behovet av att stärka väginfrastrukturnätet längs EU:s östra gränser, med början i Estland, genom Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien, och med slut i Grekland. Parlamentet anser att sådana insatser bör bygga på den långvariga planering som redan gjorts inom ramen för Via Carpathia-projektet, angående vilket företrädare för berörda länder den 3 mars 2016 undertecknade en deklaration i Warszawa om fortsatt samarbete i utvecklingen av korridoren samt om en uppdatering av dess sträckning. Parlamentet anser att perifera EU-regioner tack vare byggandet av Via Carpathia kommer att ges möjlighet till en snabbare utveckling och att de snabbare kommer att kunna komma ikapp de mer utvecklade områdena i unionen. Parlamentet framhåller att byggandet av leden också kommer att stimulera inflödet av investeringar och tillväxten i näringslivet och förbättra säkerheten i hela EU, särskilt mot bakgrund av den väpnade konflikten i Ukraina. Parlamentet anser att möjligheten att öppna Rhen Donaukorridoren till norra EU via vägen Via Carpathia bör utforskas och anser att Via Carpathia bör tilldelas tillfredsställande budgetanslag. Parlamentet efterlyser därför ett införlivande av Via Carpathia-projektet i TEN-T:s stomnät för att säkerställa tillräcklig finansiering från EU. Parlamentet uppmuntrar samtidigt medlemsstaterna att utarbeta finansieringslösningar för detta projekt med hjälp av alla tänkbara finansieringsinstrument, såsom FSE och Efsi.

166 C 215/158 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet upprepar att väginfrastrukturens kvalitet har en direkt inverkan på trafiksäkerheten, varför även trafiksäkerheten bör bedömas vid utbyggnaden av väginfrastrukturen. Parlamentet är oroat över att antalet dödsfall och allvarliga skador på vägarna fortfarande är förhållandevis högt i många av de centrala och östra medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten bör främjas ytterligare på medlemsstats- och EU-nivå. Parlamentet anser att tillräcklig finansiering bör tillhandahållas för projekt för återställning av infrastruktur i central- och östeuropeiska medlemsstater. 34. Europaparlamentet betonar att transportsektorns säkerhet och hållbarhet är viktiga prioriteringar när infrastruktur utvecklas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare uppmuntra till digitalisering och automatisering inom alla transportslag. Parlamentet uppmanar till att i infrastrukturinvesteringsprojekt inkludera trafiklösningar som minskar risken för dödsfall eller allvarlig kroppsskada i trafikolyckor samt ta hänsyn till behoven hos personer som bor nära tungt trafikerade leder. Järnvägstransport 35. Europaparlamentet betonar prioriteringen att bygga ut, rusta upp och underhålla järnvägslinjerna för en samstämmig och hållbar tillväxt av järnvägstransporterna och sammanhållning i EU:s centrala och östra delar. Parlamentet betonar att järnvägar har en viktig roll att spela för att minska klimatpåverkan, luftföroreningar och trafikolyckor, och förväntar sig att sådana insatser kommer att ha en positiv inverkan på industriell utveckling, godslogistik, de offentliga tjänsternas kvalitet och pålitlig passagerarrörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja gränsöverskridande och nationella flaskhalsar och öka den operativa kapaciteten i syfte att uppnå de mål för byte av transportslag inför 2030 och 2050 som fastställs i vitboken om transporter från Europaparlamentet betonar att det i vissa områden av Central- och Östeuropa finns ett betydande järnvägsnät, vars infrastruktur emellertid behöver moderniseras utan dröjsmål innan det förfaller slutgiltigt och upphör att vara driftsdugligt. Parlamentet kritiserar underinvesteringarna i gränsöverskridande järnvägslinjer och den låga nivån på järnvägstjänster för passagerare i många gränsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att (åter)upprätta saknade anslutningar och undanröja flaskhalsar. Parlamentet föreslår en granskning av järnvägsnätet, med hjälp av planeringsmetoden för det övergripande nätet och stomnätet inom TEN-T, i syfte att identifiera eventuella ytterligare saknade länkar, särskilt gränsöverskridande sådana, både mellan EU:s medlemsstater och mellan dem och grannländer som inte är EU-medlemmar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete för att överbrygga saknade länkar och förbättra den territoriella integrationen och sammanhållningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ändamålsenligt ekonomiskt stöd till alla sådana insatser. 37. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för utvecklingen av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i alla stomnätskorridorer inom TEN-T. Parlamentet anser att ett fullständigt och omgående genomförande av ERTMS måste vara en absolut EU-prioritering om man ska kunna skapa ett helt driftskompatibelt, funktionellt, effektivt och attraktivt europeiskt järnvägsområde som kan konkurrera med andra transportslag. 38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta tydliga långsiktiga strategier för utveckling av järnvägstransporter och att undanröja hinder för järnvägsinvesteringar som genomförs med hjälp av EU-medel. 39. Europaparlamentet understryker behovet av att öka investeringarna för förbättring av järnvägarnas kvalitet, i syfte att göra dem mer tillgängliga och attraktiva både för passagerar- och godstrafik och öka deras andel av färdmedelsfördelningen, i enlighet med mål nr 3 om byte av transportslag i EU:s vitbok om transporter. 40. Europaparlamentet noterar att anslutningar mellan väg och järnväg ofta saknas på vägen till och från hamnar. Parlamentet betonar att de flesta flygplatser i Östeuropa ligger nära järnvägsinfrastruktur och att integration fortfarande är möjlig ur teknisk synvinkel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt fulla stöd till ytterligare integration av multimodala transportanslutningar (väg järnväg flygplats) i Central- och Östeuropa. 41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja investeringar i rullande material i de central- och östeuropeiska länderna, vilket ska göra det möjligt att återställa järnvägens potential inom dessa länders transportsystem.

167 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/159 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet framhåller att den hållbara utvecklingen av en europeisk infrastruktur för järnvägstransporter inte får begränsas till upprättande av nätet, utan den måste också omfatta underhållsåtgärder för att vara kostnadseffektiv på längre sikt. Parlamentet anser att en betydande andel av de ekonomiska resurserna bör anslås till sådana åtgärder, med tanke på underhållsverksamhetens betydelse. 43. Europaparlamentet betonar de gemensamma fördelarna med Rail Baltica, som är ett av de prioriterade projekten inom korridoren Nordsjön Östersjön, och dess stora strategiska betydelse för alla inblandade medlemsstater samt för regionen, med början i Finland (med en eventuell Bottenhavsförlängning ), genom Estland, Lettland, Litauen, Polen och vidare till Tyskland, Nederländerna och Sydeuropa. Parlamentet välkomnar framstegen i anläggandet av och förberedelserna för järnvägslänken Rail Baltica och betonar att ett gott samarbete mellan de berörda och inblandade länderna är mycket viktigt för att projektet ska kunna fortskrida utan ytterligare förseningar och bakslag och utan risk för underlåtenhet att utnyttja de ekonomiska resurser som projektet tilldelats. Parlamentet betonar att om kommissionens regler inte respekteras kommer EU:s samfinansiering på omkring 85 procent att gå förlorad och framtida finansieringsvillkor kommer aldrig att bli så fördelaktiga som de är nu. Parlamentet uppmanar med kraft de inblandade länderna att erkänna och stärka rollen för det gemensamma företaget RB Rail, som är det mest optimala organet för att förvalta ett gränsöverskridande projekt i så stor skala, att lämna in gemensamma ansökningar om EU-finansiering, att genomföra både gemensamma och nationella offentliga upphandlingar, att samordna projektverksamheten och, slutligen, att visa att de kan samarbeta. 44. Europaparlamentet betonar vikten av Shift2Rail-initiativet, särskilt på godstransportområdet, för att öka konkurrenskraften och effektiviteten, detta mot bakgrund av den stagnerade marknadsandel som järnvägarna har på de europeiska marknaderna för gods- och passagerartransporter. Parlamentet anser att investeringar också bör göras i att förbättra järnvägens kvalitet när det gäller godstransport. Parlamentet välkomnar gemensamma internationella initiativ från medlemsländerna i regionen för utveckling och modernisering av järnvägsinfrastruktur, såsom skapandet av den nya godsjärnvägsförbindelsen nr 11 (den s.k. bärnstenskorridoren) som förenar industriella och kommersiella centrum i Polen, Slovakien, Ungern och Slovenien med en gemensam åtgärd i fråga om tilldelningen av kapacitet för internationella godståg. Parlamentet konstaterar att sådana projekt främjar järnvägen som transportmedel för internationell godstransport, förbättrar järnvägstransporters konkurrenskraft samt garanterar ett bättre utnyttjande av befintlig kapacitet för internationell godstransport. 45. Europaparlamentet noterar att många finansieringskällor är tillgängliga för järnvägssektorn genom olika EUprogram. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att dessa finansieringskällor utnyttjas och används effektivt, eftersom finansiella begränsningar innebär allvarliga restriktioner i fråga om de offentliga medel nationella regeringar har möjlighet att investera i järnvägar. 46. Europaparlamentet uppmärksammar de tilläggsavgifter inom ramen för den internationella järnvägstariffen som normalt tas ut av järnvägsföretagen i de central- och östeuropeiska länderna vid gränsöverskridande regional persontrafik, vilket leder till att de gränsöverskridande järnvägsanslutningarna blir mindre attraktiva. 47. Europaparlamentet betonar att det i de central- och östeuropeiska länderna är nödvändigt att upprätta förbindelser med nätet för höghastighetståg i Västeuropa för att öka järnvägstransporternas konkurrenskraft och främja den ekonomiska tillväxten i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja gränsöverskridande projekt för järnvägsanslutningar för höghastighetståg i alla TEN-T-korridorer. 48. Europaparlamentet betonar behovet av att främja gemensamma projekt och investeringar med tredjeländer, vilket kommer att möjliggöra ett kompletterande utnyttjande av potentialen hos järnvägstrafikkorridorer som moderniserats med hjälp av EU-medel, bl.a. i förbindelser mellan EU-länderna och Asien. Inre vattenvägar 49. Europaparlamentet betonar de inre vattenvägarnas betydelse som kostnadseffektiva och hållbara sätt för multimodal transport och logistik i hela EU. Parlamentet ser det därför som nödvändigt att modernisera infrastrukturen för transporter på inre vattenvägar av passagerare och varor och att förbättra driftskompabiliteten med andra transportslag.

168 C 215/160 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet noterar att Central- och Östeuropa har en betydande utvecklingspotential när det gäller regionens inre vattenvägar och även dess flod- och kusthamnar. Parlamentet anser att denna potential endast kan utnyttjas om man respekterar EU:s regelverk om skyddet av miljö, biologisk mångfald och vatten och att en starkare betoning på utnyttjandet av hamnar och järnvägar skulle kunna främja målet att förbättra de multimodala transporterna i regionen. 51. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av programmet Naiades och dess fortsättning ned Naiades II fram till 2020, och betonar vikten av att förfoga över en strategi på EU-nivå och en handlingsplan för de inre vattenvägarna. 52. Europaparlamentet anser att utnyttjande av multimodalitet i inlandshamnar är avgörande för deras ekonomiska potential. Parlamentet påpekar att lämpliga lokala anslutningar och järnvägsanslutningar till sammankopplad järnvägsinfrastruktur vid terminaler vid inre vattenvägar och transportnav i hamnarnas upptagningsområden kan locka användare. 53. Europaparlamentet understryker Donaus roll som den viktigaste inlandssjöfartsleden i makroregionen Donau. Parlamentet noterar att regionens potential för transport på inre vattenvägar bör utnyttjas bättre och påminner därför också om att det är nödvändigt att medlemsstaterna upprätthåller de inre vattenvägarnas funktionsduglighet, vilket hör till deras ansvarsområde. Parlamentet uppmuntrar strandstaterna att se till att Donau är kontinuerligt farbar och genomföra sina översiktsplaner för återställning och underhåll av farlederna som godkändes 2014, samtidigt som man tar hänsyn till miljöaspekter och tar särskild hänsyn till att skydda naturliga livsmiljöer, miljön, den biologiska mångfalden och vattnet och därigenom bevarar och främjar små och medelstora företag inom hållbart jordbruk och fiske och hållbar turism. Parlamentet betonar i detta sammanhang att förbindelser mellan Oder, Elbe och Donau skulle kunna ha en positiv effekt på transport- och kommunikationskapaciteten i hela regionen längs den nord-sydliga axeln, vilket leder till mer jobbskapande och utveckling av små och medelstora företag. 54. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka sina insatser för att uppgradera och uppnå farbara vatten enligt klass IV för andra infrastrukturer för inre vattenvägar, särskilt flodsektionerna i TEN-T:s stomnät. Parlamentet betonar att en omfattande uppgradering av floden Elbe behövs för att göra den fullt farbar, vilket är mycket viktigt för korridoren Öst/östra Medelhavet. Parlamentet betonar att Oder måste uppgraderas till farbart vatten enligt klass IV. Parlamentet betonar också vikten av de internationella vattenvägarna E40 och E70 för bättre integrering av de central- och östeuropeiska länderna med de europeiska transportlederna på land. Parlamentet påpekar att skapandet av lämpliga multimodala förbindelser mellan dessa vattenleder och TEN-T:s stomnätskorridor Östersjön Adriatiska havet skulle höja investeringspotentialen i de östra delarna av EU avsevärt. Havshamnar och flygplatser 55. Europaparlamentet understryker möjligheterna att ytterligare utveckla attraktiv sjöfart till hamnar i Östersjön, Svarta havet och Adriatiska havet inom ramen för konceptet höghastighetsleder till sjöss. Parlamentet betonar att det är viktigt att utöka kapaciteten i energisektorn, inklusive hållbara drivmedel för sjöfart, och säkerställa effektiva järnvägsanslutningar till områden kring hamnar. 56. Europaparlamentet påpekar att hållbar utveckling av hamnar i Östersjön, Adriatiska havet och Svarta havet inte får hindras av annan undervattensinfrastruktur. Parlamentet är oroat över att genomförandet av projekt som Nord Stream kan undergräva och blockera investeringar i regionen, särskilt i Östersjöområdet. Parlamentet påpekar att undervattensledningar måste följa kraven för djupgående vid hamninlopp. 57. Europaparlamentet anser att havshamnar och flygplatser bäst tjänar den ekonomiska utvecklingen i centrala och östra EU om de utgör nav i ett integrerat multimodalt transportsystem och kopplas samman med väl fungerande järnvägsinfrastruktur. 58. Europaparlamentet betonar att hamnarna i norra Adriatiska havet måste stärka sitt samarbete genom regional samordning, i syfte att tillsammans främja trafikflöden inom sjöfartshandeln i norra Adriatiska havet och till fullo integrera de italienska hamnarna med dem i Slovenien (Koper) och Kroatien (Rijeka). Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att inkludera Rijekas hamn i korridoren Östersjön Adriatiska havet för att möjliggöra fullständiga transportanslutningar från hamnarna i norra Adriatiska havet till Centraleuropa och Östersjön.

169 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/ Europaparlamentet påminner om att kommissionen identifierade problemet med luckor i anslutningarna i den nyligen antagna luftfartsstrategin för Europa. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen att övervaka flyganslutningarna inom EU, särskilt i Central- och Östeuropa, eftersom de föreslagna lösningarna har begränsad potential, och att ta fram ytterligare förslag som har som syfte att minska luckorna i tillgången till lufttransporttjänster. Parlamentet anser att flyganslutningarna inom denna del av EU behöver vidareutvecklas eftersom anslutningsnivån i EU13 är 7,5 gånger lägre än i EU15 ( 1 ). Flygplatsinfrastrukturerna i regionen genomgår visserligen ständiga moderniseringar, men parlamentet är oroat över att de flesta nya flygrutter endast riktas mot väst. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en analys för att se om den relevanta lagstiftningen är ändamålsenlig och vid behov föreslå nya initiativ för att garantera tillräckliga anslutningar mellan de perifera områdena och centrala Europa. 60. Europaparlamentet betonar att flyganslutningarna i Central- och Östeuropa är färre och av lägre kvalitet än i västra EU. Parlamentet påpekar att dessa luckor i fråga om anslutningar identifierades genom en oberoende analys som genomfördes på begäran av kommissionen. 61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka flyganslutningarna i och mellan medlemsstaterna och att vidta åtgärder för att förbättra lufttransporttjänsterna när det gäller den tjänstekvalitet som konsumenterna erbjuds. 62. Europaparlamentet noterar små och medelstora flygplatsers enorma potential för Central- och Östeuropas transporttillgänglighet, särskilt för personer som reser i arbetet och som turister. Parlamentet påminner om att många regionala flygplatser byggts och moderniserats i Central- och Östeuropa under de senaste åren, vilkas potential inte utnyttjas på ett lämpligt sätt på grund av avsaknaden av tillräckliga förbindelser mellan dessa flygplatser och de viktigaste transportlederna. Parlamentet betonar behovet av ett effektivare utnyttjande av dessa flygplatser genom byggandet av nya väg- och järnvägsförbindelser. 63. Europaparlamentet bekräftar de olika funktioner som regionala och lokala flygplatser fyller när det gäller utveckling av regionerna i centrala och östra EU samt underlättande av ekonomisk tillväxt, handel, konkurrenskraft, inbegripet rörlighet och turism, och hinderfri tillgång för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet betonar bidraget från regionala flygplatser till att öka de ifrågavarande regionernas attraktionskraft. Parlamentet hävdar att trafikefterfrågan och trafikpotential måste utvärderas på lämpligt sätt för nya anläggningar och att användningen av EU-medel strikt bör begränsas till ekonomiskt lönsamma och hållbara projekt. Parlamentet betonar att ekonomiskt stöd för utveckling av befintlig kapacitet bör ges i enlighet med detta. Parlamentet anser att regionala flygplatsers roll kommer att öka om de har en modern infrastruktur samt ett nätverk av transportförbindelser (särskilt järnvägar) som är lämpligt korrelerade med regionen och landet och som gör det möjligt att snabbt komma till flygplatsen från olika delar av närliggande städer och orter. Parlamentet betonar vikten av att utveckla befintliga och nya regionala och lokala flygplatser som bidrar till den ekonomiska tillväxten, inbegripet inom turismsektorn, i underutvecklade och isolerade regioner, genom att förbättra tillgängligheten och anslutningarna och på så sätt göra dessa regioner mer attraktiva för investeringar och konkurrenskraft, vilket påskyndar den socioekonomiska utvecklingen. Parlamentet föreslår att kommissionen tar upp frågan om att utveckla ett nätverk av flygplatser på regional nivå, för att säkerställa bättre anslutningar inom och mellan medlemsstaterna. o o o Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Regionkommittén. ( 1 ) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som medföljer kommissionens meddelande En luftfartsstrategi för Europa (SWD (2015)0261).

170 C 215/162 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0409 EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter 2015/2254(INL) (2018/C 215/25) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med beaktande av ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt andra, fjärde, femte och sjunde skälen, med beaktande av framför allt artiklarna 2, 3.1, 3.3 andra stycket, 6, 7 och 11 i EU-fördraget, med beaktande av de artiklar i EUF-fördraget som handlar om att respektera, främja och skydda demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i unionen, däribland artiklarna 70, 258, 259, 260, 263 och 265, med beaktande av artiklarna 4.3 och 5 i EU-fördraget, artikel 295 i EUF-fördraget samt protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogade till EU-fördraget och EUF-fördraget, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), med beaktande av Europarådets europeiska sociala stadga, särskilt artikel E, med beaktande av Köpenhamnskriterierna, och den uppsättning EU-regler ett kandidatland måste uppfylla om det vill ansluta sig till unionen (nedan kallat regelverket) särskilt kapitlen 23 och 24, med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europadomstolens rättspraxis och konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter och Venedigkommission, med beaktande av Europarådets rekommendation nr R (2000) 21 av den 25 oktober 2000 och Förenta nationernas grundläggande principer för advokaters roll från 1990, där staterna uppmanas att garantera att juristkåren är fri och oberoende, med beaktande av samförståndsavtalet mellan Europarådet och Europeiska unionen av den 23 maj 2007, med beaktande av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, utarbetad i Europarådet, med beaktande av Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, med beaktande av den rättsstatlighetschecklista som Venedigkommissionen antog vid sin 106:e plenarsession den 18 mars 2016, med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av FN:s fördrag om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och FN:s konventionsorgans rättspraxis, med beaktande av FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, med beaktande av FN:s vägledning UN Approach to Rule of Law Assistance från april 2008,

171 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/163 med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål nr 16, Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av Cosacs tjugofemte halvårsrapport om utvecklingen för Europeiska unionens förfaranden och praxis med relevans för parlamentarisk granskning (Developments in European Union Procedures and Practices Relevant to Parliamentary Scrutiny) av den 18 maj 2016, med beaktande av publikationerna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), inklusive det föreslagna Efris (Europeiska unionens informationssystem för grundläggande rättigheter) i FRA:s artikel av den 31 december 2013 om de grundläggande rättigheternas framtid inom ramen för Europeiska unionens rättsliga och inrikes frågor (Fundamental rights in the future of the European Union's Justice and Home Affairs), med beaktande av FRA:s yttrande av den 8 april 2016 om utvecklingen av ett integrerat verktyg med objektiva indikatorer på mänskliga rättigheter som kan mäta efterlevnad av de gemensamma värden som förtecknas i artikel 2 i EU-fördraget baserat på befintliga informationskällor (Opinion on the development of an integrated tool of objective fundamental rights indicators able to measure compliance with the shared values listed in Article 2 TEU based on existing sources of information), med beaktande av skrivelsen av den 6 mars 2013 från utrikesministrarna i Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna till kommissionens ordförande, med beaktande av det italienska ordförandeskapets meddelande av den 15 november 2014 om Säkerställande av respekten för rättsstatsprincipen i Europeiska unionen, med beaktande av slutsatserna från rådet och medlemsstaterna, församlade i rådet, av den 16 december 2014 om säkerställande av respekten för rättsstatsprincipen, med beaktande av rådets första och andra rättsstatsdialog under Luxemburgs och Nederländernas ordförandeskap, den 17 november 2015 och den 24 maj 2016, med beaktande av riktlinjerna för metoder för att kontrollera förenligheten med de grundläggande rättigheterna i rådets förberedande organ (Guidelines on methodological steps to be taken to check fundamental rights compatibility at the Council preparatory bodies) av den 19 december 2014, med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2010 Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med operativ vägledning om att beakta de grundläggande rättigheterna i kommissionens konsekvensbedömningar (Operational Guidance on taking account of Fundamental Rights in Commission Impact Assessments) av den 6 maj 2011, med beaktande av den övervakningsmekanism och de verktyg för periodiska bedömningar som kommissionen i nuläget har att tillgå, t.ex. samarbets- och kontrollmekanismen, resultattavlan för rättskipningen i EU, antikorruptionsrapporterna och medieövervakaren, med beaktande av kommissionens årliga symposium om grundläggande rättigheter, med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158), med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, med beaktande av Europarådets Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen av den 1 oktober 2009, med beaktande av 2016 års resultattavla för rättskipningen i EU och kommissionens rapport av den 15 juli 2016 Kontroll av unionsrättens tillämpning Årsrapport 2015,

172 C 215/164 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av bedömningen från parlamentets enhet för europeiskt mervärde från april 2016 En EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, med beaktande av artiklarna 46 och 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0283/2016), och av följande skäl: A. Unionen bygger på värdena människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt sina centrala principer och mål i de första artiklarna i EU-fördraget, och enligt kriterierna för EU-medlemskap. B. Unionens institutioner och organ och medlemsstaterna bör upprätthålla sina skyldigheter och föregå med gott exempel genom att i praktiken fullgöra dessa och röra sig i riktning mot en gemensam kultur med rättsstatlighet som universellt värde i de 28 medlemsstaterna och unionens institutioner, dvs. ett värde som alla berörda parter bör tillämpa på ett rättvist sätt, samtidigt som full respekt för och främjande av dessa principer är den nödvändiga förutsättningen för att det europeiska projektet som helhet ska förlänas legitimitet, och det grundläggande villkoret för att öka medborgarnas förtroende för unionen. C. Enligt yttrande 2/13 från Europeiska unionens domstol (domstolen) av den 18 december 2014 ( 1 ) och domstolens relevanta rättspraxis finns de grundläggande rättigheterna, såsom de erkänns i stadgan, i kärnan av unionens rättsliga konstruktion, och iakttagandet av dessa rättigheter utgör ett villkor för att unionsrättsakter ska vara lagenliga, vilket innebär att det inom unionen är förbjudet att vidta åtgärder som strider mot de grundläggande rättigheterna. D. I enlighet med artiklarna 2, 3.1 och 7 i EU-fördraget utnyttjar unionen möjligheten att vidta åtgärder för att skydda sina konstitutionella grunder och de värden som den har som grund. E. Rättsstatsprincipen är grunden för den europeiska liberala demokratin, och är en av EU:s grundprinciper med rötter i gemensamma konstitutionella traditioner i samtliga medlemsstater. F. Samtliga medlemsstater, unionens institutioner, organ och byråer och kandidatländerna är skyldiga att respektera, skydda och främja dessa principer och värden och att samarbeta lojalt. G. Enligt bl.a. protokoll nr 24 om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, skäl 10 i beslut 2002/584/RIF ( 2 ) och rättspraxisen vid Europadomstolen (som t.ex. M.S.S. mot Belgien och Grekland, dom av den 21 januari 2011) och domstolen (som t.ex. N.S. och M.E., dom av den 21 december 2011 ( 3 ), och Aranyosi och Căldăraru, dom av den 5 april 2016 ( 4 )), har medlemsstaterna, inklusive de nationella domstolarna, en skyldighet att avhålla sig från att genomföra EU-rätt gentemot andra medlemsstater i händelse av att det finns en uppenbar risk för allvarligt åsidosättande eller ett allvarligt och ihållande åsidosättande av rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i dessa andra stater. H. Respekt för rättsstatsprincipen inom unionen är en förutsättning för skyddet av de grundläggande rättigheterna och för upprätthållandet av alla rättigheter och skyldigheter som härrör från fördragen och från internationell rätt, samt såväl en förutsättning för ömsesidigt erkännande och förtroende som en nyckelfaktor på politiska områden såsom den inre marknaden, tillväxt- och sysselsättningspolitiken, kampen mot diskriminering och strategierna för social inkludering, polissamarbete och rättsligt samarbete, Schengenområdet och asyl- och migrationsfrågor. Därför utgör ett urholkande av rättsstatligheten, den demokratiska styrningen och de grundläggande rättigheterna ett allvarligt hot mot stabiliteten i unionen, den monetära unionen och det gemensamma området med frihet, säkerhet och rättvisa och mot välståndet i unionen. ( 1 ) ECLI:EU:C:2014:2454. ( 2 ) Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EUT L 190, , s. 1). ( 3 ) ECLI:EU:C:2011:865. ( 4 ) ECLI:EU:C:2016:198.

173 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/165 Tisdagen den 25 oktober 2016 I. Hur rättsstatsprincipen tillämpas i medlemsstaterna spelar en viktig roll för att säkerställa ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och för deras rättssystem, och därför är det av yttersta vikt att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser. J. Unionen bygger på ett antal gemensamma centrala värden och principer, och fastställandet av dessa centrala värden och principer som möjliggör en blomstrande demokrati och skyddet av de grundläggande rättigheterna utgör en levande och fortlöpande process. Samtidigt som dessa värden och principer kan utvecklas över tid är det viktigt att skydda dem så att de läggs till grund för de politiska besluten oberoende av olika politiska majoriteter och tillfälliga ändringar, vilket innebär att ett oberoende och opartiskt rättsväsen med ansvar för att tolka dem spelar en avgörande roll. K. Unionens medborgare och invånare är inte alltid tillräckligt medvetna om alla de rättigheter som de har som européer, och de borde vara redo att tillsammans forma, och framför allt ta ansvar för, unionens centrala värden och principer. L. I enlighet med artikel 4.2 i EU-fördraget ska unionen respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen, och respekten för den kulturella mångfalden och de nationella traditionerna inom och bland medlemsstaterna bör inte hindra ett enhetligt och starkt skydd för demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i unionen. Principen om jämlikhet och icke-diskriminering är en universell princip och utgör den röda tråden i EU:s alla politiska strategier och verksamheter. M. En stark rättsstatlighet och ändamålsenliga oberoende rättssystem spelar en central roll när det gäller att skapa ett positivt politiskt klimat som gör det möjligt att återupprätta allmänhetens förtroende för institutionerna och därmed även uppnå investeringsvänliga förutsättningar och ökad förutsägbarhet i regelverket samt få till stånd en hållbar tillväxt. N. Åtgärder för att öka ändamålsenligheten i medlemsstaternas rättssystem är en avgörande faktor i arbetet för rättsstatlighet och när det gäller att säkerställa lika behandling, bestraffa missbruk från statligt håll och förhindra godtycklighet, och kommissionen har framhållit dessa åtgärder som en grundläggande komponent för strukturella reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen, som utgör den årliga cykeln för samordningen av den ekonomiska politiken på unionsnivå. En oberoende juristkår är en av hörnstenarna i ett fritt och demokratiskt samhälle. O. I vägledningen från FN:s generalsekreterare med titeln UN Approach to the Rule of Law Assistance (om FN:s förhållningssätt till stöd till rättsstaten) rekommenderas att rättsstatsprincipen inkluderar ett offentligt och civilt samhälle som bidrar till att stärka rättsstaten och hålla offentliga tjänstemän och institutioner ansvariga. P. I Europaparlamentets utredningstjänsts studie om kostnaden för avsaknad av åtgärder på EU-nivå på områdena organiserad brottslighet och korruption beräknas att en integrering av unionens befintliga övervakningsmekanismer, såsom samarbets- och kontrollmekanismen, resultattavlan för rättskipningen och antikorruptionsrapporterna, i ett bredare ramverk för övervakning av rättsstatligheten skulle medföra kostnadsbesparingar på 70 miljarder EUR årligen. Q. Unionens demokratiska och rättsliga styrning har inte en rättslig grund som är lika stabil som grunden för unionens ekonomiska styrning, med tanke på att unionen inte uppvisar samma orubblighet och målmedvetenhet när det gäller att kräva respekt för unionens centrala värden som när den säkerställer att dess ekonomiska och finanspolitiska regler genomförs korrekt. R. Om ett kandidatland inte iakttar de fastställda kraven, värdena och demokratiska principerna leder det till förseningar i processen för anslutning till unionen, tills full överensstämmelse uppnåtts. Om däremot en medlemsstat eller någon av unionens institutioner inte iakttar samma krav får detta begränsade konsekvenser i praktiken.

174 C 215/166 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 S. De skyldigheter som enligt Köpenhamnskriterierna gäller för kandidatländer fortsätter att gälla för medlemsstaterna efter anslutning till unionen enligt artikel 2 i EU-fördraget och principen om lojalt samarbete enligt artikel 4 i EUfördraget. Inte bara de nyare, utan även de äldre medlemsstaterna bör därför utvärderas regelbundet så att man kontrollerar att deras lagstiftning och praxis fortfarande överensstämmer med dessa kriterier och de gemensamma värden som ligger till grund för unionen. T. Ungefär 8 procent av medborgarna i unionens medlemsstater tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett landsdels- eller minoritetsspråk. Det finns ingen rättslig unionsram för att garantera deras rättigheter som minoritet. Det är av yttersta vikt att inrätta en ändamålsenlig mekanism för att övervaka deras rättigheter i unionen. Skydd av minoriteter är inte detsamma som politiska strategier mot diskriminering. Lika behandling är en grundläggande rättighet för alla medborgare, inte ett privilegium. U. Sammanhållning och konsekvens i inre och yttre demokrati, rättsstatlighet och politik för grundläggande rättigheter är nyckeln till unionens trovärdighet. V. Det finns ett fåtal instrument för att säkerställa att lagstiftningsrelaterade och verkställande politiska beslut som fattas av unionens institutioner överensstämmer med unionens centrala principer och värden. W. Domstolen har nyligen vid flera tillfällen beslutat att ogiltigförklara vissa unionsrättsakter, kommissionsbeslut eller lagstiftningsmetoder för att de stått i strid med stadgan eller fördragsprinciper om öppenhet och tillgång till handlingar, men i ett antal fall har unionens institutioner underlåtit att till fullo handla i överensstämmelse med ordalydelsen och andan i domstolens beslut. X. Unionens anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en fördragsstadgad skyldighet enligt artikel 6.2 i EU-fördraget. Y. Främjande av och skydd för en mångsidig demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättsstatsprincipen, politiskt och rättsligt samarbete, social sammanhållning och kulturellt utbyte står i centrum för samarbetet mellan Europarådet och unionen. Z. Behovet av ändamålsenligare och bindande mekanismer för att säkerställa fullständig tillämpning av de fördragsstadgade principerna och värdena har erkänts av rådet och kommissionen, och har även fått konsekvenser i praktiken i form av inrättandet av rådets rättsstatsdialog och kommissionens EU-ramverk för att stärka rättsstatsprincipen. AA. Unionen har till sitt förfogande ett antal olika instrument och förfaranden för att säkerställa fullständig och korrekt tillämpning av de fördragsstadgade principerna och värdena, men det saknas snabba och ändamålsenliga reaktioner från unionsinstitutionernas sida. De befintliga instrumenten bör upprätthållas, utvärderas och kompletteras inom ramen för en rättsstatlighetsmekanism för att göras adekvata och ändamålsenliga, och för att inte upplevas som politiskt motiverade eller godtyckliga på ett sätt som orättvist drabbar vissa länder. AB. Det antal beslut av domstolen som inbegriper hänvisningar till stadgan har ökat från 43 under 2011 till 210 under AC. En konsekvent linje i institutionernas och medlemsstaternas arbete för respekt för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna kommer att ge uppenbara fördelar, t.ex. mindre kostsamma domstolsmål, ökad klarhet för unionsmedborgarna även med avseende på deras rättigheter och ökad förutsägbarhet för medlemsstaterna vad gäller genomförande. AD. Vissa medlemsstaters regeringar förnekar att upprätthållande av unionens principer och värden är en fördragsstadgad skyldighet eller att unionen har befogenhet att säkerställa överensstämmelse.

175 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/167 AE. Tisdagen den 25 oktober 2016 I situationer där en medlemsstat inte längre kan garantera respekten för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, eller i fall av brott mot rättsstatsprincipen, är unionen och dess medlemsstater skyldiga att skydda såväl integriteten för och tillämpningen av fördragen som rättigheterna för alla inom sin respektive jurisdiktion. AF. Det civila samhället spelar en viktig roll när det gäller att bygga upp och stärka demokratin, övervaka och begränsa statens makt samt främja god samhällsstyrning, insyn, ändamålsenlighet, öppenhet, lyhördhet och ansvarsskyldighet. AG. Subsidiaritetsprincipen får inte åberopas för att avvisa ingripanden från unionens som syftar till att säkerställa medlemsstaternas respekt för de fördragsstadgade principerna och värdena. AH. Unionens åtgärder för att säkerställa medlemsstaternas och institutionernas respekt för de värden som ligger till grund för unionen och som de europeiska rättigheterna härrör från är ett avgörande villkor för deras delaktighet i det europeiska projektet. AI. Den pågående europeiska integrationsprocessen och den senaste tidens utveckling i vissa medlemsstater har visat att underlåtelse att iaktta rättsstatsprincipen och de grundläggande värdena inte förhindras på ändamålsenligt sätt och att det är nödvändigt att se över och integrera de befintliga mekanismerna och utveckla en ändamålsenlig mekanism för att eliminera de återstående luckorna och säkerställa att de fördragsstadgade principerna och värdena respekteras, skyddas och främjas överallt i unionen. AJ. En ny EU-pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (EU:s pakt för DRG) bör inrättas och EU:s pakt för DRG bör vara evidensbaserad, objektiv, icke-diskriminerande och fri från externt inflytande, framför allt politiskt inflytande, och den bör medföra bedömningar på lika villkor, respektera subsidiaritets-, nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, rikta sig till både medlemsstaterna och unionens institutioner samt baseras på en graderad strategi som inbegriper både en förebyggande och en korrigerande del. AK. EU:s pakt för DRG bör syfta till att tillhandahålla ett enda, enhetligt ramverk som vidareutvecklar och integrerar befintliga instrument och mekanismer samt eliminerar eventuella kvarstående luckor. AL. EU:s upprättande av en pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter bör inte påverka den direkta tillämpningen av artikel 7.1 och 7.2 i EU-fördraget. 1. Europaparlamentet rekommenderar, i väntan på en eventuell fördragsändring, att det inrättas en övergripande unionsmekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter vilken inbegriper alla berörda parter, och uppmanar därför kommissionen att senast i september 2017 och på grundval av artikel 295 i EUF-fördraget lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (nedan kallad EU:s pakt för DRG) i form av ett interinstitutionellt avtal som fastställer arrangemang för att underlätta samarbetet mellan unionens institutioner och medlemsstaterna inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget, så att man integrerar, anpassar och kompletterar befintliga mekanismer i enlighet med de detaljerade rekommendationer som bifogas samt inkluderar möjligheten för alla unionsinstitutioner och unionsorgan att ansluta sig till EU:s pakt för DRG om de så önskar. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en meningsfull dialog med det civila samhället så att det säkerställs att det sistnämndas bidrag och funktion tas i beaktande i kommissionens förslag till interinstitutionellt avtal. 3. Europaparlamentet rekommenderar i synnerhet att EU:s pakt för DRG inbegriper både förebyggande och korrigerande delar och på lika villkor riktar sig till samtliga medlemsstater och unionens tre centrala institutioner, med samtidig respekt för subsidiaritets-, nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna. 4. Europaparlamentet anser att huvudsyftet med EU:s pakt för DRG visserligen skulle vara att förhindra och eliminera kränkningar av unionens värden, men framhåller samtidigt att den även bör omfatta möjliga sanktioner med ändamålsenlig avskräckande effekt.

176 C 215/168 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet anser att slutsatserna och yttrandena från FRA liksom rättspraxis vid domstolen utgör ett gott underlag för tolkningen av artikel 2 i EU-fördraget och tillämpningsområdet för de rättigheter som fastställs i stadgan. 6. Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i egenskap av fördragens väktare, har en skyldighet att övervaka att och bedöma huruvida unionsrätten genomförs korrekt samt övervaka och bedöma medlemsstaternas och alla unionsinstitutioners och unionsorgans respekt för principerna och målen enligt fördragen. Parlamentet rekommenderar därför att man beaktar denna uppgift för kommissionen vid bedömningen av dess efterlevnad av demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna inom ramen för cykeln för demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna (cykeln för DRG-politiken). 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att från 2018 slå samman sina relevanta årliga tematiska rapporter samt resultatet av befintliga övervakningsmekanismer och verktyg för periodisk bedömning så att de alla kan presenteras på samma dag, som en del av cykeln för DRG-politiken. 8. Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja en fortlöpande dialog och arbeta i riktning mot ett ökat samförstånd mellan unionen och dess medlemsstater, med målet att främja och skydda demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, för att säkra de gemensamma värdena enligt fördragen och stadgan på ett helt öppet och objektivt sätt. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att det inte får göras några kompromisser när det gäller de grundläggande rättigheterna och värdena enligt fördragen och stadgan. 9. Europaparlamentet betonar den nyckelroll som parlamentet och de nationella parlamenten bör spela när det gäller att mäta framstegen i fråga om och övervaka överensstämmelsen med unionens gemensamma värden, såsom de anges i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet noterar sin egen nyckelroll för att upprätthålla den nödvändiga fortlöpande debatten inom unionens gemensamma samförstånd om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, med hänsyn till förändringarna i vårt samhälle. Genomförandet av dessa värden och principer måste också bygga på en ändamålsenlig övervakning av respekten för de grundläggande rättigheter som garanteras genom stadgan. 10. Europaparlamentet rekommenderar att alla interparlamentariska debatter om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter inkluderar det civila samhället, och anser att medborgardeltagande och det civila samhällets styrka bör tas i beaktande som en indikator på demokrati. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2017, för att fullgöra skyldigheten enligt artikel 6 i EUfördraget, lägga fram ett nytt förslag till avtal om unionens anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna vilket tar hänsyn till domstolens yttrande 2/13. Vidare uppmanas Europarådet att göra det möjligt för tredjeparter att underteckna den europeiska sociala stadgan så att kommissionen kan inleda förhandlingar om en anslutning därtill för unionen. 12. Europaparlamentet uppmanar Europeiska ombudsmannen att med beaktande av samhällets synpunkter och som en del av sin årsrapport i ett separat kapitel belysa och konsolidera fall, rekommendationer och beslut med anknytning till medborgarnas grundläggande rättigheter samt principerna om demokrati och rättstatlighet. Kommissionen uppmanas att analysera dessa specifika rekommendationer. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att i linje med artikel 47 i stadgan säkerställa allmän tillgång till rättshjälp för enskilda och organisationer som väckt talan på grund av kränkningar av demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna som nationella regeringar eller unionens institutioner gjort sig skyldiga till, vid behov som komplement till nationella system och Europaparlamentets och rådets direktiv om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder. 14. Europaparlamentet välkomnar reformen av domstolen med syftet att stegvis öka antalet domare vid domstolen, för att hantera arbetsbördan och bidra till snabbare förfaranden. 15. Europaparlamentet rekommenderar att den expertpanel för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (nedan kallad DRG-expertpanelen) som ingår i det interinstitutionella avtalet även gör en bedömning av tillgången till rättslig prövning på unionsnivå, t.ex. med avseende på oberoende och opartiskhet för domstolar och domare, en oberoende juristkår, regler om talerätt, rättsprocessernas varaktighet och kostnader, det rättsliga stödsystemets tillräcklighet och ändamålsenlighet samt tillgången till nödvändiga medel för det, verkställande av domstolsbeslut, räckvidden för domstolsprövningar, rättsmedel som finns att tillgå för medborgarna och möjligheter till gränsöverskridande kollektiv prövning. Parlamentet anser i detta sammanhang att man bör fokusera på artikel i EUF-fördraget om EUmedborgares rätt till en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration.

177 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/169 Tisdagen den 25 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med det civila samhället utarbeta och genomföra en medvetenhetsskapande kampanj för att ge unionens medborgare och invånare möjlighet att till fullo ta ansvar för de rättigheter som följer av fördragen och stadgan (t.ex. yttrandefrihet, mötesfrihet och rösträtt), med information om medborgarnas rätt till rättslig prövning och om gången i rättsprocesser med anknytning till kränkningar av demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna från nationella regeringars eller unionsinstitutionernas sida. 17. Europaparlamentet efterlyser inrättande av en fond för demokrati som beviljar anslag till stöd för lokala aktörer som främjar demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter inom unionen. 18. Europaparlamentet påpekar att unionen om den i sina internationella avtal fastställer krav på att de mänskliga rättigheterna ska skyddas och främjas också måste säkerställa att institutionerna och samtliga medlemsstater respekterar rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. 19. Europaparlamentet anser vidare att EU:s pakt för DRG bör inbegripa regelbunden övervakning av förenligheten hos de internationella avtal som ratificerats av medlemsstaterna och unionen med unionens primär- och sekundärrätt. 20. Europaparlamentet är dessutom av uppfattningen att följande ändringar skulle kunna ingå om fördragsändringar övervägs framöver: Föreskriva att artikel 2 i EU-fördraget och stadgan ska utgöra den rättsliga grunden för lagstiftningsåtgärder som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Göra det möjligt för nationella domstolar att enligt artikel 2 i EU-fördraget och stadgan väcka talan vid domstolen om lagenligheten i medlemsstaternas åtgärder. Se över artikel 7 i EU-fördraget för att föreskriva ändamålsenliga och tillämpliga sanktioner mot enskilda medlemsstater samt identifiera de rättigheter för de åsidosättande medlemsstaterna (utöver rösträtten i rådet) som kan upphävas, t.ex. i form av finanspolitiska sanktioner eller indragning av unionsfinansiering. Göra det möjligt för en tredjedel av Europaparlamentets ledamöter att till domstolen hänskjuta unionslagstiftning som antagits slutgiltigt men ännu inte genomförts. Genom en ändring av artiklarna 258 och 259 i EUF-fördraget göra det möjligt för fysiska och juridiska personer som direkt och personligen berörs av en åtgärd att väcka talan vid domstolen på grund av påstådda kränkningar av stadgan om de grundläggande rättigheterna som antingen unionens institutioner eller medlemsstater gjort sig skyldiga till. Upphäva artikel 51 i stadgan och omvandla stadgan till ett unionsregelverk för rättigheter. Se över kravet på enhällighet inom områden som rör respekt för samt skydd och främjande av grundläggande rättigheter, såsom jämlikhet och icke-diskriminering. 21. Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och subsidiaritetsprincipen. 22. Europaparlamentet anser att det begärda förslagets eventuella ekonomiska konsekvenser för unionens budget ska täckas av nuvarande budgetanslag. Parlamentet betonar att ett antagande och genomförande av dessa förslag såväl för unionen och dess medlemsstater som för medborgarna skulle kunna leda till betydande kostnads- och tidsbesparingar och främja ömsesidigt förtroende för och ömsesidigt erkännande av medlemsstaternas och unionens beslut och åtgärder, dvs. skulle kunna vara både ekonomiskt och socialt gynnsamt. 23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament och regeringar och Regionkommittén för vidarebefordran till subnationella parlament och råd.

178 C 215/170 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 BILAGA Detaljerade rekommendationer för ett förslag till interinstitutionellt avtal om arrangemang för övervaknings- och uppföljningsförfaranden i fråga om situationen för demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna och vid EU:s institutioner FÖRSLAG TILL INTERINSTITUTIONELLT AVTAL EUROPEISKA UNIONENS PAKT FÖR DEMOKRATI, RÄTTSSTATLIGHET OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen har, med beaktande av ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt andra, fjärde, femte och sjunde skälen, med beaktande av framför allt artiklarna 2, 3.1, 3.3 andra stycket, 6, 7 och 11 i EU-fördraget, med beaktande av de artiklar i EUF-fördraget som handlar om att respektera, främja och skydda demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i unionen, däribland artiklarna 70, 258, 259, 260, 263 och 265, med beaktande av artiklarna 4.3 och 5 i EU-fördraget, artikel 295 i EUF-fördraget samt protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogade till EU-fördraget och EUF-fördraget, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), med beaktande av Europarådets europeiska sociala stadga, särskilt artikel E om icke-diskriminering, med beaktande av Köpenhamnskriterierna, och den uppsättning EU-regler ett kandidatland måste uppfylla om det vill ansluta sig till unionen (nedan kallat regelverket) särskilt kapitlen 23 och 24, med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europadomstolens rättspraxis och konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter och Venedigkommission, med beaktande av den rättsstatlighetschecklista som Venedigkommissionen antog vid sin 106:e plenarsession den 18 mars 2016, med beaktande av samförståndsavtalet mellan Europarådet och Europeiska unionen av den 23 maj 2007, med beaktande av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, utarbetad i Europarådet, med beaktande av Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av FN:s fördrag om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och FN:s konventionsorgans rättspraxis, med beaktande av publikationerna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), inklusive det föreslagna Efris (Europeiska unionens informationssystem för grundläggande rättigheter) i FRA:s artikel av den 31 december 2013 om de grundläggande rättigheternas framtid inom ramen för Europeiska unionens rättsliga och inrikes frågor (Fundamental rights in the future of the European Union's Justice and Home Affairs),

179 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/171 med beaktande av FN:s vägledning UN Approach to Rule of Law Assistance från april 2008, med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål nr 16, med beaktande av Cosacs tjugofemte halvårsrapport om utvecklingen för Europeiska unionens förfaranden och praxis med relevans för parlamentarisk granskning (Developments in European Union Procedures and Practices Relevant to Parliamentary Scrutiny) av den 18 maj 2016, med beaktande av skrivelsen av den 6 mars 2013 från utrikesministrarna i Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna till kommissionens ordförande, med beaktande av FRA:s yttrande av den 8 april 2016 om utvecklingen av ett integrerat verktyg med objektiva indikatorer på mänskliga rättigheter som kan mäta efterlevnad av de gemensamma värden som förtecknas i artikel 2 i EU-fördraget baserat på befintliga informationskällor (Opinion on the development of an integrated tool of objective fundamental rights indicators able to measure compliance with the shared values listed in Article 2 TEU based on existing sources of information), med beaktande av det italienska ordförandeskapets meddelande Säkerställande av respekten för rättsstatsprincipen i Europeiska unionen av den 15 november 2014, med beaktande av slutsatserna från rådet och medlemsstaterna, församlade i rådet, av den 16 december 2014 om säkerställande av respekten för rättsstatsprincipen, med beaktande av riktlinjerna för metoder för att kontrollera förenligheten med de grundläggande rättigheterna i rådets förberedande organ (Guidelines on methodological steps to be taken to check fundamental rights compatibility at the Council preparatory bodies) av den 19 december 2014, med beaktande av rådets första och andra rättsstatsdialog under Luxemburgs och Nederländernas ordförandeskap, den 17 november 2015 och den 24 maj 2016, med beaktande av den övervakningsmekanism och de verktyg för periodiska bedömningar som kommissionen i nuläget har att tillgå, t.ex. samarbets- och kontrollmekanismen, resultattavlan för rättskipningen i EU, antikorruptionsrapporterna och medieövervakaren, med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2010 Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med operativ vägledning om att beakta de grundläggande rättigheterna i kommissionens konsekvensbedömningar (Operational Guidance on taking account of Fundamental Rights in Commission Impact Assessments) av den 6 maj 2011, med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen, med beaktande av kommissionens årliga symposium om grundläggande rättigheter, med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, Tisdagen den 25 oktober 2016 med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012) ( 1 ), med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 8 september 2015 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen ( ) ( 2 ), och av följande skäl: (1) Det finns ett behov av en mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter som är objektiv, opartisk och evidensbaserad, tillämpas rättvist och på lika villkor på samtliga medlemsstater och på unionens institutioner samt inbegriper både en förebyggande och en korrigerande dimension. ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0173. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0286.

180 C 215/172 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 (2) Det främsta målet med en sådan mekanism bör vara att förhindra kränkningar och bristande överensstämmelse på området för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, samtidigt som mekanismen även bör tillhandahålla de verktyg som krävs för att i praktiken förverkliga både den förebyggande och den korrigerande delen i artikel 7 i EU-fördraget samt övriga instrument som föreskrivs i fördragen. (3) Onödigt införande av nya strukturer eller dupliceringar bör undvikas, vilket innebär att integrering och införlivande av befintliga instrument är att föredra. (4) Fastställande av definitioner, normer och riktmärken på området för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter är inte något det fattas beslut om en gång för alla, utan snarare en fortlöpande och interaktiv process som bygger på en bred offentlig diskussion, inklusive samråd, samt regelbundna översyner och utbyte av bästa metoder. (5) Endast en mekanism som har unionsmedborgarnas breda stöd och ger dem egenansvar i processen kan bli ändamålsenlig. (6) Medlemsstaterna bär huvudansvaret för att upprätthålla de gemensamma normerna, men vid bristfälligt upprätthållande har unionen en skyldighet att ingripa för att skydda sina konstitutionella grunder och säkerställa att de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och i stadgan är garanterade för unionens alla medborgare och invånare överallt inom unionens territorium. (7) Det är viktigt att man på alla förvaltningsnivåer samarbetar nära på grundval av behörighet och ansvarsområde för att såväl identifiera eventuella systemhot mot rättsstaten på ett tidigt stadium som förbättra skyddet av rättsstatligheten. (8) Det finns ett antal instrument för att motverka risken för allvarliga kränkningar av unionens värden, men tydliga och objektiva riktmärken måste tas fram för att dessa instrument ska bli tillräckligt kraftfulla och avskräckande för att förhindra kränkningar av rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna. Unionen förfogar inte över någon befintlig rättsligt bindande mekanism för att regelbundet övervaka medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respekt för unionens värden och grundläggande rättigheter. (9) I enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget fastställs i detta interinstitutionella avtal arrangemang endast för att underlätta samarbetet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och i enlighet med artikel 13.2 i EUfördraget ska dessa institutioner handla inom ramen för de befogenheter som de har tilldelats genom fördragen, i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges där. Detta interinstitutionella avtal påverkar inte domstolens befogenhet att göra en bindande tolkning av unionsrätten. INGÅTT FÖLJANDE AVTAL: Artikel 1 Unionens centrala värden och grundläggande principer, dvs. demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, ska upprätthållas överallt i unionen genom en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (nedan kallad EU:s pakt för DRG), vilken ska föreskriva fastställande, vidareutveckling, övervakning och genomdrivande av dessa värden och principer, och vilken ska rikta sig till både medlemsstaterna och unionens institutioner. EU:s pakt för DRG ska bestå av Artikel 2 en årsrapport om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (nedan kallad europeisk DRG-rapport) med landsspecifika rekommendationer som inbegriper rapporteringen från FRA, Europarådet och andra relevanta myndigheter på området, en årlig interparlamentarisk debatt på grundval av den europeiska DRG-rapporten, arrangemang för motverkande av eventuella risker och åsidosättanden, i enlighet med fördragen, och för aktivering av de förebyggande eller korrigerande delarna i artikel 7 i EU-fördraget,

181 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/173 Tisdagen den 25 oktober 2016 en cykel för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (nedan kallad cykel för DRG-politiken) inom unionens institutioner. Artikel 3 EU:s pakt för DRG ska utvidgas så att den integrerar kommissionens ramverk för rättsstatsprincipen och rådets rättsstatsdialog i ett enda unionsinstrument. Artikel 4 Den europeiska DRG-rapporten om situationen för demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna ska utarbetas av kommissionen, i samråd med den panel bestående av oberoende experter (nedan kallad DRG-expertpanelen) som avses i artikel 8. Kommissionen ska översända den europeiska DRG-rapporten till Europaparlamentet, rådet och de nationella parlamenten. Den europeiska DRG-rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten. Den europeiska DRG-rapporten ska innehålla en allmän del och landsspecifika rekommendationer. Om kommissionen inte i tid antar den europeiska DRG-rapporten, inklusive de landsspecifika rapporterna, kan Europaparlamentets ansvariga utskott formellt uppmana kommissionen att såväl lämna en förklaring till förseningen som omedelbart gå vidare med antagandet för att inte ge upphov till ytterligare förseningar. Artikel 5 Den europeiska DRG-rapporten ska integrera och komplettera befintliga instrument, däribland resultattavlan för rättskipningen i EU, övervakningsverktyget för mediepluralism, antikorruptionsrapporterna och förfaranden för inbördes utvärdering, baserat på artikel 70 i EUF-fördraget, samt ersätta samarbets- och kontrollmekanismen för Bulgarien och Rumänien. Artikel 6 Den europeiska DRG-rapporten ska utarbetas på grundval av ett antal olika källor och de befintliga verktygen för att bedöma, rapportera om och övervaka medlemsstaternas verksamhet, däribland bidrag från medlemsstaternas myndigheter när det gäller respekten för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, FRA, i synnerhet Efris-instrumentet, andra specialiserade unionsbyråer, framför allt Europeiska datatillsynsmannen (EDPS), Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och Eurostat, experter, akademiker, det civila samhällets organisationer och yrkes- och branschorganisationer för t.ex. domare, advokater och journalister, befintliga index och riktmärken som utvecklats av internationella organisationer och icke-statliga organisationer, Europarådet, framför allt Venedigkommissionen, Gruppen av stater mot korruption (Greco), Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter och Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet (Cepej), internationella organisationer, t.ex. Förenta Nationerna, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), rättspraxis vid domstolen, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella domstolar och konventionsorgan, alla resolutioner och andra relevanta bidrag från Europaparlamentet, däribland dess årsrapport om situationen för de mänskliga rättigheterna i unionen, bidrag från unionens institutioner.

182 C 215/174 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Alla bidrag från de källor som avses i denna artikel samt förslaget till europeisk DRG-rapport, utarbetat av DRGexpertpanelen, inklusive de landsspecifika rekommendationerna, ska offentliggöras på kommissionens webbplats. Artikel 7 Den europeiska DRG-rapporten ska presenteras i ett harmoniserat format och åtföljas av landsspecifika rekommendationer, och den ska utarbetas med ett särskilt fokus på maktfördelning, statens opartiskhet, möjligheten att riva upp politiska beslut efter val, institutionella kontroller och motvikter som säkerställer att statens opartiskhet inte ifrågasätts, bestående stat och institutioner, med konstitutionens oföränderlighet som bas, mediernas frihet och mångfald, yttrandefrihet och mötesfrihet, främjande av offentliga rum och ändamålsenliga mekanismer för medborgardialog, rätt till aktivt och passivt demokratiskt deltagande i val samt deltagandedemokrati, integritet och avsaknad av korruption, öppenhet och ansvarsskyldighet, lagenlighet, rättssäkerhet, förhindrande av maktmissbruk, likhet inför lagen och icke-diskriminering, tillgång till rättslig prövning: oberoende och opartiskhet, rättvisa rättegångar, konstitutionsenlig rättsskipning (i tillämpliga fall), en oberoende juristkår, särskilda utmaningar för rättsstatligheten: korruption, intressekonflikter, insamling av personuppgifter och övervakning, avdelningarna I VI i stadgan, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt dess protokoll. Artikel 8 En representativ panel bestående av oberoende experter (DRG-expertpanelen) ska utföra bedömningen av situationen för demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna och utarbeta förslag till landsspecifika rekommendationer på grundval av en kvantitativ och kvalitativ granskning av de uppgifter och den information som finns att tillgå.

183 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/ DRG-expertpanelen ska vara sammansatt av Tisdagen den 25 oktober 2016 en oberoende expert per medlemsstat, utsedd av respektive medlemsstats nationella parlament, som är en person med kvalifikationer som domare vid en författningsdomstol eller högsta domstol och som inte är i aktiv tjänst, tio ytterligare experter utsedda av Europaparlamentet med två tredjedelars majoritet, valda från en förteckning över experter nominerade av i) All European Academies (Allea), ii) det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner (European Network of National Human Rights Institutions, ENNHRI), iii) Europarådet (inklusive Venedigkommissionen, Greco och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter), iv) Cepej och Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen (CCBE), v) FN, OSSE och OECD DRG-expertpanelen ska välja sin ordförande bland sina medlemmar För att underlätta utarbetandet av förslaget till europeisk DRG-rapport och förslagen till landsspecifika rekommendationer ska kommissionen tillhandahålla DRG-expertpanelen ett sekretariat som gör det möjligt för panelen att fungera effektivt, i synnerhet genom att samla in uppgifts- och informationskällor som bör granskas och bedömas, och genom att tillhandahålla administrativt stöd under utarbetandeprocessen. Artikel 9 DRG-expertpanelen ska bedöma varje medlemsstat med avseende på de aspekter som förtecknas i artikel 7 och identifiera eventuella risker och överträdelser. Denna bedömning ska genomföras av var och en av panelmedlemmarna och ska avlöpa under anonymitet och oberoende för att DRG-expertpanelens oberoende och den europeiska DRG-rapportens objektivitet ska garanteras. DRG-expertpanelens medlemmar får emellertid samråda med varandra för att diskutera metoder och överenskomna normer. Bedömningsmetoderna ska ses över årligen av DRG-expertpanelen och vid behov i samförstånd mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen vidareutvecklas, förbättras, kompletteras och modifieras, efter samråd med de nationella parlamenten, experter och det civila samhället. Artikel 10 Kommissionens antagande av den europeiska DRG-rapporten ska inleda den interparlamentariska debatten och debatten i rådet, vilka ska syfta till att följa upp resultatet av den europeiska DRG-rapporten och de landsspecifika rekommendationerna, närmare bestämt genom följande steg: Europaparlamentet ska anordna en interparlamentarisk debatt på grundval av den europeiska DRG-rapporten samt anta en resolution; denna debatt bör anordnas på ett sådant sätt att man fastställer riktmärken och mål som ska uppnås samt tillhandahåller verktyg för utvärdering av förändringar från ett år till ett annat, inom unionens befintliga samförstånd om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter; de relevanta förfarandena bör påskyndas för att få till stånd sådana verktyg, vilket inte bara kommer att möjliggöra en omedelbar och ändamålsenlig övervakning av årliga förändringar, utan också kommer att säkerställa att alla berörda parter fullgör sina åtaganden; den årliga interparlamentariska debatten ska vara en del av en flerårig strukturerad dialog mellan Europaparlamentet, rådet, kommissionen och de nationella parlamenten och den ska även involvera det civila samhället, FRA och Europarådet;

184 C 215/176 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 rådet ska, genom att bygga vidare på sin rättsstatsdialog, hålla en årlig debatt på grundval av den europeiska DRGrapporten samt anta rådets slutsatser, varvid de nationella parlamenten ska uppmanas att ge återkoppling på den europeiska DRG-rapporten eller de därmed sammanhängande förslagen eller reformerna; på grundval av den europeiska DRG-rapporten kan kommissionen i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget och artikel 258 i EUF-fördraget fatta beslut om åtgärder med anledning av systemiska överträdelser och därigenom sammanföra ett antal fall av överträdelser; på grundval av den europeiska DRG-rapporten kan kommissionen, efter samråd med Europaparlamentet och rådet, besluta att lägga fram ett förslag om en utvärdering av medlemsstaternas genomförande av unionens politik på området med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 70 i EUF-fördraget För en medlemsstat som enligt den europeiska DRG-rapporten handlar i överensstämmelse med samtliga aspekter förtecknade i artikel 7 ska inga ytterligare åtgärder anses vara nödvändiga För en medlemsstat som enligt den europeiska DRG-rapporten inte handlar i överensstämmelse med en eller flera aspekter förtecknade i artikel 7 ska kommissionen utan dröjsmål och med beaktande av de landsspecifika rekommendationerna inleda en dialog med den berörda medlemsstaten Om den landsspecifika rekommendationen för en medlemsstat innehåller en bedömning från expertpanelen som innebär att det finns en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av de värden som avses i artikel 2 i EUfördraget och att det föreligger tillräckliga grunder för att åberopa artikel 7.1 i EU-fördraget, ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen utan dröjsmål och var för sig diskutera frågan och fatta ett motiverat beslut, som ska offentliggöras Om de landsspecifika rekommendationerna för en medlemsstat enligt den europeiska DRG-rapporten innehåller en bedömning från expertpanelen som innebär att det föreligger ett allvarligt och ihållande åsidosättande dvs. ett ökande eller oförändrat åsidosättande under en period av minst två år av de värden som avses i artikel 2 i EUfördraget och att det föreligger tillräckliga grunder för att åberopa artikel 7.2, ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen utan dröjsmål och var för sig diskutera frågan och varje institution ska fatta ett motiverat beslut, som ska offentliggöras. Artikel 11 Kommissionen ska för alla lagstiftningsförslag inkludera de grundläggande rättigheterna som en del av konsekvensbedömningen, i enlighet med punkt 25 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. DRG-expertpanelen, som avses i artikel 8, ska bedöma Europaparlamentets, rådets och kommissionens efterlevnad i fråga om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Artikel 12 En interinstitutionell arbetsgrupp för konsekvensbedömningar (nedan kallad arbetsgruppen) ska inrättas i syfte att både förbättra det interinstitutionella samarbetet om konsekvensbedömningar och verka för en rättsstatskultur som inbegriper respekt för de grundläggande rättigheterna. Arbetsgruppen ska samråda med nationella experter i ett tidigt skede för att bättre kunna förutspå de utmaningar som genomförandet är förbundet med i medlemsstaterna, och för att komma till rätta med unionsinstitutionernas olika tolkningar och förståelse av konsekvenserna av grundläggande rättigheter och rättsstatlighet för unionens rättsakter. Arbetsgruppen ska bygga sitt arbete på rådets riktlinjer för metoder för att kontrollera förenligheten med de grundläggande rättigheterna i rådets förberedande organ, kommissionens strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, kommissionens operativa vägledning om att beakta de grundläggande rättigheterna i kommissionens konsekvensbedömningar, verktyg nr 24 i verktygslådan för bättre lagstiftning och artikel 38 i Europaparlamentets arbetsordning för att säkerställa överensstämmelse i fråga om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter samt främjande av detta område.

185 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/177 Artikel 13 Europaparlamentets, rådets och kommissionens årsrapporter med anknytning till upprätthållande av och överensstämmelse med rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna vid unionens institutioner ska presenteras tillsammans med den europeiska DRG-rapportens årliga cykel för DRG-politik: årsrapporten om tillämpningen av stadgan, årsrapporten om unionsrättens tillämpning, årsrapporten om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 ( 1 ). Detta avtal träder i kraft den [ ]. Utfärdat i [ ]. Artikel 14 Tisdagen den 25 oktober 2016 På Europaparlamentets vägnar Ordförande På Europeiska unionens råds vägnar Ordförande På Europeiska kommissionens vägnar Ordförande ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, , s. 43).

186 C 215/178 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 P8_TA(2016)0412 Halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen (2016/2931(RSP)) (2018/C 215/26) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 1 ), särskilt artikel 2, med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för ( 2 ), med beaktande av det interinstitutionella avtalet (IIA) av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 3 ), med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag ( 4 ), med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för (COM(2016)0604 och åtföljande handlingar (SWD(2016)0299, med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till ändring av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2016)0606), med beaktande av kommissionens uttalande av den 25 oktober 2016 om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, med beaktande av budgetutskottets förslag till resolution, med beaktande av artikel i arbetsordningen, och av följande skäl: 1. Europaparlamentet understryker att man hela tiden varit orolig för att de medel som finns tillgängliga i den nuvarande fleråriga budgetramen (budgetramen) är otillräckliga. Parlamentet pekar på alla nya kriser och prioriteringar som har uppstått under de senaste åren, särskilt migrations- och flyktingkrisen, nödsituationer utanför EU, problem med inre säkerhet, jordbrukskrisen, finansieringen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), och den fortsatt höga arbetslöshetsnivån, särskilt bland ungdomar. Parlamentet framhåller även ratificeringen nyligen av klimatförändringsavtalet. 2. Efter att ha gjort en genomgång av hur budgetramen fungerat under första hälften av programperioden och presenterat denna genomgång i en resolution den 6 juli 2016, understryker Europaparlamentet att en adekvat reaktion på dessa utmaningar kräver en ordentlig extra finansiering från EU-budgeten med ett belopp som inte har kunnat anslås i sin helhet under de första åren av budgetramen på grund av de knappa resurserna i den nuvarande budgetramen. EU-budgeten måste matcha Europeiska unionens politiska åtaganden och strategiska mål. Parlamentet påminner om att det i artikel 311 i EUF-fördraget sägs att unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik. ( 1 ) EUT L 347, , s ( 2 ) EUT L 103, , s. 1. ( 3 ) EUT C 373, , s. 1. ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.

187 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/179 Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet anser att revideringen av den fleråriga budgetramen innebär en unik möjlighet att få bukt med de budgetproblem som för närvarande äventyrar Europeiska unionens trovärdighet. Därför uppmanas rådet att ta sitt ansvar och låta ord följas av handling, och att se till att det under de resterande åren av den nuvarande budgetramen tas fram en realistisk, trovärdig konsekvent och hållbar EU-budget. Revideringen måste syfta till en balans mellan att uppfylla unionens långsiktiga politiska prioriteringar och att reagera på de nya utmaningar som uppstår. Parlamentet upprepar sin principiella ståndpunkt att nya politiska initiativ inte bör finansieras på bekostnad av befintliga program och politik. Det krävs en EUbudget som är mer transparent och tillgänglig för Europas medborgare, så att de kan återfå förtroendet för det europeiska projektet. Ramar för omedelbara förhandlingar om en revidering av budgetramen 4. Europaparlamentet påminner om att en obligatorisk eftervalsrevidering av budgetramen var ett av parlamentets viktigaste krav vid förhandlingarna när den nuvarande budgetramen skulle fastställas. Parlamentet välkomnar därför kommissionens beslut att efter en översyn av hur budgetramen för fungerar, i enlighet med vad som fastställs i artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen för , föreslå en revidering av denna förordning och av IIA. Parlamentet anser att detta förslag utgör en god utgångspunkt för förhandlingar. 5. Europaparlamentet bekräftar än en gång att dess resolution om budgetramen av den 6 juli 2016 utgör dess mandat för de kommande budgetramförhandlingarna, inklusive alla aspekter av halvtidsrevideringen av budgetramen samt viktiga element i samband med budgetramen för tiden efter Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att alla ändringar som man kommer överens om under denna revidering genomförs snarast och integreras redan i 2017 års EU-budget. Rådet uppmanas att reagera konstruktivt och snabbt på kommissionens förslag och utan ytterligare dröjsmål ge sitt ordförandeskap ett förhandlingsmandat. Parlamentet är berett att direkt engagera sig i meningsfulla förhandlingar med rådet om halvtidsrevideringen av budgetramen i samband med förlikningsförfarandet avseende budgeten för 2017, grundat på en gemensamt överenskommen tidsplan och specifika förhandlingsförutsättningar. Det är beklagligt att rådet ännu inte är berett att inleda förhandlingar om budgetramen, trots att budgetförlikningen just ska starta. Parlamentet bekräftar på nytt sin avsikt att nå en överenskommelse om båda ärendena före slutet av Parlamentets reaktion på kommissionens förslag: mot en ambitiös överenskommelse om revideringen av budgetramen 7. Europaparlamentet ser positivt på de föreslagna förändringarna av budgetrampaketet, särskilt de som rör flexibilitet. Tyvärr har kommissionen inte föreslagit någon uppjustering av de nuvarande taken i budgetramen, vilket skulle ha utgjort en tydlig och hållbar lösning för att kunna finansiera de beräknade behoven inom EU:s politikområden fram till slutet av innevarande period. Parlamentet understryker sin uppfattning att taken för rubrikerna 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning), 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), 3 (Säkerhet och medborgarskap) och 4 (Europa i världen) är otillräckliga och bör revideras uppåt om unionen ska kunna möta utmaningarna och nå sina politiska mål. 8. Europaparlamentet påminner särskilt om sitt krav att man helt ska kompensera Efsi-relaterade nedskärningar som påverkar Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, fortsätta ungdomssysselsättningsinitiativet på samma årliga anslagsnivå som 2014 och 2015, och väsentligt öka de medel i rubrikerna 3 och 4 som kan användas för att tackla migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet ser positivt på det övergripande paketet med ytterligare målinriktade förstärkningar som kommissionens föreslår, vilket kan finansieras inom de tillgängliga marginalerna fram till slutet av innevarande period, men betonar att detta förslag inte når upp till parlamentets förväntningar avseende de berörda områdena. 9. Europaparlamentet noterar att kommissionens kvantitativa förslag är beräknat till 12,8 miljarder EUR, och innehåller olika komponenter. Särskilt värt att framhålla är ökningen för Horisont 2020 och FSE-Transport (0,4 miljarder EUR vardera), Erasmus+ och Cosme (0,2 miljarder EUR vardera) och Ungdomssysselsättningsinitiativet (1 miljard EUR) vilket tillsammans blir 2,2 miljarder EUR i nya anslag. Parlamentet noterar att ett antal lagförslag som kommissionen har presenterat parallellt med halvtidsrevideringen av budgetramen (förlängning av Efsi, den externa investeringsplanen inklusive ramen för migrationspartnerskap samt Wifi4EU) uppgår till ytterligare 1,6 miljarder EUR. Parlamentet påminner

188 C 215/180 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 om att kommissionen, när den presenterade budgetförslaget för 2017, redan hade tagit med en förstärkning på 1,8 miljarder EUR för migration och uppdaterat sin ekonomiska planering genom ytterligare 2,55 miljarder EUR i rubrik 3, som resultat av pågående lagstiftningsförfaranden. Dessutom ingick delar av de föreslagna finansiella förstärkningarna av rubrik 1a och rubrik 4 redan i ändringsskrivelsen 1/2017. Parlamentet noterar slutligen att de tekniska justeringarna avseende sammanhållningspolitiken som uppgår till 4,6 miljarder EUR beror på att kommissionen har gjort en teknisk omräkning, och att dessa pengar redan har beviljats som en del av de tekniska justeringarna av budgetramen för Europaparlamentet anser att ungdomars rörlighet är grundläggande för att den europeiska medvetenheten och identiteten ska kunna förstärkas, särskilt mot bakgrund av hoten från populistiska rörelser och spridningen av desinformation. Det är en politisk nödvändighet att satsa ytterligare medel på Europas ungdomar via EU-budgeten. Parlamentet förespråkar införandet av nya initiativ, såsom det nyligen föreslagna programmet Europeiskt interrailkort på 18-årsdagen, som skulle innebära att varje EU-medborgare skulle få ett gratis interrailkort på 18-årsdagen. Parlamentet begär att lämplig finansiering ska anslås för detta förslag inom ramen för halvtidsrevideringen av budgetramen. 11. Europaparlamentet är fast beslutet att på ett entydigt sätt lösa frågan om budgetering av betalningar för de särskilda instrumenten inom budgetramen. Parlamentet påminner om den olösta tolkningskonflikten mellan kommissionen och parlamentet å ena sidan, och rådet å andra sidan, som har stått i fokus vid alla årliga budgetförhandlingar inom den nuvarande budgetramen. Parlamentet upprepar sin övertygelse att betalningsbemyndiganden som har uppstått till följd av utnyttjandet av särskilda instrument vid åtagandebemyndiganden också ska räknas utöver budgetramens årliga betalningstak. Enligt kommissionens analys och prognos kan taken för betalningar i den nuvarande budgetramen behållas endast om frågan kan lösas på detta sätt. 12. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över att EU-program med delad förvaltning har blivit försenade, vilket särskilt visas i förslaget till ändringsbudget 4/2016, som minskar de budgeterade betalningarna för 2016 med 7,3 miljarder EUR. Man kan förvänta sig att sådana förseningar kommer att medföra en allvarlig ackumulering av betalningskrav mot slutet av den nuvarande budgetramens löptid. Parlamentet påminner om att utestående åtaganden under budgetåret 2015 åter har ökat till sina tidigare höga nivåer och att de belopp som ska finansieras från framtida budgetar har ökat till 339 miljarder EUR. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att man måste göra allt man kan för att undvika en eftersläpning av obetalda räkningar och en ny betalningskris, liknande den som uppstod under föregående period. Därför rekommenderar parlamentet starkt en ny, bindande betalningsplan för perioden , som ska utvecklas av de tre institutionerna och godkännas av dem. Dessutom är det ett ofrånkomligt villkor att den samlade marginalen för betalningar används fullt ut utan några årliga tak, om man ska kunna möta denna utmaning. 13. Europaparlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att eventuella överskott från underutnyttjande av EU:s budget eller från bötesbelopp bör budgeteras som extra inkomst i EU:s budget, utan motsvarande justering av bidragen från bruttonationalinkomsten (BNI). Tyvärr tog kommissionen inte med denna aspekt i sitt förslag till halvtidsrevidering av budgetramen. 14. Europaparlamentet betonar att flexibilitetsbestämmelser visade sig vara mycket viktiga under de första åren av den nuvarande budgetramen för att finansiera migrations- och flyktingkrisen och de nya politiska initiativen, utöver det som de strikta taken i budgetramen tillät. Därför välkomnas kommissionens förslag att ytterligare förlänga dessa bestämmelser. Parlamentet stöder särskilt att begränsningarna för den samlade marginalen för åtaganden har tagits bort, både vad avser storlek och räckvidd, vilket även parlamentet har begärt. De nya belopp som föreslås för flexibilitetsinstrumentet och reserven för katastrofbistånd ligger nära de nivåer som uppnåddes 2016 som resultat av överföringar, medan parlamentet begärde dubbelt så mycket (2 miljarder EUR respektive 1 miljard EUR). 15. Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU-budgeten är dess högsta prioritet. Parlamentet välkomnar särskilt kommissionens förslag att åter göra anslag tillgängliga i EU-budgeten vilka dragits tillbaka på grund av att de åtgärder som de öronmärkts för inte har genomförts, och betonar att detta var ett av parlamentets huvudkrav i dess resolution om budgetramen av den 6 juli Parlamentet understryker att dessa tillbakadragna anslag faktiskt är anslag som redan har godkänts av budgetmyndigheten med avsikten att de skulle utnyttjas helt och hållet, och därför inte kan ses

189 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/181 som nya eller extra bördor för de nationella statskassorna. 16. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta en krisreserv för EU, som ett instrument som gör det möjligt för unionen att reagera snabbt vid kriser och vid händelser med allvarliga humanitära och säkerhetsrelaterade konsekvenser. Utnyttjandet av detta särskilda instrument vid en eventuell kris kommer att innebära en tydlig och effektiv lösning på den extra finansiering som behövs. Parlamentet instämmer i kommissionens förslag att använda tillbakadragna anslag, men hävdar att detta inte kan utgöra den enda finansieringskällan för detta instrument. 17. Europaparlamentet påminner om den grundläggande principen om budgetens enhetlighet som undermineras av de allt fler multinationella fonderna. Parlamentet begär därför att denna princip ska tillämpas snarast möjligt och att parlamentet under tiden ska kunna delta i den nödvändiga parlamentariska kontrollen över dessa fonder. 18. Europaparlamentet anser att den pågående revideringen av IIA erbjuder en fantastisk möjlighet att se till att kraven på röstmajoritet för att kunna utnyttja budgetramens särskilda instrument harmoniseras och samordnas med de krav som gäller för antagandet av unionens allmänna budget. Parlamentet begär att de berörda bestämmelserna ändras i enlighet med ovanstående. Parallella lagstiftningsförslag 19. Europaparlamentet stödjer helt och hållet kommissionens avsikt att förenkla finansieringsbestämmelserna, och anser att detta är ett viktigt element i halvtidsrevideringen av budgetramen. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens förslag till en fullständig revidering av budgetförordningen och till ändring av 15 sektorsspecifika förordningar. Förenklingarna bör syfta till att förbättra och rationalisera genomförandemiljön för stödmottagarna. Parlamentet lovar att arbeta för ett framgångsrikt resultat i denna anda, enligt en lämplig tidsplan. 20. Europaparlamentet noterar att lagförslagen om förlängning av Efsi, den externa investeringsplanen (inklusive ramen för migrationspartnerskap) samt Wifi4EU, som kommissionen presenterade samtidigt som förslaget till halvtidsrevidering av budgetramen, kommer att beslutas av parlamentet och rådet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Mot en flerårig budgetram för tiden efter Europaparlamentet framhåller att halvtidsrevideringen av budgetramen också bör inleda en process av samförståndsbyggande, som ska utmynna i en budgetram för tiden efter I detta sammanhang bör bestämda utfästelser göras, särskilt när det gäller att ta itu med reformeringen av systemet med egna medel, inklusive införandet av nya egna medel som väsentligt kan minska andelen BNI-bidrag till EU:s budget, utfasning av alla former av rabatter samt samordning av budgetramens varaktighet med institutionernas politiska cykler. o o o Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge budgetmyndigheten all relevant information om vilka budgetkonsekvenserna blir för den nuvarande budgetramen av folkomröstningen i Storbritannien den 23 juni 2016 och Storbritanniens senare utträde ur Europeiska unionen, utan att detta inverkar på resultatet av de kommande förhandlingarna mellan de båda parterna. 23. Europaparlamentet betonar att fred och stabilitet är grundläggande värden som måste upprätthållas av unionen. Parlamentet anser att långfredagsavtalet, som har visat sig vara avgörande för fred och förlikning, måste skyddas. Parlamentet understryker behovet av särskilda åtgärder och program för att säkerställa stöd för de regioner som kommer att drabbas hårdast vid ett framförhandlat utträde ur unionen efter att artikel 50 i Lissabonfördraget har åberopats. 24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till övriga berörda institutioner och organ samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

190 C 215/182 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 P8_TA(2016)0416 Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016 (2016/2101(INI)) (2018/C 215/27) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), särskilt artiklarna och 136, med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2016 Europeiska planeringsterminen 2016: Landspecifika rekommendationer (COM(2016)0321), med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets sammanträde den juni 2016 (EUCO 26/16), med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016 ( 1 ), med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 april 2016 Europeiska planeringsterminen 2016: Bedömning av framstegen med strukturreformer, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser samt resultatet av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/2011 (COM(2016)0095), med beaktande av kommissionens rapporter Annual Growth Survey 2016 (COM(2015)0690), Alert Mechanism Report 2016 (COM(2015)0691) och Draft Joint Employment Report (COM(2015)0700), av kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2015)0692), samt kommissionens förslag av den 26 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden (COM(2015)0701), med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union, med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ( 3 ), med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeiska fonden för strategiska investeringar ( 4 ), ( 1 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0058. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0238. ( 3 ) EUT C 165 E, , s. 24. ( 4 ) EUT L 169, , s. 1.

191 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/183 med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903), med beaktande av kommissionens grönbok av den 18 februari 2015 Att bygga en kapitalmarknadsunion (COM(2015)0063), med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2015 En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling (COM(2015)0302), med beaktande av sina resolutioner av den 5 februari 2013 ( 1 ) och 15 september 2016 ( 2 ) om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0309/2016), och av följande skäl: A. Kommissionens vårprognos 2016 förutsäger en tillväxt med 1,6 % för euroområdet och 1,8 % för hela EU B. Europa lider fortfarande av ett allvarligt investeringsunderskott, och den interna efterfrågan måste växa och de makroekonomiska obalanserna rättas till samtidigt som investeringarna ökar i EU. C. Arbetslösheten i allmänhet (och i synnerhet den strukturella arbetslösheten) inom EU förblir en av medlemsstaternas största utmaningar, då den för närvarande är mycket hög (10,5 miljoner långtidsarbetslösa i EU). Även om siffrorna har förbättrats något jämfört med tidigare år är ungdomsarbetslösheten och den generella arbetslösheten i EU:s periferi fortfarande väsentligt högre än den genomsnittliga arbetslösheten i hela EU. D. De fallande oljepriserna och långsam ekonomisk tillväxt i början av 2016 tycks vara ytterligare orsaker till att inflationen har dragits ned till nivåer under 0 %. E. Den politiska utvecklingen, såsom resultatet av folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i unionen, förbindelserna med Ryssland och osäkerheten i den globala ekonomiska utvecklingen, har lett till att investeringarna hämmats ytterligare. F. Inflödet av flyktingar i medlemsstaterna har också bromsat investeringarna i medlemsstaterna. Onsdagen den 26 oktober 2016 G. Rekommendationerna till medlemsstaterna avseende den europeiska planeringsterminen följs av medlemsstaterna i lika hög grad som OECD:s unilaterala rekommendationer (29 % respektive 30 % 2014). H. Europaparlamentet välkomnade i sin resolution om den årliga tillväxtöversikten 2016 den förbättrade politiska mixen, samtidigt som man betonade att euroområdet måste ägnas särskild uppmärksamhet. Dessutom betonades hur viktigt det är med ökande investeringar, hållbara reformer och finanspolitiskt ansvarstagande, syftande till högre tillväxt och återhämtning i Europa. Europas utmaning i samband med den globala ekonomiska avmattningen 1. Europaparlamentet noterar med oro att EU:s ekonomi kommer att växa långsammare än förväntat enligt den europeiska ekonomiska vårprognosen för 2016, eftersom BNP i euroområdet förväntas öka med endast 1,6 %, och nå 1,8 % Europaparlamentet betonar att utmaningarna i EU hänger ihop med den försämrade internationella miljön, att hållbara reformer inte har genomförts och att olika delar av unionen skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala resultat. Parlamentet understryker hur viktigt det är att förbättra tillväxten, sammanhållningen, produktiviteten och konkurrenskraften. Bristen på hållbara investeringar och misslyckandena med att fullborda den inre marknaden gör att EU inte kan utnyttja sin fulla tillväxtpotential. ( 1 ) EUT C 24, , s. 2. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0358.

192 C 215/184 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus i dess landspecifika rekommendationer för 2016 på de tre huvudsakliga prioriteringarna för att förstärka den ekonomiska tillväxten: stöd till investeringar för innovation, tillväxt och skapande av arbetstillfällen, fortsatta socialt balanserade strukturreformer och uppmuntran till ansvarsfulla offentliga finanser. Parlamentet understryker dock att kommissionen skulle kunna göra mer för att förbättra den finanspolitiska hållbarheten i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som dess flexibilitetsklausuler utnyttjas till fullo, i linje med kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 (COM(2015)0012). 4. Europaparlamentet är medvetet om betydelsen av samstämdhet mellan de sammanhållningspolitiska instrumenten och den vidare ramen för ekonomisk styrning, för att stödja de återhämtningsinsatser som krävs för att följa den europeiska planeringsterminens bestämmelser. Parlamentet understryker emellertid att sammanhållningspolitikens legitimitet härrör från fördragen, och att denna politik är ett uttryck för europeisk solidaritet med huvudmålen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU genom att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i de olika regionerna, samt finansiera investeringar kopplade till målen i Europa 2020-strategin och föra EU närmare medborgarna. Parlamentet anser därför att åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning bör tillämpas med omdöme och på ett balanserat sätt, men endast som en sista utväg, och att deras effekter bör rapporteras. Parlamentet påminner dessutom om att tillämpningen av sådana åtgärder alltid bör motiveras och vara transparent, samtidigt som hänsyn tas till den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala förhållanden, så att regionala och lokala investeringar inte begränsas, då dessa är absolut nödvändiga för medlemsstaternas ekonomier, särskilt för små och medelstora företag, eftersom sådana investeringar maximerar tillväxten och skapandet av sysselsättning samt stimulerar konkurrenskraften och produktiviteten, särskilt i tider när det råder stor press på de offentliga utgifterna. När det gäller fallen med de två medlemsstater som var föremål för rådets beslut av den 12 juli 2016 och som medförde sanktioner enligt förfarandet vid alltför stora underskott på grundval av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), framhåller Europarlamentet kommissionens förslag av den 27 juli 2016 och rådets senare beslut av den 8 augusti 2016 att annullera de böter som skulle ha kunnat utfärdas, med beaktande av medlemsstaternas motiverade begäranden, den svåra ekonomiska situationen, båda medlemsstaternas reformansträngningar och deras löften att följa bestämmelserna i tillväxt- och stabilitetspakten. Parlamentet anser i detta sammanhang att dess åsikt, som framfördes under den strukturerade dialogen, bör beaktas i förslaget om att delvis hålla inne 2017 års åtaganden för ESI-fonderna inom ramen för de åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning. 5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortlöpande arbete med att begränsa antalet rekommendationer och dess ansträngningar att effektivisera planeringsterminen genom att huvudsakligen ta upp områden av makroekonomisk och social relevans när man formulerar de politiska målen för de kommande 18 månaderna. Parlamentet upprepar att detta underlättar genomförandet av rekommendationerna, baserat på en fullständig och användbar uppsättning existerande ekonomiska och sociala riktmärken. En minskning av antalet rekommendationer bör också leda till ett tydligare tematiskt fokus. De ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna måste minska och konvergensen mellan dem måste öka. 6. Europaparlamentet stöder helt och fullt de ansträngningar som har gjorts för att uppnå större nationellt ansvarstagande vid formulering och genomförande av de landspecifika rekommendationerna, som en fortlöpande reformprocess. För att förbättra det nationella ansvarstagandet och främja ett effektivt genomförande av de landspecifika rekommendationerna, och med tanke på att lokala och regionala myndigheter genomför mer än hälften av dessa rekommendationer, bör de vara tydligt formulerade och avse väl definierade och strukturerade prioriteringar på unionsnivå, och när så är lämpligt involvera nationella parlament samt regionala och lokala myndigheter. Parlamentet upprepar att mot bakgrund av makt- och behörighetsfördelningen i olika medlemsstater skulle de landspecifika rekommendationerna kunna följas i större utsträckning om de regionala och lokala myndigheterna deltog aktivt, och därför stöder parlamentet förslaget om en uppförandekod för de regionala och lokala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen, i enlighet med förslaget från Regionkommittén. Medlemsstaterna uppmanas se till att deras nationella reformprogram blir föremål för en ordentlig demokratisk granskning i respektive parlament. 7. Europaparlamentet betonar att Europas långvariga ekonomiska kris har belyst hur ytterst viktigt det är att underlätta investeringar inom områden som utbildning, innovation samt forskning och utveckling, samtidigt som man förstärker EU: s konkurrenskraft genom strukturreformer som skapar flera kvalitativa arbetstillfällen och inför en ansvarsfull skattepolitik för att skapa en bättre miljö för arbetstillfällen, företag (särskilt små och medelstora företag) och investeringar. Parlamentet noterar effekten av Europeiska fonden för strategiska investeringar efter endast ett verksamhetsår. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner, och dess investeringars karaktär som verkliga tillägg, och att man samtidigt måste intensifiera arbetet med att utveckla investeringsplattformar, bland annat på regional nivå.

193 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/185 Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet understryker att den fortfarande alltför höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, visar att förmågan att skapa kvalitativa arbetstillfällen fortfarande är begränsad i de flesta medlemsstaterna, och betonar att det krävs ytterligare åtgärder, i samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med nationell praxis, för att öka investeringarna i färdigheter, göra arbetsmarknaderna mer inkluderande och minska den sociala utestängningen och de växande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna, samtidigt som man håller fast vid en sund budgetförvaltning. Det är mycket viktigt med stödåtgärder för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, om man ska kunna tackla den fortsatt höga arbetslösheten i många medlemsstater på ett effektivt sätt. 9. Europaparlamentet betonar att den rådande ekonomiska situationen, som kombinerar likviditetsöverskott med räntenivåer på omkring 0 % (Zero Lower Bound (ZLB)), svag utveckling av efterfrågan samt begränsade investeringar och utgifter från hushållens och företagens sida, kräver att man genomför den förnyade politiska mix för att skapa tillväxt som kommissionen har presenterat. Det går inte att stimulera tillväxt endast genom monetär politik när det saknas investeringar och hållbara strukturreformer. Prioriteringar och mål i rekommendationerna för Europaparlamentet framhåller kommissionens rekommendationer till tre medlemsstater att avsluta förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet håller med kommissionen om att stora och ihållande överskott i nationalräkenskaperna tyder på att efterfrågan och investeringar, särskilt långsiktiga investeringar, behöver stimuleras för att komma till rätta med utmaningarna i framtiden avseende transporter och kommunikation, den digitala ekonomin, utbildning, forskning och utveckling, klimatförändringen, energin, miljöskyddet och den åldrande befolkningen. Kommissionen uppmanas att fortsätta att uppmuntra ansvarsfull och hållbar budgetpolitik som gynnar tillväxt och återhämtning i alla medlemsstater genom att lägga större tonvikt vid investeringar och effektiva offentliga utgifter, och stödja hållbara och socialt balanserade strukturreformer. 11. Europaparlamentet noterar att det krävs ytterligare åtgärder för att öka finansieringsmöjligheterna, särskilt för små och medelstora företag, och minska de nödlidande lånen inom euroområdet i enlighet med unionslagstiftningen, för att stärka bankernas balansräkningar och därigenom förbättra bankernas förmåga att ge lån till realekonomin. Parlamentet understryker hur viktigt det är att stegvis genomföra bankunionen och utveckla kapitalmarknadsunionen för att skapa en stabil miljö för investeringar och tillväxt och undvika att finansmarknaden inom euroområdet fragmenteras. 12. Europaparlamentet understryker att investeringarna hittills har släpat efter och inte har lett till hållbar och inkluderande tillväxt i EU eller bidragit till att förbättra miljön för företagen. Den monetära politiken måste åtföljas av en lämplig finanspolitik som syftar till att öka tillväxten i EU i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser, inklusive dess flexibilitetsklausuler. Investeringarna på nivåer under den nationella nivån har minskat kraftigt under senare år, men står inte desto mindre för ca 60 % av de offentliga investeringarna i EU. Investeringspolitiska instrument såsom Efsi och Esif kräver en noggrann avstämning vad gäller deras utnyttjande samt att de kompletterar varandra, om man ska kunna förbättra mervärdet av unionens utgifter genom att attrahera ytterligare resurser från privata investerare. Därför betonar parlamentet att stödprogrammet för strukturreformer bör involvera lokala och regionala myndigheter när man utarbetar de berörda projekten för strukturreformer. Politiska reaktioner och slutsatser 13. Europaparlamentet betonar att man måste förbättra EU:s generella kapacitet att skapa och behålla kvalitativa arbetstillfällen, och på så sätt tackla den höga arbetslösheten genom att skapa en regleringsram som understödjer tillväxt. Migrationen kan spela en roll när det gäller att kompensera för de negativa effekterna av den åldrande befolkningen, beroende på medlemsstaternas förmåga att bättre utnyttja migranternas färdigheter och att anpassa systemen för arbetskraftsinvandring till arbetsmarknadens behov. 14. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med inkluderande utbildningssystem som främjar innovation och kreativitet och som lär ut färdigheter som är relevanta på arbetsmarknaden, med särskild tonvikt på yrkesutbildning. Man måste undvika en kapplöpning mot botten när det gäller löner och anställningsvillkor och upprätthålla en balans mellan ekonomiska, sociala och personella kostnader, i linje med EU:s värden solidaritet och subsidiaritet, samtidigt som man fokuserar på investeringarna i humankapital, forskning och utveckling, uppgraderingen av systemen för högre utbildning och yrkesutbildning, inklusive livslångt lärande. Det krävs en noggrant utvecklad politik för att främja innovation, forskning

194 C 215/186 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 och utveckling för att främja produktivitet, åstadkomma stabil och hållbar tillväxt och bidra till att lösa de rådande strukturella utmaningarna, och sålunda minska avståndet till andra ekonomier. 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera åtgärder som minskar hindren för större investeringsströmmar och handel, vilka uppstår på EU-nivå genom bristande tydlighet när det gäller vilka strategier som ska följas, särskilt avseende energi, transporter, kommunikationer och den digitala ekonomin. Parlamentet noterar effekterna av bankernas utlåning direkt efter antagandet av bankunionen, och på nationell nivå genom besvärliga rättsliga system, korruption, bristande transparens inom finanssektorn, gammalmodig byråkrati, otillräcklig digitalisering av den offentliga sektorn, felaktig fördelning av resurser, hinder för den inre marknaden inom bank- och försäkringssektorn samt utbildningssystem som är i otakt med arbetsmarknadens krav och fullbordandet av den inre marknaden. 16. Europaparlamentet beklagar att man i samband med Europa 2020-strategin, i vilken kampen mot fattigdom för första gången ingick i ett EU-program, kan konstatera att målet att minska fattigdomen i unionen inte kommer att nås. Kampen mot fattigdomen bör inkluderas redan från början i EU:s politik. 17. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att undvika alltför höga skatter på arbete, med tanke på att höga skatter minskar incitamenten för inaktiva, arbetslösa, andraförsörjare och låginkomsttagare att återgå till ett arbete. 18. Europaparlamentet noterar den pågående diskussionen mellan kommissionen och medlemsstaterna om metoden för att beräkna produktionsgapet. 19. Europaparlamentet framhåller att man måste göra ansträngningar för att få bort de återstående hindren för investeringar i medlemsstaterna och tillåta en bättre anpassad politisk mix som är inriktad på att främja hållbar tillväxt, inklusive verkligt fokus på forsknings- och utvecklingsutgifter. Offentligt och privat stöd för forskningsinstitut och institutioner för högre utbildning är avgörande faktorer för en konkurrenskraftigare europeisk ekonomi, och att denna infrastruktur är svag eller saknas i vissa länder gör att dessa länder missgynnas enormt. Det finns inte något idealiskt recept på EU-innovationspolitik som passar alla, men för att få bort klyftan mellan innovation och kapacitet i EU rekommenderas en tillräckligt differentierad innovationspolitik i medlemsstaterna genom att man bygger vidare på de framgångar som redan har uppnåtts. 20. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen från klimatkonferensen i Paris (COP21) i december 2015, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomföra den. Olika sektorers bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016 Sysselsättnings- och socialpolitik 21. Europaparlamentet anser att rådet och kommissionen bör försöka nå målet att de skattemässiga konsolideringsprocesserna åtföljs av åtgärder för att hjälpa till att minska ojämlikheter, och poängterar att den europeiska planeringsterminen bör bidra till att ge svar på befintliga och nya sociala utmaningar, så att en mer effektiv ekonomi kan skapas. Parlamentet anser dock att sociala investeringar i humankapital måste utgöra centrala kompletterande åtgärder, eftersom humankapital är en av tillväxtfaktorerna och en motor för konkurrenskraft och utveckling. Parlamentet begär att de omfattande strukturreformer som förespråkas i de landspecifika rekommendationerna åtföljs av en konsekvensbedömning av deras kortsiktiga, medellångsiktiga och långsiktiga effekter, med målet att man bättre ska kunna förstå de sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenserna, särskilt hur de påverkar skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. 22. Europaparlamentet understryker att arbetslösheten, och framför allt ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett mycket stort problem för de europeiska samhällena, och att arbetslösheten, enligt kommissionen, har fortsatt att gradvis minska, men fortfarande ligger över 2008 års nivåer med 21,2 miljoner arbetslösa i april 2016, med enorma skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att det behövs en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av den sysselsättning som skapas, så att man undviker en ökning av sysselsättningsnivån som endast är en konsekvens av tillfälliga jobb eller en minskning av arbetsstyrkan. Parlamentet noterar att vissa medlemsstaters skol- och utbildningssystem, trots sina resultat i färdigheter och kunskaper, inte har bra resultat på internationell nivå utan visar växande kunskapsbrister, vilket bidrar till

195 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/187 Onsdagen den 26 oktober 2016 det faktum att 39 % av företagen fortfarande har svårigheter att finna personal med de färdigheter som krävs. Parlamentet insisterar på att man i de landspecifika rekommendationerna ska ge högre prioritet åt att övervinna strukturella obalanser på arbetsmarknaden, inbegripet långtidsarbetslöshet och kompetensglapp, och understryker behovet av att ytterligare investera och utveckla skol- och utbildningssystemen, och ge samhället verktyg och kapacitet att på nytt anpassa sig efter arbetsmarknadens förändrade efterfrågan. 23. Europaparlamentet påpekar att antalet människor i EU som riskerar fattigdom och social utestängning mellan 2008 och 2014 ökade med 4,2 miljoner, och att de nu sammanlagt är fler än 22 miljoner (22,3 %). Kommissionen hävdar att de flesta medlemsstaterna fortfarande brottas med svåra sociala problem efter krisen. Parlamentet efterlyser en mer kraftfull insats från kommissionen och medlemsstaterna för att minska fattigdom, social utestängning och växande ojämlikheter för att åtgärda de ekonomiska och sociala skillnaderna och orättvisorna mellan medlemsstaterna och inom samhället. Parlamentet anser att kampen mot fattigdom och social utestängning samt minskningen av ojämlikheter bör vara en av de prioriteringar som återspeglas i de landspecifika rekommendationerna, eftersom den är grundläggande för att man ska uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och en socialt hållbar takt i genomförandet. 24. Europaparlamentet påminner om vad man tidigare har framhållit, nämligen att socialt ansvarsfulla reformer måste bygga på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis inkomstfördelning en modell som säkerställer jämlikhet och socialt skydd, skyddar utsatta grupper och ger alla medborgare bättre levnadsstandard. 25. Europaparlamentet anser att den ekonomiska tillväxten måste garantera positiva sociala effekter. Parlamentet välkomnar införandet av tre nya huvudindikatorer på sysselsättningsområdet i den makroekonomiska resultattavlan, och upprepar sin begäran om att dessa indikatorer ska ses som lika viktiga som befintliga ekonomiska indikatorer, så att man kan garantera en bättre analys av interna obalanser och effektivare strukturreformer. För att undvika en selektiv tillämpning önskar parlamentet därför att de ska leda till en djupgående analys och till bättre förståelse av kopplingen mellan orsak och verkan när det gäller politik och åtgärder. Parlamentet föreslår att man ska införa ett förfarande för sociala obalanser när de landspecifika rekommendationerna utformas, så att man förhindrar en kapplöpning mot botten när det gäller sociala normer, och att detta förfarande ska bygga på en effektiv användning av de sociala och sysselsättningsmässiga indikatorerna vid makroekonomisk övervakning. Om man ger sysselsättningsindikatorer och ekonomiska indikatorer lika stor betydelse bör detta enligt parlamentets synsätt gå hand i hand med uppgradering av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) roll i den europeiska planeringsterminen. 26. Europaparlamentet anser att införandet av de tre sysselsättningsindikatorerna visar att den europeiska sysselsättningsstrategin, inbegripet sysselsättningsriktlinjerna, spelar en viktig roll i EU:s ekonomiska styrprocess, men att ytterligare ansträngningar måste göras, framför allt genom införandet av sociala indikatorer. 27. Europaparlamentet uppskattar att kommissionen har påbörjat arbete för att skapa en europeisk pelare för sociala rättigheter, men påminner om att man måste visa att samrådsprocessen har gett resultat och gå vidare med nya effektiva åtgärder som syftar till att åstadkomma ett mer djupgående och rättvist EU och som bör spela en viktig roll för att angripa ojämlikheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang de fem ordförandenas rapport som efterlyser ökad ekonomisk och social konvergens men erkänner att det inte finns några lösningar som passar alla. Parlamentet anser här att all gemensam politik bör anpassas till varje medlemsstat. Parlamentet anser att EU:s insatser även bör inriktas på orättvisor och inkomstskillnader inom medlemsstaterna, och måste göra mer än att endast fokusera på situationen för dem med störst behov. 28. Europaparlamentet erkänner att den europeiska planeringsterminen nu har större fokus på sysselsättning och sociala resultat. Parlamentet respekterar medlemsstaternas behörigheter, men uppmanar dem ändå att snabbt vidta åtgärder för att skapa anständiga arbeten med en lön som går att leva på, tillgång till adekvat minimiinkomst och socialt skydd (vilket redan minskat fattigdomsnivån från 26,1 % till 17,2 %) och offentliga tjänster av god kvalitet, och önskar att ett verkligt hållbart socialförsäkringssystem ska utformas och inrättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till och erbjuda utbyte av bästa praxis med medlemsstater för att förbättra den administrativa kapaciteten på nationell, regional och lokal nivå, eftersom detta är en avgörande utmaning för nystart av långvariga investeringar och säkerställande av nya arbetstillfällen samt hållbar tillväxt. 29. Europaparlamentet betonar att det är medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla och förvalta socialförsäkringssystem, och att unionen samordnar men inte harmoniserar dem.

196 C 215/188 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet är medvetet om att lönesättningen är en fråga för medlemsstaterna, och att detta måste respekteras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. 31. Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten har sjunkit men påpekar att den fortfarande ligger på en otroligt hög nivå, med fler än fyra miljoner unga under 25 år utan arbete inom EU, varav 2,885 miljoner inom euroområdet. Parlamentet beklagar att resultaten av genomförandet av ungdomsgarantin, mer än tre år efter lanseringen av ungdomssysselsättningsinitiativet, är så ojämna och ibland ineffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att i oktober 2016 lägga fram en grundlig analys av genomförandet, som grund för en fortsättning av programmet. 32. Europaparlamentet påminner om att arbetslöshetsersättningarna i många medlemsstater minskar år efter år, till följd av bland annat långvarig arbetslöshet, vilket ökar antalet människor som lever under gränsen för fattigdom och social utestängning. Parlamentet begär att tillräckliga arbetslöshetsersättningar garanteras så att människor kan leva ett värdigt liv, och efterlyser åtgärder för en smidig integration av dessa personer på arbetsmarknaden. 33. Europaparlamentet betonar att obalanserna i pensionssystemen i princip är en följd av arbetslöshet, lönedevalvering och osäkra arbetsmarknader. Parlamentet efterlyser därför reformer som garanterar en tillräcklig finansiering av en stark första pensionspelare som säkerställer anständiga pensioner, som åtminstone når över fattigdomsgränsen. 34. Europaparlamentet påminner än en gång om att den fria rörligheten för personer är avgörande för att förbättra konvergensen och integrationen mellan EU-länderna. 35. Europaparlamentet noterar det ökade antalet rekommendationer (till fem medlemsstater) om minimiinkomstsystem. Med tanke på att stora inkomstskillnader får negativa effekter inte endast för den sociala sammanhållningen utan också för en hållbar ekonomisk tillväxt (vilket både IMF och OECD nyligen konstaterat), uppmanar parlamentet kommissionens att infria det löfte ordförande Juncker gav i sitt installationstal att genom ett europeiskt ramverk för minimiinkomster ge alla unionsmedborgare tillräcklig inkomst som täcker grundläggande levnadskostnader samtidigt som nationell praxis och subsidiaritetsprincipen respekteras. 36. Europaparlamentet är bekymrat över att inkomstklyftorna ökat, något som delvis hänger samman med att arbetsmarknadsreformerna inte varit effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att höja kvalitén i arbetet så att segmenteringen av arbetsmarknaden minskas, tillsammans med åtgärder för att höja minimilönerna till anständig nivå och ge kollektivförhandlingar och arbetstagarna en starkare ställning inom lönesättningssystemen, för att på det sättet minska lönespridningen. Parlamentet framhåller att företagsledningarna under de senaste årtiondena fått en allt större del av de ekonomiska vinsterna, medan arbetstagarnas löner stagnerat eller minskat. Parlamentet anser att denna överdrivet stora lönespridning skapar ökad ojämlikhet och skadar företagens produktivitet och konkurrenskraft. 37. Europaparlamentet är oroat över att långtidsarbetslösheten fortfarande är hög, med 10,5 miljoner arbetslösa i EU, och påminner om att dessa långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden är avgörande för att garantera socialskyddssystemens hållbarhet samt för personernas självförtroende. Parlamentet beklagar därför bristen på åtgärder i medlemsstaterna vad gäller genomförandet av rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stödja ansträngningar för att skapa inkluderande möjligheter till livslångt lärande för arbetstagare och arbetssökande i alla åldrar, och så snart som möjligt vidta åtgärder för att förbättra tillgången till EU-finansiering samt ta ytterligare resurser i anspråk när det är möjligt. 38. Europaparlamentet anser att socialskyddet, inklusive pensioner och tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg och långvarig vård och omsorg, förblir avgörande för en balanserad tillväxt med plats för alla, för ett längre arbetsliv, för att skapa nya arbetstillfällen och för att minska ojämlikheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja en politik som garanterar tillräckliga, adekvata, effektiva och högklassiga socialförsäkringssystem under alla skeden i en persons liv, och som garanterar ett värdigt liv, bekämpar ojämlikheter och främjar inkludering i syfte att utrota fattigdom, i synnerhet avseende personer utanför arbetsmarknaden och de mest utsatta grupperna. 39. Europaparlamentet poängterar de hinder och barriärer, såväl fysiska som digitala, som personer med funktionsnedsättning fortfarande möter. Parlamentet hoppas att den lagstiftning om funktionsnedsättning (Disability Act) som kommissionen har lanserat kan genomföras snabbt, och att den verkligen koncentreras på konkreta åtgärder för att främja inkludering och tillträde.

197 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/189 Den inre marknaden 40. Europaparlamentet välkomnar det stora antal landspecifika rekommendationer som stöder en välfungerande och integrerad inre marknad, inbegripet finansierings- och investeringsmöjligheter som stöder företag, särskilt små och medelstora företag, och bidrar till att skapa jobb, e-förvaltning, offentlig upphandling och ömsesidigt erkännande, inklusive ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. Parlamentet betonar att kontrollerad efterlevnad är avgörande för att effekterna av denna politik ska kunna märkas. I detta sammanhang är det avgörande att kommissionen i samband med de landspecifika rekommendationerna ägnar så mycket uppmärksamhet som möjligt åt införandet av långsiktiga reformer som får betydande effekter, särskilt i samband med sociala investeringar, sysselsättning och utbildning. 41. Europaparlamentet menar att den inre marknaden är hörnstenen i EU-ekonomin och betonar att en inkluderande inre marknad, med förbättrad styrning som främjar bättre lagstiftning och konkurrens, är av central vikt för att förbättra tillväxten, sammanhållningen, sysselsättningen och konkurrenskraften och för att upprätthålla näringslivets och konsumenternas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa de framsteg som medlemsstaterna gör, och upprepar hur viktigt det är att inremarknadspelaren kommer med i den europeiska planeringsterminen så att inremarknadsindikatorer kan övervakas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att systematiskt följa upp och bedöma medlemsstaternas framsteg avseende de landspecifika rekommendationerna. 42. Europaparlamentet välkomnar att kommissionens fasta föresats att ta itu med bristen på skattesamordning inom EU, och i synnerhet de svårigheter som små och medelstora företag möter till följd av komplexiteten i de olika nationella momsbestämmelserna. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheterna till ytterligare samordning och särskilt att bedöma möjligheten att införa en förenklad momsstrategi på den digitala inre marknaden. 43. Europaparlamentet kritiserar de barriärer som fortfarande finns, eller som har skapats, och som hindrar en välfungerande och integrerad inre marknad. Parlamentet uppmärksammar särskilt att många medlemsstater endast delvis har införlivat och genomfört tjänstedirektivet, och uppmanar kommissionen att effektivare genomdriva det som medlemsstaterna åtagit sig enligt unionslagstiftningen. Parlamentet påminner om att kommissionen åtagit sig att vid behov använda överträdelseförfaranden för att se till att inremarknadslagstiftningen genomförs fullt ut för varor och tjänster och inom den digitala sfären. 44. Europarlamentet påpekar att systemet för att godkänna yrkeskvalifikationer vilar på principen om ömsesidigt förtroende mellan rättssystem och ömsesidig kontroll av kvalifikationsbevisens kvalitet. Parlamentet noterar att ytterligare åtgärder krävs för att bättre genomföra det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Parlamentet betonar att korrekt efterlevnad och bättre lagstiftning är avgörande, med tanke på fragmenteringen på den inre marknaden, som begränsar den ekonomiska aktiviteten och konsumenternas valfrihet, och bör omfatta alla näringsgrenar och gälla för nuvarande och framtida lagstiftning. Parlamentet välkomnar kartläggningen av reglerade kvalifikationer som utmynnar i en interaktiv offentlig databas som kan bidra till medlemsstaternas nationella handlingsplaner. 45. Europaparlamentet beklagar att de landspecifika rekommendationerna fortsätter att peka på brister i offentlig upphandling, såsom bristande konkurrens och transparens, och att 21 medlemsstater inte har införlivat lagstiftningspaketet fullt ut, vilket har lett till marknadsstörningar. Kommissionen uppmanas att agera skyndsamt för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina rättsliga förpliktelser, genom att inleda de nödvändiga överträdelseförfarandena. Kommissionen uppmanas vidare att på ett effektivt och transparent sätt systematiskt kontrollera att de administrativa förfarandena inte skapar en oproportionerlig börda för företagen eller hindrar små och medelstora företag från att delta i offentliga upphandlingar. 46. Europaparlamentet stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar att modernisera offentliga förvaltningstjänster, särskilt genom e-förvaltning, och efterlyser bättre gränsöverskridande samarbete, förenkling av administrativa förfaranden och kompatibilitet mellan de offentliga förvaltningarna till förmån för alla företag och medborgare, och uppmanar samtidigt kommissionen, när digitalisering av den offentliga sektorn finansieras från EU-budgeten, att engagera sig i effektivare övervakning av att medlen används korrekt. o o o Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordförandena för rådet, kommissionen, Eurogruppen, ECB och till medlemsstaternas nationella parlament.

198 C 215/190 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 P8_TA(2016)0417 Transfetter Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om transfetter (2016/2637(RSP)) (2018/C 215/28) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna ( 1 ), särskilt artikel 30.7, med beaktande av kommissions rapport till Europaparlamentet och rådet av den 3 december 2015 om transfetter i livsmedel och i EU-befolkningens samlade kostintag (COM(2015)0619), med beaktande av det gemensamma forskningscentrumets rapport Trans fatty acids in Europe: where do we stand? A synthesis of the evidence: , med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från 2009 från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) med rekommendationer för intag av transfetter, med beaktande av WHO:s publikationer The effectiveness of policies for reducing dietary transfat: a systematic review of the evidence ( 2 ), Eliminating trans fats in Europe A policy brief ( 3 ) och Effects of trans-fatty acid intake on blood lipids and lipoproteins: a systematic review and meta-regression analysis ( 4 ), med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om transfetter (O /2016 B8-1801/2016 och O /2016 B8-1802/2016), med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Transfetter är en särskild typ av omättade fetter. B. Transfetter finns naturligt i livsmedel som erhålls från idisslare, såsom mejeriprodukter och kött, och i vissa växter och produkter av vegetabiliskt ursprung (purjolök, ärter, sallad, rapsolja), men i huvudsak hittar man dem i industriellt framställda delvis härdade vegetabiliska oljor (växtoljor till vilka man har tillsatt väteatomer och som används för stekning, bakning och i bearbetade livsmedel för att förlänga hållbarheten). C. Det största intaget av transfetter sker därför vid konsumtion av industriellt framställda delvis härdade vegetabiliska oljor som industrin använder i många olika drycker och livsmedel (såväl färdigförpackade som oförpackade, såsom livsmedel som säljs i lösvikt eller som serveras i restaurang- och cateringtjänster). D. Efsa konstaterade 2010 att effekterna av transfetter från idisslare liknar effekterna av transfetter från industriella produkter. ( 1 ) EUT L 304, , s. 18. ( 2 ) Bulletin of the World Health Organization 2013, 91: H. ( 3 ) data/assets/pdf_file/0010/288442/eliminating-trans-fats-in-europe-a-policy-brief.pdf?ua=1. ( 4 )

199 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/191 E. Fett från idisslare innehåller 3 6 procent transfetter. Onsdagen den 26 oktober 2016 F. Den mänskliga konsumtionen av naturligt förekommande transfetter är i allmänhet låg, och WHO indikerar att dessa naturligt förekommande transfetter sannolikt inte utgör någon hälsorisk vid en normal kosthållning på grund av det jämförelsevis låga intaget. G. Denna resolution avser endast industriellt framställda fettsyror. H. Många restauranger och snabbmatskedjor använder transfetter för fritering eftersom de är billiga och kan återanvändas många gånger i kommersiella fritöser. I. Ytterligare transfetter tillsätts eller bildas när vissa typer av livsmedel tillreds (till exempel kex, kakor, salta snacks och friterade livsmedel). J. Den utbredda konsumtionen av industriellt framställda delvis härdade vegetabiliska oljor har associerats med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar (mer än någon annan långsiktig faktor), infertilitet, endometrios, gallsten, Alzheimers sjukdom, diabetes, fetma och vissa cancersjukdomar. K. De europeiska myndigheterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa orsakerna till fetma. L. Ett högt intag av transfetter ökar risken att utveckla kranskärlssjukdom (mer än något annat näringsämne, räknat per kalori) en sjukdom som lågt räknat orsakar ungefär dödsfall om året i EU, det vill säga ungefär 14 procent av alla dödsfall. M. Efsa rekommenderar att intagen av transfetter bör vara så låga som möjligt i en näringsmässigt adekvat kost ( 1 ). N. WHO rekommenderar mer specifikt att konsumtionen av transfetter bör vara mindre än en procent av det dagliga energiintaget ( 2 ). O. Det amerikanska livsmedelsverket FDA konstaterade i juni 2015 att delvis härdade oljor i allmänhet inte anses säkra för användning i livsmedel. P. Tillgången till uppgifter för hela EU är begränsad, men i en färsk undersökning sammanställs uppgifter från nio EUländer där det visar sig att det dagliga genomsnittsintaget av transfetter är mindre än en procent av det dagliga energiintaget, men att högre intag förekommer i vissa befolkningsgrupper i vissa av dessa medlemsstater ( 3 ). Q. Trots en rapporterad minskning av transfetter i vissa livsmedel bekräftar en analys av de senaste allmänt tillgängliga uppgifterna att det fortfarande finns ett antal livsmedel med höga halter av transfetter, det vill säga mer än 2 gram transfett per 100 gram fett (till exempel kakor och popcorn med runt gram transfett per 100 gram fett, liksom oförpackade livsmedel såsom bageriprodukter) på vissa livsmedelsmarknader i EU. R. Internationella undersökningar visar att åtgärder för att begränsa halten av transfetter i livsmedel innebär minskade transfettnivåer utan att den totala fettmängden ökar. Sådana åtgärder är genomförbara, uppnåeliga och kommer sannolikt att ha en positiv effekt på folkhälsan. S. Det sorgliga faktum att endast var tredje konsument i EU har kännedom om transfetter tyder på att märkningsåtgärderna inte har varit effektiva och att man behöver arbeta mer med upplysning via utbildningssystemet och i mediekampanjer. ( 1 ) EFSA Journal 2010; 8(3):1461. ( 2 ) pg89, WHO/FAO technical report series 916. ( 3 ) Mouratidou m.fl. Trans fatty acids in Europe: where do we stand? JRC Science and Policy Reports 2014 doi: /1070.

200 C 215/192 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 T. Halten av transfetter i livsmedel regleras inte i EU:s lagstiftning, och det finns inte heller något krav på märkning. U. I Österrike, Danmark, Lettland och Ungern finns det lagstiftning som begränsar halten av transfetter i livsmedel, medan de flesta andra medlemsstater har valt frivilliga åtgärder, såsom självreglering, kostrekommendationer eller sammansättningskriterier för vissa traditionella produkter. V. Det finns bevis för att Danmarks införande 2003 av lagstadgade gränser för halter av industriellt framställda transfetter, som innebar en nationell gräns på två procent för transfetter i oljor och fetter, har varit framgångsrikt och avsevärt minskat antalet dödsfall till följd av hjärt-kärlsjukdomar ( 1 ). W. Att leta efter delvis härdade oljor i ingrediensförteckningarna på färdigförpackade livsmedel är det enda sättet för konsumenter att identifiera produkter som kan innehålla transfetter. Med gällande EU-bestämmelser kan det vara förvirrande för konsumenterna att förstå skillnaden mellan delvis härdade oljor (som innehåller transfetter men även andra fettsyror) och helt härdade oljor (som inte innehåller transfetter, utan bara mättade fettsyror) då denna information enligt förordning (EU) nr 1169/2011 måste anges i ingrediensförteckningen för färdigförpackade livsmedel. X. Nyligen genomförda undersökningar har visat att personer med högre socioekonomisk status har sundare kostvanor än personer med lägre socioekonomisk status och att denna skillnad har ökat i takt med de växande sociala skillnaderna. Y. Transfetter tenderar att användas främst i billigare livsmedel, och eftersom människor med lägre inkomster oftare köper billigare livsmedel med högre halter av transfetter ökar risken för allt större ojämlikheter i hälsa. Z. Lämpliga beslut bör fattas på EU-nivå för att minska intaget av industriella transfetter. AA. Hälsoorganisationer, konsumentföreningar, sammanslutningar för vårdpersonal samt livsmedelsföretag har med kraft uppmanat ( 2 ) kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag som begränsar mängden industriella transfetter i livsmedel till en liknande nivå som den som de danska myndigheterna har fastställt (dvs. 2 g transfetter per 100 g fett). 1. Europaparlamentet påminner om att transfetter är en prioriterad fråga för parlamentet, och uttrycker på nytt sin oro över hälsoriskerna med transfetter för människor. 2. Europaparlamentet framhåller att USA redan har aviserat att livsmedelstillverkare från mitten av 2018 måste avlägsna delvis härdade oljor från produkter som säljs på dess inhemska marknad, mot bakgrund av slutsatsen från 2015 om att transfetter i allmänhet inte anses vara säkra. 3. Europaparlamentet påminner om att gränser för transfetter bevisligen kan ge snabba och omfattande hälsovinster. Parlamentet understryker i detta sammanhang Danmarks framgångsrika erfarenhet av att 2003 införa en nationell gräns på två procent för halter av transfetter i oljor och fetter. 4. Europaparlamentet betonar att majoriteten av EU:s befolkning särskilt de mest utsatta befolkningsgrupperna saknar information om transfetter och hälsokonsekvenserna av att konsumera dem, vilket kan hindra konsumenter från att göra välgrundade val. 5. Europaparlamentet är oroat över att sårbara grupper, inklusive lågutbildade och personer med lägre socioekonomisk status, och barn är mer benägna att äta livsmedel som innehåller mer transfetter. ( 1 ) Brandon J. m.fl. Denmark s policy on artificial trans fat and cardiovascular disease, Am J Prev Med ( 2 )

201 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/ Europaparlamentet konstaterar att alla befintliga strategier för att minska transfetter verkar vara knutna till avsevärda minskningar av halten av transfetter i livsmedel, och beklagar avsaknaden av ett harmoniserat tillvägagångssätt på EU-nivå i fråga om transfetter. Parlamentet betonar att enskilda åtgärder på medlemsstatsnivå kommer att skapa ett lapptäcke av bestämmelser, vilket skulle kunna leda till att hälsoeffekterna skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan, och dessutom stå i vägen för en smidigt fungerande inre marknad och innovation i livsmedelsindustrin. 7. Europaparlamentet anser att åtgärder därför inte bör vidtas enbart på nationell nivå, utan att EU-åtgärder behövs för att avsevärt minska det genomsnittliga intaget av transfetter. 8. Europaparlamentet påpekar att enligt WHO ( 1 ) är en strategi för märkning av transfetter troligtvis den åtgärd som kostar mest att genomföra i praktiken, medan de ekonomiska konsekvenserna av ett förbud mot transfetter har varit minimala i de länder som har infört ett sådant förbud, eftersom genomförande- och övervakningskostnaderna är låga. 9. Europaparlamentet anser att konsumenternas bristande medvetenhet om de negativa hälsoeffekterna av transfetter gör att en obligatorisk märkning av transfetter är ett viktigt men otillräckligt verktyg jämfört med obligatoriska gränser för att minska EU-befolkningens intag av transfetter. 10. Europaparlamentet påpekar dessutom i detta avseende att en märkning av transfetter endast berör vissa livsmedel, och att oförpackade livsmedel och restaurangmat inte berörs. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så fort som möjligt fastställa ett EU-rättsligt gränsvärde för industriellt framställda transfetter (både som ingredienser och som slutprodukter) i alla livsmedel för att minska alla befolkningsgruppers intag av transfetter. 12. Europaparlamentet begär att ett sådant förslag ska läggas fram inom två år. 13. Europaparlamentet begär att ett sådant förslag ska åtföljas av en konsekvensbedömning med en uppskattning av kostnaderna för industrin att ta fram hälsosammare produkter till följd av ett obligatoriskt gränsvärde och risken för att dessa kostnader överförs på konsumenterna. 14. Europaparlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens tillkännagivande att den kommer att genomföra en ingående konsekvensbedömning för att utvärdera kostnaderna och fördelarna med de olika gränsvärdesalternativen, och uppmanar kommissionen att ta särskild hänsyn till effekten på små och medelstora företag. 15. Europaparlamentet uppmanar livsmedelsindustrin att prioritera alternativa lösningar som respekterar hälso- och miljönormerna, såsom användning av förbättrade oljor, nya metoder för att modifiera fetter och kombinationer av ingredienser som substitut för transfetter (fibrer, cellulosa, stärkelse, proteinblandningar m.m.). 16. Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att öka kostkunskaperna, uppmuntra konsumenterna och ge dem möjlighet att välja mer hälsosamma livsmedel samt arbeta med industrin för att uppmuntra till utvecklingen av hälsosammare produkter. 17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. Onsdagen den 26 oktober 2016 ( 1 ) Eliminating trans fats in Europe: A policy brief, s. 6.

202 C 215/194 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 P8_TA(2016)0422 Situationen i norra Irak/Mosul Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om situationen i norra Irak/Mosul (2016/2956(RSP)) (2018/C 215/29) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina resolutioner av den 27 februari 2014 om situationen i Irak ( 1 ), av den 18 september 2014 om situationen i Irak och Syrien och IS offensiv, inklusive förföljelsen av minoriteter ( 2 ), av den 12 februari 2015 om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS ( 3 ), av den 12 mars 2015 om de angrepp och bortrövanden som på senaste tiden förövats av IS/Daish i Mellanöstern, framför allt mot assyrier ( 4 ), och av den 4 februari 2016 om det så kallade IS/Daish systematiska massmord på religiösa minoriteter ( 5 ), med beaktande av rådets slutsatser av den 23 maj 2016 om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Daish, av den 14 december 2015 om Irak, av den 16 mars 2015 om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från IS/Daish, av den 20 oktober 2014 om IS/Daish-krisen i Syrien och Irak, av den 30 augusti 2014 om Irak och Syrien, av den 14 april 2014 och den 12 oktober 2015 om Syrien och av den 15 augusti 2014 om Irak, med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Irak och Syrien, med beaktande av resolution 2091 (2016) om utländska kombattanter i Syrien och Irak, som antogs av Europarådets parlamentariska församling den 27 januari 2016, med beaktande av det ministermöte för en stabilisering av Mosul, med deltagande av 22 länder, FN, EU, Arabförbundet och med Frankrike och Irak som medordförande, som hölls i Paris den 20 oktober 2016 och som hade som mål att utarbeta en plan för att skydda civila, ge bistånd och ta itu med frågor om styrningen av områden som nyligen befriats från IS/Daish, med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen från 1998 och dess bestämmelser om domstols behörighet i fråga om folkmordsbrott, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionshandlingar, med beaktande av Förenta nationernas stadga, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den irakiska armén har med stöd av den globala koalitionen mot IS/Daish, den kurdiska regionala regeringens peshmergastyrkor och folkets mobiliseringsstyrkor inlett en operation för att befria Iraks näst största stad, Mosul, och många andra städer och byar i Mosulkorridoren från IS/Daish. B. IS/Daish har infört en drakonisk regim i Mosul, och invånare som lyckats fly nyligen rapporterar att människorna svälter och desperat vill bli befriade. ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2014)0171. ( 2 ) EUT C 234, , s. 25. ( 3 ) EUT C 310, , s. 35. ( 4 ) EUT C 316, , s ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0051.

203 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/195 Torsdagen den 27 oktober 2016 C. Nineveslätten, Tall Afar och Sinjar liksom hela regionen har varit urhem för kristna (kaldéer/syrianer/assyrier), yazidier, sunni- och shiaaraber, kurder, shabaker, turkmener, kakaier, sabéer-mandéer och övriga som levt i århundraden i en anda av allmän mångfald, stabilitet och kommunalt samarbete trots perioder av yttre våld och förföljelse, fram till början av detta århundrade och IS/Daish ockupation av stora delar av regionen D. Mosul har varit en multietnisk stad, där en sunniarabisk majoritet har levt sida vid sida med kaldéer, syrianer, assyrier, kurder, yazidier, shabaker, kakaier och turkmener (shiamuslimer och sunnimuslimer). Områdena runt staden har också en tradition av etnisk-religiös mångfald, med en koncentration av kristna på Nineveslätten, yazidier runt Sinjarbergen och muslimska turkmener i Tall Afar. År 2003 uppgick antalet kristna i Irak till mer än 1,5 miljoner, men i dag har antalet sjunkit till under , och många av dessa människor lever i fattigdom. Kristna och andra minoriteter i Irak har traditionellt haft en stor social betydelse, genom att de i hög grad har bidragit till politisk stabilitet, och utplånandet av dessa minoriteter i regionen kommer att få ytterligare destabiliserande effekter. E. Parlamentet, som i sin resolution av den 4 februari 2016 erkände att IS/Daish håller på att begå folkmord på kristna och yazidier och andra religiösa och etniska minoriteter, har fått sällskap av Europarådet, USA:s utrikesministerium och kongress, det brittiska parlamentet, det australiska parlamentet och andra länder och institutioner i sitt erkännande av att de illdåd som begåtts av IS/Daish mot religiösa och etniska minoriteter i Irak omfattar krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. F. Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har omkring 3,3 miljoner irakier tvingats fly från krig sedan 2014, och mer än 1,5 miljoner människor löper en omedelbar risk att drivas bort från Mosul som en direkt följd av operationen för att återta området. G. UNHCR har öppnat fem läger och är berett att ge skydd åt människor på flykt från Mosul och kringliggande områden. Organisation planerar att ha totalt 11 läger öppna under de kommande veckorna, med kapacitet för personer, under förutsättning att mark kan tillgängliggöras i säkra områden utanför frontlinjen. UNHCR:s budget för Mosul är för närvarande bara finansierad till lite drygt 38 procent. Finansieringen behövs inte bara för de första förberedelserna, utan också för att hantera den svåra flyktingsituationen, som kan pågå hela vintern. H. Nödvändiga säkerhetsvillkor behöver säkerställas för alla dem som har tvingats lämna sitt hemland eller har tvångsförflyttats, för att snarast möjligt förverkliga deras rätt att återvända till sitt land. I. Samarbetsrådet inom partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak höll sitt andra möte i Bryssel den 18 oktober 2016 för att diskutera Iraks omedelbara behov och utmaningar på det humanitära området och i fråga om stabilitet. EU har hittills bidragit med 134 miljoner euro i humanitärt bistånd till Irak, varav 50 miljoner euro till Mosul. J. Det är viktigt att alla grupper, inbegripet kaldéer/syrianer/assyrier och övriga i riskzonen på Nineveslätten garanteras säkerhet. K. Artikel 2 i Iraks konstitution garanterar alla medborgare fullständig religionsfrihet och frihet att utöva sin religion. L. Artikel 125 i Iraks konstitution garanterar administrativa, politiska, kulturella och utbildningsmässiga rättigheter för de olika nationaliteterna, såsom turkmener, kaldéer, assyrier och alla övriga grupper. Den irakiske premiärministern, Haider al-abadi, förklarade den 15 april 2015 att om vi inte decentraliserar kommer landet att sönderdelas. För mig finns det inga begränsningar för decentralisering.

204 C 215/196 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 M. Maximalt självstyre och social trygghet för Nineveslättens, Tall Afars och Sinjars befolkningsgrupper inom ramen för den federala republiken Irak skulle återupprätta och upprätthålla de grundläggande mänskliga rättigheterna, inbegripet egendomsrätten, för de inhemska folken i regionen. 1. Europaparlamentet stöder kraftfullt den operation som Irak har inlett för att befria Mosul från IS/Daish. Parlamentet betraktar denna operation som en avgörande del av de pågående globala insatserna för att tillfoga IS/Daish ett varaktigt nederlag. Parlamentet uttrycker sin tillförsikt om att Irak kommer att vinna denna kamp mot en gemensam fiende och befria Mosul och andra delar av landet från IS/Daish. 2. Europaparlamentet uttrycker återigen sitt fulla stöd för Iraks oberoende, territoriella integritet och suveränitet liksom landets rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda detta. 3. Europaparlamentet är bekymrat över den senaste tidens spänningar mellan regionala aktörer. Parlamentet kräver full respekt för Iraks territoriella integritet och suveränitet och kräver att inga militära åtgärder vidtas i Irak utan den irakiska regeringens samtycke. Parlamentet betonar vikten av att främja en dialog mellan Irak och länderna i regionen i syfte att bygga upp ett säkrare Mellanöstern. 4. Europaparlamentet påminner om att de irakiska myndigheterna måste vidta konkreta åtgärder för att skydda civila under insatsen, bland annat genom att utöva ett effektivt befäl och en effektiv kontroll över milisgrupperna och vidta alla rimliga försiktighetsåtgärder för att undvika civila dödsfall och kränkningar av de mänskliga rättigheterna under angreppet. Parlamentet betonar att styrkorna på marken måste följa internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning under insatsen. 5. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd till republiken Irak och dess folk när det gäller erkännandet av en politiskt, socialt och ekonomiskt livskraftig provins som omfattar Nineveslätten, Tall Afar och Sinjar, i överensstämmelse med den lagligt berättigade önskan om regionalt självstyre som de inhemska folken uttryckt. 6. Europaparlamentet betonar att rätten för de fördrivna folken från Nineveslätten, Tall Afar och Sinjar, varav många är internflyktingar inom Irak, att återvända till sina ursprungliga hemtrakter bör vara en politisk prioritering för den irakiska regeringen med stöd från EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet. Parlamentet betonar att med stöd från Iraks regering och den kurdiska regionala regeringen bör deras grundläggande mänskliga rättigheter, inbegripet egendomsrätten, återupprättas fullt ut och stå över alla andras anspråk på egendomsrätt. 7. Europaparlamentet betonar att Nineveslättens, Tall Afars och Sinjars inhemska folkgrupper kristna (kaldéer/syrianer/ assyrier), yazidier, turkmener och övriga har rätt till säkerhet, skydd och regionalt självstyre inom republiken Iraks federala struktur. 8. Europaparlamentet fördömer kraftfullt det pågående våld och de massavrättningar som förövas av IS/Daish i Irak. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de återkommande rapporterna om IS/Daishs användning av barn, äldre, kvinnor och utsatta personer som mänskliga sköldar mot de pågående militära operationerna för att befria norra Irak. 9. Europaparlamentet noterar den akuta signalen från FN:s humanitära samordnare om bristen på adekvat finansiering inför en möjlig humanitär katastrof av en helt ny omfattning till följd av Mosuloffensiven. Parlamentet välkomnar EU:s engagemang i Irak, framför allt dess tidigare insatser när det gäller humanitärt bistånd och avlägsnandet av improviserade sprängladdningar, som kommer att vara viktigt för att flyktingar och internflyktingar ska kunna återvända så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar trots detta enträget EU och dess medlemsstater att öka insatserna för stabilisering av de befriade områdena. 10. Europaparlamentet uppmanar Iraks regering och dess internationella partner att prioritera en fredlig lösning av frågor som rör republiken Iraks omtvistade interna gränser. 11. Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten att följa internationell humanitär rätt under och efter stridigheterna och att i konflikten respektera principerna om proportionalitet, åtskillnad och försiktighet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla parter i konflikten att öppna humanitära korridorer för att möjliggöra för och hjälpa civila att fly undan konflikten, för att undvika att civila blir fast i Mosul och utnyttjas av IS/Daish som mänskliga sköldar, att ge tillgång till säkerhet och humanitärt bistånd och garantera bistånd och skydd för civila under säkerhetsprövningen,

205 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/197 Torsdagen den 27 oktober 2016 i enlighet med nationella och internationella normer, särskilt för att se till att familjer inte separeras och att barn inte utsätts för risker, samt att upprätta en FN-mekanism för övervakning av tredje part. Parlamentet kräver i synnerhet att alla nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas för att se till att barn och deras familjer skyddas från bombningar och att minimera antalet dödsfall och skydda civil infrastruktur, framför allt skolor och sjukhus. 12. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla aktörer som bekämpar IS/Daish i Irak att inleda en varaktig, långsiktig och inkluderande politisk samverkan och dialog i syfte att lägga grunden för ett Irak fritt från radikala och extremistiska rörelser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater, den globala koalitionen mot IS, det internationella samfundet och internationella aktörer att samarbeta med de nationella och regionala regeringarna i Irak för en hållbar säkerhetslösning på Nineveslätten, i Tall Afar och i Sinjar. 13. Europaparlamentet uppmanar EU, FN och hela det internationella samfundet att samarbeta med den nationella regeringen och de regionala regeringarna i Irak för att övervaka återintegreringen av alla irakier och etniska och religiösa minoriteter som har tvingats fly. 14. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna och det internationella samfundet att ge praktiskt och diplomatiskt stöd till en hållbar och inkluderande struktur för regionen efter konflikten, med särskild hänvisning till möjligheten till en autonom provins som omfattar Nineveslätten, Sinjar och Tall Afar och som ska representeras politiskt av de inhemska folken i regionen. Det är viktigt att konfessionella hjälporganisationer involveras i samordnade humanitära insatser, särskilt för fördrivna etniska och religiösa minoriteter. 15. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater och det internationella samfundet att erbjuda Iraks regering tekniskt stöd vid genomförandet av beslutet att inrätta en provins på Nineveslätten, i enlighet med regeringsbeslutet av den 21 januari 2014, och vid ytterligare decentralisering genom att även inrätta provinser för Tall Afar och Sinjar, och att stödja de nya provinsförvaltningarna så att de kan nå sin fulla potential. 16. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att erbjuda sin bona officia i förhandlingarna med Kurdistans regionala regering och den irakiska regeringen efter befrielsen, för att se till att de etniska minoritetsgrupperna i regionen, framför allt kristna (kaldéer/syrianer/assyrier), yazidier, turkmener, shabaker och kakaier, kan åtnjuta sina legitima rättigheter och inkluderas i en ny förvaltningsstruktur som upprättas för att förhindra att nya konflikter blossar upp. 17. Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att, i samarbete med den irakiska regeringen, lägga till lokala säkerhetsstyrkor till förteckningen över styrkor som har rätt att motta hjälp. Lokala säkerhetsstyrkor bör omfatta lokala styrkor som arbetar för att skydda Nineveslättens, Tall Afars och Sinjars och andra regioners mycket utsatta etniska och religiösa minoritetsgrupper från jihadist- och salafisthotet. 18. Europaparlamentet påminner om att en grundläggande politisk hörnsten för försoning och utveckling är att skydda civila och respektera humanitär rätt och att det är det enda sättet att besegra hat och splittring samt att det är viktigt att inte ge näring åt ytterligare spänningar mellan grupper och att lägga grunden för ett stabilt och välmående Irak. 19. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den Irakledda militära koalitionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra bevisningen om de krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts av IS/Daish för att säkerställa ansvarsskyldighet. 20. Europaparlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att på ett effektivt sätt och i god tid tillhandahålla säkerhet, genom verkligt säkra vägar där skydd kan upprätthållas, inbegripet genom minröjning och återupprättande av rättsstaten, och grundläggande tjänster såsom sjukvård, el och utbildning, i de befriade områdena. Parlamentet varnar för att ett misslyckande att tillhandahålla grundläggande tjänster, säkerhet och en långsiktig strategi för att ta itu med de bakomliggande orsakerna och insatser för social sammanhållning skulle kunna leda till att extremistiska krafter återuppstår. Parlamentet vill därför se ett starkt samband mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete för att garantera kontinuitet i biståndet från humanitärt bistånd till stabilisering, motståndskraft och utveckling i Irak.

206 C 215/198 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet understryker vikten av Mosul för hela Irak och kräver att minoriteterna är representerade i en ny förvaltning för Mosul. Parlamentet betonar de etniska och religiösa minoriteternas legitima rätt att delta i politiken och få sin egendomsrätt återställd. Parlamentet efterlyser en fredlig samexistens och full respekt för rättigheterna hos de olika etniska och religiösa minoriteter som historiskt sett har haft en stark närvaro och levt fredligt sida vid sida med varandra i synnerhet yazidier i Sinjarbergen, kaldéer/syrianer/assyrier på Nineveslätten och turkmener i Tell Afar och i delar av Kirkuks guvernement, och kräver även att åtgärder vidtas för att se till att flyktingar ska kunna återvända på ett säkert sätt. 22. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Iraks regering att med stöd från EU och dess medlemsstater tillhandahålla resurser för minröjning i de områden som IS/Daish tidigare har ockuperat samt att samarbeta med lokala råd som representerar minoriteterna för att säkerställa fungerande samordning och undvika förseningar som skulle kunna hindra flyktingar och internflyktingar från att återvända. 23. Europaparlamentet betonar behovet av att fortsätta att bekämpa ytterligare spridning i regionen och på andra håll i världen av islamistisk-jihadistiska ideologier, inbegripet salafist-jihadismen som tjänar som en teologisk och politisk uppmaning till IS/Daish brott, även efter Mosuls befrielse. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att utöva påtryckningar för att folkmordsbrott, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts i Irak, Syrien, Libyen och på andra håll av IS/Daish ska hänskjutas till Internationella brottmålsdomstolen. 24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering och FN:s generalsekreterare.

207 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/199 P8_TA(2016)0423 Situationen för journalister i Turkiet Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet (2016/2935(RSP)) (2018/C 215/30) Torsdagen den 27 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt resolutionen av den 15 januari 2015 om yttrandefrihet i Turkiet: Den senaste tidens gripanden av journalister och mediechefer samt systematiska påtryckningar på medierna ( 1 ), med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om 2015 års rapport om Turkiet ( 2 ), med beaktande av kommissionens rapport 2015 om Turkiet av den 10 november 2015 (SWD(2015)0216), med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 16 juli 2016 av Federica Mogherini, vice ordförande/hög representant, och Johannes Hahn, kommissionsledamot med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar, om situationen i Turkiet, med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2016 om Turkiet, med beaktande av uttalandet av den 21 juli 2016 av Federica Mogherini, vice ordförande/hög representant, och Johannes Hahn, kommissionsledamot med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar, om utlysandet av undantagstillstånd i Turkiet, med beaktande av EU:s och Turkiets politiska högnivådialog av den 9 september 2016, med beaktande av att respekten för rättsstaten, inklusive yttrandefriheten, är ett av EU:s centrala värden, med beaktande av den rätt till yttrandefrihet som är förankrad i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Turkiet har anslutit sig till, med beaktande av de rekommendationer som ingår i yttrandet om artiklarna 216, 299, 301 och 314 i Turkiets strafflag och som antogs av Venedigkommissionen vid dess 106:e plenarsammanträde (Venedig den mars 2016), med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den 15 juli 2016 inträffade ett försök till statskupp i Turkiet, med över 250 dödsoffer och över skadade. B. Att försvara demokratin och därvid helt och fullt ställa upp för mänskliga rättigheter och rättsstaten är viktigt, och det är också samarbetet mellan EU, Europarådet och Turkiet i detta hänseende. Turkiet är en nyckelpartner för Europeiska unionen. C. Enligt Europeiska journalistfederationen och Turkiets journalistförbund har den turkiska polisen efter kuppförsöket den 15 juli 2016 gripit minst 99 journalister och författare, av vilka flertalet till dags dato inte åtalats för någonting, så att, enligt situationen den 20 oktober 2016, minst 130 mediearbetare frihetsberövats till följd av anklagelser som tros hänga samman med att de utövat sin rätt till yttrandefrihet. 64 av de journalister som gripits efter den 15 juli 2016 har försatts på fri fot. De fängslade journalisterna har nekats rätten till advokat och de hålls under omänskliga förhållanden där de ( 1 ) EUT C 300, , s. 45. ( 2 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0133.

208 C 215/200 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 hotas och misshandlas. Det påstås att medredaktörerna för den nedlagda dagstidningen Özgür Gündem, Bilir Kaya och Inan Kizilkaya, har torterats i fängelset. D. Redan före den misslyckade kuppen utsattes journalister för avsevärda inskränkningar och påtryckningar. Enligt Kommittén för skydd av journalister har de turkiska myndigheterna efter statskuppsförsöket stängt lokalerna för över 100 radio- och tv-företag, tidningar, tidskrifter, förlag och distributionsföretag, så att över journalister och mediearbetare blivit arbetslösa. Minst 330 journalister har fått sin pressackreditering indragen. E. Bland de journalister som frihetsberövats märks den kända romanförfattaren Asli Erdogan som också var medlem av den rådgivande nämnden för den nu nedlagda kurdiska dagstidningen Özgür Gündem, där hon var kolumnist, samt akademikern och kolumnisten Mehmet Altan, och hans bror Ahmet Altan, som är författare och f.d. redaktör för veckotidningen Taraf. F. Enligt Human Rights Watch vidtogs många av dessa rättsliga åtgärder trots att det saknades bevis för de anklagades delaktighet i det misslyckade kuppförsöket. Rätten till en rättvis rättegång måste säkerställas och av rättsväsendets sätt att hantera fall med anknytning till medierna framgår det att det varken är opartiskt eller oberoende. 1. Europaparlamentet fördömer skarpt kuppförsöket i Turkiet den 15 juli 2016, stöder Turkiets lagliga institutioner, beklagar djupt det stora antalet döda och skadade och uttrycker sitt deltagande med offren och deras familjer. 2. Europaparlamentet erkänner att Turkiets regering har rätt att bemöta kuppförsöket och ett ansvar för att så sker. Parlamentet framhåller emellertid att den turkiska regeringen inte får använda det misslyckade försöket till militärkupp som förevändning för att ytterligare kväva den legitima och fredliga oppositionen och för att, genom oproportionella och olagliga aktioner och åtgärder, förhindra journalister och medier i deras fredliga utövande av yttrandefriheten. 3. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att frige de journalister och mediearbetare som hålls frihetsberövade utan övertygande bevis för att de ägnat sig åt brottslig verksamhet, bland annat kända journalister såsom Nazli Ilicak, Sahin Alpay, Asli Erdogan, Murat Aksoy, Ahmet Altan och Mehmet Altan. Parlamentet understryker att journalister inte bör frihetsberövas för innehållet i vad de skrivit eller deras påstådda anknytningar, inte heller i sådana fall där åtal väcks mot dem, och understryker att det måste säkerställas att häktning förblir ett undantag. 4. Europaparlamentet påminner om att en fri och pluralistisk press är ett grundläggande inslag i alla demokratier, liksom rättvisa rättegångar, oskuldspresumtion och ett oberoende rättsväsen. Parlamentet påminner de turkiska myndigheterna om att de måste iaktta största omsorg i sina kontakter med medier och journalister, eftersom yttrandefriheten och mediefriheten kvarstår som grundläggande faktorer för att ett demokratiskt och öppet samhälle ska kunna fungera. 5. Europaparlamentet beklagar att undantagsbestämmelser även har använts för att trakassera anhöriga till journalister som har flytt utomlands eller gått under jorden, bland annat genom att dra in deras pass eller frihetsberöva dem i stället för de personer som anklagats. 6. Europaparlamentet är allvarligt oroat över att mer än 150 medieföretag tvingats lägga ned. Parlamentet yrkar på att de ska få inleda sin verksamhet på nytt och få tillbaka sitt oberoende, och att deras avskedade anställda ska återfå sitt arbete, i enlighet med rättvisans behöriga gång. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att sluta upp med att missbruka strafflagens föreskrifter för att utse förvaltare för privata medieorganisationer, och att sätta stopp för myndigheternas ingrepp i oberoende nyhetsorganisationers verksamhet, också när det gäller deras redaktionella beslut samt i form av att journalister och redaktörer avskedas och kritiska nyhetsföretag och journalister utsätts för påtryckningar och skrämseltaktik. Parlamentet fördömer de turkiska myndigheternas försök att skrämma och utvisa internationella korrespondenter.

209 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/201 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att inskränka tillämpningsområdet för undantagsåtgärderna, så att de inte längre kan användas för att kringskära yttrandefriheten Parlamentet betonar att undersökningar om påstådd medverkan vid kuppförsöket bör utföras på ett sådant sätt, att rättvisan får ha sin behöriga gång och utgående från övertygande bevis, och inte utgående från skuld genom sammankoppling ( guilt by association ), vilket kan leda till kollektiva bestraffningar. 8. Europaparlamentet betonar att Turkiet står inför ett verkligt hot från terrorismen. Parlamentet upprepar dock att den turkiska lagstiftningen mot terrorism, med sina svepande definitioner, inte bör användas för att straffa journalister för att de utövat sin yttrandefrihet. Parlamentet efterlyser snarast ett genomförande av Venedigkommissionens rekommendationer från mars 2016 och en reform av lagstiftningen mot terrorism. 9. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta sin noggranna övervakning av vad undantagstillståndet innebär i praktiken, och att säkerställa övervakning av alla rättegångar mot journalister. 10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Turkiets president, regering och parlament.

210 C 215/202 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 P8_TA(2016)0424 Nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning (2016/2936(RSP)) (2018/C 215/31) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget (NPT) avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern ( 1 ), med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om fördraget om icke-spridning av kärnvapen ( 2 ), med beaktande av EU-seminarier om icke-spridning och nedrustning samt av regelbundna möten i EU-konsortiet för icke-spridning, med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, med beaktande av att 2015 års översynskonferens om icke-spridningsfördraget inte lyckades enas om ett slutdokument, med beaktande av rådets slutsatser om den 9:e översynskonferensen mellan parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen (8079/2015), med beaktande av de dokument som antogs våren 2016 vid toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd i Washington, med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2310 (2016) om 20-årsdagen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT), med beaktande av Tbilisiförklaringen från 2016, som antogs enhälligt av OSSE:s parlamentariska församling, med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 66/61 av den 13 december 2011 om upprättande av en kärnvapenfri zon i Mellanösternregionen, med beaktande av rådets beslut 2012/422/Gusp av den 23 juli 2012 till stöd för en process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen ( 3 ), med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/33 av den 7 december 2015 om att driva på de multilaterala förhandlingarna om kärnvapennedrustning, och av den öppna arbetsgruppens rapport till FN:s generalförsamling, som antogs den 19 augusti 2016 (A/71/371), med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Den globala säkerhetsmiljön, framför allt i EU, har försämrats avsevärt och blivit otydligare, osäkrare och mindre förutsägbar. Det finns konventionella, okonventionella och hybrida hot som skapas av både statliga och icke-statliga regionala och globala aktörer. ( 1 ) EUT C 440, , s. 97. ( 2 ) EUT C 349 E, , s. 77. ( 3 ) EUT L 196, , s. 67.

211 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/203 Torsdagen den 27 oktober 2016 B. Den internationella freden, säkerheten och stabiliteten har allvarligt äventyrats av den utveckling som har skett på olika områden, bland annat de försämrade förbindelserna mellan kärnvapenstater såsom Ryssland och USA samt Indien och Pakistan, och den fortsatta utvecklingen av Nordkoreas kärnvapenkapacitet. C. Spridningen av biologiska och kemiska former av massförstörelsevapen minimeras och stoppas gradvis med hjälp av en effektiv internationell tillämpning av förbudet och skyldigheterna i konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTWC) från 1972 och konventionen om kemiska vapen (CWC). Spridningen av massförstörelsekärnvapen och deras bärare utgör emellertid ett av de allvarligaste problemen för världssamfundet. D. I januari 2016 hade nio stater USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea sammanlagt omkring kärnvapen, jämfört med omkring stycken E. Bland prioriteringarna ingår att hindra terrorister eller fler stater från att införskaffa eller använda kärnvapen, att minska eller avskaffa alla kärnvapenarsenaler och att skapa en värld utan kärnvapen. F. Det finns redan ett antal fördrag om kärnvapenfria zoner i vissa regioner i världen, närmare bestämt Latinamerika och Karibien, södra Stilla havet, Sydostasien, Afrika och Centralasien. G. Icke-spridningsfördragets översynskonferens 2010 innebar ett förnyat fokus på de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, vilket framfördes av de norska, mexikanska och österrikiska regeringarna under efterföljande konferenser om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen och deras respektive rapporter, samt det internationella humanitära åtagande som initierades av Österrike och som tillkännagavs vid icke-spridningsfördragets översynskonferens 2015, och som har godkänts av 127 FN-medlemsstater. H. De viktigaste ickespridnings- och nedrustningsmålen i icke-spridningsfördragets tre pelare måste skärpas ytterligare, dvs. icke-spridning, nedrustning och fredligt kärnsamarbete. De kärnvapenstater som har undertecknat ickespridningsfördraget moderniserar och förbättrar sina kärnvapenarsenaler och skjuter upp åtgärder för att reducera eller avskaffa dem och för att gå ifrån en militär doktrin som bygger på kärnvapenavskräckning. I. Vid toppmötena om nukleärt säkerhetsskydd har formella framsteg gjorts när det gäller att stoppa civilt klyvbart material. Toppmötena har hållits inom ramen för en kompletterande process som har pågått utanför ickespridningsfördraget och har bidragit till ett förstärkt icke-spridningsfördrag genom ökad trovärdighet för ickespridningsaspekten, men Rysslands vägran att samarbeta och landets försämrade relationer med USA äventyrar ytterligare ansträngningar att stoppa och minska klyvbart material. J. Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne är ett rättsligt bindande internationellt instrument inom området fysiskt skydd av kärnämnen och innehåller åtgärder för förebyggande, upptäckt och sanktionering av brott som rör kärnämnen. K. Ryssland och USA fortsätter att tillämpa det nya Startavtalet, som kommer att löpa ut 2021 om det inte förlängs av båda parterna. I sitt tal i Berlin 2013 kom USA:s president Barack Obama med ett viktigt förslag om minskning av kärnstridsspetsar, vilket han upprepade i Washington Dessa inviter om att påbörja förhandlingar om ett uppföljningsavtal efter det nya Startavtalet har inte besvarats av Ryssland, och hittills har inga förhandlingar om en uppföljning av det nya Startavtalet inletts för att reducera icke-strategiska såväl som strategiska kärnvapen med målet att avskaffa dem. L. Kärnvapenprov och/eller andra kärnsprängningar utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet och undergräver det globala nedrustningsarbetet samt bestämmelserna om icke-spridning. Fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (nedan kallat CTBT) är det effektivaste sättet att förbjuda kärnvapenprov. I år är det 20 år sedan man den 24 september 1996 påbörjade undertecknandet av CTBT om fullständigt förbud mot kärnsprängningar.

212 C 215/204 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 M. Trots alla ansträngningar för att sammankalla konferensen om upprättandet av en zon fri från kärnvapen och alla andra massförstörelsevapen i Mellanöstern senast i december 2012, i enlighet med överenskommelsen mellan parterna i ickespridningsfördraget vid icke-spridningsfördragets översynskonferens 2010, har konferensen inte hållits. N. Natos strategiska koncept från 2010 och Natos omprövning av sin inställning till försvar och avskräckning från 2012 (Deterrence and Defense Posture Review) innebär ett åtagande från Natos sida att skapa förutsättningar för en kärnvapenfri värld. Till följd av Natos arrangemang för kärnvapendelning, jämte bilaterala arrangemang, är uppskattningsvis amerikanskägda fritt fallande atombomber för insats på kort distans, som betraktas som taktiska kärnvapen, fortfarande utplacerade i fem kärnvapenfria Natostater (Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland). Vapnen är i dessa länder utplacerade i enlighet med Natos nuvarande politik. O. Säkerheten för och skyddet av de amerikanska kärnvapen som är utplacerade i Turkiet har blivit föremål för skärpt uppmärksamhet till följd av den väpnade konflikt i Syrien som pågår i närheten av flygbasen Incirlik och på grund av händelserna på och omkring flygbasen Incirlik under och efter den misslyckade kuppen den 15 juli P. Den 5 december 2015 var det 20 år sedan samförståndsavtalet från Budapest undertecknades. Ukraina har respekterat alla bestämmelser i det och agerat proaktivt i frågor om nedrustning och icke-spridning av kärnvapen, medan Ryssland har brutit mot sina åtaganden genom att ockupera delar av Ukrainas territorium (Krim) och inleda väpnade angrepp i östra Ukraina. Detta har skapat ett farligt prejudikat eftersom en stat som hade garanterat Ukrainas säkerhet, som svar på landets beslut att ansluta sig till icke-spridningsfördraget som en stat utan kärnvapen, kränkte Ukrainas suveränitet och territoriella integritet samt undergrävde trovärdigheten för, och allvarligt skadade, det instrument med negativa säkerhetsgarantier som tillhandahölls av kärnvapenmakten, liksom icke-spridningsfördraget och tanken på att driva på en global kärnvapennedrustning och icke-spridning på basis av internationell rätt och multilaterala avtal. Det har kommit mycket oroväckande och hotfulla uttalanden från högt uppsatta ryska tjänstemän om att Ryssland har rätt att använda och placera ut kärnvapen på Krim, något som skulle få globala konsekvenser. Oroväckande är även den nya ryska militärdoktrin från december 2014 som tillåter att kärnvapen används mot ett land som inte innehar sådana. Q. Ryssland har placerat ut kärnvapenkapabla kortdistansmissiler av typen Iskander i Kaliningrad och genomför övningar och flygningar med kärnvapenkapabla system. Uttalanden från den ryska ledningen om vikten av avskräckande kärnvapen och Rysslands beslut att avbryta sitt deltagande i avtalet om bortskaffande och hantering av plutonium, som ingicks med USA 2000, har förstärkt oron över att Ryssland i allt högre grad ser kärnvapen som ett alternativ. R. EU spelar en viktig roll som part i den gemensamma övergripande handlingsplan som överenskommits med Iran och som fullvärdig medlem av den gemensamma kommission som övervakar genomförandet av avtalet. S. Den 9 september 2016 genomförde Nordkorea sin femte kärnsprängning, bara några månader efter sprängningen den 6 januari Denna provsprängning, som Nordkorea hävdade var ett lyckat vätebombsprov, utgör en uppenbar överträdelse av landets internationella skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner och Syd- och Nordkoreas gemensamma förklaring om kärnvapennedrustning från 1992, enligt vilken de två länderna inte ska utveckla eller inneha några kärnvapen. Spridningen av alla massförstörelsevapen, men framför allt av kärnvapen samt bärare av dessa, utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Nordkorea tillkännagav 2003 sitt utträde ur fördraget om icke-spridning av kärnvapen och har sedan 2006 genomfört kärnsprängningar gick Nordkorea ut med en officiell förklaring om att man hade utvecklat ett kärnvapen i avskräckande syfte, vilket innebär att hotet från Nordkorea mot dess grannar i nordöstra Asien och mot regional och internationell fred och säkerhet har förstärkts. T. I den europeiska säkerhetsstrategin från 2003 fastslås att spridningen av massförstörelsevapen kan vara det största hotet mot vår säkerhet, inklusive risken för en kapprustning med massförstörelsevapen, och att EU är fast beslutet att uppnå en universell anslutning till multilaterala fördrag och att stärka fördragen och deras kontrollbestämmelser. I EU:s globala

213 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/205 strategi från 2016 står det ingenting om massförstörelsevapen, icke-spridning eller vapenkontroll. Torsdagen den 27 oktober 2016 U. Vid slutförberedelserna inför icke-spridningsfördragets översynskonferens 2015 kunde EU dessvärre inte komma överens om en gemensam ståndpunkt om kärnvapennedrustning, och fick för första gången erkänna att det uttrycktes delade meningar om kärnvapnens konsekvenser. Konferensen lyckades inte anta ett slutdokument på grund av oenighet om fortsatta regionala insatser för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen. V. EU har åtagit sig att använda alla adekvata instrument som den har till sitt förfogande för att förebygga, avskräcka, stoppa och om möjligt avskaffa spridningsprogram som orsakar global oro, vilket tydligt framgår i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003 och garanterade ett djupare samarbete mellan europeiska tankesmedjor om icke-spridning som en del av EU-konsortiet för icke-spridning. W. Det är viktigt att på ett transparent sätt stödja och stärka det civila samhällets engagemang i denna internationella process. 1. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den försämrade säkerhetsomgivningen runt EU och bortom EU:s grannskap, som skulle kunna leda till att kärnvapen återigen börjar användas aktivt som avskräckande medel och att kärnvapen sprids mellan statliga och icke-statliga aktörer, och över det bristfälliga genomförandet av effektiva avväpningsoch icke-spridningsåtgärder. 2. Europaparlamentet uppmanar alla kärnvapenstater att vidta konkreta provisoriska åtgärder för att minska risken för kärnvapensprängningar, bland annat genom att minska kärnvapnens insatsberedskap och överföra dem från att vara utplacerade till att finnas i lager, samt genom att begränsa kärnvapnens roll i militära doktriner och snabbt skära ned på alla sorters kärnvapen. 3. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de potentiella överträdelserna av avtalet om medeldistanskärnvapen. 4. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de ökade kärnvapenhoten på grund av Rysslands attityd, med effekter på den globala säkerheten, stabiliteten och förutsägbarheten, och över de försämrade förbindelserna med Nato, inklusive potentiella överträdelser av avtalet om medeldistanskärnvapen (INF), uttalanden som indikerar en ökad benägenhet att ta till kärnvapen samt uttalanden som indikerar en eventuell utplacering av kärnvapen på andra håll i Europa. Parlamentet uppmärksammar de ryska militärövningar där man simulerar användning av kärnvapen mot Polen, och uttrycker djup oro över utplaceringen av kärnvapenberedda missilsystem av typen Iskander i Kaliningradområdet, som gränsar till EUländerna Polen och Litauen. Parlamentet påminner om att Internationella domstolen i sitt rådgivande yttrande 1996 fastställde att man enligt gällande internationell rätt inte kunde dra någon definitiv slutsats om huruvida det var lagligt eller olagligt för en stat att använda kärnvapen under extrema fall av självförsvar. 5. Europaparlamentet stöder toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd, eftersom parlamentet anser att otillbörlig handel med och användning av kärnmaterial utgör ett omedelbart och allvarligt hot mot den globala säkerheten, och ser fram emot att fullständig spårning och fysisk säkring av allt kärnvapenmaterial ska kunna uppnås. 6. Europaparlamentet välkomnar slutförandet av det arbete som bedrivits i FN:s öppna arbetsgrupp för att driva på de multilaterala förhandlingarna om kärnvapennedrustning enligt FN:s generalförsamlings resolution 70/33. Parlamentet välkomnar rekommendationerna till FN:s generalförsamling i arbetsgruppens slutrapport (A/71/371), som antogs med stort stöd den 19 augusti 2016, om att sammankalla en konferens 2017 som är öppen för alla länder, för att förhandla fram ett rättsligt bindande instrument som ska förbjuda kärnvapen och leda fram till att de avskaffas helt. Parlamentet inser att detta kommer att skärpa de mål och skyldigheter avseende icke-spridning och nedrustning som föreskrivs i ickespridningsfördraget och bidra till att skapa förutsättningar för global säkerhet och en värld utan kärnvapen.

214 C 215/206 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja sammankallandet av en sådan konferens 2017 och att delta konstruktivt i dess överläggningar, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, och Europeiska utrikestjänsten att bidra konstruktivt till överläggningarna vid 2017 års förhandlingskonferens. 8. Europaparlamentet påminner om att det är 20 år sedan undertecknandet av CTBT påbörjades, den 24 september 1996, och understryker att ett universellt, internationellt och verkligt kontrollerbart fördrag om förbud mot sprängningar är det effektivaste sättet att förbjuda kärnvapenprovsprängningar och alla andra kärnsprängningar. 9. Europaparlamentet uppmanar de återstående staterna i förteckningen i bilaga II till CTBT, vars ratificering krävs för att fördraget ska kunna träda i kraft, att med ny insikt om den akuta situationen underteckna och/eller ratificera fördraget, så att detta mycket viktiga internationella instrument kan få full effekt utan vidare dröjsmål. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2310 (2016). 10. Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för de stora framsteg som den förberedande kommissionen vid Organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) har gjort i fråga om att slutföra och driva sitt effektiva internationella övervakningssystem som, även utan fördragets ikraftträdande, bidrar till regional stabilitet som en viktig förtroendeskapande åtgärd, stärker systemet för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen och ger ytterligare vetenskapliga och civila fördelar till stater. Parlamentet är övertygat om att den förberedande kommissionen vid CTBTO även fortsättningsvis kommer att vara beroende av staters ekonomiska bidrag för att kunna fortsätta driva övervakningssystemet. 11. Europaparlamentet beklagar att kärnvapen, trots förhoppningar om det motsatta, är på väg att återigen ta plats i kärnvapenstaters strategiska planering. Parlamentet efterlyser en fördjupad dialog med samtliga kärnvapenstater för att få till stånd en gemensam agenda för stegvis minskade reserver av kärnstridsspetsar. Parlamentet stöder särskilt de steg som USA och Ryssland har tagit för att reducera sina utplacerade kärnvapen i enlighet med det nya Startavtalet. 12. Europaparlamentet beklagar att det sedan det nya Startavtalets ikraftträdande 2011 inte har förekommit några ytterligare förhandlingar om det akuta behovet att minska utplacerade och icke-utplacerade kärnstridsspetsar, inklusive (vilket USA och Ryssland tidigare enats om) åtgärder för att minska och avskaffa kortdistans- och slagfältskärnvapen som betraktas som taktiska eller icke-taktiska kärnvapen. 13. Europaparlamentet inser att ett ömsesidigt och samtidigt avlägsnande av kortdistans- och slagfältskärnstridsspetsar och taktiska kärnstridsspetsar från det europeiska territoriet skulle kunna bidra till att skapa förutsättningar för flera kärnvapenfria zoner och på så sätt bidra till fullgörandet av icke-spridnings- och nedrustningsskyldigheterna i ickespridningsfördraget, och samtidigt skapa ett prejudikat för ytterligare kärnvapennedrustning. 14. Europaparlamentet lovordar inrättandet av kärnvapenfria zoner som ett steg i rätt riktning mot en kärnvapenfri värld. Parlamentet anser i detta sammanhang att en kärnvapenfri zon i Mellanöstern, baserad på frivilligt ingångna avtal, skulle spela en avgörande roll i strävan efter att uppnå varaktig och fullständig fred i regionen. Parlamentet är i detta sammanhang mycket besviket över misslyckandet att under 2012 hålla den konferens om upprättande av en zon i Mellanöstern fri från massförstörelsevapen som fått mandat från icke-spridningsfördraget. 15. Europaparlamentet stöder ytterligare åtgärder för att stärka Internationella atomenergiorganets (IAEA) mandat, däribland att tilläggsprotokollen till IAEA:s avtal om skyddsåtgärder görs allmänt giltiga och andra steg för att utveckla förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet vill se till att denna organisation får de resurser som krävs för att den ska kunna fullgöra sitt mycket viktiga uppdrag att göra kärnenergiverksamhet säker. Parlamentet vill se framsteg i den kommande förberedande kommissionen för icke-spridningsfördraget 2017 och vid högnivåkonferensen för kärnvapennedrustning Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen mellan P5+1-makterna och Iran om Irans nukleära ambitioner och uppmanar till fortsatt samarbete mellan båda sidor för att säkerställa fullständigt genomförande av den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet anser att den gemensamma övergripande handlingsplanen det så kallade kärnteknikavtalet med Iran var ett påtagligt framsteg för multilateral diplomati, och särskilt för europeisk diplomati, och inte bara bör medföra en märkbar förbättring i relationerna mellan EU och Iran utan även främja stabiliteten i hela regionen. Parlamentet anser att alla parter nu ansvarar för en strikt och fullständig tillämpning av avtalet. Parlamentet välkomnar tillsättningen av den gemensamma kommissionen bestående av representanter för Iran och E3/EU+3 (Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA) tillsammans med vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet stöder till fullo vice ordföranden/den höga representanten i hennes roll som samordnare av den gemensamma

215 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/207 Torsdagen den 27 oktober 2016 kommission som har inrättats enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen, och anser att ett strikt och fullständigt genomförande av den gemensamma övergripande handlingsplanen fortfarande är mycket viktigt. 17. Europaparlamentet fördömer de senaste kärnvapenproven av Nordkorea och landets förkastande av olika resolutioner från FN:s säkerhetsråd, senast resolutionen av den 2 mars 2016 (2070). Parlamentet uppmanar med kraft Nordkorea att avstå från fler provokativa handlingar genom att överge sina program för kärnvapen och ballistiska robotar på ett fullständigt, verifierbart och oåterkalleligt sätt, att upphöra med all relaterad verksamhet och att omedelbart fullgöra alla sina internationella förpliktelser, däribland resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och IAEA:s styrelse samt andra internationella normer för nedrustning och icke-spridning, och att återgå till förhandlingsbordet. Parlamentet uppmanar Nordkorea att utan dröjsmål underteckna och ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Parlamentet bekräftar sin önskan om en diplomatisk och politisk lösning på den nordkoreanska kärnvapenfrågan och stöder återupptagandet av sexpartssamtal. Parlamentet uppmanar Kina att utöva mer tryck på Nordkorea. 18. Europaparlamentet välkomnar införandet av klausuler om icke-spridning av massförstörelsevapen i EU:s avtal med tredjeländer och i handlingsplaner. Parlamentet påpekar att sådana åtgärder måste genomföras av EU:s samtliga partnerländer, utan undantag. 19. Europaparlamentet välkomnar presentationen av EU:s globala strategi och uppmanar med kraft utrikestjänsten att som en uppföljningsåtgärd uppdatera och utvidga EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från 2003 och de nya handlingslinjerna från 2009, med beaktande av ovannämnda frågor och problem, i syfte att göra EU till en drivande kraft som stärker och driver på multilaterala avtal om nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. 20. Europaparlamentet välkomnar regelbundna diskussioner om dessa frågor via EU-konsortiet för icke-spridning och andra civilsamhällesorganisationer och tankesmedjor, och uppmanar EU-konsortiet för icke-spridning, under ledning av EU: s chefsrådgivare och särskilda sändebud för icke-spridning och nedrustning, att vidga sin agenda och inkludera nedrustning. 21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaterna, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för nedrustningsfrågor, Organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, IAEA:s generaldirektör samt parlamenten i de fem permanenta medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd.

216 C 215/208 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 P8_TA(2016)0425 Europeiska volontärtjänsten Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om Europeiska volontärtjänsten och främjandet av frivilligarbetet i Europa (2016/2872(RSP)) (2018/C 215/32) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets beslut av den 27 november 2009 om Europeiska året för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2011) ( 1 ), med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 EU-politik och frivilligarbete: Erkännande och främjande av gränsöverskridande frivilliginsatser i EU (COM(2011)0568), med beaktande av den politiska agendan för frivilligarbete i Europa, utarbetad av alliansen för Europaåret för frivilligarbete 2011 (EYV 2011 Alliance), med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om volontär- och frivilligarbete i Europa ( 3 ), med beaktande av den definition av frivilligt arbete som föreslagits av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i dess handbok om mätning av frivilligt arbete (2011), med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om erkännande och främjande av gränsöverskridande frivilliginsatser i EU ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 22 april 2008 om volontärarbetets roll för att bidra till ekonomisk och social sammanhållning ( 5 ), med beaktande av den europeiska stadgan om frivilligarbetares grundläggande rättigheter och skyldigheter ( 6 ), med beaktande av frågan till kommissionen om europeisk volontärtjänst (O /2016 B8-1803/2016), med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Europeiska volontärtjänsten firar sitt 20-årsjubileum Över volontärer har erhållit stöd under dessa 20 år. B. Europaåret för frivilligarbete 2011, som åtnjöt starkt stöd från Europaparlamentet, utgjorde ett viktigt politiskt tillfälle att lyfta fram mervärdet av frivilligarbete i Europa. Nu fem år senare bör Europaparlamentet fundera över vilken inverkan Europaåret för frivilligarbete har haft i form av mervärde för policyutvecklingen och hur frivilligarbetet införlivats i centrala EU-program som Erasmus+ och Europeiska volontärtjänsten. C. Europaåret för frivilligarbete 2011 fungerade som en drivkraft och skapade ett sammanhang för inrättande och/eller översyn av många nationella och rättsliga ramar för frivilligarbete i hela Europa. Det saknas dock fortfarande en samordnad europeisk policy för frivilligarbete med en gemensam kontaktpunkt vid EU-institutionerna. ( 1 ) EUT L 17, , s. 43. ( 2 ) EUT C 398, , s. 1. ( 3 ) Antagna texter, P7_TA(2013)0549. ( 4 ) EUT C 332 E, , s. 14. ( 5 ) EUT C 259 E, , s. 9. ( 6 )

217 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/209 Torsdagen den 27 oktober 2016 D. Frivilligarbete är ett arbete som utförs av en person av fri vilja, fritt val och fri motivation utan att söka ekonomisk vinning. Det kan definieras som ett solidariskt uppdrag och är ett sätt att bemöta mänskliga, sociala och miljömässiga behov och problem. E. Frivilligarbete är en nyckelfaktor för aktivt medborgarskap och demokrati samt personlig utveckling, och ett uttryck för europeiska värderingar som solidaritet och icke-diskriminering. Dessutom bidrar frivilligarbetet till att utveckla deltagandedemokratin och främja mänskliga rättigheter i och utanför EU. F. Frivilligarbete har ett värde och betydelse som ett av de synligaste uttrycken för solidaritet, som främjar och underlättar social delaktighet, bygger upp ett socialt kapital och bidrar till att förändra samhället. Frivilligarbetet bidrar både till utvecklingen av ett blomstrande civilt samhälle som kan erbjuda kreativa och innovativa svar på gemensamma utmaningar och till ekonomisk tillväxt. Det bör därmed mätas på ett specifikt, målinriktat sätt med avseende på både ekonomiskt och socialt kapital. G. En stödjande miljö är en förutsättning för att se till att fler EU-medborgare engagerar sig i frivilligarbete, så att rättvis finansiering av infrastrukturen för frivilligarbete garanteras, bland annat till organisationer med frivilligarbetare, i syfte att gynna frivilligarbetarna själva och deras verksamhet. H. Frivilligarbete kräver en kombination av stödmekanismer och/eller lämpliga organisatoriska strukturer som fastställer rättigheter och skyldigheter för frivilligarbetare och frivilligarbete. I. Alla människor har rätt till lika möjligheter att delta i frivilligarbete och till skydd mot alla former av diskriminering, och de bör ha rätt att förena sin frivilligverksamhet med sitt privat- och arbetsliv, så att de får åtnjuta en viss flexibilitet under frivilligarbetet. J. Ett erkännande av frivilligarbetets sociala och ekonomiska värde är också central för att främja lämpliga incitament till alla aktörer och på så sätt öka frivilligarbetets omfattning, kvalitet och påverkan. K. Tävlingen Europeiska huvudstaden för frivilligarbete innebär ett erkännande åt de resultat som uppnåtts av kommuner i hela Europa genom att ge erkänsla åt och stödja frivilligarbetarnas insatser på deras respektive områden. L. Det nya Erasmus+-programmet erbjuder fortfarande möjligheter att finansiera och stödja frivilligprojekt, i synnerhet via Europeiska volontärtjänsten. GD Echo har lanserat programmet för EU-frivilliga för humanitärt arbete för att tillhandahålla praktiskt stöd till projekt för humanitärt bistånd. I EU:s nya fleråriga budgetram för perioden har vissa EU-anslag säkrats för frivilligarbetet, i synnerhet genom programmet Ett Europa för medborgarna, som för närvarande förvaltas av GD Home, i vilket frivilligarbetet är en prioritet. Frivilligorganisationernas tillgång till andra större EU-fonder, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, är dock fortfarande mycket begränsad. M. EU:s svar på den pågående flyktingkrisen är ett relevant exempel på och en synlig symbol för frivilligarbetarnas betydelse och det sätt på vilket de förkroppsligar de europeiska värderingarna, bidrar till återhämtningsförmåga och kan erbjuda flexibla och pragmatiska lösningar på gemensamma problem. 1. Europaparlamentet anser att frivilligarbete är ett uttryck för solidaritet, frihet och ansvar som bidrar till att stärka ett aktivt medborgarskap och personlig mänsklig utveckling. Det är också ett viktigt verktyg för social delaktighet och social sammanhållning, liksom utbildning och interkulturell dialog, samtidigt som frivilligarbetet på ett avgörande sätt bidrar till att sprida de europeiska värderingarna. Dess fördelar framgår också av frivilligarbete som utförs tillsammans med tredjeländer, vilket fungerar som ett strategiskt redskap för att främja ömsesidig förståelse och kontakter mellan olika kulturer. 2. Det är viktigt att tillhandahålla ett europeiskt ramverk för frivilliginsatser som fastställer rättigheter och skyldigheter och som underlättar rörlighet och erkännande av kvalifikationer. Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som fortfarande behöver definiera en rättslig ram för frivilligarbetare att utgå från rekommendationerna i den politiska agendan för frivilligarbete i Europa och den europeiska stadgan om frivilligarbetares grundläggande rättigheter och skyldigheter.

218 C 215/210 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för rådets rekommendation från 2012 införa konkreta valideringsprocesser så att olika kvalifikationer och erfarenheter bättre kan förstås och jämföras. Parlamentet begär att man i framtida initiativ inom det europeiska färdighetspasset och Europass ska fästa större vikt vid frivilligarbete som informellt och icke-formellt lärande. Parlamentet påminner om att frivilligarbete hjälper människor att få kvalifikationer och kompetens som kan underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden. Frivilligarbetare får aldrig betraktas eller användas som ersättningsarbetskraft. 4. I Europa finns det nästan 100 miljoner frivilligarbetare i alla åldrar. Deras arbete bidrar till produktionen med ca 5 procent av BNP. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta det ekonomiska värde av varor och tjänster som tillhandahålls av frivilligarbetare genom att fokusera mer på frivilliga vid utformningen av sin politik. 5. Europaparlamentet anser att man bör stödja och genomföra idén att tid som läggs på frivilligarbete ska kunna erkännas som medfinansiering till EU-stöd, såsom nyligen föreslogs av kommissionen i förslaget till ny budgetförordning. 6. Europaparlamentet uppmanar Eurostat att stödja medlemsstaterna i detta arbete för att se till att jämförbara uppgifter samlas in i Europa, liksom att ta fram gemensamma EU-omfattande indikatorer och metoder för att mäta frivilligarbetets inverkan på samhället. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att anta det system som Internationella arbetsorganisationen utarbetat för att mäta frivilligarbetets ekonomiska värde. 7. Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte gjort det att dels inrätta tillräckligt finansierade nationella system för volontärtjänst och förbättra tillgången till information av god kvalitet om möjligheter till frivilligarbete på nationell och lokal nivå, i synnerhet via befintliga nätverk för information till ungdomar och kollegialt informationsutbyte, dels skapa nationella kontaktpunkter för medborgartjänster, vilket även skulle främja möjligheter till internationellt frivilligarbete för människor av alla åldrar. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utarbetandet av en mer samordnad europeisk politik för frivilligarbete i syfte att inrätta en gemensam kontaktpunkt vid kommissionen, som skulle fungera som knutpunkt för de enskilda initiativen och programmen och förbättra tillgången till program för frivilligarbete. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning av nationella volontärtjänstsystem samt medborgartjänst- och solidaritetskårer och det befintliga klimatet för potentiella frivilligarbetare i medlemsstaterna, i syfte att underlätta ömsesidig förståelse och spridning av god praxis, liksom möjligheten att inrätta en europeisk medborgartjänst som ett komplement till befintliga möjligheter till frivilligarbete allt i syfte att främja EU-medborgarskapet. 10. Europaparlamentet noterar kommissionens idé att inrätta ett nytt europeiskt ungdomsinitiativ för frivilligarbete, kallat EU:s solidaritetskår. Kommissionen uppmanas att bedöma mervärdet av detta initiativ i fråga om att bistå det arbete som redan uträttas av det civila samhället och att se till att organisationer för frivilligarbete får medverka vid utarbetandet av initiativet. Parlamentet understryker vidare att de budgetar som redan tilldelats för andra program inte får urholkas när initiativet genomförs. 11. Europaparlamentet ansluter sig till kommissionen och medlemsstaterna i firandet av Europeiska volontärtjänstens tjugoårsjubileum. Parlamentet insisterar på att Europeiska volontärtjänsten måste gynna de deltagande personerna och organisationerna, liksom samhället som helhet, och att programmet bör stärka inslaget av samhällsengagemang i Erasmus+. Det är viktigt att presentera Europeiska volontärtjänsten för alla ungdomar, särskilt dem som ännu inte blivit intresserade av frivilligarbete och rörlighet, för att på detta sätt skapa motivation och ändra attityder, utan att för den skull utesluta äldre generationer som har ett viktigt bidrag att ge, till exempel som mentorer. 12. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja Europeiska volontärtjänsten i sina utbildningssystem och akademiska system som ett verktyg för att sprida utbildning för solidaritet och samhällsengagemang till den yngre generationen. 13. Europaparlamentet påminner om att Europeiska volontärtjänsten bygger på erbjudanden om frivilligarbete av hög kvalitet och följer stadgan om frivilligarbete samt principerna i kvalitetsstadgan om rörlighet i utbildningssyfte, och att volontärtjänsten bör bygga på en struktur som uppmuntrar frivilligorganisationer att bli värdorganisationer, så att de därmed får tillräcklig finansiering och utbildning, samtidigt som man stärker rollen för samordnande organisationer som stöder ett stort antal värdorganisationer, till exempel på administrations- och utbildningsområdet.

219 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/211 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet påminner om att Europeiska volontärtjänsten bör möjliggöra ett snabbt och enkelt tillträde till programmet, och efterlyser därför en förenkling av det nuvarande ansökningssystemet. 15. Europaparlamentet betonar att man behöver stärka uppföljningen och den lokala dimensionen efter en frivilliginsats utomlands genom att tillhandahålla stöd inte enbart före avresan, utan även efter hemkomsten, i form av en efterföljande utbildning för vägledning och integration. 16. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de nationella, regionala och lokala myndigheterna att tillhandahålla tillräcklig finansiering, rationalisera sina administrativa förfaranden samt ge skattelättnader åt organisationer och nätverk för frivilligarbetare, framför allt små organisationer med begränsade resurser. 17. Europaparlamentet betonar att ett mentorskap av hög kvalitet bör erbjudas under hela processen i form av en ansvarsfull förvaltning och genom att göra frivilligarbetare medvetna om sitt eget ansvar gentemot organisationen och samhället. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra och omformulera sin kommunikationsstrategi för Europeiska volontärtjänsten genom att framhäva det sociala, mänskliga och medborgerliga värdet av frivilligarbete. 19. Europaparlamentet framhäver betydelsen av aktivt åldrande inom frivilligarbete och vill stärka rollen för både yngre och äldre i samband med samhällsengagemang i Europa genom att bygga vidare på impulserna från Europaåret för frivilligarbete (2011) och Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012). 20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

220 C 215/212 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 P8_TA(2016)0426 EU:s ungdomsstrategi Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om bedömning av EU:s ungdomsstrategi (2015/2351(INI)) (2018/C 215/33) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14, 15, 21, 24 och 32, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+ : Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG ( 1 ), med beaktande av rådets resolution om en EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för ( 2 ) och rådets resolution av den 20 maj 2014 om en EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för ( 3 ), med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti ( 4 ), med beaktande av rådets slutsatser av den 7 8 februari 2013 om att inrätta ett ungdomssysselsättningsinitiativ ( 5 ), med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) ( 6 ), med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) ( 7 ), med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen ett upplägg för livslångt lärande ( 8 ), med beaktande av Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, antagen under det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015 i Paris, med beaktande av rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ), som antogs av rådet den 23 november 2015, med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2015 Utkast till rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) (COM(2015)0429), och av kommissionens arbetsdokument som åtföljer meddelandet från kommissionen Results of the open method of coordination in the youth field with a special focus on the second cycle ( ) (SWD(2015)0168) och Situation of young people in the EU (SWD(2015)0169), ( 1 ) EUT L 347, , s. 50. ( 2 ) EUT C 417, , s. 1. ( 3 ) EUT C 183, , s. 5. ( 4 ) EUT C 120, , s. 1. ( 5 ) EUCO 37/13. ( 6 ) EUT C 311, , s. 1. ( 7 ) EUT C 119, , s. 2. ( 8 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0107.

221 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/213 Torsdagen den 27 oktober 2016 med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande, med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2015 Utkast till 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (COM(2015)0408), med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), med beaktande av sina resolutioner av den 11 september 2013 om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi ( 1 ) och av den 18 maj 2010 En EU-strategi för ungdomar Satsa på ungdomars egna möjligheter ( 2 ), med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan ( 3 ), med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning ( 4 ), med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen ( 5 ), med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar ( 6 ), med beaktande av Europeiska ungdomsforumets skuggrapport om EU:s ungdomspolitik, med beaktande av rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0250/2016) och av följande skäl: A. Unga bör aktivt involveras i planeringen, utformningen, genomförandet, övervakningen och bedömningen av all ungdomspolitik. B. Unga bör få hjälp och ges möjlighet att lösa de ytterst allvarliga problem de nu står inför och klara de utmaningar de kommer att möta i framtiden genom en mer relevant, effektiv och bättre samordnad ungdomspolitik och riktad användning av den ekonomiska politikens och sysselsättnings- och socialpolitikens resurser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. C. Det behövs en ökad integrering av ungdomspolitiken, mer sektorsövergripande samarbete, fler sociala åtgärder inom EU samt ökade synergieffekter mellan den europeiska ungdomsstrategin och övriga europeiska strategier som rör utbildning, hälsa och sysselsättning, för att säkerställa att man vid utformningen av både nuvarande och framtida politik beaktar situationen och behoven för ungdomar, som måste hantera allvarliga ekonomiska och sociala problem och sysselsättningsproblem. I detta avseende är ungdomsorganisationers deltagande i beslutsfattande avgörande. ( 1 ) EUT C 93, , s. 61. ( 2 ) EUT C 161 E, , s. 21. ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0106. ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0292. ( 5 ) EUT C 346, , s. 2. ( 6 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0005.

222 C 215/214 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 D. Den öppna samordningsmetoden tillämpas i ungdomsfrågor och är inspirerad av det europeiska samarbetet på sysselsättningsområdet. E. Ett av målen för Erasmus+-programmet som helhet är att bidra till genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ). I detta avseende måste man säkerställa att ungdomsorganisationer kan få projektbidrag inom ramen för det nya Erasmus+-programmet samt att hinder för små projekts stödberättigande undanröjs. F. EU:s ungdomsstrategi ( ) har åtta viktiga handlingsområden där initiativ bör vidtas utbildning och yrkesutbildning, sysselsättning och företagande, hälsa och välbefinnande, deltagande, frivilliga aktiviteter, social integration, ungdomar och världen samt kreativitet och kultur. G. Den tredje och sista treårscykeln av EU:s ungdomsstrategi ( ) kommer att prioritera social delaktighet för alla unga, särskilt unga med ogynnsam bakgrund, fler unga som deltar aktivt i demokratin och samhällslivet och en lättare övergång till arbetslivet. H. EU:s ungdomsstrategi ( ) understryker att det behövs en kontinuerlig och strukturerad dialog mellan beslutsfattare, unga och ungdomsorganisationer. Dock anser 57 procent av ungdomsorganisationerna i EU att det inte tas hänsyn till ungdomars sakkunskap vid utformningen av ungdomspolitiken. I. Ungdomspolitiken bör vara rättighetsbaserad och stödja alla ungdomars utveckling och säkerställa att ungas rättigheter och potential uppfylls, samtidigt som stigmatisering av särskilda grupper ska undvikas. J. Det är viktigt att betona att unga är politiskt engagerade på många sätt, men deras valdeltagande minskar. K. Det är viktigt att se till att alla ungdomar har tillgång till kvalitativ utbildning både formell och icke-formell eftersom dagens europeiska ungdom konfronteras med hög arbetslöshet i många medlemsstater, tillfälliga arbeten och en ökad risk för fattigdom och social utestängning och särskilt ungdomar med bristfälliga kvalifikationer, unga som varken arbetar eller studerar, med särskilda behov och med missgynnad socioekonomisk bakgrund såsom etniska minoriteter, flyktingar, migranter och asylsökande som oftare är arbetslösa och marginaliserade. L. Fortsatta insatser behövs för att öka deltagandet på arbetsmarknaden bland unga kvinnor särskilt efter mammaledighet och eventuellt som ensamstående mammor och unga migranter, ungdomar som lämnar skolan i förtid, lågkvalificerade ungdomar med funktionsnedsättning och alla unga som riskerar diskriminering. M. Utbildning kan bidra till att få bukt med bristande socialt engagemang, marginalisering och radikalisering av unga samt ungdomsarbetslösheten och öka ungdomars medvetenhet om vikten av EU:s grundläggande värderingar. Interkulturella och interreligiösa angreppssätt är avgörande för ömsesidig respekt och integrering av unga i utbildning och samhällsliv samt för motverkande av fördomar och intolerans. N. Idrottsaktiviteter bidrar med sin särskilda karaktär till att missgynnade ungdomar, särskilt flyktingar och migranter, kan integreras socialt, och till att främlingsfientlighet och rasism kan övervinnas. O. Ungdomar är framtiden och bör ses som en resurs med en enorm potential för de europeiska samhällenas framtid.

223 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/215 Torsdagen den 27 oktober 2016 P. Det är avgörande att ett jämställdhetsperspektiv integreras i ungdomspolitiken och att man i alla faser av den politiska processen tar hänsyn till de särskilda omständigheter och utmaningar som unga kvinnor och flickor konfronteras med. Särskilda könsmedvetna åtgärder måste tas med i ungdomspolitiken, t.ex. i fråga om bekämpning av våld mot kvinnor och flickor, sex- och samlevnadsundervisning och utbildning i jämställdhet. Q. Behoven hos unga som är utsatta för flerfaldig diskriminering, däribland ungdomar med funktionsnedsättning eller som lider av psykisk ohälsa och unga som identifierar sig själva som hbti-personer, måste också tas i beaktande vid utformningen och genomförandet av ungdomspolitiken. R. Social inkludering och social rörlighet måste vara centrala prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi, och den måste därför särskilt vara inriktad på unga i utsatta grupper, såsom unga som riskerar fattigdom och social utestängning, unga från isolerade landsbygdsområden och från marginaliserade grupper, t.ex. etniska minoriteter, flyktingar och asylsökande. Allmänna rekommendationer 1. Europaparlamentet välkomnar EU:s ungdomsrapport av den 15 september 2015 som bygger på kommissionens meddelande om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) (COM(2015)0429) med de viktigaste resultaten från den senaste treårscykeln av EU:s ungdomsstrategi och med förslag till prioriteringar för kommande cykel. Parlamentet rekommenderar nationella, regionala och lokala myndigheter i EU att se till att de olika program på EU-nivå som rör ungdomspolitik kommuniceras, genomförs och samordnas väl för att tillgodose nya behov med tanke på de sociala och utbildningsmässiga utmaningar som är att vänta. 2. Europaparlamentet anser att den öppna samordningsmetoden är ett lämpligt om än otillräckligt sätt att utforma ungdomspolitik och att den måste kompletteras med andra åtgärder. Parlamentet uppmanar på nytt till ett närmare samarbete och utbyte av bästa praxis i ungdomsfrågor på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att enas om tydliga indikatorer och riktmärken för att göra det möjligt att övervaka vilka framsteg som gjorts. 3. Europaparlamentet poängterar att ungdomar med funktionsnedsättning måste komma i sysselsättning för att kunna leva ett självständigt liv och integreras fullt ut i samhället som aktiva deltagare som verkligen bidrar. 4. Europaparlamentet betonar vikten av den strukturerade dialogen som ett sätt att involvera unga människor, både sådana som är delaktiga i ungdomsorganisationer och sådana som inte är det. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram betydelsen av att öka processens genomslagskraft, synlighet och kvalitet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att involvera utsatta och marginaliserade grupper, i syfte att utforma, genomföra och utvärdera ungdomspolitiken på ett effektivare sätt på alla nivåer och främja ett aktivt medborgarskap bland unga. Parlamentet vill se en förstärkt strukturerad dialog som ett utmärkt verktyg för ungas deltagande i nästa samarbetsram på ungdomsområdet. 5. Europaparlamentet noterar den effekt som andra perioden för EU:s ungdomsstrategi ( ) har haft när det gäller betoning på vikten av ett flexibelt förhållningssätt till ungdomspolitiken med tvärsektoriellt deltagande på flera nivåer. Parlamentet värdesätter den strukturerade dialogen med ungdomsorganisationer i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra tillgången till högkvalitativ utbildning och sysselsättning för ungdomar och påminner om de åtta insatsområden som främjas i ungdomsstrategin. 6. Europaparlamentet betonar vikten av ungdomsstrategin, mot bakgrund av EU:s alarmerande höga ungdomsarbetslöshet samt höga och skiftande andel av de unga som varken arbetar eller studerar samt utmaningarna med ungdomsarbetslöshet och social utestängning. Nästa period ( ) bör bidra till de båda målen för ungdomsstrategin genom att man fastställer och tar itu med orsakerna till ungdomsarbetslöshet, såsom skolavhopp. Detta kan ske genom att man främjar företagande bland ungdomar, investerar i utbildning, praktikplatser, lärlingsutbildning och yrkesutbildning för den kompetens som återspeglar arbetsmarknadens möjligheter, behov och utveckling och genom att man underlättar övergången till arbetsmarknaden i form av åtgärder som säkerställer bättre samordning av utbildningsprogram, arbetsmarknadspolitik och efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens aktörer måste stödjas i arbetet med att genomföra ungdomsgarantin, för att ungdomar senast fyra månader efter att ha lämnat skolan antingen ska arbeta, studera eller gå en yrkesutbildning.

224 C 215/216 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU:s ungdomsstrategi bör vara nära sammankopplat till uppnåendet av de överordnade målen i Europa 2020-strategin, särskilt målet att 75 procent av befolkningen i åldersgruppen ska vara i sysselsättning och att så många ungdomar som möjligt ska lyftas ur fattigdom och socialt utanförskap. Även om ungdomsarbetslösheten har sjunkit i vissa medlemsstater sedan 2013 är det fortfarande mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten fortfarande är nästan dubbelt så hög som den totala arbetslösheten med ca åtta miljoner unga i EU som fortfarande är arbetslösa. Parlamentet betonar därför vikten av att åtgärda geografiska obalanser mellan tillgång och efterfrågan på arbetstillfällen, både inom och mellan medlemsstater, genom förändringar av den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures), i syfte att förbättra ungdomars möjligheter till anställning och uppnå större social sammanhållning. 8. Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att unga flyktingar och asylsökare inkluderas i målen i nästa period av EU:s ungdomsstrategi och att de behandlas lika och utan diskriminering, får tillgång till utbildning och sysselsättning, integreras i samhället och alltså får hjälp att bygga en identitet i värdländerna, fullt ut utnyttja sin fallenhet och potential och därmed undvika marginalisering och desillusion. 9. Europaparlamentet uttrycker oro över kompetensflykten och farorna med denna för vissa medlemsstater, särskilt sådana som befinner sig i svårigheter och ingår i anpassningsprogram. Där tvingas ett ökande antal utexaminerade utomlands på grund av massarbetslösheten, och de berörda länderna berövas sitt mest värdefulla och produktiva humankapital. 10. Europaparlamentet framhåller den nya teknikens potential att skapa kontakter med unga och uppmanar EU och medlemsstaterna att dra nytta av denna teknik för att stärka dialogen med unga och deras förmåga att delta i samhället. 11. Europaparlamentet framhåller vikten av att unga och ungdomsorganisationer görs delaktiga i utformningen av prioriteringar och utarbetandet av en ny EU-samarbetsram på ungdomsområdet efter Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och EU gör en konsekvensbedömning av politik som riktar sig till unga. 13. Europaparlamentet anser att utbyte av bästa praxis, evidensbaserad utformning av politiken, expertgrupper, ömsesidigt lärande och inbördes granskningar är viktiga instrument för ett resultatorienterat, sektorsövergripande samarbete till stöd för unga. Parlamentet framhåller vikten av att resultaten av denna verksamhet sprids för att maximera inverkan. 14. Europaparlamentet framhåller vikten av sektorsövergripande samarbete på alla nivåer, särskilt mellan de olika EUstrategier som berör unga (nuvarande och kommande EU-strategier för ungdomar, utbildning, hälsa, sysselsättning osv.) 15. Europaparlamentet understryker vikten av, och behovet av att stärka och vidareutveckla, strategier och initiativ avsedda att förebygga våld och mobbning i skolor. 16. Europaparlamentet understryker vikten av högkvalitativt samarbete, anpassat till behoven hos enskilda barn och ungdomar, bland annat mellan familjer, religiösa samfund och skolor, lokalsamfund, ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare samt formell, icke-formell och informell utbildning, för att vägleda och hjälpa unga till fullständig integrering i samhället genom att tillhandahålla en säker plats där de kan växa och skaffa kunskaper. 17. Europaparlamentet föreslår att lokala och regionala myndigheter ska involveras i ungdomspolitiken, särskilt i de medlemsstater där de har behörighet på detta område. 18. Europaparlamentet framhåller vikten av att främja en sund livsstil för att förebygga sjukdomar och anser att ungdomar måste ges korrekt information om och hjälp med allvarliga psykiska hälsoproblem, såsom bruk och missbruk av tobak, alkohol och narkotika. 19. Europaparlamentet erinrar om värdet av att en generationsöverskridande dimension integreras i ungdomspolitiken och behovet av att skapa en bättre dialog mellan olika generationer. 20. Europaparlamentet understryker vikten av att ta itu med fattigdomen bland unga med en socioekonomiskt utsatt bakgrund, sådana med arbetslösa föräldrar och sådana som inte har lyckats ta sig ur sin familjs socioekonomiska cykel.

225 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/217 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att erbjuda verksam utbildning på det nationella språket, i enlighet med principerna om flerspråkighet och icke-diskriminering och på basis av nationell lagstiftning och europeiska principer, och att öka stödet till utbildningsinstitutioner som undervisar på nationella och språkliga minoriteters modersmål. 22. Europaparlamentet påminner om det överordnade målet i Europa 2020-strategin att andelen elever som lämnar skolan i förtid ska understiga 10 procent. Parlamentet betonar att tidigt avhopp från skolan, som är en bidragande faktor till arbetslöshet, måste bekämpas genom dialog mellan utbildningssektorn, offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter, genom att man fastställer bristerna i skolan och samhället, stöder eleverna att hitta egna inlärningsmetoder, inför relevanta och engagerande kursplaner och har ett kraftfullt och välutvecklat individanpassat yrkesvägledningssystem med högkvalitativa rådgivnings- och orienteringstjänster för alla elever, speciellt vid de första tecknen på att eleven vill lämna skolan i förtid, informerar på lämpligt sätt om framtida möjligheter på arbetsmarknaden och yrkesbanor, inbegripet praktiska yrken och hantverksyrken, tillhandahåller utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt varvad utbildning, säkerställer kvalitativa lärlings- och praktikplatser och erbjuder elever en andra chans i form av yrkesutbildning. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta kunskaps- och evidensbaserade rapporter om ungdomars sociala situation och levnadsvillkor och att ta fram nationella handlingsplaner som ska genomföras konsekvent. 24. Europaparlamentet betonar att främjande av fler och lika möjligheter för alla ungdomar, främjande av social integrering, jämställdhet och solidaritet samt bekämpning av all slags diskriminering av ungdomar särskilt på grund av kön, ras eller etniskt ursprung eller funktionsnedsättning bör vara centralt för uppnåendet av målen i EU:s ungdomsstrategi. 25. Europaparlamentet noterar att ungdomspolitik och nationella strategier måste utvecklas med och för ungdomar. 26. Europaparlamentet välkomnar i synnerhet ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) och deras användbarhet i fråga om att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen och utvidga och utveckla de möjligheter och fördelar som det europeiska integrationsprojektet medför för unga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta med sig och utveckla ramarna efter Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta de utbildningsstrukturer som krävs för att integrera unga flyktingar och göra det möjligt för dem att lära sig språket i det land de beviljats asyl i, komplettera sin grundutbildning eller höja sina befintliga kvalifikationer till europeisk nivå för att underlätta integreringen på arbetsmarknaden och i det europeiska samhället. 28. Europaparlamentet efterlyser riktade åtgärder avseende personer som lämnar skolan i förtid, som behöver vägledning, kompetenshöjning och utbildning, och ett effektivt system som redan i de tidiga utbildningsåren identifierar dem som riskerar att bli personer som lämnar skolan i förtid eller unga som varken arbetar eller studerar, så att de får assistans redan i unga år och styrs bort från denna ofördelaktiga situation. 29. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att arbeta in principen om solidaritet mellan generationerna i sin pensionspolitik och att beakta denna politiks nuvarande och framtida konsekvenser för unga. 30. Europaparlamentet välkomnar sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan och uppmanar därför medlemsstaterna att främja mer omfattande EU-kunskaper genom formell, icke-formell och informell utbildning, med särskild inriktning på samarbete mellan dem som tillhandahåller formell och icke-formell/informell utbildning, som kan krönas med framgång i en kontinuerlig ungdomsstrategi för EU. 31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra oberoende organisationer närmare delaktiga i genomförandeprocessen, särskilt på lokal nivå, och att förbättra samordningen mellan befintliga förfaranden i strategin för perioden efter 2018 (exempelvis genom EU-omfattande involvering i ungdomsnämnder osv.), så att EU:s ungdomsstrategi fortsätter att vara användbar.

226 C 215/218 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet lyfter fram behovet av att unga förses med gedigna kunskaper om och gedigen förståelse av EU, bland annat genom att lära sig om EU:s grundläggande värden, dess styre och dess beslutsprocesser, så att de förmår reflektera kritiskt kring EU och bli ansvarsfulla och aktiva europeiska medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att främja en EU-dimension inom utbildningen i syfte att förbereda de studerande på att leva och arbeta i en alltmer komplex och integrerad union som de kan och förväntas att utforma. Sysselsättning och utbildning 33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på bästa sätt utnyttja de strategier och finansiella ramar som finns tillgängliga på EU-nivå och nationellt för att främja lämpliga investeringar i unga och inrättandet av trygga arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet vill på alla nivåer lyfta fram system för rörlighet som förbättrar ungas kvalifikationer och kompetens, ger dem självförtroende och utvecklar deras nyfikenhet och intresse för andra sätt att lära sig och delta i samhället. Parlamentet rekommenderar starkt ett erkännande och en utvärdering av dessa kvalifikationer, förstärkta genom rörlighet. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att unga får bättre tillgång till information om alla program och initiativ som de kan utnyttja. 34. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut genomföra programmet Erasmus+, och särskilt delen om lärlingsutbildning, och därigenom främja ytterligare utbildnings-, karriär- och arbetsrörlighet över gränserna för unga, så att de därigenom får kompetens och färdigheter för livet, inbegripet språkfärdigheter, och utökade möjligheter och chanser att delta i både arbetslivet och samhället, oavsett akademiska kvalifikationer, kompetens eller utbildningsnivå. Parlamentet finner det oroande att rörligheten för lärlingar ännu inte har nått de önskvärda nivåerna och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, företag och skolor att finna lösningar för att undanröja de återstående hindren för rörligheten för lärlingar. Det är viktigt att stödja unga i deras rörlighetsprojekt, med tanke på deras ålder och ofta instabila ekonomiska situation, genom att bland annat undanröja ett visst antal indirekta hinder för rörlighet, såsom logi- och transportsvårigheter. 35. Europaparlamentet efterlyser bättre möjligheter för yrkesutbildningsstuderande att få göra praktik i grannländer för att öka förståelsen för andra medlemsstaters arbets- och utbildningspraxis, t.ex. genom att resekostnader finansieras för de studerande som fortfarande är bosatta i sitt hemland. Rörlighet inom utbildning är en mycket viktig fördel för att komma in på arbetsmarknaden, men också för förståelsen och engagemanget för det europeiska projektet genom upplevelsen av det. Det är viktigt med en europeisk ram för att främja rörlighet inom ramen för lärlingsutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att fullt ut dra nytta av Eures-nätverket för att stödja rörligheten inom EU för unga arbetstagare, inklusive rörlighet för lärlingsutbildning. 36. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att dels lära ut, dels lära sig allmänna grundläggande färdigheter såsom IKT, matematik, kritiskt tänkande, främmande språk, rörlighet osv., vilket kommer att göra det möjligt för ungdomar att enkelt anpassa sig till skiftande samhälleliga och ekonomiska förhållanden. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja IKT-utbildning för att alla ungdomar ska ha relevanta e-färdigheter för arbetsmarknaden, t.ex. genom att medel inom ungdomssysselsättningsinitiativet omfördelas. 38. Europaparlamentet upprepar att informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan spela en viktig roll för ungas personliga och yrkesmässiga utveckling, och inser dess potential att flytta fram ungas positioner då de kan samlas i sociala frågor som engagerar dem och knyta kontakter bortom geografiska, sociala, religiösa, könsrelaterade och ekonomiska hinder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att alla unga är välförsedda med uppdaterade kvalifikationer och färdigheter på IKT-området. 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att driva ungdoms- och utvecklingsprogram som ger unga kvinnor och flickor egenmakt och underlättar deras inträde i traditionellt mansdominerade sektorer där de är underrepresenterade, såsom entreprenörskap, IKT, vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

227 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/219 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet upprepar den enorma potentialen att skapa synergier mellan STEM- och IKT-sektorerna samt konst, design och den kreativa industrin, så att STEM blir till STEAM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik), och framhåller dessa synergiers potential att få fler unga, särskilt kvinnor och flickor, till STEM-området. 41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att utbilda sig och arbeta inom sektorer där de har varit underrepresenterade, såsom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt it. 42. Europaparlamentet understryker behovet av att se till att unga har möjlighet att få åtminstone grundläggande digitala färdigheter och skaffa kunskaper om och lära känna media för att kunna arbeta, lära sig och delta aktivt i det moderna samhället. 43. Europaparlamentet konstaterar att unga människor, även om de klarar den verkliga utmaningen att hitta ett arbete, inte nödvändigtvis lyckas hålla sig ovanför fattigdomsgränsen i många medlemsstater med hjälp av detta arbete. 44. Europaparlamentet vill se en fortsättning på ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet vill att efterföljande justeringar av reglering och resurser ska föreslås för att få bukt med de faktorer som för närvarande hindrar genomförandet fram till slutet av den nuvarande budgetramens löptid. 45. Europaparlamentet efterlyser bättre samordning på alla nivåer mellan kursplaner och behoven på de föränderliga arbetsmarknaderna. Parlamentet vill se kampanjer för att informera, öka medvetenheten och förbättra programmen för rörlighet inom alla allmänna och yrkesinriktade utbildningsinstitutioner i EU för att nå de politiska målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU och med tanke på de ihållande olikheterna mellan stads-, förorts- och landsbygdsområden. Parlamentet framhåller emellertid vikten av att slå vakt om värdet av kunskap och försöka tillhandahåll en helgjuten utbildning och en solid akademisk grund. Parlamentet manar till en förstärkning av dialogen och samarbetet mellan näringslivet och universiteten i syfte att ta fram utbildningsprogram som ger unga en lämplig uppsättning kvalifikationer, kunskap och kompetens. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett närmare samarbete mellan utbildningsinstitutioner, företag, särskilt små och medelstora sådana, och arbetsförmedlingar. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna ska ta bästa praxis från varandra på detta område. 46. Europaparlamentet betonar att en heltäckande och inkluderande utbildningsstrategi är mycket viktig för att alla elever ska känna sig välkomna och inkluderade och så att de kan fatta beslut om sin egen utbildning. Elever som lämnar skolan utan några kvalifikationer är en av de största utmaningarna för våra samhällen, eftersom det leder till social utestängning, och att bekämpa detta måste vara ett av våra viktigaste mål. Utbildningssystemen bör anpassas och särskilda åtgärder bör vidtas för dem med de största svårigheterna. Praktikprogram och lärlingsutbildning bör leda till sysselsättning och arbetsförhållanden och tilldelade uppgifter bör göra det möjligt för praktikanter att skaffa sig praktisk erfarenhet och relevant kompetens för att komma in på arbetsmarknaden. För att få bukt med ungdomsarbetslösheten är det mycket viktigt att regionala och lokala offentliga och privata aktörer deltar i utformningen och genomförandet av relevant policymix. 47. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta för unga att övergå från utbildning till arbete, däribland genom att säkerställa kvalitativa praktik- och lärlingsplatser, se till att unga får tydligt definierade rättigheter som inkluderar tillgång till socialt skydd, skriftliga och bindande kontrakt och en skälig lön för att inte diskrimineras när de kommer in på arbetsmarknaden och se till att elever får lämplig information om framtida möjligheter på arbetsmarknaden. 48. Europaparlamentet betonar att arbetslösheten bland högutbildade är betydligt lägre, och att det därför är nödvändigt att främja och investera i möjligheter till högre utbildning för ungdomar i EU. 49. Europaparlamentet påpekar dock att utbildning inte enbart bör tillhandahålla kvalifikationer och färdigheter relevanta för arbetsmarknadens behov, utan även bör bidra till ungas personliga utveckling för att de ska bli handlingskraftiga och ansvarstagande medborgare. Parlamentet framhåller därför behovet av samhällsutbildning i hela utbildningssystemet, både formellt och icke-formellt.

228 C 215/220 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att möjliggöra dubbla karriärer för unga idrottstalanger, så att de kan utveckla sin talang som idrottare och samtidigt skaffa utbildningskompetens. 51. Europaparlamentet betonar att undervisning i företagande behöver tas med på alla nivåer och i alla former av den allmänna och yrkesinriktade utbildningen, eftersom det är ett effektivt motmedel mot ungdomsarbetslöshet om ungdomar fostras till företagaranda alltifrån ett tidigt stadium. Här manar parlamentet med kraft till aktiv dialog och aktivt samarbete mellan universitetsvärlden och näringslivet i syfte att ta fram utbildningsprogram som ger unga de färdigheter och den kompetens som krävs. Parlamentet framhåller vidare behovet av att främja och slå vakt om politiska åtgärder till stöd för ungas företagande, särskilt inom den kulturella och kreativa sektorn samt idrottssektorn, för att skapa trygga arbetstillfällen av hög kvalitet och slå ett slag för social utveckling och sammanhållning mellan befolkningsgrupper. Parlamentet lyfter även fram volontärarbetets potential att tillhandahålla färdigheter, stärka den personliga utvecklingen och förmå unga att hitta sitt kall. 52. Europaparlamentet påpekar att verksamhet som företagare kräver att man utvecklar övergripande färdigheter, såsom kreativitet, kritiskt tänkande, lagarbete och initiativtagande, vilket bidrar till ungdomars utveckling både på det personliga planet och i arbetslivet och underlättar deras inträde på arbetsmarknaden. Parlamentet anser därför att det finns ett behov av att underlätta och uppmuntra entreprenörers deltagande i utbildningsprocessen. 53. Europaparlamentet framhåller vikten av att investera mer i företagsetableringar och i ungas satsning på företagande genom att underlätta deras tillgång till startkapital och till nav av erfarna företagsmentorer. 54. Europaparlamentet erinrar om att sysselsättning och företagande är en av åtta prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi ( ). Parlamentet betonar att ungdomsarbete och icke-formellt lärande, särskilt inom organisationer för unga entreprenörer och ungdomsorganisationer som erbjuder ungdomar möjligheten att utveckla innovativa projekt, få entreprenörserfarenhet och resurser och förtroendet att starta sina egna företag, spelar en viktig roll när det gäller att utveckla de ungas kreativa och innovativa potential, särskilt deras företagaranda, företagarkompetens och medborgerliga kompetens. Parlamentet betonar behovet av en gynnsam miljö för entreprenörskap och innovativa nystartade företag för den europeiska ungdomssysselsättningens skull. Alla hinder som står i vägen för ungdomar att utveckla sina idéer, sin potential och sin begåvning måste bort. 55. Europaparlamentet rekommenderar att man lägger större fokus på entreprenörskap i EU:s ungdomsstrategi, vilket är centralt för att främja ekonomisk tillväxt ville bara en av fem unga européer starta eget företag och detta anses fortfarande som något svårt. Man bör prioritera utveckling av en entreprenörskultur i tidig ålder och flexibla arbetsrättsliga bestämmelser som gör det möjligt att kombinera arbete och studier, varvad utbildning och tillgång till finansiering. 56. Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest entreprenörsinriktade och snabbväxande sektorerna och att kreativ utbildning leder till att överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom. Parlamentet noterar att konst och medier är särskilt tilltalande sektorer för ungdomar. 57. Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av socialt företagande som en drivfjäder för innovation, social utveckling och sysselsättning, och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att främja det bättre och stärka dess roll. 58. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att skapa incitament för företagande genom ett mer företags- och uppstartsvänligt klimat som uppmuntrar företagsetableringar, vilket bland annat kan bestå i system och åtgärder för lätt tillgång till bankkrediter, förenklad reglering och skattelättnader så att unga kan förverkliga sina företagsdrömmar. Parlamentet förespråkar utbildningsmetoder som främjar en entreprenörsinriktad och kreativ mentalitet och rekrytering av utexaminerade som unga företagare.

229 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/221 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten behöver välutbildad karriärrådgivningspersonal som är välunderrättad om både akademiska och yrkesinriktade utbildningsmöjligheter och medveten om den nuvarande arbetsmarknaden, den troliga utvecklingen i medlemsstaterna och de nya sektorerna i deras ekonomier. 60. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja unga när de startar sitt självständiga liv och skaffar egen familj genom bostadsbidrag, förmånliga arrangemang och minskad inkomstskatt, och att tillhandahålla förmånliga lån för studerande. 61. Europaparlamentet framhåller betydelsen av ömsesidigt erkännande och ömsesidig validering av färdigheter, kompetens och kunskap som har förvärvats genom informellt, icke-formellt och livslångt lärande, eftersom validering av dessa behövs för att synliggöra och uppvärdera enskilda personers skiftande och rikhaltiga lärande, särskilt bland personer med färre möjligheter. Parlamentet påpekar att validering av färdigheter bidrar till att förbättra tillgången till formell utbildning och nya yrkesmöjligheter, samtidigt som det stärker självkänslan och motivationen att lära sig, utvecklingen av ungas värderingar, förmågor och färdigheter samt kunskapsinhämtningen om medborgarskap och demokratiskt deltagande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att öka sina ansträngningar att inrätta övergripande valideringsmekanismer senast 2018, i enlighet med kravet i rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av ickeformellt och informellt lärande, i nära samarbete med alla relevanta huvudaktörer, däribland ungdomsorganisationer. 62. Europaparlamentet understryker vikten av formellt, icke-formellt och informellt lärande, även inom ramen för föreningsverksamhet, för utveckling av ungas värderingar, förmågor och färdigheter och för kunskapsinhämtning om medborgarskap och demokratiskt deltagande. Parlamentet uppmärksammar de olika utbildningsmöjligheterna och utbildningsmodellerna i medlemsstaterna, och framför allt varvad utbildning, som kan underlätta övergången från utbildning till arbete. Parlamentet stöder livslångt lärande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett samstämmigt erkännande som är giltigt i hela EU av kompetens och färdigheter som förvärvats genom formellt, icke-formellt och informellt lärande och praktikplatser, i syfte att överbrygga klyftan mellan brister i kompetens och kompetensglapp på EU:s arbetsmarknad och att stödja sådana aktiviteter inom ramen för relevant EU-program. Parlamentet efterlyser dessutom mer fokus på språk, särskilt språken i grannländerna, inom yrkesutbildningen för att stärka berörda studerandes ställning och anställbarhet på den gränsöverskridande arbetsmarknaden. 63. Europaparlamentet noterar att allt fler ungdomar till följd av den nuvarande digitaliseringsvågen och nya trender på arbetsmarknaden stöter på nya anställningsformer som balanserar flexibilitet mot trygghet. Parlamentet betonar vikten av att unga får tillräcklig utbildning om de sociala trygghetssystemens roll under karriären. 64. Europaparlamentet anser att tidiga insatser och en proaktiv arbetsmarknadspolitik innebär att man istället för att handskas med resultaten av flera generationers fattigdom identifierar och hanterar risker tidigt i livet för att förhindra arbetslöshet och underlätta återintegrering. Parlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot situationen för marginaliserade personer som löper störst risk att bli arbetslösa. 65. Europaparlamentet betonar vikten av öppna och lättillgängliga program för arbete med ungdomar från mindre stimulerande miljöer. 66. Europaparlamentet framhåller vikten för det livslånga lärandet och förbättringen av ungas utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter att garantera ett ömsesidigt gränsöverskridande erkännande av och kompatibilitet mellan kvalifikationer och akademiska examina för att stärka kvalitetssäkringssystemet. Parlamentet vill att det ömsesidiga gränsöverskridande erkännandet av kvalifikationer och examina kontinuerligt ska utvidgas, utvärderas och anpassas till föränderliga utbildningskrav, och konstaterar att detta bör säkerställas på europeisk nivå och i alla länder som har anslutit sig till det europeiska området för högre utbildning och i dem som finns upptagna i den europeiska referensramen för kvalifikationer. 67. Europaparlamentet poängterar härvidlag att icke-formellt och informellt lärande, liksom deltagande i idrotts- och volontäraktiviteter, har en viktig roll när det gäller att stimulera utvecklingen av medborgerliga, sociala och interkulturella kompetenser och färdigheter. Parlamentet betonar att några länder har gjort betydande framsteg när det gäller att utveckla den relevanta rättsliga ramen, medan andra har problem med att införa omfattande valideringsstrategier. Heltäckande strategier för att möjliggöra validering måste därför utarbetas.

230 C 215/222 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av att ta itu med kompetensunderskott och missmatchning genom att främja och underlätta rörligheten för studerande och lärarpersonal genom bättre användning av alla EU:s verktyg och program. Rörlighet inom utbildning är en mycket viktig tillgång för att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller behovet av att införa åtgärder för att säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan strukturfonderna för rörlighet, exempelvis Europeiska socialfonden, och andra program såsom Erasmus+. Parlamentet vill i det sammanhanget även lyfta fram den viktiga roll som rörlighetsprogram som Erasmus+ har för att stimulera utvecklingen av övergripande färdigheter och kompetenser samt interkulturella utbyten bland unga. Parlamentet välkomnar ombildningen av den befintliga webbplatsen för kompetenskartan för EU. 69. Europaparlamentet framhåller att man måste stärka rollen för programmet Erasmus för unga företagare för att uppnå långvarig sysselsättning av hög kvalitet. Yrkesmässig rörlighet behövs för att frigöra ungdomars potential. För närvarande är 217,7 miljoner människor i EU i sysselsättning, varav 7,5 miljoner (3,1 procent) arbetar i en annan medlemsstat. Enligt EU-undersökningar är ungdomar dessutom mer benägna att röra på sig och återvända hem med nya färdigheter och kvalifikationer. 70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka och stödja rörligheten för studenter inom yrkesutbildning genom att inrätta ett Erasmusprogram för lärlingar. 71. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra full nytta av den nuvarande reformen av Euresnätverket för att stödja rörligheten inom EU för unga arbetstagare, inklusive rörlighet för lärlingsutbildning och praktikplatser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet uppdatera lediga tjänster och meritförteckningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra jobbmatchningsprocessen i Eures för att se till att unga får lämpliga anställningserbjudanden av hög kvalitet i linje med sina meritförteckningar. 72. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta högkvalitativa system för varvad utbildning och yrkesutbildning, i samordning med lokala och regionala ekonomiska aktörer efter utbyte av bästa praxis och i linje med särdragen i varje utbildningssystem, för att få bukt med befintlig och framtida missmatchning. 73. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrätta innovativa och flexibla bidrag för att främja talang och konstnärs- och idrottsbegåvning inom kultur samt allmän och yrkesinriktad utbildning. Parlamentet stöder de medlemsstater som försöker införa stipendiesystem för studerande med påvisad utbildnings-, idrotts- och konstnärsbegåvning. 74. Europaparlamentet konstaterar att elever som lämnar skolan i förtid och utan några kvalifikationer är bland de största utmaningarna för våra samhällen och att ta tag i dem måste vara ett av våra huvudmål eftersom detta leder till en otrygg tillvaro och till social utestängning. Parlamentet påpekar att rörlighet, anpassning av utbildningssystemen och införande av individanpassade åtgärder kan erbjuda lösningar för de mest missgynnade för att minska avhoppen inom utbildningen. 75. Europaparlamentet lyfter fram behovet av att skapa ett studentkontrakt som gör det möjligt för studerande vid universitet och i yrkesutbildning att kombinera studier med arbete, helst i företag verksamma på det område som utbildningen avser, med en garanti att kunna slutföra de påbörjade studierna. 76. Europaparlamentet lyfter fram behovet av fortsatta ansträngningar att minska skolavhoppen och främja utbildning av missgynnade unga. 77. Europaparlamentet konstaterar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett allvarligt problem inom EU, trots en minskning i de flesta medlemsstaterna sedan de rekordhöga siffrorna Omkring åtta miljoner unga européer står utan arbete och andelen långtidsarbetslösa, ofrivilligt deltidsanställda eller praktikanter är fortsatt hög.

231 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/223 Finansiella resurser Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet understryker vikten av strategiska investeringar, bland annat från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, för regional utveckling, konkurrenskraft samt praktikplatser, lärlingsplatser och varaktig sysselsättning av god kvalitet. Parlamentet konstaterar att ungdomar som varken arbetar eller studerar bör ägnas särskild uppmärksamhet. 79. Europaparlamentet noterar att det tog några månader att få igång programperioden och att en första utvärdering av unionens politik för denna period, i synnerhet av ungdomspolitiken, inte är helt representativ för den verkliga effekten. 80. Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten under föregående programperiod uppskattade felprocenten för transaktioner inom programmet för livslångt lärande och programmet Aktiv ungdom till över fyra procent. Parlamentet förväntar sig att kommissionen har tagit itu med dessa felaktigheter vid genomförandet av Erasmus Europaparlamentet noterar att budgetgenomförandet för programmen under , i synnerhet programmen för livslångt lärande, Kultur, Media och Aktiv ungdom, uppgick till 100 procent. Enbart genomförandegraden är dock inte en avgörande indikator när man bedömer hur effektiva och framgångsrika programmen har varit. 82. Europaparlamentet oroas över att diskrepansen mellan antagna åtagande- och betalningsbemyndiganden i slutet av 2013 orsakade brist på betalningar (för Erasmus+-programmet var underskottet exempelvis 202 miljoner euro), med allvarliga negativa återverkningar för påföljande år. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna situation inte upprepas i samband med nya program. 83. Europaparlamentet påminner om att ungdomars motvillighet att starta företag också bidrar till den långsamma ekonomiska tillväxten i Europa, och anser därför att ungdomar som vill starta egna företag måste få stöd. 84. Europaparlamentet välkomnar att över 12,4 miljarder euro från Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga har öronmärkts för bekämpning av ungdomsarbetslösheten under den nya programperioden. 85. Europaparlamentet noterar därför med tillfredsställelse att arbetslösa ungdomar deltog i åtgärder som finansierades av sysselsättningsinitiativet för unga Parlamentet välkomnar att EU:s stats- och regeringschefer har beslutat att anslå 6,4 miljarder euro i EU-medel (3,2 miljarder euro från Europeiska socialfonden och 3,2 miljarder euro från en ny budgetpost) till ungdomsgarantin. Parlamentet betonar dock att vissa medlemsstater fortfarande har svårigheter med att genomföra ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga. 86. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka ansträngningarna att se till att lärlings- och praktikplatser inte används som former av otrygga anställningar som ersätter verkliga arbetstillfällen och att allt nödvändigt arbetstagarskydd garanteras, bland annat i fråga om lön och andra ekonomiska rättigheter. 87. Europaparlamentet efterlyser riktade och förenklade åtgärder för att förbättra medlemsstaternas förmåga att utnyttja det stöd som finns tillgängligt genom europeiska strukturfonder, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), ungdomssysselsättningsinitiativet, Unga på väg, Ditt första Eures-jobb, Horisont 2020 samt program och åtgärder som rör medborgarskap. 88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förenkla de administrativa förfarandena för beviljande av ekonomiska resurser till ungdomsorganisationer, eftersom dessa ofta inte har kapacitet att hantera komplicerade ansökningsprocesser när de ansöker om stöd från de olika EU-programmen.

232 C 215/224 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att dra full nytta av programmet Erasmus+ genom bättre inriktning på människor på alla utbildningsnivåer för att öka unga människors möjligheter till sysselsättning samt främja gränsöverskridande karriärmöjligheter och rättvis arbetsrörlighet. Parlamentet stöder interkulturellt lärande, europeiskt medborgarskap och ungas utbildning i demokrati och värderingar, och uppmanar därför kommissionen att vid halvtidsöversynen identifiera och avlägsna hinder i finansieringsförfarandet som gör det svårt att uppnå dessa mål, så att Erasmus+ kan fungera effektivare på detta område. 90. Europaparlamentet välkomnar att över tre miljoner studenter har deltagit i Erasmusprogrammet, vilket överstiger riktmärket. Detta flaggskeppsprogram för unionen har rönt framgång ända sedan starten, och det är viktigt att programmet får stöd även i fortsättningen. 91. Europaparlamentet beklagar de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller antalet Erasmusstudenter som åker iväg och tas emot. Parlamentet rekommenderar mer direkta informationskampanjer och enklare regler. 92. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de bör utöka den nationella finansieringen, som ett komplement till Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativets anslag, så att ungdomssysselsättningen får det stöd som behövs. De instrument som används och det stöd som beviljas ska möjliggöra ett värdigt liv. Stödets storlek bör därför bedömas mot bakgrund av de faktiska levnadsomkostnaderna i varje medlemsstat. 93. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra ungdomsgarantin. Parlamentet efterlyser fortsatt politiskt engagemang för ungdomsgarantin som en långsiktig strukturell reform som garanterar varaktig integrering på arbetsmarknaden genom att högkvalitativa arbetstillfällen erbjuds. 94. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra ungdomsgarantin på basis av ett starkt samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, utbildningssystem och arbetsförmedlingar. Parlamentet påpekar att ungdomsgarantin bör integreras fullt ut i nationella sysselsättningsplaner och i den ungdoms- och utbildningspolitiska planeringen och kommuniceras vitt och brett till alla unga. Parlamentet erinrar om att ungdomsorganisationers deltagande i kommunikationen om, samt i utvärderingen och genomförandet av, ungdomsgarantin som verktyg är avgörande för dess framgång. 95. Europaparlamentet erinrar om att unga kvinnor och män som lever under olika socioekonomiska förhållanden upplever olika villkor på arbetsmarknaden i olika åldrar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med sådana könsspecifika och socioekonomiska överväganden i utformningen och genomförandet av ungdoms- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomsgarantin. 96. Europaparlamentet anser att den särskilt höga nivån av otryggt arbete bland unga kombinerat med en åldrande befolkning i Europa utgör en stor utmaning för pensionssystemens hållbarhet, tillräcklighet och ändamålsenlighet och allvarligt skadar solidariteten mellan generationerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra missbruk av åtminstone bidrag som erhållits inom ramen för ungdomsgarantin, och att främja, åtminstone för kontrakt som upprättas inom ramen för ungdomsgarantin, kontrakt som gör det möjligt för unga att betala in till nationella socialförsäkringssystem. 97. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut genomföra och övervaka ungdomsgarantins effektivitet, genom att till fullo utnyttja de medel som de fått till sitt förfogande av EU till åtgärder som ska främja ungdomssysselsättningen, genom att integrera unga, även dem med funktionsnedsättning, på arbetsmarknaden via jobb, lärlingsplats eller praktikplats inom fyra månader efter det att personen lämnat skolan eller förlorat jobbet, t.ex. genom att etablera livslånga individanpassade yrkesvägledningssystem, registreringskontor, informationspunkter och metoder för datainsamling och genom att uppmuntra arbetslösa att registrera sig för att få en bild av den verkliga situationen när det gäller ungdomsarbetslöshet samt förbättra tjänsterna vid jobbcenter för unga arbetssökande. 98. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utan dröjsmål ta itu med de viktigaste faktorerna för ett lyckat genomförande av den europeiska ungdomsgarantin, såsom arbetserbjudandenas kvalitet och varaktighet, vidareutbildning och fortbildning, social integrering, samverkanseffekter med andra politikområden (skolan, arbetsmarknaden, sociala tjänster och ungdomspolitiken) och samarbete med alla berörda parter, för att integrera ungdomar på

233 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/225 Torsdagen den 27 oktober 2016 arbetsmarknaden, minska ungdomsarbetslösheten samt uppnå en långsiktigt positiv effekt i fråga om att förebygga att ungdomar stängs ute från samhället och arbetsmarknaden i övergången från skola till arbetsliv. 99. Europaparlamentet begär att den europeiska ungdomsgarantins inriktning på utbildning för unga okvalificerade eller lågkvalificerade arbetslösa ska utvidgas till att också omfatta unga som utexaminerats och som redan har fullgjort sin yrkesutbildning, samt att ungdomsgarantins åldersgräns ska höjas från 25 till 29 år med tanke på att många som utexaminerats och som vill komma in på arbetsmarknaden är i sena 20-årsåldern Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utbyta bästa praxis och lära sig av varandras exempel. Parlamentet påpekar vikten av att medlemsstaterna gör en utvärdering av sysselsättningsinitiativet för unga 2014 och Parlamentet betonar vikten av att bedöma ungdomsgarantins effektivitet på medellång sikt, med fokus på om den lyckas få ungdomar att förvärva kompetens och komma in på arbetsmarknaden, och av att detta initiativ fortsätter. Ungdomsorganisationers deltagande i utvärderingen och genomförandet av ungdomsgarantin är avgörande för dess framgång Europaparlamentet ser fram emot den övergripande rapport om genomförandet av ungdomsgarantin som kommissionen ska lägga fram senare under året Europaparlamentet noterar att revisionsrättens rapport EU:s ungdomsgaranti genomförandet i medlemsstaterna, som ska slutföras i början av 2017, kommer att ge en tydligare utvärdering av programresultaten. Bl.a. bör en analys av effektiviteten och de långsiktiga resultaten ingå i rapporten Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av att ungdomar känner väl till vilka program som finns och möjligheterna att delta i dem, och också av att informationen om programmen är av hög kvalitet, med kvantifierbara indikatorer (såsom målgruppens respons och deltagande) Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att driva en expansiv ekonomisk politik med större utrymme för flexibilitet vad gäller offentliga investeringar i utbildning och högkvalitativ lärlingsutbildning Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att investera mer och inte minska de nationella budgetanslagen i ungdomspolitik, konst, kultur, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att kanalisera investeringar i inkluderande utbildning som möter samhälleliga utmaningar i syfte att säkerställa lika tillgång och möjligheter för alla, inbegripet unga med olika socioekonomisk bakgrund samt utsatta och missgynnade grupper Europaparlamentet rekommenderar att ungt entreprenörskap tas med i den fleråriga budgetramen och att medlemsstaterna arbetar med att utveckla nationella strategier som ska vara inriktade på att uppnå synergier mellan Erasmus+, Europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet och Erasmus för unga företagare samt med tydliga riktlinjer för konsekvensbedömningar från kommissionen till medlemsstaterna Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett omfattande övervakningssystem för ungdomsprogrammen som kombinerar de planerade resultatindikatorerna med konkreta resultat på kort och lång sikt Europaparlamentet betonar vikten av att fokusera på framsteg och resultat och noterar med tillfredsställelse att det nya regelverket för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för programplaneringsperioden innefattar bestämmelser om medlemsstaternas rapportering av resultat.

234 C 215/226 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet påminner om att 68 procent av Europiska socialfondens budget går till projekt där ungdomar kan vara en av målgrupperna Europaparlamentet lyfter fram behovet av att satsa på bostadsbidrag för att tillgodose de behov som uppstår när studerande inte har möjlighet att gå en yrkes- eller universitetsutbildning i sin egen hemstad eller i städer på mindre än 50 kilometers avstånd. Deltagande i beslutsprocesser 111. Europaparlamentet efterlyser starkare partnerskap mellan ungdomsorganisationer och offentliga myndigheter i syfte att öka möjligheterna för unga och deras organisationer att delta i utformningen av politiken. Parlamentet anser att ungdoms-, konst- och idrottsorganisationer spelar en särskilt viktig roll i utvecklingen av ungas förmåga att engagera sig och för en kvalitativ förbättring av beslutsprocessen, med särskild hänsyn till att unga bidrar till samhället och även tillhandahåller lösningar på aktuella utmaningar för det europeiska samhället. Parlamentet lyfter fram den unika roll som ungdomsorganisationer spelar i utvecklingen av en medborgarskapskänsla kring demokratiska värderingar och processer Europaparlamentet framhåller värdet i ungdomsorganisationer som förmedlare av utbildning i medborgarskap, demokratiska värderingar, färdigheteter och kompetenser, och erkänner deras bidrag till att förbättra ungas deltagande i demokratiska processer Europaparlamentet framhåller den vitala betydelsen av informellt och icke-formellt lärande, konst, idrott, volontärarbete och social verksamhet för att uppmuntra ungas deltagande och social sammanhållning, verktyg som kan ha enorm inverkan på lokalsamfund och hjälpa till att komma till rätta med många av samhällets utmaningar Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt följa principerna om inkludering i ungdomsarbete, med särskild tonvikt på ungdomar med funktionsnedsättning Europaparlamentet betonar behovet av att mer intensivt öka medvetenheten om medborgarskap, medier och digitala kunskaper, kritiskt tänkande och interkulturell förståelse och använda en rad olika instrument som är välbekanta för ungdomar (t.ex. sociala medier). Parlamentet betonar den viktiga roll som sådana program och sådan utbildning spelar för att förhindra radikalisering bland ungdomar Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta nya former av ekonomisk delaktighet för unga, såsom den växande trenden att unga använder delningsekonomins verktyg Europaparlamentet framhåller att frivillig politisk, social, kulturell och idrottslig verksamhet som unga bedriver på lokal, regional och nationell nivå bör få stöd och ett större erkännande för sitt värde som en viktig form av icke-formellt lärande som bidrar till att utveckla nyckelkompetenser för livet och främja värden som samarbete, solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Parlamentet framhåller emellertid att ungas beredskap att utveckla volontärverksamhet i slutändan inte kan betraktas som en möjlig billig ersättning för tjänster som medlemsstaterna bör ha hand om. Parlamentet begär att volontärverksamhet ska värdesättas och få ett fullständigt erkännande eller valideras Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja unga studerandes demokratiska deltagande och hjälpa unga i utbildning att engagera sig i sin utbildning och bidra genom sitt medlemskap i studentorganisationer Europaparlamentet poängterar att bättre förståelse av EU:s värden, EU:s funktionssätt och den europeiska mångfalden är av avgörande betydelse för att främja demokratiskt deltagande och ett aktivt medborgarskap bland unga Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på bästa sätt utnyttja de nya digitala verktygen och dra full nytta av möjligheterna med sociala medier inom utbildningen, erbjuda riktad högkvalitativ medieutbildning som uppmuntrar utvecklingen av mediekompetens och kritiskt tänkande samt främja och uppmuntra ungas deltagande i beslutsfattandet, liksom i samhälls- och kulturlivet och i det sociala livet i samhället, för att öka anställbarheten och stärka entreprenörskap,

235 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/227 innovation och kultur. Parlamentet inser även potentialen i digitala verktyg som kan användas som ett effektivt sätt att bekämpa mobbning, hatretorik och radikalisering. o o o Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

236 C 215/228 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 P8_TA(2016)0427 Hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan öka sysselsättningen på landsbygden Europaparlamentets resolution av den 27 oktober 2016 om hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan öka sysselsättningen på landsbygden (2015/2226(INI)) (2018/C 215/34) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande Sysselsättning i landsbygdsområden: att överbrygga sysselsättningsklyftan (COM(2006)0857), med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0285/2016), och av följande skäl: A. Över 77 % av EU:s territorium är landsbygd, och i dessa områden är många arbetstillfällen, som ofta inte kan utlokaliseras, kopplade till jordbruket och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin. B. Jordbruket och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin står för 6 % av EU:s BNP, med 15 miljoner företag och 46 miljoner arbetstillfällen. C. Under flera årtionden har landsbygden avfolkats på jordbrukare och sysselsättningen inom jordbruket försvagats i ett stort antal europeiska länder, och jordbrukares och andra jordbruksarbetares inkomster har minskat kraftigt. Mellan 2005 och 2014 minskade arbetsinsatsen i jordbruket med nästan en fjärdedel (- 23,6 %) i EU-281 ( 1 ) D. Jordbruket upptar fortfarande större delen av det europeiska territoriet men utgör i dag endast en liten del av arbetskraften som är bosatt på landsbygden. Den diversifierade användningen i landsbygdsområden mellan funktionen för produktion av ekonomiska verksamheter, livsmiljöfunktionen som innefattar bostads- och fritidsanvändande och funktionen för att bevara och vårda naturområden, är en avgörande fråga för den dynamiska kraften och sysselsättningen i olika landsbygdsområden inom unionen. I vissa områden har det i flera år skett ett demografiskt skifte av deras migrationsströmmar och en ökning av deras befolkning som uttrycker en önskan om att bo på landet vilken ofta åtföljs av ett fenomen kallat peri-urbanisering. Många mindre välmående områden, som är isolerade och där det är svårare att få främja utveckling och sysselsättning, tenderar också att bli allt svagare. E. Många landsbygdsområden står inför ett antal problem, såsom låga inkomster, befolkningsminskning, brist på sysselsättning och hög arbetslöshet, långsam utveckling inom tjänstesektorn, bristande kapacitet för bearbetning av livsmedel, bristfälliga färdigheter och begränsat kapital. F. Mer än nio av tio européer anser att jordbruket och landsbygdsområdena utgör viktiga frågor för framtiden. G. Inkomsten per arbetsenhet är relativt låg inom jordbruksverksamhet, och detta är en anledning till oro. H. Den ekonomiska krisen drabbade alla delar av Europa, men landsbygdsområdena drabbades hårdast. ( 1 ) Eurostat, 2016.

237 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/229 Torsdagen den 27 oktober 2016 I. För att bemöta den rådande ekonomiska krisen har unionen, särskilt genom Efsi, gjort sysselsättning till en av sina främsta prioriteringar. I detta sammanhang måste den gemensamma jordbrukspolitiken göras mer effektiv och dess legitimitet bekräftas som en av de främsta hävstängerna när det gäller europeiska åtgärder inriktade på bevarande och skapande av sysselsättning och konkurrenskraft på landsbygden, huvudsakligen inom jordbrukssektorn. I samband med detta är det nödvändigt att utvärdera i vilken utsträckning den gemensamma jordbrukspolitiken inverkar på skapandet och bevarandet av sysselsättning på landsbygden. J. Det är av avgörande vikt att bevara de två pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken eftersom den första pelaren förhindrar utflyttning av småbruk och familjebruk från sektorn och bevarar arbetstillfällen inom jordbrukssektorn, medan medlen inom ramen för den andra pelaren säkerställer skapande av arbetstillfällen inom andra områden såsom turism, bearbetning av livsmedel och andra relaterade sektorer. K. Det europeiska jordbruket står inför ett stort antal utmaningar när det gäller livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning, miljö, biologisk mångfald, hållbarhet, energi och klimatförändringar, och det är viktigt att stärka förhållandet mellan samhälle och jordbruk, utveckla innovativa lösningar för att hantera dessa utmaningar för att säkerställa sektorns motståndskraft och konkurrenskraft samt att omvärdera målen för en verklig offentlig politik för allas bästa, något som är en av den europeiska integrationens viktigaste aspekter. L. En återregionalisering av jordbruket en nödvändig förankring av produktionen och sysselsättningen i ett visst geografiskt område har alltför länge försummats och det är vår plikt att upprätthålla ett jordbruk bestående av män och kvinnor som är knutna till sina områden, en central verksamhet för att säkerställa en dynamisk landsbygd med hög sysselsättning. Denna återregionalisering gör det också möjligt att säkra en god utvecklingsbalans mellan stad och landsbygd. M. Det finns en allt större roll och ett allt större intresse för jordbruk i och nära städer och en ändrad konsumtionsmodell som kombinerar olika faktorer, bland annat minimal miljöpåverkan, högkvalitativ lokal produktion och ett erkännande av vikten av det arbete som utförs av små och regionala producenter. N. Den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit en omläggning och en mer rättvis fördelning av stöd mellan medlemsstaterna och olika jordbrukssektorer och har bekräftat den gemensamma jordbrukspolitikens ekonomiska och socialt stabiliserande roll gentemot gårdar och landsbygdsområden. O. Även om studier visar att direktstöd genom den första pelaren inte skapar arbetstillfällen direkt spelar de en avgörande roll i att bibehålla arbetstillfällen och se till att jordbrukare stannar kvar i jordbruket. Om detta politiska stöd skulle dras tillbaka skulle 30 % av jordbrukarna i Europa tvingas upphöra med sin verksamhet och lämna jordbrukssektorn. Detta stöd håller småbrukare och landsbygdsområden levande. P. Direktstödet till jordbrukare i perifera områden och jordbruk på missgynnad mark eller marginell mark är helt nödvändigt inte enbart för att säkerställa att dessa jordbrukare stannar kvar i jordbruket och kan försörja sig på ett adekvat sätt, utan även för att säkerställa att denna mark skyddas och spelar en roll i att locka turister till områdena. Q. Det huvudsakliga syftet med den första pelaren i den reformerade jordbrukspolitiken är att trygga livsmedelsförsörjningen, vilket hjälper till att bevara befintliga arbetstillfällen inom jordbruket. Det finns ett krav på att säkerställa en rättvisare fördelning av stödet inom ramen för den första pelaren för att maximera den positiva inverkan av detta stöd. R. Erfarenheter från fältet visar att det finns andra möjligheter att utveckla jordbruket, med bättre resultat med tanke på livsmedelskvalitet, odlingsresultat, miljöresultat samt socioekonomiska resultat. Det är viktigt att stödja och främja en mångfald av jordbrukssystem, och små och medelstora jordbruk, som i allmänhet är mer diversifierade, innovativa och mycket flexibla, är ofta väl organiserade i producentgrupper och kooperativ. De gynnar även sina samhällen och stöder därigenom ekonomin på landsbygden, något som är centralt för utvecklingen av EU:s jordbruk.

238 C 215/230 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 S. Den rådande krisen visar att det inom ramen för en marknadsinriktad gemensam jordbrukspolitik är viktigt att upprätthålla en gemensam organisation för jordbruksmarknaderna och fastställa nya anpassade verktyg för reglering i syfte att säkerställa prisstabilitet, sysselsättning och jordbruksinkomster. T. Jordbrukare i Europa verkar på en alltmer global marknad och är därför mer utsatta för prisvolatilitet än andra sektorer. U. Det betalningssystem som för närvarande används inom livsmedelsförsörjningskedjan garanterar inte en hållbar fördelning av mervärde och leder ofta till att inkomsten för primärproducenter inte ens är tillräcklig för att täcka deras kostnader. V. Jämfört med stadsområden kännetecknas områden på landsbygden ofta av statistiskt sett högre nivåer av arbetslöshet och betydligt lägre inkomster för invånarna samt mindre attraktiv infrastruktur och sämre tillgång till tjänster, som är dyra att tillhandahålla på grund av mindre befolkningstäthet och tillgång. W. Att skapa sysselsättning på landsbygden bör vara en viktig del i en hållbar politik som är anpassad till särskilda områden, som bevarar och utvecklar jordbruksverksamhet och verksamhet som är indirekt kopplad till jordbruket och skogsbruket och till sådan verksamhet på landsbygden som stärker de sociala förbindelserna och solidariteten mellan olika aktörer samt förbättrar miljön. X. Landsbygdsområdenas framtid beror inte endast på hur jordbrukssektorn utvecklas, utan den är också kopplad till diversifiering och bevarande av annan ekonomisk verksamhet, såsom skogsbruk, hantverk, och framväxande av små och medelstora företag och integrerad produktionskapacitet, landsbygdsturism, rekreations- utbildnings- och idrottsverksamhet (till exempel ridning) samt hållbar användning av jordbruks- och skogsresurser (inklusive avfall) för produktion av förnybar energi eller biomaterial samt bioprodukter som bygger på ekologiska processer. Det behövs både decentraliserad och integrerad lokal politik som är knuten till socioekonomiska aspekter och landsbygdens identitet och kultur samt ett verkligt territoriellt system, som eftersträvar synergier och som tar vara på landsbygdens resurser genom kollektiva och intersektoriella initiativ, däribland genom att utnyttja andra EU-medel för att stimulera utveckling och sysselsättning på landsbygden, samtidigt som landsbygdens infrastruktur säkerställs. Y. I detta syfte är det av avgörande betydelse att fokusera på det faktum att ett stort antal arbetsplatser är beroende av plats- och verksamhetsspecifikt jordbruk, skogsbruket medräknat, och denna verksamhet kan inte utlokaliseras, vilket även gäller livsmedels- och icke-livsmedelstjänster, såsom vård och förvaltning av landskap och vattenresurser. Z. Stöd bör ges särskilt till små familjeföretag, med andra ord till enskilda jordbrukare, som ensamma eller med andra, driver sina företag ansvarsfullt, oberoende och effektivt, och som är i stånd att hantera alla svårigheter genom att anpassa sin produktion och/eller sina produktionsmetoder och diversifiera sin verksamhet för att hantera den konstanta strukturella förändringen inom jordbrukssektorn. AA. Potentialen hos kvinnor som arbetar och/eller driver företag inom jordbruket och i landsbygdsområden bör analyseras, registreras och främjas inom EU:s samtliga politikområden, utan att missgynnas inom något av dessa områden, eftersom detta är förutsättningen för att kvinnor ska kunna bli drivande inom utveckling och innovation och därmed hjälpa hela sektorn att ta sig ur krisen. Kvinnor bör engageras i utvecklingsplanerna för sektorn på lokal och regional nivå så att dessa beaktar deras behov, erfarenheter och visioner, och därför måste kvinnorna ha de kompetenser som behövs för att aktivt kunna delta i utformandet av dessa planer. AB. År 2010 var endast 7,5 % av jordbrukarna yngre än 35 år och mer än 4,5 miljoner av de som nu driver jordbruksföretag är äldre än 65 år. Artiklarna 50 och 51 i förordning (EU) nr 1307/2013 inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller bestämmelser till stöd för generationsskiftet inom jordbruket.

239 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/231 Torsdagen den 27 oktober 2016 AC. I många medlemsstater har kvinnor på landsbygden begränsat tillträde till arbetsmarknaden både inom jordbruket och inom andra sektorer av arbetsmarknaden, och löneklyftan är större än inom andra områden. Likväl är deras roll oerhört viktig i landsbygdsområdenas utveckling och sociala liv och i synnerhet inom jordbruksföretag där det sker en diversifiering av verksamheten (lantgårdsturism, kvalitetsprodukter, rekreations- och idrottsverksamhet och andra tjänster). Kvinnligt företagande i socialt, ekonomiskt och miljömässigt hänseende är en grundbult för hållbar utveckling på landsbygden. Ojämlik tillgång till mark är en faktor som begränsar kvinnors möjligheter att utveckla företag inom jordbrukssektorn. I genomsnitt drivs 29 % av jordbruksföretagen i Europa av kvinnor. AD. Det antal varianter av grödor som odlas industriellt är litet. Lokala raser och sorter hjälper till att bevara den biologiska mångfalden och att understödja människors försörjning i regionerna och i den lokala produktionen. AE. Landsbygdsmiljön måste göras mer attraktiv för de nya generationerna genom att man gynnar utbildning som är inriktad på innovation och modernisering av yrket och av de tekniska metoderna. AF. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har utarbetat en allmän ram för hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem. AG. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) kan användas till yrkesutbildning och kompetensutveckling inom de olika verksamhetsområdena i landsbygdsområden. Inom ramen för dagens gemensamma jordbrukspolitik 1. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att ge unga jordbrukare långsiktiga utsikter i syfte att ta itu med avfolkningen av landsbygden, genomföra en global strategi för generationsskifte, och för att göra detta, i full utsträckning dra nytta av alla de möjligheter, även utanför familjen, som den nya gemensamma jordbrukspolitiken erbjuder som stöd till unga jordbrukare och nya jordbrukare, bland annat genom stöd till unga jordbrukare från första och andra pelaren, och genom att göra det lättare för nya jordbrukare över 40 år att starta sin verksamhet. Dessa åtgärder bör också kompletteras och vara förenliga med bestämmelser i nationell politik (markpolitik, beskattning, social trygghet etc.), inbegripet stöd enligt artiklarna 50 och 51 i förordning (EU) nr 1307/ Europaparlamentet konstaterar att den absoluta merparten av direktstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken går till de rikaste jordbruken, där bara 13 % av mottagarna fick 74 % av direktstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken år Parlamentet anser att detta inte främjar skapandet av arbetstillfällen inom jordbruket, eftersom små jordbruksföretag är mer arbetsintensiva och 53 % av jordbruksarbetare arbetar i ett jordbruk som klassificerats som jordbruk med begränsade ekonomiska tillgångar. Parlamentet efterlyser bättre fördelning till småbrukare av stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. 3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka stödet till små och medelstora företag, särskilt genom ökat utnyttjande av omfördelningsstöd. Parlamentet uppmanar dem dessutom att införa belöningsmekanismer för effektivt organiserade företag och för företag som utnyttjar de rättsliga verktygen för samverkan mellan företag. 4. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör ta större hänsyn till geografiskt missgynnade områden (bergsområden, utomeuropeiska territorier, extremt perifera områden, känsliga naturområden etc.), eftersom ett heltäckande europeiskt jordbruk är centralt för en sådan ekonomisk, social och miljömässig utveckling som fokuserar på sysselsättning. Men den gemensamma jordbrukspolitiken bör även beakta nya strukturer som periurbanisering och stödja stadsnära områden när det gäller begränsningar med koppling till deras särart. 5. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i stor utsträckning har utnyttjat möjligheten att tillhandahålla kopplade stöd som säkerställer sysselsättningen i mindre gynnade områden genom att göra det möjligt att upprätthålla och utveckla produktionen och uppmanar medlemsstaterna att öka andelen sådana stöd för aktiva jordbrukare, göra dem mer flexibla och utnyttja dem mer till förmån för en bättre försörjning av växtproteiner i unionen, en råvara som EU är

240 C 215/232 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober 2016 beroende av import av från tredjeländer. Parlamentet föreslår dessutom att nivån av frivilligt kopplade stöd skulle kunna moduleras beroende på den sysselsättning som en vis gröda genererar, vilket skulle innebära ökat stöd till produktion som utnyttjar mer arbetskraft. 6. Europaparlamentet påpekar att det under den innevarande programperioden och i enlighet med programmet för landsbygdens utveckling finns möjlighet till riktat stöd till odling av lokala sorter och uppfödning av lokala raser, vilket främjar den regionala sysselsättningen och bevarar den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa mekanismer varigenom grupper av och organisationer för producenter och jordbrukare som odlar lokala sorter och föder upp lokala raser kan få riktat stöd. 7. Europaparlamentet påminner om nödvändigheten av att införa en miljödimension för direkta stöd, vilket bör passa in i konceptet med säkerställande av varaktiga och lönsamma jordbruksföretag, och bidra till att bevara och skapa nya arbetsplatser, bl.a. i samband med bevarande av den biologiska mångfalden, lantgårdsturismen och landsbygdsförvaltningen, t.ex. med hjälp av gods och historiska herrgårdar på landsbygden. EU uppmanas med eftertryck att säkerställa förenkling och att miljöbestämmelser kan genomföras på ett enkelt, lättförståeligt och problemfritt sätt. Parlamentet påpekar att miljödimensionen inte får leda till en minskning eller nedläggning av jordbruksproduktionen, som är särskilt känslig i bergsområden och perifera områden. 8. Europaparlamentet anser att mot bakgrund av fenomenet med den ökade dödlighet hos honungsbin som förekommer i flera EU-länder och den viktiga roll som denna pollinatör har för livsmedelsförsörjningen och ekonomin i många växtsektorer, skulle unionen göra klokt i att med större kraft hjälpa denna sektor genom att anta en verklig europeisk strategi för nyinplantering av bin. En sådan ambition som inte kräver stora investeringar skulle skapa många arbetstillfällen, antingen genom diversifiering av verksamheten på befintliga jordbruksanläggningar, eller genom att etablera specialiserade jordbruksanläggningar, som experter uppskattar skulle vara lönsamma med 200 bikupor var, och vars främsta syfte vore att producera utvalda drottningar och bisvärmar samt därefter honung, som det också råder allvarlig brist på i EU. Denna metod som bygger på olika europeiska strategier innovation, social integration, skapande av sysselsättning är helt i linje med viljan att styra den gemensamma jordbrukspolitiken och utvecklingen av jordbruket mot ökad hållbarhet. 9. Europaparlamentet konstaterar att för att bevara arbetstillfällen på de enskilda gårdarna måste sektorn ta till nya verktyg för riskhantering och öka användningen av sådana verktyg som exempelvis producentorganisationer inom ramen för den samlade marknadsordningen och inom den andra pelaren i syfte att bättre svara på volatilitet och efterfrågan på den globala marknaden. Parlamentet anser att de marknadsåtgärder och exceptionella krisåtgärder och riskhanteringsåtgärder som omfattas av den samlade marknadsordningen och den andra pelaren bör genomföras betydligt snabbare och mer proaktivt, och vid behov genom EU:s budgetstöd anpassas till den särskilda situationen i de yttersta randområdena, i bergsområden och i andra områden som har problem med konkurrenskraften, för att begränsa de negativa effekter som de sjunkande priserna har på inkomsterna. Parlamentet påpekar att genomförandet av exceptionella krisåtgärder inte till fullo har uppnått målen och bör göras med större hänsyn till medlemsstaternas befintliga infrastrukturer och kapacitet. Parlamentet uppmuntrar i ljuset av de senaste kriserna kommissionen att utveckla snabbare och effektivare system för ingripanden som kan förhindra ännu mer negativa effekter. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut ta till vara potentialen hos de exceptionella åtgärder som fastställs i artiklarna i förordning (EU) nr 1308/ Europaparlamentet anser att för att interventionspriserna ska fungera som skyddsnät bör de regelbundet anpassas till utvecklingen av produktionskostnaderna vilket skulle göra det möjligt att påverka såväl producenternas inkomster och fortsatta verksamhet som sysselsättningen. Parlamentet vill att EU skapar förebyggande verktyg, av typen observatoriet för mjölk, i alla större produktionsområden för att garantera en marknadsövervakning som skulle göra det lättare att styra produktionen och ingripa i krislägen med hjälp av flexibla och reaktiva verktyg för marknadsförvaltning, som skulle aktiveras vid behov. 12. Europaparlamentet anser att korta distributionskedjor mellan jordbrukare och lokala producenter kan stimulera skapandet av arbetstillfällen på landsbygden, och understryker att kvalitetsordningars mervärde, geografiska beteckningar och ekologiskt jordbruk inte bara utgör en möjlighet att utveckla jordbrukets livsmedelsindustri och potentiellt skapa arbetstillfällen som är baserade på landsbygden, utan även bör utvecklas i syfte att skapa nya arbetstillfällen och bevara

241 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/233 Torsdagen den 27 oktober 2016 landsbygdsbefolkningens kultur och identitet. Parlamentet betonar behovet av förbättrad tillgång till stora marknader för dessa produkter och införande av kvalitets-, marknadsförings- och skyddsåtgärder för att förbättra marknadsföringen och inkluderingen av dessa bland de allmänna turismprodukterna i ett visst geografiskt område. Parlamentet påminner, i ljuset av de lagförslag som diskuteras, om att dessa positiva återverkningar på ekonomin är baserade på det förtroende som konsumenten har, som inte ska undermineras av ändringar som kan uppfattas som en sänkning av deras kvalitet. Parlamentet betonar dock att förfarandena för att uppnå dessa kvalitetsnormer kan vara alltför betungande och bör förenklas. 13. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i högre grad använda prioritering nr 6 i den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare när det gäller att bevara och skapa sysselsättning samt åtgärder för kunskapsöverföring och yrkesutbildning och fortbildning (inklusive lärlingsutbildning och fortbildning och omskolning av jordbruksarbetare), så att dessa personer också kan utnyttjas för att utföra annat arbete på landsbygden, samt rådgivande åtgärder och åtgärder för ledningsstöd för att förbättra jordbruksföretags ekonomiska resultat och miljöprestanda. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bevilja stöd för utbildning för att hjälpa jordbrukare, jordbruks- och landsbygdsarbetare att göra sin verksamhet mer mångsidig och anpassa sina verksamheter och initiativ, samt att främja innovation. 14. Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande programmen för landsbygdsutveckling är mycket mindre inriktade på sociala projekt som försvarar sysselsättningen, jämfört med föregående programperiod, , och att detta kan förklaras av de åtgärdsval som medlemsstaterna gjort inom sina program för landsbygdsutveckling, och av att mindre medel anslås till åtgärder som direkt påverkar sysselsättningen. Parlamentet efterlyser större flexibilitet i genomförandet av landsbygdspolitiken. 15. Europaparlamentet anser det nödvändigt att förenkla genomförandet av landsbygdsutvecklingspolitiken, att anta mer sammanhängande system av typen med fler fonder, och att de överdrivet noggranna administrativa och finansiella kontroller som införts av medlemsstaternas och kommissionens tjänster måste upphöra. 16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre marknadsföra den potential som den andra pelaren inom den gemensamma jordbrukspolitiken har för diversifiering av verksamheter i landsbygdsområden (t.ex. lantgårdsturism, produktion av förnybar energi). 17. Europaparlamentet påminner om att faktorn för risktagande som förknippas med innovation inte beaktas tillräckligt av vare sig nationell politik eller EU:s politik. Denna företeelse är ett hinder för innovation och skapande av sysselsättning, särskilt för många aktörer som inte har tillräckligt med finansiella resurser för att genomföra sina innovativa projekt. 18. Europaparlamentet understryker att landsbygdsutveckling och skapandet av sysselsättning går hand i hand och uppmanar följaktligen medlemsstaterna och regionerna att maximera lokala och regionala myndigheters vilka har mest kunskap om sina områdens utmaningar och möjligheter potential att nå målen i den andra pelaren och respektera prioriteringarna i den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive främjandet av social delaktighet, fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. Parlamentet påminner om möjligheten att inrikta programmen för landsbygdsutveckling och operativa program på att skapa och bevara sysselsättning och på att förbättra tjänsterna på landsbygden, och uppmanar kommissionen att bistå dem i detta mål. Parlamentet framhåller anpassningen av delningsekonomiska modeller på landsbygden i syfte att främja sysselsättningen, göra jordbruksverksamhet effektivare och minska kostnader. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja företag och kooperativ inom den sociala ekonomin, inbegripet sociala jordbruk ( 1 ), för att främja den sociala integrationen och sysselsättningen på landsbygden. Parlamentet noterar åtgärderna inom ramen för initiativet för socialt företagande och uppmanar kommissionen att främja den sociala ekonomins bidrag till landsbygdens utveckling, exempelvis genom en handlingsplan för social ekonomi. ( 1 ) cf

242 C 215/234 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet betonar att åtgärder till stöd för den demografiska utvecklingen och familjevänliga förhållanden på landsbygden bör betonas mer för att ge stöd till familjer och göra det enklare att förena familje- och yrkesliv, även i samband med arbetsmarknadsfrågor och den ekonomiska utvecklingen på landsbygden. 21. Europaparlamentet betonar behovet att främja aktiva åtgärder och strategier som lyfter fram migrationens positiva sidor när det gäller att stimulera ekonomisk tillväxt och främja social sammanhållning i landsbygdsområden. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en politik som främjar landsbygden genom att utveckla turismen som, om den struktureras rätt och uppmuntras med lämpliga incitament, kan bli till en drivkraft för kulturell, social och ekonomisk tillväxt i områden som har betydande natur-, landskaps-, kultur- samt jordbruks- och livsmedelsresurser. Parlamentet understryker att en utveckling av landsbygdsturismen och en diversifiering av jordbruksverksamheten (pedagogiskt, kulturellt, rekreativt) också utgör ett incitament för de nya generationerna, eftersom de lyfter fram landsbygden, med en anda av initiativ och företagande som syftar till innovation och främjande av traditionella produkter. 23. Europaparlamentet betonar att det kommer att vara avgörande att skapa synergier mellan olika politikområden med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra europeiska fonder för att svara på utmaningen med att skapa sysselsättning på landsbygden och ge jordbruket tillbaka sin status som den avgörande aktören i den territoriella utvecklingen. Parlamentet anser att medlen inom ramen för den andra pelaren skulle kunna användas som ett dynamiskt finansiellt verktyg för att skapa ökade synergier med alternativa finansieringskällor och finansieringsprogram och göra dem tillgängliga i landsbygdsområden för att öka förbindelsemöjligheter, konkurrenskraft, ekonomisk diversifiering och för att främja entreprenörskap, samtidigt som hänsyn tas till bevarandet av landsbygdsbefolkningens kultur och identitet. 24. Europaparlamentet betonar att små, ägardrivna jordbruksföretag sätts under allt större press till följd av att investerare köpt jordbruksmark. Parlamentet understryker att det är viktigt att bevara den odlade arealen och tillgången till mark för att etablera och utveckla jordbruksföretag, vilka är av central betydelse för att man ska kunna värna sysselsättningen på landsbygden. Parlamentet påpekar att kommissionens rapport om unga jordbrukares behov från november 2015 visade att tillgängligheten till mark som kan köpas och arrenderas är det största problemet för unga jordbrukare och nya jordbrukare. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att dela med sig av bästa praxis och ta fram instrument för att ge tillgång till mark i landsbygdsområden med hög arbetslöshet genom t.ex. kollektiv användning och förvaltning av jordbruksmark i enlighet med nationell praxis, eller upprättande av system för att förvalta och ge information om outnyttjad mark eller mark som skulle kunna användas för jordbruk, och om tjänster som unga jordbrukare och kvinnor skulle ha företräde till. 25. Europaparlamentet anser det viktigt att programmen för landsbygdsutveckling i högre grad främjar förbindelserna mellan stad och landsbygd, för att stimulera samarbete, öppna upp nya marknader för de företag som finns i landsbygdsområden och som är avgörande för deras utveckling och skapande av sysselsättning. I förhållandet mellan stad och landsbygd har städerna stor betydelse när det gäller att ge de boende på den kringliggande landsbygden tillgång till bastjänster. Därför bör medlemsstaterna också främja tjänster i städerna inom ramen för sin regionalpolitik. 26. Europaparlamentet anser att det måste införas bindande bestämmelser om rättvis betalning i livsmedelsförsörjningskedjan mellan livsmedelsproducenter, grossister och bearbetningsföretag, för att se till att jordbrukare får en lämplig andel av mervärdet som är tillräcklig för att de ska kunna ägna sig åt hållbart jordbruk. 27. Europaparlamentet betonar att skogsbruket, som i dag är otillräckligt utnyttjat i Europa, utgör en verklig källa till sysselsättning som bör användas bättre i olika former inom hela träindustrin. Samtidigt uppvisar EU en stor brist på träförsörjning som kräver investeringar i nödvändig infrastruktur för denna sektors tillväxt. 28. Europaparlamentet framhåller att tillgång till mark är en grundläggande förutsättning för etablering och utveckling av ett jordbruksföretag. Tillgången till mark är det största hindret för unga jordbrukare som avser att etablera ett jordbruksföretag.

243 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/235 Framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet understryker att förfarandena inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör förenklas och förfoga över tillräckliga medel, minst på samma nivå som nu, och återspegla denna politiks stora europeiska mervärde för att kunna ha en effektiv roll på lång sikt när det gäller att skapa sysselsättning i ett diversifierat europeiskt jord- och skogsbruk och främja hållbar utveckling och landsbygdens attraktionskraft. Parlamentet betonar att landsbygdsutvecklingspolitiken, som gör det möjligt att minska socialt utanförskap bland landsbygdsbefolkningen och påverka sysselsättningen och landsbygdens dynamiska kraft mer direkt och effektivt, bör förstärkas successivt, utan att stödet från den första pelaren, som också måste omorganiseras, för att bland annat säkerställa en bättre fungerande och ökad stabilitet på marknaden, vilket är nödvändigt för att säkra jordbruksinkomster, den europeiska jordbruksmodellen och livsmedelsförsörjningen, och bidra till att landsbygden behåller sin dragningskraft (genom livskvalitet) jämfört med städerna. 30. Europaparlamentet understryker att särskild vikt inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör läggas vid instrument för modernisering och investeringar, som säkerställer konkurrenskraften hos ekonomiska sektorer i landsbygdsområden (inklusive jordbruks- och livsmedelssektorn, energi-, bearbetnings- och tjänstesektorerna samt den sociala sektorn) på ett hållbart sätt, med respekt för principerna för miljöskydd, och som därigenom kommer att garantera att arbetstillfällen bevaras. Dessa instrument kommer dessutom att möjliggöra ytterligare minskning av skillnader i jordbruks- och landsbygdsutveckling mellan medlemsstaterna och mellan regionerna. 31. Europaparlamentet framhäver turismens betydelse som inkomstkälla för jordbrukare (t.ex. lantgårdsturism). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen med kraft att inrätta program som främjar investeringar och företagande. Parlamentet anser att det är viktigt att främja de berörda jordbruken genom särskilda turismkampanjer. 32. Europaparlamentet noterar de förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken som hittills har genomförts, men uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla och genomföra åtgärder för att införa proportionalitet och flexibilitet i syfte att minska den gemensamma jordbrukspolitikens administrativa börda och öka produktiviteten på de enskilda gårdarna. 33. Europaparlamentet understryker att det finns gränser för vad som kan åstadkommas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken eftersom dess huvudsakliga syfte är tryggad livsmedelsförsörjning. Att på ett effektivt sätt möta de många utmaningar som påverkar skapandet och bevarandet av arbetstillfällen i landsbygdsområden kommer att kräva en bredare tvärpolitisk metod på såväl regional nivå som på medlemsstatsnivå. 34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en konkurrenskraftig och hållbar modell för det europeiska jordbruket som grundar sig på en familjedriven, diversifierad och multifunktionell jordbruksmodell som prioriterar territoriellt baserad sysselsättning med skälig betalning, med särskild tonvikt på områden med särskilda begränsningar, i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget, och att vid produktionen av varor för livsmedel och icke-livsmedel trygga livsmedelsförsörjningen samt livsmedelssäkerheten för att skydda hälsan. 35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla verktyg för observation och markreglering, för att få bättre kunskap om marknaderna för jordbruksmark och kunna få slut på ofta förekommande företeelserna med koncentration och uppköp av mark och produktionsanläggningar. 36. Europaparlamentet betonar behovet av att främja utveckling, marknadsföring och försäljning av jordbruksprodukter av hög kvalitet. Parlamentet efterlyser initiativ för att öppna nya marknader och införa operativa produktprogram och marknadsföringskampanjer i syfte att säkerställa produktdiversifiering och konkurrenskraft inom den europeiska livsmedelskedjan. 37. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör ta hänsyn till alla europeiska jordbrukare och alla landsbygdsområden, inklusive de fattigaste och mest sårbara (bergsområden, yttersta randområden etc.) för att säkerställa ett optimalt utnyttjande av samtliga resurser. Detta innebär också att jordbruksmark som har övergivits görs brukbar igen. 38. Europaparlamentet påpekar att diversifieringen av jordbruket och regionala nichemarknader ökar och garanterar sysselsättningen i landsbygdsområden. Parlamentet efterlyser initiativ till stöd för diversifiering av jordbruk (t.ex. direktmarknadsföring av jordbruksprodukter) och av landsbygdsekonomin i stort (t.ex. genom att underlätta övergången från jordbruksarbete till andra sysselsättningsområden).

244 C 215/236 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitikens medel i framtiden i högre grad bör inriktas på att motverka att små och medelstora jordbruk och andra företag förenade i producentorganisationer går förlorade, eftersom de p.g.a. att de i allmänhet är mer diversifierade, ekonomiska, självständiga och lättare att överlåta, är effektivare när det gäller att få till stånd mervärde och arbetsplatser i regionerna och en viktig ekonomisk och social pelare för regionen. Särskilt stöd bör även i fortsättningen ges till områden som är utsatta för särskilda begränsningar i enlighet med artikel 349 i EUFfördraget. 40. Europaparlamentet påpekar att direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken endast bör tilldelas personer vars huvudsakliga verksamhetsområde är jordbruk. 41. Europaparlamentet understryker att försöken att hitta lösningar som skapar sysselsättning i de yttersta randområdena vid ekonomisk tillbakagång försvåras av bristen på interkonnektivitet. Med tanke på jordbrukets betydelse i de här regionerna anser parlamentet att fördelningen av medel från den framtida gemensamma jordbrukspolitiken bör göras med tillämpning av positiv särbehandling av dessa territorier, som är utsatta för särskilda begränsningar, vilket erkänns i EUF-fördraget, förutsatt att detta ger en multiplikatoreffekt som främjar andra relaterade verksamheter, t.ex. agroindustri, turism, naturskydd, energiproduktion och kretsloppsekonomi, som komplement till strategin med medel från flera källor. Parlamentet betonar att man i denna strategi bör beakta de faktorer som differentierar de yttersta randområdena på ett positivt sätt och som därmed kan utgöra ett laboratorium för originella, innovativa lösningar inom jordbruket som även tillämpas i andra mindre extrema och vidare sammanhang, med avseende på jordbrukets struktur, mark- och klimatförhållanden samt den biologiska mångfaldens karaktär. 42. Europaparlamentet anser att gemensamma jordbruk bör främjas och stödjas ekonomiskt, eftersom de leder till minskade produktionskostnader för företagen, i synnerhet minskade kostnader för mekanisering, och främjar solidaritet mellan lantbrukare, överföring av innovationer, expertis, bästa praxis samt skapar en dynamisk kraft som gynnar utveckling och sysselsättning. 43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera diversifiering av och konkurrenskraft hos små jordbruksföretag, även med avseende på socialt jordbruk och ett tjänsteorienterat jordbruk. 44. Europaparlamentet framhäver att det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken möjliggör mer stöd för de positiva effekter som jordbruket har för sysselsättning och miljö, och att den inom ramen för agroekologi i större utsträckning måste stödja ekologiskt och biodynamiskt jordbruk och andra former av hållbar produktion, däribland integrerat jordbruk och skogsjordbruk. Detta kräver förenkling av de nuvarande förordningarna och antagande av förordningar som kan genomföras på ett enkelt, lättförståeligt och problemfritt sätt. Parlamentet anser att dessa positiva effekters värde för sysselsättningen och miljön, som är av intresse för hela samhället, är en komponent som bör ingå i jordbruksinkomsterna. 45. Europaparlamentet påminner om det positiva exemplet med biodistrikt, dvs. områden där de produkter från lokala jordbruk och lokal uppfödning som framställs med ekologiska metoder och alla ekonomiska aktörer som är beroende av dem (företag inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt restaurang- och turismsektorerna) främjas genom samordnade åtgärder, eftersom detta verktyg redan har visat att det kan öka de lokala intäkterna och gynna skyddet av marken genom att bevara landskapet och traditionella produkter. 46. Europaparlamentet betonar potentialen hos hållbara jordbruks- och livsmedelssystem särskilt ekologiskt jordbruk samt hållbar förvaltning av mark, vatten, biologisk mångfald och landsbygdens infrastruktur för att bevara och skapa anständiga arbetstillfällen inom jordbruket samt blomstrande landsbygdsekonomier. 47. Europaparlamentet anser att tryggandet av livsmedelsförsörjningen i unionen bör fortsätta att vara den främsta åtgärden för den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden, utan att marknader utanför EU ignoreras. I detta avseende anser parlamentet att handelsavtal kan utgöra en verklig risk, men även erbjuda möjligheter för det europeiska jordbruket. Frihandelsavtal bör inte leda till osund konkurrens för små och medelstora jordbruk eller undergräva lokala ekonomier och lokal sysselsättning. 48. Europaparlamentet anser att EU-stöd till projekt som riktar sig till de nyligen upprättade föreningarna för frukt- och grönsaksodlare bör återinföras, i syfte att förbättra den för närvarande otillräckliga organiseringen inom frukt- och grönsakssektorn.

245 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/237 Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet framhåller att i en situation med stor osäkerhet i fråga om instabila och låga priser på jordbruksprodukter i framtiden bör unionen förverkliga den gemensamma jordbrukspolitikens fördragsmål och agera aktivare för att korrigera slumpmässiga marknadseffekter då dessa är bristfälliga, och garantera jordbrukssektorns motståndskraft och konkurrenskraft genom att upprätta effektiva säkerhetsnät och system för förebyggande och hantering av kriser för att uppnå en balans mellan tillgång och efterfrågan, samt skapa riskhanteringsverktyg grundade på nya, innovativa system och involvera jordbrukarna själva i finansieringen. Parlamentet anser att andelen finansiering för åtgärder för att stabilisera jordbruksmarknaderna bör ökas, och framför allt att den gemensamma jordbrukspolitiken även bör stärka försäkringssystemen, vilka kan skydda jordbrukare mot olika klimat- och hälsorisker samt ekonomiska risker. Parlamentet anser att med tanke på riskerna kopplade till den globala uppvärmningen bör EU göra allt för att stärka den positiva roll som jordbruket kan ha genom åtgärder som omfattar agronomi och en bättre markvård för bättre avskiljning av koldioxid. Dessutom är det viktigt att tekniskt och ekonomiskt stödja jordbrukare för att göra det möjligt för dem att gradvist förändra sina metoder och vara innovativa. 50. Europaparlamentet framhåller vidare att direktstöd efter 2020 bör förbli den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för stöd och stabilisering av jordbruksinkomster, kompensation för kostnader knutna till uppfyllandet av höga EU-standarder (vad gäller produktionsmetoder, i synnerhet miljökraven) samt för bevarande av jordbruksproduktionen i minst gynnade jordbruksområden. Därför bör direktstödet trygga jordbrukets ekonomiska stabilitet samt livsmedelstrygghet och miljösäkerhet. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att utjämningen av direktstöd är nödvändig för att säkerställa lika konkurrensvillkor på EU:s inre marknad samt för en hållbar användning av jordbruksresurser i EU. 51. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken i hög grad bör främja utvecklingen av samarbete mellan jordbrukare, särskilt inom produktions- och bearbetningssektorerna, eftersom det finns betydande skillnader i samarbetsnivåerna mellan jordbrukarna i olika medlemsstater och eftersom brist på samarbete negativt påverkar jordbrukarnas möjlighet att hantera kriser och tryck på marknaden. 52. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare prioritera det europeiska innovationspartnerskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera Horisont 2020 och ge jordbrukare bättre tillgång till finansieringsmöjligheter via EIB, stöd till innovativa och hållbara jordbruks- och skogsbruksmodeller för produktion av varor och tjänster för livsmedel och icke-livsmedel (förnybar energi, bioekonomi, landsbygdsturism, och nya möjligheter att tillhandahålla råvaror under den industriella tidsåldern efter oljan) samt att utveckla resurserna i alla landsbygdsområden. 53. Europaparlamentet ger uttryck för sin fasta övertygelse att det även i framtiden kommer att vara nödvändigt att främja fortbildning för jordbrukare och jordbruksarbetare och se till att vetenskapliga kunskaper och innovationer sprids, för att möjliggöra anpassning till ändrade förutsättningar och göra det lättare att utöva ekonomisk verksamhet. 54. Europaparlamentet anser att nedifrån-och-upp-strategierna (bottom-up) för den lokala utvecklingen, t.ex. Leader/ CLLD, har visat sig vara effektiva när det gäller att skapa nya arbetstillfällen och beträffande svaga offentliga utgiftsnivåer genom skapad sysselsättning, och att de därför bör stärkas, främjas och genomföras i alla EU:s medlemsstater genom strategin med medel från flera källor och genom att stärka lokala och regionala myndigheters roll. Parlamentet understryker särskilt rollen som de ansvariga i de lokala aktionsgrupperna har som teknisk support och service för att stödja initiativ till att starta projekt som är gynnsamma för sysselsättningen. Parlamentet begär slutligen att de lokala aktionsgrupperna ska få så stor autonomi som möjligt för att vara så effektiva som möjligt. Parlamentet tillägger att mekanismer bör inrättas för att säkerställa verkligt deltagande från arbetsmarknadens parter, och uppmanar kommissionen att presentera modeller för god praxis med avseende på transnationella Leader II-projekt. 55. Europaparlamentet konstaterar att svårigheten att tillgå information med avseende på relevant nationell och EUomfattande programplanering och finansiering är ett hinder för landsbygdsekonomins utveckling. 56. Europaparlamentet kräver att de planerade investeringarna för politiken för landsbygdsutveckling, som ett stöd för sysselsättningen på landsbygden, prioriteras med fokus på sysselsättning, förändring inom arbetslösheten, stödmottagande företags effektivitet och skapandet av incitament för att anställa arbetstagare. Parlamentet rekommenderar att programmen för landsbygdsutveckling ska inkludera en förstärkt mikrofinansiering, som är särskilt användbar för att hjälpa jordbruksföretag och icke-jordbruksföretag att komma igång.

246 C 215/238 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet betonar att betydelsen av den andra pelaren för skapandet av arbetstillfällen kan ökas genom att mycket större flexibilitet tillåts i enlighet med regionspecifika behov. 58. Europaparlamentet anser att det med tanke på framtiden är nödvändigt att fortsätta att utveckla kvalitativa territoriebaserade livsmedelssystem som tillhandahåller livsmedelsråvaror eller förädlade livsmedel, genom att uppmuntra individuellt ansvarstagande och medverkan från aktörer antingen alla producenter, förädlare, distributörer och konsumenter och producent-konsumentsamhällen samlade tillsammans, eller genom att på annat sätt samla alla ekonomiska aktörer inom jordbrukslivsmedels- och matturismsektorn där fokus ligger på högklassig verksamhet och avtalsmässighet, för att säkerställa livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten, men också rimlig avkastning, så att jordbrukare kan leva anständigt på sitt yrke och upprätthålla sysselsättningen på sina gårdar. Sådana livsmedelssystem kan framför allt, men inte enbart, ta formen av korta leveranskedjor och/eller närliggande marknader. Parlamentet anser att större EU-resurser i framtiden bör gå till utveckling och drift av vissa särskilda system för livsmedelskvalitet och vidareutveckling av den världsberömda europeiska gastronomin. Parlamentet anser det därför nödvändigt att bättre anpassa den rättsliga ramen för offentlig upphandling, så att samhällen kan främja lokal produktion. 59. Europaparlamentet uppmärksammar behovet av ytterligare stöd till jordbruket och för skapande av arbetstillfällen inom jordbruket i mindre gynnade områden och i områdena vid EU:s yttre gränser. 60. Europaparlamentet anser att kollektiva former av fler-partnerskap som omfattar jordbrukare och andra aktörer på landsbygden bör främjas eftersom de leder till utveckling av många verksamheter som skapar direkta och indirekta arbetstillfällen, såsom strukturering av livsmedels- och icke-livsmedelskedjor i närområdet och inrättande av olika tjänster (landsbygdsturism, underhåll av det privata och offentliga rummet m.m.). 61. Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör ge jordbrukare incitament genom den gemensamma jordbrukspolitiken och annan politik för att diversifiera deras inkomstkällor och således skydda dem mot nedgångar på marknaden. Parlamentet anser att en sådan diversifiering skulle kunna inbegripa ekoturism, utveckling av förnybara energikällor såsom vindkraft och solkraft, skapande av mervärde för jordbruksprodukter genom bearbetning, samt gårdsbutiker. 62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta mer stöd för lokala kooperativ i syfte att hjälpa dem att återfå kontrollen över sina priser och produkter. 63. Europaparlamentet konstaterar att turismsektorn erbjuder stora intäktsmöjligheter och både direkta och indirekta arbetstillfällen inom jordbruk och på landsbygden, vilket främjar det historiska, kulturella, gastronomiska och miljömässiga arvet samt landskapet i varje region. Parlamentet uppmärksammar också att dragningskraften på turister inte bara grundar sig på vissa regioners historiska rykte, utan i allt högre grad på kvaliteten på deras livsmedel, på landskapet och på miljön. Turismsektorn bör av alla dessa anledningar få ännu mer stöd av landsbygdsutvecklingspolitiken. 64. Europaparlamentet understryker att utmaningar kopplade till klimatförändringar och miljö kan leda till stora offentliga och privata investeringar som skapar arbetstillfällen, till stöd för uppkomsten av nya yrken, för att garantera att landsbygdens resurser underhålls och bevaras, att kvaliteten hos förstörda ekosystem återupprättas, för att mer effektivt bekämpa översvämningar och bränder, och bättre skydda kvaliteten på vatten, mark och luft och den biologiska mångfalden. Det innebär visserligen ett samarbete mellan jordbruket och andra landsbygdsaktörer, men det erbjuder framför allt nya möjligheter till diversifiering av inkomster för jordbruket. 65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera den nuvarande jordbrukskrisens sociala följder, särskilt vad gäller förlorade arbetstillfällen, i synnerhet på landsbygden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fundera över hur man kan stärka konkurrenskraften för jordbruket så att sektorn kan skapa sysselsättning och mervärde, rättvist fördelat inom jordbrukssektorn och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, och garantera rättvis konkurrens och begränsa de negativa konsekvenserna av social dumpning och otrygga och atypiska arbetsvillkor som på ett oproportionerligt sätt drabbar vissa grupper. Parlamentet noterar att många familjemedlemmar inom jordbrukssektorn saknar social status eller rättsligt erkännande och omfattas inte av något system för socialt skydd. Parlamentet betonar att jordbruksföretag måste följa nationell arbets- och sociallagstiftning. Parlamentet anser att alla ytterligare villkor för betalningar inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare väsentligt skulle öka den administrativa bördan för jordbrukare och begränsa deras potential att skapa sysselsättning. Parlamentet begär att arbetsmarknadens parter, sida vid sida med förvaltningsmyndigheter, får en starkare roll, och uppmanar medlemsstaterna att erkänna och garantera jordbrukares

247 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/239 Torsdagen den 27 oktober 2016 sociala rättigheter, säkerställa att alla jordbruksarbetare, heltids- eller deltidsanställda, omfattas av system för socialt skydd. Medlemsstaterna uppmanas att införliva direktiv 2014/36/EU om säsongsanställning med den nationella lagstiftningen. Parlamentet efterlyser att de nationella hälso- och säkerhetsmyndigheterna tilldelas resurser för att sprida information om säkerhet inom jordbruket. 66. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa de indikatorer som FAO föreslagit i sin hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem, särskilt de indikatorer som rör sysselsättning och socialt välbefinnande. 67. Europaparlamentet påminner om att den europeiska jordbrukaren i genomsnitt bara äger 12 hektar och att 70 procent av jordbruksföretagen är på mindre än 5 hektar. Parlamentet noterar att jordbruksföretagen på grund av sin storlek och struktur inte alltid har möjlighet att anlita heltidsanställda och arbetstagare med höga kvalifikationer. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att stimulera jordbrukare att slå sig samman i syfte att kunna anställa. 68. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa offentliga och privata tjänster för att garantera landsbygdens dragningskraft och göra det möjligt att bevara och utveckla sysselsättningen på landsbygden. Parlamentet anser att människor i landsbygdsområden har rätt till lika tillgång till offentliga tjänster av god kvalitet såsom utbildning, sociala trygghetssystem och hälso- och sjukvård. Parlamentet anser det vara avgörande att alla lokala och regionala myndigheter (där detta finns) och den lokala privata sektorn arbetar tillsammans för att främja investeringar och säkerställa att landsbygdsområden och avlägsna områden har nödvändig infrastruktur, såsom förbindelser för kollektivtransport och privat transport, tryggad energiförsörjning och tillförlitlig och snabb bredbandsteknik, samt finansoch kreditsystem för företagare, mikroföretag och små och medelstora företag på landsbygden, utan vilka företag och hushåll på landsbygden permanent missgynnas, och utan vilka migrationen till städerna kommer att fortsätta. 69. Europaparlamentet anser att det behövs en betydande ökning av det belopp som går till livsmedels- och fodersäkerhet som fastställs i rubrik 3 i den fleråriga budgetramen eftersom de 1,93 miljarder euro som anslagits för den innevarande sjuårsperioden är helt otillräckligt med tanke på den senaste tidens djurepidemier, och den senaste tidens livsmedelssäkerhetsskandaler, såsom 2011 års utbrott av E. coli-infektioner, 2013 års hästköttsskandal och den aktuella skandalen med förfalskad honung. 70. Europaparlamentet betonar att jordbrukare tampas med stora administrativa kostnader med anknytning till den gemensamma jordbrukspolitiken och att dessa kostnader kan variera kraftigt mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minska byråkratin och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, samt att säkerställa kostnadseffektivt införlivande av den. 71. Europaparlamentet betonar att tillgången på bastjänster såsom utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder och dessa tjänsters kontinuitet utgör förutsättningar som har inverkan på en hel miljö som är gynnsam för skapandet av sysselsättning och som tillgodoser de grundläggande behoven hos befolkningen på landsbygden. 72. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att kräva av offentliga myndigheter att de på landsbygden inrättar rådgivningstjänster och tjänster för jordbruksföretag för att modernisera jordbruket i EU 73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra och förbättra kvinnors jämställdhet på arbetsmarknaden och möjligheterna att förena arbetsliv och privatliv på landsbygden, särskilt när det gäller lön och sociala rättigheter och pensionsrättigheter, främjande av nya kompetenser och erbjudande av framtidsperspektiv och möjligheter för kvinnor till sysselsättning inom och utanför jordbruket, och att följa principen om jämställdhet och icke-diskriminering i EU:s politik och program. Parlamentet uppmanar dem också att bättre utnyttja möjligheterna till riktade informationsplattformar och åtgärder, och hjälp till både nya och redan etablerade kvinnliga jordbrukare och kvinnor på landsbygden, särskilt genom Ejflu och andra EU-medel som främjar utveckling av projekt, samt att hjälpa till att få tillgång till sådan nödvändig infrastruktur och service som är viktig för vardagslivet på landsbygden, och därigenom bidrar till att begränsa att fler och fler kvinnor lämnar landsbygden. Parlamentet uppmärksammar även behovet, särskilt på landsbygden, av hållbara strategier för att behålla, uppmuntra och stödja initiativ och nätverk för kvinnligt företagande och kvinnoorganisationer och deras roll i beslutsfattandet inom jordbruket och på landsbygden. Parlamentet efterlyser även bättre tillgång till utbildning, finansiering och information för att stödja kvinnors företagande (t.ex. genom e- handel) och företagande och utvecklande av företag på landsbygden.

248 C 215/240 SV Europeiska unionens officiella tidning Torsdagen den 27 oktober Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka rollen för sociala aktörer och organisationer, sida vid sida med myndigheter, för att övervaka att arbetslagstiftningen efterlevs, bekämpa odeklarerat arbete och se till att man respekterar de normer för social trygghet och säkerhet som främjar den sociala och ekonomiska integrationen av migrerande arbetstagare på landsbygden, inbegripet kvinnliga säsongsarbetare, migranter och flyktingar. Parlamentet efterlyser mekanismer som garanterar att kvinnor deltar på alla nivåer i processen. 75. Europaparlamentet påpekar att åkerarealen i EU krymper för varje år. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att bevara åkerarealen om man ska kunna värna sysselsättningen på landsbygden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja bättre tillgång till mark i landsbygdsområden med hög arbetslöshet. I detta sammanhang efterlyser parlamentet åtgärder för att säkerställa tillgång till krediter och deltagande i markförvaltning för unga kvinnliga jordbrukare. 76. Europaparlamentet pekar på att 45 procent av arbetskraften inom jordbruket är kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över definitionen av familjejordbruk för att underlätta deras tillgång till utbildning och professionell rådgivning samt till kapital och bidrag. 77. Europaparlamentet uppmanar de behöriga nationella, regionala och lokala myndigheterna att främja kvinnors deltagande i lokala aktionsgrupper och utvecklingen av lokala partnerskap inom ramen för Leader-programmet samt att säkerställa jämn könsfördelning i styrelserna. o o o 78. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

249 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/241 II (Meddelanden) Tisdagen den 4 oktober 2016 MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET P8_TA(2016)0364 Begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet Europaparlamentets beslut av den 4 oktober 2016 om begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet (2016/2084(IMM)) (2018/C 215/35) Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av den begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet som översändes den 1 april 2016 av den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol med anledning av det av Rethymnons allmänna åklagare planerade åtalet på grund av trolöshet i tjänsten i grupp i Rethymnon (Kreta) under perioden (ärendenummer ABM:AB05/1956), och som tillkännagavs i kammaren den 27 april 2016, efter att Giorgos Grammatikakis avsagt sig rätten att höras i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen, med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013 ( 1 ), med beaktande av artikel 62 i Greklands författning, artikel 54 i den grekiska civilprocesslagen och artikel 83 i det grekiska parlamentets arbetsordning, med beaktande av begäran nr 5181 av den 18 november 2015 från åklagaren vid Kretas appellationsdomstol, med beaktande av rapporten av den 7 april 2015 om Europaparlamentsledamoten Giorgos Grammatikakis inställelse samt dennes svaromål och styrkande handlingar, med beaktande av beslut nr 104/2015 av Kretas appellationsdomstol, ( 1 ) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI: EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI: EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/ parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.

250 C 215/242 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0279/2016), och av följande skäl: A. Den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol har begärt att Europaparlamentsledamoten Giorgos Grammatikakis immunitet upphävs i samband med ett åtal om ett påstått brott. B. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. C. Enligt artikel 62 i Greklands författning får parlamentsledamöter, under hela sin mandatperiod, inte åtalas, gripas, fängslas eller på annat sätt frihetsberövas utan godkännande av parlamentet. D. De grekiska myndigheterna planerar att åtala Giorgos Grammatikakis, tillsammans med andra personer, på grund av underlåtelse att fullgöra vissa rättsliga skyldigheter. E. Det planerade åtalet rör en diskussion som hölls den 8 mars 1996 om möjligheten att ingå ett nytt avtal om en privat, icke-obligatorisk tilläggsgruppförsäkring för samtliga anställda vid Kretas universitet, samt påstådda olagliga utbetalningar som gjorts successivt under åren F. Ett tidigare åtal om samma fall omfattade perioden från år 2000 och framåt och resulterade i frikännande domar för samtliga åtalade. G. Det är uppenbart att det planerade åtalet inte har något som helst samband med Giorgos Grammatikakis ställning som ledamot av Europaparlamentet, med tanke på att det rör hans före detta uppdrag som rektor i styrelsen vid Kretas universitet. H. Det planerade åtalet rör inte yttranden som ledamoten av Europaparlamentet gjort eller röster han avlagt under utövandet av sitt ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier. I. Det planerade åtalet har utvidgats till att omfatta perioden och inbegriper det sista sammanträdet för styrelsen vid Kretas universitet med Giorgos Grammatikakis som rektor, där frågan diskuterades men inget beslut fattades. Det finns inget som tyder på att det planerade åtalet skulle bero på en vilja att skada Europaparlamentsledamotens politiska verksamhet. J. Det planerade åtalet har slutgiltigt avvisats för ett antal medåtalade ledamöter av styrelsen vid Kretas universitet och ELKE-styrelseledamöter på grund av att preskriptionstiden på 15 år har löpt ut för de påstådda brotten, medan andra personer slutgiltigt frikändes på samtliga åtalspunkter av domstolen i maj K. Det är förvånande att begäran om upphävande av immuniteten inkommer först cirka 20 år efter händelserna i fråga och att det grekiska rättsväsendet inte kunnat inleda åtal mot Giorgos Grammatikakis under nämnda period och nu har för avsikt att göra det, när han är ledamot av Europaparlamentet. L. Ett rättsväsen som agerar långsamt kommer aldrig att vara verkligt rättvist eftersom de inblandade personerna inte längre är samma personer som för 20 år sedan. Om rättsskipningen ska vara värd sitt namn måste den också äga rum inom rimlig tid. 1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Giorgos Grammatikakis immunitet, i enlighet med det som Giorgos Grammatikakis själv begärt för att få ett slut på detta långvariga rättsliga förfarande. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till myndigheterna i Grekland och till Giorgos Grammatikakis.

251 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/243 P8_TA(2016)0395 Begäran om upphävande av Jean-Marie Le Pens immunitet Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2016 om begäran om upphävande av Jean-Marie Le Pens immunitet (2016/2108(IMM)) (2018/C 215/36) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av de två begäranden om upphävande av Jean-Marie Le Pens immunitet som översändes den 14 mars 2016 av chefsåklagaren vid appellationsdomstolen i Paris med anledning av två pågående rättsliga förfaranden med referensnr 2211/15/21 respektive 2226/15/9, gällande en och samma situation inledda av undersökningsdomarna vid distriktsdomstolen i Paris på grund av offentlig uppvigling till rashat, och som tillkännagavs i kammaren den 8 juni 2016, efter att ha hört Jean-Marie Le Pen i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen, med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013 ( 1 ), med beaktande av artikel 26 i Republiken Frankrikes konstitution, med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0301/2016), och av följande skäl: A. Två undersökningsdomare vid distriktsdomstolen i Paris har begärt upphävande av Jean-Marie Le Pens parlamentariska immunitet med anledning av ett påstått brott. B. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. C. Enligt artikel 26 i Republiken Frankrikes konstitution får parlamentsledamöter inte lagföras, bli föremål för utredning, häktas, kvarhållas eller dömas på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete, och ingen parlamentsledamot får i samband med anklagelser om brott häktas eller utsättas för någon annan form av frihetsberövande eller frihetsinskränkande åtgärder utan parlamentets godkännande. D. Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. E. Denna bestämmelse ska garantera att ledamöter av Europaparlamentet som allmän princip åtnjuter yttrandefrihet, men får inte utgöra något fribrev vid förtal, ärekränkning, anstiftan till hat eller andra ärekränkande påståenden eller yttranden som strider mot artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. ( 1 ) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI: EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/ parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.

252 C 215/244 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 F. Bestämmelserna om parlamentarisk immunitet ska tolkas mot bakgrund av de värden, mål och principer som finns förankrade i unionens fördrag. G. För en ledamot av Europaparlamentet omfattar denna absoluta immunitet inte bara yttranden som gjorts av ledamoten vid parlamentets officiella sammanträden, utan också åsikter som uttryckts i andra sammanhang, till exempel i media, när det finns ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot. H. Jean-Marie Le Pen anklagas för att på internet i en videoinspelning offentliggjord den 6 juni 2014 ha gjort sig skyldig till offentlig uppvigling till rashat. I. Det finns inget samband mellan det omtvistade yttrandet och Jean-Marie Le Pens ämbete som parlamentsledamot, och han handlade därmed inte inom ramen för utövandet av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet. J. Det saknas skäl att misstänka att de rättsliga förfarandena syftar till att skada Jean-Marie Le Pens parlamentariska verksamhet (fumus persecutionis). 1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Jean-Marie Le Pens immunitet. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till myndigheterna i Frankrike.

253 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/245 P8_TA(2016)0396 Begäran om fastställelse av Jane Collins immunitet och privilegier Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2016 om begäran om fastställelse av Jane Collins immunitet och privilegier (2016/2087(IMM)) (2018/C 215/37) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av Jane Collins begäran, daterad den 3 maj 2016 och tillkännagiven i kammaren den 11 maj 2016, om fastställelse av hennes immunitet och privilegier, med anledning av det pågående civilrättsliga förfarandet mot henne vid High Court Queen s Bench Division i London (med referensnr HQ14DO4882), efter att ha hört James Carver, som företrädde Jane Collins, i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen, med beaktande av artiklarna 7, 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013 ( 1 ), med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0297/2016), och av följande skäl: A. Jane Collins har begärt fastställelse av sin parlamentariska immunitet och sina parlamentariska privilegier med anledning av det pågående civilrättsliga förfarandet mot henne vid High Court Queen s Bench Division i London. B. För det första rör begäran fastställelse av rätten för ledamöter av Europaparlamentet enligt artikel 7 i protokollet att inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats. C. Denna del av begäran rör det faktum att Jane Collins enligt uppgift hindrats att resa till parlamentets sammanträden på grund av datumen för domstolsförfarandet mot henne. D. Artikel 7 i protokollet är emellertid inte tillämplig på begränsningar som följer av lagföring, eftersom detta omfattas av de specifika bestämmelser som ingår i artiklarna 8 och 9 i protokollet ( 2 ), vilket innebär att begäran om fastställelse av de parlamentariska privilegierna är otillåtlig med avseende på artikel 7 i protokollet. E. För det andra rör begäran fastställelse av rätten för ledamöter av Europaparlamentet enligt artikel 8 i protokollet att inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. ( 1 ) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI: EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/ parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. ( 2 ) Tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, punkterna 49 och 51.

254 C 215/246 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 F. Denna del av begäran rör det faktum att Jane Collins är föremål för enskilt anspråk i Förenade kungariket, inbegripet skadestånd för särskild kränkning (aggravated damages), för påstådd ärekränkning och påstått förtal, samt ett yrkande om förbudsföreläggande mot henne för att hindra upprepande av de omtvistade uttalandena från hennes sida. G. Den ärekränkning och det förtal som påstås ha ägt rum rör anklagelser som Jane Collins yttrade vid en partikonferens. H. Den parlamentariska immuniteten enligt artikel 8 i protokollet är tillämplig endast på yttranden som ledamöter av Europaparlamentet gjort under utövandet av sitt ämbete. I. Ett uttalande av en ledamot av Europaparlamentet utanför parlamentet utgör ett yttrande som denne gjort under utövandet av sitt ämbete som parlamentsledamot enbart om uttalandet uttrycker en subjektiv uppfattning som har ett direkt och tydligt samband med utövandet av detta ämbete ( 1 ). J. Det finns dock inget direkt och tydligt samband mellan de omtvistade uttalandena och Jane Collins ämbete som ledamot av Europaparlamentet, eftersom de inte rör vare sig hennes verksamhet som parlamentsledamot eller EU:s politiska verksamhet och eftersom de gjordes inom ramen för en nationell politisk debatt. K. De omtvistade uttalandena omfattas därför inte av artikel 8 i protokollet. 1. Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Jane Collins immunitet och privilegier. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till myndigheterna i Förenade kungariket, inbegripet domare Warby. ( 1 ) Domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI: EU:C:2011:543.

255 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/247 P8_TA(2016)0397 Begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2016 om begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier (2016/2028(IMM)) (2018/C 215/38) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av Mario Borghezios begäran, daterad den 5 januari 2016 och tillkännagiven i kammaren den 1 februari 2016, om fastställelse av hans immunitet och privilegier, med anledning av det pågående brottmålsförfarandet vid domstolen i Milano (RGNR nr 41838/13, RG GIP nr 12607/14), efter att ha hört Mario Borghezio i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen, med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013 ( 1 ), med beaktande av artikel 1.1 a i italiensk lag nr 205/1993, med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0312/2016), och av följande skäl: A. En ledamot av Europaparlamentet, Mario Borghezio, har begärt att få sin parlamentariska immunitet fastställd i enlighet med artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 i samband med ett brottmålsförfarande vid domstolen i Milano. Enligt delgivningen från åklagarmyndigheten påstås Borghezio i ett radioprogram ha förespråkat några uppfattningar som kan betecknas som rasistiska och som rashat och etniskt hat, vilket är straffbart i enlighet med artikel 1 a i italiensk lag nr 205/1993. B. Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier är ömsesidigt uteslutande ( 2 ). Det aktuella målet rör enbart diskriminerande yttranden som en ledamot av Europaparlamentet ska ha gjort. Därför säger det sig självt att det endast är artikel 8 i protokollet som ska tillämpas. C. Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. D. Domstolen har konstaterat att ett yttrande omfattas av immunitet endast om en ledamot av Europaparlamentet har gjort det under utövandet av sitt ämbete. Det måste således föreligga ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot. Detta samband måste vara direkt och tydligt ( 3 ). ( 1 ) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI: EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/ parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. ( 2 ) Förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra, vilka nämns ovan, punkt 45. ( 3 ) Mål C-163/10, Patriciello, vilket nämns ovan, punkterna 33 och 35.

256 C 215/248 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 E. Under det berörda radioprogrammet ombads Mario Borghezio att kommentera utnämningen av och kompetensen hos en medlem av den italienska regeringen, nämligen den nyutnämnda integrationsministern. F. Omständigheterna i fallet vilka framgår av handlingarna till utskottet för rättsliga frågor och av utfrågningen inför utskottet visar att de yttranden som han gjorde under intervjun inte har något direkt och tydligt samband med utövandet av hans ämbete. G. Framför allt kan sägas att de påstådda uttalandena är oförenliga med den ton som normalt präglar politiska debatter och att de dessutom är djupt oparlamentariska till sin natur. Uttalandena strider mot artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och kan därför inte anses ha gjorts under fullgörandet av mandatet som ledamot av Europaparlamentet. H. Mario Borghezio kan således inte anses ha agerat i sin egenskap av ledamot av Europaparlamentet. I. Domstolen har slagit fast att när en talan väckts mot en ledamot av Europaparlamentet vid en nationell domstol och den domstolen är underrättad om att ett förfarande för fastställelse av immunitet och privilegier avseende samma ledamot i enlighet med artikel 6.3 i parlamentets arbetsordning har inletts, ska den nationella domstolen vilandeförklara målet och begära att parlamentet yttrar sig så snart som möjligt ( 1 ). Domstolen i Milano, vid vilken målet mot Borghezio har anhängiggjorts, har vägrat att vilandeförklara målet och beordrat att målet ska drivas vidare trots en begäran från Borghezio på grundval av domstolens relevanta rättspraxis. 1. Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Mario Borghezios immunitet och privilegier. 2. Europaparlamentet beklagar djupt att domstolen i Milano i strid med domstolens relevanta rättspraxis vägrade att vilandeförklara målet mot Borghezio. 3. Europaparlamentet förväntar sig att de italienska myndigheterna alltid följer domstolens fastställda princip när det gäller den behöriga domstolens skyldighet att vilandeförklara målet när en begäran om en Europaparlamentsledamots immunitet och privilegier har lämnats in. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till de behöriga myndigheterna i Republiken Italien och till Mario Borghezio. ( 1 ) Förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra, vilka nämns ovan, punkt 43.

257 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/249 III (Förberedande akter) Tisdagen den 4 oktober 2016 EUROPAPARLAMENTET P8_TA(2016)0363 Ingående på EU:s vägnar av Parisavtalet, som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändring *** Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (12256/2016 C8-0401/ /0184(NLE)) (Godkännande) (2018/C 215/39) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till rådet beslut (12256/2016), med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel samt artikel andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0401/2016), med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris, Frankrike i december 2015, med beaktande av kommissionens meddelande Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COM(2016)0110), med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014, med beaktande av att Lettland och Europeiska kommissionen den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och i arbetsordningen, med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0280/2016). 1. Europaparlamentet godkänner att Parisavtalet ingås. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Förenta nationerna.

258 C 215/250 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 P8_TA(2016)0365 Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland efter den jordbävning som drabbade Joniska öarna i november 2015 Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2016)0462 C8-0283/ /2165(BUD)) (2018/C 215/40) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0462 C8 0283/2016), med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond ( 1 ), med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 2 ), särskilt artikel 10, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 3 ), särskilt punkt 11, med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0270/2016), och av följande skäl: 1. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen. ( 1 ) EUT L 311, , s. 3. ( 2 ) EUT L 347, , s ( 3 ) EUT C 373, , s. 1.

259 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/251 Tisdagen den 4 oktober 2016 BILAGA EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland (Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1856.)

260 C 215/252 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 P8_TA(2016)0366 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter EGF/2016/001 FI/ Microsoft Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland EGF/2016/001 FI/Microsoft (COM(2016)0490 C8-0348/ /2211(BUD)) (2018/C 215/41) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0490 C8-0348/2016), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ( ) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 ( 1 ) (EGF-förordningen), med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 2 ), särskilt artikel 12, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 3 ) (IIA av den 2 december 2013), särskilt punkt 13, med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013, med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0273/2016), och av följande skäl: A. Globaliseringen skapar visserligen ekonomisk tillväxt i allmänhet men en sådan tillväxt bör också användas för att lindra situationen för personer som drabbas av globaliseringens negativa effekter. B. Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. C. Europeiska unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt. D. Finland har lämnat in ansökan EGF/2016/001 FI/Microsoft för finansiell kompensation från Ekonomiska fonden för globaliseringseffekter (EGF) enligt insatskriterierna i artikel 4.1 a i EGF-förordningen till följd av uppsägningar hos Microsoft Mobile Oy och åtta av dess leverantörer och producenter i efterföljande produktionsled i Finland, som verkar i NACE Rev. 2 division 62 (Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.). E. Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt EGF-förordningen. ( 1 ) EUT L 347, , s ( 2 ) EUT L 347, , s ( 3 ) EUT C 373, , s. 1.

261 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/253 Tisdagen den 4 oktober 2016 F. Medlemsstaterna är ansvariga för den finansiella kontrollen av åtgärder inom ramen för EGF i enlighet med artikel 21.1 i EGF-förordningen. 1. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Finland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på EUR. 2. Europaparlamentet noterar att Finland lämnade in ansökan om ekonomiskt stöd från EGF den 11 mars 2016 och att ytterligare information lämnades av Finland och att bedömningen av ansökan slutfördes av kommissionen den 29 juli Därmed respekterades tidsfristen på 12 veckor från mottagandet av den fullständiga ansökan. Kommissionen drog slutsatsen att villkoren för att bevilja ekonomiskt stöd från EGF var uppfyllda. 3. Europaparlamentet noterar att det främsta skälet till uppsägningarna på Microsoft är den krympande marknadsandelen för deras telefoner som använder operativsystemet Microsoft Windows och som sjunkit från över 50 % 2009 till 0,6 % under det andra kvartalet Europaparlamentet noterar att unionens andel av sysselsättningen i den globala IKT-sektorn har minskat på senare år och att IKT spelar en nyckelroll i den finländska ekonomin, där 6,7 % av alla arbetstagare arbetade inom IKT-sektorn 2014, den högsta andelen i någon medlemsstat. Parlamentet anser att uppsägningarna hos Microsoft är kopplade till trenden som drabbat hela den finländska elektronikindustrin sedan Nokias nedgång i sitt hemland och som legat till grund för fyra tidigare ansökningarna. Parlamentet drar slutsatsen att det finns ett direkt samband mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen. 5. Europaparlamentet påminner om att mjukvarubranschen är i högsta grad internationell och konkurrensen inom sektorn är global, vilket innebär att alla marknadsaktörer kan konkurrera om samma kunder och att de anställdas placering och kulturella bakgrund har begränsad betydelse. 6. Europaparlamentet konstaterar att denna ansökan är en i raden till följd av Nokias nedgång i Finland och att ytterligare två ansökningar gällande uppsagda arbetstagare inom IKT-sektorn förväntas komma. 7. Europaparlamentet noterar att uppsägningarna är koncentrerade till Nuts 2-regionerna Helsingfors-Nyland (FI1B), Södra Finland (FI1C) och Västra Finland (FI197) och berör arbetstagare med högst varierande kvalifikationer. 89 % av dem är mellan 30 och 54 år. Parlamentet är bekymrat över den redan svåra arbetslöshetssituationen för högt kvalificerade och utbildade personer vars sysselsättningsutsikter normalt sett annars vore goda, särskilt kvinnor, som har större svårigheter att hitta anställning. Kvinnor utgör nästan hälften av mottagarna. 8. Europaparlamentet noterar att sektorn Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. har varit föremål för två tidigare EGF-ansökningar, båda med stöd av globaliseringskriteriet (EGF/2013/001 FI/Nokia och EGF/2015/005 FI/ Computer programming). 9. Europaparlamentet betonar vikten av IKT-sektorn för sysselsättningen i regionerna Helsingfors-Nyland, Södra Finland och Västra Finland och potentialen för de uppsagda arbetstagarna att bidra till branschen om de får tillräckligt stöd genom olika utbildningsinsatser och planering för att bli entreprenörer. 10. Europaparlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna den 11 september 2015 inledde de individanpassade åtgärderna för de berörda arbetstagarna, långt innan ansökan om stöd från EGF lämnades in för det föreslagna samordnade paketet, eftersom sådana åtgärder är berättigade till samfinansiering från EGF. 11. Europaparlamentet välkomnar den höga andel (närmare 80 %) av det totala paket som används för individanpassade tjänster. 12. Europaparlamentet noterar att Finland planerar sex olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) Handledning och andra förberedande åtgärder ii) Sysselsättnings- och företagstjänster iii) Yrkesutbildningsinsatser iv) Lönesubvention v) Startpeng och vi) Bidrag till resor, uppehälle och flyttkostnader. Parlamentet noterar att tillräckliga medel har anslagits till kontroll och rapportering.

262 C 215/254 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober Europaparlamentet noterar att ovannämnda lönesubvention utgör % av arbetstagarens lönekostnader och betalas ut i 6 24 månader. Medlemsstaterna uppmanas att vara mycket vaksamma när de använder sig av lönesubventioner så att uppsagda arbetstagare som anställs med lönesubvention inte helt eller delvis ersätter en tjänst som tidigare innehafts av någon annan person på det berörda företaget. Parlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna har försäkrat att detta är fallet. 14. Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 16,64 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, en bra bit under det tak på 35 % som fastställs i EGF-förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och tillhandahålla information om effekterna av dessa inkomststödjande åtgärder under en period på flera år, att säkerställa att de understödjer sysselsättning av hög kvalitet och att de inte används för att subventionera kortsiktiga lågkostnadskontrakt. 16. Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för de berörda stödmottagarna, arbetsmarknadens parter och nationella och regionala partner. 17. Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att förbättra alla arbetstagares anställningsbarhet. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds anpassas till de uppsagda arbetstagarnas behov, färdigheter och kompetens och till den faktiska affärsmiljön. 18. Europaparlamentet noterar att man i Microsofts fall kommer att samarbeta med projektet Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet , som är ett utvecklingsprojekt för nationella Eures-tjänster. I samarbete med fonden och Eures-tjänsterna kommer man att anordna internationella rekryteringsevenemang i olika regioner. Parlamentet välkomnar sådana åtgärder och det faktum att finländska myndigheter uppmuntrar de uppsagda arbetstagarna att fullt ut utnyttja sin rätt till fri rörlighet. 19. Europaparlamentet noterar att ett nationellt åtgärdspaket för företag som rekryterar och företag som skär ner personal har inletts inom Europeiska socialfonden. Åtgärderna kommer att ge resultat som kan vara till nytta för genomförandet av projekt inom ramen för denna EGF-ansökan. Parlamentet välkomnar de finländska myndigheternas ansträngningar för att söka efter synergier med andra åtgärder som finansieras genom nationella medel eller unionsmedel. 20. Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen. 21. Europaparlamentet noterar att personliga tjänster i tidigare EGF-fall för uppsagda arbetstagare visat sig vara mycket värdefulla. 22. Europaparlamentet noterar att de finländska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Kommissionen uppmanas på nytt att presentera en årlig jämförande analys av dessa uppgifter för att garantera fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster. 23. Europaparlamentet välkomnar Finlands försäkran att ett ekonomiskt stöd från EGF inte kommer att ersätta åtgärder som företaget i fråga är ålagt att vidta enligt nationell lag eller till följd av kollektivavtal. 24. Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran om att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas. 25. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet. 26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

263 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/255 BILAGA EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT Tisdagen den 4 oktober 2016 om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (efter en ansökan från Finland EGF/2016/001 FI/Microsoft) (Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1857.)

264 C 215/256 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 P8_TA(2016)0367 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter EGF/2016/002 SE/ Ericsson Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige EGF/2016/002 SE/Ericsson) (COM(2016)0554 C8-0355/ /2214(BUD)) (2018/C 215/42) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0554 C8-0355/2016), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ( ) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 ( 1 ) (EGF-förordningen), med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 2 ), särskilt artikel 12, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 3 ) (IIA av den 2 december 2013), särskilt punkt 13, med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013, med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0272/2016), och av följande skäl: A. Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. B. Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden). C. Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag. ( 1 ) EUT L 347, , s ( 2 ) EUT L 347, , s ( 3 ) EUT C 373, , s. 1.

265 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/257 Tisdagen den 4 oktober 2016 D. Sverige lämnade in ansökan EGF/2016/002 SE/Ericsson om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) främst i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Östra Mellansverige (SE12), Sydsverige (SE22) och Västsverige (SE23). 918 av uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna. E. Ansökan lämnades in med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilket minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda vid underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och egenföretagare som har upphört med sin verksamhet. F. Med stagnerande tillväxt och en hårdare konkurrens från asiatiska tillverkare, har Ericsson trappat ned tillverkningen av teleutrustning, en process som inleddes för nästan tjugo år sedan. 1. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Sverige därför är berättigat till ekonomiskt stöd på EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på EUR, och kommer att hjälpa 918 stödmottagare att återvända till arbetsmarknaden. 2. Europaparlamentet noterar att Sverige lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 31 mars 2016, och att kommissionen efter ytterligare information från Sverige avslutade sin bedömning av denna ansökan den 5 september 2016 och underrättade parlamentet samma dag, och således respekterade tidsfristen på 12 veckor från mottagandet av den fullständiga ansökan. 3. Europaparlamentet noterar att it- och teleindustrin domineras av asiatiska tillverkare och att Asien dominerar som utlokaliseringsdestination. Parlamentet framhåller att Ericsson successivt har minskat personalen i Sverige (från personer 2005 till personer 2014), men samtidigt ökat kraftigt i världen som helhet (från personer 2005 till personer 2014). 4. Europaparlamentet påpekar att de berörda regionerna har en relativt stor grupp äldre arbetstagare med liknande bakgrund som har blivit uppsagda samtidigt, och att de flesta av dem, särskilt de som arbetat i Kista, som har det största antalet uppsägningar, inte har den kompetens som efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden. 5. Europaparlamentet välkomnar Sveriges beslut att koncentrera eventuellt EGF-stöd till anläggningarna i Kista, Katrineholm och Kumla som står inför de största utmaningarna, samtidigt som man erbjuder individanpassad hjälp för de uppsagda arbetstagarna även på andra platser. 6. Europaparlamentet påminner om att olika typer av anställda, både arbetare och tjänstemän, berörs av uppsägningarna, och är oroat av att vissa arbetstagare står inför en arbetsmarknad med tämligen låg efterfrågan inom traditionell tillverkningsindustri. Det finns möjligheter för dessa arbetstagare inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, vilket dock skulle kräva omfattande omskolning. 7. Europaparlamentet noterar Arbetsförmedlingens bedömning att arbetarna har möjligheter inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, under förutsättning att de erbjuds omfattande omskolning. 8. Europaparlamentet inser att de flesta tjänstemännen är ingenjörer av vilka vissa är specialiserade inom nischer som är unika för Ericsson, men välkomnar den svenska Arbetsförmedlingens övertygelse att ett paket med individanpassade utbildningsprogram och coachning kan hjälpa de flesta av dessa uppsagda arbetstagare att hitta nya jobb av hög kvalitet. 9. Europaparlamentet noterar att EGF har medfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, vilket innefattat vägledning och karriärrådgivning, skyddad och understödd sysselsättning och rehabilitering, utbildning och arbetssökarbidrag. Parlamentet välkomnar att särskild uppmärksamhet kommer att ägnas deltagare över 50 år i samband med motivationshöjning och karriärplanering.

266 C 215/258 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 33,92 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i EGF-förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. Parlamentet anser att denna relativt höga procentandel är motiverad med hänsyn till den stora andel äldre arbetstagare som berörs samt att deltagare med inlärningssvårigheter erbjuds individuellt stöd. 11. Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berättigade stödmottagarna och deras företrädare samt med lokala offentliga aktörer, med beaktande av att 22 % av arbetstagarna är kvinnor och 78 % är män. 12. Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas med hänsyn till framtida utsikter på arbetsmarknaden och den kompetens som krävs, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen. 13. Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov. 14. Europaparlamentet välkomnar de svenska myndigheternas försäkran att särskilda ansträngningar kommer att vidtas för att bryta traditionella könsmönster, bl.a. genom att uppmuntra manliga stödmottagare att finna arbete inom hälso- och sjukvårdssektorn samt det bidrag som åtgärderna kommer att innebära för Sveriges 16 miljökvalitetsmål. 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida förslag närmare ange inom vilka sektorer arbetstagarna kan förväntas finna sysselsättning och huruvida den utbildning som erbjuds är anpassad till de ekonomiska framtidsutsikterna och arbetsmarknadsbehoven i de regioner som berörs av uppsägningarna. 16. Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att dessa åtgärder kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra överlappning mellan EU-finansierade tjänster. 17. Europaparlamentet noterar att sektorn för tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik hittills har varit föremål för 14 ansökningar, varav 11 grundar sig på handelsrelaterad globalisering och 3 på den globala finansiella och ekonomiska krisen. 18. Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer. 19. Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran om att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen skapar och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas. 20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden. 21. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet. 22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

267 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/259 BILAGA EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT Tisdagen den 4 oktober 2016 om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige EGF/2016/ 002 SE/Ericsson) (Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1858.)

268 C 215/260 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 P8_TA(2016)0368 Rättshjälp för misstänkta eller tilltalade i brottmålsförfaranden och för personer som eftersöks inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder***i Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om provisorisk rättshjälp för frihetsberövade misstänkta eller tilltalade och om rättshjälp inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (COM(2013)0824 C7-0429/ /0409(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) (2018/C 215/43) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0824), med beaktande av artiklarna och 82.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0429/2013), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 mars 2014 ( 1 ), med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 juni 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0165/2015). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. P8_TC1-COD(2013)0409 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/ om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2016/1919.) ( 1 ) EUT C 226, , s. 63.

269 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/261 P8_TA(2016)0369 Handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (COM(2014)0001 C7-0014/ /0005(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) (2018/C 215/44) Tisdagen den 4 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0001), med beaktande av artiklarna och artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0014/2014), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 juni 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0267/2015). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen ( 1 ). 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. P8_TC1-COD(2014)0005 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/2134.) ( 1 ) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 27 oktober 2015 (Antagna texter P8_TA(2015)0368).

270 C 215/262 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 4 oktober 2016 P8_TA(2016)0370 Avtal Europol-Kina om strategiskt samarbete * Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om utkastet till rådets genomförandebeslut om godkännande av Europeiska polisbyråns (Europol) ingående av avtalet om strategiskt samarbete mellan Folkrepubliken Kinas ministerium för allmän säkerhet och Europol (08364/2016 C8-0217/ /0808(CNS)) (Samråd) (2018/C 215/45) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets utkast (08364/2016), med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0217/2016), med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) ( 1 ), särskilt artikel 23.2, med beaktande av rådets beslut 2009/934/RIF av den 30 november 2009 om antagande av tillämpningsföreskrifter för Europols förbindelser med partner, inbegripet för utbyte av personuppgifter och sekretessbelagd information ( 2 ), särskilt artiklarna 5 och 6, med beaktande av rådets beslut 2009/935/RIF av den 30 november 2009 om fastställande av förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser ( 3 ), med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0265/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets utkast. 2. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. 3. Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter ikraftträdandet av den nya Europolförordningen ( 4 ), göra en bedömning av bestämmelserna i samarbetsavtalet. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet och rådet om resultatet av denna bedömning och, om så är lämpligt, lägga fram en rekommendation om tillstånd att inleda en internationell omförhandling av avtalet. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och Europol. ( 1 ) EUT L 121, , s. 37. ( 2 ) EUT L 325, , s. 6. ( 3 ) EUT L 325, , s. 12. ( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, , s. 53).

271 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/263 P8_TA(2016)0372 Perus anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn * Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2016 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Republiken Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Perus anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2016)0367 C8-0234/ /0168(NLE)) (Samråd) (2018/C 215/46) Onsdagen den 5 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2016)0367), med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, med beaktande av artikel 81.3 samt artikel andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0234/2016), med beaktande av domstolens yttrande ( 1 ) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, med beaktande av artiklarna 59 och i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0267/2016). 1. Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Republiken Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Perus anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Peru samt till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå. ( 1 ) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

272 C 215/264 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 5 oktober 2016 P8_TA(2016)0373 Kazakstans anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn * Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2016 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Kazakstans anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2016)0368 C8-0232/ /0169(NLE)) (Samråd) (2018/C 215/47) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2016)0368), med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, med beaktande av artikel 81.3 samt artikel andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0232/2016), med beaktande av domstolens yttrande ( 1 ) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, med beaktande av artiklarna 59 och i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0268/2016). 1. Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Kazakstans anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Kazakstan samt till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå. ( 1 ) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

273 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/265 P8_TA(2016)0374 Koreas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn * Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2016 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Republiken Koreas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2016)0372 C8-0233/ /0173(NLE)) (Samråd) (2018/C 215/48) Onsdagen den 5 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2016)0372), med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, med beaktande av artikel 81.3 samt artikel andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0233/2016), med beaktande av domstolens yttrande ( 1 ) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, med beaktande av artiklarna 59 och i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0266/2016). 1. Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Republiken Koreas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Korea samt till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå. ( 1 ) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

274 C 215/266 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0391 Automatiskt utbyte av DNA-uppgifter med Danmark * Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om förslaget till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av DNA-uppgifter med Danmark (11219/2016 C8-0340/ /0813(CNS)) (Samråd) (2018/C 215/49) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets förslag (11219/2016), med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0340/2016), med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet ( 1 ), särskilt artikel 33, med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om stärkandet av det gränsöverskridande brottsbekämpningssamarbetet i EU: genomförandet av Prümbeslutet och den europeiska modellen för informationsutbyte ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan ( 3 ), med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0289/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets förslag. 2. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. 3. Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen. ( 1 ) EUT L 210, , s. 1. ( 2 ) EUT C 181, , s. 67. ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0269.

275 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/267 P8_TA(2016)0392 Automatiskt utbyte av fingeravtrycksuppgifter med Danmark * Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om utkastet till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av fingeravtrycksuppgifter med Danmark (11220/2016 C8-0341/ /0814(CNS)) (Samråd) (2018/C 215/50) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets utkast (11220/2016), med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0341/2016), med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet ( 1 ), särskilt artikel 33, med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om stärkandet av det gränsöverskridande brottsbekämpningssamarbetet i EU: genomförandet av Prümbeslutet och den europeiska modellen för informationsutbyte ( 2 ), med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan ( 3 ), med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0288/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets utkast. 2. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. 3. Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen. ( 1 ) EUT L 210, , s. 1. ( 2 ) EUT C 181, , s. 67. ( 3 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0269.

276 C 215/268 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0393 Avtal mellan EU och Kina om undantag från viseringskravet vid kortare vistelser för innehavare av diplomatpass *** Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet vid kortare vistelser för innehavare av diplomatpass (15470/2015 C8-0110/ /0293(NLE)) (Godkännande) (2018/C 215/51) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till rådets beslut (15470/2015), med beaktande av förslaget till avtal mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet vid kortare vistelser för innehavare av diplomatpass (15469/2015), med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 samt artikel andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0110/2016), med beaktande av skrivelsen från utskottet för utrikesfrågor, med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel i arbetsordningen, med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0281/2016). 1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Folkrepubliken Kina.

277 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/269 P8_TA(2016)0394 Medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin finansiella stabilitet ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin finansiella stabilitet (COM(2016)0418 C8-0238/ /0193(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) (2018/C 215/52) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0418), med beaktande av artiklarna och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0238/2016), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 september 2016 ( 1 ), efter att ha hört Regionkommittén, med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet, med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 21 september 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0292/2016), och av följande skäl: 1. Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. P8_TC1-COD(2016)0193 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ om ändring av rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på sin finansiella stabilitet (Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/2135.) ( 1 ) Ännu ej offentliggjort i EUT.

278 C 215/270 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0398 Järnvägstransportstatistik vad gäller insamling av uppgifter om gods, passagerare och olyckor ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 91/2003 om järnvägstransportstatistik vad gäller insamling av uppgifter om gods, passagerare och olyckor (10000/1/2016 C8-0365/ /0297(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen) (2018/C 215/53) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10000/1/2016-C8-0365/2016), med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet ( 1 ), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0611), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen, med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0300/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. ( 1 ) Antagna texter från sammanträdet , P7_TA(2014)0197.

279 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/271 P8_TA(2016)0399 Statistik över godstransporter på inre vattenvägar (delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter) ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1365/2006 om statistik över godstransporter på inre vattenvägar vad gäller tilldelningen av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder (09878/1/2016 C8-0358/ /0226(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen) (2018/C 215/54) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (09878/1/2016 C8-0358/2016), med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet ( 1 ), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0484), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen, med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0298/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. ( 1 ) Antagna texter, , P7_TA(2014)0180.

280 C 215/272 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 P8_TA(2016)0400 Unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner ***I Europaparlamentets ändringar antagna den 25 oktober 2016 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (COM(2013)0884 C8-0033/ /0432(COD)) ( 1 ) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) (2018/C 215/55) Ändring 1 Förslag till direktiv Beaktandeled 1 Kommissionens förslag med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 33, Ändring med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33 och 114, Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) Kommissionens förslag Ändring (1a) Detta direktiv bör vara i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 ( 1 ). ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, , s. 1). Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 2 Kommissionens förslag (2) Det finns därför 28 olika uppsättningar av rättsregler om tullrättsliga överträdelser och sanktioner för sådana överträdelser, vilket får till följd att en viss överträdelse av unionens tullagstiftning inte behandlas på samma sätt i hela unionen och att de sanktioner som kan komma att tillgripas i ett visst fall skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan i fråga om art och stränghet. Ändring (2) Det finns 28 olika uppsättningar av rättsregler om tullrättsliga överträdelser och sanktioner för sådana överträdelser, vilket får till följd att en viss överträdelse av unionens tullagstiftning inte behandlas på samma sätt i hela unionen och att de sanktioner som kan komma att tillgripas i ett visst fall skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan i fråga om art och stränghet, vilket medför eventuella intäktsförluster för medlemsstaterna och snedvrider handelsflödena. ( 1 ) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0239/2016).

281 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/273 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 3 Kommissionens förslag (3) Dessa skillnader mellan medlemsstaternas rättssystem lägger hinder i vägen för en optimal förvaltning av tullunionen och leder också eftersom de inverkar på de ekonomiska aktörernas tillträde till tullförenklingar och lättnader till att man inte uppnår lika villkor för de ekonomiska aktörerna i tullunionen. Ändring (3) Dessa skillnader mellan medlemsstaternas rättssystem lägger inte bara hinder i vägen för en optimal förvaltning av tullunionen och för den insyn som behövs för att den inre marknaden ska fungera ordentligt, när det gäller hur de olika tullmyndigheterna hanterar överträdelser, utan de leder också eftersom de inverkar på de ekonomiska aktörernas tillträde till tullförenklingar och lättnader till att man inte uppnår lika villkor för de ekonomiska aktörerna i tullunionen, vilka redan är underställda olika regelsystem inom unionen. Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 6 Kommissionens förslag (6) Det bör upprättas en förteckning över beteenden som bör anses utgöra överträdelser av unionens tullagstiftning och föranleda sanktioner. Dessa tullrättsliga överträdelser bör till fullo grundas på de skyldigheter som följer av tullagstiftningen och omfatta direkta hänvisningar till kodexen. I detta direktiv anges inte huruvida medlemsstaterna bör tillämpa förvaltningsrättsliga eller straffrättsliga sanktioner för dessa tullrättsliga överträdelser. Ändring (6) Det bör genom detta direktiv upprättas en förteckning över beteenden som bör anses utgöra överträdelser av unionens tullagstiftning och föranleda sanktioner. Dessa tullrättsliga överträdelser bör till fullo grundas på de skyldigheter som följer av tullagstiftningen och omfatta direkta hänvisningar till kodexen. I detta direktiv föreskrivs att medlemsstaterna bör tillämpa icke-straffrättsliga sanktioner för dessa tullrättsliga överträdelser. Medlemsstaterna bör också, i enlighet med nationell lagstiftning och unionsrätten, kunna föreskriva straffrättsliga i stället för icke-straffrättsliga sanktioner, om den ifrågavarande överträdelsens art och svårhetsgrad påkallar detta för att den sanktion som åläggs ska bli effektiv, proportionell och avskräckande. Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 7 Kommissionens förslag Ändring (7) En första kategori av beteenden bör omfatta tullrättsliga överträdelser som medför strikt ansvar oberoende av inslag av skuld, med beaktande av de berörda skyldigheternas objektiva natur och det förhållandet att de personer som är skyldiga att fullgöra skyldigheterna inte kan vara omedvetna om deras existens och bindande karaktär. utgår

282 C 215/274 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 7 Förslag till direktiv Skäl 8 Kommissionens förslag Ändring (8) En andra och en tredje kategori av beteenden bör omfatta tullrättsliga överträdelser som begås av oaktsamhet respektive tullrättsliga överträdelser som begås med uppsåt, där detta subjektiva inslag måste fastställas för att ansvar ska uppkomma. utgår Ändring 8 Förslag till direktiv Skäl 10 Kommissionens förslag (10) För att trygga rättssäkerhet bör det fastställas att handlingar eller underlåtenheter som är följden av ett fel från tullmyndigheternas sida inte utgör tullrättsliga överträdelser. Ändring (10) För att trygga rättssäkerhet bör det fastställas att handlingar eller underlåtenheter som, enligt definitionen i tullkodexen, är följden av ett fel från tullmyndigheternas sida inte utgör tullrättsliga överträdelser. Ändring 9 Förslag till direktiv Skäl 12 Kommissionens förslag (12) I syfte att närma medlemsstaternas nationella sanktionssystem till varandra bör det fastläggas sanktionsskalor som återspeglar de olika kategorierna av tullrättsliga överträdelser och deras svårhetsgrad. För effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner bör medlemsstaterna se till att deras behöriga myndigheter när de fastställer typen av och nivån på sanktioner beaktar specifika försvårande och förmildrande omständigheter. Ändring (12) I syfte att närma medlemsstaternas nationella sanktionssystem till varandra bör det fastläggas sanktionsskalor som återspeglar de tullrättsliga överträdelsernas svårhetsgrad. För effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner bör medlemsstaterna se till att deras behöriga myndigheter när de fastställer typen av och nivån på sanktioner beaktar specifika försvårande och förmildrande omständigheter.

283 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/275 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 10 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt) Kommissionens förslag Ändring (12a) Endast i sådana fall där allvarliga överträdelser inte har anknytning till de tullavgifter som undanhållits, utan till värdet på de berörda varorna, till exempel när överträdelserna hänför sig till immateriella rättigheter eller till varor som är förbjudna eller omfattas av restriktioner, bör tullmyndigheterna ta varornas värde som grund för sanktionen. Ändring 11 Förslag till direktiv Skäl 13 Kommissionens förslag (13) Preskriptionsfristen för ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse bör vara fyra år från och med den dag då överträdelsen begicks eller, när det gäller kontinuerliga eller upprepade överträdelser, från och med den dag då det beteende som utgör överträdelsen upphörde. Medlemsstaterna bör se till att preskriptionsfristen avbryts av varje handling som hänför sig till en utredning eller ett rättsligt förfarande som rör den tullrättsliga överträdelsen. Medlemsstaterna bör fastställa de fall där preskriptionsfristen suspenderas. De bör se till att det inte går att inleda eller fortsätta ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse efter det att en period av åtta år har löpt ut. De bör också se till att preskriptionsfristen för verkställande av ett beslut om att tillgripa en sanktion är tre år. Ändring (13) Preskriptionsfristen för ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse bör vara fyra år från och med den dag då överträdelsen begicks eller, när det gäller kontinuerliga eller upprepade överträdelser, från och med den dag då det beteende som utgör överträdelsen upphörde. Medlemsstaterna bör se till att preskriptionsfristen avbryts av varje handling som hänför sig till en utredning eller ett rättsligt förfarande som rör samma tullrättsliga överträdelse, eller en handling begången av en person som är ansvarig för överträdelsen. Medlemsstaterna bör kunna fastställa de fall där preskriptionsfristen suspenderas. Oavsett eventuella avbrott i preskriptionsfristen bör ett förfarande alltid tidsbegränsas så att det inte kan fortsättas efter det att en period av åtta år har löpt ut. De bör också se till att preskriptionsfristen för verkställande av ett beslut om att tillgripa en sanktion är tre år. Ändring 12 Förslag till direktiv Skäl 14 Kommissionens förslag (14) Medlemsstaterna bör se till att ett administrativt förfarande som rör en tullrättslig överträdelse suspenderas om ett straffrättsligt förfarande har inletts mot samma person med avseende på samma förhållanden. Återupptagande av ett administrativt förfarande efter ett straffrättsligt förfarande bör vara möjligt endast med strikt iakttagande av principen ne bis in idem. Ändring (14) Medlemsstaterna bör se till att ett administrativt förfarande som rör en tullrättslig överträdelse suspenderas om ett straffrättsligt förfarande har inletts mot samma person med avseende på samma förhållanden. Återupptagande av ett administrativt förfarande efter ett straffrättsligt förfarande bör vara möjligt endast med strikt iakttagande av principen ne bis in idem, vilken innebär att samma överträdelse inte får straffas två gånger.

284 C 215/276 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 13 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt) Kommissionens förslag Ändring (15a) Det övergripande syftet med detta direktiv är att säkerställa ett effektivt verkställande av unionens tullagstiftning. Den rättsliga ram som direktivet tillhandahåller möjliggör dock inget integrerat arbetssätt i verkställighetsfrågor, såsom övervakning, kontroll och utredning. Kommissionen bör därför åläggas att inför Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om dessa aspekter, också om genomförandet av den gemensamma ramen för riskhantering, för att bedöma om ytterligare lagstiftning är av nöden. Ändring 14 Förslag till direktiv Skäl 18a (nytt) Kommissionens förslag Ändring (18a) Detta direktiv syftar till att stärka tullsamarbetet genom att tillnärma de nationella lagstiftningarna om tullrättsliga sanktioner till varandra. Medlemsstaternas rättstraditioner är i dag mycket olika, vilket innebär att det inte kan bli tal om en fullständig harmonisering. Ändring 15 Förslag till direktiv Artikel 1 punkt 1 Kommissionens förslag 1. Detta direktiv fastställer en ram för överträdelser av unionens tullagstiftning och föreskriver sanktioner för sådana överträdelser. Ändring 1. Detta direktiv syftar till att bidra till den inre marknadens goda funktion och att fastställa ramen för överträdelser av unionens tullagstiftning och föreskriver att det införs ickestraffrättsliga sanktioner för sådana överträdelser, genom att tillnärma bestämmelserna i medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra.

285 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/277 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 16 Förslag till direktiv Artikel 1 punkt 2a (ny) Kommissionens förslag Ändring 2a. Detta direktiv omfattar medlemsstaternas skyldigheter gentemot Europeiska unionens handelspartner och gentemot Världshandelsorganisationen och Världstullorganisationen, i syfte att etablera en enhetlig och välfungerande inre marknad samtidigt som handeln underlättas och förutsebarheten garanteras. Ändring 17 Förslag till direktiv Artikel 2 Kommissionens förslag Ändring Artikel 2 Artikel 2 Tullrättsliga överträdelser och sanktioner Allmänna principer Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för de tullrättsliga överträdelserna i artiklarna Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för de tullrättsliga överträdelserna i artiklarna 3 och 6, med strikt iakttagande av principen ne bis in idem. Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar eller underlåtenheter som fastställs i artiklarna 3 och 6 utgör tullrättsliga överträdelser, när de begås med uppsåt eller av oaktsamhet. Medlemsstaterna får också, i enlighet med nationell lagstiftning och unionsrätten, föreskriva straffrättsliga i stället för icke-straffrättsliga sanktioner, om den ifrågavarande överträdelsens art och svårhetsgrad påkallar detta för att den sanktion som åläggs ska bli effektiv, proportionell och avskräckande. 2. Vid tillämpning av detta direktiv ska (a) tullmyndigheterna fastställa om överträdelsen begåtts av oaktsamhet, alltså om den som är ansvarig för den inte visat vederbörlig aktsamhet vid övervakningen av sina handlingar eller vidtagit åtgärder som är uppenbart otillräckliga för att inte de omständigheter ska inträffa som föranleder överträdelsen, om man rimligtvis kunnat förutse risken för detta,

286 C 215/278 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (b) tullmyndigheterna fastställa om överträdelsen begåtts med uppsåt, alltså om den som är ansvarig för handlingen eller underlåtelsen begått den med vetskap om att handlingen eller underlåtelsen inneburit en överträdelse, eller medvetet begått den i akt och mening att bryta mot tullagstiftningen, (c) skrivfel eller misstag inte räknas som tullrättsliga överträdelser, om det inte klart framgår av alla förhandenvarande omständigheter att de begåtts av oaktsamhet eller med uppsåt. Ändring 18 Förslag till direktiv Artikel 2a (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 2a Förenklade handelsprocedurer För att uppfylla EU:s åtaganden enligt WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer ska medlemsstaterna arbeta tillsammans för att inrätta ett samarbetssystem där alla medlemsstater deltar. Systemet ska syfta till att samordna nyckelindikatorer för tullsanktioner (analys av antalet överklaganden, återfallsnivå etc.), sprida information om bästa praxis mellan tullkontoren (kontrollers och sanktioners effektivitet, minskning av administrativa kostnader etc.), lyfta fram de ekonomiska aktörernas erfarenheter och skapa kopplingar mellan dem, övervaka hur tullkontoren bedriver sin verksamhet och föra statistik över överträdelser som begås av företag från tredjeländer. Inom detta samarbetssystem ska alla medlemsstater utan dröjsmål underrättas om utredningar av tullrättsliga överträdelser och om konstaterade överträdelser, så att handeln underlättas, olagliga varor inte kommer in på den inre marknaden och kontrollerna blir effektivare.

287 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/279 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 19 Förslag till direktiv Artikel 3 Kommissionens förslag Ändring Artikel 3 Artikel 3 Tullrättsliga överträdelser som medför strikt ansvar Tullrättsliga överträdelser Medlemsstaterna ska se till att följande handlingar och underlåtenheter utgör tullrättsliga överträdelser oberoende av inslag av skuld: Medlemsstaterna ska se till att följande handlingar och underlåtenheter utgör tullrättsliga överträdelser: (a) Underlåtenhet hos en person som inger en tulldeklaration, en deklaration för tillfällig lagring, en summarisk införseldeklaration, en summarisk utförseldeklaration, en deklaration om återexport eller en anmälan om återexport att säkerställa att de uppgifter som lämnas i deklarationen, i anmälan eller i en ansökan är riktiga och fullständiga, i enlighet med artikel 15.2 a i kodexen. (a) Underlåtenhet hos en person som inger en tulldeklaration, en deklaration för tillfällig lagring, en summarisk införseldeklaration, en summarisk utförseldeklaration, en deklaration om återexport eller en anmälan om återexport att säkerställa att de uppgifter som lämnas i deklarationen, i anmälan eller i en ansökan är riktiga och fullständiga, i enlighet med artikel 15.2 a i kodexen. (b) Underlåtenhet hos en person som inger en tulldeklaration, en deklaration för tillfällig lagring, en summarisk införseldeklaration, en summarisk utförseldeklaration, en deklaration om återexport eller en anmälan om återexport att säkerställa att alla styrkande handlingar är äkta, riktiga och giltiga, i enlighet med artikel 15.2 b i kodexen. (b) Underlåtenhet hos en person som inger en tulldeklaration, en deklaration för tillfällig lagring, en summarisk införseldeklaration, en summarisk utförseldeklaration, en deklaration om återexport eller en anmälan om återexport att säkerställa att alla styrkande handlingar är äkta, riktiga och giltiga, i enlighet med artikel 15.2 b i kodexen. (c) Underlåtenhet hos en person att inge en summarisk införseldeklaration i enlighet med artikel 127 i kodexen, en anmälan av ett havsgående fartygs eller ett luftfartygs ankomst i enlighet med artikel 133 i kodexen, en deklaration för tillfällig lagring i enlighet med artikel 145 i kodexen, en tulldeklaration i enlighet med artikel 158 i kodexen, en anmälan av verksamhet i frizoner i enlighet med artikel i kodexen, en deklaration före avgång i enlighet med artikel 263 i kodexen, en deklaration om återexport i enlighet med artikel 270 i kodexen, en summarisk utförseldeklaration i enlighet med artikel 271 i kodexen eller en anmälan om återexport i enlighet med artikel 274 i kodexen. (c) Underlåtenhet hos en person att inge en summarisk införseldeklaration i enlighet med artikel 127 i kodexen, en anmälan av ett havsgående fartygs eller ett luftfartygs ankomst i enlighet med artikel 133 i kodexen, en deklaration för tillfällig lagring i enlighet med artikel 145 i kodexen, en tulldeklaration i enlighet med artikel 158 i kodexen, en anmälan av verksamhet i frizoner i enlighet med artikel i kodexen, en deklaration före avgång i enlighet med artikel 263 i kodexen, en deklaration om återexport i enlighet med artikel 270 i kodexen, en summarisk utförseldeklaration i enlighet med artikel 271 i kodexen eller en anmälan om återexport i enlighet med artikel 274 i kodexen. (d) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att under den tidsperiod som tullagstiftningen kräver och med alla medel som är tillgängliga för tullmyndigheterna bevara sådana dokument och andra uppgifter som har samband med fullgörande av tullformaliteter, i enlighet med artikel 51 i kodexen. (d) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att under den tidsperiod som tullagstiftningen kräver och med alla medel som är tillgängliga för tullmyndigheterna bevara sådana dokument och andra uppgifter som har samband med fullgörande av tullformaliteter, i enlighet med artikel 51 i kodexen.

288 C 215/280 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (e) Undandragande av varor som förts in i unionens tullområde från tullövervakning utan tullmyndigheternas tillstånd, i strid med artikel första och andra stycket i kodexen. (e) Undandragande av varor som förts in i unionens tullområde från tullövervakning utan tullmyndigheternas tillstånd, i strid med artikel första och andra stycket i kodexen. (f) Undandragande av varor från tullövervakning, i strid med artikel fjärde stycket, artikel eller artikel 242 i kodexen. (f) Undandragande av varor från tullövervakning, i strid med artikel fjärde stycket, artikel eller artikel 242 i kodexen. (g) Underlåtenhet hos en person som för in varor i unionens tullområde att fullgöra de skyldigheter som hänför sig till transporten av varorna till avsedd plats, i enlighet med artikel i kodexen, eller att underrätta tullmyndigheterna om dessa skyldigheter inte kan fullgöras, i enlighet med artikel och i kodexen. (g) Underlåtenhet hos en person som för in varor i unionens tullområde att fullgöra de skyldigheter som hänför sig till transporten av varorna till avsedd plats, i enlighet med artikel i kodexen, eller att utan dröjsmål underrätta tullmyndigheterna om dessa skyldigheter inte kan fullgöras samt om var varorna finns, i enlighet med artikel och i kodexen. (h) Underlåtenhet hos en person som för in varor i en frizon som gränsar till landgränsen mellan en medlemsstat och ett tredje land att föra in varorna i frizonen direkt, utan att passera genom någon annan del av unionens tullområde, i enlighet med artikel i kodexen. (h) Underlåtenhet hos en person som för in varor i en frizon som gränsar till landgränsen mellan en medlemsstat och ett tredje land att föra in varorna i frizonen direkt, utan att passera genom någon annan del av unionens tullområde, i enlighet med artikel i kodexen. (i) Underlåtenhet hos en deklarant för tillfällig lagring att lämna handlingar till tullmyndigheterna när det föreskrivs i unionslagstiftningen eller när det krävs för tullkontroller, i enlighet med artikel i kodexen, eller hos en deklarant för ett tullförfarande att göra detta, i enlighet med artikel i kodexen. (i) Underlåtenhet hos en deklarant för tillfällig lagring att lämna handlingar till tullmyndigheterna när det föreskrivs i unionslagstiftningen eller när det krävs för tullkontroller, i enlighet med artikel i kodexen, eller hos en deklarant för ett tullförfarande att göra detta, i enlighet med artikel i kodexen. (j) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör som är ansvarig för icke-unionsvaror i tillfällig lagring att inom tidsfristen hänföra varorna till ett tullförfarande eller återexportera dem, i enlighet med artikel 149 i kodexen. (j) Underlåtenhet hos en deklarant för tillfällig lagring eller hos den person som lagrar varorna, om de lagras på andra platser som anvisats eller godkänts av tullmyndigheterna, och som är ansvarig för icke-unionsvaror i tillfällig lagring att inom tidsfristen hänföra varorna till ett tullförfarande eller återexportera dem, i enlighet med artikel 149 i kodexen.

289 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/281 Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (k) Underlåtenhet hos en deklarant för ett tullförfarande att vid den tidpunkt då tulldeklarationen eller en kompletterande deklaration inges inneha och för tullmyndigheterna hålla tillgängliga de styrkande handlingar som krävs för tillämpningen av förfarandet i fråga, i enlighet med artikel och artikel andra stycket i kodexen. (k) Underlåtenhet hos en deklarant för ett tullförfarande att vid den tidpunkt då tulldeklarationen eller en kompletterande deklaration inges inneha och för tullmyndigheterna hålla tillgängliga de styrkande handlingar som krävs för tillämpningen av förfarandet i fråga, i enlighet med artikel och artikel andra stycket i kodexen. (l) Underlåtenhet hos en deklarant för ett tullförfarande att när det gäller en förenklad deklaration enligt artikel 166 i kodexen eller en registrering i deklarantens bokföring enligt artikel 182 i kodexen inge en kompletterande deklaration vid det behöriga tullkontoret inom en särskild tidsfrist, i enlighet med artikel i kodexen. (l) Underlåtenhet hos en deklarant för ett tullförfarande att när det gäller en förenklad deklaration enligt artikel 166 i kodexen eller en registrering i deklarantens bokföring enligt artikel 182 i kodexen inge en kompletterande deklaration vid det behöriga tullkontoret inom en särskild tidsfrist, i enlighet med artikel i kodexen. (m) Avlägsnande eller förstöring utan tullmyndigheternas tillstånd av identifieringsmärken som tullmyndigheterna fäst på varor, förpackningar eller transportmedel, i strid med artikel i kodexen. (m) Avlägsnande eller förstöring utan tullmyndigheternas tillstånd av identifieringsmärken som tullmyndigheterna fäst på varor, förpackningar eller transportmedel, i strid med artikel i kodexen. (n) Underlåtenhet hos en person som är ansvarig för ett förfarande för aktiv förädling att avsluta förfarandet inom den angivna tidsfristen, i enlighet med artikel 257 i kodexen. (n) Underlåtenhet hos en person som är ansvarig för ett förfarande för aktiv förädling att avsluta förfarandet inom den angivna tidsfristen, i enlighet med artikel 257 i kodexen. (o) Underlåtenhet hos en person som är ansvarig för ett förfarande för passiv förädling att exportera defekta varor inom tidsfristen, i enlighet med artikel 262 i kodexen. (o) Underlåtenhet hos en person som är ansvarig för ett förfarande för passiv förädling att exportera defekta varor inom tidsfristen, i enlighet med artikel 262 i kodexen. (p) Uppförande av en byggnad i en frizon utan tullmyndigheternas förhandsgodkännande, i strid med artikel i kodexen. (p) Uppförande av en byggnad i en frizon utan tullmyndigheternas förhandsgodkännande, i strid med artikel i kodexen. (q) Underlåtenhet hos en betalningsskyldig person att betala import- eller exporttullar inom den föreskrivna tidsfristen, i enlighet med artikel 108 i kodexen. (q) Underlåtenhet hos en betalningsskyldig person att betala import- eller exporttullar inom den föreskrivna tidsfristen, i enlighet med artikel 108 i kodexen. (qa) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att på begäran av tullmyndigheterna i lämplig form och inom rimlig tid tillhandahålla de handlingar och den information som krävs, och att ge tullmyndigheterna all nödvändig hjälp för att fullgöra tullformaliteter eller tullkontroller, i enlighet med artikel 15.1 i kodexen.

290 C 215/282 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (qb) Underlåtenhet hos en innehavare av ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen att fullgöra de skyldigheter som följer av beslutet, i enlighet med artikel 23.1 i kodexen. (qc) Underlåtenhet hos en innehavare av ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen att utan dröjsmål underrätta tullmyndigheterna om alla händelser som inträffar efter det att beslutet fattades av tullmyndigheterna och kan inverka på beslutets upprätthållande eller innehåll, i enlighet med artikel 23.2 i kodexen. (qd) Underlåtenhet hos en person som är ansvarig för ett förfarande för unionstransitering att inom föreskriven tid anmäla ankomsten av varorna i oförändrat skick till destinationstullkontoret, i enlighet med artikel a i kodexen. (qe) Lossning eller omlastning av varor från det transportmedel på vilket de transporteras utan tullmyndigheternas tillstånd eller på platser som inte anvisats eller godkänts av dessa myndigheter, i strid med artikel 140 i kodexen. (qf) Lagring av varor i anläggningar för tillfällig lagring eller tullager utan tullmyndigheternas tillstånd, i strid med artiklarna 147 och 148 i kodexen. (qg) Underlåtenhet hos en tillståndshavare eller person som är ansvarig för förfarandet att fullgöra de skyldigheter som hör samman med lagring av varor som omfattas av tullagerförfarandet, i enlighet med artikel a och b i kodexen. (qh) Tillhandahållande av felaktiga uppgifter eller dokument till tullmyndigheterna, i strid med artikel 15 eller artikel 163 i kodexen. (qi) Användning från en ekonomisk aktörs sida av oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller oäkta, oriktiga eller ofullständiga dokument för att erhålla tillstånd från tullmyndigheterna för (i) att vara godkänd ekonomisk aktör, i enlighet med artikel 38 i kodexen, (ii) att använda förenklade deklarationer, i enlighet med artikel 166 i kodexen, iii) att använda andra tullförenklingar, i enlighet med artiklarna 177, 179, 182 eller 185 i kodexen, eller (iv) att hänföra varor till särskilda förfaranden, i enlighet med artikel 211 i kodexen.

291 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/283 Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (qj) Införsel av varor till/utförsel av varor från unionens tullområde utan att varorna anmäls till/uppvisas för tullmyndigheterna, i strid med artiklarna 139, 245 och i kodexen. (qk) Förädling av varor i ett tullager utan tullmyndigheternas tillstånd, i strid med artikel 241 i kodexen. (ql) Förvärv eller omhändertagande av varor som är föremål för någon av de tullrättsliga överträdelserna i leden qd och qi i denna artikel. Ändring 20 Förslag till direktiv Artikel 4 Kommissionens förslag Ändring Artikel 4 utgår Tullrättsliga överträdelser som begås av oaktsamhet Medlemsstaterna ska se till att följande handlingar och underlåtenheter utgör tullrättsliga överträdelser när de begås av oaktsamhet: (a) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör som är ansvarig för icke-unionsvaror i tillfällig lagring att inom tidsfristen hänföra varorna till ett tullförfarande eller återexportera dem, i enlighet med artikel 149 i kodexen. (b) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att ge tullmyndigheterna all nödvändig hjälp för att fullgöra tullformaliteter eller tullkontroller, i enlighet med artikel 15.1 i kodexen. (c) Underlåtenhet hos en innehavare av ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen att fullgöra de skyldigheter som följer av beslutet, i enlighet med artikel 23.1 i kodexen. (d) Underlåtenhet hos en innehavare av ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen att utan dröjsmål underrätta tullmyndigheterna om alla händelser som inträffar efter det att beslutet fattades av tullmyndigheterna och inverkar på beslutets upprätthållande eller innehåll, i enlighet med artikel 23.2 i kodexen.

292 C 215/284 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (e) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att anmäla ankomsten av varor som förs in i unionens tullområde till tullmyndigheterna, i enlighet med artikel 139 i kodexen. (f) Underlåtenhet hos en person som är ansvarig för ett förfarande för unionstransitering att inom föreskriven tid anmäla ankomsten av varorna i oförändrat skick till destinationstullkontoret, i enlighet med artikel a i kodexen. (g) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att anmäla ankomsten av varor som förs in i en frizon till tullmyndigheterna, i enlighet med artikel 245 i kodexen. (h) Underlåtenhet hos en ekonomisk aktör att uppvisa varor som ska föras ut ur unionens tullområde för tullmyndigheterna vid utförsel, i enlighet med artikel i kodexen. (i) Lossning eller omlastning av varor från det transportmedel på vilket de transporteras utan tullmyndigheternas tillstånd eller på platser som inte anvisats eller godkänts av dessa myndigheter, i strid med artikel 140 i kodexen. (j) Lagring av varor i anläggningar för tillfällig lagring eller tullager utan tullmyndigheternas tillstånd, i strid med artiklarna 147 och 148 i kodexen. (k) Underlåtenhet hos en tillståndshavare eller person som är ansvarig för förfarandet att fullgöra de skyldigheter som hör samman med lagring av varor som omfattas av tullagerförfarandet, i enlighet med artikel a och b i kodexen. Ändring 21 Förslag till direktiv Artikel 5 Kommissionens förslag Ändring Artikel 5 utgår Tullrättsliga överträdelser som begås med uppsåt Medlemsstaterna ska se till att följande handlingar och underlåtenheter utgör tullrättsliga överträdelser när de begås med uppsåt:

293 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/285 Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (a) Tillhandahållande av felaktiga uppgifter eller dokument till tullmyndigheterna, i strid med artikel 15 eller artikel 163 i kodexen. (b) Användning från en ekonomisk aktörs sida av felaktiga uppgifter eller andra oriktiga medel för att erhålla tillstånd från tullmyndigheterna: i) att vara godkänd ekonomisk aktör, i enlighet med artikel 38 i kodexen, ii) att använda förenklade deklarationer, i enlighet med artikel 166 i kodexen, iii) att använda andra tullförenklingar, i enlighet med artiklarna 177, 179, 182 och 185 i kodexen, iv) att hänföra varor till särskilda förfaranden, i enlighet med artikel 211 i kodexen. (c) Införsel av varor till/utförsel av varor från unionens tullområde utan att varorna anmäls till/uppvisas för tullmyndigheterna, i strid med artiklarna 139, 245 och i kodexen. (d) Underlåtenhet hos en innehavare av ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen att fullgöra de skyldigheter som följer av beslutet, i enlighet med artikel 23.1 i kodexen. (e) Underlåtenhet hos en innehavare av ett beslut som rör tillämpningen av tullagstiftningen att utan dröjsmål underrätta tullmyndigheterna om alla händelser som inträffar efter det att beslutet fattades av tullmyndigheterna och inverkar på beslutets upprätthållande eller innehåll, i enlighet med artikel 23.2 i kodexen. (f) Förädling av varor i ett tullager utan tullmyndigheternas tillstånd, i strid med artikel 241 i kodexen. (g) Förvärv eller omhändertagande av varor som är föremål för någon av de tullrättsliga överträdelserna i artikel 4 f och led c i denna artikel.

294 C 215/286 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 22 Förslag till direktiv Artikel 6 Kommissionens förslag Ändring Artikel 6 Artikel 6 Anstiftan, medhjälp och försök Anstiftan, medhjälp och försök 1. Medlemsstaterna ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att se till att anstiftan av eller medhjälp till en sådan handling eller underlåtenhet som avses i artikel 5 utgör en tullrättslig överträdelse. 1. Medlemsstaterna ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att se till att anstiftan av eller medhjälp till en sådan handling eller underlåtenhet som avses i artikel 8b.2 utgör en tullrättslig överträdelse. 2. Medlemsstaterna ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att se till att försök att begå en sådan handling som avses i artikel 5 b eller c utgör en tullrättslig överträdelse. 2. Medlemsstaterna ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att se till att försök att begå en sådan handling som avses i artikel 3 qi eller qj utgör en tullrättslig överträdelse. Ändring 23 Förslag till direktiv Artikel 7 Kommissionens förslag Ändring Artikel 7 Artikel 7 Fel från tullmyndigheternas sida Fel från tullmyndigheternas sida De handlingar eller underlåtenheter som avses i artiklarna 3-6 ska inte utgöra tullrättsliga överträdelser när de inträffar till följd av ett fel från tullmyndigheternas sida. De handlingar eller underlåtenheter som avses i artiklarna 3 och 6 ska inte utgöra tullrättsliga överträdelser när de inträffar till följd av ett fel från tullmyndigheternas sida, i enlighet med artikel 119 i tullkodexen, och tullmyndigheterna ska vara ansvariga om felen orsakar skada. Ändring 24 Förslag till direktiv Artikel 8 punkt 1 inledningen Kommissionens förslag 1. Medlemsstaterna ska se till att en juridisk person ställs till ansvar för en tullrättslig överträdelse som begås till dess förmån av en person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personen, grundad på något av följande: Ändring 1. Medlemsstaterna ska se till att en juridisk person ställs till ansvar för en tullrättslig överträdelse enligt artiklarna 3 och 6 som begås till dess förmån av en person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personen, grundad på något av följande:

295 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/287 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 25 Förslag till direktiv Artikel 8 punkt 2 Kommissionens förslag 2. Medlemsstaterna ska också se till att juridiska personer ställs till ansvar i fall där brister i sådan övervakning eller kontroll som en person som avses i punkt 1 har ansvar för har gjort det möjligt för en person som är underställd den personen att begå en tullrättslig överträdelse till den juridiska personens förmån. (Berör inte den svenska versionen.) Ändring Ändring 26 Förslag till direktiv Artikel 8 punkt 3a (ny) Kommissionens förslag Ändring 3a. I detta direktiv avses med juridisk person varje rättssubjekt som har denna status enligt tillämplig lagstiftning, med undantag av stater eller offentliga organ vid utövandet av offentliga maktbefogenheter, samt offentliga internationella organisationer. Ändring 27 Förslag till direktiv Artikel 8a (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 8a Faktorer som ska beaktas vid bedömning av om en överträdelse ska betraktas som en mindre överträdelse 1. Vid fastställandet av om en överträdelse som avses i artikel 3 ska betraktas som en mindre överträdelse ska medlemsstaterna från och med att förfarandet inleds, alltså i samband med att det fastställs om en tullrättslig överträdelse begåtts, säkerställa att deras behöriga myndigheter beaktar alla relevanta omständigheter som kan inverka på fallet, inbegripet följande: (a) Överträdelsen begicks på grund av oaktsamhet. (b) De berörda varorna är inte föremål för sådana förbud eller restriktioner som avses i artiklarna andra meningen och e i tullkodexen.

296 C 215/288 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (c) Överträdelsen har ringa eller ingen inverkan på beloppet för de tullavgifter som ska betalas. (d) Den person som gjort sig skyldig till överträdelsen samarbetar under förfarandena effektivt med den behöriga myndigheten. (e) Den person som gjort sig skyldig till överträdelsen har självmant gett den till känna, förutsatt att den ännu inte är föremål för någon utredning som den person som gjort sig skyldig till överträdelsen har kännedom om. (f) Den person som gjort sig skyldig till överträdelsen kan visa prov på att göra en avsevärd insats för att rätta sig efter unionens tullagstiftning, genom att ådagalägga en hög nivå av kontroll över sin verksamhet, exempelvis med hjälp av ett system för efterlevnad. (g) Den person som gjort sig skyldig till överträdelsen är ett litet eller medelstort företag som saknar tidigare erfarenhet av tullfrågor. 2. Behöriga myndigheter ska betrakta en överträdelse såsom mindre endast om det i samband med överträdelsen inte föreligger några försvårande omständigheter av de slag som avses i artikel 8b. Ändring 28 Förslag till direktiv Artikel 8b (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 8b Faktorer som ska beaktas vid bedömning av huruvida en överträdelse är allvarlig 1. Vid fastställandet av om en överträdelse som avses i artikel 3 eller 6 ska betraktas som en allvarlig överträdelse ska medlemsstaterna från och med att förfarandet inleds, alltså i samband med att det fastställs om en tullrättslig överträdelse begåtts, säkerställa att deras behöriga myndigheter beaktar alla relevanta omständigheter som kan inverka på fallet, inbegripet följande: (a) Överträdelsen begicks med uppsåt. (b) Överträdelsen begicks fortlöpande, under en längre tid, så att det framkom att den var avsedd att fortsätta begås.

297 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/289 Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring (c) En liknande eller anknuten överträdelse fortsätter eller upprepas, alltså att den begåtts mer än en gång. (d) Överträdelsen påverkar avsevärt beloppet för de undanhållna import- eller exporttullarna. (e) De berörda varorna är föremål för sådana förbud eller restriktioner som avses i artiklarna andra meningen och e i tullkodexen. (f) Den person som gjort sig skyldig till överträdelsen vägrar samarbeta, eller samarbeta fullt ut, med den behöriga myndigheten. (g) Den person som gjort sig skyldig till överträdelsen har tidigare begått överträdelser. 2. De överträdelser som avses i artikel 3 f, g, p, qi och qj utgör redan till följd av sin karaktär allvarliga överträdelser. Ändring 29 Förslag till direktiv Artikel 9 Kommissionens förslag Ändring Artikel 9 Artikel 9 Sanktioner för tullrättsliga överträdelser enligt artikel 3 Icke-straffrättsliga sanktioner för mindre tullrättsliga överträdelser, Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner införs för tullrättsliga överträdelser enligt artikel 3, inom följande gränser: 1. Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella, avskräckande och icke-straffrättsliga sanktioner införs, utöver återkrävande av de tullavgifter som undanhållits, för de tullrättsliga överträdelser enligt artikel 3 som anses som mindre överträdelser i enlighet med artikel 8a, inom följande gränser: (a) När den tullrättsliga överträdelsen avser särskilda varor, böter på 1 5 % av varornas värde. (a) När den tullrättsliga överträdelsen är kopplad till de undanhållna tullavgifterna, böter på upp till 70 % av de undanhållna tullavgifterna. (b) När den tullrättsliga överträdelsen inte avser särskilda varor, böter på euro. (b) När den tullrättsliga överträdelsen inte är kopplad till de undanhållna tullavgifterna, böter på upp till euro. 2. Vid fastställandet av vilken nivå av sanktioner som ska åläggas, inom ramen för de gränser som fastställs i punkt 1 i denna artikel, ska medlemsstaterna säkerställa att alla relevanta omständigheter i artikel 8a beaktas.

298 C 215/290 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 30 Förslag till direktiv Artikel 10 Kommissionens förslag Ändring Artikel 10 utgår Sanktioner för tullrättsliga överträdelser enligt artikel 4 Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner införs för tullrättsliga överträdelser enligt artikel 4, inom följande gränser: (a) När den tullrättsliga överträdelsen avser särskilda varor, böter på upp till 15 % av varornas värde. (b) När den tullrättsliga överträdelsen inte avser särskilda varor, böter på upp till euro. Ändring 31 Förslag till direktiv Artikel 11 Kommissionens förslag Ändring Artikel 11 Artikel 11 Sanktioner för tullrättsliga överträdelser enligt artiklarna 5 och 6 Icke-straffrättsliga sanktioner för allvarliga tullrättsliga överträdelser Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner införs för tullrättsliga överträdelser enligt artiklarna 5 och 6, inom följande gränser: 1. Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella, avskräckande och icke-straffrättsliga sanktioner införs, utöver återkrävande av de tullavgifter som undanhållits, för de tullrättsliga överträdelser som avses i artiklarna 3 och 6 och som anses allvarliga i enlighet med artikel 8b, inom följande gränser: (a) När den tullrättsliga överträdelsen avser särskilda varor, böter på upp till 30 % av varornas värde. (a) När den tullrättsliga överträdelsen är kopplad till de undanhållna tullavgifterna, böter på mellan 70 % och 140 % av de undanhållna tullavgifterna. (aa) När den tullrättsliga överträdelsen inte är kopplad till de undanhållna tullavgifterna utan till varornas värde, böter på mellan 15 % och 30 % av varornas värde.

299 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/291 Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag (b) När den tullrättsliga överträdelsen inte avser särskilda varor, böter på upp till euro. Ändring (b) När den tullrättsliga överträdelsen inte är kopplad vare sig till de undanhållna tullavgifterna eller till varornas värde, böter på mellan och euro. 2. Vid fastställandet av vilken nivå av sanktioner som ska åläggas, inom ramen för de gränser som fastställs i punkt 1 i denna artikel, ska medlemsstaterna säkerställa att alla relevanta omständigheter i artiklarna 8a och 8b.1 beaktas. Ändring 32 Förslag till direktiv Artikel 11a (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 11a Andra icke-straffrättsliga sanktioner för allvarliga överträdelser 1. Förutom de sanktioner som förtecknas i artikel 11, och i enlighet med tullkodexen, får medlemsstaterna också ålägga följande icke-monetära sanktioner om en allvarlig överträdelse begås: (a) Permanent eller tillfälligt förverkande av varorna. (b) Indragning av en beviljad auktorisering. 2. Medlemsstaterna ska, i enlighet med tullkodexen, föreskriva att beslut om beviljande av status som godkänd ekonomisk aktör ska upphävas vid allvarlig eller upprepad tullrättslig överträdelse. Ändring 33 Förslag till direktiv Artikel 11b (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 11b Översyn 1. Beloppen på de böter som tillämpas i enlighet med artiklarna 9 och 11 ska ses över av kommissionen, tillsammans med medlemsstaternas behöriga myndigheter, fem år från och med [dagen för detta direktivs ikraftträdande]. Översynen ska syfta till att göra de bötesbelopp som tillämpas inom ramen för tullunionen mer likvärdiga, med målet att harmonisera tullunionens funktionssätt.

300 C 215/292 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Kommissionens förslag Ändring 2. Kommissionen ska årligen offentliggöra de sanktioner som medlemsstaterna tillämpar på sådana tullrättsliga överträdelser som avses i artiklarna 3 och Medlemsstaterna ska säkerställa efterlevnaden av tullagstiftningen i den mening som avses i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 ( 1 ). ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna pensionssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 (EUT L 303, , s. 1). Ändring 34 Förslag till direktiv Artikel 11c (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 11c Överenskommelse Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för överenskommelse så att de behöriga myndigheterna kan ingå en överenskommelse med en person som begått en överträdelse som ett alternativ till inledande eller fullföljande av en rättsprocess för åläggande av en sanktion, mot att vederbörande går med på en omedelbart verkställbar sanktion. När rättsliga förfaranden redan inletts kan de behöriga myndigheterna emellertid ingå en överenskommelse endast med den rättsliga myndighetens godkännande. Kommissionen ska tillhandahålla riktlinjer för förfaranden för överenskommelser för att säkerställa att en person som gjort sig skyldig till en överträdelse ges möjlighet till överenskommelse i enlighet med principen om likabehandling och på ett sätt som medger insyn, samt att varje ingången överenskommelse innefattar att resultatet av förfarandet ska offentliggöras.

301 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/293 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 35 Förslag till direktiv Artikel 12 Kommissionens förslag Ändring Artikel 12 utgår Effektiv tillämpning av sanktioner: behöriga myndigheters utövande av befogenheter att tillgripa sanktioner Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna när de fastställer typen av och nivån på sanktioner för tullrättsliga överträdelser enligt artiklarna 3 6 beaktar alla relevanta omständigheter, bl.a. följande, där så är lämpligt: (a) Överträdelsens svårhetsgrad och varaktighet. (b) Huruvida den person som gjort sig skyldig till överträdelsen är en godkänd ekonomisk aktör. (c) Beloppet för de undanhållna import- eller exporttullarna. (d) Huruvida de berörda varorna är föremål för sådana förbud och restriktioner som avses i artiklarna andra meningen och e i kodexen eller innebär ett hot mot allmän säkerhet. (e) Viljan hos den person som gjort sig skyldig till överträdelsen att samarbeta med den behöriga myndigheten. (f) Tidigare överträdelser av den person som gjort sig skyldig till överträdelsen. Ändring 36 Förslag till direktiv Artikel 12a (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 12a Efterlevnad Medlemsstaterna ska säkerställa att riktlinjer och publikationer om hur man ska följa och fortsätta följa unionens tullagstiftning görs tillgängliga för berörda parter i ett lättillgängligt, begripligt och aktuellt format.

302 C 215/294 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 37 Förslag till direktiv Artikel 13 Kommissionens förslag Ändring Artikel 13 Artikel 13 Preskription Preskription 1. Medlemsstaterna ska se till att preskriptionsfristen för ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse enligt artiklarna 3 6 är fyra år och börjar löpa den dag då överträdelsen begicks. 1. Medlemsstaterna ska se till att preskriptionsfristen för inledande av ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse enligt artiklarna 3 och 6 är fyra år och att den börjar löpa den dag då överträdelsen begicks. 2. Vad beträffar kontinuerliga eller upprepade tullrättsliga överträdelser ska medlemsstaterna se till att preskriptionsfristen börjar löpa den dag då den handling eller underlåtenhet som utgör överträdelsen upphörde. 2. Vad beträffar kontinuerliga eller upprepade tullrättsliga överträdelser ska medlemsstaterna se till att preskriptionsfristen börjar löpa den dag då den handling eller underlåtenhet som utgör överträdelsen upphörde. 3. Medlemsstaterna ska se till att preskriptionsfristen avbryts av varje handling av den behöriga myndigheten som den berörda personen underrättas om och som hänför sig till en utredning eller ett rättsligt förfarande som rör en och samma tullrättsliga överträdelse. Preskriptionsfristen ska börja löpa samma dag som den avbrytande handlingen äger rum. 3. Medlemsstaterna ska se till att preskriptionsfristen avbryts av varje handling av den behöriga myndigheten som den berörda personen underrättas om och som hänför sig till en utredning eller ett rättsligt förfarande som rör en och samma tullrättsliga överträdelse samt av en handling som begås av den person som gjort sig skyldig till överträdelsen. Preskriptionsfristen ska fortsätta löpa samma dag som den avbrytande handlingen upphör. 4. Medlemsstaterna ska se till att det inte går att inleda eller fortsätta ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse enligt artiklarna 3 6 efter det att en period av åtta år från och med den dag som avses i punkt 1 eller 2 har löpt ut. 4. Medlemsstaterna ska se till, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 14.2, att det inte går att inleda eller fortsätta ett förfarande som rör en tullrättslig överträdelse enligt artikel 3 eller 6 efter det att en period av åtta år från och med den dag som avses i punkt 1 eller 2 i denna artikel har löpt ut, oavsett eventuella avbrott i preskriptionsfristen i enlighet med punkt 3 i denna artikel. 5. Medlemsstaterna ska se till att preskriptionsfristen för verkställande av ett beslut om att tillgripa en sanktion är tre år. Denna period ska börja löpa den dag då beslutet vinner laga kraft. 5. Medlemsstaterna ska se till att preskriptionsfristen för verkställande av ett beslut om att tillgripa en sanktion är tre år. Denna period ska börja löpa den dag då beslutet vinner laga kraft. 6. Medlemsstaterna ska fastställa de fall där de preskriptionsfrister som anges i punkterna 1, 4 och 5 suspenderas. 6. Medlemsstaterna ska fastställa de fall där de preskriptionsfrister som anges i punkterna 1, 4 och 5 suspenderas.

303 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/295 Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 38 Förslag till direktiv Artikel 16 Kommissionens förslag Medlemsstaterna ska samarbeta vid och utbyta alla uppgifter som behövs för sådana förfaranden som rör en handling eller underlåtenhet som utgör en tullrättslig överträdelse enligt artiklarna 3 6, särskilt i fall där mer än en medlemsstat har inlett ett förfarande mot samma person med avseende på samma förhållanden. Ändring Medlemsstaterna ska samarbeta vid och utbyta alla uppgifter som behövs för sådana förfaranden som rör en handling eller underlåtenhet som utgör en tullrättslig överträdelse enligt artiklarna 3 och 6, särskilt i fall där mer än en medlemsstat har inlett ett förfarande mot samma person med avseende på samma förhållanden. Samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ha som mål att höja effektiviteten i tullens varukontroller och att harmonisera förfarandena inom unionen. Ändring 39 Förslag till direktiv Artikel 16 stycke 1a (nytt) Kommissionens förslag Ändring Kommissionen ska övervaka medlemsstaternas samarbete för att upprätta viktiga indikatorer för genomförande av tullkontroller och tullrättsliga sanktioner, spridning av bästa praxis och samordning av utbildning av tulltjänstemän. Ändring 40 Förslag till direktiv Artikel 17 Kommissionens förslag Ändring Artikel 17 Artikel 17 Beslag Beslag Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har möjlighet att tillfälligt beslagta sådana varor och transportmedel och andra instrument som används för att begå tullrättsliga överträdelser enligt artiklarna 3 6. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har möjlighet att tillfälligt beslagta sådana varor och transportmedel eller andra instrument som används för att begå tullrättsliga överträdelser enligt artiklarna 3 och 6. Om en medlemsstat, efter åläggande av en sådan sanktion, permanent beslagtar sådana varor kan medlemsstaten välja att förstöra, återanvända eller återvinna varorna, enligt vad som är lämpligt.

304 C 215/296 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 Ändring 41 Förslag till direktiv Artikel 18 stycke 1a (nytt) Kommissionens förslag Ändring Senast den 31 december 2017 ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om övriga inslag i verkställandet av unionens tullagstiftning, såsom övervakning, kontroll och utredning, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag avsett att komplettera detta direktiv. Ändring 42 Förslag till direktiv Artikel 18a (ny) Kommissionens förslag Ändring Artikel 18a Medlemsstaternas rapportering Medlemsstaterna ska till kommissionen skicka statistik om överträdelser, där det framgår vilka sanktioner som ålagts till följd av överträdelserna, för att kommissionen ska kunna utvärdera tillämpningen av detta direktiv. Den information som således tillhandahålls ska skickas årligen efter det att detta direktiv trätt i kraft. Kommissionen kan använda dessa uppgifter vid översyn av direktivet i syfte att bättre tillnärma nationella system för sanktioner.

305 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/297 P8_TA(2016)0401 Förslag till ändringsbudget nr 3/2016: Institutionernas säkerhet Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3 för budgetåret 2016: Institutionernas säkerhet (12600/2016 C8-0409/ /2121(BUD)) (2018/C 215/56) Tisdagen den 25 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/ 2002 ( 1 ), särskilt artikel 41, med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015 ( 2 ), med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 3 ), med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 4 ), med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2016 som kommissionen antog den 30 juni 2016 (COM(2016)0310), med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2016 som rådet antog den 11 oktober 2016 och översände till Europaparlamentet samma dag (12600/2016 C8-0409/2016), med beaktande av skrivelsen från Europaparlamentets talman till kommissionens ordförande av den 7 juni 2016, i synnerhet punkt 3, med beaktande av sitt uttalande som avser tillämpningen av punkt 27 i det interinstitutionella avtalet och som utgör del av de gemensamma slutsatser som lades fram den 14 november 2015 inom ramen för förlikningsförfarandet om 2016 års budget, med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0295/2016), och av följande skäl: A. De terrorattentat som nyligen begåtts har fått unionens institutioner att se över sina säkerhetsbehov och fastställa ett behov av ytterligare resurser B. I förslaget till ändringsbudget nr 3/2016 föreslås följaktligen en ökning av budgeten för säkerhet för ett totalt belopp på 15,8 miljoner EUR för Europaskolorna, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska utrikestjänsten. ( 1 ) EUT L 298, , s. 1. ( 2 ) EUT L 48, ( 3 ) EUT L 347, , s ( 4 ) EUT C 373, , s. 1.

306 C 215/298 SV Europeiska unionens officiella tidning Tisdagen den 25 oktober 2016 C. Syftet med ändringsbudget nr 3/2016 är framför allt att inrätta ytterligare 35 fasta tjänster för rekrytering av ytterligare säkerhetspersonal vid Europaparlamentet. Dessa tjänster bör bibehållas i 2017 års budget och undantas från målet att minska personalstyrkan med 5 %, eftersom de hänför sig till en ny verksamhet. Parlamentet respekterar till fullo sitt uttalande om minskningen av personalstyrkan med 5 %, vilket bifogats de gemensamma slutsatserna om 2016 års budget. 1. Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 3/2016, som lagts fram av kommissionen. 2. Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/ Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 3/2016 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

307 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/299 P8_TA(2016)0410 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska tillsynsstandarder för riskreduceringstekniker för vissa OTC-derivatkontrakt Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 4 oktober 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister med avseende på tekniska tillsynsstandarder för riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart (C(2016) /2930(DEA)) (2018/C 215/57) Onsdagen den 26 oktober 2016 Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av kommissionens delegerade förordning C(2016)06329), med beaktande av kommissionens skrivelse av den 4 oktober 2016, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen, med beaktande av skrivelsen av den 13 oktober 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande, med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister ( 1 ) (förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer Emir), särskilt artikel 11.15, med beaktande av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/ EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG ( 2 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG ( 3 ) och med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/ 2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/ 77/EG ( 4 ), med beaktande av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som lämnats av de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och pensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) den 8 mars 2016 i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 648/2012, med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor, med beaktande av artikel i arbetsordningen, med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel tredje och fjärde strecksatsen, vilken löpte ut den 25 oktober 2016, och av följande skäl: ( 1 ) EUT L 201, , s. 1. ( 2 ) EUT L 331, , s. 12. ( 3 ) EUT L 331, , s. 48. ( 4 ) EUT L 331, , s. 84.

308 C 215/300 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 A. I Emir föreskrivs krav för clearing och bilateral riskhantering för OTC-derivatkontrakt, rapporteringskrav för derivatkontrakt och enhetliga krav för centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet. B. I artikel i Emir föreskrivs att ESA-myndigheterna ska utarbeta gemensamma förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om riskhanteringsförfaranden, inbegripet de nivåer på och den typ av säkerhets- och separeringssystem som krävs för att uppfylla kraven i punkt 11.3 i Emir, de förfaranden som motparterna och de berörda behöriga myndigheterna ska följa när undantag tillämpas enligt artikel i Emir och de tillämpliga kriterier som avses i artikel , inbegripet framför allt vad som bör betraktas som praktiska och rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna. C. I artikel i Emir ges kommissionen befogenhet att, beroende på motpartens rättsliga form, anta dessa tekniska standarder för tillsyn i enlighet med artiklarna i endera förordning (EU) nr 1093/2010 (EBA-förordningen), förordning (EU) nr 1094/2010 (Eiopa-förordningen) eller förordning (EU) nr 1095/2010 (Esma-förordningen). D. Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) lämnade sina gemensamma globala regler för marginalsäkerhetskrav för derivat vars clearing inte sker centralt i september 2013 och ändrade dem i mars E. ESA-myndigheterna lämnade sina förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen den 8 mars F. Kommissionen underrättade ESA-myndigheterna den 28 juli 2016 om sin avsikt att godkänna förslagen till tekniska standarder för tillsyn med vissa ändringar i enlighet med artikel 10.1 EBA-, Eiopa- och Esmaförordningarna. G. Den 8 september 2016 lämnade ESA-myndigheterna ett formellt yttrande till kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i EBA-, Eiopa- och Esmaförordningarna, och de ändrade förslagen till tekniska standarder för tillsyn. H. Kommissionen antog den delegerade förordningen den 4 oktober I. Den delegerade förordningen träder i kraft i slutet av parlamentets och rådets granskningsperiod endast om varken parlamentet eller rådet har gjort invändningar, eller om både parlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. J. Den granskningsperiod som föreskrivs i artikel 13.1 i EBA-, Eiopa- och Esmaförordningarna är tre månader från underrättelsen om de tekniska standarderna för tillsyn. Denna granskningsperiod löper därför ut den 4 januari K. Tidsschemat för genomförandet av marginalsäkerhetskraven för derivat som inte clearas centralt har överenskommits på internationell nivå (BCBS och Iosco). Unionen, som missade den överenskomna dagen 1 september 2016 för det första stadiet i genomförandet, kan ändå införa sina regler före den andra tidsfristen den 1 mars 2017, då ett stort antal finansiella motparter och icke-finansiella grupper bör börja utbyta marginalsäkerheter. L. Ett uttalande om avsikten att inte invända bör därför göras så snart som möjligt så att unionen kan uppfylla sina internationella åtaganden och motparterna kan förbereda sig på de nya kraven med tillräcklig framförhållning. Ett sådant tillvägagångssätt kommer att bidra till att det så snart som möjligt skapas rättssäkerhet för marknadsaktörerna i såväl unionen som tredjeländer. 1. Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

309 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/301 P8_TA(2016)0411 Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 alla avsnitt Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (11900/2016 C8-0373/ /2047(BUD)) (2018/C 215/58) Onsdagen den 26 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel ( 1 ), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/ 2002 ( 2 ), med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 3 ), med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 4 ) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet), med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen (COM(2016)0603), med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2017, avsnitt III kommissionen ( 5 ), med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 ( 6 ), med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslagparlamentets synpunkter inför kommissionens förslag ( 7 ), med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som kommissionen antog den 18 juli 2016 (COM(2016)0300), med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som rådet antog den 12 september 2016 och översände till Europaparlamentet den 14 september 2016 (11900/2016 C8-0373/2016), med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0287/2016), och av följande skäl: ( 1 ) EUT L 168, , s ( 2 ) EUT L 298, , s. 1. ( 3 ) EUT L 347, , s ( 4 ) EUT C 373, , s. 1. ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0080. ( 6 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0132. ( 7 ) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.

310 C 215/302 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 A. I en situation då resurserna är knappa blir behovet att upprätthålla budgetdisciplin och använda medlen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ännu viktigare. B. Den dialog mellan parlamentet och kommissionen som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen, bland annat ökad transparens och förstärkt ansvarsskyldighet. Avsnitt III Översikt 1. Europaparlamentet betonar att budgeten för 2017 måste ses i ett större sammanhang tillsammans med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar behovet att säkerställa en balans mellan långsiktiga prioriteringar och nya utmaningar och understryker därför att budgeten för 2017 måste vara förenlig med EU 2020-målen, som utgör dess huvudsakliga inriktning och övergripande prioritering. 2. Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att i den särskilda situation som för närvarande råder är initiativ såsom kommissionens innehållande av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser) ( 1 ), inte bara orättvist och oproportionerligt, utan även politiskt ohållbart. 3. Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2017 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringarna, som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna och i parlamentets ovannämnda resolution av den 6 juli 2016 om förberedelserna av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen : parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag. 4. Europaparlamentet betonar att fred och stabilitet är grundläggande värden som behöver upprätthållas av unionen. Parlamentet anser att långfredagsavtalet, som har visat sig vara avgörande för fred och förlikning i Nordirland, måste skyddas. Parlamentet understryker behovet av särskilda åtgärder för att säkerställa stöd för de regioner som kommer att drabbas hårdast om Förenade kungariket förhandlar fram ett utträde ur unionen till följd av att landet åberopar artikel 50 i EU-fördraget, i enlighet med de brittiska medborgarnas vilja. 5. Europaparlamentet framhåller att unionen för närvarande står inför ett antal allvarliga nödsituationer och nya utmaningar som inte kunde förutses när den fleråriga budgetramen för inrättades. Parlamentet är övertygat om att ökade ekonomiska resurser måste tas i anspråk från unionens budget för att hantera de politiska utmaningarna och göra det möjligt för unionen att med största möjliga skyndsamhet och högsta prioritet uppnå resultat och effektivt ta itu med dessa kriser. Parlamentet anser därför att det krävs ett kraftfullt politiskt åtagande för att säkerställa nya anslag 2017 och till utgången av programplaneringsperioden. 6. Europaparlamentet betonar att 2017 års budget måste hantera behoven i samband med migrationsutmaningen och den långsamma ekonomiska tillväxten efter den ekonomiska krisen. Parlamentet noterar att mer medel bör anslås till forsknings- och infrastrukturprojekt samt till bekämpning av ungdomsarbetslösheten. 7. Europaparlamentet påminner om att även om parlamentet omedelbart godkände de ytterligare medel som krävdes för att hantera de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna, samtidigt som målen om hållbar utveckling ges fortsatt stöd, har det alltid insisterat på att denna utmaning inte får ges företräde framför annan viktig unionspolitik, framför allt skapandet av anständiga arbeten av god kvalitet och utvecklingen av företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar att taket i rubrik 3 är ytterst otillräckligt för att tillhandahålla tillräckliga medel för de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarnas inre dimension och insisterar på behovet av att anta en heltäckande och människorättsbaserad strategi, som kopplar migration till utveckling och som garanterar integreringen av migrerande arbetstagare, asylsökande och flyktingar samt prioriterade program såsom kulturprogram. Parlamentet betonar att för att säkerställa de ytterligare medel som krävs på detta område förslog kommissionen i budgetförslaget för 2017 att den ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, , s. 320).

311 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/303 Onsdagen den 26 oktober 2016 fleråriga budgetramens särskilda instrument skulle utnyttjas i större utsträckning än någonsin tidigare, bland annat skulle flexibilitetsmekanismen utnyttjas till fullo och marginalen för oförutsedda utgifter (som är en sista utväg ) skulle utnyttjas i betydande utsträckning, vilket godkändes av rådet. 8. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att krav på ytterligare medel för att hantera den nuvarande flykting- och migrationsutmaningen inte får beviljas om det innebär en försämring av unionens befintliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingspolitiken. Parlamentet upprepar att inrättandet av faciliteten för flyktingar i Turkiet, förvaltningsfonder och andra tillfälliga instrument inte kan finansieras genom nedskärningar av andra befintliga instrument. Parlamentet är oroat över att inrättandet av tillfälliga instrument utanför unionsbudgeten skulle kunna hota budgetens enhet och kringgå budgetförfarandet som kräver Europaparlamentets deltagande och kontroll. Parlamentet ifrågasätter starkt om taket i rubrik 4 (Europa i världen) är tillräckligt för ett hållbart och effektivt bemötande av de rådande yttre utmaningarna, inklusive de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna. 9. Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att man bör hitta sätt för unionens budget att finansiera nya initiativ som inte är till men för befintliga unionsprogram och befintlig unionspolitik och efterlyser en identifiering av hållbara sätt att finansiera nya initiativ. Parlamentet är bekymrat över att den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning, som kommer att uppgå till 80 miljoner EUR under de kommande tre åren, kommer att skäras ned inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet är övertygat om att, med en EU-budget som redan är underfinansierad, ytterligare ansträngningar i fråga om insatser, administrativa kostnader, förberedande åtgärder och pilotprojekt inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kräver ytterligare ekonomiska tillskott från medlemsstaterna. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör utnyttja den nuvarande översynen/revideringen efter halva tiden av den fleråriga budgetramen i detta avseende. Parlamentet understryker behovet av att klargöra den långsiktiga finansieringen av den gemensamma försvarsrelaterade forskningen. 10. Europaparlamentet påminner om att unionen har ratificerat COP21-avtalet och behöver anslå en del av sina ekonomiska resurser för att respektera sina internationella åtaganden. Parlamentet noterar att enligt budgetberäkningen för budgetåret 2017 förväntas 19,2 % av budgetens utgifter att användas till detta ändamål. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fortsätta med detta tillvägagångssätt för att tillämpa målet på 20 % i linje med kommissionens åtagande att integrera klimatåtgärder i den nuvarande fleråriga budgetramen. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för 2017 års budget lägga fram ett initiativ som syftar till att förse unga européer, som valts ut på grundval av en tävling, med resecheckar för kollektivtrafiken. Ett centralt mål med ett sådant initiativ skulle vara att bedöma genomförbarheten och den potentiella effekten av ett mer allmänt system som främst skulle gynna ungdomars rörlighet, ungdomars medvetenhet om EU och främja lika möjligheter. 12. Europaparlamentet återställer alla nedskärningar av budgetförslaget som föreslagits av rådet. Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna och ifrågasätter rådets uttalade avsikt att återskapa artificiella marginaler i vissa rubriker såsom underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och rubrik 4 (Europa i världen), särskilt med tanke på att marginalerna i vilket fall som helst skulle vara för små för att hantera oförutsedda händelser eller kriser. 13. Europaparlamentet noterar att rådets behandlingar de senaste fem åren misslyckats med att förutsäga det faktiska genomförandet av EU-budgeten och att det, med hänsyn tagen till alla ändringsbudgetar, behövdes avsevärt mycket mer medel i var och en av de slutliga budgetarna. Parlamentet uppmanar därför rådet att anpassa sin ståndpunkt vid förlikningen för att se till att det redan från början finns tillräckliga medel i budgeten för Europaparlamentet meddelar att för att kunna finansiera dessa akuta behov på ett tillräckligt sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2017, kommer parlamentet att finansiera förstärkningarna över nivån i budgetförslaget genom att utnyttja alla tillgängliga marginaler och genom att i större utsträckning använda marginalen för oförutsedda utgifter. 15. Europaparlamentet kompenserar till fullo alla nedskärningar som avser Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 till att totalt belopp på miljoner EUR i åtaganden för 2017 genom nya anslag som ska anslås genom halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på behovet att vidta effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i hela unionen. Parlamentet anslår

312 C 215/304 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 därför ytterligare miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, för att möjliggöra en fortsättning av initiativet. Parlamentet anser att den ytterligare finansiering som behövs för dessa viktiga unionsprogram bör beslutas i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. 16. Europaparlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens vid förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar. 17. Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2017 till 160,7 miljarder EUR respektive 136,8 miljarder EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena. Underrubrik 1a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning 18. Europaparlamentet noterar att underrubrik 1a på nytt drabbas hårt av rådets behandling, genom att 52 % av rådets totala nedskärningar av åtagandena görs i denna rubrik. Parlamentet ifrågasätter därför på vilket sätt rådets politiska prioritering av arbetstillfällen och tillväxt avspeglas i denna behandling. 19. Europaparlamentet motsätter sig kraftigt dessa nedskärningar i en rubrik som symboliserar det europeiska mervärdet och som resulterar i mer tillväxt och arbetstillfällen för medborgarna. Parlamentet beslutar därför att återställa alla nedskärningar som gjorts av rådet. 20. För att uppfylla åtagandet från juni 2015 om att minimera budgetkonsekvenserna av inrättandet av Efsi för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa inom ramen för det årliga budgetförfarandet, beslutar Europaparlamentet att till fullo återställa budgetposterna för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, såsom de såg ut före inrättandet av Efsi, eftersom anslagen för dessa budgetposter minskades för att ställa medel till förfogande för Efsi-garantifonden. Parlamentet betonar betydelsen av unionens största forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020, som omvandlar goda idéer till produkter och tjänster och därmed stimulerar tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet begär att de motsvarande ytterligare åtagandebemyndigandena på 1,24 miljarder EUR över budgetförslaget ställs till förfogande. Parlamentet förväntar sig att man når en övergripande överenskommelse om denna angelägna fråga inom ramen för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet påpekar att Efsi bör förbättras för att bli fullständigt effektiv och ändamålsenlig genom att man ser till att additionalitetsprincipen respekteras och att den geografiska och sektoriella balansen samt transparensen i beslutsprocessen förbättras. 21. I enlighet med sin fortsatta prioritering av arbetstillfällen och tillväxt och efter en noggrann bedömning av absorptionsförmågan hittills beslutar Europaparlamentet att föreslå vissa utvalda ökningar över nivån i budgetförslaget för programmen Cosme, Progress, Marie Curie, Europeiska forskningsrådet, Eures och Erasmus+. Parlamentet noterar att sådana ökningar inte kan finansieras inom den tillgängliga marginalen för denna underrubrik. 22. Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 45 miljoner EUR (exklusive Efsi, pilotprojekt och förberedande åtgärder). Underrubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 23. Europaparlamentet understryker att cirka en tredjedel av unionens årliga budget är inriktad på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är unionens främsta investeringspolitik och ett redskap för att minska ojämlikheterna mellan unionens regioner samt är viktig för förverkligandet av Europa strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla. 24. Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärning av åtagandena med 3 miljoner EUR och, ännu allvarligare, en minskning med 199 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, även när det gäller budgetposterna för stöd. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur dessa nedskärningar är förenliga med rådets mål att avsätta nödvändiga anslag [ ] för ett smidigt genomförande av de nya programmen under det fjärde året av den fleråriga budgetramen Parlamentet påminner om att den nivå på betalningarna som kommissionen föreslår under denna rubrik redan är 23,5 % lägre än i 2016 års budget. Parlamentet betonar i detta avseende att eventuella ytterligare nedskärningar av betalningarna inte kan rättfärdigas eller accepteras. 25. Europaparlamentet vill se en utvärdering av konsekvenserna av unionens politik baserat på konsekvensbedömningsrapporter, för att avgöra i vilken utsträckning denna politik bland annat lyckats minska ekonomiska skillnader, utveckla konkurrenskraftiga och diversifierade regionala ekonomier och främja en hållbar tillväxt och arbetstillfällen.

313 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/305 Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet är djupt oroat över de kraftiga förseningarna i genomförandet av cykeln för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som förväntas få allvarliga negativa effekter för möjligheten att i tid uppnå resultat på plats, men även riskerar att leda till att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid. Parlamentet uppmanar med eftertryck berörda medlemsstater att snabbt utnämna återstående förvaltningsmyndigheter och utbetalande och attesterande organ, och att ta itu med alla andra orsaker till att genomförandet av programmen försenats. Parlamentet noterar kommissionens förslag om mer förenkling inom detta område och anser att alla ansträngningar måste göras av medlemsstaterna för att säkerställa att programmen genomförs till fullo. Parlamentet efterlyser därför fler synergieffekter och komplementaritet mellan politiken för offentliga investeringar i medlemsstaternas budgetar och EU-budgeten och sådan politik som syftar till att främja tillväxten och skapandet av hållbara arbetstillfällen, vilket är unionens hörnsten. 27. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om inrättandet av stödprogrammet för strukturreformer, med ett finansiellt anslag på EUR, och understryker att dessa medel bör anslås i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. 28. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit några åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet 2017 på grund av tidigareläggandet under åren Parlamentet upprepar sitt starka stöd för en fortsättning av ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet beslutar att som ett första steg och i enlighet med förordningen om Europeiska socialfonden ( 1 ), som möjliggör en sådan fortsättning, öka anslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet med miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 500 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, för att vidta effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten genom att dra lärdomar av resultatet av kommissionens utvärdering av genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet noterar att i enlighet med parlamentets begäran bör en övergripande överenskommelse nås, i samband med den kommande halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, om vilken ytterligare finansiering som är lämplig för ungdomssysselsättningsinitiativet för återstoden av denna programplaneringsperiod. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att påskynda genomförandet av initiativet på plats, så att unga européer kan gynnas direkt. 29. Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget, både för åtagandena och betalningarna, för de budgetposter som skurits ned av rådet. Parlamentet ökar åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b med miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 500 miljoner EUR över beloppen i budgetförslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet, och med 4 miljoner EUR för åtagandena och 2 miljoner EUR för betalningarna för Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket innebär att det nuvarande taket för åtaganden överskrids med 1,57 miljard EUR. 30. Europaparlamentet understryker att den största andelen utestående åtaganden finns under underrubrik 1b, ett belopp som uppgick till miljoner EUR i början av september 2016, och att detta riskerar att äventyra genomförandet av nya program. 31. Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens viktiga bidrag till ett effektivt genomförande av jämställdhetsbudgetering. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder för att upprätta lämpliga jämställdhetsverktyg, till exempel incitamentsystem där man utnyttjar strukturfonderna för att främja jämställdhetsbudgetering på nationell nivå. Rubrik 2 Hållbar tillväxt: naturresurser 32. Europaparlamentet noterar att rådet minskade rubrik 2 med 179,5 miljoner EUR i fråga om åtagandebemyndiganden och 198 miljoner EUR i fråga om betalningsåtaganden, i budgetposter för administrativt stöd, budgetposter för operativt tekniskt stöd (såsom Europeiska havs- och fiskerifonden och Life-programmet), i driftsposter inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), som är avgörande för att jordbruket ska kunna bibehållas till förmån för en levande landsbygd, och för decentraliserade byråer. Parlamentet noterar att de största nedskärningarna av betalningarna drabbar landsbygdsutvecklingen. Parlamentet anser att ändringsskrivelsen bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för EGFJ. Parlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta. ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, , s. 470).

314 C 215/306 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober Parlamentet anser att EU:s budget måste prioritera initiativ som underlättar en verkligt grönare ekonomi. 34. Europaparlamentet väntar på att ändringsskrivelsen om krisstödspaketet, särskilt för mejerisektorn, ska läggas fram, och beslutar sig för att uttrycka sitt starka stöd för jordbrukssektorn i unionen. Parlamentet ökar därför anslagen med 600 miljoner EUR över budgetförslaget för att hantera effekterna av krisen i mejerisektorn och effekterna av det ryska embargot för mjölksektorn. 35. Europaparlamentet välkomnar anslagen till forskning och innovation på jordbruksområdet inom Horisont 2020 i syfte att trygga försörjningen av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter. Parlamentet understryker att man bör prioritera projekt som rör primärproducenter. 36. Europaparlamentet upprepar att anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken inte får användas för att stödja uppfödning eller avel av tjurar som används för tjurfäktningar med dödlig utgång. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att omedelbart lägga fram förslag till de lagstiftningsändringar som krävs för att uppfylla denna begäran, vilket redan framgår av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret Europaparlamentet betonar att genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken innebär ett paradigmskifte inom fiskeriförvaltningen, både för medlemsstaterna och för fiskarna, och påminner i detta avseende om de problem som har uppstått under tidigare budgetår då anslagen har minskats. 38. Europaparlamentet välkomnar ökningen i Life-budgeten med 30,9 miljoner EUR i åtaganden i budgetförslaget, men beklagar, mot bakgrund av det ovannämnda, att Life-programmet, med totala medel på 493,7 miljoner EUR, i år igen endast utgör 0,3 % av hela budgetförslaget. 39. Europaparlamentet belyser de tidigare problem som bristen på betalningsåtaganden för Life-programmet medförde, genom att hindra och försena ett ordentligt genomförande av programmet. 40. I enlighet med sina EU 2020-mål och sina internationella åtaganden att hantera klimatförändringen beslutar Europaparlamentet att föreslå en ökning över nivån i budgetförslaget för Life+-programmet. 41. Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 619,8 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 611,3 miljoner EUR (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket innebär att det finns en marginal på 19,4 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2. Rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap 42. Europaparlamentet understryker att parlamentet fortsätter att sätta den pågående migrationsutmaningen högst på sin dagordning. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om ytterligare 1,8 miljarder EUR för att hantera migrationsutmaningen i unionen, utöver den ursprungliga planeringen för Parlamentet noterar att den stora avvikelsen från den ursprungliga planeringen talar för en justering uppåt av taken i rubrik 3. Parlamentet betonar att kommissionen föreslår att dessa förstärkningar främst ska finansieras genom att flexibilitetmekanismen utnyttjas (för 530 miljoner EUR, och därmed utnyttjas de medel som är tillgängliga i år till fullo), och genom marginalen för oförutsedda utgifter (till ett belopp av miljoner EUR). Med tanke på nivån på anslagen för migrationsrelaterade utgifter är högre än någonsin tidigare (totalt 5,2 miljarder EUR 2017 i rubrikerna 3 och 4 och utnyttjandet av Europeiska utvecklingsfonden), och förslagen om att utnyttja flexibilitetsmekanismen som håller på att behandlas, begär parlamentet inte någon ytterligare förstärkning av migrationspolitiken. Parlamentet betonar samtidigt att det kommer att motsätta sig varje försök att minska anslagen till unionsåtgärder på detta område. 43. Europaparlamentet upprepar att budgetflexibiliteten har sina begränsningar och endast kan vara en kortsiktig lösning. Parlamentet är starkt övertygat om att en justering uppåt av taket för rubrik 3 skulle vara ett framåtblickande och modigt svar mitt i dessa långsiktiga flykting- och migrationsutmaningar, som omfattar hela kontinenten, och som inte visar några tecken på att avta. Parlamentet anser att alla budgetbeslut som fattats den senaste tiden för att säkerställa nya medel inom detta område rent faktiskt har visat på behovet av att revidera detta tak.

315 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/307 Onsdagen den 26 oktober Med hänsyn till det rådande säkerhetsläget och migrationsutmaningarna välkomnar Europaparlamentet ökningen av anslaget för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) (1,6 miljarder EUR) och Fonden för inre säkerhet (0,7 miljarder EUR). Parlamentet anser att ökningen av Amif ökar behovet av att säkerställa en rättvis och transparent fördelning av de årliga medlen mellan de olika programmen och målen för fonden och en ökad transparens när det gäller användningen av dessa ekonomiska resurser. 45. Europaparlamentet noterar att ett nytt instrument för krisstöd inom unionen antogs den 15 mars 2016 med en vägledande finansieringsram på 700 miljoner EUR under tre år ( ), och att detta redan har lett till omedelbara resultat på plats i form av akuta stödåtgärder som svar på de humanitära behoven hos ett stort antal flyktingar och migranter som anländer till medlemsstaterna. Parlamentet upprepar emellertid sin ståndpunkt att man i framtiden bör överväga mer hållbara rättsliga ramar och budgetramar, så att man kan få fram humanitärt bistånd inom unionen. Parlamentet insisterar på behovet av en regelbunden dialog med kommissionen om hur detta instrument fungerar och finansieras, för närvarande och i framtiden, som bygger på fullständig transparens när det gäller information och konsekvensbedömningsrapporter. 46. Med tanke på de förhöjda hotnivåerna i flera medlemsstater samtidigt med utmaningarna i samband med hanteringen av migrationen, bekämpningen av terrorism och organiserad brottslighet och behovet av en samordnad europeisk reaktion, begär Europaparlamentet medel till ytterligare personal för Europol i syfte att inrätta en enhet för terrorismbekämpning som ska vara verksam dygnet runt och förse medlemsstaterna med underrättelsesvar. Parlamentet anser att denna ökning också skulle förbättra kampen mot människohandel (med särskilt fokus på ensamkommande minderåriga), kampen mot it-brottslighet (ny personal till Europeiska it-brottscentrumet (EC3) och för att förstärka personalen vid italienska och grekiska mottagningscentrum (hotspots). Parlamentet påminner om att Europol för närvarande endast har tre anställda till sitt förfogande som ska utstationeras till åtta permanenta och ytterligare ickepermanenta hotspots enbart i Italien. Parlamentet anser att detta antal är alltför lågt för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter vad gäller kampen mot människohandel, terrorism och annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet. 47. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en ny budgetpost för att anslå medel för offer för terrorism. Parlamentet stödjer resurser som görs tillgängliga för att ta tillgodose offrens behov ur ett brett perspektiv, bland annat medicinska behandlingar, psykosociala tjänster och ekonomiskt stöd. Parlamentet anser att man alltför ofta glömmer de oskyldiga terroristoffrens behov, eller så anses de vara underordnade när åtgärder för att ta itu med terroristhotet föreslås. 48. Europaparlamentet fördömer rådets nedskärningar av åtskilliga program inom områdena kultur, media, medborgarskap, grundläggande rättigheter och folkhälsa till ett totalt belopp på 24,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden. Parlamentet anser att det är en negativ signal från rådets sida att göra nedskärningar av kulturprogram för att frigöra medel till de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna. Parlamentet beklagar att många av dessa nedskärningar verkar ha gjorts på ett godtyckligt sätt och att man bortsett från utmärkta genomförandenivåer. Parlamentet anser att även mindre nedskärningar riskerar att äventyra att programresultaten uppnås och ett smidigt genomförande av unionens åtgärder. Parlamentet återställer därför alla belopp i budgetförslaget som rådet har minskat. 49. Europaparlamentet insisterar på behovet av att öka anslagen till ett antal åtgärder inom ramen för programmen Kreativa Europa och Medborgarnas Europa, som länge har varit underfinansierade. Parlamentet är fast övertygat om att dessa program är mer relevanta än någonsin, både för att främja den kulturella och kreativa sektorns bidrag till skapandet av arbetstillfällen och tillväxt och för att uppmuntra medborgarnas aktiva deltagande i unionens utformning och genomförande av politiken. Parlamentet förstår inte hur rådet kan rättfärdiga en minskning av anslagen till små och medelstora företag i den kulturella och kreativa sektorn när garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn, vars finansiering redan har senarelagts, lanserades så sent som i juni 2016 och på ett utmärkt sätt illustrerar hur ett betydande marknadsmisslyckande kan lösas på ett innovativt sätt genom att bygga upp kapacitet och erbjuda finansförmedlarna skydd mot kreditrisker för lån i den kulturella och kreativa sektorn. 50. Europaparlamentet betonar att unionsprogrammen inom kultur, utbildning, ungdom och medborgarskap innebär ett tydligt europeiskt mervärde och kompletterar och skapar synergieffekter med integrationspolitiken för migranter och flyktingar. Därför uppmanar parlamentet unionsinstitutionerna att ta hänsyn till detta genom lämpliga anslagsökningar till de direktförvaltade programmen, t.ex. Kreativa Europa, och till de berörda budgetposterna för struktur- och investeringsfonderna.

316 C 215/308 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet noterar att man måste få fram de budgetgarantier som krävs för de förberedande åtgärderna för genomförandet av europeiska kulturarvsåret Europaparlamentet påminner om att unionens civilskyddsmekanism är en hörnsten för solidariteten i unionen. Parlamentet understryker att unionen har en främjande roll när det gäller att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom områdena förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer. Parlamentet noterar att åtagandena har ökat något för detta program. 53. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en budgetpost för en europeisk sök- och räddningsfond som ska täcka sök- och räddningsinsatser, särskilt i Medelhavet, som genomförs av medlemsstaterna och som samordnas på EU-nivå. Parlamentet anser att inrättandet av en specifik fond är en lämpligare lösning än att löpande höja budgeten för Frontex eller den nyligen inrättade europeiska gräns- och kustbevakningen. 54. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en budgetpost till stöd för det europeiska medborgarinitiativet som är ett nyinrättat instrument som syftar till att göra medborgarna delaktiga i unionens beslutsprocess och fördjupa den europeiska demokratin. Parlamentet anser att nivån som föreslås för åtagandebemyndigandena i budgetförslaget är för låg. Parlamentet beslutar att öka anslaget för denna budgetpost. 55. Europaparlamentet gläder sig över ökningen av anslagen till kommunikationsåtgärder vid kommissionens representationer, medborgardialoger och partnerskapsåtgärder, som för 2017 uppgår till 17,036 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 14,6 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, eftersom det handlar om åtgärder för att nå ut till medborgarna, vinna deras förtroende och främja deras förståelse av unionens politik och verksamhet. 56. Europaparlamentet understryker behovet av att ge det gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret tillräckliga och lämpliga administrativa och finansiella medel så att det kan utföra sina uppgifter, efter antagandet av det nya interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret. 57. Europaparlamentet noterar att parlamentets behandling av budgeten (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder) innebär att taket för rubrik 3 överskrids med 71,28 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, samtidigt som betalningsbemyndigandena ökas med 1 857,7 miljoner EUR. Eftersom det redan i budgetförslaget inte fanns någon marginal föreslår parlamentet att dessa förstärkningar finansieras under taket, samtidigt som marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas för ett antal viktiga migrationsrelaterade utgiftsposter. Rubrik 4 Europa i världen 58. Europaparlamentet noterar mot bakgrund av de pågående flykting- och migrationsutmaningarna att det inom ramen för unionens yttre åtgärder finns ett allt större behov av medel som är betydligt mer omfattande än anslagen under rubrik 4. Parlamentet ifrågasätter därför starkt om taken i rubrik 4 är tillräckliga för att tillhandahålla de medel som behövs för flykting- och migrationsutmaningarnas externa dimension. Parlamentet beklagar att kommissionen för att finansiera nya initiativ, såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet, i sitt förslag till budget valde att göra nedskärningar av andra program såsom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för bidrag till stabilitet och fred. Parlamentet betonar att detta inte bör ske på bekostnad av politik inom andra områden. Parlamentet beslutar därför att i stor utsträckning minska överföringen av viktiga ekonomiska resurser från två instrument som bland annat används för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsflödena. Parlamentet påminner om att det viktigaste målet för unionens utvecklingspolitik fortfarande måste vara fattigdomsminskning. Parlamentet beklagar att anslagen för humanitärt bistånd och för den del av det europeiska grannskapsinstrumentet som avser Medelhavsområdet är lägre än de anslag som godkändes i 2016 års budget, trots deras uppenbara relevans för att hantera det stora antalet yttre utmaningar. Parlamentet beklagar de omotiverade nedskärningar som gjorts av rådet. 59. Europaparlamentet beslutar därför att återställa alla belopp i rubrik 4 som rådet har skurit ned. Parlamentet beslutar också att återinföra beloppen i 2016 års budget för den del av det europeiska grannskapsinstrumentet som avser Medelhavsområdet och för humanitärt bistånd. Parlamentet beslutar dessutom att minska de nedskärningar som rådet gjort av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Det är oerhört viktigt att unionen behåller sin nyckelroll och nivån på det ekonomiska stödet till stöd för fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA samt de budgetposter inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet som avser det östliga partnerskapet. Parlamentet understryker betydelsen av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

317 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/309 Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet beslutar att öka det makroekonomiska stödet, vilket hade minskats avsevärt jämfört med Parlamentet anser att det kommer att krävas en högre finansieringsnivå än vad som föreslås för att säkerställa att framtida låneansökningar kan tillgodoses. 61. Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till faciliteten för flyktingar i Turkiet och föreslår att man under 2016 tidigarelägger en del av bidraget från EU-budgeten som planerats för 2017 till 2016 på grund av det goda genomföranderesultatet och de stora marginaler som fortfarande står till förfogande i 2016 års budget. Parlamentet vill därför se en förstärkning av instrumentet för stöd inför anslutning (IPA II) med 400 miljoner EUR genom en ändringsbudget för 2016 och att reserven för oförutsedda utgifter utnyttjas i motsvarande mån. Parlamentet placerar samma belopp i reserven i 2017 års budget i avvaktan på en övergripande överenskommelse om en alternativ finansiering av faciliteten för flyktingar i Turkiet, vilket skulle minska det tryck utan motstycke som andra externa finansieringsinstrument utsätts för. 62. Europaparlamentet noterar med oro att trots sin aktualitet och betydande storlek är såväl EU:s förvaltningsfonder som faciliteten för flyktingar i Turkiet praktiskt taget osynliga i EU-budgeten. Parlamentet begär att de införlivas på ett sätt som är mer transparent och som tar större hänsyn till budgetens enhet och till budgetmyndighetens befogenheter, och inrättar nya budgetposter för detta syfte. Parlamentet uppmanar också kommissionen att lägga fram bevis för att användningen av finansieringsinstrument inom ramen för förvaltningsfonderna inte leder till en omfördelning av anslag från de avsedda syftena, i strid med de ursprungliga rättsliga grunderna. Parlamentet noterar att målet att mobilisera nationella bidrag utöver unionsbudgeten hittills som bekant har misslyckats. Parlamentet framhåller i detta avseende att det vid framtida uppmaningar om bidrag från unionsbudgeten till förvaltningsfonderna bara kommer att ge sitt samtycke när medlemsstaterna har ställt motsvarande bidrag till förfogande. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att så snart som möjligt leva upp till sina åtaganden. 63. Europaparlamentet noterar att garantifonden för åtgärder avseende tredjeland, som täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer, enligt kommissionens rapport om garantier som omfattas av den allmänna budgeten (COM(2016)0576) har behov av ytterligare medel för att nå målbeloppet, vilket ständigt har lett till en inbetalning på 228,04 miljoner EUR, som har förts in i budgetförslaget. Parlamentet är bekymrat över att dessa krav sätter ytterligare press på de redan mycket snäva taken i rubrik Europaparlamentet välkomnar kommissionens budgetförslag avseende den nya ramen för migrationspartnerskap och den externa investeringsplanen. Parlamentet är emellertid bekymrat över inrättandet av potentiella nya satelliter utanför EU-budgeten. Parlamentet upprepar behovet av att upprätthålla full kontroll från parlamentets sida över EUbudgeten. Parlamentet insisterar kraftfullt på att principen om budgetens enhet ska iakttas. Parlamentet är övertygat om att den nya prioriteringen inte bör finansieras på bekostnad av befintliga EU-projekt. Parlamentet anser att ytterligare flexibilitet behövs för att inrätta en ambitiös ram i syfte att främja investeringar i Afrika och EU:s grannskap, som är utrustad med tillräckliga, nya anslag. 65. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetposten för EU:s särskilda representanter flyttas på ett budgetneutralt sätt från Gusp-budgeten till EEAS administrativa budget, så att unionens diplomatiska verksamhet kan stärkas ytterligare. 66. Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 4 över nivån i budgetförslaget med 499,67 miljoner EUR och med 493,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder och inklusive överföringen av posten för EU:s särskilda representanter till Europeiska utrikestjänstens budget). 67. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen (3 miljoner EUR) för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna. Rubrik 5 Administration: Övriga rubriker utgifter för administration och forskningsstöd 68. Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar är omotiverade och skadliga och återinför beloppen i budgetförslaget för alla kommissionens administrativa utgifter, inklusive utgifter för administrativt stöd och forskningsstöd i rubrikerna 1 4.

318 C 215/310 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet beslutar mot bakgrund av den senaste tidens avslöjanden och för att återvinna EU-medborgarnas förtroende och EU-institutionernas trovärdighet att behålla 20 % av anslagen för avgångsersättningar för tidigare ledamöter i reserven tills kommissionen tillämpar en striktare uppförandekod för kommissionsledamöterna för att förhindra intressekonflikter och svängdörrsproblematik. 70. Europaparlamentet anser att det interinstitutionella administrativa samarbetet är en källa till ökad effektivitet eftersom sakkunskap, kapacitet och resurser som utvecklats för en institution kan göras tillgängliga för andra. Parlamentet vill därför se att det inrättas ett system som begränsar de administrativa bördorna till ett nödvändigt minimum, säkerställer att tjänsterna håller lämplig kvalitet, förser den huvudansvariga institutionen med nödvändiga budgetmedel och uppmuntrar till samarbete med de övriga institutionerna genom att begränsa deras andel till marginalkostnaderna till följd av samarbetet, och således anpassa beslut om sund ekonomisk förvaltning på institutionsnivå till den övergripande sunda ekonomiska förvaltningen av budgeten. Byråer 71. Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt. Parlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats. 72. Europaparlamentet välkomnar budgetökningen för de effektiva RIF-byråerna, särskilt de som arbetar med migration och säkerhet. Parlamentet understryker att dessa byråer måste få tillräckliga resurser (bland annat för investeringar i ny teknik) och tillräckligt med personal när deras mandat utvidgas. 73. Med hänsyn till de rådande säkerhetsutmaningarna och med tanke på behovet av ett samordnat europeiskt agerande anser Europaparlamentet att en del av dessa ökningar inte är tillräckliga och beslutar att öka anslagen för Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska enheten för rättsligt samarbete, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-lisa) och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa). 74. Europaparlamentet betonar behovet av tillräckliga mänskliga och materiella resurser för Europols nyligen inrättade Europeiska it-brottscentrumet (EC3) och IRU, bland annat avseende gemensam operativ planering och hotbedömning för att stärka ett samordnat tillvägagångssätt mellan medlemsstaterna för att bekämpa organiserad brottslighet, it-brottslighet och internetrelaterad brottslighet, terrorism och annan allvarlig brottslighet. Parlamentet begär ytterligare medel till gemensamma utredningsgrupper. 75. Europaparlamentet påminner om den planerade förbättringen av och interoperabiliteten mellan de olika RIFinformationssystem som kommissionen aviserat i sitt meddelande av den 6 april 2016 om den framtida ramen för kraftfullare och smartare informationssystem för gränsförvaltning och inre säkerhet. Parlamentet begär med eftertryck att man förutser behovet av lämpliga resurser för att dessa tekniska lösningar ska kunna genomföras snabbt och effektivt. 76. Europaparlamentet välkomnar att tillräckliga medel har anslagits i 2017 års budget för att stödja den långsiktiga omvandlingen av Frontex till en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå och omvandlingen av Easo till en fullvärdig asylbyrå. Parlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns resurser verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av operativa resurser och personal, så att byrån kan hålla jämna steg med utvecklingen på området. 77. Mot bakgrund av den förvärrade humanitära situationen i Europas södra grannskap och det ökande antalet asylsökande, och främst som en följd av parlamentets avsikt att låta sitt mandat gå längre än kommissionens förslag, beslutar Europaparlamentet dessutom att öka 2016 års budgetanslag för Europeiska stödkontoret för asylfrågor. 78. Europaparlamentet upprepar sin invändning mot kommissionens och rådets tillvägagångssätt när det gäller byråernas personal och gör därför ett betydande antal ändringar i tjänsteförteckningarna. Parlamentet understryker på nytt att varje byrå ska skära ned sina tjänster med 5 % under en femårsperiod i enlighet med det interinstitutionella avtalet, men att nya tjänster som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter som är en följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning sedan 2013 måste åtföljas av ytterligare medel, och inte får tas med i det interinstitutionella avtalets personalminskningsmål. Parlamentet betonar därför återigen sitt motstånd mot omplaceringspoolen för byråerna, men bekräftar på nytt att det

319 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/311 Onsdagen den 26 oktober 2016 är redo att frigöra tjänster för att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med sammanslagningar när så är lämpligt och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå. 79. Europaparlamentet betonar att betydande drifts- och personalmässiga besparingar skulle kunna göras om byråer som är verksamma på mer än en plats (Enisa, eu-lisa, Europeiska järnvägsbyrån) begränsas till endast ett säte. Parlamentet anser att det med hänsyn till dessa byråers nuvarande verksamhet är möjligt att genomföra en sådan förändring. Parlamentet understryker att en flytt av Europeiska bankmyndigheten (EBA) från London och en sammanslagning av EBA med minst en av de två andra tillsynsmyndigheterna skulle kunna leda till avsevärda kostnadsbesparingar för de två andra byråerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i denna fråga. Pilotprojekt och förberedande åtgärder 80. Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna och taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder. Särskilda instrument 81. Europaparlamentet påminner om den betydelse som reserven för katastrofbistånd spelar för att snabb hjälp ska kunna lämnas i syfte att täcka specifika stödbehov i tredje länder efter händelser som inte kunde förutses och parlamentets tidigare begäran om en betydande ökning av dessa anslag, i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att den mycket snabba förbrukningen av reserven under 2016, som sannolikt kommer att innebära att det inte blir möjligt att föra över anslag till nästa budgetår, är ett tecken på att detta särskilda instrument kommer att visa sig vara otillräckligt för att hantera alla ytterligare behov under Parlamentet ökar därför anslagen så att de uppgår till ett årligt belopp på 1 miljard EUR i avvaktan på att beslutet om den årliga tilldelningen av medel till reserven för katastrofbistånd ska fattas inom ramen för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. 82. Europaparlamentet återinför beloppen i budgetförslaget för reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska unionens solidaritetsfond för att underlätta utnyttjandet av dessa särskilda instrument. Betalningar 83. Europaparlamentet uttrycker oro över den betydande minskningen av betalningsbemyndigandena i budgetförslaget jämfört med budgeten för Parlamentet noterar att detta avslöjar förseningar i genomförandet som inte bara är oroande för genomförandet av unionens politik utan också medför en risk att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar i slutet av den nuvarande programplaneringsperioden. Parlamentet anser att denna fråga ska hanteras inom ramen för revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar dessutom rådets nedskärningar av betalningarna, trots de betryggande marginaler som finns under taken. 84. Europaparlamentet betonar att man på begäran av parlamentet har kommit överens om en betalningsplan för att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav som rör sammanhållningspolitiken till en normal nivå på 2 miljarder EUR i slutet av Parlamentet pekar på att det fanns minst 8,2 miljarder EUR i obetalda räkningar i slutet av 2015 för inom sammanhållningspolitiken, en siffra som förväntas sjunka till under 2 miljarder EUR i slutet av Parlamentet anser att en gemensam betalningsplan för bör vara bindande och bör utarbetas och godkännas av de tre institutionerna. Parlamentet insisterar på att en sådan ny betalningsplan bör baseras på sund ekonomisk förvaltning och innehålla en tydlig strategi för hur man ska hantera alla betalningsbehov inom samtliga rubriker fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och för att undvika en dold eftersläpning som orsakas av en artificiell neddragning av takten i genomförandet av vissa fleråriga program och andra mildrande åtgärder, såsom en minskning av förfinansieringsnivåerna. 85. Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar och ökar betalningsbemyndigandena för alla de budgetposter där det har gjorts ändringar av åtagandebemyndigandena.

320 C 215/312 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 Resultatbaserad budgetering 86. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 3 juli 2013 om den integrerade ramen för intern kontroll ( 1 ) delade revisionsrättens synpunkt att det inte är meningsfullt att mäta resultaten om man inte budgeterat på grundval av resultatindikatorer ( 2 ), och begärde att det skapas en resultatbaserad offentlig budgeteringsmodell där varje budgetpost åtföljs av mål och resultat som mäts med resultatindikatorer. 87. Europaparlamentet välkomnar de programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer budgetförslaget, eftersom de delvis ger svar på parlamentets begäran avseende mål, resultat och indikatorer. Parlamentet noterar att programförklaringarna kompletterar den vanliga verksamhetsbaserade budgeteringsmetoden med vissa resultatuppgifter. 88. Europaparlamentet betonar att kommissionens generaldirektörer i syfte att förenkla de interna förvaltningsredskapen bör hålla sig till de politiska mål och indikatorer som ingår i programförklaringarna om driftsutgifter när de antar sina förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter, och att kommissionen bör utarbeta sin utvärderingsrapport i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget på denna basis. Övriga avsnitt Avsnitt I Europaparlamentet 89. Europaparlamentet bibehåller den totala nivå för 2017 års budget på EUR, som antogs vid plenarsammanträdet den 14 april Parlamentet införlivar de budgetneutrala tekniska justeringarna i budgeten för att återspegla sina senaste beslut och frigör reserven för budgetposten för transport av ledamöter, andra personer och materiel. 90. Europaparlamentet godkänner ändringarna av sin tjänsteförteckning och motsvarande budgetanslag för att svara mot ytterligare behov i de politiska grupperna. Parlamentet kompenserar till fullo för dessa förstärkningar genom att minska anslagen i reserven för oförutsedda utgifter och budgetposten för inredning av lokaler. 91. Europaparlamentet påminner om sitt politiska beslut att undanta de politiska grupperna från målet att minska personalstyrkan med 5 %, vilket understrukits i parlamentets resolutioner om budgeterna för 2014 ( 3 ), 2015 ( 4 ) och 2016 ( 5 ). 92. Europaparlamentet minskar antalet tjänster i tjänsteförteckningen för sitt generalsekretariat ( 6 ) med 60 tjänster år 2017 (målet att minska personalstyrkan med 1 %), i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet den 14 november 2015 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret Parlamentet påminner om att budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder redan beaktats i budgetberäkningen. 93. Europaparlamentet minskar dessutom sin tjänsteförteckning med 20 tjänster för att återspegla att överföringen av tjänster i enlighet med samarbetsavtalet med Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén nu avslutats. Parlamentet betonar att eftersom dessa tjänster inte budgeterats behöver inga anslag minskas för parlamentets del. 94. Europaparlamentet uppmanar parlamentets, Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare att samarbeta om möjliga ytterligare överenskommelser om att dela de administrativa funktionerna och tjänsterna mellan de tre institutionerna. Parlamentet uppmanar generalsekreterarna att också göra en undersökning av huruvida synergier inom de administrativa funktionerna och tjänsterna också kan uppnås mellan parlamentet, kommissionen och rådet. 95. Europaparlamentet bibehåller de 35 nya tjänsterna i sin tjänsteförteckning för 2017, i enlighet med begäran i förslaget till ändringsbudget nr 3/2016 för att öka institutionernas säkerhet. Parlamentet undantar dessa från målet att minska personalstyrkan med 5 %, eftersom de hänför sig till en ny verksamhet för parlamentet. ( 1 ) EUT C 75, , s ( 2 ) Kersti Kaljulaids inlägg vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT-utskottet den 22 april ( 3 ) Antagna texter, P7_TA(2013)0437. ( 4 ) Antagna texter, P8_TA(2014)0036. ( 5 ) Antagna texter, P8_TA(2015)0376. ( 6 ) Eftersom ett politiskt beslut har fattats om att undanta de politiska grupperna från denna beräkning avser denna minskning generalsekretariatets del av tjänsteförteckningen.

321 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/313 Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet upprepar att genomförandet av målet att minska personalen inte får äventyra parlamentets funktion och parlamentets utövande av sina centrala befogenheter och inte heller ändra kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete eller kvaliteten på arbetsförhållandena för ledamöterna och personalen. 97. Mot bakgrund av de många problem som uppkommit under årets interna budgetförfarande drar Europaparlamentet slutsatsen att en översyn måste göras av kapitel 9 och relevanta delar av andra kapitel i parlamentets arbetsordning för att man ska uppnå det som parlamentet efterlyste i sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017, nämligen att all relevant information bör lämnas till presidiets och budgetutskottets ledamöter vid varje etapp i förfarandet, i god tid och på ett begripligt sätt samt med de detaljer och utgiftsfördelningar som är nödvändiga för att presidiet, budgetutskottet och de politiska grupperna ska kunna föra ändamålsenliga diskussioner och basera sina beslut på en heltäckande bild av parlamentet budget och dess behov. 98. Europaparlamentet begär i enlighet med punkt 15 i sin ovannämnda resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 att metoden att fastställa parlamentets budget på basis av faktiska behov i stället för på basis av ett system med koefficienter tillämpas för första gången under budgetförfarandet för budgetåret Europaparlamentet påminner om att administrationen åtagit sig att lägga fram en budgetplanering på medellång och lång sikt, med en tydlig åtskillnad mellan investeringar och driftsutgifter i samband med parlamentets verksamhet och dess stadgeenliga skyldigheter. Parlamentet förväntar sig därför att 2018 års preliminära förslag till budgetberäkning presenteras i samma form Europaparlamentet påminner om betänkandet av Fox-Häfner ( 1 ), i vilket man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till mellan 156 och 204 miljoner EUR, vilket motsvarar cirka 10 % av parlamentets budget. Parlamentet påminner om att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentet betonar att man i betänkandet också uppskattar miljökonsekvenserna för den geografiska spridningen till mellan och ton koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar på nytt allmänhetens negativa inställning, som beror på denna geografiska spridning, och efterlyser därför en handlingsplan för ett enda säte och en minskning av berörda budgetposter Europaparlamentet beklagar att parlamentets fastighetsstrategi på medellång och lång sikt inte är tillgänglig för välgrundade utskottsöverläggningar, trots många uppmaningar från budgetutskottet. Avsnitt IV Domstolen 102. Europaparlamentet beklagar att rådet höjer schablonavdraget från 2,5 % till 3,8 %, vilket motsvarar en minskning med 3,4 miljoner EUR och står i strid med domstolens oerhört höga tjänstetillsättning (98 % i slutet av 2015). Parlamentet justerar därför schablonavdraget till nivån i budgetförslaget så att domstolen kan fullgöra sina uppgifter, med hänsyn till att antalet ärenden ökar kontinuerligt Europaparlamentet beslutar dessutom att återinföra beloppen i budgetförslaget för ytterligare sex budgetposter som skurits ned av rådet i avdelningarna I och II i domstolens budget, som skulle få en särskilt kraftig inverkan på domstolens prioriteringar på språk- och säkerhetsområdena Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med rådets ensidiga uttalande och den tillhörande bilagan om målet att minska personalstyrkan med 5 % i rådets ståndpunkt om förslaget till budget för 2017, enligt vilket domstolen fortfarande behöver minska sin tjänsteförteckning med 19 tjänster. Parlamentet understryker att dessa 19 tjänster motsvarar de 12 och 7 tjänster som beviljats av parlamentet och rådet i budgetförfarandena för 2015 och 2016 för att hantera de ytterligare behoven och insisterar därför på att dessa 19 tjänster inte ska lämnas tillbaka eftersom domstolen redan har uppfyllt kravet att minska sin personalstyrka med 5 % genom att stryka 98 tjänster under perioden ( 1 ) Antagna texter, P7_TA(2013)0498.

322 C 215/314 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 Avsnitt V Revisionsrätten 105. Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,6 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen Europaparlamentet återinför ytterligare fem budgetposter som strukits av rådet så att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna Europaparlamentet återinför delvis beloppen i budgetförslaget för tre budgetposter i enlighet med besparingsförslag som revisionsrätten själv har fastställt. Avsnitt VI Europeiska ekonomiska och sociala kommittén 108. Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kan tillgodose sina behov och hantera den fortsatta personalminskningen inom ramen för samarbetsavtalet från februari 2014 mellan parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Europaparlamentet återinför de 12 tjänster och motsvarande anslag som skurits ned av kommissionen i budgetförslaget i enlighet med ovannämnda samarbetsavtal för att därmed återspegla det verkliga antalet tjänster som överförts från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till parlamentet Europaparlamentet beslutar dessutom att justera budgetposten som avser tilläggsprestationer för översättningstjänsten till den nivå som institutionen själv uppskattat för att på så sätt kompensera för överföringen av 36 tjänster från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till parlamentet i linje med ovannämnda samarbetsavtal. Avsnitt VII Regionkommittén 111. Europaparlamentet återinför de åtta tjänster och motsvarande anslag som skurits ned av kommissionen i budgetförslaget i enlighet med ovannämnda samarbetsavtal för att därmed återspegla det verkliga antalet tjänster som överförts från Regionkommittén till parlamentet Europaparlamentet återinför dessutom anslagen för kommittéledamöternas kontorsutgifter och ersättning för itutgifter till den nivå som kommittén har uppskattat men som kommissionen sänkte i sitt budgetförslag, för att säkerställa tillräckliga medel för kommittéledamöternas kontorsutgifter och ersättning för it-utgifter Europaparlamentet beklagar kommissionens nedskärning av budgetposten för inredning av lokaler i budgetförslaget och beslutar att återställa beloppen till den nivå som kommittén själv har uppskattat för att kunna bemöta de ökade säkerhetsbehoven, hålla byggnaderna i gott skick och i överensstämmelse med rättsliga skyldigheter och förbättra energieffektiviteten Slutligen återinför Europaparlamentet anslagen för de politiska gruppernas kommunikationsverksamhet som minskats av kommissionen i budgetförslaget, för att säkerställa tillräckliga medel för de politiska gruppernas kommunikationsverksamhet. Avsnitt VIII Europeiska ombudsmannen 115. Europaparlamentet noterar att rådet har minskat budgetförslaget för ombudsmannen med EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgöra en oproportionell börda för ombudsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna EU-medborgarna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden. Avsnitt IX Europeiska datatillsynsmannen 116. Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för Europeiska datatillsynsmannen med EUR. Parlamentet påpekar att detta står i skarp kontrast till de ytterligare uppgifter som datatillsynsmannen tilldelats av parlamentet och rådet och skulle äventyra institutionens förmåga att tjäna EU-institutionerna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att Europeiska datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

323 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/315 Avsnitt X Europeiska utrikestjänsten 117. Europaparlamentet återinför beloppen för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar Europaparlamentet beslutar dessutom att inrätta en budgetpost för en kapacitet för strategisk kommunikation i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2015 och att förse utrikestjänsten med tillräckligt med personal och verktyg för att möta utmaningarna i samband med desinformation som sprids av tredjeländer och icke-statliga aktörer Europaparlamentet välkomnar de skriftliga åtagandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att hantera den nuvarande obalansen i utrikestjänstens personalsammansättning med hänsyn till andelen diplomater från medlemsstaterna och personal som omfattas av EU:s tjänsteföreskrifter på vissa befattningar, och att lägga fram en översyn av utrikestjänstens personalpolitik under Parlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att informera parlamentet om de åtgärder som vidtagits senast våren 2017, innan nästa budgetförfarande inleds. o o o Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten kan bidra till att man på ett effektivt sätt kan ta itu med inte bara konsekvenserna, utan även de grundläggande orsakerna till den kris som unionen för närvarande står inför. Parlamentet anser emellertid att oförutsedda händelser som har en unionsövergripande dimension bör hanteras genom att insatser samordnas och att ytterligare resurser ställs till förfogande på unionsnivå, i stället för att ifrågasätta tidigare åtaganden eller återgå till illusionen om rent nationella lösningar. Parlamentet betonar därför att det finns flexibilitetsbestämmelser för att möjliggöra ett sådant gemensamt och snabbt svar och att dessa bör användas till fullo för att kompensera för de snäva begränsningarna i den fleråriga budgetramens tak Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

324 C 215/316 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 P8_TA(2016)0413 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/ 2016/003 EE/petroleum och kemikalier Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Estland EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier) (COM(2016)0622 C8-0389/ /2235(BUD)) (2018/C 215/59) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0622 C8-0389/2016), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ( ) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 ( 1 ), med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för ( 2 ), särskilt artikel 12, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin ( 3 ), samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, särskilt punkt 13, med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013, med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0314/2016), och av följande skäl: A. Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. B. Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden). C. Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag. ( 1 ) EUT L 347, , s ( 2 ) EUT L 347, , s ( 3 ) EUT C 373, , s. 1.

325 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/317 Onsdagen den 26 oktober 2016 D. Estland lämnade in ansökan EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 19 (Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter) och huvudgrupp 20 (Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter). Estland är inte uppdelat i regioner på Nuts 2-nivå. 800 av uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna. E. Ansökan lämnades in enligt insatskriteriet i artikel 4.2, med avvikelse från kriterierna i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat. F. Den senaste tidens turbulens på den globala oljemarknaden och Europas allmänt försämrade ställning inom den internationella handeln med gödselmedel, något som gett kinesiska producenter och gasproducerande lågkostnadsregioner utanför Europa en konkurrensfördel, har Eesti Energia AS, Nitrofert AS och Viru Keemia Grupp AS stängt anläggningar eller minskat produktionen vilket lett till en kollektiv uppsägning av anställningsavtal. G. Estland beslutade att göra en gemensam regional ansökan som omfattar samtliga uppsägningar, eftersom de har skett på samma plats och under samma tidsperiod, och dessutom har drabbat arbetstagare med mycket likartad bakgrund. 1. Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att villkoren enligt artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Estland därför är berättigat till ett ekonomiskt stöd på EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på EUR för individanpassade tjänster som utgörs av stöd till formell utbildning, ersättning av kostnader för utbildning, ersättning för utbildningskostnader för arbetsgivare, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, skuldrådgivning, psykologiskt stöd, studiebidrag vid deltagande i formell utbildning, stipendier, bidrag till transport och boende för språkkurser i estniska. 2. Europaparlamentet välkomnar den första ansökan från fonden som Estland någonsin har lämnat in. Parlamentet anser att fonden skulle kunna vara ett särskilt värdefullt verktyg för att hjälpa arbetstagare från länder med små ekonomier och mer sårbara EU-ekonomier. 3. Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den ifyllda ansökan från de estniska myndigheterna togs emot, den 6 juli 2016, fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, den 28 september 2016, och underrättade parlamentet om detta samma dag. 4. Parlamentet noterar att unionen gradvis förlorade sin ledande ställning i den globala försäljningen av kemikalier till Kina, som ökade sin andel från 9 % till nästan 35 % under samma period. Parlamentet påminner om att produktionen av mineralgödselmedel är mycket energiintensiv (gaspriserna utgör upp till 80 % av de totala produktionskostnaderna). Parlamentet noterar att den estniska exporten av mineralbränslen minskade med 25 % under de första två månaderna 2016 jämfört med samma period ett år tidigare. Parlamentet noterar att ett stort antal industrier i Estland är beroende av olje- och gaspriserna. 5. Europaparlamentet påpekar att uppsägningarna väntas få betydande konsekvenser för den lokala och regionala ekonomin och sysselsättningen. 6. Europaparlamentet välkomnar Estlands beslut att kombinera två ekonomiska sektorer i en gemensam regional ansökan eftersom uppsägningarna har skett i samma region, eftersom detta kommer att minska den administrativa bördan och göra det möjligt att organisera gemensamma åtgärder för arbetstagare som sagts upp inom båda sektorerna. 7. Europaparlamentet välkomnar att en regional utvecklingsstrategi har tagits fram, som beskrivs närmare i åtgärdsplanen för Ida-Virumaa ( 1 ), där logistik och turism har identifierats som potentiella tillväxtsektorer. Parlamentet konstaterar att infrastrukturprojekt har lanseras för att ge tillväxten en skjuts och skapa en grund för en mer diversifierad ekonomi. ( 1 )

326 C 215/318 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober Europaparlamentet noterar att relativt få uppsagda arbetstagare förväntas att delta i åtgärderna (800 av 1 500), vilket kan förklaras av önskan att rikta sig till de mest utsatta arbetstagarna på arbetsmarknaden och också av det faktum att en del av dessa arbetstagare hade förklarat att de inte hade möjlighet att delta i de åtgärder som planerats av Estland. Parlamentet noterar den relativt höga andelen av de berörda stödmottagarna som inte är unionsmedborgare (63,3 %). 9. Europaparlamentet noterar att fonden samfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, bland annat ersättning av kostnader för formell utbildning, ersättning för utbildningskostnader för arbetsgivare, arbetsmarknadsutbildning, språkkurser i estniska, arbetspraktik och stöd. Parlamentet noterar att Estland har lämnat de uppgifter som krävs om åtgärder som de berörda företagen är tvungna att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal och har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta sådana åtgärder. 10. Europaparlamentet noterar att Estland dessutom har angett att det samordnade åtgärdspaketet är förenligt med övergången till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi och att det har stor potential att bidra till detta mål, vilket är i linje med artikel 7 i förordningen om fonden. 11. Europaparlamentet välkomnar samråden med berörda parter, däribland fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, företag och offentliga arbetsförmedlingar, som ägde rum på nationell och regional nivå för att utarbeta det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna. 12. Europaparlamentet noterar att åtgärder som omfattas av artikel 7.4 i förordningen om fonden (förberedande åtgärder, förvaltning, information, publicitet, kontroll och rapportering) utgör en ganska stor andel av de totala kostnaderna (7,7 %). 13. Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov. 14. Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder kommer att utgöra 27,25 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket ligger under det tak på 35 % som är fastställt i förordningen om fonden. Parlamentet noterar också att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. 15. Europaparlamentet noterar att kostnader för tekniskt stöd utgör en relativt stor procentandel av totalkostnaderna. Parlamentet anser att detta är motiverat med tanke på att det är Estlands första ansökan till fonden. 16. Europaparlamentet noterar att Estland bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster. 17. Europaparlamentet noterar att dessa åtgärder utarbetades i linje med de behov som anges i Estlands regionala utvecklingsstrategi och är förenliga med övergången till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden. 19. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet. 20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

327 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/319 BILAGA EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT Onsdagen den 26 oktober 2016 om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (för Estlands ansökan EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier) (Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/2099.)

328 C 215/320 SV Europeiska unionens officiella tidning Onsdagen den 26 oktober 2016 P8_TA(2016)0414 Tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (09389/1/2016 C8-0360/ /0340(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen) (2018/C 215/60) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (09389/1/2016 C8-0360/2016), med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 22 maj 2013 ( 1 ), efter att ha hört Regionkommittén, med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet ( 2 ), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0721), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen, med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0269/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. ( 1 ) EUT C 271, , s ( 2 ) Antagna texter, , P7_TA(2014)0158.

329 SV Europeiska unionens officiella tidning C 215/321 P8_TA(2016)0415 Skyddsåtgärder mot växtskadegörare ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/ 2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/ 91/EG och 2007/33/EG (08795/2/2016 C8-0364/ /0141(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen) (2018/C 215/61) Onsdagen den 26 oktober 2016 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (08795/2/2016 C8-0364/2016), med beaktande av det motiverade yttrande från det österrikiska förbundsrådet som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2013 ( 1 ), efter att ha hört Regionkommittén, med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet ( 2 ), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0267), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen, med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0293/2016). 1. Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. ( 1 ) EUT C 170, , s ( 2 ) Antagna texter, , P7_TA(2014)0382.

330

331

332 ISSN (elektronisk utgåva) ISSN (pappersutgåva) SV