KLYS KONSTNÄRLIGA & LITTERÄRA YRKESUTÖVARES SAMARBETSNÄMND KLYS Årsredovisning

Transkript

1 KLYS KONSTNÄRLIGA & LITTERÄRA YRKESUTÖVARES SAMARBETSNÄMND KLYS 2012 Årsredovisning

2 2

3 KLYS Org.nr Årsredovisning

4 4

5 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 9 KLYS Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd KLYS arbete Upphovsrätt Uppföljning av Upphovsrättsutredningen (SOU 2011:32) Arbetsgrupp för upphovsrätt (fd referensgrupp till upphovsrättsutredningen) Direktivförslaget om kollektiv förvaltning av upphovsrätt Direktivförslaget om orphan works Arbetsgrupp för orphan works Nätverket Kulturskaparna Arbetsgrupp för dataspelsbranschen Övrigt om upphovsrätt Nätverk för upphovsrätt Kulturpolitik Samverkansmodellen Samverkansgruppen Övrigt om kulturpolitik Nätverk för kulturpolitik Yttrandefrihet & mediepolitik Nätverk för yttrandefrihet & mediepolitik Arbetsmarknad Arbetsmarknad Arbetsgrupp för arbetsmarknadsfrågor

6 Kulturella & kreativa näringar Kulturativa gruppen Övrigt om Kulturella och kreativa näringar Trygghetssystem Försäkringskassan Socialförsäkringsutredningen möte med inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Konstnärsnämndens referensgrupp Nätverk för arbetsmarknads- & socialförsäkringsfrågor Skattefrågor skattelättnader för kulturstiftelser Nätverk för skattefrågor Skola & utbildning Skapande skola Arbetsgrupp för skapande skola Internationellt arbete Nordiska konstnärsrådet Nordisk upphovsmanna- & utövarallians ECA - European Council of Artists Nyhetsbrev - EU Övrigt EU-arbete IFCCD International federation of Coalitions for Cultural Diversity Nätverk för internationella frågor Kartläggning av medlemmarnas internationella samarbeten

7 Övrigt internationellt arbete Samarbeten Beslutande & verkställande organ Arbetsutskott Medlemmar & nämnd Nätverk & arbetsgrupper Medlemsavgift Samarbetsavtal med copyswede Kansli Kommunikation & information Valnämnd & revisorer Ekonomi Reslutaträkning Balansräkning Noter Redovisnings- & värderingsprinciper Underskrifter Revisionberättelse Bilagor Kansli Valnämnd & revisorer Nämnd Nätverk & arbetsgrupper Remisser

8 8

9 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Fem omtumlande år i förändringens mitt När jag tillträdde som KLYS-ordförande för snart fem år sedan hade inte mycket hänt på det kulturpolitiska området. Jo, det förstås, Lena Adelsohn Liljeroth blev kulturminister 2006 och under 2007 inleddes den stora förändringen av a-kassan och 2008 sjösattes satsningen på Skapande Skola. Men sen presenterades Kulturutredningen våren KLYS sågade den och dess förslag till portföljmodell, jäms med fotknölarna och därmed inleddes en något frostig period i vår relation till kulturministern och kulturdepartement. Propositionen Tid för Kultur hösten 2009 gjorde inte saken mycket bättre och aspektpolitiken har under Alliansåren förstärkts genom satsningen på Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). KLYS, medlemsorganisationerna och hela kultursektorn har med varje ny satsning från regeringen fått nya områden att bevaka och nya frågor att förhålla sig till. Men vår upplevelse är, trots kulturministerns ord om satsning på de professionella kulturskaparna, att satsningarna inte kommit dessa till del. Regionaliseringen av kulturpolitiken i form av den s k Samverkansmodellen påbörjades 2011, vilket innebar den största förändringen av den kulturpolitiska kartan sedan 70-talet. KLYS förhöll sig länge kritisk till modellen och varnade för dess konsekvenser. Men givet den politiska enigheten runt modellen, intog KLYS en pragmatisk hållning och anställde en Samverkanssamordnare på projektbasis. KLYS ekonomi tillät inte denna utvidgning, varför projektmedel söktes externt. Vi är nu inne på projektets tredje år. Projektets huvudsyfte är att stärka kulturskaparnas röst ute i landet och att argumentera för formaliserade former för representation i samband med arbetet med regionernas Kulturplaner. Samtidigt pågår stora omvälvande förändringar internationellt och inte minst inom EU. Vi har genom det senaste årets framtagande av en unik kartläggning av internationella samarbeten ett ganska bra grepp om KLYS och medlemsorganisationernas internationella nätverk. Det kommer att krävas att vi samverkar för att kunna bevaka och göra vår röst hörd även utanför Norden. Internationellt samarbete är viktigt inte minst på upphovsrätts- och yttrandefrihetsområdet. Det nordiska avtalslicenssystemet behöver värnas i EU-sammanhang och utvecklas på olika sätt, samtidigt som arbetet med att stärka kulturskaparnas ställning som avtalsslutande part fortsätter. Nätverket Kulturskaparna, där KLYS intar en aktiv roll, har bidragit till att ge kulturskaparna en starkare och tydligare röst i debatten om upphovsrätt på nätet. Nu har vi ett valår framför oss. KLYS strategigrupp arbetar med att ta fram en valplattform med fokusfrågor. Vi kommer att presentera den under våren 2014 i samarbete med Koalition för Kulturdebatt på Kulturhuset i Stockholm. Vi måste dock redan i år påverka de olika partiernas hållning i kulturfrågor, annars är det för sent. Almedalen är en viktig plats för möten och diskussioner, men att kontinuerligt föra fram våra huvudfrågor i alla sammanhang och i alla led blir ett arbete vi och framför allt min efterträdare måste göra under året fram till valet. Jag slutar som KLYS-ordförande vid årsmötet 2013 och vill därför tacka alla er som bidrar till KLYS verksamhet med ert engagemang och er kunskap. Det har varit en sann glädje att tillsammans med er alla få arbeta för kulturskap- 9

10 arnas bästa och jag lämnar med varm hand över stafettpinnen till min efterträdare. Lycka till i ert fortsatta arbete! Nusnäs 12/ Anna Söderbäck Ordförande KLYS 10

11 KLYS KONSTNÄRLIGA OCH LITTERÄRA YRKESUTÖVARES SAMARBETSNÄMND KLYS uppgift är att verka för samarbete mellan medlemsorganisationerna och att främja samförstånd mellan olika konstnärliga och litterära yrkesutövare. KLYS ska också hos allmänhet, myndigheter och politiska beslutsfattare skapa respekt och förståelse för de anslutna yrkesgruppernas ekonomiska och sociala villkor och möjliggöra ett gemensamt agerande. KLYS verksamhet syftar till att: förbättra de ekonomiska och sociala villkoren för yrkesverksamma upphovsmän och utövande konstnärer genom att bl.a. värna upphovsrätten och se till att skäliga ersättningar utgår för konstnärligt arbete. lyfta fram kulturens och konstnärernas roll i samhällslivet verka för en stark yttrandefrihet inom samtliga konstnärliga medier värna om konstnärlig integritet verka för kulturell mångfald lokalt, regionalt, nationellt och globalt verka för enighet och samförstånd mellan olika konstnärsgrupper låta genus- och mångkulturperspektivet genomsyra allt arbete vara opinionsbildande och en självklar röst för Sveriges yrkesverksamma konstnärer KLYS bildades 1959 i syfte att öka konstnärligt yrkesverksammas fackliga och kulturpolitiska slagkraft. KLYS representerar 15 medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, scen/film och bild/form. Alla anslutna organisationer är självständiga och KLYS verksamhet bygger på enigheten dem emellan. KLYS ARBETE 2012 Här presenteras KLYS verksamhet för 2012, där genomförda aktiviteter inom KLYS olika verksamhetsområden beskrivs. Stor tyngdpunkt har under året lagts på upphovsrätt och kulturpolitiska frågor inom ramen för samverkansmodellen. Till hjälp i arbetet har KLYS olika permanenta nätverk för upphovsrätt, mediefrågor, skattefrågor, kulturpolitik, socialförsäkrings- och arbetsmarknadsfrågor och internationella frågor såväl som tillfälliga arbetsgrupper. Nätverken och arbetsgrupperna består av representanter från KLYS medlemsorganisationer samt från upphovsrättsorganisationerna. 1 UPPHOVSRÄTT UPPFÖLJNING AV UPPHOVSRÄTTSUT- REDNINGEN (SOU 2011:32) Upphovsrättsutredningen presenterade under 2011 sitt slutbetänkande En ny upphovsrättslag SOU 2011:32. Regeringen har valt att gå vidare med den del av utredningens förslag som syftar till att utveckla avtalslicenssystemet i svensk rätt, bl a genom införande av en s k generell avtalslicens. Beredning inom regeringskansliet har pågått under året och KLYS har genom skrivelser till justitieministern samt genom annat påverkansarbete gentemot regering och riksdag, sökt påskynda lagstiftningsarbetet. Regeringen beslutade den 7 mars 2013 om en lagrådsremiss i frågan och ny lagstiftning planeras träda i kraft den 1 november KLYS har också under året arbetat vidare med frågan om att stärka upphovsmannens och den utövande konstnärens ställning som avtalsslutande part (kap 3 URL). De förslag beträffande upphovsrättens övergång som upphovsrättsutredningen presenterade var enligt KLYS inte tillräckliga för att komma till rätta 1 För representation i nätverk och arbetsgrupper, se bilaga. 11

12 med obalansen på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Förslagen har heller inte lett till fortsatt beredning inom Justitiedepartementet. Frågan lyfts dock av KLYS i olika politiska sammanhang, och samarbete i frågan sker även på nordisk och internationell nivå, bland annat i Nordisk upphovsmanna- och utövarallians. ARBETSGRUPP FÖR UPPHOVSRÄTT (FD REFERENSGRUPP TILL UPPHOVSRÄTTS- UTREDNINGEN) KLYS har en särskild arbetsgrupp som under de senaste åren fungerat som referensgrupp till ovan nämnda upphovsrättsutredning. Arbetsgruppen har under året arbetat med frågor kring uppföljning av upphovsrättsutredningen. DIREKTIVFÖRSLAGET OM KOLLEKTIV FÖRVALTNING AV UPPHOVSRÄTT EU-kommissionen presenterade under sommaren ett förslag till direktiv om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, det s k sällskapsdirektivet, som KLYS tillsammans med Copyswede yttrade sig över i september till den svenska regeringen. Direktivet syftar dels till att harmonisera regler om bättre styrelseformer och insyn i upphovsrättssällskapens verksamhet, dels till att uppmuntra och förenkla gränsöverskridande licensiering av musikaliska verk. KLYS ingår i justitiedepartementets samrådsgrupp för direktivet, som hade sitt första möte den 19 november. DIREKTIVFÖRSLAGET OM ORPHAN WORKS EU-kommissionens förslag till direktiv om viss tillåten användning av s.k. orphan works (föräldralösa verk), d v s verk vars upphovsman är okänd, antogs av EU-parlamentet i oktober. Syftet med direktivet är att skapa en rättslig ram för att underlätta för vissa institutioner att digitalisera och till allmänheten överföra anonyma verk som finns i samlingar och arkiv över nationsgränserna inom unionen. Under året har bevakning och påverkansarbete i frågan bedrivits, särskilt när det gäller direktivets förhållande till avtalslicensen. Direktivet ska nu implementeras i svensk rätt och en departementspromemoria väntas under ARBETSGRUPP FÖR ORPHAN WORKS En särskild arbetsgrupp med anledning av ovan nämnda direktivförslag om s k orphan works, har haft i uppgift att bevaka utvecklingen av direktivförslaget och föreslå åtgärder från KLYS. NÄTVERKET KULTURSKAPARNA KLYS har på senare år fördjupat sitt upphovsrättsliga samarbete med upphovsrättsorganisationerna genom arbetet i nätverket Kulturskaparna. För att bättre nå ut och skapa en egen tydlig röst i den polariserade upphovsrättsdebatten finns sedan 2010 nätverket Kulturskaparna. Nätverket består av ett 20-tal kulturskaparorganisationer (KLYS medlemsorganisationer samt upphovsrättsorganisationerna). Kulturskaparnas övergripande syfte är att genom opinionsarbete få politiker och allmänhet att förstå att ett brett kulturutbud och ett rikt kulturliv förutsätter en fungerande upphovsrätt. KLYS har ända sedan starten haft en central och aktiv roll i Kulturskaparnas arbete. I februari anställdes Ylva Hellgren som projektledare på halvtid för arbetet med Kulturskaparna fram t o m september. Under året har Kulturskaparna genomfört en rad givande politikermöten (m, s, fp, c, v och mp) med riksdagsledamöter från närings- samt kulturutskotten på Fem Små hus i Gamla Stan. 12

13 Under Almedalsveckan arrangerade Kulturskaparna ett välbesökt seminarium på Länsteatern i Visby med politiker och kulturskapare på temat: Upphovsrättens betydelse för kulturpolitiken. Deltog gjorde Gunilla C Carlsson (s), ordförande kulturutskottet, Christer Nylander (fp), vice ordförande kulturutskottet samt Agneta Börjesson (mp), ledamot kulturutskottet samt Gunnar Ardelius, författare och talesperson Kulturskaparna, Simon Northon, skådespelare, och Janne Schaffer, musiker. Moderator var journalisten Andrea Reuter. Ett lika välbesökt mingel i Kulturskaparnas regi genomfördes den 3 juli på Författarcentret i Visby. Utöver politikermötena har Kulturskaparna under hösten träffat tankesmedjorna Fores och Timbro där centrala upphovsrättsfrågor lyfts och värdefulla kontakter etablerats. Kulturskaparna fick den 12 november en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladets kulturdel med rubriken Försvara friheten att privatkopiera, som svar på en krönika av Sam Sundbergs om privatkopieringsersättningen. Kulturskaparnas webb och Facebook-sida uppdateras löpande med kommentarer och blogginlägg om aktuella upphovsrättsfrågor. ARBETSGRUPP FÖR DATASPELS- BRANSCHEN Mot bakgrund av behovet inom KLYS att öka kunskaperna om dataspelsbranschen och dess funktionssätt tillsattes under 2011 en särskild arbetsgrupp på området. I gruppen ingår representanter från flera av KLYS medlemsorganisationer med erfarenheter och kunskaper på området. Syftet med gruppen är dels att fungera som resurs för KLYS i dataspelsfrågor, dels att inhämta och analysera information om dataspelsbranschen och att identifiera problemområden som är gemensamma för KLYS yrkesgrupper i förhållande till dataspelsbranschen. Fokus har under året varit upphovsrättens hantering i dataspelsbranschen. Dialog har upprättats med branschorganisationen Dataspelsbranschen och Per Strömbäck och Tanvir Mansur har deltagit vid varsitt möte i gruppen. ÖVRIGT OM UPPHOVSRÄTT KLYS deltog i februari vid ett rundabordssamtal med miljöpartiet om upphovsrätt, där KLYS fick möjlighet att ge sin syn på en lång rad upphovsrättsliga frågor. KLYS lämnade också under våren svar på en remiss från utredningen om Vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15). Utredningen har bl a haft i uppdrag att se över tillstånd för vissa arkiv och bibliotek att framställa exemplar av skyddade verk, förfoganden till förmån för personer med funktionshinder och beslut enligt den s k medlingslagen. KLYS har funnits representerad med experter i utredningen. I en skrivelse riktad till kulturministern, framförde KLYS i april kritik mot formuleringar i det aviserade filmavtalet som försvagar upphovsmännens ställning i förhållande till producenterna inom en bransch där det redan råder avtalsmässig obalans. Ett planeringsmöte i nordisk upphovsmannaoch utövarallians ägde rum den 14 maj i Helsingfors, vid vilket KLYS deltog med sin förbundssekreterare/jurist. Årets möte i nordisk upphovsmanna- och utövarallians ägde rum den 24 oktober i Helsingfors, vid vilket ett tiotal svenska jurister från KLYS medlemsorganisationer deltog. KLYS deltog med sin förbundsjurist, som också sitter i alliansens kontakt/förberedelsegrupp. Vid mötet diskuterades bl a EU:s förslag till s k sällskapsdirektiv, avtalslicensmodellen ur ett EU-perspektiv 13

14 samt ett pågående finskt lagstiftningsarbete för att stärka kulturskaparnas avtalsställning. KLYS yttrade sig vidare i december över regeringens förslag till implementering av EU:s s k skyddstidsdirektiv, som ger bl a musiker förlängd upphovsrätt från 50 till 70 år efter inspelningen av musiken. I övrigt har KLYS tillsammans med Copyswede lämnat yttranden över följande remisser som på olika sätt berör upphovsrättsliga frågor; Myndigheten för radio och TVs översyn Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd, Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (Ds 2011:40) samt Kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM (2012) 11 slutlig). NÄTVERK FÖR UPPHOVSRÄTT I KLYS nätverk för upphovsrättsfrågor ingår, förutom representanter från KLYS medlemsorganisationer, också representanter från upphovsrättsorganisationerna Copyswede, ALIS, STIM, Sami, Bus och Tromb samt externa upphovsrättsexperter. 14

15 KULTURPOLITIK Kulturutredningen (SOU 2009:16) och regeringens kulturproposition Tid för kultur (prop. 2009:10) resulterade i en rad utredningsförslag som lett till kulturpolitiska reformer. Den största reformen på området är kulturpolitikens regionalisering enligt den så kallade Samverkansmodellen. SAMVERKANSMODELLEN Inför 2012 fick KLYS fortsatt stöd från Statens Kulturråd och Konstnärsnämnden, vilket möjliggjorde en fortsatt anställning av en samordnare för KLYS arbete med samverkansmodellen. Projektet har under året drivits av en samverkanssamordnare på 75% med stöd av KLYS ordförande, förbundssekreterare och koordinator. Under 2012 har ytterligare fyra regioner formulerat sin första kulturplan (Uppsala läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Region Värmland och Lanstinget i Dalarna), samt två som skrivit sin andra kulturplan inom ramen för samverkansmodellen (Västra Götalandsregionen och Region Skåne). KLYS har formulerat remissyttranden över dessa. KLYS har också lämnat synpunkter på Kulturrådets frågor för kvalitativ uppföljning av samverkansmodellen. I slutet av året lämnade vi även synpunkter på årets kulturplaner till Kulturrådet. Projektet bygger på samarbeten, under året framförallt med Östsam, Uppsala samt Västernorrland tillsammans med Jämtland. Samarbetet med Östsam utmynnade i en konferens om professionella kulturskapares villkor i Östergötland 20 september. Samarbetet med Uppsala följde framtagandet av kulturplan och resulterade i att KLYS och landstinget bjöd in till gemensam workshop/remisskonferens 8 mars med en grupp fria professionella kulturskapare. I Jämtland och Västernorrland genomfördes 2 november uppstart av regiongemensam arbetsgrupp enligt konstområdesövergripande KLYS-modell - en grupp om 6-8 professionella kulturskapare som regionerna kan använda som remissinstans och kontinuerligt bollplank i strategiska frågor. Kopplat till förändringen av det kulturpolitiska landskapet är det flera av KLYS medlemsorganisationer som bygger struktur för bevakning och i vissa fall tydligare representation regionalt. ORD-samverkan är ett exempel på det. Författarförbundet har under året rekryterat regionråd, tidigare biblioteksråd med utökat uppdrag och bjudit in övriga av KLYS ordmedlemmar samt centrumbildningar på ordområdet att samverka och ordna utbildning för denna representation. KLYS har också sökt samverkan med Centrumbildningar riks, informerat om KLYS arbete med samverkansmodellen och undersökt hur KLYS medlemsorganisationer och centrumbildningarna skulle kunna samverka om regionala strukturer och representation av professionella kulturskapare regionalt. Verktyg och stödmaterial inom ramen för projektet har bland annat varit tidplan och länksamling för kulturplaner på remiss, samt en Facebookgrupp med regionalt fokus ( Regelbundna rapporter och omvärldsbevakning har förmedlats till KLYS medlemsorganisationer och i vissa fall även besök i medlemsorganisationer för att diskutera samverkansmodellen med styrelse eller medlemmar. Under året som gått har KLYS fått starka indikationer från hela landet på att man från regionernas sida gärna vill ha KLYS stöd för att hitta former och i flera fall också föreslå representanter för samverkan med de professionella kulturskaparna. KLYS ser behov av att fortsätta arbetet och vidare utveckla nätverk av och stöd till representanter, tjänstemän och politiker ute i regionerna, allt efter reg- 15

16 ionernas önskemål. Insatsen bör även ses som ett fortsatt och fördjupat utvecklingsarbete under uppbyggnadsskedet av samverkansmodellen. Intresset för KLYS arbete med samverkansmodellen är stort även hos andra aktörer och KLYS har intervjuats av både SVT, forskare och uppsatsskrivande studenter. Avstämningar med Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Myndigheten för kulturanalys och Kulturdepartementet har skett löpande under året. SAMVERKANSGRUPPEN Inom ramen för projektet fanns även en mindre arbetsgrupp med representanter för KLYS fyra konstområden bild/form, ton, ord, scen/film. Gruppens främsta funktion har varit att bidra med expertis utifrån sitt konstområde till remissyttranden samt i strategiska frågor. Gruppen hade en allt mindre operativ funktion och upphörde under 2012, för att 2013 ersättas av Ordförandenätverket, och mer som informationskanal till alla medlemsorganisationer samtidigt. ÖVRIGT OM KULTURPOLITIK KLYS ordförande deltog i april i en intern debatt hos moderaterna på temat Kulturen I maj träffade KLYS den nye statssekreteraren på Kulturdepartementet - Mikael Stymne - för presentation av KLYS och KLYS viktigaste frågor. KLYS yttrade sig i september över biblioteksutredningen Ny Bibliotekslag Ds 2012:13. KLYS finns sedan några år tillbaka representerad i styrelsen 2 för SweCult. SweCult är ett kulturpolitiskt observatorium som inrättats på initiativ av Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) och som tidigare finansierats med stöd från Riksbankens jubileumsfond. NÄTVERK FÖR KULTURPOLITIK KLYS har haft ett kulturpolitiskt nätverk, vilket fungerat som bollplank för KLYS i kulturpolitiska frågor. Fr o m 2013 hanteras de kulturpolitiska frågorna i KLYS arbetsutskott. YTTRANDEFRIHET & MEDIEPOLITIK KLYS har under året bevakat filmavtalsförhandlingarna och filmpolitikens utveckling. I en skrivelse till kulturdepartementet i april kritiserade KLYS de formuleringar i avsiktsförklaringen till ett nytt filmavtal som går emot upphovsrättens grundprinciper. Frågan togs också upp vid mötet med statssekreterare Joakim Stymne i maj. I februari uppvaktade företrädare för KLYS public serviceutredningen, som presenterade sitt slutbetänkande i september. När utredningen remitterades senare under hösten ingick dock inte det förslag i utredningen till ny finansiering av public service i form av en begravningsavgiftsliknande konstruktion. Remisstiden gick ut den 22 januari KLYS har också lämnat synpunkter på EUkommissionens förslag till meddelande om statligt stöd till film, där det från KLYS anfördes att medlemsländerna måste fortsatt förbehållas stort handlingsutrymme att utforma sin egen kultur- och filmpolitik. 2 KLYS finns representerade i styrelsen för SweCult genom arbetsutskottets ledamot Jaan Kolk. 16

17 Yttrandefrihetskommitténs betänkande presenterades i augusti, vilket KLYS yttrade sig över i december. Litteraturutredningen lämnade sitt betänkande i september, med remisstid fram till 1 mars Vid KLYS medienätverks möte i oktober diskuterades bl a en samlad syn från KLYS när det gäller public serviceutredningen och yttrandefrihetsutredningen. NÄTVERK FÖR YTTRANDEFRIHET & ME- DIEPOLITIK I nätverket för yttrandefrihet och mediepolitik diskuteras och bevakas frågor som rör t.ex. public service, filmpolitik samt tryck- och yttrandefrihet. ARBETSGRUPP FÖR ARBETSMARKNADS- FRÅGOR KLYS arbetsgrupp för arbetsmarknadsfrågor träffar regelbundet ledningen för af Kultur Media för att diskutera aktuella och angelägna frågor när det gäller kulturskaparnas arbetsmarknad. Rådet för kulturarbetsmarknaden är Af Kultur Medias rådgivande organ med representanter från olika delar av kulturarbetsmarknaden. Rådet brukar sammanträda cirka fyra gånger per år. KLYS har fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare i rådet, d.v.s. samma personer som finns med i KLYS arbetsgrupp för arbetsmarknadsfrågor. KULTURELLA & KREATIVA NÄRINGAR ARBETSMARKNAD ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen har en rikstäckande organisation på kultur och medieområdet - af Kultur Media, som syftar till att skapa en sammanhållen och enhetlig verksamhet för kulturarbetsmarknaden över hela landet. KLYS arbetsmarknadsgrupp träffar regelbundet ledningen för Af Kultur Media inför mötena i Rådet för kulturarbetsmarknaden. I början av året lades ett förslag om att utvidga af Kultur Medias verksamhet till nya yrkesgrupper. KLYS avrådde från detta i en skrivelse till ledningen för af Kultur Media i februari, vilket resulterade i att Arbetsförmedlingen fattade beslut om att inte utvidga verksamheten till fler yrkesgrupper. KULTURATIVA GRUPPEN I samband med att regeringen lyfte frågan om kulturella och kreativa näringar (KKN), bl.a. genom att inrätta ett särskilt råd som stöd till närings- och kulturministrarna, har KLYS tillsatt en särskild arbetsgrupp på området; den Kulturativa gruppen. Gruppen har bl a till uppgift att bevaka och delta i de satsningar som görs när det gäller KKN nationellt och regionalt. Arbetsgruppen har även till uppgift att undersöka olika aspekter av KKN, vad de kan bära med sig för faror och förtjänster och att verka för att yrkesverksamma kulturskapare får del av KKN-satsningen. KLYS har med hjälp av Stefan Moberg, Svenska Regissörsföreningen, gjort en kartläggning av aktörerna på området för kulturella och kreativa näringar. Kartläggningen finns på KLYS webb och uppdateras under våren Under året har Kulturativa gruppen träffats vid tre tillfällen. 17

18 ÖVRIGT OM KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR KLYS yttrade sig i juni över ett förslag till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholmsregionen. Sedan 2011 adjungeras KLYS ordförande vid Generators styrelsemöten. Generator är en intresseorganisation som främjar kulturella och kreativa näringar i Sverige med fokus på sina medlemsorganisationer (d.v.s. regioner och kommuner). De presenterade i december en rapport om kulturella och kreativa näringar. KLYS ordförande deltog vid Generators konferens i Gävle den november, som bl a tog upp frågor kring kulturskapares villkor. TRYGGHETSSYSTEM FÖRSÄKRINGSKASSAN KLYS har, som en följd av en rad möten med Försäkringskassan under 2011 med anledning av de tillämpningsproblem som kulturskapare har i förhållande till socialförsäkringssystemet, haft en fortsatt dialog under året med Försäkringskassan, när det gäller tolkning och tilllämpning av systemet. Ett fråga och svar-dokument med vanliga tilllämpningsproblem för konstnärligt yrkesverksamma har tagits fram av KLYS med hjälp av Försäkringskassan. I dokumentet finns en rad typfall och vanliga frågeställningar för kulturskapare när det gäller t ex beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) klargörs. En ambition finns från KLYS sida att utifrån detta material ta fram en lathund för kulturskapare, som hjälper dem i förhållande till Försäkringskassan. SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Socialförsäkringsutredningen, som tillsattes 2010, ska se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Syftet är att överväga förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. KLYS har vid ett tillfälle träffat utredningen. I december lämnade KLYS synpunkter på utredningens delbetänkande Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47). MÖTE MED INSPEKTIONEN FÖR ARBETS- LÖSHETSFÖRSÄKRINGEN KONSTNÄRSNÄMNDENS GRUPP Den 6 september träffade KLYS Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) för att diskutera den granskning som de fått i uppdrag att genomföra när det gäller a- kassesystemets tillämpning på kulturarbetsmarknaden. REFERENS- I början av året tillsatte Konstnärsnämnden en referensgrupp med deltagande från KLYS för översyn och uppdatering av Konstnärsguiden. Representanter från KLYS har under året varit; Ingvar Hällerståhl, Symf, Matilda Boström, Dramatikerförbundet, Julia Reinhard, TF och Catharina Ekdahl, Fotografernas förbund. KLYS förbundssekreterare deltar också vid alla möten. Referensgruppen leds av Stefan Ahlenius, utredare på Konstnärsnämnden. NÄTVERK FÖR ARBETSMARKNADS- & SOCIALFÖRSÄKRINGSFRÅGOR KLYS nätverk för arbetsmarknads- och socialförsäkringsfrågor diskuterar fortlöpande strategier för hur KLYS ska arbeta med frågor kring socialförsäkringar, pensioner, arbetslöshet och a-kassa. 18

19 SKATTEFRÅGOR SKATTELÄTTNADER FÖR KULTURSTIF- TELSER KLYS har under året haft framgång i frågan om skattelättnader för kulturstiftelser. I slutet av mars fick KLYS och konstnärsorganisationerna en debattartikel publicerad i Dagens Industri i vilken efterlystes ändrade regler för beskattning av stiftelser vars ändamål är kultur i enlighet med utredningen SOU 2009:65 Moderniserade skatteregler för ideell sektor. KLYS träffade under början av hösten företrädare för finansdepartementet i frågan och i budgetpropositionen aviserade regeringen att den har för avsikt att gå vidare med Stiftelseoch föreningsskatteutredningens förslag (SOU 2009:65), såvitt avser huvuddelen av förslagen om förändrade ändamåls-, fullföljds-, verksamhets- och öppenhetskrav, med ikraftträdande den 1 januari NÄTVERK FÖR SKATTEFRÅGOR KLYS nätverk för skattefrågor bevakar bl.a. frågor som rör beskattning av yrkesverksamma kulturskapare, i första hand egenföretagande sådana. SKOLA & UTBILDNING SKAPANDE SKOLA Regeringssatsningen Skapande Skola baseras på tanken att samverkan med kulturlivet ska öka för mer kultur i grundskolan. Den inleddes redan 2008, men det är först nu som man kan börja se hur den har fallit ut för KLYS yrkesgrupper. KLYS har fått signaler om att Skapande skola inte fungerar som det var tänkt, särskilt inte när det gäller arvoderingen av de kulturskapare som är med i satsningen. Därför har KLYS inriktat sitt arbete mot de differentierade och i många fall oacceptabla lönenivåerna samt mot den obetalda arbetstiden. KLYS har lyft frågan med Kulturrådet i olika sammanhang. Mot denna bakgrund och på grund av de resultat som framkommit i Kulturrådets enkät om Skapande skola, har skrivningen om arvoderingen ändrats i villkoren för Skapande skola 2012: Arvode till fria kulturaktörer ska regleras i avtal. Avtalet ska följa den praxis som tillämpas i aktörens bransch. Införandet av det nya bidragsvillkoret är en framgång för KLYS, men ställer också krav på tydliga arvodesrekommendationer från konstnärsorganisationerna när det gäller Skapande skolauppdrag. KLYS har också deltagit vid Bibu Scenkonstbiennal för barn och unga i Lund maj, där KLYS ordförande ledde ett seminarium på temat Vad kan Skapande Skola lära av Norge?, som arrangerades av Teaterförbundet. ARBETSGRUPP FÖR SKAPANDE SKOLA KLYS har på senare år haft en liten arbetsgrupp för Skapande skola-frågor, med uppgift att verka för att skapa förståelse för kulturskaparnas uppdragsområde inom projektet Skapande skola. Vid KLYS arbetsutskotts heldagsmöte den 5 september beslutades att KLYS ska inrätta ett nätverk även för skola och utbildningsfrågor, där Skapande skola-frågorna fortsättningsvis kommer att ingå. 19

20 INTERNATIONELLT ARBETE KLYS har sedan många år tillbaka ett omfattande internationellt engagemang på såväl nordisk, som europeisk och global nivå. Arbetet på nordisk nivå har tagit ny fart och även EU-frågorna tar en allt större plats i KLYS arbete. Bevakningen av vad som händer på global nivå har även den utvidgats genom medlemskapet i IFCCD. NORDISKA KONSTNÄRSRÅDET KLYS samarbetar med sina nordiska systerorganisationer inom ramen för det informella nätverket Nordiskt konstnärsråd. Möten i denna konstellation äger rum cirka en gång per år. Den september anordnades möte och konferens i Helsingfors inom ramen för Nordiska konstnärsrådet på temat Kulturskaparnas villkor i Norden. KLYS ordförande Anna Söderbäck deltog i en paneldebatt och auledamoten Susin Lindblom höll ett anförande under konferensen. Ytterligare företrädare från KLYS medlemsorganisationer fanns också på plats. NORDISK UPPHOVSMANNA- & UTÖVAR- ALLIANS På danskt initiativ inleddes ett fördjupat nordiskt samarbete i upphovsrättsfrågor Möten äger sedan dess rum årligen i de olika nordiska länderna och i oktober inbjöd Finland till ett möte i Helsingfors, vid vilket svenska representanter deltog. Jfr ovan under Upphovsrätt. ECA - EUROPEAN COUNCIL OF ARTISTS ECA är de europeiska konstnärsorganisationernas samarbetsorganisation i Europa. KLYS deltog genom sin förbundssekreterare vid ECA:s årsmöte i Vilnius, Litauen, den 9 november. NYHETSBREV - EU KLYS och Copyswede anlitar sedan flera år tillbaka informatören Anna Celsing, för att från Bryssel bevaka aktuella kultur-, upphovsrätts- och audiovisuella frågor inom EU. Nyhetsbrevet utkommer ca fyra gånger per år. ÖVRIGT EU-ARBETE När KLYS ordförande och förbundssekreterare besökte Bryssel för ECCD-möte i slutet av januari ägde också ett möte rum med det svenska kulturrådet i Bryssel, Henrik Sellin. KLYS sammanställde i början av året sina synpunkter om EU-kommissionens förslag till nytt kultur- och medieprogram Kreativa Europa. I februari deltog KLYS också i ett rundabordsamtal med kulturministern om programförslaget, där KLYS redogjorde för sin syn på det. KLYS deltar sedan många år tillbaka i referensgruppen till EU:s ministerråds permanenta arbetsgrupp (CAC) för kultur- och mediefrågor på Kulturdepartementet. Gruppen sammanträder regelbundet på departementet och diskuterar kultur- och mediefrågor inom EU. IFCCD INTERNATIONAL FEDERATION OF COALITIONS FOR CULTURAL DIVERSI- TY KLYS är sedan 2011 medlem i IFCCD - International Federation of Coalitions for Cultural Diversity. IFCCD är ett världsomspännande nätverk av kulturorganisationer, vars främsta målsättning är att arbeta för kulturell mångfald på såväl internationell, nationell, som regional nivå. Koalitionen finns även på europeisk nivå; European Coalitions for Cultural Diversity (ECCD). 20

21 KLYS deltog genom ordförande Anna Söderbäck och förbundssekreterare Ulrica Källén Lörelius vid sitt första möte i IFCCD och ECCD i Bryssel den januari. NÄTVERK FÖR INTERNATIONELLA FRÅ- GOR I och med de intensifierade internationella samarbetena, både inom det kulturpolitiska och upphovsrättsliga området, har ett mer målinriktat arbete i KLYS nätverk för internationella frågor inletts. För bevakning och agerande i internationella frågor finns det internationella nätverket som resurs och rådgivare. KARTLÄGGNING AV MEDLEMMARNAS INTERNATIONELLA SAMARBETEN En unik kartläggning över KLYS medlemsorganisationers internationella engagemang har genomförts under året. Kartläggningen syftar till att ge en överblick över den stora mängd konstnärsorganisationer och nätverk som finns på olika internationella nivåer (nordisk, europeisk och global nivå) och till att uppnå synergieffekter mellan dessa organisationer och nätverk, t ex när det gäller samarbeten kring gemensamma frågor. Kartläggningen baserar sig på en enkät till medlemsorganisationerna och upphovsrättsorganisationerna, som KLYS internationella arbetsgrupp initierade under slutet av Den publika delen av kartläggningen finns tillgänglig på KLYS webb, övriga delar av den har skickats till KLYS medlemsorganisationer. ÖVRIGT INTERNATIONELLT ARBETE KLYS inbjöds under våren av Mikael Schultz (ansvarig för Unescofrågor på Kulturdepartementet) att lämna synpunkter på den svenska rapporten till Unesco om Sveriges efterlevnad av Unesco-konventionen till skydd för kulturell mångfald, som antogs Ett särskilt möte mellan KLYS och kulturdepartementet ägde rum i frågan i mars. Till KLYS årsmöte den 30 maj bjöd KLYS in den grekiske författaren Panos Theodoridis, för att ta reda på hur krisens Grekland påverkar situationen för kulturen och kulturskaparna i landet. SAMARBETEN KLYS har ett nära samarbete med upphovsrättsorganisationen Copyswede, i vilken ett tiotal av KLYS medlemsorganisationer ingår tillsammans med STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå), SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation), BUS (Bildkonst Upphovsrätt I Sverige) och NCB (Nordisk Copyright Bureau). KLYS ingår även i Koalition för kulturdebatt och nätverket Kulturskaparna, där STIM, Sami, BUS, Tromb, ALIS och Copyswede också ingår. Samarbete sker förutom på regional och nationell nivå även på nordisk nivå genom Nordisk upphovsmanna- och utövarallians och Nordiskt konstnärsråd. På internationell nivå samarbetar KLYS med sina europeiska systerorganisationer i ECA European Council of Artist, i European Coalitions of Cultural Diversity samt i IFCCD International Federation of Coalitions of Cultural Diversity. Samarbeten sker även med olika myndigheter på kulturområdet såsom Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys. Vidare har KLYS regelbunden kontakt med Arbetsförmedlingen genom Af Kultur Media. Under året har också samarbetet med SKL Sveriges Kommuner och Landsting samt med vissa regioner utökats genom arbetet med samverkansmodellen. 21

22 BESLUTANDE & VERKSTÄLLANDE ORGAN Verkställandet av KLYS arbetsuppgifter sker, förutom via kansliet, genom ett arbetsutskott bestående av KLYS ordförande och tio förtroendevalda ledamöter från medlemsorganisationerna. Arbetsutskottet är beslutande och verkställande organ för löpande ärenden och sammanträder cirka en gång i månaden. KLYS högsta beslutande organ är nämnden, som består av en ledamot och två ersättare från varje organisation. Nämnden sammanträder tre gånger per år. ARBETSUTSKOTT KLYS arbetsutskott (au) består av tio förtroendevalda ledamöter och en förtroendevald ordförande. De representerar de fyra konstområdena ord, ton, scen/film och bild/form. Vid årsmötet i maj 2012 fick arbetsutskottet följande sammansättning: Anna Söderbäck, ordförande Jan Granvik, 1:e vice ordförande (vice ordförande Federationen Svenska Musiker) Anita Vahlberg, 2:e vice ordförande (senior advisor, Svenska Journalistförbundet) Jaan Kolk (förbundsdirektör, Teaterförbundet) Alfons Karabuda (ordförande, Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik) Martin Q Larsson (ordförande, Föreningen Svenska Tonsättare) Karin Willén (ordförande, Konstnärernas Riksorganisation) Susin Lindblom (förbundsdirektör, Sveriges Dramatikerförbund) Mathias Lafolie (ordförande, Svenska Regissörsföreningen) Lennart Eng (ordförande, Svenska tecknare) Malin Koch (förbundsjurist, Sveriges Författarförbund) Arbetsutskottet har under verksamhetsåret 2012 haft 11 formella sammanträden: 18 januari, 17 februari, 15 mars, 16 april, 9 maj, 12 juni, 23 augusti, 5 september, 1 oktober, 8 november och 10 december. MEDLEMMAR & NÄMND KLYS medlemsorganisationer företräder olika konstnärliga och litterära yrkesgrupper, inom de redan nämnda områdena ord, ton, scen/film samt bild/form, i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor som upphovsrätt, arbetsmarknad, kulturpolitik, skatterätt, yttrandefrihet och socialförsäkringsfrågor. Medlemskap i KLYS står öppet för organisationer, inte för enskilda personer. Medlemsorganisationerna är rikstäckande organisationer, vars medlemmar utgörs av konstnärliga och litterära yrkesutövare och vars huvudsakliga ändamål är att tillvarata medlemmarnas kulturpolitiska och fackliga intressen. KLYS medlemsorganisationer 2012: SVERIGES FÖRFATTARFÖRBUND SVERIGES DRAMATIKERFÖRBUND SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET SVERIGES LÄROMEDELSFÖRFATTARES FÖRBUND (SLFF) KONSTNÄRERNAS RIKSORGANISATION SVENSKA TECKNARE SVERIGES KONSTHANTVERKARE OCH INDUSTRIFORMGIVARE (KIF) SVENSKA FOTOGRAFERS FÖRBUND FÖRENINGEN SVENSKA TONSÄTTARE (FST) FÖRENINGEN SVENSKA KOMPOSITÖ- RER AV POPULÄRMUSIK (SKAP) FEDERATIONEN SVENSKA MUSIKER 22

23 TEATERFÖRBUNDET SVENSKA REGISSÖRSFÖRENINGEN OBEROENDE FILMARES FÖRBUND (OFF) UNIONEN, FACKKLUBBEN VID SR, SVT och UR Varje medlemsorganisation har ett ordinarie ombud, 1:e ersättare och 2:e ersättare i KLYS nämnd. 3 Nämnden har under året sammanträtt tre gånger: 25 januari, 30 maj (årsmöte) och 21 november. KLYS inledde under året en dialog med KMR - Kyrkomusikernas Riksförbund om eventuellt medlemskap i KLYS. Vid nämndmötet i november beslutades att två deltagare från på KMR ska adjungeas på nämndmötena under våren Det beslutades också att KMR ska bjudas in till ett au-möte för presentation. NÄTVERK & ARBETSGRUPPER Fundamentet i KLYS arbete utgörs av de olika nätverk och arbetsgrupper som KLYS har till sitt förfogande. Nätverken är mer permanenta och här finns i princip alla medlemsorganisationer/alla konstområden representerade. I vissa av nätverken ingår även representanter från upphovsrättsorganisationerna. Arbetsgrupperna har en mer operativ karaktär än nätverkan och kan vara tillfälliga, för ett särskilt projekt eller en avgränsad fråga. I KLYS nätverk kan alla KLYS medlemsorganisationer vara representerade. I KLYS arbetsgrupper representeras de fyra konstområdena av minst en utsedd representant för varje område. 3 För representation i nämnden, se bilaga. MEDLEMSAVGIFT Under 2012 har medlemsavgift debiterats medlemmarna enligt följande: Grundavgift för organisation kr. Avgift per medlem upp till medlemmar kr. Avgift per medlem därutöver kr. SAMARBETSAVTAL MED COPYSWEDE KLYS och COPYSWEDE har sedan många år tillbaka ett samarbetsavtal i vilket bl a regleras den ersättning Copyswede ska betala i KLYS för det upphovsrättsliga policyarbete som KLYS bedriver för konstnärsorganisationernas räkning. I och med flytten till nya lokaler har avtalet omförhandlats, vilket innebär att KLYS fr o m 2013 betalar 12 % för hyra och gemensamma nyttigheter istället för som tidigare 15 %. KANSLI På KLYS kansli arbetar en förbundssekreterare/jurist, och en koordinator, båda på heltid. Sedan 2011 har KLYS också en samverkanssamordnare anställd på viss tid. Kansliet flyttade i oktober från Industrigatan 2A till nya lokaler på Alströmergatan 12, lokaler som ånyo delas med den ekonomiska föreningen Copyswede enligt ett kanslisamarbetsavtal. KOMMUNIKATION & INFORMATION Under året har KLYS arbete med kommunikations- och informationsfrågor konkretiserats via KLYS nya hemsida samt Facebooksida. Ett fokus har varit att starta ett kommunikatörsnätverk, där medlemsorganisationernas kommunikatörer sammanlänkas via KLYS kansli för att bättre kunna samarbeta kring viktiga informations- 23

24 och kommunikationsfrågor. Kansliet räknar med att kunna utveckla detta viktiga arbete under De kunskaper och den information KLYS har inhämtat, tagit del av och själva tagit fram förmedlas fortlöpande via kansliet till de 15 medlemsorganisationerna, dels via möten i KLYS au (arbetsutskott) och nämnd, dels mejlledes och via webben ( samt KLYS Facebooksida. KLYS har även gett ut två nyhetsbrev, ett i juni och ett i november. VALNÄMND & REVISORER Enligt KLYS stadgar ska valet av arbetsutskott beredas av en valnämnd. Allmänt nämndmöte kan uppdra åt valnämnden att bereda även andra val i KLYS. En sådan fråga är valet av revisorer som, om inte annat beslutas, ska 4 beredas av valnämnden. 4 Valnämnd och revisorer för 2012, se bilaga. 24

25 EKONOMI RESLUTATRÄKNING Not Rörelsens intäkter: Medlemsavgifter Ersättning från Copyswede Bidrag från externa finansiärer Övriga intäkter - - Rörelsens kostnader: Övriga externa kostnader 3, Personalkostnader 1, Avskrivningar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar: Aktieutdelning - Ränteintäkter Räntekostnader - Återförd nedskrivning av värdepapper Resultat efter finansiella poster Skattekostnad Årets resultat

26 BALANSRÄKNING Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar 7763 Summa anläggningstillgångar 7763 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Skattefordran Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

27 Not Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 27

28 NOTER Not 1 Medelantalet anställda Antal anställda 3,50 3,20 Varav män 0% 14% Under året har en person varit projektanställd på deltid i Samverkansprojektet och en person har varit projektanställd på deltid i arbetsgruppen Kulturskaparna, som ska delta i den upphovsrättsliga debatten. Not 2 Bidrag från externa finansiärer Ej utnyttjade bidrag från tidigare år Bidrag under året Kulturrådet avseende internationellt arbete Statens museer resebidrag Samverkansprojekt avseende Kulturskaparna Summa bidrag under året Utnyttjade bidrag Kulturrådet avseende internationellt arbete Samverkansprojekt Statens museer Kulturskaparna Summa utnyttjade bidrag från externa finansiärer Ej utnyttjade bidrag

29 Not 3 Övriga externa kostnader Hyra och övriga lokalkostnader Kostnader finansierade med externa bidrag förutom lönekost nader Kontorskostnader Konsultkostnader, övriga externa tjänster Övriga kostnader Not 4 Information angående ersättning till revisor Revisionsuppdrag Skeppargatans Revision AB Not 5 Löner, ersättningar och sociala kostnader Lön och andra ersättningar För samtliga anställda Varav till ordförande Övriga styrelseledamöter har ej erhållit någon ersättning. Sociala avgifter (varav pensionskostnader) För samtliga anställda ( ) ( ) Varav till ordförande KLYS tryggar pensionsutfästelser genom löpande betalningar till SPP och Folksam. (9 456) (9 456) Lönekostnader och sociala avgifter för personen projektanställd i Samverkansprojektet och Kulturskaparna har finansierats med externa bidrag 29

30 Not 6 Avskrivningar Avskrivningarna görs enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna personalkostnader Övriga upplupna kostnader Ej utnyttjade externa bidrag

31 REDOVISNINGS- & VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om ej annat anges i not nedan. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Erhållna bidrag för specifika projekt intäktsförs i den takt kostnaderna uppstår. Ej utnyttjade bidrag skuldförs som upplupna kostnader. UNDERSKRIFTER Vi intygar att årsredovisningen 2012 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat, samt av kostnader, intäkter och organisationens ekonomiska ställning. 5 Stockholm den 23 april 2012 Anna Söderbäck, Ordförande Jan Granvik, 1:e vice ordförande Anita Vahlberg, 2:e vice ordförande Karin Willén Alfons Karabuda Lennart Eng Susin Lindblom Malin Koch Mathias Lafolie Jaan Kolk Martin Q Larsson Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 april 2012 Stefan Gustafsson, Godkänd revisor, Skeppargatans Revision AB Birgit Hageby, KLYS förtroendevalda revisor 5 Underskrivet originaldokument finns på KLYS kansli. 31

32 REVISIONBERÄTTELSE Till årsmötet i KLYS Konstnärliga och Litterära yrkesutövares Samarbetsnämnd org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för KLYS Konstnärliga och Litterära yrkesutövares Samarbetsnämnd för år Arbetsutskottet ansvar för årsredovisningen Det är arbetsutskottet som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som arbetsutskottet bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i arbetsutskottets uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. 32