27/11/2015. Systematiska utvärderingar av miljöfrågor. CIENS Frukostseminarium 27 november 2015

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "27/11/2015. Systematiska utvärderingar av miljöfrågor. CIENS Frukostseminarium 27 november 2015"

Åke Henriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Systematiska utvärderingar av miljöfrågor CIENS Frukostseminarium 27 november 2015 Sif Johansson Mistra EviEM Almedalen 2013 Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) arbetar för en miljövård som står på vetenskaplig grund. Vi tar fram beslutsunderlag för det svenska miljöarbetet genom systematiska utvärderingar av olika miljöfrågor. Förslag till ämnen kommer från myndigheter, intresseorganisationer etc. EviEMs exekutivkommitté beslutar. Ekonomiskt och politiskt oberoende. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) finansierar Kungl. Vetenskapsakademien är värd för EviEM t o m 2015, därefter Stockholm Environment Institute. 1

Vi tar fram beslutsunderlag för det svenska miljöarbetet genom systematiska utvärderingar av olika miljöfrågor.

2 Del av ett internationellt nätverk Ottawa Stockholm Bangor Paris Johannesburg CEE-centra 2015 (Collaboration for Environmental Evidence) Melbourne Vad är en systematisk utvärdering Systematisk utvärdering Metodik för litteraturöversikter. Kännetecknas av noggrann planering grundlig och systematisk sökning efter underlag kvalitetsgranskning transparens Avsikten är att undvika systematiska fel att möjliggöra sammanvägning av data från olika studier. 2

Vår roll Miljöstrategisk forskning Uppföljningar Utvärderingar Systematiska utvärderingar Råd/rekommendationer Evidensbaserad miljövård Miljömålen ram för EviEMs utvärderingar Begränsad

3 Vår roll Miljöstrategisk forskning Uppföljningar Utvärderingar Systematiska utvärderingar Råd/rekommendationer Evidensbaserad miljövård Miljömålen ram för EviEMs utvärderingar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 3

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt

Typ av frågor Systematiska utvärderingar lämpar sig bra för att svara på: Hur väl fungerar en viss miljövårdsinsats? Hur påverkas miljön av en viss aktivitet?

4 Typ av frågor Systematiska utvärderingar lämpar sig bra för att svara på: Hur väl fungerar en viss miljövårdsinsats? Hur påverkas miljön av en viss aktivitet? SIDFOT Förslag från intressenter Första genomgång Vilka fenologiska effekter har de senaste decenniernas klimatförändringar fått i Sverige och angränsande länder? Förstudier Hur påverkat läkemedelsrester den akvatiska biotan? Tiaminbrist orsakar fågeldöd i Östersjön? Användning av GMO? Knox, O.1, McVittie, A.1, Walker, R.2, Hall, C.1, Booth, E2. and Knight, B3 What are the environmental impacts of the global cultivation of GM crops?. Evaluating the biological effectiveness of fully and partially protected marine areas Marija Sciberras, Stuart R Jenkins, Michel J Kaiser, Stephen J Hawkins and Andrew S Pullin Environmental Evidence 2013, 2:4 4

Förstudier Hur påverkat läkemedelsrester den akvatiska biotan? Tiaminbrist orsakar fågeldöd i Östersjön? Användning av GMO? Knox, O.1, McVittie, A.1, Walker, R.2, Hall, C.1, Booth, E2.

5 Beslut om en systematisk utvärdering om renbete Hur påverkas fjällvegetationen av renbete? Stora effekter. Beslut av exekutiva kommittén om en SYSTEMATISK UTVÄRDERING eller inga? Forskare från olika länder Renbetesprojektets utvärderingsgrupp Jon Moen, Umeå universitet (ordförande) James D M Speed, Norges tekniske-naturvitenskapelige univ., Trondheim Bruce G Forbes, Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi Kari Anne Bråthen, Universitetet i Tromsø Claes Bernes, EviEM (projektledare) 5

Forskare från olika länder Renbetesprojektets utvärderingsgrupp Jon Moen, Umeå universitet (ordförande) James D M Speed,

Granskningsprocess RELEVANS 6 638 artiklar granskades på titel 1 197

relevans KVALITET 100 artiklar granskades på kvalitet 40 artiklar med data

6 Granskningsprocess RELEVANS artiklar granskades på titel artiklar granskades på abstract 415 full-text artiklar granskades på relevans KVALITET 100 artiklar granskades på kvalitet 40 artiklar med data från 41 studier inkluderade. Statistisk analys på data från 31 artiklar Publicering 6

7 Summering Systematiska utvärderingar tar fram den bästa möjliga vetenskapliga kunskapen som underlag för beslut om åtgärder, aktiviteter mm. Väl definierat ämne Specifika frågor gör det möjligt att ge specifika svar. Omfattande genomgång av vetenskaplig litteratur Baseras på existerande studier (artiklar, grå litteratur, opublicerade data ex från miljöövervakning) Fokus på observationer (snarare än på modeller tolkningar etc.) Noggrannhet Noggrann planering, dokumenterad i ett detaljerat planeringsdokument Grundlig och systematisk sökning av uppgifter Sammanläggning och vägning av data från många olika studier (om möjligt metaanalyser) Detta är tidskrävande! Öppenhet Utlåtanden från intressenter både före och efter utvärderingen Detaljerad dokumentation av alla bedömningar och beslut gjorda under utvärderingen Avslutade systematiska utvärderingar SR1. Hur inverkar renbete på fjällvegetationen? (Naturvårdsverket) SR2. Hur effektiva är anlagda våtmarker som fällor för näringsämnen? (Hav- och vattenmyndigheten) SR4. Hur inverkar olika brukningsmetoder på mängden organiskt kol i åkermark? En systematisk kartläggning (Jordbruksverket) SR3. Kan reduktionsfiske ge bättre vattenkvalitet i övergödda sjöar? (Hav- och vattenmyndigheten) SR6. Hur inverkar aktiv skötsel av skyddad skog på den biologiska mångfalden? En systematisk kartläggning (Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket) 7

Omfattande genomgång av vetenskaplig litteratur Baseras på existerande studier (artiklar, grå litteratur, opublicerade data ex från miljöövervakning) Fokus på observationer (snarare än på modeller

Måttlig jordbearbetning (ex. grund plöjning) - Intensiv joprdbearbetning (ex.

8 Systematisk kartläggning (systematic map) 735 studier jordförbättring (286) växelbruk (238) gödsling (307) jordbearbetning (306) olika kombinationer (55) Hur påverkas organiskt kol i åkermark av intensiv jordbearbetning Ca 320 studier: - Ingen jordbearbetning - Måttlig jordbearbetning (ex. grund plöjning) - Intensiv joprdbearbetning (ex. djup plöjning) Vilka odlingsmetider har störst påverkan på organiskt kol i åkermark (baserat på tidsseriedata) Ca 60 studier jämförselse mellan olika metoder från tidsserier på mer än 30 år 8

9 Pågående systematiska utvärderingar SR8. Vilken effekt har buffert zoner runt åkermakt på den terrestra faunan? En systematisk kartläggning (Jordbruksverket) SR9. Hur påverkar skötseln av vägrenar spridning och mångfald av arter? (Trafikverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket) SR5. Har utfasningen av PFAS påverkat halterna i miljön? (Kemikalieinspektionen) SR7 Hur påverkas rekryteringframgång hos fisk av mänsklig påverkan på kustnära grunda bottnar? (Hav- och Vattenmyndigheten) Andra sammanställningar EviEM Kommenterar EviEM Kunskapsöversikt 9

(Trafikverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket) SR5. Har utfasningen av PFAS påverkat halterna i miljön?

Better Decisions, Better Environment August 25-27th 2016

10 Välkommen FIRST ANNOUNCEMENT First International Conference of the Collaboration for Environmental Evidence Better Evidence, Better Decisions, Better Environment August 25-27th 2016 Swedish Museum of Natural History, Stockholm, Sweden Tack! 10

11 27/11/ /11/ SIDFOT 11

12 27/11/2015 De 41 analyserade studierna SIDFOT 12

typ av renskötsel, provtagningsmetodik. Begränsat underlag för rekommendationer.

13 27/11/2015 Slutsatser Små genomsnittliga effekter men stor variation från fall till fall. Variationen kan bero på skillnader i vegetationstyp, klimat, markfuktighet, typ av renskötsel, provtagningsmetodik. Begränsat underlag för rekommendationer. För säkrare slutsatser krävs standardisering av metodiken och bättre data om betestrycket. 13

Relevanta dokument

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter Anteckningar från :s andra möte med intressenter Tid: Måndagen den 24 september 2012 Plats: Tornrummet, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm Deltagare: Erik Arnberg Magnus Eriksson Martin Gustafsson Åke