Elkabel mellan Medhamra och Kvarnbacken Sträckan Huvudstad - Kvarnbacken

Transkript

1 Rapport 2013:86 Arkeologisk förundersökning Elkabel mellan Medhamra och Kvarnbacken Sträckan Huvudstad - Kvarnbacken RAÄ 70, 71 och 72 i Vadstena stad RAÄ 38 i S:t Pers socken Vadstena stad och S:t Pers socknar Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Elkabel mellan Medhamra och Kvarnbacken Sträckan Huvudstad - Kvarnbacken Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Huvudstad (RAÄ 38, S:t Pers sn) Kvissberg (RAÄ 72, Vadstena stad) Folkets park (RAÄ 70 och 71, Vadstena stad) Kvarnbacken Dateringar Slutsatser och åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Anläggningslista Bilaga C-dateringar Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med nedläggning av elkabel utmed sträckan Medhamra - Kvarnbacken strax utanför Vadstena påträffades boplatslämningar utmed flera platser mellan Huvudstad och Kvarnbacken. Anläggningarna var av boplatskaraktär och utgjordes bland annat av härdar och stolphål. Viktoria Björkhager Rickard Lindberg 1:e antikvarie antikvarie 2

5 Sankt Per 34 Sankt Per Sankt Per 39 Sankt Per 4:2 Sankt Per 4: Vadstena 3:1 Vadstena 46 Sankt Per 15:1 Sankt Per 36 Vadstena 72 Vadstena Vadstena 12:3 12:2 Vadstena 71 Vadstena 68 Vadstena 13:1 Vadstena 12:1 Vadstena 13:2 Sankt Per 31 Vadstena 39 Vadstena 35 Vadstena 36 Vadstena 38 Vadstena 70 Vadstena 11:1 Vadstena 64 Vadstena 65 Vadstena 66 Vadstena 67 Vadstena Vadstena Vadstena 1:1 Vadstena 43 Vadstena 42 Vadstena 26:1 Vadstena 44 Vadstena 59 Lantmäteriverket MS2008/06551 Teckenförklaring Kabelsträckning FMIS punkt FMIS linje FMIS yta Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands länsmuseum utförde i juni 2009 en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i samband med nedläggning av högspänningskabel mellan Medhamra och Kvarnbacken, S:t Pers socken och Vadstena stad. Inför kabelarbetet hade Riksantikvarieämbetet UV Öst och Calluna tagit fram ett planeringsunderlag för kultur- och naturmiljön i området. I underlaget framgick att flera fasta fornlämningar skulle beröras av arbetet (Ternström & Storck 2009). Den totala ledningssträckan var ca 8 km och utifrån planeringsunderlag kom en sträcka om ca 3 km att stå under antikvarisk kontroll. Förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län. Uppdragsgivare var Vattenfall Eldistribution AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen var Emma Karlsson och Anders Lundberg. Större del av rapporten är författad av Viktoria Björkhager. Den slutgiltiga sammanställningen är gjord av Rickard Lindberg. Områdesbeskrivning Schaktningsarbetet mellan Medhamra och Kvarnbacken kom att ske i direkt anslutning till flera kända fornlämningar. I en hagmark nordöst om Huvudstad finns två runda stensättningar, RAÄ 4 (S:t Pers sn), åtta respektive nio meter stora. I området ska det enligt 1948 års inventering även ha funnits en tredje stensättning. Vid revideringen 1981 var platsen för stensättningen täckt av odlingssten och inga rester efter graven kunde då iakttagas. I anslutning till hagmarken finns även två boplatser registrerade (RAÄ 37 och 38, S:t Pers sn). Cirka 300 m väster om stensättningarna finns ett registrerat grav- och boplatsområde (RAÄ 15, S:t Pers sn). Lämningarna, som påträffades i samband med en arkeologisk provundersökning, består av stolphål, härdar, kulturlager, en skelettgrav samt en koncentration av brända ben. Boplatsen har med hjälp av keramik och 14 C-analyser daterats till bronsålder - äldre järnålder och tidigmedeltid. Graven kunde dock inte dateras med hjälp av 14 C-analys. Däremot pekar de stratigrafiska förhållandena på att graven var äldre än boplatslämningarna (Feldt 1993). Knappt 400 m österut har boplatslämningar (RAÄ 36, S:t Pers sn) påträffats vid en arkeologisk utredning etapp 2. Lämningarna bestod av härdar, stolphål, gropar och en gles stenpackning. Den sistnämnda har tolkats som en möjlig grav. Dessutom påträffades en rektangulär mörkfärgning vilken bedömdes kunna vara en möjlig skelettgrav (Karlsson 2009). Öster om denna fornlämning finns en fornlämning (RAÄ 15, St Pers sn) som utgörs av stolphål, härdar, en flatmarksgrav med skelett, en benkoncentration, ett kulturlager och en stenklädd grop. Delar av området är undersökt och analyserade prover daterar området till bronsålder - äldre järnålder (Feldt 1993). Därefter passerar schaktningsarbetet nära gravfält (RAÄ 11 och 12, Vadstena stad) och gravgrupp (RAÄ 13, Vadstena stad). År 1948 och 1949 undersöktes sju gravar på gravfältet, sex runda och en kvadratisk stensättning. De var mellan sex och åtta meter i diameter och bestod av sten och jordfyllning. Hälften av gravarna hade svaga försänkningar i mitten. Förutom brandlager med brända ben påträffades ett fåtal fynd. Dessa bestod av hartstätning, keramik, ett nötskal samt rostklumpar vilka tolkades som förstörda järnföremål (Lindahl 1949). Utifrån gravtyperna kan de generellt dateras till äldre järnålder. Kol från en av gravarna har daterats med hjälp av 14 C till f Kr, d v s övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder (Karlsson 2005). I nära anslutning till gravarna finns flera boplatser registrerade. Tre av dessa berördes vid det aktuella arbetet (RAÄ 70, 71 och 72, Vadstena stad). Dessa boplatser utgjordes av härdar, gropar, stolphål och möjliga kulturlager. En härd är daterad till folkvandringstid (Konstmar & Ajneborn 2013). På Kvarnbacken har flera arkeologiska undersökningar utförts. Ett område med skelettdelar uppdagades år 2004 i samband med schaktningsarbeten inom fastigheten Cisternen 6. Det visade sig vara lämningar efter en avrättnings- och begravningsplats (RAÄ 35 och 37, Vadstena stad). Minst 25 avrättade individer har gravlagts på platsen under perioden I området påträffades även en förhistorisk grav (RAÄ 38, Vadstena stad) och lämningar efter en boplats (RAÄ 36, Vadstena stad). Den förhistoriska graven innehöll brandlager med rester efter två kremerade individer, en vuxen och ett barn. I brandlagret fanns även ett stort antal föremål som keramikkärl, spännbucklor, likarmat spänne, pärlor och mynt. Ett krucifix i horn betecknas som ett unikt fynd. Graven har daterats till 900-talet (Karlsson 2008a och b). Inom kv Cisternen har flera boplatslämningar framkommit (RAÄ 39 och 40, Vadstena stad). Lämningarna som dateras till tidig bondestenålder och sen bronsålder - äldre järnålder utgör sannolikt delar av ett större boplatskomplex. Merparten av boplatskomplexet har troligen förstörts i samband med schaktningsarbetet i samband med ovan nämnda industribyggnation (Karlsson 2005, 2007a och b). 4

7 Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet så att fast fornlämning skulle skadas så lite som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fast fornlämning som berördes av schaktningen skulle undersökas avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen utfördes som en antikvarisk kontroll i samband med markarbetena. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenterades genom beskrivning, inmätning och handritning. 14 C-prover samlades in från flera av anläggningarna Teckenförklaring Anläggningar FMIS punkt FMIS linje A200 Sankt Per FMIS yta Sankt Per 4:2 Sankt Per 4:1 A201 A A Sankt Per 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala fastighetskartan vid Huvudstad med anläggningar från förundersökningen samt fornlämningar enligt FMIS markerade. Skala 1:

8 Resultat och tolkning Huvudstad (RAÄ 38, S:t Pers sn) På Huvudstads ägor finns två stensättningar (RAÄ 4:1-2) på ett större impediment direkt norr om järnvägen. Impedimentet ligger mellan 95 och 100 m över havet. Schaktningen för kabeln gick runt impedimentet för att inte beröra de där befintliga fornlämningarna. Utmed den norra delen av impedimentet påträffades ett stenskott stolphål (A200) med en diameter på 0,25 m. Intill järnvägen, på den sydvästra sidan, framkom en härdbotten (A201) med en diameter på 0,6 m. Här fanns även en mörkfärgning. 230 m längre väster ut intill järnvägen undersöktes en sot- och kollins (A203) i övergången mellan ploglager och undergrund. De sistnämnda anläggningarna ligger ca m från RAÄ 15 som ligger söder om järnvägen och utgörs av boplats- och gravlämningar från bronsålder - äldre järnålder (Feldt 1993). Kvissberg (RAÄ 72, Vadstena stad) I åkermarken sydost om gården Kvissberg påträffades från järnvägen och mot syd ett ca 50 m långt kulturlager (A246) med en mäktighet av 0,05-0,10 m under ploglagret. I lagret fanns fynd i form av Vadstena 46 Teckenförklaring A246 Anläggningar FMIS punkt Vadstena 72 A246 FMIS linje FMIS yta A246 A265 A Vadstena 12:3 Vadstena 12:2 Vadstena 71 Vadstena 12:1 Vadstena 68 A224 Vadstena 13:2 Vadstena 13:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 4. Utdrag ur digitala fastighetskartan vid Kvissberg och Folkets park med anläggningar från förundersökningen samt fornlämningar enligt FMIS markerade. Skala 1:2 000.

9 tegelfragment- och -kross, järnslagg men även bitar av kocks och buteljglas. Ca 45 m sydväst om kulturlagret framkom en nedgrävning (A265) som innehöll grå siltig lera ned till ett djup av 0,25 m. Folkets park (RAÄ 70 och 71, Vadstena stad) Sydväst om Folkets park och norr om väg 206 påträffades flera anläggningar i en svag norrsluttning utmed en sträcka av 190 m. Anläggningarna utgjordes av stolphål, härdar och några flacka nedgrävningar med varierande storlek och innehåll. Anläggningarna ligger på en höjd av 100 m över havet. De stora nedgrävningarna låg intill varandra utmed en sträcka av 8 m med varierande längder på 2-3,5 m och med djup på 0,25-0,35 m. En nedgrävning (A230) var fylld med ett rikligt stenmaterial av naturstenar. En annan (A217) var delvis fylld med en måttlig mängd stenar i den norra delen medan den södra delen enbart utgjordes av grå, något sotig silt. Mellan dessa anläggningar fanns även en något djupare nedgrävning med varvig fyllning, som visar att den stått öppen under en längre tid. Någon närmare tolkning har inte gjorts till vad anläggningarna kan ha haft för funktion. De ligger dock i en koncentration med lämningar som utgörs av ett stolphål (A214) och Teckenförklaring Anläggningar FMIS punkt FMIS linje FMIS yta Vadstena 71 A A230 A235 A218 A238 A217 A221 Vadstena 11: A214 A241 A211 Vadstena 70 Vadstena 39 A204 A207 Vadstena 64 A268 A269 A270 Vadstena 66 Vadstena 65 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 5. Utdrag ur digitala fastighetskartan vid Folkets park och Kvarnbacken med anläggningar från förundersökningen samt fornlämningar enligt FMIS markerade. Skala 1:

10 två härdar (A218 och A221). Härden A218 är daterad. Något längre upp i sluttningen, mot väg 209, fanns ytterligare lämningar i form av diffusa nedgrävningar (A207, A211och A241) och ett kraftigt stolphål med stenskoning (A204). Kvarnbacken Vid Kvarnbacken kunde ledningen justeras främst till redan undersökta ytor, exempelvis vid RAÄ 35, 36 och 37. På den södra sidan om väg 209 påträffades dock ytterligare tre boplatsrelaterade anläggningar i form av två härdar och en nedgrävning (A268 - A270) inom en sträcka på 24 m. A269 är daterad. Dateringar Två kolprover skickades in för analys till Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Proverna var tagna i A218 och A269, vilka båda utgörs av härdar. Kolet i A218 fick en datering till e Kr, det vill säga folkvandringstid eller tidig vendeltid (Ua-44225, 2 sigma). A269 är daterad till folkvandringstid, e Kr (Ua-44226, 2 sigma). Slutsatser och åtgärdsförslag Utmed kabelsträckningen fanns flera koncentrationer med boplatsrelaterade anläggningar, vilka visar att området varit utnyttjat under lång tid. I samband med omdragningen av RV 50 runt Vadstena utfördes omfattande förundersökningar och en grundlig genomgång gjordes av det historiska kartmaterialet. Genomgången visar att stora delar av den nu aktuella sträckan var uppodlad efter 1640 förutom impediment på Huvudstads ägor som kabeln går runt. Vid Kvissberg och Folkparken visar kartmaterialet på ett numera utdikat vattendrag som löpt i nord-sydlig riktning från Fylla ned mot Vättern. På åkermarken väster om Folkparken ska det dessutom ha funnits en större våtmark (Karlsson 2010). De nu påträffade anläggningarna har troligtvis legat på kanten till våtmarken, som kan ha haft olika utseende under olika tidsperioder. Kulturlagret vid Kvissberg ligger i våtmarken och skulle därmed kunna vara sentida. Efter utfört arkeologiskt arbete bedömde Östergötlands länsmuseum att inga vidare arkeologiska insatser var nödvändiga i ärendet. Boplatserna är dock inte avgränsade och om ytterligare schaktningsarbeten ska ske utmed eller intill de aktuella fornlämningarna fordras tillstånd från Länsstyrelsen Östergötland. Referenser Feldt, A-C Huvudstad 6:1. S:t Pers socken, Östergötland. Arkeologisk provundersökning. Rapport dnr 600/88. Östergötlands länsmuseum. Karlsson, E Kv Cisternen 3. Boplatslämningar på Kvarnbackens industriområde. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2005:52. Karlsson, E. 2007a. Neolitiska spår på Kvarnbacken. RAÄ 39, 40 m fl. Cisternen 6, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2007:21. Karlsson, E. 2007b. Fyra stolphål och en härd. Elkabel och ny transformatorstation. RAÄ 40, Cisternen 6, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2007:20. Karlsson, E. 2008a. Gravar på Galgebergsgärdet. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2008:105. Karlsson, E. 2008b. Glömda gravar på galgbacken. I: Döden som straff. Red. Titti Fendin. Östergötlands länsmuseum. Östergötland Fakta 7. Karlsson, E Fornlämningar i förbifarten. Ny sträckning av RV 50 förbi Vadstena. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2009:5. Karlsson, E Förundersökningar i förbifarten. Ny sträckning av RV 50 förbi Vadstena. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2010:1. Konsmar, A & Ajneborn, B Förhistoriska boplatslämningar och fynd utanför Vadstena och Fågelsta. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. Östergötland. Kvarnbacken 1:12 m fl, Kvissberg 2:1 m fl, Huvudstad 5:3, Klosterstad 6:1, Brustorp 1:1, Aska 8:14 m fl i Vadstena kommun samt Götala 13:2, Styra 5:2, Sund 4:1 m fl i Motala kommun. RAÄ 36, boplats, S:t Pers socken, Vadstena. UV rapport 2013:36. Lindahl, A. 1949a. Rapport om undersökning av fornlämning i Krogarängen (Folkets park), Vadstena, Ög. 7/ Arkivhandling Östergötlands länsmuseum. Lindahl, A. 1949b. Rapport om undersökning av fornlämning i Krogarängen (Folkets park), Vadstena, Ög. 11/ Arkivhandling. Östergötlands länsmuseum topografiska arkiv. Ternström, C & Storck, J Medhamra elledning. RAÄ UV Öst PM 2009:9. Calluna M04 Medhamra elledningar

11 Tekniska uppgifter Sträcka Socken/Stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem Brustorp - Vadstena S.t Per socken och Vadstena stad Vadstena Östergötland 4, 15 och 36 (S:t Per sn) 11, 35, 36, 37, 38, 40 och 59 (Vadstena stad) 8E5j och 8E6j X Y till X Y RT 90 2,5 g V Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Amaya Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 292/09 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Projektledare Personal Rapport Emma Karlsson Anders Lundberg, Viktoria Björkhager Viktoria Björkhager, Rickard Lindberg Fältarbetstid , 11, 15, 17 Totalt undersöktes ca 1500 lm Fynd Foto Analyser Nej Nej 14 C Grafik Rickard Lindberg Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:86 Östergötlands museum 9

12 Bilaga 1. Anläggningslista Anläggningarna påträffades när kabelschaktet redan var grävt, vilket medför att anläggningarna endast dokumenterats i profil. Det finns alltså inga uppgifter om form i plan, bredd eller diameter. A200 Typ: Stolphål Form i profil: Rund Längd: 0,25 m Djup: - Fyllning: Stenar A201 Typ: Härd Form i profil: Skålformad Längd: 0,6 m Djup: - Fyllning: Skärvig eller skörbränd sten med en kollins i botten. A202 Typ: Mörkfärgning Form i profil: - Längd: - Djup: - Fyllning: - A203 Typ: Lins Form i profil: Plan Längd: - Djup: - Fyllning: Sot- och kollins A207 Typ: Nedgrävning Form i profil: Oregelbunden Längd: 2,2 m Djup: 0,6-0,16 m Fyllning: Sotig sandig silt A211 Typ: Nedgrävning Form i profil: Oregelbunden Längd: 2,4 m Djup: 0,1-0,2 m Fyllning: Grå sandig silt Övrigt: Ligger intill A241 A214 Typ: Stolphål Form i profil: Rund Längd: 0,5 m Djup: 0,38 m Fyllning: Mörkbrun sandig silt Övrigt: Ingen stenskoning A217 Typ: Nedgrävning Form i profil: Plan Längd: 3,54 m Djup: 0,24 m Fyllning: Mörkbrun, något lerig silt med stenar 0,10-0,25 m. I den södra delen av anläggningen fanns en gles stenpackning med 0,10-0,25 m stora stenar och mellan dem mörkbrun något lerig silt. Övrigt: Liknande fyllning som i A230. Ligger i direkt anslutning till A235 och A230. A204 Typ: Stolphål Form i profil: Rund Längd: 0,64 m Djup: 0,46 m Fyllning: Gråsvart sotig sandig silt med en kraftigare sotinblandning mot bottnen. Mot bottnen fanns även skoningsstenar (0,15-0,2 m). Övrigt: I toppen av anläggningen fanns en sekundär grund (0,16 m) nedgrävning fylld med sandig silt. A218 Typ: Härd Form i profil: Plan Längd: 1,42 m Djup: 0,1 m Fyllning: Gråsvart sotig siltig lera med en sot- och kollins i botten. Stenen utgörs av natur- skärvig och skörbränd sten med en storlek av 0,05-0,15 m. Övrigt: Flera av stenarna var uppdragna av plogen i odlingslagret. 10

13 A221 Typ: Härd Form i profil: Skålformad Längd: 0,8 m Djup: 0,14 m Fyllning: Grå, sotig och grusig siltig lera A224 Typ: Mörkfärgning Form i profil: - Längd: - Djup: - Fyllning: - A230 Typ: Nedgrävning Form i profil: Plan Längd: 2,05 m Djup: 0,24 m Fyllning: Mörkbrun, något lerig silt med stenar 0,10-0,25 m Övrigt: Ligger i direkt anslutning till A235 och A217. A235 Typ: Nedgrävning Form i profil: Plan Längd: 2,25 m Djup: 0,36 m Fyllning: Brungrå, något varvad lerig silt. Övrigt: Ligger i direkt anslutning till A217 och A230 A238 Typ: Mörkfärgning Form i profil: - Längd: - Djup: - Fyllning: Grå, något sotig lerig silt. A241 Typ: Grop Form i profil: Skålformad Längd: 0,82 m Djup: 0,16m Fyllning: Brun silt med inslag av sot, mot botten. A246 Typ: Kulturlager Form i profil: Plant Längd: 57 m Djup: 0,05-0,10 m Fyllning: Fynden i lagret utgjordes av tegelkross, järnslagg, koksslagg och buteljglas. A262 Typ: Dike? Form i profil: Runt Längd: - Djup: 0,25 m Fyllning: Varvad lera med ett grått stråk i botten. A265 Typ: Nedgrävning Form i profil: Skålformad Längd: - Djup: 0,25 m Fyllning: Grå siltig lera A268 Typ: Nedgrävning Form i profil: Rund Längd: - Djup: 0,5 m Fyllning: Grusig sandig silt A269 Typ: Härd? Form i profil: Skålformad Längd: 0,55 m Djup: 0,12 m Fyllning: Sandig silt med en sot- och kollins i botten A270 Typ: Härd? Form i profil: Rund Längd: 0,45 m Djup: 0,2 m Fyllning: Sandig silt med en sot- och kollins i botten. Ingen skärvsten i fyllningen. 11

14 Bilaga C-dateringar Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 1540±30BP 68.2% probability 430AD (36.2%) 490AD 510AD ( 1.6%) 520AD 530AD (30.4%) 570AD 95.4% probability 430AD (95.4%) 600AD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 1603±30BP 68.2% probability 410AD (27.0%) 470AD 480AD (41.2%) 540AD 95.4% probability 390AD (95.4%) 540AD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date 12

15

16 I samband med nedläggning av elkabel utmed sträckan Medhamra - Kvarnbacken strax utanför Vadstena påträffades boplatslämningar utmed flera platser mellan Huvudstad och Kvarnbacken. Anläggningarna var av boplatskaraktär och utgjordes bland annat av härdar och stolphål. ISSN Rapport 2013:86