VARFÖR FIRAR VI GUDSTJÄNST SOM VI GÖR I JOHANNESKYRKAN?
|
|
- Bengt Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 1 VARFÖR FIRAR VI GUDSTJÄNST SOM VI GÖR I JOHANNESKYRKAN? 1. INLEDNING Det är ett viktigt moment på vår introkursen när vi förklarar och beskriver hur vi firar gudstjänst och varför vi gör det som vi gör det. För oss är hur vi gör något viktigt eftersom vi tror att kulturen också formar vår tro. Vi betonar att som medlem i Johanneskyrkan förväntas man regelbundet delta i gudstjänsten och i husförsamlingen. Deltagande i gudstjänst och husförsamling är två heliga vanor som är betydelsefulla eftersom vi inte lever våra liv själva utan alltid i gemenskap med andra frågan är bara vilka gemenskaper vi prioriterar. För oss är församlingen inget extra tillägg utan platsen där vi tillsammans formas och låter oss förändras i Jesu Kristi efterföljd. Församlingen är inte en del av vår fritidsaktivitet. I församlingens gemenskap, tillbedjan, förkunnelse och betjänande tar vi emot Guds nåd. För att orka leva i efterföljelse behöver vi därför heliga vanor som lär oss att följa Kristus. 2. FÖRÄNDRING KOMMER INTE BARA INIFRÅN Hannes, min son började spela ishockey i höstas. Han var otroligt laddad inför första träningen. På med alla skydden, ut på isen och köra omkring som en skock får. Sen började träningen. Men de första tjugo minuterna ägnades åt att de fick åka fritt och när tränarna visslade i pipan samlades de i ett av hörnen. Sen upp igen åka omkring fritt och när tränaren visslade samlades de i ett annat hörn. Men det var väl inte att spela hockey? Här handlade det om att forma en kultur - när pipan ljuder är det tränaren som är i fokus, killarna och tjejerna skall lära sig att sätta sig ner och lyssna. Att bli en hockeyspelare tar tid! Det tar också tid att bli frälst ännu längre tid än att bli en hockeyspelare. När Paulus talar om dopet i Rom. 6 så gör han det för att de skall veta att de i dopet har blivit ett med Kristus och dött bort från syndens makt. Han uppmanar dem sedan i vers 13 Låt inte synden brukar era lemmar som redskap för orättfärdigheten, utan låt Gud brukar er, ni som ju återvänt till livet från döden. Han skriver om ett faktum och uppmanar dem att leva i detta faktum. Det är en annan väg, ett annat liv som vi behöver påminna oss om och leva i. Det är något som växer och förändras. I vår församlingsordning beskriver vi det som en resa. När vi förs in i Kristus vid vår omvändelse är det något som kan förändra oss i ett enda nu. Det har många av oss berättelser om. Vi vet också människor som förändrats genom Guds påtagliga ingripande genom förbön. Men de flesta av oss förändras inte genom en drastisk förändring över en natt utan vi ser förändringar över längre tid. Vi kan se hur Gud har vandrat med oss och vi ser hur våra liv har ändrat skepnad. Ofta kan vi också se vad det är som har gjort detta t.ex. mötet med en människa, en händelse, kris, en resa, ett beslut. Men det som oftare förändrar är deltagandet i handlingar eller sammanhang. Tänk på exemplet hur Jesus lär oss att be och vara
2 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 2 tacksamma över det Gud? Genom att ge oss en bön i Matt. 6:5-13. Han ger dem inte en lång teorietisk genomgång av bönens principer och lön utan ger dem helt enkelt en bön. Birkedals och kopplingen mellan handlingar hemma och upprätthållen tro. Vill vi att barnen skall bli shoppare så shoppare med dom, vill vi att de skall bedjare så ber vi med dom När Paulus kommer fram till därför i Romarbrevet kapitel 12:1-2 skriver han mot bakgrund av det han har sagt tidigare i brevet. De skall frambära sig själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det är konsekvensen av det han har sagt tidigare. Den här texten är lite luddigt översatt er själva betyder egentligen er kropp. Ordet som används är det vanligaste för kroppen, den mänskliga kroppen (grek. soma). Det är alltså människans kropp som skall frambäras för att förnyelsen av tankarna skall ske. Kropp och tankar kopplas samman. Det är inte en förändring som främst kommer inifrån utan en förändring som kommer av att vi använder vår kropp, vår mänsklighet på ett annat sätt. Då lär vi oss att avgöra vad som är Guds vilja. Vi sätter vår kropp i andra sammanhang, i andra handlingar då förändras våra tankar till förnyelse. Paulus fortsätter i 12:3-8 med att visa att det är hos den som tjänar som tjänandets gåva finns. Gud ger oss gåvor under tiden som vi gör något. Genom att tjäna tränar vi tjänande, genom att trösta formas vi till människor som tröstar. Men notera att detta är Guds gåvor, ingen egen prestation. Paulus skriver i vers 3 I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha inte för höga tankar om er själva utan tänk som man bör tänka, med självbesinning, så att var och en rättar sig efter det mått av tro som Gud har tilldelat honom. Det skall inte tolkas som någon slags jantelag utan som att alla har fått sin del och tillsammans fungerar vi som kropp. Det är bättre att likna det vid en portion mat. Vi äter olika mycket men alla får av Gud så att vi blir mätta. Alla har blivit upphöjda att betyda något och bli använd av Gud. Det är inte en jantelag utan en uppvärdering av alla! Det är därför vi menar att det är så viktigt att delta i gudstjänst och husförsamling. Genom deltagandet sätter vi våra liv i relation till andra som hjälper oss att följa Kristus. Förändring kommer genom att vi vill förändras genom de sammanhang vi prioriterar. 3. GUDSTJÄNSTENS PRAKTIK När vi har format gudstjänsten är det inte bara orden som har betydelse utan också sättet på vilket vi gör det spelar in. Den kultur vi skapar. Hur vi använder våra kroppar och vad vi uttrycker i det som är ordlöst spelar också in. Hur vi predikar, hur vi leder lovsång, vilken stil vi har etc. Det är exempelvis därför vi envisas med att be alla att stå upp när vi tillber i lovsången. Att stå är helt enkelt en rätt hållning inför en helig
3 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 3 Gud. I vår frikyrkliga tradition har ibland sentimentaliteten blivit den viktigaste drivkraften. Vi lyfter våra händer, ställer oss upp, böjer våra knän när vi upplever Guds närvaro. I de historiska kyrkotraditionerna (ortodoxa, romersk katolska, lutherska) har man ritualiserat kroppens hållning så att det är påbjudet att stå upp, lyfta händer eftersom det är en rätt hållning. Förändring kommer inte bara inifrån utan förändring kommer också genom att jag lär mig att använda min kropp rätt. Den yttre kulturen formar min tro. Frambär era kroppar som ett levande och heligt offer, skrev Paulus. I den ortodoxa kyrkan hävdar man till och med att det är själva liturgin som är den egentliga teologin. Det som vi teologer sysslar med i böcker och uppsatser är sekundärt i förhållande till liturgin. När man exempelvis sjunger Helig, helig, helig så ställer man sig upp eftersom det är den riktiga hållningen. Se exempelvis hur Jesaja reagerar när han möter Herren Sebaot vid sin kallelse i Jesaja kap. 6 han behöver renas med ett glödande kol för han är på väg att förgås vid mötet med den helige. Detta har Johanneskyrkan tagit tillvara när gudstjänsten utformats. Vi har format en gudstjänst som speglar den teologi vi vill uttrycka. Vi vill komma nollställda in i gudstjänsten från den punkt där vi är i livet. Dyker Gud upp så är vi tacksamma och tar emot i annat fall lovsjunger vi i alla fall. När vi talar om en non hype stil så handlar det inte om slapphet utan att vi inte vill driva fram en stämning. Det innebär inte att det är oviktigt hur vi ber och lovsjunger det är viktigt. För att så långt som möjligt leva den teologi vi har innehåller vår gudstjänst fyra delar: fika, tillbedjan, förkunnelse och betjänande FIKA För ett par år sedan var det ett reportage i Dagen från Linköping där Johanneskyrkan var med. Detta med fikat blev en stor grej. Det stod i rubriken att vi hade gjort teologi av fikat! Gemenskap är en viktig teologisk värdering för oss och därför är fikat viktigt. Dels vill vi betona att vi kommer med det vi har. Vi kommer in i gudstjänsten och möts med kaffekoppen i handen. Vi sätter oss ner och ger varandra tid att landa. Detta betyder att vår gudstjänst börjar kl. 16:00 och inte när tillbedjan börjar. Det är en viktig del av gudstjänsten. Dels betonar vi gemenskapen där vårt möte med Gud också innebär ett möte med varandra. Därför är det viktigt att denna stund används för detta. Hur vi fikar spelar roll. Vi ger möjlighet att dela varandras liv. Då menar jag inte bara de djupa grejerna det kan vara lika viktigt att veta om det vardagliga. Det är ändå vardaglighet som våra liv mest består av. Hur vi möter vi nya människor i församlingen är väldigt viktigt. Det avspeglar vår livshållning att inbjuda andra till tron. Praktiska tips för fikat är att inte hela tiden mingla omkring utan att fylla på borden som börjar fyllas. Det spelar ingen roll om du känner det som sitter där eller inte. Sitter någon ensam? Hälsa på nya det är bättre att göra bort sig än att aldrig hälsa. Om du
4 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 4 råkar hälsa på någon som varit med sen Johanneskyrkan startades är det ingen fara på taket. Vi är så många idag att de flesta av oss inte har en möjlighet att känna allas namn TILLBEDJAN Människans riktning och syfte är att ära och tillbe Gud. När vi tillber får vi rätt riktning på våra liv. Lovsången hjälper oss att få rätt perspektiv på tillvaron. Vi förstår att vi själva inte är universums centrum. Tillbedjan anstår de som följer Jesus Kristus. Det är en påminnelse om vem Gud är, vad han har gjort och vårt beroende av Honom. Detta är inget vi diskuterar utan det som hela vårt liv går ut på. Det är därför det finns en bra stund i gudstjänsten avdelad för tillbedjan genom lovsång. Här har jag redan tagit exemplet på varför vi uppmanar varandra att stå upp det är en rätt hållning inför en helig Gud. Tillbedjan handlar inte om att tala om vad vi kan göra för Gud vilken stad vi skall inta, utan om vem Gud är. När det gäller stilen på lovsången kan man säga mycket. Vi har i Johanneskyrkan valt en stil som skall sätta fokus på Gud. Vi önskar också att den skall vara ärlig. Det skall inte vara för käckt eller hurtfriskt utan gärna lite skitigt. Ibland är det sånger som rent textmässigt är klockrena men stilen är inte riktigt den teologi vi vill leva. Det är helt enkelt fel kultur. Vi vill inte försöka använda musiken för att forcera fram någon stämning. Vi har hela tiden uppmuntrat musikerna att ta med psalmer från äldre tider. Men med samma inriktning - fokus är på Gud inte vad vi kan eller ska göra. Men precis som det finns tveksamma sånger rent teologiskt idag fanns det också det förr. Det blir inte naturligt rätt vare sig det är nytt eller gammalt. Vi försöker också uppmuntra våra musiker att skriva eget det är inget krav, men det är bra om sångerna speglar vår egen församling. Vi är på resa tillsammans. Det är få saker som formar vår tro på Gud så mycket som det vi sjunger därför är vi noggranna. När vi nu går in i firandet av advent och jul via fastan och till påsk kommer också ett par textläsningar ingå i tillbedjan. Vi kommer att inleda tillbedjan med att läsa en psaltarpsalm, eftersom de ofta uppmanar till tillbedjan. Sen kommer vi också att som en del av tillbedjan ha en läsning från antingen gamla testamentet eller den evangelietext som tillhör den söndagen. Det är viktigt att höra texten hjälpa varandra till läsaning FÖRKUNNELSE I Johanneskyrkan försöker vi att arbeta efter devisen: Det är inte förkunnaren som väljer texten utan texten som väljer förkunnaren. Det är en av grundorsakerna till att vi predikar textutläggande. Vi vill låta texten så långt det är möjligt komma till tals. Vi kan inte rygga inför vissa texter. De står i sitt sammanhang och därför är det bara att ge sig i kast med dem. Tänk på vilka texter vi har haft upp i höst; pengar,
5 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 5 äktenskap/skilsmässa, högmod. Det är typiskt sådana texter som de flesta förkunnare ryggar för, inklusive jag själv. Nu måste jag brottas med texterna. Det är nyttigt både för er och för mig. Vi vill göra allt för att så långt som det är möjligt låta texten i sig självt tala till församlingen, brutet i förkunnarens liv. Vi har också oftast velat predika igenom en hel bibelbok. Syftet med det är att sätta texter i sitt sammanhang. Inga texter i bibeln står för sig själva utan är skrivna som böcker eller brev och därför relaterar texterna till varandra och får därmed sin funktion, mening och betydelse i relationen till varandra. Men som kyrka är det inte bara textsammanhanget som spelar in utan också det kyrkliga sammanhanget. Den kristna berättelsen spelar också in. Så när vi nu i Advent går över till att predika kyrkoårets texter är det inget avsteg från tanken om att texten väljer förkunnaren, tvärtom. Skillnaden blir att vi i högre utsträckning också sätter in texten i ett annat sammanhang, kyrkoåret som speglar den kristna berättelsen. Det betyder inte att vi lämnar textens litterära sammanhang men att vi under en tid ger det andra sammanhanget lite större tyngdpunkt BETJÄNANDE Under den sista delen av gudstjänsten vill vi ge utrymme för förbön och betjänande. Vi vill ge möjlighet att låta Gud tala personligt in i våra liv. Vi får använda Andens gåvor för varandras uppbyggelse. Vi har också de olika fysiska uttryckssätten att ta hjälp för att forma mötesplatser med Jesus Kristus själv. Stenarna vid korset, förbönen, knäfallen inför Kristusbilden, ljuständning mer om det nedan. Men som en del av betjänande kommer vi också från och med första advent att fira nattvarden varje söndag. Nattvarden liksom knyter ihop hela gudstjänsten. Det började med att vi mötte varandra i fikat och nu får vi igen möta varandra och Kristus i brödet och vinet. När vi firar nattvarden i Johanneskyrkan gör vi inte det för att tror att nattvarden i sig är frälsande. Men deltagande i nattvarden mitt i församlingen förmedlar Jesu Kristi närvaro genom det brutna brödet. Vi läser texten i samband med nattvardsordningen: Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Eftersom brödet är ett enda är vi fast många en enda kropp, för alla får vi vår del av ett och samma bröd. (1 Kor. 10:16-17) Det är vi när vi delar det brutna brödet i församlingen som vi genom gemenskapen tar emot Jesus Kristus själv. I kyrkohistorien har det funnits ett antal olika försök att förklara hur Jesus är närvarande i nattvarden. Det den stora frågan är om och hur Kristus kan förmedla sig genom något fysiskt eller kroppsligt. Kampen i den västerländska kyrkan är mellan en katolsk, luthersk och reformert syn. Transubstantiationsläran
6 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 6 Katolska kyrkans nattvardslära kallas transubstantiationsläran. Den innebär att brödet och vinet ändrar substans och blir till Jesu kropp och blod. Det är en lära som bäst förklaras med hjälp av aristotelisk filosofi. Aristoteles lärde att alla ting består av form och substans. Formen var det allmänna och substansen det särskiljande. Ta exempelvis människa vi alla har formen människa men är alla åtskilda vad gäller substansen. Formen är alltså det som gör att vi kan tala om människa. Det som händer när vi delar nattvarden är att substansen har förändrats till Jesu kropp och blod, men till formen ser det ut som, smakar som och luktar som bröd och vin. Det är en faktisk förändring när klockorna klingar. Consubstantiation Consubstantiation är den lutherska läran om nattvarden. Det betyder att tillsammans med substansen förmedlas Kristus. Martin Luther ( ) hävdar den enkla synen att när Kristus säger: Detta är min kropp så finns det ingen anledning att tvivla. Därför är den lutherska formuleringen i, med och under brödets och vinets skepnad förmedlas Kristi närvaro. Man har ingen uttalad lära om hur det går till utan att Kristus tas emot i tro genom brödet och vinet. Symbolisk nattvardssyn Huldrych Zwingli ( ) menar att Detta i Detta är min kropp och blod inte skall förstås bokstavligt utan som en symbolisk utsaga i stil med: Se detta som min kropp. Därför har man i den symboliska synen lagt störst tonvikt på åminnelsen som kommer senare i texten. Det handlar om att göra det till minne av Kristus. Detta skall förstås som en symbolisk utsaga. Det viktiga är alltså att komma ihåg Kristi död och uppståndelse. I denna tradition har det därför inte heller varit viktigt att fira nattvard speciellt ofta, det har skett mycket mer sällan. En gång i månaden eller i vissa tillfällen en gång om året. Johanneskyrkans nattvard I Johanneskyrkan ligger vi nog närmast en luthersk syn. Om ni varit vaksamma kan ni notera att vi i nattvardsbönen ber att vi i tro tar emot brödet och vinet. Men det som problematiserar det hela är att vi också lägger till en baptistisk touch på det. En långt dragen luthersk syn blir lätt betoning mycket på den enskildes mottagandet och den riskerar därför att bli en kyrka som är osynlig. 1 Som baptister betonar vi att måltiden är en gemenskapens måltid. Det är måltiden firad i den kristna gemenskapen som konstituerar denna tro. När Paulus skriver till Korint om hur de firar nattvarden är det för att adressera ett socialt problem. Det gör skillnad på varandra och därför förnekar de nattvardens innehåll, försoningen (1 Kor. 11:17). Det handlar om att tänka på kroppen. Han låter ordet kropp syfta dels på 1 Om någon är intresserad av en mer närgången genomgång har Fredrik Wenell en föreläsning om skillnaden mellan en luthersk och en baptistisk nattvardssyn.
7 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 7 församlingen (1 Kor. 11:29) och dels på Kristi fysiska kropp (1 Kor. 11:27). När han därför säger att om någon äter och dricker utan att tänka på vems kropp det gäller är det församlingen som Kristi kropp det handlar om. Det är ingen magisk tanke. Det Paulus alltså använder instiftelseorden till är att säga att de förnekar försoningen om de delar måltiden utan att leva i försonade relationer och gör social skillnad. De äter då en dom över sig. Det är därför man i vissa anabaptistiska sammanhang aldrig delar nattvarden utan att först ha tvättat varandras fötter. Domen som Paulus talar om handlar alltså inte om en magisk dom utan om att de har glömt att tänka på varandra och på de svaga det är därför som en del har dött och blivit sjuka. 2 Nattvarden lär oss att äta kristet i vardagen att inte göra skillnad på vilka som sitter vårt middagsbord. Så när vi delar nattvarden i Johanneskyrkan tar vi i tro emot Jesu nåd genom brödet och vinet. Gud kan förmedla sig genom det kroppsliga. Nattvarden firad i den kristna gemenskapen förmedlar Guds nåd. Därför kan vi inte fira den hur som helst. Det handlar om en rätt firad nattvard där vi påminner oss om i vilket sammanhang den är insatt i. Det är inte konstigare än att vi tänker oss att Gud kan använda oss i förbönen för att ge sig själv till oss. När vi lägger händerna på varandra är Gud där. När vi tillsammans delar brödet och vinet tar vi i tro emot Jesus Kristus själv. 4. VÅRA BÖNEHANDLINGAR I vår gudstjänst finns det möjlighet att genom olika handlingar fysiskt utrycka sin bön. Man kan tända ett ljus, böja knä vid korset eller Jesusbilden, man kan få förbön genom handpåläggning, bli smord med olja eller ge en gåva. Ibland har vi även gett möjlighet att påminna sig om sitt dop genom att teckna ett kors i pannan med vatten. De olika handlingarna hjälper oss att fokusera på vår bön. Den yttre handlingen formar vår inre bön LJUSTÄNDNING När vi tänder ljus ber vi att Kristi ljus ska få lysa in i den situationen som vi ber för. Vi tänder det lilla ljuset på det stora Kristusljuset. Handlingen blir en hjälp för oss när vi ber. Ljuset som lyser blir en symbol för vår bön. Inom den katolska kyrkan tänder man ljus för människor som har dött. Man ber att de dödas tid i skärselden ska förkortas. Detta är nåt helt annat än vår ljuständning. Vi ber inte för de döda när vi tänder ljus ATT BÖJA KNÄ Vid korset 2 Fee, Gordon. The First Epistle to the Corintians s 564. Jfr. också Sandnes, Karl Olav. Tidens Fylde s 233. Det är intressant att se att även den luterska exegeten Sandnes här är enig i denna tolkning. Det är också intressant att notera Sandnes tolkning av de som dött och blivit sjuka som följd av deras nattvardsfirande. Han tolkar det helt enkelt som en följd av deras non-sharing community. Detta mot den traditionella synen om Guds straff. Se Sandnes, Karl Olav. A New Family s 160.
8 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan - 8 Korset är kristendomens främsta symbol, som konkret pekar mot Kristi försoningsgärning. Och som i så många av de kristna symbolerna, så finns i korset en dubbelhet; dels påminns vi om Guds konkreta närvaro i mänsklighetens lidande och smärta, dels om uppståndelsens/livets/hoppets väg till helande och helhet. Korset är vägen genom död till liv. Även om det ibland känns onaturligt för oss att böja knä, så är det egentligen den mest naturliga hållningen inför Gud. När vi böjer knä så gör vi det i vördnad för Gud. När vi böjer knä framför korset lägger vi ner allt som är vårt eget i tacksamhet inför vad Jesus har gjort för oss på korset. Korset är en stark symbol som innefattar det viktigaste i vår tro; Jesus död och uppståndelse. Vid Jesusbilden Jesusbilden som hänger längst fram i kyrkan har ibland, lite slarvigt och felaktigt, kallats för en ikon. En ikon är en bild som har målats under bön och som gestaltar en biblisk händelse eller person. Jesusbilden som vi har är ett textiltryck efter en av de äldsta Jesusikonerna. När vi böjer knä inför den bilden så är det på samma sätt som när vi böjer knä inför korset. Den hjälper oss att fokusera på Jesus och på vad han har gjort för oss. Det är inget magiskt eller mystiskt med bilden i sig, utan är ett hjälpmedel för oss att fokusera ATT LÄGGA EN STEN VID KORSET Det finns också möjlighet att lägga en sten framför korset. Stenen symboliserar en börda som man bär på och när man lägger ner den vid korset fot så överlämnar man sin börda till Gud FÖRBÖN Med handpåläggning Att lägga händerna på den man ber för är en gammal bönehandling som vi kan läsa om i Bibeln. Där la man händerna på den som man skulle avskilja för en särskild uppgift eller när man bad för någon som var sjuk. Förutom att det uttrycker omsorg och värme mot den man ber för, så får händerna förmedla Guds kärlek och kraft till den man ber för. Med olja Att smörja någon med olja är också en gammal biblisk bönehandling. Samuel smorde kungarna i Gamla testamentet som ett uttryck för att de var utvalda av Gud. I Nya testamentet så läser vid om att man smorde sjuka med olja. Oljan symboliserar Anden. När vi smörjer någon med olja så blir det en bön om att den helige Ande ska komma över den vi ber för. Vi ber att Anden ska utrusta till tjänst, komma med helande, med vishet och vägledning.
9 Varför och hur vi firar gudstjänst i Johanneskyrkan ATT GE EN GÅVA Vi vill leva våra liv medvetna om att allt som vi har är en gåva från Gud som vi får förvalta. Nattvarden är en måltid som i sin ursprungliga form även bar med sig praktiken att bryta brödet och dela med sig av sina tillgångar till de fattiga och behövande. Nattvarden uttrycker att vi är beroende av Gud och varandra. Därför ger vi även möjlighet för dig att i samband med nattvarden ge pengar som går till församlingen.
Den kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
Läs merNattvardsfirande utanför kyrkorummet
Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:
Läs merPilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning
ilgrimsmässa Inledningsord ax et bonum/rid och allt gott! ax et bonum/frid och allt gott! saltarläsning åt oss be i aderns och Sonens och den heliga ndens namn. men. Herren är min herde, ingenting skall
Läs merGud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Läs merFörsamlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet
FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en
Läs mervälkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST
välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST VÄLKOMSTHÄLSNING SAMLINGEN KLOCKRINGNING * INGÅNGSPSALM INLEDNINGSORD BÖN OM FÖRLÅTELSE En: Livets Gud, genom din Son, öppnar du din famn för oss. Alla: Du
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs mer8 söndagen under året år A
933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merVÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG
TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall
Läs merAvskiljning av missionär
Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och
Läs merFÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo
FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är
Läs merDärför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):
TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merSång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen.
Spår Aftonbön Ingång Ledare Kom till oss ikväll, vår Gud. Kom till oss med ljus. Ledare Tala till oss ikväll, vår Gud. Visa oss din sanning. Ledare Bli kvar hos oss ikväll, vår Gud. Bli kvar hos oss med
Läs merKors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen
Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs mer2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.
805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden
Läs merDe abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Läs merFemte söndagen i fastan - år C
383 Femte söndagen i fastan - år C Ingångsantifon (Ps 43:1-2) Skaffa mig rätt, o Gud, och utför min sak mot ett folk utan fromhet, rädda mig från falska och orättfärdiga människor. Ty du är den Gud som
Läs merBÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)
BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.
Läs merFastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen
1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta
Läs mer5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17
1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld
Läs merKristi Konungens Dag - år A
1447 Kristi Konungens Dag - år A Ingångsantifon (jfr Upp 5:12, 1:6) Lammet som blev slaktat är värdigt att få makt och rikedom och vishet och styrka och härlighet och lovsång. Honom tillhör äran och väldet
Läs merGud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen
Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom
Läs merindelade efter kyrkoårets olika teman
indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Här är det fest I advent Sång vid ljusbäraren Vi är så glada Juldagen Jesu födelse Julsång På natten
Läs merBarnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
Läs merindelade efter kyrkoårets olika teman
indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Här är det fest I advent Sång vid ljusbäraren Vi är så glada Marias advent Andra söndagen i advent
Läs merKristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön
765 Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon (jfr Ps 81:17) Herren bespisar sitt folk med bästa vete, ja, med honung ur klippan mättar han dem. Inledning I dag är det Eukaristins dag. Kyrkan,
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs mer22 söndagen under året år A
1215 22 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 86:3, 5) Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig. Du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkallar dig. Inledning
Läs merEnligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Läs mer13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!
1033 13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! Inledning Idag skall vi få höra Jesu varning till oss, en varning som kräver
Läs merVår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B. Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15)
733 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.
Läs merFörsta söndagen i fastan - år B
285 Första söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (jfr Ps 91:15-16) När han åkallar mig, skall jag svara honom. Jag är med honom i nöden. Jag skall rädda honom och låta honom bli ärad. Jag skall mätta
Läs merSjätte Påsksöndagen - år B
651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna
Läs merKvällsgudstjänst på alla helgons dag
Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merBiskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping
Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs mer29 söndagen 'under året' - år B
1357 29 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Ps 17:6, 8) Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig. Böj ditt öra till mig, hör mitt tal. Bevara mig som en ögonsten, beskydda mig under dina
Läs merEn liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling
En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas
Läs merTunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer
1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs mer24 söndagen 'under året' - år A
1253 24 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning
Läs merC. En kyrkas invigningsdag
C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas
Läs merVälkommen till 100% konfirmand
Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng
Läs merHoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen
Hoppet Nr 9 i serien Kristusvägen 1 KÄRLEKEN ÄR STARKARE ÄN DÖDEN Kärleken övervinner allt! Det är påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Eftersom döden inte är det sista i Jesu historia, är inte
Läs merVi ber under fastan. Bibelläsning och Bön under 8 veckor. 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan
1 Vi ber under fastan Bibelläsning och Bön under 8 veckor 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan Bibelläsning och bön under fastan 2015 2 Fastan en tid för omvändelse bön och eftertanke. Sedan 300-talet
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merFemte söndagen i fastan - år B
375 Femte söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (Ps 43:1-2) Skaffa mig rätt, o Gud, och utför min sak mot ett folk utan fromhet, rädda mig från falska och orättfärdiga människor. Ty du är den Gud som
Läs merEva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 190407 5 i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren Påsken ligger ju väldigt sent i år, och det innebär att det får konsekvenser också i kyrkoårets texter. Idag är det femte
Läs merindelade efter kyrkoårets olika teman
indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna Tänd ett ljus Vi är så glada
Läs merLeif Boström
Predikan Grindtorpskyrkan 206-06-26 Att hålla Jesu bud Joh :5-2:0 Joh :5-7 5 Detta är det budskap som vi [apostlarna] har hört från honom [Jesus] och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker
Läs mer21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön
1195 21 söndagen under året år A Ingångsantifon (jfr Ps 86:1-3) Herre, böj ditt öra till mig och svara mig, ty jag är betryckt och fattig. Du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig. Var mig
Läs mer2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)
1559 2 november - Alla Själars Dag år B Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) Liksom Jesus har dött och uppstått, så skall också Gud genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. Och
Läs mer16 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön
1093 16 söndagen under året år A Ingångsantifon (jfr Ps 54:6, 8) Se, Gud är min hjälpare, Herren uppehåller min själ. Jag skall offra åt dig med villigt hjärta, jag skall prisa ditt namn, ty det är gott.
Läs merJuldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6
127 Juldagen år B Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Läs mer24 söndagen 'under året' - år B
1261 24 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merFYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara
FYREN En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara JESUS Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. (1 Kor 3:11) Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor
Läs merKristi Kropps och Blods högtid - år C
779 Kristi Kropps och Blods högtid - år C Ingångsantifon (jfr Ps 81:17) Herren bespisar sitt folk med bästa vete, ja, med honung ur klippan mättar han dem. Inledning Liksom på Skärtorsdagen firar vi även
Läs mer2. Inledande välsignelse och växelhälsning
Mässa på askonsdagen Man kan också fira gudstjänst utan nattvard. I detta fall kan moment 5 (Kyrie) i askonsdagens mässa utelämnas. Askkorset tecknas med fin aska som blandats i vatten. I Inledning 1.
Läs merHur blir man kristen? Christian Mölk
Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro
Läs merFörsta söndagen i fastan - år A
277 Första söndagen i fastan - år A Ingångsantifon (jfr Ps 91:15-16) När han åkallar mig, skall jag svara honom. Jag är med honom i nöden. Jag skall rädda honom och låta honom bli ärad. Jag skall mätta
Läs merKristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp
673 Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning
Läs merJuldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6
119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Läs merInför det nyfödda Ljuset och Heligheten låt oss bekänna att vi är omslutna av syndens mörker.
135 Juldagen år C Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Läs mer28 söndagen 'under året' år A
1333 28 söndagen 'under året' år A Ingångsantifon (Ps 130:3-4) Om du Herre, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Dock, hos dig är ju förlåtelse. Inledning Ända sedan början inbjuder Gud
Läs merTunadalskyrkan söndagen i påsktiden Ps 23
1 Tunadalskyrkan 13 04 14 3 söndagen i påsktiden Ps 23 Vi använder många symboler och bilder för att beskriva det som är svårt att beskriva. Det kan handla om egenskaper, det kan handla om uttryckssätt,
Läs merFörsamlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15
Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.
Läs merFÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen
FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen EVANGELIUM ÄR: - Det glada budskapet om vår Frälsare Jesus Kristus (Mark 1:14-15). - Något som skall presenteras klart och
Läs merpåskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson
drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!
Läs mer11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2
1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus
Läs merBön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna
Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merSkrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11
* Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden
Läs merHar en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden
Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra
Läs merDopbekräftelse Anvisningar Ordning
Dopbekräftelse Anvisningar När vi döps till Kristus blir vi en del av Kristi kyrka, i gemenskap och i ömsesidig omsorg med hans folk. I dopet tar vi emot den heliga Anden och det nya livet. Även om vi
Läs merVÄLSIGNELSE AV ETT HEM
VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans
Läs mer32 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 88:3) Låt min bön komma inför ditt ansikte, Herre, böj ditt öra till mitt rop.
1407 32 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 88:3) Låt min bön komma inför ditt ansikte, Herre, böj ditt öra till mitt rop. Inledning Långsamt närmar vi oss kyrkoårets slut. Och allt oftare
Läs merTEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN
TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds
Läs merB. På årsdagen av dopet
B. På årsdagen av dopet På årsdagen av dopet kan man hålla andakt. Detta formulär kan i tillämpad form användas också i sådana situationer, där dopets betydelse betonas, t.ex. på läger vid andra församlingstillställningar.
Läs merTillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen
Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud
Läs mer8 söndagen 'under året' - år C
945 8 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning Församlade till
Läs merTunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26
1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra
Läs merTro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ
Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
Läs merAnde och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen
Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller
Läs merKROPPEN ROM 12:3-12. Tro inte att du är något va! Stick inte ut! Håll dig på mattan! Vad ska du med din tro kunna göra, ingenting!
KROPPEN ROM 12:3-12 Förra söndagen så predikade Tilda utifrån Romarbrevet 12 och de två första verserna, komprimerade verser med så mycket innehåll. Idag så ska vi ta ett kliv vidare in i samma kapitel
Läs merTunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13
1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar
Läs mer7 söndagen under året år A
911 7 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 13:6) Herre, jag förtröstar på din nåd, mitt hjärta fröjdar sig över din frälsning. Jag vill sjunga till Herrens ära, ty han har gjort väl mot mig. Inledning
Läs merTunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10
1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från
Läs merKol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till
Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. Kol 3:17 Och allt vad
Läs mer1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22
1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,
Läs merHERRE. Eva Andreas. Bön Sorbykyrkan Det här får symbolisera Jesus,
1 Eva Andreas Bön Sorbykyrkan 181020 Förklaring: Det här är mer ett bibelstudium än en predikan. Första avsnittet handlar om Jesus som bedjare och det andra om vad Jesus sade om bön. Till första avsnittet
Läs mer