Kvalitetsutvärdering av nationella marktäckedata Region B Anna Allard, Ann-Helen Granholm, Andreas Press och Mats Nilsson

Transkript

1 Kvalitetsutvärdering av nationella marktäckedata Region B Anna Allard, Ann-Helen Granholm, Andreas Press och Mats Nilsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skoglig resurshushållning UMEÅ Tfn:

2 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 5 Noggrannhetsutvärdering... 5 Data från Riksskogstaxeringen och NILS... 5 Flygbildstolkade data... 6 Klassningsnoggrannhet Kontroll av felaktigt klassade ytor Resultat Klassningsnoggrannhet Nivå Nivå Nivå Produktivitet Skogklädda våtmarker Kontroll av felaktigt klassade ytor Klassningstekniska fel Skillnader i definition Osäkerhet i positionering Förändringar Underlag för slutgiltig utvärdering av NMD Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 4

5 Bakgrund och syfte Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en noggrannhetsutvärdering av Nationella Marktäckedata (NMD) för Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Gotlands län (region B i figur 1). Utvärderingen har genomförts med hjälp av befintliga data från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Riksskogstaxeringen samt data som tolkats visuellt i flygbilder och i ortofoton. Dessutom har arbetsprocesser och rutiner utvecklats med syfte att kunna användas för en nationellt heltäckande utvärdering av NMD. I uppdraget har även ingått att ta fram beslutsunderlag avseende metoder och kostnader för en slutgiltig utvärdering av NMD. Den utvärdering som genomförts kan delas upp i två delar. I den första delen har klassningsnoggrannheten i region B utvärderats. I den andra delen tolkades ett stickprov av de provytor som enligt utvärderingen var felaktigt klassade. Syftet vara att undersöka orsakerna till den dåliga överensstämmelsen mellan utvärderingsytorna och NMD. Skillnaderna kan exempelvis förklaras av en stor lokal variation i landskapet eller av att definitionerna för de variabler som ligger till grund för klassningen av fältytorna inte helt överensstämmer med de som används i NMD. Vid tolkningen användes främst ortofoton men även IR-flygbilder där sådana fanns tillgängliga. Figur 1. NMDs regionsindelning. Noggrannhetsutvärdering Data från Riksskogstaxeringen och NILS Noggrannhetsutvärderingen har i så stor utsträckning som möjligt baserats på befintliga data från NILS och Riksskogstaxeringen. Eftersom varken NILS eller Riksskogstaxeringen registrerar NMDklasser i fält har provytorna i efterhand klassificerats utifrån de insamlade fältuppgifterna. Provytorna har en radie på 7m eller 10m och deras position bestäms i fält med hjälp av GPS, vilket ger en positioneringsnoggrannhet på 5-10m. För att minska effekten av positioneringsfelen, dvs. att provytorna på grund av osäkerheten i deras koordinater kopplas till fel rastercell (10x10m) i NMD, har vi valt att jämföra provytornas klasser med den klass i NMD som dominerar inom en radie på 20m från provytan centrum. Vi har även använt 2:a majoritet viket innebär att klassningen ansetts 5

6 korrekt om någon av de två vanligast förekommande klasserna inom 20m-ytan överensstämmer med provytans klass. Även närmsta grannen, dvs. den rastercell som provytans centrumpunkt ligger inom, har använts vid utvärderingen. För att utvärderingen skall ge en bra bild av produktens kvalitet krävs att tillräckligt många referensytor finns tillgängliga per klass. Utifrån de rekommendationer och riktlinjer som finns (t.ex. Congalton och Green, 1999) har vi valt en stickprovsstorlek på minst 70 provytor per klass. Av tids- och kostnadsskäl har detta inte varit möjligt att utvärdera alla NMD-klasser utan noggrannhetsutvärderingen har gjorts för en förenklad klassindelning där trädslagen utvärderats oberoende av om de växer på våtmark eller ej (tabell 1). Dessutom har inte klasserna Exploaterad mark, byggnad (51) och Exploaterad mark, väg (53) utvärderats. Tabell 1. Klasser som utvärderats i Region B Kod Klass 2 Våtmark 3 Åkermark 41 Övrig öppen mark utan vegetation 42 Övrig öppen mark med vegetation 52 Exploaterad mark, ej byggnad eller väg 61 Sjö och vattendrag 62 Hav 101* Tallskog 102* Granskog 103* Barrblandskog 104* Lövblandad barrskog 105* Triviallövskog 106* Ädellövskog 107* Triviallövskog med ädellövinslag 108* Temporärt ej skog *) Notera att klassen inkluderar både klasserna på våtmark och ej på våtmark, exempelvis ingår klasserna 111 och 121 i klassen 101. Flygbildstolkade data I det fall antalet tillgängliga provytor från NILS och Riksskogstaxeringen understigit 70 har kompletterande data samlats in via flygbildstolkning i IR-färgbilder (med undantag av lövskogsklasserna där tolkningen blir alltför osäker). Totalt har 98 utvärderingsytor med 20 m radie flygbildstolkats i stereo. Dessa har slumpats ut inom de NILS-rutor (5x5km) som ligger inom region B. Ytor tolkades i flygbilder i stereo, dessutom med stöd av GIS-skikt, även satellitdata och en serie ortofoton (se lista nedan). Serien möjliggör att kunna analysera dynamiken över flera år, såsom förekomst av löv eller markfuktighet som varierar under säsong, om man alternerar mellan årsvisa ortofoton. Notera att alla ytor lottats ut så att centrumpunkterna sammanfaller med rastercellernas centrumpunkter och att samtliga ligger inom klasserna övrig öppen mark och exploaterad mark. Vid tolkningen har NMDs originalklasser i möjligaste mån tolkats, dvs. skogsklasserna har delats upp med hänsyn till om de ligger på våtmark eller ej. Anledningen till att använda originalklasserna var att undersöka i vilken mån dessa kan tolkas i flygbild. 6

7 Vid tolkningen har ytans klass tolkats enligt tre olika metoder. I den första metoden tolkas ytans klass för en 10m ruta i provytans centrum (se figur 2), fortsättningsvis benämnd närmsta grannen. I den andra metoden tilldelas ytan den klass som dominerar inom en radie på 20m från provytans centrum. I den tredje metoden har tolkarna registrerat om den karterade NMD-klassen (dvs. klassen för provytans centrumpunkt) förekommer inom 20m-ytan. Följande indata har används vid tolkningen IR-flygbilder i stereo, från 2000-talet (flera årtal finns att tillgå, men varierar för de olika NILSrutorna) Ortofoto (RGB) med årsvis uppdelning ( /2018) via Lantmäteriets webtjänst Ortofoto i IR-färg från Skogsstyrelsen (via Skogliga grunddata) Fältfotografier från NILS Kartor via Lantmäteriets webtjänst, exempelvis fastighetskartan och nationella höjdmodellen Sentinel2-bilder Google Earth med street view, snedbilder från Eniro, mm. Ortofoton draperade på terrängmodellen Vid tolkingen registrerades följande uppgifter. ID = provytans ID-nummer Karterad NMD-klass NMD-kass för närmsta grannen Den NMD-klass som dominerar inom 20m-ytan (majoritet) Förekomst av karterad NMD-klass inom 20m-ytan (förekomst) Kommentar av tolkaren Skärmdump bilder från olika datakällor, med extra förklaring, se bilaga 2 Närmsta grannen Majoritet Förekomst Klassen bedöms inom en 10x10m rastercell. Dominerande klass inom 20m-ytan. Förekomst av den karterade klassen inom 20m-ytan Figur 2. Tolkning av klasser i flygbilder och ortofoton. Ytan tilldelas klass enligt de tre alternativen. 7

8 Att säkert ange trädslag är vanskligt vid flygbildstolkning i stereo, och ännu mer vid tolkning av ortofoton. Det finns många studier där trädslag tolkats i IR-färgbilder (t. ex. Ihse 2007, Magnusson m.fl. 2006, Axelsson & Nilsson 1993, Ihse, Rafstedt & Wastenson 1993, Rafstedt & Andersson 1982, Ihse 1978), inklusive tester som gjorts inom NILS-programmet. Gemensamt för alla är att fältkontroller är nödvändiga och först vid en efterföljande fältkontroll kan trädslagblandningen bedömas med tillfredsställande noggrannhet. Detta är speciellt viktigt om man ska tolka trädslag i okända trakter och där man inte känner till de lokala förhållandena av naturgivna och kulturgivna förutsättningar. Vissa fall är ofta enkla, även utan stereo, såsom tallskogar på sandmarker (lavrika eller inte), hällmarkstallskogar, vissa frodiga granskogar och igenväxande betesmarker med tydliga äldre lövträd. I de fall det inte gått att med säkerhet avgöra om ytan består av tall- eller granskog har en tolkningshierarki använts, där dessa förts till klassen Barrblandskog (tabell 2). På samma sätt har Ädellöv och Triviallövskog med ädellövinslag förts till klassen Triviallövskog när det inte med säkerhet gått att avgöra till vilken klass en yta skall hänföras (klassen triviallöv valdes eftersom den är allra vanligast i landet som helhet). Det är tveksamt om det går att tolka våt mark (myr plus annan mark med vatten nära eller på ytan) i ortofoto. Myrmark brukar synas rätt bra, på grund av mossorna, men övrig blöt mark kan döljas av hög vegetation. Att nyttja Lantmäteriets nationella höjdmodell kan vara en lösning för att hitta sänkor som indikerar en möjlig våtmark. 8

9 Tabell 2. Hopslagning av klasser och hierarkier vid tolkning av skogsklasser i ortofoto, sammanslagna klasser indikeras via färgning. Kod Kontroll av trädslag och Kommentar Hierarki vid osäkerhet annan mark 2 Våtmark Troligen OK Fastmark 3 Åkermark OK Åker 41 Övrig öppen mark utan OK 41 - Övr öppen med veg vegetation 42 Övrig öppen mark med OK 41 - Övr öppen med veg vegetation 51 Exploaterad mark, byggnad OK, men tas från annat data 51 Byggnad 52 Exploaterad mark, ej OK 52 - Exploaterad mark byggnad eller väg 53 Exploaterad mark, väg OK, men tas från annat data 53 Väg 61 Sjö och vattendrag OK 61 Sötvatten 62 Hav OK 62 Hav 111 Tallskog Osäker tolkning, vissa helt säkra. 113 Barrblandskog 112 Granskog Osäker tolkning, förväxlas med 113 Barrblandskog blandbarrskog. 113 Barrblandskog Osäker tolkning första hierarki vid 113 Barrblandskog osäkerhet. 114 Lövblandad barrskog OK Lövblandad barrskog 115 Triviallövskog OK för det mesta 115 Triviallövskog 116 Ädellövskog ingår i 115 Ej OK 115 Triviallövskog 117 Triviallövskog med Ej OK 115 Triviallövskog ädellövinslag Ingår i Temporärt ej skog Hygge - OK, Ungskog <5 m Inte OK. Inga höjder Temporärt ej skog (Alt. Skogsklass) i ortofoto. Gissas, genom att jämföra med äldre bilder. 121 Tallskog på våtmark Troligen OK, ev förväxlas den med blandbarr Barrblandskog på våtmark 122 Granskog på våtmark Ej OK. Förväxlas med blandbarrskog på våtmark Barrblandskog på våtmark 123 Barrblandskog på våtmark Troligen OK Barrblandskog på våtmark 124 Lövblandad barrskog på våtmark Troligen OK Lövblandad barrskog på våtmark 125 Triviallövskog på våtmark Stereo - OK, Orto - okänd faktor Triviallövskog på våtmark Här ingår både strandskogar, sockelskogar och kärr såväl som torvmark. 126 Ädellövskog på våtmark Ej OK Triviallövskog på ingår i Triviallövskog med ädellövinslag på våtmark ingår i Temporärt ej skog på våtmark Ej OK Hygge - OK, Ungskog <5 m Inte OK. Inga höjder i ortofoto. Gissas, genom att jämföra med äldre bilder. våtmark Triviallövskog på våtmark Temporärt ej skog på våtmark (Alt. Skogsklass) 9

10 Klassningsnoggrannhet Vid utvärderingen har vi valt att använda s.k. förväxlingsmatriser. Utifrån en dessa kan olika mått på noggrannheten beräknas. Följande noggrannhetsmått har beräknats. - Total karteringsnoggrannhet som beskriver den totala andelen referensytor som karterats rätt, dvs. som har samma klass som NMD-produkten. - Användartillförlitlighet (eller objektnoggrannhet) som beskriver sannolikheten att en karterad yta är rätt, dvs. vilken är sannolikheten att en viss klass är rätt när jag besöker den i fält. - Producentnoggrannhet (eller karteringsnoggrannheten) som beskriver sannolikheten att en referensyta karterats rätt, dvs. vilken är sannolikheten att t.ex. min tallskog är korrekt klassad i NMD. Klassningsnoggrannheten har utvärderat för de tre olika klassnivåer. I den första utvärderas endast övergripande klasser, t.ex. utvärderas skog som en klass oavsett vilken typ av skog det är. I den andra nivån delas öppen mark och exploaterad mark in i underklasser och i den tredje utvärderas även de olika skogsklasserna (dock utan hänsyn till om de ligger på våtmark eller ej). Samtliga klasser som ingår i respektive nivå redovisas i tabell 3. Tabell 3. De tre hierarkiska klassnivåer som använts vid noggrannhetsutvärderingen Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kod Klass Kod Klass Kod Klass 1 Skog 1 Skog 101* Tallskog 2 Våtmark 2 Våtmark 102* Granskog 3 Åkermark 3 Åkermark 103* Barrblandskog 4 Övrig öppen mark 41 Övrig öppen mark utan 104* Lövblandad barrskog vegetation 5 Exploaterad mark 42 Övrig öppen mark med 105* Triviallövskog vegetation 6 Vatten 52 Exploaterad mark, ej 106* Ädellövskog byggnad eller väg 61 Sjö och vattendrag 107* Triviallövskog med ädellövinslag 62 Hav 108* Temporärt ej skog 2 Våtmark 3 Åkermark 41 Övrig öppen mark utan vegetation 42 Övrig öppen mark med vegetation 52 Exploaterad mark, ej byggnad eller väg 61 Sjö och vattendrag 62 Hav *) Klassen inkluderar både klasserna på våtmark och ej på våtmark, exempelvis ingår klasserna 111 och 121 i klassen

11 Kontroll av felaktigt klassade ytor För ett antal utvärderingsytor är överensstämmelsen med NMD dålig. Som nämnts tidigare har ett stickprov av dessa tolkats med syftet att undersöka orsaken till den dåliga överensstämmelsen. Totalt tolkades 103 av Riksskogstaxeringens provytor. Eftersom ytorna är systematiskt utlagda och eftersom vi bara haft tillgång till flygbilder från NILS 5x5km-rutor saknas stereobilder för de flesta ytorna, varför tolkningen huvudsakligen är gjord i ortofoto. Samtliga ytor i stickprovet har tolkats med samma metodik som använts för utvärderingsytorna (se ovan). Resultat Klassningsnoggrannhet Både den ogeneraliserade och den generaliserade versionen av NMD har utvärderats. Skillnaderna mellan de två versionerna är relativt små men klassningskvaliteten är generellt något högre i den generaliserade versionen. Nedan (tabell 4-6) redovisas endast resultat för den ogeneraliserade versionen av NMD. Kompletta förväxlingsmatriser för båda versionerna redovisas i bilaga 6-8. Nivå 1 Vid jämförelsen med den klass som dominerar inom 20m-ytan (1.a majoritet) blev den totala klassningsnoggrannheten 95,6%. När jämförelsen istället gjordes med de två mest frekventa klasserna in 20m ytan (2:a majoritet) ökande den totala klassningsnoggrannheten till 98,0%. Notera att det stora antalet provytor i klasserna skog (1) och vatten (6) gör att dessa får stor inverkan på den totala klassningsnoggrannheten. Utvärderingen visar också att det är små skillnader i klassningsnoggrannhet när jämförelsen baseras på rastercellen som provytans centrumpunkt ligger inom (närmsta grannen) jämfört med att använda den klass som dominerar inom 20m från ytcentrum (1:a majoritet). Tabell 4. Användartillförlitlighet och producentnoggrannhet i procent fördelat på NMD-klasser enligt nivå 1 i den ogeneraliserade versionen av NMD (n = 4345) NMD-klass NMD- Användartillförlitlighet Producentnoggrannhet kod 1:a majoritet 2:a majoritet 1:a majoritet 2:a majoritet % Antal Antal Antal Antal % % % ytor ytor ytor ytor Skog Våtmark Åkermark Övrig öppen mark Exploaterad mark Vatten Nivå 2 Även på nivå 2 var klassningsnoggrannheten hög, 95,4% och 97,9% baserades på den dominerande respektive de två dominerande klasserna inom 20m ytan. Även i detta fall påverkas resultaten av det stora antalet provytor inom klasserna skog (1) och hav (62). Som framgår av tabell 5 är det främst klassen övrig öppen mark med vegetation ( 42) som varit svår att separera från andra öppna klasser. 11

12 Till viss del kan detta förklaras av att igenväxande åkermark klassas som skogsmark i Riksskogstaxeringen. Resultaten från flygbildstolkningen indikerar att det är svårt att i flygbilder skilja på övrig öppen mark med eller utan vegetation (klass 41 och 42), vilket betyder att resultaten för dessa bör tolkas med viss försiktighet. Det bör påpekas att klasserna Exploaterad mark, byggnad (51) och Exploaterad mark, väg (53) inte utvärderats vilket påverkar klassningsresultatet. Tester indikerar att dessa lätt förväxlas med andra öppna markslag, främst övrig öppen mark. Tabell 5. Användartillförlitlighet och producentnoggrannhet i procent fördelat på NMD-klasser enligt nivå 2 i den ogeneraliserade versionen av NMD (n = 4345) NMD-klass NMD- Användartillförlitlighet Producentnoggrannhet kod 1:a majoritet 2:a majoritet 1:a majoritet 2:a majoritet % Antal Antal Antal Antal % % % ytor ytor ytor ytor Skog Våtmark Åkermark Övrig öppen mark utan vegetation Övrig öppen mark med vegetation Exploaterad mark, ej byggnad eller väg Sjö och vattendrag Hav Nivå 3 Även för den mest detaljerade klassningsnivån (nivå 3) blev den totala klassningsnoggrannheten hög. Som framgår av tabellen nedan är det blandskogsklasserna och lövklasserna som har lägst klassningsnoggrannhet. Notera dock att antalet utvärderingsytor som ligger i ädellövskog (106) eller skogar med ädellövsinslag (107) är alltför lågt för att utvärderingen skall ge en rättvisande bild klassningsnoggrannheten. För att utvärdera dessa klasser krävs att kompletterande fältdata samlas in. 12

13 Tabell 6. Användartillförlitlighet och producentnoggrannhet i procent fördelat på NMD-klasser enligt nivå 3 i den ogeneraliserade versionen av NMD (n = 4345) NMD-klass NMD- Användartillförlitlighet Producentnoggrannhet kod 1:a majoritet 2:a majoritet 1:a majoritet 2:a majoritet % Antal Antal Antal Antal % % % ytor ytor ytor ytor Tallskog Ganskog Barrblandskog Lövblandad barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog med ädellövinslag Temporärt ej skog Våtmark Åkermark Övrig öppen mark utan vegetation Övrig öppen mark med vegetation Exploaterad mark, ej byggnad eller väg Sjö och vattendrag Hav Produktivitet En preliminär klassning av produktivitet har utvärderats. Resultaten visar att produktiv skogsmark avgränsats med en användarnoggrannhet på 90,4% och en producentnoggrannhet på 94,5% (tabell 7). Värdena baseras på en jämförelse med det dominerande värdet inom 20m från provytornas centrumkoordinat. Noteras att endast provytor från Riksskogstaxeringen har använts vid utvärderingen. Förväxlingsmatrisen redovisas i bilaga 9. Tabell 7. Användartillförlitlighet och producentnoggrannhet i procent för klasserna ej skogsmark, produktiv skogsmark och improduktiv skogsmark (n = 3483) NMD-klass Användartillförlitlighet Producentnoggrannhet 1:a majoritet 2:a majoritet 1:a majoritet 2:a majoritet % Antal Antal Antal Antal % % % ytor ytor ytor ytor Ej skogsmark Produktiv skogsmark Improduktiv skogsmark

14 Skogklädda våtmarker Utvärderingen av de skogsklädda våtmarkerna (dvs. klasserna ) visar att 77,3% av våtmarksmasken är korrekt klassad. Resterande delar består främst av torr och frisk skogsmark, men det förekommer även andra klasser än skog inom masken. Merparten av de provytor som utvärderingen baseras på kommer från Riksskogstaxeringen och dessa har klassats som våtmark ifall marken i fält bedömts vara fuktig eller blöt. Även provytor på friskfuktig torvmark har klassats som våtmark. Eftersom detta inte helt motsvarar den definition som används i NMD är resultaten något osäkra. Kontroll av felaktigt klassade ytor Av de utvärderingsytor där avvikelsen mellan klassningen och utvärderingsytorna varit stor har ett begränsat antal tolkats i flygbilder och/eller ortofoto. Nedan följer en sammanfattning av observerade fel och tänkbara orsaker till dessa. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 1. För att bättre förstå vad som orsakat felen redovisas även bilder för ett urval av ytorna i bilaga 3 och 4. Trots att endast ett fåtal ytor tolkats per klass ger resultaten viss information om säkerheten i klassningen av såväl referensytor som NMD-produkten samt möjliga förklaringar till felklassningar. Klassningstekniska fel Solitärträd blir ofta felklassade, sannolikt för att marken under träden ger för stort inslag i den spektrala signalen. Det är kombinationen av höjd från laserreturer som säger att det står ett träd i rastercellen, och färgen på marken (från frisk grönska) som leder till att den klassas som lövträd. Exempelvis enstaka stora tallar som lämnats som fröträd på hyggen blir klassade som lövträd eller ädellövträd, fastän de är barrträd. Samma fenomen tror vi orsakar överskattningen av lövträd i sydlänta skogsbryn. Dessa klassas ofta felaktigt som ädellövskog. Skillnader i definition Exempelvis karteras buskarter som skog i NMD om de uppnått en höjd på minst 5m medan de enligt NILS och Riksskogstaxeringen inte är skog även om de är högre än 5m. Riksskogstaxeringen och NMD använder dessutom olika mått på minsta karteringsenhet. Riksskogstaxeringen kräver minst 0.25 ha för skog medan NMD klassar skog från 0.05 ha. Riksskogstaxeringen och NILS inventerar inte i eller i närheten av bebyggd mark. Därför går det inte att använda Riksskogstaxeringen eller NILS för utvärdering i dessa områden. Räkna med en buffertzon på ca 40 m från bebyggelse/tomtmark, dessutom inom tätort/småort som helhet. Utvärderingen av dessa områden bör därför baseras på kompletterande fältmätningar eller flygbildstolkning. Blandningen av vegetationstyp och markanvändning i NMD-klassningen ställer till det. NMD klasserna (Exploaterad mark) innebär bar öppen mark med en viss markanvändning (väg, byggnad eller annat). Klass 41 (Övrig öppen mark) blandas lätt ihop med klass 52 (Exploaterad mark, ej byggnad eller väg) och 108 (Temporärt ej skog). Gränsen 10 % vegetationstäckning är svår att tolka i flygbilder. I praktiken krävs mycket lite vegetation för att nå upp och över 10 % täckning i flygbilder. Det innebär att andelen öppna substratmarker som strand, klippa och hällmark underskattas. Riksskogstaxeringens definition av skogsmark kräver inte att skogen skall ha en höjd på 5m och en krontäckning på minst 10 procent utan även områden som har potentialen att göra det räknas som skogsmark. Detta medför att skogsandelen överskattas något i halvöppna till öppna miljöer som t.ex. 14

15 våtmark, åker, öppen gräsmark eller hage, stränder, klippor eller hällmarker samt övrig öppen mark. Just de halvöppna miljöerna/glesa skogarna är svåra, de kan vara mycket heterogena miljöer såsom luckig skog, små träddungar på hällmark eller i betesmark vilka ofta klassas som skog av NMD respektive Riksskogstaxeringen. NMD har ett antal rasterceller som felaktigt klassats till 42 (övrig öppen mark med vegetation). Delvis kan detta förklaras av att Riksskogstaxeringens definition av skogsmark inkluderar mark som inte aktivt brukas för andra ändamål och som har potentialen att uppnå 5m höjd och en krontäckning på 10 procent. Möjligheten att inkludera andra variabler vid klassiningen av Riksskogstaxeringens provytor för att få en bättre överensstämmelse mellan igenväxande gräsmarker och det som i denna verifiering klassats som Temporärt avskogat bör undersökas. Osäkerhet i positionering De inventerade provytorna kan ligga upp till 10 meter fel i förhållande till punkten/ytan som flygbildstolkats. Exempelvis kan en punkt som ligger på en åker enligt ortofotot i verkligheten ligga inne i intilliggande granskog enligt fältinventeringen. Förändringar Skillnaderna mellan NMD och Riksskogstaxeringens klasser kan också bero på förändringar som skett sedan t.ex. nationella laserskanningen eller Riksskogstaxeringens inventering utfördes. Exempelvis mogen skog som avverkats eller brunnit, skogsmark som blivit exploaterad, skogsplantering på åker, röjning av igenväxande hage eller ruderatmark, åker som används till bete eller bana för ridning eller terrängfordon. Underlag för slutgiltig utvärdering av NMD Både Riksskogstaxeringen och NILS inventerar ett stort antal variabler och kan användas för att tilldela NMD- klasser till provytorna. Trots det kan t.ex. inte klasserna för exploaterad mark (51 53) separeras från varnadra utifrån de data som samlas in i inventeringarna. Andra klasser där kompletterande data måste samlas in är Granskog på våtmark (122) och Barrblandskog på våtmark (123). Dessa förekommer främst som sumpskog i nedre delen av sluttningar och vi har bedömt att klasserna måste inventeras i fält dels för att avgöra om det är våtmark eller ej och dels för att skilja gran från barrblandskog. Även för klasserna Triviallövskog på våtmark (125) och Triviallövskog med inslag av ädellöv på våtmark ( 126) krävs att kompletterande data samlas in i fält. Klassen Övrig öppen mark utan vegetation (41) går oftast att tolka i ortofoton eller flygbilder men eftersom det tillåts upp till 10 procent vegetationstäckning är mycket svårt att skilja ut dessa från övrig substratmark, varför även de måste besökas i fält för täckningsgradsbedömning. För klasserna Exploaterad mark, byggnad (51) och Exploaterad mark, väg (53) krävs att även de besöks i fält. Ett alternativ är att endast utvärdera dessa två klasser baserat på kartdata. Vi har bedömt att det krävs minst 70 provytor per klass för att noggrannhetsutvärderingen skall bli tillförlitlig. För att minimera kostnaden för de ytor som måste inventeras i fält har vi utgått från att arbetet utförs som ett tillägg till NILS ordinarie fältinventering. För att detta skall vara genomförbart under 2019 krävs beslut senast i slutet på januari, dels för att tillräckligt många inventerare skall kunna rekryteras och dels för att säkerställa att fältrutiner, kartmaterial, mm är klara till fältinventeringen startar. 15

16 Nedan redovisas kostnadsuppskattningar för fyra olika utvärderingsalternativ. De fyra förslagen är: 1. Alla klasser utvärderas för två regioner (A+B+C och D+E) 2. En förenklad klassindelning (dvs. trädslagen utvärderas utan någon uppdelning på markslag) utvärderas för två regioner (A+B+C och D+E) 3. Alla klasser utvärderas för tre regioner (A, B+C och D+E) 4. En förenklad klassindelning (dvs. trädslagen utvärderas utan någon uppdelning på markslag) utvärderas för tre regioner (A, B+C och D+E) Som framgår av tabellerna är det en relativt stor kostnadsskillnad mellan de olika alternativen, främst beroende på hur många provytor som måste inventeras i fält. Det bör dock noteras att kostnaderna är ungefärliga uppskattningar. Tabell 8. Prel. kostnader för utvärdering av samtliga NMD-klasser inom två regioner (A+B+C och D+E). Alternativ 1 Kostnad (inkl. indirekta kostnader), tkr Projektledning 30 Förberedelser datainsamling - Provyteutlägg, fält 20 - Provyteutlägg, flygbild 5 Datainsamling - Fältinventering 2019, 355 ytor Flygbildstolkning, 280 ytor 55 Noggrannhetsutvärdering - 2 regioner (A+B+C och D+E) 60 - Efterkontroll av felklassade ytor, ortofoto 20 Rapportering 50 Totalt: 595 Tabell 9. Prel. kostnader för utvärdering av förenklade NMD-klasser inom två regioner (A+B+C och D+E). Alternativ 2 Kostnad (inkl. indirekta kostnader), tkr Projektledning 30 Förberedelser datainsamling - Provyteutlägg, fält 15 - Provyteutlägg, flygbild 5 Datainsamling - Fältinventering 2019, 140 ytor Flygbildstolkning, 280 ytor 55 Noggrannhetsutvärdering - 2 regioner (A+B+C och D+E) 60 - Efterkontroll av felklassade ytor, ortofoto 20 Rapportering 50 Totalt:

17 Tabell 10. Prel. kostnader för utvärdering av samtliga NMD-klasser inom tre regioner (A, B+C och D+E) Alternativ 3 Kostnad (inkl. indirekta kostnader), tkr Projektledning 30 Förberedelser datainsamling - Provyteutlägg, fält 25 - Provyteutlägg, flygbild 7 Datainsamling - Fältinventering 2019, 780 ytor Flygbildstolkning, 420 ytor 75 Noggrannhetsutvärdering - 3 regioner (A, B+C och D+E) 70 - Efterkontroll av felklassade ytor, ortofoto 30 Rapportering 50 Totalt: 1067 Tabell 11. Prel. kostnader för utvärdering av förenklade NMD-klasser enligt inom tre regioner (A, B +C och D+E) Alternativ 4 Kostnad (inkl. indirekta kostnader), tkr Projektledning 30 Förberedelser datainsamling - Provyteutlägg, fält 20 - Provyteutlägg, flygbild 7 Datainsamling - Fältinventering 2019, 350 ytor Flygbildstolkning, 420 ytor 75 Noggrannhetsutvärdering - 3 regioner (A, B+C och D+E) 70 - Efterkontroll av felklassade ytor, ortofoto 30 Rapportering 50 Totalt:

18 Referenser Axelsson, H. & Nilsson, B. (1993) Skoglig flygbildstolkning, I Flygbildsteknik och fjärranalys, Nämnden för skoglig fjärranalys & Skogsstyrelsen (Ed), Ihse, M (2007) Colour infrared aerial photography as a tool for vegetation mapping and change detection in environmental studies of Nordic ecosystems: A review, Norwegian Journal of Geography, 61:4, ,DOI: / Ihse, M. (1978) Flygbildstolkning av vegetation i syd- och mellansvensk terräng - En metodstudie för översiktlig kartering, Statens Naturvårdsverk, SNV PM 1083, Stockholm. Ihse, M., Rafstedt, T. & Wastenson, L. (1993) Flygbildstolkning av vegetation, I Flygbildsteknik och fjärranalys, Nämnden för skoglig fjärranalys & Skogsstyrelsen (Ed), Mattias Magnusson, Johan E. S. Fransson & Håkan Olsson (2007) Aerial photo-interpretation using Z/I DMC images for estimation of forest variables, Scandinavian Journal of Forest Research, 22:3, , DOI: / Rafstedt, T. & Andersson, L. (1982) Flygbildstolkning av myrvegetation - En metodstudie för översiktlig kartering, Naturvårdsverket, SNV PM 1433, Stockholm. 18

19 Bilaga 1 Kontroll av ytor med stor avvikelse mellan NMD och Riksskogstaxeringens utvärderingsdata Nedan följer en sammanställning per NMD-klass. Vi har tolkat ett litet antal ytor per klass, men det ger viss information om säkerheten i klassningen och möjliga förklaringar till felklassningar. NMD klass 2, Våtmark (7 totalt): 5 ytor var öppen våtmark. 2 ytor var klass 42, dvs. övrig öppen mark med vegetation (liten restyta vid travbana). Riksskogstaxeringen säger skog (111, 115, 118, 121, 128) för de flesta ytorna och åker för 2 stycken. NMD klass 3, Åker (5 totalt): 2 var åker. 2 var klass 42 övrig öppen mark med vegetation (f.d. åker som används till annat men är fortfarande öppen). 1 var klass 114 lövblandad barrskog (löv- och barrträd i hage). NMD-klassningen verkar överskatta åker i ytor med mycket fjolårsförna alternativt betesmark. Riksskogstaxeringen säger klass 118 i 4 åkerytor och 112 i en hage med löv och barr-träd. I två av 118-fallen fanns hygge eller ungskog i närheten (i ytterkant av cirkelytan eller strax utanför). NMD klass 41, Övrig öppen mark utan vegetation (5 totalt): 4 var klass 41 Övrig öppen mark utan vegetation (klippa eller häll vid strand, öppen hällmark). 1 var klass 118 Brandfält. Riksskogstaxeringen säger 111 Tallskog eller 118 i alla fallen. Vid alla ytor fanns tall nära intill eller i en del av ytan. NMD klass 42, Övrig öppen mark med vegetation (11 totalt): 5 var klass 42 (öppen gräsmark, gräsmatta eller rished) 2 var klass 118 (en plantering på f.d. åker resp. ett brandfält) 2 var klass 115 (1:a maj triviallöv, luckig skog) 1 var klass 52 Exploaterad mark (öppen yta längs grävd kanal) 1 var klass 118 Brandfält (nu som hygge med fröträd) Klass 42 är svår. Mycket heterogena miljöer, t ex hage med enstaka eller klungor av träd, luckig skog, dungar av skog i brant, Riksskogstaxeringen säger 118, 111 och 115, alltså skog eller temporärt ej skog överallt, och 2 stycken blev exploaterad mark (52). 19

20 NMD klass 51, Exploaterad mark byggnad (1 yta): Den var 3 Åker och klass 51 (Exploaterad mark, byggnad) förekommer inte inom cirkelytan. Riksskogstaxeringen säger 3 Åker. NMD klass 52, Exploaterad mark ej byggnad eller väg (1 yta): Den var klass 52. Grusplan (avverkades och anlades någon gång mellan 2012 och 2014 enligt ortofoton). Riksskogstaxeringen säger 118. Kan stämma om RT besökte ytan efter avverkning men innan schaktning. NMD klass 53, Exploaterad mark väg (10 ytor): 4 var klass 3 Åker 6 var klass 52 Exploaterad mark, väg. Riksskogstaxeringen säger 3 Åker, på alla 10. NMD klass 111, Tallskog (11 totalt): 2 var klass 111 (hällmarkstallskog resp. tallar i hage) 5 var klass 113 p.g.a. osäkert på om det är tall eller gran eller blandat. 2 var klass 115 p.g.a. löv i centrum av ytan, resten lövbarrblandning. 1 var klass 112 granskog. 1 var klass 42 tomtmark (gräsmatta i centrum men barrskog i del av ytan). NMD klass 112, Granskog (3 st totalt) 2 var klass 113 barrblandskog 1 var klass 42 övrig öppen mark med vegetation (f.d. åker) RT säger 61 vatten på en (för liten för minsta karterad enhet), 111 tall på en och på f.d. åkern 115 triviallövskog vilket är svårt att förstå. NMD klass 113, Barrblandskog (4 totalt) 3 var klass 113 barrblandskog 1 var klass 114 lövblandad barrskog Riksskogstaxeringen avviker p.g.a. 2 st. i tätbebyggt område (klass 51), en 115 triviallövskog, en 118 hygge som är nära hyggeskant. NMD klass 114, Lövblandad barrskog (totalt 3) 1 var klass 114 Lövblandad barrskog 1 var klass 42 övrig öppen mark med vegetation 1 var klass 113 Barrblandskog Riksskogstaxeringen säger 42, 51 och 118, den senare p.g.a. havsnära skog under uppväxt? 20

21 NMD klass 115, Triviallövskog (10 totalt) 4 var klass 115 triviallövskog 2 var klass 111 Tallskog 2 var klass 118 Temporärt ej skog 1 var klass 42 Övrig öppen mark med vegetation 1 var klass 116 Ädellövskog Riksskogstaxeringen avviker dels p.g.a. hygge (2 st.) där frötallar tagits ut mellan satellitbilder och laserdata, dels glesa tallskogar (2 st.) som verkar ge löv i NMD, bebyggt område (3 st), kant mot åker (där bägge har rätt, punkten är precis på kanten och rastercellen går över kanten och uppnår 10% lövtäckning) och slutligen ädellövskog NMD klass 116, Ädellövskog (10 totalt) 3 var klass 115 triviallövskog (och med stor sannolikhet inte ädellöv) 2 var klass 42 Övrig öppen mark med vegetation 1 vardera av 52 exploaterad mark ej byggnad eller väg, 114 lövblandad barrskog, 116 ädellövskog, 113, Barrblandskog och 118 Temporärt ej skog Riksskogstaxeringen avviker p.g.a. bebyggt område (3 st.), hyggen (2 st.) där det ena är inom industriområde med stora förändringar, triviallövskog (2 st.), järnväg (1 st.) där även trädbården räknats med, öppen mark (1 st.), åker (1 st.) där åkerkanten ligger väl utanför punkten. NMD klass 117, Triviallövskog med ädellövsinslag (4 totalt) 2 var klass 42 övrig öppen mark med vegetation 1 var klass 111 Tallskog 1 var klass 117 Triviallövskog med ädellövsinslag Av Riksskogstaxeringens ytor låg 3 st. inom bebyggt område, 1 st. i buskbryn mot åker. NMD klass 118, Temporärt ej skog (5 totalt) 2 var klass 42 Övrig öppen mark med vegetation 1 var klass 41 Övrig öppen mark utan vegetation 1 var klass 53 exploaterad mark, väg 1 var klass 118 temporärt ej skog Av Riksskogstaxeringens provytor avviker 2 st. p.g.a. bebyggelse och 1 p.g.a. att den ligger i mittremsan i motorvägsområde, och en vardera av naturligt öppen mark och betesmark på f.d. skogsmark NMD klass 121, Tallskog på våtmark (2 totalt) 21

22 1 var klass 121 tallskog på våtmark 1 var klass 122 granskog på våtmark Riksskogstaxeringen klassade en som temporärt ej skog (kanske p.g.a. trädhöjd vid inventeringstillfället?) och en som granskog på våtmark. NMD klass 124, Lövblandad barrskog på våtmark (1 totalt) 1 var klass 2 Våtmark Riksskogstaxeringen anger också våtmark. Ytcentrum ligger i laggzonen i myr där trädtäckning och höjd är låg (gränsfall). NMD klass 125, Triviallövskog på våtmark (5 totalt) 2 var klass 125 Triviallövskog på våtmark 2 var klass 118 Temporärt ej skog 1 var klass 2 Våtmark Riksskogstaxeringen säger hygge på två (fuktigt men inte våtmark samt på hyggeskant mot våtmark), bebyggelse på en, våtmark på två där den ena är ett gränsfall med avseende på trädhöjd och täckning och den andra är dominerad av höga buskar (metodskillnad) NMD klass 128, Temporärt ej skog (3 totalt) 2 var klass 2 våtmark 1 var klass Barrblandskog på våtmark Riksskogstaxeringen säger våtmark om alla 3, varav två är uppenbara öppna våtmarker som aldrig varit beskogade och en är i kantzon mellan hygge och vatten. 22

23 Bilaga 2 Nedan presenteras utklipp ur ortofoto från Lantmäteriet samt bilder från Google Maps (street view) med tillhörande förklaringar från tolkningen i stereo. Vid tolkningen har både klassen för rastercellen som ligger i provytans centrum (närmsta grannen) och den dominerande klassen inom en 20m-yta (majoritet) registrerats. Dessutom har det noterats om utvärderingsytans klass förekommer inom 20m-ytan. På bilderna visas utvärderingsytornas centrumpunkt och 20m-ytan (den större cirkeln) Gränsdragning längs vattenlinjen. Svårighet med majoritet i mosaikartade miljöer. Klassad som 41. Vattnet ser ut att vara under medelvatten vid fototillfälle. Stranden ovan är mestadels vegetationsklädd. Denna gå som 41 för närmsta grannen och som hav för majoritet Byggnad för närmsta grannen. Majoritet: Övrig öppen mark med vegetation. Men bör kanske vara byggnader eller ädellövskog? (Se ortobild nedan) Flygfält (fallskärmsklubb) med tillhörande byggnader i massor. 23

24 Närmsta grannen: byggnad Majoritet: övrig öppen mark med veg. Gränsfall mellan öppen mark och lövskog med blandat ädel och triviallöv? Hamnar mitt i häck nedanför garagetak. Har klasskod 51, exploaterad mark, byggnad. Närmsta grannen: exploaterad mark, ej byggnad Majoritet: samma Förekomst: Ja Se nedanför från google maps street view. 24

25 Klass: 41 Närmsta grannen: 41 Majoritet: 42 Förekomst: Ja Osäker kring majoritet, men det är nog snäppet mer vegetationsklädd öppen mark än klipphällar Klass 41 Närmsta grannen: hav Majoritet hav Förekomst: ja. Skillnader i orto och flygbild, p.g.a. havsnivå? Vilken ska vara gällande? Närmsta grannen påverkas relativt mycket av vattenståndskillnader eller geometrifel. 25

26 Klass 41 Närmsta grannen: 41 Majoritet: 41 Förekomst: ja. Skugga från tall och avsaknad av stereo ställer till det. Ljung(?) på klipporna runtomkring Klass 51 Närmsta grannen: 51 Majoritet: 41 Förekomst: ja. Ortofoto uppe till vänster från 2011 (vilket stämmer överens med NMDrastret nere till höger), uppe till höger från 2013, nere till vänster från Flygbild från 2012 ser likadan ut som 2011 års orto. Drastiska förändringar med nedhuggen skog precis intill byggnaden och sedan tillkommen körväg in norr om Klass 51 Närmsta grannen: expl. - Byggnad Majoritet: övrig öppen mark med veg. Förekomst: ja. Knapp majoritet av gräsmattor/grönytor och trädgårdar. 26

27 Klass 41 Närmsta grannen: 41, Övrig öppen m. utan veg. Majoritet: dito Förekomst: ja. Gräsmattan försvinner helt i NMDpixlarna, räknas som väg eller övrig öppen mark utan vegetation Klass 41 Närmsta grannen: 42 övr. öppen mark med veg. Majoritet: 42 övr. öppen mark utan veg. Förekomst: ja. Gränsfall, buskvegetation och risvegetation har väl över 10% i rastercellen, men mer öppen mark på 20-m ytan Klass 51 Närmsta grannen: Övrig öppen mark med veg. Majoritet: Tallskog Förekomst: ja. Rastercellens mitt strax utanför hustak, så majoritet hamnar på gräsmatta/trädgård. Snävt gränsfall Majoritet - inga problem. Talldominerad skog som i NMD blivit barrblandskog 27

28 Klass 41 Närmsta grannen: 41 Öppen mark utan veg. Majoritet: dito Förekomst: ja. Gränsfall mellan någon lövskogsklass, öppen mark med vegetation och nuvarande. Skuggan från trädet döljer marken i IR-bilden Klass 41 Närmsta grannen: 41 Övr. öppen mark utan veg. Majoritet: dito Förekomst: ja. Lågexponerade stränder, gränsfall i fältskiktstäckning när ljung kommer in? 28

29 Klass 41 Närmsta grannen: 111 tallskog Majoritet: 41 övr. öppen mark utan veg. Förekomst: ja. Närmsta grannen i tallskog, ganska okomplicerat men majoritet mer ett gränsfall, är de mörkare partierna på klipporna ljungvegetation så kanske även majoriteten ska vara tallskog? Klass 41 Närmsta grannen: 41 övr. öppen mark utan veg. Majoritet: 41 övr. öppen mark utan veg. Förekomst: ja. Tall/en? I rastercellen, vegetation under sådana? Gles vegetation på hällmarken omkring, men är det nog för att ändra klassningen? Klass 41 Närmsta grannen: 42 övr. öppen mark med vegetation Majoritet: 111 tallskog Förekomst: Ja, NV om cellens mitt finns en cell med vegetationsfri häll Är detta över 10% vegetation? Totalt räknat ser det ut att vara över 10 % markvegetation. 29

30 , klass 41. Närmsta grannen: 41 övrig öppen utan veg Majoritet: 41 övrig öppen utan veg Förekomst: ja. Hällmark med <10 % KT i rastercellens mitt. Ca 20 % hällmarks-tallskog inom 20 m radie, men dominans av öppen hällmark , klass 52. Närmsta grannen: 52 explo. mark, ej väg el byggnad Majoritet: 52 expl. mark, ej väg el byggnad Förekomst: ja. Lager, virkesupplag, industri? 30

31 klass 51. Närmsta grannen: 51 byggnad (Flerfamiljshus) Majoritet: 42 övrig öppen m veg (gräsmatta, väg och mindre byggnader) Förekomst: ja , klass 41. Närmsta grannen: 42 övrig öppen m veg Majoritet: Skog av blandkaraktär Förekomst: ja. 31

32 , klass 51. Närmsta grannen: 51 byggnad Majoritet: 42 övrig öppen m veg. trädgård, lekplats) Förekomst: ja , klass 51. Närmsta grannen: 42 övrig öppen m veg. (51 om orto styr) Majoritet: 42 övrig öppen m veg. Förekomst: ja. Småhusområde, trädgård dominerar, sen byggnad och sista hårdgjord yta 32

33 , Klass 52. Närmsta grannen: 52 expl. mark, ej väg el byggnad Majoritet: 52 expl. mark, ej väg el byggnad Förekomst: ja. Exempel på skillnad mellan orto/stereo. I ortot (2016) saknas en byggnad som syns i stereo (2013) , klass 41 Närmsta grannen: 53 expl. mark, väg Majoritet: 42 övrig öppen m veg Förekomst: nej. Väg och trädgård med lite byggnader. Vägen har gjorts om till cykel o gångväg. Höga träd men inte tillräckligt dominant för att bli skogsklass 33

34 , klass 52 Närmsta grannen: 42 övrig öppen m veg Majoritet: 53 expl. mark, väg Förekomst: nej. Sluttande vägren längs E4. Dock vegeterad (google maps, street view och orto -17) , klass 41 Närmsta grannen: 41 övr. öppen mark utan veg. Majoritet: 41 övr. öppen mark utan veg. Förekomst: ja. Strandnära hällmark med gles tall i orto-17 resp. flygbilder

35 Bilaga 3 I bilagan redovisas bilder (skärmdumpar) för ett urval av provytorna samt tolkarnas bedömning av varför klassificeringen skiljer sig mellan data från NMD och Riksskogstaxeringen (RT). De förkortningar som används är: - ID = provytans id - PY = provytan (cirkel med 20 m radie från centrumpunkten) - NMD = den klass som majoriteten av pixlarna inom provytan har - RT = klass enligt Riksskogstaxeringens fältdata - 1 = Närmsta grannen enligt bildtolkningen (se bilaga 1) - 2 = Den dominerande klassen inom provytan enligt bildtolkningen (se bilaga 1) - 3 = Förekommer RT-klassen inom provytan (se bilaga 1) Utklipp ur ortofoto från Lantmäteriet (RGB, ibland IR respektive historiska SV) samt bilder från Google Maps (street view). ID: 1 NMD: 2 Våtmark RT: 111 Tallskog 1: 2 Våtmark 2: 121 Tallskog på våtmark 3: ja Kommentar: öppen myr i centrum, tallskog på våtmark dominerar i PY. Övergår från våtmark till fastmark i öster (tall) ID: 2 NMD: 2 Våtmark RT: 115 Triviallövskog 1: 2 Våtmark 2: 2 Våtmark 3: ja Kommentar: Lövbuskage i våtmark, under 5 m utom några enstaka som är högre. 35

36 ID: 3 NMD: 2 Våtmark RT: 118 Temp. ej skog 1: 118 Temp. ej skog 2: 52 Exploaterad mark, ej byggnad eller väg 3: Nej Kommentar: buskar och ungträd (triviallöv) på icke våtmark mellan grusväg och hästhagar. ID: 4 NMD: 2 Våtmark RT: 121 Tallskog på våtmark 1: 2 Våtmark 2: 2 Våtmark 3: ja Kommentar: majoriteten är öppen myr. I söder står tallskog på våtmark ID: 5 NMD: 2 Våtmark RT: 128 Temp. ej skog på våtmark 1: 2 Våtmark 2: 2 Våtmark 3: ja Kommentar: gammal torvtäkt. Små tallar på strängar. Den öppna ytan har varit öppen sen

37 ID: 6 NMD: 3 Åkermark RT: 112 Granskog 1: 114 Lövblandad barrskog 2: 113 Barrblandskog 3: ja Kommentar: centrum ligger i trädklädd hage med blandat löv och barr. Mellan granskog (väst) och åker (öst). ID: 8 NMD: 3 Åker RT: 118 Temp. ej skog 1: 42 Övr. öppen mark med vegetation 2: 2 Våtmark 3: nej Kommentar: f.d. åker/bete som växer igen med buskar, delvis använd som rid- /motorcrossbana el dyl. ID: 11 NMD: 41 Övr. öppen mark utan vegetation RT: 111 Tallskog 1: 41 Övr. öppen mark utan vegetation 2: 41 Övr. öppen mark utan vegetation 3: ja Kommentar: öppen häll/klippa vid strand. Tallskog finns men ej majoritet. NMD säger triviallöv istället för barr 37

38 ID: 12 NMD: 41 Övr. öppen mark utan vegetation RT: 111 Tallskog 1: 42 Övr. öppen mark med vegetation 2: 41 Övr. öppen mark utan vegetation 3: ja Kommentar: hällmark med gles tallskog. Få träd över 5 m. Dock osäkert pga ortofotobedömning. Nedan: SV Orto från Ingen förändring har skett. ID: 13 NMD: 41 Övr. öppen mark utan vegetation RT: 111 Tallskog 1: 41 Övr. öppen mark utan vegetation 2: 41 Övr. öppen mark utan vegetation 3: ja Kommentar: strandhäll. tallskog i söder men ej majoritet 38

39 39 ID: 14 NMD: 41 Övr. öppen mark utan vegetation RT: 118 Temporärt ej skog 1: 118 Temporärt ej skog 2: 118 Temporärt ej skog 3: nej Kommentar: skogsmark som var hygge när det brann 2014 (branden i Sörgärsbo). Orto 2016 visar viss grönska, betydligt mer veg än 10 % ID: 24 NMD: 42 Övr. öppen mark med vegetation RT: 118 Temporärt ej skog 1: 118 Temporärt ej skog 2: 118 Temporärt ej skog 3: nej Kommentar: plantering på åker. Plantorna är under 5 m men kommer att bli skog -> 118 el 42?

40 40 ID: 31 NMD: 111 Tallskog RT: 112 Granskog 1: 113 Barrblandskog 2: 112 Granskog 3: nej Kommentar: i norr dominerar gran men NMD säger tall. I söder korsar en skogsväg ytan och på andra sidan står yngre skog med osäker sammansättning av tall eller gran. Ev lövsly också. Träden står glesare så att marken skiner igenom. NMDklassningen verkar tolka den täta granskogen till 111 och 113, medan den glesare skogen (se extra-dump nedan) söder o öst om skogsvägen till tallskog. Kanske samma trädslag (gran) överallt men är det den ljusa marken som leder till tall-klass?

41 41 ID: 34 NMD: 111 Tallskog RT: 115 Triviallövskog 1: 115 Triviallövskog 2: 114 Lövblandad barrskog 3: nej Kommentar: Obestämt löv i majoritet i provytecentrum, blandat med barr om man ser över hela ytan. Skogen i området är heterogen med renare barr resp. lövbestånd och många blandade. Se ortofoto från olika tidpunkter och IR: Överst Orto år 2013 avlövat/vårbild (RGB). Mellan Orto år 2017 lövat (RGB). Nederst IR-orto år 2015, som visar löv och barr tydligare.py ligger i centrum, bilden har samma skala som orto ovanför.

42 42 ID: 36 NMD: 111 Tallskog RT: 118 Temporärt ej skog 1: 115 Triviallövskog 2: 114 Lövblandad barrskog 3: nej Kommentar: PY på hygge, eller i gränsen mellan skog och hygge. I majoritet stora lövträd och några tallar. I söder grandominerad skog, i norr öppet hygge med några frötallar och lövträd samt lövsly. Lövandel syns vid jämförelse mellan olika års ortofoton. Överst Orto år 2013 (RGB). Mellan orto år 2015 (RGB), vårbild där löven inte slagit ut fullt. Nederst: IR ortofoto år 2013.

43 43 ID: 45 NMD: 113 Barrblandskog RT: 118 Temporärt ej skog 1: 113 Barrblandskog 2: 111 Tallskog 3: Ja Här säger RT hygge, och ett sådant finns strax väster om. Men inom 20 m-ytan är barrblandskog och tallskog mer utbrett. Bekräftad även via google maps street view (träden är höga). ID: 46 NMD: 114 Lövblandad barrskog RT: 42 Övrig öppen mark med vegetation 1: 114 Lövblandad barrskog 2: 114 Lövblandad barrskog 3: Ja Lövblandad barrskog, se t.v.: vårbild ovan och sommarbild nedan. Totala beskogade ytan på 0,8 ha. Jag ser inga problem med NMDpixlarna men RT är konstigt klassad. Avståndsinventerad p.g.a. byggnader i närheten?

44 44 ID: 57 NMD: 115 Triviallövskog RT: 118 Temporärt ej skog 1: 118 Temporärt ej skog 2: 118 Temporärt ej skog 3:e Ja Frötallar som avverkats mellan orto 2014 och 2016 verkar ställa till det. I NMDskiktet visas de pixlar där frötallar stod som triviallövskog. Bilden till vänster är efter avverkning (med NMD-skikt) och till höger från 2014 när frötallar står kvar. Uppe i vänstra delen av cirkeln är en del av en kvarstående lövskog vilken ger ja avseende förekomst. Ytan fanns i NILSflygbild.

45 45 ID: 82 NMD: 125 Triviallövskog på våtmark RT: 2 Våtmark 1: 2 Våtmark 2: 125 Triviallöv på våtmark 3:e Ja Salixdominerad, förmodligen inte sälg vilket isf förklarar RTkoden. Högsta höjd på buskar kring 6-7 m. I vänstra hörnet ett träd, 14 m högt, förmodligen en björk. Träd även i periferin i högerkant. 10 meter utanför ytan sammanhängande triviallöv på våtmark. Ytan fanns i NILSflygbild och utkanten på våtmarken kan ses från google maps street view. Illustrerar svårighet med höga buskar. ID: 49 NMD: 115 Triviallövskog RT: 3 Åkermark 1: 115 Triviallövskog 2: 115 Triviallövskog 3:e Ja Intressant fall som illustrerar hur punktens placering inom cellen kan ge avvikelser mellan NMD och fältinventerade ytor. RT:s punkt ligger på åkern, precis i skogskanten, men samtidigt innehåller rastercellen mestadels lövskog.

46 46 ID: 50 NMD: 115 Triviallövskog RT:51 Exploaterad mark, byggnad 1: 115 Triviallövskog 2: 42 övr öppen mark med veg. 3:e ja Återigen skillnader i metodik. RTinventerare beträder inte tomtmark och hela tomten klassas som bebyggd mark. Sammanhängande trädskikt på mer än 0,05 ha finns. Dock osäkert kring trädslag (dvs om ädellöv eller ej) ID: 53 NMD: 115 Triviallövskog RT: 111 Tallskog 1: 111 Tallskog 2: 111 Tallskog 3:e Ja Gallrad tallskog i närheten av bryn. Uppe till höger i cirkelytan finns en dunge lövträd, men hela kanten har klassats som lövträd. Är detta en effekt av kanten, kanske i kombination med gallring (gallrad för ca 10 år sedan)?

47 ID: 55 NMD: 115 Triviallövskog RT: 113 Barrblandskog 1: 115 Triviallövskog 2: 115 Triviallövskog 3:e Ja En enhetlig lövdunge omgiven av granskog som representeras bra av rastercellerna. ID: 56 NMD: 115 Triviallövskog RT: 116 Ädellövskog 1: 116 Ädellövskog 2: 116 Ädellövskog 3:e Nej Ungefär så säker vi kan bli på ädellöv. Mycket trolig askskog (inslag av lönn?) i strandnära läge. Klassad som ädellöv av RT men triviallöv gränsande mot ädellöv i NMD. 47

48 ID: 59 NMD: 116 Ädellövskog RT: 3 Åker 1: 42 Övr öppen mark med veg 2: 42 Övr öppen mark med veg 3:e Nej Punkt nära åkerkant, rastercellen den ligger i är klassad som åker. Dock är ädellövklass norr om punkten fel, det är två stora granar och ett mindre lövträd mellan dem. ID: 60 NMD: 116 Ädellövskog RT: 42 Övr. öppen mark med veg. 1: 114 Lövblandad barrskog 2: 114Lövblandad barrskog 3:e nej Öppen mark i RT p.g.a. för liten för minsta karteringsenhet. Ädellövskog i NMD vilket inte stämmer. Orto är från våren innan lövsprickning och gran- och tallskuggor syns i bilden. Liksom bilden ovan verkar det bli problem med solitärträd och dungar i öppet landskap. 48

49 ID: 62 NMD: 116 Ädellövskog RT: 51 Exploaterad mark, byggnad 1: 52 Exp. mark ej byggnad el. väg 2: 52 Exp. mark ej byggnad el. väg 3:e Nej Tomt där gammal byggnad nyligen rivits (se bild när byggnaden stod kvar från google maps street view t.v.). RT klassar bort den som bebyggd mark. I NMD har ytan hamnat som ädellövskog och övr. öppen mark med vegetation. Ingen av dessa klasser stämmer. Allén som går längs tomtkanten är med Poppel. Den rivna byggnaden hamnar också som ädellöv, p.g.a. laserdata och markvegetation? ID: 66 NMD: 116 Ädellövskog RT: 115 Triviallövskog 1: 115 Triviallövskog 2: 115 Triviallövskog 3:e Ja Aspdominerad skog med inslag av gran, tall, sälg och ek. Enstaka ekar i södra delen är stora nog för egna pixlar, men ingen sammanhängande ädellövskog. Kontrollerad i google street view. 49

50 50 ID: 71 NMD: 117 Triviallövskpg med ädellövinslag RT: 51 Exploaterad mark, byggnad 1: 111 Tallskog 2: 111 Tallskog 3: nej Återigen ett mindre skogsparti som klassas fel, här triviallöv med ädellövinslag, trots att det i stort sett saknas lövträd. ID: 79 NMD: 121 Tallskog på våtmark RT: 122 Granskog på våtmark 1: 122 Granskog på våtmark 2: 122 Granskog på våtmark 3:e Nej Skuggorna längs hyggeskanten och RT:s fältdata ger att detta är en granskog på våtmark. Dock svårbedömt hur stor eventuell tallinblandning är.

51 51 ID: 87 NMD: 128 Temp. ej skog på våtmark RT: 2 Våtmark 1: 2 Våtmark 2: 2 Våtmark 3:e Nej Tidvis översvämmad mark intill rätat vattendrag, vänstra bilden visar situationen under högt vattenstånd och högra bilden den senaste (2016). Ser Likadant ut på 50- talsbilder. Även punk 86 är öppen våtmark som i NMD hamnar som temporärt ej skog på våtmark. ID: 41 NMD: 112 Granskog RT: 115 Triviallövskog 1: 42 Övrig öppen mark med veg 2: 42Övrig öppen mark med veg 3:e Ja Yta på obrukad åkermark (ej plöjd på mer än 10 år) där RT klassat triviallövskog. Kan RT:s klassning vara gammal och ytan var beskogad i ngt skede? Rastercellen kring punkten har mindre än 10% täckning av granar, men ligger angränsande mot granskog.