KMS KLUBBLAD STIG VID RODRET KAPPSEGLINGSSEKTIONEN SSRS - DRÖNARPROJEKT STORMEN KNUD. Nr 4 7 Nov 2018 Årgång 41

Transkript

1 KMS KLUBBLAD STIG VID RODRET KAPPSEGLINGSSEKTIONEN SSRS - DRÖNARPROJEKT STORMEN KNUD Nr 4 7 Nov 2018 Årgång 41

2 Webansvarig Fredrik Karlsson ADRESS STYRELSE KMS Nordön c/o Stig Halldorf Runängsgatan 7c Ytterby E-post: ADRESS HAMNEN KMS Nordön Nordön LYCKE E-post: Telefon- och besökstider till vakt- och hamnkontor: Tel: Hamnkont. Adminstratör (Caroline) Måndag - Torsdag :30 Hamnvakter: Vardagar Natt och Helg vakter Södra klubbhus: Norra klubbhus: REDAKTION Torbjörn Ahl Fredrik Karlsson Bengt Jideus Jörgen Sjögren MANUSSTOPP 21 Januari Nästa nr utkommer: 6 Februari OMSLAGET Jörgen Sjögren Skallens Fyr torbjornahl1@gmail.com fredrik.ka@gmail.com bjideus@gmail.com jorgen.sjogren@gmail.com VID RODRET Då har hösten anlänt, åtminstone i almanackan. Det har varit dagar med hårda vindar men också dagar med vackert brittsommarväder. I alla händelser är vi alla glada att vår hamn klarat vindar och allt Bra! I skrivande stund är torrsättning av våra båtar i full gång, tyvärr har det uppstått några planeringsmissar i upptagnings programmet, vilket vi beklagar, men vi hoppas att alla kommer upp och får uppställt som tänkt. På grund av dålig information? i samband med att blåljusfordon skall in i hamnen, vill jag informera om att det vid såväl stora skjutgrinden som vid entrébommen finns ett lås som bara kan öppnas med en blåljusnyckel. Låskolvarna har tillhandahållits av räddningstjänsten och mer kan inte hamnen göra. Enligt uppgift skall det finnas nyckel till dessa låskolvar i respektive utryckningsfordon. Beklagar samtidigt att olycksfall inträffat där ambulans har behövts tillkallas. Kan informera om att vi haft trevligt besök i hamnen. Våra kollegor i Karlstad Segel och Motorbåtsällskap, 20 per, var på besök. Trevligt att bl a höra hur vi/dom driver sin verksamhet, finns en del att kanske ta efter. Vill be alla KMSare om att vi skall hjälpas åt att hålla ordning och reda i vår fina hamn. Med risk för att bli tjatig vill jag be Dig om att tillse att vi (KMS) har rätt information om Dig i vårt medlemsregister, KOLLA! * (Det finns ett formulär i slutet av detta KMS blad som du kan använda) Det ställer allt som oftast till med bekymmer när det är t.ex. fel telefonnummer eller också inget uppgivet nr alls. När Du parkerar bilen i upptagningstider, se upp och fråga var Du kan parkera. Står en bil på fel ställe kan det hindra tänkt båtplaceringar med arga båtägare som följd. När Du slänger i miljörummen, SLÄNG RÄTT! Hittar Du inte rätt kärl för Ditt skräp, släng det i containern som står utanför miljöhusen, INTE PÅ GOLVET inne i miljöhusen. Nu drar det ihop sig till årsmöte, måndag den 3 dec kl 18.30, är det dags på Kvarnkullen i Kungälv. Det kommer bl a bli information om kommande måsten när det gäller reparationer och investeringar. Kom och var med och tyck till. VÄLKOMMEN Stig H ordf. 2

3 ÅRSMÖTE Kallelse till årsmötet Måndag 3/12 kl i Kvarnkullen REDAKTIONSKOMMITTEN BJUDER PÅ LUSSEKAFFE Det här är en tradition som Lennart började med för länge, länge sen och då tycker vi att... ja de e ju klart att vi fortsätter som vi gjort under många år. KMS bjuder på värme i klubbhuset, sommar-, vinter-, båtprat med trevligt folk, kaffe o bulle, glögg o pepparkaka. Ja detta kan du väl inte missa? Och sedan har du chans att kolla din båt och presenning eller bara gå ut och njuta av vinterstilla Nordön. Vi samlas mellan kl 12 och 14 söndagen den 9 december i klubbhuset i södra hamnen. VÄLKOMNA!! Valberedningen söker medlemmar!! Valberedningen söker KMS medlemmar som vill/kan engagera sig till KMS verksamheter. * Båtlivskommittén - Arrangerar trivsel för KMS medlemmar i hamn och till sjöss * Programkommittén - Arrangerar föreläsningar och kurser * Redaktionskommittén - Vi söker ny medlem till redaktionen för KMS bladet (denna tidning du just läser) Känner du att det känns intressant att veta mer eller att du vill medverka in någon av dessa kommittéer, Ta kontakt med någon i Valberedningen: Arne Ljungström : Mail: arne.lerum@gmail.com Jörgen Sjögren : Mail: jorgen.sjogren@gmail.com 3

4 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS DRÖNARPROJEKT TEXT: FREDRIK FALKMAN Med projektet Providence utforskar Sjöräddningssällskapet hur obemannade flygfarkoster "drönare" skulle kunna bidra till att göra svensk sjöräddning effektivare och säkrare. Projektet drivs med Sjöfartsverket som partner. I det här dokumentet beskriver vi kortfattat vad vi hoppas uppnå och hur vi för närvarande tror att det skulle gå att realisera. Vad vi hoppas uppnå med drönare. Vid sjöräddningslarm är det Sjöfartsverkets sjö och flygräddningscentral, JRCC, som larmar ut räddningsenheter. I Sjöräddningssällskapets fall går larmen direkt till jourbesättningarnas personsökare. Räddningsbåten skall ha kastat loss senast 15 minuter efter att larmet har mottagits. Vi tror att drönare skulle kunna göra sjöräddningen säkrare och effektivare på flera olika sätt: Drönare placerad i en launcher för snabb fjärrmanövrerad start omedelbart efter larm Tidig lägesbild Om en central operatör omedelbart efter att ett larm kommit in kunde fjärrstarta en drönare från närmaste lämpliga räddningsstation och flyga den mot larmpositionen, så skulle räddningsledaren snabbt kunna få en tydlig lägesbild till hjälp för det fortsatta arbetet. I många fall skulle det också kunna finnas strömmande video från platsen som skulle kunna visas automatiskt i t.ex. omklädningsrummet på sjöräddningsstationen redan när besättningen kommer för att ta utrustning på väg till räddningsbåten. Ett ögonkast på filmen skulle kunna ge möjlighet till mental förberedelse och planering av insatsen på vägen ut. Det skulle också kunna ge viktig information för en mängd beslut, t.ex.: 4 Hur bråttom är det? Tillåter situationen mer förberedelser, lägre fart, säkrare väg? Skall man välja den stora eller den lilla räddningsbåten? Skall man ta med någon särskild utrustning? Skall man invänta mer personal eller sticka direkt? Sammantaget skulle denna tidiga lägesbild kunna göra våra utryckningar säkrare och effektivare genom att ge besättningarna bättre förståelse av situationen, och därmed bättre möjlighet till planering - färre överraskningar, större marginaler, lägre stressnivå, sänkt räddningspuls Sök I merparten av alla sjöräddningsfall vet vi ganska väl var de nödställda befinner sig. Oavsett om det rör sig om en omfattande sökoperation eller att lokalisera nödställda med känd ungefärlig position skulle rörliga flygbilder, särskilt i kombination med värmekamera, kunna effektivisera sökandet och påskynda räddningsinsatsen. Vakande öga - trygghet och operativt stöd Under den pågående räddningsinsatsen skulle drönaren fortsätta att cirkla i luften. Att räddningsledare och operativ ledning skulle kunna följa insatsen via video skulle dels innebära en trygghet för besättningen på plats, dels minskat behov av muntlig kommunikation, så att besättningen kan fokusera på uppgiften. Debriefing, träning, utveckling Efter räddningsinsatsen skulle flygfilmen kunna användas som stöd vid debriefing. Vi är också

5 övertygade om att både räddningsledare på JRCC och hela Sjöräddningssällskapet har mycket att lära på att se hur insatserna egentligen går till. Publicitet Sjöräddningssällskapets första ändamål är att öka intresset för sjöräddning. Det är därför avgörande att vi kan informera effektivt om vad vi gör. Dessutom finansieras vår verksamhet genom medlemsavgifter, gåvor och donationer. Om vi då och då kunde publicera flygfilmklipp från våra räddningsinsatser på TV och i sociala medier så skulle vår insamling stärkas. Det skulle göra det möjligt att starta fler räddningsstationer, bygga nya effektivare båtar, ge våra frivilliga besättningar mer och bättre utbildning, och utveckla och investera i nya system som t.ex. drönare för säkrare och effektivare sjöräddning! Luftrumsregler för drönare Grovt förenklat kan man säga att drönare får flyga under 120 m höjd i okontrollerat luftrum - sådan luft som inte hör till en kontrollerad flygplats. Övrig flygtrafik får som grundregel inte flyga under 150 m höjd. Det betyder att så länge reglerna följs så förhindras kollisioner mellan drönare och den absoluta majoriteten av bemannade luftfartyg. Vid start och landning på mindre, okontrollerade flygplatser är det förstås tillåtet för bemannade luftfartyg att flyga under 150 m, men eftersom vi bara behöver flyga över vatten så berör det inte oss. Ett litet antal luftfartyg får av olika anledningar flyga under 120 m över vatten: Polis-, ambulans och räddningshelikopter, Frivilliga Flygkåren (FFK), militär, samt sjöflygplan och helikoptrar under start och landning. Det är risken för kollision med dessa som vi måste hantera. Mer information om projektet finns på : surtsey.org/projects/providence Om Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som räddar liv till sjöss. Vi är den enda aktören i Sverige som har sjöräddning som huvuduppgift. Med hjälp av mer än 2000 frivilliga sjöräddare och drygt 200 räddningsbåtar på 70 räddningsstationer längst våra kuster och i våra största sjöar deltar Sjöräddningssällskapet i cirka 80% av all sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapet begär inga bidrag från staten utan är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Hur skulle vårt drönarsystem kunna bli verklighet? I dagsläget är det i princip inte tillåtet att flyga med drönare bortanför pilotens optiska synhåll (Beyond Visual Line of Sight, BVLOS). För att uppnå de positiva effekter vi hoppas på skulle både start och flygning BVLOS vara nödvändigt. Vår plan är att visa hur vi skulle kunna flyga BVLOS på låg höjd, över vatten, med mycket begränsad risk för luftfartssystemet. En viktig del av vårt arbete handlar om att träffa och samråda med så många som möjligt av de aktörer som använder eller hanterar det lägre luftrummet. Vi har hittills bl.a. träffat representanter på olika nivåer för LFV, Polisflyget, Ambulansflyget, Räddningshelikoptrarna, Försvarsmakten och Transportstyrelsen. En drönare flyger över pågående räddningsoperatio Strömmande video som skulle kunna visas automatiskt i t.ex. omklädningsrummet på sjöräddningsstationen redan när besättningen kommer för att ta utrustning på väg till räddningsbåten 5

6 FRÅN KAPPSEGLINGSSEKTIONEN TEXT OCH FOTO: JAN HELLSTRÖM Hösten kom snabbt på och sommarens fantastiska seglingar är över, men vi har minnena kvar. Visst hade vi en underbar sommar, med fina seglingar både under vår serie och höst serien. Vindarna var ganska lagom vid dom flesta tillfällena för att använda ett känt Svenskt begrepp och vi fick med oss allt fler båtar ut på fjorden. Älgöfjorden med dess omgivande vatten är något bland de bästa områdena man kan tänka sig att lägga ut kapp- Distansbanorna runt alla fasta märken såsom Backebåden, Tona, Krokholmspricken mm, mm kan ge oss en ordentlig upplevelsevariation. Till er som inte varit med och seglat dessa banor måste vi berätta för er hur vi seglar dessa. Samling i klubbhuset en timma innan start, vi bestämmer vilken bana som gäller för att upplevelsen skall bli så bra som möjligt med hänsyn till gällande vind och vindriktning. Med hjälp av ett dataprogram som tar hänsyn till vind och båttyp, så räknar vi ut när varje båt skall starta. Varje deltagare får en banbeskrivning och en start tid. Långsamma båtar startar först och dom snabbaste lite osäkra på kappseglings regler så är detta ett bra sätt att börja segla och få en möjlighet att kunna mäta sig med liknande båtar. Dom vanliga väjningsreglerna där styrbordsbåt har företräde mot en babordsbåt räcker långt. För att variera upplevelsen och spänningen lite mera varierar vi med vanliga banseglingar, kryss/ länsbana, med gemensam start vissa kvällar. Information om vad som gäller och datum kommer att finnas på KMS hemsida i god tid innan nästa säsong. En bild från en underbar tisdagsegling i solnedgången under hösten seglingsbanor på. 6 sist, alla skall komma i mål samtidigt, om vi bara seglar lika bra (ett fantastiskt system). Visst är detta ett fint sätt att börja segla, ingen trängsel i starten och gott om plats i rundningarna. Om ni är Alla är välkomna, allt från semesterseglarna med hela bohaget kvar i båten och kanske utslitna segel till våra duktiga Melges/J70 seglarna som planar fram när det

7 Den 26 mars innan vi börjar fixa båtarna, träffas vi i klubbhuset för att prata oss samman inför säsongen. Olika synpunkter för att attrahera flera seglare diskuteras mm. Någon regelkunnig person kommer att gå igenom dom vanligaste och enklaste reglerna samt lite enklare taktik för att göra seglingen till en trevlig upplevelse. Ett detaljerat program kommer ut på hemsidan under januari månad Johan är aktiv i det mesta med sin J70. Visst skulle det vare trevligt om vi kunde få fram lite fler seglare som går vidare i dom större kret- blåser friskt. Nu när vi börjar bli allt fler båtar på banan blir möjligheterna allt bättre att möta någon jämlik som man kan mäta sig med. Nordö Racet är en längre segling som tar ca 5-6 timmar, med individuell start (jaktstart) vid lunch tid ( ). Efter båtmässan och skidsemestern startar tävlingssäsongen med den traditionella inomhustävlingen (femkamp) på Evergreen i Kungälv den 26 februari Joakim och Karin startar med sina IF. sarna också. Hoppas ni är medvetna om att KMS har både Melges, Hobie Cat, J70 och If seglare både SM och EM banorna, även utanför Sveriges gränser. Kanske vi kan få en tillväxt med duktiga framtidseglare från vår aktiva ungdomssektion som tränar på söndagarna och vissa torsdagar. Följ gärna med på Facebook där KMS har 3 st platser. KMS Nordön för allmänt om hamnen, KMS Nordön Kappsegling Bryggsnack där det handlar mest om kappsegling och KMS ungdomssektionen där ni kan se hur trevligt man kan ha med dom mindre båtarna. 7

8 FRÅN KAPPSEGLINGSSEKTIONEN (FORTS) Katarina o Robban seglade i Hobie Cat. EM start i Danmark. Uppskjuten start i EM, väntan på stranden. STORMEN KNUD TEXT: FREDRIK KARLSSON Den september passerade stormen Knud och det blåsiga vädret rev upp kallare vatten, vattentemperaturen gick från till grader i slutet av september. Under stormen var det en sydvästlig medelvind på 28,0 m/s och en byvind på 33,9 m/s vid Väderöarna. Septembers högsta vattenstånd noterades den 22 spetemberg i Uddevalla med +126 cm, Stenungsund hade +121 cm, Kungsvik +106 cm och Göteborg +113 cm. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 7,9 meter. Detta var den tredje högsta uppmätta signifikanta våghöjden oavsett månad sedan mätningarna startade Snabbast påverkan på havsvattennivån observerades i Visby där ett mindre sjösprång noterades i samband med frontpassagen. På 7 minuter steg vattenståndet från +14 cm till +58 cm. Källa: SMHI 8

9 Ändringsblankett 9

10 10

11

12 5/5 4/5 4/5 28/4 28/4 23/4 5/5 5/5 5/5 Svv Uppställningsschema KMS Nordön Sjösättningstider 2019 Glöm ej anmäl upptagning av trailerbåt. Ä Å Z Y X 28/4 6 m 6 m 10 m V 28/4 28/4 Z Barlind Jollar PA Vagnar OBS 24/4 A1 A B 28/4 C 28/4 D 4/5 F 5/5 5/5 Vagnar J 6 m K 10 m H I G P Q L M N R5/5 OBS 25/4 4/5 4/5 10 m 28/4 S Vagnar 4 m Södra hamnen 5 m Sommarplats för bockar T1 T2 T4 Vardags-sjösättning start 9:30 Lörd/Sönd-sjösättning start 8:00 Lörd/Sönd-sjösättning start 12:00 7/5 7/5 8/5 Trailers & jollar U Sommarplats för vagnar och vaggor OBS All uppställning av vintermateriel, gummibåtar eller jollar skall ske på angiven plats. Klubbhus Jollar T 8 m 23/4 Q P S23/4 R Tunga N O Sommarplats för vagnar och vaggor 10 m L 5 m K J 5 m I H Mastskjul Båtar över 8 m 4 Norra hamnen G 11/5 F E 11/5 11/5 11/5 6 m D C D1 11/5 12/5 Båtar max 8 m B A 12/5 12/5 12/5 A1 Sommarplats för bockar /FK 12