Tabletterna bör sväljas hela med vätska, företrädesvis före måltid.

Transkript

1 PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diklofenak T Actavis 25 mg filmdragerade tabletter Diklofenak T Actavis 50 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller Diklofenakkalium 25 mg respektive 50 mg Beträffande hjälpämnen se avsnitt LÄKEMEDELSFORM Filmdragerad tablett. 25 mg: Rosa, rund, och bikonvex med 6 mm diameter. 50 mg: Rödbrun, rund och bikonvex med 9 mm diameter. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Symptomatisk behandling av akut inflammatorisk sjukdom i det muskuloskeletala systemet, primär dysmenorré och symptomatisk behandling av akuta anfall av migränhuvudvärk med eller utan aura. 4.2 Dosering och administreringssätt Risken för biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga behandlingstid som behövs för att kontrollera symtomen (se Avsnitt 4.4). Tabletterna bör sväljas hela med vätska, företrädesvis före måltid. Vuxna Akuta inflammatoriska tillstånd: mg dagligen fördelat på 2-3 doser. Migrän: 50 mg vid första tecknet på ett anfall. Om lindring inte uppnås inom två timmar kan ytterligare 50 mg ges. Dygnsdosen bör inte överskrida 150 mg. Nedsatt njur- eller leverfunktion: Hos patienter med lätt till måttlig nedsättning av njur- eller leverfunktionen förefaller inte dosreduktion vara nödvändig. Kontraindicerat vid allvarlig nedsättning. Patienter med måttligt nedsatt njurfunktion skall kontrolleras noggrant vid behandling med diklofenak. Lägsta effektiva dos bör användas. (Se avsnitt 4.3)

2 Äldre Lägsta effektiva dosen rekommenderas till äldre patienter med nedsatt allmäntillstånd eller låg kroppsvikt. Barn Skall inte ges till barn under 18 år. 4.3 Kontraindikationer Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av innehållsämnena. Duodenalsår och ventrikelsår. Bronkialastma, urtikaria eller akut rinitattack orsakad av salicylater eller icke-steroida antiinflammatoriska medel. Svår hjärtinsufficiens. Allvarligt nedsatt leverfunktion. Graviditet i tredje trimestern. Allvarligt nedsatt njurfunktion. 4.4 Varningar och försiktighetsmått Risken för biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga behandlingstid som behövs för att kontrollera symtomen (se avsnitt 4.2 och effekter på magtarmkanal och hjärta/kärl nedan). Patienter med tidigare symptom på gastrointestinala blödningar, ventrikelsår eller ulcerös duodenalinflammation i anamnesen, Crohns sjukdom och patienter med leverinsufficiens skall kontrolleras noggrant under behandling med diklofenak. Eftersom prostaglandinerna har stor betydelse för att upprätthålla renalt blodflöde, skall försiktighet iakttas när diklofenak förskrivs till patienter med nedsatt hjärt-eller njurfunktion. Detta gäller även vid behandling med nefrotoxiska läkemedel som t ex ciklosporin, behandling av äldre patienter, diuretikabehandlade patienter, samt kraftigt uttorkade patienter, t ex i den peri- eller postoperativa fasen av större kirurgiska ingrepp. Kontroll av njurfunktionen rekommenderas i samtliga dessa fall. Efter utsättande av behandlingen återhämtar sig patienten i allmänhet till utgångstillståndet. Konsekvenserna, av t ex gastrointestinal blödning eller ulceration/perforation, blir ofta allvarligare hos äldre och kan uppträda när som helst under behandlingen, utan varningssymptom och utan att de förekommit tidigare. Behandlingen skall avbrytas hos patienter som utvecklar gastrointestinal blödning eller sår. Samtidig administrering av glukokortikoider kan öka de gastrointestinala symptomen. Försiktighet bör iakttas vid behandling av äldre patienter och den lägsta effektiva dosen bör användas. Liksom för andra NSAID-preparat kan förhöjda leverenzymvärden förekomma. Diklofenak rekommenderas inte för långtidsbehandling. Är detta emellertid nödvändigt skall leverfunktion och differentialräkning kontrolleras. Består eller försämras förhöjda leverfunktionsvärden, eller om symptom som tyder på leversjukdom eller om andra symptom som eosinofili, utslag etc. uppkommer, skall behandlingen avbrytas. Hepatit kan förekomma utan prodromalsymptom. Försiktighet skall iakttas när patienter med hepatisk porfyri behandlas, eftersom diklofenak kan utlösa ett anfall. NSAID-preparat kan minska den diuretiska effekten och potentiera den kaliumsparande effekten av diuretika, vilket gör det nödvändigt att kontrollera serumnivåerna av kalium.

3 Allergiska/anafylaktiska reaktioner av varierande svårighetsgrad kan förekomma under behandling med diklofenak hos patienter som är överkänsliga mot acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat. För att upptäcka tidigare möjliga överkänslighetsreaktioner är det nödvändigt att upprätta en detaljerad anamnes för patienten. Diklofenak kan maskera tecken och symptom på infektion och skall därför användas med försiktighet hos patienter med risk för infektion. Liksom för andra NSAID-preparat kan diklofenak temporärt hämma trombocytaggregationen. Patienter med koagulationssjukdomar och patienter som behandlas med antikoagulantia skall observeras noggrant. Användning av diklofenak kan minska fertiliteten hos kvinnor och rekommenderas därför inte till kvinnor som önskar bli gravida (se avsnitt 4.6 Graviditet och amning och 5.1 Farmakodynamiska egenskaper). Hos kvinnor som har svårigheter att bli gravida eller som genomgår infertilitetsundersökning bör utsättande av diklofenak övervägas. Kardiovaskulära och cerebrovaskulära effekter. Adekvat monitorering och rådgivning krävs för patienter med hypertension och /eller mild till måttlig hjärtsvikt i anamnesen, eftersom vätskeretension och ödem har rapporterats i samband med NASID-behandling. Kliniska prövningar och epidemiologiska data tyder på att använding av diklofenak, särskilt i höga doser (150 mg dagligen) och vid långtidsbehandling, kan medföra en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser ( till exempel hjärtinfarkt eller stroke). Patienter med okontrollerad hypertension, hjärtsvikt, etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom bör endast behandlas med diklofenak efter noggrant övervägande. Liknande övervägande bör göras innan längre tids behandling av patienter med riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t ex hypertension, hyperlipidemi, diabetes mellitus, rökning) påbörjas. Försiktighet bör iakttas vid behandling av astmatiker och patienter med porfyri, hematopoesrubbningar eller anlag för detta. 4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner Farmakodynamiska interaktioner Antikoagulantia (warfarin, trombolytiska läkemedel och andra hämmare av trombocytaggregation): Trots att kliniska undersökningar inte tyder på att diklofenak påverkar effekten av antikoagulantia, finns det enstaka rapporter om en ökad blödningsrisk vid en samtidig användning av diklofenak och antikoagulantia. Därför är en noggrann övervakning av dessa patienter nödvändig. Diklofenak kan då det används i höga doser, liksom andra NSAIDpreparat, tillfälligt hämma trombocytaggregationen. Effekterna på koagulationen kan därför öka och försiktighet samt övervakning rekommenderas vid samtidig användning av dessa läkemedel.

4 Diuretika: Diklofenak kan orsaka natriumretention och ödem, vilket hämmar den vätskedrivande och blodtryckssänkande effekten av diuretika. Samtidig administrering av kaliumsparande diuretika kan öka serumkaliumhalten och därför är kontroll av serumkalium nödvändig. Blodtryckssänkare (betablockerare, ACE-hämmare etc): Effekten av den blodtryckssänkande behandlingen kan minska vid samtidig behandling med diklofenak. Risken för akut njurinsufficiens ökar när ACE-hämmare kombineras med NSAIDpreparat. Ciklosporin och takrolimus: Som en följd av NSAID-preparatens effekt på prostaglandiner, kan njurtoxiciteten hos ciklosporin och takrolimus öka vid samtidig behandling. Övriga NSAID: Samtidig behandling med andra systemiska NSAID-preparat skall i allmänhet undvikas på grund av ökad risk för biverkningar. Kinolonantibiotika: Kramper kan uppkomma till följd av interaktioner mellan kinoloner och NSAID-preparat. Dessa kan uppträda hos patienter med eller utan tidigare epilepsi eller kramper. Därför bör försiktighet iakttas då man överväger användning av kinoloner till patienter som redan får NSAID. Antidiabetika: Kliniska undersökningar har visat att diklofenak inte påverkar effekten av antidiabetika. Det har dock förekommit enstaka rapporter om hypo- och hyperglykemiska effekter som har krävt en justering av dosen för antidiabetika. Glukokortikoider: Samtidig användning av glukokortikoider och NSAID kan öka risken för gastrointestinala blödningar. Farmakokinetiska interaktioner Metotrexat: Försiktighet bör iakttas när NSAID-preparat administreras mindre än 24 timmar före eller efter administrering av metotrexat. Detta kan resultera i förhöjda halter i plasma och en ökad toxicitet av metotrexat, eftersom NSAID-preparat försämrar utsöndringen av metotrexat via njurarna. Kombination med metotrexat i höga onkologiska doser bör undvikas. Litium eller digoxin: NSAID-preparat hämmar den renala sekretionen av digoxin och litium och kan därför öka plasmakoncentrationen av dessa substanser. Kontroll av plasmanivåerna rekommenderas vid insättande och utsättande av diklofenakbehandling. Kolestyramin: Absorptionen av diklofenak kan försämras vid samtidig behandling med kolestyramin.

5 4.6 Graviditet och amning Graviditet Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och/eller embryonal/ fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för missbildning av hjärtat efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1 % till cirka 1,5 %. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryo/fosterdödlighet. Ökad förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden. Under den första och andra trimestern av graviditeten skall Diklofenak T Actavis användas endast då det är absolut nödvändigt. Om Diklofenak T Actavis används av en kvinna som önskar bli gravid, eller tas under den första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt. Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för: - Kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension) - Störd njurfunktion, som kan leda till njursvikt och därmed minskad mängd fostervatten. Vid graviditetens slut kan modern och barnet utsättas för: - Förlängd blödningstid. - Hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenat/förlängt värkarbete. Ovanstående medför att Diklofenak T Actavis är kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten. Liksom för andra prostaglandinsynteshämmare rekommenderas inte diklofenak till kvinnor som önskar bli gravida (se 4.4 Varningar och försiktighetsmått och 5.1 Farmakodynamiska egenskaper). Amning Vid en dosering på 150 mg/dygn (50 mg var 8:e timma) utsöndras diklofenak i bröstmjölken, men i så små kvantiteter, att inga biverkningar hos barnet kan förväntas. 4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner Har diklofenakbehandling hos en patient orsakat biverkningar som yrsel och andra CNSstörningar bör försiktighet iakttas vid bilkörning och användning av maskiner. 4.8 Biverkningar Organsystem Blodet och lymfsystemet Vanliga (>1/100 och <1/10) Mindre vanliga (>1/1 000 och <1/100) Sällsynta (>1/ och <1/1 000) Trombocytopeni, leukopeni, agranulocytos, hemolytisk anemi, aplastisk anemi. Mycket sällsynta (<1/10 000, inkl enstaka rapporter)

6 Psykiska störningar Centrala och perifera nervsystemet Huvudvärk, yrsel, svindel. Dåsighet Psykotiska reaktioner Förnimmelsestörnin gar inkluderande parestesier, minnesstörningar, desorientering, insomningssvårighe ter. irritabilitet, kramper, depression, ångest, mardrömmar, tremor, smakförändringar och aseptisk meningit Ögon Öron och balansorgan Hjärtat Blodkärl Andningsvägar bröstkorg och mediastinum Magtarmkanalen Epigastrisk smärta och andra gastrointestinala sjukdomar (illamående, kräkningar, diarré magkramp, dyspepsi, flatulens, anorexi). Gastrointestinal blödning (hematemes, melaena, blodiga diarreér), magsår med perforation Palpitationer, bröstsmärtor, hypertoni, kronisk hjärtinsufficiens Vaskulit Pneumonit Tjocktarmsbevär (ospecifik hemorragisk kolit och exacerbationer av ulcerös kolit eller Crohns proktokolit). Aftös stomatit, glossit, esofaguslesioner, tarmstenos och obstipation Synstörningar (dimsyn, dubbelseende) Hörselnedsättning, tinnitus Lever och gallvägar Hud och subkutan vävnad Njurar och urinvägar Transaminasstegrin gar (ASAT, ALAT). Hepatit med eller utan gulsot Fatal fulminant hepatit. Utslag eller klåda Urtikaria. Bullös dermatit, eksem, erytema multiforme, Steven Johnsons syndrom, Lyells syndrom (akut toxisk epidermolys), exfoliativ dermatit, håravfall, ljusöverkänslighetsreaktioner, purpura, (inklusive allergisk purpura). Akut njurinsufficiens,

7 Reproduktionso rgan och bröstkörtel Allmänna symptom Överkänslighetsreaktioner (t ex atsma, anafylaktiska reaktioner inklusive hypotoni). Ödem. njursjukdomar såsom hematuri, proteinuri, interstitiell nefrit, nefrotiskt syndrom, papillarnekros Impotens (kausalsamband med diklofenak är osäkert) Ödem, hypertension och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NASID-behandling. Kliniska prövningar och epidemiologiska data tyder på att användning av diklofenak, särskilt i höga doser (150 mg dagligen) och vid långtidsbehandling, kan medföra en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke, se avsnitt 4.4). 4.9 Överdosering Symptom Illamående och kräkningar. Symptom från nervsystemet (yrsel, ataxi som kan utvecklas till koma och konvulsioner). Påverkan på lever- och njurfunktion, hypotoni, andningsdepression, möjliga koagulationsstörningar. I allvarligare fall av överdosering bör specialistenhet kontaktas omedelbart. Vid akuta fall av förgiftning med NSAID-preparat är symptomatisk behandling nödvändig. Det finns ingen entydig klinisk bild vid överdosering med diklofenak. Behandling Absorptionen från magtarmkanalen bör snarast förhindras med hjälp av aktivt kol. Symptomatisk behandling bör påbörjas snarast för att undvika komplikationer som hypotoni, njursvikt, kramper, irritation i magtarmkanalen och andningsdepression. Specifik behandling såsom forcerad diures, dialys eller hemoperfusion är förmodligen inte till någon hjälp för att eliminera NSAID eftersom de har hög proteinbinding och omfattande metabolism. 5 FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER 5.1 Farmakodynamiska egenskaper Farmakoterapeutisk grupp: Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel, NSAID, ATC-kod: M01AB05 Verkningsmekanism Hämmar prostaglandinsyntesen. Farmakodynamiska effekter Den antiinflammatoriska effekten hos diklofenak och andra NSAID-preparat kan delvis bero på hämning av syntesen och frisättningen av prostaglandiner vid inflammation. Prostaglandiner spelar en viktig roll vid inflammation, smärta och feber.

8 Den analgetiska effekten hos diklofenak beror även den primärt på hämning av prostaglandinsyntesen. Prostaglandin verkar göra smärtreceptorer känsliga för mekanisk stimulering och för andra kemiska mediatorer (t ex bradykinin, histamin). Diklofenak, liksom andra NSAID-preprat, kan ge smärtlindring genom hämning av prostaglandinsyntesen perifert och möjligen även centralt. Klinisk effekt Diklofenak har en analgetisk effekt vid måttlig till svår smärta. Vid posttraumatiska och postoperativa inflammatoriska tillstånd reduceras spontan smärta och rörelsesmärta. Inflammatorisk svullnad och sårödem minskar. Lindrar migränanfall med tillhörande symptom som illamående och kräkningar. Prostaglandiner deltar i ägglossningen och användning av prostaglandinsynteshämmare kan följaktligen påverka fertiliteten hos kvinnor (se 4.4 Graviditet och amning och 4.6 Varningar och försiktighetsmått). I kliniska studier vid primär dysmenorré har diklofenak visats lindra smärta och minska blödningsmängden. 5.2 Farmakokinetiska uppgifter Absorption Absorberas snabbt och fullständigt från tarmkanalen. Maximal plasmakoncentration, (1,2 mg/ml eller3,8 mmol/l), uppnås minuter efter administrering av en dos på 50 mg. Den absorberade mängden är linjär i förhållande till storleken på dosen. Passagen genom ventrikeln är snabbast när dosen administreras före måltid, men den absorberade mängden är densamma. Eftersom cirka hälften metaboliseras vid första passage genom levern är AUC efter oral eller rektal administration omkring hälften jämfört med motsvarande dos administrerad parenteralt. Distribution De farmakologiska egenskaperna ändras inte vid upprepad dosering, och det sker ingen ackumulering inom det rekommenderade dosintervallet. Plasmakoncentrationen hos barn är samma som hos vuxna, under förutsättning att det administreras i ekvivalent dos (mg/kg). Plasmaproteinbindningen är 99,7% och halveringstiden 1-2 timmar. Omkring 60% utsöndras i urinen som glukuronidkonjugat och som metaboliter. Mindre än 1% utsöndras oförändrat. Resten av dosen utsöndras i gallan. Utsöndring Vid kreatininclearance < 10 ml/min är plasmakoncentrationen av hydroximetaboliterna uppskattningsvis fyra gånger högre än normalt. Metaboliterna utsöndras ändå fullständigt via gallan. 5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter Det finns ingen preklinisk information som bedöms vara av betydelse för den kliniska säkerheten utöver den information som ges i andra delar av produktresumén.

9 6 FARMACEUTISKA UPPGIFTER 6.1 Förteckning över hjälpämnen Vattenfri kolloidal kiseldioxid Natriumglykolat Povidon Majsstärkelse Kalciumvätefosfat, vattenfritt Magnesiumstearat Polyvinylalkohol Titandioxid (E 171) Talk Sojalecitin (E 322) Röd järnoxid (E 172), Xantangummi (E 415) Gul järnoxid (E 172) 6.2 Inkompatibiliteter Ej relevant. 6.3 Hållbarhet 2 år 6.4 Särskilda förvaringsanvisningar Inga särskilda anvisningar. 6.5 Förpackningstyp och innehåll 25 och 50 mg: Blisterförpackning (aluminium/aluminium): 6, 10, 12, 20, 30, 50 och 100 tabletter PP burk med LDPE lock och torkmedel: 10, 20, 30, 50 och 100 tabletter Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras. 6.6 Anvisningar för användning och hantering samt destruktion Inga särskilda anvisningar. 7 INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING Actavis Nordic A/S Örnegårdsvej 16 DK-2820 Gentofte Danmark 8 NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING 25 mg: mg: 20690

10 9 DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN