Inledning Praktisk personskaderätt. Nackskadeförbundet Stockholm

Transkript

1 Praktisk personskaderätt Nackskadeförbundet Stockholm Dagens agenda Inledning De olika ersättningsposterna Att anlita ombud och ombudets roll Bevisbörda, beviskrav och bevisvärdering Sambandsbedömningar och aktuell praxis Prövning i TSN kontra domstolsprocess Rätten till omprövning Frågestund Tack för oss (kl !) Inledning Vi som arbetar med skadestånds- och försäkringsrätt Praktiska frågor Fokus idag på personskaderätt kopplat till trafikförsäkringsärenden 1

2 Förutsättningar för ersättning Vad är en personskada? Fysisk och/eller psykisk Kränkning Vad är en ersättningsbar personskada? Skadans konsekvenser ersätts Förutsättningar för ersättning Det måste föreligga en skadehändelse och ett orsakssamband mellan skadehändelsen och de skadeföljder som den skadade yrkar ersättning för Den skadade måste kunna bevisa såväl skadans uppkomst som förekomsten av skadeföljder För att trafikförsäkringen ska bli tillämplig krävs dessutom att skadan inträffat i följd av trafik För personskada som uppkommit på annat sätt krävs för ersättning visat vållande, skada som följd av ansvar eller försäkringsavtal Föreligger försäkringsfall? Skadelidande ska visa Helhetsbedömning mera antagligt Skada i följd av trafik? NJA 2007 s 997, NJA 1988 s 221 De olika ersättningsposterna Trafikförsäkringen i jämförelse Skadeståndsrättslig grund 2

3 Sveda och värk Merkostnader Akut sjuktid Skadebetingade Fysiska och psykiska besvär Skäliga Plåster på såren Nödvändiga Beviskrav = styrkes Lyte och men Inkomst- och pensionsförlust Medicinsk invaliditet Invaliditetstid Tre tabeller Tendenser Lägre invaliditetsgrader Avsaknad av invaliditetsintyg Differensmetoden Den skadade skall försättas i samma ekonomiska skick som om skadan aldrig hade inträffat NJA 1992 s 642 (livränta ska bestämmas med viss marginal till förmån för den skadade) Allmän pensionsförlust / Tjänstepensionsförlust 3

4 Varför anlita ombud? Att anlita ombud och ombudets roll Vem kan vara ombud? Allmänt lämplighetskrav Ombudets roll och uppgifter Länken mellan den skadelidande och försäkringsbolaget Promemorian och checklistan Fullmakt eller inte? Arbete inom skaderegleringens ram Vem har ansvaret för att driva ärendet? Advokatens lojalitetsplikt och advokatetikens betydelse Vem betalar? Införande av allmän rättshjälp 1973 Rättshjälpsreformen 1988 Det frivilliga åtagandet Nödvändiga och skäliga kostnader Timkostnadsnormen kr år 2015 Kan ombudet ta mer betalt? Vem ansvarar för ombudskostnaderna? Bevisbörda, beviskrav och bevisvärdering Tvist om ombudskostnaderna Ombudskostnadsnämnden 4

5 Den skadades bevisbörda Beviskravet Klart mera sannolikt, NJA 2001 s. 657 Bolagets bevisbörda Styrkt, NJA 1992 s och 2 0% 50% 100% Trafikskadenämndens cirkulärreferat Helt osannolikt Full visshet Principen om befintligt skick Klart mera sannolikt (övervägande skäl) Styrkt Beviskrav för arbetsoförmåga Klart mera sannolikt Bevisregler för inkomstunderlag och förlust NJA 2007 s. 461 Aktuell praxis beträffande sambandsbedömningar Svårigheterna för den skadadelidande att prestera full bevisning om ha eller hon skulle ha sökt och fått arbete med en viss inkomst om skadan inte hade inträffat måste i många fall vara betydande. Detta leder sammantaget till att en skadelidande, som vid tidpunkten för olyckan var arbetslös, bör få ersättning för en inkomstförlust beräkand utifrån en högre inkomst än den han eller hon hade som arbetslös, om det framstår som sannolikt att han eler hon skulle ha fått denna högre inkomst om skadan inte hade inträffat. 5

6 Två typer av sambandsärenden Skadehändelsen - Besvär Vad talar för respektive emot samband? Skadehändelsen - Arbetsoförmåga För samband Emot samband Frisk vid skadetillfället Initial vårdkontakt Kontinuitet i journalanteckningarna Tidig skadeanmälan där de aktuella besvären framgår Inga konkurrerande besvär Inget nackbelastande arbete Unga personer har oftast inga degenerativa förändringar Arbetsskadeanmälan (tidig anmälan till FK där skadan omnämns) Försäkringskassans utredning och eventuellt beslut Anhörigas berättelser Läkarintyg (behandlande läkare respektive specialist) Nackbesvär före trafikolyckan Ingen eller intetsägande akutjournal Lindriga besvär Sen skadeanmälan eller skadeanmälan där besvären inte nämns Ingen kontinuitet av nackbesvären kan utläsas ur journalhandlingarna Konkurrerande skadeorsaker Inget tidstypiskt förlopp (atypiskt förlopp) Försäkringskassans utredning och eventuellt beslut Ringa krockvåld Degenerativa förändringar 6

7 De fem kriterierna Regeringsrättens allmänna riktlinjer (jfr RÅ 2010 ref. 36) Enligt Regeringsrättens mening kan enbart förekomsten av besvär efter en trafikolycka inte i sig utgöra tillräckligt bevis om orsakssamband med trafikolyckan. Detta gäller även om någon alternativ skademekanism inte finns. I sambandsbedömningen måste istället en rad olika faktorer vägas in, t.ex. hälsotillståndet före olyckan, graden av våld eller trauma vid olyckan, symtomdebut i anslutning till olyckan, kontinuitet i besvären och konkurrerande skadeorsaker. Värderingen av det medicinska underlaget i det enskilda ärendet får göras mot bakgrund av vad som kan utrönas i fråga om de hörda läkarnas kompetens och om underlaget för deras bedömningar. 1. Hälsotillstånd före olyckan 2. Graden av våld eller trauma vid olyckan 3. Symtomdebut i anslutning till olyckan 4. Kontinuitet i besvären 5. Konkurrerande skadeorsaker 1. Hälsotillstånd före olyckan 2. Graden av våld eller trauma vid olyckan Journalanteckningar ca 2 år före olyckstillfället Arbetssituationen vid olyckstillfället eller i nära anslutning till detta Egna uppgifter beträffande tidigare hälsotillstånd jämfört med journalanteckningar Trafikmålsanteckningar, ambulansjournal, skador på bil/bilar, ev motparts utsaga, primärjournal, skadeanmälan m.m. Krockvåldet tillräckligt för att orsaka skadan? Rimlighetsbedömning 7

8 3. Symtomdebut i anslutning till olyckan 4. Kontinuitet i besvären Akutjournal / akutstatus (vid ortopediska besvär) 72-timmarsregeln vid nackskador Skadeanmälan i anslutning till olyckan med angivande av besvär Eventuell arbetsskadeanmälan med angivande av besvär Eventuell annan dokumentation för det fall akutjournal saknas Senare skrivna intyg utan värde? Journaler / Intygsmaterial kontinuerligt efter akutbesöket med samma besvärsbild som angetts primärt Besvärsfritt intervall = avklingade nackbesvär? Den traumatiska principen Den skadelidandes arbetssituation efter trafikolyckan 5. Konkurrerande skadeorsaker Praxis Spretig praxis Journaler för tiden ett par år före trafikolyckan Utlåtanden från behandlande läkare Arbetsoförmåga före olyckan (helt eller delvis)? När uppkom de konkurrerande besvären? (Jfr NJA 2009 s. 104) Traumatiska principens betydelse Skadelidandes framgångar Svea HovR , T (kontinuitet och den traumatiska principen) Svea HovR , T (besvärsbilden och den traumatiska principen) HovR för Övre Norrland, T (Intitiala besvär, kontinuitet, besvärsbilden och den traumatiska principen) HovR över Skåne och Blekinge, T (Kan fibromyalgi utvecklas från en whiplashskada?) 8

9 Praxis forts. Hovrätten för Övre Norrland , mål nr. T Bolagens / FK:s framgångar Maria. /. If Skadeförsäkring AB Svea HovR , T (ingen kontinuitet, traumatiska principen välgrundad) KamR i Gbg , nr (Nackbesvär före olyckan, sen sjukskrivning och sen försämring) HovR över Skåne och Blekinge , T (Ej samband) KamR i Gbg , nr (Ej samband) Bakgrund Olycka 1999, 26 år gammal, akut lätt nacksmärta och ömhet över nackmuskulatur. Arbete i egen verksamhet sen 6 månader dessförinnan arbetslös i 2 år. Före olyckan ingen sjukskrivning. Efter olyckan inte kunnat arbeta. Hel sjukersättning If accepterat 50 % skadebetingad arbetsoförmåga efter prövning i Trafikskadenämnden. Maria gjorde gällande 100 % skadebetingad arbetsoförmåga. Tingsrättens bedömning Börjar med att konstatera vilka faktorer som är ostridiga i målet. Vidare att Maria har bevisbördan. Därefter behandlas vart och ett av de 5 kriterierna. Sammanfattningsvis kommer TR fram till att Maria före trafikolyckan haft besvär i nackregionen och i höger arm samt att dessa besvär har varit av sådan omfattning att de kan utgöra en konkurrerande skadeorsak. Besvärsutvecklingen strider dessutom mot den traumatiska principen. Inte klart mera sannolikt mer än 50 % skadebetingad arbetsoförmåga. Hovrätten för Övre Norrland , mål nr. T Göta hovrätt , mål nr T Maria. /. If Skadeförsäkring AB Lena. /. Folksam ömsesidig sakförsäkring Hovrättens bedömning Konstaterar ostridiga faktorer i målet. Respektive parts (läkarnas) bedömningar. Visserligen sakkunskap hos bolagets läkare men fel utgångspunkt. Missat principen om befintligt skick. Före olyckan ingen sjukskrivning alls. Därför försiktighet vid värdering av bolagets läkares bedömningar. Ifrågasätter t.o.m. opartiskhet hos Sjödén p.g.a. uttalande om förankring till arbetsmarknaden. Bristande kvalitet i bolagets läkares bedömningar. Traumatiska principen omstridd och kan inte ensam förklara besvärsutveckling. Slutsatsen blir att det klart mera sannolikt föreligger samband mellan olyckan och 100 % arbetsoförmåga. Bakgrund Olycka 1999, akuta besvär som lett till besvär i form av värk i nacken, stickningar och domningar i höger arm, huvudvärk, smärta i ryggen, ut mot axlar, ned mot ländrygg. Kognitiva besvär. Ej sjukskrivning omedelbart pga semester vid olyckstillfället. Fråga om bl.a. Samband mellan olycka och arbetsoförmåga. Tingsrättens bedömning Börjar med att konstatera vilka faktorer som är ostridiga i målet. Vidare att Maria har bevisbördan och att 5 kriterier ska prövas. Utgångspunkten är försäkrad i befintligt skick. Bolagets läkare delvis vaga i sina uttalanden och några tycks ha missat en del av uppgifterna om nacksmärta i journalerna. Sammantaget klart mera sannolikt samband mellan olyckan och arbetsoförmågan. 9

10 Göta hovrätt , mål nr T Lena. /. Folksam ömsesidig sakförsäkring Hovrättens bedömning Konstaterar att bedömningen ska ske utifrån de fem kriterierna. Bolagets läkares bedömningar stämmer inte särskilt väl med den utredning som i övrigt åberopats. Ifrågasätter inte läkarnas sakkunskap men anser att deras bedömningar grundar sig i en överskattning av hälsoproblem före olyckan och en motsvarande underskattning av de initiala besvären efter olyckan. Hovrätten anser att Lena lämnar rimlig förklaring till sen sjukskrivning och har även tagit hänsyn till hennes agerande när det gäller läkarkontakter utifrån den situation hon befunnit sig i. Sammantaget klart mera sannolikt samband mellan olyckan och arbetsoförmågan. Prövning i TSN kontra domstolsprocess (och lite om rättsskydd) Trafikskadenämnden Enbart skriftligt förfarande Branschskapat organ Domstolsprocessen Muntlighetsprincipen Fri bevisprövning Bättre beslutsunderlag Bristande kompetens??? Rättsskyddet Aktiveras enbart vid tvist ej under pågående skadereglering Självrisk %, därefter löpande 20 % Beloppsgräns finns!! Rättssäkerhet?? 10

11 5 kap. 5 Skadeståndslagen När föreligger rätt till omprövning? Sedan frågan om ersättning enligt 1 eller 2 har avgjorts genom avtal eller dom, kan ersättningsfrågan omprövas, om förhållandena som enligt detta kapitel låg till grund för ersättningen har förändrats väsentligt. Ersättning som har fastställts i form av engångsbelopp kan dock inte sänkas. Väsentlighet Medicinsk förändring Vad som utgör en väsentlig förändring avgörs genom en jämförelse med de förhållanden som förelåg vid slutprövningen. Högsta domstolen har definierat begreppet och lyft fram två typer av förändringar; Medicinsk förändring NJA 2008 s. 1217, mål nr T Tillräckligt med väsentlig förändring av arbetsförmågan för rätt till omprövning Cirkulärreferat från Trafikskadenämnden (1-2009) Ekonomisk förändring 11

12 Ekonomisk förändring Ekonomisk förändring NJA 2004 s. 279 Vid omprövning ska samtliga faktorer som kan inverka på livräntans storlek beaktas. NJA 2008 s. 1717, mål nr T Rätt till omprövning föreligger när förhållandena sedan ersättningen bestämdes har förändrats så att samordningsförmånerna jämte i förekommande fall inkomst och beviljad livränta understiger 90 % av inkomstunderlaget som oskadd. Den kumulerade löneutvecklingen ska vara utgångspunkt. Den magiska formeln Faktiska årsinkomsten / Inkomstunderlaget Lite till om omprövning. Regel snarare än undantag efter 2008 Ömsesidig omprövningsrätt Frågestund! Skillnaden mellan gamla och nya skador Preskription av omprövningsrätt vad gäller?? Undersök förutsättningarna för omprövning noga innan kontakt med bolaget! 12

13 Tack! Advokat Malin Christensson Jur.kand. Silvia Widén Jur.kand. Marie Traunsberger Personskadehandläggare Åsa Lagerholm 13