Energibalans Kalmar län 2007

Transkript

1 Energibalans Kalmar län 2007 November 2009

2 Sammanfattning Energibalansen för Kalmar län år 2007 är en kartläggning av energiflödet in i länet och var energin används, som upprättats av Energikontor Sydost AB. Energiläget år 2007 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Energibalansen för Kalmar län år 2007 är en uppföljning av energibalansen för Kalmar län år 1995, 2000, 2003 och Totalt tillfördes Kalmar län 13,9 TWh under år Av dessa 13,9 TWh producerades 4,1 TWh av fossila bränslen, 7,0 TWh av biobränslen samt 2,8 TWh av elenergi. De fossila bränslena orsakade utsläpp av ton koldioxid under året. Detta är en minskning med ton sedan 1990 samtidigt som energianvändningen ökat med 28 % under motsvarande tidsperiod. Bensin- och dieselanvändningen står för två tredjedelar av koldioxidutsläppen i regionen. Lokalt produceras runt 30 % av länets elenergibehov i vind- och vattenkraftverk samt i kraftvärme och industriell mottryckskraft. När samma undersökning gjordes för 1990 producerades endast 11 % av elenergin lokalt, skillnaden ligger i vindkraftsutvecklingen samt fördubbling av elproduktion hos industriella mottrycksanläggningar som är biobränslebaserade.

3 Huvudmålet (nooil, Regionförbundet i Kalmar län) är att all energin som används i regionen ska vara förnyelsebar till år 2020, redan nu är mer än hälften (63 %) av Kalmar läns energianvändning förnyelsebar. Ett annat mål för år 2010 är att koldioxidutsläppen ska vara högst 4,4 ton per capita. Under perioden har koldioxidutsläppen minskat med 10 % jämfört med 1990 års nivå. Länsstyrelsens mål är att utsläppen av växthusgaser (beräknat som koldioxidekvivalenter) ska reduceras med 15 % från 1990 till år På sikt (2050) bör inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske från Kalmar län. (Regionaliserat mål). 1 Kontentan är att energianvändningen har ökat kraftigt sedan 1990 och målet att minska energianvändningen är längre bort än tidigare. Men samtidigt är andelen förnybar energi mer än hälften av den totala energianvändningen. Därmed är ett delmål för år 2010 redan uppfyllt

4 Innehållsförteckning 1 ENERGIBALANS Målsättning och syfte Metod Avgränsningar, felkällor och referenser 2 2 ENERGIBALANSEN Bruttotillförsel Uppvärmning Transporter Bruttoregionalprodukten jämfört med energitillförseln Emissioner orsakade av energianvändningen 9 3 REGIONALA, NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA MÅL 12 4 KÄLLFÖRTECKNING 15 5 BILAGOR 16

5 Tabellförteckning Tabell 1 Energianvändningen och emissionerna i Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 2 Regionala, nationella och internationella mål 12 Tabell 3 Bruttotillförsel per energislag och CO 2 -utsläpp i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 4 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län 16 Tabell 5 Fjärr- och närvärmeverk i Kalmar län 19 Tabell 6 Total energianvändning och bruttoregionprodukt i Kalmar län per capita, år 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 7 Total energiomsättning, emissioner CO 2 och BRP Kalmar län, 1995, 2000 och Tabell 8 Emissioner per energienhet vid förbränning 21 Figurförteckning Figur 1 Energitillförsel Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007, 13,9 TWh 4 Figur 2 Slutlig användning av fjärrvärme i Kalmar län, 1990, 1995, 2000, 2005, 2006 och Figur 3 personbilar i trafik per 1000 invånare i Kalmar län genom åren 7 Figur 4 Andel miljöbilar (%) i Kalmar län vid årsskiftet 2004, 2005, 2006 och 2007 _7 Figur 5 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län 8 Figur 6 CO 2 (ton) per BRP (miljon kr) i Kalmar län år 1995, 2000, 2005 och Figur 7 kwh/brp i miljon kronor i Kalmar län, år 1995, 2000, 2005 och Figur 8 Koldioxidemissionerna per energislag i Kalmar län, år Figur 9 Koldioxidutsläpp per sektor år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 i Kalmar län 10 Figur 10 Koldioxidutsläpp per invånare i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 11 Andel bruttotillförsel förnyelsebar energi i Världen, EU 27, EU-25, EU-15, Sverige och Kalmar län 1990, 1995, 2000 och Figur 12 Koldioxidutsläpp minskning/ökning 2005 jämfört med 1990, EU-27, Sverige, Kalmar län 14

6 1 Energibalans Kalmar läns energibalans 2007 är en uppföljning av ett urval av tabeller från tidigare energibalanser samt nya kompletterande tabeller. Tillförseln och användningen är presenterade i så detaljerat skick som har varit rimligt att inhämta. Statistiken har vissa hål och luckor som i så stor utsträckning som möjligt har kompletterats med hjälp av rimliga uppskattningar baserade på jämförelser på andra områden och/eller erfarenhet. Tiden sätter gränser för hur långt man ska sträcka sig för att finna svaren. 1.1 Målsättning och syfte Målet med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Kalmar län och få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalansen möjliggör jämförelser mellan olika län och en jämförelse i tiden. Detta lägger grunden för möjliga förändringar i energianvändningen, genom energieffektivisering, konvertering till förnyelsebara energislag och inte minst beteendeförändringar hos energianvändarna. Synpunkter på rapportens innehåll tas tacksamt emot via e-post eller telefon: anna.sager@energikontorsydost.se, telefon Metod I studien använder vi oss främst av SCB:s statistik, vilken har kompletterats med uppgifter från energileverantörer, kommuner, energirådgivare m fl. Elenergin är redovisad i form av tillförd till nätet som brukligt i Sverige. Internationellt redovisas det bränsle som elenergin krävt för framställningen. Den internationella metoden skapar mer förståelse för den miljöpåverkan som elenergin ger upphov till, t.ex. de emissioner som förbränning ger upphov till och energimängder som kyls bort vid elproduktionen. Emissionerna från elenergin är beräknade enligt följande: Eftersom elmarknaden numera är avreglerad är eltillförseln betraktad ur nationell synvinkel. Den elenergi som inte producerats lokalt är tillförd från det svenska elnätet. All elenergi som tillfördes från det svenska elnätet betraktas som klimatneutral el. El importerad från utlandet skulle i energibalansen ha betraktas som el producerad på marginalen i kolkondenskraftverk. Emissionerna från sådan el är 1 kg koldioxid per kwh elenergi. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med 1

7 grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. I rapporten används både benämningen biobränsle och trädbränsle, SCB refererar till trädbränsle som omfattar bokstavligen bränsle från träd. Termen biobränsle är samlingsnamn som innefattar både trädbränsle och annat bränsle som räknas till biobränslet (t.ex. avfall). 1.3 Avgränsningar, felkällor och referenser Studien omfattar energitillförsel, energianvändning och emissioner inom Kalmar län där länsgränserna betraktas som systemgräns. Trots att kärnkraftverket OKG är beläget inom länet betraktas den som en extern el-källa utanför systemet, av nationell karaktär. Energibäraren, uranet, hämtas till kärnkraftverket utanför systemgränsen, länet och endast en förädling till elenergi sker i Oskarshamn. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. Statistiken är inte normalårskorrigerad. Energianvändningen som är relaterad till uppvärmning av fastigheter varierar mellan olika år beroende på variationer i utetemperaturen mellan olika år. För att andelen energi som används för uppvärmning ska vara helt jämförbar mellan olika år bör siffrorna normalårskorrigeras. I energi- och byggnadstekniska sammanhang syftar måttet graddagar till att mäta hur mycket temperaturen understiger ett referensvärde. Om referenstemperaturen +17 C används, och dygnsmedeltemperaturen ett visst dygn är +15 C, så ger detta dygn ett tillskott på 2 graddagar till årssummeringen. Om dygnsmedeltemperaturen överstiger referenstemperaturen räknas detta dygn inte in i den slutliga summeringen. Vid beräkningen av graddagar kan i princip vilken referenstemperatur som helst användas, och den i Sverige kanske mest vedertagna referenstemperaturen är +17 C för månaderna november mars (läs mer om graddagar på Emissionerna är begränsade till koldioxid (CO 2 ) och kväveoxider (NO x ). 2

8 Samtliga uppgifter i rapporten är från år 2007 om inget annat anges och är framtagna av SCB. Basstatistiken 2 i dokumentet är den senast tillgängliga i juli 2009 hos SCB. I de fall annan referens/årtal använts, se respektive fotnot. Osäkerhet i statistik finns alltid, särskilt när man jämför statistik som härrör sig från olika år. Fördelningen per samhällssektor kan fela, vissa poster som hamnade under t.ex. Industri för 1995 års balans kan ha hamnat under Övriga tjänster. Hushållens biobränsleanvändning är ett mörkertal. De siffror som upplevs som säkrast är tillförseln av de fossila bränslena dessa uppgifter är också de ur klimatsynpunkt viktigaste

9 2 Energibalansen 2.1 Bruttotillförsel Totalt tillfördes Kalmar län 13,9 TWh under år Se figur 1. Figur 1 Energitillförsel Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007, 13,9 TWh 3 Den totala energianvändningen i länet generade cirka ton fossil koldioxid under året, det motsvarar runt 4,8 ton per invånare. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med drygt ton, detta trots att energianvändningen har ökat med 28 % under motsvarande tidsperiod. I tabell 1 syns att användningen av fossila bränslen minskat något mellan 1995 och 2000, från GWh till GWh. Men därefter har användningen gått upp igen. Framförallt dieselanvändningen har ökat. Ökningen av dieselanvändningen står förmodligen bland annat i samband med ökade vedtransporter och liknande efter stormkatastrofen Gudrun i januari Gudrun föranledde en enorm arbetsinsats för att upparbeta stormfällda träd under 2005 och Mängder av skogsmaskiner och skogsarbetare inhyrdes från andra län och länder. En annan orsak kan vara att andel dieselbilar i regionen ökar. 3 Se rubrik 5Bilagor för sammanfattande tabell 4

10 Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2007 Total energiomsättning 10,9 TWh 10,2 TWh 12,3 TWh 12,7 TWh 13,9 TWh Emissioner CO ton ton ton ton ton CO 2 per capita 5,2 ton 5,2 ton 4,5 ton 5,1 ton 4,8 ton NO x ton ton ton ton ton Fossila bränslen GWh GWh GWh GWh GWh Stenkol och koks 203 GWh 275 GWh 121 GWh 249 GWh 248 GWh Bensin GWh GWh GWh GWh GWh Diesel 878 GWh 990 GWh 881 GWh GWh GWh EO GWh GWh 984 GWh 642 GWh 632 GWh EO GWh 709 GWh 445 GWh 457 GWh 508 GWh Gasol 111 GWh 149 GWh 99 GWh 54 GWh 70 GWh Biobränsle GWh GWh GWh GWh GWh Trädbränsle, avlutar, GWh GWh GWh GWh GWh tall- och beckolja Avfall 33 GWh 53 GWh 90 GWh 140 GWh 135 GWh Övrigt (specialbränsle A) 5 GWh 16 GWh 6 GWh 4 GWh 247 GWh Elenergi GWh GWh GWh GWh GWh varav tillfört utifrån GWh GWh GWh GWh GWh varav lokal vindkraft - GWh 1 GWh 26 GWh 23 GWh 70 GWh varav lokal vattenkraft 55 GWh 83 GWh 76 GWh 53 GWh 74 GWh varav lokal 262 GWh 286 GWh 581 GWh 632 GWh 679 GWh mottryck/kraftvärme (biobränslebaserad) Tabell 1 Energianvändningen och emissionerna i Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 5

11 Tabell 1 möjliggör en revidering kopplat till mål med hänsyn till de förändringar som skett i länet sedan Biobränsleanvändningen har mer än fördubblats mellan åren 1990 och Av de 7,0 TWh biobränsle som tillfördes regionen gick en stor del till hushållens energianvändning. Resten var till industriella energiändamål. Mönsterås Bruks fördubblade produktion överskuggar förändringar i biobränsleanvändningen. Även fjärvärmeanvändningen (huvudsakligen förnyelsebara energikällor) har fördubblats mellan 1990 och 2007 inom de olika sektorerna (Industri, offentlig verksamhet, övriga tjänster och hushåll). 2.2 Uppvärmning Idag finns cirka 80 fjärr- och närvärmeverk i Kalmar län som drivs av olika operatörer med en årlig värmeproduktion på ungefär 1,3 TWh (se bilaga tabell 8 för detaljerad information). Fjärvärmeanvändningen (fjärrvärme produceras huvudsakligen med förnybara energikällor i länet) har ökat kontinuerligt genom åren. Detta återspeglas i Figur 2. Figur 2 Slutlig användning av fjärrvärme i Kalmar län, 1990, 1995, 2000, 2005, 2006 och Transporter 5 Bensin- och dieselanvändningen står för två tredjedelar av koldioxidutsläppen i regionen, förändringar inom trafik- och transportsidan har alltså stor betydelse för 5 Utsläpp från sjöfart och flyg redovisas inte i denna sammanställning 6

12 koldioxidutsläppen i regionen. Mellan åren 1990 och 2000 har bensinanvändningen minskat marginellt men användningen har ökat under 2004 liksom dieselanvändningen kontinuerligt har ökat genom åren. Målet 6 i regionen är att släppa ut 20 % mindre koldioxid från transporter år 2010 jämfört med år I nuläget har de ökat med drygt 17 % 7 jämfört med år Detta speglas också i Figur 3 och Figur 4. Figuren och tabellerna visar en tydlig ökning i trafiken. Figur 3 personbilar i trafik per 1000 invånare i Kalmar län genom åren Samtidigt har andelen miljöbilar ökat det senaste åren. År 2007 fanns registrerade miljöbilar i kalmar län (eller 1,4 %). Det är en ökning med sen 2004 (se Figur 4). Figur 4 Andel miljöbilar (%) i Kalmar län vid årsskiftet 2004, 2005, 2006 och nooil. Kalmar län Fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007, Regionförbundet i Kalmar län : ton koldioxid från transport, 2004: ton koldioxid från transporter (bensin och dieseltillförsel) 7

13 Figur 5 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län Bruttoregionalprodukten jämfört med energitillförseln Den totala energianvändningen har ökat med 28 % mellan 1990 och Andelen biobränsle har ökat med 109 %, fossila bränslen har minskat med 11 % och el har ökat med 1 %. Detta samtidigt som länets BRP/capita har ökat med 17 % mellan 1995 och Se Figur 6 och Figur 7 (i bilagan finns mer utförligare information i tabell 6 och 7) för mer detaljerad information. Det syns tydligt att man lyckades med att koppla bort omställningen av energisystemet och energieffektiviseringen från ekonomin. Figur 6 CO 2 (ton) per BRP (miljon kr) i Kalmar län år 1995, 2000, 2005 och Se även tabell 7 i kapitel 5 bilagor 8

14 Figur 7 kwh/brp i miljon kronor i Kalmar län, år 1995, 2000, 2005 och Emissioner orsakade av energianvändningen All användning av energi ger upphov till miljöeffekter. Koldioxidutsläppen är proportionella mot bränslets mängd och energiinnehåll. Baserat på bilaga 1 Emissioner per energienhet vid förbränning är nedanstående miljökonsekvenser kvantifierade. Totalt genererade energianvändningen i länet ton koldioxid under år Figur 8 Koldioxidemissionerna per energislag i Kalmar län, år 2007 Koldioxidutsläppen härstammar främst från drivmedelsanvändningen bensin och diesel. Den andra stora utsläppskällan är eldningsolja EO1. Se Figur 8 och Figur 9. 9

15 Tillsammans står bensin och diesel för ungefär två tredjedelar av koldioxidutsläppen i länet. Förändringar inom transportsektorn som leder till en minskad användning av fossila drivmedel skulle skapa stor effekt avseende de klimatpåverkande gaserna i Kalmar län. Figur 9 Koldioxidutsläpp per sektor år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 i Kalmar län Största energianvändare av fossila bränslen är transport- och industrisektorn (se Figur 9). Hushållens användning av fossila bränslen har minskat och därmed orsakat att koldioxidutsläppet har minskad betydligt genom åren från cirka ton CO 2 år 1990 till cirka ton CO 2 år

16 Figur 10 Koldioxidutsläpp per invånare i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 Figur 10 visar mängden koldioxidutsläpp orsakat av energianvändning per invånare i Kalmar län. Minskningen mellan 1995 och 2000 beror förmodligen på ökad biobränsleanvändning i när- och fjärrvärmeverk. Totalt sett har koldioxidutsläppen minskat jämfört med 1990 års nivå. 11

17 3 Regionala, nationella och internationella mål Koldioxidutsläpp EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål Kalmar län uppnått 2007 De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett 2010: Mindre än 4,4 ton fossil 20 % mindre koldioxidutsläpp medelvärde för perioden 2008 koldioxid/person (nooil. Kalmar län 10,3 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) vara minst 4 % lägre än fossilbränslefri region jämfört med 1990 utsläppen år 1990 (nationellt Handlingsprogram 2007) delmål) Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 63 % förnyelsebar energi Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 2010: 20 % mindre koldioxid från transporter jämfört med år 1995 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 5 % förnyelsebar drivmedel. Trafiken, och därmed koldioxidutsläpp från transportsektorn, har ökat Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) 2020 (2050): minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler 11 Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande till användningen 1995 Tabell 2 Regionala, nationella och internationella mål

18 Figur 11 Andel bruttotillförsel förnyelsebar energi 12 i Världen, EU 27, EU-25, EU-15, Sverige och Kalmar län 1990, 1995, 2000 och Figur 11 visar Kalmar läns andel av förnyelsebar energi i bruttotillförseln jämfört med EU 15, 25 och 27 genomsnitt och världen. Figur 8 visar tydligt hur långt Kalmar län har kommit jämfört med EU-länderna och världen. Detta återspeglas också i koldioxidminskningen som uppnåddes sedan 1990 i Kalmar län (se Figur 12). Figur 12 visar tydligen hur den höga andelen förnybar energi bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. 12 Förnyelsebar energi inkluderar biobränsle, vatten- och vindkraft 13 Källa Sverige, EU15, EU25 och världen: Erneuerbare Energien in Zahlen nationale und internationale Entwicklung, BMU, januari

19 Figur 12 Koldioxidutsläpp minskning/ökning 2005 jämfört med 1990, EU-27, Sverige, Kalmar län Källa: Basdata från Eurostat,

20 4 Källförteckning Här följer de referenser som varit källor till underlaget i denna energibalans, både statistiska underlag och personliga kontakter. ENERGIMYNDIGHETEN Energiläget i siffror 2007, 41 sidor SCB Statistiska databaser ENERGIBALANS KALMAR LÄN ÅR 2003 Energikontor Sydost ENERGIBALANS KALMAR LÄN ÅR 2004 Energikontor Sydost ERNEUERBARE ENERGIEN IN ZAHLEN NATIONALE UND INTERNATIONALE ENTWICKLUNG, BMU, januari 2008 Internet aspx,

21 5 Bilagor År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2007 Bruttotillförsel 10,9 TWh 10,2 TWh 12,3 TWh 12,7 TWh 13,9 TWh CO ton ton ton ton ton Fossila bränslen GWh GWh GWh GWh GWh Biobränslen GWh GWh GWh GWh GWh Elenergi GWh GWh GWh GWh GWh Tabell 3 Bruttotillförsel per energislag och CO 2 -utsläpp i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 år personbilar lastbilar bussar Tabell 4 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län Emmaboda Effekt kw Energi Investering MWh/år Biobränsle Biobränsle Tusen Skr Bränsletyp Planerat/genomfört Boda Skola Pellets Väntar på investeringspengar Vissefjärda fjärrvärme Flis Klart, utbyggnad pågår. Algutsboda Närvärme Pellets Klart. Utbyggnad planeras Emmaboda Energi Flis Klart Torsåsverken Flis Klart Allégården Långasjö Flis Klart Broakulla Pellets Klart Emmaboda Energi Boda såg Spån flis Klart Summa Emmaboda kommun Torsås Bergkvara skola Pellets Klart Bergkvara Gymnastiksal Pellets Klart Sofiagården Pellets Klart Söderåkra Söderåkra skola Pellets Klart Geijer Timber Spån flis Klart 15 Siffrorna för 2007 är rikssiffror 16

22 Torsås Bostad AB Pellets Klart Bostadshus Gullabo skola Pellets Ngt måste göras snart prästgård Summa Torsås kommun Hultsfred Järnforsen Skola idrottshall Pellets/ värmepump Troligen värmepump Hultsfreds FJV Klart Dagcenter Silverdalen skola Pellets Klart Virserum Ekliden Briketter Klart Virserum skola Pellets Klart Strandskolan Pellets Klart Mörlunda skola Flis Klart Målilla sjukhem Flis Klart Hultfreds Flis Klart värmeverk NEOVA Målilla skola Flis Klart Klockargården Flis Klart Vena Knektargården Flis Klart Hultsfred Vena skola Flis/värmep Utredning pågår. ump Summa Hultsfred kommun Västervik Stegeholmsverket Flis+avfall Klart Blackstad skola Pellets Klart Gamleby Flis Klart Ankarsrum Flis Klart Summa Västerviks kommun Vimmerby Frödinge Sågverk Spån Klart Vimmerby Energi Flis Briketter Biogas Bioolja Klart Gullringen Torrflis, Uppbyggnad pågår briketter Storebro Torrflis, Klart briketter Södra Vi Torrflis, Pågår briketter Hällerums Spån flis Klart Trävaror Setra AB Spån flis Klart Arla Food Vimmerby Flis Klart 17

23 Summa Vimmerby kommun Högsby Elsabo Herrgård Solhöjden Pellets Beslut avvaktas Fagerhult Skola, Pellets Beslut avvaktas, hotad nedläggning Välengården Servicehus Pellets Beslut avvaktas, hotad nedläggning Fröviskolan Flis Klart Högsby sjukhem Flis Klart Hanåsa Sågverk Spån bark Klart AB, Högsby Ruda skola Beslut avvaktas, hotad nedläggning Helanders Pellets Klart. ( Ny Silo) Handelsträdgård Kvillsgården Flis Klart panncentral Summa Högsby kommun Kristdala närvärme Pellets Beslut avvaktas Oskarshamnmn Björnbacka Pellets Beslut avvaktas sjukhem Mörlunda Pellets Beslut avvaktas vårdcentral Oskarshamns Flis För spetslast sjukhus Oskarshamn Flis, biogas Fjärrvärme + utbyggnad Energi Summa Oskarshamn kommun Mörbylånga Fjärrvärme Mörbylånga Fjärrvärme Färjestaden Skogsflis Klar Skogsflis Nätet byggs ut, klart. Ölands Pellets Bidragsansökan pågår Folkhögskola Summa Mörbylånga Borgholm Köpingsvik Närvärme Flis Framtida Löttorp Närvärme Flis Klart Borgholms energi Flis Summa Borgholm Kalmar Kalmar fjärrvärme Träpulver Trekanten skola Pellets Klart Klart. Utbyggnad av nätet pågår. Klart, Ny panna ca 100 MW CHP Rockneby Närvärme Pellets Klart Lindsdal Briketter Klart 18

24 Smedby Briketter Pellets Klart Läckeby Pellets Klart Påryd Pellets Klart Norra Hagby Pellets Klart Bränslehuset Kalmar Pellets Klart Ljungbyholm Pellets Klart Summa Kalmar Nybro Sydkraft Tvärskog Timber Nybro Energicentral Spån flis Klart Flis Klart. Utredning om avfall + CHP pågår. Orrefors närvärme Skogsflis Pågår AB Bitus Nybro Rest spån Klart flis Orrefors Sågverk Spån flis Klart Alsterbro Pellets Närvärme Summa Nybro Mönsterås Mönsterås fjärrvärme Spillvärme Klart Ålem fjärrvärme Flis Klart Fliseryd Närvärme Pellets Klart Timmernabben Pellets Påbörjad Ålem Kyrka Församlingshem Pellets Utredning pågår Ålem Brandstation Pellets Klart Ålem Daghem Pellets Klart Ålem skola Pellets Pellets eller bergvärme Utredning AB CF Berg Mörlunda Bark spån Klart Summa Mönsterås Tabell 5 Fjärr- och närvärmeverk i Kalmar län 19

25 Bruttotillförsel Per capita 1990 Per capita 1995 Per capita 2000 Per capita 2005 Per capita 2007 Total energiomsättning 45 MWh 42 MWh 52 MWh 54 MWh 59 MWh BRP/capita i.u kr kr kr kr kwh/kr i.u 0,23 0,24 0,21 0,21 Tabell 6 Total energianvändning och bruttoregionprodukt i Kalmar län per capita, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2007 Total energiomsättning 10,9 TWh 10,2 TWh 12,3 TWh 12,7 TWh 13,9 TWh Emissioner CO ton ton ton ton ton BRP i.u. miljon kr miljon kr miljon kr miljon kr miljon kr CO 2 /BRP (miljon kr) i.u. ton 28,6 ton 20,7 ton 20,0 ton 17,2 ton kwh/brp (miljon kr) i.u. kwh kwh kwh kwh kwh Tabell 7 Total energiomsättning, emissioner CO 2 och BRP Kalmar län, 1995, 2000 och

26 Bränsle CO 2 ton/gwh 16 NO x kg/gwh 17 SO 2 kg/gwh 18 VOC kg/gwh 19 Fossila bränslen Bensin 264,6 509,0 8,9 726,0 Diesel 266, ,0 9,2 150,0 Eldningsolja 1 271,1 214,0 70,0 34,0 Eldningsolja ,3 549,0 564,0 36,0 Naturgas 203,4 133,0 3,3 - Gasol 234,0 110,0 - - Kol 344,2 220,0 70,0 i.u Torv 386,3 360,0 234,0 120,0 Förnyelsebara bränslen Flis - 240,0 80,0 120,0 Bark - 231,0 77,0 117,0 Ved - 390,0 80, ,0 Avfall 117,7 265,0 200,0 i.u Tabell 8 Emissioner per energienhet vid förbränning 16 Källa: Naturvårdsverket Källa: Energibalans Kalmar län Källa: Energibalans Kalmar län Källa: Energibalans Kalmar län