EXAMINATIONSMATERIAL FÖR PROVLEDARUTBILDNING. Svenska Vorstehklubben

Transkript

1 EXAMINATIONSMATERIAL FÖR PROVLEDARUTBILDNING Svenska Vorstehklubben Examinationsmaterialet för provledarutbildningen inom Svenska Vorstehklubben innehåller diskussionsunderlag och frågor lämpliga att användas inom de grupper och studiecirklar som lokalavdelningarna initierar för att utbilda provledare inom SVK. Examinationsmaterialet behandlar Peter Åström, Utbildningsansvarig SVK Rev Ingemar Sjöström Rev

2 EXAMINATIONSMATERIAL FÖR PROVLEDARUTBILDNING Svenska Vorstehklubben Detta frågekompendie är avsett att användas i kombination med kompendiet för utbildning av provledare inom Svenska Vorstehklubben. Kompendiet för utbildning av provledare innehåller i sin tur information om jaktprovsregler, viltspårregler, anvisningar för särskilda prov samt PM för funktionärer, kommissarier och provledare. Frågekompendiet innehåller dels diskussionsfrågor som är tänkta att utgöra stöd för diskussioner viktiga att genomföra under utbildningstillfället samt ett antal examinationsfrågor gällande aktuellt avsnitt. Det är upp till utbildningsledaren att säkerställa att den senaste versionen av utbildningsmaterialet förevisas kursdeltagarna. Diskussionsfrågor- Jaktprovsregler/Kompendium för provledare Jaktprovsreglerna är fastställda av Svenska Kennelklubben (SKK/JhK) att gälla under tidsperioden I den inledande texten om allmänna bestämmelser gällande jaktprov står att läsa: Sammanförandet av hundar till utställningar, prov och tävlingar ställer krav på såväl arrangör som ägare/förare av hund för att kunna upprätthålla ett gott skydd mot smittsamma sjukdomar och skador på människor, den egna hunden och andra djur. Det är också viktigt att resultatet av bedömningen inte påverkas av otillbörliga förhållanden. Diskutera vad som eventuellt kan utgöra otillbörliga förhållanden och vad var och en som ägare/förare respektive provledare/provarrangör kan göra för att säkerställa att både hundar och människor inte smittas av sjukdomar och/eller skadas på något sätt under provets genomförande. 2. Diskutera vad som kan föranleda ett s.k. force majeure-beslut och vad som gäller avseende redan uppkomna kostnader i händelse av att något sånt inträffar och hur detta kan påverka de till provet anmälda deltagarna. 3. Diskutera vad som gäller för rätten att delta på prov förutom att deltagaren är medlem i SVK eller motsvarande rasklubb i övriga nordiska länder. o Se SVK:s jaktprovsregler 4- Rätt att delta och hinder för deltagande för ytterligare information samt kompendiet för utbildning av provledare. 4. Diskutera vad som gäller beträffande startordning vid jaktprov - 7 Svenska Vorstehklubben-regler för jaktprov. 5. Diskutera 9 Svenska Vorstehklubben; regler för jaktprov-fältarbete och apportarbete. Lägg speciell vikt vid att diskutera hur hunden ska söka, fatta stånd, resa och apportera fågel för att det ska räknas till hundens fördel. 1

3 6. Diskutera vad som i allmänhet gäller för genomförandet av vattengrenarna. Lägg speciellt fokus på viltart på apportobjekten, hur både förare och hund ska förhålla sig omedelbart före och under momentets genomförande. 7. Diskutera hur ett korrekt genomförande av ett spårarbete bör ske och hur både hund och förare ska/bör agera i de olika momenten före, under och efter spårarbetet med utgångspunkt i vad som står att läsa i våra jaktprovsregler Diskutera vad som gäller beträffande inlämnande av protest (se jaktprovsreglerna, 15 Protest). 9. Diskutera vad som är lämpligt beträffande fördelning av arbetsuppgifter och ansvar vid genomförande av ett jakt-/eftersöksprov (se Kompendiet Utbildning av provledare inom Svenska vorstehklubben ) 10. (Om fokus för provledarutbildningen ligger på utbildning av provledare för viltspårsprov läggs stor vikt vid denna diskussionspunkt) Gå tillsammans med kursdeltagarna igenom reglerna för viltspårprov som finns att läsa/ladda ner på (Om fokus för provledarutbildningen ligger på utbildning av provledare för fullbruksprov läggs stor vikt vid denna diskussionspunkt) Diskutera provgrenarna som hundarna prövas i under fullbruksprov och vilka regler som gäller för dessa grenar. Aktuellt regelverk finns att ladda ner på Dela upp kursdeltagarna i 3 grupper och be deltagarna i varje grupp under en tid läsa in sig på PM:en för kommissarie, provledare och funktionär. Varje grupp ställer sedan frågor till de övriga 2 grupper utifrån det PM som gruppen studerat. Examinationsfrågor-Jaktprovsregler/Provledarkompendium 1. Hur länge påverkar ett uteslutningsbeslut från SKK s disciplinnämnd en persons möjlighet att starta sin hund på utställning, prov eller annan tävling? 2. Vad är syftet/ändamålet med SVK s provverksamhet? 3. Vilka hundraser äger rätt att starta i provverksamhet anordnad av SVK eller någon av SVK:s lokalavdelningar? 4. Vad gäller beträffande lokalavdelnings skyldighet att anmäla tid och plats för provets genomförande och räcker det med att både lokalavdelning inom SVK samt SVK centralt godkänt provprogrammet för säsongen? 5. Kan vilken medlem av SVK som helst ta på sig provledarrollen, om personen i fråga har kännedom om provens genomförande, jaktprovsregler och tillämpningen av dessa? 6. Vad är du skyldig att som provledare göra om en hund under ett prov visar aggressivitet och attackerar andra hundar och/eller människor? 7. Behöver en medlem av Norsk vorstehklubb lösa medlemskap i SVK för att delta på prov anordnade i Sverige av SVK? 8. Vad gör du om du i egenskap av provledare ser en provdeltagare som använder kopplet för att aga sin hund? 2

4 9. En ägare med en hund som vid anmälningstillfället inte fyllt 24 månader ringer för att fråga vad som gäller angående klassindelningen. Hunden kommer vid provtillfället att ha uppnått 24 månaders ålder. Vilken klass skall föraren starta i? 10. Hur gammal får en hund högst vara för att kunna startas i unghundsklass? 11. Om du startat i eftersöksgrenar i unghundsklass ett år, får du då om hunden fortfarande nästa år uppfyller kriterierna för unghundsklassen (dvs. yngre än 24 månader) nyttja resultatet från föregående års eftersöksgrenar? 12. Får du i någon annan klass nyttja resultat från eftersöksgrenar från föregående år för att starta i samma klass nästkommande år? 13. Om du har en hund som erövrat ett förstapris i öppen klass (ÖKL) med fältbetyg 8 i fältgrenen, i vilken klass ska hunden starta vid nästa provtillfälle, som är ett delat prov? 14. Kan du som förare starta hunden i eftersöksgrenar i både öppen och elitklass under ett och samma prov? 15. Vilka är de ingående delgrenarna i ett jaktprov? 16. Vad bennämns vanligen delgrenarna spår- och vattenarbete med ett samlingsnamn 17. Vad är skillnaden mellan ett delat och ett odelat prov? 18. Vad är skillnaden mellan ett ordinarie och ett särskilt prov? 19. Du har under sommaren ett kalenderår startat i spår- respektive vattengrenar. Under höstens jaktprovssäsong startar du inte din hund på något prov. Under våren nästa kalenderår startar du din hund på ett vårprov i fjällen där du erövrar en 8 i fältbetyg. Vad måste du göra för att kunna erhålla ett pris och innan vilket datum måste du göra det? 20. Vad gäller beträffande eftersöksgrenarnas giltighet för prov som genomförs under perioden 1/7-31/12? 21. Vilka betyg räknas som godkända betyg i var och en av de i jaktprovet ingående delgrenarna? 22. Vad gäller beträffande tillstånd från berörda markägare/jakträttsinnehavare vid jaktprovsverksamhet? 23. Vad gäller beträffande jaktträning av hund före den 15/8 men efter den tid då det är fritt att släppa hund i markerna (se regler för respektive län)? 24. Ni har planerat att anordna ett jaktprov på fältfågel under icke ordinarie jakttid, där ni också kommer att fälla fågel. Vad måste du som provledare medverka till att så sker? 25. Hur många hundar är lämpligt att ha per provgrupp och dag om det gäller ett fjäll-, eller fältprov? 26. Hur många hundar är lämpligt om provet är ett skogsprov? 27. Vad gäller beträffande vårprov och de skidor som hundförarna antagligen färdas på? 28. Vad är viktigt att tänka på då du som provledare anlitar skyttar för ett jaktprov? 29. Vad gäller för medförande av apportvilt under provdagen? 30. Vilka utnämningar skall göras vid riksprov och andra internationella prov förutom att delge var och en av de deltagande hundarna kritik och pris? 3

5 31. Vad bör du som provledare se till att så sker innan du låter första ÖKL-, eller EKL-hund starta vattenarbetet när provdagen börjar? 32. Vilken typ av vapen bör användas vid avlossande av skott i samband med vattengrenarna? 33. Vad betyder (eg) och (eff) i domarprotokollet? 34. Vilka är koefficienterna för var och en av de ingående delgrenarna i ett jaktprov? 35. Vilken är maxpoängen möjlig att erhålla vid ett jaktprov? 36. Hur räknas totalpoängen ut? 37. Vad är kriterierna för ett förstapris, ett andrapris respektive ett tredjepris vid jaktprov? 38. Hur provas hundarna normalt under fjäll- och fältprov till skillnad mot under skogsprov? 39. Får du ha en beeper på din hund då terrängförhållandena är sådana att hjälpmedlet kan gynna dig att hitta igen hunden då den fattat stånd för fågel? 40. Hur länge skall en hund minst provas för att ett fältbetyg på 7 och däröver skall kunna utdelas? 41. Vilket delgrenbetyg drabbas av olydnad vid kastapport? 42. Anses det en fördel eller en nackdel att hunden står för löpor i skogsterräng? 43. Hur långt ut från strandkanten skall apportviltet kastas vid genomförande av vattenarbete i öppen klass? 44. Vad är skillnaden mellan ett vattenarbete i öppen klass och i elitklass? 45. I vilken ordning skall funktionären som ska sitta i båten instrueras att skjuta respektive kasta apportobjektet? 46. Vad gäller beträffande vattendjupet vid genomförande av vattenarbetet? 47. Vad bör du som provledare tänka på beträffande ej ännu startade ekipage uppehållsplats under genomförandet av vattenapporten? 48. Vad är min- och maxvikter för vilt som ska användas i elitklassens (EKL) släpspårsmoment? 49. Är det tillrådigt att anpassa apportviltets storlek till de fysiska förutsättningarna hos den startande hundens ras? 50. Hur långt ska släpspåret vara i UKL, ÖKL och EKL och vilka är huvudprinciperna för spårläggningen? 51. Får du i UKL följa hunden i dess spårarbete under hela spårets längd? 52. Vilka betyg kan maximalt utdelas om hunden omstartas en andra respektive en tredje gång på spåret? 53. Nämn några orsaker till varför en domare kan välja att avbryta ett prov med en viss hund. 54. Kan domaren ta hjälp av en provledare för att avgöra exempelvis om en viss hund förföljde fågel eller inte. 55. Kan provdeltagare få fälla fågel över egen hund? 56. Bör domaren ge kritik till ekipage som inte gått till pris omedelbart efter provets genomförande 4

6 57. Vilken princip är lämplig att följa när det gäller prov i eftersöksgrenar och anpassning till startande funktionärer, domare och förare med löptikar? 58. Vad kan vara lämpligt att göra om du har ett prov där de flesta av de deltagande funktionärerna hade tänkt starta sina hundar? 59. Hur långt mellan varje individuellt spår bör det MINST vara för att förhindra att spåren korsar varandra och att hundarna störs av närliggande spår? 60. Vad ska spårläggaren göra då han når spårslutet? 61. Har domaren rätt att konsultera spårläggaren angående vad som skedde då hunden nådde spårslutet? 62. Vad gäller för förvaring av vilt i anslutning till spårläggning och vattenarbete? 63. Vems skyldighet är det att tillse att provdeltagaren får ett korrekt ifyllt startkort efter genomfört prov? 64. Vems skyldighet är det att tillse att respektive hunds jaktprovsblankett ifylls? 65. Vilka kan orsakerna vara till inställande av jaktprov? 66. Vem är ytterst ansvarig för att gällande jaktprovsregler åtföljs vid ett särskilt prov? 67. Hur många förare och hundar skall minst delta för genomförandet av ett särskilt prov? 68. Kan ett särskilt prov genomföras som ett odelat prov? 69. Kan en lokalavdelning genomföra särskilda prov inom en annan lokalavdelnings geografiska område? 70. Är det möjligt att genomföra 2 särskilda prov inom samma område under en och samma dag? 71. Vad bör du som medlem i Svenska Vorstehklubben göra om du vill anordna ett särskilt prov? 72. Är det någon skillnad i ansvarsfördelning mellan provledare och domare när det gäller ifyllande av jaktprovskort respektive jaktprovsblanketter mellan ett särskilt och ett ordinarie prov? 73. Vilka är likheterna och skillnaderna när det gäller förutsättningar för lokalavdelning, provledare, domare, kommissarie, övriga funktionärer och startande hundar vid anordnandet av viltspårprov inom SVK. 74. Vilket dokument bör du som provledare ha till hands före, under och efter din tjänstgöring som provledare vid ett prov? 75. Var hittar kommissarien och funktionären motsvarande anvisningar om vad som är deras respektive ansvarsområde och uppgifter före, under och efter genomförandet av ett prov? 76. Vad bör du som domare, provledare, funktionär eller kommissarie göra i god tid innan provets genomförande? 77. Kan man i syfte att genomföra ett jaktprov sätta ut fågel för att säkerställa fågeltillgången under jaktprovet? 78. Vilken är den yngsta ålder som ett utsatt fälthöns får ha vid jaktprovstillfället? 79. Vad gäller beträffande hur länge innan ett provtillfälle fågel får sättas ut i marken? 80. Vilket är det allmänna rådet och rekommendationen när det gäller prov på utsatt respektive vild fågel? 5

7 Detta dokument är föremål för kontinuerliga uppdateringar och förbättringar i takt med att våra provformer utvecklas och våra jaktprovsregler ändras. Synpunkter och förslag på förbättringar skickas till Utbildningsansvarig, Svenska Vorstehklubben. 6